2458302G30311979/801propproppropProposition 1979/80:1PropositionProposition101979-06-28 00:00:002024-12-27 14:49:532008-06-13 08:00:05om socialtjänstenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G3031/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G3031https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3031
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:299.0pt;text-indent:-6.0pt'><b><span
style='font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1979/80:1 </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>om socialtjänsten;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 28 juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:275.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:199.0pt'><span style='font-family:Verdana'>GABRIEL
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I propositionen föreslås en ny social
vårdlagstiftning. Nuvarande barnavårdslag, nykterhetsvårdslag och
socialhjälpslag samt barnomsorgs-lag föreslås bli ersatta av en ny
socialtjänstlag, som skall vara gemensam för hela vårdområdet. Benämningen
socialvård utgår ur lagtexten. Verksamheten kallas enligt förslaget
socialtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Helhetssynen blir utmärkande för socialtjänsten.
Det innebär bl. a. att en enskilds eller grupps sociala situation skall ses i
förhåUande tUl hela den sociala miljön. Socialarbetaren skall sträva efter att
finna en samlad lösning på sociala svårigheter i den enskildes eller gruppens
totala situation. Ett annat grunddrag i reformen är att all vård och behandling
inom socialtjänsten skall ske i frivilliga former. Endast när det gäUer barn
och ungdom behålls möjligheterna till vård mot den enskildes vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänsfiagen föreslås få karaktären av
målinriktad ramlag. I lagens inledande paragraf sägs att samhällets
socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund skall främja människornas
ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva
deltagande i samhällslivet. Det heter vidare att socialtjänsten under
hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation
skall inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna
resurser. Verksamhelen skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Varje kommun skall svara för socialtjänsten inom
sitt område. Kommunen skall ha det yttersta ansvaret för att de som vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. För att fullgöra kommunens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Huvudsakligt innehåll</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
inom socialtjänsten skall det i varje kommun finnas en socialnämnd. Denna
nämnd ersätter den nuvarande lagstiftningens barnavårds-, nykterhets- och
socialnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De bestämmelser i socialtjänstlagen som hittills
har nämnts bildar ramen för socialtjänsten. Inom denna ram får kommunen i
stort ordna verksamheten efter egna fömtsättningar och behov. Socialtjänstens
mera betydelsefulla uppgifter anges dock i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom socialvården har man huvudsakligen arbetat med
individuellt inriktade insatser. Ökad vikt skall nu läggas vid strukturinriktade
insatser som medverkan i samhällsplaneringen, fält- och grannskapsarbete och
uppsökande verksamhet samt åt allmänt inriktade insatser som information och
åtgärder som verkar för den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till de individuellt inriktade insatserna inom
socialtjänsten hör omsorger om barn och ungdom, äldre människor och människor
med handikapp samt stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd åt familjer
och enskilda som behöver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av central betydelse är bestämmelsen om den
enskildes rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt,
om hans behov inte kan tiUgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom
biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att
det stärker hans resurser för ett självständigt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I socialtjänstlagen anges vissa allmänna riktlinjer
för socialtjänsten. Det sägs att socialnämndens insatser för den enskilde skall
utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra
samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Socialnämnden bör i
sin verksamhet underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med
andra. Nämnden skall kunna utse en särskild person (kontaktperson) eller familj
med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga
angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. Övervakning
mot den enskildes vilja skall däremot inte kunna förekomma inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till omsorgerna om barn och ungdom hör förskole-
och fritidshems-verksamhet. De viktigaste bestämmelserna i barnomsorgslagen
flyttas över till socialtjänstlagen utan några sakliga ändringar. I
socialtjänstlagen ges socialnämnden ett särskilt ansvar att verka för att barn
och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Barn och ungdom som
riskerar att utvecklas ogynnsamt skall få det skydd och det stöd som de
behöver. Om hänsynen tiU den unges bästa motiverar det, skall socialnämnden
sörja för att den unge får vård och fostran utanför det egna hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom äldreomsorgen skall socialnämnden verka för
att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och till en
aktiv och me-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Huvudsakligt innehåll</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsfull
tillvaro i gemenskap med andra. De nuvarande ålderdomshemmen föreslås bli
ersatta av bostäder med gemensam service (servicehus), övergången från ett
yrkesverksamt liv skall underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om människor med handikapp anges i lagen
att socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller
andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta
i samhällets gemenskap och att leva som andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För människor — unga eller vuxna — som behöver
vårdas eller bo i annat hem än det egna skall det finnas familjehem och hem för
vård eller boende. Med familjehem avses såväl de nuvarande fosterhemmen som
andra enskilda hem. Hem för vård eller boende blir det sammanfattande
begreppet för socialtjänstens institutioner. Det innesluter nuvarande barn-
och ungdomshem, ungdomsvårdsskolor, nykterhetsvårdsanstalter,
inackorderingshem för narkotikamissbrukare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunerna och landstingskommunerna skall enligt
lagförslaget ha ansvar för att behovet av hem för vård eller boende inom
socialtjänsten blir tillgodosett. Behovet av sådana hem och ansvaret för deras
inrättande och drift skall redovisas i en plan för varje landstingskommun.
Huvudmannaskapet för de nuvarande statliga ungdomsvårdsskolorna och allmänna
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare föreslås bli överfört till i första
hand landstingskommunerna. Förhandlingar om ett sådant överförande pågår f. n.
mellan statens förhandlingsnämnd och landstings- och kommunförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagen ges särskilda regler till skydd för
underåriga. De ersätter framför allt de nuvarande reglerna om fosterbarnsvård i
barnavårdslagen. Fosterbarnsbegreppet föreslås avskaffat. Åldersgränsen höjs
frän 16 till 18 år bl. a. när det gäller krav på socialnämndens medgivande till
att barn får tas emot för vård och fostran i hem som inte tillhör någon av hans
föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna socialtjänstlagen innehåller också
bestämmelser ora nämndorganisationen, handläggning av ärenden och register.
Kommunerna ges möjlighet att inrätta sociala distriktsnämnder under socialnämnden.
Liksom distriktsnämnderna enligt nuvarande lagstiftning skall de främst
handlägga ärenden om vård eller andra åtgärder beträffande enskilda personer.
Distriktsnämnderna föreslås emellertid också kunna få vidgade uppgifter jämfört
med nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa regler kompletterar på socialtjänstens område
bestämmelserna i den sekretesslag som regeringen denna dag har föreslagit om
handlingssekretess och tystnadsplikt inom den offentliga sektorn.
Socialnämndernas rutinmässiga rapporteringsskyldighet i körkortsärenden
ersätts av en möjlighet att inhämta yttrande från socialnämnden i vissa fall.
Det föreslås också regler som, med vissa undantag, förbjuder att det i
personregister hos socialnämnden tas in uppgifter om ömtåliga person-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Huvudsakligt
innehåll</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>liga
förhållanden. Anteckningar och andra uppgifter i personakter och personregister
hos socialnämnden skall av hänsyn till den enskildes integritet gallras efter
fem år. Undantag görs bl. a. för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I propositionen behandlas även forskning och
utvecklingsarbete samt statistik inom den nya socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen föreslås ha tillsynen över
socialtjänsten i riket. Till ledning för socialtjänstlagens tillämpning skall
styrelsen utfärda allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna föreslås få i uppgift att följa
lagens tillämpning, informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör
socialtjänsten, biträda socialnämnderna i deras verksamhet och se till att
nämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En omfattande omorganisation av socialstyrelsen
kommer senare att föreslås i en särskild proposition. En särskild social enhet
inrättas vid länsstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen föreslås slutligen innehålla
bestämmelser om rätt för den enskilde att hos länsrätten överklaga
socialnämndens beslut i ärenden om rätt tUl bistånd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fristående lag med särskilda bestämmelser om
vård av unga (LVU) föreslås för att garantera behövlig vård när sådan inte kan
ges med den unges eller föräldrarnas samtycke. Bestämmelserna ersätter i viss
utsträckning barnavårdslagens bestänmielser om omhändertagande för
samhällsvård. Vård med stöd av LVU skall beredas den som är under 18 år, om
brister i omsorgen om den unge eller hans eget beteende medför risker för hans
hälsa eller utveckling. För den som behöver vård p. g. a. sitt beteende kan
vård med stöd av lagen beslutas tills den unge fyller 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vård med stöd av LVU beslutas av länsrätten efter
ansökan av socialnämnden. Kan länsrättens beslut inte avvaktas, får nämnden i
vissa fall besluta att omedelbart omhänderta den unge. Sådana beslut skall
underställas länsrättens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om omhändertagande eller om vård enligt lagen medför rätt för socialnämnden att
bestänmia hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden.
Nämnden skall noga följa vården av den unge och regelbundet pröva om vården
enligt lagen kan upphöra. I fråga om unga som bereds vård p. g. a. sitt eget
beteende skall nämnden minst en gång i halvåret pröva om vården kan upphöra.
När vård enligt lagen inte längre behövs, skall nämnden förklara vården
avslutad. När det gäller personer över 20 års ålder skall det inte längre vara
möjligt att besluta om vård utan samtycke enligt sociallagstiftningen. I StäUet
föreslås att lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa
fall (LSPV) skall kompletteras med vissa bestämmelser om missbrukare., Enligt
lagförslaget skall den som är beroende av alkohol eller narko-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Huvudsakligt innehåll</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lika
och till följd härav är i trängande behov av avgiftning och annan psykiatrisk
vård i samband med denna kiihna beredas vård oberoende av samtycke, om
utebliven vård skulle innebära allvarlig fara för hans hälsa eller liv eller
för någon annans personliga säkerhet eller hälsa. Vård med stöd av lagen skall
kunna pågå i högst fyra veckor. Som regel skall sjukhuset meddela socialnämnden
om intagning av en missbrukare. Socialnämnden blir skyldig att upprätta en
plan för den vård som missbrukaren kan behöva efter det att sjukhusvistelsen
har upphört. Vid överklagande av beslut om intagning för vård enligt den nya
regeln gäller en rätt till särskilt snabb besvärsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I avvaktan på en översyn av lagstiftningen föreslås
vissa andra ändringar i LSPV. Bestämmelsen om ansökan som förutsätlning för
intagning på sjukhus slopas. Möjlighet öppnas att bereda vård vid andra institutioner
än de sjukhus som nu omfattas av lagen. Ändrade regler föreslås vidare i bl.
a. de s. k. konverteringsfallen. Reglerna om utskrivning och utskrivning på försök
får ett något ändrat innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nuvarande utskrivningsnämnderna får en avsevärt
ökad roll i bevakningen av patienternas rättssäkerhet. Nämnderna får därvid
fler lekmannaledamöter. Bl. a. skall en ledamot ha särskild erfarenhet av
sociala frågor. Nämnderna byter också namn till psykiatriska nämnder. Lagen
föreslås bli benämnd lag om psykiatrisk vård i vissa fall (LPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen innehåUer propositionen förslag om ökad
användning av offentligt biträde i mål och ärenden om vård oberoende av
samtycke bl. a. enligt LVU och LPV. Brottsbalkens bestämmelse om överlämnande
för vård enligt barnavårdslagen som påföljd för brott av unga ersätts av
överlämnande för vård inom socialtjänsten. Bestämmelsen om överlämnande för
vård enligt lagen om nykterhetsvård upphör att gälla. Den nya socialtjänstlagen
medför också följdändringar i ett stort antal andra lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samfliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1
januari 1981. Förberedelser för en omfattande utbildning av förtroendevalda
och anställda har redan inletts. En särskild information till aUmänheten
förbereds också.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag tUl Socialtjänstlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande. Inledande
bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja
människornas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomiska
och sociala trygghet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämlikhet
i levnadsvillkor och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiva
deltagande i samhäUslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänsten skall under hänsynstagande till
människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra
och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamheten skall bygga på respekt för
människornas självbestämmanderätt och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunens
ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Varje kommun svarar för socialtjänsten inom
sitt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Kommunen har det yttersta ansvaret för att de
som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det
ansvar som vilar på andra huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
För att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten skall<br>
det i varje kommun finnas en socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialnämndens
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Till socialnämndens uppgifter hör att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>göra
sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med
andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda
miljöer i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>informera
om socialtjänsten i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>genom uppsökande verksamhet och på annat sätt
främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>svara för omsorg och service, upplysningar, råd,
stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda
som behöver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Den enskilde har rätt tiU bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin
livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en
skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans resurser
att leva ett självständigt liv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
riktlinjer för socialnämndens verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Socialnämndens medverkan 1 samhällsplaneringen skall bygga på<br>
nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utform<br>
ningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall<br>
också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer<br>
utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till
och bevaka att ålgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda
förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets
särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt
till arbete, bostad och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall i den uppsökande
verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin
hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra
samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialnäimidens insatser för den
enskilde skall utformas och genomföras tiUsammans med honom och vid behov i
samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Socialnämnden bör genom hjälp i hemmet, färdtjänst eller annan<br>
service underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med<br>
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala
tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour
eller annan därmed jämförlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson)
eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i
personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omsorger
om barn och ungdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Socialnämnden skaU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>verka för att barn och ungdom växer upp under
trygga och goda förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn
och ungdom och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>sörja för att barn och ungdom som riskerar att
utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen
till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
För barn som stadigvarande vistas i kommunen skall bedrivas<br>
förskole- och fritidshemsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förskoleverksamheten avser barn som inte har
uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 §
andra stycket skollagen (1962: 319).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fritidshemsverksamheten avser skolplikliga barn
till och med tolv års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det<br>
år då de fyller sex år. Förskolan skall omfatta minst 525 timmar om<br>
året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 §
andra stycket skollagen (1962: 319) skall anvisas plats i förskola.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 § De barn som av
fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sär<br>
skilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola tidigare än som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anges
i 13 § första stycket eller med förtur anvisas plats i fritidshem, om inte
barnens behov av sådant stöd tUlgodoses på något annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Kommunen skaU genom en planmässig utbyggnad av förskole-<br>
och fritidshemsverksamheten sörja för att de barn som på grund av för<br>
äldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver om<br>
vårdnad utöver vad som följer av 13 och 14 §§ får sådan omvårdnad,<br>
när inte behovet tillgodoses på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige
antagen plan för förskole- och fritidshemsverksamheten. Planen skall avse en
period av minst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon annan
institution, skall huvudmannen för insfitutionen sörja för att barnet får
tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola eller
fritidshemsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om
förskole- och fritidshemsverksamhelens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omsorger
om äldre människor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall verka för att äldre människor
får möjlighet alt leva och bo självständigt och att ha en akliv och meningsfull
tillvaro i gemenskap med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall verka för alt äldre människor
får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan
lättåtkomlig service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För äldre människor med behov av särskilt stöd
skall kommunen inrätta bostäder med gemensam service (servicehus).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övergången från ett yrkesverksamt liv skall
underlättas genom information och annat stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omsorger
om människor med handikapp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska,<br>
psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får<br>
möjlighet att delta i samhällels gemenskap och att leva som andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skaU medverka till att den ensldlde
får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är
anpassat efler hans behov av särskilt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vård
i familjehem och i hem för vård eller boende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller<br>
bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem<br>
för vård eller boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden ansvarar för att den som genom
nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vården bör utformas så att den främjar den
enskildes samhörighet med de anhöriga och kontakt med hemmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Det behov av hem för vård eller boende som är gemensamt för<br>
kommunerna inom en landstingskommun skall tillgodoses av landstings<br>
kommunen och kommunerna i området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovet av sådana hem och ansvaret för deras
inrättande och drift skall redovisas i en plan. Planen upprättas av
landstingskommunen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna
i området gemensamt. Den skall redovisas för länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas<br>
i samråd med socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
regler till skydd för underåriga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas<br>
i hemmet eUer annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara<br>
för hans hälsa eller utveckling bör anmäla detta tiU socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom
samt de som är anställda hos sådana myndigheter är skyldiga att genast till
socialnämnden anmäla om något gör att socialnämnden behöver ingripa till en
underårigs skydd. Detta gäller även läkare, lärare, sjuksköterskor och
barnmorskor som inte har sådan anställning i fråga om vad de får veta i sin
yrkesverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anmälningsplikt gäller även för dem som är
verksamma inom kommunal familjerådgivning, om de i sin verksamhet får kännedom
om att en underårig misshandlas i hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot<br>
för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör<br>
någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om<br>
honom. Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den<br>
underårige vård i ett visst familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ar det fråga om att ta emot ett utländskt barn i
syfte att adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar sitt
hemland. Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagils emot i hemmet
inom ett år från det medgivandet lämnades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Socialnämnden skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>medverka till att de underåriga som avses i 25 §
får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verka
för att de får lämplig utbildning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana underåriga
råd, stöd och annan hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden
förbjuda en person som har sitt hem inom kommunen att utan nämndens medgivande
ta emot andras underåriga barn för sådan vistelse i hemmet som inte är tillfäUig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden får för viss tid eller tills vidare
förbjuda den som har vårdnaden om en underårig att ta denne från ett hem som
avses i 25 §, om det finns risk som inte är ringa för att barnets kroppsliga
eller själsliga hälsa skadas om det skiljs från hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det finns sannolika skäl för att en sådan risk
föreligger men den behövliga utredningen inte har kunnat slutföras, får ett
tUlfälligt förbud meddelas att gälla 1 avvaktan på att ärendet kan slutligt
avgöras, dock högst fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett förbud enligt denna paragraf hindrar inte att
barnet skiljs från hemmet på gmnd av ett beslut enligt 21 kap. föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Socialnämndens ordförande får meddela förbud enligt 28 §, om<br>
socialnämndens prövning inte kan avvaktas utan fara eUer allvarlig<br>
olägenhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett förbud som ordföranden har meddelat gäller
tills vidare i avvaktan på nämndens prövning. Nämnden skall pröva förbudet utan
dröjsmål och senast inom tio dagar från ordförandens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Ett medgivande enligt 25 § första stycket meddelas av social<br>
nämnden i vårdnadshavares hemkommun. Om nämndens prövning gäller<br>
ett hem i en annan kommun, skall nämnden rådgöra med socialnämnden<br>
i den kommunen innan den fattar sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett medgivande enligt 25 § andra stycket meddelas
av socialnämnden i de blivande adoptivföräldrarnas hemkommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 §
fullgör skyldigheterna enligt 26 § samt beslutar i frågor som avses i 28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verk<br>
samhet som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i
vissa fall lämna för-medlingshjälp m. m. finns bestämmelser i lagen (1979: 552)
om internationell adoptionshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Bestämmelser om vård av unga i vissa fall finns i lagen (1979:<br>
000) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
Socialnämnden får återkräva ekonomisk hjälp som den enskilde<br>
har erhållit enligt 6 §, endast om den har lämnats som förskott på en<br>
förmån eller ersättning eller till den som är indragen i arbetskonflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som
avses i 6 §, får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under
villkor om återbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär som socialnämn<br>
den har beslutat om medför inte kostnadsansvar för den enskilde vård-<br>
tagaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om en underårig genom socialnämndens försorg får
vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning
delta i kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
För andra sociala tjänster får kommunen ta ut skäliga avgifter<br>
enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte över<br>
stiga kommunens självkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För sådana platser i förskola som avses i 13 och 14
§§ får avgift tas Ut endast i den mån verksamheten överstiger 15 timmar i
veckan eller 525 timmar om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om avgifter för platser i servicehus för äldre
människor finns särskUda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
ViU socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte<br>
betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 § eller för vård<br>
kostnad som kommunen har haft enligt 34 § andra stycket, skall talan<br>
väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom.<br>
Talan väcks vid länsrätten i det län där den enskUde är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talan om ersättning får inte bifaUas, om den
ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan
antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i
övrigt eUer annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §
Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldig<br>
het som avses i 33 § och 34 § andra stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämndorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38 §
Följande bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977: 179) gäl<br>
ler i tiUämpliga delar socialnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om antalet ledamöter m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ första stycket om valbarhet m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om rätt till ledighet från anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ första stycket om mandattid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ tredje stycket om verkan av ledamots avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om ordförande och vice ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ oro tid och plats för sammanträde samt om
närvarorätt vid sam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>manträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om suppleants tjänstgöring m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ första stycket om beslutförhet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om beslutsförfarande och protokoll m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om delgivning m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om reglemente och delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 §
första stycket eUer 6 § kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens<br>
talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning an<br>
kommer på socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall även i övrigt ha hand om
förvaltning och verkställighet »nom sitt verksamhetsområde, i den mån dessa
uppgifter inte tillkommer någon annan enligt beslut som avses i 3 kap. 14 §
kommunallagen (1977: 179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40 §
Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelsen och övri<br>
ga nänmder och hos andra myndigheter göra de framställningar som<br>
nämnden finner påkaUade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden får inhämta yttranden och upplysningar
från kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i
den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Social
distriktsnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Kommunfullmäktige får besluta att i kommunen
inrätta två eller flera sociala distriktsnänmder, var och en för ett
geografiskt distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ En social distriktsnämnd skall följa utvecklingen
inom distriktet och hos socialnämnden anmäla behovet av åtgärder beträffande
sam-häUsnuljöii, den sociala planeringen och den allmänt förebyggande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ De sociala distriktsnämnderna avgör ärenden som
enligt denna lag eUer annan författning ankommer på socialnämnden och som avser
vård eller någon annan åtgärd beträffande en enskild person, om inte
kommunfullmäktige har beslutat annorlunda beträffande en viss grupp av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>44<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Om kommunfuUmäktige beslutar det, får
socialnämnden uppdra åt distriktsnämnderna att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>göra framställningar tiU fullmäktige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>besluta i frågor som gäller den allmänt
förebyggande verksamheten i distriktet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>handha förvaltning och verkställighet i fråga om
egendom som annars förvaltas av socialnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4. handlägga frågor om anställning, ledighet,
vikariat eller skiljande från tjänst samt andra frågor beträffande personal
inom distriktsnämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>45<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Om distriktsnämnder har inrättats, får
kommunfuUmäktige föreskriva att distriktsnämnderna skaU lämna sina
budgetförslag tUI socialnämnden inom den tid som kommunstyrelsen har bestämt.
Socialnämnden skall i sådant fall med eget yttrande överlämna
distriktsnämndernas budgetförslag tUl kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Vad som sägs i denna lag eller annan författning
om socialnämnd tillämpas också på sociala distriktsnämnder. I frågor som avses
i 39 § andra stycket och 40 § första stycket gäUer dock bestämmelserna i 44 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det i lag eller annan författning har meddelats
någon bestämmelse som avviker från vad som har sagts nu, gäller den
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delegation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47 §
Uppdrag att beslula på socialnämndens vägnar får inte avse vad<br>
som ankommer på nämnden enligt 2, 5 och 6 §§, 11 § första och andra<br>
styckena, 17 § tredje stycket samt 18 § lagen (1979: 000) med särskUda<br>
bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I de kommuner där sociala distriktsnämnder inte har
inrättats får dock beslutanderätten i frågor som avses i första stycket uppdras
åt en särskild avdelning som består av ledamöler eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäUer<br>
föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. 4 § föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. föräldrabalken, dock inte uppgifter enligt 7 §
eUer beslut att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad
utredning enligt 9§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>7 kap. 2 § och 7 § föräldrabalken, dock inte om
avtalet innefaltar åtagande att utge engångsbelopp, samt 11 § föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får
inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27
eller 28 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 §
lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964: 143) om
bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49 §
Om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns<br>
bestämmelser i 29 § första stycket och i lagen (1979: 000) med särskilda<br>
bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av ärenden m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50 §
Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som<br>
genom ansökan eUer på annat sätt har kommit tUl nämndens kännedom<br>
och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51 §
Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse<br>
för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Handlingar som rör enskildas personliga
förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>52<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Den enskUde bör hållas underrättad om de
journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>53<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ I ärenden hos socialnämnd gäller 4 och 5 §§
förvaltningslagen (1971: 290) om jäv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
skall, utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen, i alla ärenden enligt denna lag
följande bestämmelser i förvaltningslagen tillämpas 6 § om ombud och biträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om vägledning av part,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:4.0pt'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om tolk, 10 § om remiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54 §
Om ett ärende hos socialnämnden avser myndighetsutövning mot<br>
enskUd, skall följande bestämmelser i förvaltningslagen (1971: 290) till-<br>
lämpas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om parts rätt till insyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om kommunikation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om parts rätt att meddela sig muntligen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om beslutsmotivering,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om rättelse av beslut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ om ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 15 § förvaltningslagen gäller dock
inte uppgifter som har lämnats av någon annan sökande i ett ärende om plats i
förskola eller fritidshem eller i servicehus eller om någon annan liknande
social tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäUer också när det
är fråga om en ansökan eUer ett yttrande tiU en annan myndighet i ett mål eUer
ärende som rör myndighetsutövning mot enskUd hos denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55 §
Den som enligt vad som sägs i 54 § skaU ges tUlfälle att yttra<br>
sig enligt 15 § förvaltningslagen (1971: 290) har rätt att få företräde in<br>
för nämnden, om inte särskUda skäl föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som ges tillfälle att yttra sig skall
underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56 §
Barn som har fyUt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål<br>
och ärenden enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Barn som är yngre bör höras, om det kan vara till
nytta för utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57 §
Socialnänmden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna<br>
eller erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som<br>
har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58 §
I mål och ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske med<br>
tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Register
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>59 §
I sådana personregister hos socialnämnden som utgör samman<br>
ställningar av uppgifter får inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga<br>
förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta hindrar inte att det i ett personregister tas
in uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär
myndighetsutövning och den bestämmelse på vUken ett beslut om en sådan åtgärd
grundas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar ytterUgare föreskrifter om registren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60 §
Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör so<br>
cialnämndens personregister skaU gaUras ut fem år efter det sista anteck<br>
ningen gjordes i akten. När ansvaret för socialtjänsten har gått över tUl<br>
en annan socialnämnd, skaU tiden för gallringsplikten räknas från den<br>
sista anteckningen i akten hos den nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgifter i personregister som avses i 59 § första
stycket skall gallras ut fem år efter det att de förhållanden som uppgiften
avser har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret
efter det att gallringsskyldigheten inträdde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>61<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ I fråga om personregister som förs med hjälp av
automatisk databehandling finns bestämmelser i datalagen (1973: 289).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>62<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Originalhandlingar som rör utredning om att
fastställa faderskap eller om underhållsbidrag får inte gallras med stöd av
bestämmelserna i 60 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva andra undantag från gaUringsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>63<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall, enligt vad regeringen
närmare föreskriver, ur personregister lämna ut uppgifter till statistiska
centralbyrån för angelägna statistiska ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>64<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall lämna ut uppgifter ur
personregister till statliga myndigheter, när detta begärs för
forskningsändamål och det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon
honom närstående lider men.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>65<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall på begäran av en annan
myndighet till denna lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är
att undvika felaktiga utbetalningar från det aUmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>66<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 7 kap. 4 § sekretesslagen (1979:
00) hindrar inte socialnämnden att polisanmäla brott som är riktade mot socialnämnden
eller berör den verksamhet som nämnden har ansvar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
och länsstyrelsens uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>67<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i
riket. Styrelsen skall följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning
för tillämpningen av denna lag utfärdar socialstyrelsen allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>68<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen skall inom länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följa
socialnämndernas tillämpning av denna lag, informera och ge råd till
allmänheten i frågor som rör socialtjänsten, biträda socialnämnderna med råd i
deras verksamhet, främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna
och andra samhällsorgan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>även i övrigt se till att socialnämnderna fuUgör
sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hem för vård eller boende som drivs av en kommun
eller landstingskommun står under länsstyrelsens tiUsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69 §
Vill en enskild person eUer sammanslutning inrätta ett hem för<br>
vård eller boende, skaU tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem<br>
står under tUlsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är belä<br>
get. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäUer även hem som
har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70 §
Om det föreligger något missförhållande vid ett hem för vård<br>
eUer boende, skaU länsstyrelsen förelägga ledningen för hemmet att av<br>
hjälpa missförhåUandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om missförhållandet är allvarligt och
länsstyrelsens föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt
verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överflyttning
av ärende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71 §
Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd beträffande<br>
en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om denna<br>
nämnd samtycker tUl det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överklagande
av beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>72 §
Socialnämndens beslut överklagas hos länsrätten genom besvär,<br>
om nämnden har meddelat beslut i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bistånd
enligt 6 §, medgivande enligt 25 §, förbud enligt 27 eller 28 § eller eftergift
enligt 37 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>73 §
Länsstyrelsens beslut i ärenden om tiUstånd enligt 69 § eller om<br>
föreläggande eller förbud enUgt 70 § får överklagas hos kammarrätten<br>
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud
enligt 70 § och kammarrätts motsvarande beslut gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Böter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>74 §
TUI böter döms den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller 31 § första
stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen
(1979: 552) om internationell adoptionshjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>överträder förbud som har meddelats med stöd av 27
eUer 28 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3. utan tillstånd driver ett sådant hem för vård
eUer boende som avses<br>
i69§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt
70 § fortsätter verk<br>
samheten vid ett hem för vård eUer boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AUmänt åtal får väckas endast om gärningen har
anmälts till åtal av socialnämnden, länsstyrelsen eller socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommuner
utanför landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75 §
Vad som sägs i denna lag om landstingskommun skall Ullämpas<br>
också på en kommun som inte tUlhör någon landstingskommim.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Genom lagen upphävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>baraavårdslagen (1960: 97),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1954: 579) om nykterhetsvård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1956: 2) om sociaUijälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1970: 296) om social centralnämnd m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1976: 381) om barnomsorg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1936: 56) om socialregister.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 60 § om gaUring tUlämpas tidigast
den 1 januari 1986 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som avser tiden
före den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om en
kommuns rätt tiU ersättning från en aiman koimnim för kostnader som har
uppkommit före utgången av år 1980 för socialhjälp enligt 12 § lagen (1956: 2)
ora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialtjänstlagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>socialhjälp
eller för utgifter i samband med omhändertagande för samhällsvård enligt
barnavårdslagen (1960: 97).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema i lagen (1956: 2) om socialhjälp
gäller fortfarande i fråga om kommuners rätt tiU ersättning av enskilda för
socialhjälp som har länmats före utgången av år 1980. Talan om ersättning som
förs efter denna tidpunkt skaU dock väckas vid länsrätten. I fråga om mål som
vid ikraftträdandet är anhängiga vid länsstyrelsen gäller bestämmelserna i
punkt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sådana mål vid länsstyrelserna som avser besvär
över en socialnämnds beslut om socialhjälp eller ersättning för utgiven
socialhjälp och som inte har avgjorts före utgången av år 1980 skall efter den
tidpunkten prövas av länsrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Om det i lag eller annan författning hänvisas till
en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser i lag eller annan författning om
fosterbarn, fosterföräldrar eller fosterhem tillämpas dock i den betydelse som
de har i den författningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:146.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LVU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
med särskilda bestämmelser om vård av unga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredande
av vård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Den som är under 18 år skall beredas vård med slöd av denna lag, om<br>
det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den<br>
eller dem som har vårdnaden om honom och, när den unge har fyllt 15 år,<br>
av honom själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vård
skall beredas den unge om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. brister i omsorgen om honom eller något annal
förhållande i hemmet<br>
medför fara för hans hälsa eller utveckling eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för
allvarlig fara genom<br>
missbmk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något<br>
annal därmed jämförbart beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vård med stöd av andra stycket 2 får även beredas
den som har fy 111 18 men inte 20 år, om vård inom socialtjänsten med hänsyn
till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är uppenbart
lämpligare än annan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av länsrätten efter<br>
ansökan av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ansökan skall innehålla en redogörelse för den
unges förhållanden, tidigare vidtagna åtgärder och den vård som socialnämnden
avser all anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Om vården inte har påbörjats inom fyra veckor
från den dag då beslutet har vunnit laga kraft, gäller beslutet inte längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Beträffande värdens innehåll och utformning
gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen (1979:00) och föreskrifterna i 11-16
§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialnämnden skall noga följa vården av den som
har berells vård med stöd av denna lag. När vård enligl lagen inle längre
behövs, skall nämnden besluta att vården skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har den unge berells vård med stöd av 1 § andra
stycket 2 eller tredje stycket, skall socialnämnden inom sex månader från dagen
för verkställighet av vårdbeslutel pröva frågan om vård med stöd av lagen
skall upphöra. Denna fråga skall därefter prövas fortlöpande inom sex månader
från senaste prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vård som har beslutats med slöd av 1 § andra
stycket t skall upphöra senast när den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Vård som har beslutats med slöd av I § andra
slyckel 2 eller iredje stycket skall upphöra senast när den unge fyller 20 år.
Har sex månader då inte förflutit från det rätten beslutade om vård eller
socialnämnden senast prövade frågan om vårdens upphörande, får dock vård med
stöd av lagen pågå längst tills denna lid har gått ut. 2 Riksdagen 1979180. 1
saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LVU</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhändertagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Socialnämnden får beslula atl den som är under 20 år
skall omhän-<br>
denas omedelbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det är sannolikl atl den unge
behöver beredas vård med stöd av denna lag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättens beslul inle kan avvaktas
med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den
fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan socialnämndens beslut om
omhändertagande inte avvaktas, får beslut om omhändertagande fallas av nämndens
ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall
anmälas vid nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Ell beslul om omedelbarl omhänderlagande skall
underställas läns<br>
rätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades. Därvid skall<br>
beslutet jämle handlingarna i ärendet lillslällas rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten skall pröva beslutet så
snart det kan ske och, om synnerliga hinder inte föreligger, inom en vecka från
den dag då beslutet och handlingama har kommit in till rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om underställning inte har skett
inom föreskriven lid, upphör omhändertagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 S Om länsrätten fastställer ett beslul om omedelbart
omhänderta<br>
gande, skall socialnämnden inom fyra veckor från den dag då omhänderta<br>
gandet verkställdes ansöka hos länsrätten om atl den unge skall beredas<br>
vård med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omhändertagandet upphör, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inle har gjorts inom den lid som anges i första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inte bifalls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge
häktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det inte längre finns skäl för
omhändertagandet, skall socialnämnden besluta atl della genast skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målens handläggning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S Mål om vård med stöd av denna lag skall prövas
skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om den unge är omhändertagen, skall
länsrälten hålla förhandling i målet inom två veckor från den dag då ansökan om
vård kom in. Länsrätten får förlänga denna tid, om ytterligare utredning eller
annan särskild omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § I mål om vård enligt denna lag skall länsrätten och
kammarrätten<br>
hålla muntlig förhandling, om detta inte är uppenbart obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Muntlig förhandling skall alltid
hållas, om någon part begär det. Parterna skall upplysas om sin rätl atl begära
muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uteblir enskild part som har
kallals vid vite alt inställa sig personligen vid förhandling, får rätten
förordna att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en
senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § När ett beslut har fattats om omhändertagande eller
om vård enligt<br>
denna lag, bestämmer socialnämnden hur vården av den unge skall ordnas<br>
och var han skall vistas under vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden får medge att den unge
vistas i sitt eget hem, om detta kan antas vara bäst ägnat atl främja vården av
honom. Vård med stöd av denna lag skall dock alltid inledas utanför den unges
eget hem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden eller den åt vilken nämnden
har uppdragit vården skall ha uppsikt över den unge och, i den mån del behövs
för.all genomföra vården, bestämma om hans personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S För vård av unga som på någon
grund som anges i 1 S andra slyckel 2 eller tredje stycket behöver slå under
särskilt noggrann tillsyn skall det finnas hem som är anpassade för sådan
tillsyn. Regeringen eller, efter regeringens beslämmande, socialstyrelsen
beslutar vilka hem som skall anses som hem för sådan särskild tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om omedelbarl omhänderlagande
eller vård av den unge har beslutals på någon grund som anges i 1 § andra
slyckel 2 eller iredje stycket och han vistas i ell sådant hem som avses i 12§,
får han hindras atl lämna hemmet och i övrigl underkastas den begränsning av
rörelsefriheten som är nödvändig för att värden skall kunna genomföras. Den
unges rörelsefrihet får också inskränkas när del påkallas av övriga intagnas
eller personalens säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den för vilken bestämmelserna i
13 § gäller får inle inneha alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel, injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för
insprutning i människokroppen, eller något annat som kan vara till men för
vården eller ordningen vid hemmet. Påträffas sådan egendom hos den unge, får den
omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge får kroppsvisiteras när
han kommer till hemmet för kontroll atl han inte bär på sig någol som han inle
får inneha där. Delsamma gäller om det under vistelsen i hemmet uppkommer
misstanke att sådan egendom skall påträffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid visilering skall iakttas all
den hänsyn som omständigheterna medger. Om möjligt skall ell vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 S Den för vilken bestämmelserna i 13 § gäller får
underkastas över<br>
vakning av sina brev och andra försändelser, om detta är påkallat med<br>
hänsyn till ordningen vid hemmet eller den unges särskilda förhållanden.<br>
För della ändamål får den som föreslår vården vid hemmet öppna och ta<br>
del av försändelser som ankommer till eller avsänds från den unge. Om en<br>
ankommande försändelse innehåller någol som den unge inle får inneha,<br>
skall detta omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brev mellan den unge och en svensk
myndighet eller advokat eller hans offenlliga biträde skall vidarebefordras
ulan föregående granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 8 Om del är nödvändigl med hänsyn lill ändamålei med
vård eller<br>
omhändertagande med slöd av denna lag, får socialnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. bestämma hur den rätt lill
umgänge med den unge som kan tillkomma<br>
en förälder eller någon annan som har vårdnaden om honom skall utövas<br>
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. bestämma alt den unges
vistelseort inle skall röjas för föräldern eller<br>
vårdnadshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S I ell ärende enligl denna lag får socialnämnden
besluta om läkarun<br>
dersökning av den unge saml ulse läkare för undersökningen. Om under<br>
sökningen inte lämpligen kan genomföras i den unges hem, får nämnden<br>
bestämma någon annan plals för den. 1 ett mål enligl denna lag har rätlen<br>
samma befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkarundersökningskall, om den inte
av särskilda skäl är obehövlig, äga rum innan nämnden gör ansökan enligl 2 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polismyndigheten skall på begäran av
socialnämnden eller nämndens ordförande eller av rätten lämna biträde för att
bereda läkaren tillträde till den unges hem eller för atl inställa den unge
lill läkarundersökningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LVU</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Polismyndigheten skall på begäran av socialnämnden
eller av någon<br>
ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnal lämna biträde för atl<br>
genomföra beslut om vård eller omhänderlagande med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om omedelbart omhändertagande eller
vård av den unge har beslutats på någon grund som anges i I § andra slyckel 2
eller iredje slyckel och den unge är intagen i ell sådanl hem som avses i 12 §,
skall polismyndigheten på begäran av den som föreslår vården vid hemmet lämna
biträde för att efterforska och återhämla den unge, om denne har avvikit från
hemmet, eller för atl ombesörja annan förflyttning av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har den unge
fyllt 15 år, har han räll all själv föra sin lalan i mål och ärenden enligl
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Socialnämndens beslut får överklagas hos länsrätten genom besvär, när nämnden
har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslulal om var
värden av den unge skall inledas eller beslutat atl flytta den unge från del
hem där han vistas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutat i en
fråga om vård med slöd av lagen skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med slöd av 16§
beslutat om umgänget med den unge eller beslutat atl dennes vistelseort inte
skall röjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra beslul av nämnden enligl denna lag får inle
överklagas. Rätlens beslul enligt 17 § om läkarundersökning får inte
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 S Socialnämndens beslul enligl denna lag gäller
omedelbart, om<br>
nämnden inte förordnar något annal. Detsamma är fallel med sådana<br>
beslul om omedelbarl omhänderlagande som har meddelats av ordföran<br>
den eller någon ledamot i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten fär förordna atl ell beslut
som rätten har meddelat skall gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om offentligt
biträde och annan rällshjälp i mål och ärenden enligl denna lag finns
bestämmelser i rällshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
handläggning i kammarrätt av mål enligt denna lag skall nämndemän ingå i
rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Om
alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel har omhändertagits enligl
14 eller 15 S eller påträffats inom ell sådant hem som avses i 12 § ulan all
del finns någon känd ägare till dem, skall den som förestår vården vid hemmet
låta förstöra eller försälja egendomen enligl bestämmelsema om beslagtagen
egendom i 2§ I första slyckel lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m. Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller stålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delsamma skall gälla i fråga om
injektionssprutor och kanyler, som kan användas för insprutning i
människokroppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i krafl den I
januari 1981,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del före den I januari 1981 har
meddelats beslut om förebyggande ålgärder eller om samhällsvård enligt
barnavärdslagen (1960:97), gäller barnavårdslagens regler i fråga om åtgärderna
eller vården längst lill den I juli 1981. Om rätlen efter underställning eller
besvär över ell beslul, som har meddelats av en barnavårdsnämnd före den 1
januari, efler denna tidpunkt beslutat om förebyggande åtgärder eller
samhällsvård gäller barnavårdslagens regler i fråga om åtgärderna eller vården
längst lill den I juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Om rätten efler underställning
eller besvär har fastställt en barna<br>
vårdsnämnds beslul om omhänderlagande för samhällsvård enligl barna<br>
vårdslagen (1960: 97), skall beslutel anses som ett beslul om vård med slöd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LVU</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den nya lagen. Beslul enligl 25 S första stycket a)
barnavårdslagen anses härvid som beslul med stöd av 1 § andra stycket I den nya
lagen och beslut enligt 25 § första stycket b) barnavårdslagen som beslut med
stöd av 1 § andra stycket 2 eller iredje slyckel den nya lagen. Den i 5 S andra
stycket den nya lagen angivna tiden sex månader skall därvid räknas frän den I
januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har enligt
barnavårdslagen (1960: 97) beslutats om omhändertagande för utredning, gäller
barnavårdslagens bestämmelser om sådant omhändertagande även efler den I
januari 1981. Dessulom tillämpas reglerna i 8S den nya lagen om ansökan lill
länsrätten och omhändertagandels upphörande saml 9§ andra stycket samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
underställning och överklagande av beslul som har meddelats före den I januari
1981 gäller bestämmelserna i barnavårdslagen (1960:97). Om beslutet avser
omhändertagande för samhällsvård, skall prövningen ske enligl den nya lagens
regler om beredande av vård. Andra beslul prövas enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels all i 4 och 13 §§ ordet
"barnavårdsnämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet
"socialnämnd" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 1,3 och 6 SS skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har brott begåtts av någon som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har brott begåtts av någon som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid liden för brottet ej fyllt aderton</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vid tiden för brottet ej fyllt aderton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år. må, utöver vad som följer av 20</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>år,Jur, ulöver vad som följer av 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 7 § rättegångsbalken, åklagare</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 7 § rättegångsbalken, åklagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslula att ej tulu å brottet,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslula all ej åtala brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om den underårige ställes under</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den underårige bereds vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervakning jämlikt 26§ burnu-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med stöd av lagen (1979:000) med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdslugen, omhänderlages för</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilda bestämmelser om vård uv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhällsvård enligt 29§ sagda lag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>unga eller blir föremål för annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller blir föremål för annan därmed</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>därmed jämförlig åtgärd eller ulan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämföriig åtgärd eller utan dylik åt-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>dylik åtgärd blir föremål för annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gärd blir föremål för annan hjälp-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>hjälp- och stödåtgärd saml del med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och stödåtgärd samt del med skäl</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skäl kan antas alt därigenom vidtas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kananiagas atthårigenomvidlages</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad som är lämpligast för honom,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad som är lämpligast för hans lill-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller<br>
rättaförande, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om brottet uppenbarligen sketl av okynne eller
förhastande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtal skall dock väckas, om det finnes påkallat ur allmän
synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1971:241.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LVU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger skälig anledning alt ej tala å brott, skall
åklagaren, innan han beslutar i ärendet, från burnu-vårdsnärnnden i den kommun,
där den underårige vistas, inhämta yllrande, huruvida nämnden vidtagit eller
avser alt vidiagu åtgärd beträffande den underårige saml huruvida enligl
nämndens mening sådan åtgärd kan anses vara lämpligast för huns
tiUrättuförunde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger skälig anledning alt ej åiulu brolt, skall
åklagaren, innan han beslutar i ärendet, från 5ocia/-nämnden i den kommun, där
den underårige vistas, inhämta yttrande, huruvida nämnden vidtagit eller avser
alt vidtu åtgärd beträffande den underårige samt huruvida enligl nämndens
mening sådan ålgärd kan anses vara lämpligast för honom.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens yttrande skall, om
åklagaren begär det eller nämnden finner del erforderligt, även innefatta redogörelse
för den underåriges personliga utveckling saml hans vandel och
levnadsomständigheter i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
åligger nämnden all avgiva silt yllrande skyndsamt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är brottet ringa, må åklagaren utan
all barnavårdsnämndens yllrande inhämtats beslula all ej tulu å brollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående prövning huruvidu åtal bör
väckas mol den som inskrivits vid ungdomsvårdsskola eller som intagils å
allmän vårdunslull för alkohoimissbrukare är särskill stadgal.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är brollel ringa, får åklagaren
Ulan all socialnämndens yttrande inhämtats beslula all ej åtula brollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misstänks någon som med slöd av I §
andru stycket 2 eller tredje stycket lugen (1979:000) med särskilda
bestämmelser om vård av unga har intagits i ett sådant hem som avses i 12 §
sagdu lug för att hu begått brott innun vården vid hemmet hur uvslututs och
hör brottet under ullmänl åtal, skull åkluguren pröva om åtal lämpligen bör
ske. Innun åtulsfrågun uvgörs, skall den som förestår vården vid hemmet höras,
om det inte finns obehövligt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om den som vid lagens
ikraftträdande är inskriven som elev vid ungdomsvårdsskola skall bestämmelsema
i 69 § barnavårdslagen (1960:97) gälla vid prövning av ålal för brolt som har
begåtts före den I juli 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl rubriken till lagen skall lyda lag om psykiatrisk
vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i 25, 27 och 33 §§ ordet
"utskrivningsnämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot orden
"psykiatrisk nämnd" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt i 25, 31 och 33 §§ orden
"psykiatrisk nämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot orden
"cenlral psykiatrisk nämnd" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt nuvarande 37 och 38 §§ skall belecknas 38
respektive 39§§',</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt I - 12, 14 - 24, 26, 28 -
30, 32, 34 - 35 och 36 a§§ skaU ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels all rubriken närmast före 3§
skall sättas närmast före 4§, och rubriken närmasl före 13 § sättas närmasl
före 12 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl i lagen skall införas två
nya paragrafer, 20 a och 37 §§, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till följd härav kommer lagen atl
ha följande lydelse från och med den dag då denna lag Iräder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om beredande av sluten psykiat- Lag om psykiatrisk
vård i vissa fall risk värd i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§==</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som lider av psykisk sjuk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Den som lider av psykisk sjuk<br>
dom får oberoende av eget sam-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dom får
oberoende av eget sam<br>
tycke beredas sluten psykiatrisk</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tycke
beredas psykiatrisk vård med<br>
vård med stöd av denna lag, om</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stöd av
denna lag, om sådan vård är<br>
sådan vård är oundgängligen påkal-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oundgängligen
påkallad med hän-<br>
lad med hänsyn till sjukdomens art</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>syn
lill sjukdomens art och grad<br>
och grad och till att han</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och till att han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) dels lill följd av sjukdomen up-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>a) dels till följd av sjukdomen up<br>
penbariigen saknar sjukdomsinsikt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>penbariigen
saknar sjukdomsinsikt,<br>
eller tdl följd av beroende av nurko-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
kan få sitt tillstånd avsevärt<br>
tiska medel uppenbarUgen är ur</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättrat
genom vården eller avse-<br>
stånd att rätt bedöma sitt behov av</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värt
försämrat om vården uteblir,<br>
vård, dels kan få sill tillstånd avse<br>
värt förbättrat genom vården eller<br>
avsevärt försämrat om vården ute<br>
blir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av 37 § 1969:212. Senaste lydelse av 38
§ 1974: 581. ''Senaste lydelse 1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=398 height=131>
<tr>
<td valign=top align=left height=131 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till följd av sjukdomen är farlig
för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa eller för
egel liv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill följd av sjukdomen är ur
stånd atl laga vård om sig själv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) lill följd av sjukdomen har elt för närboende
eller andra grovt störande<br>
levnadssätt eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) till följd av sjukdomen är farlig för annans
egendom eller annal av<br>
lagstiftningen skyddat inlresse som icke avses under b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med psykisk s]ukdom jämställes</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Med psykisk s]ukdom jämstäUs i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i denna lag psykisk abnormitet, denna lag
psykisk abnormitet, som</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som icke är psykisk sjukdom eller utgöres av hämning i
förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård beredes på sjukhus som drives
av staten, landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som sägs om överläkare i denna
lag avser även biträdande överläkare som anförtrotts särskild sjukavdelning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>icke är
psykisk sjukdom eller ulgörs av hämning i förståndsutvecklingen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För behandling av vissa frågor enligt denna lug finnus
ulskriv-ningsnärnnder med de verksamhetsområden regeringen bestämmer och en
för riket gemensam psykiatrisk nämnd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är beroende av alkohol eller narkotiku och till
följd härav är i trängande behov uv avgiftning och annan psykiatrisk vård i samband
med denna får oberoende av egel samtycke beredas vård med stöd av dennu lug, om
utebliven vård innebär allvarlig furu för huns hälsa eller liv eller för annans
personliga säkerhet eller hälsa.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:148.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning på sjukhus med stöd av
denna lag äger rum efter ansökan eller på grund av domstols förordnande enUgt
31 kap, 3 § brottsbalken. Intagning efter ansökan får icke ske på grund av
omständighet som avses i I S första stycket e).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård enligt denna lag bereds på sjukhus som drivs av
staten, landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun. Vård
får i den mån regeringen föreskriver det även beredas på annan vårdinstitution.
Vad i denna lag sägs om sjukhus gäller även sådan institution.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>= Senaste lydelse 1974:581.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vud som sägs om överlukure i dennu
lug avser även biträdande överläkare som har unförtrotls särskild
sjukuvdelning. Regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer får uppdra
ål annan läkure ull fullgöru uppgifter som enligt dennu lug unkommer på
överläkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För behandling av vissa .frågor
enligl denna lug ftnns psykiutrisku nämnder med de verksumhelsom-råden som
regeringen bestämmer och en för riket gemensum centrul psykiutrisk nämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>"</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökun om intagning får görus Uv muke till den som
unsökningen avser, om makurnu summunbo, uv annan som stadigvurande sam-monbor
med honom eller uv huns burn, fuder, moder, syskon, förmyndare eller gode mun.
Ansökun får görus även uv ordförande i socialnämnd, barnavårdsnämnd,
nyk-terhelsnåmnd eller hälsovårdsnämnd eller uv polismyndighet. Om
kommunfullmåklige beslula det, äger socialnämnden uppdrugu åt annan ledamot i
nämnden än ordföranden eller ål tjänstemun i ledunde ställning hos kommunen att
göra ansökan om intagning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkure vid sjukhus eller klinik,
där sluten psykiatrisk vård icke meddelas, eller vid sjukhem för lältsköllu
psykiskt sjuku eller spe-ciulsjukhus för psykiskl ulvecklingsstörda eller
rektor fiir särskola eller föreståndare för vårdhem för psykiskt
utvecklingsstörda får göra ansökun i frågu om den .fiir vurs vård hun svurur.
Militär chef, dock lägst kompunlchef eller motsvurunde chef, får göru ansökan
beträf</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning på sjukhus enligt dennu
lug äger rum med stöd uv vårdintyg eller på grund uv domstols förordnande
enligl 31 kup. 3 § brottsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning med slöd av vårdintyg får
icke ske på grund av omständighet som uvses i I H förslu stycket e).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersökning för utt utfärdu
vårdintyg får förelus endusl om del ftnns skälig unledning därtill.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersökningsläkaren skall se till
atl vårdintyget kommer in till det sjukhus där intagning avses ske.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1979:000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lände den som slår under hans be-</span></i></b><b><i><span
style='font-family:Verdana'>[fäl.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:157.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I .fråga om den som genom lagakraftvunnen
dom dömts till skyddslillsyn eller som villkorligt frigivils från
kriminulvårdsunslull eller villkorligl utskrivits från urbetsunstall eller som
överförts till vård ulom anstalt efter ull hu dömts tdl internering får unsökun
görus UV ordförunden i den över-vukningsnånmd under vars tillsyn hun står.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträftande den som är intagen i
kriminulvårdsunslull, urbelsan-stult, häkte, ullmän vårdunslull för
ulkoholmissbrukure eller ungdomsvårdsskola och vislas inom anstalten får
ansökun göras endusl uv tjänslemun som hur att sörja för den intugne. Sådun
ijänslemän får i unnut full un som uvses i iredje stycket göra ansökan även i
frågu om den som vislas utom unstulten utan atl vuru slutligt utskriven därifrån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen äger förordna om behörighet
atl vid krig eller krigsfuru göru unsökun i frågu om den som tillhör
försvarsmakten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 §5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om intagning göres
skriftligen. Vid ansökningshandlingen skall fogas vårdintyg angående den som
ansökningen avser. Vårdintyget får icke vuru äldre än en månud. når unsökningen
göres.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdinlyg skall, om annat ej</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Wärdintyg skaW I fall som avses i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följer av 7 S andra slyckel, innehål- / , om annal ej
följer av 7 § andra la dels uttalande all sannolika skäl slyckel, innehålladels
uttalande all föreUggu för all den som unsök- sannolika skäl/öre/Zger för all
den ningen avser lider av psykisk sjuk- som intyget avser lider av psykisk dom
och för all sluten psykiatrisk sjukdom och för all psykiatrisk vård är
oundgängligen påkallad vård på sjukhus är oundgängligen med hänsyn till
sjukdomens art och påkallad med hänsyn lill sjukdo-grad och lill någon eller
några av de mens art och grad och till någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Senaste lydelse 1974:581,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i I § första slyckel a)-d) angivna omständigheterna, dels
redogörelse för sjukdomen och de omständigheter i övrigl som föranleda vårdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen äger förordna att
vårdintyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses
i andra slyckel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller några äv de i I § första stycket a)-d) angivna
omständigheterna, dels redogörelse för sjukdomen och de omständigheter i övrigl
som föranleder vårdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ifall som uvses i 2 § skall vårdintyget
innehållu dels ultulunde att sunnollku skäl föreUgger för att den som intyget
avser är beroende av alkohol eller narkotika och tillföljd härav är i trängande
behov av avgiftning och annan psykiatrisk vård i sambund med denna och att utebliven
vård innebär allvarlig fara för hans hälsa eller Uv eller för annans
personliga säkerhet eller hälsa, dels redogörelse för de omständigheter i
övrigt .som föranleder vårdbehovet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen/År förordna att vårdintyg
vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses i första
och andra styckena.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6
§«</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörig atl utfärda vårdintyg är legitimerad läkare samt
den som ulan ull vura legitimerud ärförord-nud utt uppehålla befattning som
läkare i allmän tjänst och genomgått för medicine licentiatexamen föreskriven
kurs i psykiatri. Från sistnämnda krav äger socialstyrelsen medge undanlag, om
särskilda skal.föreUgga. Vårdintyg med åberopande av omständighet som avses i
1 § första stycket a) får dock utfärdas endast av läkare som har
specialistkompetens avseende psykiska och nervösa sjukdomar eller erhållit
socialstyrelsens tillstånd att utfärda vårdintyg av delta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får utfärdas endast i
omedelbar anslutning till personlig undersökning av den som ansökningen avser.
Den som får göra ansökan om intagning äger föranstalta om sådan undersökning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörig att utfärda vårdintyg är
legitimerad läkare. Från detta krav får socialstyrelsen medge undantag, om
särskilda skäl föreUgger. Vårdintyg med åberopande av omständighet som avses i
1 § första stycket a) får dock utfärdas endasi av läkare som har
specialistkompetens avseende psykiska och nervösa sjukdomar eller erhållit
socialstyrelsens tillstånd att utfärda vårdintyg av detla slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdintyg får utfärdas endast i
omedelbar anslutning till personlig undersökning av den som intyget avser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg utfärdat uv läkure, som
tjänstgör inotn den sluinu p.sy-kiutrisku vården, får icke godtagas för
intagning på det sjukhus där läkaren är verksam. Om betydande olägenhet skulle
uppstå genom anlitande UV unnun läkure, får dock vårdintyg utfärdut av läkare
vid sjukhuset godtagas för intagning på annan klinik än den där han är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får icke godtagus, om det
är utfärdat av den som gör ansökan om intagning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 och 5 §§ förvaltningslagen
(1971:290) äga icke tillämpning i ärende om utfärdande av vårdintyg.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får godtas för intagning
på del sjukhus där den läkure som har utfärdat Intyget tjänstgör endusl under
jörutsältning utt in-tugning sker pä annan klinik än den där han är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År patient imagen för psykiutrisk
vård på sjukhus på egen begäran eller med slöd av 2 §, jur unduntug görus .från
beslämmelsen i Iredje stycket, om det skulle uppslå bety-dunde olägenhet av att
anlltu unnun läkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid utfärdande av vårdintyg gäller
bestämmelserna i 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971: 290) även för läkare som
utövar yrket enskilt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligga sannolika skäl för alt
någon lider av psykisk sjukdom och är farlig för annans personliga säkerhet
eller eget liv, äger polismyndighet omhändertagu honom, om fara är i dröjsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friges den omhändertagne icke
omedelbart, skall polismyndigheten genast föranstalta om undersökning som avses
i 6 § andra stycket. Utfärdas vårdintyg, skall polismyndigheten genast ansöka
om den omhändertagnes intagning på sjukhus för sluten psykiatrisk vård. I fall
som avses i denna paragraf behöver vårdintyget icke innehålla annat än
uttalande att sannolika skä\ föreUgga för att den omhändertagne på gmnd av
psykisk sjukdom är i behov av sluten psykiatrisk vård och för att han är
fariig för annans personliga säkerhet eller eget liv jämte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger sannolika skäl för atl
någon lider av psykisk sjukdom enligt I § eller tiU följd av beroende uv
alkohol eller narkotiku är i trängun-de behov av avgiftning och annan
psykiatrisk vård i sambund med dennu enligt 2 § samt för att hun är farlig för
annans personliga säkerhet eller eget liv, får polismyndighet omhänderta
honom / brådskande full.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friges den omhändertagne icke
omedelbart, skall polismyndigheten genast föranstalta om undersökning som avses
i 6 § andra stycket. Utfärdas vårdintyg, skall polismyndigheten genast
föranstalta om att den omhändertagne tas in på sjukhus för psykiatrisk vård. I
fall som avses i / § behöver vårdintyget icke innehålla annat än uttalande att
sannolika skäl föreligga för att den omhändertagne på grund av psykisk sjukdom
är i behov av psykiatrisk vård och för att han är farlig för annans personliga
säkerhet eller eget liv jämte en redogörelse för de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en redogörelse för de iakttagelser på vilka läkaren
grundar sin uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sker intagning enligl 8 Jj, skall polismyndigheten senast
andra dagen efter dagen för intagningen lill-siätla överläkaren protokoll
rörande de omständigheter som föranlett ansökningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utfärdas icke vårdintyg eller avslås ansökningen om
intagning, får den omhändertagne icke längre kvarhållas av polismyndigheten med
slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i andra-fjärde styckena ågu icke
tillämpning, om den omhändertagne redan inlagils på sjukhus med stöd av denna
lag och icke utskrivits därifrån enligt 16 §. Friges den omhändertagne i sådanl
fall icke omedelbart av polismyndigheten, skall hun genast förus llll
.sjukhusel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iakttagelser på vilka läkaren grundar sin uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker intagning enligl 8 S, skall
polismyndigheten senast andra dagen efler dagen för intagningen tillställa
överläkaren protokoll rörande de omständigheter som föranlett alt vårdintyg
hur utfärdats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utfärdas icke vårdintyg eller beslutus ull Intagning ej
skull ske, får den omhändertagne icke längre kvarhållas av polismyndigheten med
stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i andra-fjärde slyckena skull icke lillämpus.
om den omhändertagne redan inlagils på sjukhus med stöd av denna lag och icke
utskrivits därifrån enligl 16 S. Friges den omhändertagne i sådanl fall icke
omedelbart av polismyndigheten, skall dennu genast förunstullu om utt han får
behövlig vård.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överensstämma an.sökan och
vårdintyg med föreskrifierna i 4 — 7 iJS och föreligga sannolika skäl för all
vård kan beredas med slöd av denna lag, får den ansökningen avser inlagas på
sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om intagning beslutar överiäka-ren.
Om särskilda skäl .föreligga, äger han överlåta på annan läkare vid sjukhuset
atl beslula om intagning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överensstämmer vårdintyget med
föreskrifterna i 5-7 §§ och föreligger sannolika skäl för alt vård på sjukhus
kan beredas med stöd av / ,'!' eUer. om vårdintyget har det innehåll st>ni
unges i 5 S andra stycket, med slöd uv 2 , får den som vårdintyget avser tus in
på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får ej godtas som underlag
för inlagningsbeslul, om det är iilfärdal mer än fjorton dugur före beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om intagning beslutar överiäka-ren.
Om särskilda skäl föreUgger, får han överlåta på annan läkare vid sjukhuset alt
beslula om intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul om intagning får ej meddelas av summa läkare, som
hur ulfiirdul vårdintyget, såvidu det ej föreliggerfaU som uvses i 6 §.fjärde
stvcket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sker intugning enligl 8§. skall överiäkaren efter
undersökning av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutas enligl 8!) intagning med stöd av 1 i>. skall
överläkaren efler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>patienten snarast möjligt och senast tionde dagen efter
dugen jör iniug-ningen pröva om vård kan beredas patienten med stöd av dennu
lug. Hur som grund för unsökningen om intugning åberoputs ull putienten är
furiig för unnuns personligo säkerhet, får med prövningen unslå till femtonde
dugen efler dugen för intugningen, om särskildu skäl föreUggu och intugningen
icke beslutuls med slöd uv vårdintyg uv innehåll som avses i 7H andru
stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner överläkuren alt vård kan
beredas med stöd av dennu lag, skall han besluta ull putienten även i
fortsättningen skull varu inlugen på sjukhuset. I annat fall skull överläkuren
omedelbarl utskriva honom.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undersökning av patienten snarast möjligt och senasl
åttonde dagen efler Intagningsbeslulei pröva om vård kan beredas patienten med
stöd av I §. Finner överläkaren all dettu är fullet, skall han besluta all
patienten även i forlsältningen skall vara inlugen på .sjukhuset. I unnat juli
skull hun omedelburt skriva ut putienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutus enligl 8 § intagning med
slöd av 2§, skull överläkuren efter undersökning av putienten snurusl möjligt
och senast fjärde dugen efter intagningsbeslulei pröva om putienten är 1
behov uv psykiutrisk vård. Finner överläkuren utt dettu är fallet, skall han
besluta alt patienten även i jorlsätlningen skall varu inlugen på sjukhuset. I
unnat fall skall hun omedelburt skriva ul patienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den prövning som avses i första och
undru styckenu skull i stäUet görus av psykiutrisku nämnden om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intugningen
I full som uvses i 6 § fiärde slyckel har grundats på vårdintyg ulfärdul uv
läkure som är verksum vid den klinik där intugningen hur gjorts,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdintyget
har utfärduts eller intugningen beslutuls Irols alt omsiändighel som
grundlägger jäv enligt 4 § förvaltningslagen (1971:290) hur.förelegul.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överlukuren
själv har ulfärdul vårdintyget eller jäv enligl 4 § för-vultningslugen
föreligger mol honom.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul enligl 8 eller 9 får icke meddelas av läkure som
ulfärdul vårdintyget.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul enligl 8 eller 9 § skuU gällu i forlsältningen, om
putienten överförs till unnut sjukhus utun ull hu utskrivits enligl 16 §.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:145.0pt'><b><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>II </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>t)</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul enligl 8 eller 9§ äger.fört-suit gihighel, om
putienten över-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon med slöd uv 31 kup. 3 () broitsbulken genom
lugakrufi-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jöres lill unnut sjukhus utun utt hu ulskrivils enligt 16
§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 Har någon genom lagakraftvunnen
dom överlämnats tdl sluten psykiutrisk vård. skull socialstyrelsen förunstullu
om att hun utun dröjsmål intages på sjukhus för sådan vård. År han redan
intagen på sjukhus för sluten psykiatrisk vård, skall hun i fortsättningen
anses intagen på grund uv domstolens förordnunde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vunnen dom överlämnuls till psykiutrisk vård enligt dennu
lag, skall socialstyrelsen förunstuhu om utt hun utun dröjsmål intus på sjukhus
för .sådun vård. År hun redan intagen på sjukhus för psykiatrisk vård, skall
han i fortsättningen anses intagen på grund av domstolens för-ordnunde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om patienterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren eUer den han har
bemyndigat skull utun dröjsmål underrätta sociulnämnden om putient som bereds vård
med stöd uv 2 § behöver stöd och hjälp genom so-ciultjänsten. Sociulnämnden
skull senust inom en vecku från underrättelsen efter samråd med läkaren och
tillsammans med patienten upprätta en plan för den eftervård som bedöms
nödvändig.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om patienterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är intagen på sjukhus med
stöd av denna lag får hindras att lämna sjukhuset och fär i övrigt underkastas
det tvång som är nödvändigt med hänsyn lill ändamålei med vården eller för att
skydda honom själv eller omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 § Patient kan få tillstånd att
vistas p.-i egen hand utom sjukhusområdet under viss del av dygnet eller
tillfälligt under visst antal dygn, om det icke medför fara för annans
personliga säkerhel eller hans egel liv. Sådant tillstånd får förbindas med
särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om tiUstånd utt vistus på egen hand
utom sjukhusområdet beslutar överläkuren, om unnat ej följer av Iredje
stycket. Om särskilda skäl föreUggu, äger hun beträffunde viss putient överlåtu
på unnun läkure vid sjukhuset att besluta om tillstånd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågu om patient som avses i</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 17 § om ui-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S andru stycket beslutur utskriv- skrivning lillämpas
på fråga om till-ningsnämnden om tillstånd atl vis- stånd enligt första
stycket. Nämn-tus på egen hand utom sjukhusom- den får beträffande
viss patient</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1969:212.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rådet. Nämnden äger belräffande viss patient överlåta på
överiäkaren atl beslula om tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren får återkalla tillstånd
atl vislas på egen hand ulom sjukhusområdet, om förhållandena påkalla det.Om
särskilda sked föreligga, äger han beträffande viss putient överlåta på annan
läkare vid sjukhuset att återkullu tiUstånd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överlåta på överläkaren all besluta om lillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överiäkaren får återkalla tillstånd
all vislas på egen hand ulom sjukhusområdel, om förhållandena påkalla del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläkaren får om del jlnns särskilda skäl överlåta sin
beslulanderäll enligl dennu purugruf på annan läkare vid sjukhuset.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §»</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får
överläkaren taga del av innehållet i brev eller annan handling som ankommer
till patient eller som patient önskar avsända. Kan vidarebefordrande av
handling som ankommer till patient medföra fara för ordningen eller säkerheten
på sjukhuset eUer vara olämpligt med hänsyn tiU syftet med vården eller kan
handling som patient önskar avsända föranleda betydande olägenhet för honom
eller annan person, får överläkuren besluta utt handlingen skaU kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är ställd till utskrivningsnämnden
, psykiatriska nämnden, socialstyrelsen, justitie-kanslem eller någon av
riksdagens ombudsmän skall vidarebefordras utan granskning. Handling som är
ställd till eller avsedd för annan myndighet och rör mål eller ärende, vari
patienten själv äger föra talan, samt handling ställd tUl eller avsedd för
advokat eller offentligt biträde skall vidarebefordras. Beslutar överläkaren
att kvarhålla brev tiU myndighet, skall beslutet understäUas
utskrivningsnämndens prövning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det finns särskilda skäl, får
överläkaren eller den han har bemyndigat tu del av innehållet i brev eller
annan handling som ankommer till patient eller som patient önskar avsända. Kan
vidarebefordrande av handling som ankommer till patient medföra fara för ordningen
eller säkerheten på sjukhuset eller vara olämpligt med hänsyn till syfiet med
vården eller kan handling som patient önskar avsända föranleda betydande
olägenhet för honom eller annan person, fåc handlingen kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är ställd till psykiatriska
nämnden, centrala psykiatriska nämnden, socialslyrelsen, hälso- och
sjukvårdens ansvurs-nämnd, justitiekanslern eller någon av riksdagens
ombudsmän skall vidarebefordras utan granskning. Vad nu sagts skull också
gälla handling som är ställd tUl offenllig försvarare för patienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är ställd till eller
avsedd för annan myndighel än dem som anges i andra stycket och som rör mål
eller ärende, vari patienten själv äger föra talan, saml handling ställd till
eller avsedd för offentligt biträde eller annan advo-kut än offentlig
försvarare skall vidarebefordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1973: 129,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>*</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> FörutsäUer bifall lill prop,
1978/79:220.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar del sig all handling, som är
ställd till annan än utskrivningsnämnden, psykiatriska nämnden,
socialstyrelsen, justitiekanslern eller någon av riksdagens ombudsmän, är
avsedd för någon av dessa myndigheter, skall den vidarebefordras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar det sig att handling, som är
ställd lill annan mottagure ån dem som unges i undru stycket, är avsedd för
någon av dessa, skall den vidarebefordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ull kvarhålla handling fallas
av psykiutrisku nämnden efter frumställning uv överläkuren. I uv-vakian på
nämndens beslut får överläkuren tu hund om hondling-en.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:126.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som berells vård med slöd av beslut enligl 9§ undru
slyckel eller på grund av domstols förordnande skall ofördröjligen utskrivas,
om fömlsällningar enligt I S för atl bereda honom vård icke längre.föreUggu.
Omständighet som avses i I § första stycket e) får icke ulgöra grund för
kvarhållande i annal fall än då patienten berells vård på grund av domstols
förordnande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som berells vård med slöd av /
.(f jämlikt beslul enligl 9 § eller på grund av domstols förordnande skall
ofördröjligen utskrivas från vården, om förulsällningar för all bereda honom
vård icke längre yö-religger. Omsiändighel som avses i I S första slyckel e)
får icke ulgöra grund för kvarhållande i annal fall än då patienten berells
vård på grund av domslois förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som beretts vård enligl 2 § skall utskrivas från
vården när behov UV psykiatrisk vård icke längre föreligger, dock senust fyru
veckor .från dugen för intugningsbeslulet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om utskrivning skall prövas fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17
S"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om utskrivning beslutar överläkaren,
om annal ej följer av andra slyckel. Hanäger hänskjula frågan om utskrivning
till ulskrivnings-nåmnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskrivnlngsnämnden beslutar om utskrivning enligl 16 S av
patient som intagits på grund av domstols förordnande eller som under
inflytande av psykisk sjukdom begått brott mol annans personliga sä-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om utskrivning beslutar överläkaren,
om annal ej följer av andra stycket. Han får hänskjula frågan om utskrivning
lill psykiatriska nämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiatriska nämnden beslutar om utskrivning enligl 16 §
.första stycket av patient som intagits på grund av domslois förordnande eller
som under inflytande av psykisk sjukdom begått brotl mol annans</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1974:206,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kerhel, för vilkel åtal icke väckts, eller som varit
intagen i kriminalvård sanstalt för undergående av påföljd för brolt och
under liden för anslaltsvården eller i samband med atl denna upphört inlagils
försluten psykiatrisk vård med slöd av denna lag och icke skall återföras lill
anstalten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personliga säkerhel, för vilkel åtal icke väckls, eller
som varil inlagen i kriminalvårdsanstall för undergående av påföljd för brolt
och under tiden för anstaltsvården eller i samband med alt denna upphört inlagils
för psykiatrisk vård med stöd av / § och icke skall ålerföras till anstalten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När anledning föreligger lill
utskrivning av patient som avses i andra stycket, skall överläkaren
ofördröjligen anmäla detta hos nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:155.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiutrisku nämnden .får även i unnat juli än i andra
stycket sägs utskrivu putient.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=76>
<tr>
<td valign=top align=left height=76 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Patienten eller hans make, om
makarna sammanbodde vid liden för intagningen, eller annan, som då
stadigvarande sammanbodde med honom, eller hans barn, fader, moder, syskon,
förmyndare eller gode man får göra ansökan om utskrivning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan hos ulskrivnlngsnämnden göres skriftligen. Om
patient som avses i 17 § andra stycket ger lill känna uti hun icke vill vuru
inlugen på .sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin
möjlighet alt ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom atl upprätta
erforderiiga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskrivnlngsnämnden är icke skyldig
atl pröva ansökan om utskrivning, förrän tre månader förflutit från prövningen
av lidigare ansökan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan hos psykiutrisku nämnden görs skriftligen. Om
patient som avses i 17 § andra stycket eller unnun, som enligt förslu stycket
får unsöku om utskrivning uv putienten, ger lill känna önskan atl vården
enligl denna lag skall upphöra, skall han genom överläkarens försorg
underrättas om sin möjlighel all ansöka om utskrivning och tillfälle beredas
honom all upprälla erforderliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiutrisku nämnden är icke
skyldig alt pröva ansökan om utskrivning, förrän en månud förflutit från
prövningen av lidigare ansökan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patient får ulskrivas på försök, om särskilda skäl
föreligga och del icke medför fara för annans personliga säkerhel eller hans
egel liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivning på försök skall avse
viss tid, högst sex månader, som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patient som har intagits med stöd av I § får Ulskrivas på
försök och beredas fortsatt vård uianför sjukhuset, om del ftnns särskilda
skäl och del icke medför fara för annans personliga säkerhet eller hans egel
liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivning på försök skall avse
viss lid, högst sex månader, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan föriängas med högst sex månader«/ gången. Patienten
får åläggas alt iuktiugu särskilda föreskrifter och slällas under tillsyn av
lämplig person.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan förlängas med ytterhgare sex månader. Har någon varit
försöks-utskriven under en sammunhäng-ande tid av ett år, får förlängning ske
endasi om synnerliga skäl föreligga. Beslut om sådan förlängning meddelus uv
psykiatriska nämnden för högst sex månader åt gången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den tid som bestämts
förför-söksutskrivningen gått till ända utan att tiden har förlängts, skaU
patienten anses som utskriven enligl 16 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Patienten får under tid då han är
utskriven på försök åläggas atl iaktta särskilda föreskrifter och ställas
under tillsyn av lämplig person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 17 och 18 §§ avse även utskrivning på
försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning av tidsfristen i 18 §
tredje stycket likställs ansökan om utskrivning på försök med ansökan om
utskrivning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utskrivits på försök får återintagas på sjukhuset,
om förhållandena p«A:a//fl del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ålerintagning beslutar överläkaren. Om särskilda
skäl/öre/ig-ga, äger han beträffunde viss patient överlåta på annan läkare vid
sjukhuset att besluta om ålerintagning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utskrivits på försök får återintas på sjukhuset,
om förhållandena prt/:a//ar del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ålerintagning beslutar överläkaren. Om särskilda skäl
föreUgger, får han överlåta på annan läkare vid sjukhuset att besluta om ålerintagning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har patient vårdats på sjukhus
under tre månuder med stöd uv denna lag och anser överläkaren utt patienten
behöver fortsatt sådan vård, skall han snarast göra anmälan därom till
psykiutrisku nämnden. I unmälun skall han unge skälen för sitt
ställningstu-gunde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner psykiutrisku nämnden efter
sådun unmälun beträffunde viss patient skäl därtill, skaU nämnden ta upp fråga
om utskrivning enligt 16 § eller om utskrivning på försök.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler den i första slyckel angivna
anmälan skall molsvarande unmälun ske vur tredje månud så länge patienten
vårdas på sjukhuset.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besvär m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:11.0pt;text-indent:130.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Talan får föras mot läkares beslul enligt denna lag,
om läkaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intagit någon på sjukhus eller enligl 9 § andra slyckel
beslutat alt patient alltjämt skall vara intagen på sjukhus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intagit någon pä sjukhus eller enligl 9 § beslulal all
patient alltjämt skall vara intagen på sjukhus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnat begäran om tillstånd att
vistas på egen hand utom sjukhusområdet hell eller delvis ulan bifall eller
återkallat sådanl tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avslagit ansökan om utskrivning eller om utskrivning på
försök,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samband med utskrivning på försök
ålagt patient att iakttaga särskilda föreskrifter eller ställt honom under
tillsyn eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återintagit patient under utskrivning på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt
får talan icke föras mot läkares beslul enligt denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan föres hos utskrivningsnämnden genom besvär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan .förs hos psykiatriska nämnden genom besvär. Har som
grund för intagning eller fortsatt vård på sjukhus åberopats 2 §, skall talan
prövas senast på fiärde dagen efter det att framställningen kom in till
nämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>"</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan får föras mot utskrivningsnämnds beslut, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ogillat besvär över beslut om intagning
eller beslut enligt 9 § andru stycket,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit ansökan om utskrivning
eller om utskrivning på försök eller ogillat besvär över läkares beslut om
avslag på sådan ansökan eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samband med utskrivning på
försök ålagt patient atl iukttaga sär-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan får föras mol psykiutrisku
nämndens beslul, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt 9 § beslutut utt putient
ulli-jämt skall vara inlagen på sjukhus,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ogillat besvär över beslut om intagning
eller läkares beslut enligl 9§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit ansökan om utskrivning
eller om utskrivning på försök, ogillat besvär över läkares beslul om avslag
på sådan ansökan eller, i ärende som avses i 20 u § andra stycket, beslutat att
utskrivning eller utskrivning på försök ej skull ske, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samband med utskrivning på försök
ålagt patient att iaktta sär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"> Senaste lydelse 1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skilda föreskrifter eller ställt honom under tillsyn eller
lämnat besvär över läkares beslul i sådana frågor hell eUer delvis ulan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigl får lalan mol utskrivningsnämnds beslul enligl
denna lag föras endast i fall som avses i 26 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan föres hos psykiatriska
nämnden genom besvär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skilda föreskrifter eller ställt honom under tillsyn eller
lämnat besvär över läkares beslut i sådana frågor hell eller delvis ulan
bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigl får lalan mol psykiatrisk
nämnds beslul enligl denna lag föras endasi i fall som avses i 26 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan förs hos ceniralu psykiatriska
nämnden genom besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:126.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23 §"<br>
Mot psykiatriska nämndens be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol
centrulu psykiatriska nämn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slul enligt denna lag får talan icke dens beslul
enligl denna lag får la-<br>
föras.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lan icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligt 21 eller 22 § får föras av den som enligl 18
§ äger ansöka om utskrivning. Talan får föras utan inskränkning lill viss lid.
I fråga om prövning av talan enligt 21 § äger beslämmelsen i 18 § tredje
stycket molsvarande tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligt 21 eller 22 § får föras av den som enligt
ISS/ör ansöka om utskrivning. Talan får föras utan inskränkning lill viss tid
så länge patienten vårdus med stöd uv dennu lug. Talan.får därjämte.föras under
tre veckor från den dag patienten utskrevs. I fråga om prövning av talan
enligt 21 § hur bestämmelserna i 18§ iredje slyckel och 19 § sjätte slyckel
molsvarande tilllämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På begäran av överläkaren skall utskrivningsnämnds beslut
underställas psykiatriska nämndens prövning, om överläkaren gjort förbehåll
om underställning senasl vid det sammanträde då beslutel fattades och begärt
underställning inom tre dagar därefter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På begäran av överläkaren skall psykiatrisk nämnds beslut
underställas centrulu psykiatriska nämndens prövning, om överläkaren gjort
förbehåll om underställning senast vid del sammanträde då beslutet fattades
och begärt underställning inom ire dagar därefter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot beslul, varigenom psykiatrisk nämnd utlåtit
sig om ersällning som avses i 32 S första slyckel eller 33 § iredje slyckel,
föres hos centrala psykiatriska nämnden genom besvär.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:126.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26 S' Talan mot beslut, varigenom
ulskrivningsnämnd utlåtit sig om ersättning som avses i 32 S eller 33 § tredje
stycket, föres hos psykiatriska nämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1979:247, " Senasle lydelse
1971:638. ' Senasle lydelse 1973: 129.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:139.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul som meddelas enligl denna lag länder omedelbart
till efterrättelse. Har förbehåll gjorts enligt 25 S, får dock
ulskrivningsnämnds beslul, varigenom patient fått tillstånd alt vistas på egen
hand ulom sjukhusområdel eller utskrivits eller utskrivits på försök,
verkställas försl sedan beslutet blivil beslående.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som meddelas enligl denna lag länder omedelbart
till efterrättelse. Har förbehåll gjorts enligt 25 §, får dock psykiatrisk
nämnds beslut, varigenom patient fått tillstånd atl vistas på egen hand ulom
sjukhusområdel eller utskrivits eller utskrivits på försök, verkställas försl
sedan beslutet blivit beslående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:126.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28 §'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnd beslår av
lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domartjänst,
en läkare som bör vara särskill kunnig i psykiatri och en person med
erfarenhet i allmänna värv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatriska nämnden består av
lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domar-tjänst,
två läkare som äro särskill kunniga i psykiatri och två personer med erfarenhel
i allmänna värv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ledamot av utskrivningsnämnd
eller psykiatriska nämnden finnas en eller flera suppleanter. Bestämmelserna
om ledamot gälla även suppleant.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatrisk nämnd beslår av lagfaren
ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie domartjänsl, en läkare
som bör vara särskill kunnig i psykiatri, en person som är särskill insutl i
sociulu frågor och ylterligure två ledamöter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centrulu psykiatriska nämnden
beslår av lagfaren ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie
domartjänst, två läkare som äro särskill kunniga i psykiatri, en person som or
särskilt insutl i sociala frågor och ytterligare två ledamöter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ledamot av psykiatrisk nämnd
eller ceniralu psykiatriska nämnden finnas en eller flera suppleanler.
Bestämmelserna om ledamot gälla även suppleant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 §'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamot av utskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden förordnas av regeringen för högst fyra år i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan ledamot börjar tjänstgöra,
skall han ha avlagt domared eUer försäkrun enligt 4 kup. </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ rättegångsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården
får icke som ledamot deltuga i handlägg-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamot av psykiatrisk nämnd eller centrulu psykiatriska
nämnden förordnas av regeringen för högsl fyra år i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan ledamot börjar tjänstgöra,
skall han ha avlagt domared.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkare som tjänstgör inom den
psykiatriska vården får icke som ledamot deltu i handläggningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:212.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1974:581, ' Senaste lydelse
1974:581.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen av ärende rörande patient på det sjukhus där han
tjänstgör. Om jäv mol ledamot gäUa i övrigl bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken
om jäv mol domare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärende rörande patient på det sjukhus där han tjänstgör.
Om jäv mot ledamot gäller i övrigt bestämmelsema i 4 kap. rättegångsbalken om
jäv mol domare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanträde med utskrivningsnämnd skola överläkaren
och patienten vara närvarande, om icke särskilda skäl föranledu annal. Föres
talan av annan än patienten, skall den som för lalan beredas tillfälle atl
närvara, om icke särskilda skålförunledu annat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanträde med psykiutrisk nämnd skuU överläkaren
och patienten vara närvarande, om icke särskilda skäl förunleder annat. Förs
talan av annan än patienten, skall den som för talan beredas tillfälle atl
närvara, om icke särskilda skälförunleder annal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärende som handlägges i patientens
frånvaro får icke avgöras utan atl nämndens ledamöter före avgörandet skaffat
sig personlig kännedom om patienten. Är denne utskriven på försök, får dock ärendet
avgöras, om minsl en av ledamöterna har sådan kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från kravet i andra stycket på
personlig kännedom om putienten får görus undantag, om det finns synnerligu
skäl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ärende hos psykiatriska nämnden skall muntlig
förhandling hållas, om ärendets beskaffenhet kräver det. Därvid äga
bestämmelserna i 30 § första stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ärende hos centrala psykiatriska nämnden skall muntlig
förhandling hällas, om ärendets beskaffenhet kräver det. Därvid har
bestämmelserna i 30 § första stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>32 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patient eller annan som för lalan hos utskrivningsnämnd
eller psykiatriska nämnden får tillerkännas ersättning av allmänna medel för
kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse inför nämnden, i den
mån det finnes skäligt. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patient eller annan som för talan hos psykiutrisk nämnd
eller centrulu psykiatriska nämnden får tillerkännas ersättning av allmänna
medel för kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse inför
nämnden, i den mån del finnes skäligl. Nämnden får bevilja förskott på
ersättningen. Den som för talan hos nämnden skall genom nämndens försorg
upplysas om den rätt tiU ersättning och förskott som kan föreligga.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1974:581.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om ersättning
och förskoll meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>33
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende hos ulskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
får förhör anordnas med den som kan antagas ha upplysningar av belydelse att
lämna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende hos psykiutrisk nämnd eller centrulu psykiatriska
nämnden får förhör anordnas med den som kan unius ha upplysningar av belydelse
all lämna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid förhöret skall patienten vara
närvarande, om icke särskilda skäl föranleda annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om ersättning till den med
vilken förhör anordnas äga bestämmelsema om ersättning av allmänna medel till
vittnen molsvarande tilllämpning. Ersättningen skall stanna på statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>34 </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'>■</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnd eller psykiatriska
nämnden får avgöra ärende endast om nämndens samtliga ledamöter öro
närvarande. Beslut rörande förskott på ersättning som avses i 32 § eUer 33 §
tredje stycket får dock på nämndens vägnar meddelas av ordföranden. Detsamma
gäller beslut som rör rättshjälp genom offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsema i 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i överrätt äga motsvarande tillämpning på avgörande av
utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatrisk nämnd eller centrulu
psykiatriska nämnden får avgöra ärende endast om nämndens samtliga ledamöter
är närvarande. I fuU som avses i 21 § tredje stycket andra meningen får
ärendet dock i psykiatrisk nämnd avgöras av ordförunden jämle en unnun
ledamot. Beslut rörande förskott på ersättning som avses i 32§/örs;ö stycket
eller 33 § tredje stycket får på nämnds vägnar meddelas av ordföranden.
Detsamma gäller beslul som rör rättshjälp genom offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i överrätt har motsvarande tillämpning på avgörande av
psykiutrisk nämnd eller centrala psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut som har fatlats av ordföranden
och en annan ledamot enligt första stycket skall av ordföranden anmälas för
hela nämnden vid nästa sammanträde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 a §18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ärende, vari I7§
förvaltningslagen (1971:290) äger tillämpning, får skälen för beslutet
utelämnas även i andra fall än som sägs där, om ändamålet med vården annars
skulle motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1979:247. '«Tillagd genom lag
1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 läkares beslul enligl 8 eller 9§
eller varigenom ansökan om utskrivning avslagits saml i molsvarande beslut av
utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden skola alltid anges de i I § angivna
förutsättningar på vilka bestulet grundas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I läkares beslul enligl 8 eller 9§
eller varigenom ansökan om utskrivning avslagils saml i motsvarande beslul av
psykiatrisk nämnd eller centrala psykiatriska nämnden skall alltid anges de i
1 eller 2 § angivna förutsäitningar pä vilka beslutet grundas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=382 height=35>
<tr>
<td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:131.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 S<br>
Polismyndighet skall lämna</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Polismyndighet skall lämna/)/7ra-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på begäran av läkare som enligt 6 § första slyckel är
behörig atl utfärda vårdintyg, om den som skall undersökas icke ställer sig
till förfogande för undersökningen eller läkaren behöver skydd för sin personliga
säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pä begäran av överläkaren, om den
som med stöd av denna lag skull intagas på sjukhus icke inställer sig på
sjukhuset,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av läkare i ullmun
tjänst som enligt 6§ första slyckel är behörig alt utfärda vårdintyg, om den
som skall undersökas icke släller sig lill förfogande för undersökningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på begärun uv läkure som enligl 6 § första Slyckel är
behörig att utfärdu vårdintyg, om hun behöver skydd för sin personliga
säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av läkare i allmän
tjänst som hur utfärdat vårdintyg eller överläkaren, om den som med stöd av
denna lag avses bli intagen på sjukhus icke inställer sig på sjukhuset.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren, om patient avviker från
sjukhuset eller icke återvänder dil, sedan liden för lillständ atl vislas pä
egen hand utom sjukhusområdet eller för utskrivning på försök gått ul, eller
icke inställer sig på sjukhuset, sedan tillstånd alt vislas på egen hand ulom
sjukhusområdel återkallats eller beslul meddelats om ålerintagning under
utskrivning på försök.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skål föreligga, må överläkaren beträffunde
viss putient överlåta på annan läkare vid sjukhuset all begära hundräckning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det finns särskilda skäl, får överläkaren överlåta pä
annan läkare vid sjukhuset att begära biträde UV polisen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36 S Den som hjälper någon som är
intagen på sjukhus med slöd av denna lag atl avvika från sjukhuset, dömes lill
böter eller fängelse i högsl två år. För försök dömes till ansvar enligl 23
kap. brottsbalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=30>
<tr>
<td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har med slöd av 13 § omhändertagits alkoholhaltiga
drycker eller</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:124.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36 a S"" Har överläkare
med stöd av I3S omhändertagit alkoholhaltiga dryc-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Tillagd genom lag 1976: 373.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 LPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ker eller andra berusningsmedel som påträffats hos eller
ankommil lill den som är inlagen på sjukhus med slöd av denna lag, skall den
omhändertugnu egendomen bevisligen förstärus eller försäljus enligl
bestämmelserna om beslaglagen egendom i 2S lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m. m. Belopp, som erhållits vid sådan försäljning,
tillfaller slaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påträffas alkoholhaltiga drycker
eller andra berusningsmedel inom sjukhus där patienter som intagits med slöd av
denna lag vårdas, får berusningsmedlen omhåndertugus av sjukhusdirektören eller
styresmannen för sjukhuset, om känd ägare lill berusningsmedlen ej finnes.
Första stycket har molsvarande tillämpning på sälunda omhändertagen egendom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra berusningsmedel som påträffats hos eller ankommit
lill den som är inlagen på sjukhus med stöd av denna lag, skall överläkaren
låla bevisligen förstöra eller försälja den omhändertagna egendomen enligl
bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § / första stycket lagen (1958:205)
om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. Belopp, som erhållits vid sådan
försäljning, tillfaller slaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påträffas alkoholhaltiga drycker
eller andra berusningsmedel inom sjukhus där patienter som intagits med stöd av
denna lag vårdas, får berusningsmedlen omhändertas av sjukhusdirektören eller
styresmannen för sjukhuset, om känd ägare till berusningsmedlen ej finns.
Första slyckel har motsvarande tilllämpning på sålunda omhändertagen egendom.
Vad som där föreskrivs om överläkuren skull I stället gällu den som
omhåndertagii egendomen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i förslå och andra
slyckena har molsvarande tilllämpning på injektionsspruta eller kanyl som kan
användas för insprutning i människokroppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:160.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som år inlagen för vård med
stöd UV dennu lug skull så snurt huns tillstånd medger del genom överläkurens
försorg upplysus om sin rätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:160.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl få intagningen prövad av den
psykiatriska nämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att i övrigt föra tulan mot beslut
som hur ful tals med slöd uv lugen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt anliiu ombud eller biträde enligt
forvaltrnngslagen (1971:290),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att begära rättshjälp gent>m
of-Jenlligl biträde enligt rätlshjulpslu-gen (1972:429).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dennu lag skall finnas unslagen
inom sjukhuset väl synlig för puti-fnwrtia.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rättshjälpslagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 §</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn över efterievnaden av denna
lag och föreskrifter som meddelas med slöd av lagen utövas av socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38!)</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter för
tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efler regeringens
bemyndigande, av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ansökan
gjorts, vårdintyg upprättats eller intagningsbeslut fattats före
ikraftträdandet, skall för förfarandet i samband med intagning och prövning
enligl 9S gälla äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är patient vid
ikraftträdandet utskriven på försök, skall för försöks-utskrivningen i
fortsättningen gälla 19 § i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utan hinder av
24 S får talan enligl 21 eller 22 § föras under tre veckor från ikraftträdandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrift i
lag eller annan författning om psykiatriska nämnden skall i stället gälla
centrala psykiatriska nämnden, och föreskrift om ulskrivningsnämnd skall gälla
psykiatrisk nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1972:429)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 4l-45§§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha<br>
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:127.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§2<br>
Rättshjälp genom offentligt biträ-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom offentligt biträ<br>
de lämnus i mål eller ärende</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
beviljus i mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. hos utskrivningsnämnd eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1. hos psykiutrisk nämnd eller<br>
psykiatriska nämnden angående in-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>centrulu
psykiatriska nämnden vid<br>
tagning enligt 8 eller 9§ eller ut-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talan
mot beslut om intagningenligt<br>
skrivning enligt 16 eller 19 § lagen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8
eller 9 § eller Wcf utskrivning enligt<br>
(1966:293) om beredande av sluten</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16
eller I9§ lagen (1966:293) om<br>
psykiatrisk vård i vissa fall,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>psykiatrisk
vård i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. hos
beslutsnämnd eller psykia-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. nos beslulsnämnd eller cen-<br>
triska nämnden angående inskriv-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trala
psykiatriska nämnden an-<br>
ning i eller utskrivning från vård-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gående
inskrivning i eller utskriv-<br>
hem eUer specialsjukhus enligt la-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning
från vårdhem eller specialsjuk-<br>
gen (1967:940) angående omsorger</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hus enligl
lagen (1967:940) an-<br>
om vissa psykiskt utvecklings-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gående
omsorger om vissa psykiskl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1979: 240. ' Senaste lydelse 1979:690.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rättshjälpslagen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>störda eller placering av särskol-elev enligt 28 § samma
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. hos förvultningsdomslol
un-gående Ivångsintugning i allmän vårdunstaU för ulkoholmissbrukure enhgt 18
eller 55 § lugen (1954:579) om nykterhetsvård eller kvurhål-lunde enhgt 45 §
samma lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
omhändertagande för samhällsvård enUgt 29 § barnavårdslagen (1960:97) eller
utredning enligt 30 § summu lug eller un-gående sådan samhällsvårds slut-Uga
upphörande enUgt 42 § samma lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
förvaltningsdomstol angående intagning i eller utskrivning från
ungdomsvårdsskola enligt barnavårdslagen (1960:97),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående förpassning
eller utvisning enligt utiänningslagen (1954:193) samt vid utredning hos
polismyndighet när fråga har uppkommit om förpassning eller utvisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
avvisning enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet, såvida icke
anledning föreligger att underställa ärendei den centrala
utlänningsmyndighe-ten eller utlänningen enligt 35 § samma lag hållits i förvar
längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. angående verkställighet enligt<br>
utlänningslagen, om anledning före<br>
ligger att underställa ärendet den<br>
centrala utlänningsmyndigheten<br>
med stöd av 58 § andra stycket sam<br>
ma lag eller hänskjula ärendet dit<br>
med stöd av 58 § tredje stycket<br>
samma lag eller om utlänningen en<br>
ligt 35 § samma lag hållits i förvar<br>
längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. angående föreskrifter som<br>
meddelats enligt I0§, 34§ eller 51 §<br>
femte stycket utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. angående hemsändande av<br>
ufiänning med stöd av 71§ första</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsstörda eller placering av särskolelev enligl 28
§ samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. angående beredande uv vård
enligt lugen (1979:000) med särskildu beslämrnelser om vård av unga eller
omedelbarl omhändertagande enligt 6 § samma lag eller angående upphörande av
sådun vård enUgt 5 § summu lag eder hos förvuU-ningsdomstol vid överklugunde enUgt
20 § första stycket I samma lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
förpassning eller utvisning enligt utlänningslagen (1954: 193) samt vid
utredning hos polismyndighet när fråga har uppkommit om förpassning eller utvisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
avvisning enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet, såvida icke anledning
föreligger att underställa ärendet den centrala utlänningsmyndigheten eUer
utlänningen enligt 35 § samma lag hållits i förvar längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
verkställighet enligt utlänningslagen, om anledning föreligger att underställa
ärendet den centrala utlänningsmyndigheten med stöd av 58 § andra stycket samma
lag eller hänskjula ärendet dit med stöd av 58 § tredje stycket samma lag eller
om utlänningen enligt 35 § samma lag hållits i förvar längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7. angående föreskrifter som<br>
meddelats enligt 10§, 34 § eller 51 §<br>
femte stycket utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. angående hemsändande av ut<br>
länning med stöd av 71 § första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rättshjälpslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//. angående förverkande av villkorligt
medgiven frihet enligl 26 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
ålerintagning i an-stall enligt 30 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
verkställighet ulomlands av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193)
om samarbele med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av
straff m. m. eller lagen (1972:260) om intemationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
utlämning enligl lagen (1970:375) om utlämning lill Danmark, Finland, Island
eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
kastrering enligt lagen (1944: 133) om kastrering, om giltigt samtycke till
åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos regeringen
enligt 1 § andra stycket lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket utlänningslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. angående förverkande av vill<br>
korligl medgiven frihet enligl 26<br>
kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. angående ålerintagning i an<br>
stalt enligl 30 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//. angående verkställighet utomlands
av frihetsberövande påföljd enligl lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m. m. eller lagen
(1972:260) om inlemationelll samarbele rörande verkställighet av brottmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående kastrering enligt lagen
(1944: 133) om kastrering, om giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos regeringen enligt 1 § andra
slyckel lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>42
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ ärende som anges i 41 § I -5 och 11-15 skaU offentligt
biträde utses för den som ätgärden avser, om det behövs för tillvaratagande av
dennes rätt. Vid bedömningen av behovet skaU särskUt beaktus om i väsentUgt
hänseende motstridiga sakuppgifter lämnats under utredningen eller
betydelsefulla sakförhållanden i övrigt är oklara.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ärende som anges i 41 § 6 — 10
och 16 skall offentligt biträde utses, om det ej måste antagas att behov av
biträde saknas.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättshjälp genom offentligt biträde skad beviljas den som
åigärden avser och i mål eller ärende som avses 141 § 3 även vårdnadshavaré, om
det ej måste antugus utt behov UV biträde suknus.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentligt biträde förordnas efter ansökan av den som
åtgärden avser eller då annars anledning föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas efter
ansökan eller då annars anledning föreligger. Ansökanfår göras av den som kan
beviljas rättshjälp och i mål eller ärende</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rättshjälpslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biträde förordnas av den myndighel
som handlägger målel eller ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dock ankommer prövningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos barnavårdsnämnd,
social centralnämnd eller social distriktsnämnd enligt 41 §4 på länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende som avses i 41 § 6-10
eller 16 på rättshjälpsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos polismyndighet enligl
41 14 på länsrälten saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i annat ärende hos regeringen än
som avses i 41 § 6-/0 eller 16 på deparlementsljänsteman som regeringen
beslämmer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som anges i 41 § 1 även uv unnun som får föru tulun i
målet eller ärendet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättshjälp beviljas och biträde
förordnas av den myndighet som handlägger målel eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos socialnämnd eller
social distrikisnämnd enligt 41 S i på länsrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende som avses i 41 § 4-<S
eller 14 på rätlshjälpsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos polismyndighet enligt
41 § 72 på länsrätten samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i annat ärende hos regeringen än
som avses i 41 § 4-8 eller 14 på departemenlsljänsieman som regeringen
bestämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har myndigheten skilt målet eller ärendei från sig, äger
under tiden till dess talan fullföljts eller liden för fullföljd utgått andra
stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordnunde gäller även när talan
fullföljes eller meddelat beslul underställes annan myndighets prövning eller
saken överlämnas till annan myndighels avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om offentligt biträde ges in lill den myndighel
som handlägger målet eller ärendet. Avser ansökan offentligt biträde i ärende
som avses i 41 § 6-10 eller 16, ges dock ansökan in till rättshjälpsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighet som inte själv får förordnu
offentUgi biträde skall till behörig myndighel med eget yttrande överlämna
ingiven ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla behovet av
offentligt biträde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättshjälp utgår även när talan
fullföljs eller meddelat beslul underställs annan myndighets prövning eller
saken överlämnas till annan myndighets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om rättshjälp genom
offentligt biträde ges in till den myndighet som handlägger målel eller
ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i 41 4—8 eller 14, ges dock ansökan in
till rättshjälpsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighet som inte själv får
be-vilju rättshjälpen skall till behörig myndighet med eget yttrande överlämna
ingiven ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla behovel av
offentligt biträde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>44 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den som åtgärden avser till offentligt biträde själv
föreslagit någon som är lämplig, skall denne förordnas, om ej hans anlitande
skulle medföra avsevärt ökade kostnader</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den som beviljals rättshjälp enligt 41 § till
offentligt biträde själv föreslagit någon som är lämplig, skall denne
förordnas, om ej hans anlitande skulle medföra avse-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rättshjälpslagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller i övrigl särskilda skäl föranie- värt ökade
koslnader eller i övrigl<br>
der annat.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilda skäl föranleder
annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har både den unge och vårdnadshavaren beviljats
rättshjälp i mål eller ärende som avses i 41 § 3, förordnas gemensamt biträde,
om det ej finns motstridiga intressen mellan dem.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om offentligt biträde äger
bestämmelserna i 21 § första stycket sisla meningen, andra och iredje slyckena,
22 S första och andra styckena saml 23 § molsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om beslul som meddelas med
stöd av andra stycket äger 43 § andra och tredje styckena motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning lill offentligt biträde utgår av allmänna
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§<br>
I mål eller ärende som avses i</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mål eller ärende som avses i<br>
41 § fär offentligt biträde föran-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 § får offentligt biträde föran<br>
stalta om sådan ulredning som är</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>slalta om sådan utredning som är<br>
skäligen påkallad för tillvaratagan-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>skäligen påkallad för tillvaratagan<br>
de av dens räll som åigärden avser</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>de av dens räll som beviljals rälts-<br>
och som ej kan erhållas genom</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>hjälpen och som ej kan erhållas ge-<br>
myndighet som handlägger målet</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>nom myndighet som handlägger<br>
eller ärendei. Har offentligt biträde</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>målet eller ärendei.<br>
ej utsetts, får rätlshjälpsnämnden</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Har offentligt biträde ej utsetts,<br>
på ansökan av den som åtgärden</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>får rätlshjälpsnämnden på ansökan<br>
avser beslula om ulredning.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den som beviljats rättshjälpen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslula om ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som efler beslul av offentligt
biträde eller rällshjälpsnämnd medverkat vid utredning har räll lill
ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar. I
fråga om fastställande av ersättning äger 43 S andra och tredje styckena
molsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Bestämmelserna i 41 S 4 och 5 i
deras lydelse före den I januari 1981<br>
gäller till utgången av juni 1981 i mål eller ärende som där avses. Härvid<br>
lillämpas vad som i 42-44 §§ föreskrivs om mål eller ärende som avses i<br>
41 §3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt i I kap. 4 §, rubriken
till 2 kap., 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 5-8, 11 och 12 §§,4 kap. 6 och 10 *i§, 6
kap. 9 och 10§«?,7kap. 2, 7 och 11 SS, 11 kap. 17 §, 20 kap. 9 § samt 21 kap.
2, 5, 8 och 9 S§ ordet "barnavårdsnämnd" i olika böjningsformer
skall bytas ul mot "socialnämnd" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl i 21 kap. 2, 8 och 9 S§
ordet "barnavården" skall bytas ul mol "socialtjänsten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 31 kap. 2 § skall upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels all 17 kap. 12 §, 28 kap. I §
, 31 kap. I S och 38 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§<br>
Hjälper man den, som är fånge.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hjälper man
den, som är fånge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>häktad eller anhållen eller eljest är</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>häktad eller anhållen eller eljest är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för annal än sjukvård eller vård en-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>för annal än sjukvård berövad fri-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligt burnavårdslagen eller lagen om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>heten all komma lös eller främjar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/7vA7eWie;.jiY;r(/berövad friheten atl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>man. efler del han avvikit, hans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma lös eller främjar man, efter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>flykt genom atl dölja honom eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det han avvikit, hans flykt genom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom annan sådan ålgärd, dömes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all dölja honom eller genom annan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>för främjande av fly kl lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan åtgärd, dömes för fram-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>böler eller fängelse i högsl två
år.<br>
jande av flykt lill böler eller<br>
fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I S Skyddstillsyn må ådömas för
brolt vara kan följa fängelse, såframt det prövas erforderiigt alt den lilllalade
ställes under övervakning och mera ingripande påföljd än skyddstillsyn ej
finnes påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senasle lydelse av 1-3 kap,. 6 och 7 samt 11 kap, 1976:
612, Senaste lydelse 1979:000.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må ej
dömas till skyddslillsyn, med mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård
enUgt burnuvårdsla-gen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må ej
dömas till skyddstillsyn, med mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård
inom sociultjänsten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är det lindrigaste straff som är
stadgat för brollel fängelse i ell år eller däröver, må dömas lill
skyddslillsyn allenast om särskilda skäl äro därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den som begått brottslig gärning bliva föremål för
vård enUgt burnuvårdslugen, må rälien, efter hörande av barnavårdsnämnd eller,
ifråga om den som är inskriven såsom elev vid ungdomsvårdsskola, skolans
styrelse, överlämna ål nämnden eller styrelsen alt föranstalta om erforderlig
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det för den dömdes tillrättaförande
eller av hänsyn till allmän laglydnad finnes påkallat, må jämte överlämnande
till vård enligt burnuvårdslugen dömas till dagsböter, högsl etthundratjugo,
vare sig böter äro stadgade för brottet eller ej.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den som är under tjugo år och som begått brottslig gärning
bliva föremål för vård med stöd uv lagen (1979:000) med särskilda bestämmelser
om vård uv ungu eller eljest enligt socialtjänstlagen (1979:000), må rätlen
efter hörande av socialnämnd överlämna ål nämnden att föranstalta om erforderlig
vård inom socialtjänsten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om del för den dömdes tillrätta-förande eller av hänsyn
till allmän laglydnad finnes påkallat, må jämte överlämnande till vård inom socialtjänsten
dömas till dagsböter, högsl etthundratjugo, vare sig böter äro stadgade för
brottet eller ej.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domstol överlämnat någon till vård enligt
barnavärdslagen eller lagen om nykterhetsvård men finnes, vid prövning i
därför stadgad ordning, att i lag angivna förutsäitningar icke föreligga för
sådun vård eUer vård av del slag som bur-nuvårdsnämnd eller nykterhetsnämnd i
yllrande till domstolen förklarat sig ämna anordna, äger efter ansökan av
äklagare den rätl som först dömt i målel undanröja förordnandet om
överlämnande till vård och döma till annan påföljd för brottet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domstol överlämnat någon till vård inom socialtjänsten
men finnes därefter alt vården ej kun genomföras med den dömdes samtycke
eller, vid prövning i därför stadgad ordning, all i lag angivna fömtsättningar
brister för vård av det slag som socialnämnd i yttrande lill domstolen
förklarat sig ämna anordna, äger efter ansökan av åklagare den rätt som först
dömt i målet undanröja förordnandet om överlämnande lill vård och döma till
annan påföljd för brottet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Vad i denna lag stadgas skall,
med del undantag som kan följa av 3.<br>
äga liUämpning även på gärning som har begåtts före den 1 januari 1981.<br>
</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen
1979180. I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Har före den 1 januari 1981
beslutats om förebyggande åtgärder eller omhändertagande för samhällsvård
enligt barnavårdslagen (1960: 97) får, om åtgärderna eller vården består vid
tiden för domen, 31 kap. 1 § i dess äldre lydelse tillämpas till utgången av
juni 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av lagen (1964: 450) om åtgärder vid
samhällsfarlig asocialitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att lagen
(1964: 450) om åtgärder vid samhäUs-fariig asocialitet skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i körkortslagen (1977: 477)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 39 § och
rubriken närmast före 39 § körkortslagen (1977: 477) skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsförfarandet</span></i></b><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></b><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolsförfarandet m. m.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39 § Länsrätt prövar frågor som rör
körkortsingripanden i de fall som anges i särskild författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål som avses i första stycket</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I mål som avses i första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har domstol samma befogenhet har domstolen samma
befogenhet<br>
som länsstyrelse har när den hand- som länsstyrelsen har när den<br>
lägger körkortsärende. Domstols handlägger ett körkortsärende,<br>
beslut om varning eller återkallel-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finns det anledning att anta att</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>se skall delges den som beslutet någon inte bör
ha körkort eller<br>
rör.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>traktorkort på grund av sina nyk-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terhetsförhållanden, får länsstyrel<br>
sen eller domstolen höra social<br>
nämnden, om nämndens yttrande<br>
har betydelse för ärendets avgö<br>
rande.<br>
Mot beslut om varning enligt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolens
beslut om varning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag får talan ej föras.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller återkallelse skall delges den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som beslutet rör. Mot beslut om varning enligt denna lag
får talan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ För finansiering av slalsbidrag lill förskole-
och fritidshemsverksamhet inom kommunernas barnomsorg erläggs årligen
socialavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Arbetsgivare skall erlägga avgift
beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Fysiska personer som har haft
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall erlägga avgift enligt de grunder som
anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Avgifterna utgår med 1,9 % av det
belopp på vilket de skall beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ I fråga om debitering och uppbörd av
avgifter enligt 2 § tillämpas lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
debitering och uppbörd av avgifter enligt 3 § finns bestämmelser i
uppbördslagen (1953: 272). Avgifterna tillförs staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Förslag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av lagen (1926: 72) angående meddelande av förbud för barn att
idka viss försäljning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att lagen (1926: 72) angående
meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning skall upphöra alt gälla
vid utgången av år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av lagen (1936: 56) om socialregister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att lagen (1936: 56) om
socialregister skaU upphöra att gälla vid utgången av år 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 24 och 27
§§ sjukvårdslagen (1962: 242) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om intagning på sjukhus beslutar
inom ramen för vad sjukvårdsstyrelsen bestäml vederbörande överiäkare,
sjukstuguläkare eller sjukhems-läkare. Denne äger vid behov överlåta sin
beslutanderätt på annan vid sjukhuset anställd läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i första stycket stadgas om
intagning på sjukhus skall, om ej annat är särskilt föreskrivet, äga
motsvarande tillämpning beträffande utskrivning av intagen person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om intagning i vissa fall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om intagning i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för beredande av sluten psykiatrisk för psykiatrisk vård
och utskriv-<br>
vård och utskrivning efter sådan ning efter sådan intagning medde-<br>
intagning meddelas bestämmelser las bestämmelser i lagen (1966:<br>
i särskild lag.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293) om psykiatrisk vård i vissa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fuU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:126.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 §2<br>
Den som driver sjukhus äger be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
som driver sjukhus äger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämma efter vilka grunder och till bestämma efler
vilka grunder och vilket belopp vårdavgifi skall er- lill vilket belopp
vårdavgift skall läggas till sjukhuset för där med- erläggas till sjukhuset
för där meddelad sjukvård, dock att beträf- delad sjukvård. fande
vårdavgift, som det jämlikt lagen om socialhjälp eller barnavårdslagen
åligger kommun att vidkännas, skall gälla vad i sagda lagar finnes stadgat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sättes vårdavgift till lägre belopp
för sjuka från det egna sjukvårdsområdet än för andra sjuka, må ej till sistnämnda
grupp hänföras den, som vid intagningen är bosatt inom sjukvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdavgift må ej uttagas för vård
och underhåll på allmän sal av den som enligt smittskyddslagen är berättigad
att kostnadsfritt åtnjuta vård och underhåll på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senasle lydelse 1970: 211. -' Senaste lydelse 1968: 232.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1962: 381) om allmän försäk-ringi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl 3 kap. 18 § skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i 10 kap. 2 § ordet
"fångvårdsanstalt" skall bytas ut mot "kriminalvårdsanstalt",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 3 kap. 15 §, 4 kap. 20 §, 10 kap. 3 §, 16 kap. 12
§ samt 18 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 § Sjukpenning utgår ej för tid
då försäkrad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst eller genomgår<br>
bistånds- och katastrof utbildning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) är intagen i annat barnhem</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b) är intagen i sådant hem som</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola;</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avses i 12 § lagen (1979: 000) med särskilda bestämmelser
om vård av unga med slöd uv 1 § andru stycket 2 eller tredje stycket sugdu
lug;</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) är häktad eller intagen i kriminalvårds- eller arbetsanslalt;</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstall;</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) i annat fall än under b eller c
sagts av annan orsak än sjukdom tagits om hand på det allmännas bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För dag då försäkrad är intagen i
vårdanstalt för alkoholmissbrukare skad sjukpenning minskas på säll som
framgår uv bestämmelserna i 4 § andra stycket.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till
försäkrad som avses under c vid sjukdom som inträffar under tid då han får
vistas utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket utgår
sjukpenning till försäkrad som avses under b och c vid sjukdom som inträffar
under tid då han vårdas eller eljest får vistas utom skola eller anstalt och
därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap.<br>
20 §3<br>
Bestämmelserna i 2 kap. 10 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 2 kap. 10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt 3 kap. 12 § och 16—18 §§ samt 3 kap. 12, 16 och
17 §§ äga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omtryckt 1977: 630.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1979: 505.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1979: 644.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=208>
<tr>
<td valign=top align=left height=208 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I
fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§
alltid ulgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 §
minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersällningen.
Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första och andra styckena äga molsvarande
tillämpning i fråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I
fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§
alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 §
minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen.
Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första och andra styckena äga motsvarande
tillämpning i fråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 7 § tredje
stycket gälla i tillämpliga delar i fråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 8 §
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa får när det
finns skäl till det påfordra all förälderns rätt till särskUd föräldrapenning
enligt 11 § fjärde stycket styrkes genom intyg av den som har anordnat
föräldrautbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning anses två
dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning
som en dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande föräldrapenning, som
tillkommer förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, får
försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning
tdl annan enligt 3 kap. 18 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är moder vid tiden för barnets
födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller
vårdanstalt för alkoholmissbrukare, får försäkringskassan på framställning av
föreståndare för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer
modern skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och
barnets nytta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande föräldrapenning, som
tillkommer förälder vUken ej har uppnått aderton års ålder, får
försäkringskassan på framställning av socialnämnd besluta att föräldrapenningen
helt eller delvis skall utbetalas lill annan person eller till nämnden att
användas tdl förälderns och hans familjs nytta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är moder vid tiden för barnets
födelse intagen i kriminalvårdsanstalt eller hem som avses i 12 § lagen
(1979:000) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får försäkringskassan på
framställning av föreståndare för anstalten eller hemmet besluta, att den
föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för
att användas till kvinnans och barnets nytta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=43>
<tr>
<td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:-7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 kap. 3 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 §
under hel månad är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt
vistas utom anstalten, äger den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 §
under hel månad är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfäUigt
vistas utom anstalten, äger den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=237>
<tr>
<td valign=top align=left height=237 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som driver anstalten all, i den mån regeringen så
förordnar, uppbära så stor del av den pensions-berättigades å månaden
belöpande folkpension, som svarar mot kostnaderna för vården eller försörjningen
på anstalten, varvid den pensionsberättigade dock skall äga erhålla visst
belopp för sina personliga behov. Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning för del fall att den pensionsberättigade åtnjuter vård eller
försörjning mot avgifl, som erlägges av kommun eller landstingskommun.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som driver anstalten alt, i den mån regeringen så
förordnar, uppbära så stor del av den pensionsberälligades å månaden belöpande
folkpension, som svarar mot kostnaderna för vården eller försörjningen på
anstalten, varvid den pensionsberättigade dock skall äga erhålla visst belopp
för sina personliga behov. Vad nu sagts skall, dock ej då fråga är om
ålderspension, äga motsvarande tillämpning för det fall alt den pensionsberättigade
åtnjuter vård eller försörjning mot avgift, som erlägges av kommun eller
landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtnjuter barn, för vilket
barnlillägg utgår, i annat fall än som avses i 2 § sisla stycket under hel
månad vård på anstalt eller eljest vård på allmän bekostnad, äger den som
driver anstalten eller det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden att, i
den mån regeringen så förordnar, uppbära så slor del av barntillägg för
månaden som svarar mol vårdkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:134.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16
kap. 12 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På framslällning av nykterhetsnämnd eller styrelse för
vårdanstalt för alkoholmissbrukare äger allmän försäkringskassa besluta alt
pension tillkommunde den, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande
vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 § lagen (1954: 579) om
nykterhets-vård sägs, helt eller delvis skall utbetalas till kommunal myndighet
eller den pensionsberälligades make eller annan person att användas till den
pensionsberälligades och hans familjs nylta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är pensionsberättigad till följd av
ålderdomssvaghet, sjuklighet eller annan därmed jämförlig orsak ur stånd alt
själv omhänderhava honom tillkommande pension, må allmän försäkringskassa
besluta, att pensionen skall utbetalas till annan enligt vud i första stycket
sägs.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är pensionsberättigad till följd av
ålderdomssvaghet, sjuklighet eller annan därmed jämförlig orsak ur stånd att
själv omhänderhava honom tillkommande pension, må allmän försäkringskassa
besluta, att pensionen helt eller delvis skall utbetalas till kommunal myndighet
eller den pensionsberälligades make eller annan person att an-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vändas till den pensionsberälligades och hans familjs
nytta.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 § Allmän försäkringskassa må ej
utan stöd av särskilt lagstadgande be-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestämmel-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>driva
annan verksamhet än som angives i denna lag eller ser, som utfärdats med stöd
av densamma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den mån regeringen så förordnar,
är allmän försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan
verksamhet ävensom att tillställa socialregister behövliga uppgifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller
kommunal myndighet, försäkringsinrättning samt arbetsgivare med yttranden och
upplysningar, i den mån hinder enligt lag eller författning ej möter samt mera
betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för kassan. Myndighet, som handhar
arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. 2 § sägs må ej av
allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den mån regeringen så förordnar,
är aUmän försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän försäkringskassa skall
tillhandagå statlig eller kommunal myndighet, försäkringsinrättning samt
arbetsgivare med yttranden och upplysningar, i den mån hinder enligt lag eller
författning ej möter samt mera betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för
kassan. Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som
i 1 kap. 2 § sägs må ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde. Om
rätt för socialnämnd att av allmän försäkringskassa erhålla uppgifter om
ekonomisk hjälp som har lämnats tdl enskild stadgas i 57 § socialtjänstlagen
(1979: 000).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>15 Förslag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1947: 529) om allmänna barn-bidraga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i 4 § ordet
"barnavårdsnämnd" skall bytas ut mot "socialnämnd",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att 5 § skall ha nedan angivna
lydelse. 1 Omtryckt 1973: 449. Senaste lydelse av 4 § 1976: 617.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes någon, som enligt 4 § äger uppbära allmänl
barnbidrag icke vara skickad att handhava detsamma, får allmän försäkringskassa
på framslällning av barnavårdsnämnd förordna att bidraget skall utbetalas tdl
den andre av föräldrarna eller annan lämplig person. Om synnerliga skäl föreligga
får bidraget utbetalas till nämnden att användas för barnets bästa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl föreligga, får bidraget på
framställning av socialnämnd utbetalas till den andre av föräldrarna eller
annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Förslag fill</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i iagen (1964:143) om bidragsförskott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 9 och 19 §§ lagen (1964: 143) om
bidrags-förskotl skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragsförskott utbetalas lill vårdnadshavaren. Vistas
barnet i annat enskilt hem, får försäkringskassan efter framställning från
vårdnadshavaren betala förskottet till den som fostrar barnet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finnes någon, till vilken bidragsförskott
enligt första stycket skull utbetalas, icke vara skickad atl handhava
förskottet, må försäkringskassan efter framställning från barnavårdsnämnd
förordna, att förskottet i stället skall utbetalas lill lämplig person. Om synnerliga
skäl föreligga, får förskottet utbetalas till nämnden att användas för
barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ar barnet under hel månad omhändertaget
för samhällsvård, utbetalas bidragsförskottet till det kommunala organ som
svarar för vårdkostnaden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om synnerliga skäl föreligga, får
förskottet på framställning av socialnämnd utbetalas till lämplig person eller
till nämnden att användas för barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdas barnet under hel månad /
familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten, utbetalas
bidragsförskottet tiU det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Omtryckt 1976: 277.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bidragsförskotlsbelopp som
först förfaller till betalning efter beslul om förskott må, där barnet under
den tid å vilken förskottsbeloppet belöper i väsentlig mån erhållit sin försörjning
av allmänna medel, fill den del beloppet motsvarar vad den myndighet som
tillhandahållit försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit för
barnels försörjning uppbäras av myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AUmän försäkringskassa äger erhålla
polismyndighetens biträde för efterforskande av underhållsskyldig, som häftar i
skuld för utgivet bidragsförskott, ävensom för verkställande av utredning
rörande den underhållsskyldiges förmåga att återgälda förskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 95 och 96 §§ barnavårds-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål eller ärenden enligt denna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen är stadgat skall äga motsvu-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag får delgivning inte ske
med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>runde tillämpning beträffande</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tdlämpning av 15 § delgivnings-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärenden om bidragsförskott.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1970: 428).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1967: 940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i 45, 47 och 49 §§' orden
"psykiatrisk nämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot orden
"central psykiatrisk nämnd" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 44 och 53 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot beslut varigenom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någon inskrivits i särskola eller vårdhem
eller i specialsjukhus i annat fall än som avses i 37 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskolplikt eljest ålagts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskolelev ålagts att bo i annat
enskilt hem än det egna, i inackorderingshem eller i elevhem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansökan om befrielse från skolgången i särskola avslagits,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>begäran om tillstånd att vistas på
egen hand utom elevhem, vårdhem eller specialsjukhus avslagits helt eller
delvis eller sådant tillstånd åter-kaUats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:165.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:80.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-76.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse av 45 § 1979:
248. 47 § 1973: 130. 49 § 1973: 130,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om utskrivning från
särskola, vårdhem eller specialsjukhus avslagits,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undervisning i särskola
återupptagils eller ålerintagning i vårdhem eller specialsjukhus skett efler
utskrivning på försök,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>någon i samband med utskrivning på försök ålagts att
iakttaga särskilda föreskrifter eller ställts under tillsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får talan föras genom besvär hos den psykiatriska nämnd
som avses i lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om beredande uv sluten psykiatrisk
vård i vissa fall. Mot beslut som avses i 23 § första stycket får dock talan
icke föras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får talan föras genom besvär hos den centrala psykiatriska
nämnd som avses i lagen (1966: 293) om psykiatrisk vård i vissa fall. Mot
beslut som avses i 23 § första stycket får dock talan icke föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot beslul varigenom omsorg enligt
denna lag vägrats eller någon uttagits till specialundervisning eller hänvisats
lill annan skolform i samma särskola får talan föras hos
huvudtillsynsmyndigheten genom besvär, om annat ej framgår av tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot beslut av lokal styrelse för specialskolan får talan
föras hos länsskolnämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt får talan icke föras mot
beslut i fråga om omsorger om någon enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53 § Skolstyrelse skall vidtaga
åtgärder för att den som är i särskolpliktig ålder och kan antagas behöva
undervisning i särskola erhåller sådan undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnuvårdsnämnd skall, utöver vad
som följer av barnavårdslagen den 29 aprd 1960 (nr 97), vidtaga åtgärder för
utt den som ej fyllt 18 år och som kan antagas behöva vård enligt denna lag
beredes sådan vård.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnd skall vidtaga ålgärder för att den som kan
antagas behöva vård enligl denna lag beredes sådan vård.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnd skall, om det ej
ankommer på barnavårdsnämnden, vidtaga åtgärder för att den som fyllt 18 år och
kan antagas behöva vård enligt denna lag beredes sådan vård.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolstyrelse och socialnämnd äger ombesörja
undersökning, som behöves för att vidtaga åtgärd enligt denna paragraf.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolstyrelse, barnavårdsnämnd och
socialnämnd äger ombesörja undersökning, som behöves för att vidtaga åtgärd
enligl denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>18
Försiag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § lagen (1976: 380)
om arbelsskadeförsäkring* skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§<br>
Ersättning betalas ul i den ord-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ersättning betalas ut i den ord<br>
ning som regeringen föreskriver.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ning som regeringen föreskriver.<br>
Bestämmelserna i 3 kap. 18 § samt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 16 kap. 12 och<br>
16 kap. 12 och 13 §§ lagen (1962:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13 §§ lagen (1962: 381) om allmän<br>
381) om allmän försäkring om ut-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>försäkring om utbetalning till an-<br>
betalning till annan än den för-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>nan än den förmånsberätligade<br>
månsberättigade och om utbetal-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>och om utbetalning utom rikel har<br>
ning utom riket har motsvarande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>motsvarande tillämpning i fråga<br>
tillämpning i fråga om ersättning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om ersättning från arbetsskadeför-<br>
från arbetsskadeförsäkringen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>säkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19
Förslag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 60 och 69 §§ lagen (1977:
293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 ärende om tillstånd till serve-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I ärende
om tillstånd till serve<br>
ring av alkoholdrycker enligt 37 §</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ring av alkoholdrycker enligt 37 §<br>
första stycket 1 och 2 skall till-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>första stycket 1 och 2 skall till<br>
ståndsmyndigheten alltid inhämta</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ståndsmyndigheten alltid inhämta<br>
yttranden från länsnykterhets-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>yttranden från polismyndighet och<br>
nämnd, polismyndighet och kom-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kommunfullmäktige i den kom<br>
munfullmäktige i den kommun där</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mun där serveringen skall bedri-<br>
serveringen skall bedrivas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ärende om tiUstånd till servering av
alkoholdrycker inom eller invid militärt område skall tillståndsmyndigheten,
utöver vad som sägs i första stycket, inhämta yttrande från vederbörande
mUitära chef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunfullmäktige får uppdraga åt kommunalt organ
eller åt särskilt utsedda personer att i fullmäktiges ställe avgiva yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Lagen omtryckt 1977: 264.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:128.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§<br>
Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av<br>
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det åligger länsstyrelse, länsnyk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Det åligger länsstyrelse, social-<br>
terhetsnämnd, kommunal nykter-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nämnd
och polismyndighet att<br>
hetsnämnd och polismyndighet att</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övervaka
efterievnaden av bestäm-<br>
övervaka efterlevnaden av bestäm-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>melserna i denna lag.<br>
melserna i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndighet och kommunal</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polismyndighet och socialnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nykterhetsnämnd
skall underrätta</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall underrätta länsstyrelsen om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen om sådant förhållan-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>sådant förhållande som är av be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de som är av betydelse för länssty-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>lydelse för länsstyrelsens tillsyn,<br>
relsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 Förslag tili</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964: 47) om
krigshjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i 1, 2, 4, 5, 9, Il och 12
§§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 3 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 § Det åligger kommun att utgiva
krigshjälp till den som är bosatt i eller eljest tagit uppehåll i kommunen.
Länsstyrelsen må, när särskilda skäl äro därtill, förordna att kommunen skall
utgiva krigshjälp enligt 2 § första stycket även till den som tillfälligt
vistas i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun är icke skyldig att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun är icke skyldig att ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgiva socialhjälp till den, som giva ekonomisk hjälp
enligt 6 §<br>
saknar medel av anledning som i socialtjänstlagen (1979:000) tUl<br>
2 § första stycket sägs.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den, som saknar medel av anled-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning som i
2 § första stycket sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 §1 I varje kommun skall finnas en
krigshjälpsnämnd för handhavande av de uppgifter, som åvila kommunen enligt
denna lag. Kommunen får tillsätta särskild krigshjälpsnämnd eller uppdraga åt
annan nämnd att vara krigshjälpsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden
krigshjälpsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1977: 207.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om särskild
krigshjälpsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4
§, 5 § Iredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10—12 §§
kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms
kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 §
nämnda lag på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krigshjälpsnämnds protokoU be-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifter om i vilken ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>höver ej upptaga annat än uppgift sträckning beslut
skall innehålla de om närvarande ledamöter, beslutet skäl som ha bestämt
utgången fin-i varje ärende och uppgift om re- nas i 17 § förvaltningslagen
(1971: servution. Föreskrifter om i vilken 290). utsträckning beslut skall
innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 § förvahningslagen
(1971:290).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utan hinder av 2 § 2
förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild krigshjälpsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Försiag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i giftermålsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 5
§ giftermålsbalken' ordet "barnavårdsnämnden" skall bytas ut mot
"socialnämnden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag trader i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 51 kap.
25 § rättegångsbalken orden "enligt barnavårdslagen" skall bytas ut
mot "inom socialtjänsten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omtryckt 1973: 645.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste lydelse av 51 kap. 25 §
1979: 681.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>63</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>23
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1958: 642) om blodundersökning m. m. vid utredning av
faderskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl i 5 och 6 §§ lagen (1958:
642) om blodundersökning m. m. vid utredning av faderskap' ordet
"barnavårdsnämnd" skall bytas ul mot "socialnämnd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>24
Förslag tiii</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring I namnlagen (1963: 521)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 38 § namnlagen (1963:
521) ordet "barnavårdsnämnden" skall bytas ut mol
"socialnämnden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>25
Försiag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i iagen (1964: 542) om personundersökning i brottmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1964: 542) om
personundersökning i brottmål skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>6</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§<br>
Barnuvårdsnämnd och nykter-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnd skall på begäran<br>
hetsnämnd skola på begäran av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>av skyddskonsulent, skyddsassi-<br>
skyddskonsulent, skyddsassistent,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stent, personundersökare, åklagare<br>
personundersökare, åklagare eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eller domstol meddela upplysning<br>
domstol meddela upplysningar be-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ar beträffande misstänkt, med vil-<br>
träffande misstänkt, med vilken</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ken nämnden har att taga befatt-<br>
nämnden har att taga befattning,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ning, samt föreslå de åtgärder, som<br>
samt föreslå de åtgärder, som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>nämnden finner erforderliga för<br>
nämnden finner erforderliga för</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att främja hans anpassning i sam-<br>
att främja hans anpassning i sam-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hållet.<br>
häUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Omtryckt
1976: 620.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse av 38 § 1976: 623.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>26
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1969: 620) om ersättning i vissa fali för utgivna
underhållsbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1969: 620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag' ordet "barnavårdsnämnden"
skaU bytas ut mot "socialnämnden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag Iräder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>27
Förslag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1973: 558) om tillfälligt omhändertagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1973:558) om
tiUfälligt omhändertagande ordet "barnavårdsnämnden" skall bytas ut
mot "socialnämnden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>28
Försiag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 54 a § utsökningslagen
(1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:124.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>54 a</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§2<br>
På grund av skriftlig, av två per-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>På grund av skriftlig, av två per<br>
soner bevittnad förbindelse får ut-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>söner bevittnad förbindelse får ut<br>
mätning äga rum för bidrag, som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mätning äga rum för bidrag, som<br>
någon enligt förbindelsen skolat</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>någon enligt förbindelsen skolat<br>
utgiva till fullgörande av under-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utgiva till fullgörande av under<br>
hållsskyldighet jämlikt giftermåls-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hållsskyldighet jämlikt giftermåls-<br>
eller föräldrabalken eller skolat</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eller föräldrabalken eller skolat<br>
erlägga till barnavårdsnämnd så-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>erlägga till socialnämnd såsom er-<br>
som ersättning för barns vård jäm-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sättnirig för barns vård jämlikt<br>
likt burnuvårdslugen (1960:97).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34 § andru stycket socialtjänst-<br>
Beträffande underhållsbidrag som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lagen (1979: 000). Beträffande un<br>
skall utgivas till gäldenärens make</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>derhållsbidrag som skall utgivas<br>
för makens egen del eller för ma-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till gäldenärens make för makens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Senaste
lydelse av 1 § 1976: 625.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse 1978: 856.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=93>
<tr>
<td valign=top align=left height=93 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kärnas
bam skaU dock vad nu sagts äga tiUampning endast om makarna under den tid
bidraget avser ej varaktigt bodde tillsammans och alltjämt ej göra det.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>egen
del eller för makarnas barn skall dock vad nu sagts äga tUl-lämpning endast om
makarna under den tid bidraget avser ej varaktigt bodde tillsammans och alltjämt
ej göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger
denna förordna, att utmätning på gmnd av förbindelsen tills vidare ej får äga
rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som vUl erhålla utmätning skall ingiva
förbindelsen i huvudskrift, eUer om utmätningsmannen anser det tillräckligt, i
bestyrkt avskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>29
Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 3, 5 och 7 §§ lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning
i brottmål skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rätten får ej förordna att någon skall överlämnas
till sluten psykiatrisk vård eller till vård i specialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda utan att rättspsykiatrisk undersökning företagits.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=272>
<tr>
<td valign=top align=left height=272 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
som avses i första stycket behöver dock ej föregås av rättspsykiatrisk
undersökning om den misstänkte är intagen på sjukhus för psykiatrisk vård med
stöd av beslut enligt 9 § första stycket lagen (1966: 293) om psykiatrisk
vård i vissa fall eller på grund av domstols förordnande eller är utskriven
på försök enligt 19 § samma lag eller är inskriven i specialsjukhus för
psykiskt utvecklingsstörda med stöd av 35 § lagen (1967: 940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I sådant fall är det tillräckligt att
i målet föreligger utlåtande av socialstyrelsen enligt vilket det är uppenbart
att den</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förordnande som avses i första stycket behöver dock
ej föregås av rättspsykiatrisk undersökning om den misstänkte är intagen på
sjukhus för sluten psykiatrisk vård med stöd av beslut enligt 9 § andra
stycket lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall eller på grund av domstols förordnande eller är utskriven på
försök enligt 19 § samma lag eller är inskriven i specialsjukhus för psykiskt
ut-vecldingsstörda med stöd av 35 § lagen den 15 december 1967 (nr 940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I sådant fall är det
tiUräckligt att i målet föreligger utlåtande av so-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1969: 40.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1979/80.1 saml. Nr 1. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>cialstyrelsen
enligt vilket det är uppenbart att den misstänkte kan beredas fortsatt vård med
stöd av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller med
stöd av 35 § lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>misstänkte
kan beredas fortsatt vård med stöd a\ 1 § lagen om psykiatrisk vård i vissa faU
eUer med slöd av 35 § lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlåtande
över rättspsykiatrisk undersökning skall, om annat ej följer av rättens beslut,
innehålla uttalande dels om förutsättningarna för att bereda den misstänkte
vård med stöd av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
eller vård i specialsjukhus med stöd av 35 § lagen angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda, dels om den misstänktes sinnesbeskaffenhet vid
gärningens begående. Anser undersökningsläkaren att den misstänkte på grund
av sin sinnesbeskaffenhet bör bli föremål för annan ålgärd än sluten
psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus, skall detta anmärkas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlåtande
över rättspsykiatrisk undersökning skall, om annat ej följer av rättens beslut,
innehålla uttalande dels om förutsättningarna för att bereda den misstänkte
vård med stöd av 1 § lagen (1966: 293) om psykiatrisk vård i vissa fall eller
vård i specialsjukhus med stöd av 35 § lagen (1967: 940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, dels om den misstänktes sinnesbeskaffenhet
vid gärningens begående. Anser under-sökningsläkaren att den misstänkte på
grund av sin sinnesbeskaffenhet bör bli föremål för annan åtgärd än psykiatrisk
vård eller vård i specialsjukhus, skall detta anmärkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Undersökningsläkaren skall i utlåtandet ange de
omständigheter på vilka han grundar sina uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som är häktad och skall undergå
rättspsykiatrisk undersökning skall så snart det lämpligen kan ske överföras
till den klinik vid vilken undersökningen skall utföras. Om undersökningen ej
skaU utföras vid rättspsykiatrisk klinik, skall han i stället förvaras i kriminalvårdsanstalt
eller häkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
misstänkt, som är häktad, för rättspsykiatrisk undersökning förvarats på annan
plats än i häkte, skall han återföras till häktet så snart undersökningen
avslutats. Är han enligt undersökningsläkarens utlåtande i behov av sluten
psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus, skall han i stället förvaras på
rättspsykiatrisk klinik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
rätten förordnat att någon skall överlämnas till sluten psykiatrisk vård eller
vård i specialsjukhus och därvid förklarat att han skall vara häktad, skall
han vårdas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
rätten förordnat att någon skall överlämnas till sluten psykiatrisk vård eller
vård i specialsjukhus och därvid förklarat att han skaU vara häktad, skall han</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Senaste
lydelse 1967: 947.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Senasle
lydelse 1974: 207.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
rättspsykiatrisk klinik eUer psykiatrisk avdelning j kriminalvårds-räjong till
dess han intages på sjukhus enligt 12 § lagen om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall eller på specjalsjukhus. Han får, även sedan
domen i målet vunnit laga kraft, hindras att lämna kliniken eller avdelningen
och i övrigt underkastas det tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet
med vården eller för alt skydda honom själv eller omgivningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdas
på rättspsykiatrisk klinik eller psykiatrisk avdelning vid kriminalvårdsanstalt
till dess han intages på sjuklius enligt 11 § lagen (1966: 293) om psykiatrisk
vård i vissa fall eller på specialsjukhus. Han får, även sedan domen i målet
vunnit laga kraft, hindras att lämna kliniken eUer avdelningen och i övrigt
underkastas det tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården
eller för att skydda honom själv eller omgivningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>30
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i passlagen (1978: 302)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om passlagen (1978: 302)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels att i 22 och 28 §§ ordet
"utskrivningsnämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"psykiatrisk nämnd" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels att i 28 och 29 §§ orden "psykiatriska
nämnden" skall bytas ut mot "centrala psykiatriska nämnden",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>dels att 20 § skall ha nedan angivna lydelse.<br>
Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=131>
<tr>
<td valign=top align=left height=131 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Passtillstånd
fordras för den som är intagen på sjukhus enligt I § lagen (1966: 293) om
psykiatrisk vård i vissa fall, inskriven i specialsjukhus enligt 35 § lagen
(1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller utskriven
på försök från sjukhus som nu har angivits, dock endast om</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>PasstiUstånd fordras för den som är intagen på
sjukhus enligt lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall, inskriven i specialsjukhus enligt 35 § lagen (1967: 940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller utskriven på försök från
sjukhus som nu har angivits, dock endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. Överläkaren vid sjukhuset i den ordning
regeringen föreskriver har gjort anmälan om aft pass ej får utfärdas utan
sådant tillstånd,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=108>
<tr>
<td valign=top align=left height=108 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. sådana förhållanden föreligger som avses i 17
§ andra stycket lagen om psykiatrisk vård i vissa fall eller 42 § tredje
stycket lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, eller</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sådana förhållanden föreligger som avses i 17 §
andra stycket lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller
42 § tredje stycket lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>för patienten tidigare utfärdat pass efter
intagningen eller inskrivningen har återkaUats på grund av framställning enligt
24 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>31
Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 28 § lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt skaU ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i 25—27 §§ är föreskrivet om brev gäUer även annat skriftligt meddelande.
Bestämmelserna i dessa paragrafer rörande intagen gäUer även sammanslutning av
intagna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
psykiatrisk avdelning gäUer i StäUet för 25—27 §§ i tiUämpliga delar
bestämmelserna i 15 § lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall. Brev från intagen till svensk myndighet eller advokat skall dock
alltid vidarebefordras utan granskning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
psykiatrisk avdelning gäller i stället för 25—27 §§ i tiUämpliga delar
bestämmelserna i 15 § lagen (1966: 293) om psykiatrisk vård i vissa faU. Brev
från intagen till svensk myndighet eller advokat skaU dock alltid
vidarebefordras utan granskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>69</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>32
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1944:133) om kastrering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1944: 133) om
kastrering skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 §1 </span><span style='font-family:
Verdana'>Kastrering må, där ej nedan annorlunda stadgas, företagas allenast
efter tillstånd av socialstyrelsen. Sådant tUlstånd må icke lämnas för någon,
med mindre tillfälle att yttra sig, där så kan ske, beretts, om han är
underårig den som har vårdnaden om honom, om han är omyndigförklarad hans
förmyndare, om han är gift hans make samt om han är intagen å allmän anstalt
dennas läkare och föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>A den som fyllt tjugutre år och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>A den som
fyllt tjugutre år och<br>
är i stånd att lämna giltigt sam-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>är i stånd att lämna giltigt sam<br>
tycke må kastrering enligt 1 §</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tycke må kastrering enligt 1 §<br>
andra stycket företagas utan so-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>andra stycket företagas utan so<br>
cialstyrelsens tillstånd, därest den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>cialstyrelsens tillstånd, därest den<br>
läkare som utför ingreppet samt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>läkare som utför ingreppet samt<br>
annan läkare i den tjänsteställning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>annan läkare i den tjänsteställning<br>
regeringen föreskriver, i skriffiigt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>regeringen föreskriver, i skriftligt<br>
utlåtande, med angivande av grun-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utlåtande, med angivande av grun<br>
den för åtgärden på heder och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den för åtgärden på heder och<br>
samvete förklarat förutsättningar-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>samvete förklarat fömtsättningar<br>
na för densamma vara förhanden,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>na för densamma vara förhanden.<br>
Vad nu sagts skall dock ej gälla</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vad nu sagts skall dock ej gälla<br>
den som är intagen i fångvårdsan-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den som är intagen i kriminal-<br>
stall, arbetsanslalt, häkte, allmän</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vårdsanstalt eller häkte eller som<br>
vårdanstalt för alkoholmissbruka-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>är intagen på sjukhus med stöd av<br>
re eller ungdomsvårdsskola eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lagen (1966:293) om psykiatrisk<br>
som är intagen på sjukhus med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vård i vissa fall.<br>
stöd av lagen om beredande av<br>
sluten psykiatrisk vård i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid prövning som avses i andra stycket skall i
tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1975: 692.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>33
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1963: 197) om
allmänt kriminalregister skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:130.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 §1 </span><span style='font-family:
Verdana'>Registret skaU innehålla uppgifter angående dem som av domstol i riket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn
eUer internering;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>överiämnats till sluten eller 2. överlämnats tiU
sluten eller öppen psykiatrisk vård eUer tiU</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>öppen psykiatrisk vård eUer
till vård i specialsjukhus för psykiskt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vård i specialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda eller, om för</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utvecklingsstörda; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brottet
är stadgat fängelse, till vård enligt lagen om nykterhetsvård; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. erhållit
anstånd med verkstäUighet av förvandlingsstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har brott, för vilket dömts tiU skyddstUlsyn,
enligt domen begåtts under inflytande av sådan själsUg abnormitet som avses i
33 kap. 2 § brottsbalken, skall detta särskilt anmärkas i registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I registret skall antecknas brottet samt uppgift om
verkställd personutredning och om domen eller beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>34
Förslag tUI</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i iagen (1964:168) om förvandling av böter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1964: 168) om
förvandling av böter2 skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>11</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§<br>
När någon på grund av medde- När någon på grund av med<br>
lat beslut intagits å allmän vård-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>delat beslut enligt 1 § andra styc-<br>
anstalt för alkoholmissbrukare el-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ket 2 eller tredje stycket lagen<br>
ler frivilligt ingått å sådan anstalt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(1979: 000) med särskilda bestäm-<br>
och därvid förbundit sig att kvar-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>melser om vård av unga intagits i<br>
stanna å anstalten sex månader el-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hem som avses i 12 § nämnda lag,<br>
ler när någon intagits å arbetsan-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förfaller beslut om förvandling<br>
stall eller för samhällsvård i ung-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som dessförinnan meddelats. Böter<br>
domsvårdsskola, förfaller beslut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som ådömts före intagningen må ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Senaste
lydelse 1979: 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse av lagens rubrik 1979:191.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
förvandling som dessförinnan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förvandlas. Böter, som ådömts ef-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelats. Böter som
ådömts före</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ter intagningen men före utskriv-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>intagningen må ej förvandlas.
Bö-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ningen, må ej förvandlas med</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>ter, som ådömts efter
intagningen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>mindre den som förestår vården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
före utskrivningen, må ej för-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vid hemmet påkallar det.<br>
vandias med mindre anstaltens el<br>
ler skolans styrelse påkallar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i första stycket sägs skall</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vad i första stycket sägs skall<br>
äga motsvarande tiUämpning be-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>äga motsvarande tillämpning be<br>
träffande den som efter förord-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>träffande den som efter förord<br>
nande enligt 31 kap. 3 § brottsbal-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>nande enligt 31 kap. 3 § brotts<br>
ken för vård intagits å sjukhus</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>balken för vård intagits å sjukhus<br>
samt den som intagits i fångvårds-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>samt den som intagits i kriminal<br>
anstalt för att undergå fängelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vårdsanstalt för att undergå fäng-<br>
som ådömts på viss tid, minst två</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>else som ådömts på viss tid, minst<br>
år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>35
Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i införseliagen (1968: 621)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ införsellagen
(1968: 621) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 §1 </span><span style='font-family:
Verdana'>Införsel får äga rum för följande grupper av fordringar, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>underhållsbidrag enligt giftermålsbalken eller
föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>bidrag, som tillkommer kom-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>2.
bidrag för vård, som tillkommun för omhändertaget barn en-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>mer
kommun enligt 34 § and' ligt 72 § andra stycket barnavårds-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ra
stycket socialtjänstlagen (1979: lagen den 29 april 1960 (nr 97)</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>000),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>eller
till hjälptagares försörjning enligt 40 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om
socialhjälp,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3. skatter occh allmänna avgifter i fall som
särskilt föreskrives samt<br>
böter och viten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införsel
för kommuns fordran</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Införsel för kommuns fordran</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
bidrag får äga rum, om be-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>på bidrag får äga rum, om belop-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>loppet
fastställts genom förbindel-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>pet faslställls genom en skriftlig,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1979:194.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>se
eller lagakraflvunnet beslut en- av två personer bevittnad förbin-Ugt vad
därom är föreskrivet. In- delse. Införsel får ej avse annat bi-försel får
ej avse annat bidrag än drag än sådant som belöper på ti-sådant som belöper
på tiden efter den efter faslställelsen. faslställelsen eller, när denna
skett på ansökan, efter det ansökningen gjordes.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 5 § första stycket andra punkten
samt andra och tredje styckena äger motsvarande tUlämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>36
Förslag tiii</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i datalagen (1973: 289)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 4 § datalagen (1973: 289)i skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta och föra personregister som
innehåller uppgift om att någon misstankes eller dömts för brott eller
avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller varit föremål för
tvångsingripande enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykterhetsvård,
lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, lagen
(1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, lagen
(1964: 450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet eUer utlänningslagen
(1954: 193) får endast om synnerliga skäl föreligger meddelas annan än
myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över
sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta och föra personregister som i
övrigt innehåller uppgift om någons sjukdom eller hälsotillstånd eller uppgift
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Lagen omtryckt 1979: 334.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta och föra personregister som
innehåller uppgift om att någon misstankes eller dömts för brott eller
avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller varit föremål för
tvångsingripande enligt lagen (1979: 000) med särskilda bestämmelser om vård
av ungu, lagen (1966: 293) om psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller utlänningslagen
(1954: 193) får endast om synnerliga skäl föreligger meddelas annan än
myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över
sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta och föra personregister som i
övrigt innehåUer uppgift om någons sjukdom eller hälsotillstånd eller uppgift
att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=152>
<tr>
<td valign=top align=left height=152 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
erhållit socialhjälp, nykterhetsvård eller Uknande eUer varit föremål för
åtgärd enligt barnavårdslagen eller utlärmingslagen får endast om särskilda
skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller annan författning
har att föra förteckning över sådana uppgifter.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
erhållit ekonomisk hjälp enligt 6 § socialtjänstlagen (1979: 000) eller vård
inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen får
endast om särskilda skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag
eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillstånd att inrätta och föra personregister som
innehåller uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning får meddelas
endast om särskilda skäl föreligger. Vad som sagts nu gäller dock ej
personregister som sammanslutning avser att föra beträffande sina egna
medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37
Förslag tili</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i iagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 14, 18 och 20 §§ lagen (1971:289) om aUmänna
förvaltningsdomstolar skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätt
prövar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa
författningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=159>
<tr>
<td valign=top align=left height=159 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. mål enligt barnavårdslagen<br>
(1960:97), lagen (1954:579) om<br>
nyklerhetsvård, utlänningslagen<br>
(1954: 193),</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>smittskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1968: 231) och lagen
(1970: 375) om utlämning till Daimiark, Finland, Island eller Norge för verkställighet
av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är föreskrivet i
dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. mål enligt socialtjänstlagen<br>
(1979:000), lugen (1979:000)<br>
med särskilda bestämmelser om<br>
vård av unga, utläimingslagen<br>
(1954: 193),</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>smittskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(1968:
231) och lagen (1970: 375) om utlämning tiU Danmark, Finland, Island eller
Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning
som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3. såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller
traktorkort, mål om varning eller återkallelse och, såvitt gäller utländskt
körkort, mål om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Lagen omtryckt 1979:165.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varning
eUer vägran alt godkänna körkortet, aUt enligt vad därom är särskilt
föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>18 § Länsrätt är domför med en lagfaren domare
ensam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>när åtgärd som avser endast måls beredande
vidtages,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vid sådant förhör med vittne eUer sakkunnig som
begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt
utiänningslagen (1954: 193) som begärts med stöd av 40 § samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vid beslut som avser endast rättelse av felräkning,
felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vid beslut, såvitt gäUer svenskt körkort,
trafikkort eller traktorkort, om återkaUelse tills vidare eller, såvitt gäller
utländskt körkort, om vägran tills vidare alt godkänna körkortet, när det är
uppenbart alt sådant beslut bör meddelas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. vid
annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.<br>
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte
innefattar prövning av målet i sak. Vad som sägs i andra stycket gäller även
vid avgörande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. mål
om utdömande av vite,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mål enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för
skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter, om handlings undantagande från
taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från
skyldighet att lämna kontrolluppgift enUgt taxeringslagen (1956: 623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>mål om omhändertagande</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>3.
mål om omedelbart omhän-för utredning enligt 30 § barna- dertagande enligt 6 §
lagen (1979: vårdslagen (1960: 97), 000) med
särskilda bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>om vård av unga,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna
med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § 3
mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst
500 kronor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i
vilket beslutel överensstämmer med parternas samstämmiga mening,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mål i vUket saken är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>20 § Valbar tiU nämndeman i kammarrätt och länsrätt
är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte har fyllt
sjuttio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tjänsteman vid allmän förvalt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Tjänsteman
vid allmän förvalt<br>
ningsdomstol, länsstyrelse, läns-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ningsdomstol, länsstyrelse eller un-<br>
nykierhetsnämnd eller under läns-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>der länsstyrelse lydande myndig<br>
styrelse lydande myndighet, läns-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>het, länsläkare, biträdande läns<br>
läkare, biträdande länsläkare, <span style='text-transform:uppercase'>.jo-</span></span><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'> </span><span
style='font-family:Verdana'>läkare, lagfaren domare, åklagare<br>
cialvårdskonsulent, lagfaren do-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eller advokat eller annan som har<br>
mare, åklagare eller advokat eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till yrke att föra andras talan inför<br>
annan som har till yrke att föra</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>rätta får inte vara nämndeman.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andras
talan inför rätta får inte vara nämndeman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara
nämndeman i kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som har fyUt sextio år eller uppger annat
giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har
avgått som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efler sex
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
prövar självmant den valdes behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>38
Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1965: 94) om
polisregister m. m. skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>7 §1 I uppgift från polisregister må, om ej annat
följer av 7 a §, ej medtagas anteckning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>böter, sedan fem år förflutit från dom, beslut
eller godkännande av strafföreläggande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vUlkorlig dom, skyddstUlsyn, 2. villkorlig dom,
skyddstillsyn, fängelse som ådömts enligt 28 kap.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>fängelse som ådömts enligt
28 kap. 3 § brottsbalken, överlämnande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 § brottsbalken, överlämnande till särskUd vård,
dom varigenom</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till särskild vård, dom varigenom någon enligt 33
kap. 2 § brotts-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>någon enligt 33 kap. 2 § brottsbalken förklarats
fri från påföljd,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>balken förklarats fri från påföljd, dom vari
förordnats om villkorligt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beslut av åklagare att icke tala å anstånd med
intagning i arbets-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>brolt eller beslut om förpassning anstalt, beslut
av åklagare att icke</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eller utvisning sedan tio år förflu-tala å brott
eller beslut om för-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tit från dom eller beslut; passning eller utvisning
sedan tio</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>år
förflutit från dom eller beslut;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fängelse i annat fall än som 3. fängelse i annat
fall än som avses i 2., internering eller intag-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>avses i 2. eller
internering sedan ning i arbetsanslalt sedan tio år</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>tio år
förflutit från frigivningen förflutit från frigivningen eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>eller övergången till vård utom övergången tiU vård utom anstalt;</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>anstalt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vandel i övrigt, sedan tio år förflutit från den
händelse som föranlett anteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anteckning om förvisning medtages under tid, som är
föreskriven för brottspåföljd vilken ådömts jämte förvisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1979: 688.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har före utgången av tid som nu sagts beträfffande
sanama person ånyo meddelats dom eller beslut eller förekommit händelse, som antecknats
i registret och icke avser endast förändring av påföljd eUer verkställighet av
tidigare dom eUer beslut, må båda anteckningarna medtagas så länge någondera må
medtagas enligt första eller andra stycket. Förekomma flera anteckningar, äger
vad nu sagts motsvarande tiUämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>39
Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i värnpliktslagen (1941: 967)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 41 § värnpliktslagen
(1941: 967)i skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:127.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>41</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§2<br>
Såsom laga förfall enligt denna</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Såsom laga förfall enligt denna<br>
lag anses att någon är inskriven</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag anses att någon är intagen i<br>
som elev vid ungdomsvårdsskola,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sådant hem som avses i 12 § lagen<br>
intagen i häkte, kriminalvårdsan-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(1979: 000) med särskdda bestäm-<br>
stalt, arbetsanslalt eller allmän</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>melser om vård av unga med stöd<br>
vårdanstalt för alkoholmissbruka-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>av 1 § andra stycket 2 eller tredje<br>
re eller att han är sjuk eller ge-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stycket sagda lag, intagen i häkte<br>
nom annan omständighet, som han</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eUer kriminalvårdsanstalt eller att<br>
ej bort förutse eller som eljest ut-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>han är sjuk eller genom annan<br>
gör gUtig ursäkt, hindrats att full-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>omständighet, som han ej bort för<br>
göra vad som ålegat honom.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utse eller som eljest utgör giltig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:160.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ursäkt,
hindrats att fullgöra vad som ålegat honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Värnpliktig som är inskriven i sjömansregister
skall anses ha laga förfall när han är anstäUd som sjöman enligt sjömanslagen
(1973: 282) på svenskt handelsfartyg i när- eUer fjärrfart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Lagen
omtryckt 1969: 378.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse 1975: 555.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>40
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 25 § familjebidragslagen
(1978: 520) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>25 § I fråga om särskild familjebidragsnämnd
tiUämpas 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9
§ första stycket och 10—12 §§ kommunaUagen (1977:179). I annan kommun än Stockholms
kommun tiUämpas även 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjebidragsnämndens
proto-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreskrifter om i vilken ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>koll
behöver ej upptaga annat än sträckning beslut skaU innehålla uppgift
om närvarande ledamöter, de skäl som har bestämt utgången beslutet i varje
ärende och upp- fiims i 17 § förvaltningslagen gift om
reservation. Föreskrifter (1971: 290). om i vUken utsträckning beslut
skall innehåUa de skäl som har bestämt utgången firms i 17 § förvaltningslagen
(1971: 290).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>41
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att anvisningarna tiU 41 b §
kommunalskattelagen (1928: 370) skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anvisningar
tiU 41b §1 Med egenavgifter förstås sjuk- Med egenavgifter förstås sjukförsäkringsavgift
eldigt 19 kap. 2 § försäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen (1962: 381) om
allmän för- lagen (1962: 381) om aUmän försäkring, socialförsäkringsavgift
till säkring, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tUläggs-
folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 §
pensionsavgift eiUigt 19 kap. 3 § sanuna lag, avgift etUigt 7 kap. 2 § samma
lag, avgift enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) tredje stycket
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, avgift om
arbetsskadeförsäkring, avgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1979: 360.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
21 § andra stycket lagen enligt 21 § andra stycket lagen<br>
(1979: 84) om delpensionsförsäk- (1979: 84) om delpensionsförsäk<br>
ring, avgift enligt 16 § lagen (1976: ring, avgift enligt 3 § lagen (1979:<br>
381) om barnomsorg samt avgift 000) om finansiering av statsbidrag<br>
enligt 4 § lagen (1968: 419) om tdl förskole- och fritidshemsverk-<br>
allmän arbetsgivaravgift.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>samhet samt avgift enligt 4 § la-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gen
(1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom
slutlig skatt. Har skatlskyldig för det beskattningsår till vUket avgifterna
hänför sig medgivils schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22
§ och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges dock avdrag endast för det
belopp varmed egenavgifterna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag
för visst beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de
egenavgifter, som påförts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår, skall
skillnadsbeloppet tagas upp som intäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avdrag medges även för egenavgifter som har påförts
såsom tillkommande skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för
visst beskattningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som
inläkt upplages egenavgifter, som restituerats, avkortats eller avskrivits,
samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med
ändring av taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Belopp som — efter beaktande i förekommande fall av
tidigare medgivet schablonavdrag — är avdragsgiUt eller skattepliktigt enligt
andra eller tredje stycket hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig
eller tiUkommande skalt har påförts eller restitution, avkortning eller
avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet
schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden icke föranleder
omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller
intäkten hänföras tiU det beskattningsår under vUket beslutet angående
taxeringsåtgärden har meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har den skattskyldige antingen brukat en eller
flera jordbruksfastigheter eller bedrivit en eller flera rörelser under det
beskattningsår som anges i fjärde stycket, skall i nämnda stycke avsett
avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som
ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige
under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet cch bedrivit rörelse,
faslställes i forsla hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är
störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eUer intäkt till den
förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse,
medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten
upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>42 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1 §, 3 § 1
mom. och 27 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 §1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=445>
<tr>
<td valign=top align=left height=445 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skatt förstås i denna lag, där icke annat angives,
stadig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgifter,
sådana socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen och
tiU-läggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 § lagen om allmän försäkring,
sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnda lag,
arbetsskadeförsäkringsavgifter enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:
380) om arbetsskadeförsäkring, delpensionsf örsäkringsavgi f-ter enligt 21 §
andra stycket lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring, socialavgifter
enhgt 16 § lagen (1976: 381) om barnomsorg, sådana arbetsgivaravgifter
enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m., avgifter enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligt lagen om
avgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av
riksförsälcringsverket, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen,
ävensom annuitet å avdikningslån.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med skatt förstås i denna lag där
icke annat angives, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel,
skogsvårdsavgifter, sådana socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen
och till-läggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 § lagen om allmän försäkring,
sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnda lag,
arbetsskadeförsäkringsavgifter enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:
380) om arbetsskadeförsäkring, delpensionsförsäkringsavgifter enligt 21 § andra
stycket lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring, socialavgifter enligt 3 §
lagen (1979:000) om finansiering uv statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet,
sådana arbetsgivaravgifter enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m., avgifter enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift
och enligt lagen om avgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av
riksförsäkringsverket, skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen må, om särskilda
omständigheter därtiU föranleda, föreskriva att i samband med uppbörden av
skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har
dyUk föreskrift meddelats skall, där icke annat angivits, vad i denna lag
stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med
föreskriften avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 m om.'''' I den omfattning nedan angives skall
skattskyldig ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1979: 361</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse 1979: 361.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mo m.2 I den omfattning nedan angives skall
skattskyldig ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>göra
preliminär skatt med belopp,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>göra preliminär skatt med belopp,<br>
vilket så nära som möjligt kan an-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vilket så nära som möjligt kan an<br>
tagas motsvara i den slutliga skat-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tagas motsvara i den slutliga skat<br>
ten ingående statlig inkomstskatt,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ten ingående statlig inkomstskatt,<br>
statlig förmögenhetsskatt, social-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>statlig förmögenhetsskatt, social<br>
försäkringsavgift till folkpensione-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>försäkringsavgift till folkpensione<br>
ringen enligt 19 kap. 3 § lagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ringen enligt 19 kap. 3 § lagen<br>
(1962: 381) om allmän försäkring,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(1962: 381) om allmän försäkring,<br>
tilläggspensionsavgifl, sjukförsäk-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tUläggspensionsavgift, sjukförsäk<br>
ringsavgift, arbetsskadeförsäkrings-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ringsavgift, arbetsskadeförsäkrings<br>
avgift, delpensionsförsäkringsav-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avgift, delpensionsförsäkringsav<br>
gift, socialavgift enligt 16 § lagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gift, socialavgift enligt 3 § lagen<br>
(1976:381) om barnomsorg, av-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(1979:000) om finansiering av<br>
gift enligt 4 § lagen om allmän ar-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>statsbidrag till förskole- och fri-<br>
betsgivaravgift, kommunal in-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tidshemsverksamhet, avgift enligt<br>
komstskatt och landstingsmedel.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4 § lagen om allmän arbetsgivar<br>
avgift, kommunal inkomstskatt och<br>
landstingsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning
av det procenttal av gmndbeloppet, som har fastställts att gälla för den
preliminära skatt, vUken skall avräknas mot den slutliga skatten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av
den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att kommunal inkomstskatt uträknas i en post,
varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal
avrundas nedåt till helt krontal;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna
i 1 § lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att tiUäggspensionsavglft uträknas med tillämpning
av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, varvid
öretal bortfaller;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som
har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är
belägen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att i 1 § nämnd sjukförsäkringsavgift debiteras
enligt 19 kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring på gmndval av uppgifter
om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
debiteras med tilllämpning av bestämmelsema i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4
a §§ lagen om allmän försäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att i 1 § nänmd arbetsskadeförsäkringsavgift
debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
i 1 § nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1979: 489.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>n</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979: 84) om
delpensionsförsäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att i 1 § nämnd socialavgift de-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>att i 1 § nämnd socialavgift de-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biteras med ledning av bestämmel- biteras med ledning av
bestämmel<br>
serna i 16 § lagen (1976: 381) om serna i 3 § lagen (1979: 000) om<br>
barnomsorg;</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finansiering av statsbidrag tdl
för-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skole- och frilidshemsverksamhel;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att i 1 § nämnda
arbetsgivaravgifter debiteras i en gemensam post; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att i 1 § nämnd annuitet eller, om
skattskyldig har att eriägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt
antal kronor, varvid öretal bortfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 Förslag tiil</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 23 och 24 §§
folkbokföringsförordningen (1967: 198) skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=210 height=38>
<tr>
<td valign=top align=left height=38 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:142.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ger. Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 1. Del A</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som för vård eller tillsyn
vistas på ålderdomshem i annan församling än den, där han rätteligen var eller
bort vara kyrkobokförd när han flyttade till ålderdomshemmet, får
kyrkobokföras i sistnämnda församling. Han kyrkobokföres då på den fastighet,
där han förut var bokförd, eller under rubrik på församlingen skrivna eller, om
särskUda skäl föreligger, på annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som för vård eller tillsyn
vistas på ålderdomshem och är kyrkobokförd i den församling där hemmet ligger
får kyrkobokföras på annan fastighet i församlingen, om särskilda skäl
föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som för vård eller tillsyn är
helinackorderad i servicehus inom äldreomsorgen i annan församling än den, där
han rätteligen var eller bort vara kyrkobokförd när han flyttade till
servicehuset, får kyrkoTjokföras i sistnämnda församling. Han kyrkobokföres då
på den fastighet, där han förut var bokförd, eller under rubrik på församlingen
skrivna eller, om särskilda skäl föreligger, på annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som för vård eller tillsyn är
helinackorderad i servicehus inom äldreomsorgen och är kyrkobokförd i den
församling där servicehuset ligger får kyrkobokföras på annan fastighet i
församlingen, om särskilda skäl förelig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagning på sjukvårdsinrättning ändrar icke den intagnes
kyrkobokföring. Förhållanden som inträffar efler intagningen beaktas vid kyrkobokföringen,
som om han ej varit intagen på sjukvårdsinrättningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket äger molsvarande tillämpning i fråga om den
som intages eller intagits i förbättrings-, uppfostrings-, fångvårds- eller arbetsanslalt.
Den som frigivits eller utskrivits villkorligt från fångvårds- eller
urbetsunstuli eller som efter alt ha dömts till ungdomsfängelse eller
internering överförts till vård utom anstalt anses vid kyrkobokföring vara
intagen i anstalten även under prövotiden eller vården utom anstalt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första slyckel äger molsvarande tillämpning i fråga om den
som intages eller intagits i kriminalvårds-anstalt eller i sådanl hem som avses
i 12 § lagen (1979: 000) med särskilda bestämmelser om vård av ungu. Den som
frigivits villkorligt från kriminalvårdsanstalt eller som efter att ha dömts
till internering överförts till vård utom anstalt anses vid kyrkobokföring vara
intagen i anstalten även under prövotiden eller vården utom anstalt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>44 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i utlänningslagen (1954: 193)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 71 § utlänningslagen (1954: 193)'
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen meddelar bestämmelser om hemsändande av utlänning,
som erhåller socialhjälp eller omhänderlages jämlikt barnavårdslagen, lagen
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall eller 35 § lagen angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och som icke är politisk
flykting.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen meddelar bestämmelser om hemsändande av utlänning,
som erhåller ekonomisk hjälp jämUkt 6 § socialtjänstlagen (1979: 000) eller
bereds vård jämlikt lagen (1979: 000) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, lagen (7966.- 293) om psykiatrisk' vård i vissa fall eller 35 § lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och som icke
är politisk flykting.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Omtryckt 1975: 1358,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efter avtal med främmande siat om behandling av
fripassagerare äger regeringen stadga avvikelser från bestämmelserna i denna
lag ävensom meddela de föreskrifter som i övrigl erfordras för liUämpning av
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utlämning för brott och om överförande lill främmande stal för verkstäUighet av
här i riket ådömd frihetsberövande påföljd samt om utlämning till Danmark,
Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling är särskilt stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:178.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Inledning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:187.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1979-06-28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund,
Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om socialtjänsten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvården regleras f. n. huvudsakligen
i lagen (1954: 579) om nykterhetsvård (NvL), lagen (1956: 2) om socialhjälp
(ShjL) samt i barnavårdslagen (1960: 97) (BvL). Bland andra viktiga lagar för
kommunernas sociala verksamhet märks vidare lagen (1976: 381) om barnomsorg.
En översikt över de sociala vårdlagarna bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1. För en närmare redogörelse av gällande lagstiftning m. m.
hänvisas till de betänkanden av socialutredningen som nämns i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen' tillsattes år
1968 för att göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen.
Utredningen avlämnade bl. a. år 1974 principbetänkandet (SOU 1974: 39)
Socialvården. Mål och medel och år 1977 slutbetänkandet (SOU 1977: 40)
Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Lagar och motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutbetänkandet innehåller förslag
till genomgripande förändringar av lagstiftningen på socialvårdsområdet. De
nuvarande vårdlagarna föreslås sålunda ersatta av en enda lag,
socialtjänsfiagen. Denna — som har karaktär av ramlag — har bl. a. regler om
socialtjänstens mål, det kommunala ansvaret samt riktlinjer för socialnämnds
uppgifter och verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av den behovsprövade ekonomiska socialhjälpen
föreslås över-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöter vid slutbetänkandets avlämnande f. d.
landshövdingen Thure Andersson, ordförande, förbundsordföranden Sven Ahlgren,
landstingsdirektören Gillis Albinsson, byråchefen Ingemar Andersson,
förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riksdagsledamoten Lars Henrikson,
direktören Gunnar Krantz, riksdagsledamöterna Erik Larsson, Blenda Littmarck
och Grethe Lundblad, hovrättsrådet Nils Mangärd, förbundsordföranden Inga
Sylvander och f. d. riksdagsledamoten Daniel Wiklund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 1 Inledning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flyttad till socialförsäkringen som ett
socialförsäkringstillägg, administrerat av de allmänna försäkringskassorna.
Bestämmelser om detta har tagits upp i ett förslag till lag om
socialförsäkringstillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår vidare
att närmare regler om socialtjänstens verkställande organ, handläggningen av
ärenden och vissa sekretessregler m. m. skall tas upp i en särskild
socialnämndslag. De nuvarande reglerna om foslerbarnsvård i BvL föreslås
överflyttade till föräldrabalken. Bestämmelserna i NvL om tvångsintagning på
allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall enligt förslaget inte få någon
motsvarighet i den nya sociallagstiftningen. Socialutredningen hänvisar till
den psykiatriska vård som kan genomföras oberoende av patientens vilja enligt
lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande barn och ungdom som
inte kan ges behövlig vård med eget eller föräldrarnas samtycke föreslås en
särskild lag med särskilda bestämmelser om vård av underårig. Vidare föreslås
bl. a. ändringar i brottsbalken och rällshjälpslagen (1972: 429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningens författningsförslag, med vissa undantag
som framgår av det följande, bör fogas till prolokollet i detta ärende som
bilaga 2. Socialutredningens slutbetänkande har remissbehandlats. En sammanställning
över remissvaren, med vissa undantag som framgår av det följande, bör fogas
fill protokollet i detta ärende som bilaga 3. De remissinstanser som har
avgelt yttranden över betänkandet finns uppräknade i sammanställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen läggs nu fram
förslag till en ny enhetlig socialtjänstlag. Den skall träda i stället för de
nuvarande vårdlagarna som var och en gäller på sitt enskilda vårdområde.
Socialtjänsfiagen ersätter vidare bl. a. lagen om barnomsorg. Propositionen
grundar sig på socialutredningens förslag. Dessa återfinns trämst i
slutbelänkandel. I åtskilliga frågor bygger propositionen emellertid också på
resonemang i principbetänkandet. Ett tredje betänkande, som i viss mån ligger
till grund för propositionen, är fosterbarnsutredningens' betänkande (SOU 1974:
7) Barn- och ungdomsvård. Slutligen har åtskilligt material i propositionens
avsnitt om omsorger om äldre människor hämtats ur pensionärsunder-sökningens
betänkande (SOU 1977: 98) Pensionär -75. En kartläggning med framtidsaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ar 1975 startade en
försöksverksamhet inom socialvården — senare kallad Skåneprojektet — som
syftade till atl praktiskt pröva förslagen i socialutredningens
principbetänkande och fosterbarnsutredningens betänkande. Resultatet av
försöksverksamheten, som bedrevs fram till den 1 januari 1979, har successivt
redovisats i olika rapporter. Ledningsgruppen för försöksverksamheten har lagt
fram sin bedömning i rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Utredare riksdagsledamoten Gördis Hörnlund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Utredare kanslirådet Birger Forslund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 1 Inledning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Ds S 1979: 1) Försöksverksamheten inom socialvården och
den framtida socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler en översyn av LSPV som har
gjorts av en expertgrupp inom socialslyrelsen (den s. k. LSPV-gruppen) har lill
regeringen överlämnats ett förslag till Lag om viss psykiatrisk vård
(Socialstyrelsen redovisar 1977: 14). Förslaget bar remissbehandlats. Frågor om
vård utan samtycke inom socialvård och sjukvård har på grundval av bl. a.
socialulredningens förslag och förslagel från LSPV-gruppen beretts särskill av
en arbetsgrupp inom regeringskansliet. I arbetsgruppens rapport (Ds S 1978: 8)
finns en redovisning av gällande lagstiftning, utredningsförslag och
remissynpunkter i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en lagrådsremiss den 18 december
1978 om vård ulan samtycke inom socialtjänst och sjukvård har tagits upp
förslag till lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om
psykiatrisk vård och vård av missbrukare i vissa fall (LPM). Lagrådsremissen
innehåller också förslag lill ändringar i bl. a. brottsbalken och rättshjälpslagen.
Till lagrådsremissen har fogals arbetsgruppens rapport, socialutredningens
lagförslag i de delar som berörs av remissen och en sammanställning av
remissynpunkter på socialulredningens förslag när det gäller vård av underåriga
oberoende av samtycke. Lagrådsremissen bör fogas till prolokollet i detta
ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådet har yllral sig över
förslagen i lagrådsremissen. Uldrag av lagrådels protokoll den 27 februari 1979
bör fogas lill prolokollet i detta ärende som bilaga 5. Mina överväganden med anledning
av lagrådets synpunkler redovisar jag längre fram (avsnitt 2.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en följd av de erinringar som
vid remissbehandlingen har gjorts beträffande socialutredningens förslag om
socialförsäkringstillägg har det inom socialdepartementet tillsatts en särskild
samrådsgrupp med uppgift att komplettera utredningsförslaget i bl. a.
försäkringstekniskt avseende. Samrådsgruppen avser atl redovisa silt uppdrag i
en rapport senare i år. I rapporten kommer också att ges en särskild
sammanställning över remissvaren när det gäller socialförsäkringstillägget.
Sedan samrådsgruppen har avgetl sin rapport, får ställning tas till den vidare
behandlingen av socialulredningens förslag i denna det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I proposition (1979/80:2) med
förslag till sekretesslag, m.m., som har beslutats lidigare denna dag, har
föreslagils nya regler för handlingssekretess och lysnadsplikl. Till grund för
den föreslagna regleringen av sekretessen på socialtjänstens område har bl, a.
legat förslag av socialutredningen. En sammanställning av remissyttrandena
över socialulredningens slutbetänkande i dessa delar finns fogad lill den
nämnda proposifionen. Vissa följdfrågor m. m. om sekretessen på socialtjänstens
område behandlas i del följande (avsnitt 2.18).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Reformens inriktning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en bakgrund lill mina närmare
överväganden om en socialljänslre-form vill jag först översiktligt beskriva den
socialpolitiska ulvecklingen i modem tid (avsnill 2.1.1). Jag ämnar vidare söka
teckna en bild av de förändringar i samhället som har haft betydelse för
socialvården särskill under del senaste decenniet och redogöra för
socialulredningens arbete (avsnitt 2.1.2). Därpå följer en redovisning av de
riktlinjer som enligl min mening bör gälla för reformarbetet (avsnitt 2.1.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Den socialpolitiska utvecklingen Socialpolitiken och
industriuliseringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fattigvården som allmän skyldighet
har i Sverige sitt ursprung i medeltiden. Genom århundradena förblev denna
verksamhet den enda formen av offenllig omvårdnad. Under fattigvården hörde
även omhändertagande och vård av barn och gamla. Vården av sjuka var tidigt en
del av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ansågs tidigt atl staten hade
ett ansvar för undersåtarnas existens i nödsituationer. Atl fattigvården ändå
kom all bli en kommunal angelägenhet torde bl.a. bero på alt möjlighelerna alt
kontrollera behoven var myckel större än om slalen hade hand om verksamhelen.
Redan år 1763 hade lagts fast i lag alt varje socken var skyldig all försörja
sina faltiga. Under det omfattande utredningsarbetet under 1800-talet om
fattigvården var man dock inle alls främmande för all se fattigvården som en
statlig angelägenhet. Denna uppfattning hade t. ex. 1837 års
fattigvårdskommillé. Då kommittén ändå kom fram till att elt kommunalt
huvudmannaskap borde behållas berodde det på vad som har sagis nu. Man menade
således all fömtsättningarna för konlroll försämrades om stålen skulle
ombesörja verksamheten, vilkel öppnade möjligheter till ell missbmk som rent av
kunde hota slalens bestånd. Inle minsl den kommunala finansieringen av
verksamheten skulle göra kommunerna angelägna att motverka missbmk av hjälpen.
Den betydelse man då gav kontrollfrågan förklaras av atl fattigvården var del
enda ekonomiska stöd samhällel gav de hjälpbehö-vande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige var ända in på 1900-talet
ell utpräglat jordbmksland. Stadsbefolkningen utgjorde bara tio procent av den
totala befolkningen och endast några få städer hade över 10000 invånare. Den
ekonomiska och sociala strukturen i jordbrukssamhället karakteriserades lill
stor del av en naturahushållning. Denna gav i viss mån ell socialt och
ekonomiskl oberoende som bara missväxten kunde hola. Den allmänt låga
standarden övergick då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
hungersnöd. Stora eftersatta gmpper hade ett visst beskydd av anhöriga och
husbönder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under 1800-talet omgestaltades jordbmkets
ekonomiska och sociala stmktur. Samtidigt ökade befolkningen kraftigt.
Sambanden mellan jordbmkets omdaning och befolkningsökningen samt utvecklingen
av levnadsstandarden för berörda gmpper är svåröverskådliga. Men det står
klart att de egendomslösa gmppema inom jordbmksbefolkningen ökade. Många levde
under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Det skulle dröja ännu en tid
innan den expanderande industrin förmådde "suga upp" den arbetskraft
som jordbmket inte kunde sysselsätta. För många blev emigrationen en väg ut ur
arbetslöshet och försörjningssvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den starka tillväxten av antalet egendomslösa som
stannade i landel utan att kunna få sin utkomst innebar att arbetslösheten och
fatligvårdsbe-hoven ökade. Samfidigt hade de många små och fattiga
jordbrukskommu-nema dåliga fömtsättningar atl klara fattigvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viss reformering av fattigvården hade genomförts
i mitten av 1800-talet. I fattigvårdslagstiftningen fastlades kommunernas
skyldighet atl i vissa situationer utge fattigvård. De fattiga fick också ökad
möjlighet att flytta meUan socknarna. Dessa lättnader låg i linje med den
liberalisering av näringspolitiken som skulle främja en begynnande industriell
expansion. Genom 1862 års kommunreform skapades också nya organisatoriska
fömtsättningar genom att fattigvården frigjordes från kyrkan och blev en
borgeligt kommunal angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ökade ekonomiska svårigheter under 1860-talet ledde
till att den tidigare fattigvårdslagsstiftningen ersattes av 1871 års
restriktiva fattigvårdsförordning. Den fattiga befolkningen hade ingen
rösträtt och kunde inte påverka riksdagsbeslutet. Genom 1871 års
fattigvärdsförordning eliminerades praktiskt taget den rätt till ekonomisk
hjälp som hade fastställts för vissa fall i fattigvårdslagstiftningen vid
seklets mitt. Man log också bort besvärsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan sägas att den
förindustriella "socialpolitiken" huvudsakligen bestod av en restriktiv
fattigvård. En förklaring härtill var att samhället saknade ekonomiska
resurser. En annan orsak är all finna i de forhärskande politiska idéerna, som
gick ut pä att en restriktiv politik mot de egendomslösa och beroende gmppema
var nödvändig för alt upprätthålla ordning och vilja till självförsörjning.
Det kunde visserligen anses åligga staten att svara för den ekonomiska hjälpen
men ett kommunalt huvudmannaskap möjliggjorde effektivare kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsförändring
och socialpolitik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den kraftiga industrieUa expansion som satte in i
slutet av 1800-talel skapade både nya fömtsättningar för och behov av
socialpolitiska reformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrialiseringen
ledde till att en allt större andel av arbetskraften togs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
anspråk för arbele utanför hemmet. Industrins förläggning innebar ofta alt
arbetssökande måste flytta från hemorten. Kravel på en rörlig arbelskrafl
ökade således starkt. Många av de äldre och handikappade som hade
sysselsältning och försörjning i det gamla samhället fick ökade svårigheter i
det nya. Mekanisering och effektivering gav inte längre plals för deras
begränsade arbetsinsatser. Den nya tidens industriarbetare var också svårt
trångbodda. Knappa löner inom penninghushållningens ram gav inle heller så
myckel utrymme i kosthåll och logi för äldre och handikappade anförvanter.
Även kvinnorna avskildes till stor del från arbetsgemenskapen, till skillnad
från vad som gällde i del äldre samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den gemenskap på gott och ont som fanns tidigare
fungerade inte längre i ell samhälle med nya fömtsättningar för produktionen.
Enskild välgörenhet och social patriarkalism elc. inom näringslivet kunde
endast skjuta upp och något modifiera en utveckUng som innebar alt staten och
kommunerna tog över försörjning och omsorg för de icke yrkesverksamma gmppema.
Ekonomiska restriktioner och ell eftersläpande socialpolitiskt synsätt fick
visserligen till följd atl de reformer som skulle svara mot de ändrade behoven
dröjde. Men socialpolitiska förändringar kom så småningom att bryta väg. Den
ändrade behovsstmktur som följde med omgestaltningen av produktions- och
samhällsförhållandena för bortåt etthundra år sedan utgör en viklig grund även
för den sociala servicen i dagens svenska samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Politik
och idéer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I det förindustriella samhället präglades de
"socialpolitiska" idéema av slarka patriarkaliska inslag. De falliga
ställdes i starkt beroende av myndighelernas och husböndernas makt. Vid sidan
av kristen barmhärtighets-etik var främjandet av myndigheternas makt av cenlral
betydelse. Individens intressen och välfärd skulle underordnas samhällsnyttan.
Fattigdom och beroende sågs som uttryck för brister hos individen. Samhällets
stödjande åtgärder måsle enligt detla synsätt hållas nere för att inte
förstärka den enskildes brister och motverka samhällsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De liberala och socialistiska teorierna, vars
betydelse växte med samhällsomvandlingen, bröt kraftigt mot de tidigare
föreställningarna och idéema. Under den första hälften av 1800-talet inleddes
industrialiseringen av Sverige. En fömtsättning för denna utveckling var
avskaffandet av skråväsendel, merkantilismen och andra för handel och
näringsliv hindrande regleringar. Motiveringarna för avskaffandet av dessa
handelshinder hade sitt urspmng i den engelska ekonomiska liberalismen.
Industrialiseringen innebar ökad produktion och innebar att Sverige successivt
kunde ulvecklas från ett mycket fattigt bondesamhälle till ett samhälle med
växande totala resurser. Detta var förutsättningen för att landet skulle kunna
utvecklas till en välfärdsstat. Den ekonomiska liberalismens teorier blev
verklighet redan under ståndsriksdagen innan det fanns några egentliga
politiska organisationer i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Först efter tvåkammarriksdagens
införande 1866 uppstod efterhand tendenser lill partibildningar. Både liberala
och socialdemokratiska sammanslutningar var knutna tiU olika folkrörelser som
fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen, bildningsverksamhelen,
frikyrkorörelsen och rösl-rättsrörelsen. Dessa folkrörelser medverkade lill
viktiga reformsträvanden som i hög grad kom de sämst ställda till del. Den
organiserade liberalismen i Sverige var redan från början socialt
reforminriklad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den politiska och fackliga
arbetarrörelsen hade på sitt program en omvälvande socialistisk
samhällsförändring. Rörelsen hade sin förankring främst hos de politiskt och
ekonomiskt maktlösa grupperna i samhället, samtidigt som mänga bland de sämst
ställda torde ha saknat politisk medvetenhet. Socialisterna såg roten lill
människornas svårigheter och nöd i orättfärdiga samhällsförhållanden och inte
främst i individuella brister. Det skulle emellertid dröja innan
socialpolitiken kom att bli en viktig del i rörelsens samhällspolitik. På grund
av de odemokratiska rösträtlsreg-lema stod majoriteten av befolkningen ulan
direkt politiskt inflytande. Detta drabbade i första hand socialdemokraterna
men också liberalerna. Bristen på politiskt inflytande långt in på 1900-talet
parades med en stark misstro mot möjligheterna atl inom den rådande
maktstrukturen få till stånd avgörande socialpolitiska reformer. Som framgår av
det följande organiserade arbetarna själva en viss solidariskt grundad
stödverksamhet i form av självhjälpskassor m. m. som senare följdes av samhällsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformer inom urbetslivet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrialiseringen och
penninghushållningen skärpte kraven på skydd främsl i fråga om sjukdom,
arbetslöshet och olycksfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda självhjälpskassor
grundades bl.a. för ekonomiskt understöd vid sjukdom. Denna kassaverksamhet
hade en motsvarighet i de gamla skrånas sociala verksamhel. Den inbördes
hjälpen vid sjukdom fick sin fortsältning i de frivilliga sjukkassorna. Här
gick det allmänna ganska tidigt in genom en sjukkasselag år 1891. Sjukkassorna registrerades
och fick av staten ell litet förvaltningsbidrag, som förbättrades genom 1910
års sjukkasselag. En viktig motivering för slödel var all sjukförsäkringen
avlastade fattigvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslöshetsförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom sjukdom var arbetslöshet ett
svårt hot mot de arbetandes och deras familjers existens. Därför uppstod det
arbeislösheiskassor som grundades på inbördes hjälp. Del skulle dröja lill in
på 1930-talei, innan vi fick en statsunderstödd frivillig
arbetslöshetsförsäkring. Direkta åtgärder mot arbetslösheten vidtogs i någon
mån underförstå världskriget. Vissa möjligheter lill understöd i
fatligvårdsliknande former liksom till omhänderta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gande med slöd av lösdrivarlagen påminde om de
förindustriella förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskydd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den tillväxande industrin
ökade riskerna för olycksfall, yrkesskador och förslitning av arbetskraften.
Det hänsynslösa utnyttjandet av barnen som arbetare ledde i mitten av
1800-talet till vissa anspråkslösa skyddsbestämmelser, vilka i praktiken inte
kunde upprätthållas men som senare förstärktes och utvidgades och då kom all
avse även kvinnor i industriarbete. Som en direkt följd av en slor liberal
socialpolitisk motion år 1889 antogs en lag mot yrkesfara i industrielU arbete.
Samma år inrättades yrkesinspektionen. Sedan 1907 års rösträttsreform hade
börjat påverka riksdagens sammansältning kunde den liberala ministären driva
igenom ett bättre arbetarskydd, reglerat i 1912 års arbetarskyddslag.
Arbetarskyddet blev del första större området för socialpolitiska åtgärder i
det allt mer industrialiserade samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ol y ek sfall sf örsäk ri ng</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även del ekonomiska skyddet vid
olyckor blev elt tilltagande problem, som till vissa delar löstes genom 1901
års lag om ersättning vid olycksfall i arbete och 1916 års
olycksfallsförsäkringslag. Yrkessjukdomarna ingick dock inle i försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andru reformområden Barnavårdsreformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under den pågående
samhällsomvandlingen blev frågan om barnens situation mer aktuell än lidigare.
Från politiskt ansvarigt håll såg man en fara i del uppväxande släktets
"sedliga förvildning". År 1902 genomfördes flera viktiga
barnavårdsreformer. Slraffmyndighelsåldern höjdes från 14 lill 15 år. Vidare
antogs lag om tvångsuppfoslran, vilket innebar alt ungdom i åldern 15- 18 år i
stället för straff kunde dömas lill tvångsuppfoslran på allmän
uppfostringsanstalt. Detla innebar i varje fall principiellt den viktiga
ändringen atl ungdomarna inle skulle bli föremål för straff utan för
"uppfostran". Men man stannade inle vid detta. Genom den samtida
vanartslagen kunde samhället tvångsomhänderta barn under 15 år som var
"vanartade" eller "i sedligt avseende försummade".
Samhället fick här rätt lill omhändertaganden mot föräldrarnas vilja, vid sidan
av skoltvånget en viktig inskränkning i föräldrarnas bestämmanderätt över sina
barn. Reformen lade fasl principen om samhällels skyldighet atl meddela och
barnels räll atl fä uppfostran och vård. Enligl den nya lagen fattades beslut i
administrativ ordning. Vi kom därmed i Sverige beträffande tvångsingripanden
till hjälp för barn och ungdom alt slå in på en annan väg än de flesla andra
länder. Vid molsvarande tid infördes nämligen uianför Norden i land efler land
elt domslolsförfarande när del gäller beslut i sådana ärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De svåra förhållandena för
fosterbarnen ledde samma år (1902) till en lag om fosterbarns vård. Därmed
erkändes i princip samhällels ansvar för fosterbarnens förhållanden. Men lagen
var starkt begränsad. Den gällde således endast barn under 7 år. Utackorderade
barn över 7 år var utan skydd och tillsynen av lagens efterievnad var
otillfredsställande. De ogifta mödrarna hade ända fram till 1917 rätt att vara
okända och det drevs en omfaltande handel med ogifta mödrars barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det var vanligt atl de utom
äktenskapet födda barnen levde i svåra förhållanden. Statsmakterna ville därför
förbättra deras ställning, men någon jämstäUdhel med de i äktenskapet födda
barnen åstadkom man inte. Genom 1917 års lag om barn ulom äktenskapet och den
följande familje-rältsliga lagstiftningen, som lag om barn i äktenskap,
adoption m.m., reglerades föräldrars och barns inbördes rättigheter och
skyldigheter bl. a. i fråga om att fastställa föräldraskap,
underhållsskyldighet och bislånd till den ogifta modern genom särskilt
förordnad barnavårdsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ny barnavårdslag trädde i kraft
år 1924. Fatligvärdsstyrelsernas lidigare uppgifter rörande barnen överfördes
nu på barnavårdsnämnden. En sådan nämnd skulle finnas i varje kommun. Grunder
för ingripande av barnavårdsnämnden var misshandel eller vanvård i hemmet,
vanart som berodde på brister hos föräldrarna och vanart som krävde särskilda
upp-fostringsålgärder. Flera olika åtgärder kunde ifrågakomma. De bestod liksom
i 1902 års lagstiftning av förmaning till föräldrarna, varning lill barnet, aga
eller anlitande av anstalt som elt komplement till hemuppfostran. Om dessa
åtgärder inte ansågs tillräckliga skulle barnet omhändertas för
skyddsuppfoslran. Ätgärderna skulle alltså efterhand skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholistlag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under århundraden har statsmakterna
förl en molslridande och konflikt-fylld alkoholpolitik. Som en reaktion mol etl
utbrett alkoholmissbruk växte det fram en folklig nykterhetsrörelse, inte minsl
inriktad pä alkohol-missbmkel inom arbetarklassen. Men della var inle
tillräckligt. År 1913 beslöt riksdagen all anla den första alkoholisllagen.
Denna gav myndigheterna rätt att besluta om tvångsinternering, som dock skulle
föregås av åtgärder av tillrältaförande slag, dvs. vad som senare kallades
hjälpåtgärder. Lagsliftningen hade både humanitära och sociala motiv. Rena
skyddssynpunkter var emellertid framträdande. Bl. a. dessa kunde tillgodoses
genom ingripande åtgärder. Nykterhetsvården fick en fast organisation på så
sätt alt i vaije kommun skulle finnas nyklerhetsnämnd (som sådan fungerade
falligvårdsslyrelsen om inle särskild nämnd utsågs).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholistlagen utsatles för kritik
som hade lill utgångspunkl atl omsorgen om individen borde vara
utslagsgivande. Etl sådanl synsätt satte spår i den följande - 1931 års
alkohoUsllag. Det nya i denna lag var atl de individuella insatserna fick en
mer framlrädande plats, liksom särskilt stadgade hjälpåtgärder som skulle
förebygga behovel av anstaltsvård. 1931 års lag blev i stort sell oförändrad fram
lill 1954 års reform.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fattigvård och socialförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den fattigvård som gmndades på 1871
års restriktiva lagstiftning var i många avseenden så bedrövlig och de faltigas
förhållanden så eländiga alt den lidigl gav upphov till en upprörd kritik från
främsl liberala krafter och den framväxande arbetarrörelsen. Utmärkande drag
för fattigvårdens lillslånd in på del nya seklet var faltigauktioner och
ulackordering av de fattiga och deras arbelskrafl lill den lägslbjudande liksom
kringgång (rotegång) vilket innebar alt den fattige efter viss turordning fick
kost och logi hos de bättre ställda sockenborna. Anslaltsbehovet för de många
som i det nya indusirisamhällel inle längre kunde las om hand av anhöriga var
inle tillgodosett. De även efter den tidens mall svåra missförhållandena är väl
dokumenterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det följande reformarbetet kom all följa två linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ena gick ul på atl reformera
fattigvården. Den andra syftade till all genom socialpolitiska reformer minska beroendet
av fattigvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faltigvårdsreform</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1918 ersalles den gamla
fattigvårdsförordningen med en ny fattigvårdslag. Lagen gav personer som var
minderåriga eller arbetsoförmögna räll till fattigvård när deras behov inte
kunde tillgodoses på annat sätt. Besvärsrällen återinfördes. Samtidigt
bibehölls en möjlighel för kommunerna all därutöver utge s. k. frivillig
fattigvård. Vidare ålades kommunerna atl inrätta falligvårdsanstalter, som
skulle godkännas av länsslyrelsen. En slallig faltigvårdsinspeklion inrättades.
Hemortsrättsbestämmelserna förenklades. Samlidigl syftade man till alt skärpa
och effeklivera försörjningsplikten. Genom arbelsföreläggande och placering på
arbetshem fick fattigvärden möjlighet att med tvång omhänderta försumliga
försörjare. En omfattande återbelalningsskyldighet infördes. I fråga om
hjälpnivän ändrade regeringen det tidigare lågt salta rättesnöret
"nödtorftigt underhåll" lill "erforderligt underhåU".
Regeln all den som tog emol fattigvård förlorade sin politiska rösträtt behölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första socialförsäkringen — folkpensionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en liberal socialpolitisk motion
fill riksdagen 1884 föreslogs en utredning om flera för arbetarna vikliga
Irygghetsfrågor. Till dessa hörde kravel på en ålderdomsförsäkring för
arbetare. Den obligatoriska pensionsförsäkring som nära trettio år senare
(1913) genomfördes på förslag av en liberal regering begränsades inte lill
arbetarna, vilkel var vanligt i andra länder. Del blev i stället en allmän
folkpension beslående av ålderspension från 67 år och invalidpension. Pensionen
finansierades med avgifler av de försäkrade (förslag om arbetsgivaravgift
genomfördes inle). Pensionsbeloppen var obetydliga. Därför kunde reformen bara
lill en mindre del lillgodose syftel att göra medellösa arbetsoförmögna och
äldre ekonomiskl oberoende av fattigvård och av anhörigas underhåll. För atl
minska pensionärernas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>falligvårdsberoende
införde kommuner särskilda understöd utan fatiig-vårdskaraklär (ingen
återbelalningsskyldighet m. m.) till behövande folkpensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kritiken mol folkpensionen gick ut på - liksom i
fråga om vissa senare reformer - att de allmänna ekonomiska anordningarna inte
beaktar vårdbehoven. Den debatt som fördes om delvis skattefinansiering av
reformen visar alt man fortfarande var främmande för det solidariska åtagande
som i viss mån utmärkte folkpensionen. Reformen inledde också en i det fortsatta
reformarbetet återkommande kritik atl socialförsäkringen motverkade strävandena
alt göra fattigvården till en 'värdig hjälpform". </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
insatser på frivillig grund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag har antytt medförde bristen på
samhällsskydd mot de ökade sociala och ekonomiska riskerna i arbete och
samhällsliv att frivilliga krafter trädde till. Frivilliga insatser i form av
fosterbamsvård kan här nämnas. Många exempel kan ges på en helhjärtad
fostrargärning men bristen på offentlig kontroll av fosterhemmen ledde till atl
ett stort antal bam for mycket illa. De anstalter för barn och ungdom som
började växa fram tiUkom i stor utsträckning efter frivilliga initiativ.
Anstalterna styrdes patriarkaliskt och de intagna fick lära sig att vela sin
plats. Men deras förhållanden kunde ändå vara bällre på anstalten än utanför,
eftersom de hade mat och husrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del svåra nyklerhetsfiUståndet i landet väckte
motkrafter i form av nykterhetsorganisalioner med återhållsamhet eller
helnykterhet på programmet. Både inom denna folkrörelse och på privat
initiativ inrättades enskilda alkoholistanstalter och asyler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även inom den framväxande frikyrkorörelsen gjordes
insatser för vård och stöd till människor som levde under miserabla
förhållanden. Detsamma kan sägas om många andra frivilliga organisationer med
inriktning på välgörenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dåtidens socialpolitik hade starka patriarkaliska
inslag. Sedan gammah utgick från exempelvis jämbruken understöd till
"arbetsfolket" i form av fria bostäder, spannmål från
landsbygdsindustriernas jordbmk osv. Varor från företagens ofta förekommande
handelsrörelse ingick i lönen eller avräknades denna. Företagens sociala
engagemang minskade behovet av offenllig hjälp men gjorde samtidigt arbetama
beroende och bundna till arbetsgivaren. Som reaktion mot de dåliga
bostadsförhåUandena växte fram en av både företagen och staten understödd
egnahemsrörelse. Inle bara den framväxande massan av industn'arbetare levde
under svåra förhållanden. Även småbmkarna samt jordbmks- och skogsarbetarna
hade många gånger hårda sociala och ekonomiska villkor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självhjälp
på folklig gmnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De patriarkaliska och filantropiska hjälp- och
stödinsatserna hade ofta sin förankring i samhällsklasser som stod över
föremålet för välgörenheten - de svårt ställda befolkningsgmpperna. Då den
fackliga och politiska arbetarrörelsen växte sig starkare uppstod inom eller i
förbindelse med rörelsen kraftfulla strävanden atl inte bara genom politiska
och fackliga åtgärder utan även på andra sätt främja arbetarnas intressen och
förbättra deras förhållanden. Som resultat av detta utvecklades folkligt
förankrade verksamheter som i dag hör till våra främsta folkrörelser. Det
gäller här folkbildningsverksamhet, kooperation, nykterhetsföreningar, bostadsföreningar
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag har nämnt tidigare växte det även fram en
ekonomisk stödverksamhet som närmast kan betecknas såsom etl slags kollektiv,
inbördes självhjälp med rötter i de gamla hanlverksskråna ända ner i
medeltiden. När skråväsendet avskaffades i mitten av 1800-talet, försvann även
gmnden för de tiU skråväsendel knutna kassorna. Impulserna till de självhjälpskassor
som sedan inrättades kom från olika håll. De på liberal gmnd baserade
arbetarföreningarna experimenterade med bl.a. sparkassor, sjuk- och
begravningskassor etc. Även arbetsgivarna, som faltigvårdslag-stiftningen ålade
försörjningsplikt mot anställda under tid arbetsavtalet gäUde, hade intresse av
att överflytta denna plikt på arbetarna själva genom fabrikskassor som trädde
till ekonomiskt vid sjukdom och dödsfaU. Många fackföreningar startade
sjukkassor. Kassor för hjälp vid olycksfall förekom sparsamt och någon i kassor
organiserad inbördes hjälp vid ålderdom synes inte ha funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den här beskrivna verksamheten var visserligen
begränsad och ersättningarna vanligen små. Den på gmppsolidaritet gmndade
inbördes hjälpen är emellertid principiellt en betydelsefull del av den
outvecklade sociala verksamheten i dåtidens Sverige. Dessa anordningar till
inbördes hjälp får ses dels mot bakgmnd av att de offentliga åtgärderna på
ifrågavarande områden var obefintliga eller otillräckliga, dels som ett uttryck
för inbördes solidaritet och vilja att ha direkt inflytande över viktiga
angelägenheter. Delar av den modema socialpolitiken, som t. ex.
sjukförsäkringen, har sitt urspmng inte främst i en byråkratisk tradition utan
i en folkligt förankrad gmppsolidaritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reformer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under den socialdemokratiskt-liberala
koalitionsministären (1917-1920) genomfördes en rad viktiga reformer. Här kan
erinras om bl.a. åttatimmarsdagen och den allmänna rösträtten även för kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den kraftiga omgestaltningen av det svenska samhället
fram till 1930-talet skapade nya behov som påverkade även den socialpolitiska
utvecklingen. Behovet av arbetarskydd och försäkringar mot inkomstbortfall av
olika slag ledde till vissa begränsade reformer. På det egentliga social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Re.fonnens
inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdsområdel
genomfördes förändringar som syftade lill atl skydda barnen, råda bol mot
svåra missbruksförhållanden och lindra den ekonomiska nöden. Även om reformer
genomfördes, grundades dessa ofla på uppfattningar som var rådande i det gamla
samhällel. En patriarkalisk hållning med starka inslag av välgörenhet mot och
uppfostran av de lägre klasserna i samhällel präglade den socialpolitiska
inställningen. Synen på relationen mellan samhällsmiljö och individ var ofta
atl den enskilde hade sig själv alt skylla för de svårigheter han råkade i.
Industrialiseringen skapade ökade samhällsresurser för sociala insalser, men
resurserna var ännu så länge slarkl begränsade. Härtill kommer alt tiden ännu
inle var mogen för alt se en väl utvecklad socialpolitik som en nödvändig del
av del politiska och ekonomiska samhällssystem som var under utveckling.
Reformerna blev därför begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialpolitiskt
reformskede</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regering som tillträdde år
1932 aktualiserade under 1930-talels svåra arbetslöshetskris en aktivare
socialpolitik, vars långsiktiga utveckling hade sina förutsättningar i
produktionsökningen. Nya impulser i ekonomisk teori och ett efter hand ökal
socialmedicinskt inflytande blev av belydelse för den sociala reformpolitiken.
Även om betydelsen i olika avseenden av dessa reformer ställts under debatt
slår ändå klart atl man här kan tala om inledningen till en förnyelse av svensk
socialpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa gmnddrag i den på 1930-talet inledda
irygghetspoliiiken, som går igen även i dagens socialpolitik, tas upp i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De områden som i första hand behandlas gäller
arbetsmarknadspolitiken, bostadspolitiken, socialförsäkringarna och
familjepolifiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadspolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under 1930-talets depressionsår inleddes en
reformering av den tidigare arbetslöshetspolitiken inle bara kvanlilaiivt ulan
även kvalitativt. De lidigare blygsamma statliga arbetsmarknadspoliliska
kostnaderna - initiativ och utgifter hade näslan hell legat på kommunerna -
mångdubblades under några få år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya politiken bröt mot den tidigare
arbelslöshelspolitikens principer. Systemet med nödhjälpsarbeten skulle
ersättas av produktiva offentliga arbeten mot avtalsenliga löner.
Reservarbetena skulle avse angelägna objekt. Arbetsförmedlingsverksamheten
upprustades och gjordes obligatorisk, utbildningskurser anordnades för
arbetslös ungdom elc. År 1934 tillkom den med statsbidrag underslödda
arbetslöshetsförsäkringen. Underbalansering av budgelen och slatsupplåning blev
för första gången konjunklurpoliliska inslmmenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Under andra världskriget, då
arbetsmarknadskommissionen inrättades, breddades arbetslöshetspolitiken lill en
arbelsmarknadsmässig reglering i </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1979180- I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syfte alt slussa arbetskraften till för folkhushället
vitala områden. Arbetsförmedlingen förstatligades provisoriskt 1940
(definitivt 1948). Bristen på arbelskrafl gav ökade arbelsliilfällen för
kvinnor och handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del rådde nära nog full sysselsällning
från kriget och fram lill mitten av 50-talet, dvs. arbetslösheten höll sig
omkring 2-3% inom fackförbunden. Under de följande årens konjunkturnedgång fick
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som inrättades år 1948, väsentligt utökade
resurser. De ökande resurserna gällde bl.a. flyllningsbidrag,
uibildningskurser, invesleringsstimulans, statliga beställningar hos induslrin
saml beredskapsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakom de kraftiga satsningarna låg
en nyorientering av arbetsmarknadspolitiken. Idéerna innebar bl.a. krav på en
selektiv politik som skulle sättas in för alt rätta lill bristande
arbetskraflsbalans inom olika yrkes- och näringsgrenar saml inom olika
geografiska områden. Arbetsmarknadspolitiken skulle befrämja arbetskraftens
anpassning och rörlighel mellan skilda sektorer av arbetsmarknaden. Den nya
inriklningen skapade förutsättningar för ökal löneutrymme och
fackföreningsrörelsens solidariska lönepolitik. Denna politik gick ut på alt
likvärdiga arbelen skulle ge samma lön oberoende av arbetsgivarens vinstsituation
och oavsett löntagarens kön, ålder osv. I övrigl skulle löneskillnaderna vara
måttliga och de lägsta lönerna höjas mest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även del traditionella
arbelslöshelsbegreppel ändrades. Man började från 1963 undersöka inle bara hur
många som öppet sökte arbete ulan även den latenta eller dolda arbetslösheten,
dvs. hur många som var villiga att ta arbete men som fann det utsiktslöst alt
söka, därför all det inte fanns lämpligl arbele på orten eller därför att de
saknade yrkesutbildning, inte kunde ordna tillsyn av barnen vid förvärvsarbete
osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den arbetsmarknadspolitiska
nyorienteringen har inneburit forlsall ökade insalser. Anlalel personer i
arbetsmarknadsutbildning har ökal kraftigt. Under de senaste årtiondena har
kvinnorna efterfrågat förvärvsarbete i mycket större utsträckning än tidigare.
Deras andel av arbetskraften har ökat från knappl 37 % år 1963 till 44 %
januari 1979. Under den nämnda perioden ökade andelen förvärvsarbetande bland
kvinnorna från 54,5 % lill 71,9 %. Av kvinnor med barn under sju år var
motsvarande tal 38 % år 1963 och 68,8 % januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kraftigt utvecklade
arbetsmarknadspolitiken har inneburit en hög ambitionsnivå från början av
1930-lalel och framåt. Politiken har bl. a. gått ut på att minska den dolda
arbetslösheten bland kvinnor och handikappade. Genom lokaliserings- och
regionalpolitiken har slalen sökt eliminera eller minska arbetslösheten inom
områden med brist på arbetstilirällen. Arbetsmarknadspolitiken har syftat till
all mera aklivi än tidigare motverka arbetslösheten eller ålminstone ge den
arbelslöse elt för honom själv och samhället bättre alternativ i form av
utbildning. Arbetslösheten och utslagningen på arbetsmarknaden har föranlett
många förslärkla och nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
av närings-, arbetsmarknads- och socialpolitisk karaktär bl.a. i syfte alt
trygga sysselsättningen för äldre och handikappade. Utslagningen och
ungdomsarbetslösheten är trots de gjorda insatserna svåra samhällsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadspolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Före 1930-talet var de socialt bostadspolitiska
insatserna myckel begränsade. I början av seklet infördes slatliga egnahemslån
och statligt garanterade hypoleksinslitul för nybyggda bostäder och vissa
krisålgärder sattes in i samband med första väridskriget. På industriorter stod
företagen fören lokalt ordnad bostadspolitik. Under 1920-talet växte fram en
hyresgäströrelse och en bostadskooperation, som bl.a. krävde ökade offentliga
insatser på bostadsområdet. Bostadsstandarden för arbetarhushåll och
bamfamiljer var låg i fråga om både utrymme och utmstning. Förhållandena på
landsbygden var ännu sämre än i städerna. Kraven på en akliv bostadspolitik
byggde på folkhälsoskäl, hänsyn till barnens uppväxtförhållanden, den låga
nativiteten och konjunkturpolitiska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under åren 1933-1947 lade bosladssociala
utredningen fram en rad förslag som resulterade i statlig lånefinansiering av
bostadsbyggande för att bringa ned bamfamiljernas bostadskostnader, skärpta
hälsovårdsbestämmelser och en uppmstad bostadsinspektion samt statligt stöd
till kommunema för anordnande av pensionärshem. En allmän hyresreglering
infördes, vilken kom att bestå elt trettiotal år, dvs. in på 1970-talet, och
långivningen utvidgades. De vidtagna åtgärderna innebar ökat offentligt
inflytande över bostadsproduktionen. Kommunala, allmännyttiga och kooperativa
bostadsföretag svarade för en stigande andel av produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efter andra världskriget lade riksdagen fast
bostadspolitiska rikllinjer som gick ut på att höja de stora folkgmppernas
bostadsstandard till en skälig kostnad (för en normalfamilj högst 20 % av en
industriarbetarlön). Bostadsbristen skulle man bygga bort fram till omkring år
1960. Medlen för att förverkliga programmel var dels allmänna i form av
statliga lån och dels särskilda i form av inkomstprövade bostadsbidrag till
folkpensionärer och bamfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Målet att inom den angivna tiden bygga bort
bostadsbristen kunde inte uppnås, därför att behovet hade underskattats och
investeringama i bostadsbyggandet till viss del fick stå tillbaka för
exportindustrin. I början av 1%0-talet lades ett nytt bostadsprogram fast med
sikte på att bygga bort bostadsbristen till mitten av 1970-talet genom en
nyproduktion av 100000 lägenheter per år under en tioårsperiod. En ny
trångboddhetsnorm infördes. En normalfamilj om två vuxna och två bam skulle ha
minst 3 rum och kök, mot tidigare 2 mm och kök, för att inte räknas som
trångbodd. Kommunema skulle upprätta femåriga kommunala bostadsbyggnadsprogram.
Hyresregleringen skulle avvecklas i takt med att bostadsbristen hävdes och del
aUmänna bostadsstödet till nyproduktion ersattes med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ulbyggl
riklat bostadsstöd till inkomslsvaga familjer. Denna förslärkning genomfördes i
slulel av 1960-talel under benämningen bosladstillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då det s. k. miljonprogrammet var genomfört i
mitlen av 1970-talel hade bostadsbristen hävts och följts av tomma lägenheler
på vissa håll. Ell nytt bostadspolitiskt program 1974 angav för de följande tio
åren en sänkt bostadsproduktion. Vidare angavs som en önskvärd utveckling
slörre hyresgäsfinflytande, bällre boendemiljö och en mera mångsidig sammansättning
av befolkningen i de olika bostadsområdena. Den senaste lidens utveckling
kännetecknas av ett starkt ökal småhusbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I stort karakteriseras ulvecklingen av att de
slörre folkgruppemas bostadsförhållanden har förbättrats starkt. Ensidig
sammansättning av befolkningen i vissa områden utgör emellertid ell svårt
problem, och del finns fortfarande mänga bristfälliga boendemiljöer. Etl inte
obetydligt antal personer saknar egen bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialförsäkringarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ännu i början av 1930-talet var fattigvården i
stort sett del enda ekonomiska skydd som del allmänna svarade för vid
ålderdom, invaliditet, sjukdom och andra förhållanden som medförde försörjningssvårigheter.
Förändringarna inom näringslivet skapade nya behov men också ökade resurser all
tillgodose dessa behov. Del fanns förutsättningar för betydelsefulla reformer
på socialförsäkringens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om folkpensioneringen var emellertid
beloppen länge otillräckliga. Ända in på 1940-lalei hade ungefär var tredje
pensionär med inkomstprövade förmåner även fattigvård. Försl genom den reform
som trädde i kraft år 1948 blev pensionerna så slora alt de räckte till en
knapp försörjning. Genom värdesäkring, standardförbättringar i form av
pensionstillskott, kommunala bostadstillägg och utbyggd familjepensionering
har det ekonomiska skyddet för pensionärsgrupperna väsenlligl förbällrats. Härtill
kommer ändrade bestämmelser i fråga om förtidspensioneringen som medfört etl
ökat antal förtidspensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Folkpensionen kan sägas svara för en allmän
grundtrygghet med därutöver viss differentiering efler behov (inkomstprövade
kommunala bostadstillägg elc.) och med en betydande fördelningseffekt. Den på
1960-talet genomförda ATP-reformen är uppbyggd efter helt andra principer. Pensionen
är begränsad lill personer med arbetsinkomst. Pensionens storlek är beroende av
den tidigare inkomstens storlek. Reformen, som kommer alt vara hell genomförd i
början av 1980-talet, är alltså uppbyggd efter "inkomstbortfallsprincipen"
och syftar till "standardtrygghet". Från utjämningssynpunkt är den
mest påtagliga effekten en utjämning av de tidigare skillnaderna mellan
arbetare och Ijänslemän. Pensionärernas försöijnings-nivå kommer att följa de
försäkrades tidigare anknytning till arbetslivet. Bland t. ex.
socialhjälpstagare finns många som har en osäker och ostadig anknytning till
arbetsmarknaden. Tidigare undersökningar visar också att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personer som får socialhjälp vanligen har lägre
pensionspoäng än andra. Socialhjälpstagarna hör alltså lill de grupper vilka
även som pensionärer får en lägre försörjningsnivå än befolkningen i övrigl, i
den mån inte skillnaden kommeratt utjämnas genom andra socialpolitiska
ätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den sjukförsäkring som växle fram
inom folkrörelserna under 1800-lalel fick förbättrade villkor genom 1931 års
beslut om statsunderstödda, erkända sjukkassor. Under 1930-talel fram till år
1940 femdubblades statsbidragen lill sjukkassorna. Frivillighelen begränsade
emellertid försäkringens effeklivitel. En tredjedel av befolkningen stod
utanför försäkringen och beloppen var ofta låga. Fram lill millen av 1950-lalel
var frågan om en obligatorisk försäkring aktuell genom utredningsförslag,
riksdagsbeslut och uppskjutna ikraftträdanden. Då den obligatoriska
sjukförsäkringen slulligen trädde i kraft år 1955, blev sjukpenningen graderad
efter inkomsl liksom lidigare yrkesskadeförsäkringen, och de båda försäkringsformerna
samordnades delvis. Till försäkringen knöts även moderskapsförsäkring och
mödratandvård, varigenom den år 1937 beslulade mödrahjälpen kunde avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukförsäkringsförmånerna har efter
hand förbättrats, bl.a. genom en höjning av sjukpenningen. Försäkringen ulgör
en viklig del av den organisaioriskl och lagmässigl samordnade allmänna
försäkringen, som trädde i kraft år 1963.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukpenningen skall alltså ge skydd
mot inkomstbortfall. Sjukförsäkringen kan tas som exempel på hur allmänna
reformer minskar behovel av socialhjälp. Fram till 1940-talel beviljade
kommunerna behovsprövad ekonomisk hjälp för sjukvårdskostnader till 70-80000
personer vissa år. Nu lorde del röra sig om någol tusental. Även de kontanta
ersättningarna (sjukpenning etc.) har avlastat socialhjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler långdragna ulredningar kunde
också en arbetslöshetsförsäkring fogas in i 1930-lalets socialpolitiska
reformarbete, långt senare än i många andra länder. 1934 års reform, som har
vissa likheter med den samtida sjukförsäkringsreformen, innebar statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor, organiserade som understödsföreningar med
frivillig medlemsanslutning. Försäkringen har traditionellt nära anknytning
lill fackföreningsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringen har på olika sätt
förbättrats under de senasle årtiondena och antalet försäkrade har vuxit
kraftigt. Arbelslöshelsersällningen är beroende av inkomstbortfallets storlek.
Under år 1978 framlades elt utredningsförslag om en allmän
arbetslöshetsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De behovsprövade kommunala kontantunderslöden
avlöstes år 1974 av kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom den allmänna försäkringens
område har således under de senare åren reformarbetet fortsatt. De belopp som i
dag utbetalas från den allmänna försäkringen molsvarar ungefär en fjärdedel av
den privala konsumtionen, vilket innebär en fördubbling under de senaste tio
åren. Pen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sionsåldern
har sänkts lill 65 år och pensionssystemet har gjorts mer rörligt genom att man
nu har ökade möjligheler all själv bestämma tidpunkten för pensioneringen
mellan 60 och 70 år och atl minska arbetsinsatsen stegvis genom
delpensionering. En väsenllig fråga som återstår att lösa är efterlevandepensionens
framtida utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till de viktigaste reformområdena under 1970-talet
hör reformeringen av ersättningssystemet för öppen medicinsk vård, varigenom
patienten betalar endasi en låg enhetlig avgift. Även medicinkostnaderna för
den enskilda konsumenten hålls nere genom läkemedelsrabatter. Elt lidigare
eftersatt behov tillgodosågs, då en allmän tandvårdsförsäkring trädde i kraft
år 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ny lag om arbelsskadeförsäkring ersatte år 1977
lagen om yrkesskadeförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjepolilik
och social service</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Familjepolitiken inleddes under 1930-talet.
Utgångslägel var bl.a. de låga födelsetalen som gav särskild tyngd ål kravel på
omfördelning av inkomsterna mellan familjer med olika stor
barnförsörjningsbörda. Den familjepolilik som då började utformas fick snabbt
ell allmänt politiskt slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del följande utredningsarbetet avsatte en rad
reformer i slutet av 1930-lalet. Beslul om en förebyggande mödra- och barnavård
med landstingsanknutna centraler och stationer fattades år 1937. Fri
förlossningsvård, kostnadsfria skyddsläkemedel, förbud att avskeda kvinnor på
gmnd av havandeskap, mödrahjälp och bidrag till oförsörjda bam hör till samma
reformskede. Karaktäristiskt för de familjepolitiska bidragen var
naturahjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under 1940-lalel fortsatte reformarbetet genom s.k.
husmoderssemes-ler för mindre bemedlade familjer, livsmedelsrabatler för
låginkomstfa-miljer, fria skolmåltider elc. En fördelningspolitiskl viktig
reform var det allmänna barnbidraget (1948). De tidigare barnavdragen på
beskaltningen hade gynnat högre inkomsttagare och nästan saknat värde för de
lägsta. Genom reformen minskade de ekonomiska skillnaderna inte bara mellan
barnlösa och barnfamiljer utan också mellan barnfamiljerna inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under perioden fram lill mitten av 1960-talet
konsoliderades familjepolitiken genom förbättringar av de tidigare beslulade
reformerna och även genom nya insatser, exempelvis genom riktlinjer för
familjerådgivningen (1960) samt förstärkning och utbyggnad av 1937 års
bidragsförskottsreform (1964). Flera andra reformer, som nämns i annat
sammanhang har givetvis stor familjepolitisk belydelse. Till de främsta
exemplen hör ekonomiskt bostadsstöd och familjeservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den tidigare moderskapsförsäkringen ersattes år
1974 av en föräldraförsäkring som därefter har byggts ut i flera etapper.
Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd vid barns födelse
eller sjukdom. Den ger samtidigt föräldrar och barn ökade möjligheteratt vara
tillsammans. Refor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
syftar även lill att skapa ökad jämlikhet mellan könen, då försäkringen gäller
både män och kvinnor. Möjlighelen för föräldrarna att själva bestämma hur de
skall tidsmässigt disponera försäkringen har vidgats. Utbyggnaden av
föräldraförsäkringen fortsätter. Senast har riksdagen efter förslag i prop.
(1978/79: 168) om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen
m.m. beslulal om förbättringar av föräldrapenningen vid barnets sjukdom och av
den särskilda föräldrapenningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utbyggda och förbättrade bidragsförskott och
bosättningslån är nu betydelsefulla ekonomiska stödformer för många
barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En av de viktigaste utvecklingslinjerna från
1960-talet är den kraftiga utbyggnaden av olika former av socialpolitisk
service. Tidigare fanns bara vissa ansatser till en servicebetonad
socialpolitik. Från år 1944 började exempelvis staten utge begränsade bidrag
till barnstugor och tiU social hemhjälp. Den sociala servicen har framför aUt
inriktats på de äldres, bamfamiljernas och de handikappades behov. Den kraftiga
expansionen får ses mot bakgrund av de brister i omvårdnaden som
socialpolitiska kartläggningar och ulredningar påvisade under 1950- och
1960-talen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utbyggnaden av den sociala servicen för
barnfamiljerna har ökat väsentligt från senare delen av 1960-talet och framåt.
En allmän förskola infördes år 1975. Det innebär en lagfäst skyldighet för
kommunema atl anvisa plats i förskola för alla bam som fyller sex år under året
och vidta särskilda insatser för yngre bam som av olika skäl kan behöva plals i
förskola. En annan viktig resurs för barnfamiljerna är den sociala hemhjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovet av en utbyggd barnomsorg har givetvis
samband med flera faktorer. En viktig faktor är att alltfler kvinnor söker sig
ul i förvärvsarbete och föräldrarna inte själva längre helt kan svara för
barntillsynen. Gemenskapen med andra bam är också viktig. Barnfamiljernas
försörjningsbehov, strävandena till lika villkor för båda könen och
uppfostringsmässiga mofiv bildar bakgmnd lill bl.a. den ulbyggnad av
barnomsorgen som nu pågår. Etl av riksdagen antaget utbyggnadsprogram innebär
att 100000 nya platser i daghem och 50000 nya platser i fritidshem skall
färdigställas under åren 1977-81, vartill kommer ett ökat anlal platser i
familjedaghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bamomsorgens innehåll har stor betydelse och en
omfattande utvecklings- och försöksverksamhet pågår inom förskoleområdet.
Samfidigt planeras utvecklingen av en utbildning som skall ge de vuxna ökade
fömtsättningar att klara sina uppgifter som föräldrar - en föräldrautbildning.
En allmän föräldrautbildning i anslutning till bams födelse skall sålunda enligt
vad riksdagen nyligen har beslutat genomföras med början är 1980 (prop.
1978/79: 168).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Familjepolitiken har minskat men inte avskaffat de
skillnader i ekonomisk standard som följer av olika försörjningsbörda. Olika
undersökningar visar att de faktiska bamkostnadema väsentligt överstiger det
ekonomiska värdet av de socialpolitiska insatserna. Socialhjälpsberoendet är
fortfarande väsentligt högre bland större barnfamiljer än för övriga
befolkningsgmpper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Omsorgerna om de äldre har genom
befolkningsutvecklingen kommil att bli en allt viktigare socialpolitisk fråga.
Under perioden 1975-90 kommer antalet personer som är 65 är eller äldre all öka
från omkring 1 1/4 milj. lill närmare I 1/2 milj. Ulvecklingen av det moderna
samhället har inneburit stora förändringar på både gott och ont för de äldre i
befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett vikligl mål inom äldreomsorgen är alt göra det
möjligt för de äldre alt leva kvar i sina hem under goda förhållanden i stället
för atl i förlid nödgas bo under mer institutionella former. Delta
välfärdspoliliska mål förutsätter en utbyggd service, något som är
samhällsekonomiskt fördelaktigt och även ger ökad sysselsällning. Under de
senasle årtiondena har den sociala hemhjälpen till äldre och handikappade
byggts ut krafligl. Ungefär i/3 milj. personer får nu sådan service. Till den
sociala hemhjälpen är knuten en rad olika serviceformer av typ matdistribution,
fotvård elc. Även hemsjukvården är en viktig del av den service som syftar
till bibehållet självständigt boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan viktig bostadspolitisk insats med samma
syfte är det program för upprustning av åldringsbosläder som inleddes år 1964.
Självklart betyder de kommunala bostadstilläggen myckel för pensionärernas
möjligheter att bo kvar i sin bostad eUer flytta tiU en ny av god standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riskerna för äldre och handikappade all passiveras
och bli isolerade möls med elt stort utbud av verksamheler, både genom
kommunerna och pensionäremas egna organisationer. Av slor betydelse för
möjlighet till kontakt och gemenskap med andra är den färdtjänst som är under
uppbyggnad i kommunerna. Färdtjänsten har under senaste åren byggts ut
kraftigt. Sedan år 1978 finns färdtjänst i alla kommuner. En vikfig fråga i
detta sammanhang är förhållandet mellan färdtjänsten och kollektivtrafiken i
övrigt. En väl utvecklad kollektivtrafik, anpassad lill trafikanter med
rörelsehinder osv., minskar givetvis behovet av särskild färdtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På 1960-talet inleddes även en kraftig utveckling
av insatserna för handikappade. Denna utveckling fortsätter. Inom verksamhelen
har utformats vissa övergripande principer. Man söker skapa förutsättningar för
de handikappade atl i största möjliga utsträckning "leva som andra".
Ett viktigi led i dessa normaliseringsslrävanden är inriktningen på atl bryta
de handikappades isolering genom flexibla åtgärder och etl omfattande och
varierat utbud av insatser. Hit kan räknas särskilt utmstade bostäder,
bostadsbidrag, färdtjänst, hemhjälp, vårdartjänst, undervisning, tekniska
hjälpmedel, arbelsrehabilitering, arbetsanskaffning etc. Såväl landstingen som
kommunema och enskilda organisationer är engagerade i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Själva begreppel handikappad är sammansatt och i
debatten omdiskuterat och ifrågasatt. Det torde nu stå mer klart än tidigare
att de berörda människomas svårigheter inte kan ses isolerat som en följd av
individuella egenskaper utan måsle ses i samband med den miljö i vilken de
lever. Begreppet handikapp är relativt och situationsbetingat. Handikapp är en
fråga om hur människa och miljö förhåller sig till varandra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ö</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har nu behandlat centrala socialpolitiska
områden. Del bör sägas att den avgränsning som här har gjorts långl ifrån är
invändningsfri. Många andra områden svarar för insatser som är väsentliga från
socialpolitisk och välfärdspolilisk synpunkl. Som viktiga exempel kan här
nämnas hälso- och sjukvårdspolitiken, utbildningspolitiken,
kriminalvårdspolitiken, miljöpolitiken, förhållandena inom arbetslivet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fortsättningen skall jag la upp den nuvarande
socialvårdslagstiftningen. Ser man till kosinadema kan del konstateras alt
socialvården svarar för en ganska liten del av samhällels, dvs. statens,
landstingskommunernas och kommunernas, totala socialpolitiska utgifter.
Samtidigt är socialvårdens andel av kommunernas tolala utgifter betydande,
eftersom verksamheten huvudsakligen finansieras av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
gäUande socialvårdslagurna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under 1950- och 1960-lalen genomfördes reformer som
resulterade i nya lagar för de tre socialvårdsgrenarna. Alkoholisllagen från
1931 ersattes 1954 av en nykterhetsvårdslag (1954:579). År 1957 avlöste
socialhjälpslagen (1956:2) 1918 års falligvårdslag. Slutligen ersattes 1924
års bama-vårdslagaven ny lag fr. o.m. 1961 (1960:97). Reformarbetet var
emellertid på de flesla områden inle av genomgripande natur. De viktigaste
nyheterna i de nämnda lagarna tas upp i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nykterhelsvårdslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nu gällande nykterhelsvårdslagen ingick som en
del i den omfattande alkoholpolitiska reform, vilken genomfördes fr.o.m. den I
oktober 1955. Ell omfattande utredningsarbete hade föregått reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De lidigare inslagen av förebyggande nykterhetsvård
förstärktes i den nya lagen. Redan i lagen från 1931 hade förebyggande åtgärder
skjutits före internering av alkoholister. Då skapades också lagliga
möjligheter till övervakning, som lidigare praktiserats ulan lagligt stöd. Den
efter hand ändrade inriktning, som de tre lagarna från 1913 och framåt
markerar, kan uttryckas så atl den urspmngligen så gott som enda uppgiften att
tvångs-omhänderta alkoholister övergick i ökande grad till att förebygga missbmk.
Namnändringen från "alkoholistlag" 1931 till
"nykterhetsvårdslag" 1954 är etl uttryck för den nämnda utvecklingen.
Man kan här tala om en betydande skillnad mellan dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den förra lagens tillämpning var nämligen begränsad
till personer hemfallna åt alkoholmissbmk, som medfört vissa angivna
skadeverkningar (1 §). Den senare lagen (1954) däremot vidgades till att
omfalta även alla som missbrukar alkoholhaltiga drycker. Missbmkare är enligt
lagen den som "ej blott tillfälligt använder alkoholhaltiga drycker till
uppenbar skada för sig själv eller annan". Mot missbmkaren skall
nykterhetsnämnden vidta åtgärder "för atl återföra honom till etl nyktert
liv" (I §). Tvångsåt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gärder kan tillgripas mot de "hemfallna" medan
endasi mindre ingripande åtgärder kan förekomma mot andra missbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strängt tagel innebär lagen en
skyldighet för nämnden atl vidla åtgärder mot aUa alkoholmissbmkare. Detla
skulle emellertid fömtsatta en synnerligen långl gående samhällskontroll över
den enskilde. Utvidgningen av lagens tillämpningsområde medförde ändå en
kraftig ökning av antalet "nyklerhetsvårdsfall". Särskill de s.k.
undersökningsfallen ökade slarkl. Det är här fråga om personer som blivit
föremål för nämndens undersökning humvida del förelåg alkoholmissbmk. Mellan
1954 och 1956 ökade siffroma för nämnda år från 7 300 till 26400
undersökningsfall. Även "ål-gärdsfallen", där alltså insatserna inte
begränsades till enbart undersökning, ökade väsentligl, från 31 800 till
46800. Sammantaget är det fråga om en dryg fördubbling - från 39000 lill 73000
nyklerhetsvårdsfall mellan 1954 och 1956.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen behöU i aUt väsenlligt den
äldre lagstiftningens auktoritära prägel. Den har också som jag har antytt
tidigare kvar den lidigare lagens delvis mycket preciserade bestämningar av
begreppel "hemfallen åt alkoholmissbmk". Bestämningama bygger till
stor del på verklighetsuppfattningar och värderingar som nu är förlegade. De
har i vissa delar även kommit all framstå som uttryck för en klasslagstiftning.
Tvångsintagningarna på nyk-terhelsvårdsanstaltema omfattar nästan enbart
personer ur de ekonomiskt och socialt sämst ställda gmpperna i samhället, medan
vårdbehövande i andra gmpper till stor del får vårdbehovet tillgodosett inom
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TiU alkoholmissbmkare som kan tas
om hand med tvång hör vidare de som "utan att söka ärligen försörja sig,
för elt kringflackande liv", de som dömts för tre fylleriförseelser etc.
under viss lid, de som är farliga för eller grovt stör andra, de som försummar
plikterna mot familjen eller ligger "det allmänna eller sin familj eller
annan till last" m.m. Tvångsomhändertagande kan alltså göras av hänsyn
lill annan än missbmkaren själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den traditionella förmyndarmässiga
socialvårdens kraftiga prägel på den nuvarande nykterhelsvårdslagen visar sig
också i all denna från den lidigare alkohollagstiftningen har behållit t.ex.
begreppel "lydnadsföreskrifter". Beslul om sådana föreskrifter kan
fattas i samband med villkorligt anstånd med tvångsintagning. De kan sägas
komplettera övervakning och inskränker i olika avseenden den enskildes
handlingsfrihet i avseende på sysselsättning, vistelseort och annat i syfte att
återföra honom till ett nyktert liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialhjälpslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande socialhjälpslagen
bygger i hög grad på 1918 års fattigvårdslag som i sin tur har vikliga drag
gemensamma med 1871 års fattigvårdsförordning, även om begreppet
"fattigvård" byttes ut mol benämningen "socialhjälp".
Fömtsättningarna för s.k. obligatorisk hjälp (12 § ShjL, 1 § FvL) och
möjlighetema i fråga om s. k. frivillig hjälp (13 § ShjL,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § FvL) är nästan desamma i socialhjälpslagen som i dess
närmasle föregångare. Rälien lill socialhjälp vidgades dock i ett avseende.
Obligatorisk socialhjälp kan således utgå även lill den som inte är helt
arbetsoförmögen men "som av hälsoskäl bör hell eller delvis avhålla sig
från arbete". Det är alltså fråga om en viss modifiering av kravel på
arbetsoförmåga som viUkor för hjälp. Rätt till socialhjälp kan grundas på del
förhållandel att återgång i arbete vid en viss tidpunkt bedöms som riskabelt
för den framtida hälsan, även om personen i fråga inte är sjukskriven och
arbetsoförmögen vid den akluella tidpunklen. Denna utvidgning är ullryck för
ell inlresse, som försl formulerades av den förslagsslällande socialvårdskommittén,
atl ge den nya lagen en mer förebyggande karaktär än den gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enskildes ersättningsskyldighet
för socialhjälp till sig själv eller anhöriga mildrades och bestämmelserna om
ersättning mellan kommunerna för socialhjälp i enskilda fall förenklades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpen skulle vara en i
huvudsak konlant hjälpform, och vård i ålderdomshem avskildes redan efter 1946
års folkpensionsreform frän behovsprövad ekonomisk hjälp in natura. En
särskild frivillig hjälpform av förebyggande slag som togs med i lagen var rätt
för socialnämnden all teckna borgen för lån (14 §). Utöver hjälp till uppehälle
och i vissa fall till vård och uppfostran skall socialnämnden inte endast lämna
råd och upplysningar som har samband med verksamhelen. Nämnden skall,
"där så lämpligen kan ske", ge etl längre gående bistånd i personliga
angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpslagen behöll, liksom
den nya barnavårdslagen, de äldre bestämmelsema om arbetsföreläggande och
intagning i arbetshem i fråga om "försumliga försörjare". Dessa
bestämmelser slopades i båda lagarna år 1964, samtidigt som den äldre
lösdrivarlagstiftningen ersattes av lag om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet. Därmed innehåller socialhjälpslagen inte längre bestämmelser som
möjliggör tvång mot enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1968 ändrades socialhjälpslagen
i syfte all klarlägga kommunernas kompetens att tillgodose den enskildes behov.
Kommunen skall se till att den som vistas i kommunen erhåller en
tillfredsställande omvårdnad (I §). Socialnämnden har därför all göra sig väl
förtrogen med den enskildes behov av omvårdnad (6 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpslagen liksom dess föregångare
bygger på behovsprövning. Denna prövning gäller bl. a. olika, strängt
personliga förhållanden. Behovsprövningen kan därför upplevas som elt hol mot
den enskildes integritet och torde i många fall ha fått lill följd atl
hjälpbehövande personer och familjer avstått från att söka socialhjälp. Sådana
hänsynstaganden liksom behov av administrativa rationaliseringar har letl lill
alt den ekonomiska prövningen på olika sätt förenklats i det stora flertalel
kommuner under 1970-lalet. Man har bl.a. infört nya socialhjälpsnormer som har
gjort det möjligt att ge hjälp efter en prövning som är mindre detaljerad än
lidigare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Re.fonnens inriklning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnavårdslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu gällande barnavårdslag, som
antogs år 1960, bygger i slor utsträckning på 1924 års lag. Den speglar därmed
också delvis molslridande inlressen som präglat den traditionella
socialvårdslagsliftningen, nämligen individens intresse av att få vård- och
behandlingsbehov tillgodosedda och samhällels inlresse av skydd mol den enskilde.
Vissa ändringar i den nya lagen kan sägas på en och samma gång tjäna båda dessa
inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de viktigare ändringarna i
förhållande lill den äldre lagen hör att barnavårdsnämndens verksamhel vidgades
lill all omfalta vissa nya åldersgrupper. Gränsen för s. k. skyddsuppfoslran
och samhällsvård höjdes från 16 till 18 år. Vidare gavs ökad lyngd åt den
allmänt förebyggande verksamhelen inom barn- och ungdomsvården. Till skillnad
från tidigare nämner således lagen uttryckligen som en viktig allmänl förebyggande
verksamhel all förbällra ungdoms fritidsförhållanden. Särskild uppmärksamhel
skulle vidare ägnas de grupper av barn och ungdom som kunde anses vara särskill
utsatta för risk all ulvecklas ogynnsamt. Även i fråga om individuell vård och
behandling gavs förebyggande insatser större utrymme, vilkel ofla förulsalle
samverkan med andra myndigheler. Den nya lagen ger vård i enskilt hem
principiellt företräde framför anstallsvård. Reformen omfattade inle heller
någon väsenllig omdaning av barnavårds-anstalterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På foslerbarnsvårdens område
infördes krav på barnavårdsnämnds tillstånd för räll alt ta emol fosterbarn.
Nämnderna gavs vidare befogenhet all förbjuda förflyttningar som skulle vara
lill avsevärd skada för fosterbarnet. Verksamhel för foslerbarnsförmedling
skulle enligl den nya lagen inle få bedrivas ulan lillständ från
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En starkt uppmärksammad fråga i
reformarbelet gällde den juridiska sakkunskapens medverkan i
barnavårdsnämndernas arbete. Denna medverkan kunde anses vara av belydelse
både för den enskilde och för samhället. För den enskilde uigjorde
jurislmedverkan en viss garanti för alt de bestämmelser som tillvaralog hans
inlressen ocksä följdes. Samtidigt kunde ökad medverkan av juridisk sakkunskap
bidra lill att skydda samhället genom effektivare ålgärder mot unga
lagöverträdare. Atl bygga ut eller ens behålla den äldre lagstiftningens
kvalifikalionsbestämmelser m.m. för ledamöler var principielll
otillfredsställande. Man begränsade sig därför lill vissa rekommendationer och
föreskrifter i syfte atl tillgodose behovet av juridiskt biträde i
nämndarbelel. Lagen, som kom lill före förvaltningslagen, log in flera
bestämmelser som har direkt betydelse för den enskildes möjligheler atl hävda
sina intressen genlemol barnavårdsnämnden. Hit hör rätten atl anlita biträde
och rätten alt på olika sätt komma till tals med nämnden och få veta vad den
grundar sitt beslut på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har anlyll redan finns del
i barnavärdslagen kvar också ell samhällsskydd som går ulöver den enskildes inlresse.
Därmed följer ell auktoritärt inslag i denna lagsliflning. Lagen öppnar således
möjligheler alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i vissa fall omhänderta ungdom för utredning, bl. a. för
alt hindra brottslig eller skadlig verksamhel. Vidare gavs polismyndighet
vidgade befogenheter all la asocial ungdom i fillfälligl förvar. Från den
äldre lagen överfördes bestämmelserna om tvångsåtgärder etc. mol
"försumliga försörjare" i avvaklan på alt dessa åtgärder skulle
komma atl regleras i särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Socialutredningens förslag m. m. Samhällsulveckling
och deball</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under 1960-lalel undergick
samhällsdebatten vikliga förändringar. Synen på samhällsproblemen ändrades,
vilkel sedan kom all prägla opinionen i socialvårdsfrågor. Några av de områden
det här gäller skall i korthet nämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En växande insikt om den
väridsomspännande miljöförstöringen och slöseriet med ändliga resurser och de
risker och skadeverkningar som denna redan på kort sikl innebar bidrog till en
mer allvarlig och konflikt-laddad syn på samhällsulveckHngen. Överallt i
världen, om än starkast i de högindustrialiserade länderna, har man blivit
alltmer medvelen om all vetenskapens och teknikens utveckling kan innebära inte
bara ökade möjligheter lill lycka och välfärd för människorna ulan även elt
hol om olycka och undergång. Med växande skärpa ställdes därför frågan hur etl
sådant hol skall kunna avvärjas och hur vetenskapernas och samhällenas uiveckling
i sin helhel skall kunna länkas in på banor och utnyttjas i former som säkrar
mänsklighetens fortbestånd och ökar utsikterna lill ett meningsfullt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Politiken har från 1960-talet i
ökad grad inriktats pä samhällsplanering och miljöfrågor. Många insalser har
gjorts för alt bygga ut naturskyddet. Under senare delen av 1960-ialel inleddes
t.ex. förberedelserna för en fysisk riksplanering. De ledde sedermera lill av
1972 års riksdag beslutade rikllinjer för hushållningen med mark och vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra viktiga frågor som har fått
ökad politisk aktualitet och avsatt vissa resullal gäller boendet och
arbelslivel. Frågor om maklfördelningen inom arbelslivel och förhållandena inom
arbetsmiljön har kommil atl framstå som några av de viktigaste sociala
frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöfrågorna hade nära samband med
debatten om människornas levnadsförhållanden i slorl och om välfärdens
fördelning. Kriliska "verklighetsreportage" både utomlands och i
Sverige rubbade allvarligt föreställningen om en given samhällsulveckling mol
allt slörre "välfärd". De ekonomiska fördelningsfrågorna och
låginkomslproblemel hör lill de frågor som blev brännande politiska
angelägenheter. Föreställningar alt en myckel långl gående inkomstutjämning
hade åstadkommits genom social-och skattepolitiken kom all ifrågasättas. Genom
den ekonomiska och sociala utvecklingen hade visserligen del äldre samhällets
resursfattigdom kunnat avskaffas. Levnadsstandarden för del slora flertalet
hade förbätl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rals kraftigt. Men välfärdssamhället hade inle löst det
tidigare samhällets problem så radikalt som många trodde. Inte bara
"restproblem" kvarstod. Med samhällsutvecklingen följde också nya
eller intensifierade ekonomiska och sociala svårigheier för olika grupper.
Tilltagande arbetslöshet bland ungdom, ökad utslötning i samband med
strukturrationaliseringar m.m. och kraftigl ökade levnadsomkostnader innebar
direkt försämrade levnadsförhållanden i vikliga avseenden för de drabbade.
Slora skillnader mellan olika samhällsgrupper kvarstod i fråga om såväl
ekonomiska resurser som levnadsförhållanden i övrigt och i deras möjligheler
alt påverka sin silualion. Till de "traditionella" samhällsproblemen
som ett utbrett alkoholmissbruk innebar kom bl.a. elt ökal narkotikamissbruk
att bli elt allvarligt socialt problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialvården speglar samhällsförhållandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De sociala problem som drabbar
människorna i etl visst samhälle och under en viss tid får socialvården direkla
erfarenheler av. Vilka svårigheter människorna möler i samhällel avspeglas
således åtminstone till en del i de ålgärder som socialvården sätter in och i
den omfattning som dessa får. Socialhjälpen, som under senare delen av
1%0-ialel ökade starkt, belyser delta förhållande. Olika undersökningar har
visat att arbetslöshet och socialhjälpsbehov fortfarande har ell starkt
samband. Även de höga bostadskostnaderna i framför allt tätorternas nybyggda
bostadsområden har trols utbyggnaden av bostadsstödet lill barnfamiljerna
kommil att framstå som en av orsakerna till ökat socialhjälpsberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan lång tid tillbaka har anlalel
hjälpberoende inom stadsbefolkningen varit högre än inom
landsbygdsbefolkningen. Som orsaker härtill har anförts sådana sociala och
ekonomiska förhållanden i det urbaniserade samhällel som skulle innebära
ökande risker för hjälpberoende. I debatten har som en betydelsefull orsak lill
ökal socialhjälpsberoende i snabbi expanderande lälorler framhållits olika
brisier i samhällsplaneringen. Särskilt socialhjälpens omfattning har kommit
atl framstå som någol av en "indikator" på brisier inom samhällel
och politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialvården reformmogen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De under 1950- och 1960-talen
reformerade socialvårdslagarna byggde på värderingar som hade sin grund i
lidigare samhällsförhållanden. De anslöt i huvudsak lill den äldre
lagsliftningen. Del mer omfattande och ingripande reformarbetet hade gällt
andra områden av socialpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan lidigl under 1960-lalel blev
socialvården och socialvårdslagarna föremål för kritik. Till en början
begränsades den till huvudsakligen praktiska frågor om meloder, organisation
och resurser inom en traditionellt utformad socialvårdsverksamhel. Den kanske
viktigaste förändringen var atl allt fler kommuner försökte att så långt som
möjligt överbrygga specialiseringen och funktionsuppdelningen inom
verksamheten och i stället till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpa
en s. k. familjevårdsprincip. Enligl denna borde all kommunal socialvård som
rörde en och samma person eller familj i princip handläggas av en och samma
tjänsteman. En sådan handläggning innebar fördelar för såväl klienter som
myndighet genom atl man slapp dubbelarbete och fick slörre överskädlighet i
fråga om ulrednings- och behandlingsarbetet m. m. Kritiken mol socialvården kom
alt breddas och intensifieras. Den inspirerades av den lidigare berörda
inlernalioneHa kriliska sociala deballen. Kritiken belyste skarpt de negativa
sidorna i samhällsutvecklingen och de politiska åtgärdernas många gånger
otillräckliga eller direkl skadliga effekler. Men den svenska
socialvårdskriliken hade också andra källor. Den s.k. nyklerhelsvårdsundersökningen
framlade år 1967 ett betänkande (SOU 1967:36) som skarpt kritiserade
nykterhelsvården. Utredningen visade bl.a. all nykterhelsvårdens ålgärder
riklade sig mol framför allt de sämre ställda i samhället, medan andra
medborgare fick hjälp med sina alkoholproblem inom sjukvården. 1 betänkandet
föreslogs att socialvårdslagarna skulle ses över och tvångsåtgärderna
avskiljas från socialvården. Samma år ställde socialchefernas organisation,
Sveriges socialchefers förening, krav på en översyn av den sociala
lagstiftningen i riktning mot en helhetssyn och frivillighet i
behandlingsarbetet och med inriktning på ökad service. Denna förening liksom
andra fackliga och ideella socialarbetar-organisalioner och
klientsammanslutningar kom under de följande åren alt bli av stor
opinionsbildande belydelse för del fortsatta arbetet på en reformering av
socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialulredningen
tillsätts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utvecklingen ledde fram lill att socialutredningen
tillsattes i december 1967.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Direktiv
- fortsatt debatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I direktiven konstaterade dåvarande chefen för
socialdepartementet atl samhällsutvecklingen och strukturomvandlingen skapar
särskilda problem och medför ökade krav på samhället i fråga om personlig vård
och omvårdnad. Han konstaterade vidare att intresset för en aktiv socialvård
ökal och att den kurativa verksamheten trätt i förgrunden. Ett led denna
utveckling är satsningen på "uppspårande" insatser och en effektiv
upplysningsverksamhet. Etl effektivt förebyggande arbele hade blivit allt
angelägnare och som elt led i denna utveckling hade socialvården allt oftare
kommit att tillämpa en på en helhetssyn byggd familjevårdsprincip.
Kommunreformen var här av slor betydelse för möjligheterna att skapa
effektivare anordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om de handikappade är målet alt på ett
naturligt sätt inlemma dem i samhällhet. Elt annat drag i ulvecklingen gäller
strävandena lill ökad samordning mellan socialvård och sjukvård. Samordningen
på riksplanet genom sammanslagningen av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen
ska-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Refortnens
inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pade
bättre förutsätlningar för en samordning även på del regionala och lokala
planet, som på längre sikt kunde leda till en långtgående integration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del konstaterades vidare all vårdlagstifiningen är
i viss mån splittrad och oenhefiig såväl i fråga om utformning som innehåll. En
bättre samordning lorde ge möjligheler alt bättre utnyUja resurserna och för
all lillgodose medborgarnas behov av vård och omvårdnad. Möjlighelerna atl sammanföra
de tre socialvårdslagarna borde därför förutsättningslöst undersökas. De
grundläggande principerna för den gällande lagstiftningen "har sin
förankring relativt långt tillbaka i liden". "Socialvårdens olika
grenar bör i lagsliftningshänseende såvitt möjligt inle vara skilda från
varandra". Utredningen skulle även undersöka om inle reglerna kunde
utformas så atl del blev möjligt för kommunerna all låla en enda nämnd ha hand
om socialvården. Ulredningen skulle även behandla frågan om delegationsrätten
och pröva om inle särskilda dislriktsorgan kunde skapas i kommuner, där detta
var lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förutom en lagleknisk samordning borde
utredningsarbetet omfalta frågor rörande vårdens innehåll och anordningar för
att tillgodose vård- och hjälpbehov och med inriktning på all göra vården
effektivare. I direktiven pekas särskilt på all bristande kännedom om sociala
hjälpanordningar eller bristande initiativ inle får vara orsaken till all någon
lider nöd eller inle får vård och behandling. Del var vidare angelägel alt de
ansvariga följer resultatet av insalta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågor om huvudmannaskapet för vissa institutioner
var etl viktigi utredningsuppdrag. Utredningen borde således i fråga om
ungdomsvårdsskolor och allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare
förulsällningslöst pröva huvudmannaskapsfrågan. 1 övrigl borde
utredningsarbetet bedrivas med utgångspunkt från all ansvarsfördelningen
mellan de olika huvudmännen för hälso- och sjukvård samt socialvård i princip
skall vara oförändrad. Utredningen borde dock uppmärksamma de problem som kan
höra samman med del delade ansvaret för vården, däri även inräknat
arbetsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 fråga om de olika vårdlagarna anförde dåvarande
departementschefen bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialhjälpslagen är uppbyggd huvudsakligen med
sikte på ekonomisk hjälp. Socialförsäkringssystemels uppbyggnad har minskal
betydelsen av socialhjälpsverksamhelens försörjningsfunktion. Andra ekonomiska
stödåtgärder vid sidan av socialförsäkringarna, exempelvis förbättringen av de
allmänna barnbidragen och bidragsförskotten samt det utvidgade bidragssystemet
i fråga om orlopediska och andra hjälpmedel, har verkat i samma riktning. Trots
delta kan uppkomma situationer där det vid sidan av de generella anordningarna
måste finnas möjligheler atl ge ekonomiskt bistånd efter individuell prövning
av den lyp som socialhjälpen representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Två kalegorier som under senare år rönt samhällets
uppmärksamhet i allt högre grad är åldringar och handikappade. Behov av vård
och omvård-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nad från samhällets sida kan för bl. a. dessa kategorier
föreligga oavsell om<br>
del finns ell ekonomiskl hjälpbehov eller inte. Rikllinjer för den sociala<br>
omsorgen om dessa grupper, anordningar för öppen vård m. m. bör ingå<br>
som vikfiga moment i en ny vårdlagsliflning. Ansvarsfördelningen mellan<br>
primärkommuner och landsting bör närmare preciseras. Möjligheterna till<br>
samverkan mellan primärkommunerna inbördes och mellan dessa och<br>
landstingen bör beaktas särskilt då del gäller planeringsfrågor men även i<br>
fråga om 1. ex. intagning på sjukhem eller ålderdomshem och i frågor som<br>
rör social hemhjälp och hemsjukvård.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifterna för ålderdomshem och
andra inackorderingshem - t.ex. hem och servicebostäder för handikappade och
åldringar - bör prövas, varvid även frågan om debitering av inackorderingsavgifier
bör uppmärksammas. Vidare bör uppmärksamhel ägnas registrering, tillsyn m.m.
av enskilda vårdhem saml vård och behandling vid dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt nuvarande bestämmelser har
vislelsekommun som lämnat socialhjälp till svensk medborgare rätt alt i vissa
fall få ersättning av den kommun, där den hjälpte är mantalsskriven.
Utredningen bör pröva om inle denna sista rest av det s. k. bosladsbandel kan
slopas och reglerna om kommunernas inbördes ersältningskyldighel utgå ur
lagstiftningen. Samtidigt bör utredningen granska reglerna om fördelningen
mellan stal och kommun av sådana socialhjälpskoslnader som slaten nu svarar
för. Frågan om en begränsning av kommuns rätl lill ersättning av enskild för
lämnad socialhjälp bör likaså prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande burnuvårdslugen anförde
dåvarande departementschefen atl den översyn som skall ingå i den allmänna
översynen av vårdlagstifiningen även borde avse det maleriella innehållei, de
nuvarande barnavårdsorganens funktioner och funktionsförmåga, lämplighelen och
verkningarna av de i lagen angivna ålgärderna, vård och behandling m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om samverkan mellan olika
samhällsorgan inom barnavården anfördes bl.a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En effektiv samordning av olika
ålgärder och organ bör komma lill stånd bl. a. med tanke på de problem som sammanhänger
med det tilltagande narkotikamissbmkel. Detta gäller inle minsl samarbetet med
det allmänna skolväsendel. På grund av skolplikten kommer alla barn i konlakl
med skolan. Det är angeläget atl pröva huruvida inle etl fastare samarbele kan
organiseras mellan skolväsendet och socialvården. Vidare bör möjlighelerna att
få till stånd samarbele i mera fasl organiserade former med den psykiska barna-
och ungdomsvården samt familjerådgivningen särskilt uppmärksammas. Även
möjlighelerna all skapa ell förtroendefullt samarbete i olika former mellan
samhällsorganen och den enskilde bör beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen skulle vidare pröva
ungdomsvårdsskolornas funktion och ställning. En nära anknytning till den
psykiatriska barn- och ungdomsvården samt de psykiatriska bam- och
ungdomsklinikerna och till del allmänna skolväsendet föreföll nalurlig. En
lösning kunde vara att knyta ungdomsvårdsskolorna lill den psykiska vården
t.ex. i form av behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra frågor utredningen skulle
pröva gällde barnavårdslagens bestämmelser om vårdkostnader saml spörsmålet om
jurisimedverkan i vissa fall. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om nykierhelsvårdslugen
helte del vidare i direktiven all den måste anpassas lill samhällsutvecklingen
och till den förändrade syn man har på alkoholmissbmk och alkoholmissbrukare.
Ulredningen borde därvid la del av och överväga de resullal som redovisats av
främsl nyklerhelsvårdsundersökningen. Vid översynen av samhällels nyklerhetsvård
borde övervägas i vad mån nykterhetsvården kan knytas närmare lill sjukvärden.
Del erinrades även om all medicinalslyrelsens narkomanvårdskommillé hade
framhållil, all en allmän vårdlag skulle kunna medföra bättre samordning och
enhetlighet belräffande vården av läkemedelsmissbrukare och dessutom lösa vissa
viktiga frågor om ansvarel för denna vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörande tvångsmässiga samhällsingripanden anfördes
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdslagen och
nykterhelsvårdslagen innehåller bestämmelser om tvångsmässiga samhällsingripanden.
1 allvarligare fall leder dessa ingripanden till administrativa
frihetsberövanden i form av intagning på anstalt för vård och behandling. En
översyn av barnavårdslagen och nykterhelsvårdslagen bör även avse
möjligheterna alt som ett särskill avsnitt i en allmän socialvårdslag eller i
en särskild lag sammanföra bestämmelser om tvångsingripanden inom socialvårdens
ram. Det bör vidare övervägas i vad mån del kan vara lämpligl all i
organisatoriskt hänseende skilja uppgifter som bygger på frivillig medverkan
från den enskilde medborgarens sida från uppgifter av tvångskaraklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om samordning av olika
funktioner och verksamheler skulle ulredningen undersöka förutsättningarna för
atl skapa socialcenlra i kommunerna. Möjligheterna till en samordning mellan
den verksamhel som bedrivs av landslingen - främsl den öppna sjukvården - och
de allmänna försäkringskassornas verksamhel borde beaklas. När del gällde den
sociala rådgivnings- och upplysningsverksamhelen borde familjerådgivningen
särskill uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen skulle även se över
lagen om socialregisier och pröva om lagstiftning på området alltjämt behövdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Direktiven tog även upp frågan om
de stulligu myndighelernus uppgifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De statliga myndighelernas
uppgifter när det gäller socialvården avser främsl tillsyn, samordning,
planering och utveckling. Reglerna för de statliga organens uppgifter har
ulformals olika för de tre vårdområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen bör uppmärksamma de nu
berörda frågorna. En angelägen uppgift bör vara alt söka dra klara gränslinjer
mellan socialstyrelsens och länsstyrelsernas uppgifter på socialvårdsområdel i
fråga om utveckling, planering, samordning, rådgivning och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I direktiven underslryks all en
effektiv och rationell organisation på det regionala planet var en nödvändig
förutsättning för en väl fungerande social omvårdnad. Det skulle ankomma på
ulredningen alt pröva behovel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och utformningen av den regionala organisationen på
vårdområdet. Allt för viltgående specialisering för tjänstemännen borde så
långt möjligt undvikas. Ell vikligl krav var all socialslyrelsen snabbi och
effektivi skulle kunna verka genom de regionala organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslutningsvis framhölls att
utredningen i sill arbele borde beakla utvecklingen på det internationella
planet och särskilt de nordiska harmoni-seringsslrävandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens arbele kom alt
följas med stor uppmärksamhet av främsl socialarbetarnas föreningar och av
klientorganisationer. De politiska partierna, vars reformsträvanden i huvudsak
hade varit inriktade på generella irygghelsformer inom i första hand
socialförsäkringen, kom i ökande grad all intressera sig för den framlida
socialvården. Della log sig bl.a. Ullryck i program för inle bara
socialpolitiken i slorl ulan även för socialvården. Elt uttryck för dessa
politiska strävanden alt dra upp riktlinjer för den framlida socialvårdens
utformning var t. ex. den dåvarande socialministerns s. k. tiopunklsprogram,
som presenterades vid det nordiska socialpolitiska ministermölel år 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisatorisk bakgrund för en helhetssyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsdirektiven kom i vissa
delar all kompletteras genom särskilda utredningsuppdrag och vissa frågor har
utredningen haft atl behandla med förtur. Socialutredningens tre delbelänkanden
är resultatet av sådana särskilda uppdrag och prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Två av dessa delbelänkanden gäller
vissa avgiftsfrågor - Ålderdomshemsavgifter (Ds S 1970:6) och Avgifler inom
långtidsvården (Ds S 1977:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del förslå delbelänkandel,
Lagsliflning om sociala nämnder i kommunerna (Ds S 1969: 11) gick ut på atl
skapa formella möjligheler för kommunerna alt samordna socialvårdsverksamhelen
lill en social nämnd. Ulredningen ansåg då inle liden mogen för tvingande
bestämmelser, varför förslaget byggde på frivillighei. Varje kommun borde själv
få avgöra om den skulle gå över till den nya nämndorganisalionen. Ulredningen
föreslog även atl lagliga möjligheler skulle öppnas för kommunerna alt inrälta
sociala distriktsnämnder. Dessa skulle i socialnämndens ställe handlägga ärenden
som gällde enskild person. Förslaget antogs av riksdagen är 1970. Därmed gavs
kommunerna bällre förulsällningar all lillämpa en helhels-syn i del sociala
arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principbetänkandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1974 lade socialutredningen fram
belänkandet Socialvården - mål och medel (SOU 1974:39). 1 belänkandel behandlas
de principiella målfrågorna inom socialvården och medel för all förverkliga
målen. Den socialvårdsreform som skisseras i betänkandet innebär att stegel tas
fullt ul från elt funktionelll avgränsat ansvar lill en kommunal socialvård som
har ell primärt ansvar för människornas sociala välfärd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Helhetssyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen söker i sitt principbetänkande
konsekvent lillämpa en helhetssyn. Helhetssynen innebär enligt betänkandet atl
varje enskilt ärende skall bearbelas i alla sina aspekter och med insats av
alla de resurser socialvården förfogar över. Även insatser från andra
samhällsorgan skall initieras och samordnas. Helhetssynen innebär också en
ökad uppmärksamhet på de miljöfaktorer som kan skapa sociala svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialvårdens
mål och medel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen ulgår ifrån att den framtida
socialvården som politiska riktmärken behöver vissa övergripande mål.
Ulredningen anger följande sådana mål av övergripande karaktär: demokrati;
jämlikhet; solidaritet; trygghet. Dessa mål söker ulredningen konkretisera i
följande huvudfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medverkan i sumhällsplunerlngen: Sociala nämnder
och socialarbetare har genom sin verksamhet omfattande och ingående kännedom om
samhällsförhållanden och människors villkor. Socialutredningen anser att dessa
erfarenheler och kunskaper måste las väl lill vara i samhällsplaneringen. 1 den
mån legala förutsäitningar saknas härför bör sådana tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialvården bör medverka i samhällsplaneringen
genom sammanställningar och analyser och därmed bidra till underiaget för
planeringen. Denna medverkan bör komma in redan i det programarbete som föregår
del mera lekniska planeringsarbetet. Färdiga planförslag bör remissbehandlas
av den sociala nämnden. Socialvården bör även medverka i uppföljning och
erfarenhetsanalys efter det all planerna genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en uppgift för socialvården i
samhällsplaneringen ingår att initiera samhällsarbete, s. k. grannskapsarbete.
Grannskapsarbetet skall bedrivas inom den ram som lag, tillsynsmyndighet och
social nämnd anger. Ärenden som aktualiseras i grannskapsarbetet skall
handläggas enligt samma principer för kompetensfördelningen i beslutsprocessen
som gäller för andra ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen anger - utifrån de sociala mål
som bör gälla för socialvården - de förändringar av samhällsmiljön som
socialvårdens insatser bör syfta till då det gäller bostadsområden,
arbetsplatser, kommunikationer, fritidsaktiviteter och utbud av sociala
tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
Jörebyggunde Insutser: Förebyggande syfte har enligt socialutredningen
särskill följande delar av socialvården: uppsökande verksamhet och kartläggning
påverkan av yttre förutsättningar rådgivning och bislånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att påverka miljöer och mekanismer som tenderar
alt stöta ut människor med sociala problem rekommenderar ulredningen bl. a.
stöd till olika organisationer, fritidsverksamhet, stöd fill ungdomsgrupper i
riskzon, samarbele med skolan samt med företag och fackföreningar i syfte att
skapa slörre förståelse och socialt ansvarstagande för sociala problem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>111</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller vidare behovet av en
väl utbyggd rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociul information: Ulredningen anger som den
sociala informationens huvudsyften dels att ge medborgarna kännedom om sina
rättigheter och skyldigheter, dels all förmedla värderingar och kunskaper som
är av belydelse för opinionsbildningen. Informationen är också av
grundläggande belydelse för alt medborgarna skall få insyn och inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En aktiv samhällsinformalion ökar den enskildes
möjligheler att återföra erfarenheler och synpunkter till socialvården.
Informationen bör alltså vara ömsesidig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen har särskill uppmärksammat att
socialvården i många fall inte kan tillrättalägga bristfällig eller felaktig
information som kan förekomma i massmedierna. Utredningen finner dock inte skäl
alt utvidga de formella möjligheterna atl lämna ut uppgifter som rör enskild
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovsprövad ekonomisk hjälp: Socialutredningen
anser att behovet av socialhjälp bör minskas genom fortsatt ulbyggnad av de
allmänna socialpolitiska insatserna som bl. a. socialförsäkringen och andra
generella åtgärder. I avvaktan på en sådan utbyggnad föreslår dock ulredningen
all rätten till socialhjälp vidgas. Denna hjälp, som utredningen kallar
socialbidrag, föreslås bli basbeloppsreglerad. Bidraget skall tillförsäkra den
enskilde en skälig levnadsstandard. Socialulredningen finner det vidare
nödvändigt atl en utjämning av socialhjälpsnormerna mellan kommunerna kommer
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociulu tjänster: De sociala tjänsterna bör
medverka till atl främja jämställdhet i samhället i fråga om materiell
levnadsstandard och personliga utvecklingsbetingelser. Behovet av slöd och
hjälp till dem som lever under ogynnsamma villkor måste särskilt beaktas.
Tjänsterna bör tillhandahållas efter klart angivna riktlinjer och under
medverkan från den som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De sociala tjänsterna måste vara lätta alt nå. Det
kan därtör vara lämpligt att samordna förmedling av sådana tjänster med annan
verksamhet. Socialcentraler ger också goda förutsättningar för lätt åtkomlig
allsidig service. Utredningen redovisar olika områden för sociala insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Insatser i öppen socialvård: Som en allmän princip
framhålls alt utredningsarbete och problembearbetning måsle bedrivas i
samarbele med klienten. Denne måste uppfatta arbetssätt, lösningar och beslul
som resultat av gemensamma insatser. Den enskildes personliga integritet skall
skyddas och respekteras. I samarbetet gäller att klienten själv behåller
ansvaret för sin situation. Om socialvården vidtar en åtgärd som inte är
överenskommen med klienten skall grunderna och beslutsunderlaget redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialvårdens insatser skall syfta till att frigöra
och förstärka klientens egen förmåga. Val av åtgärder görs med hänsyn till den
akluella situationen samt klientens egna fömtsättningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutionell vård och behandUng:
Ulredningen finner del vikligl att institutionell och mera öppen vård och
behandling samordnas bättre. Man anger följande tre grundläggande principer,
nämligen kontinuitet, flexibilitet och närhet. Enligt utredningen ger
landslingskommunalt eller kommunalt huvudmannaskap de bästa förutsällningarna
för all dessa principer skall kunna förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravet på kontinuitet innebär att
kontakt med den "öppna" socialvården skall bibehållas och utnyttjas
även under institulionsvislelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är viktigt att de
institutionella insatserna svarar mot behovet och sätts in när de behövs. För
detta krävs bl. a. alt resurserna är lätt åtkomliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man bör som regel även sträva efler
all förlägga den institutionella vården så nära hemorten som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen redovisar olika
individuella behov som kan erfordra behandling vid institutionen. Dessa är
rådgivning, kontakt för personer i riskzon för missbruk och för kriminellt
beteende, behandling av ungdomar och vuxna i akula krissituationer av
destruktiv karaktär, ulredning och vård av småbarn i behov av omedelbara
ålgärder, observation och behandling av allvarligt störda barn, utredning i
fråga om unga lagöverträdare, problemlösning i fråga om ungdomar och vuxna som
är motiverade för behandlingsplanering, inackordering för huvudsakligen
missbrukare med komplicerade arbets- och bostadsproblem saml skyddade miljöer
för vissa äldre gravt alkoholskadade och socialt utslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resursplaneringen skall enligl
utredningens förslag göras så all del i varje län upprättas en
inslitulionsplan. Denna fastställs av länsslyrelsen för viss lid och ses över
årligen. Av planen bör framgå vilka inslilulioner som skall finnas inom elt län
och vilka huvudmän som skall tillhandahålla dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociul konlroll: Utredningen
behandlar akula former av social kontroll, bl.a. direkla tvängsingripanden.
Målel var alt slarkl minska behovel av ingripanden utan den enskildes samtycke.
Ulredningen föreslog emellertid atl vissa möjligheter till
tvångsomhänderiaganden skulle kvarstå inom den framlida socialvården inte bara
i fråga om barn ulan även då del gällde vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande beslämrnelser om
övervakning föreslås bli ersatta med frivilligt förordnade konlaktpersoner.
Ulredningen föreslår vidare alt besläm-melserna om föreskrifter, förmaning och
varning utmönstras ur lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Primärkommunernas vårdansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen anser all
primärkommunen bör ges ell yttersta ansvar för den enskildes sociala situation.
Kommunen bör tillse all den enskilde ges en tillfredsställande omvårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med kommunernas yttersta vårdansvar följer en skyldighet
all avhjälpa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana individuella hjälpbehov som inle tillgodoses av
annat samhällsorgan. Socialulredningen anser alt rätten lill bistånd genom
socialvården skall vidgas. En individuell räll lill bislånd bör föreligga i det
fall åigärden erfordras för att den enskilde på etl skäligl säll skall kunna
klara sin livsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisation, arbelsformer, ekonomi m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen behandlar vidare
frågor som gäller melodik i arbelel, behovet av forsknings- och
utveckling.sarbete och statistik inom socialvården saml den sociala
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om den framtida regionala
socialvårdsorganisalionen säger ulredningen att kommunerna till följd av
kommunsammanläggningarna har bättre förutsättningar som huvudmän för
socialvården än lidigare. Behovel av konlroll och tillsyn över kommunerna bör
därför minska. Andra behov av regional verksamhel torde däremol öka. En
regional socialvårdsorganisation kommer därför all behövas även i
fortsättningen. Verksamhelen bör samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnd och förvallning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en konsekvens av helhetssynen
föreslår ulredningen all socialvården i kommunerna företräds av en nämnd.
Ulredningen ansåg alltså nu alt tiden var mogen att slopa den kommunala
valfriheten i fråga. Nämnden bör beslula i frågor som gäller planering,
rikllinjer, principfrågor och uppföljning. Huvuddelen av beslut som rör
enskilda personer bör genom delegation fallas av tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna bör som nu ha räll atl införa sociala
distriktsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helhetssynen släller också krav på
förvaltningsorganisationens utformning. Förvaltningen bör byggas upp som en
enhetlig organisation med etl sammanhållet ansvar för den individuella
behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klienterna förutsälls alliså få
konlakl med en organisation och med socialarbetare som har bred kompelens. Utan
all bryta mol denna huvudprincip kan del. särskill i slörre kommuner, vara
nödvändigt med viss specialisering. I etl arbetslag bör en sådan kunna
förslärka hela gruppens kompelens. Specialisering kan också avse alt finna
former för att utnyttja en särskild expert i hela organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen understryker
behovet av samarbete och samverkan mellan socialvården och andra
verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om slalens medverkan i
socialvårdens finansiering förordar ulredningen etl allmänt driftbidrag saml
utvecklingsbidrag och bidrag till försöksverksamhet m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl ulredningens mening bör
vidare den lagsliflning som skall ersätta de nuvarande sociala vårdlagarna
utformas som en målorienierad ramlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En utförlig sammanfattning av
principbetänkandet redovisas i SOU 1974:40.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfall
och regeringsinitialiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Principförslaget blev föremål för en mycket
omfattande remissbehandling och debatt. Utredningen fick i huvudsak slöd för
sina överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 flera centrala frågor var dock kritiken kraftig
och omfattande. Förslagel all möjlighelerna lill tvångsomhänderiaganden av
vuxna skulle behållas inom socialvårdens ram var myckel omtvistat. Bl.a.
socialarbetarnas organisationer ställde sig slarkl kriliska till förslaget.
Däremot fick utredningens förslag om socialvårdens fortsalla möjligheler lill
omhändertaganden av bam och ungdom ulan den enskildes samtycke starkt stöd i
remissbehandlingen. Vid sidan av frågan om "vuxentvånget" torde utredningens
förslag atl vidga rätlen till socialhjälp vara den fråga som blev föremål för
särskilt starka och omfattande negativa omdömen. Genom årliga ökningar sedan
mitten av 1960-talet hade socialhjälpen kommit att både ekonomiskt och
arbetsmässigl belasta kommunerna hårdare än tidigare. Såväl på dessa konkrela
grunder som av principiella skäl vände sig många remissinsianser emol en
utbyggnad av socialhjälpsverksamheten. Man ansåg all en förbällrad ekonomisk
grundtrygghet skulle i stället åstadkommas genom allmänna reformer av
socialförsäkringskaraktär. Andra frågor som varit kontroversiella gäller bl.a.
de övergripande målen och socialvårdens ställning i samhällel. Även
ulredningens ekonomiska redovisningar och förslag i fråga om statens medverkan
i finansieringen föranledde anmärkningar och kritik från åtskilliga håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har redovisat en omfattande
remissammanställning i belänkandel Socialutredningen och remissorganens syn på
framlidens socialvård (Ds S 1975: 15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 februari 1975 överlämnade den dåvarande regeringen
remissyttrandena till utredningen. Regeringen uttalade då bl. a. följande:
"Vid utformningen av förslaget till ny socialvårdslag m. m. bör åtgärder
ulan den enskildes samtycke vad gäller barn och ungdom regleras i särskild lag
med utgångspunkt i det av utredningen föreslagna förfarandet, innefattande
socialnämndens medverkan. Beträffande övriga åtgärder utan den enskildes samtycke
bör utredningen undersöka möjligheterna till enhetliga bestämmelser utanför
socialvårdslagsliftningen." Vidare skulle enligl regeringens beslul
ulredningen inte längre syssla med huvudmannafrågorna. Dessa skulle med
utredningens förslag som grund i fortsättningen handläggas i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Senare under året utökades kommittén med
representanter för de tre fackliga huvudorganisationerna varigenom de anställda
i socialvården blev direkt företrädda i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom tidigare kom socialutredningens fortsatta
arbete att starkt uppmärksammas i den socialpolitiska debatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialutredningens
slutbetänkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen avslutade år 1977 sitt mångåriga
arbete med belänkandet Socialtjänst och socialförsäkringstillägg (SOU
1977:40).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Principbetänkandet utgör grunden för utredningens
förslag. Till slor del bör slutbetänkandet genom såväl lagförslagen som i
övrigt ses som en konkretisering, precisering och vidareutveckling av de i
principbetänkandet givna intentionerna. Som framgår av det följande skiljer
sig dock flera av ulredningens viktigaste förslag från tankegångarna i principbetänkandet.
Det gäller särskilt frågor om tvångsåtgärder mot vuxna, den ekonomiska
tryggheten och statens medverkan i finansieringen av den kommunala
socialvården. Utredningen föreslår f.ö. att sistnämnda begrepp ersätts av
benämningen socialtjänst. Denna benämning anses bättre än termen socialvård
läcka det framtida breda verksamhetsfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag i slutbetänkandet innebär
sammanfattningsvis följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny sociallagstiftning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nuvarande tre centrala lagarna på
socialvårdsområdet, socialhjälpslagen, nykterhelsvårdslagen och
barnavårdslagen, ersätts av en lag -socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De formella reglerna om förfarandet i socialnämnd
m.m. har samlats i en särskild socialnämndslag. Vidare föreslås en lag med
särskilda bestämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 en lag om socialförsäkringstillägg ges förslag
till en socialförsäkringsreform. Utredningen redovisar även förslag-till
ändringar i bl. a. föräldrabalken, brottsbalken och rättshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociakjänstens
mål och innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna socialtjänstlagen är lill sin
karaktär en målinriktad ramlag. Utredningen anger inledningsvis de mål som bör
gälla för socialtjänsten. Inom ramen för dessa mål anges härefter kommunens
uppgifter inom socialtjänsten. Särskilt betydelsefullt är därvid ulredningens
förslag om alt kommunen genom socialtjänsten skall ha det yttersta ansvaret för
att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna skyldighet för kommunen svarar en rätt
för den enskilde till insatser från socialnämnden. Enligt förslagel har den
enskilde rätl lill bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin
livsföring i övrigl, om hans behov inte tillgodoses på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens uppgifter fördelar sig enligt
utredningen på tre huvudområden, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stmkturinriktade
insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänt
inriktade insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>individuellt
inriktade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till de viktigaste förslagen hör de som gäller
socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen inom ramen för de
strukturinriktade insatserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under allmänt inriktade insatser
redovisar utredningen barnomsorgen. Hit räknar ulredningen hela den kommunala
socialljänslens verksamhel för barn och ungdom. Förskole- och
frilidshemsverksamhel ingår som delar i denna omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betänkandet behandlar särskill
frågor hur omsorgen om äldre och handikappade skall utformas för all de i
siörsta möjliga utsträckning skall kunna leva som andra och själva bestämma
över sina förhållanden. Ulredningen anser bl. a. att de nuvarande ålderdomshemmen
i framliden bör ersättas av servicehus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens insalser bör
inriklas på alt hjälpa och slödja den enskilde i hemmel. Så långl möjligt bör
förebyggas atl barn måsle skiljas från sina föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall ansvara för att den som behöver vård i
annat hem än del egna las emol i familjehem eller annal hem för vård eller
boende. I enlighel med direktiven framlade ulredningen redan i sill
principbetänkande förslag som innebar atl slalen inle längre skulle vara
huvudman för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsinslilutioner samt angav
riktlinjer för en omdaning av institutionsvården. Då dessa frågor enligt
tidigare regeringsbeslut skall lösas i annan ordning på grundval av
principbetänkandet begränsar sig socialutredningen lill att med utgångspunkt i
principbetänkandet redovisa vissa synpunkter på den framtida
institutionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen lägger även fram
förslag i fråga om den slalliga tillsynen över den kommunala socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförsäkringsfillägg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En mer framträdande nyhet i belänkandel
är förslaget om en ny socialförsäkringsreform. Utredningen vill överföra en
slor del av den nuvarande socialhjälpen från socialvården lill
försäkringskassorna genom elt nytt inkomstprövat socialförsäkringstillägg
(soft). Soft skall komplettera olika socialpolitiska ersättningar och andra
inkomsler när dessa ger etl otillräckligt försörjningsslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning av de invändningar av
framför allt försäkringsleknisk art som under remissbehandlingen har framförts
mol förslagel har en särskild samrådsgrupp tillsatts inom socialdepartementet
för all komplellera socialutredningens förslag. När den kompletlerande
ulredningen har genomförts, kommer ställning atl las till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om vård av underårig m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen lägger fram förslag
lill lag med särskilda beslämrnelser om vård av underårig. Enligl lagen skall
till skydd för barn och unga vårdat-gärder kunna vidlas även ulan samtycke av
dem som berörs därav. De situationer där det kan bli nödvändigl all bereda
underårig vård har avseende på dels den underåriges hemförhållanden, dels hans
egel beleende. Lagen är tillämplig endast på den som är under 18 år. Den
enskildes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rättssäkerhet skall stärkas bl. a. genom bestämmelserom
vårdtidens längd, muntlig förhandling inför länsrätt, särskilda lidsfrister och
obligatoriskt förordnande av offentligt bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belänkandel behandlar även frågan
om vilka konsekvenser ulredningens förslag all begränsa tvångsingripandena till
dem som är under 18 år får för de unga lagöverträdama. Utredningen framhåller
bl.a. att ett överlämnande till socialtjänsten för frivillig vård och
behandling bör kunna tjäna som alternativ till andra påföljder för brott.
Därför föreslås den ändringen i brottsbalken atl domstolen skall kunna
överlämna ål socialnämnden att föranstalta om erforderlig vård av den dömde
inom socialtjänsten. Bestämmelserna är inle knutna till någon viss åldersgrupp
eller något visst värdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vården av vuxna missbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag innehåller
inte några bestämmelser om vård ulan samtycke av den som har fyllt 18 år.
Ulredningens majoritet framhåller att lagen om beredande av psykiatrisk vård i
vissa fall (LSPV) ger möjlighet alt la om hand och kvarhålla sådana alkohol-
eller narkotikasjuka som det ocksä frän socialtjänstens synpunkler framslår som
mest angelägel alt oberoende av eget samtycke snabbt kunna bereda en tids
institutionell vård och behandling. I syfte alt nå kontinuitet i vården och
vinna en nödvändig samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården föreslår
socialulredningen alt i LSPV skall las in bestämmelser om etl
samrådsförfarande beträffande de missbrukare som bereds vård med stöd av lagen.
Utredningens förslag skall inte leda lill en vidgad tillämpning av LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen redovisar även etl av
en minoritet inom utredningen förordal alternativ, som bygger på
principbetänkandets förslag. Enligl detta altemativ skall länsrätten på ansökan
av socialnämnden kunna beslula om vård inom socialtjänsten utan den enskildes
samtycke. Beslutet skall gälla en tid av högst tre månader och avse vissa
särskill angivna situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nya regler om tystnadsplikt och handlingssekretess</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På sekrelessområdel föreslås
enklare regler om tystnadsplikt och handlingssekretess samtidigt som sekretesskyddet
beträffande personliga förhållanden förstärks. Huvudregeln bör vara all den
som är eller har varit verksam inom socialtjänsten har tystnadsplikt om vad han
erfarit om enskilds personliga förhållanden. Likasä bör förbud råda mot att
lämna ut handling med uppgift som det råder tystnadsplikt om. Undantag från
sekretessen skall få göras endast när detla anges i lag. Sekretessen på
sjukvårdsområdet bör enligl utredningen utformas på samma sätl. Enligl
ulredningens mening bör tystnadsplikten liksom i dag utgöra hinder mol all
lämna ut uppgifter till massmedierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialregistret föreslås slopat.
Vidare föreslås förbud mot att inom socialtjänsten föra register med s. k.
mjukdata.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viklig nyhet är att utredningen föreslår
gallringsbeslämmelser, som främst är motiverade av integritetsskäl. Enligl
förslagel skall personakter och register utgallras och förstöras tre år efter
det senaste anteckning har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisation,
samverkan, ekonomi m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av de många intentioner från principbetänkandet som
fullföljs i slutbelänkandel gäller etl flertal olika organisationsfrågor.
Ulredningen föreslår således som har nämnts att organisationen med en social
nämnd i kommunen skall göras obligatorisk. Barnavårdsnämnd, nyklerhetsnämnd
och socialnämnd ersätts enligt förslaget av en socialnämnd. Möjligheten att
inrälta sociala distriktsnämnder behålls. Utredningen tar i sina förslag även
upp frågor som gäller nämndens sammansältning och verksamhelsformer.
Utgångspunkten har därvid varil att nå överenstämmelse med kommunallagens
motsvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen betonar betydelsen av att
socialtjänstens organ samverkar med andra organ i samhällel och med frivilliga
organisationer. Samtidigt är utredningen emellertid angelägen att framhålla att
samarbetet i enskilda ärenden som regel inte bör få förekomma ulan atl den
enskilde har samtyckt därtill. Samarbele med andra organ bör inte heller fä
ske, om det inte är påkallat ur vårdsynpunkt. Därför bör bl. a.
nykterhelsnämndernas skyldighet all avge yttranden i körkortsärenden upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt socialtjänsten liksom
hittills huvudsakligen skall finansieras med kommunalskallemedel. Därutöver bör
emellertid kommunerna tiUföras ekonomiska resurser genom att det tidigare
nämnda föreslagna socialförsäkringstillägget minskar kommunernas socialhjälpskostnader;
statsbidrag tillförs kommunerna genom ett skatteutjämningsbidrag som tar
hänsyn till sociala faktorer samt att utvecklingsbidrag utgår för vissa
verksamheter inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av övriga förslag bör nämnas atl offenfiigt biträde
alltid skall förordnas när det blir fråga om omhändertagande av underårig utan
samtycke. Ett annat förslag är att lagen om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.3
RiktUnjer för reformarbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För den genomgripande omgestaltningen av
socialvården till en framtida socialtjänst har socialutredningen genom sitt
principbetänkande lagt en viktig gmnd, som utredningens slutbetänkande bygger
vidare på. I reformarbetet måste, som utredningen också har sökt göra, tas
lill vara erfarenheterna av den socialpolitiska utvecklingen i vårt land och
till de brett förankrade uppfattningar som förts fram under en mångårig debatt
om hur den framtida socialtjänsten bör vara utformad. Den politiska bedömning
som ytterst bestämmer reformarbetets inriktning och utformning måste ha sina
utgångspunkter i den faktiska socialpolitiska utvecklingen och i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformetts inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>demokratiska
opinionsbildningen i fråga om socialtjänstreformen, som inte minsl
socialutredningen och dess förslag är ell ullryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissutfallet i fråga om socialutredningens
slutbetänkande är i sina gmnddrag positivt. Detla gäller inte minst den
helhetssyn som ulredningen har sökt att tillämpa i sina förslag till omdaning
av socialljänslen och som jag återkommer till strax. Alt helhetssynen har elt
starkt slöd i opinionen framgick redan vid remissbehandlingen av
socialutredningens principbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Innan jag går in på socialtjänstreformens olika
delar, vill jag ge vissa rikllinjer som bör gäUa för den framtida
socialtjänsten i dess helhet. Här vill jag försl erinra om de av
socialulredningen föreslagna övergripande målen - demokrati, jämlikhet och
solidaritet, trygghet. Liksom vid remissbehandlingen av principbetänkandet har
utredningens i slutbetänkandet behållna förslag i fråga om övergripande mål
fått elt starkt stöd, även om några finner dem för allmänt hållna. Jag anser
liksom en klar övervikt bland remissinstansema att målet bör tas in som en
portalparagraf i socialtjänstlagen. De bör därmed också utgöra en ram för de
rikllinjer som jag drar upp i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vaije människa bör ha rätl lill elt meningsfullt
arbele, en fullvärdig bostad och en lämplig utbildning. Vissa remissinstanser
har kritiserat utredningen för att detla inte framgår av förslagel till
övergripande mål. Jag är för min del överens med socialutredningen om atl
exempelvis rätten lill arbete bör ses som en demokratisk rättighet och att
denna rätt även följer av de andra övergripande målen. De konkreta rättigheter
det här är frågan om - arbete, bostad och utbildning - är emellertid så vikfiga
för den enskilde att det kan finnas skäl alt framhålla dem tydligare än vad
utredningen har gjort. Jag återkommer till detta senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Helhetssyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmnd
för reformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänsten bör i olika avseenden präglas av en
helhetssyn. Som framgår av den tidigare redovisningen har begreppet kommit att
vidareutvecklas. Helhetssynen innebär bl.a. etl uppbrott från den
traditionella socialvårdens synsätt och metoder, som utmärktes av atl
verksamheten var uppdelad på olika funktioner. Därmed var risken slor att
socialvården kom att alltför mycket koncentrera sig på och isolera delar av de
svårigheter och problem den enskilde behövde hjälp med. Därmed fanns också en
tendens att stanna vid den enskildes "symptom" utan atl söka finna
etl djupare sammanhang. Det modema behandlingsarbetet måste ha en annan
strategi, bedrivas utifrån en helhetssyn som beaktar individens totala situation
och omgivning. Här avses då inte bara hans relationer till den egna familjen
utan ett vidare socialt sammanhang, där boende- och arbetsförhållanden hör
till de viktigare faktorerna, men där också mänga andra aspekter på relationen
mellan individ och samhälle kan behöva beaktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fördelama med en helhetssyn är uppenbara. En annan
sak är all helhetssynen, så som den hittills har tillämpats, har ansetts leda
till atl man eftersatt vissa vårdbehov. Del torde här ha varit fråga om
övergångssvårigheter i samband med organisationsförändringar eller att själva
utvecklingen av vissa stöd- och hjälpbehov har kommit att ta oväntat stora
resurser i anspråk till förfång för andra behov av bistånd. Efler en viss lid
bör sådana svårigheter kunna redas ut. På sikl bör då fördelarna med
liUämpningen av helhetsprincipen komma att framstå lydligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hur helhetssynen skall utvecklas och lUlämpas inom
socialljänslen blir beroende av bl.a. samhällsvetenskap och social forskning
när det gäller såväl social teoribildning som empiriska undersökningar. Men
även en mindre väl utvecklad form av helhetssynen har slora förtjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Helhetssynen har mer eller mindre direkl ingripande
belydelse för de flesta rikfiinjer som här skaU dras upp för reformarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 detla sammanhang skall jag hell kort nämna de
mest näraliggande konsekvensema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisation,
verksamhet, lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Huvudansvaret för socialtjänsten bör i alla
kommuner ligga på en nämnd. Organisationen med en social nämnd bör vara
obligatorisk. Det bör vara möjligt även i fortsättningen atl inrätta
distriktsnämnder. Sådan nämnd skaU ha hand om ärenden rörande enskilda personer
men bör också bedriva uppsökande och förebyggande verksamhet inom
socialtjänsten. Med utgångspunkt i socialutredningens förslag kommer jag alt
förorda bestämmelser som gör det möjligt att ge distriktsnämnderna större befogenhet
att besluta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom socialförvaltningen bör socialarbetare i
direkt klientkontakt arbeta med flera vårdområden samtidigt. Är deras eget
arbete begränsat efter funktionsprincipen, bör det vidgas eller ingå i etl
arbetslags verksamhet som täcker det vidgade arbetsområdet. Viss specialisering
i fråga om ärendenas art eller särskild kompetens hos vissa socialarbetare kan
emellertid vara nödvändig och lämplig. Detta dock endast under förutsättning
att sådan specialisering inte leder till att helhetssynen på olika problem
försummas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av helhetssynen följer att socialtjänsten skall
omfatta stmkturinriktade insatser. Jag återkommer tiU detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även lagstiftningen bör ses i ett
helhetsperspektiv. Jag återkommer till denna fråga när jag behandlar
socialtjänstens mål, varför jag här inskränker mig till några korta
kommentarer. Redan tidigare harjag förordat vissa övergripande mål. Lagen bör
vidare i vissa delar ha karaktär av ramlag för att ge socialtjänsten
tillräckligt utrymme för insatser utifrån en helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag fäster samtidigt stort avseende vid den oro som
flera handikapporganisationer och även vissa andra remissinsianser har uttalat
i fråga om en ramlag. Det har sagts att en mer detaljerad lagstiftning behövs
för att säkra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
jämn standard mellan kommunerna osv. En avvägning mäste göras mellan de olika
intressen som bör vägleda lagens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även socialutredningens förslag om statens
medverkan i finansieringen av socialljänslen kan ses i etl helhetsperspektiv.
Förslaget innebär bl. a. atl kommunerna skall få statsbidrag i form av
skatteutjämningsbidrag. Alternativet hade varit ett särskill driftbidrag till
socialtjänsten. Storleken av etl sådant bidrag blir emellertid beroende enbart
av kommunens kostnader för socialtjänsten och inte av kommunernas förmåga att
av egna kommunalskattemedel finansiera socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl driftbidrag utjämnar inte tillräckligt
kostnadsskillnaderna mellan kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är emellertid samtidigt viktigt att statsbidrag
ulgår till vissa socialtjänstområden som t. ex. för barnomsorg i form av
stimulansbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan har även samband med överflyttningen av
huvudmannaskapet för vissa institutioner. Jag återkommer lill dessa frågor
senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bredare
samhällsorientering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Omdaningen av den nuvarande socialvården går bl. a.
ul på att ge ökad vikt åt verksamhetens samhällsorientering. Härmed kommer det
att skapas bättre balans i förhållande till den individinriktning som tidigare
helt dominerade socialvården och som senare har behållit en myckel stark
ställning inom verksamheten. Strävan till en ökad inriktning på slmkturella
frågor ligger, som jag nämnde nyss i linje med bl. a. helhetssynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den kriliska debatten har den traditionella
socialvården framställts som en "städgumma" som genom sitt
hjälparbete sopat undan de individuella följdema av skadliga förhållanden inom
arbele och samhäUsliv i övrigl. Denna kritik drabbar särskill en
individorienterad, avhjälpande socialvård. Den nya verksamhelen däremol skall
utöva inflytande på samhällsutvecklingen. Socialtjänsten skall medverka i
planeringen och tillföra denna sociala kunskaper, erfarenheter och värderingar
som får vägas in i ett samlat planeringsunderlag. Socialtjänsten kan inle ges
en särställning i dessa sammanhang framför andra instanser. I stället bör
utvecklingen innebära atl sociala hänsynstaganden vinner ökat insteg inom de
andra instansemas syn på en önskvärd samhällsutveckling. För atl
socialtjänstens insatser skall bli av slörre belydelse måste dess sociala mål
vara förankrade även inom andra samhällsverksamheter. En akliv
samhällsorienterad socialtjänst måste å andra sidan även svara för
individuellt inriktade insatser genom all liksom tidigare bistå bl. a.
människor i olika behovssituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medverkan
i samhäUsplaneringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens mening att
socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör bli en synnerligen viktig
insats. Genom denna medverkan skall socialtjänsten påverka olika
samhällsförhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Refortnens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens medverkan bör i
enlighet med socialutredningens förslag avse olika insatser, nämligen atl
tillföra underlag lill planeringen, delta i planeringen, yttra sig över färdiga
planförslag saml della i uppföljningen. Del belyder atl socialnämnden får
möjlighel att påverka planeringen i dess olika skeden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är även viktigt att tillföra
planeringen på regional och riksnivå sociala aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsarbete i övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom social fältverksamhel och s.
k. grannskapsarbete kan socialtjänsten gå in i lokala miljöer som riskerar att
utvecklas ogynnsamt för att därigenom söka bryta den negativa ulvecklingen i
samarbete med dem som lever inom området. Samhällsarbele måsle bedrivas i
samverkan med frivilliga organisationer av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del som motiverar ell av
socialtjänsten bedrivet samhällsarbele är både del förhållandel alt många bland
de mest ulsalla människorna inle är politiskt aktiva och all de politiska
organisationerna inte tar upp och driver alla de frågor som för socialtjänsten
kan framslå som angelägna. De svenska erfarenhelerna är begränsade och
verksamhelen bör utvecklas och värderas innan den kan sägas ha funnil sin plals
inom socialtjänsten. Som allmän riktlinje bör dock gälla atl samhällsarbetet så
lidigl som möjligt skall söka aktivera dem del gäller och kanalisera
verksamhelen så atl socialljänslens fortsalla insalser blir onödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den uppsökande verksamheten ser
socialulredningen som en slmklurin-riklad insats. I varje fall kan den vara ell
led i en sådan insats. Genom uppsökande verksamhel kan socialtjänsten bl. a.
skaffa sig kunskaper som underlag förde stmklurinriktade insatserna. Den
uppsökande verksamhelen, som bl. a. aktualiserades genom ändringar i
socialhjälpslagen år 1968, ger socialljänslen möjlighet all informera
medborgarna och bidra lill alt deras resursbehov i olika avseenden blir
tillgodosedda. Samtidigt måsle verksamhelen utformas sä atl den personliga integriteten
skyddas i siörsta möjliga ulslräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad samverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helhetssynen fömlsäller ell nära
samarbete över seklorsgränser. Det är viktigi all socialtjänsten samverkar med
andra organ i samhället och med bl.a. folkrörelsernas frivilliga organisationer.
Del är samtidigt angelägel atl samarbele i enskilda ärenden som regel inte
genomförs med mindre den enskilde har samtyckt lill det. Samarbele med andra
organ bör som regel inte heller tillåtas, om det inte är påkallat ur
vårdsynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar och trygghet Kommunens yttersta ansvar Kommunen har
ell yllersla ansvar för den enskildes sociala situation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Re.ftnmens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detla bör framgå av socialtjänstlagen. Ansvarel gör det
lällare alt finna vägarna lill den hjälp och service som samhällel kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den enskildes rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol denna skyldighet skall svara en
räll för den enskilde alt få det bislånd som han behöver för atl klara den
dagliga livsföringen. Socialtjänstlagen innebär i della avseende en anpassning
lill den utveckling som redan har påbörjats bl. a. inom ramen för nuvarande
sociallagsliftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällels bistånd är inte
villkorslöst. Den som exempelvis genom arbete kan försörja sig på ett
lillfredsslällande sätl skall inle som ell allernaliv ha räll lill samhällets
bistånd för sin försörjning. Socialtjänstens bistånd bör vidare ulvecklas så
all den främjar den enskilda människans självverksamhel och molverkar
passivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhälls- och individperspekliv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten till bistånd under vissa
förutsätlningar och på vissa villkor gmndas på en samhällssyn som rymmer såväl
ett samhälls- som ett individuellt perspektiv. Från samhällsperspektivet medför
utvecklingen för slora grupper av människor onda verkningar som innebär
sociala problem och åtföljande hjälpbehov. Dessa problem omöjliggör eller
begränsar i skiftande grad de drabbade människornas frihet och
utvecklingsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt gäller från del
individuella perspektivet all varje människa har inneboende resurser som
förulsällning för fortsall utveckling. För all kunna "förverkliga sig
själv" måsle dessa resurser frigöras. En utveckling som såväl den enskilda
människan som samhället har ansvar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen bör arbeta med båda
dessa perspektiv. De strukturella problemen innebär ofrihet och svårigheier på
del individuella planet, vilket socialtjänsten måste möta med säväl struktur-
som individinriktade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlidigl är del så att en människa
har inneboende resurser för utveckling och växt, handlingsmöjligheter och
ansvar. Att la ifrån en människa eget ansvar kan innebära alt man frånkänner
henne personlig värdighet. Del är emellertid lika ostridigl alt grupper eller
enskilda kan leva under så svåra förhållanden all deras valfrihet i själva
verket är ringa eller praktiskt tagel ingen alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har man
ansett att utredningen trots sina intentioner inle lillräckligl klart har gett
uttryck för den enskildes ansvar för sitt liv. Jag delar den meningen och
kommer därför senare all föreslå all socialtjänstlagen kompletteras så att
individens ansvar kommer till klart uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demokratiskt förankrud socialtjänst</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Demokratin inom socialtjänsten
gäller alla de grupper som berörs av verksamhelen. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevalda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till skillnad från t.ex. hälso- och
sjukvården har socialvården från början ombesörjts av förtroendevalda. Deras
insatser i det individuella vårdarbetet har numera till allra största delen
övertagits av utbildade tjänstemän. Socialvården har därmed lill viss del "professionaliserals".
Även inom socialtjänsten bör man emellertid behålla den demokratiska instans
som den förtroendevalda socialnämnden utgör. Anledningen är den att
socialtjänsten, liksom socialvården, på skilda nivåer är en politisk
verksamhet. Del gäller verksamhetens allmänna inriktning, hur den utformar de
stmklurinriktade, de allmänl inriktade och de individuellt inriktade insatsema
och vilka avvägningar som görs mellan dessa olika verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i korthel redovisa den
utveckling som har sketl belräffande de förtroendevaldas arbele .- en
utveckling som jag ansluler mig lill. De förtroendevaldas insatser har alltmer
fåll sin tyngdpunkt i planering, riktlinjer, principfrågor och uppföljning. På
förtroendemannanivå förs därutöver upp sådana individuella ärenden som kräver
beslut för vilka principiella riktlinjer saknas eller som har djupt ingripande
betydelse för enskild person. De förtroendevalda leder verksamheten. Genom
kontakt med tjänstemännen följer de klientarbelet och håller därigenom reda på
de faktiska förhåUandena, hur riktlinjerna efterlevs osv. Detta bidrar till atl
hälla de förtroendevalda väl förtrogna med människornas levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen har på olika sätl
medfört atl färre medborgare än förr medverkar i olika kommunala
angelägenheter, däribland även de socialpolitiska. Inrättande av
distriktsnämnder är ett sätt att motverka denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialarbetarna har kommil alt
genom delegation få hand om allt mer av det individuella behandlingsarbetet,
som inle kräver principiella beslut. Denna utveckling är motiverad från
effektivitetssynpunkt och bör fortsätta. Del står dock klart all
förutsällningarna för vad som kan och bör delegeras bl. a. till tjänstemän
varierar mellan kommuner av olika sloriek och stmktur. Kommunerna bör därför
genom kommunfullmäktige själva bestämma hur delegationen skall närmare
utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill här någol gå in på
personalens situation. Mänga upplever socialvårdens svårigheier all genom
individinriktade insatser bryta deslmkliva drag i samhällsutvecklingen.
Socialarbetarna kan i många fall inte på etl avgörande säll bidra lill att
ändra olyckliga levnadsförhållanden eller hindra en försämring i form av ökad
utslagning, isolering, missbruk elc. Inom vissa socialförvaltningar är personalomsättningen
mycket hög. Det finns inga enkla lösningar på dessa problem, men de bör
självfallel beaklas i utformningen av kommunernas personal- och
utbildningspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frivilliga
organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det har lidigare framgått av inledningen atl
folkrörelsema har varil en drivkraft i den socialpolitiska utvecklingen. Olika
frivilliga organisationer gör även i dag slora insalser för atl öka gemenskapen
mellan människor, förmedla kunskap och stimulera till engagemang i
samhällsfrågor. Inte minst gäller delta ungdomsorganisationerna. Såväl dessa
sammanslutningar som idrottsorganisationema engagerar elt mycket stort antal
ungdomar. Fackföreningama har alltmer böljat utarbeta socialpolitiska program
och gått in för atl stödja enskilda medlemmar i sociala frågor. Sludieförbunden
når i sin studie- och bildningsverksamhel ut till många människor. Handikapporganisationer
och andra föreningar som vänder sig till särskilda målgmpper har ofta
självupplevda erfarenheter av sociala problem. Klient-organisationerna bör ha
ett stort värde för socialtjänsten. Bland pensionärerna förekommer mnt om i
landet en omfattande föreningsverksamhet. Olika kyrkliga samfund bedriver sedan
länge en betydande social verksamhet. Svenska Röda Korset, Rädda barnen och
nyklerhelsorganisationema är andra sammanslutningar, som gör väsentliga
insatser på det sociala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Folkrörelsemas insatser bidrar lill att öka
gemenskapen och förankra de solidaritetsidéer som är en nödvändig gmndval för socialpolitiken.
De är drivkraft för nya idéer och metoder i socialarbete och tillför detta
arbete personella resurser av stort värde. Socialtjänstens kontakter med
organisafioner vars verksamhet helt eller delvis sammanfaller med
socialtjänstens bör inle bindas genom av statsmakterna givna formella
bestämmelser utan måste ulvecklas i enlighet med de lokala fömlsätlningama och
de särskilda behov som de olika frågorna inom verksamheten medför. Självfallet
har socialtjänsten atl i denna samverkan beakta skyddet av den personliga
integriteten. Socialtjänstens samarbete i lämpliga former med inle minst
organisationer av folkrörelsekaraktär bör motverka en byråkratisering av
socialtjänsten och bidra till att ge den en folklig förankring. Detta bör
hindra atl socialtjänsten blir en isolerad samhällsfunktion och bidra till att
främja allmänhetens förtroende för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Lekmannainsatser"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som har nämnls tidigare är en
"professionalisering" av socialtjänsten genom en välutbildad
tjänstemannakår nödvändig för att verksamheten i viktiga avseenden skall kunna
skötas effektivt och rationellt. Samtidigt har det stor betydelse atl
socialtjänsten i lämpliga former anlitar frivUliga medarbetare som vill göra en
insats för andra människor. Det kan gälla enskilda eller familjer som är
beredda att gå in i en stödkontakt med en annan familj, ta emot bam och ungdom
i sitt hem, arbeta som kontaktpersoner inom socialtjänsten och utveckla
närkontakter med äldre, sjuka och isolerade människor. Erfarenheterna får visa
hur och i vUka former dessa frivilliga insatser skall kunna vidareutvecklas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klienldemokrali''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvårdens konlrollerande
funktioner har inneburit alt klienternas inflyiande har varil begränsat. Ett
tecken på detta kan sägas vara att klienter i barnavårds- och
nykterhelsvårdsärenden i liten utsträckning själva har tagit kontakt med
myndigheten. Endast i socialhjälpsärenden lar de allra flesla klienter själva
kontakt. Detaljregleringen i socialvårdsla-gama har i vissa avseenden slarkl
och i andra försvagal klienlernas möjligheter lill inflyiande över hur deras
ärende skall handläggas. Socialvårdens möjligheter enligt NvL och BvL alt
tillgripa tvångsåtgärder innebär självfallel en begränsning. Social forskning
har också visal alt de flesta klienter anser sig ha litet all säga till om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom socialtjänsten skall
klienternas inflytande förstärkas. Verksamhelen skall bygga på respekt för
människors självbestämmande och integritet och socialtjänstens insalser skall
utformas och genomföras tillsammans med den del gäller. Kontakterna skall i
fråga om vuxna bygga på frivillighet. Endasi i svåra nödsituationer kan en
insats på annan grund från socialtjänstens sida godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klienternas möjlighet till
medinflylande inom socialtjänsten är också beroende på de aUmänna värderingar
som gäller i samhället i fråga om människor och gmpper som på olika säll är
beroende av socialljänslens insatser. Dessa inställningar innebär svåra och
komplicerade problem och beror på många olika faktorer. Ett brett utbud av
tjänster inom den nya socialtjänsten som ulnylljas av många kommer att
avdramatisera kontakter med socialtjänsten. Även allmän information och de
frivilliga organisationernas arbete bör kunna bidra lill att minska de
negativa attityderna mot vissa gmpper av klienter. Därmed stärks deras
självkänsla och beredskap att ta ansvar i behandlingssilualionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att främja sociul gemenskup</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen har på olika
områden inneburit koncentration och specialisering. Till de viktigaste områdena
där denna utveckling varit påtaglig hör administrativ indelning genom bl. a.
kommunsammanläggningar och boendel genom en fortgående urbanisering i förening
med en ulglesning av vissa delar av landet. Vidare bör nämnas strukturrationalisering
inom näringslivet och fortskridande specialisering, separation och skiktning i
fråga om människors livsinnehåll när det gäller arbete, boende, frilid osv.
Denna utveckling har medfört en kraftig förbättring av de många människomas
materiella standard och valmöjligheter genom ökat ekonomiskl välstånd, bättre
bostäder, slörre utbud av fritidsakliviteter, bättre utbildning, kvinnornas
inträde på arbetsmarknaden osv. Den har också i hög grad bidragit till atl
förstärka socialvårdens och den övriga socialpolitikens möjligheter till
insatser i fråga om de resurssvaga gmpperna i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt utifrån ett vidgat välfärdsbegrepp har del
emellertid kommit att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Reformens inriktning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framstå allt tydligare all denna utveckling krävt sitt
pris genom uleslängning och utslagning från arbetsmarknaden, kvarstående eller
förstärkt segregation i boendel, försämrade sociala relationer genom ell
utglesal socialt nätverk elc. De problem det här är fråga om berör praktiskt
taget alla samhällsområden, däribland socialtjänsten. De kan också sägas ha
relevans för de flesla av här uppdragna rikllinjer för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av sociala relationer har
samband med vårt behov av gemenskap, solidaritet och trygghet. Sociala
relationer kan ha olika innebörd. De kan innebära vänskap, arbetsgemenskap,
samverkan med andra i föreningsarbete, kontakt med samhällsorgan för bislånd
osv. Del är viktigi atl söka bygga upp ett socialt kontaktnät som ökar
människornas möjlighel all i samverkan förbällra sin silualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den lidigare behandlade medverkan i
samhällsplaneringen syflar bl. a lill att skapa ell samhälle som främjar
konlakler mellan människorna. Även genom annal samhällsarbele kan
socialtjänsten medverka i denna utveckling. Etl medel är en aktiv information
om samhällels socialpolitiska anordningar. Inle minsl rent organisatoriska
faktorer bör beaklas, som en decentralisering av socialljänslen lill olika
bostadsområden i kommunerna, inrättande av distriktsnämnder m. m.
Socialtjänsten behöver för sin medverkan i uppbyggnaden av de sociala
relationerna mellan människor stöd av den sociala forskningen och en
fortlöpande metodutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FriviUlghet som grund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvården speglar de rådande
samhällsförhållandena. Historiskt har den djupa rötter i en auklorilär människosyn,
som bl. a. innebar atl socialvården skulle skydda samhället och andra samt
uppfostra den som var direkl berörd. Denna inriklning förutsatte inle sällan en
konlroll genom tvångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De senaste årens utveckling inom
socialvården har inneburit atl tvångsåtgärderna skjutits i bakgrunden. Under
1960-talet slopades socialnämndernas och bamavårdsnämndernas möjligheter atl
förelägga "försumliga försörjare" arbele på arbetshem. Även inom
nykterhelsvården har ulvecklingen inneburit ökade frivilliga och minskade
tvångsmässiga ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna utveckling mot frivillighei i
behandlingen fortsätter genom socialvårdens omvandling till en socialtjänst,
vars lagstiftning inte ger möjlighel lill tvängsingripanden mot vuxen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt utjämnu klyftor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell centralt socialpolitiskt mål är
utjämning, en strävan lill jämlikhet i människors levnadsförhållanden
(förverkligade livsvillkor). Begreppel jämlikhet kan visserligen vara svårt
alt bestämma. Olika människor sätter värde på olika förhållanden i sin
livssituation osv. Dessa svårigheter gör sig emellertid i första hand gällande
på det teoretiska planet. 1 den socialpolitiska verkligheten är målen vanligen
konkrela, nämligen atl i bestämda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avseenden
minska stora och påtagliga skillnader i olika gmppers levnadsförhållanden
eller atl motverka de uivecklingsfaklorer i samhället, som bidrar till all öka
skillnaderna. Den progressiva skattepolitiken liksom regionalpolitiken och
olika socialpolitiska anordningar m.m. främsl utanför socialvårdens ram har
haft sådana syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även socialljänslen skall ha som mål att på olika
säll främja en utjämning mellan olika gruppers levnadsförhållanden
(levnadsnivåer).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
mål i samhällsplaneringen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera av de sociala målen för socialtjänstens
medverkan i samhällsplanering och samhällsarbete syflar lill en utjämning. Del
gäller t.ex. målet all motverka boendesegregation, all ge alla möjlighet lill
olika kultur- och fritidsaktiviteter, atl skapa elt lillräckligl och väl
lokaliserat utbud av social service osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialljänslens möjligheler atl på etl avgörande
sätl åstadkomma en utjämning i fråga om befolkningens levnadsnivå skall inle
överdrivas. Socialljänslen är endast en del av del socialpolitiska
verksamhetsfältet som i sin tur ingår i den allmänna samhällspolitik, som går
ut på all minska de sociala och ekonomiska klyftorna eller motverka att de
vidgas. Samlidigl slår det klart atl socialtjänsten utifrån etl
helhetsperspektiv har all verka på många olika områden som gäller människornas
levnadsvillkor. Socialljänslen skall således lämna bistånd i den meningen alt
människor som behöver del tillförsäkras resurser. Genom socialtjänsten skall de
beredas skäliga levnadsvillkor, varvid behov av förebyggande eller
rehabiliterande insatser bör beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskl
stöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förebyggande och rehabiliterande insalser inom den
kommunala behovsprövade hjälpens ram kommer all få ökad vikl. Del kommunala behovsprövade
slödel har givetvis stor betydelse för de människor som behöver denna hjälp,
även om dess utjämningseffekter på det hela taget är marginella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekreless-
och registreringsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till reformen hör för socialtjänsten vikliga
ändringar i fråga om sekretesskydd och regislrering. Dessa ändringar går ut på
alt förstärka skyddet av den personliga integriteten. Människor skall i ännu
mindre utsträckning än i dag kunna mol sin vilja få sina personliga
förhållanden utlämnade lill annan. 1 denna riklning verkar de
sekretessbestämmelser som har föreslagits i den lidigare denna dag beslulade
propositionen med förslag lill sekretesslag, m.m. liksom begränsningarna i
socialljänslens uppgiftslämnande i vissa ärenden. Samma gäller förslagel om
all socialregisterlagen slopas och att socialljänslens registrering begränsas i
avseende på art, omfång och varaklighel genom återkommande gallringar m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mänga människor torde uppleva en närgången och
varaktig registrering av sina förhållanden i sociala register med ett inte
fullgott sekrelesskydd som någol av en brännmärkning. Del ger dem en känsla av
att tillhöra en gmpp i samhällel som skiljer sig från andra. De föreslagna
reformema i form av minskad registrering och ökal sekretesskydd kan därför med
viss rätt anses utjämna klyftor mellan olika grupper i samhället. Samma gäller
förslaget all socialtjänsten inle längre skall ha en mtinmässig rapporteringsskyldighet
i körkortsärenden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
serviceområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den socialljänstreform som nu föreslås innebär etl
definitivt uppbrott från det synsätt som har präglat den traditionella
socialvården. Den tidigare socialvårdsideologin har inneburit en
kalegorisering och stämpling av människor i termer av "vi" och
"de". De förra har utgjort subjekt i form av myndigheler som har haft
de senare som objekt för insatser, vilka har gått ut på alt hindra eller mildra
"sociala avvikelser".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänslreformen fullföljer en utvecklingslinje
som har blivit aUt mer framträdande inom den moderna socialvården. Den nya
socialtjänsten skall utformas som en servicebetonad samhällstjänst. Socialtjänsten
skall vara tjänstvillig, uppmärksam, angelägen att människor kommer och söker
hjälp och råd så snart de behöver del och inte för sent. Ingen skall behöva dra
sig för all vända sig till socialtjänsten. Verksamhetens krav på motprestationer
skall bygga på allmänna riktlinjer, som samtidigt kan anpassas till vad som är
möjligt och rimligl för den enskilde. Den sökande skaU behandlas som en
jämställd med egel ansvar och med rätt att kräva respekt för sina åsikter och
synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna serviceanda bör prägla socialtjänstens
stmklurinriktade insatser i form av medverkan i samhällsplaneringen,
samhällsarbete och uppsökande verksamhel. Den bör utmärka de allmänt inriktade
insatsema när det gäller information och omsorgerna om bam och ungdom, äldre
människor och människor med handikapp. Det är inom dessa aUmänt inriktade
områden som serviceinslällningen växt fram. Inom den framtida socialtjänsten
är del av särskild vikl att samma inställning kommer att utmärka de
individuellt inriktade insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
inriktade reformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Reformarbetet har följt den huvudlinje i svensk
socialpolitik som innebär alt där så kan ske skall anordningama vara
generella. De skall inte innehålla onödiga bestämmelser och spärrar för
människor som behöver de olika tjänstema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Viktiga fördelar med detta är atl det blir lättare
för medborgama att sätta sig in i vilka rättigheter de har. Administrationen
kan som regel göras enklare. Allmänt utformade tjänster som barnomsorg och
äldreomsorg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Reformens inriktning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.
m. får inle heller de negaliva stämplingseffekter som kan följa med en prövning
som berör den enskildes integritet och självkänsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det står samtidigt klart alt hushållningen med
knappa resurser som skall bidra till en social och ekonomisk utjämning kräver
prioriteringar. Vid nödvändiga inskränkningar i fråga om allmänna
socialpolitiska anordningar bör resurserna inriklas på de mest resurssvaga
grupperna som har slörst behov av en resursförstärkning samlidigl som
prövningen görs så enkel som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förebyggunde
inriktning m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänsten skall arbeta förebyggande. Av stor
belydelse blir här de stmklurinriktade insatsema främsl i form av medverkan
utifrån sociala mål i samhällsplaneringen. Även samhällsarbete och insatser i
samband med en aktiv uppsökande verksamhet som innefattar information och
erbjudande av tjänster har vikliga förebyggande aspekter. Även de allmänt
inriktade tjänstema, som omfattar de slora serviceområdena, har synnerligen
stor belydelse genom atl göra det möjligt för ensamslående och familjer att
försörja sig, alt klara etl självständigt boende och även i övrigt kunna
bestämma Qver sitt liv. Därigenom förebygger socialtjänsten passivitet och
beroende. De individinriktade insatserna har inom socialvården i stor
utsträckning verkat kompenserande och avhjälpande, men de har också omfattat
aktiva rehabiliteringsåtgärder. Dessa uppgifter blir betydelsefulla även inom
socialtjänsten. Del är emellertid viktigt att de individinriktade insatsema
sätts in på ett så tidigt stadium som möjligt. De bör därmed kunna få ökad
förebyggande betydelse. Så bör bli fallel med bl. a. det ekonomiska stödet i
form av socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fömtsättning för att socialtjänstens insatser i
olika avseenden skall få förebyggande effekt är att orsakema till behovet av
insatser klarläggs och att de insatta resursema utformas ändamålsenligt och
realistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att socialtjänsten skall kunna lösa dessa
uppgifter är det angelägel att kunskapema om människornas villkor och om
möjligheterna alt påverka dessa fortlöpande förbättras. Socialtjänsten behöver
här stöd av forskning och utvecklingsarbete inom flera områden. Etl annal
viktigi underlag för utformningen av en förebyggande socialtjänst blir en
ändamålsenligt uppbyggd statistik. Det sociala arbetet kräver slutligen en
yrkesmässig kompetens som omfatlar såväl teoretiska kunskaper som praktiska
erfarenheter. Social forskning och metodutveckling, statistisk information och
social utbildning kommer att utgöra viktiga fömtsättningar för socialtjänstens
framtida utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag skaU efter denna inledning ta upp de olika
inslagen i socialtjänslreformen till närmare behandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens mål</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Socialtjänstens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 AUmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De tre gällande vårdlagarna
innehåller flera bestämmelser som anger målen för verksamhelen. Enligl 1 § BvL
har barnavården "lill syfte all främja en gynnsam utveckling av de unga
och goda uppväxtförhållanden i övrigl för dem". Nykterhelsvårdens uppgift
enligt I § NvL är att återföra missbmkaren tiU "elt nyktert liv".
Enligt I § ShjL skall kommunen se till atl den som vislas i kommunen
"erhåller den omvårdnad, som med hänsyn till hans behov och förhållanden i
övrigt kan anses tillfredsställande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De mål som finns uppställda i de
nuvarande vårdlagarna är således var för sig begränsade. De kan inte heller
vara annat. Socialvården regleras ju inle av en sammanhållen lag ulan av flera
lagar, som har kommil lill vid olika tiUfällen och för olika ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målfrågorna har spelat en
betydelsefull roll i socialulredningens arbele. Detla gäller såväl frågan om
övergripande mål inom den framtida socialtjänsten som de delmål som
utredningen vill ställa upp för verksamheten. Behovel av övergripande mål blir
särskilt framträdande i ett reformarbete som går ut på alt omgestalta en
funktionelll uppdelad socialvård till en sammanhållen socialtjänst som präglas
av en helhelssyn. Det är också först i detta läge som det finns praktiska
fömtsättningar att finna en gemensam målsättning av övergripande karaktär. Jag
har lidigare (avsnitt 2.1.3) i princip anslutit mig till de övergripande mål -
demokrati, jämlikhet och solidaritet, trygghet - som socialutredningen har
föreslagit skall gälla för socialtjänsten. Jag ämnar nu la upp målfrågorna lill
en mer ingående behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledningsvis vill jag redan här
helt kort diskulera de delmål som bör gälla under de övergripande målen. Dessa
delmål bör samtidigt ses som medel för all förverkliga mål på en högre nivå,
ytterst de övergripande målen. Socialutredningen har här haft en svår uppgift.
Del är svårt att bygga upp ell system av mål och medel för socialtjänsten som
tillgodoser inte minsl leoreliska anspråk på klarhet och konsekvens. De förslag
lill mål och medel som ulredningen redovisar uppfyller dock enligt min uppfattning
i huvudsak de praktiskl-politiska anspråk som man här måsle ställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen kan sägas ha arbetat
med i princip två olika "uppsättningar" underordnade mål och medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ena uppsättningen sådana
mål/medel består hell enkelt av olika föreslagna verksamheter (huvudfunktioner)
för den framlida socialtjänsten, som medverkan i samhällsplaneringen, allmänt
förebyggande insalser av olika slag osv, Frågor om hur man skall dela in
socialljänslens verksamheler tar jag upp senare (avsnill 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den andra uppsättningen mål/medel
avser de särskilda mål eller riktlinjer som bör gälla för socialtjänstens
olika verksamheler. Sådana mål</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens mål</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anges för socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen,
för äldreomsorgen m.m. Dessa mål är underordnade de övergripande målen genom
alt de är partiella både i förhållande till hela verksamhelen och till övergripande
mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis består
socialutredningens föreslagna mål- och me-delslmklur av följande nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergripande mål: demokrati,
jämlikhet och solidaritet, trygghet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underordnade mål: socialtjänstens
verksamheler ("huvudfunktioner") särskilda mål för dessa
verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 De övergripande målen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag lill
övergripande mål har fått kraftigt stöd vid remissbehandlingen. En positiv
eller övervägande positiv instäUning har bl.a. socialstyrelsen, kommun- och
landstingsförbunden och de fackliga huvudorganisationerna. Föreningen Sveriges
socialchefer anser all de allmänt hållna målen har etl berättigande genom att
de anger en viljeinriktning och på så sätt kan påverka utvecklingen inom
socialvårdsområdet. Bland kommunerna ullalar i.ex. Västerås att med målen klart
utsagda i lagen skapas det bättre förutsätlningar för att värderingama hålls
levande och akluella i såväl del dagliga arbetet som det mer långsikliga
reformarbe-tel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del saknas dock inle kriliska
synpunkler på förslaget. Den vanligaste kritiken är atl målen har blivit för
allmänt hållna. Enligl bl. a. riksåklagaren borde den inledande beslämmelsen i
socialtjänstlagen ta sikte på de delmål som lagen behandlar i de följande
avsnitten. Därmed kunde målsättningen få erforderlig pregnans och klarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De övergripande målen måsle enligt
min mening med nödvändighet vara allmänt utformade. Dessa mål bör i första hand
ses som politiska riktmärken för socialljänslens långsiktiga utveckling. Som
flera remissinsianser har framhållil är de långsikliga målen även en markering
av ell nytt förhållningssätt i del dagliga arbetet till människor som söker
bislånd. De övergripande målen uttrycker såväl samhällets roll i olika
problemprocesser som en positiv tilltro till människans egen förmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med de formuleringar som
socialutredningen har valt för de övergripande målen har enligl flera
remissinstansers mening utredningen dock inle helt lyckats ge uttryck för sina
intentioner när det gäller den enskildes ansvar för sill liv. Jag delar på
denna punkl remisskritikens uppfattning. Jag föreslår att socialtjänstlagens
målparagraf skall kompletteras så att individens ansvar kommer lill klarare
uttryck i lagen. Socialtjänsten får inte ges lill uppgift alt la över ansvaret
för enskilda människors handlingar och livsföring. Vad socialtjänsten bör och
kan göra är alt förslärka och komplettera människans egna resurser. Inle ulan
fog har socialvårdens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens mål</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"fixarroll"
kritiserats. Jag har tidigare pekat på alt det innebär en kränkning att frånta
den enskilde ett personligt ansvar för hans liv och handlande. Därmed riskerar
man passivering och beroende. Å andra sidan får självfallel della konstaterande
inte tas som ulgångspunkt för konservativa värderingar av socialtjänstens roll
i förhållande till människor som står inför övermäktiga svårigheter och vilkas
valmöjligheter är hårt beskuma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan kritik av utredningens förslag går ut på
alt det skulle råda bristande samstämmighet mellan socialtjänst och
övergripande mål. Denna kritik har flera varianter. En har till innebörd atl
socialtjänsten inte kan förverkliga portalparagrafens mål och åstadkomma t.ex.
"jämlikhet i lev-nadsviUkor". Här vill jag bara erinra om att
socialtjänsten enligl lagförslaget skall/röwja en sådan utveckling.
Självfallel är socialtjänsten bara en faktor bland många. Andra faktorer
betyder ofta mer för att främja en ökad jämlikhet. Därmed är svaret också givet
på en annan kritik som framhåller atl de övergripande målen inle är exklusiva
för socialtjänsten utan gäller, eller bör gälla, många andra
samhällsverksamheter. Till denna kritik knyts ibland synpunkten att de övergripande
målen inte har sin plats i en enskUd författning utan i gmndlagen.
Socialulredningen säger i denna fråga att sociala mål som överensstämmer med
regeringsformens principer bör vägleda inle bara socialtjänsten utan all
samhällsverksamhet. Jag delar socialutredningens mening. Socialtjänsten är en
av många verksamheter som skall sträva efter att uppfylla de sociala målen. Del
har slor betydelse atl dessa riktlinjer läggs fast i den lag som skall reglera
omdaningen av den tradUionella socialvården till en socialtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De övergripande målen bör kunna bidra till atl
blotta alltför kortsiktiga åtgärder och inbördes molslridande insatser. De
innebär även en öppen redovisning av de värderingar som bör prägla
verksamheten. Detta är att föredra framför strävanden som slyrs av dolda
värderingar vilka på elt mer okontrollerat sätl kan påverka en verksamhet. De
övergripande målen skall visserligen konkretiseras och preciseras i delmål, men
sådana delmål gör inle de övergripande målen överflödiga. Dessa bör få betydelse
för den socialpolitiska debatten inte bara pä riksplanet och regionalt utan
också i kommunema. Man kan t.ex. fråga sig hur praktiska reform- och budgetförslag
som läggs fram överensstämmer med de övergripande målen; vilka målkonflikler
man möter här, vilka prioriteringar man då bör göra osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns slutligen två olika krifiska inslag i
opinionen kring målfrågorna som jag har fäst mig särskilt vid. Från helt skilda
ulgångspunkter kan båda sägas gälla frågan om den livskvalitet som
socialtjänsten skall medverka till atl tillförsäkra människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den ena utgångspunkten är att socialutredningen
borde starkare ha betonat den enskildes rätt tiU ett meningsfullt arbete och en
fuUgod bostad. T.ex. skolöverstyrelsen betecknar rätten lill arbete som en
väsenfiig livskvalitet i varje ung människas tillvaro. Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund säger att avsaknad av arbete eller bostad ofta
tillhör de förhållan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens mål</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den som orsakar sociala problem. Jag har självfallel samma
uppfattning som dessa remissinstanser om de grundläggande värden som rätten
till arbete och rätten till bostad utgör. Dessa rättigheter kan, som framgår av
vad jag har nämnt tidigare (avsnitt 2.1.3) härledas ur de övergripande målen.
Jag anser rätten lill arbele och rälien lill bostad ha en så avgörande
betydelse för den enskildes sociala situation atl de bör framhävas lydligare i
socialtjänstlagen än som har sketl i socialutredningens förslag. Vidare har
särskilt ungdomsarbetslösheten konkret visat att utbildning är av grundläggande
betydelse för möjlighelerna all få och behålla elt arbele. En bristfällig
utbildning kan givetvis vara ett svårt handikapp även i övrigl i etl så
komplicerat samhälle som vårt. Jag återkommer till dessa frågor senare (bl. a.
i avsnill 2.4 Socialtjänsten - funktion och uppgifter).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den andra utgångspunkten är alt
ulredningen har skjutit den materiella tryggheten alltför myckel i förgmnden.
Detta skulle enligl vissa remissinstanser, som KDS, Svenska diakonsällskapet
m.fl., innebära all begreppen livskvalitet, solidaritet och gemenskap har fått
en mindre cenlral StäUning än den borde ha. I anslulning till dessa påpekanden
vill jag understryka de värden som ligger i att alla människor känner och tar
ell ansvar för sina medmänniskor. En aldrig så väl fungerande socialtjänst kan
inte ersätta del ansvar och den solidaritet med sin nästa i ord och gärning som
måste vara en hömsten i samhällsgemenskapen. Del finns tyvärr tecken som tyder
på att det moderna samhällets utveckling med urbanisering,
befolkningsomflyttning m. m. har lett till etl ökat främlingskap i samhäUet där
ansvaret för medmänniskan i den-omedelbara omgivningen löper risk att komma på
undantag. Dessa frågor bör liksom andra ideella faktorer i begreppel
livskvalitet få sin berättigade betoning när vi drar upp riktlinjema för den
framtida socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Målinriktad ramlag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag om en
målinriktad ramlag har fått stark uppslutning under remissbehandlingen.
Kommunema anses få stor frihet att anpassa biståndet efter skiftande behov och
önskemål. Socialstyrelsen pekar på att socialtjänsten är till för alla
medborgare och att lagen avser all motverka målgmppsinriktade och
symptomorienterade åtgärder. Samtidigt kommer kritik inte minst från handikapprörelsen,
där man menar att förslaget möjliggör stora standardskillnader mellan
kommunerna och att det är de svagaste gmppema i samhället som får lida mest av
detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ämnar i del följande på olika
områden föreslå ålgärder som leder till en fastare reglering än vad
socialutredningen har föreslagit utan atl lagen samtidigt förlorar sin karaktär
av målinriktad ramlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När fömlsätlningama för att införa
en målinriktad ramlag på socialtjänstens område skall undersökas bör en allmän
utgångspunkt kunna vara att ju bättre lagstiftarna i lagen anger mål och
syften, desto mindre blir behovet av en fast, detaljerad reglering. Saken kan
också med socialutred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens mål</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningens
ord uttryckas så all "ju <span style='text-transform:uppercase'>sIöitc </span>frihel
som ges atl ulforma socialtjänsten, desto slarkare blir kravet på atl lagen
anger vägledande mål för verksamheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En mindre fast reglerad lagstiftning ger större
frihet vid val av tillvägagångssätt och gör det möjligt att la slörre hänsyn
lill vad den enskilde vill och behöver. Det ligger i linje med den
helhelsprincip som präglar socialtjänstreformen att hänsyn skall kunna tas
till många samverkande faklorer när socialtjänsten tiUsammans med den del
gäller skall finna den mest ändamålsenliga åtgärden eller kombinationen av
insatser. En alltför detaljerad lagstiftning kan här ulgöra ell hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som både ulredningen och remissinstanserna har
pekat på ger en målinriktad reglering också utrymme för en positiv utveckling
av socialtjänstens metoder och arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utan att ge avkall på standardkraven måste
kommunerna ha etl utrymme atl utforma socialtjänsten så att den bäsl
tillgodoser kommunmedlem-mamas behov. Slmkturella olikheter mellan kommunema
kan motivera vissa skillnader i socialtjänstens uppbyggnad och verksamhet. Som
jag kommer att gå in på senare måsle denna frihel givetvis ha sina gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen bör naturligtvis också ses mot
bakgrunden av att kommunsammanläggningarna har gett dagens kommuner bättre
fömtsättningar, ekonomiska och andra, atl bedriva en effektiv socialtjänst.
Inte minst viktig i sammanhanget är den kår av utbildade tjänstemän som har
vuxit fram inom den kommunala socialvården under de senare årtiondena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag återkommer senare till de frågor om utbildning
av såväl förtroendevalda som tjänstemän som aktualiseras av
sociahjänslreformen (avsnitt 2.26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En målinriktad ramlag skapar nya fömtsättningar för
resultatvärdering. Även om metodproblemen är betydande, kommer resultatet av
olika insalser atl kunna jämföras med olika konkreta och preciserade delmål
som endera finns direkl intagna i lagen eller som utarbetas med ledning av
lagen och dess förarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet har i sitt remissvar kritiserat
utredningens förslag för att det kan ge upphov till delaljföreskrifter och
allmänna råd som i alltför hög grad kommer att begränsa kommunemas politiska
handlingsfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De flesta kritiker har som framgått av vad jag har
sagt tidigare dragit en annan slutsats, nämligen att ramlagen leder lill risker
för ojämnheter i standard mellan kommunema och osäkerhet över skyldigheter och
rättigheter. Flera juridiska instanser, klientorganisalioner m.fl. står bakom
en sådan kritik. Inte bara lagstiftningen utan även utredningens förslag atl
minska de specialdestinerade statsbidragen och öka de generella anses kunna
bidra till att standardskillnaderna mellan kommunema behålls eller rentav ökar.
TCO föreslår att ämbetsverken skall ges befogenhet atl ställa upp vissa
minimikrav både kvantitativt och kvalitativt i fråga om utbudet av tjänster
till medborgama. Vidare bör enligt TCO:s mening socialstyrel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Kommunens ansvar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sen
utfärda alternativa rekommendalioner i fråga om t.ex. vissa inlag-ningsregler
och avgiftslaxor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser atl man måsle fästa stort avseende vid de
risker för standardskillnader och osäkerhet om skyldigheter och rättigheter
som kritiken har pekat på. Samlidigl bör man hålla i minne alla de faklorer som
balanserar en ogynnsam utveckling. Jag vill erinra om alt socialtjänstlagen
inte möjliggör ålgärder som slår i strid mot den enskildes vilja. Andra
vikliga funktioner som verkar för konkretisering av den enskildes skyldigheter
och rättigheter samt en jämnare standard mellan kommunerna är dels
besvärsinslitutet och de rättsvärdande instansernas prövning dels tillsynsmyndigheternas
vikliga roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vikligl i sammanhanget är även vad medborgama i
kommunerna kräver. Liksom socialstyrelsen vill jag understryka atl de tjänster
ramlagen kan erbjuda är lill för kommunens samlliga medborgare. Det politiska
ansvaret för hur socialtjänsten sköts kan komma alt få ökad tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Kommunens ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Ett yttersta unsvur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 1 § ShjL anges atl varje kommun skall se lill att
den som vislas i kommunen får den omvårdnad som med hänsyn till hans behov och
förhållanden i övrigt kan anses tillfredsställande. Kommunen skall vidare
sörja för att den som vistas i kommunen och som finnes vara i behov av
socialhjälp får sådan hjälp enligl vad som sägs i lagen. Enligt 6 § ShjL
åligger det socialnämnden att bl. a. göra sig väl förtrogen med den enskildes
behov av omvårdnad och verka för atl delta blir tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt NvL skall nykterhetsnämnd bl. a. verka för
allmänt nykterhetsfrämjande åtgärder och genom stöd- och hjälpinsatser söka
återföra den som missbrukar alkohol till elt nyktert liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunens ansvar för barnavärden slås fast i 2 §
BvL. Enligt denna bestämmelse skall varje kommun sörja för sin barnavård enligl
vad som sägs i lagen samt även i övrigt genom lämpliga anordningar och åtgärder
främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt
för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller att den enskilde i ett
allt mer komplicerat samhäUe får aUt större svårigheter all finna vägarna till
den hjälp och service som samhället kan ge. Det är därför enligt ulredningen angeläget
att ett organ i samhället får uppgiften att förmedla hjälpinsatser från andra
samhäUsorgan och tillgodose det behov av bistånd som dämtöver kan föreligga i
del enskilda fallel. Ulredningen anser alt del härigenom skapas bättre
garantier för att den som behöver samhällets bistånd ges del stöd och den hjälp
som kan behövas i varje särskilt fall. Man bör lägga fast vilket organ som har
det yttersta ansvaret för atl den enskilde får den hjälp som han behöver.
Enligl ulredningen har kommunen de bästa fömlsätlningama för delta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare framhåller socialutredningen
atl ell sådanl yllersla ansvar innebär flera uppgifter för kommunen. Del bör
således ankomma på kommunen alt ta rätl på de hjälpbehov som finns i kommunen.
Den enskilde bör få råd och anvisningar om de hjälpmöjligheter som finns i
samhällel. Kommunen bör vid behov förmedla insalser från andra samhällsorgan.
Kommunen bör vidare fillgodose sådana individuella behov som inte klaras av
annat samhällsorgan. I första hand bör kurativa och ekonomiska åtgärder komma i
fråga. Som den yttersta konsekvensen av del kommunala ansvarel bör enligl
ulredningen följa skyldigheten all bereda den enskilde behövlig värd. Jag
återkommer till frågan om ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och andra
vårdområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen konslalerar alt tanken
om etl övergripande ansvar för kommunen för den enskildes sociala silualion har
kommit lill klart uttryck i de ändringar som genomfördes i ShjL år 1968.
Utredningen vill fullfölja tanken och föreslår att det i socialtjänstlagen
skall tas in en bestämmelse om att kommunen har det yttersta ansvaret för alt
de som vistas i kommunen får det slöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller räckvidden och
innebörden av det kommunala ansvaret påpekar ulredningen alt kommunens ansvar
vidgas i förhållande lill gällande räll. Den enskildes ekonomiska förhållanden
skall enligl förslagel inle tillmätas självsländig betydelse för kommunens
skyldighet att ge behövlig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland remissinslanserna är del en
allmän uppfattning alt kommunen bör ha del yttersta ansvarel för alt de som
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialutredningens
förslag i denna del tillstyrks därför eller lämnas utan erinran genomgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för min del inledningsvis
påpeka atl socialtjänstens karaktär av kommunal angelägenhet anges på skiftande
sätt i de nuvarande sociala vårdlagarna. I ShjL och BvL kommer den kommunala
kompetensen till klart uttryck, medan den däremol i NvL anges på ett mera
indirekt sätt. Socialutredningens förslag all del i socialtjänstlagen
uttryckligen skall föreskrivas all varje kommun svarar för socialljänslen inom
silt område har inte mött någon erinran under remissbehandlingen. Jag delar
utredningens uppfattning all socialtjänsten också i framtiden i första hand
bör vara en kommunal angelägenhet. Detla bör liksom nu framgå av lagstiftningen
på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunens ansvar för sociala
insalser är i dag begränsat till de särskilda hjälpbehov som anges i
vårdlagarna. Den enskildes ekonomiska silualion lilläggs i vissa fall
avgörande betydelse för rätten till bistånd. Efter hand har emellertid tanken
på elt mera övergripande kommunall ansvar för den enskildes välbefinnande växt
fram. 1 lagstiftningen har della kommil lill uttryck genom 1968 års ändringar i
ShjL. Genom dessa tillades alt kommunen skall se lill all den som vislas i
kommunen får den omvårdnad som med hänsyn lill hans behov och förhållanden i
övrigt kan anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillfredsställande. Tillägget gjordes för alt undanröja
den tvekan som kunde finnas om kommunernas kompelens atl tillgodose den
enskildes behov av omvårdnad. Med tanke på socialutredningens allmänna översyn
av vårdlagstifiningen begränsades emellertid ändringarna till vad som oundgängligen
behövdes för alt kommunerna inle längre skulle tveka om sin rätl att aklivi
engagera sig i hithörande frågor. Kompletteringen var inle avsedd atl medföra
någon ändring i förhållande till gällande rätt när det gällde innebörden av
begreppet socialhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunens yttersta ansvar för att
de som vislas i kommunen får del slöd och den hjälp som de behöver är enligt
min mening en viklig fömtsättning för atl den enskildes ekonomiska och
personliga trygghet skall kunna garanteras av samhällel. Som jag återkommer
lill längre fram föreslås den enskilde få en rätt lill bistånd för sin
försörjning och sin livsföring i övrigt (avsnitt 2.5). Del innebär atl
kommunen, utöver de skyldigheter för barn-och ungdomsvård, nyklerhetsvård och
annan socialvård som den är ålagd enligl de gällande vårdlagarna, också får en
skyldighet atl bistå nya grupper t.ex. äldre och handikappade som behöver
insalser i form av social hemhjälp o. d. Kommunens ansvar innebär vidare en
skyldighet all hjälpa den enskilde när han har svårt atl finna vägarna lill den
hjälp och service som samhällel i övrigl kan ge. Som slalens invandrarverk har
betonat gäller delta inte minst invandrarna. Även andra grupper av hjälpbehövande
kan på grund av sin utsatta silualion ibland sakna tillräcklig initiativkraft
för att nå räll i vårt komplicerade samhälle. Jag delar därför i likhel med
remissinslanserna ulredningens uppfattning all kommunen bör ha elt yttersta
ansvar för att den enskilde får de stöd- och hjälpinsatser som han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den beskrivning av innebörden i
ansvaret som ulredningen har lämnat ger enligl min uppfattning en god bild av
kommunens uppgifter. Huvuduppgiften är atl bistå med sådana hjälp- och
stödinsatser som inle faller inom något annal samhällsorgans ansvarsområde (t.
ex. sjukvårdens). Därutöver är del enligl min mening uppgifterna alt ge den
enskilde råd och anvisningar och atl vid behov förmedla insatser från andra
organ som är särskill belydelsefulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som utredningen påpekar följer av
kommunens ansvar även uppgiften all vidta tillfälliga ätgärder i väntan på alt
en ansvarig huvudman kan ge den enskilde behövlig vård. Jag kommer senare att
beröra denna uppgift i samband med alt jag går in på frågor om behovet av en
klarare gränsdragning mellan socialtjänsten och sjukvården. 1 delta sammanhang
vill jag emellertid underslryka all uppgiften atl provisoriskt bislå den som
har ell akut hjälpbehov redan i dag utgör en nalurlig del av det sociala
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Människuns eget unsvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser, bl.a. Föreningen
Sveriges socialchefer och SACO/SR, uttrycker farhågor för att etl ulvidgat
kommunalt ansvar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den enskildes levnadsförhållanden samtidigt kan uppfattas
som en begränsning av den enskildes egel ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag framhöll i fråga om de
övergripande målen för socialtjänsten bör det vara socialtjänstens uppgift atl
förstärka och komplettera människans egna resurser, inte atl begränsa hennes
ansvar för sin egen silualion. I socialtjänstlagen kommer detta atl framgå inle
bara av den inledande målparagrafen. Också i de bestämmelser som skall reglera
rälien till bistånd anges det att biståndet skall utformas så att del stärker
den enskildes resurser för ett självständigt liv. Mitt ställningstagande i
frågan om vård utan samiycke av vuxna missbmkare, som innebär att det inom
socialtjänsten inte skall finnas några lagregler som ger möjlighel alt ingripa
mot den enskildes vilja, arom man så vill ett annat uttryck för att
missbrukaren själv måsle ta ansvaret för sitt liv. Den syn som således på olika
sätt kommer till uttryck i den nya socialtjänsllagstiflningen bör vara ägnad
alt motverka att del nya och utvidgade kommunala ansvarel får den utveckling
som man har befarat frän en del häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang är det också
angeläget atl stryka under ansvaret för medmänniskoma. LO har i sitt remissvar
påpekat att det är väsentligt att kommunemas yttersta ansvar inte leder till
att enskilda och organisationer fritar sig från ansvar att solidariskt stödja
och hjälpa sina medmänniskor. Flera andra remissinstanser för fram liknande
synpunkler. Jag delar hell dessa åsikler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De insatser som görs av enskilda
och organisationer är inte bara i sig värdefulla, de är också betydelsefulla
komplement tiU den kommunala socialtjänsten. Så kan t. ex. tidigt insatta
hjälpinsatser på frivillig väg ofta förhindra att det uppkommer behov "av
mera omfattande sociala åtgärder. Ett förtroendefullt samarbete mellan
socialtjänsten och de frivilliga organisationerna är viktigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill samlidigl stryka under atl
del här inle bara är fråga om de enskilda organisationemas insatser. Dessa är
väl kända och erkända. Men också den enskilda människan måsle i det vardagliga
livet vara beredd all efter förmåga bistå en medmänniska - det kan vara att hjälpa
etl bam som mobbas, en invandrare som diskrimineras, en sjuk eller bemsad
människa som ligger hjälplös på gatan, en gammal eller handikappad människa som
behöver elt handtag. I dessa och liknande situationer är det nödvändigt atl den
enskilde bryr sig om och visar solidcuilel med sin medmänniska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag viU slutligen påminna om atl
jag som ett resultat av synpunkterna under remissbehandlingen har stannat för
atl föreslå att socialtjänstlagens målparagraf skall kompletteras så atl den
enskildes ansvar för sin och andras sociala situation kommer till klarare
uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Gränsdragningsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I frågan om gränsdragningen mellan
socialtjänsten och andra verksamhetsområden framhåller socialutredningen att
förslagel inte avser att leda 10 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till ändring av del ansvar som författningsenligt åvilar
huvudmän för andra vårdområden. Förslagel är t. ex. inte tänkt alt leda till
någon vidgning av kommunens ansvar i förhållande till sjukvården. Med det
yttersta ansvaret följer emellertid enligt ulredningen uppgiften för kommunen
all liksom nu vidta ålgärder i väntan på att en ansvarig huvudman kan ge den
enskilde behövlig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsutredningen (S
1975:04) har i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet ål frågor som rör
samarbetet mellan socialtjänsten och sjukvården. Mol denna bakgmnd har
socialulredningen avstått från atl närmare precisera ansvarsfördelningen mellan
socialtjänsten och sjukvården. En detaljreglering kunde också bli ell hinder
för utvecklingen. Socialtjänsten bör enligt utredningen inriktas på atl i en
flexibel samverkan meUan de olika vårdområdena söka nå garantier för atl den
enskilde alltid kan beredas den hjälp som han har rätt till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen medför
förslaget inte heller i förhållande till kriminalvården någon principiell
ändring av de ansvarsförhållanden som nu råder. Utredningen understryker dock
all utgångspunkten måste vara all kriminalvårdens klienter skall ha samma rätl
till socialtjänstens insatser som andra medborgare. Delta synsätt medför enligt
utredningen i praktiken etl uttryckligt erkännande av socialtjänstens ansvar
även för denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl stort anlal remissinstanser
uppehåller sig vid frågan om gränsdragningen mellan ansvaret för
socialtjänsten och ansvaret för insatser på andra områden, särskill sjukvårdens
och kriminalvårdens områden. Utredningen kritiseras i della sammanhang för atl
inte tillräckligt noga ha angett gränsema för olika ansvarsområden.
Socialstyrelsen har uppfattningen att kommunens yttersta ansvar måste ges en
klarare bestämning i förhåUande till andra huvudmäns ansvarsområden, främst då
gentemot sjukvården och kriminalvården. I annat fall kan det enligt slyrelsen
finnas risk att en kommun med sitt yttersta ansvar får ta på sig uppgifter som
normalt skaU ulföras av annan huvudman. Styrelsen menar atl svåra
gränsdragnings-problem finns framför allt inom äldreomsorg och vård och
behandling av alkohol- och narkotikamissbmkare. Även ulvecklingen mot öppnare
vårdformer inom psykiatri och kriminalvård ställer krav på precisering av
ansvars- och kompetensområden mellan dessa verksamheter och socialtjänsten.
Socialstyrelsen anser vidare att andra huvudmän bör åläggas motsvarande
skyldighet all inom silt ansvarsområde tillhandahålla behövliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser att
behovet av en närmare ansvarsreglering mellan kommunerna och
sjukvårdshuvudmännen framstår särskilt klart när det gäller äldreomsorg och
behandling av missbmkare. Inom båda dessa områden krävs ofta både medicinska
insatser från landstingskommu-nema och sociala insatser från kommunema. När
vårdresurserna är knappa, kan i dessa fall en oklar reglering av ansvaret lätt
leda till att berörda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudmän inte sätter in tillräckliga resurser för sin
verksamhet utan i stället föriilar sig lill andra huvudmäns åtgärder. En
klarare ansvarsfördelning kan enligt verkel också vara betydelsefull för atl
huvudmännen inte i onödan skall bygga upp parallella resurser som är avsedda
för samma ändamål. Liknande synpunkler förs fram av flera länsstyrelser och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Kommunförbundel påtalar risken
för att andra huvudmän undviker atl bygga ul angränsande resurser. Del är
därför enligt förbundet angelägel all det kommunala ansvarel i princip
begränsas lill det kommunala kompetensområdet. Förbundel är emellertid
införstått med alt del inle går atl dra skarpa kompetensgränser mellan olika
huvudmän och framhåller atl gränsfrågor så långl möjligt bör lösas i
samförstånd mellan huvudmännen. För del fall atl della undanlagsvis inle kan
göras föreslår förbundel all ansvarsregeln komplelleras med bestämmelser om
rätt till ersättning från annan huvudman. Andra remissinsianser menar alt det
ansvar som ligger hos andra huvudmän bör anges i författningar som gäller för
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl min uppfaUning behöver
frågan om en mera ingående ansvarsfördelning mellan socialtjänsten och andra
huvudmän övervägas främsl i fråga om vårdinsatser. De ekonomiska resurser som
krävs för bistånd av detla slag är ofta betydande. Remissinstanserna har främst
pekat på omsorgerna om äldre, vården av psykiskt sjuka och vården av
missbmkare som områden där gränserna mellan socialtjänst och sjukvård
traditionellt är oskarpa. Vårdbehoven är på dessa områden ofta sammansatta, och
det kan vara svårt alt urskilja gränserna mellan sjukvård och social
rehabilile-ring. Någon gång kan del rentav framslå som beroende på slumpen om
en institution på sjukvårdens område eller en på socialvårdens område anlitas
för all klara vårdbehovet. Gränserna suddas också ut genom alt man till
socialvårdens inslilulioner knyler sjukvårdspersonal och all man på motsvarande
sätt inom sjukvården anställer kuraliv personal. Mol denna bakgmnd är del
begripligt atl remissinslanserna ställer sig kriliska mol att utredningen inte
har försökt att närmare precisera ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och
sjukvården utan har nöjt sig med atl hänvisa lill hälso- och
sjukvårdsutredningen och till behovel av samarbele mellan de båda ansvarsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del förtjänar dock all understrykas
all del i allmänhet inte möler några svårigheier alt avgöra om elt vårdbehov
skall tillgodoses av landstingskommunen inom sjukvårdens ram eller av den
kommunala socialtjänsten och atl detla gäller även i flerlalel fall av
sammansatt vårdbehov. I den mån den som är intagen för sjukvård under vårdtiden
också har behov av en klarl urskiljbar social tjänst, t.ex. barntillsyn eller
social hemhjälp, behöver några gränsdragningsproblem inte uppkomma.
Socialnämnden har här ett klart ansvar. På samma sätl följer del klarl av del
kommunala ansvaret all socialnämnden skall svara för den sociala rehabilitering
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan krävas t.ex. belräffande alkohol- och
narkotikamissbmkare sedan det omedelbara behovet av sjukvård har lillgodosells.
I dessa frågor kan jag f. ö. hänvisa lill mina överväganden när del gäller vård
utan samtycke (avsnitt 2.25 och bilaga 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man skulle i och för sig kunna
länka sig att man gjorde en inventering av de vårdområden som innehåller
sammansatta behov av de slag som tidigare har nämnts och direkl i författning
angav vilken huvudman som hade ansvaret för de olika områdena. En sådan lösning
skuUe uppfylla krav på fömtsebarhet och möjlighel lill noggrann planering. Av
olika skäl kan jag emellertid inle finna atl det skulle vara en bra lösning.
Svärighelerna är stora atl på della säll fömtse alla gränsområden. Med en
förändring av samhällel kan nya gränsområden uppkomma som måsle regleras med
påföljd alt vårdbehov kanske inle tillgodoses under avsevärd tid. Lösningen är
därför enligl min mening inte tillräckligt smidig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om man vidare 1. ex. slog fast att
kommunen svarade för alla omsorger om äldre oavsett vårdbehovels nalur, skulle
detta innebära alt kommunerna fick ta på sig uppgifter inom sjukvården som
landstingskommunen iraditionelll har haft hand om. Omvänt skulle
landstingskommunen få la ansvar för rent sociala behandlingsinsatser i en
omfattning som är främmande för denna huvudman. Möjlighelerna alt göra ralionaliseringsvinsler
och utnyttja överkapacitet skulle minska. En alltför skarp ansvarsfördelning
skulle också kunna leda till totalt ökade kostnader. Jag anser också atl del
finns risk för alt del värde som ligger i ökal kunskapsutbyte genom samarbete
mellan kommuner och landstingskommuner skulle gå förlorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad jag har sagt nu
är jag inle beredd all föreslå detaljerade regler för ansvarsfördelningen
mellan socialljänslen och sjukvården. Jag ulgår i stäUet från atl de
tveksamheler som kan komma upp i fråga om denna fördelning smidigasi får sin
lösning genom överenskommelser mellan huvudmännen. På detla sätt kan bl.a.
lokala behov och önskemål bäst tillgodoses. Som jag har sagt tidigare innebär
principen om etl yllersla ansvar för kommunerna inte någon ändring i
fördelningen av de uppgifter som i dag ligger hos kommunerna resp.
landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är således inle heller i
framtiden en kommunal uppgift alt bygga upp resurser för sjukvård. För alt
åskådliggöra detta vill jag framhålla alt socialnämnden, om den i elt enskilt
fall finner all behov av sjukvård föreligger, i första hand har alt hänvisa den
hjälpsökande lill sådan vård och vid behov förmedla kontakt mellan den
hjälpsökande och vårdinrättningen. Kommunen har givelvis ingen skyldighet all
ens inlerimisliskl tillhandahålla sjukvårdsinsatser men skall svara för
insatser som ligger inom ramen för socialtjänsten och som är bäst ägnade atl
slödja och hjälpa den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Å andra sidan är del angeläget alt
landstingskommunen i möjligaste mån begränsar sina uppgifter lill de
sjukvårdande. Varken kommuner eller landstingskommuner är i längden betjänta av
alt landstingskommunen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t. ex. bygger upp sociala resurser inom den öppna vården
som är parallella lill socialljänslens. All kommunerna inle sällan är för små
för att klara större institulionella resurser och atl landstingskommunerna i
dessa avseenden måste fylla viktiga sociala funktioner är en annan sak. Jag
återkommer senare lill frågorna kring kommunernas och landstingskommunernas
ansvar för den tyngre sociala institutionsvården (avsnitt 2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag har anfört nu i fråga om
ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och sjukvården bör kunna tillämpas
generelll i fråga om gränsdragningen mellan socialtjänsten och andra
verksamhetsområden. När det gäller gränsdragningen mol kriminalvården krävs det
dock särskilda överväganden. Jag återkommer strax lill dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har framhållil tidigare
understryker fiera remissinsianser viklen av all andra huvudmäns ansvar anges i
författningar som gäller för dem. Jag delar denna synpunkt och vill betona atl
man härigenom underlällar samarbele! mellan dem som ansvarar för olika
verksamhelsomräden. Något behov av att nu göra en samlad översyn av de författningar
som kan komma i fråga anser jag dock inle alt det finns. Frågor av delta slag
bör i stället beaktas i det löpande lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår alt beslämmelsen om
kommunens yttersta ansvar i socialulredningens förslag till socialljänsfiag
skall kompletteras så att det tydligare framgår alt delta ansvar inte innebär
en inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser har i delta
sammanhang tagil upp frägor som rör ansvarsfördelningen mellan socialnämnden
och andra grenar av den kommunala verksamhelen. Jag återkommer till sådana
frågor senare (avsnitt 2.16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Särskilt om gränsdragningen mot kriminulvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill till en början understryka
socialutredningens uttalande atl kriminalvårdens klienter skall ha samma rätt
till socialtjänstens insatser som andra medborgare. All på della sätl
otvetydigt slå fast socialljänslens ansvar bör såvitt jag kan finna i allmänhel
inle leda lill några oklarheter. Redan i dag råder del dock viss osäkerhet
främst om kostnadsansvaret för vissa klienter som vårdas i frihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 juni 1977 redovisade en särskild
arbetsgrupp i en rapport lill brottsförebyggande rådet synpunkler på slalens
och kommunernas kostnadsansvar för vissa behandlingsåtgärder inom
kriminalvården. Arbetsgruppen konslalerade inledningsvis all några oklarheter
beträffande kostnadsfördelningen mellan kriminalvården och andra huvudmän inte
lorde behöva uppstå under den lid en person är inskriven i och vislas på
anstalt. Även i fråga om fördelningen av koslnader för frivårdens klienter
(villkorligt frigivna, dömda till skyddstillsyn m.fl.) torde principen enligt
arbetsgruppens mening vara helt klar. I det förra fallel svarar staten som
huvudman för kriminalvården för alla vårdkostnader, i det senare bärs
kostnaderna av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunerna som huvudmän för socialvården. Enligt min
mening finns det heller inte anledning att gå ifrån dessa principer när den nya
socialtjänst-lagstiftningen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oklarheter föreligger däremol när
det gäller kostnadsansvaret för de klienter som formellt är inskrivna på
anstalt men faktiskt vistas på annat håll. Denna situation kan föreligga i två
fall. Det ena är alt klienten har medgells frigivningspermission för all söka
ordna sin sociala silualion och om möjligt påbörja anslällning eller sludier.
Enligl arbelsgmppens mening bör kriminalvården för dessa klienler bestrida
koslnader som uppstår när påföljden verkställs (resor lill och från anstalten,
uirustningsbidrag m. m.), medan koslnader som kan uppkomma vid annan vård
(hyra, mal. kläder, sjukhusvård) bör bestridas av resp. huvudman. I de fall en
frigivnings-permiiienl placeras i enskilt hem eller på behandlingshem för t.
ex. narkotikamissbrukare bör den kommunala socialvården i hemkommunen svara för
kostnaderna. Jag ansluler mig lill den uppfattning som arbelsgmppen redovisade
för dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del andra fall som arbetsgruppen
nämnde i delta sammanhang är del där klienlen med slöd av 34 S lagen (1974:203)
om kriminalvård i anstalt har medgetts räll alt under anstallstiden vislas
uianför anstalt. Några problem med kostnadsfördelningen mellan olika huvudmän
har inle uppstått vid placering på sjukhus eller vid olika skolor. 1 dessa fall
läcks kostnaderna av socialförsäkringen, utbildningsbidrag, studielån m. m.
Oklarheter föreligger däremot enligl arbelsgmppen i fråga om principerna för
kostnadsfördelning mellan stat och kommun vid placering i enskilt hem eller på
behandlingshem för narkotikamissbrukare. Under en tidsperiod som arbelsgmppen
särskill granskade visade det sig all kriminalvården svarade för hela kostnaden
i något mer än hälften av fallen och all kriminalvården och hemkommunen inle
sällan delade kostnaderna. I samlliga fall svarade dock kriminalvården för hela
koslnaden för kläduiruslning och resor i samband med placeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen konstaterade all
möjligheten lill vistelse uianför anstalt har kommil atl utnyttjas i allt högre
grad. Gruppen slog också fast alt kriminalvården enligl gällande regler måsle
bära kostnadsansvaret för klienten eftersom denne inle är formellt utskriven
från kriminalvård i anstalt. Kriminalvården saknar dock anslag för denna vård
och har därför svårigheier alt följa gällande princip för kostnadsansvaret.
Arbetsgruppen hänvisade lill socialulredningens och kommunalekonomiska
utredningens arbete och menade alt principerna för kostnadsfördelningen mellan
stal och kommun vid placering av klienler enligt 34 § måsle följa de huvudprinciper
för ansvarsfördelning mellan de olika huvudmännen som dessa utredningar drar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan arbetsgruppen lämnade sin
rapport, har kriminalvårdsstyrelsen träffat en principöverenskommelse i frågan
med Kommunförbundel. Denna innebär alt så länge verkställigheten pågår i 34
S-fallen skall kriminal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Kommunens ansvar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdsslyrelsen
svara för kostnaderna. Men fr. o. m. den beräknade dagen för villkorlig
frigivning eller frigivningspermission övergår kostnadsansvaret på kommunen,
om klienlen vislas på etl enskilt hem vars hems vårdare avlönas av kommunen
eller i ett behandlingshem som drivs av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill för egen del till en början framhålla atl
ansvarel för atl behövliga vårdinsatser i 34§-fallen kommer fill stånd för den
som är intagen i kriminalvårdsanstalt av naturiiga skäl inte primärt kan åvila
socialtjänsten. Anser socialnämnden att den intagnes anpassning i samhället kan
underlättas genom t. ex. placering i enskilt hem, lär det dock knappast vara
någol hinder för nämnden all föreslå kriminalvårdsmyndighelerna en sådan placering.
Initiativet lill placering får dock anlas i det övervägande antalet fall komma
från kriminalvårdsmyndigheterna. Av arbetsgmppens rapport framgår atl elt
villkor för placering i behandlingshem för narkotikamissbmkare eUer i enskilt
hem är alt planeringen av vistelsen alltid sker i samråd med den sociala
myndigheten och att kommunen godkänner placeringen. När en framställning görs
om placering av delta slag och kommunen finner att den intagne är i behov av
den föreslagna insatsen, ler det sig självklart alt kommunen har samma ansvar
för alt en adekvat placering sker som när det gäUer andra vårdbehövande. Några
oklarheter i detta avseende lär knappast behöva uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mera tveksam är emellertid frågan vem som skall
svara för kostnaderna för vården. Socialutredningen har inle tagit uttrycklig
ställning i denna fråga. Arbetsgruppen menade atl man måste följa de
huvudprinciper som skall gälla för ansvarsfördelning mellan olika huvudmän. I
fråga om kostnadsansvaret för institutionsvärden innebär dessa huvudprinciper
enligt utredningens förslag atl landstingskommunerna skall ha ansvaret för de
tyngre institutionerna, medan kommunerna i regel kommer att få svara för
kostnaderna för t.ex. behandlingshem för narkotikamissbmkare. Kosinadema för
placering i enskilt hem blir en kommunal angelägenhet. Som jag återkommer till
närmare längre fram (avsnitt 2.13), bör emellertid kommunema ha ett visst
kostnadsansvar även i de fall landstingskommunen är huvudman. Delta ansvar bör
fullföljas genom att kommunen betalar avgifter för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns enligl min mening för den kommunala
socialtjänstens del inte anledning alt i nuvarande läge förorda någon ändring i
den principöverenskommelse som nyligen har ingåtts mellan
kriminalvårdsstyrelsen och Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis poängtera att det sagda
inte innebär någon begränsning av klientens rätt atl på samma villkor som
gäller för andra få ekonomisk hjälp eller annal bislånd inom socialtjänsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Socialtjänsten — funktion och uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Socioltjänstens huvudfunktioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen delade i sitt principbetänkande
in socialljänslen i åtta huvudfunktioner. Under remissbehandlingen var några
inslanser kriliska. Sålunda förordade t.ex. socialstyrelsen i slällel en
indelning i tre huvudgrupper, nämligen samhällspåverkande ålgärder, sociala
ijänsler och avhjälpande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I slutbetänkandet tar socialulredningen begreppel
social tjänst som ulgångspunkt för den fortsalla systematiseringen. Alla
former av socialnämndens sociala verksamhet vill utredningen kalla för sociala
tjänster. "Med social tjänst bör avses varje social insats som
socialnämnden svarar för och som direkt eller förmedlat tjänar den enskilde och
utgör medel för verksamhetens måluppfyllelse." Socialtjänstens medel
sammanförs nu av ulredningen i tre huvudfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strukturinrlktude
insutser, som syflar till en god samhällsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hit räknas medverkan i samhällsplanenngen, arbete
med sociala problem i samhällel, uppsökande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt inriktade insatser, varmed åsyftas
generelll utformade sociala insatser inom exempelvis barnomsorgen och
äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av särskild vikl är insatser som avser all
tillgodose behov av information, barns och ungdoms omvårdnad och utveckling,
arbete och försörjning, självständigt boende m. m., socialjour.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Individuellt inriktade insatser, som avser sociala
tjänster direkt anpassade tiU den enskilde individens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hit räknas bl. a. kommunal behovsprövad ekonomisk
hjälp, upplysningar, samtal och rådgivning om ekonomi, barnuppfostran,
samlevnad osv., andra förebyggande insalser och hjälpåtgärder som motiveras av
den aktuella situationen, fortlöpande kontakt för stöd och rådgivning vid
problembearbetning (bl.a. familjerådgivning, gruppterapi, psykodrama),
erbjudande om behandling och vård i olika former, insatser som gäller
nyinflyttades och invandrares förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar utredningens uppfattning alt en hell klar
gränsdragning inle är möjlig. En viss social ijänsl kan vara sammansatt och
beröra mer än en huvudfunktion. Det är snarast bedömningen av tjänstens
huvudsakliga inriklning, eller annoriunda uttryckt var ijänsten har sin
tyngdpunkt, som har fått bestämma indelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa av socialtjänstens vård- och serviceområden
griper över alla huvudfunktioner och då framför allt allmänt inriktade
insatser och individuellt inriktade insatser. Det gäller samhällets omsorger
om barn och ung-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dom. omsorgerna om äldre människor liksom omsorgerna om
människor med handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är här fråga om områden inom
socialtjänsten som är mycket omfattande med hänsyn lill del antal människor de
berör och de stora resurser de tar i anspråk. Jag behandlar därför dessa
områden särskilt senare i mitt anförande (avsniu 2.9-2.11). Hela huvudområdet
individuellt inriktade insalser är f ö. så omfattande atl jag här kommer aU
inskränka mig till all huvudsakligen hänvisa lill vad jag anför längre fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inte heller bestämningen av
begreppet social tjänst går hell fri från kritik. Kommunförbundet påpekar atl
om t.ex. fritidsgårdsverksamhelen drivs av socialnämnden i en kommun, kommer
den att räknas som en social Ijänsl, medan den i en annan kommun där
verksamhelen drivs av fritidsnämnden hänförs till fritidsverksamhet. Förbundel
vill avgränsa begreppel lill socialnämndens lagbundna verksamhel, vilkel inte
skulle hindra alt kommunen svarar för sociala tjänster i vidare mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill här erinra om att det är
kommunen som inom silt område skall ha ansvaret för socialtjänsten (avsnitt
2.3). I fråga om strukturinriktade och allmänt inriktade insalser bör del med
ell undanlag slå kommunen fritt all överlåta åt särskilt organ all ha hand om
vissa uppgifter, medan del övergripande ansvarel ligger kvar på socialnämnden,
som bör anmäla hos kommunen om uppgiften inte sköts på avsett sätt. Undantag
från kommunens valfrihet avseende organisationen av sådana insatser är
socialnämndens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Det utesluter
givelvis inte alt också fakultativa organ, t.ex. fritidsnämnden och kulturnämnden
bör vara med i denna planering. Individinriklade insatser bör enbart socialnämnden
eller social distriktsnämnd ha hand om. Jag återkommer senare närmare lill
olika kommunala kompetensfrågor i samband med behandlingen av den kommunala
socialförvaltningens organisation m.m. (avsnitt 2.19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag har
sagt nu föreslår jag alt med social tjänst skall avses varje social insats som
socialnämnden unsvurar för och som direkl eller förmedlat tjänar den enskilde
och utgör medel för verksamhetens måluppfyllelse. Härmed avses också
verksamhet som socialnämnden inle direkl har hand om men har etl övergripande
ansvar för. Därmed bör man kunna undvika alt samma slags insats i vissa
kommuner räknas som social tjänst och i andra kommuner inle räknas som social
ijänsl beroende på om den sköts av socialnämnden eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens slutliga förslag
om indelning i de tre huvudfunktionerna har mött få invändningar. Till de
remissinstanser som uttalar sig direkl posilivt om förslagel hör TCO och
Sveriges socionomförbund, som säger atl indelningen är ändamålsenlig. Även
SACO/SR är huvudsakligen positiv. Nykterhetsrörelsens landsförbund anser att
grupperingen lägger en värdefull grund för en fortgående analys av
samhällsutvecklingen och för fortsatt socialt arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill kalla "strukturinriktade
insalser" för "samhällspåverkande insalser". I styrelsens
utvecklingsarbete är motsvarande benämningar samhällspåverkande åtgärder,
allmänt inriktade ålgärder och avhjälpande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har i slutbetänkandet lill stor
del beaktat socialstyrelsens tidigare kritik mot den indelning som föreslogs i
principbetänkandet. De ändringar som utredningen gjorde som en följd av kritiken
var enligt min mening ändamålsenliga. Jag vill däremot inte ansluta mig lill
socialstyrelsens förslag lill ändringar i den systematik som socialutredningen
slutligen stannade för. Benämningen "påverkande" kan sålunda enligl
min mening inle förbehållas de stmklurinriktade insatserna. Den har viss relevans
också för allmänt och för individinriktade insatser. En aktiv socialtjänst
måste - med alla förbehåll som bör göras - sträva efter all påverka enskilda
människor och deras direkta livssituation genom individuella åtgärder. Jag
anser inte heller all socialstyrelsens term "avhjälpande åtgärder"
för individinriktade insatser är väl vald. Begreppet ger inte utrymme för de
förebyggande insatserna på individnivå. Även om de strukturinriktade
insatserna är primärt förebyggande och de individinriktade insatserna sekundära
i delta avseende, kan de senare inle begränsas till att spela enbart en
"avhjälpande" roll. Jag behandlar senare i flera andra sammanhang
frågor om förhållandet mellan samhällel och den enskilde. I fråga om
principerna för insatser hos den enskilde och familjer (avsnitt 2.7) stryker
jag särskilt under att en aktiv socialtjänst skall i samverkan med klienlen
kunna ställa krav och aktivt påverka honom eller henne. "Påverkan"
markerar emellertid ett resultat som självfallet inte är känt när en viss
åtgärd initieras. "Inriktning" anger däremot målinriktning och syfte.
Jag finner sålunda utredningens formuleringar riktiga och tillstyrker indelningen
i huvudområdena stmkturinriklade, allmänt inriktade och individuellt inriktade
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också utredningens syn på vilka verksamheter som
bör anses ingå i de olika huvudområdena har i huvudsak godtagits av
remissinstanserna. Socialstyrelsen anser emellertid att uppsökande verksamhet
hör till allmänt inriktade insatser snarare än de strukturinriktade. Styrelsen
menar alt det sociala arbetet sammantaget kommer atl ulgöra kunskapsunderlag
för de stmkturinriktade insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som Kommunförbundets s.k. SAlSP-projekt (sociala
aspekter i samhällsplaneringen) visar kan många olika personalkategorier bidra
med sina kunskaper. Dessa kunskaper bygger på en kontakt med människor och
deras förhåUanden inom en vidare ram än vad som avses med uppsökande verksamhet
i vanlig mening. Den uppsökande verksamheten är ett av flera medel för såväl
samhällsplaneringen som för individuella insatser. Med hänsyn till den
betydelse som den uppsökande verksamheten bör få för samhällsplaneringen anser
jag emellertid att den i första hand bör ses som en stmkturinriktad insats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många olika personalkategorier är verksamma med
sociala insatser inom det vida verksamhetsområde som de sociala ijärislerna
omfatlar. De har olika tjänsteställningar, yrkesbeleckningar och
organisationstillhörighet m. m. En i modernt språkbruk vanlig benämning på
många av dem är socialarbetare. Härmed avses närmasl de yrkesgrupper som har
hand om utredningar och behandlingsinsatser i individuella ärenden. Utifrån en
helhetssyn anser jag del önskvärt att begreppel vidgas lill att omfalla bl. a.
olika grupper av vårdarbetare, t. ex. hemtjänstpersonal. Enligt min mening bör
ålminstone de kallas socialarbetare som utför sociala Ijänsler genom medverkan
i planering, utredning, beslul, behandling och vård, när del inte är fråga om
renl konlorslekniska eller administrativa göromål och man knappast längre kan
lala om en "social insals". Jag är medvelen om atl benämningen
socialarbetare också kan vara tillämplig på socialt verksam personal inom andra
vårdområden i samhällel som socialnämnden inte har ansvaret för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad jag har sagt nu har visseriigen ingen belydelse
för lagstiftningen eller i något annat formellt avseende. En enhetlig syn i
dessa frågor bör ändå kunna få en praktisk, positiv belydelse. Den gemensamma
benämningen socialarbetare understryker att de olika yrkesgrupperna har en
gemensam uppgift och atl allas insatser har samma värde oberoende av
tjänsteställning och formella meriter. En sådan vidgning ligger väl i linje med
den helhetssyn som präglar socialtjänstreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Strukturinriktade insatser Medverkan i samhällsplaneringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens aktiva deltagande i
samhällsplaneringen är elt viktigt inslag i socialtjänstreformen. Utvecklingen
av samhällel har bl. a. inneburit att alltmer av ansvar för n)änniskors
livssituation har lagts på kommunema. Kommuninvånarnas olika anspråk har också
efter hand blivil alltmer kännbara. Knappa resurser och miljömässiga och andra
kvaliletsbe-slämmelser reglerar möjlighetema att infria invånarnas önskemål.
Stora krav måste därför ställas på del kommunala beslutsunderlaget och på den
planeringsprocess genom vilkel underlaget arbetas fram och behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En förändrad planeringssyn har vuxit fram. Sociala
element har i allt högre grad förts in i diskussionen, vid sidan av överväganden
om fysiska och ekonomiska resurser. Intresset för de sociala sammanhangen och
människors välfärd markeras också starkt i socialutredningens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samhällsproblem betraktas inte längre huvudsakligen
som frågor som det gäller att finna "tekniska" lösningar på.
Synsättet har vidgats. Individers eller gruppers sociala svårigheter ulvecklas
i elt samspel med miljön. Inte sällan uppstår de i ett komplicerat växelspel
mellan förändringar i samhällsstrukturen och människors behov, intressen samt möjligheter
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmåga atl klara dessa förändringar. Del finns ofla slor
kunskap hos socialljänslens förtroendemän och anslällda om sociala problem och
deras samband med bakomliggande faklorer. Socialljänslens skyldighet all aktivt
della i samhällsplaneringen tillhör därför de viktigaste inslagen i socialtjänslreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen menar alt den
sociala seklorns medverkan i samhällsplaneringen skall syfta till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt utjämna
skillnader i levnadsvillkor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all se lill att
den sociala tryggheten omfatlar alla;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all förslärka
gemenskap och solidaritel mellan människorna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- all främja medborgarnas engagemang i gemensamma
angelägenheter.<br>
Della innebär all socialljänslen genom sill dellagande i samhällsplane<br>
ringen skall verka för grupper som är i olika avseenden underförsörjda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen har i sina överväganden
om de sociala organens medverkan i samhällsplaneringen framför allt diskuierat
den lokala - den kommunala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- nivån och den kommunala socialljänslens möjligheler all
della i plane<br>
ringsprocessen. Ulredningens förslagom socialtjänstens medverkan i sam<br>
hällsplaneringen har fåll elt i del närmasle enhälligt positivt mottagande av<br>
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas arbete med
samhällsplaneringen är grundläggande när det gäller att påverka
samhällsstrukturen. Jag är överens med ulredningen alt socialsektorns medverkan
skall ha sin tyngdpunkt på lokal nivå. Där finns kunskapen om människors
villkor och där mäts effekterna av samhällsplaneringen bäsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen har pekat på
finns det emellertid etl viktigt ansvar för samhällsplaneringen också på läns-
och riksnivå. Och det är väsentligl all av de sociala aspeklerna bevakas på
alla samhällsnivåer. Planeringen påverkar nämligen villkoren för medborgarna på
vilken nivå den än genomförs. Sociala svårigheier som de sociala organen i
kommunen ställs inför har ofla samband med brister eller oförutsedda effekler
av planeringen på andra nivåer. Jag återkommer därför strax särskilt till de
sociala organens medverkan i planeringen på läns- och riksnivåerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har i silt
sliilbetänkande betonat hur ingripande samhällels planering i dess olika
former är i människors levnadsvillkor och hur beroende individens välfärd är av
samhällels åtgärder inom många olika sektorer. Samhällels planering bör enligl
utredningen leda fram till åtgärder som samverkar på bästa säll för den
enskilda människan och för grupper av människor. Del blir då viktigt atl bygga
planeringen på kunskap om människors eller gruppers silualion. I annal fall
riskerar man en bristfällig förståelse av de faktiska villkoren och en dålig
anpassning av sam-hällsåtgärderna lill de individuella förulsältningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar detta synsätt.
Planeringen måste formas från bl. a. kunskapen om sociala villkor och i
planeringsprocessen måsle denna behandlas med samma tyngd som kunskap om
teknik, ekonomi, juridik elc. Del finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>däremot inte skäl att bedriva en särskild social planering
som beskrivs och läggs fasl i särskilda plandokumeni och som behandlas vid
sidan om annan övergripande planering, t.ex. fysisk och ekonomisk. De sociala
organen bör på olika nivåer i samhällel medverka i samhällsplaneringen och med
sina kunskaper och erfarenheler bidra lill all planeringen inriktas och
utformas i linje med det synsäll som jag har förordal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planering på kommunal nivå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De tre gällande vårdlagarna, BvL,
NvL och ShjL, innehåller samtliga generelll utformade bestämmelser som ålägger
respektive nämnd långtgående uppgifter i förebyggande syfte. Socialvården
skall göra sig förtrogen med människors levnadsförhållanden och tillgodose
föreliggande behov genom såväl allmänna anordningar som individinriktade
insatser. Några bestämmelser som ger respektive nämnd rätt eller skyldighet alt
aktivt medverka i samhällsplaneringen finns del dock inte i dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen erinrar om att
kommunerna successivi har fått etl ökat ansvar för samhällsplaneringen, och atl
denna planering påverkar praktiskt taget alla sidor av medborgarnas
levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen ger exempel på
kommunala besluts påverkan på människornas förhållanden. Genom den f\'sisku
pluneringen påverkas bebyggelsestrukturen, trafiksystemet, förutsättningarna
för rekreation och service saml samordningen av olika funkfioner i den fysiska
miljön. Kommunen har även ansvar för planering av bostadsför.sörjningen. Denna
vidgas alllmer lill program för hela boendemiljöns uiveckling.
Socialulredningen pekar på socialtjänstens ansvar för befolkningsgrupper som har
speciella bostadsbehov. Till dessa hör ungdomar, äldre, handikappade och
personer i olika stadier av rehabilitering. Kommunen har vidare i ökad
omfattning fäll ansvarel för en sysselsätlningsplanering som slräcker sig
längre än till den planering av arbeisplalsområden som ingår i den fysiska
planeringen. Ulredningen pekar i del sammanhanget på
sysselsällningsulredningens belänkande (SOU 1975:90) Arbete ål alla där del
betonas atl bl. a. kommunernas planering bör underlätta skapandet av nya
arbetstillfällen och undanröja förvärvshinder. För vissa grupper t. ex. för
ungdomar med brister i utbildning och yrkeserfarenhet samt för personer under
rehabilitering är det ofla nödvändigl med särskilda ålgärder för alt skapa
sysselsättningsmöjligheter. Till de nu nämnda planeringsformerna kommer
planeringen UV kommunens egen verksumhet, dvs. planering av institutioner och
verksamhel inom bl. a. kullur. ulbildning, friiidsverksamhel och social
service. Socialnämnden bör medverka i den planering som har nämnls nyss. Delta
är en förutsättning för alt nämnden i etl tidigt skede i enlighet med vad jag
har sagl lidigare skall kunna främja den enskildes möjligheter lill arbele,
bostad och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser har pekat på
betydelsen av socialljänslens egen verksamhetsplanering som en av
förutsättningarna för en akfiv medverkan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
samhällsplaneringen. Konstruktionen med en ramlag i kombination med det ökade
kommunala ansvaret och den enskildes rält och möjligheler atl genom besvär få
beslul prövade leder till alt del behövs mer detaljerade målsättnings- och
verksamhetsplaner för socialtjänsten. Handlingsprogram och planer bör
upprällas för olika seklorer. Lagen bör därför enligt dessa remissinstanser
ange en skyldighet för kommunen att utarbeta sådana program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag inslämmer med socialutredningen och flera
remissinstanser i uppfattningen att en väsentlig del av socialtjänstens
medverkan i samhällsplaneringen är den egna verksamhetsplaneringen.
Planeringen av den egna sektorn är en av utgångspunkterna för etl deltagande i
den mer övergripande planeringen. Del är nödvändigl att göra planeringen mer
samlad och målinriktad, atl följa upp genomförda planer och all förmedla
kunskaper och erfarenheler till beslutsfattarna. Den ger vidare, vilkel också
vissa remissinstanser har pekat på, ramlagstiftningen ett mer konkret innehåll.
Ett politiskt och administrativt ansvar kan därigenom lättare utkrävas. En
långsiktig verksamhetsplanering av socialtjänsten ökar också möjligheterna
till gemensam planering med andra organ. De resurser som kommunen har
tillsammans med framför allt landslingen kan också komma alt ulnylljas bättre.
Det gäller exempelvis omsorgerna om äldre och handikappade saml vård och
behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag återkommer till bör socialstyrelsen i sin
egenskap av tillsynsmyndighet följa samhällsplaneringen också på den kommunala
nivån. En utvecklad planering av socialtjänsten i de olika kommunerna kan ge
socialstyrelsen ell underlag för atl följa upp och värdera hur socialtjänsten
ulvecklas i landel. Den ger också socialstyrelsen underlag för sammanställningar
och återföring av kunskaper lill kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kommunerna har redan nu utvecklats olika former
av planering av socialvården. Denna planering kan emellertid vara mer eller
mindre väl utvecklad i fråga om olika delar av verksamheten.
Verksamhetsplaneringen i dess helhet har också kommit olika långt i olika
kommuner. En väl utvecklad verksamhetsplanering kommer att få stor belydelse
för att utforma socialtjänsten. Delta blir fallet både för atl fördela
resurserna efler de behov som föreligger och för atl omdisponera resurser och
ändra verksamhetsinriktning med hänsyn till väntade förändringar i behovet av
socialtjänstens olika insatser inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill sålunda starkt underslryka att den
nuvarande verksamhetsplaneringen av socialvården bör vidareutvecklas i
kommunerna. Bl. a. ramlagen bör kunna göra det lättare för socialnämnden att i
planeringen få en samlad överblick över resurserna och hur dessa med hänsyn
till behoven lämpligast bör disponeras. Verksamhetsplaneringen bör beröra
samtliga socialtjänstens uppgifter. Med hänsyn till atl kommunema redan i stor
omfattning har en sådan planering harjag inte funnit del nödvändigt atl ta in
en särskild bestämmelse om planeringen av socialtjänsten i lagstiftningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sitt förslag alt socialtjänsten genom atl
medverka i den kommunala samhällsplaneringen skall ges möjlighet atl påverka
samhällsstrukturen pekar ulredningen på tre slag av insalser. Dessa är all
socialljänslen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tillför underlag till planeringen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>deltar i planeringen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>deltar i uppföljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna insatserna tillstyrks i del närmaste enhälligt av remissinstanserna.
Flera understryker alt den uttalade salsning på strukturinriktade insatser i
del sociala arbetet som utredningen för fram markerar en strävan att minska
behovet av individuella tjänster. Ulredningens uppfattning alt socialtjänstens
möjligheter atl påverka samhällsplaneringen är etl villkor för en mera
genomgripande förändring av arbetsformerna inom den sociala verksamhelen delas
också av många remissinsianser. Så pekar t.ex. socialstyrelsen på atl
socialtjänsten genom denna nya arbetsmetod kan bryta sin isolering och tvingas
redogöra för sitt arbetsområde och använda sina kunskaper i elt vidare
sammanhang. Socialtjänsten blir en akliv problemsökare som kan beskriva sociala
problem och missförhållanden i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa remissinsianser anser all den föreslagna
medverkan från socialtjänstens sida borde utvecklas ytterligare. Praktiska
erfarenheler och pågående forsknings- och utvecklingsarbete måste vara grunden
i en sådan utveckling. Delta gäller t. ex. frågor kring boendesegregations
uppkomst och former, den sociala gemenskapens villkor och sambanden mellan
yttre miljö och sociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom socialutredningen och flertalel
remissinsianser anser jag alt socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen
är ell av de viktigaste inslagen i den nya socialtjänsten. Den markerar lydligl
uppbrollel från den symptom- och individinriklade lagstiftning som hittills
huvudsakligen har reglerat del sociala arbelel i kommunerna. Den ger
socialljänslen möjligheter au förebygga sociala svårigheter på etl mer aklivi
säll än den nuvarande lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som socialtjänsten mäsle beskriva sociala problem som en grund i planeringen,
måsle den också vara beredd all redovisa de mänskliga och maleriella resurser
som finns och hur dessa kan användas som en ylterligare grund i planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många frågor återstår atl lösa innan socialtjänsten
har funnil formerna för denna nya slora uppgift. Formerna för medverkan i
planeringsarbetet måste ulvecklas ylterligare och lång lid måsle ägnas försöks-
och uiveck-lingsarbele. Också ulbildningen på delta område blir viklig.
Socialljänslen befinner sig i början av en utvecklingsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har ansell atl formerna för
socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen inte bör regleras närmare i
socialtjänstlagen. Motivet är bl. a. de varierande organisatoriska och andra
förulsällningar Som råder i kommunerna. Enligt förslagel skall det ankomma på
nämnden att i samverkan med övriga facknämnder närmare utveckla dessa former.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel har i detta hänseende
fått elt någol blandat mollagande av remissinstanserna. Medan vissa inslanser
delar socialulredningens uppfattning, anser andra all utredningen närmare
borde ha angett formerna för socialnämndens medverkan och att ulredningen inle
lillräckligl konkret har redovisat socialljänslens ansvarsområde på denna
punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl.a. del lidigare nämnda
SAlSP-projeklel visar att planeringsformerna och socialtjänstens medverkan
måste anpassas till den enskilda kommunens organisation. Jag anser således all
del varken är möjligt eller lämpligl all lägga fasl formerna för
socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslens uppgift i
samhällsplaneringen är enligl socialulredningen främsl alt tillföra planeringen
kunskapsunderiag. Remissinslanserna är också ense om att socialtjänstens
anslällda har slora kunskaper och erfarenheler all tillföra
planeringsprocessen om sociala svårigheters uppkomsl och orsaker. Många anser
emellertid all socialljänslen kan få svårt alt redovisa sina kunskaper och
erfarenheler på ell tillgängligt och förståeligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man anser del nödvändigl alt
socialljänslen finner praktiska former och meloder all beskriva och formulera
sina erfarenheler och kunskaper om människors livsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan i allt väsenlligl instämma
i denna beskrivning. Genom uppsökande verksamhel och del individinriklade
arbetet får socialtjänsten kännedom om sociala förhållanden och kontakt med
brisier och missförhållanden i samhället som kan ha sin förklaring i bristande
planering eller i oförutsedda effekter av planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheter från
iiivecklingsarbeie på omrädel visar alt personalen på alla socialljänslens
verksamhelsomräden har omfaUande erfarenheler av människors sociala
förhållanden. Del gäller således förutom dem som arbetar direkt med socialt
behandlingsarbete också t.ex. barnomsorgspersonal och hemsamariler. Denna
kunskap måste las till vara såväl i socialtjänstens egen verksamhetsplanering
som när socialtjänsten medverkar i övrig samhällsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planeringen måsle bygga på
politiska mäl och kunskaper om människors villkor. Jag vill betona all den
systematisering av kunskaper och de beskrivningar som görs i första hand skall
användas av de förtroendevalda i den politiska processen. För alt man i tillräcklig
grad skall kunna la sociala hänsyn i planeringsarbetet måste socialtjänstens
kunskaper och erfarenheler föras fram redan i del skede då de utgör underlag
för politiskt arbele med målformulering och programskrivning. Jag finner det
viktigi alt socialljänslens medverkan redan från början inriktas på all följa
och beskriva ulvecklingen för de grupper som har del särskill svårt i
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En melod som socialulredningen
föreslår all socialljänslen skall använda för atl tillföra underlag ål
planeringen är all slälla samman sociala områdesbeskrivningar som kompletterar
tekniska, geografiska och andra data i den fvsiska olanerincen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill för min del instämma i socialutredningens
uppfattning atl tekniska och andra data behöver kompletteras med sociala fakta
i den fysiska planeringen. Socialtjänstens uppgift i detta hänseende bör främst
vara atl dokumentera och analysera sociala förhållanden och problem och au belysa
sambanden mellan sociala problem och samhällsstrukturen. För atl kunna fullgöra
denna uppgift måsle socialtjänsten, förutom kunskaper om kommunen, också skaffa
sig kunskap om de rön på området som tillhandahålls av den sociala
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De sociala omrädesbeskrivningar som socialtjänsten enligl
förslaget skall arbeta fram har i hög grad gemensamma drag med de
bostadssociala inventeringar som boendeuiredningarna har föreslagit alt
kommunerna skall göra i samband med bostadsplaneringen. Bostadsslyrelsen har
fått regeringens uppdrag att utveckla metoder för bostadssociala inventeringar.
Dessa skall avse dels bostadsförhållanden, dels de förulsällningar
bostadsmiljön ger för atl tillfredsställa hushållens och individernas behov av
konlakl, verksamheler och annal som har betydelse för välfärden.
Ulvecklingsarbelel skall bedrivas i nära samverkan med Kommunförbundel saml
med statens planverk och andra myndigheter. Jag fömlsäller att socialslyrelsen
som tillsynsmyndighet för socialljänslen kommer att få en betydelsefull roll i
detta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller socialtjänstens deltugunde i
planeringsarbetet pekar socialulredningen på alt delta bör vara så organiserat
att socialtjänstens förtroendemän och tjänstemän ges tillfälle atl naturiigt
della i hela planeringsprocessen - från programskrivning lill genomförande.
Flera remissinsianser har berört denna fräga, liksom socialtjänstens
förhållande lill övriga nämnder och styrelser och hur erfarenheler av social
nalur från dessa skall kunna tillföras planeringsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bl. a. Kommunförbundet framhåller att det inle får
vara förbehållet socialljänslen all bidra med sociala hänsyn i planeringen av
samhällel. Inte heller får etl ökat engagemang från socialtjänstens sida
innebära atl övriga facknämnders ansvar minskar. Några remissinstanser,
däribland LO, framhåller att ell aktivt deltagande i planeringen av
socialljänslen inle får innebära all ansvarel för att de sociala aspeklerna
blir beaklade flyttas över från kommunstyrelsen lill socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag slryka under all ansvaret för
all kommunal planering enligt kommunallagen vilar på kommunstyrelsen. I
planeringsansvaret ligger att samordna och avväga olika facknämnders
synpunkter. Del ankommer på kommunslyrelsen alt åstadkomma ell sädani
arbetsklimat och öppet samarbele över fackgränserna alt olika verksamheter inte
konkurrerar med varandra ulan strävar efter atl finna helhetslösningar som kan
accepteras från skilda synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Jag ansluler rnig lill socialulredningens förslag
till regler i socialijänslla-gen om socialljänslens deltagande i
samhällsplaneringen. Socialnämnden skall "medverka i samhällsplaneringen
och i samarbete med andra sam-</span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda verka
för goda miljöer i kommunen". Socialnämnden skall sålunda tillföra
planeringsunderlag och delta i planeringsprocessen. Nämnden bör dessulom
initiera och finna former för samverkan med andra kommunala organ vars
erfarenheler och kunskaper krävs för atl få fram etl mer fullständigt
planeringsmaierial. Jag vill emellertid belöna all delta inle innebär all
socialljänslen ges ell övergripande ansvar för all planeringen bedrivs med
hänsyn lill människors behov och förulsällningar. Däremol måsle socialnämnden
anses ha en skyldighet att påverka planeringen till ell sådanl hänsynstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
all socialljänslens företrädare i silt arbele med planeringsfrågorna för nya
bostadsområden och vid sanering av gamla skall verka för all följande delmål
uppfylls:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- en allsidigt sammansatt social struktur;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- en planering av närmiljön som främjar konlakl och
gemenskap;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheler
lill differentierade kultur- och fritidsaklivileler för alla;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ell
tillräckligt och väl lokaliserat utbud av social service;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- en lokalisering av lämpliga
arbetsplatser och andra verksamheler som<br>
bidrar lill alt ge bostadsområdena etl mångsidigt socialt liv;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- väl utbyggda kollekliva
resmöjligheler som tillgodoser även de handi<br>
kappades behov;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- etl bostadsulbud som tillgodoser
också speciella sociala bostadsbehov i<br>
icke segregerade former;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- offentliga platser och byggnader
så utformade atl de blir tillgängliga för<br>
alla;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- differentierade sysselsättnings-
och lUbildningsmöjligheler för grupper<br>
med behov av särskilda insalser;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- en aktiv konsumentverksamhel med
inriklning i första hand på alt<br>
slödja resurssvaga grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till
socialulredningens förslag till delmål, vilka har lillsiyrkls praktiskt laget
enhälligt av remissinstanserna. Dessa delmål svarar bl.a. mot förslaget atl i
socialijänstlagen ange att socialnämnden skall främja den enskildes räll lill
arbele, boslad och ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I debatten har visserligen hävdals
alt samhörighet och gemenskap kan stärkas om människor med samma etniska eller
socio-ekonomiska tillhörighet bor inom samma område. Man måsle emellertid
räkna med all effekterna av en sådan långt driven boendesegregation blir
övervägande negaliva och riskerar atl leda lill en ökad isolering mol samhällel
i övrigl. Enligl min mening svarar delmålen väl mol de krav som man bör ställa
på en god bostadsmiljö för olika kategorier av boende. Bostadsslyrelsen har
påpekat all i delmålen bör ingå all göra det möjligt för invånare i äldre
områden alt bo kvar sedan en sanering har genomförts. En sådan ambition kan
enligt min uppfattning läsas in i flera av de delmål som socialutredningen
nämner. Jag vill i del sammanhanget gärna tillägga alt del i saneringsarbelet
i äldre bosladsområden alllid måsle göras en avvägning mellan före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slagna
ändringar och deras ekonomiska och andra konsekvenser för människornas
möjligheter atl bo kvar efter förändringen. I bostadsdepartementet har
tillsatts en särskild arbetsgrupp som sysslar med stadsförnyelsefrå-gor. På det
kommunala planet har socialtjänsten en viklig uppgift i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som fiera remissinsianser har tagit upp är
om socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör regleras inle bara i
socialtjänstlagen ulan också i annan lagstiftning. Flera remissinsianser anser
alt detta bör ske, företrädesvis i byggnadslagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna framhåller bl. a. att om
socialljänslen skall ha någon möjlighel atl kunna della i samhällels planering
och påverka samhällets struktur räcker det inte med regler om detta i
sociallagsliftningen. En sådan bestämmelse får genomslagskrafl först om andra
samhällsplanerande organ, exempelvis byggnadsnämnden, åläggs atl efterfråga
socialnämndens medverkan i planeringen och redovisa framförda sociala aspekter
inför beslutande organ. Man påminner om atl socialulredningen i sill
principbetänkande ansåg att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen
borde regleras förutom i sociallagsliftningen även i annan berörd lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statens planverk - som i övrigt är myckel positivt
till förslaget om ökad medverkan av socialnämnden i samhällsplaneringen -
avstyrker att bestämmelser las in i annan författning än socialtjänstlagen.
Verkel framhåller bl. a. att del kan finnas en risk alt på det sättet
stadfästa ell remissförfarande som skulle kunna tolkas så atl enbarl färdiga
planförslag remitteras till socialnämnden. Den snabba ulvecklingen leder till
organisatoriska förändringar som gör det mindre lämpligt att i författning
reglera etl samrådsförfarande genom atl där t. ex. räkna upp de förvaltningar,
vilkas mening byggnadsnämnden i olika fall skulle vara skyldig att inhämta.
Planverket förutsätter alt kommunstyrelsen ulan särskilda bestämmelser
tillförsäkrar socialnämnden inflytande på hela planeringen inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samrått med chefen för
bostadsdepartementet. F. n. pågår arbetet med en ny plan- och bygglagsliflning.
Till gmnd för arbetet ligger etl betänkande av den s.k. bygglagutredningen, SOU
1974:21. Förslag väntas bli remitterat under år 1979. Utan att föregripa
kommande ställningslagande lill förslaget villjag understryka vikten av att
socialnämnden bereds tillfälle all tillföra den fysiska planeringen sina
kunskaper och åsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämndens uppgift atl medverka i
samhällsplaneringen kommer att läggas fast i socialtjänstlagen. Tillsammans med
del samordningsansvar som åvilar kommunstyrelsen och den allmänna
samrädsskyldighet som byggnadsnämnden har - och som jag föruisätter kommer att
behållas eller förstärkas i den nya bygglagsliftningen - är detla enligt min
mening en tillräcklig grund för att socialtjänstens kunskaper och erfarenheter
utnytt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jas
redan på etl lidigl sladium och även fortlöpande i planeringen. Jag delar
därför socialutredningens uppfattning all någon särskild bestämmelse om
socialnämndens medverkan i den fysiska planeringen inle behövs vid sidan om
socialljänsllagens besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har framhållil alt den nya
uppgift som socialtjänsten får att aklivi medverka i planeringen kommer all
kräva ylterligare resurser och leda till ell slorl behov av fortbildning och
vidareutbildning av såväl förtroendevalda som tjänstemän. Man anser del också
väsenlligl alt öka kunskaperna om socialnämndens verksamhel och socialljänslens
möjligheter lill medverkan i planeringen bland övriga personalgrupper och
förvaltningar i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nya arbetsuppgifterna måste få återverkningar på
bl.a. socialtjänstens organisation. Denna måste i fortsättningen möjliggöra
både alt det utvecklas ett planeringslänkande och att utvecklingsarbetet på
området kan följas. Jag återkommer senare till de krav som ett nytt arbetssätt
ställer på organisationen (avsnitt 2.19) samt till de utbildningsinsatser som
reformen aktualiserar (avsnitt 2.26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Planering
på riksnivå och regional nivå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns nära kopplingar mellan
samhällsplaneringen på kommunal nivå och planeringen på riks- och regional
nivå. Socialulredningen har också pekat på detta förhållande. Den sociala
strukturen i kommunen påverkas i hög grad av beslul som fattas på regional nivå
och på riksnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En social planeringssyn bör givelvis vara
förhärskande också på dessa nivåer i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del gäller den centrulu nivån har
socialdeparlemenlel och socialslyrelsen ett särskilt ansvar. Socialstyrelsens
uppgifter blir i sammanhanget dels att medverka i översiktlig planering, dels
alt ge grundförutsättningar för insatser på övriga nivåer. Styrelsen skall ge
underlag för politiska beslut om resursfördelning på riksnivå och beslul som avser
övergripande verksamhetsplanering inom den sociala sektorn. En viklig uppgift
för styrelsen blir också alt bidra med underlag för beslul som avser andra
sektorer på riksnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Styrelsens uppgift blir också atl bistå landstingen
och kommunerna i deras planering genom att tillhandahålla olika former av
planeringsunderlag. En viktig del av styrelsens arbete blir vidare all
översiktligt följa det lokala kommunala arbetet på planeringsområdel och
förmedla kunskaper och erfarenheter lill kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens organisation har varit föremål för
översyn. Frågan om den framtida utformningen av verket har därefter beretts av
en särskild gmpp i socialdepartementet. Socialstyrelsens roll och funktion i
fråga om den sociala sektorns medverkan i planeringen - såväl i den sociala sektorns
egen verksamhetsplanering som i den övergripande samhällsplaneringen - har
därvid prövats. Gruppens arbete bildar underlag för den kommande propositionen
om socialstyrelsens uppgifter och organisation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samhällsplaneringen på den regionula nivån har
behandlals korlfailal av socialulredningen. För egen del vill jag konslalera
all ambitionerna på regionalpolitikens område har ökal under senare är. De
fastlagda målen för regionalpolitiken innebär atl människorna i olika delar av
landel skall erbjudas allsidig sysselsättning och service samt god miljö. Det
är väsenlligl atl den regionala ulvecklingen sker på elt säll och i en lakl
som människorna kan överblicka och förslå. En sådan lokalisering av sysselsättning,
service och bosläder bör eftersträvas all människorna kan erbjudas goda lokala
arbetsmarknader och möjligheler till en god social förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De ökade ambitionerna på regionalpolitikens område
har gett upphov till en omfaUande planeringsverksamhel i form av den
återkommande länsplaneringen. \ länsplaneringen preciseras de allmänna
regionalpoliliska målen för respektive län. Där anges vilka problem som måste
lösas och vilka ålgärder som behövs för detla. På grundval av länsplaneringen
utformas förslag lill riktlinjer och handlingsprogram för regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksdagen tog under hösten 1976 ställning lill
regional- och sysselsättningspolitiken (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7, rskr
1976/77:79). Den ställde sig också bakom en vidareutveckling av
länsplaneringen, som innebär att en fullständig länsplanering skall göras i
huvudsak vart femte år och att den däremellan skall följas upp årligen.
Regeringen förordnade i juni 1978 att fullständig länsplanering - benämnd
Länsplanering 1980 - skall genomföras åren 1978- 1980 av länsstyrelsema och
redovisas före utgången av år 1980. Landstingens roll i länsplaneringen kommer
all aktualiseras i samband med regeringens ställningstagande lill en
länsdemokralisk reform. Regeringen har vidare i prop. 1978/79: 112 föreslagit
inriklningen av den framlida regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har noterat ett större inslag av sociala hänsyn
såväl i uppläggningen av och riktlinjerna för Länsplanering 1980 som i den
regionalpolitiska propositionen. Man har t.ex. i samband med länsstyrelsernas
arbele med Länsplanering 1980 arbetat fram etl särskill underiag för hur
sociala aspekter kan beaklas i länsplaneringen (Underiag för länsplanering 1980
Sociala aspekter). I detla pekas på möjliga arbelsmeloder och exempel på
yllerligare kunskap som kan ge planeringen ell förstärkt socialt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Underlaget bygger lill slor del på erfarenhelerna
från elt utvecklingsarbete som har bedrivits i Norrbottens län med finansiellt
stöd av social- och industridepartementen, som också har följt arbetet i
projektels ledningsgrupp. Projekl Social utvecklingsplanering i Norrbottens
län är elt samarbetsprojekt mellan kommunerna, landstinget och länsstyrelsen
saml socialstyrelsen. Det syftar till att ge berörda samhällsorgan etl vidgat
underlag för deras ordinarie planeringsverksamhet. Underlaget skall beskriva
människors sociala problem och levnadsförhållanden samt analysera sociala
konsekvenser av regionens utveckling. Vidare ingår att precisera hur etl
socialt planeringsunderlag kan användas och att pröva former för samarbete
mellan organ på skilda nivåer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den kommande propositionen om socialstyrelsens
uppgifter och organisation avses innehålla förslag om en särskild social enhet,
som skall ingå i länsslyrelsen. En av enhetens arbelsuppgifler blir atl
tillföra den regionala samhällsplaneringen sociala aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det saknas i dag social kompelens inom
länsslyrelsen för insalser i anslulning lill samhällsplaneringsuppgifier.
Socialkonsulenterna har hittills inle heller dellagil i länsslyrelsens
planeringsarbete annat än i begränsad omfallning. Den sociala sakkunskapen
behövs för länsstyrelsens arbete med all ulveckla samhällsplaneringen mol en
mer individanpassad och miljöcenlrerad planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förutom länsplanering skall länsstyrelsen samordna
statlig, kommunal och landstingskommunal planering. 1 korthel kan länets
planering delas in i tre områden;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>regionalpolitisk planering, dvs. för all fördela
arbele, bostäder och service inom och mellan skilda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fysisk planering, dvs. för att skapa en god och
funktionell miljö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-11.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>regional trafikplanering, dvs. för all
skapa en tillfredsställande Iransportförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser all del är vikligl att den sociala
enheten deltar i arbetet på alla områden. Enhetens medverkan bör utformas på
olika sätt och på olika nivåer, allt efter uppgifternas art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För all man i planeringsprocessen skall kunna ta
social hänsyn krävs det ett tillföriilligl faktaunderiag atl göra bedömningar
efter. Det är därför viktigt att de erfarenheler som fortlöpande vinns i
arbetet inom socialtjänsten samlas in och bearbetas på etl systematiskt sätt.
Detta förutsätter alt den sociala enheten har ett väl utvecklat samarbete med
såväl kommuner och landsting som socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbete
med sociulu problem i samhället -fält- och grannskapsarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till socialtjänstens strukturinriktade insalser hör
att arbeta med sociala problem i samhällel. Socialulredningen benämner delta
fält- och grannskapsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen angav i sitt principbetänkande som en
av uppgifterna för socialtjänsten alt aktivera medborgargrupper lill insatser
för att påverka sin situation. Där konstaterades att denna uppgift som
utredningen kallade grannskapsarbete, nära ansluter sig till den sociala fältverksamhel
som inriklas på miljöer där sociala svårigheter finns eller kan befaras uppstå.
Grannskapsarbetet har utvecklats ur fällverksamhelen. De båda arbetsformerna
har därför mycket gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen avgränsar området för fält- och
grannskapsarbete till alt gälla sådana lokala förhållanden som riskerar all
ulvecklas socialt ogynnsamt. Verksamhelen skall drivas i kontakt med de
människor som berörs och i samverkan med andra samhällsorgan och med frivilliga
organisationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen pekar på all fäll- och
grannskapsarbetet bör stimulera till medverkan i ideellt, poliliskl och
fackligi föreningsliv och lill andra former av intressegemenskap. Del skall
bidra lill atl förebygga en ogynnsam utveckling av den lokala miljön och
avhjälpa konkrela brister där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom annan verksamhet inom
socialljänslen bör enligl utredningen fäll- och grannskapsarbele bedrivas inom
ramen för de mål och rikllinjer som författningarna och socialnämnden anger.
Ärenden som aktualiseras i arbetet bör handläggas enligl samma principer för
kompetensfördelningen i besluisprocessen som andra ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel remissinsianser ställer
sig bakom socialutredningens uppfaUning all fält- och grannskapsarbele är en
resurs i del sociala arbelel. Brottsförebyggande rådet pekar på dess belydelse
ur förebyggande synvinkel, men belönar samtidigt all verksamheten inte får
avskärmas från den mer individinriklade delen av socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Viss Iveksamhel lill värdet av
fäll- och grannskapsarbele förs fram av TCO och Sveriges socionomförbund som
påpekar alt den hittills bedrivna verksamhelen med grannskapsarbele inle har
varil framgångsrik, men väl har gell nylliga kunskaper och erfarenheler. En av
erfarenhelerna är all socialarbetarens roll i förhållande lill politikerns
måsle klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också utredningens beskrivning av
arbetsformerna får kritik från några av remissinslanserna. Man menar att
utredningens uttalanden all fält- och grannskapsarbetet skall bedrivas inom
ramen förde mål och riktlinjer som förtaliningarna och socialnämnden anvisar
leder lill en slyrning av icke önskal slag. Del skulle vara varken möjligt
eller lämpligl atl på så sätl delaljslyra verksamheten. Enligl denna uppfaUning
innebär grannskapsarbele all kommunen och socialljänslen släller resurser till
förfogande och på så sätt gör del möjligt all engagera olika grupper. Arbelel
måsle emellertid få drivas på dessa gruppers villkor och ansvar. Detta är
vikligl för att frivilliga organisationer och föreningar skall kimna della.
Dessa måsle få arbeta utifrån sina egna värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moisall uppfaUning framförs ocksä.
Västerås kommun anser all eftersom arbetsformerna är friare än i del
iradilionella socialarbeiel är det vikligl alt del skapas garantier för alt
verksamhelen hålls inom ramen för de mål och rikllinjer som lagstiftningen och
socialnämnden anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i min inledning om
socialijänstreformens inriktning (avsnitt 2.1) antytt socialtjänstens möjlighet
alt påverka samhällsslrukiuren genom fåli-och grannskapsarbele. Jag har då
pekal på möjlighelen lör socialljänslen att gå in i lokala miljöer som riskerar
att utvecklas ogynnsamt, och att tillsammans med dem som lever i området och
med frivilliga organisationers insalser söka bryta den negaliva ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fällverksamhet och särskilt
grannskapsarbele ärav relativt imgl dalum i vårt land. Eriarenhelerna är
fortfarande begränsade, och jag anser au del är väsenlligl all verksamhelen får
ulvecklas och ordentligt värderas innan den kan sägas ha fått sin funktion
organisaioriskl och innehållsligt förankrad i socialljänslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del behövs kvalificeral forsknings-
och utvecklingsarbele som inriklas på atl pröva och ulveckla olika meloder för
sociali fältarbete. De erfarenheter från fäll- och grannskapsarbele som har
gjorts visar all kontakt och gemenskap främsl utvecklas ur en värde- och
intressegemenskap, all man känner samhörighel med sill område och atl det finns
naturliga sociala situationer som underlällar mölen mellan människor. Jag anser
därtör all fäll- och grannskapsarbele i så hög grad som möjligi bör bygga på de
insalser som görs av politiska och ideella organisafioner och föreningar i de
lokala miljöerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstens medverkan motiveras
av all många av de mest utsatta i samhället också är politiskt fatliga ulan
någon organisationstillhörighet. Socialljänslen kan därför spela en viklig roll
i etl inledande skede för att därefter söka kanalisera verksamheten på så säll
all etl fortsatt engagemang inle behövs. Målel är all de boende i området
efter hand själva skall la över ansvarel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens
uppfattning all under den lid socialtjänsten deltar i social fällverksamhet och
grannskapsarbele med egna personella resurser, bör aklivilelerna bedrivas inom
ramen för de mål och rikllinjer som författningarna och socialnämnden anger.
Jag anser all del i värt samhälle måsle ankomma på de politiska partierna och
organisationerna all skapa den politiska medvetenheten och viljan lill
förändring av lokala miljöer. Erfarenhelerna från Skåneprojektel lalar också
för att grannskapsarbetet så långl möjligi bör bygga på insalser från
organisationer och lokall föreningsliv. Socialljänslens roll i sammanhängd är
bl.a. all slödja och bidra med sin kompelens i enlighel med de mål och
rikllinjer som är fastställda för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens insals i fäll- och
grannskapsarbeiel kan emellertid la allernaliva former, bl.a. genom ekonomiskt
eller annal slöd lill lokala organisationer och föreningar. Della stöd kan
givelvis inle förenas med villkor som hindrar de berörda organisationerna från
atl bedriva sitt arbele i enlighel med sina värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsökande verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I socialhjälpslagen finns
bestämmelser om socialnämndens skyldighet all bedriva uppsökande verksamhet.
Nämnden skall bl.a. "göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av
omvårdnad och verka för all della blir tillgodosell". Förutom all på della
säll få ingående kännedom om de enskilda människornas behov i olika avseenden
skall den uppsökande verksamhelen. enligt socialstyrelsens Råd och anvisningar,
vara elt underlag för kommunernas planering på lång sikl av den sociala
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också barnomsorgslagen har
bestämmelser om uppsökande verksamhel. Kommunerna skall genom denna ta reda på
vilka barn som behöver anvisas plals i förskola eller fritidshem på grund av
all de behöver särskill slöd i sin uiveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen har också
berört behovet av uppsökande verksamhel. Där belönas alt den uppsökande
verksamhelen bör ses som en garanti för alt individens personliga vård och
omvårdnad är tryggad på samma säll som lagen om allmän försäkring är en viklig
grund för ekonomisk trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har behandlal den
uppsökande verksamheten som en av socialljänslens slmklurinriktade insalser. I
förslagel till socialljänsfiag sägs atl socialnämnden skall "genom
uppsökande verksamhel och på annal säll främja förulsältningarna för goda
levnadsförhållanden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen betonar atl den
uppsökande verksamheten måste utformas så atl den personliga inlegrilelen inle
äventyras. Utgångspunkterna för verksamhelen bör därför vara dels alt den är
generell i den meningen att den vänder sig lill alla i en viss grupp, dels alt
den skall avse information och erbjudanden av samhällets hjälp och ijänsler.
Den bör alltså rikla sig till alla i grupper som kan väntas behöva särskill
stöd, t. ex. barnfamiljer, invandrare och ålderspensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen betonar alltså
informalionsinslagen i den uppsökande verksamhelen. Della överensslämmer väl
med barnomsorgsgruppens lolkning av begreppel uppsökande verksamhel som del
anges i belänkandel Samverkan i barnomsorgen, SOU 1975:87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen lolkar begreppel
uppsökande verksamhel så all "uppsökande" innebär ell krav på
aklivilel från socialljänslen. Denna akliviiel skall emellertid så långl del är
möjligi vara fri från "uppspårande" och konlrollerande momenl. I
slällel bör ambitionen vara att lämna alla en avpassad och personlig
information, att ge möjlighet till diskussion i frågor av särskilt intresse för
den enskilde, att genom initiativ lill och medverkan i olika förebyggande
verksamheler bygga upp etl förtroende för socialtjänsten samt att i dialog med
de boende få underlag för en bättre social planering. Del förtroende som
socialljänslen härigenom kan få kommer sannolikl all medföra en ökad benägenhet
från allmänheten alt vid evenluelll begynnande problem kontakta den
socialarbetare man tidigare träffat och har förtroende för. Därvid förbättras
också förutsättningarna för atl socialljänslens individuella stödinsatser skall
få bestående värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har emellertid
skilt mellan uppsökande verksamhet och socialljänslens skyldighet all ge mer
allmän information. Till del senare återkommer jag (avsnill 2.4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar, liksom flertalel
remissinsianser, socialulredningens syn på vad den uppsökande verksamhelen bör
innehålla och hur den bör ulfor-mas. Verksamhelen bör svara för upplysningar
och dialog, förmedla olika slag av bislånd och ge kunskap för planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom alt verksamhelen har förls
lill de siruklurinriklade insatserna betonas alt den har generell positiv
belydelse för karlläggning och analys av den sociala situationen i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskonloret och
riksrevisionsverket har för sin del menal all den uppsökande verksamhelen bör
begränsas lill mer pålagliga riskgrupper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser atl en så definierad verksamhel har vissa
nackdelar. Ju mer generella insalser som görs, deslo positivare bemöts de. Den
uppsökande verksamheten kan riskera atl förlora sin positiva innebörd om den
begränsas tiU olika grupper i riskzonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 anslutning till
socialutredningens principbetänkande vände sig flera remissinstanser mol en
alltför långl driven uppsökande verksamhel, med tanke på atl en sådan riskerar
att inkräkta på den personliga integriteten. Uppfattningen var alt hänsyn lill
integriteten måsle sältas före kravet på atl de sociala organen skall känna
lill ullu förhållanden som kan visa på behov av sociala tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av
socialulredningens slutbetänkande har frågan aktualiserats på nytt om risker
för konflikt mellan en uppsökande verksamhet och den personliga integriteten.
LO anser alt del är myckel väsentligt att människornas rätl lill personlig
inlegrilel respekteras. Det får inle bli så att människor påtvingas
uppfattningar och service som kommunen tillhandahåller. LO betonar dessulom
atl del är den enskilde själv som skall avgöra hur han vill leva så länge del
inle går ut över andra. Samma uppfattning har Kommunförbundet som underslryker
att individens fundamentala rält atl själv ha inflyiande över sin silualion
måsle respekleras även om delta innebär att man kommer i konflikt med syftel
bakom den uppsökande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målet för den uppsökande
verksamheten bör enligl min mening vara alt socialtjänsten genom verksamhelen
skall få så god kännedom om människors situation att väsentliga behov kan
tillgodoses. Med den inriktning av verksamheten som jag har förordat nyss kan
förmodligen många av de integritelsproblem lösas som diskuteras i samband med
den uppsökande verksamhelen. Socialstyrelsens försöksverksamhet med uppsökande
verksamhel bland barn och barnfamiljer ger slöd för denna uppfaUning. Genom all
aktivt och positivt informera om sina möjligheler lill slöd och hjälp kan
socialljänslen få kontakt med enskilda eller grupper av människor som av olika
skäl inte själva söker upp socialljänslen. Den nya socialtjänsten som lill
skillnad från den nuvarande socialvården i slor utsträckning kommer att vara
befriad från kontrollerande inslag bör kunna få elt ökat förtroende hos
allmänheten så alt människor som behöver stöd och hjälp i högre grad än i dag
själva söker denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man måste samlidigl räkna med att
det även i framliden kommer all finnas hjälpbehövande människor som inle önskar
konlakl med socialljänslen. Då måsle hänsynen lill den personliga inlegrilelen
få en avgörande betydelse. Från denna princip måsle givelvis göras undanlag i
sociala nödsituationer eller under andra svåra sociala förhållanden. Den personliga
integriteten får inle hindra socialtjänsten från all gripa in för att hjälpa
människor som befinner sig i nöd. Inte minsl hänsynen till barnens bästa måsle
ibland få innebära alt socialljänslens uppsökande verksamhel iräder
föräldrarnas personliga inlegrilel för när.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa remissinsianser, t.ex. Botkyrka kommun och
skolöverstyrelsen, anser att den uppsökande verksamheten bör ske i samverkan
med andra organ. Botkyrka kommun pekar på de möjligheter som finns atl arbeta
tillsammans med skolan, med olika lyper av institutioner och med fria
organisationer med fungerande lokal verksamhet och eget uppsökande arbete som
t. ex. hyresgästorganisationer i bostadsområdena, fackföreningar på
arbetsplatserna, invandrarföreningar, länkrörelse och Ver-dandi-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar denna uppfattning. Det är viktigt att
socialtjänsten arbetar utåtriktat och atl den samarbetar med andra - kommunala
organ och frivilliga organisationer. Jag anser emellertid att tyngdpunkten i
socialtjänstens samverkan med föreningar och andra frivilliga organisationer
inte bör vara i den uppsökande verksamheten. Socialtjänstens grannskapsarbete
och den allmänna informationsverksamhet som socialtjänsten bedriver är lämphgare
för denna typ av samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom skolöverstyrelsen förordar jag etl nära
samarbele med skolan. I den uppsökande studie- och yrkesorienterande
verksamheten (SYO) når skolan genom en personlig kontakt alla ungdomar som
lämnar grundskolan. Det bör i detta sammanhang också erinras om att
skolstyrelsen enligl beslutet om reformering av skolans inre arbele (SIA) skall
bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering för att stödja ungdomar under
18 år som efter avslutad grundskola varken studerar eller har arbete. Enligt
senare beslul (prop. 1978/79: 180 s. 102, UbU 45, rskr 422) skall skolstyrelsen
ges ett övergripande uppföljningsansvar för alla ungdomar i den akluella åldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SYO-verksamheten är etl lämpligt samarbetsområde
för socialtjänsten och skolan. Men också i övrigt bör socialtjänsten arbeta i
nära kontakt med skolans elever och personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den uppsökande verksamheten bland litet äldre barn
och ungdomar är ett viktigt arbetsfält. Detta visar bl. a. Skåneprojektel.
Försöksverksamheten pekar på att det behövs ett fördjupat utvecklingsarbele
för alt samordna insatser från social-, fritids- och skolförvaltningarnas
sida. Här kan finnas "kompetensproblem" som kräver en klarare
rollfördelning för all kunna lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rollfördelningen bör - som ledningsgruppen för
projektet framhåUer -kunna innebära atl socialförvaltningarna satsar mindre på
fritidsverksamhet i egen regi och mera på uppsökande verksamhet,
gängbearbetning, gmppsamtal m. m. i samarbete med såväl fritidsförvaltningarna
som skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fritidsförvaltningarna bör liksom hittills ta sig
an även barn och ungdomar med sociala problem. Medverkan i uppsökande
verksamhet är en naturlig uppgift också för personal inom fritidsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En samverkan meUan förvaltningarna från här antydda
utgångspunkter bör leda fill att kommunens resurser för arbete bland barn och
ungdom utnyttjas effektivare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Allmänt Inriktude insutser Injörmulion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl förslagel till
socialtjänstlag hör del till socialnämndens uppgifter atl ge information om
socialtjänsten i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anger följande
mål för informationen: atl upplysa om samhällels socialpolitik, atl ge
kunskaper om rälligheler och skyldigheter för medborgarna på delta område, alt
belysa sociala förhållanden och problem och dessa problems utbredning och
tänkbara orsaker, att stimulera till ökad aktivitet och ge förulsällningar för
var och en atl framföra erfarenheler och synpunkter samt tillvarata sin rätt
till medinflylande i sociala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen framhåller atl
informationen måste göras begriplig. Det bör också vara möjligt för medborgarna
all i upplysningsverksamheten kunna återföra erfarenheler och synpunkler till
samhällets organ. Här har folkrörelserna stor betydelse och det är viktigi att
socialtjänsten samverkar med föreningar och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yllral
sig i frågan framhåller överlag att informationen bör vara lättfattlig och nå
breda gmpper. Vissa har betonat atl informationen inte bara bör gå ul på upplysningar
i sak om rättigheter och skyldigheter m. m. utan också på alt söka ändra
allmänhetens inställning lill den verksamhet som vi i dag kallar socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening bör informationen
ha de två syften som vissa remissinstanser har pekal på. I själva verket kan
man inte dra någon skarp gräns mellan dessa båda funktioner. Redan
sakupplysningar om sociala problem, deras orsaker och verkningar har betydelse
för opinionsbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det står samtidigt klarl alt
informationen inte bör få komma ensidigt från myndighelerna. Information är som
flera remissinstanser har framhållit en grannlaga uppgift. Folkrörelser och
andra frivilliga organisationer, som företräder särskilda intressen, idéer och
politiska uppfattningar måste också ges en betydelsefull roll i
upplysningsverksamheten. Först därigenom kan informationsutbudet få en önskvärd
variation och bredd. Samtidigt ökar förutsättningarna att förankra
socialtjänstens innehåll och mening inom olika befolkningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom en bred utbildnings- och informationsverksamhet
bland de många organisationernas medlemmar skapas även bättre förutsättningar
för ell återflöde av fakta om goda och dåliga förhållanden och av åsikter och
förslag från medborgarna till myndigheterna. Negativa inställningar kan givetvis
inte "informeras bort" i många fall. När de grundas på sociala och
ekonomiska missförhållanden krävs det politiska åtgärder. Informationsflödet
från medborgarna till myndigheterna kan vara en viktig gmnd för sådana
nödvändiga politiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka skall nås av
upplysningsverksamheten? Jag delar den i remisssvaren vanliga uppfattningen
att viss information bör i princip nå alla medan annan information bör inriklas
på särskilda gmpper i befolkningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller mera speciella
"målgrupper" kan jag endasi ge exempel. Till dessa hör elever i
grund- och gymnasieskolan, vämpliktiga och vuxen-sluderande. Del är inle minsl
vikligl all yngre elever som elt led i sin medborgarutbildning får kunskaper om
socialtjänsten och vad den syftar lill. En annan avgränsad, men ändå slor
grupp, ulgör barnfamiljerna. Andra vikliga grupper är invandrare och språkliga
minorileler. Del är likaså angelägel att nå ut med informationen lill personer
med olika slag av handikapp. Handikappförbundels centralkommitlé har särskill
nämnt blinda, döva, dövblinda och utvecklingsstörda. Information är viktig för
äldre personer bl.a. som ett led i förberedelse av en förestående pensionering.
Jag tar upp frågan om de äldres informationsbehov senare (avsnill 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den krafligl ökade förtidspensioneringen är till
stor del en följd av utvecklingen inom arbetslivet i form av
strukturrationaliseringar, ändrade arbetsmetoder och ökade krav på
arbetstagarna. Aktiv information om alternativ sysselsättning kan för många
förtidspensionärer bli etl viktigt led i strävanden till att återföra dem till
samhällsgemenskap och en meningsfull tillvaro. De arbetslösa är en annan
viktig grupp med liknande problem. Den omfattande arbetslösheten bland
ungdomen, inte sällan redan från skolavslutningen, hör till våra svåraste
samhällsproblem i dag. Även här är en aktiv informationsverksamhet med
inriktning på atl främja de arbetslösas möjligheter att skaffa arbete av
största betydelse. Informationen måste ges i praktiska aktionsprogram som
syftar till konkreta lösningar av olika gruppers grundläggande svårigheter som
ofla gäller arbete, bostad och ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som både socialutredningen och remissinstanser,
t.ex. länsstyrelsen i Norrbottens län, med olika uttryck har stmkit under måsle
informationen nå de mest eftersatta. Del gäller här grupper av människor som
samtidigt som de har stora behov av information är svåra atl nå kanske både
konkret och bildligt, dvs. det är svårt att göra upplysningen meningsfull,
begriplig och acceptabel för dem. De finns delvis bland de redan nämnda
grupperna. Men de finns också t. ex. bland andra som i dag får socialhjälp och
som har problem utöver de ekonomiska. Härtill kommer behövande grupper som
socialtjänsten över huvud tagel inte når. Våra kunskaper om hur mänga de är och
under vilka förhållanden de lever är myckel ofullständiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Informationen måste inriktas på att vara både
förebyggande och avhjälpande. 1 fråga om metoder och tillvägagångssätt blir
som jag antydde nyss samverkan med såväl andra myndigheter som organisationer
på central, regional och lokal nivå en nödvändig förutsättning för alt
verksamheten skall kunna nå önskvärda resultat. Upplysningsverksamheten bör så
långt möjligt läggas upp och genomföras tillsammans med de organisationer och
sammanslutningar som tillvaratar gmppernas intressen. Här räknar jag med inte
minst etl folkrörelseengagemang även för människor som i dagens samhälle står
utanför organisationerna. "De föreningslösa" hör lill dem som det är
mest angeläget atl nå. Samtidigt som jag stryker under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upplysningsverksamhelen
som en gemensam uppgift för många är jag väl medvelen om alt organisationerna
måste få verka utifrån sina principiella grunder och förutsättningar i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Formerna för informationen bör självfallel avpassas
efter ändamålet. Är syftet alt nå stora delar av landel, bör massmedierna
utnyttjas. Broschyrer med posten för olika verksamheter, gemensamma
upplysningsskrifter om ekonomiska anordningar, utbildningsmöjligheter, kullur-
och fritidsaktiviteter m. m. bör likaså bli vikliga medel för alt sprida
upplysning. Inte minst väsentligl är här som annars att människor får reda på
vart de skall vända sig, när de kommer i en situation där de behöver bistånd
eller service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En aktiv verksamhel i bostadsområden, medverkan på
arbetsplatser, i skolor, bibliotek, inom förebyggande mödra- och barnavård,
äldreomsorg och inom föreningar bör bli vikliga informationsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är inle möjligt all fastställa en definitiv
arbetsfördelning av informa-lionsuppgifterna. Denna fördelning blir beroende av
inte bara resurser utan även av skiftande förutsättningar i övrigt liksom av
förändringar som följer med utvecklingen. Detta gäller också i frågan om hur
informationsverksamheten skall organiseras. Bl. a. Linköpings kommun har pekat
på att en fristående informationscentral kräver ett relativt stort
befolkningsunderlag för att fylla en viklig funktion. 1 stället kan
förstärkning av olika receptioner med informationsmaterial från olika håll
vara ett enkelt medel att förbättra informationen. Enligt kommunen har
områdeslokaler för enbart upplysningar haft svårt att bli godtagna till
skillnad från information som ett led i en vidare social verksamhet. Jag kan
för egen del peka på de möjligheter all sprida information i enskilda områden
som erbjuder sig på biblioteksfilialer, fritidsgårdar, dagcentra för äldre elc.
I detta sammanhang villjag understryka betydelsen av att man söker värdera
resultatet av olika informationsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som har framhållits i remissvaren är det vikligl
att informationen planeras så alt man undviker dubbelarbete. Visst
informationsmaterial bör kunna las fram centralt som service ål landsting och
kommuner. På central nivå bör socialslyrelsen och Kommunförbundet samarbeta.
Motsvarande samarbete måste utvecklas på regional och lokal nivå mellan
informationsgivarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen har ell övergripande ansvar för
kommunens information. Del är en viktig fråga för kommunslyrelsen hur
informationen om socialtjänsten skall kunna samordnas med annan näraliggande
informaUon på ett ändamålsenligt sätt. Del är nödvändigt att socialnämnden
verkar för att informationen om socialtjänsten breddas lill atl omfalta andra
socialpolitiska områden. I många fall framstår en längre gående samverkan som
naturlig, t. ex. med kulturnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Informationen utgör en del av socialtjänstens
allmänna insatser. Som jag har nämnt lidigare rymmer socialnämndens
strukturinriktade insatser starka inslag av information när del gäller samhällsplanering,
arbete med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sociala problem i samhällel och uppsökande verksamhel
(avsnill 2.4.2). Samma gäller i hög grad de individuelll inrikiade insalserna
(avsniu 2.4.4). Jag återkommer till dessa frågor även i andra delar av mitl
anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbete ocli försörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller all
ell av socialljänslens syften skall vara att stärka den enskildes egen förmåga
all la tillvara sina inlressen och reda upp sina problem. Av grundläggande belydelse
här är möjligheten till försörjning genom egel arbele. Långvarig arbeislöshei
och svårigheier all kunna få ell nyll arbete är ofta grund för andra problem.
Sociala insatser av direkl betydelse för möjlighel till arbele är bilräde vid
arbelsanskaffning m. m. Del är här fråga om all förmedla konlakl med
arbetsförmedling och arbetsvärd eller i vissa fall med arbetsgivare. En viklig
del av verksamhelen bör också gälla förmedling av utbildning för arbele.
Arbetsberedande ålgärder i inskränkt mening är många gånger inte lillräckligl.
Vissa grundläggande förulsällningar måste i många fall klaras dessulom, t.ex.
handikappades möjligheler all la sig lill och från arbelsplalsen. Della
släller krav på resurser när det gäller allmänna kommunikalionsmedel, färdljänsl
eller fordon för rörelsehindrade, någol som i vissa fall fömlsäller ekonomiskl
bislånd i form av socialbidrag som komplement lill slatliga bidrag för
ändamålei (avsnitt 2.6). Jag återkommer senare till socialtjänstens medverkan
för alt handikappade skall få arbele (avsnill 2.11). Också pensionärernas rätl
lill arbete behandlar jag senare (avsnill 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inte sällan är det nödvändigt att
stärka den enskildes förulsällningar alt kunna få och all behålla ell arbele
genom individuella insalser av annal slag. både i form av ekonomiskl bislånd
och andra siödinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen har
framhållil har förskole- och fritidshemsverksamheien slor betydelse inle bära
utifrån barnens behov och intressen. Verksamheten är också viklig för
föräldrarnas möjlighet atl genom förvärvsarbete eller utbildning få en tryggad
försörjning och nå personlig uiveckling. Barnomsorgen återkommer jag senare
till (avsnill 2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om samarbele med
arbelsmarknadsorganen älerkommer jag också senare lill i samband med behandlingen
av socialljänslens samverkan med andra verksamhetsområden (avsnill 2.14). En
viklig del av delta samarbele gäller planering av sysselsätiningsinsalser.
Socialulredningen har underslrukii atl socialnämnden bör samarbeta med
dislriktsarbelsnämnd och förekommande lokala planeringsråd för sysselsällning.
Ulredningen framhåller all socialnämndens erfarenheler och kunskaper bör utnyttjas
för gemensamma inventeringar av behovel av arbelsplalser och hur dessa behov
skall kunna tillgodoses. Särskild uppmärksamhel bör ägnas den dolda
arbeislösheten. Också allmänna förvärvshinder bör som redan har nämnls
undanröjas genom utbyggnad av barnomsorgsresurserna och förbättrade
transportmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänsten bör vidare i samverkan med
arbelsmarknadsorgan göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Funktion och uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den enskilde så välrustad som möjligt för all möta de krav
som ett arbete ställer. Genom individuellt avpassade insatser bör man sträva
efter att förebygga och så långl möjligi undanröja utbildningsbrisler saml
fysiska, psykiska och sociala handikapp. Men del är också nödvändigl all den
arbelslöse får ell arbele som svarar mot hans förulsällningar. Socialnämnden
bör i samarbete med arbetsförmedlingen uppmärksamma behovel av individuell
anpassning av arbetsinnehållet liksom introduktionen på arbetsplatsen för all
den enskilde så snabbi som möjligt skall kunna komma in i arbetsgemenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan i samband med socialtjänstens
medverkan i samhällsplaneringen harjag berört kommunens vidgade ansvar för
sysselsällningsplaneringen och behovet av särskilda åtgärder för all skapa
sysselsättningsmöjligheter åt bl. a. ungdomar och personer under
rehabilitering. När det gäller ungdomar som lämnar skolan är del viktigt atl
samarbele sker med skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser har ansell
alt socialutredningen inte tillräckligt ingående har belyst sambandet mellan
insatser inom ramen för den arbelsmarknadspolitiska verksamhelen och
socialvårdens uppgifter. T.ex. ar-belsmarknadsslyrelsen erinrar om sambandel
mellan hög arbelslöshelsnivå och antalet socialhjälpstagare respektive
förtidspensionerade. Kommunerna och socialnämnderna bör enligt dessa
remissinstanser sälta in mer kraftfulla åtgärder än vad som framgår av
ulredningen för alt motverka särskill ungdomsarbetslösheten.
Sysselsällningsuiredningen hör till de remissinsianser som menar att
socialulredningen har ägnal frågorna om sysselsättning för lilen uppmärksamhet
i belänkandel. Slörre utrymme borde ha getts åt frågor om hur utslagningen
skall förhindras och de sociala myndigheternas uppgifter i sammanhanget,
arbetets belydelse i rehabiliteringen av personer med olika lyper av handikapp
osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har redan behandlal kritiken
mot utredningen för atl den inle lillräckligl slarkl skulle ha underslrukii
den enskildes räll lill ell meningsfulli arbele (avsnill 2.2). Denna rättighet
kan visserligen härledas ur de föreslagna övergripande målen för
socialtjänsten. Men som jag har nämnt bör denna rätt framhävas tydligare i
socialtjänstlagen än vad som har skett i socialutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten kan på de vägar
socialulredningen har angett bidra lill lösningar av sysselsältningssvårigheter
både allmänl och i enskilda fall. T. ex. har försök alt placera ungdomar med
sociala svårigheter på arbetsmarknaden bedrivits framgångsrikt i Södertälje
och Uppsala. Det måste vara en viktig uppgift för socialnämnden att främja
människors möjlighel atl få meningsfull sysselsällning och ulkomst. Samtidigt
får man som LO har påpekat inle blunda för all socialljänslens möjligheler alt
skapa arbetstillfällen är begränsade. Här är del framför allt den allmänna
ekonomiska politiken, arbels- och näringspolitiken som har belydelse. liksom
trygghetslagarnas roll när del gäller alt tillförsäkra människor med sociala
svårigheter sysselsättning. LO menar atl socialljänslens vikfigasle upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Ftmktion och uppgifter</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>111</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gifter
ligger i alt vara kontaktorgan med arbetsförmedling och arbetsvärd.
Arbetsmarknadsstyrelsen poängterar särskill betydelsen av att del finns
resurser för framålsyflande insalser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har understrukit kommunernas
ansvar för sysselsällningsplaneringen. Försöksverksamhel med sysselsätlningsplanering
i flera kommuner har visat alt del fanns en betydande dold arbeislöshei,
särskill bland kvinnorna, i dessa kommuner. Del framgårav sysselsältningsutredningens
belänkande (SOU 1978:42) Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. Jag
anser det vara viktigt alt kommunerna tar reda på det verkliga behovet av
arbetstillfällen i kommunen. Därmed får de etl underlag för den fortsatta
planeringen. Resullalen av försöksverksamheterna får behandlas närmare i
samband med atl ställning tas lill sysselsättningsutredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom en bättre planering ökar också möjligheterna
att anpassa rekryteringen så att vissa projekt kan lidigareläggas med hänsyn
lill arbetsmarknadsläget. Jag finner det vara av slor belydelse all
socialtjänstens erfarenheter och kunskaper om sociala svårigheter utnyttjas i
denna planering. Som sysselsättningsutredningen framhåller kan del vara
lämpligl att det i kommunens allmänna planeringsfömlsältningar lämnas en
redogörelse för socialnämndens erfarenheter. Kommunslyrelsen eller
kommunfullmäktige får sedan ta ställning till i vilken utsträckning planeringen
kan ske inom den kommunala förvaltningen på grundval av denna information och
med ledning av arbetet inom anpassningsgrupperna i kommunen. Redogörelsen bör
även delges arbetsmarknadsorgan så att den kan utnyttjas i deras planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Planeringen är också viktig som ett underlag för
arbetsförmedlingens diskussioner med företagen och för ytterligare åtgärder i
enlighet med främjandelagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill till sisl erinra om alt många invandrare
har en utsatt situation på arbetsmarknaden med en hög arbetslöshet. Invandrarna
har därför etl stort behov av stödinsatser av olika slag från bl. a.
kommunernas sida. Även för dem erfordras samordnande insatser mellan
socialnämnden och andra kommunala och statliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Självständigt
boende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-family:Verdana'>En av förutsättningarna för ett självständigt liv
är en egen fungerande bostad. Socialutredningen har framhållit atl en av
socialtjänstens uppgifter av allmänt inriktat slag är alt medverka till att
människor som till följd av sjukdom, handikapp eller ålder har svårt all klara
sig själva får möjlighet att bo kvar i sin egen bostad. Socialtjänsten kan göra
detla möjligt genom att förmedla hjälp till hushållsgöromäl och lill den
personliga hygienen och vården. Ett alternativ till denna boendeform, är som utredningen
anför serviceboendet, där en mer omfattande gemensam service kan erbjudas. </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I. Del A</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Funktion och uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till slor del rör diskussionen om det självständiga
boendel och socialljänslens möjligheter atl slödja della äldre och
handikappade. Mina överväganden i dessa frågor älerkommer jag mera ulförligl
till senare (avsnitt 2.10 och 2.11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>St>ciul
jour</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har ansett del angelägel atl
behovel av social jour tillgodoses på etl lillfredsslällande säll i kommunerna.
Behoven är dock olika i I.ex. läibefolkade urbaniserade kommuner och i
glesbygdskommuner. Med förbehåll för sådana olikheler nämner ulredningen ivå
huvudområden där allmänhelen behöver komma i konlakl med socialtjänsten även
under kvällar, helger osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det ena området gäller främsl ensamstående. En stor
grupp av dem Ulgör de äldre. Men här ålerfinns också många yngre och
medelålders personer. Det andra behovsområdet omfattar i första hand barn och
ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagen (1973: 558) om tillfälligt omhänderlagande
(LTO) ställer krav på en social jour- och beredskaps verksamhel, som långt
ifrån alltid tillgodoses i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom remissinstansema vill jag framhålla värdet
av en väl utbyggd socialjour. En sådan social beredskap är viktig inte minst ur
förebyggande synpunkt. Olika remissinstanser som kriminalvårdsstyrelsen,
brottsförebyggande rådet och skolöverstyrelsen har från skilda utgångspunkter
belyst det angelägna i en väl fungerande jourverksamhet inom socialtjänsten.
Svenska läkaresällskapet framhåller alt del f n. kan vara svårt att under vissa
tider snabbi få till stånd etl omhändertagandebeslut vid t. ex. barnmisshandel.
Del förekommer atl barnavdelningar och barnpsykiatriska kliniker i brisl på
social jour får ta in barn som inte behöver medicinsk ulredning. Dessa barn
måste "beredas tak över huvudet" inom sjukvården trots att etl
omedelbart omhändertagande genom socialvården vore lämpligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhel med social jour bedrevs under
åren 1974— 1976 i tjugoen kommuner. Socialslyrelsen har värderat verksamheten
(Socialstyrelsen redovisar 1977:4). Erfarenheterna visar bl.a. atl jouren i
stor utsträckning kontaktades av människor som var ensamma eller befann sig i
en konflikisiiuation. Många hade redan kontakt med socialvården. De vanligaste
ålgärderna bestod i att man gav upplysningar och gjorde hänvisningar. Vidare
förekom stödjande samtal, ekonomisk hjälp, anskaffning av logi etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samarbetet mellan socialvården och sjukvården var
problemfyllt och socialjourens tillkomst medförde inle någon genomgripande
förbättring i detta avseende. För atl jouren skall fungera är det även viktigt
att den integreras i del sociala arbelel vid socialbyråerna och att det finns
tillgängliga resurser som jouren kan använda sig av.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den närmare utformningen av
jourverksamheten måsle bli beroende av de lokala förhållandena. Verksamhelen
kan samordnas med en mer allmänl inriktad samhällsjour och med läkarjour. I
mindre kommuner lorde som flera remissinsianser har framhållil behovel kunna
tillgodoses genom samarbete mellan flera kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Individuelll inriktade insatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De individuella insatsernas
inriklning och innehåll behandlar jag senare i mitt anförande i flera olika
sammanhang. Jag vUl här sammanfattningsvis peka på några av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 samband med behandlingen av
reformens inriktning m. m. (avsnitt 2.</span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>har jag gell vissa allmänna rikllinjer för individuelll inrikiade
insatser. Samma gäller socialljänslens mål (avsnill 2.2) och det kommunala
ansvarel (avsnill 2.3). Mol kommunens ansvar svarar den enskildes rält lill
bislånd (avsnill 2.5), som jag strax återkommer lill. Därefter lar jag upp
vilka principer som bör gälla för insalser hos enskilda och familjer både i och
ulom det egna hemmel (avsnill 2.6). Dessa slällningslaganden ger den
principiella grunden för cenirala områden av socialljänslens verksamhel. Hit
hör vidare omsorgerna om barn och ungdom, äldre saml personer med handikapp
(avsnitt 2.9-2.11). Dessa insalser har en allmän inriktning med starka inslag
av individuellt riklade åtgärder av olika slag. Den senare behandlingen av
familjehem och hem för vård eller boende har sin tyngdpunkt i individuelll
inrikiade insalser (avsnill 2.12 och 2.13). Också socialljänslens samverkan
med andra verksamhetsområden gäller ofta planering och åtgärder på individnivå
(avsnitt 2.14). Den enskildes förhållanden, bl.a. i fråga om hans rättigheter
och skyldigheter samt skyddet av hans inlegrilel är naiurliglvis cenirala bl.a.
när del gäller handläggning av ärende, sekretesskyddet, uppgiftslämning,
registrering (avsnitt 2.17-2.20) liksom frågor om besvär m.m. (avsnitt 2.22).
Jag vill här lill sisl nämna individuellt inriktade ålgärder i form av vård
ulan samiycke av unga och av vuxna missbrukare (avsniu 2.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Rätten till bistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Rätten till bistånd enligt vårdlagarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De allmänna socialpolitiska
anordningarna bildar i dag grunden för det sociala trygghetssyslemet. Inom
delta ulgör socialförsäkringarna en hörnslen. Deras syfte är bl.a. atl
garantera kompensation för inkomstbortfall på grund av sjukdom eller av annan
orsak. Utmärkande för socialförsäkringarna är alt de knyter rälien till
ekonomiskt bistånd till generella förutsättningar och att de inte bygger på en
individuell béhovsprövning. Socialförsäkringarna svarar nu till alldeles
övervägande grad för människornas ekonomiska trygghet vid sjukdom, ålderdom,
arbetslöshet osv. Andra viktiga trygghetsanordningar är den socialservice som
lämnas inom t. ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnomsorgen och generella stödåtgärder inom
arbetsmarknadspolitik och bostadspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av min beskrivning av
den socialpolitiska ulvecklingen var det emellertid ännu för några decennier
sedan huvudsakligen den kommunala fattigvården som efler behovsprövning hade
all svara för försörjningen av den som var minderårig eller arbetsoförmögen. I
den gällande lagstiftningen är det främsl ShjL:s bestämmelser om socialhjälp
som reglerar kommunernas skyldighet all hjälpa när de generella stödformerna
inte är tillräckliga. Del ekonomiska stöd som årligen utgår i socialhjälp är
emellertid mindre än en proceni av de totala socialpolitiska utgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 systemet för grundtrygghet i
samhället ingår, förutom de generella och individuella stödformer som jag har
nämnt nu, även anordningar som syftar till att trygga den enskildes behov av
personlig omvårdnad och vård. Här har samhällel genom bestämmelser om rält lill
vård eller annan hjälp enligt BvL, NvL och ShjL inom varje vårdområde sökt lillgodose
den enskildes behov av bislånd i olika situationer. Sedan lång lid tillbaka lar
också insatserna inom t. ex. barn- och ungdomsvården och inom nykterhelsvården
i anspråk en långl slörre andel av den kommunala socialvårdens ekonomiska och
personella resurser än vad den ekonomiska socialhjälpen gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsällningarna för ekonomiskl
bistånd inom socialvården anges i 12 och 13 §§ ShjL. Räll lill socialhjälp lill
livsuppehälle och behövlig vård har enligl 12 § den som inle kan försörja sig
genom egel arbete på grund av ålder, sjukdom, lyte eller annars bristande
kropps- eller själskrafter. Samma rätt tillkommer den som av hälsoskäl helt
eller delvis bör avhålla sig från arbele. Som förulsällning för rält till
socialhjälp gäller dock alt den enskilde själv saknar medel och all hans behov
inle tillgodoses på annat sätl. I fräga om den som inte har fyllt 16 år skall
hjälpen även avse uppfostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om s. k. frivillig
socialhjälp ges i 13 § ShjL. Enligt denna paragraf kan kommunen lämna socialhjälp
även i andra fall än dem som anges i 12 §. Sådan socialhjälp meddelas enligt
grunder som kommunfullmäktige bestämmer eller, om grunder inte har
fastsiällts, i den ulslräckning som socialnämnden anser alt den behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utmärkande för rälien lill bistånd
enligl 12 § ShjL är den direkla anknytningen lill behovet av ekonomisk hjälp.
Övriga vårdlagar har andra utgångspunkter för den hjälp de tillförsäkrar
människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om någon som inle har fyllt 18 år
behöver vård och fostran på grund av att föräldrarna har avlidit eller
övergivit honom, skall barnavårdsnämnden enligl 31 § första slyckel BvL
omhänderta honom för samhällsvård, om behovel inte tillgodoses på annat sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 31 S andra slyckel BvL föreskrivs
att barnavårdsnämnden även i andra situationer skall omhänderta barnet för
samhällsvård. Är någon som inle har fyllt 18 år i behov av specialvård eller
annan vård och fostran utom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rätten
till bistånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hemmel
på grund av all föräldrarna inle kan bereda honom sädan vård eller annars underiäter
aU tillfredsställande sörja lör honom, och kan behovel inle tillgodoses på
annal sätt, skall nämnden omhänderta den unge för samhällsvård. Omhänderlagande
som har sagts nu sker endast på begäran av föräldrarna eller med deras
samiycke. Barnel skall lämna siu samiycke om del har fylll 15 år. Kravel på
barnets samiycke är inle ovillkoriigt. Om särskilda skäl föreligger kan avsteg
göras från huvudregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 25. 26 och 29 §S BvL har samma
utgång.spunkter. Barnavårdsnämnden har enligt dessa paragrafer skyldighet att
vidta vissa åtgärder lill skydd och omvårdnad för den unge. Mol dessa
skyldigheter får anses svara en rätt för barnet atl i de angivna situationerna
få bistånd genom samhällets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 14 § NvL skall nyklerhetsnämnden vidta
hjälpåtgärder när någon missbrukar alkohol. Till sådana åtgärder hör att hjälpa
alkoholmissbrukaren till lämplig anställning eller att byta verksamhet eller
vistelseort liksom atl förmå honom att bl. a. rådfråga läkare eller frivilligt
söka lämplig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NvL har också en bestämmelse som svarar mot 31 §
BvL. 1 58 § NvL ges möjlighet för den enskilde att efter hänvändelse till
nyklerhetsnämnden få behövligt bistånd. Den som är hemfallen åt alkoholmissbruk
kan enligt denna paragraf efter egen ansökan beredas vård på allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare. För intagning fordras bl.a. att den vårdbehövande
skriftligen förbinder sig att stanna på vårdanstalten under den tid som anses
nödvändig med hänsyn till vårdbehovet, dock högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även med etl allt finmaskigare generellt
trygghetssystem av socialförsäkringar och annan samhällsservice kommer det
också i framtiden att finnas behov av ekonomisk hjälp och annat stöd efler
individuell behovsprövning. Jag skall nu behandla de allmänna förutsättningarna
för rält till bistånd genom socialtjänsten. Bl. a. formerna för det ekonomiska
slödel lar jag upp särskill (avsnitt 2.6 Socialbidrag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.2
Den allmänna utformningen av rätlen till bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den enskildes rättigheter beskrivs således nu inom
varje vårdområde för sig. Detta följer av den funktionella indelning som
präglar den nuvarande socialvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utvecklingen inom socialvården har emellertid
alltmer gått mol att göra en bedömning av den enskildes och hans familjs hela
situation. Denna helhelssyn, som jag mera utförligt berör i annat sammanhang,
tillämpas numera allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett uttryck för helhetssynen är den sammanhållna
socialtjänstlag som skall ersätta de nuvarande vårdområdesbundna lagarna. Den
enskildes rätt atl få vård, omvårdnad, ekonomisk hjälp eller annal bistånd som
är anpassat efter individuella förutsäitningar och behov bör också bestämmas
mot denna bakgrund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
alt del i socialljänsllagen skall införas en allmän bestämmelse om den
enskildes rält lill bislånd. Enligl den föreslagna beslämmelsen skall den
enskilde ha räll lill bislånd av socialnämnden för sin försörjning och sin
livsföring i övrigl, om hans behov inle tillgodoses på annat sätl. Som jag återkommer
lill strax innehåller bislåndsparagrafen vidare vissa anvisningar om hur del
bislånd skall se ut som den enskilde skall vara tillförsäkrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna utformningen av en
räu lill bislånd har i sina huvuddrag lillsiyrkls eller lämnats ulan erinran av
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del är jag också överens
med socialutredningen om huvuddragen i den lilliänkta bislåndsparagrafen. Som
utredningen framhåller bör en given utgångspunkl för hur rätlen lill bislånd
skall utformas vara atl den enskildes räll lill sociala insalser inte begränsas
i förhållande lill vad som gäller i dag. Rätten lill bislånd bör således lill
all börja med avse alla de silualioner som enligl de nuvarande vårdlagarna
berättigar till stöd och hjälp. Som en förulsällning för bislånd bör också
liksom nu gälla all den som lill följd av olika omständigheter inle kan klara
sin försörjning eller sin livsföring i övrigl skall få den hjälp som han
behöver genom samhällets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftet med rätten lill bislånd
enligt socialljänsllagen skall således vara all tillförsäkra den enskilde en
räll lill slöd och hjälp av samhället när han på grund av bristande
arbetsförmåga, handikapp, ålder eller annan liknande omsiändighel befinner sig
i en situation som gör insatser från samhällels sida nödvändiga. Rälien lill
bislånd bör med andra ord inlräda så snart den enskilde behöver socialtjänstens
insatser för sin försörjning eller sin livsföring i övrigt. Denna rätt kommer
härigenom all vila på samma principiella grunder som kommer till ullryck i
t.ex. 12 § ShjL, som ju på molsvarande säll gör rätten till ekonomisk hjälp
beroende av att den ekonomiska hjälpen är en nödvändig förutsältning för atl
den enskilde skall kunna klara sin försörjning. Samma synsäll kommer till
uttryck i 31 § BvL, som tillförsäkrar föräldrarna samhällets bistånd vid vården
av barn i de fall de inle själva kan dra försorg om barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagt
skall rätten till bistånd inte bara gälla i silualioner då den enskilde behöver
l. ex. ekonomisk hjälp till sin försörjning. Rätt lill bislånd Iräder också in
när I.ex. äldre eller handikappade i siu dagliga liv är beroende av andras
insalser. Andra viktiga exempel på när räu lill bislånd kan föreligga är när
barn som far illa behöver las om hand eller på annal säll hjälpas av
socialnämnden eller när den som missbrukar alkohol eller narkotika behöver vård
och behandling genom nämndens försorg. Den som för sin dagliga livsföring inle
kan undvara särskilda insatser är således berättigad till stöd och hjälp av
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bestämmelse av det innehåll som
jag har förordal nu skiljer sig från bestämmelserna i gällande vårdlagar på så
salt alt rätten lill bislånd inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
knutits till all den enskilde behöver hjälp av någon särskild orsak som anges i
lagen. Flera remissinsianser har kritiserat socialulredningens förslag lill
utformning av rälien till bislånd i detta hänseende. Man menar atl rätten har
blivit allt för oklar och oprecis. Den enskilde kan därför inle få en uppfattning
om sina rälligheler. Inle heller kommunerna och besvärs-myndighelerna har
enligl dessa remissinstanser tillräckligt underlag för att bedöma biståndets
omfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är givelvis önskvärt all bedömningen av rälien lill bislånd blir så enhetlig
som möjlig. Ur den synpunkten borde biståndets innehål) regleras fasiare. Även
kraven på all del skall vara möjligi all förulse myndighels beslut talar i
denna riklning. Jag har därför i och för sig förståelse för önskemålen om all
få biståndels förutsättningar och innehåll bällre preciserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Olika skäl lalar dock mol att i lagen knyla rätlen
lill bislånd lill vissa särskill angivna situationer som sjukdom, ålder eller
bristande arbetsförmåga. Det skulle således knappast vara förenligt med den
helhetssyn som i framliden skall karaktärisera del sociala arbelel alt anknyla
rälien till bislånd till vissa konkreta situationer. Det skulle vidare möta
betydande svårigheier all ulforma lagsliftningen så att den kom all avse alla
de silualioner där del bör finnas en räll till bislånd. Jag ansluler mig därför
lill socialulredningens uppfaUning alt rätten till bistånd i första hand bör
knyias till att den enskilde är beroende av socialljänslens insalser för sin
försörjning och sin livsföring i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill på nyll erinra om alt en rätt till bistånd
som besläms på della säll kommer alt avse alla de rättigheter som nu omfattas
av de gällande vårdlagarna. Hit hör rätten till ekonomisk hjälp enligt 12 §
ShjL liksom rälien till vård m.m. enligt 25, 26 och 31 SS BvL resp. 14 och 58
SS NvL. Den uttolkning som dessa och andra bestämmelser om rätl lill sociala
stöd- och hjälpinsatser har fåll bör kunna ge vägledning när den nu föreslagna
beslämmelsen skall lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsikten är att socialslyrelsen bl. a. efter samråd
med Kommunförbundel skall få lill uppgift all utfärda allmänna råd som
vägledning för tillämpningen av socialtjänstlagen. Inle minsl gäller delta
rälien till bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.3
Behovet av bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagil atl den nya
bislåndsparagrafen skall utformas så att den ger den enskilde räll till bislånd
för sin försörjning och sin livsföring i övrigl, om hans behov inte tillgodoses
på annal sätl. Detla har av åtskilliga remissinsianser tolkals så alt räll lill
bislånd skulle kunna inlräda, även om den enskilde hade förmåga all försörja
sig t.ex. genom egel arbele. Som regel vänder sig remissinstanserna mol elt
sådant synsäll och betonar vikten av all frågan klargörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill för egen del underslryka all rält lill
bislånd av socialnämnden förutsätter alt del föreligger ell hjälpbehov. Den som
på egen hand kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt kan som
regel inte anses ha elt sådant behov. Som socialutredningen framhåller bör dock
rält till lilljäUig ekonomisk hjälp 1. ex. kunna föreligga även om den
hjälpsökande bedöms vara i stånd atl genom arbete klara sin försörjning. Del
bör vidare uppmärksammas att det i socialnämndens ansvar ligger en skyldighet
alt vidta tillfälliga åtgärder i väntan på all ansvarig huvudman avhjälper vårdbehovet.
Del visar att rätt till bislånd av socialnämnden kan föreligga i ännu en
situation då den enskildes livsföring normalt tryggas på annal säll. Som jag
har nämnt förut lämnar socialvården redan i dag sådant bistånd. Även andra
situationer kan självfallet tänkas uppkomma då socialnämndens ansvar inte är
lika klart uttalat men då det skulle framstå som oförenligt med de mål som har
ställts upp för socialljänslen att avvisa den enskildes begäran om hjälp. Med
de påpekanden som jag har gjort nu är jag dock beredd all tillmötesgå
remissinstansernas önskemål och föreslår atl det i lagtexten skaU anges att
rätt till bistånd förutsätter att den enskildes behov inte kan tillgodoses på
annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.4 Biståndets utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag innebär
att det ingenstans i lagtexten anges vilka ålgärder som nämnden skall vidta när
den lämnar den enskilde bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
kritiserat detta och menat all biståndets innehåll därmed har blivil oklart.
Kammarrätten i Göteborg framhåller exempelvis att helhetssynen och det
övergripande ansvarel ställer stora krav på en lagstiftning som ger kommunen
stor handlingsfrihet vid bedömningen av vilka sociala insatser som bör sättas
in för att bistå den enskilde. Men samtidigt som en sådan handlingsfrihet är
nödvändig för socialnämnden är det enligt kammarrätten en förutsättning för den
enskildes rättssäkerhet att lagen konkrel anger hans rättigheter. Kammarrätten
anser det från flera utgångspunkter angeläget att man i lagen preciserar den
enskildes rättigheter. Enligt kammarrättens mening bör problemet lösas på det
sättet atl man begränsar rätten till socialt bistånd till att gälla, förutom
ekonomiska behov, elementära behov på äldreomsorgens, barnomsorgens och handikappomsorgens
områden. När det gäller sådana behov förutsätter kammarrätten alt socialt
bistånd skall tillhandahållas utan hinder av resursknapphet. När det däremot
gäller andra former av socialt bistånd, bl. a. sådana som är starkt beroende av
tillgången på personal, måste man ge lagstiftningen en annan utformning. Man
kan t.ex. föreskriva en skyldighet för kommunerna atl tillhandahålla sociala
tjänster av olika slag i den omfattning som kan anses motsvara behovet bland
invånarna i kommunen. En sådan skyldighet ger enligl kammarrättens mening inte
den enskilde kommunmedlemmen en direkt rätt till förmånen. Liknande synpunkter
anförs av bl. a. kammarrätten i Sundsvall och JO. Några remissinstanser anser
att miniminormer eller liknande bestämningar bör ges för socialtjänstens
innehåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill mol bakgrund av remisskritiken underslryka
att syftel med bestämmelserna om rätt till bislånd är att tillförsäkra den
enskilde slöd och hjälp inom socialtjänsten när sådana insatser är nödvändiga
för all den enskilde skall kunna klara sin försörjning och sin livsföring i
övrigl. Det bör som jag har sagl lidigare inle möta alltför stora svårigheter
för socialnämnden att med ledning av de principer som redan nu gäller i fråga
om rätten till sociala stöd- och hjälpinsatser fastställa när rätlen till
bistånd inträder. I dessa situationer är nämnden skyldig atl bislå den
enskilde. Nämnden skall i varje särskilt fall vidta de åtgärder som behövs för
atl avhjälpa det uppkomna behovel. Valel av åtgärder kommer därvid alt bero på
förhållandena i del enskilda fallel. Rälien lill slöd och hjälp från nämnden
kan emellertid inle avse andra insatser än sådana som bedöms kunna tillgodose
den enskildes behov på etl lämpligl sätt. Av socialtjänstens allmänna
bestämmelser följer alt insatserna skall utformas i samförstånd med den
enskilde hjälpbehövande. Den enskilde har dock givetvis inle någon ovillkorlig
rält atl erhålla en viss bestämd insats. Vid valet av åtgärd måste således
hänsyn las till vilka alternativa resurser som finns att tillgå inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller den ekonomiska hjälpen torde det
knappast uppstå några svårigheter. Behövlig vägledning kan man få om man jämför
med rätten lill ekonomisk hjälp enligt 12 S ShjL. Jag vill erinra om att
bestämmelserna om ekonomisk hjälp enligl ShjL är mer preciserade enbarl i fråga
om grunderna för rätten men inle beträffande hjälpens sammansättning och den
levnadsnivå den skall tillförsäkra den enskilde. När det däremol gäller insalser
av vård- och behandlingskaraklär kan däremol svärighelerna bli slörre. Dessa är
emellertid ingalunda oöverkomliga. Även om behov av bistånd kan uppkomma i de
mest skiftande situationer, lär del som regel av omständigheterna komma att
framgå vilka åtgärder som är bäst ägnade att avhjälpa behovel. Regler av del
slag som har förordats av kammarrätten i Göteborg leder lätt till att de slag
av insatser som särskilt anges i författningen framstår som mera önskvärda än
andra slöd- och hjälpinsalser. Ramlagens syfte atl ge kommunerna möjlighel alt
anpassa insatserna efter lokala önskemål och behov kan på detta sätt komma att
motverkas. Samma invändningar kan riktas mot elt syslem med miniminormer. När
det gäller sådana regler måste man vidare uppmärksamma risken för att kommunerna
i ett ansträngt ekonomiskl läge undviker att lämna bistånd i slörre
utsträckning än vad normerna föreskriver, även om det i det enskilda fallet
skulle te sig befogal att göra en mera omfaltande insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är således enligt min mening inte förenligt med
det synsäll som bör prägla socialtjänsten att del i lagen särskill anges vilka
insatser den enskilde skall vara berättigad till i en uppkommen silualion. Med
hänsyn till statens tillsyn och till den besvärsräll som skall tillkomma den
enskilde anser jag alt det finns tillräckliga garantier för alt vi får en
ordning som är betryggande från rättssäkerhetssynpunkt, om lagrummet ges den
uiform-ning som jag har tillstyrkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Rätten till bistånd</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.5 Skälig levnudsnivå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningens förslag
skall den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet skall enligt förslaget vidare utformas så att del stärker den
enskildes resurser för ell självständigt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många remissinsianser anser atl begreppel
skälig levnadsnivå är alllför svävande. Kommunförbundet menar all ulan en klar
definilion av begreppel kan tvekan uppslå om den enskilde skall ha rätl till
samma levnadsnivå som han har haft tidigare eller om den skäliga levnadsnivån
innebär en miniminivå, som evenluelll blir olika beroende på var man bor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges folkpensionärers
riksförbund påpekar alt den levnadsnivå som anses som skälig i en kommun ofta
inle framslår som skälig i en annan. Förbundel framhåller som exempel all det
kommunala bostadstillägget i sloriek varierar krafligl från en kommun till en
annan. Stockholms kommun och Föreningen Sveriges socialchefer anser all
levnadsnivåbegreppel måsle relaleras till mera konkrela begrepp. Enligl dessa
båda remissinstanser kan delta endast ske genom atl en praxis utformas med
hjälp av besvärsinsliluiei. Man anser all della kommer all leda lill det
otillfredsställande förhällandet att frågan om enskildas skäliga
levnadsvillkor, som är en fråga av socialpolitisk karaktär, kommer att avgöras
av domstolar med Ulgångspunkt från ett juridiskt belraklelsesäll. Även Sveriges
kommunal-ijänslemannaförbund gör sig till tolk för en sådan uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
menar atl begreppel livsföring i övrigl måsle ulvecklas yllerligare. De anser
della nödvändigl bl. a. därför all det i början kan vara svårt att precisera
biståndet på en nivå som främjar personlig utveckling och akliv livsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det skulle enligl min mening vålla
slora svårigheter atl i lagtexten närmare söka ange vad som skall anses som
skälig levnadsnivå. Bl. a. måste detta bedömas med utgångspunkt i den tid och
de förhållanden under vilka den hjälpbehövande lever. Del måsle därför
överlämnas ål kommunerna alt fastställa vilken levnadsnivå som skall anses
skälig. Enligt socialulredningens uppfaUning kan de normer som ulredningen har
föreslagil för ell socialförsäkringstillägg vara lill viss vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Valet av ålgärd bör som jag
framhöll nyss bli beroende av omständigheterna i varje särskill fall. Syftel
med insalsen måsle emellertid sträcka sig längre. Biståndet måsle samtidigt
utformas på elt sådant sätt atl den enskildes förulsällningar all i framliden
klara sin försörjning och sin livsföring förbällras. Del framgår för övrigl
redan av bestämmelserna i ShjL atl hjälpen skall lämnas i sådana former all den
behövande om möjligt blir i stånd all för framliden genom eget arbete försörja
sig och de sina (14 S ShjL). Rehabiliieringssynpunkten måsle således tilläggas
stor betydelse när biståndet skall bestämmas. Del är under sådana förhållanden
inle möjligt all i lagen låsa fast vare sig de ålgärder som nämnden skall vidla
eller den konkreta förändring av den enskildes förhållande som insalsen i varje
särskilt fall skall syfta till. Lagstiftningen måsle i slällel lämna relativt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Rätten lill bistånd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slorl uirymme för socialnämnden alt anpassa insalserna så
atl de på bästa sätl kommer all främja deh enskildes forlsalla rehabililering.
Del är således enligl min mening angeläget all del av lagen klarl framgår atl
de insalser som ges inte bara skall syfta till alt avhjälpa del föreliggande
vårdbehovet ulan även underiälla för den enskilde alt i framliden själv klara
sin försörjning och sin livsföring i övrigl. Jag ansluler mig följakfiigen till
den lydelse av lagrummet som socialutredningen i denna del har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.6 Behovet uv bestämmelser för "frivillig
hjälp"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
att del i socialtjänstlagen, ulöver den allmänna regeln om rält lill bislånd (5
S i förslaget), skall tas in en föreskrift om alt den enskilde även i andra
fall inom ramen för socialtjänstens syften kan ges ekonomisk eller annan hjälp
av socialnämnden (6 § i förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bara ett fåtal remissinstanser
berör förslagel i denna del. Länsstyrelsen i Jämtlands län sätter i fråga om
del är nödvändigt att göra en uppdelning av biståndsreglerna. Enligt
länsstyrelsen kan förekomsten av 6 § ha en återhållande effekt på kommunernas
benägenhet att lämna bistånd enligl 5 §. Dessulom anser länsslyrelsen alt det
finns risk för ett normtänkande i likhet med det som 12 § ShjL i dag ger upphov
till. Det kan enligt länsstyrelsen befaras alt 5 S utnyttjas för bistånd upp
till "normen" medan 6 § utnyttjas i övriga fall. Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund tar fasla på alt bistånd enligt 5 § skall ge en
skälig levnadsnivå och frågar från denna ulgångspunkt vilken levnadsnivå
bistånd enligt 6 S skall ge och vilka funktioner etl sådanl bislånd skall
fylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande regler i ShjL innebär
följande. Enligl 12 S skall socialhjälp lämnas om den enskilde på grund av
särskilda i lagen angivna omständigheter själv saknar medel till sitt
uppehälle eller till erforderlig vård. En ytterligare förutsättning är atl
behovel inle tillgodoses på något annat sätl, 1. ex. genom all hjälp lämnas av
en myndighet. När det inle finns ett behov av socialhjälp enligt 12 S, kan s.k.
frivillig socialhjälp ulgå enligt 13 §. Sådan kan ges enligt grunder som
kommunfullmäktige beslämmer - och del har i praktiken nästan aldrig förekommit
- eller "efter vad socialnämnden prövar erforderligt". Den
frivilliga socialhjälpen är avsedd atl vara ell komplement lill övriga sociala
förmåner och skall utgå när annan hjälp är otillräcklig eller inte kan
erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdelningen i obligatorisk resp.
frivillig hjälp går tillbaka på bestämmelser som infördes i 1871 års
fattigvärdsförordning. Den särskilda bestämmelsen om frivillig socialhjälp
tjänar i dag endast syftet att ge kommunen kompetens att lämna ut annan hjälp
än den obligatoriska som den enskilde alltid har rätl till. Enligl min mening
vore det av principiella skäl tilltalande att i den nya socialtjänstlagen avstå
från en fortsatt uppdelning på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående tillstyrkt att den enskildes rätt
till bistånd skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ges en slörre räckvidd än den obligatoriska socialhjälpen
har i dag. RäUen lill bislånd skall inte längre knyta an till sådana särskilda
omständigheter som anges t. ex. i 12 § ShjL. Oavsell bakgrunden till oförmågan
skall den vars behov inle kan tillgodoses på annat sätl ges bislånd av
socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Föreskriften all
den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå ger, i
förening med de möjligheter som ramlagstiftningen innehåller, stort utrymme för
socialtjänsten att variera hjälpinsatserna. De förhållanden som jag har pekat
på nu minskar enligt min uppfattning i avsevärd grad behovel av en bestämmelse
om s. k. frivilligt bislånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enskilde kan emellertid behöva
stöd och hjälp från nämnden även i andra situationer, t.ex. för att förebygga
aU det senare uppkommer ett behov av akut hjälp. Det kan vara fråga om olika
former av rehabiliterande insatser som på så vis faller utanför rälien till
bistånd. Socialnämden har enligt kommunallagens bestämmelser inte rätt all ulan
stöd i lag ge en enskild kommunmedlem sådan hjälp. Socialnämndens kompelens all
lämna sådan hjälp måste således under alla förhållanden framgå av socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de regler som jag har
förordat lidigare skall kommunen ansvara för au den som vislas i kommunen får
del bistånd som han behöver. Vidare kommer det i lagen alt anges att
socialnämnden som en av flera vikliga uppgifter har atl lämna bl. a. ekonomisk
hjälp och annat bislånd ål familjer och enskilda som behöver del. Genom dessa
regler i den nya lagstiftningen ges enligt min mening kommunen otvetydigt
nödvändig kompetens all ge den enskilde slöd och hjälp även i andra situationer
än dem som omfattas av rätten till bistånd. Jag anser följaktligen atl det därutöver
inte finns behov av en särskild bestämmelse om s. k. frivilligt bistånd inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om kommunernas möjlighet att
enligt den nya lagen ge bistånd utöver det som framgår av den enskildes rätl i
vissa fall kan behöva belysas ytterligare i socialstyrelsens allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fortsättningen går jag in på de
ekonomiska formerna av bistånd -socialbidrag. Jag återkommer då också till
frågan om det "frivilliga" biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Socialbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten fill bislånd innebär som
framgår av vad jag har sagt tidigare i princip en rad olika individinriktade
insatser, av vilka den ekonomiska hjälpen bara är en. Jag har påpekat tidigare
att insatsema inom t. ex. barn-och ungdomsvården och inom nykterhetsvården har
tagit i anspråk en större del av socialvårdens resurser än vad den ekonomiska
hjälpen, socialhjälpen, har gjort. Det hindrar inte alt socialhjälpen i
nuvarande och äldre lagstiftning har haft en i flera avseenden central roll. En
rad särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågor knyler också an till just denna form av hjälp. Det
är därför naturligt atl ägna dessa frågor speciell uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialutredningen har pekat på
kan den ekonomiska hjälpen antingen avse bidrag till den enskildes försörjning
och vård eller ha förebyggande ändamål. Man kan om man så vill i likhel med
utredningen kalla den försl nämnda sortens bidrag för grundbidrag och den
senare för rehabiliteringstillägg. En sådan indelning kan ibland vara
meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som ett samlat namn på del
ekonomiska biståndet har socialulredningen föreslagit termen socialbidrag. Jag
ansluler mig liksom de allra flesla remissinslanserna lill detla förslag.
Samlidigl anser jag i likhet med utredningen att det inte finns anledning atl
i socialtjänstlagen använda något särskilt namn för den del av biståndet som
avser ekonomisk hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag går in närmare på
formerna för del framlida socialbidragel vill jag ge en redogörelse för
socialhjälpen och dess utveckling under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6./ Sociulhjälpen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpen har med tiden alltmer
blivil ell komplement till de allmänna socialpolitiska anordningarna. Några
siffror kan belysa utvecklingen. I början av 1900-talet var den kommunala
behovsprövade hjälpen (fattigvården) praktiskt taget den enda samhälleliga
ekonomiska hjälpfor-men. Trettio år senare svarade den för ungefär en fjärdedel
av de socialpolitiska kostnaderna. I mitten av 1960-talel hade andelen
nedbringats till omkring en procent. Socialhjälpskoslnaderna har därefter legat
på eller under enprocentnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociulhjälpsnormer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpen bygger som har nämnls
lill skillnad från t. ex. socialförsäkringarna på en fri behovsprövning.
Särskilt socialförvaltningarna i de slörre kommunerna ansåg emellertid rätt
tidigt atl de behövde vissa vägledande beloppsnormer för främst den obligatoriska
socialhjälpen (12 § ShjL) som var avpassade efter familjens storlek m. m. för
att ge stadga åt behovsprövningen. Så småningom har praktiskt taget alla
kommuner kommit att tillämpa sådana normer för livsuppehället ulöver den
faktiska bostadskostnaden m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frivillig socialhjälp (13 § ShjL)
avser i första hand varierande behov av förebyggande och rehabiliterande
insatser, som inte kan normeras på samma sätt som när gmndläggande
försörjningsbehov skall tillgodoses. Som jag har nämnt redan får kommunfullmäktige
fastställa grunder för den frivilliga socialhjälpen, men knappast i någon
kommun har fullmäktige begagnat sig av denna möjlighet. Den frivilliga hjälpen
meddelas därför "efter vad socialnämnden prövar erforderligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter initiativ av Slockholms socialnämnd
i början av 1970-talel har det stora flertalet kommuner förenklat
behovsprövningen i olika avseenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många har infört s. k. bmllonormer, som täcker mer av
livsuppehällel än de lidigare normerna gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatistiska centralbyrån genomför
årligen riksomfatlande undersökningar av kommunernas normer. Den I oklober
1978 hade 274 av landets 277 kommuner fastställt vägledande normer för
utgivande av socialhjälp. Samlliga dessa 274 kommuner har knutit normerna till
basbeloppet. I 123 av de 274 kommunerna (45 %) tillämpades bmllonormer, om
dessa definieras som normer vilka är basbeloppsanknutna och omfatlar bl. a.
bidrag lill kläder, gas- och elavgifter. Samtliga kommuner med normer gav
dämtöver som regel tillägg liU faktiska bostadskostnader inklusive bränsle.
Nor-mema avser obligatorisk socialhjälp men används även för frivillig socialhjälp
vid prövning av sökandens ekonomi i förhållande till försörjningsbördan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57 kommuner hade olika normer för
korttids- och långtidshjälp. Gränsen gick vid 3-4 månader. Korttidsnormerna är
lägre eftersom mera tillfälligt hjälpbehövande anses kunna klara sig på mindre
belopp. Skälet härtill skulle vara all mera långsikliga behov inle hinner
aktualiseras. Normerna för uppehälle varierade starkt, i.ex. för ensamslående
vuxen mellan 56 och 96 % av basbeloppet, räknal per år, och mellan 34 och 82 %
av basbeloppet för ungdom i övre tonåren. Normer för långtidshjälp och normer
som inle skiljer på hjälpens varaktighet uppvisar mindre men ändå betydande
variationer mellan kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De stora differenserna för år 1978
i normnivån kan rimligen inte genomgående motsvaras av lika stora faktiska
skillnader i fråga om den materiella levnadsnivå som kommunerna tillförsäkrar
socialhjälpstagarna. Regler för behovsprövningen i övrigt liksom utbetalningar
över normnivån kan innebära en viss utjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antul mottagare av socialhjälp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kommunala behovsprövade
ekonomiska hjälpen - socialhjälpen och dess föregångare fattigvården - kan
genom fortlöpande årsstatistik för riket följas någorlunda säkert mer än elt
hundra år tillbaka i tiden. Statistiken omfattar både obligatorisk och
frivillig hjälp ulan särredovisning. Andelen personer i befolkningen som under
ett kalenderår längre eller kortare tid har tagit emot behovsprövad hjälp har
varit tämligen konstant. Här avses hjälptagare, och i den statistiska
redovisningen räknas samtliga medlemmar i en familj som hjälptagare, oavsett om
hela familjen eller endast någon av dess medlemmar har fått hjälp. Under de flesta
åren har andelen uppgått till 4-6 %. Även om äldre uppgifter inte är helt
jämförbara med senare kan nämnas att t.ex. år 1875 fick 4,4 % och år 1975 5,1 %
ifrågavarande hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ganska stora stabiliteten i
fråga om hjälpens omfattning förklaras av att kommunema i enlighet med
lagstiftningens intentioner tillämpar ell "relativt
fatligdomsbegrepp". Således har hjälpstandarden höjts, när det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slora flertalet människors maleriella levnadsförhållanden
har förbättrats. Även om dessa höjningar inte alltid har skelt i takr med de
allmänna förbällringarna, har de molverkal all siandardklyflorna vidgais mellan
de sämsl ställda och befolkningen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlidigl gäller del kända och
slalisliskl redovisade socialhjälpsberoen-del för alt vara någol av en
fingervisning om hur del är slälll i samhällel. Relativt höga
socialhjälpssiffror anses vittna om tilltagande samhällsproblem eller brister
i del socialpolitiska trygghetssystemet för hela landel eller om ökade
ekonomiska och sociala svårigheier på regional eller lokal nivå. All
procentlalet moltagare av ekonomisk hjälp varit i stort sett konstant utesluter
nämligen inte belydande variationer. Den såvitt känt lägsta andelen hjälptagare
avser år 1964 då 3,5 % av befolkningen fick socialhjälp under längre eller
kortare tid av året. Den högsta andelen, 9,5 %, avser krisåret 1933. Dessa
siffror är medeltal för riket med en betydande spridning kring medeltalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskilda kommuner har och har haft
såväl väsentligt högre som lägre tal. Ett anlal kommuner i Stockholmsområdet
har nu en ovanligt hög andel socialhjälpstagare. År 1977 fick 14 % av
medelbefolkningen i Botkyrka socialhjälp. För Haninge och Tyresö var
molsvarande andel 10 %, för Huddinge och Södertälje 9 %. Även Eskilstuna och
Västerås redovisar ungefär samma andel. I många andra kommuner uppgår
socialhjälpsbe-roendel lill någon ensiaka procent. Under de ca tjugo år som
ShjL varit i kraft har tyngdpunkten i hjälpberoendel förskjutits från
norrländska glesbygdskommuner lill tätorlskommuner söderui. År 1957 hade etl
antal norrboltenskommuner de högsla socialhjälpstalen (Hieianiemi 19,6 %,
Övertorneå 13,7% osv.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skillnaderna mellan inte bara
kommunerna utan även länen är betydande. 1 Slockholms, Uppsala, Södermanlands
och Väslmanlands län hade över 6 % av invånarna socialhjälp år 1977. År 1957
hade Norrbollens län den högsla siffran (7,3 %). Även andra norrlandslän hade
höga siffror. 1 Kristianstads län och Hallands län var år 1977 molsvarande
siffror ungefär 2 %. Dessa län låg tillsammans med vissa andra län i södra
Sverige lägst också år 1957.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från mitlen av 1960- och in på
1970-talel ökade socialhjälpssiffrorna i medeltal för rikel för varje år.
Därefter har de åler börjat sjunka men ligger fortfarande relativt högl.
Fortfarande är således omkring 200000 familjer och ensamslående personer
("hjälpfall") eller sammanlagl ca 375 000 vuxna och barn
(hjälplagare) beroende av socialhjälp längre eller kortare tid under årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialhjälpskoslnaderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpen och dess
administration finansieras av kommunerna. Statsbidrag ulgår lill kostnaderna i
vissa enskilda fall vartill kommer återbetalning frän hjälplagare för utgiven
hjälp inklusive förskotlering av so-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cialförsäkringsförmåner m.m. Del finns ingen slatislik
över den lolala omfaiiningen av dessa bidrag och ersätlningar, men de lorde
svara för en ganska liten del av kommunernas socialhjälpsutgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas koslnader för ulgiven
socialhjälp har ökal årligen räknal i löpande penningvärde, från ca 145 milj.
kr. år 1965 lill 750 milj. kr. år 1977. I fast penningvärde har emellertid de
senasle årens ulgifier i slorl sett varil oförändrade och vanligen något lägre
än kostnaderna under vissa tidigare år av 1970-talet (i 1965 års penningvärde ca
145 milj. kr. år 1965, 350 milj. kr. år 1972 och 335 milj. kr. år 1977).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpskostnaderna utgör under
alla förhållanden en myckel lilen del av samhällels lolala socialpolitiska
utgifter - mindre än en procent. 1 den kommunala budgelen väger socialhjälpen
naturligtvis tyngre. År 1976 svarade socialhjälpen för närmare 7 % av
nellokoslnaderna för socialvård och socialförsäkring i kommunernas driflbudgel
och för knappl 3 % av deras totala nettokostnader. Skillnaderna mellan
kommunerna är belydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjetyp, ålder m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av socialhjälp är mer
utbrett bland ej gifta män än inom någon annan civilståndslyp. (Till gruppen ej
gifta män räknas ogifta, frånskilda, änklingar.) Även bland barn under 16 år är
socialhjälp vanligare än inom medelbefolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1965 hade 36 av 1 000 ej gifta
män haft socialhjälp under längre eller kortare lid av årel, vilkel motsvarade
genomsnillel för hela befolkningen (samtliga familjetyper). År 1976 hade 62 av
I 000 ej gifta män socialhjälp. Del belyder all socialhjälpsberoendel bland dem
under 1970-lalet har ökat kraftigare än inom hela befolkningen. Genomsnillet
låg år 1976 på 48 per 1 000. Utvecklingen är en annan för ej gifta kvinnor. År
1965 var socialhjälp vanligare bland dem (43 per 1000) än bland ej gifta män.
Sedan ändrades delta i slulel av 1960-lalel så alt hjälpberoendel alllsedan
dess är vanligare hos männen (62 mot 48 för de ej gifta kvinnorna per I 000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell otillfredsställande faktum är
även det traditionellt höga socialhjälpsberoendel bland minderåriga barn.
Hjälpberoendel - 73 av 1000 barn -var år 1976 slörre hos dem än hos de ej gifta
männen. Hjälpberoendel hos barnen har dock under de senasle åren reducerats mer
än hos någon annan gmpp (från 103 år 1972 lill 73 år 1976 per 1 000), men är
ändå fortfarande högst. Olika undersökningar från 1950-talet och framåt
visaratt särskill de slörre burnfumlljernu är så ekonomiskl sårbara alt de
lällare än andra kommer i socialhjälpsberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland gifta personer är
socialhjälpsberoendet liksom tidigare relalivi lågl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av den nämnda ulvecklingen följer
all de ensamstående männen har kommil alt ulgöra en allt större andel av
samlliga som får hjälp, och det absoluta antalet ensamstående män med
socialhjälp har minskat ganska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>obetydligt sedan år 1973, då socialhjälpssiffrorna vände
nedåt igen. Samma tendens gäller för gruppen ensamslående kvinnor med barn.
Statistiken antyder all i gruppen ensamstående kvinnor dröjer mödrarnas
socialhjälpsberoende kvar på en relativt hög nivå. För gruppen gifta/samboende
par däremol synes socialhjälpsberoendel ha minskal väsenlligl bland inte bara
familjer med barn utan även familjer utan barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns vissa strukturella
skillnader mellan hjälpberoende grupper i olika kommuner, t. ex. i fråga om små
och stora kommuner. I de tre största utgjorde år 1975 ensamma män utan bam
närmare hälften (47 %) av samtliga s. k. hjälpfall, medan gifta par eller
sammanboende som hade bam svarade för endast 10 %. 1 kommuner med mindre än
10000 invånare däremol uigjorde de hjälpberoende ensamma männen knappt en
tredjedel (31 %), medan den ovan nämnda barnfamiljegruppen svarade för närmare
en fjärdedel (23 %).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ser man lill hjälptagarnas ålder
har utvecklingen inneburit två viktiga förändringar. För det första har socialhjälpsberoendel
bland högre åldersgmpper bringats ner krafligl. Sedan mitten av 1960-talet
minskar således andelen socialhjälpstagare i samtliga åldersgrupper från 60 år
och uppåt. Även åldersgruppen 50-59 år har minskal någol under år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För del andra breder
socialhjälpsberoendel ul sig i åldersgrupperna under 50 år. De minderårigas
hjälpberoende ligger som har nämnts på en hög nivå. Bland personer i åldern
16-29 år var socialhjälpsberoendet nära tre gånger högre år 1976 än det var år
1965, f. ö. den enda åldersgrupp med stegrat socialhjälpsberoende mellan 1975
och 1976. Även i de högre ålders-gmppema upp till 50 är har hjälpberoendel ökat
avsevärt. Tendensen är densamma i samtliga familjetyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annat sätt alt mäta
socialhjälpsberoendel är alt undersöka hur stora procentandelar olika
åldersgrupper utgör av samtliga hjälptagare. Det kan då konstateras att för år
1965 utgjorde de minderåriga 35 % och för år 1976 34 % av alla hjälptagare,
medan motsvarande procenttal för 16-29-åringar-na hade mer än fördubblats -
från 13 lill 28. Åldersgruppen 67 år och äldre minskade samtidigt kraftigl sin
andel från 13 lill 4 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjälpens vuruktighel i enskildu full</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medeltalet hjälpmånader (=
kalendermånader då hjälp har getts) har minskal från år 1965 till år 1976, främst
beroende på atl hjälp under årets samtliga tolv månader har blivit mycket
ovanligare under perioden (siffran sjönk från 14 % till 5 %).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomsnittstiden har minskal för
alla familjetyper utom för ensamstående män ulan barn. År 1965 hade de i
medeltal 3,3 hjälpmånader mot 3,6 år 1976. Socialhjälpsberoendel bland de
ensamstående männen har således inte blivil bara mera utbrett utan också något
långvarigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ensamstående kvinnor utan barn
har hjälptiden nedbringats allra kraftigast, nämligen från 5,2 % till 3,7 %. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjälpens omfuttning och ändumål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälp är sällan enda
hushållsinkomsten ens under ett så kort skede som en månad.
Socialhjälpsundersökningen år 1968 visade att omkring 90 % av familjer med
socialhjälp i maj 1968 också hade andra inkomster under månaden. Sociala
förmåner som folkpension, sjukpenning, barnbidrag, bostadsbidrag svarade för
någol mer än tvä tredjedelar av inkomslerna vid sidan av socialhjälpen, medan
arbelsinkomsler, underhållsbidrag m.m. svarade för närmare en Iredjedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom socialhjälpen främsl
komplelterar andra inkomster är de utgivna socialhjälpsbeloppen vanligen
relalivi måttliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från en i och för sig ganska låg
beloppsnivå på 526 kr. år 1965 har del genomsnittligt utbetalda beloppet höjts
under perioden med mer än hälften räknal i fast penningvärde enligt
konsumentprisindex eller till 883 kr. (1 979 kr. i löpande penningvärde).
Konsumentprisindex kan dock vara en sämre mätare på socialhjälpens realvärde än
på andra inkomsler för övriga grupper i samhällel. Om socialhjälpstagarna
använder en slörre andel av inkomsten på livsmedel och livsmedelspriserna
stiger kraftigare än andra varor, tenderar de för socialhjälpen angivna
beloppen i fasl penningvärde atl bli för höga. Under perioden 1965-1978 har
livsmedelsposten i indexet stigit med 164 % medan totalindexels ökning stannat
vid 147 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det socialpolitiska reformarbetet
har inte bara begränsat socialhjälpens omfattning i hjälptider och belopp utan
även i fråga om ändamål. Ett exempel är den allmänna sjukförsäkringen som
kraftigt har bringat ned behovet av socialhjälp för sjukhusvård. Året innan den
allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft - 1954 - fick t.ex. 42800 personer
fattigvård lill vård i sjukvårdsinrättning (under vissa år på 1930- och
40-talen var antalet av storleksordningen 80000). Siffran sjönk då försäkringen
trädde i kraft år 1955 till 17400. Sista året som detta socialhjälpsändamål
särredovisades i den officiella statistiken, 1966, var antalet nere i 4 900.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fastän socialhjälpen har blivil mer
kompletterande än tidigare är rena försörjningsbehov på gmnd av höga hyror elc.
framträdande, samtidigt som hjälp med förebyggande och rehabiliterande
inriktning torde svara för en inte obetydlig del av socialhjälpskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsuker tid hjälpbehoven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidigt påvisade olika
undersökningar att flertalel vuxna personer som fick socialhjälp var sjuka och
arbetsoförmögna. Förbättringarna av sjukförsäkringen har minskat behovet av
socialhjälp i samband med sjukdom. En annan traditionellt viktig
socialhjälpsorsak är arbetslöshet. Den arbetslöse kan komma i fråga för
frivillig socialhjälp men har enligt gällande regler inte rätt tiU obligatorisk
socialhjälp, vilket familjen dock kan ha. Vid ökad arbetslöshet bmkar också
socialhjälpen tillta. Som tidigare har framgått har ungdomar och ensamma män
kraftigt ökat sina andelar av samtliga med socialhjälp. Här torde det gälla
arbetslösa, sjukskrivna och utslagna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under senare år har även andra
orsaker kommit in i bilden, nämligen att löneinkomsterna av heltidsarbete inte
förslår, särskilt inle om familjen är stor och hyran hög trols utgående
bostadsbidrag. Fortfarande lorde del dock vara så alt många av dem som behöver
socialhjälp inte bara har mindre pengar i förhållande till utgifterna än andra.
De är sämre ställda också i andra avseenden, såsom i fråga om arbele, bostad,
hälsa och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålderspensionärerna behöver som har
nämnls inle socialhjälp i tillnärmelsevis samma ulslräckning som förr. Det
står klarl alt pensionsrefor-mema har haft avgörande belydelse för denna
uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns alliså myckel som lalar
för all socialhjälpsberoendet besläms av olika samhällsförhållanden, däribland
del socialpolitiska reformarbetet i övrigt. Samtidigt har det emellertid
konstaterats alt andelen hjälptagare inom befolkningen har varil relalivi
konstant ända sedan 1800-lalet. Man kan lycka alt socialförsäkringarna skulle
redan ha så gotl som ulrotal behovet av socialhjälp. En viktig förklaring till
atl så inle redan har skett har nämnts. Här avses det förhållandet att
socialhjälpsnivåerna har följt med i standardutvecklingen. Fattigdom är etl
relalivi begrepp. En annan viktig förklaring är att nya behov tillkommer eller
atl vissa behov ökar, behov som socialhjälpen måste tillgodose innan de täcks
på annat säll i del fortlöpande reformarbetet. Del är här delvis fråga om onda
följder av samhällsutvecklingen i form av utslagning. Den ökande stora andelen
ensamstående män i produktiv ålder bland hjälptagarna, särskilt inom
storsladsområdena, har säkerl samband med denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Förutsättningar för rätt till socialbidrag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ekonomiska biståndet kan ofta
behöva kombineras med andra sociala tjänster. Dessa skall utgöra erbjudanden,
varför del i princip bör vara möjligt för den enskilde alt efterfråga en viss
social tjänst, t. ex. ekonomisk hjälp, och samlidigl avslå från erbjudanden om
andra insalser, som avser behandling. Della innebär emellertid inle all socialtjänsten
är förhindrad alt stäUa vissa villkor. Tvärtom fömtsätter rätlen till bislånd
alt det föreligger ett faktiskt behov och alt behovel inle kan tillgodoses på
annat sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen och andra
remissinsianser har å andra sidan underslrukii att villkoren för bistånd inte
får bli för restriktiva. Även jag vill belöna detta. En långl gående lolkning
av de föreslagna bestämmelserna om rätl lill bistånd skulle kunna leda till atl
den som har kunnat försörja sig men inle gjort det och därför saknar medel lill
försörjning under den närmasle liden inte i något fall skulle ha rätl till
ekonomiskt bislånd. En sådan lolkning skulle innebära en skärpning i
förhållande lill vad som tillämpas inom den nuvarande socialhjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ShjL medger också till skillnad
från dess föregångare fatligvärdslagen rätt lill hjälp i vissa fall, då
arbetsförmågan inte utnyttjas. Enligt 12 § kan således en person vara
berättigad till socialhjälp om han av hälsoskäl bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helt eller delvis avhålla sig från arbele, Beslämmelsen
syftar på hjälpbehövande som visseriigen kan utföra arbete och därmed hell
eller delvis försörja sig, men som med hänsyn till hälsolillslånd och framlida
arbetsförmåga bör avstå från arbele. Del kan i.ex. gälla en konvalescenl eller
en person i elt tidigt skede av en sjukdom. Tillståndet i dessa fall behöver
inle innebära arbetsoförmåga, men arbele kan innebära en fara för den fortsatia
arbetsförmågan. Enligt min mening bör i förebyggande syfte samma begränsningar
i arbets- och självförsörjningskravel som i nuvarande lagstiftning gälla för
räll till socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill ocksä påminna om alt
socialbidragel liksom nu socialhjälpen kommer alt fungera som "en sisla
resurs" för bl.a. människor som har sociala och personliga svårigheier av
olika slag, men som inle alllid är i siånd all dokumentera arbetsoförmåga för
den närmast föregående liden. De kan nu få lillfällig hjälp för all inle en
direkt nödsilualion skall uppslå och för alt få möjlighet att reda upp den
akuta situationen. Inom ramen för socialbidraget bör i motsvarande fall finnas
en rält lill lillfällig hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om socialtjänstens mål
harjag understrukit all verksamheten inte skall ta över ansvarel för enskilda
människors handlingar och livsföring och därmed riskera alt de passiveras och
blir beroende. Del slår samlidigl klart all de sämsl ställda i samhällel ofla
lever under slora svårigheier och med hån beskurna valmöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen måsle så långl
möjligi i samråd med den enskilde klara ul om och hur ett forlsall hjälpbehov
skall kunna förebyggas. Del kan gälla krav på den enskilde alt undergå
läkarundersökning av hälsotillstånd och arbetsförmåga, godta lämpliga
rehabiliteringsåtgärder som syftar till all han ålervinner eller förbältrar sin
arbetsförmåga, alt han anmäler sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen
osv. Socialljänslens arbetsuppgifter belräffande de människor del här är fråga
om innebär ofta svåra bedömningar, som föruisäller en ingående kännedom om
deras individuella förulsällningar och om den miljö de lever i. Den helhetssyn
som skall prägla socialtjänsten gäller givetvis även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Socialbidragets ändamål Försörjningsstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det följande kommer jag atl
behandla socialbidragels huvudsakliga uppgifter all vid behov irygga
försörjning och vård saml lämna bidrag i förebyggande och rehabiliterande
syfte. Del bör genast sägas alt en klar gränsdragning mellan dessa
bidragsformer inte är möjlig. Socialbidrag som tryggar t.ex. försörjningen har
i viss mening inte sällan en förebyggande och rehabiliterande effekt. Della
blir särskill lydligl i vissa rehabiliterings-situationer där socialljänslen
kan behöva kompleltera andra former av ersältningar med visst bidrag till
uppehällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill framhålla atl liksom
hittills har det största betydelse att försörjningsstödet i lillräcklig
ulslräckning kombineras med andra insatser av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Socialbidrag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förebyggande
och rehabiliterande karaktär. I annat fall kan ett fortlöpande bidrag lill
försörjningen verka passiverande och direkl molverka den enskildes möjlighel
all få och behålla ett arbele och försörja sig själv. Den risken kan gälla
t.ex. ungdom som ännu inle har fått någol arbete och personer som lidigare har
varit yrkesverksamma, men som har förlorat fotfästet på arbetsmarknaden. Till
den senare gruppen har tillströmningen av ensamstående män varit belydande.
Till gruppen hör också många ensamslående föräldrar som inte längre är så
bundna till vårduppgifter alt de inte skulle kunna la ett arbele. 1 de nu
nämnda fallen kan socialtjänstens insatser exempelvis gå ut på atl förmedla
konlakl med arbetsmarknadsmyndigheterna eller andra samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har framhållil tidigare all det för all skapa
lillräckligl anlal arbetstillfällen så atl rätten lill arbete skall kunna
förverkligas krävs fortlöpande kraftfulla närings- och arbetsmarknadspolitiska
insatser som inte socialljänslen råder över. Försörjningsstöd i form av
socialbidrag under längre eller kortare tid kan vara del enda som återstår för
att människor inte skall fara iUa eller lida nöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom utbyggnaden av de allmänna socialpolitiska
anordningama har socialhjälpen kommil alt få en alltmer kompletlerande
funktion. Del står emellertid klart alt socialbidragel även i framtiden kommer
alt få betydelse som försörjningsstöd i vissa situationer och för vissa gmpper
av människor. En orsak till detta är att trygghetssystemet inte är
tillräckligt utvecklat för alt läcka alla de situationer då ett ekonomiskl
slöd kan behövas. Också efter en fortsatt ulbyggnad av den ekonomiska tryggheten
i generella former kan det behövas en behovsprövad hjälpform för särskilda,
kanske ovanliga behovssituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialbidrag till kostnader för vård m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 12 § ShjL har den som själv saknar
tillräckliga medel rätt att få socialhjälp till bl.a. den vård som han behöver,
om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För några årtionden sedan
svarade den kommunala behovsprövade hjälpen i etl mycket stort antal fall för
kostnader för sjukhusvård, läkarvård, tandvård och annan vård eller behandling
vid sjukdom och för sjukresor elc. Den enskildes ekonomiska skydd i fråga om
kostnader i olika vårdsituationer har därefter byggts ut kraftigt. Reformarbetet
har omfattat prisnedsättning eller kostnadsbefrielse i fråga om läkemedel,
läkarvårdsersätlning, ersättning för sjuk vårdande behandling, resekostnader,
sjukhusvård, hjälpmedel till handikappade, tandvård, nedsättning av
patientavgifter i öppen sjukvård m. m. Del är här fråga om ersältningar enligl
lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och därtiU knutna författningar.
Hämtöver har sjukvårdshuvudmännen i vissa avseenden infört avgifismaximeringar
och nedsällningar av kosinadema för personer med omfaltande vårdbehov. Detta
skydd är inte enhelligl utformat ulan varierar mellan sjukvårdshuvudmännen.
Socialpolitiska sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordningsutredningen (S 1975:02) har i år lagt fram ett
förslag om ell enhelligl skydd mol höga vård- och läkemedelskostnader (SOU
1979: 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom det omfaltande reformarbete
som jag har antytt nu har del blivit mycket mindre vanligt än tidigare alt
människor behöver söka socialhjälp till olika slag av sjukvårdskostnader. Även
inom socialljänslen kan det emellertid uppslå behov av ekonomiskl stöd i form
av socialbidrag lill särskilda kostnader i samband med sjukdom. Detta kan bli
fallet i huvudsakligen ivå olika silualioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ena gäller personer som inte är
inskrivna i försäkringskassan och därför inte omfattas av den allmänna
försäkringen. Det är här fråga om icke svenska medborgare som vistas i landet
men inte har blivit bosatta. I vissa fall måste de själva svara för en
vårdavgift eller en del av denna med krav på sig att betala i förskott eller
lämna godtagbar ansvarsförbindelse. Det kan i dessa fall bli nödvändigt atl
socialtjänsten medverkar I.ex. genom alt intyga all patienten inte kan belala
avgifterna i syfte alt få dessa avskrivna eller genom alt bevilja socialbidrag
lill kostnaderna. Att stå utanför den allmänna försäkringen innebär atl den
enskilde saknar ekonomiskt skydd också i flera andra situationer som har
samband med sjukdom e.d. Det betyderaU socialtjänsten kan behöva träda till och
utge socialbidrag i sådana situationer, om del ekonomiska behovel inte
tillgodoses på annat sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den andra situationen gäUer det
förhåUandel atl den enskilde inte själv kan betala den kostnad som återstår
efter ersättningen från socialförsäkringen eUer kostnadsnedsättningen. Under
lidigare år var det vanligt att socialnämnderna i mer eller mindre generella
former svarade för klienternas medicinkostnader, en förmån som också
folkpensionärer med kommunalt bostadstillägg kunde få del av. Flera
förhållanden har bidragit till all begränsa denna hjälpverksamhet. Den
läkemedelsrabattering som äger mm enligl den allmänna sjukförsäkringen har minskat
kosinadema för många och därmed behovet av socialhjälp till medicin. De reella
förbättringarna av folkpensionerna har verkat i samma riktning. Vidare har de
genereUa bmllonormer som alltmer har börjat användas inom socialhjälpen
tenderat atl inkludera medicinkostnadema i normen för uppehälle så att endasi
ovanligt höga läkemedelskostnader föranleder extra hjälp. Även kostnader för
behövlig tandvård som inte täcks av tandvårdsförsäkringen kan föranleda
socialhjälp. Del blir samma sak med socialbidraget. Även begravningskostnader
skall vid behov täckas av socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag viU erinra om aU det i främst
samhällets regi finns flera former av vård och service - inom barn- och
äldreomsorgen - som är avgiftsbelagda. Villkor om ersättning och
kostnadsnedsättningar etc. regleras genom kommunala beslul. Avgifterna är
oftast gmndade på betalningsförmågan, varför socialbidrag i princip inte skall
behöva utgå till sådana kostnader. Vid betalningssvårigheter bör huvudmannen
för verksamheten enligt min mening i stället kunna reglera avgiften på sådant
sätt alt den enskilde inte skall behöva söka socialbidrag till kostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förebyggande och rehabiUlerande inriklning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialutredningen har
fråinhållil kommer den kommunala behovsprövade hjälpen alt ha kvar uppgifter
med förebyggande och rehabiliterande inriktning. Del kan här vara fråga om
kompletterande slöd till insatser från andra delar av socialljänslen eller
andra verksamheter på kommunal, landstingskommunal eller statlig nivå. 1 den
nuvarande socialhjälpsverksamheten tillgodoses rehabiliieringsbehov inom ramen
för den frivilliga socialhjälpen enligl 13 § ShjL. Jag delar socialulredningens
uppfattning att det är angelägel atl bidrag till rehabiliteringsändamål liksom
i dag i viss utsträckning och i vissa former skall kunna ulgå under de
fömtsättningar som anges för rätlen till bislånd. Dessa insalser inom
socialbidragels ram bör utgöra en grund för en mer långsiktig uppbyggnad av den
bidragsberältigades möjligheter att helt eller delvis försörja sig och till en
aktiv livsföring. Biståndet skall med andra ord ges en förebyggande inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller t.ex. skolungdom kan
utöver ekonomiskl stöd till del direkla livsuppehället andra ekonomiska
stödinsatser behöva sättas in i samarbete med den skolsociala verksamheten.
Socialbidraget bör liksom socialhjälpen enligl 12 S ShjL under vissa
fömtsättningar svara för kostnader som avser minderårigs uppfostran. En av
flera orsaker till att en elev har svårigheter i skolan kan vara all han eller
hon har del sämre ställt än skolkainratema och inle har samma ekonomiska
möjligheler som de. Det kan här gälla bl. a. vissa slag av utmstning som inte
ryms inom ramen för bistånd till uppehället. Ett särskilt ekonomiskt stöd bör
här kunna få betydelse för all förebygga att eleven t. ex. avbryter skolgången.
Detla är elt exempel på hur socialbidragel liksom hittills kan fylla en uppgift
inom den förebyggande barn- och ungdomsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialbidraget bör också tillgodose
sådana ändamål som nu avses med hjälpåtgärder enligt 26 S BvL och täcka
kostnader för rådfrågning, undervisning, behandling, utbildning, resor,
utrustning m.m. Prövningen av behovet blir emeUertid inle längre bunden till
enbart vissa förhållanden, t.ex. sådana som nu anges i 25 S BvL, utan kommer
all göras enligl de allmänna gmnderna för rätt till bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För vissa familjer med sociala
problem kan olika former av stödinsatser i hemmet förebygga att ett barn måste
tas om hand för vård utanför sitt hem. Ekonomiskl slöd i form av socialbidrag
har ibland visal sig vara en nödvändig hjälpålgärd vid sidan av andra
insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten lill arbete hör till de
grundläggande sociala värden som socialtjänsten skall medverka till att
förverkliga. Ekonomisk hjälp i enskilda fall för att främja della mål lär ofla
bli av mer kompletterande karaktär. Arbelsmarknadspolitiska insatser utanför
socialtjänsten för bl.a. arbetshandikappade, somjag återkommer till (avsnitt
2.11) har mer grundläggande betydelse. Även socialbidragel blir emellertid i
olika silualioner av värde. I fråga om personer med svårigheter på
arbetsmarknaden är det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nödvändigt atl socialtjänsten och arbelsmarknadsorganen
samarbetar. Här spelar socialhjälpsverksamheten sedan länge en inte oväsentlig
roll genom att vid behov främst komplellera olika slalliga siödinsalser, </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. genom näringshjälp till
arbetsredskap m. m., bidrag lill fortskaffningsmedel för all personer med
rörelsehinder skall kunna ta sig till och från arbetet osv. Molsvarande
möjligheler bör finnas inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla människor bör ha rätt lill en
god boslad. Socialljänslen bör även fortsällningsvis i samarbele med främsl
bosladsförmedlingen genom ekonomiskl slöd kunna bidra lill all hjälpa familjer
och enskilda med sociala problem all få goda bosläder i samma bosladsområden
som andra bostadssökande. Denna bidragsverksamhel är för övrigl etl av många
exempel på det lidigare nämnda förhållandel atl man inte alltid kan dra en
tydlig gräns mellan å ena sidan stöd lill försörjning (inkl. boslad) och å
andra sidan bidrag med rehabiliterande och förebyggande inriklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personer med socialbidrag kommer
liksom nu är fallel med socialhjälpstagarna, atl vara försäkrade enligt AFL
och samtidigt med den kommunala behovsprövade hjälpen uppbära
socialförsäkringsförmåner av olika slag. Jag räknar med atl behovel av ett
kvalificerat samarbete mellan socialtjänsten och försäkringskassorna kommer all
öka. Etl vikligl organ för della samarbele i fråga om rehabilileringsärenden bör
de lokala rehabiliteringsgrupperna bli. Här kan socialbidrag behövas som
komplemenl till socialförsäkringsförmåner, utbildningsbidrag m.m. under ell
rehabilile-ringsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten får också breda
kontaklylor med hälso- och sjukvården. Del kommer ofta att bli fråga om sociala
rehabiliteringsinsatser efter avslutad medicinsk behandling i samband med
sjukdom, missbmk av beroendeframkallande medel etc. Inle sällan kommer del vid
sidan av andra åtgärder alt behövas ekonomiskt slöd för såväl försörjning som
rehabililering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskildu grupper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagl
lidigare om rätten till bistånd kommer socialbidrag atl kunna utgå också till
arbetsföra personer med heltidsarbete, fömlsatl all de har otillräckliga
inkomsler i förhållande lill försörjningsbördan. Det gäller hjälpbehövande
personer vilkas hjälpbehov i dag tillgodoses inom ramen för den s. k.
frivilliga socialhjälpen (13 § ShjL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En betydande del av socialhjälpen
lämnas i dag till personer som är arbetslösa. Med hänsyn till de kvalificeringsvillkor
som gäller och också i fortsättningen kan antas komma atl gälla inom
arbetslöshetsförsäkringen måste vi räkna med att socialbidrag i viss omfattning
kommer att behövas vid arbetslöshet bäde till försörjning och lill förebyggande
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Icke svenska medborgare som är
arbetsföra men som saknar arbetstillstånd har enligl gällande lag inte rätt
till socialhjälp. Inte sällan ger man dem i stället frivillig socialhjälp. I
den nya konstruktionen kommer de atl omfattas av rätten till bistånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har haft i
särskill uppdrag alt överväga reglerna för socialhjälp ål personer som är i
arbetskonflikl. För en närmare redovisning av bakgrunden lill utredningens
förslag får jag hänvisa lill slutbelänkandel (SOU 1977:40) Socialtjänst och
socialförsäkringstillägg, s. 364-368.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen föreslär nu att
socialbidrag lill konfliktberörda skall ulgå efter samma gmnder som
socialbidraget i övrigt. Sålunda skall hjälp lämnas efler samma prövning,
normberäkning och rikllinjer i övrigl som för andra hjälpsökande. Några
särbestämmelser för behovsprövning i konfliktfallen bör således inte finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen anser all del med
hänsyn till neutralitetskravel är motiverat atl föreskriva ålerbelalningsskyldighet
för socialbidrag som har betalats ut i samband med arbetskonflikt. En sådan
bestämmelse kommer att utgöra elt undanlag från den huvudregel som utredningen
föreslår, enligt vilken socialbidrag inte skall vara återbelalningspliktigl. I
övrigl anser utredningen del sålunda inte nödvändigt att i lagen ta in några
särbestämmelser i fråga om socialbidrag till personer i arbetskonflikt.
Utredningen vill endasi understryka betydelsen av all konfliklberörda som söker
socialbidrag omgående informeras om ålerbelalningsskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tillstyrker för min del i
likhel med bl. a. Föreningen Sveriges socialchefer och LO utredningens förslag
om möjlighel lill socialbidrag vid arbetskonflikt. Som ulredningen har
framhållit bör aterhelalning inle utkrävas, om den ersältningsberälligade
genom all återbetala socialbidragel eller någon del av della skulle komma all
sakna medel lill försörjningen eller om i det enskilda fallet andra synnerliga
skäl talar emot återkrav. Av hänsyn till neutralitetsprincipen bör å andra sidan
kommunerna inle ulan en närmare prövning enligt dessa kriterier efterge kravet
på återbetalning. Jag återkommer senare lill frågorna om
ålerbelalningsskyldighet (avsnitt 2.15 Avgifter m. m.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller de studerande anser
jag i likhet med socialutredningen att del rent principielll inte bör vara en
uppgift för socialtjänsten att svara för vuxnas koslnader i samband med
sludier. Grundregeln bör därför vara all socialbidrag inle skall ges till
studerande som i övrigt är arbetsföra. Från denna regel måsle emellertid
undanlag kunna göras när det är fråga om vissa ukutu situationer. I anslutning
till den praxis som redan gäller torde således socialljänslen komma all behöva
träda in med kompletterande socialbidrag också i särskilda fall på
eftergymnasial nivå. Del kan exempelvis gälla personer med partiella
studiehinder på grund av sjukdom eller handikapp, rehabiliterande åtgärder i
förebyggande syfte, studerande med minderåriga bam etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.4 Socialbidragets InnehåU och nivå Vad socialbidragel
skaU täcka</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill påminna om att enligt
förslaget till rätt till bislånd skall den enskilde under tidigare nämnda
villkor ha rätl till bistånd till sin försörjning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och sin livsföring i övrigl. När ShjL infördes framhöll
dåvarande departementschef bl. a. att hjälpen skulle omfatta inte bara vad som
åtgår till mal, husrum och kläder utan även vad som behövs för
inventarieutrustning och annat dylikt, Della bildar en nalurlig utgångspunkt
också för mina överväganden om vad socialbidragel kan täcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialbidniget bör således svara
för grundläggande behov i fråga om mal och dryck, beklädnad och bostad inkl.
elström. I överensstämmelse med den praxis som redan tillämpas av kommunerna
bör bidragel även läcka andra hushållsulgifier för Iväll och rengöring, olika
förbmkningsartiklar liksom försäkringar samt lillgodose behov av förströelse,
rekreation och kommunikation genom all innefalta löpande kostnader för telefon,
TV-licenser, dagstidning, smärre resor etc. Vidare bmkar hjälpen läcka andra
personliga utgifter för hygien, fritidssysselsättningar och sociala kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är nu vanligt all den kommunala
socialvården täcker dessa behov inom ramen för socialhjälpens grundbelopp eller
s.k. bmllonormer. Genom sådana normer tillförsäkras den som behöver bislånd en
viss levnadsstandard utan alt varje behov prövas för sig särskilt. Den
enskilde får därigenom lättare atl hålla reda på om han i en viss silualion kan
få detta gmndläggande bistånd eller inle. Han får också en viss frihet atl inom
den ram för hushållsbudgelen som normerna sätter disponera socialbidraget på
det sätl som passar honom bäst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudregeln för beräkning av bidrag
till bostadskostnader bör vara all sökandens faktiska nettokostnader för
bostaden och dess uppvärmning beaktas hell, om bosladsstandarden och
bostadskostnaderna inte överstiger vad som är skäligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behövlig hemulmslning hör till den
standard som socialbidraget bör garantera. Vad som skall anses behövligt kan
varken i fråga om hemulmslning eller annat fastställas en gång för alla.
Bedömningen måste i stort anpassas efler den allmänna slandardutvecklingen i
samhällel, dvs. till vad människor i allmänhel kan kosta på sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hänsyn bör också las till fördyrade
levnadsomkostnader på gmnd av arbele, bl.a. barnomsorgskoslnader, eller
särskill kosthåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har nämnt lidigare alt
socialbidrag under vissa fömtsättningar skall kunna utgå lill koslnader för
vård inkl. landvård, läkemedel, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som behöver miljöombyle och
inle kan få delta inom kommunens hem e.d. bör kunna få bidrag till vistelse för
vila och rekreation i andra lämpliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika slag av skuldsättning kan
ulgöra elt allvarligt hinder för all en person skall återvinna arbetsförmåga
och möjligheler alt försörja sig själv och i förekommande fall sin familj. I
vilken utsträckning socialljänslen skall ha atl svara för "ekonomiska
saneringar" beror på förhållandena i det enskilda fallel. Men biståndet
bör allmänt ges en förebyggande karaktär. Det heter redan om socialhjälpen att
denna bör "lämnas på sådanl sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all den behövande såviit möjligt blir i stånd all för
framliden genom eget arbete försörja sig och de sina" (14 § ShjL). Samma
ansats fanns f. ö. även i den äldre fattigvårdslagstiftningen. När det gäller
socialbidraget bör tyngdpunkten förskjutas mot förebyggande och rehabiliterande
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialbidragel bygger ytterst pä en
individuell behovsprövning, vilket innebär att bidrag skall kunna utgå med
andra belopp och lill andra ändamål än vad som gäller enligt särskilda
fastställda normer. Bislånd som går ulöver grundbeloppet enligt de s. k.
brullonormerna bör bli föremål för en mer ingående individuell bedömning.
Humvida rätt till sådanl bistånd skall anses föreligga beror givetvis i hög
grad på förhållandena i det enskilda fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anfört
tidigare bör bl. a. ekonomiska stöd-och hjälpinsatser kunna ges i vidare
omfattning än som följer av den enskildes rätt till socialbidrag. Frågan om
insatsernas art och den enskildes kostnadsansvar bör därvid bestämmas efter
samråd med honom. Detta bör bl.a. innebära alt kommunens fullmäktige liksom nu
(14 S ShjL) skall kunna medge socialnämnden atl i stället för kontant bidrag
teckna borgen för lån när det är fråga om ekonomiska insatser som framstår som
ändamålsenliga men som socialtjänsten inte kan anses skyldig atl svara för
inom ramen för socialbidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En del av den nuvarande
socialhjälpen utbetalas f. n. som förskott på socialförsäkringsförmåner i
väntan på att försäkringskassans prövning skall bli klar. Det är vanligen
pension och sjukpenning som förskolleras. Bestämmelser om förskotten finns i 33
§ ShjL (om hjälptagares återbelalningsskyldighet) och 17 kap. 4 S AFL (rätl
för myndighel som tillhandahållit försöijning atl uppbära del av pension).
Förskotteringen av förstagångs-ulbetalningar måste skiljas från de s. k.
förmedlingsärendena. Exempel på ett sådant ärende är att socialnämnden för att
hjälpa en pensionär tar i samförstånd med honom emot pensionen på hans vägnar
och portionerar ut den med jämna mellanmm. Det är oftast missbmkare som på
detta sätt får hjälp med atl hushålla med sina inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har framhållil
atl det borde vara försäkringskassan och inle som nu socialnämnden som vid
behov förskotterade socialförsäkringsförmåner. Utredningen har pekat på
möjlighelen att meddela interimistiska beslut i bl.a. pensionsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även förskotlering av ersättning
från andra myndigheler än socialförsäkringsorganen borde enligl
socialutredningen på sikt avvecklas. Om det inte går att åstadkomma på annat
sätt föreslår utredningen att förskotten i fortsättningen skall utgå inom det
föreslagna systemet med socialförsäk-ringstiUägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar helt socialulredningens
uppfattning atl man bör sträva efter att på sikt avveckla socialnämndernas
förskotteringsverksamhei. Förskott genom socialhjälp/socialbidrag är föga
tillfredsställande vare sig från den enskildes eller från socialadministrativa
synpunkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om att på lämpligaste säll
avlasta kommunerna förskotterings-verksamheten prövas f.n. av socialpolitiska
samordningsutredningen (S 1975:02). Därvid övervägs möjlighelerna all öka
förulsältningarna för försäkringskassorna all meddela s.k. provisoriska beslul.
Samordnings-utredningen vänlas lägga ett förslag i frågan senare i år. Även om
del på detla sätl skulle gå atl väsenlligt reducera antalet förskotlsärenden
för socialnämndema, måsle man räkna med all del också i framliden kommer att
finnas behov av att i vissa fall få förskott på förmåner som ännu inte har
beviljals. Jag ulgår därför från alt en av socialbidragels funktioner fortfarande
kommer atl bli all inom ramen för rälien till bislånd ge förskott på förmåner
som är under prövning av andra myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialbidragets nivå m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna rätten till bistånd
enligt socialtjänstlagen innebär att den enskilde genom biståndet skall
tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så atl det
stärker den hjälpbehövandes resurser för ell självständigt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har redogjort för tidigare
(avsniu 2.5) vill flera remissinstanser atl begreppet skälig levnadsnivå skall
preciseras. Detla harjag delvis gjort genom atl ange fömtsättningarna för
socialbidragel som rättighet saml socialbidragets ändamål och innehåll.
Socialulredningen har för sin del framhåUit att det lämpligaste sättet att
liUförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå är att använda del system med
basbeloppsreglerade bmllonormer och med ersättning för skäliga
bostadskostnader som numera tillämpas ganska aUmänl i kommunerna. Skillnaderna
i normnivåer är emellertid betydande. Socialutredningen har vidare framhållit
att jämlikhetsmålet fömtsätter atl enhelliga bidragsnormer eftersträvas inom
socialtjänsten, även om skälig hänsyn bör kunna tas till variationer mellan
kommunema i levnadskostnader och allmän inkomstnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har övervägt
möjlighelen alt regeringen skulle fasl-släUa vissa miniminormer för
socialbidraget, som således inte skulle få underskridas, men ansett alt
övervägande skäl talar mot en sädan lösning. Jag delar denna bedömning. Jag
förordar i stället att socialstyrelsen efter samråd med Kommunförbundet
utformar sina aUmänna råd om socialtjänstlagens tillämpning så atl de
molverkar alltför stora skiUnader i norm-nivåerna. Kommunförbundels länsavdelningar
har för övrigt sedan länge arbetat på mer enhetliga normer bland kommunerna i
respektive län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom syslemel med
basbeloppsreglerade s. k. bmllonormer kan socialbidragets realvärde skyddas.
Under remissbehandlingen av socialutredningens förslag har några
remissinstanser dock menat atl konsumentprisindex och basbelopp innebär en
underskattning av koslnadsför-ändringama för de lägre inkomsttagarnas hushåll.
Om livsmedlen, som har varit faUel under senare år, ökar snabbare i pris än
övriga poster i indexet, kommer detta index inle alt fullt ul visa
koslnadsfördyringarna för lågin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komsthushåll, som ju måste använda en relativt stor andel
av pengarna till livsmedel. Jag vill för min del påpeka att det på konsumentprisindex
gmndade basbeloppet enligl AFL svarar för värdebeständigheten inom många olika
socialpolitiska anordningar. Någon särlösning för enbart socialbidraget kan
enligl min mening inte motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan fråga gäller
realförbätlringar av socialbidragel. Här finns inte den tidigare nämnda
automatiken som syftar till all skydda mol direkta försämringar av den reella
standarden. Förbättringar av socialbidragets slandard (i form av höjda
procenlsalser av basbeloppet för socialbidragsnormer) måsle liksom hiuills ske
genom politiska beslut. Allmänna standardförbättringar för stora grupper inom
befolkningen måsle naturligtvis även komma de ekonomiskt hjälpbehövande lill
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Numera utgår socialhjälpen näslan
alllid i konlant form. Della bör givelvis vara en regel med få undantag också
för det framlida socialbidraget. Den lid är sedan länge förbi då man i
praktiken omyndigförklarade den som var tvungen all söka socialhjälp genom all
ulan slörre urskiljning ge honom mal- eller klädeskuponger i slällel för
pengar. Jag vill i della sammanhang ocksä underslryka del slora värde som del i
vissa fall kan ha i behandlingen av en klienl all han belros med en sä
jämförelsevis enkel sak som all själv sköta sina hyresinbelalningar. Somjag har
nämnl lidigare är del angelägel all socialljänslen inle lilldelas en
"fixarroll". Klienlen skall i slällel hjälpas all i siörsla möjliga
ulslräckning själv la ansvar för sina handlingar och sitt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.5 Övrigu.frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser finns i dag
om slalsbidrag till bl. a. kommunerna för socialhjälp ål ulländska medborgare
m.fl. Dessa frågor älerkommer jag lill senare (avsnill 2.23).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också nuvarande beslämrnelser om
ersällning mellan kommunerna för utgiven socialhjälp behandlar jag i del
följande (avsnitt 2.16). Delsamma gäller frågan om den enskildes
ersättningsskyldighet för uppburna socialbidrag m. m. ål sig och familjen
(avsnitt 2.15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har också
övervägl frågan om inle socialbidragel borde beskallas och göras
pensionsgrundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Praktiska erfarenheler visar bl.a.
all socialhjälpslagarna vanligen har lägre pensionsgrundande inkomst än andra
grupper i samhällel och att de därmed också kommer all få lägre ATP. Om
socialbidraget gjordes pensionsgmndande, skulle socialbidragstagarnas
pensionsnivå höjas. Med hänsyn till socialbidragets kompletterande funktion
torde emellertid den faktiska effekten som regel bli blygsam. Enligt vad jag
har förordat tidigare bör socialbidraget få ökad förebyggande inriktning,
vilket bl.a. innebär utbetalning av engångsbelopp till särskilda ändamål.
Sådana utbetalningar lämpar sig mindre väl för beskattning. Del kan inte heller
vara ändamålsenligt atl dela upp bidraget på beskattade och obeskallade
förmåner. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialbidrag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansluler mig därför lill ulredningens mening atl
socialbidraget inte bör beskattas eller göras pensionsgrundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har övervägl om
inle socialbidraget borde betalas ut av försäkringskassan. Beslut och
finansiering skulle däremot vara en uppgift för kommunen. Utredningen har
pekat på att socialförvaltningarnas utbetalningsmtiner synes fungera
tillfredsställande och all del inle skulle innebära någon rationalisering i
strikt mening alt låta försäkringskassan ta över. Man skulle emellertid få en
mer enhetlig utbelalningsordning, om även socialbidraget utbetalades av
försäkringskassan, och socialbidragel skulle i den allmänna uppfattningen
jämställas mer med socialförsäkringsförmåner än med den tidigare
socialhjälpen. Socialutredningen har därför ställt sig positiv till atl man på
sikt för över utbetalningen av socialbidrag på försäkringskassan. Några av det
fåtal remissinstanser som har yllral sig i frågan, däribland
riksförsäkringsverket, vill ha en sådan ordning genomförd mer eller mindre
snabbt. Andra ställer sig kriliska till förslagel, bl. a. med hänsyn till all
försäkringskassan i onödan skulle få insyn i socialbidragsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvården och försäkringskassan
har redan nu ett samarbele som innebär kontroll och insyn i enskilda ärenden.
Något avgörande hinder mol att sträcka ut samarbetet till att gälla samordnande
ulbelalningsfunklioner bör det inle finnas. Frågan har emellertid för dagen
inte en sådan aktualitet all del finns anledning att närmare pröva den i detla
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har framhållil inledningsvis
har ulbyggnaden av den ekonomiska gmndlryggheten i form av socialförsäkringar
m.m. bidragit till att minska behovet av kommunal behovsprövad ekonomisk hjälp.
Olika ekonomiska, politiska och sociala förhållanden kommer atl bli avgörande
för det framtida behovel av socialbidrag. En fortsatt utbyggnad av näringspolitiska,
arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska åtgärder kommer att minska behovel
av socialbidrag till försörjningen. Därmed skapas ökat utrymme för den
inriklning på förebyggande och rehabiliterande insatser somjag anser att
socialbidragsverksamhelen bör få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De försök som efler
socialulredningens förslag om socialförsäkringstill-lägg har pågått i bl. a.
SundsvaU, Solna och Slockholm (Gubbängen) med förenklad
socialhjälpshandläggning visar på möjlighelen all även förenkla prövnings- och
handläggningsrutinerna inom ramen för socialhjälpsverksamheten. Det är enligt
min mening viktigi all dessa erfarenheler tas tillvara. En förenklad
handläggning av vissa socialbidragsärenden medför avlastningseffekter. Denna
avlastning bör komma socialtjänsten i övrigt till godo och bl.a. bidra lill
ändrade arbetsmetoder med slarkare inriktning på arbete ute i samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7
Principer for insatser hos enskilda och familjer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 den framlida socialtjänsten kommer betydelsen av
siruklurinriklade insatser att öka. Att man vidgar de arbetsuppgifter som är
riktade på samhällsförhållandena innebär inle att de individuellt inriktade
insalserna kommer atl minska i faktisk omfallning och belydelse i varje fall
inle på kort sikt. Först på längre sikt kan socialtjänstens bredare
samhällsorientering väntas leda till en minskning av olika behov av
individinriktade stödinsatser. Självfallel blir omfattningen av detta behov i
ännu högre grad beroende av sådana ekonomiska, politiska och sociala tillstånd
och förändringar i samhället som socialtjänsten endera inte råder över eller
bara delvis kan påverka. Jag delar därför den av socialulredningen starkt understmkna
uppfattningen att socialtjänstens mål måsle gälla alla områden och verksamheter
som har betydelse för samhället. Den omedelbara effekten av reformen blir att
de individuellt inrikiade insatserna minskar endast relativt, dvs. i
förhållande till utbyggda stmkturinriklade insalser. De principer som skall
gälla för individuelll inriktade insalser i framliden har därför en avgörande
belydelse för socialtjänsten i dess arbele med enskilda och familjer. I del
följande skall jag ge en mera sammanfattande syn på de principer som enligt min
mening bör gälla för individuellt inriktade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.1
Helhetssyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vägledande för arbetet med socialtjänstreformen har
varit atl få till stånd en verksamhet som präglas av en helhetssyn i stället
för det "symp-tomtänkande" och den funktionella uppdelning som
karaktäriserar den traditionella socialvården. Helhetssynen innebär att en
enskilds eller en gmpps sociala situation och de problem han eller gmppen
upplever skall ses i förhåUande till hela den sociala miljön. Inte bara
familjen och "närmiljön" i övrigt utan också den enskildes
förhållanden i vidare mening hör hit. Det rör frågor om möjlighet all få
arbele, boslad, positiva fritidsförhållanden, att kunna undvika utslagning,
segregation och fattigdom i både materiell och mer vidsträckt mening, dvs. att
kunna nå värden som brukar sammanfattas i begreppet livskvalitet. Utifrån detta
betraktelsesätt får helhetssynen vittgående konsekvenser för socialtjänstens
framtida arbete med enskilda, organisationens utformning, samverkansbehov m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det jag har sagl nu innebär att socialtjänsten inte
enbart skall söka orsaker eller lösningar på problem i samspelet mellan
individen och hans närmaste (primärgmppen) utan även i de fömtsättningar som
samhället i stort erbjuder. Socialtjänsten skall också sträva efter all finna
samlade lösningar för den enskildes eller gmppens totala situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta ställer krav på atl samhällets resurser
samordnas bättre än nu och på att behandlingsplaneringen ges en planmässig
uppläggning. Del är i det sammanhanget viktigt att kunna konstatera att
helhetssynen redan är all-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mänl acceplerad inom socialvården och även inom
angränsande verksamhelsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av
socialulredningens slutbetänkande haren instans framhållil all de anhörigas
roll i det sociala arbelel inte har lagits upp lill behandling i lillräcklig
grad i della sammanhang. Jag vill med anledning av della underslryka alt de
resurser som anhöriga och andra närslående ulgör är en del av del sociala
nätverk som bör ingå i beskrivningen av situationen. De mänskliga resurser som
anhöriga och andra närstående utgör skall givetvis tas till vara vid
behandlingsplaneringen och när behandlingsinsalsema genomförs. Del finns dock
anledning all påpeka atl delta inte bör ske annat än när det står i samklang
med principen om frivillighet och självbestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.2 Frivillighei och självbestämmunde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har framhållit
vikten av aU klienterna har medbestämmande i handläggningen av sina ärenden
och att vård och behandlingsinsatser grundas på den enskildes frivilliga
medverkan. 1 den föreslagna socialtjänstlagens inledande "portalparagraf
heter del också all verksamhelen skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet, liksom all den skall inriklas på atl
frigöra och ulveckla enskildas och gmppers egna resurser. Som en allmän
riktlinje anges det vidare i lagförslaget att socialnämndens insatser för den
enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del innebär att frivillighet och självbestämmande
skall vara vägledande vid handläggningen av enskilda ärenden inom
socialljänslen. Frivillighet och självbestämmande skall gälla vid såväl vård-
och behandlingsinsatser som andra av socialljänslen förmedlade sociala
insatser. Ett exempel kan vara atl någon som behöver stöd i sitt boende så
långt möjligt får välja mellan hemsamarilinsatser och flyttning lill ett
kollektivt boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samarbetet mellan socialtjänsten
och den enskilde är det viktigt atl klienten själv behåller ansvaret för sin
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa riktlinjer för verksamhelen
har i allmänhet fått starkt stöd eller lämnats utan erinringar av
remissopinionen. Föreningen Sveriges socialchefer anser att principerna om
frivillighet och självbestämmande är så allmänt omfattade att kommentarer är
överflödiga, medan exempelvis TCO talar om elt väsentligl framsteg för den
sociala metodiken. Det blir nu formellt möjligt all socialtjänsten och den
enskilde tillsammans väljer lämpligaste framkomstväg för rehabiliteringen.
Västerås kommun erinrar om alt dessa principer går tillbaka på gmndläggande
demokratiska värderingar. Detla bör gälla även för människor med socialt
avvikande beteende. Kommunen betonar att del är viktigt med hänsyn också till
behandlingsresultatet att även dessa människor får uppleva att socialtjänstens
beslut om vård och behandling fattas med deras egen medverkan. Detta behöver
dock inte vara liktydigt med en helt kravlös inställning. Hjälp och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd som ges hell ulan förbehåll blir lätt passiverande
och förlänger hjälpberoendel. Andra remissinsianser pekar på svårigheterna då
klienten och socialarbetaren har olika uppfattningar. Dessa situationer kräver
ansvarskänsla och omdöme hos socialarbetaren och utbildning i
behandlingsarbete samt i vissa fall handledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser har en mer
uttalad kritisk hållning till vad utredningen säger om frivillighet och
självbestämmande för den enskilde som principiella rikllinjer. Jag bortser här
från den kritik som har sin utgångspunkt i utredningens förslag att
socialtjänsten inte skall kunna tvångsomhänderta vuxna personer. Den frågan
tas upp senare (avsnitt 2.25). Men det förekommer aU även remissinsianser som
lillslyrker detla förslag knyter vissa reservationer till ulredningens
resonemang om den enskildes ställning i förhällande till socialtjänsten.
Stockholms kommun menar atl klientens föreslagna möjlighel all välja och
förkasla enkell ullryckt tilldelar socialtjänsten rollen atl tillhandahålla
kunden vad han eller hon efterfrågar. Det ifrågasätts om inte ulredningen
alltför onyanserat och med förankring i nu modifierade åskådningar sätter upp
kravlöshet som ideal. 1 alla mänskliga sammanhang, arbetsliv och föreningsliv,
äktenskap, trafik och affärer, bygger växelverkan mellan människor pä
ömsesidigt godtagna uttalade eller underförstådda normer, solidaritelskrav och
förväntningar. Alt inom socialtjänstens ram nedklassa ömsesidighet betyder att
man samtidigt nedklassar de människor man har att göra med. Inom dagens
socialvård har behandlingsarbetet, inle minst inom den frivilliga institutionsvården,
i mycket hög grad kommil att betona den ömsesidiga solidariteten och bestämda
krav som individen måste acceptera. Socialtjänstens serviceinriktning får
enligt Slockholms kommun inle gå så långt alt man -för att göra klienten lill
viljes - medverkar till åtgärder som är olämpliga från behandlingssynpunkt.
Svea hovrätt för fram liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig helt till den
föreslagna huvudprincipen all klienlen själv bestämmer om han eller hon skall
ta emot erbjudande om en viss social tjänst eller inte. Av detla följer alt del
slulligen måste vara klienlen som också gör valet då det finns flera
alternativ. Alt det bör vara så anser jag vara självklart. Vissa
remissinstansers reaktioner visar emellertid atl jag inte kan nöja mig med det
här sagda. Frågan kommer också igen i andra sammanhang. Det synes i viss
utsträckning snarare vara fråga om ofullsländigheler i utredningsförslaget än
om verkliga meningsmotsättningar. Redan i samband med de föreslagna
övergripande målen framhöll jag alt utredningen inte hell lyckats ge uttryck
för sina intentioner när det gäller den enskildes ansvar för siu liv. Även där
har kritiken gjort gällande all förslagen är eller kan tolkas som uttryck för
en önskan att skapa en socialtjänsi, som inte får slälla villkor och rikta krav
mol den enskilde. Del skulle vara fråga om en service, som kunde få
passiverande följder. Kritik riklades för övrigl redan mot det i
principbetänkandet redovisade synsättet att de sociala problemen i första hand
var resultat av samhällsförhållan-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dena
och förändringar i dessa. Man menade att utredningen därmed i alltför hög grad
såg människan som en osjälvständig produkt av samhällel. Utredningen skulle ha
bortsett från den individuella komponent som gör alt vi reagerar olika på samma
eller näslan samma miljö. Detta synsätt, menade man, kunde leda lill en
pessimislisk och passiv syn på möjligheterna att genom aktiva insatser nå
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningens kraftiga markering av samhällels
skyldighet och individens rält får delvis ses mol socialvårdens hisloriska
bakgrund. Som framgår av den hisloriska översikl som jag lämnade inledningsvis
har samhällels på individen slarkl inriktade vårdverksamhet präglats av auktoritet
och kontroll. Även om den moderna socialvården slagit in på andra vägar saknar
inte del Iradilionella synsället förespråkare och inflytande. 1 lider av ökande
ekonomiska och sociala svårigheier i samhället får för övrigt en moraliserande
och privatiserande syn pä människors problem atl anpassa sig ökad
genomslagskrafl. Därför är del vikligl all som socialulredningen har gjort
hävda samhällets grundläggande skyldighet atl bistå den enskilde liksom dennes
rätt all själv bestämma över sin situation. Della synsäll överensslämmer med
reformens syfte alt fördjupa demokratin inom socialljänslen. Denna fråga har
många aspekter som omfallar dem som verkar inom socialljänslen, folkrörelserna
och de frivilliga organisationerna, allmänhelen och sisl men inle minsl de
människor som efterfrågar socialtjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag har sagl redan misstar man sig om man tror
att delta är detsamma som en kravlös, för alt inte säga menlös socialtjänst.
Vad innebär den föreslagna "portalparagrafens" bestämmelser all
socialljänslen skall "inriktas på all frigöra och ulveckla enskildas och
gruppers egna resurser"? Den speglar den demokraiiska grundsynen alt
människor har inneboende möjligheler till personlig utveckling och växt. För
atl dessa möjligheter skall kunna förverkligas inom socialljänslen krävs en
samverkan mellan de människor och grupper som berörs och socialtjänstens
företrädare. Den enskilda socialarbetarens eller arbetslagets
tillvägagångs-säll måsle här anpassas till olika förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är inle ovanligi all människor som behöver socialljänslens insatser är
isolerade, osäkra och ångestfyllda med nedsall självkänsla, ulan inilialiv,
kravlösa och "medgörliga". För dessa människor har samhällels
före-irädare ofla en preslige som kan förstärka känslan av underlägsenhet och
otillräcklighet. Här är det av särskild vikt alt socialljänslens
serviceinrikl-ning kommer till klarl uttryck i samspelet mellan socialarbelare
och klienl. Denna inriklning bör bl. a. innebära all den sociala verksamhelen
är Ijänsl-villig och uppmunirande, angelägen alt den enskilde behandlas som jämställd
och all inte för slora krav slälls på honom eller henne. Denna mindre
kravfyllda hållning kan i dessa fall vara etl nödvändigl förslå led i ell
rehabilileringsinriktat behandlingsarbete. 1 andra situationer återigen kan
socialtjänsten redan från början verka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
aktivt genom att klargöra vad som kan och bör göras, vad man finner felaktigt
eller skadligl i en människas livsföring och hur man bör gå till väga för atl
förbättra situationen och slarka individens möjligheler all själv la ansvar för
sin silualion. Socialljänslen har här många uppgifter. Den skall tillsammans
med klienten söka klara ut vilka handlingsallemaliv som finns och vilkel
livsinnehåll dessa kan länkas ge den enskilde. Men socialtjänsten skall också
i detla samspel vid behov argumentera, försöka skapa insikt, ställa krav och
aktivt påverka klienten. Denna relation påminner mycket om andra medmänskliga
kontakter där ena parten med respekt för den andre och omtanke om honom genom
fakta och argument försöker avvärja en olycklig utveckling och främja den
andres väl. Skillnaden ligger i att socialarbetaren har yrkeskunskap som
nödvändig resurs. Därför är det inte fråga om vilken relation som helst utan om
en behandlingssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad jag har sagl nu stämmer väl med vad
socialutredningen framhöll i principbetänkandet i fråga om förslagel att slopa
föreskrifter och förmaningar enligl BvL. Utredningen framhöll som en
självfallet "viktig uppgift för socialvården alt i samarbete med den
enskilde medverka lill att denne når ökad kännedom om hur han bör komma till
insikt om hur han bör handla och vilka följdema kan väntas bli av olika
behandlingsalternativ. Sådant stöd i form av upplysningar, råd och
rekommendationer etc. bör emellertid ingå som etl naturligt led i det
vardagliga socialvårdsarbetet." Den meningen förtjänar ännu större
eftertryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett specielll problem inom socialvården är risken
för våldshandlingar riktade mot personalen. Socialarbetaren ställs också inför
hotfulla situationer. Detta är framför allt storsladsproblem. Personalen kan
lidvis leva i en atmosfär av otrygghet och ibland rädsla. Förhållanden som hos
vissa människor resulterar i undergivenhet utlöser hos andra aggressiv självhävdelse.
Gmndorsaker kan vara arbetslöshet, bostadsbrist, rotlöshet och främlingskap.
Missbmk finns ofta med i bilden. Minskningen av institutionsvården inom flera
vårdsektorer har medfört en ökad belastning på den "öppna"
socialvården. Även lidspress och täta personalbyten ökar konfliktriskerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är i och för sig förståeligt alt socialvården
sökt "lekniska" lösningar på dessa hotfulla relationer genom vakter,
larm, slussar där klienten kan kontrolleras före inslapp, porttelefoner och
reträttdörrar i arbetsrummen, dubbelbemanning elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Praktiska försök i bl.a. Linköpings kommun lyder
emellertid på alt våldet inom socialvården kan förebyggas genom att
socialarbetare ges lillräcklig lid att fortlöpande ägna sig åt människor som
har benägenhet atl reagera aggressivt och våldsamt. På sikl kan då byggas upp
ett förhållande mellan socialvården och dessa människor som överensstämmer med
den frivillighet och det självbestämmande som skall utmärka socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sist men inte minst bör erinras om viUkoren för
bistånd enligt förslaget till socialtjänstlag. Av förslaget framgår att den som
själv kan klara sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Principer</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försörjning och livsföring i övrigt som regel inte har räu
lill socialtjänstens bistånd. Jag har redan lidigare behandlat den här frågan
mer ingående (avsnillen 2.5 och 2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har sagl nyss måste
socialtjänsten i sin helhelssyn i fråga om klientens situation la hänsyn till
de yllre levnadsförhållanden som i hög grad bestämmer hans eller hennes
möjligheler lill utveckling och växt. Men socialtjänsten skall också räkna med
människans egel ansvar för vad hon gör av sitt liv. För många är
valmöjligheterna i livet små. Det är socialljänslens uppgift atl såväl påverka
den yttre situationen som all söka skapa motivation hos den enskilde. Rätten
till bistånd fömtsätter all det finns etl behov som inle kan tillgodoses på
annal sätt. I fråga om barns och ungdoms levnadsvillkor anser jag att samhället
har etl ansvar som griper över många olika förhållanden och som motiverar all
socialljänslen förfogar över möjligheter till konlroll och till
omhändertaganden som kan gå emol den enskildes vilja. I fråga om vuxna bör
socialljänslen däremol inle ha möjlighet all vidla Ivångsätgärder (avsnitt 2.25
och bilaga 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har försökt visa att
socialtjänstens insatser bör anpassas till den aktuella situationen. Målet
måste då hela tiden vara att socialtjänsten så långt möjligt samverkar med
klienlen så att han eller hon frivilligt och aktivt medverkar i och beslämmer
om planering och behandling m. m. Jag anser all den föreslagna
socialtjänstlagen i viss mening ställer slörre krav på den enskilde än vad de
nuvarande vårdlagarna gör. Socialtjänstlagen innebär i förhållande till
nuvarande lagsliflning att ansvaret för valel av lämplig och möjlig
behandlingsinsats i ökad grad läggs på klienlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tar socialtjänsten avstånd från den
enskildes krav på en särskild insats, bör man noggrant klargöra för honom
varför man säger nej. Här bör också beaktas klientens möjligheler atl anföra
besvär om han anser all han inle fått del bistånd som han har rätl till (avsniu
2.22).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill jag säga
att den framtida socialtjänsten skall vara både serviceinriktad och aktivt
förebyggande och räkna med både samhäUets och medborgarens eget ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.3 NormaUsering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan i principbetänkandet angav
socialutredningen normalisering som ett mål för sociala omsorger.
Normaliseringsprincipen bör enligl min mening vara ett riktmärke för
socialtjänstens olika verksamheler. Den har sedan länge varit riktgivare för
service till äldre och handikappade. Med normalisering bör avses samhällets
insatser för all slödja medborgarens strävan efter att så långl möjligt kunna
vara som andra och ha del som andra, vilket samtidigt betyder rält atl vara sig
själv. Inom äldreomsorgen försöker man på olika sätt att bl. a. göra del
möjligt för de äldre all bo kvar i sin normala miljö. Della har underlättats
genom en kraftig utbyggnad av hemtjänsten och genom att man tillhandahåller
vård och omsorg i hemmet eller i närbelägna servicelokaler av olika slag. Även
vid behandling av bam</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
ungdomar och vid insatser för missbrukare m.fl. får normaliseringsprincipen
stor betydelse i den framtida socialtjänsten. Här avses inriktningen på
förebyggande stödinsatser i hemmel och att vård utom hemmel ordnas i så normala
och litet särskiljande former som möjligt. Av särskilda individinriktade
anordningar som samtidigt tillgodoser normaliseringskrav villjag nämna alkoholpolikliniker,
fritidslokaler i närmiljön m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Foslerbarnsuiredningen framhåller i sitt betänkande
atl samhällets insatser för människor med särskilda behov bör få en sådan
ulformning atl de i så liten utsträckning som möjligt upplevs som
särbehandling. En ulbyggnad av barnomsorgen med samtidig möjlighel att ge
förtur åt bam med särskilda behov är, som jag ser det, etl ylterligare exempel
på denna utveckling. Likaså är socialutredningens förslag om en nyorientering
av socialtjänsten mot allmänna och slmklurinriktade insatser en strävan till
atl undvika åtgärder vilka upplevs som särbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med någol undantag godtar remissinstansema
socialulredningens överväganden om normalisering som en princip för
socialtjänstens verksamhet. Den kritik som förekommer går ut på att principen
är svår att förverkliga då socialvårdens insalser upplevs som särbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag har försökt visa skall vi i omdaningen av
den nuvarande socialvården mer än tidigare arbela efter
normaliseringsprincipen. Del sker genom alt satsa mer på stmkturinriktade och
allmänt inriktade insalser men också genom att så långt möjligt
"normalisera" de individinriktade insatsema så att människor som
behöver sådant stöd inte känner sig stämplade och utpekade, avskiljda från
gemenskapen i samhällel. Det är en svår uppgift, men inom de traditionella
sociala serviceområdena har man redan kommit långt, och en utveckling i samma
riktning bör förverkligas inom andra delar av socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till slut vill jag erinra om att normalisering är
en socialpolitisk princip som slräcker sig långt utanför socialtjänsten. Jag
avser här våra strävanden all genom främsl allmänna anordningar bygga upp en
trygghet som gäUer oss aUa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.4
Principer för vård utom det egna hemmet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har både i principbetänkandet och
i slutbetänkandet utförligt beskrivit de principer som bör gälla för vård utom
det egna hemmet. Dessa vidareutvecklas och konkretiseras senare i fråga om
olika vårdinsatser, t. ex. vården av unga, institutionsvård m. m. Därför skall
jag här bara kortfattat redovisa principernas innebörd. Dessa riktlinjer för
vård utom det egna hemmel har inle sällan gmndläggande betydelse också för vård
i hemmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kontinuitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>FVincipen om kontinuitet ulgår från fömtsättningen
att trygga och förtroendefulla relationer utgör gmnden för etl framgångsrikt
individuellt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Principer</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behandlingsarbete. Här fordras många gånger att den
enskilde får möjligheter atl hålla konlakl med samma socialarbelare även när
behandlingsfor-mema växlar. En lids institutionell vård får alliså inte betyda
atl klienten hell förlorar kontakten med den eller dem inom socialtjänsten som
han eUer hon tidigare har haft att göra med och känner förtroende för. Jag är
naturligtvis väl medvelen om del bekymmer som någon remissinstans har pekat på
nämligen den stora personalomsättningen. Det får emellertid inte hindra att vi
så långt möjligt eftersträvar en kontinuitet i behandlingsarbetet. Ökad
inriklning på fortbildning, handledning och lagarbete kan för övrigt molverka
de påtalade följderna av hög personalomsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principen om kontinuitet ligger i
linje med en helhetssyn som bör förhindra att verksamheten sektoriseras i ett
otal specialiteter. Därigenom bör man också kunna undvika att kommunmedlemmarna
"slussas' fram och tillbaka meUan olika befattningshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontinuitetskravet liksom andra
principer jag har tagil upp får konsekvenser för arbetsmetodiken,
socialtjänstens organisation och i arbetsfördelningen dels inom socialtjänsten
och dels mellan socialtjänsten och andra organ vid gemensam planering och i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flexibilitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De sociala tjänstema skall anpassas
till den enskildes akluella fömlsällningar och behov och till hans eller
hennes tolala sociala situation. Detla kommer att kräva etl brett register av olika
handlingsalternativ både när det gäUer insatser i hemmet och när det blir fråga
om placeringar utanför hemmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser hyser
farhågor för att detta förslag skall få lill följd att vård i hemmet sätts
främst även då behandling utanför hemmel är ett bättre altemativ. Etl sådanl
förfarande kunde enligl kritiken leda lill en stegvis upptrappning av de olika
sociala insatserna. Jag vill dock framhålla att vi av tradition inom
socialvården har haft ett "upptrappningsförfa-rande" i den meningen
att man har tagil till mer och mer ingripande åtgärder när mindre ingripande
inte hjälper. Idén om flexibilitet innebär i princip ett uppbrott från en sådan
stel vård- och behandlingsfilosofi. De olika insatsema bör givetvis inte vara
graderade som i en "slraffskala" utan bedömas utifrån deras
ändamålsenlighet i varje särskild situation. Det skaU aUtså inte vara
nödvändigt att vårdinsatserna i del enskilda faUet följer något slags
upptrappningsmönster. Kravet på flexibilitet bör tvärtom leda tiU att i t.ex.
ett ärende bedöms insalser i det egna hemmet som en första mest ändamålsenliga
åtgärd, medan i elt annat ärende bedöms vård utom det egna hemmet vara den
åtgärd som man bör vidta redan från början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan i den aUmänna debatten i
början av 1970-talet om socialvårdens inriktning framhöUs att vårdinsatser så
långt möjligt bör sättas in i boende-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Principer</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljön. Både foslerbamsutredningen och socialulredningen
har sedan understmkit närhetsprincipens betydelse. Jag ansluter mig till dessa
båda utredningars redovisning. Några förhållanden villjag särskilt peka på. Det
kan vara viktigi all behandlingen inle begränsas lill klienlen. Eftersom
individens problem ofla är elt ullryck för svårigheier och brisier i omgivningen
bör behandlingen då omfatta ett bredare perspektiv, och om möjligt utformas som
I.ex. familjelerapi. Della förutsätter givetvis all klienlen inle avskiljs från
sin urspmngliga miljö. Del är också i denna miljö, hemkommunen, som
socialljänslen har de bäsla fömtsäUningarna all samlal bedöma behovet av
insatser och alt även sätta in sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närhetsprincipen innebär vid vård
utom det egna hemmel all denna skall förläggas så nära hemmiljön som möjligt.
Jag anser därför alt en lämplig begränsning är alt placeringen görs inom den
egna kommunen. Eftersom kommunernas storlek skiftar starkt kan närhet i
geografisk mening få myckel olika innebörd. Men somjag framhöll nyss är del
också så atl den egna kommunen i flera avseenden har de bästa fömtsäUningarna
att bistå den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna ansluter sig över
lag lill närhetsprincipen så som den har redovisats av social- och
fosterbarnsutredningarna. Behovet av att i vissa fall göra undantag från denna
princip diskuteras dock i flera remisssvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
menar att det kommer atl bli synnerligen svårt för de stora kommunerna att
finna familjehem om närhetsprincipen drivs för hårt. Genom allmänna uttalanden
om denna princip kan det finnas risk för att man glömmer vad som egentligen är
bäsl för barnel. Botkyrka kommun anser att socialvården i dag bidrar lill
dåliga placeringar av barn och vuxna utanför det egna hemmet i fosterhem och
institutioner av olika slag. Placeringarna är dåliga på det saltet atl man
redan från början vet att man genom atl flytta människor till avlägset belägna
fosterhem eller institutioner närmast omöjliggör normal kontakt med klienten
och dennes närmaste miljö, liksom den kontinuitet socialvården i övrigt
eftersträvar i behandlingsarbetet. I dessa fall väljer oftast socialvården del
minst onda av två onda ting. Del går av någon anledning inle att fortsätta
hjälp- och stödarbetet i det egna hemmet, utan någon form av separation måste
ske. Ofta förgäves söker man då efter fosterhem eller i förekommande fall
institutionsvård i klientens närmaste miljö. Kommunen betonar alt socialvården
aktivt måsle verka för alt skapa nödvändiga behandlingsresurser så nära
människors egen miljö som möjligt. Kostnadsansvar och huvudmannaansvar för
dessa behandlingsresurser måsle enligt kommu-:iens mening bli föremål för
närmare studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun underslryker
att fördelarna med närhetsplaceringar är uppenbara och uppger atl kommunens
socialförvaltning under försökstiden med det s. k. Skåneprojektel i stor
utsträckning har placerat bam i kontrakterade familjehem inom kommunen i
stället för som tidigare i bamhem på annan ort. Närheten har dock i vissa fall
också inneburit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problem
genom att tidigare nedbrytande miljö och kamratkontakter varit alllför lätta
all nå. Sådana konsekvenser av närhelsprincipen måsle enligl kommunens mening
beaklas bl.a. vid ändrat huvudmannaskap för vissa vårdinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund menar att man bör värna om
närhelsprincipen så långt möjligt. Man måsle dock kunna erbjuda klienterna
behandling långl ifrån hemorten i vissa fall. Missbrukare kan behöva vistas i
en giftfri miljö ulan frestelser atl skaffa sig del begärliga preparatet.
Ungdomar som på annal sätt har kommil snell i tillvaron kan behöva ell
genomgripande miljöombyle. Liknande synpunkler förs fram av bl. a. Föreningen
Sveriges socialchefer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fosterföräldrarnas riksförbund intar en mera
kritisk instäUning till närhetsprincipen. Inom fosterbarnsvården kan den
enligt förbundets mening vara direkt skadlig för ett barns positiva utveckling.
Förbundel pekar på faror i all de biologiska föräldrarna, som visal sig
oförmögna all ta hand om sina barn, genom närheten får möjlighel att negativt
påverka barnen. Den ökade belastning som fosterhemmet härvid utsätts för kan
äventyra bamets fostran och vård, särskilt som kommunerna i allmänhet inte
ställer några hjälpresurser lill förfogande. Förbundel framhåller också att bam
och ungdomar med missbruksproblem kan fara illa av närhetsprincipen.
Normaliserings- och närhetsprinciperna åberopas enligt förbundet som stöd för
att i det längsta håUa barn och ungdomar kvar i den biologiska familjen.
Stödinsalsema i dessa hem är kvalitativt otillräckliga. Fosterhemmen får sedan
en svår, kanske omöjlig uppgift atl "reparera" ska-doma hos de för
sent omhändertagna barnen och ungdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag är medveten om att det i särskilda fall måste
vara till fördel för klienten att närhelsprincipen får stå tillbaka. Men jag
befarar atl skador som beror på placering långt från hemmiljön kan vara vanligare
än skador som har samband med tillämpning av närhetsprincipen. Fosterbarnsutredningen
visade atl närmare 30% av de omhändertagna fosterbarnen hade placerats i
fosterhem 30 mil eller längre från föräldrarnas bostad. Vartannat fosterbarn
var placerat minst 10 mil bort från föräldrama. Kontakterna mellan fosterbarnen
och deras föräldrar avtog med avståndet. Många fosterbarn hade ingen som helst
kontakt med de biologiska föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nästan hälften av fosterbarnen var yngre än 4 år då
de omhändertogs. Över 60% av alla fosterbarn omhändertogs på begäran av
föräldrama eller med deras samtycke och därutöver grundades omhändertagandet i
drygt 30% på fostrarens olämplighet eller oförmåga. Missbmk av olika slag hos
bamet, som kan vara en viktig anledning till ätt radikalt skilja barnet från
den aktuella miljön, var alltså ingen särskilt vanlig orsak till placering i
fosterhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser att det behövs mycket ingående
undersökningar innan man skiljer barn och ungdomar från hemmel. Dessa
undersökningar bör också omfatta utredning och redovisning av möjliga
placeringsalternativ. Det kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Principer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>då
komma i fråga att bryta närhetsprincipen med en placering som innebär etl
längre avslånd från hemmel. Placering på annan ort, kanske i släk-linghem, kan
ibland vara del lämpligaste vårdallernativel. Särskilt ungdomar med narkotika-
eller alkoholproblem eller som uppvisar elt accelererande kriminellt beleende
kan snabbi behöva komma lill en ny miljö. Delta är inle sällan en fömtsättning
för alt missförhållandena skall kunna hävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Foslerbamsutredningen nämner som exempel på
situationer då närhetsprincipen skall kunna frångås så svåra hemförhållanden
atl vistelsen utanför föräldrahemmet måste bli långvarig. Jag anser dock atl
man även i dessa fall bör beakla fördelarna med närhelsprincipen. Placeringar
med långa avstånd från hemmet bör vanligen komma i fråga under kortare perioder
och gälla främsl tonåringar med exempelvis missbruksproblem. När det gäller
mindre barn får ett skiljande frän hemmet en helt annan dimension och
konsekvenserna av separationen från föräldrarna är myckel mer svårbedömda. Jag
anser därför all barn som omhändertas på gmnd av vårdnadshavarens oförmåga
eller liknande orsaker bör kunna placeras nära hemmet. Då bör man lättare kunna
mildra och komma till rätta med ogynnsamma verkningar av ell skiljande från
hemmet och samarbetet med socialtjänsten underlättas. Om barnet löper särskilda
risker, bör dock närhetsprincipen brytas även då det gäller yngre bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fosterföräldrarnas riksförbund har somjag nämnde
nyss i sitt remissvar pekat på att närhetsprincipen kan innebära en ökad
belastning på familjehemmet. Detta behöver dock inle alllid innebära någon
nackdel för barnet. Jag fömtsätter att socialtjänsten lämnar familjehemmen stöd
och service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.5
Plunering av behandUng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har i princip- och
slulbetänkandena utförligt redovisat bakgmnd, uppläggning och lämpliga metoder
för en ändamålsenlig planering av individ- och familjeinriktade
helhetsinsatser. Remissinstanserna är ense med utredningen om vikten av att det
kommer till stånd en ändamålsenlig behandlingsplanering. Till dessa
remissinstanser hör bl. a. JO, brottsförebyggande rådet, länsstyrelserna i
Gollands län och i Malmöhus län, Stockholms och Linköpings kommuner saml
Sveriges läkarförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser det vara viktigt att den som ärendet rör
själv medverkar i uppläggningen av en behandlingsplan. I annat fall blir
principema om frivUlighet och självbestämmande bara tomma ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är emellertid också nödvändigt atl
socialtjänstemän samarbetar med myndigheter och andra som har särskild
sakkunskap av betydelse för ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det innebär alltså att behandlingsplaneringen
kommer atl siäUa krav på en mer eller mindre bred samverkan. Jag fömtsätter alt
olika myndigheter vid uppbyggnaden av sina organisationer tar hänsyn till
behovet av resurser för en sådan samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingsplaneringen i det enskilda fallet måste man också upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Principer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>märksamma vilka förändringar som på sikl kan behöva göras
när del gäller allmänt inriktade och slmkturinriklade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlag för behandlingsplaneringen
bör kunna utarbetas av socialstyrelsen efter samråd med Kommunförbundet och
med andra myndigheter som kommer att beröras av socialtjänstens verksamhet.
Behandlingsplanen bör innehålla problembeskrivning, tänkbara insatser i
tidsföljd med möjliga altemativa handlingsvägar, kostnadskalkyler, väntade
effekter. Den bör också ange när insatsema skall värderas. Behandlingsplanen
bör kunna revideras och kompletteras med lämpliga värderingsinslmment som gör
det möjligt alt bedöma resultatet och ärendets utveckling. Även dessa
värderingsinstrument bör utarbetas av socialslyrelsen efter samråd med
Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.6 Försöksverksamheten i Skåne</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnt redan startade år
1975 en försöksverksamhet i syfte atl mot bakgmnd av socialutredningens och
fosterbarnsulredningens förslag ge praktiska erfarenheter från reformarbetet
inom socialvården. Till försöksverksamheten knöts bl. a. en ledningsgmpp. I denna
ingick företrädare för socialdepartementet, socialstyrelsen, landstings- och
kommunförbunden m.fl. Ledningsgmppen valde Malmöhus och Kristianslads län som
försöksområde. Hela området har berörts av försök som gäller institutionsvården
(ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter). Dessulom har elva skånska
kommuner drivit särskilda projekl. Verksamheten har följts av en
ulvärderingsgmpp från sociologiska institutionen i Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamheten pågick under
åren 1975-1978. Den finansierades med sammanlagt 12,5 milj. kr. över
statsbudgeten. Vidare anvisades 3 milj. kr. från allmänna arvsfonden för vissa
projekt som särskilt berörde bam och ungdom. En rad olika projekt och
verksamheter prövades under försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrymmet tillåter inte någon egentlig
beskrivning av de försök som ägde rum inom Skåneprojektel. Jag skall dock här i
största korthet nämna några av verksamheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den uppsökande och förebyggande verksamheten har hört
försök med gängbearbelning i Ystad med inriktning på atl bryta kriminella mönster
hos ett pojkgäng i 13- 17-årsåldern. Vidare har uppsökande verksamhet bedrivits
bland barn och ungdom i etl nybyggt bostadsområde i Perstorp. En liknande
verksamhet har förekommit i del s. k. Genarpsprojektel som har haft till syfte
att förebygga sociala stömingar bland bam och ungdom. TiU stöd och hjälp i
hemmet åt barnfamiljer med särskilda problem har det bedrivits
stödfamiljsverksamhet i Malmö och Lund med totalt 63 stödfamiljer engagerade i
verksamheten. Andra exempel är familjearbete (hemma-hos-arbete) i nio olika
kommuner och familjeterapi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller vården i annal
enskilt hem har man inom försöksverksamhetens ram framför allt prövat
fosterbarnsutredningens förslag beträffande kontrakterade och kommunala
familjehem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För människor med främst
alkoholproblem men också andra sociala problem har del i fyra av kommunerna
bedrivils stödjande och aktivitets-skapande dagcenlralverksamhet. I Ystad har
man haft försök med kontakt-och rådgivningsbyråverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De allmänna principer för
institutionsvården som hade föreslagits av social-och fosterbarnsutredningarna
har prövats vid ungdomsvårdsskolorna i Örkelljunga (Ryagårdens yrkesskola och
Spångs skolhem) och Lund (Råby yrkesskola). Inom nykterhelsvården har de nya
principerna prövats vid vårdanstalterna Holma-Karlsvik och Björnslorp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen vill jag nämna all man
inom försöksverksamheten också har prövat ett par av socialutredningens
modeller för samarbete mellan socialvärden och hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvärderingsgmppen har avlämnat följande rapporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjegemenskap som
behandlingsalternativ? (ang. familjehem) September 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kamrat på tjänstetid (ang.
hemma-hos-verksamhet) Januari 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Godvän-familjen (ang. slödfamiljer)
Augusti 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aktiv frilid eller värmestuga?
(ang. dagcenlraler) Augusti 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvärdens sista utpost (ang.
ungdomsvårdsskolor) November 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvärderingsgruppens slutrapport
från försöksverksamheten inom socialvården i Skåne 1975-1978, dalerad oktober
1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessulom har ledningsgruppen under
december månad 1978 i en enkät följt upp berörda kommuners och institutioners
erfarenheter av försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningsgruppen har i januari 1979
redovisat promemorian (Ds S 1979: 1) Försöksverksamheten inom socialvården och
den framtida socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser del inle lämpligt all i
propositionen ge någon sammanfallande redogörelse för erfarenhelerna av de
olika försöken i Skåneprojektel. I slällel harjag för avsikt att redovisa en
del av dessa erfarenheter när jag senare kommer in på olika områden inom den
framtida socialtjänsten. 1 övrigt får jag hänvisa till utvärderingsgruppens
del- och slutrapporter och lill den sammanfattande diskussion som
ledningsgruppen gör i sin slutrapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Stöd- och hjälpinsatser i hemmet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.1 Nya utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De Slöd- och hjälpinsatser som
socialvården nu gör för enskilda regleras i de tre vårdlagarna - BvL, NvL och
ShjL. Somjag har nämnt tidigare kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den nuvarande lagstiftningen och de olika insalserna sägas
bygga på en s. k. irappslegsmodell. Denna innebär atl socialvården lill en
början sälter in en mindre ingripande ålgärd om den sociala problematiken inle
är alllför svårartad eller när ärendet nyligen har blivil känt. Efter hand
trappas graden av ingripande upp dels beroende på hur stor man anser all den
sociala avvikelsen är och dels utifrån allmänpreveniiva synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under 1970-lalel har man börjat se
annoriunda på frågan när olika sociala åtgärder bör vidtas. Den delvis ändrade
synen innebär alt man söker anpassa insalserna efter behoven. Dessa kan hos
samma person förändras på olika sätt. De kan långl ifrån alltid tillgodoses
genom ålgärder som följer ett schablonmässigt "upptrappningsmönster".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Trappstegsmodellen" är inte
bara en metodfråga utan också en fråga om idéer och värderingar. Till denna
"modell" knyts lätt ell straff-tänkande, ett hänsynslagande lill
samhällsskyddet även om del skulle gå ut över den enskilde och innebära
tvångsåtgärder. Ålgärder som bestäms av behoven i varje särskilt fall och en
inriklning på insatser som vidtas i samråd med den det gäller har fått ökad
betydelse under 1970-lalet. Denna utveckling bör också ligga till grund för
socialljänslens stöd- och hjälpinsatser i hemmet. Det är därför viktigt all
melodulvecklingen forlsäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När jag i det följande anger
behandlingsmetoder, som bör kunna komma i fråga inom den framtida
socialljänslen, villjag underslryka att de enbarl är exempel. Bl. a. bör
behandlingsplanering och uppföljning av de insalser som har förekommit i olika
ärenden kunna påskynda metodutvecklingen. Den nya socialtjänstlagens karaktär
av ramtag bör också stimulera lill en fortlöpande metodutveckling i del sociala
arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.2 Nuvurunde bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt BvL skall barnavårdsnämnden
lämna den som har vårdnaden om barn stöd och hjälp vid utövandet av vårdnaden.
På begäran av vårdnadshavaren skall nämnden utse barnavårdsman alt lämna
sådant bislånd. 1 övrigt är nämndens skyldighet atl vidla åtgärd knuten lill
vissa i lagen särskilt angivna indikationer. Förekommer missförhållanden i
fråga om barns och ungdoms vård, fostran och utveckling, skall barnavårdsnämnden
ingripa med en eller flera förebyggande åtgärder eller besluta att omhänderta
den unge för samhällsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen anger fyra olika slag av
förebyggande åtgärder, nämligen hjälpåtgärder, som innefattar råd och stöd,
förmaning och varning, föreskrifter om den unges levnadsförhållanden och
övervakning. Som exempel på råd och slöd nämns i förarbelena behandling inom
den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP), medicinsk eller annan sakkunnig
rådgivning eller undersökning, behandling av sjukdom, kroppsfel eller lyte,
byte av vistelseort eller bostad, utbildning och arbetsanställning,
fritidssysselsättning och föreningsanslutning m. m. Förmaning är avsedd alt
riktas till föräldrar eller annan fostrare, varning endast till den unge själv.
Föreskrif-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter får meddelas den unge själv, hans föräldrar eller
annan fostrare. En sådan föreskrift kan gälla behandling för sjukdom eller
annan kroppslig eller själslig brist eller svaghet, sysselsättning,
arbetsanställning, vistelseort eller bostad, förfogande över arbetsförtjänst
eller andra tillgångar eller förbud att använda rusdrycker eller narkotiska
medel elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NvL beskriver olika hjälp- och
vårdformer i fråga om dels öppen vård utan samband med anstallsvislelse, dels
vård under villkorligt anstånd med tvångsintagning på vårdanstalt, dels vård
under permission eller efter utskrivning från anstalt. Till hjälpåtgärder
räknas t.ex. hjälp till lämplig anslällning. ombyte av verksamhet eller
vistelseort eller kontakt med läkare liksom övervakning. Övervakning kan komma
i fråga för den som är hemfallen åt alkoholmissbruk och dessutom uppfyller någon
av de special-indikationer som anges i lagen. Övervakning skall också anordnas
för den som har beviljats villkorligl anstånd med tvångsinlagning på
vårdanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det behövs får också
föreskrifter meddelas om vederbörandes sysselsältning, vistelseort eller
annat. Sådana föreskrifter kan avse t. ex. vistelse i viss kommun eller i viss
anvisad bostad eller gälla en viss sysselsättning eller arbetsplats. Under
permission från vårdanstalt åligger del nyklerhelsnämnden i den permitterades
vislelsekommun att bislå honom med lämpliga hjälpåtgärder. Den som är
permitterad skall i regel stå under övervakning. Vare sig övervakning anordnas
eller inte, får anstaltens styrelse som villkor för permission meddela sådana
föreskrifter som nämndes nyss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som av olika skäl inle kan
försörja sig och inle kan få sina behov tillgodosedda på annal sätt har enligt
ShjL rätl atl få socialhjälp lill siu livsuppehälle och lill behövlig vård.
Socialhjälp kan också ulgå i andra fall. Om den enskilde behöver vård skall
socialnämnden se lill all den i förslå hand lämnas i den vårdsökandes hem (14 S
fjärde slyckel). Möjlighelen lill vård enligt ShjL är knulen lill behovel av
ekonomisk hjälp. Vårdbehovet kan tillgodoses i det egna hemmel t. ex. genom att
socialnämnden betalar vården (avsnitt 2.6.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.3 Vissu utredningsförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterbarnsutredningen ansåg i sitt
betänkande (SOU 1974: 7) Barn- och ungdomsvård att man i slörre utsträckning än
hittills bör kunna ge vård och behandling medan barnen bor kvar i
föräldrahemmet. Föräldrarna bör enligt utredningen kunna få både ekonomisk
hjälp och hjälp av personelll slag. En utgångspunkt är alt barn inle skall
behöva skiljas från sin familj av maleriella skäl. Ekonomisk hjälp lill
föräldrarna kan i mänga fall förebygga all barnel las om hand för samhällsvård.
Utredningen pekar också på alt det finns samhällsekonomiska skäl för alt öka
insatserna i barnens egna hem. Kostnaderna för vård i fosterhem, barnhem pch
ungdomsvårdsskola är avsevärda. Om etl barn trots allt måsle omhändertas, bör etl
omfattande och mångsidigt ekonomiskt slöd kunna leda lill all barnel snabbare
kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återvända till hemmet och riskerna minska för elt nytt
omhändertagande. Del bör enligt ulredningen inte heller accepteras att barn
placeras i annan familj eller i institution därför att föräldrarna saknar t.
ex. bostad, barntillsyn eller arbele. Utredningen betonar förskolans,
dagbarnvårdarnas och fritidshemmens roll i fråga om hjälp med barntillsyn och
deras belydelse för vårdarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålgärder av servicekaraktär skall
enligl foslerbamsutredningen också kunna åsladkommas genom att hemvårdare och
barnvårdare utnyttjas för mer direkt vård. För all hemvårdare skall kunna göra
en effektiv insals i barnfamiljer med sociala problem bör de få bättre
möjligheler än f n. till fortbildning. Ulredningen föreslår att
försöksverksamhet med fortbildning av hemvårdare skall påbörjas i
arbetsmarknadsstyrelsens regi och i samarbete med skolöverstyrelsen och
Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slufiigen framhåller utredningen
all hittillsvarande erfarenheler från försök i både Sverige och andra länder
tyder på att i många fall bättre resultat kan uppnås med s. k. familjeterapi än
med traditionell vård. Familjeterapin som stödform behandlas mer utföriigt i
det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 många fall är del också angelägel
att förbättra familjens eller de enskilda familjemedlemmarnas störda relationer
till omvärlden, t. ex. grannar, arbetsplatsen, skolan, myndigheler etc.
(samhällsarbete).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterbarnsutredningens förslag om
ökat stöd från samhällels sida för vård i föräldrahemmet tillstyrks eller
lämnas ulan erinran av nästan alla remissinstanser. Detsamma gäller förslagel
om ökad satsning på den sociala hemhjälpen och försöksverksamhel med
fortbildning på detta område. Vikten av resursförstärkning och samordning av
insatser understryks på flera håll, liksom kravet på välutbildad personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens såväl
principiella som konkreta överväganden och förslag gäller lill stor del
familjen och barnen. Jag återkommer till utredningens ställningstaganden i
dessa avseenden både här och i andra sammanhang, bl.a. när jag behandlar
omsorgerna om barn och ungdom (avsniu 2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.4 Information och rådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information och rådgivning till
enskilda och familjer är viktiga stödinsatser. Jag har lidigare behandlat
informationen inom socialtjänsten (avsniu 2.4). Här villjag peka på följande.
En huvuduppgift för socialljänslens uppsökande verksamhet bör vara att ge
information bl.a. genom barnavårdscentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplysningarna kan gälla vilka
resurser som socialtjänsten har, vilka insatser som verksamheten kan göra i
olika situationer, vilken hjälp som andra organ, t.ex, sjukvården, kan
tillhandahålla den enskilde i olika behovssituationer osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan t. ex. vara fråga om en
familj har rätl till ekonomisk hjälp och i så fall hur mycket. Andra frågor kan
gälla t.ex. uppfostringsproblem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationen bör vara saklig och odramatiserad, positiv
och erbjudande. En sådan information bör göra det lällare för bl. a. familjer
som behöver hjälp i olika frågor att bli öppnare än nu i kontakten med
barnomsorgen. Jag tror också alt människor tidigare än nu kommer att vända sig
till socialtjänsten när behov av socialt bislånd av ell eller annal slag har
uppstått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer senare att föreslå atl
socialtjänstens uppgiftsmaterial om enskilda skall gallras efter viss tid etc.
(avsnitt 2.20). Det förslärkla inlegri-tetsskyddet bör också göra det lättare
för människor atl vända sig lill socialtjänsten. Allmänheten bör upplysas om
dessa ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådgivning är en annan viktig
insats i det individuella behandlingsarbetet. En klar gräns kan inle alltid
dras mellan rådgivning och information. Rådgivning gäller den enskildes
förhållanden och kan inte sällan kräva en mer ingående behandling, som
förutsätter viss utredning eller kartläggning för att klarlägga en särskild
situation. Rådgivningen kan t.ex. avse hjälp med att ställa upp en budget för
familjens utgifter och inkomsler. Det kan också vara fråga om alt ta reda på
vilken myndighet som bäst kan hjälpa den enskilde i en särskild situation samt
hjälpa honom eller henne att få kontakt med rätt instans. Det kan gälla
rådgivning i frågor som rör familjeproblem, barns och ungdomars svårigheter
osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att ge råd består ofta i att
utifrån gemensamma kunskaper om den problematiska situationen tillsammans med
den enskilde klara ut vad del finns för realistiska handlingsalternativ och
vilka följderna kan vänlas bli av olika handlingsval. Ett aktivt samspel med
den enskilde i rådgivningssituationer behövs för att denne skalL kunna
motiveras till all ändra sin situation på ett meningsfullt sätt. Man bör
undvika all registrera rådgivning åt en enskild, om inte särskilda skäl lalar
för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.5 Ekonomiskt stöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjen har oftast en avgörande
betydelse för barnens möjligheter atl utvecklas till socialt mogna människor i
vuxen ålder. Del är då väsentligt att uppmärksamma barnfamiljernas behov av
ekonomiska resurser för alt kunna få och behålla en god bostad och en innehållsrik
fritid m. m. Socialpolitiska ekonomiska reformer som exempelvis bostadsbidrag
kan givetvis inte tillgodose alla behov av inkomstförstärkningar. Särskilt
familjer med slor försörjningsbörda är sårbara vid mer eller mindre tillfälliga
inkomstbortfall eller utgiftsökningar. Rätten till behovsprövat ekonomiskt
bidrag som har förordats tidigare bör ge de sämst ställda barnfamiljerna en
ekonomisk gmndtrygghet (avsnitt 2.6). Jag återkommer till frågan om ekonomiska
stödinsatser för bam och unga (avsnitt 2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.6 Familjeterapi m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både socialutredningen och
fosterbarnsutredningen har i sina betänkanden redovisat olika
behandlingsinsatser som kan komma i fråga. Jag kommer i det följande atl
behandla vissa av dessa insalser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd
och hjälp i hemmet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allt fler kommuner bedriver på försök eller
reguljärt en verksamhet som foslerbamsutredningen kallar hemma-hos-arbete. Med
detla avses praktiska insatser i form av hushållsarbete och samtal med mer
eller mindre behandlingsmässig inriklning. Hemma-hos-arbetel syftar till aU
tillvarata och utveckla familjens egna resurser och därmed göra del möjligt för
den atl bättre bemästra en silualion i fråga om både inre och yttre villkor.
Det är mycket viktigt au del i verksamheten finns handledare som
hemma-hos-arbelarna kan vända sig till för all få hjälp med all bearbeta de
problem som uppslår under arbelel i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Familjelerapin är mer direkl inriklad på
relalionsbearbetning. Det kan gälla såväl familjens inre relationer som dess
relationer till omgivningen, grannar, skola, fritid m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Familjepedagogiskl inriktade insatser har i ökad
omfattning satts in för att underlätta främst invandrares svårigheter. Det är
angeläget att verksamheten följs upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera av de instanser som har yttrat sig över
socialutredningens förslag, som TCO, Sveriges socionomers riksförbund m. fl.,
har lämnat synpunkter på bl. a. hemma-hos-verksamheten. I stort har
arbetsmetoden fått ett positivt mottagande. Remissvaren och rapporten om
Skåneprojektel ger underlag för en bedömning av den ifrågavarande
verksamhetens möjligheter och begränsningar. Del kan således ligga en fara i en
hemma-hos-verksamhet, om denna får ersätta en nödvändig, mer ingripande
åtgärd. Hemma-hos-lerapi är inget alternativ till ell barns placering i
exempelvis familjehem, då förhållandena påkallar ell omedelbart ingripande
enligt lagstiftningen om vård utan samtycke. Ett sådant tillvägagångssätt
strider mot principen om flexibilitet, som bl.a. innebär att åtgärderna skall
avpassas efter behoven. Del innebär också en tillämpning av den
upptrappningsme-tod som jag har kritiserat tidigare. Jag anser det vidare
lämpligt att man tydligare än hittills skiljer på hemma-hos-verksamhet och
familjeterapi och klargör dessa båda verksamheters olika förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hemma-hos-insalser bör avses en
behandlingsmetod som syftar till att hjälpa familjer all klara ut olika
praktiska saker som exempelvis skötseln av etl hem, liksom de enklare problem
som kan uppstå i samband med detla. Här börden barnvårdarverksamhet som
kommunerna bedriver kunna bli av betydelse. Stödet bör liksom socialutredningen
har föreslagit syfta till all tillvarata och utveckla familjens egna resurser
och därmed göra det möjligt för den att själv bemästra de situationer som kan
uppstå i fråga om familjens yttre och inre villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Familjeterapi bör sältas in i situationer som
kräver en mer ingående bearbetning av familjens relationer dels mellan de olika
familjemedlemmarna och dels mellan familjen och omgivningen. Detla ställer
krav på en beteendevetenskaplig utbildning hos behandlaren. Det kan gälla
socionomer, psykologer eller liknande. Denna behandlingsform eller arbetsmetodik
tillämpas nu allmänt i olika situationer av socialvården men även av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra sociala organ som familjerådgivningen och den
psykiska barn- och ungdomsvården. Jag ser det därför som en naturlig utveckling
atl socialljänslen, familjerådgivningen och den psykiska barn- och
ungdomsvården lill organisation och funktion närmar sig varandra. Dessa nu
splittrade resurser kan därigenom komma flera lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De barnvårdare, socialassislenler
eller andra befallningshavare som kommer all arbela med olika terapiformer bör
ges den grund- eller fortbildning som dessa behandlingsmeloder kräver. De bör
också ha handledning och annat stöd i sitt arbete. Erfarenheterna från
Skåneprojektel bör las till vara bl.a. då del gäller frågan hur handledningen
bör utformas. Handledning och ulbildning är nödvändiga men inle tillräckliga
förulsällningar för alt den berörda verksamheten skall lyckas. Del behövs
också, här som i annal sociali arbele, all man når fram till en meningsfull
kontakt med de olika familjemedlemmarna. Della fömlsäller ertärenheter.
medkänsla och förmåga all förslå och göra sig förstådd. Det som gör socialt
arbete av del här slagel särskill känsligl är möjlighelerna lill en närgången
social konlroll som kan ulnylljas i olika sammanhang. Del är vikligl både för
familjerna och för socialarbetarna all yrkesrollen klarläggs i bl. a. detla
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningsgruppen för Skåneprojektet
framhåller all hemma-hos-verksamheten kan fyUa en visseriigen relativt
begränsad men ändå positiv roll inom socialtjänsten. Rimliga förväntningar och
arbelsfömtsäilningar måste emellertid till. om svåra bakslag och besvikelser
skall kunna undvikas. Orealistiska förväntningar är vanliga och måste motverkas
genom bättre kunskaper och rollfördelning. Familjen, socialassistenten och
hemma-hos-arbeiaren bör inledningsvis försöka klara ut vad som kan vara rimligl
atl uppnå. Samarbele mellan hemma-hos-arbelare med varierande kompetens kan
vara vikligl. En realislisk målsätlning får inle innebära atl de sämsl slällda
familjerna lämnas ål sitt öde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yrkesetiska och juridiska
spelregler måsle enligl ledningsgruppen redovisas. Hemma-hos-insalserna får
inle förfalla till "spioneri" och "förmyn-deri". En
begränsning av den myndighetsulövade (vertikala) sociala kontrollen med ökad
vikt på samarbete och förtroende - i enlighel med socialulredningens förslag -
bör gynna behandlingen och slarka familjernas inlegrilel. Ledningsgruppen
framhåller vidare att risken för atl hemma-hos-arbeiet verkar stämplande inte
kan hell uleslulas. Men den kan begränsas om bosladsområdels egna invånare och
organisationer så långl möjligi svarar för insalserna. Även allmänl inriktade
insatser kan kompensera sådanl och minska riskerna lör stämpling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningsgruppen konstaterar också
all behovel av handledning och ulbildning är uppenbart men all resurserna för
delta är otillräckliga. Om familjerådgivningen fördes över lill kommunerna,
skulle del ge bättre förulsällningar för en god handledning. Socialslyrelsen
bör enligl gruppen ta initiativ till utbildningsinsatser som behövs för all
säkerställa en rimlig kvalitet i verksamhelen. Samtidigt får inte utbildningens
roll överbelonas. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15
Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Personlig lämplighet. Iivsert'arenhet och kunskap om
samhällsprocesser är ofla mer avgörande än någon speciell form av
ulbildning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är vidare nödvändigl all
hemma-hos-personalen har ordnade anställningsförhållanden, tillgång till
arbetslokal och telefon, möjligheter atl överlägga med arbelskamralcr.
Ledningsgruppen säger vidare all det är direkt olämpligt, för all inte säga
omöjligt, all i samma ärende arbela både som socialassistent och
hemma-hos-arbetare. Däremol kan del vara lämpligl all socialassistent under
vissa perioder eller i etl visst ärende går in som hemma-hos-arbelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slulligen för egen del framhålla
all jag anser del lämpligl alt socialstyrelsen i samband med den nya
lagstiftningen utarbetar underlag för lokall program- och utvecklingsarbete
genom all ställa samman kunskaper och ertärenheter av allmän karaktär om
hemma-hos-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.7 Koniaktfumiljer, vuxenkumrui</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har redovisat
synpunkter på de verksamheter med stöd- eller konlaklfamiljer eller med
vuxenkamrat som bedrivs på sina håll inom socialvården. Jag finner liksom
socialulredningen all benämningen konlaklfamilj är den lämpligaste.
Remissopinionen är positiv till dessa verksamheler. Man pekar på gynnsamma
effekler och anser all insatser av detta slag bör ingå i socialtjänstens
framlida arbelsmeloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med konlaklfamilj menas alt
socialvården anlitar familjer som frivilliga medarbetare med uppgift all på
olika sätt ha kontakt med och vara etl stöd för personer eller familjer med
sociala problem. Begreppet vuxenkamral svarar mot samma slag av stöd från en
enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är viktigi all i verksamhelen
löna ner den traditionella vårdare- och klienlrollen och bygga upp en
medmänsklig kontakt och gemenskap som grundas på elt gemensamt ansvar.
Insalserna måste kunna avpassas efter behovet - frän en vardaglig, återkommande
gemenskap till särskilda insatser i akuta silualioner. Liksom inom
hemma-hos-arbete bör konlaklfamil-jerna inte lUnyttjas som en utredningsresurs
för socialtjänsten. Detla skulle försvåra etl förtroendefulll samarbele med den
man söker slödja. Del är vikligl alt man i samarbetet söker vidga stödmollagarens
sociala konlakler. Det kan exempelvis gälla frilidssiuialionen. arbelsplalsen,
bostadsområdet eller i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fackliga organisationer,
idrottsföreningar m.m. bör kunna hjälpa till med och har också visal inlresse
för atl mobilisera denna lyp av resurser. Jag ser del som en naturlig
utveckling atl sådana insalser i framliden initieras och förmedlas inom
arbelsplalsen. bosladsområdet eller liknande ulan atl socialtjänsten blir
formellt inblandad. Samhällsarbelel och grannskapsarbeiel bör kunna stimulera
lill en sådan utveckling. Socialljänslen har också ansvar för ulbildning.
evenluell ekonomisk kompensation m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenhelerna från bl.a.
Skåneprojektel lyder på alt denna stödform har uivecklingsmöjligheler. De visar
också pä olika svårigheier med denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>typ av verksamhel. Man får räkna med alt det blir fråga om
etl långvarigt utvecklingsarbete med sikte på aU så långl som möjligi låla
människorna själva och deras organisationer frivilligt ta över elt ansvar för
varandra. I etl sådanl läge skulle socialljänslens roll i sammanhängd kunna
minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningsgruppen för Skåneprojeklei
framhåller all kontaklfamiljsverk-samhelen kan bli en positiv resurs endast om
man visar stor respekt för enskilda människors integritet. Dessutom krävs
medvetenhet om risker för uppkomst av bindningar och beroendeförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är också nödvändigl all klara
ut metoders begränsningar och möjligheler. Socialljänslen bör vidare ge
nödvändigl ekonomiskl stöd och bistånd med kompletterande ulbildning och
handledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningsgruppen anser del angelägel
alt man ytterligare prövar föreningslivets medverkan. Sådan medverkan torde ge
bättre fömtsättningar för alt människor med samma värderingar, erfarenheter,
språk etc. skaU kunna mötas, slödja varandra och samarbeta på lika villkor. När
kommunen går in med insalser till stöd för enskilda är förutsättningarna för
ett möte på lika villkor i regel mindre gynnsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förefaller vikligl all undvika
att kontaktfamiljer får alllför "lunga" ärenden. Det nu sagda
utesluter inle enligl gruppen all konlaklfamiljer i enstaka fall kan utnyttjas,
även när problemen är svåra och kanske måste kombineras med - eller i varje
fall föregås av - mera yrkesmässigt socialt och psykologiskt stöd. Det kan finnas
skäl att - med varsamhet och en kritisk hållning - ytterligare pröva detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
socialstyrelsen kunna medverka till den fortsatta metodutvecklingen. Slyrelsen
bör också kunna behandla verksamheten med konlaklfamiljer i rapporter eller
allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.8 Kontaktperson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår all
"kontaktman" skall kunna förordnas med den enskildes samiycke. Jag
föredrar att i stället använda benämningen kontaktperson. Dennes uppgift skall
vara alt hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter.
Enligt utredningens förslag skall övervakningsinstitutet i nuvarande vårdlagar
inte få någon motsvarighet inom socialtjänsten. Kontaktpersonen skall bl. a.
kunna svara för uppgifter som nu fullgörs av en barnavårdsman. Denna
institution föreslås därför inte få någon direkt motsvarighet i den nya
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheten atl förordna
kontaktperson är avsedd att kunna utnyttjas i betydligt fler situationer än de
som nu föranleder atl man utser en övervakare eller förbindelseman.
Kontaktperson skall kunna förordnas så snart den enskilde har behov av atl få
stöd, råd eller hjälp. Del kan t. ex. vara fråga om alt en vårdnadshavaré begär
hjälp i vårdnaden eller att nämnden med hänsyn till barns förhållanden söker
kontakt med föräldrar och erbjuder kontaktperson. Det kan gälla ungdom med
lonårsproblem eller missbrukare som behöver personligt slöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontaktpersonens väsentligaste
uppgift skall vara att fungera som etl personligt stöd och hjälpa till på olika
sätt. Om den enskilde t. ex. missbrukar alkohol eller narkolika kan
kontaktpersonen förmedla läkarbesök, besök på alkohol- eller
narkomanvårdsklinik elc. I vissa fall kanske en kontaktperson även kan hjälpa
den enskilde alt bryta sig loss ur en i sammanhanget olämplig miljö.
Kontaktpersonen skall även kunna underlätta för den enskilde all ordna
ulbildning. all söka arbete och alt skaffa bostad. Han skall ocksä söka hjälpa
den enskilde lill en meningsfylld frilidssysselsäitning. Del är samtidigt
viktigi atl kontaktpersonen inte "lar över" vad den enskilde kan göra
själv ulan i slällel söker aktivera honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det slår klarl atl myckel av
konlakipersonens arbele kommer all kräva särskilda kunskaper. Socialulredningen
finner det därför vikligl alt ulbildning på delta område kommer till stånd
både för socialtjänstens personal och för andra som vill arbeta som
kontaktpersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är vikligl alt konlaklpersonen
ges förulsällningar alt kunna fylla sin funktion. Insalser av kontaktpersonen
kan i vissa akuta situationer krävas under hans arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel att socialnämnden - bl.a.
i slällel för övervakare - skall ulse en konlaklperson lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser. Endasi etl mindre anlal lar uttrycklig ställning direkl
för eller emol förslaget. Dessa remissinsianser synes främst ha övervägt
förslaget om konlaklperson i förhållande lill övervakningsinslilutel. medan
man ägnar motsvarande förslag i fråga om barnavårdsman och förbindelseman
mindre uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun och-Övervakarnas
riksförbund hör till de remissinstanser som lillslyrker ulredningens förslag
att institutet övervakning slopas till förmån för konlaklperson, som kommer
all kunna förordnas i betydligt fler situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO. Linköpings kommun och
ungdomsfångelseutredningen ifrågasätter däremol om del är ändamålsenligt alt
avsäga sig alla möjligheler atl förordna kontaktperson annal än med
vederbörandes samiycke. Ungdomsfångelseutredningen anser del inle
lillfredsslällande all socialljänslen frånhänder sig möjlighelen atl även utan
den enskildes samtycke förordna konlaklperson. eftersom del även i framliden
kommer all finnas fall där alla försök till samarbete misslyckas. Linköpings
kommun menar all del finns skäl som lalar för alt socialnämnden även i
forlsältningen bör kunna beslula om kontaktperson trols all del inle föreligger
samtycke. Andra remissinsianser tar upp frågan om när den enskilde skall ha
rätl all få en konlaklperson utsedd. JO vill exempelvis atl della skall
klariäggas ylleriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget att slopa möjligheterna
att utse övervakare behandlar jag senare mera utförligt när del gäller frågor
om vård ulan samiycke (avsnill 2.25). Jag kan därtör nu inskränka mig lill
några få synpunkler i just den frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa remissinstansers
belänkligheler mol all en konlaklperson alllid skall utses i frivilliga former
avser personer som inte är motiverade för en sådan ålgärd och som kanske löper
risk alt senare omhändertas utan samiycke. I sådana ärenden har emellertid
socialljänslens egna Ijänslemän ett särskill ansvar för att noggrant följa t.
ex. sådana barn eller ungdomar som befinner sig i riskzonen. Elt sådanl
förtärande bör kunna vara effektivare än all förordna en konlaklperson mol den
enskildes vilja. Au i.ex. den unge inle accepterar all en konlaklperson
förordnas trots alt socialnämnden anser att det finns elt sådanl behov, bör
uppfällas som en varningssignal, och som sagl föranleda att socialtjänsten
noggrant följer förhållandena. Del skulle kunna verka passiverande all behålla
möjlighetema till tvångsförordnanden. Man kan inle bortse från risken atl
socialtjänsten i vissa fall skulle kunna nöja sig med all ulse en
kontaktperson och sedan förlita sig på denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen ankommer
det på socialnämnden atl pröva om del finns behov av konlaklperson. Någon räll
lill kontaktperson molsvarande den rätl till barnavårdsman som nu finns enligl
3 a S BvL kommer det inte all finnas. Liksom socialulredningen anser jag all
skillnaden inte blir slor i praktiken. Den som begär konlaklperson lorde också
behöva en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontaktpersonerna kommer enligt
utredningens förslag att kunna ges betydelsefulla och mångskiftande uppgifter.
Delta kommer atl slälla slora krav på såväl personliga egenskaper som
kunskaper. I vissa fall behöver kontaktpersonen ägna åtskillig lid ål sin
uppgift. Socialutredningen anser all det inle sällan kan vara all föredra alt
man anlilar en förlroendevald eller en hell uianför socialljänslen slående
person. Bl.a. har det stor betydelse atl den enskilde får en konlaklperson som
han känner förtroende för. Kontaktpersonen bör därför kunna utses bland såväl
socialljänslens personal och förtroendevalda som andra personer. Samverkan med
olika organisationer bör få belydelse för rekryteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättningen till kontaktpersonerna
bör enligl min mening variera beroende på insatsernas omfallning och
inriktning. Jag föruisäller au Kommunförbundel kommeratt utarbeta
rekommendationer i ersättningsfrågan. På samma säll som när del gäller
ersättningen lill vårdare i familjehem kan det vara lämpligl all dela upp
ersättningen i en omkostnadsdel och en arvodesdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontaktpersonen bör enligl min
mening inle vara skyldig alt avge rapporter till nämnden. Det gäller att bygga
upp förtroendefulla relationer mellan klienl och konlaklperson. Redovisning och
genomgång av ärendei bör kunna genomföras t. ex. i form av samlal mellan
klienten, kontaktpersonen och en socialarbelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.9 Dugcentruler m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yllerligare en melod som har
prövats för alt hjälpa enskilda i akuta krissituationer är alt inrätla
dagcentraler. Dessa enheter har som främsta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syfte all hjälpa enskilda och familjer i deras hemmiljö.
Verksamhelen går ul på alt ge besökarna möjligheter lill en mer akliv och
meningsfull tillvaro. Den kan vara mer eller mindre inriktad på slöd- och
behandlingsinsatser. Enheterna ulgör främsl en resurs inom den s. k. öppna
vården men kan också med fördel användas för all erbjuda lillfällig dygnsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dagcentralverksamheien har prövats
inom ramen för Skåneprojektel. Denna har i första hand varil avsedd för olika
missbrukargrupper och då främsl alkoholmissbrukare. Erfarenhelerna från
Skåneprojeklei visar aU del har varil svårt all sammanföra exempelvis ungdomar
och äldre alkoholmissbrukare med varandra. Del bör emellertid framhållas alt
dagcentralerna i Skåneprojektel har arbetat med myckel svåra missbruksproblem.
Della lorde ha bidragii lill all andra som har kommil i konlakl med
dagccniralen inle har käni samhörighel med verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De misslyckade
integrationsslrävandena förklaras bl.a. bero på otillräckliga personalresurser
för konfliklbearbetning. "Del vore fel alt påstå all del är meningslöst
all försöka integrera grupper." Socialstyrelsen redovisar däremol en
kritisk syn på de realistiska möjlighelerna all sammanföra ungdomsgrupper och
missbrukare (Socialstyrelsen redovisar 1978:4). Ledningsgruppen för
Skåneprojektel säger om dagceniralerna bl.a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de grava missbrukarna framstår
behovel av omvårdnad och social träning mera framlrädande än del egenlliga
sociala behandlingsbehovet. Eu skyddat boende i kombination med
dagcentralverksamheien kan vara ell allernaliv. Insalserna måsle då också ligga
på en lägre kravnivå och ha lägre förändringsmål. Andra grupper behöver ha mera
sirukturerade inslag i verksamhelen på dagcenlralen och en högre kravnivå.
Slutsatsen blir atl en dagcenlral väl kan frekventeras av skilda grupper av
alkoholmissbrukare men den bör då ha elt varierande program med olika grad av
krav och slruklur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dagcentralerna bör enligl min menmg
kunna fylla en viklig uppgifl i I.ex. Slora bosladsområden med många
missbruksproblem och andra sociala svårigheter. Även här måsle man bygga på de
erfarenheler och kunskaper som man efter hand vinner när det gäller att utforma
verksamhelen med hänsyn till dem man skall vända sig lill. syftet och
innehållet som verksamheten skall ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostadssegregationen har på en del
orter bl.a. medfört en viss uppdelning i olika problemområden. Så kan
exempelvis ell vissl bosladsområde ha en hård missbruksproblemalik. ell annal
framlrädande ungdomsproblem av annal slag. ell iredje kraftig anhopning av
falliga ensamslående och isolerade småbarnsföräldrar, osv. Dagceniralerna bör
därför utformas utifrån de behov som finns i bostadsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En första förulsällning för all nå
bl. a. missbrukare och framför allt dem som tillhör den s.k. dolda
missbrukargruppen är den information som socialljänslen skall bedriva på
generell och individuell nivå. All alkohol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>missbukare undviker dagens socialvård anser jag lill slor
del bero på de följdeffekter som drabbar missbrukaren om socialvården får
vetskap om missbruket. Jag tänker närmasl på nykterhelsnämndernas hantering av
körkortsärenden och den regislrering som nu sker. De ändringar som i dessa
avseenden följer med reformen bör framhållas i den information som lämnas lill
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan orsak lill socialvärdens
svårigheter alt få kontakt med missbrukare är del begränsade ulbud av resurser
och handlingsallemaliv som socialvården har i dag. Resurserna är dessulom i hög
grad inrikiade på de svåraste alkoholproblemalikerna. Del är viktigt alt
socialtjänsten differentierar utbudet av insalser för de olika missbmkargmpperna
och utarbetar metoder för att behandla begynnande missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de svåraste missbrukargrupperna
har vissa kommuner satt in särskilda resurser som går ut på all ordna
arbetstillfällen, bostäder som är mer eller mindre skyddade och möjligheter
till aktiviteter på fritiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bosladsanskaffningen för
missbrukare underlättas genom att de får förtur av sociala skäl. Efter en
institutions- eller sjukhusvistelse kan de behöva etl skyddal boende exempelvis
i inackorderingshem. Detta kan kompletteras med s. k. övergångslägenheler, dvs.
att de bor i en vanlig lägenhet men får visst bislånd från socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förekommer också särskilda
former av kollektivt boende i en skyddad miljö. Bl. a. Nyköpings kommun har
byggt upp en vårdkedja av skyddal kollektivt boende, slöd i boendet,
arbetsberedande insalser, fritidssysselsättning, alkoholpolikliniska resurser
med socialmedicinska insatser. Kommunen har goda erfarenheler av den
behandlingskedja som har byggts upp för personer med grava missbruksproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.10 Utveckling uv sumverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvarel för olika sociala stöd-
och hjälpinsatser i hemmet är fördelat på flera huvudmän. En viklig fråga är
hur dessa insatser skall organiseras för atl få största möjliga effekt. Här är
i princip två vägar möjliga. Den ena leder till en prövning av själva
huvudmannaskapsfrågan. Den andra riktas mot frågor om hur samverkan mellan de
olika huvudmännen lämpligen bör utformas. De verksamhetsområden som jag avser
är familjerådgivningen, den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) och den
skolkuraliva verksamheten. Innan jag går närmare in på dessa frågor vill jag
erinra om de båda kommunförbundens och socialstyrelsens omfattande arbele på
alt finna ändamålsenliga former för uppgiftsfördelning och samverkan mellan de
medicinska och sociala vårdområdena (avsnitt 2.14).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjerådgivningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen skulle enligt
sina ursprungliga direktiv överväga samordningen mellan samhällels olika organ
för vård och service. Delta berör socialljänslens egna uppgifter och de sociala
uppgifter som bl. a. landsting-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>et
i egenskap av sjukvårdshuvudman fyller. Del gäller främsl familjerådgivningen,
PBU/BUP och övriga kuralorsfunklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den kompetensfördelning som råder nu har behandlals
av utredningar under hela 1970-ialel. Foslerbarnsuiredningen berörde bl.a.
frågan om PBU/BUP:s huvudmannaskap. Socialulredningen har särskill ägnal familjerådgivningen
uppmärksamhel. Kommun- och landslingsförbunden har genom olika projekl enals om
principer för ansvarsfördelningen.mellan huvudmännen (avsnill 2.14).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alla projekl och ulredningar som har sell över
huvudmannafrågorna och kompetensfördelningen mellan landsting och primärkommun
har kommit fram lill att socialtjänsten bör svara för de sociala och
psykologiska insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1955 års familjerådgivningskommiité föreslog år
1957 atl man skulle anordna en altmän familjerådgivning, som skulle bedrivas
vid särskilt inrättade familjerådgivningsbyråer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Familjerådgivningen skulle hjälpa människor atl
lösa sina samlevnadsproblem och därigenom bidra till all minska antalet
skilsmässor och aborter med alla dessas följdverkningar. Verksamhelen skulle
framför allt genom denna inriktning söka skapa harmoniska hemförhållanden.
Familjerådgivningsbyråerna skulle enligl förslagel förläggas i centralt
belägna lokaler ulan anknytning till vare sig sjukhus eller socialbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjerådgivningen
regleras f n. genom kungörelsen (1960:710) om statsbidrag till försöksvis
anordnad familjerådgivning. Verksamheten beskrivs i kungörelsen som rådgivning
och behandling i samband med konfliktsituationer i äktenskap och familj samt
upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem. Enligl kungörelsen skall
huvudmannen som konsuller knyta två eller flera läkare till verksamheten.
Varje familjerådgivningsenhet skulle förfoga över två eller flera kuratorer
(familjerådgivare). Socialutredningen har framhållit alt familjerådgivningen
till uppgifl och karaktär ligger myckel nära socialtjänsten. Utredningen har
därför föreslagit atl kommunerna skall svara för familjerådgivningen. Alla
medborgare oavsett samlevnadsform bör ges möjlighel att kostnadsfritt få
kvalificerad hjälp med bearbetning av relationsproblem. Familjerådgivningen bör
i detta syfte byggas ut och dess förebyggande karaktär förstärkas. Informationen
om verksamheten bör förbättras, nödvändig sekreless, inkl. frihel från
registrering, bör garanteras den som söker familjerådgivningens tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hur familjerådgivningen skall inlemmas i
socialtjänslorganisationen bör kommunerna enligl socialutredningen själva
avgöra. Ulredningen har redovisat tre alternativa organisatoriska lösningar,
nämligen atl familjerådgivningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utgör en självständig förvaltning under
socialnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-12.0pt'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bildar en särskild enhet eller molsvarande inom
socialtjänstförvall-ningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) ingår i socialtjänsten ulan alt
bilda en särskild organisatorisk enhet för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid valel mellan de tre
alternativen bör kommunerna beakla nödvändiga förutsättningar för alt
familjerådgivningen skall kunna fungera lillfredsslällande. Socialulredningen
understryker atl sekretessen och klientens möjligheler atl vara anonym har en
grundläggande betydelse. De komplicerade och ömtåliga problem
familjerådgivningen slälls inför motiverar viss specialisering också i en ny
organisation. Därigenom kan man lättare ta lill vara bl.a. behovel av
fortbildning, fördjupning i metodfrågor och yrkesmässig erfarenhet. Det är
enligl ulredningen vidare angelägel all erfarna familjerådgivare kan utnyttjas
för handledning och samråd. Tillgången på konsuller är också en viklig
förutsättning som bör tryggas genom avlal med i första hand landstingen.
Familjerådgivningen bör dimensioneras så alt den kan fullgöra den utåtriktade,
pedagogiska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen betonar vidare
all organisationsfrågan bör lösas utifrån varje kommuns behov och
förulsällningar. Ulredningen anser del därför olämpligt att förorda en
konsekvent tillämpning av endasi ell av de tre skisserade allernaliven, även om
ulredningen ger förord för allernaliv b). Socialulredningen har pekal på alt
del kan leda titt svårbemästrade rollkonflikter att förena familjerådgivning
med andra uppgifter inom socialljänslen. Slutsatsen bör bli att
befattningshavare som är verksam inom den kommunala socialtjänsten inle bör
förena familjerådgivning med andra socialtjänslpräglade uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några särskilda beslämrnelser om
familjerådgivningen har inle lagils upp i förslagel lill socialljänsfiag.
Familjerådgivningen bör enligl socialulredningen ingå i socialnämndens
allmänna rådgivande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all den kommunala
socialljänslen skall vara huvudman för familjerådgivningsverksamhelen
tillstyrks av del övervägande anlalel remissinstanser som har yttrat sig i
frågan. Till dessa hör socialslyrelsen. ett stort antal länsstyrelser,
barnomsorgsgmppen, Kommunförbundel, Landslingsförbundet. flertalel kommuner.
Kommunal- och landslingsanställda familjerådgivares förening, LO, SACO/SR,
Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges läkarförbund och Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av de remissinsianser som
lillslyrker förslagel är dock tveksamma om de mindre kommunernas möjligheter
all anordna familjerådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser all för de
mindre kommunerna som inle har behov av Ijänsler i slörre omfallning bör den
hiUillsvarande landslingsor-ganiserade familjerådgivningen ge möjlighel atl
erhålla en välbemannad familjerådgivningsbyrås resurser. Genom all köpa
ijänsler skulle dessa kommuner slippa all bygga ul verksamhelen med ell hell personalteam
eller all använda oulbildad och orulinerad personal. Utvägen atl i någon form
behålla familjerådgivningsverksamhel inom landslingen för all lösa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Siöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de mindre kommunernas problem förordas också av bl. a.
några länsslyrel-ser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
familjerådgivningsverksamhetens organisatoriska placering inom kommunen
diskuteras av åtskilliga remissinsianser. De flesla anser alt verksamhelen bör
bilda en särskild enhet eller molsvarande inom social vårdsförvallningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen finner del
uppenbart all familjerådgivningen på vissa orter har fåll bällre
förulsällningar atl utveckla motoder för sin verksamhel än socialvärden i
övrigl. Enligt styrelsens mening bör del få positiva effekter för
socialljänslen i sin helhel om familjerådgivningen organisaioriskl inordnas i
socialljänslen. Della förordas därför av slyrelsen. Under en övergångslid kan
man dock behöva söka organisatoriska lösningar inom socialtjänsten som ger
möjligheter till ömsesidigt kunskapsutbyte mellan familjerådgivningen och övrig
verksamhet för atl på längre sikl leda till integrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Landslingsförbundel bör
övergångsbestämmelser utfärdas för atl underlätta samverkan kring förändringen
av familjerådgivningen kommunerna emellan och mellan kommuner och landsting.
Inle minst viktigi är del all finna former för konsultmedverkan från psykiater,
gynekolog, den psykiska barn- och ungdomsvården och andra av landslingens
verksamheler. Förbundel ulesluier inle all del i vissa delar av landel kan visa
sig lämpligl all landstingei under en övergångslid behåller huvudmannaska-pei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt mindre antal remissinsianser
lar hell avslånd från primärkommunalt huvudmannaskap. Västerås kommun t. ex.
anser all del inle finns skäl alt överföra familjerådgivningen från landstinget
lill kommunerna. Den nuvarande verksamhelen fungerar enligl kommunens
uppfaUning lillfredsslällande. Ett kommunalt huvudmannaskap skulle medföra
problem i fråga om sekretess och tillgång lill medicinsk expertis. Det finns
därför risk för alt familjerådgivningen skulle bli mindre attraktiv i
allmänhetens ögon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmotiven för atl inrätla
familjerådgivningsbyråer var som jag har nämnl redan alt minska anlalel
skilsmässor och aborter. Vår syn på relationsproblem i äklenskapel har sedan
dess nyanserats. Familjerådgivningens uppgift bör snarare uttryckas som att
hjälpa makarna all komma fram lill en lösning på problemen som minskar
konflikter och påfrestningar. Även i de fall en skilsmässa inle kan undvikas,
kan familjerådgivningens insals ha slor belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En sådan förebyggande och
behandlande uppgift är exempel på en av socialljänslens framlida viktigare
uppgifter. Redan nu arbetar socialvården i hög grad med en sådan inriktning.
Även när en skilsmässa har blivit ell faklum, kan socialvården träda in och
försöka lindra separationens negativa verkningar för båda makarna och
eventuella barn. 1 de vårdnadsutredningar som socialvården utför nu görs elt
omfattande sådant förebyggande arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det andra motivet för all inrälta
familjerådgivningen var atl minska anlalel aborter. Den nya abortlagstiftning
som sedan dess har antagits, anvisar andra vägar för den i och för sig viktiga
uppgiften alt förebygga aborter. Det är i första hand en uppgifl för
prevenlivrådgivningen, som handhas av sjukvården och mödrahälsovården. Dessulom
bör socialtjänsten verka för all ingen av ekonomiska eller sociala skäl känner
sig tvingad att begära abort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser följaktligen all de moliv
som låg till gmnd för att inrätta familjerådgivning inte längre är lika
aktuella. Trols detta har familjerådgivningen enligt min mening eU starkt
existensberäuigande också i framtiden och då främsl när del gäller bearbelning
av relationsstörningar. Jag anser vidare all familjerådgivningen är en viklig
resurs för psykosociala insalser i barnfamiljer, i separalionssiluationer, för
föräldrainformation och rådgivning i uppfostringsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan fosterbarnsutredningen tog
upp frågan om att tillföra den kommunala socialvården kvalificerade
behandlingsresurser. 1 utredningen diskuterade man alt inrätla en särskild
behandlingsenhet. Denna enhet skulle bestå av exempelvis barnpsykiatrisk
expertis, psykolog och terapeut. Även socialutredningen har underslrukii all
det behövs en kvalificerad handledning av personalen vid socialbyråerna och
kvalificerade terapeutiska resurser för atl bredda utbudet av sociala
tjänster. Både fosterbarnsutredningen och socialutredningen har pekal på
problem som följer med att behandlingsresurser som skall vara människorna till
hjälp splittras på olika myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan familjerådgivningskommiltén
vid mitten av 1950-talet övervägde frågan om huvudmannaskapet har
förutsättningarna för valet av huvudman ändrats i fiera betydelsefulla
avseenden. Viktigast är givetvis de kommunsammanläggningar som hargenomförls.
Socialvårdens organisatoriska och kvalitativa utveckling har också slor
betydelse i sammanhanget, liksom den pågående utbyggnaden av den öppna hälso-
och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är lättare nu än förr att få biträde
av medicinsk sakkunskap och att etablera elt lagarbete. Den offentliga
rättshjälpens omorganisation har gjort det lättare att få juridisk hjälp.
Vidare har statsmakterna så sent som år 1973 beslutat att förlägga den
frivilliga medlingen i äklenskapstvister till primärkommunerna. Denna uppgifl
bör, som lagutskottet har sagt, en successivi utbyggd familjerådgivning på
längre sikt kunna överta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag har sagl nu utesluter inte
att etl primärkommunalt huvudmannaskap också kommer alt skapa problem. Många
kommuner är fortfarande för små för att bilda tillräckligt underlag för en väl
fungerande familjerådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningens
undersökningar domineras familjerådgivarnas verksamhet av samtalsbehandling med
tyngdpunkt lagd på bearbetning av relationsproblem samt information i juridiska
och sociala frågor. De vanligaste problemen i de ärenden som har varit
aktuella vid byråerna var</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>otrohet i äktenskapet, sexuella, ekonomiska och juridiska
problem saml alkohol- och lablellmissbruk m. m. Genomgående tyder de olika
slagen av ärenden på en sociul eller p.sykologisk problematik och inle på behov
av medicinska insalser. Arbelsmeloderna är utformade därefter. De är egentligen
desamma som numera tillämpas inom socialvården. Det gäller främst sådana
meloder som familjelerapi m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den personal som betjänar
rådgivningsbyråerna är i huvudsak sociali utbildad personal. Den
vidareutbildning som anordnas avser främst olika terapiformer, grupp-, familje-
och individualterapi med psykodynamisk inriktning. Familjerådgivarna rekryteras
ofta från socialbyråerna. De får sedan vidareutbildning och handledning från
erfarna kollegor. De konsulter som är representerade vid
familjerådgivningsbyråerna är främsl psykiater, gynekologer och jurister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen kommer även i
framliden att ha ell behov av de alternativa behandlingsmöjligheter med
kvalificerade resurser som familjerådgivningen har. Socialtjänstens insalser i
enskilda ärenden är i dag somjag har antytt lidigare inle sällan olika former
av relalionsbearbetning. Jag menar att socialtjänsten genom nya arbelsmeloder
redan har utvecklats i samma riktning som familjerådgivningen. Denna utveckling
kommer atl fortsätla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjerådgivningen kommer enligt
den föreslagna nya sekretesslagstiftningen inle all jämställas med
socialljänslen. Den kommer som socialulredningen också har föreslagil alt få
en särbehandling ur lystnadsplikis-och handlingssekretessynpunkt. Jag redovisar
de nya sekretessbestämmelserna översiktligt längre fram (avsnitt 2.18).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den utveckling som pågår visar atl
kommunen alllmer kommer all inom samtliga verksamhetsområden svara för de
sociala och psykologiska insalserna, medan landstinget svarar för hälso- och
sjukvårdsinsalserna. Behov av Ijänsler från annan huvudman kommer atl
tillgodoses genom samarbete i olika former. Delta fungerar redan i dag på flera
områden. Både Landslingsförbundet och Kommunförbundet är i egenskap av
intresseorganisationer eniga om en sådan arbetsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av del anförda framgår att jag i
likhel med många remissinsianser anser atl starka skäl talar för all
familjerådgivningen efler hand tas över av primärkommunerna. Somjag återkommer
till i samband med behandlingen av frågoma om ekonomin (avsnitt 2.23.2) upphör
statsbidraget till familjerådgivningen att ulgå fr.o. m. den I januari 1980.
Därmed försvinner den enda form av statlig reglering av familjerådgivningen som
finns f n. Jag anser att det inte finns någon anledning att i samband med
socialtjänslreformen införa särskilda bestämmelser om familjerådgivningen. Det
bör ankomma på landstingskommunerna och kommunerna att själva avgöra i vilken
mån och takt som familjerådgivningen skall tas över av kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För- och nackdelar med olika former
för familjerådgivningens organisatoriska inplacering har utförligt redovisats
av socialutredningen och flera remissinstanser. Som jag har antytt redan bör
frågan ses i samband med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmel</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl.a. den psykiska bam- och ungdomsvården. Sammanförs de
båda verk-samhelema kan det bl. a. skapas bättre förulsällningar för elt
underlag som möjliggör egna enheler inom socialförvallningen, I annal fall
riskerar man att enhetema i många kommuner blir för små. I en sådan situation
aktualiseras frågan om familjerådgivningen skall integreras helt i de
ordinarie socialassistentuppgiftema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En tänkbar möjlighet är alt mindre
kommuner genom avtal med grannkommuner anordnar en gemensam familjerådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de medelstora och större
kommunerna innebär en egen familjerådgivning inte samma problem. Del finns nu
kommuner med omkring 30000 invånare som redan har kommunala
familjerådgivningsbyråer. Piteå är etl exempel på detta. I kommuner som har en
socialmedicinsk enhet kan denna och familjerådgivningen sammanföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Här kan f ö. erinras om att
ledningsgruppen för Skåneprojektel i sin slutrapport anser det angeläget atl
socialutredningens arbete följs upp av en Scunordnad översyn av
resursfördelning och organisatorisk samordning och samverkan mellan främsl
socialtjänsten inklusive familjerådgivningen samt PBU/BUP och den skolkuraliva
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag
således att slarka skäl lalar för atl familjerådgivningen får kommunalt
huvudmannaskap, och alt kommunerna själva får bestämma om verksamhetens organisation.
Dessa frågor bör emeUertid som ovan antytts belysas av en ulredning. De har ett
nära samband med den psykiska barn- och ungdomsvården, somjag nu går över tiU
att behandla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykisk barn- och ungdomsvård (PBU/BUP)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterbarnsutredningen framhöll atl
del på grund av splittrade behandlingsresurser på flera huvudmän inom barn-
och ungdomsvården (PBU/ BUP) fanns svårigheter all förverkliga nya principer
som frivillighei, medinflylande i behandlingen, närhet och flexibilitet. Den
främsta orsaken var den arbelsfördelning som gäller mellan landslingen och
primärkommunerna. Men även inom kommunerna var behandlingsarbetet splillral på
flera förvaltningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterbarnsutredningen föreslog alt
primärkommunerna skulle bli huvudmän för den psykiska barn- och ungdomsvården.
Behandlingsresurserna borde samordnas i en behandlingsenhel inom den kommunala
socialvårdsorganisalionen. Landslingsförbundel anförde i sill remissvar alt
foslerbarnsuiredningen inle hade beräknal vilka personella eller ekonomiska
resurser som de nya behandlingsenheterna skulle kräva. Sambandet mellan
PBU/BUP och behandlingsenheten framgick heller inte. Landslingsförbundet
menade att det var oklart om del var fråga om en successiv sammansmältning av
PBU/BUP och behandlingsenheten eller om det handlade om tjänsteköp mellan de
två huvudmännen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd
och hjälp i hemmet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen underslryker all socialljänslens
kunskaper om uppkomsten och utvecklingen av psykiska problem måsle vidgas och
fördjupas. Härigenom skulle socialljänslen få större möjligheler att förebygga
uppkomsten av sociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I yllranden över socialutredningens
principbetänkande anförde flera remissinsianser lungl vägande skäl för en
närmare knylning mellan socialljänslen och den psykiska barn- och
ungdomsvården. Socialutredningen delade i slutbelänkandel bedömningen men var
för egen del inte beredd att förorda all huvudmannaskapet för PBU skutte
flyttas över från landstingen till primärkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen ansåg bl.a. all del inle skulle
vara möjligt för de mindre kommunerna att bygga upp egna specialistresurser.
Med hänsyn lill de knappa specialistresurser som nu finns på det
barnpsykiatriska området ansåg ulredningen att det skulle innebära risker all
splittra dessa på elt stort antal små enheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt utredningen borde PBU/BUP:s samverkan med
socialtjänsten underlättas genom alt man lokaliserade en öppen barnpsykiatrisk
enhet till varje slörre kommun i anslutning lill socialbyrån. För de mindre
kommunerna borde landslingen organisera en ambulani sådan enhet. Personal från
PBU/BUP skulle exempelvis varje veckaeller vid behov kunna ha dels
patientmottagning på socialbyrån, dels ingående samråd med socialtjänstens
personat om barn och ungdomar med sammansatta psykosociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningens stäUningstagande i
slutbetänkandet delas av några remissinstanser som SACO/SR, Sveriges
läkarförbund m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer. Kommunförbundet
m.fl. ställer sig tveksamma till förslagel. Kommunförbundet anser alt med den
inriktning som den öppna barnpsykiatriska verksamheten har fått under de
senaste åren skulle denna resurs bäst komma lill användning inom den kommunala
socialljänslen. Eftersom frågan ännu inle är lillräckligl utredd så att konsekvenserna
av ett förändrat huvudmannaskap i synnerhet för de mindre kommunerna kan
överblickas, avstår dock förbundel från att nu ta definitiv ställning. Många
skäl talar enligl förbundel för en översyn av frågan om hur man skall
tillgodose den kommunala socialtjänstens och skolans behov av psykologiska och
barnpsykiatriska rådgivnings- och behandlingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa andra remissinsianser som exempelvis
socialslyrelsen är inte heller beredda atl la ställning till
socialulredningens förslag. Socialstyrelsen anser atl man bör yllerligare
överväga frågor som rör organisation och huvudmannaskap för PBU/BUP och övrig
barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser liksom bl. a. foslerbarnsuiredningen,
socialulredningen, Kommunförbundel och socialstyrelsen atl del finns ett nära
samband mellan den öppna psykiska barn- och ungdomsvården och
socialtjänsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänsten har storl behov av de kvalificerade
resurser som finns där. PBU/BUP har också slorl behov av de resurser som
socialljänslen disponerar över. Del kan vara foster- eller behandlingshem,
barnomsorg, barnvårdare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PBU/BUP började byggas upp på
1940-talel. Mentalsjukvårdsdelega-lionen föreslog i etl belänkande (SOU
1957:40) Psykisk barn- och ungdomsvård vissa riktlinjer för en fortsatt
uppbyggnad. Delegationen föreslog bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykialriska
lasarellsavdelningar med tillhörande öppna mottagningar skulle snarast möjligi
inrättas inom varje landstingskommun saml i mån av resurser även frislående
centraler och filialer. Eftersom den slutna vården måsle lillmälas stor
belydelse som basorganisation för den öppna, var del angelägel all
lasareltsavdelningarna fick företräde vid utbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I storstäderna skulle tyngdpunkten
ligga på frislående cenlraler, dvs. moltagningar som var utrustade med
fullständiga team (läkare, psykologer, barnpsykialriska kuralorer och
evenluelll pedagogkonsuller). Eventuellt skulle här barnavårdsnämnd eller
skolmyndighet kunna leda verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisationen borde så snart som
möjligt kompletteras med behandlingshem för all möjliggöra forlsall behandling
av barn som efter vård på avdelning eller cenlral av någon anledning inle kunde
vislas i det egna hemmel eller annat enskill hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhelen skulle vidare vara
avgiftsfri vid öppen barn- och ungdomspsykiairisk verksamhel, men vid
tasarellsavdelningarna borde ordi-närl avgiftssystem tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell inlimi samarbele förutsattes
äga rum med den vuxenpsykialriska verksamhelen. När ungdomar i 20-21-årsåldern
fortfarande behövde vård eller kontakt skulle de överföras lill
vuxenpsykiatrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mentalsjukvårdsptatser för psykiskt
sjuka barn och ungdomar borde inrättas på regionnivå. helst förlagda lill
universitetsstäderna med hänsyn till behovet av nära kontakt med
barnpsykialrisk forskning och undervisning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbyggnaden av den psykiska bam-
och ungdomsvården har i stort skelt enligl de inientioner som faslslälldes år
1957. Tyngdpunklen i vården har dock förskjutits från en lidigare dominerande
psykosvård lill behandling av neuroser, som bottnar i psykologiska och sociala
problem. Detta har i sin tur lell lill atl behandlingen nu allt oftare riktar
sig mol den grupp, t.ex. familjen, som paiienlen tillhör. Som en konsekvens av
delta har det utvecklats olika terapeutiska aktiviteter, t.ex. familjelerapi.
Det har också varit naturligt att engagera psykologer, kuratorer,
sjukvårdspersonal saml även terapeuter med annan, icke psykiatrisk erfarenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från en utredning som
Landstingsförbundet gjorde år 1975 framgår anmälningsorsaker och
behandlingsalternativ. Flerlalel av de ärenden som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blir aktuella vid PBU-centraler initieras av patienten
själv, anhörig, skolan eller socialvården. Enbarl etl ringa anlal ärenden
kommer från den övriga sjukvården som exempelvis mollagningsläkare. Flertalet
av anmälningsorsakerna har som bakgrundsfaktor sociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De behandlingsalternativ som den
psykiska barn- och ungdomsvården använder sig av är sluten sjukvård, barnpsykialrisk
konsuliation, ulredning med rådgivning, ulredning med ullåtande. fortlöpande
konlakt saml psykoterapi. Sluten sjukvård svarar för en mindre del av de olika
behandlingsalternativen, omkring en femtedel. År 1974 fanns för den slutna vården
759 platser vid barnpsykiatriska eller vid specialkliniker. Vid behandlingshem
fanns samlidigl 54 platser. I den öppna vården mottogs samma år 115 000 besök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser all del finns
grundläggande likheter mellan den psykiska barn-och ungdomsvården,
familjerådgivningen och den kommunala socialvården. Det gäller såväl
inriktning och arbetsmetoder som de problem som förorsakar behov av behandling
och slöd hos barn, ungdom och familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvården har under senare år
mer och mer i sitt behandlingsarbete börjat tillämpa terapeutiska
behandlingsmeloder. Dessa arbetsmetoder bygger på den enskildes egen medverkan
och syftar bl.a. lill all frigöra klientens egna resurser. Klienten får
därigenom möjlighet att la ell slörre ansvar för sin silualion. En sådan
utveckling bör enligt min mening forlsalla inom ramen för den nya
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvårdens ijänslemän har
hittills varil bundna vid en betungande administration genom dokumenthantering,
ekonomiska ulredningar, lagbundna insatser m.m. Sannolikt skulle tillämpningen
av terapeutiska arbelsmeloder, allmän rådgivning i olika frågor m. m. ha
utgjort ett betydligt större inslag i socialassistenternas arbele. om de inle
hade haft denna adminislralion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En möjlighet är all sammanföra
familjerådgivningen, PBU/BUP och socialljänslen till en huvudman. Man kan då
räkna med all den kvalitativa nivån på socialtjänstens insalser kommer all
höjas. Erfarna socialarbelare behöver inte lämna den kommunala socialljänslen
för all vidareuiveckla sig lill kvalificerade behandlare. Genom au också
PBU/BUP:s behandlingsarbete har starka sociala inslag finner jag del nalurligt
all primärkommunen blir huvudman för verksamhelen. Genom en sådan samordning
kommer man ifrån den nuvarande uppspliiiringen på klienlgmpper, som slammer
mindre väl överens med en helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resurserna för insatser av del slag
jag talar om är och kommer under överblickbar lid all vara begränsade. Del är
rimligl alt anla all en samordning gör det möjligt all ulnyllja resursema
bällre. Samverkansproblem, kompelenskonflikler och andra oklarheler liksom
spliltrade vårdinsatser kan då undvikas eller reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det framgår av socialstyrelsens
vårdsimklurulredning från år 1973 all det behövs en omfattande utbyggnad av den
öppna barn- och ungdomspsy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kiatriska vården, huvudsakligen på primärvårdsnivå och på
mindre eller större vårdcentraler. Inom tätbefolkade samhällen bör enligl
ulredningen ungdomsmottagningar inrättas främst för svårnådda, socialt
avvikande ungdomar, i synnerhet missbmkare. Detla bör enligt min mening också
ses i samband med frågan om man genom organisatoriska förändringar kan uppnå
ell större resursutbud och ett effektivare resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten, familjerådgivningen
och PBU/BUP kan samordnas och organiseras på olika sätl. De allernaliv som
socialulredningen skisserade för familjerådgivningen kan övervägas även om
PBU/BUP inordnas under kommunall huvudmannaskap. Helhetsprincipen måsle
självfallet beaktas. Valet av organisationsmodell blir beroende av många olika
faklorer. Jag nöjer mig här med all peka på att, om både familjerådgivningen
och PBU/ BUP inordnas under kommunalt huvudmannaskap, så ökar förulsältningarna
för att dessa verksamheter bildar en sammanhållen enhet (rådgivningsbyrå) inom
socialförvallningen. Till denna enhet kan även andra experter överföras. Jag
avser då kommunall anslällda psykologer, lerapeu-ter och kuratorer som alltså
redan finns inom den kommunala organisationen. De flesta kommuner torde i dag
ha ett sådanl befolkningsunderlag all ifrågavarande specialistresurser behövs
och kan ingå som en del av den kommunala socialljänslen. För de kommuner som
inle har ell sådanl befolkningsunderlag kan lämpligtvis flera kommuner sluta
avtal med varandra för atl tillsammans klara denna rådgivningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också de ungdomsmoUagningar och
socialmedicinska avdelningar som redan finns inrättade i en del kommuner skulle
kunna inordnas i en sådan sammanhållen enhet. Som konsuller till verksamhelen
kunde knyias i.ex. jurisl, gynekolog, psykiairiker, sexualrådgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhelen (rådgivningsbyrån) kan
förutom mottagningen för allmänheten vara en konsult- och expertresurs för den
övriga socialtjänsten, skolan och fritiden. Med övrig socialtjänst avser jag de
olika aklivilelerna barnomsorg, utrednings- och behandlingsarbete inom barn-
och ungdomsvården m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även den skolkuraliva verksamhelen
omfatlar uppgifter som mer eller mindre sammanfaller med socialvårdens.
Utvecklingen av socialvården till en socialtjänsi kommer att göra delta samband
ännu tydligare. Därför behandlar jag nu den skolkuraliva verksamheten. Jag har
i denna fråga samrått med statsrådet Rodhe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolkurativ verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kurativa personalen inom
skolans elevvård är i de flesta kommuner knulen lill skolslyrelsen. Del
förekommer numera i flera kommuner all skolkuraiorerna har knulils fasiare lill
socialförvaltningen. I en del kommuner har socialförvallningen och
skolstyrelsen delat på tjänster så till vida alt samma befattningshavare
tjänstgör både som socialassistent och som skolkurator. Erfarenhelerna från
denna form av samverkan mellan </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen I979I80. 1 saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialförvallning och skolan har varil goda. I kommuner
med en sådan organisation har skolan bl.a. i ökad ulslräckning använt
socialnämndens resurser i slällel för all bygga ul en egen verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I principbelänkandel redovisade
socialulredningen mer ulförligl socialvårdens och skolans behov av varandra
och förvaltningarnas gemensamma problem. Skolan och socialvården har behov av
både ömsesidigt informa-lionsiubyle och samarbele i såväl allmänl förebyggande
syfte som i individuella behandlingsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 1 S skollagen (1962:319) faslslås
alt "undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna
kunskaper och öva deras färdighet saml i samarbele med hemmen främja elevernas
utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar ". Skollagen anger således två jämställda mål:
kunskapsförmedling och social fostran. I delta sammanhang är del senare målel
av särskill intresse. Målets innebörd utvecklas närmare i avsnittet "Mål
och rikllinjer" i läroplan för grundskolan (Lgr 69). Där sägs bl.a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all skolan har elt särskill ansvar
för de elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i
skolarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att varje lärare bör känna till
barns normala utvecklingsgång och de vanligaste orsakerna till
beteendestörningar så att han kan bidra lill att hindra och häva förekommande
anpassningssvårigheter och skapa psykologiskt rikliga förutsättningar för
verksamhelen inom skolan. Han måsie också ha kunskaper om de olika slag av
fysiska och psykiska handikapp, som kan försvåra elevernas verksamhel i skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all skolan som elt led i elevernas
sociala utveckling skall skapa förslåel-se för de grupper som har särskilda
problem i del moderna samhällel saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt del gemensamma ansvarel och
intresse! för de ungas utveckling bör förena hem, skola och samhälle i ett
fruktbärande samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I dessa mål för skolan ligger gmndläggande
förutsättningar för samverkan mellan socialvården och skolan. De innebär atl
bl.a. skolan och socialvården har etl gemensaml ansvar för samhällels insalser
för barns och ungdoms sociala fostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår i
slulbelänkandel alt den skolkuraliva personalen skall behållas under
skolstyrelsens huvudmannaskap och all deras arbele skall samordnas med övrig
skolpersonals verksamhel. Socialulredningen anser all samarbetet mellan
socialtjänsi och skola måste vidgas och ges ell reelll innehåll. Några
speciella samarbelsformer redovisas inle ulan de bör ulvecklas i enlighet med
socialulredningens allmänna samarbelsre-kommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som lar upp
frågan om skolkuralorernas organisatoriska hemvist delar vanligen socialulredningens
mening. Positiva lill alt den skolkuraliva personalen även framdeles skall slå
under skolslyrelsens huvudmannaskap är bl.a. skolöverslyrelsen, en
länsstyrelse, några kommuner och SACO/SR.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinser är emellertid
tveksamma eller uttalat negativa till ulredningens ställningstagande. Hit hör
socialstyrelsen, Kommunförbundel, Föreningen Sveriges socialchefer och några
mindre kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociala anpassningssvårigheter som
ger sig lill känna i skolan kan bearbetas med i princip tre olika slag av
insalser, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels allmänl förebyggande insatser uianför skolmiljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels förändringar av skolans
arbetsformer i fråga om både det inre arbelel och kontakten med närsamhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels individuelll inriktade
insatser inom och utom skolan i syfte aU underlätta elevernas anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller den första typen av
insatser delar flera organ ansvaret för initiering och planering - framför allt
skola, socialvårdsorgan, fritidsnämnd och polis. Att genomföra insatserna
ankommer närmast på socialvårdsorganen och ibland på fritidsnämnd. För den
andra och tredje typen av ålgärder har skolan ett förstahandsansvar.
Beträffande individuellt inriktade insalser inträder dock ett primärt ansvar
för socialvården i de fall då åtgärder bör vidtas utanför skolmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oavsett vem som har det primära
ansvaret behövs det ett samarbele vid alla lyper av insatser. Samarbetet syftar
bl. a. lill all åstadkomma helhets-präglade bedömningar och lösningar. Delta är
inte minst viktigt i samband med individuella elevvårdsärenden, där man
dessutom kan behöva utnyttja flera organs samlade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den skolkuraliva personalens arbele
är i fråga om gmndskolan huvudsakligen inriktat på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverkan i
allmänt förebyggande verksamhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivning och
konlakt med skolans övriga personal, elever och målsmän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sociala
utredningar och bedömningar i det individuella elevvårdsarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- fortlöpande kontakt med
representanter för kommunens socialvård.<br>
Riksdagen anlog år 1976 prop. (1975/76:39) om skolans inre arbete -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIA-reformen. Till de allmänna principerna i denna reform
hör att skolstyrelsen i samverkan med andra kommunala organ skall ta ansvar
för barnen under en slörre del av dagen än hittills - skolstyrelsen är huvudman
för den samlade skoldagen - all kontakterna med samhället och framför allt
arbetslivet utanför skolan skall ägnas ökad uppmärksamhel inom ramen för de
normala arbetsformerna och att undervisning, fria aktiviteter och elevvård
skall integreras bättre än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande organisationen av den
kommunala socialvården innebär att flera förvaltningar och nämnder arbetar med
socialtjänsluppgifier. Fritidsförvaltningen som bedriver ungdomsverksamhet i
kommunen arbetar med förebyggande barnvård och svarar för ungdomsgårdar, tillfälliga
aktiviteter under skollov m. m. Därutöver samarbetar fritidsförvaltningarna
sedan länge med idrottsföreningar och andra frivilliga organisationer. Inom
fritids- och ungdomsgårdarna bedrivs individuellt och generellt förebyggande
socialt arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemtnet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kulturförvaltningen bedriver inom
ramen för biblioteksverksamheten etl allmänt förebyggande arbele. Den riktar
sig både till särskilda grupper som exempelvis ungdomar och pensionärer och
till allmänheten i slorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skolsociala verksamheten återkommer jag strax lill
mera utförligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstens uppgifter bör
sättas in i della perspektiv, dvs. att socialt arbete bedrivs inom etl flertal
kommunala förvaltningar. Denna organisatoriska splittring innebär en seklorisering
som försvårar samverkan i enskilda ärenden och samordning av resurserna.
Ibland förekommer även kompelenskonflikler och skilda synsätt på hur olika
sociala svårigheter bör lösas. Jag menar atl de sociala funktionerna inom olika
förvaltningar behöver närma sig varandra för atl man skall kunna få elt mer
enhetligt synsätt på sociala svårigheter, hur de uppslår och hur de skall
lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De intentioner som SIA-reformen ger
uttryck för och den slutsats socialutredningen har kommit lill innebär att skolan
bör bli öppnare gentemot det övriga samhället än vad som nu är fallel. Del
skulle då vara olyckligl om skolan och andra förvaliningar eller organ bygger
ul egna resurser som är parallella med socialtjänstens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De olika verksamheterna bör så
långt möjligt kompleltera varandra och inte dubbleras. Finns det t. ex. behov
av sociala insatser inom skolan, bör socialtjänsten svara för atl dessa behov
tillgodoses. Ett sådanl synsätt gäller f. ö. inte enbart socialtjänsten utan
också de fria aktiviieler som bedrivs inom skolans ram. Omvänl bör skolans
resurser kunna komplellera socialtjänsten och dess funktion. Skolkuratorernas
arbetsuppgifter varierar mycket från kommun till kommun liksom från skolenhet
till skolenhet. I vissa kommuner har skolkuratorernas-arbete inriktats på
behandling och i andra kommuner på information och förebyggande insatser. Dessa
olika inriktningar, delvis beroende på skiftande lokala förulsällningar, måste
givetvis beaktas när man överväger frågan om huvudmannaskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen har år 1978 i en
rapport "Skolkuralivt arbete" angell de arbetsuppgifter av generell
och individuell karaktär som en skolkurator lämpligen bör ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av dessa uppgifter skiljer
sig inle nämnvärt från de arbelsuppgifler som andra funktionärer inom skolan
eller närstående samhällsorgan som t.ex. socialvården och fritidsförvaltningen
har. Jag avser främst sådana uppgifter som att skolkuratorn skall medverka till
utformningen av mjukare övergångar mellan olika stadier som exempelvis från
förskolan lill grundskolan, delta i planeringen vid ny- och ombyggnad av
skolor, initiera samråd mellan elev, lärare, föräldrar, skolsköterskor,
skolpsykologer, syokonsulenter m.m., uppmärksamma elevernas behov av
fritidssysselsättning, elevdemokralifrågor, information i invandrarärenden
samt medverka i undervisning av studiecirklar kring samlevnadsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller medverkan till att
utforma mjukare övergång från förskola till lågstadium anser jag det vara
angelägnare att förskolans personal liksom socialassislentpersonal direkt
medverkar i dessa uppgifter. Barnom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sorgens personal har kännedom om de olika barnens
speciella behov och socialassistenten kan känna till barns hemförhållanden. Del
kan därt"ör vara lämpligare med en direktkontakl mellan barnomsorgs-,
socialassistent- och lärarpersonal för att uppnå bra resultat. Om dessa
uppgifter åligger skolkuratorn, innebär det att man inrättar ett mellanled i
kommunikationen mellan de berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller kuralorns uppgifl
alt uppmärksamma elevens behov av fritidssysselsättning och informera om
områdets utbud och fritidsverksamhet m.m. vill jag erinra om följande.
Fritidsförvaltningarna bedriver en omfattande förebyggande barn- och
ungdomsverksamhet i kommunerna. Flera kommuner har börjal lägga ut
administrationen distriklsvis. Jag anser alt sådan information som här avses
kan fritidsförvaltningen lämna direkt. Denna kommer då på ett naturligt säll in
i skolans verksamhet och kan informera, knyla konlakler och få information om
vilka aktiviteter som behövs. Annars kan fritidsförvaltningens möjlighet att
komma in i skolan avskärmas och medföra att sektorsgränserna förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller information om
invandrarnas förhållanden vill jag erinra om atl flera kommuner har inrällal
tjänster som s. k. invandrarkonsu-lenter. Dessa resurser bör las till vara för
den här informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är samtidigt angeläget att
olika invandrarorganisationer får komma lill tals under särskilda
informationsdagar elc. Upplysning om samlevnadsproblem, mobbning, missbruk
elc. är en uppgift för flera och då främsl för socialtjänsten. En
arbelsfördelning kan inle sällan behövas, I.ex. så alt skolkuratorn behandlar
mobbningsproblem medan en socialarbetare informerar om missbruksproblem. En
annan socialarbetare (familjerådgivare) kan vara den lämpligaste atl lämna
information i samlevnadsfrågor elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt skolan inle skall bli elt
slutet system är det viktigt alt bl. a. olika kommunala verksamheler i fråga om
socialtjänst, frilid och kultur får direkta kontakter med skolpersonal och
elever. Man måsle utifrån en helhetssyn ta hänsyn till behovet av samverkan
över sektorsgränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De arbetsuppgifter av individuell
karaktär som kuratorn skall ha kräver närhet till skolan. Den som skall fullgöra
uppgifterna måsle leva i skolmiljön och arbeta tillsammans med lärare och
elever. Men det är självfallet också i det individuella behandlingsarbetet
viktigi alt skolan nyttjar de resurser som finns uppbyggda inom andra
förvaltningar för alt inom skolan klara av olika svårigheter. Så sker även
ofla. En tredjedel av ärendena som handläggs inom PBU/BUP anmäls från skolan.
Ytteriigare en iredjedel anmäls från socialvården. Om PBU/BUP skulle överföras
till primärkommunerna och tillsammans med familjerådgivningen utgöra en
gemensam enhet, bör skolan la till vara dessa resurser i de individuella
ärenden i skolan som behöver kvalificerade behandlingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en del kommuner har man vall att
samordna distrikten för socialassislentpersonal och barnomsorgspersonal med
skolans rektorsområden. En samordning av de geografiska distrikten innebär all
del inom elt rektors-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>område kan finnas en till tre socialassistenter och en
till två barnomsorgsassistenter, som svarar för den sociala omsorgen inom
kommundelen. Vid behov kan socialassisienien närvara vid elevvårdskonferenser.
Social-assislenlen kan på ett naturligt sätl även gå in i individuella ärenden
inom skolan liksom all han eller hon svarar lör ärenden utanför skolan. Ett
ärende inom skolan och ell ulom kan gälla samma familj. Del kan vara lämpligl
all också skolkuralorsfunklionen svarar för en sådan kontinuitet och lar hand
om individuella ärenden såväl inom som utom skolan. I princip skulle valel bli
beroende av vilken Ijänslemän som i del enskilda ärendei hade de bäsla
fömlsätlningama alt klara uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag haf anlyll tidigare bör
kretsen av medarbetare kunna vidgas. En föreståndare vid fritidsgården kan vara
bäsl lämpad aU ha direktkontakten med 1. ex. en tonåring och hans familj. Denne
bör då få möjlighel alt även kunna verka inom skolan. Man uppnår därigenom en
bättre kontinuitet mellan fritid och skola för ett barn eller en tonårig i en
krissituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialljänsllagens
inientioner skall elt barn som behöver vård i familjehem i möjligaste mån
placeras inom den egna kommunen. Det innebär all de barn som kommer all
placeras i enskilda hem redan är kända av socialljänslen. Au skilja barn från
hemmel innebär ofla slarka känslo-konflikier. De närmast berörda är aggressiva,
förtvivlade och ångeslfyllda. Socialarbetaren känner kanske bäst av alla till
siluationen. Han eller hon kunde då ha hand om barnens silualion även i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min redogörelse för den
skolkuraliva verksamhelen reser frågor om hur denna verksamhel bör vara
utformad och organiserad utifrån en helhelssyn på samhällels resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.11 Behov uv ytterligure utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av del sagda har
familjerådgivningen, den psykiska bam-och ungdomsvården (PBU/BUP) saml
kuralorer och psykologer inom elevvården arbelsuppgifler som berör eller är
gemensamma med främsl socialljänslen men också med andra kommunala
verksamheter inom framför allt kultur- och fritidssektom. Många remissinstanser
stöder tanken alt familjerådgivningen bör bli en primärkommunal angelägenhet.
När det gäller den psykiska barn- och ungdomsvården är ulgångslägel mera
oklart. Del finns olvivelakligl önskemål om atl denna skall samordnas med eller
knyias närmare den kommunala verksamhelen i övrigl och då särskill socialtjänsten.
Därmed skulle också inle så slora kommuner få lillräckligl underlag för all t.
ex. organisera de nämnda verksamheterna som en sammanhåUen eiihel
(rådgivningsbyrå) inom socialförvallningen, om inle en längre gående samordning
bedöms lämplig. Mindre kommuner skulle kunna gå samman om en gemensam enhel.
Mina överväganden gäller PBU/ BUP:s sociala resurser (psykologer och kuralorer)
och lämplighelen av all flylta över dessa lill ett kommunalt huvudmannaskap.
Barnpsykialrikerna skulle förbli landslingsanställda men vara konsuller hos
socialljänslen. Till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Stöd och hjälp i hemmet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhelen vid den skisserade sociala enhelen kan också
knyias andra redan kommunalt anslällda experter - psykologer, terapeuter,
kuratorer - liksom personal vid befintliga ungdomsmottagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har föreslagil att
en översyn skall göras av både den öppna och den slutna barn- och
ungdomspsykialriska vårdens målsättning, organisation och huvudmannaskap.
Enligl Kommunförbundel lalar många skäl för en översyn av frågan hur
socialljänslens och skolans behov av psykologiska och barnpsykialriska
rådgivnings- och behandlingsinsatser skall tillgodoses. Föreningen Sveriges
socialchefer vill föra över fristående enheter inom PBU/BUP lill den kommunala socialtjänsten.
Socialdeparte-meniels sjukvårdsdelegalion underslrök förra årel all den
psykiska barn-och ungdomsvården borde sluderas. Här avsågs bl.a. förhållandel
lill socialvården och dennas behov av barnpsykiatrisk expertis. Socialstyrelsen
har i samband härmed framhållil all den psykiska barn- och ungdomsvården är i
slorl behov av ell struklurprogram men alt problematiken är utomordentligt
komplex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även i fråga om den skolkuraliva
verksamheten var en betydande remissopinion tveksam eller direkl negativ till
socialutredningens förslag om oförändrat huvudmannaskap elc. Socialstyrelsen
ville att huvudmannaskapsfrågan skulle utredas ytteriigare. Kommunförbundet
ansåg att varje kommun själv borde få bestämma vilken förvaltning som
skolkuratorerna skall höra lill. Föreningen Sveriges socialchefer ansåg alt
skolkuratorerna borde ställas under socialt huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Våren 1978 lillsaites en
elewårdsulredning som berör bl. a. skolkuratorerna - psykologerna och
sköterskorna saml även PBU/BUP. Utredningen har lill uppgifl att analysera
erfarenheterna av skolans elevvårdsarbete, kartlägga samverkan med olika organ
samt föreslå åtgärder i syfte alt bryta de hinder för samverkan som kan finnas.
Ulredningen skall därvid "ulgå från den syn på dessa frågor som regering
och riksdag kommer att redovisa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i samband med alt man tar ställning till
socialutredningens förslag ".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direktiven skall utredningen vidare redovisa de
förutsäitningar som finns för gemensaml personaluinyiljande mellan skolan och
andra kommunala och landstingskommunala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer inom kort att begära
regeringens bemyndigande att fä tillkalla en parlamentariskt sammansatt
kommitté för att utreda några av de frågor som jag har behandlat nu. Kommittén
bör bl. a. få tiU uppgift att göra en översyn av frågan om huvudmannaskapet för
den psykiska bam-och ungdomsvården (PBU/BUP) samt alt överväga hur denna
verksamhet och familjerådgivningen kan organiseras på lämpligaste sätt. Vid
övervägande av olika organisatoriska lösningar bör kommittén undersöka fömtsättningar
- både i ett kort och elt långt perspektiv - för såväl en mer självständig
organisation inom socialtjänsten som för en integrering med socialtjänsten.
Kommittén bör ha en allsidig sammansättning och förfoga över social och medicinsk
expertis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Omsorger om barn och ungdom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.1 Utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den senaste stora reformen på
vårdlagarnas område när det gäller omvårdnaden av barn och ungdom genomfördes
år l%l, när 1924 års BvL ersattes med den nuvarande. Den nya BvL innebar bl.a.
all den allmänt förebyggande verksamhelen betonades slarkare, proceduren i
barnavårds-ärenden fick en bättre reglering och vård i enskill hem gavs i
princip företräde framför vård i institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen inom barn- och
ungdomsvården i vid mening har långl ifrån stått stilla under de snart 20 år
som har gäll sedan nuvarande BvL infördes. Tvärtom har samhällels insatser för
barn och ungdom förändrats och byggts ut kraftigt. Framför allt gäller del på förskole-
och fritidshems-området. Detla markeras av de nya lagar som har beslutats vid
sidan om de traditionella vårdlagarna, nämligen lagen (1973: 1205) om
förskoleverksamhet vilken har efterträtts av den nu gällande lagen (1976:381)
om barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra vikliga stödformer för barn
och ungdom som har vuxit fram eller byggts ut under de senaste två decennierna
har varit inriktade på atl hjälpa barnfamiljerna ekonomiskt och på annat sätt.
Jag kan påminna om t.ex. bostadsbidragen som medverkar till att ge barnfamiljer
goda och rymliga bostäder och reglerna om föräldrapenning och föräldraledighet
som gör det möjligt för föräldrarna atl under vissa perioder stanna hemma från
arbetet för atl vårda sina barn. Jag vill i sammanhanget också omnämna att
barns och barnfamiljers villkor och hur dessa har förändrats över tiden har
varit föremål för en ingående belysning och analys genom barnmiljöuiredning-ens
arbete (SOU 1975: 30-33, 35-38).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen har nyhgen antagit en
proposition (1978/79; 168) om föräldrautbildning och förbättringar av
föräldraförsäkringen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det pågår f. n. också en
övergripande översyn av samhällsstödet till de ensamslående föräldrarna och
deras barn. En parlamentariskt sammansatt kommitté skall bl. a. kartlägga de
stödbehov som finns och hur nuvarande stödformer svarar mol dessa behov. En
annan kommitté har nyligen tillkallats för alt utreda barnfamiljernas,
särskilt flerbarnsfamiljernas, ekonomiska situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag innebär
att den kommunala omvårdnaden av bam och ungdom blir en integrerad del av den
nya socialtjänsten. Principema för och innehållet i socialtjänsten gäller
givelvis barn och ungdom lika mycket som andra gmpper. Vissa insalser för bam
och ungdom behandlar jag emellertid särskill i samband med vård i familjehem
m.m. (avsnitt 2.12) och hemmen för vård eller boende (avsniu 2.13). Motsvarigheten
till de nuvarande reglerna om omhändertagande för samhäUsvård behandlar jag
också särskilt som en del av problematiken kring vård utan samtycke (avsnitt
2.25). En mera utförlig genomgång av dessa frågor har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jag gjort i lagrådsremissen om vård utan samtycke inom
socialtjänst och sjukvård (bil. 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De reformer som jag har nämnl
lidigare när del gäller omsorgerna om barn och ungdom och familjepoliliken har
byggt på förslag från flera utredningar som delvis har arbetat parallellt med
socialutredningen. För socialutredningen har uppgiften i dessa delar främst
varit all överväga i vilken mån de nya insatserna behövde lagtekniskt anpassas
lill den nya socialtjänstlagstiftningen. Del har däremol inle legat i
utredningens uppdrag att göra någon översyn av innehållet i de reformer som
bygger på förslag från de mera specielll inriktade utredningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.2 Nuvurunde insatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu gällande lagstiftning ger
barnavårdsnämnden ell förstahandsansvar att se till all barns och ungdomars
uppväxtmiljöer är lillfredsslällande och att deras utveckling i olika avseenden
blir positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I BvL ges barnavårdsnämnden
omfattande uppgifter när det gäller atl känna till barns och ungdomars villkor
och att arbeta för goda förhållanden för dem i kommunen. Nämnden skall dessutom
bedriva en akliv verksamhet för att förebygga problem och tillgodose barns och
ungdomars allmänna och individuella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 3 § BvL regleras
barnavårdsnämndens allmänna ansvar för barn- och ungdomsgmpperna.
Bamavårdsnämnden skall göra sig väl förtrogen med bams och ungdoms
levnadsförhållanden och speciellt uppmärksamma sådana bam och ungdomar som på
grund av olika omständigheter riskerar att utvecklas ogynnsamt. Nämnden skall
också arbeta med syfte alt förbättra kommunens bam- och ungdomsvård och i mån
av behov och möjligheter medverka till att bättre fritidsförhållanden för barn
och ungdom skapas. Nämnden skall vidare stödja den personlighetsutvecklande och
samhälls-fostrande verksamhet som ungdomens egna sammanslutningar bedriver.
Dessutom skall bamavårdsnämnden ge råd och upplysningar till allmänheten om
nämndens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med stöd av denna paragraf har
kommunerna kunnal ulveckla en omfaltande förebyggande verksamhel inom barn-
och ungdomsvården. Barnomsorgen, fritidsverksamheten och del sociala
fältarbelel är exempel på sådana verksamhetsgrenar som har kommit atl få en
allt större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnomsorgslagen ålägger kommunerna
all bedriva förskole- och fritidshemsverksamhel för de barn som är
kyrkobokförda i kommunen eller som stadigvarande vistas där. Kommunen skäll
också genom uppsökande verksamhel la reda på vilka barn som av fysiska,
psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt slöd i sin
utveckling och som av den anledningen skall anvisas plats i förskola tidigare
än enligt lagens huvudregel (höstterminen del år då barnel fyller sex år).
Syftet med barnomsorgen är att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighelsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos
barnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutom allmänl förebyggande och
slödjande verksamhet har barnavårdsnämnden ålagts atl ingripa i individuella
fall, om situationen så kräver. I 25 och 31 SS BvL finns regler om sådana
speciella ingripanden. Nämnden skall agera för all skydda barn och ungdom från
olämpliga uppväxtmiljöer. Etl annal skäl för ingripande är all den unge brisier
i anpassning till omgivningen eller samhället. Om föräldrarna begär del eller
samlycker lill det, kan barn las om hand för samhällsvård. Samma gäller för
barn som har förlorat sina föräldrar eller som har övergivils av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de uivecklingsslörda barnen har
landstingskommunerna ell särskilt ansvar. I lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psykiskl ulvecklingsstörda (omsorgslagen) åläggs landsiingskommun alt
bereda psykiskl ulvecklingsslörd som är bosall inom kommunens område
undervisning, vård och omsorger i övrigl. i den mån ingen annan gör det. I
lagen finns även bestämmelser om förskola för psykiskl ulvecklingsstörda barn.
I 3S sägs att undervisning meddelas i särskola. Särskolan omfatlar bl. a.
förskola. Denna överensslämmer närmasl med den i barnomsorgslagen nämnda
dellidsgmppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.3 Insatsernu för barn och ungdom inom socialljänslen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstens olika verksamheter
skall i enlighet med socialutredningens förslag föras samman i tre
huvudgrupper: siruklurinriklade, allmänl inriktade och individuellt inrikiade
insalser (avsnill 2.4). Barn- och ungdomsfrågor berör som jag nyss antydde
alla dessa olika insatser. I socialtjänstens arbele med att påverka
samhällsstrukturen, för all därigenom förebygga uppkomsten av individuella
hjälpbehov, är givelvis barn- och ungdomsgruppen en av de vikfigasle
målgrupperna. På samma säll är slöd lill barns och ungdoms omvårdnad och
uiveckling i form av allmänt inriktade insalser en av socialljänslens mer
väsentliga uppgifter. Bestämmelserna om den enskildes räu lill bislånd skall
självklarl gälla elt barn eller en ung människa på samma sätt som de gäller
andra i kommunen som behöver socialnämndens hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare redogjort för mina
överväganden beträffande socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen. Jag
kommer därför all i del följande främst begränsa diskussionen lill
socialtjänstens roll i del allmänt slödjande och förebyggande arbetet med barn
och unga. Vidare skall jag kort redovisa mina slällningslaganden lill
socialnämndens ansvar för atl lillgodose barns och ungdomars individuella behov
av slöd och hjälp och då specielll diskulera rätlen lill bislånd enligl
socialljänsllagen och hur denna förhåller sig till barns och ungdomars
särskilda behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anser alt bland
de viktigaste uppgifter som socialtjänsten har alt arbeta med av allmänt
inriklad karaklär är sådana som rör barn och ungdom. Ulredningen föreslår air
de mål för förskolan som barnstugeulredningen angav i belänkandel (SOU 1972:27)
Förskolan ll skall gälla alla sociala ijänsler som avser all slödja barns
omvårdnad och uiveckling. Dessa mål är:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förskolan bör
siräva efler atl i samarbete med föräldrarna ge varje barn bäsia möjliga
betingelser all riki och mångsidigl ulveckla sina känslo-och lankemässiga
tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förskolan kan
därigenom lägga grunden till att bamet utvecklas fill en öppen, hänsynsfull
människa med förmåga lill inlevelse och till samverkan med andra i stånd alt
komma fram lill egna omdömen och problemlösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förskolan bör
hos barnet lägga grunden till en vilja au önska och använda kunskap för alt
förbättra såväl egna som andras levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens
ställningstaganden till insatser till stöd för barns och ungdoms omvårdnad och
utveckling bygger delvis på arbelen som har utförts av andra ulredningar. I
betänkanden från den nämnda barnstugeulredningen (SOU 1972:27) liksom från
foslerbamsutredningen (SOU 1974:7), barnomsorgsgruppen (SOU 1975:87),
barnavårdsmannautred-ningen (SOU 1972:65) och invandrarulredningen (SOU 1974;
69) redovisas överväganden om den kommunala verksamheten för barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller alt
familjens sätt att fungera har fundamental betydelse för barnens sociala och
personlighetsmässiga utveckling. Svårigheier att fungera som vuxen grundläggs
ofta i barndomen. Detta är inga nya rön. Forskning och erfarenheler har påvisat
de tidiga uppväxtårens belydelse för utvecklingen. Att förbättra
uppväxtförhållandena hör därför lill de bästa förebyggande insatser som kan göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En god ekonomi har slor betydelse
för familjen och dess möjligheter att ge barnen en trygg uppväxt.
Barnfamiljernas behov av ekonomiskt stöd bör i första hand tillgodoses genom en
fortsatt ulbyggnad av mer generella socialpolitiska anordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men sådana anordningar,
bostadsbidrag kan nämnas som exempel, kan givetvis inte tillgodose alla behov
av inkomstförstärkningar. Särskilt familjer med stor försörjningsbörda är
sårbara vid mer eller mindre tillfälliga inkomstbortfall eller utgiftsökningar.
Man får därför räkna med att socialtjänsten måsle kunna gå in i olika
situationer med ekonomisk hjälp för att förhindra en negativ utveckling av barn
och unga. Socialbidraget bör liksom hittills kunna ges som hjälp lill en bra
hemulmslning, omkostnader för fritidsverksamhet i form av lekredskap, utmstning
för all barn och unga skall kunna vara med i olika sportaktiviteter osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen pekar på att
familjen behöver stöd i olika former. Samtidigt kommer behovet av omsorg och
service uianför familjen alt ställa stora krav på olika sociala anordningar.
Samtliga sådana resurser som ställs till familjers, barns och ungdomars
förfogande föreslår utredningen skall innefattas i begreppet barnomsorg. Detla
begrepp skulle alltså omfalta hela den del av den kommunala socialtjänsten som
avser verksamhet för barn och ungdom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 stället fördel nu gällande barnomsorgsbegreppel -
dvs. kommunernas ansvar för atl anordna och driva förskolor och familjedaghem
och annan kompletterande förskoleverksamhet samt deras ansvar för fritidshemsverksamheten
- föreslår socialutredningen atl man skall använda begreppen
förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhel. Ulredningen betonar att dessa
båda verksamhetsområden har stor betydelse för kommunernas stödjande arbele för
barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som inslag i del förebyggande och slödjande arbelel
framhåller utredningen vidare flera andra verksamhetsområden. Social hemhjälp
är en social tjänst som fyller en viktig funktion som stöd för familjer vid
tillfälliga sjukdomsperioder hos föräldrar eller vid andra tillfällen då
omvårdnaden av barnen riskerar alt bli eftersatt. Social hemhjälp kan alltså
användas som ett led i mer omfattande insatser för att stödja en familj och
därmed också barnens utveckling. Möjligheten atl få råd och slöd i frågor som
rör barn och deras utveckling framhålls av utredningen som en viktig del i den
förebyggande verksamheten. Också föräldrautbildningen är betydelsefull, något
som också har understmkits i flera andra sammanhang, bl.a. i
fosterbarnsutredningens och barnomsorgsgruppens betänkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen pekar också på betydelsen av
samhällets fritidsverksamhet för barn och ungdom. Utredningen anser all
samhällel lydligare än nu måste ta ansvar för att barns behov av lek och av
aktiv och stimulerande frilid kan tillgodoses. Ulredningen betonar särskill
atl möjligheler lill gemensamma aktiviteter för olika åldrar bör tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett stort antal remissinstanser har behandlal
socialulredningens förslag om åtgärder för barns och ungdoms omvårdna'd och
utveckling. En genomgående uppfattning som förs fram är alt socialtjänsten har
en av sina viktigaste uppgifter på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag om all utvidga begreppet
barnomsorg till att avse hela den del av den kommunala socialtjänsten som rör
verksamhet för barn och ungdom tillstyrks av flertalet remissinstanser,
däribland socialslyrelsen och Kommunförbundet. Detsamma gäller utredningens
förslag att de mål för barnomsorgen som barnstugeutredningen angav i
betänkandet Förskolan II skall gälla all samhällets omsorg om barn och ungdom.
Socialstyrelsen anser dock atl begreppet Omsorg om barn och ungdom är mer
adekvat. Andra avslyrker en utvidgning, med motivering atl begreppet i dess
nuvarande lydelse är nytt och att utredningens förslag ger ordet barnomsorg eU
helt nyU innehåll. Så t.ex. framhåller Svenska facklärarförbundet att från att
vara enbart en pedagogisk allmän verksamhet som erbjuds föräldrar, kan
barnomsorg enligt förslaget också innefatta "ingripanden" i fråga om
barn som vistas i olämpliga uppväxtmiljöer, är socialt missanpassade, värnlösa
eller nödställda. Förbundet anser att om den föreslagna integrationen
genomförs, kommer det att försämra främsl daghemmens status av allmän
förskola, som är en pedagogisk resurs för alla barn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen, som sålunda i
övrigt är positiv lill atl barnomsorgen ges en vidare innebörd, beklagar att
inle ulredningen närmare har analyserat vad barnomsorgens ulbyggnad och dess
sociala och pedagogiska verksamhet belyder för utvecklingen av socialljänslen.
Konsekvensen bör enligl styrelsen bli att sociala och pedagogiska synsäll
närmar sig varandra. Delta kan leda till mer konstruktiva insatser för barn och
ungdomar inom hela socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del vill jag till en
början framhålla att samhällels ansvar för föräldrar, barn och ungdomar har
vidgais successivi. Jag har lidigare nämnl de familjepolitiska insatserna och
vissa ekonomiska stödformer. Kommunernas siörsta ålaganden har i dag
servicekaraktär. Detla har bl. a. sin grund i ett förändrat familjemönster och
en annorlunda rollfördelning mellan föräldrarna. Vårdansvaret för barnen delas
i högre grad. Båda föräldrarna arbetar också numera utanför hemmel i långl
slörre usträckning än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kraven på olika sociala
serviceinsalser har ökat. Barnavårdsnämndens verksamhet var lidigare lill stor
del inriklad på förebyggande och avhjälpande insatser i förhållande till etl
enskilt barn eller en gmpp av barn eller ungdomar. I dag har de sociala organen
i kommunerna getts ett vidgat ansvar för omsorger om barn och unga. I begreppel
omsorg ligger såväl "traditionella" insatser av både förebyggande och
individuellt slödjande karaklär som nu finns reglerade i BvL som olika sociala
verksamhelsformer som har vuxil fram lill slöd för barn och föräldrar. Jag
länker då främsl på förskole- och fritidshemsverksamheien, den sociala
hemhjälpen, föräldrautbildningen och fritidsverksamheten. Dessa anordningar har
givetvis också en klart förebyggande karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialstyrelsens
uppfattning atl en vidgning av begreppel på del sätl som utredningen har
föreslagit kommer alt få effekler på ulvecklingen av socialtjänsten, såväl
organisatoriskt som arbetsmässigl. Atl på delta sätl integrera socialt och
pedagogiskt arbete ger socialtjänsten vidgade möjligheter i arbetet med barn-
och ungdomsfrågorna. Liksom socialstyrelsen anser jag att detta kan leda till
mer konstruktiva insatser för barn och ungdomar inom hela socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill därför i överensstämmelse
med socialstyrelsens förslag förorda att begreppet Omsorger om barn och ungdom
förs in i socialtjänstlagen som en sammanfattande beteckning för all den
verksamhel som socialljänslen skall bedriva för barn- och ungdomsgrupperna.
Jag ansluter mig samtidigt lill de mål för verksamhelen som socialulredningen
har föreslagil skall gälla för alla sociala ijänsler för alt stödja och vårda
barn och ungdom och som en gång har slällls upp för förskoleverksamheten. Socialljänslens
insalser bör syfta lill all underlätta familjens uppgift all ge barnen en
materiell och känslomässig Irygghel. De skall också medverka lill en positiv
idenlilelsuiveckling hos barn och unga och i övrigl stimulera och lillvarala
barns resurser och tillgodose olika behov. Insatserna skall öka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnens förulsällningar all lära in vissa grundläggande
normer och värderingar, samtidigt som barnen bör bibringas förmågan till
kritisk prövning. Grundläggande principer skall här vara Irygghel. jämlikhet,
solidaritet och medansvar. Individens självständighet och hans önskan alt
tillfredsställa egna behov måsle balanseras mol en solidariiel med andra och en
insiki om behovet av samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vår kullur avspeglar sig i vår
foslran av de unga. Liksom vår kullur är vår uppfostran sammansatt av både
gemensamma, grundläggande värderingar och delvis molslridande intressen och
uppfattningar. Socialtjänstens medverkan i de ungas sociala foslran bör gå ul
på all förankra de grundläggande värderingar som kommer lill uttryck i de
sociala målen. En viktig uppgifl blir all medverka lill alt ge barn och unga
förmågan all analysera konfliktsituationer, diskutera olika säll all lösa
problem och all klarlägga konsekvenser av olika handlingssält. Jag tror all
bl.a. en sådan inriktning av insatserna kommer att ge barn och ungdom
förulsällningar all förebygga och lösa olika konfliktsiluationer och bidra
lill alt molverka sociala svårigheier och avvikelser som kan skada dem själva eller
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom all benämna verksamhelen
Omsorger om barn och ungdom ges begreppet den vidgade betydelse som vissa
remissinstanser har efterlyst. Socialnämndens ansvar slräcker sig från insalser
för de minsla barnen och deras föräldrar lill insalser för ungdomar upp lill
20-årsåldern. När del gäller allmänl förebyggande och slödjande arbele vill jag
inle begränsa insalserna genom att lägga fast någon åldersgräns uppål. Som
framgår av min framslällning belräffande reglerna för vård av unga oberoende av
samtycke skall beslul om sådan vård inte kunna meddelas sedan den unge har
fyllt 20 år (avsnill 2.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser lar upp
behovel av en speciell bevakning av ungdomsfrågorna och pekar pä behovet av en
speciell ungdomsomsorg med en lagfäst skyldighet för socialnämnden att göra upp
en plan för den liksom för barnomsorgen. Också socialnämndens möjligheter alt
följa andra nämnders verksamhel för barn och ungdom tas upp av
remissinstanserna. Så t.ex. anser Kommunförbundet att de angivna målen för omsorger
om barn och ungdom också bör gälla sådan verksamhel som lill viss del handhas
av andra kommunala organ än socialnämnden, t. ex. fritidsgårds-verksamhet och
kulturella aktiviieler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas förebyggande arbele för
barn och ungdom är enligl min mening en av de vikfigasle uppgifterna som
kommunerna har. Denna är emellertid inle bara en socialtjänstens uppgifl. Som
socialutredningen också har pekal på har del i kommunerna vuxil fram en
omfaltande förebyggande barn- och ungdomsverksamhet, där framför allt frilids-
och kulturnämnderna tillsammans med de sociala organen har dellagil i
uppbygg-nadsarbelet. En allmän uppfaUning är alt 3 S BvL har bidragii lill
denna utveckling. Enligt denna paragraf skall barnavårdsnämnden bl.a.
"verka för önskvärda förbällringar i fråga om kommunens barnavård samt
därvid i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mån
av behov och möjligheler främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för
barn och ungdom" samt "slödja den personlighelsutvecklande och samhällsfoslrande
verksamhel som utövas av ungdomens egna sammanslutningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom dessa bestämmelser har sålunda
barnavårdsnämnden/sociala centralnämnden i kraft av sill ansvar för det
förebyggande arbetet kunnat bevaka olika insalser för alt främja ulvecklingen
på området. Socialtjänstlagen ger ell motsvarande fast ansvar. De särskilda
bestämmelsema om socialnämndens insatser för barn och ungdom ger nämligen
tillsammans med de allmänna riktlinjerna om ålgärder för att skapa en god
samhällsmiljö och goda förhållanden för bl. a. barn och ungdom socialnämnden
ett särskill bevaknings- och samordningsansvar. Della gäller inle minsl del
förebyggande arbetet med barn- och ungdomsgmpperna i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 fråga om behovel av en särskild
"ungdomsomsorgsplan" villjag hänvisa till vad jag har uttalat
tidigare om planeringen av socialtjänsten inom den kommunala verksamheten.
Genom att en sådan planering bör omfatta alla socialnämndens uppgifter kommer
den också att inbegripa förebyggande verksamhet för barn och ungdom. För dessa
gmpper är en gemensam planering med övriga berörda kommunala nämnder nödvändig.
Det är också väsentligt all de frivilliga organisationernas resurser beaktas i
planeringen. Mot den här bakgmnden anser jag att det inte finns något behov av
en särskild plan för omsorgerna om ungdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.4
Särskilt om barnomsorgs- och omsorgslagarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag har antytt tidigare har barnomsorgslagen
med dess bestämmelser om kommuns ansvar för att anordna och driva förskole-
och fritidshemsverksamhel en central roll när det gäller samhällets service
till bamfa-miljema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En rad olika frågor om barnomsorgen utreds f. n. i
arbetsgmpper och ulredningar som vänlas lägga fram förslag under del närmasle
året. Således remissbehandlas f. n. en promemoria från socialdepartementet som
rör frågor om gmppstorlek, personaltäthet och personalutbildning m. m. inom
förskolor och fritidshem. I detla sammanhang diskuteras även stalsbidragsreglerna
för förskolor och fritidshem. Överläggningar skall vidare tas upp med
Kommunförbundet om barnomsorgens fortsatta utbyggnad. Barnomsorgsgmppen
fortsätter silt arbele med alt ularbela förslag till föräldrautbildning för
föräldrar med barn i förskole- och skolåldrarna. Familjestödsutredningen
utreder verksamheten för små barn i daghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag får tillfälle all ålerkomma till denna viktiga
del av kommunemas omsorger för barn och ungdom och mera utförligt redovisa min
syn på olika bamomsorgsfrågor när de olika utredningsförsiagen har
presenterats. Det finns därför inte anledning för mig att nu ytterligare belysa
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig emellertid få påminna om atl kommunen enligl bamomsorgsla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gen bl. a. är skyldig all anvisa barn plals i förskola
från sex års ålder och alt bam som av olika skäl behöver särskill stöd för sin
utveckling skall anvisas plats tidigare. Till kommunens skyldigheter hör också
all genom uppsökande verksamhel ta reda på vilka barn som skall beredas plals
tidigare. Kommunen skall vidare genom en planmässig utbyggnad av förskole- och
fritidshemsverksamheien sörja för atl barn får den omvårdnad dämtöver som de på
gmnd av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier o. d. behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen har lidigare slagit fasl
atl förskole- och fritidshemsverksamheten skall ha ett socialt och ett
pedagogiskt innehåll. Den skall ge barnen trygghet och stimulans och
föräldrarna det stöd som gör det möjligt atl förena föräldrarollen med rollen
som aktiv samhällsmedlem. Den kan också vara en väsenfiig stödresurs i det
individuella förebyggande och behandlande arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De handikappade bamens speciella
problem har behandlats bl.a. av barnomsorgsgmppen i eU särskilt betänkande (Ds
S 1976:7) Samverkan i bamomsorgen 11 - Handikappade barns förskolevislelse.
Barnomsorgsgmppen betonar att de handikappade barnen bör integreras i den
reguljära förskolan och förordar ett primärkommunalt gmndansvar. Della
gmndan-svar och landstingens slödjande och kompleUerande uppgifter bör vara
vägledande för rollfördelningen meUan landsting och kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet och Landstingsförbundet
har i en särskild överenskommelse rekommenderat sina medlemmar all lillämpa
vissa rikllinjer för samarbete och ansvar vid integrering av handikappade barn
i primärkommunal förskoleverksamhet. I korthet innebär dessa riktlinjer atl
kommunen anordnar, betalar och utformar förskolevislelsen för varje bam som
går i kommunens förskola, oavsett fysiskt eller psykiskt handikapp eller annan
omständighet. Landstingens ansvar gäller insatser av hälso- och habililerande
karaktär inom ramen för gällande sjukvårds- och omsorgslagstiftning.
Landstingens insatser skall så långt möjligt samordnas med barnens
förskolevistelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening är det naturligt
att barnomsorgslagens centrala bestämmelser om samhällets service till
barnfamiljerna tas in i socialtjänstlagen som en integrerad del av
socialtjänsten. Lagtekniskt bör bestämmelsema fogas in i ett avsnitt om
Omsorger om barn och ungdom. Jag hänvisar i övrigt till specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 2.4)
behandlal den uppsökande verksamheten som en av socialtjänstens
strukturinriktade insatser. Där har också kort berörts hur den i
bamomsorgslagen reglerade uppsökande verksamheten har utvecklats och de
studieaktiviteter som socialstyrelsen har tagit initiativet till kring dessa
frågor. Det är väsentligt att kommunens uppsökande verksamhet bland
förskolebarn samordnas med övrig sådan verksamhet. Särskill bör uppmärksammas
del samarbete som barnomsorgsgmppen i betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i
bamomsorgen föreslår skaU finnas med olika organ inom landstingens arbetsfält.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgema om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, som är en angelägenhet för landstingskommunerna; är f n.
föremål för översyn av omsorgs-kommitlén (S 1977:12). I det sammanhanget kommer
ocksä särskolans -inkl. särförskolans - roll och organisatoriska tillhörighet
alt behandlas. I direktiven till kommittén (Dir. 1977: 89) sägs alt
omsorgslagens karaktär av säriag bör diskuteras. Därvid bör prövas om och hur
utvecklingsslördas Irygghel kan upprätthållas och förstärkas om man minskar
anlalel särbestämmelser. Kan del visas att förändringar i dessa avsenden leder
till förbällringar för uivecklingsslörda, skall förändringarna göras. Frågorna
om omsorgen om de psykiskt uivecklingsslörda kommer således all prövas i elt
senare sammanhang. Jag vill för min del understryka att också de
utvecklingsstörda givetvis omfattas av den kommunala socialtjänsten i den mån
inle landstingen har getts ett särskilt ansvar i omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.5 De ungas rätt till skydd och stöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag går nu in på frågan om de
individuelll inriktade åtgärderna och då särskilt i vad mån de föreslagna
bestämmelserna om omsorger om barn och ungdom tillgodoser deras rätl lill skydd
och stöd. Vissa remissinstanser anser nämligen att socialutredningen i silt
lagförslag inle tillräckligt har betonat att åtgärder skall vara motiverade
främst med hänsyn till barnets bästa. Detta skuUe få till följd en försämring
av barns rättsliga ställning i förhåUande till nu gällande lagstiftning.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län uttrycker saken så, all bamavårdsnämnds ställning
i BvL som en "barnens ombudsman" försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också JO pekar på att utredningen
har betonat de vuxnas - föräldrarnas — behov på etl sådant sätt att samhället
avhänder sig myckel av ansvarel för de bam som inte själva kan ställa krav på
socialtjänsten. JO anser därför att socialnämndens ansvar för alt barn som far
illa får den hjälp från samhällels sida som behövs måste slås fast. Liknande
synpunkter har framförts av utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt,
Frälsningsarmén, och Föreningen bamens rätt i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser det
vara en brisl all utredningen i förslaget tiU socialtjänstlag inte har tagit in
regler som molsvarar bestämmelserna i 31 § BvL om skyldighet att i vissa fall
ta om hand barn för samhällsvård på föräldramas begäran eller med deras
samtycke. Man delar inte ulredningens uppfattning aU de föreslagna
bestämmelserna om rätt lill bislånd enligt socialtjänstlagen i tillräcklig grad
beaktar barnens rätt. Utredningen om bamens rätt anser t. ex. därför atl
paragrafen bör formuleras om eller atl en särskild bestämmelse bör tas in i
avsnittet om Omsorger om bam och ungdom där det klart framgår att barn och unga
i vissa silualioner har rält till vård och fostran genom samhällets försorg.
Samma uppfattning har Stockholms kommun som framhåller att utredningen har
utgått från att bistånd till föräldrarna i form av placering av barn utom
hemmet också är att tiUgodose bistånd till barnet och atl någon
intressekonflikt inte kan 17 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreligga i dessa silualioner. Den möjlighel som i dag
finns i 31 S BvL bör enligt kommunen samordnas med övriga bestämmelser om
omsorg om barn och ungdom och bör således inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna
om rält lill bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för min del peka på all
ell genomgående tema i hela förslaget till socialtjänstlag är atl
socialtjänsten har skyldighet all på olika sätt bevaka de enskilda
kommuninvånarnas intressen och deras rätt atl få hjälp och stöd. Socialnämnden
skall antingen själv svara för de nödvändiga tjänsterna eller också förmedla
dessa. Detta ligger i bestämmelsen om kommunens yttersta ansvar. Vidare gäller
bestämmelserna om enskilds räll till bistånd alla som bor i kommunen, oavsell
ålder. Socialnämnden har självfallet skyldigheter också mot de unga. Bislånd
skall således inte bara tillgodose föräldrarnas behov eller ges på deras
villkor. Också de ungas behov av slöd skall tillgodoses med slöd av
bislåndsbeslämmelsema. Samtidigt är jag införstådd med att den föreslagna
lagtexten kan uppfaUas som otydlig när det gäller atl uilrycka barnens och
ungdomarnas rältigheter. Det heter ju atl den enskilde skall ha rätl till
bislånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om
hans behov inte kan tillgodoses på annat säll. Som utredningen om barnens rätt
har framhållit kan det vara svårt atl av della läsa ul atl sådan vård som nu
anges i 31 § BvL ingår i rätten lill bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag förordar därför atl
socialtjänstlagen kompletteras med en bestämmelse som tydligt uttrycker
socialnämndens skyldighet att - med föräldramas samtycke - sörja för att barn
och ungdom som på gmnd av särskilda omständigheter riskerar atl utvecklas
ogynnsamt får del skydd och stöd som de behöver. I den ulslräckning som de
ungas bästa motiverar det bör de erbjudas vård och fostran utanför hemmet.
Denna socialtjänstens skyldighet har givelvis elt nära samband med andra insatser
för dessa åldersgmpper och beslämmelsen bör därför tas in i anslulning till de
övriga bestämmelserna om omsorger om barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.6 Vissu allmännu insalser för ungdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsåren präglas generellt av en
successiv frigörelse från en relativt skyddad tillvaro i familjekrelsen till en
strävan efter en självständig och kravfylld vuxenroll. De unga skall under
denna period finna och ulveckla en identitet i ett slörre socialt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De ungas möjligheteratt få olika
behov tillgodosedda, utveckla intressen och alt uppfylla de krav och lösa de
konflikter som de möter bestäms av en rad faklorer. Inle minsl de vuxnas
hållning, samhällels tilldelning av resurser och framför allt de
förutsättningar de unga har med sig från yngre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjegruppens lidigare funktioner
har alllmer flyttats över på olika samhällsinstitutioner. Barnomsorgens och
fritidshemmens utveckling ser jag som exempel på en sådan förändring.
Konsekvenser av bl.a. denna samhällsförändring är atl vi numera har en mindre
kontaktyta mellan olika generationer och därmed större skillnader i normer och
värderingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Omsorger om barn och ungdom</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har i sitt principbetänkande
lämnat en rad exempel på insalser som kan behövas för att möta de särskilda problem
och behov som många ungdomar har. Utan att fördjupa mig i denna invenlering
vill jag framhålla vissa faklorer i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hur den unge lyckas växa in i vuxenrollen beror
lill stor del på hur han har kunnal införliva vissa grundläggande normer och
värderingar och kunnal ulveckla en Irygghel i förhållande lill omvärlden. Också
en positiv stimulans under den viktiga ulvecklingen i barnaåren har stor
betydelse för en gynnsam utveckling till en vuxen människa. Familjen men även
bamomsorgen har här en nyckelroll under särskill den första barndomstiden.
Skolan får sedan en allt mer betydelsefull roll för de ungas utveckling både
genom undervisningen som sådan och genom skolans möjligheter att träna
självständigt arbele och verksamhel i gmpp. Den har också en viklig uppgift i
att förbereda tonåringarna för arbetsliv, självständigt boende,
fritidsverksamhet m. m. Den utvecklade SIA-skolan får en stor betydelse i denna
förberedelseprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens olika uppgifter för barnfamiljer
har i de flesla avseenden även relevans när det gäller unga. Socialtjänstens
samverkan med frilids-verksamheten som fritidsgårdar, föreningar av olika slag
har också en synnerligen stor belydelse för denna målgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Atl ungdomar som har slutat skolan får inleda sill
vuxna liv med att deras insatser inte efterfrågas, dvs. med arbetslöshet
innebär slora sociala risker. Socialtjänsten måsle medverka lill alt minska
ungdomsarbetslösheten även om detla problem kräver politiska insatser uianför
socialtjänstens ram. Riksdagen har också vid olika tillfällen beslulal om
särskilda ålgärder mol ungdomsarbelslöshel. Dessa har gälli arbelsförmedlande
insalser, beredskapsarbeten för ungdom, inrättande av praktikplalser,
utbildningsåtgärder och särskilda åtgärder inom skolans område. Jag har
tidigare erinrat om den uppsökande och uppföljande SYO-verksamheten (avsnitt
2.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Trots delta finns det här vikliga uppgifter för
socialtjänsten. Det kan t. ex. gälla all få fram praklikplalser. Socialvården
är en personalkrävande verksamhel och innehåller många inslilulioner som
barnstugor, servicehus m.m. Inom socialljänslen bör del därför finnas uirymme
för atl skapa möjligheler för ungdom att få yrkespraktik. Socialljänslen har
även ell ansvar au uianför den egna organisafionen tillsammans med arbelsförmed-lingen
söka få till slånd praklikplalser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera kommuner har redan initieral sådana insalser.
Huddinge kommun samarbetar med byggmästarföreningen för all inrätla
lärlingsplalser åt ungdomar som har genomgått introduktionskurser inom byggområdet.
Västerås kommun satsar på korla utbildningar inom de yrkesområden där
arbelskrafl efterfrågas. Lycksele kommun har i samarbete med landstinget getl
etl antal ungdomar prakfiska erfarenheter i friskvård. Kommunförbundet har
nyligen getl ut en skrift som behandlar elt urval av praktiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>exempel på lämpliga insatser som syflar till all skapa
arbelsmöjligheter för ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen har även elt ansvar
atl kartlägga dold ungdomsarbetslöshet och genom den uppsökande verksamhelen
förmedla konlakler mellan den enskilde och arbelsförmedling (avsnill 2,4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan form av stödverksamhet som
ell tretliotal kommuner redan bedriver sedan etl anlal år tillbaka är
ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningarna lämnar råd och hjälp till ungdomar
i medicinska, psykiska och sociala frågor. Socialslyrelsen har år 1977 gett ut
"En rapport om imgdomsmotlagningar", där del framgår all en sådan
uppläggning av rådgivningen har getl bra resullal. Ungdomsmoltagningarna har
dock haft svårt all få konlakl med ungdomsgrupper som befinner sig i riskzonen.
Jag anser därför all de bör knyias närmare till de vårdorgan som i övrigl
behandlar barn- och ungdomsproblem. Med sådana vårdorgan menar jag PBU/BUP,
familjerådgivning och socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Omsorger om äldre människor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna socialljänsllagens
inledande "portalparagraf säger all socialljänslens insatser skall
inriklas på atl frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Della mål sätter inga åldersgränser. Målel gäller självfallel även de äldre.
Deras kunskaper och livserfarenheter måsle i ökande grad las tillvara som en
resurs för samhällel, vilkel samlidigl innebär fördelar för både deras
personliga uiveckling och deras medverkan i samhällslivei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag behandlar omsorgerna om
de äldre i den framlida socialljänslen, vill jag översiktligt beskriva några
drag i ulvecklingen av värden av de äldre. Översikten grundar sig delvis på en
redovisning som socialutredningen har gell i silt slutbetänkande. Jag skall
vidare belysa de äldres situation i dagens samhälle med uigångspunkl i
pensionärsundersökningens belänkande (SOU 1977:98) Pensionär 75.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.1 De äldre i sumhällsutvecklingen De äldre före
industrialiseringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 del gamla bonde- och
hanlverkarsamhället hade de äldres erfarenheler och kunskaper många gånger en
slor belydelse för yngre generationer. 1 olika samhällsklasser rådde inte
sältan en arbetsgemenskap mellan generationerna. I kollektivet tillgodosågs
ofta tittsyns- och undervisningsbehov av olika slag. och det fanns utrymme för
de äldres insatser och också behov av dessa. De äldre hade en plats i
produktionen, och deras insalser var ofta meningsfulla. När de gamla bodde,
levde och arbetade tillsammans med anhöriga av yngre generationer, förmedlade
de kunskaper från en gången tid. Även livels början och slui - födelse och död
- ingick som en naturlig del i den livsordning som rådde i bondesamhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan bild av del gamla bonde-
och hanlverkarsamhällel är all de sysstor som anförtroddes de äldre ofla inle
hörde till de mest ansedda. Arbelel kunde vara krävande. De äldre inom den
självägande bondeklassen och de agrara underklasserna siod vanligen under
andras välde, inom eller ulom familjen. De äldres auktoriiel gällde särskill
genlemol barnen. Undantagsstugorna för åldringarna inom bondeklassen lämnade
mycket övrigl att önska. Många gamla, sjuka och fattiga - även barn -
hänvisades lill en eländig "gemenskap" i dåtidens fattigstugor. De
trängdes även ul till primitiva bosläder i byarnas utkanter och var tämligen
avskärmade från social gemenskap med det starkt skiktade samhällel i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De äldre i industrisumhället</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Människors villkor, inte minsl de
äldres, förändrades krafligl i lakl med den induslriella expansionen. Arbele
uianför hemmel blev allt vanligare. Krav slälldes på arbetskraftens rörlighel.
Industriarbetarnas trångboddhet och knappa löner inom penninghushållningens ram
gav inle utrymme för kost och logi lill medellösa äldre anförvanter. Mekanisering
och effektivering gav heller inle plals för de äldre i produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den gemenskap - del sociala
kontaktnät - på gotl och ont som fanns i naturahushållningens värld var inte
längre funktionell i etl samhälle med nya förulsällningar för produktionen.
Kvar fanns de känslomässiga banden mellan generationerna. De helhjärtade
insatser som gjordes av yngre för äldre anförvanter kan symboliseras med den s.
k. hemmadotlerns uppoffrande insalser för sina föräldrar. Enskild välgörenhel
och social pairiar-kalism inom näringslivel hade begränsad betydelse.
Utvecklingens huvudström var alt stal och kommun log över försörjning av och
omsorg om de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare gett en översikt
över ulvecklingen inom socialpolitiken inbegripet reformerna på pensionsområdet
(avsnitt 2.1.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.2 Ulvecklingen uv samhäUets insatser för de äldre
1947 års rejorm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1947 fattade slalsmaktema etl
viktigt beslut som kan ses som en kursändring av samhällets insatser för de
äldre. Beslutel avsåg atl ändra främsl på två utmärkande olägenheler inom
vården i ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en konsekvens av
folkpensionsreformen år 1946 skulle ålderdomshemmens karaktär av
faltigvårdsanstalter avskaffas. Omhändertagandet på hemmen under denna lid
motiverades lill slor del av försörjningssvårigheter. Vidare skulle den s.k.
klienlelblandningen avskaffas. På många av ålderdomshemmen "hystes"
vad man kallade sinnessjuka eller sinnesslöa, kroppssjuka och fysiskt
invalidiserade människor i olika åldrar tillsammans med friska s. k.
försörjningsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett yllerligare kännetecken för
dåtidens ålderdomshem var atl de inle erbjöd någon akliv vård. Ålderdomshemmen
var i stort sell förvaringsan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställer. Dessa förhållanden och den låga slandarden
skapade en utbredd fruktan bland de gamla för denna vårdform. Den mörka bilden
hade naturligtvis också ljusa inslag i form av personalens behjärtade
insalser, låt vara all de ofla präglades av en auklorilär välvilja mol de s. k.
underslödsla-garna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom 1947 års beslul ville man
skapa en boendeform som de gamla inle behövde frukia eller känna molvilja
inför. De skulle inle ses som under-slödslagare ulan som inackorderingsgäsler.
Folkpensionsreformen syftade lill atl göra dem ekonomiskt oberoende.
Ålderdomshemmen skulle ruslas upp och ges en bällre standard. Del gamla
samboendesyslemet skulle, för dem som så önskade, ersällas med enskilda rum.
Vidare borde endasi äldre och handikappade, som var i behov av omvårdnad och
tillsyn, bo i ålderdomshem. Äldre personer som var i behov av vård i
sjukvårdsinrättning skulle vårdas där. En förutsättning för denna avgränsning
var dock att vårdmöjligheterna utökades för vad man kallade sinnessjuka,
sinnesslöa och kroniskt sjuka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1947 års beslut alt
ålderdomshemmens karaktär av fattigvårdsanstalter skulle försvinna ansågs
innebära alt bestämmelsen om ålderdomshem borde las upp i särskild
lagsliflning. 1 avvaktan på alt 1952 års åldrings-vårdsuiredning blev färdig
med sill arbele fick dock lagbestämmelserna kvarstå i ShjL, när denna år 1956 eflerträdde
1918 års fattigvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I och med ShjL blev ålderdomshemmen
öppna hem dil man kunde söka sig av fri vilja. Man tog bl.a. bort
lagbestämmelserna om arbetsplikt och rätten atl vidla disciplinära ålgärder mol
den som bodde i ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1957 års riktlinjer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1957 ulformade slalsmaklerna
rikllinjer för vården av åldringar i ålderdomshemmen m. m. Till grund för
besluiel låg åldringsvårdsutredningens belänkande. Man konstaterade att
massfatligdom inle längre fanns och därför inle krävde samhällsinsatser för de
äldre. Insalserna borde i stället grundas på de äldres behov av bosläder,
omvårdnad och service. Efterfrågan borde tillgodoses inom ramen för ell så
långl som möjligt fritt konsumlionsval. Insalserna förde äldre skulle inte
bindas till vissa bestämda och en gång för alla fastställda handlingsmönster.
Man ansåg all särskilda hjälpåtgärder borde vidlas för atl så många gamla som
möjligt i framliden skulle kunna leva kvar i sin invanda miljö. I fråga om
vårdinsalserna inom ålderdomshemmen uttalades all någon akliv sjukvård inle
skulle lämnas men väl sådan sjukvård som kunde belecknas som en god hemsjukvård.
Sjukvårdens insalser för de äldre skulle syfta lill atl återföra dem lill hälsa
eller relativ hälsa. Beslämmelserna om ålderdomshemmen fick stå kvar i ShjL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När de nya folkpensionerna infördes
år 1948, medförde de enligl föredragande departementschefen ell ekonomiskl
oberoende - men på en blygsam nivå - för de flesla äldre. Förutom indexlillägg
fick pensionärer-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na standardhöjningar av folkpensionen. Även den allmänna
sjukförsäkringens ikraftträdande år 1955 påverkade de äldres situation.
Folkpensionärernas realinkomster hade ökat i takt med andra inkomsttagares. Omkring
två tredjedelar av pensionärerna hade inkomsler vid sidan av pensionen. För ca
en iredjedel motsvarade dessa sidoinkomster omkring eller mer än hälften av
folkpensionen för ensamstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gamla människor bodde företrädesvis
i det äldsta bostadsbeståndet. Etl betydande antal gamla bodde i lägenheler som
saknade vatten, avlopp, wc och cenlralvärme. Särskilda ålgärder hade vidlagits
för all förbättra boendet. Pensionärshem och pensionärsbosläder hade byggts i
flerfamiljshus. Lån och bidrag hade lämnats lill förbättringar av äldre bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostadstillägget för pensionärer
förbättrades efterhand. Enligl åldrings-vårdsutredningen var emellertid
bostadstillägget inte så stort att de äldre kunde konkurrera om moderna
lägenheter. Utredningen ansåg del vikligl alt bostadstilläggen i så slor
ulslräckning som möjligt knöls lill de faktiska bostadskostnaderna. På grund av
pågående utredningar kunde departementschefen inte mer än i princip instämma i
utredningens uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år 1947 hade det gjorts
betydande framsteg inom vården vid ålderdomshem. Främst gällde della
upprustning och modernisering av hemmen. Kommunreformen, del ökade
skalteunderiaget saml slatsbidrag som hade införts för ny- och ombyggnad av
ålderdomshem hade slor betydelse för denna utveckling. Fattigvårdskaraktären
undanröjdes även formellt när ShjL trädde i kraft år 1956. Folkpensionerna
höjdes så att de äldre kunde belala för sig och inte betraktas som
försörjningsfall. Av detta följde, ansåg dåvarande departementschefen, att
avgiften på ett ålderdomshem inte skulle vara högre än alt en pensionär med
full folkpension kunde belala avgiften. Riksdagen slog fast att denna princip
borde uppställas som huvudregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ell avseende hade ulvecklingen
inom vården i ålderdomshem inle varil så positiv. Detta gällde den s.k. klientelblandningen.
1 sin behandling av propositionen år 1957 underströk riksdagen att frågan var
minsl lika aktuell vid della fillfälle som då slatsmaklerna log beslutet år
1947. Andelen sjuka i ålderdomshemmen hade sedan år 1950 varit konstant. Del
hade dock skett en bättre differentiering av dem som behövde vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De gamlas fruklan för
ålderdomshemmen hade i allmänhet försvunnit. Inte sällan sökte sig de äldre
självmant lill ålderdomshemmen i en utsträckning som överträffade
platslillgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen ultalades vidare
att ålderdomshemmen i princip inte tillhörde sjukvårdsorganisationen. Hemmen
var inle avsedda för akut eller långvarigt sjuka personer. Utgångspunkten för
vilka som kunde beredas plats i ålderdomshemmen skulle vara ShjL:s
bestämmelser. Hemmens uppgifter reglerades dock av en hård verklighet. Under en
avsevärd framtid kom det att finnas sjuka åldringar i ålderdomshemmen. Del
innebar inte atl departementschefen därmed accepterade att en del ålderdomshem
fungerade som sjukvårdsanstalter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvården borde byggas ut så atl
det blev möjligt atl ge alla äldre .sjuka en vård som syftade till alt återföra
dem till hälsa eller relativ hälsa. Även gamla människor kunde behandlas med
framgång. Del föreslogs alt beteckningen kroniskt sjuk skulle mönstras ut och
ersättas med långvarigt sjuk. I fråga om sjukvården borde olika former av öppen
vård uppmuntras. Del framhölls i propositionen atl en kvalificerad vård krävde
väl utbildad personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ambitionen var all så många gamla
som möjligt skulle leva kvar i sin invanda miljö. Särskilda åtgärder borde
vidtas för de gamla i hemmen, s. k. öppen åldringsvård. Skälet till delta var
att hålla tillbaka behovet av instilutionsvård. Även med avsevärda finansiella
insalser ansågs en öppen vård vara direkl ekonomiskl gynnsam för samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den s. k. hemtjänsten för gamla
hade vuxit ut förhållandevis snabbt under 1950-talet. Hemvårdarinnornas arbete
spelade alltjämt den största rollen inom den sociala hemtjänstens
åldringsvårdande verksamhet. Även om statsbidrag inle föreslogs utgå till
hemljänstverksamheten, ansåg departementschefen att det var väsentligt atl
kommunerna fortsatte ulvecklingen av verksamhelen i de former den hade fåll.
FriviUiga organisationers insatser borde stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den s. k. hemtjänsten för gamla
engagerades deltidsanställd personal. Det ansågs värdefullt ur folkhushålleis
synpunkt att ta tillvara arbetsförmågan och yrkeskunnighelen hos husmödrar och
andra kvinnor uianför den vanliga arbetsmarknaden. Den anlitade arbetskraften
måste dock uppfylla vissa krav på kunnighet och smidighet. Ersättningen för
arbetet borde inte sättas för lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen underströks värdet
av den verksamhet som höll på att växa fram för atl bereda gamla förströelse.
Vidare uttalades förhoppningen atl sysselsättningsverksamheten vid
ålderdomshemmen skulle utvecklas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsmakternas beslut år 1959 om
allmän tilläggspension var en fortsättning av samhällets insatser för att
förbättra de äldres ekonomi. Beslutet kan sägas på sikl radikalt ha förändrat
de äldres ekonomiska situation i det svenska samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1964 års program</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1963 lade socialpolitiska
kommittén fram en kartläggning av åldringsvården. På grundval av denna beslöt
riksdagen år 1964 om vissa reformer inom åldringsvården. 1 propositionen
konstaterade dåvarande departementschefen att samhällets insatser syftade till
alt bereda de gamla ekonomisk självständighet, en god bostad och vid behov
personlig vård och omvårdnad. Ökningen av anlalel äldre ansågs skärpa behovet
av samhällels insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De äldre hade i ekonomiskl avseende
nått större oberoende och fåll större valmöjligheler. Del var närmasl den
allmänna försäkringen - främst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensioneringen - som hade förbältrat de äldres silualion.
1 framliden skulle förhållandena ylleriigare förbättras genom den allmänna
tilläggspensioneringen. En fortsatt successiv standardhöjning av
folkpensionerna ansågs ha grundläggande betydelse för all de äldre skulle få
del av den materiella välståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1964 års program syftade till dels
en kraftig salsning på bällre bosläder och en utbyggnad av särskilda insatser
så alt äldre så länge som möjligi skulle kunna bo kvar i sin invanda miljö,
dels en snabb ulbyggnad av långtidssjukvården. Del underströks att de stora
olikheterna mellan kommunerna belräffande åldringsvården var mindre
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostäder för äldre ansågs vara en
del av den allmänna bostadsförsörjningen för vilken kommunen hade ansvarel. De
äldres bostadsbehov skulle därför beaktas i det kommunala bostadsbyggandet. Det
behövdes en snabb och omfattande uppmstning av de äldres bostäder. Förslag
lades fram om dels en inventering av de äldres bostäder, dels en ökning av den
verksamhet som avsåg förbättringslån lill bostäder för äldre, dels anordnande
av temporära bosläder för äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt som man förbättrade de
äldres bostadssituation borde de gamla få en effektivare tillsyn och vård i
hemmet. Den sociala hemhjälpen borde byggas ut i betydande grad. Förslag lades
fram om statsbidrag med 35% av nettokostnaden för hemhjälp till äldre,
handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget skulle medverka till atl
verksamhelen över hela landet byggdes ut så att behoven täcktes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del fanns vidare behov av att
stimulera en snabb utveckling av långtidssjukvården. Ett tidsbegränsat
lånestöd till byggande av sjukhem infördes. Lånen skulle vara ränte- och
amorteringsfria under fem år. Som villkor för lånen gällde bl. a. atl
sjukhemmen skulle inrättas och utrustas så atl de fick en hemliknande miljö.
Man framhöll bl.a. alt sjukhemmet för många patienter skulle vara deras hem för
en mycket lång tid, kanske återstoden av deras liv. Det ansågs möjligt alt
slälla dessa krav ulan att ge avkall på sjukvårdsresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbyggd omsorg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom en ändring i ShjL år 1968 har
kommunerna getts en skyldighet atl bedriva uppsökande verksamhet. Beslutet
avser alt skapa en trygghet och garanti för god personlig vård och omvårdnad
för människorna. Den uppsökande verksamheten är avsedd att vara ett väsenfiigt
inslag i del sociala välfärdssystemet. Den skall vara en garanti för individens
personliga vård och omvårdnad - den personliga tryggheten - på samma sätt som
lagen om allmän försäkring är en viktig grund för ekonomisk trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1974 antog riksdagen förslag om
nya slatsbidragsregler för social hemhjälp. Statsbidraget utgår numera med 35%
av kommunernas bruttokostnader för hemhjälpsverksamhelen. 1 bidragsunderlaget
ingår även kostnader för hår- och fotvård, badservice, maldistribuiion,
snöröjning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och hemhjälpsledare. Även serviceinsalser som ges äldre
och handikappade i servicehus är slaisbidragsberältigade liksom färdtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.3 De äldre i dagens samhälle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den följande redovisningen bygger
på material från såväl socialutredningen som pensionärsundersökningen.
Pensionärsundersökningen hade lill uppgifl att mol bakgrund av socialpolitiska
kommitténs kartläggning belysa ulvecklingen och följa upp effekterna av 1964
års program. Vidare skulle ulredningen kartlägga pensionärernas situation i
dagens samhälle och analysera de framtida utvecklingslinjerna. Utredningen
stödjer sig på uppgifter från en intervjuundersökning som gjordes bland
ålders-, förtids-och blivande pensionärer under mitten av år 1975. Fömtom en
redovisning av viss central statistik har pensionärsundersökningen i april 1975
också genomförl en enkät bland landets samtliga kommuner. Vidare lillslälldes
samtliga sjukvårdshuvudmän i december 1975 en enkät rörande hemsjukvården.
Utredningen redovisar också resultatet av en enkät om den somatiska
långtidssjukvården som socialstyrelsen hade genomfört på utredningens uppdrag
i oklober 1975. En liknande undersökning inom den psykiatriska vården
tillställdes huvudmännen i februari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgerna om de äldre berör många
samhällsområden. Inom regeringskansliel har nyligen tillsatts en
äldreberedning med representanter för social-, budget-, utbildnings-, bostads-
och arbetsmarknadsdepartementen. Äldreberedningen skall åt regeringen bereda
frågor om de äldres levnadsförhållanden. 1 första hand skall man behandla
aktuella frågor om boende och vård. Beredningen skall även vara etl organ där
man diskuterar övergripande prioriteringar inom äldreomsorgen. Avsikten är att
regeringen i anslutning till äldreberedningens arbete skall inbjuda till
överläggningar med pensionärernas organisationer, landsfings- och
kommunförbunden och med forskare och andra som har särskilda kunskaper eller
erfarenheler av äldre-msorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De äldres allmänna situation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen visar att
de äldre i allmänhet är i ett förhållandevis gott fysiskt och psykiskl
välbefinnande långt upp i åldrarna. Ulredningen ger alltså en mer positiv bild
av pensionärernas verklighet än vad som hittills har varit känt. Den aktiva levnadstiden
visar sig - enligt pensionärsundersökningens olika undersökningar - vara
genomsnittligt längre än vad man tidigare har trott. Det är försl i slutet av
70-årsåldern som behovet av stöd och hjälp från omgivningen relativt snabbt ger
sig tillkänna. De småkrämpor o.d. som visar sig dessförinnan kan ofta framgångsrikt
behandlas eller kompenseras med tekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna beskrivning, som bl. a.
forskningen har tagil fram, öppnar enligt min mening stora möjligheter lill
framgångsrika insatser från samhällets sida i fråga om omsorgerna om de äldre.
Den stämmer väl med vad jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhöll inledningsvis atl de äldres kunskaper och
livserfarenheter i ökande grad måsle las tillvara i samhällslivet. Materialet
ger enligl min mening anledning lill omprövning på många punkter av de
värderingar som hittills har gällt om de äldre i samhällslivet. Forlsall
forskning behövs men del forskningsmalerial som vi redan har bör studeras
ingående och las tillvara när vi skall förverkliga de politiska riktlinjerna
för den framlida äldreomsorgen. Del kan också bli fråga om all göra vissa
omprövningar av de verklighelsföreslällningar och värderingar vi har om de
äldre i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förr var fritiden och
rekreationsmöjligheterna begränsade. De positiva faktorerna var gemenskap med
anhöriga och en väl känd krets uianför familjen. 1 dag är del tolala utbudet
till pensionärerna myckel storl. Del finns kursverksamhet, resor, föreningsliv
och andra kulturella aktiviteter, förströelse och övriga former av samvaro. Del
är framför allt pensionärernas egna organisationer som ansvarar för utbudet
men även inom den kommunala äldreomsorgen görs betydande insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel pensionärer trivs enligl
pensionärsundersökningen med pen-sionsliden. Men ensamhet och sysslolöshet är
inte ovanligi. Ekonomiska svårigheter, sysslolöshet, bristande självkänsla och
utanförkänsla är störst bland nyblivna pensionärer (60-69 år). Ensamhet är del
största problemet i den äldsta åldersgruppen (80 år och äldre).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen visar atl
knappt hälften av ålderspensionärerna kände lill sina rältigheter.
Pensionärerna var bäsl informerade om pensionens storlek och sämst om
hyresbidrag, bostadstillägg m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av samhällsservice bland
äldre har vuxil under senare år. År 1975 fick 327000 ålderspensionärer eller
27% av gruppen hjälp av samhällel i någon form. Enligl
pensionärsundersökningen anlitade ungefär var tjärde ålderspensionär med bostad
i den öppna marknaden service av något slag. Prakliskl laget alla pensionärer i
åldern 90 år och däröver var i behov av samhällels slöd i en eller annan form.
Behovet av hjälp stiger efter 75 års ålder. Enligl pensionärsundersökningen
anlilade år 1975 närmare var femle ålderspensionär social hemhjälp.
Efterfrågan var störst i åldersgruppen 85-90 år. Efterfrågan av service i
ålderdomshem och inom den somatiska långtidsvården var störst i den högsta
åldergruppen. 90 år och äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är alltså personer i de äldsta
åldersgrupperna som behöver mest slöd. I framliden, som i dag. kommer de
kvinnliga pensionärerna atl behöva mest hjälp. Pensionärsundersökningen
konslalerar också alt de ensamslående har slörre behov av hjälp och slöd än
gifla och sammanboende. Dödlighelen bland dem som inle lever ensamma är
påfallande låg i jämförelse med ensamslående i samma ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trols alla insalser som görs för de
äldre nu är jag medvelen om atl det finns brisier i dagens samhälle. Ensamhet
och isolering, framför allt i lälorler är etl svårt problem bland alli för
många, kanske särskill för den som överlever jämnåriga, anhöriga och vänner.
Nedsall rörlighel och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Omsorger om äldre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hinder
i boendemiljön liksom del ändrade livsmönsirel i det moderna samhällel
medverkar till alt många äldre upplever tillvaron som problemfylld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbele</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ökande grad har pensionärerna lämnat arbelslivel.
Somliga har kunnal göra det av fri vilja, andra mol sin vilja. I dag behöver
äldre heller inte arbela efler pensionsåldern för all Irygga sin maleriella
slandard. Sirukiur-omvandlingen medför särskilt stora risker för den äldre
arbelskraflen. Detta gäller även rationaliseringar och effektiviseringar i
företagen. Arbetsmarknadspoliliska åtgärder har satis in för att molverka en
sådan utveckling och trygga arbetet för de äldre. De s. k. trygghetslagarna på
arbetslivels område har haft samma syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen visar atl skälen till att
de äldre arbetar efler pensioneringen är behovel av sysselsättning, varefter
följer inlresset för arbetet. Försl på Iredje plals kommer ekonomiska skäl. En
näslan lika slor andel pensionärer arbetar för atl komma i konlakl med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen framhåller alt det är
förenat med slora svårigheier alt försöka förutse andelen förvärvsarbeiande
bland de äldre i framtiden. Av de uppgifter som har framkommit i ulredningen
förefaller del dock som om andelen äldre förvärvsarbeiande kommer all minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelel är en källa till försörjning med del kan
och bör också ge en positiv självupplevelse utifrån medvetenheten all människan
gör en insats, medverkar i produktionen. Arbelel är också en källa lill
gemenskap. Upplevelserna av arbelslivel i detta avseende är dock mycket
skiftande. En del pensionärer har vid pensionsålderns inträde åtskilliga
levnadsår kvar både med förmåga och vilja till alt arbela. Andra är slilna av
ell hån arbete under ell hell liv. Del är här ofla fråga om brisier som försl
en demokratisering av arbelslivel och forlsalla förbällringar av arbetsmiljön
kan avhjälpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen är del av siörsla
belydelse all de som vill även skall kunna behålla sill arbele efler uppnådd
pensionsålder. Naiurliglvis måste det vara etl arbele i förhållande lill deras
arbetsförmåga. Den enskilde i åldern 60-70 år måste enligl ulredningen ges
reella möjligheter atl välja mellan arbete och pensionering eller all kunna
kombinera dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar helt den principiella ståndpunkt som
socialulredningen har gett uttryck för. Den röriiga pensionsålder som har
genomförts inom den allmänna försäkringens ram på senare år med möjligheler
för den enskilde atl mellan 60 och 70 års ålder välja pensionstidpunkl och
delpension har också delta syfte. Del går dock inte alt blunda för alt den
nuvarande strukturtör-ändringen inom arbetslivet medför slora risker för den
äldre arbelskraflen. De arbetsmarknadspoliliska ålgärder som har satts in för
att molverka denna utveckling måste fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är överens med socialulredningen om atl brisier i arbelslivel. som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gör alt arbelel upplevs negaiivi bör avhjälpas genom en
demokratisering av arbelslivel och forlsalla förbällringar av arbetsmiljön.
Skälen lör pensionärernas intresse av all arbeta är som har framgått av
pensionärsundersökningen främst behovel av sysselsällning och konlakl samt
inlresset lör arbelel. I den mån de äldre inle kan vara kvar i arbelslivel
måste samhällel i andra former ta tillvara den kunskap och erfarenhel denna
grupp har. Jag återkommer lill delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser emellertid atl
ulgångspunklen måsle vara all alla äldre som så önskar skall få och behålla etl
arbele. Regeringen har beslutat tillsätla en särskild utredning som skall
kartlägga och analysera de möjligheler och hinder som finns för äldre atl
förvärvsarbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomst</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen har gjort
en specialbearbetning av inkomstslatistiken för inkomståret 1974. Den visar
all drygl en halv miljon personer över 67 år hade enbarl folkpension som
inkomstkälla. Nästan lika många hade också annan pension, vanligen ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en konsekvens av samhällels
reformer under de senasle årtiondena kommer de äldres ekonomiska situation atl
ylleriigare förbättras. De äldres ekonomiska välfärd är därför säkrad i
framtiden. Både folkpension och ATP är värdebeständiga genom deras anknytning
till basbeloppet. Pensionärsundersökningen har visal atl andelen pensionärer
som kommer att få ATP successivi ökar. Men ännu år 1990 kommer en fjärdedel av
ålderspensionärerna all vara utan ATP. De tillkommande pensionärerna får efler
hand högre pension genom all anlalel mtjänade poängår ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen redovisar
en slatislik i 1973 års priser som visar all medelinkomsien för inkomsttagare i
åldern 67 år och däröver sleg från 11900 kr. år 1961 till 15000 kr. år 1973. De
äldres ekonomiska situation har således förbätlrats betydligt. Kvinnornas
pension är i genomsnitt lägre än männens (år 1974 var den sammanlagda
medelpensionen 10399 kr. för kvinnor och 14216 kr. för män).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En tredjedel av personer med
skalleplikliga förmögenheter (mer än 200000 kr.) var personer i åldern 65 år
och däröver. De ägde också en tredjedel av den samlade skattepliktiga
förmögenheten (87 miljarder kr.). Det råder alltså stora välslåndsskillnader
mellan pensionärerna liksom inom befolkningen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen har begärt en
kartläggning och översyn av pensionärernas boendeförhållanden. Denna övervägs f
n. somjag har nämnt lidigare inom äldreberedningen. Jag vill dock här något
beröra de äldres boende. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för
bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare påmint om
statsmakternas uttalande år 1957 atl särskilda insatser måste vidlas för alt så
många gamla som möjligt i framliden skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Omsorger om äldre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
leva kvar i sin invanda miljö och om besluiel år 1964 att genom vissa ålgärder
snabbi skapa bättre bostadsförhållanden för de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har fullföljt dessa tankegångar.
Utredningen uttalar alt en ändamålsenlig boslad är en självklar förutsältning
för goda livsvillkor. Målen självbestämmanderätt och normalisering, somjag
kommeratt behandla senare, innebär atl de äldre skali ha valfrihet och kunna
leva och bo som andra och med andra så långl detta över huvud tagel kan
förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen betonar att man bör eftersträva
en variationsrik utformning av boendemöjligheterna för äldre. Förulsällningar
måste ges för samvaro och gemenskap mellan olika åldersgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De äldres behov av ändamålsenliga bostäder måste
beaklas i kommunernas bosladsförsörjningsprogram menar socialutredningen. Av
pensionärsundersökningen framgår även all de flesla kommunerna avser att täcka
pensionärernas bostadsbehov inom det allmänna bostadsbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärerna tillbringar en stor del av sin tid i
bostaden. Det är då viktigt alt bostaden är modern och välplanerad och i vissa
fall individuellt anpassad och utrustad med tekniska hjälpmedel. Utbudet av
sociala tjänster till äldre måste också vara väl avvägt och differentierat.
Härigenom minskar även pensionärernas behov av hjälp. Della är enligt
socialutredningen en följd av målet normalisering - de äldre bor i en normal miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen uttalar vidare atl pensionärernas
miljö måste planeras i samråd med dem. Miljön mäste ses i ett helhetsperspektiv
så att den ger möjlighet till både enskildhet och gemenskap. 1 bostadsområdet
bör dag-och områdescenlraler upprättas, menar utredningen. De skall vara tillgängliga
för alla invånare i ett geografiskt område. 1 första hand för barn och
pensionärer vilka är de grupper som har den mesta fritiden. Jag återkommer till
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen har framhållit att bostadsstandarden
för pensionärer i glesbygden måste uppmärksammas i den allmänna bostadsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen ger exempel på hur
kommunerna kan gå till väga när ett bostadsområde, där det bor ett större anlal
pensionärer, skall förändras. Del bör enligt utredningen övervägas om inle en
fastighet eller en del av en sådan bör inrymma servicebostäder. Härigenom får
pensionärerna möjlighet alt bo kvar i det gamla bostadsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen hänvisar till boende- och
bostadsfinansieringsutredningarnas slutbetänkande (SOU 1975: 51)
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag i fråga om det framtida boendel.
Utredningsförsiagen bereds f. n. inom bostadsdeparlemenlel. I dessa utredningar
framhålls att bostadspolitiken måsle grundas på en helhelssyn. Med detta menas
inte enbart lägenheterna och deras standard utan också den yttre miljön och de
sociala förhållanden som gäller i ell bostadsområde. Enligl utredningarna skall
bostadspolitiken främja en utveckling av bostadsmiljöerna som präglas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>etl mångsidigt socialt liv och som ger förulsällningar för
konlakler mellan människor i olika levnadssilualioner. I varje bosladsområde
måste det enligt utredningarna finnas väl utbyggd service så atl inte vissa
grupper, bl. a. pensionärerna blir utestängda från området. Del krävs en
fortlöpande anpassning lill förändrade behov. Ålgärder som syflar till
förbällring för svaga grupper som redan bor i ell område bör komma i första
hand. Utredningarna föreslog en särskild lag om bostadsförsörjning m.m. med
föreskrifter om bl.a. bostadssocial invenlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen visar atl
det finns en ålderssegregation i boendel. I de centrala och äldre delarna av de
större lälorterna är ålderspensionärerna i allmänhet krafligl
överrepresenlerade. 1 förorlsområdena är andelen ålderspensionärer låg.
Socialulredningen ultalar att segrega-lionslendensen i boendel måsle bryias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig liksom
remissinslanserna lill uppfallningen all del bör anses normalt all människor
behåller sin boslad när de blir äldre. Denna princip måsle vara grundläggande
för den framlida äldreomsorgen. Del betyder all ell differentierat utbud av
service måsle erbjudas pensionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De äldres behov av ändamålsenliga
bosläder måsle beaktas i kommunens bosladsförsörjningsprogram. Strävan skall
vara all så långt möjligt ge de äldre bostäder i del vanliga bosladsbeslåndel.
Genom atl knyta de äldres behov av ändamålsenliga bostäder till
bosladsförsörjningsprogram-met får man de bäsla möjligheterna atl molverka
ålderssegregation i boendet. I saneringsområden bör pensionärsundersökningens
idé om atl en fastighet eller en del av sådan bör inrymma servicebostäder vara
elt riktmärke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den helhelssyn som bör gälla inom
bostadspolitiken berör inle bara lägenheterna och deras standard utan också den
yttre miljön och de sociala förhållanden som gäller inom ell bosladsområde. Jag
menar all bostadsmiljön måste präglas av ell mångsidigl socialt liv. Härigenom
ges förutsättningar för konlakler mellan människor i olika åldrar och
levnadssilualioner. Till förulsältningarna hör som Pensionärernas
riksorganisalion har betonat en läUillgänglig områdesbunden service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En konsekvens av min inslällning
all de äldre så långl som möjligt skall bo kvar i sin invanda miljö blir all
huvudlinjen bör vara alt undvika en kalegorisering i boendel för äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1975 bodde nio av lio (88 9?)
ålderspensionärer i bosläder på öppna marknaden. Resten bodde således i
bosläder avsedda för pensionärer eller i inslilution. Andelen inslilutionsboende
stiger naturligt nog med ökande ålder. Pensionärsundersökningen visar också all
gamla, ensamstående pensionärer i glesbygd barden lägsla bostadsstandarden.
Blivande pensionärer hade bällre standard än de som redan var pensionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1960 bodde enligt folk- och
bostadsräkningen närmare hälften (47%) av "hushållsföreståndarna" i
åldern över 65 år i omoderna bostäder. Del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var bosläder som saknade en eller flera bekvämligheter som
vatten, avlopp, wc. cenlralvärme eller bad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1975 bodde endasi 10% av
"hushållsföreståndarna" i nämnda ålder i omoderna bosläder.
Samhällets bostadspolitik, bl. a. de åtgärder som riksdagen beslöt år 1964.
har således medförl en avsevärd förbältring av lägenheternas kvalitet. Trols
denna förbällring menar pensionärsundersökningen all pensionärsgruppen bor i
sämre bosläder än befolkningen i övrigl. Uppgifter som styrker denna uppfaUning
är hämtade ur bl. a. utredningens egen intervjuundersökning saml folk- och
bostadsräkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av intervjuundersökningen framgår
atl nära 10% av ålderspensionärerna saknade vatten och avlopp, ca 15%
varmvatten och omkring 19% dusch/bad. En tredjedel av rörelsehandikappade
ålderspensionärer bodde i handikappanpassad bostad eller i inslilution. Del
förefaller därför som två tredjedelar av rörelsehandikappade ålderspensionärer
inte bor i handikappanpassad boslad. Var femte (22%) ålderspensionär bodde en
eller flera trappor upp i hus som saknade hiss. Molsvarande uppgifl för rörelsehandikappade
ålderspensionärer var 15%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen undersökte
även den yttre miljön för pensionärer. Av intervjuundersökningen framgår att
rörelsehandikappade hade längre väg än andra människor till livsmedelsaffär,
kommunikationer och postkontor. Äldre människor hade i allmänhet längre väg än
yngre till sådan service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För äldre människor är närhet lill
läkare, sjuksköterska och apotek särskilt betydelsefull. Var femte
ålderspensionär och en lika slor andel av de blivande pensionärerna hade mer än
en mil lill läkare, var tionde hade mer än en mil lill sjuksköterska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till en god boendemiljö hör
möjlighel atl vislas ute i friska luften. Ca hälften av pensionärerna, bland de
äldsta 70%, hade inle tillgång lill balkong enligt pensionärsundersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konlakl med andra människor är
myckel viklig lör all man skall uppleva livei som meningsfulli.
Pensionärsundersökningen har försökt redovisa hur många människor som befinner
sig i riskzonen mol ensamhet. Drygl en tredjedel (19% av männen och 47% av
kvinnorna) av samlliga ålderspensionärer var ensamboende i sin bostad. Andelen
ökar naturligt nog med sligande ålder. Endasi 4% av ålderspensionärerna bodde
tillsammans med sina barn. En fjärdedel av ålderspensionärerna hade inle
konlakl med grannar. En iredjedel av ålderspensionärerna uppgav all de hade
någon person eller familj i bosladsområdel som de ulbylle ijänsler med. Enligl
vissa jämförelser som pensionärsundersökningen har gjort bodde ålderspensionärerna
i mindre ulslräckning än övriga befolkningen i områden där människor utbyter
tjänster med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnt tidigare bor
drygt var tionde pensionär i särskilda bostäder som är avsedda för dem.
Särskilda bostäder för pensionärer är -förutom institutioner inom sjukvården -
pensionärshem, insprängda pen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sionärslägenheler, temporära bostäder samt ålderdomshem
och servicehus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är 1962 fanns del 32000 lägenheler
i pensionärshem. År 1975 hade antalet lägenheter ökal lill 41 300.
Kartläggningen år 1975 visar all slandarden var låg både utrymmes- och
utmstningsmässigl. 1 mer än hälften av lägenheterna fanns varken bad eller
dusch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de planer som nu finns i
kommunerna kommer man att ändra en förhållandevis stor andel av bostäderna i
pensionärshem. Vissa bosläder kommer alt rivas, andra kommer att ändras till
servicehus. Kommunerna avser också all hyra ul bostäderna till andra
hyresgäster än pensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under perioden 1962- 1975 näslan
fördubblades antalet insprängda pen-sionärslägenheler - från 11 400 lill 22000.
Hälften av lägenheterna fanns i de s. k. storstadslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsmakternas beslut år I9()4
innebar bl.a. att man skulle förbällra pensionärernas bosladsförhållanden i
glesbygden. Del skulle anordnas s. k. temporära bostäder - monteringsfärdiga
hus. Byggandet ökade kraftigt fram till år 1968 men har sedan avtagit i allt
snabbare takt. En viss uppgång skedde dock år 1973. Enligl
pensionärsundersökningen kan dessa bostäder på sikt vara en lösning på
problemen för de äldre i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen visaratt
pensionärernas boendeförhållanden har förbättrats påtagligt under det senaste
decenniet. Det finns ändå allt för mänga pensionärer som har
ofillfredsslällande boendeförhållanden, särskill rörelsehindrade och
handikappade. Del gäller både lägenheternas standard i olika avseenden och
brist på kontakter med omgivningen. 1 de områdesbeskrivningar som jag har nämnl
tidigare (avsnitt 2.4) bör enligl min mening ingå s.k. bostadssociala
inventeringar bl.a. av de äldres bostadssituation. Genom regelbundna
beskrivningar får man en löpande kunskap om boendeförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnl lidigare bör man
så långl möjligt undvika kalegorisering i boende för äldre. Vissa av de
nuvarande pensionärshemmen och temporära bostäderna bör kunna omformas och kompletteras
med behövliga serviceanordningar så alt de tillgodoser det servicebehov som
socialulredningen har avsett i fråga om servicehusen. Jag återkommer till
servicehusen senare (avsnill 2.10.5 Serviceboende). De insprängda lägenheterna
tillgodoser del viktiga normaliseringskravel all så långl möjligt minska
kalegoriboendel. Del är vidare viktigt all de pensionärerna kan bo kvar i sina
gamla bosläder när de blir äldre. Bostadsförbällringslånen och
bostadsanpassningsbidragen har spelat en slor roll för atl möjliggöra della. De
frågor somjag har berört nu bör närmare övervägas av äldreberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En yllerligare huvudlinje i
framliden måste vara alt bygga ut konlaklverksamhelen och skapa aktiv
sysselsällning för pensionärerna. Jag älerkommer lill denna fråga. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.4 De äldres andel uv befolkningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatistiska centralbyrån (SCB) gör
med jämna mellanrum beräkningar av den framlida befolkningen efter ålder och
kön enligl vissa anlaganden. Den senasle ulgår från befolkningsfördelningen vid
slutet av år 1977 (Befolkningsprognos för riket 1978—2000 med utblick mot
2025. Information i prognosfrågor. 1978:5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges befolkning kommer enligl
SCB alt öka mycket litet under den närmaste tioårsperioden. I dag uppgår
befolkningen lill 8,27 milj. människor, och den beräknas år 1986 vara 8.36
milj. Därefter kommer folkmängden all börja minska. Vid sekelskiftet beräknas
den vara lika slor som nu, dvs. 8.27 milj. Under början av 2000-lalel pekar
prognosen mol en kraftigare nedgång. År 2025 ger beräkningarna en folkmängd
som är mindre än 7,8 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Befolkningens ålderssammansättning
kommer atl förändras. Antalet barn och ungdomar minskar med ungefär 10% fram
till sekelskiftet och minskningen beräknas fortsätta under början av
2000-lalet. Fram lill år 2000 ökar åldersgruppen förvärvsarbeiande något,
varefter den beräknas minska under början av nästa sekel. Anlalel pensionärer
kommer all öka. Ökningen gäller framför alli de allra äldsta, de över 85 års
ålder - där vårdbehovet är myckel stort. Fram till sekelskiftet beräknas denna
åldersgrupp öka med 80%, från ca 90000 lill 160000 personer. Under böijan av
näsla sekel beräknas åldersgruppen minska något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åldersgruppernas andel av totalbefolkningen
och deras förändring vill jag belysa med några proceni siffror i runda lal för
åren 1977, 2000 och 2025.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bam i åldrarna 1. o. m. 14 år
minskar från 20 lill 18 % år 2000 för all vara nere på 17% år 2025. För
åldrarna 15-64 år ökar andelen från 64% lill 66% år 2000 för all sedan sjunka
lill 63 %. De äldsla - 65 år och äldre -har i slorl selt oförändrad andel
mellan år 1977 och år 2000 - ca 16% -men ökar lill 20% år 2025.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är en självklarhet all
ulformningen av samhällels insalser för de äldre från flera synpunkler får ökad
belydelse av all antalet äldre, enligl tillgängliga uppgifter, ökar i
förhållande till andra åldersgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.5 SamhäUets framtida insatser för de äldre</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har hittills främst beskrivit
samhällels hiUillsvarande insalser för de äldre, pensionärernas nuvarande
situation och den vänlade befolkningsutvecklingen. Innan jag går över lill all
behandla de framlida insatserna inom samhällels äldreomsorg villjag ge några
sammanfattande utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om den obligatoriska skolan hade
en begränsad omfattning när dagens pensionärer var barn, har kunskapsnivån
höjls i förhållande lill lidigare generationer. Samlidigl har samhällel blivit
mer sekloriseral och komplicerat. Andra krav slälls i dag på kunskap och
samhällsorientering än förr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnt tidigare har de
äldre i ökande grad tvingats lämna arbelslivel framför alli på grund av
strukturomvandlingen inom industrin. Genom förbättrade pensioner och vidgade
möjligheter till pensionering har de äldres materiella slandard tryggats. Även
om det finns brister har deras bosladsförhållanden och omsorgerna om dem
förbällrals. En utveckling pågår för att öka de äldres deltagande i
samhällslivet. Alllför många äldre människor upplever dock tillvaron
problemfylld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målen för samhällels insatser inom
socialtjänsten kommer lill uttryck i portalparagrafen i förslaget till
socialtjänstlag och i helhetssynen. Den särskilda målsättningen för
äldreomsorgen återkommer jag strax till. Insatsema måsle inriktas på all
förändra de brister i välfärden som bl.a. socialutredningen och
pensionärsundersökningen har redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med ett ökande antal äldre behövs
ökade samhälleliga insatser för dem. De har själva under sin levnadstid arbetat
för en materiell trygghet under pensionsliden. Jag anser att en gmndläggande
utgångspunkt för samhällets äldreomsorg bör vara atl med den materiella
tryggheten som gmnd medverka till en meningsfylld livssituation för de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällels framtida insatser inom
äldreomsorgen måste utgå från synsättet att de äldre är en tillgång för
samhällel. Deras kunskaper och livserfarenheter måste i ökande grad tas
tillvara i samhällslivet. Denna utgångspunkt stöds av pensionärsundersökningens
redovisning att de äldre visar ett förhåUandevis gott fysiskt och psykiskt
välbefinnande långt upp i åldrama. Pensionäremas verklighet är trols allt mer
positiv än vad vi hiuills har föreställt oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål för äldreomsorgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår att
delmålen för äldreomsorgen skall vara självbestämmanderätt och normalisering.
Självbestämmanderätt inom äldreomsorgen förutsätter ett differentierat utbud av
stöd- och serviceformer. Individen skall själv kunna välja mellan dessa. Den
service som den äldre har valt skall ges ulan ingrepp i den personliga integriteten.
De äldre själva och deras organisationer bör aktivt medverka i utformningen av
äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med normalisering som delmål inom
äldreomsorgen menar socialutredningen att samhällels insatser skall underlätta
för de äldre att bo i sin vanliga miljö. Vård och service bör tillhandahållas i
de äldres bostäder eller i närbelägna servicelokaler av olika slag. Insatserna
för de äldre bör så långt det är möjligt ges i samma former som för övriga
medborgare. De särskilda krav som kan gälla för äldre personer bör beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag om
äldreomsorg får elt mycket gott mottagande av remissinstanserna. Dessa delar
utredningens förslag till principer och riktlinjer. Genomgående betonas viklen
av att insatserna för de äldre vägleds av självbestämmanderätt och
normalisering. Några remissinstanser anser att avsnittet tillhör betänkandets
mest förtjänstfuUa. Den övervä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gande delen av remissinstanserna tillstyrker oreserverat
ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig lill uppfattningen
att självbestämmanderätt och normalisering bör gälla som delmål för
äldreomsorgen. Somjag framhöll nyss är det också viktigt att vi ser de äldre
som en tillgång i samhällel. Deras kunskaper och erfarenheter, vilka de har förvärvat
under etl långl liv, måsle komma till uttryck i samhällslivet. Della innebär
inle bara all pen-sionärema skall ges möjlighel till ell aktivt liv för att
molverka isolering och passivitet, utan även alt de aktivt skall delta inom
olika områden av samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De äldres egna initiativ skall stimuleras</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av det sagda följer all
pensionärernas egna initiativ skall stimuleras. Som socialutredningen
framhåller utgör den allt större pensionärsgruppen en betydelsefull maktfaktor
i samhället, främst genom sina organisationer. Enligt pensionärsundersökningen
var ca 60% av ålderspensionärerna anslutna till någon pensionärsförening,
någol politiskt parti, eller någon fackförening, frikyrka eller
handikapporganisation. Pensionärsorganisatio-nema anslöt ca 30% av
ålderspensionärerna. Därefter kom de politiska och fackliga organisationerna.
Inte mindre än 89% av ålderspensionärerna uppges ha röstat vid 1973 års val.
Bland de yngsta ålderspensionärerna var andelen 96%. Kvinnoma röstade i mindre
utsträckning än männen. Siffroma pekar på det stora inlresse pensionärerna har
för samhällsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En form av aktivitet för
pensionärerna är föreningsarbete. Enligt socialutredningen behöver
pensionärernas föreningar slöd för sin verksamhet i olika former genom bidrag
eller genom hjälp med lokaler. Sådanl slöd stämmer väl med principen om
självbestämmanderätt. Enligl normaliseringsprincipen skall verksamhet bedrivas
inom många föreningar. När det krävs direkt kommunalt engagemang kan detla
genomföras inom kommunens olika verksamhetsområden, bl.a. socialnämndens,
fritidsnämndens och kultumämndens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunema understöder eller driver
själva en omfaltande fritidsverksamhet utanför institutionerna enligt
pensionärsundersökningen. Den vanligaste sysselsättningen är studier men också
olika lyper av hantverk och hobbyarbeten. Film, musik och föreläsningar för
pensionärerna förekommer också liksom utstäUningar och distribution av böcker
via bokbussar. Vidare förekommer sådan verksamhet som dans, sång, motionsidrott
och utflykter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besök hos anhöriga, vänner och
olika institutioner är en viktig form av aktiv tillvaro. För detta krävs goda
kommunikationer. Vissa kommuner lämnar subventioner till pensionärema för all
de skall kunna besöka teater, bio eller andra nöjestillslällningar - ibland i
form av särskilda föreställningar för pensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen bör det vara en gemensam uppgift
för arbels-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>marknadspartema,
framför allt för fackföreningarna, atl ta ansvaret för att de äldre får en
meningsfull och berikande konlakl och gemenskap med varandra även efler uppnådd
pensionsålder. Ulredningen menar att socialtjänsten vid behov bör la initiativ
i denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen erinrar om all
socialpolitiska kommittén lade fram förslag om kontaktpersoner - by- och
kvartersvis - som olika organisationer kunde stå för. 1 utredningen redovisas
etl projekl kallat "Grannansvar" i vilkel man har prövat en
komplettering av den sociala hemtjänsten med elt nät av kontakter med människor
inom de äldres närmaste omgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I framtiden anser pensionärsundersökningen atl man
kan räkna med atl pensionärema själva, inte minst genom sina organisationer,
kommer alt göra större insalser för sysselsättnings- och kontaktverksamhet m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller atl man bör försöka
finna en avvägning mellan å ena sidan de specialiserade intressen som
pensionärerna har för att säkerställa sin situation och å andra sidan en
helhetssyn över ålders-gränsema. Enligt principen normalisering är det viktigt
all pensionärema aktivt medverkar i hela samhällslivet. Via pensionärsråd i
kommunerna och förtroenderåd vid ålderdomshem eller servicehus menar
socialutredningen att de äldre kan stärka sina möjligheter till inflytande
över sina villkor i enlighet med principen om självbestämmande. Pensionärernas
miljö måste planeras i samråd med dem och ses i ett helhetsperspektiv så att
den ger möjlighel till enskildhet och gemenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinsianser som har ullalat sig i
denna fråga tillstyrker förslagen. Några remissinsianser anser att ekonomiskt
stöd bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av delmålel självbeslämmanderält följer enligl min
mening alt de äldres egna initiativ skall stimuleras. Jag ansluler mig lill vad
socialulredningen och pensionärsundersökningen har sagl i dessa delar. Jag
anser del angelägel alt samhället även i fortsättningen slödjer pensionärernas
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är som socialutredningen bl. a. har påpekat
angelägel atl pensionärema medverkar i hela samhällslivet. De bör spela en
viklig roll i etl organisations- och samhällsliv, som omfattar alla åldrar. Det
är samtidigt etl samhällsintresse att det finns ell varierat och mångfacelleral
föreningsliv, som inom samhällsramen förelräder olika gruppers inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunerna stödjer i dag på olika sätt och i
varierande omfallning pensionärernas organisationer. De har de bästa
förulsältningarna atl bedöma de lokala organisationernas behov av stöd och i
vilka former della bör lämnas. Jag anser atl äldreberedningen bör kartlägga hur
och i vilken omfattning kommunema stödjer pensionärernas egna organisationer
samt hur de bedömer behovet av ytterligare stödinsatser av ekonomiskt och annat
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att tillgodogöra sig kostnaderna för vård eller
försörjning har kommunen rätl enligl 10 kap. 3 § lagen om allmän försäkring
alt uppbära</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensionärens folkpension. Enligl pensionärsundersökningen
fick i april 1975 mindre än hälften av ålderdomshemmens pensionärer sin pension
själva. Socialutredningen menar atl denna inskränkning i rälien för
ålderdomshemmens pensionärer alt själva uppbära sin folkpension är otidsenlig
och bör upphävas. Beslämmelsen, som infördes år 1962, gmndar sig enligl
ulredningen på etl förlegal synsäll. Som jag har nämnl lidigare beslöt
riksdagen år 1947 att ålderdomshemmen inle längre skulle vara
försötjningsansialler. Enligt socialulredningen har beslämmelsen från år 1962
inle följt ulvecklingen ulan bygger på det synsäu som gällde före år 1947. All
bibehålla bestämmelserna strider enligt utredningens uppfaUning mol delmålen
för äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen menar att
pensionärer som så önskar även i fortsätl-ningen bör ha möjlighel atl få
service från kommunerna genom att dessa lyfter pensionen. Denna form av service
skall då bygga på pensionärens fria vilja. Del begränsade anlalel ärenden då
belalningsvägran förekommer måsle enligt ulredningen lösas på annat säll än
genom atl inskränka rätten för samtliga pensionärer i ålderdomshem att uppbära
sin pension. Förslaget all upphäva inskränkningarna i pensionärernas räu till
pension har tillstyrkts i del närmaste enhälligt av de remissinstanser som har
utlalal sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar helt socialutredningens
uppfattning atl del är en otidsenlig bestämmelse all kommunen skall äga räll
all uppbära den pensionsberälligades folkpension och att beslämmelsen är
oförenlig med de delmål som gäller för äldreomsorgen. Jag föreslår därför alt
den skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plunering av äldreomsorgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinsianser anser
all det bör införas en laglig skyldighel för kommunen all upprälla en plan för
äldreomsorgen i likhel med vad som gäller för barnomsorgen. Frågan har inle
behandlals av socialulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialpolitiska kommittén log upp
frågan om planering av äldreomsorgen i sill betänkande år 1964. Enligl
pensionärsundersökningens kommun-enkät förekom det är 1975 inle någon mer
syslemalisk och organiserad planering av äldreomsorgen. Översiktsplaner för
äldreomsorgen har dock därefter vunnit spridning i kommunerna. Den
kommunalekonomiska långtidsplaneringen (KELP) är etl viktigi
planeringsinstrument enligt pensionärsundersökningen. Den redovisar dock inle
beräknad uiveckling av t.ex. vård- och hjälpbehov för pensionärer. Detta utgör
en brist. På sjukvårdssidan finns det dock enligl ulredningen mera omfaUande
planer rörande äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen anser all
kunskaper och erfarenheler om äldreomsorgen fortlöpande bör samlas in.
sammanslällas, syslemaliseras och kompletteras med sikte på användning för
planeringsändamål. SCB:s slatislik är inle lillräcklig. Den bör bearbelas för
all man skall få en vidgad och fördjupad bild av de äldres silualion. Inte
enbarl kvanlilaliva utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>också
kvalitativa välfärdsaspekler bör ingå. Samordningen mellan huvudmännen bör
också uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del ökande antalet pensionärer och behovel av
utbyggda insatser för äldre från samhällets sida gör det enligt
pensionärsundersökningen nödvändigt alt skjuta planeringen i förgrunden.
Planema bör utarbetas på riks-, läns- och kommunnivå. De bör gälla både hälso-
och sjukvård saml socialtjänst. De måste omfalta behov och resurser för olika
verksamheter. Även personalfrågor och personalutbildning bör ingå i planerna.
De skall utgöra gmnden fören utveckling med syfte att ge de äldre bra
levnadsbetingelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt vad jag har inhämtat upprättar flertalet
kommuner numera särskilda planer för äldreomsorgen. Del är med
lillfredsslällelse jag har noterat atl landstings- och kommunförbunden,
socialstyrelsen och Spri i ett samarbetsprojekl rörande primärvården och
äldreomsorgen har påtalat behovet av utveckling av planeringsarbelel inom
kommunerna. Samordningsfrågorna mellan kommun och landsting tas också upp till
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Äldreomsorgen bör ingå som en viklig del i den
planering av socialljänslen som jag har behandlat tidigare (avsnitt 2.4).
Därmed tillgodoses i huvudsak de önskemål om en plan för äldreomsorgen som
remissinstanserna och pensionärsundersökningen har framställt. Det bör, liksom
i fråga om övriga områden inom socialtjänsten, ankomma på socialstyrelsen att
sammanställa kommunernas och landstingens planer. Jag återkommer till detta
(avsnitt 2.21).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förberedelse
inför en meningsfylld pensionstid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom de senaste årens pensionsreformer har allt
fler aktiva och vitala människor fått möjlighel till ålderspension. Somliga når
en hög ålder med relativt väl bevarade krafter och funktioner, medan andra
långt tidigare får betydande försämringar av fysisk eller psykisk natur. De
biologiska förändringarna påverkas av den sociala situationen t. ex. genom
förlust av make, andra anhöriga, gamla vänner eller genom utträde ur
arbetslivet. Pensioneringen blir därför för många en ny situation som man måste
förbereda sig inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Direkta förberedelser inför pensioneringen tycks
vara mindre vanliga. Under senare år har det kommit igång viss kursverksamhet
som syftar till att underlätta övergången från aktivt yrkesliv till
pensionering. Enligt socialutredningen är det viktigi att genom information m.
m. underlätta anpassningen till de nya förhållandena så att pensionstiden
upplevs som meningsfull och positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen anser att den verksamhet
som nu håller på alt växa fram för förberedelse till livet som pensionär är
splittrad lill såväl innehåll som organisation. En samordnad ledning saknas.
Ett samarbete bör komma till slånd mellan statliga och kommunala myndigheler,
utbildningsanstalter, fackliga organisationer, pensionärsorganisationer,
studie-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbund
och arbetsgivare. Utredningen anser att de problem som möter blivande och
nyblivna pensionärer inle har belysts på ett tillfredsställande sätt. Bättre
kartläggningar och analyser bör därför ligga till grund som underlag för
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Både socialutredningen och pensionärsundersökningen
anser del vikligl att blivande pensionärer förbereds på de förändringar
pensioneringen för med sig. Härigenom ökar förutsättningen för att
pensionstiden upplevs som meningsfull och positiv för den enskilde. Enligl
socialutredningen är detta en uppgift för såväl myndigheter och folkrörelser
som förelag och fackliga organisationer. Socialutredningen har föreslagit en
särskild bestämmelse i socialtjänstlagen om stöd för att underlätta övergången
från elt yrkesverksamt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser del självklart atl pensionstiden måsle få
upplevas som meningsfull och innehållsrik för den enskilde. Antalet
pensionärer har ökal kraftigt dels genom den sänkta pensionsåldern, dels
förändringarna i åldersstmkturen. Detla stryker alldeles särskill under vikten
av att samhället medverkar i ulvecklingen. En god början är, som både
socialulredningen och pensionärsundersökningen framhåller, alt myndigheter,
folkrörelser, förelag och fackliga organisationer samverkar i förberedelserna
inför pensioneringen. Som har framhållits under remissbehandlingen av bl.a.
LO, Stockholms kommun och Föreningen Sveriges socialchefer är det vikligl att
pensionärerna kan hålla kontakt med tidigare arbetskamrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågor om förberedelsen inför pensioneringen hör
till dem som bör tas upp av äldreberedningen. Jag vill för egen del peka på
önskvärdheten av att det i den del av kommunernas verksarhhetsplanering som
gäller de äldre också ingår ett avsnitt om behovet av samordnade resurser för
atl förbereda människor inför pensioneringen. Det är kommunerna som bäst känner
de enskildas situation. Kommunerna har också goda kontakter med folkrörelser,
fackliga organisationer och företag. De bäsla insalserna lorde därför kunna
göras inom ramen för kommunens samordningsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kontaktverksamhet
med aktiv sysselsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som jag har erinrat om redan var fritiden och
rekreationsmöjligheterna förr mer begränsade än nu. Gemenskap med anhöriga och
en välkänd krets utanför var då en positiv faktor. 1 dag är det totala utbudet
till pensionärerna mycket stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen uttalar att socialtjänsten kan
och bör medverka till en positiv utveckling av samhället som befrämjar
gemenskap och bryter isolering och passivitet. Många gamla känner sig ensamma.
Pensionärsundersökningen har visat att många också vill att kommunen ordnar
med kontaktverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom information bör de enskildas
levnadsbetingelser underlättas och förbättras. En mer allmän
informationsverksamhet bedrivs av samhället. Genom socialkatalogen ges f.n. en
allmän information om socialförsäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringar, socialvården och hälso- och sjukvården. Olika
ämbetsverk liksom kommuner och landsting, i de senare fallen dock inte alla,
lämnar också allmän information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av information är stort,
har pensionärsundersökningen visal. Var fjärde ålderspensionär och blivande
pensionär kände inle lill sina rättigheter och förmåner eller vart de skulle
vända sig för alt få uppgifter om dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen menar all
det behövs större informationsinsatser, framför allt av kommunerna. Pensionärernas
organisationer har också en viktig uppgifl. Det behövs en kommunal
självprövning av om informationsinsalserna lill de äldre är fillräckliga och
lämpligl utformade. Belydande informationsbehov har enligt socialutredningen
inte lillgodosetts trots att upplysningsverksamheten har byggts ul krafligl.
Informationen blir effektiv först när den är anpassad lill lokala förhållanden
och inriktade på dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För många pensionärer är ensamhet
och isolering ett slorl problem. På kvällar, nätter och helger är oron ofta
störst samlidigl som möjlighelerna att få konlakt är minst. Detla förhållande
begränsar valfriheten för de äldre när del gäller deras boende.
Socialutredningen anser det angelägel alt behovel av en allmän socialjour
tillgodoses i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl utredningen måste målet för
samhällels socialtjänst vara alt ha så god kännedom om människors silualion atl
vissa väsentliga behov kan tillgodoses. Ett av medlen för att nå detla mål är
den uppsökande verksamheten. Jag har tidigare behandlat denna verksamhel
(avsnill 2.4). De äldre är en särskilt viktig grupp i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen studerade
den uppsökande verksamhetens organisation och omfattning. Av kartläggningen
framgår atl verksamhelen i de flesta kommuner inle är den garanti för personlig
trygghet som har avsetts och förutsatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla vägar bör enligt
pensionärsundersökningen prövas för att få kontakt med människor. Kommunen
skall via den uppsökande verksamhelen söka nå den enskilde och kunna erbjuda
tjänster. Den betydelsefulla kunskap som kommunen får för sin planering via den
uppsökande verksamheten är också viktig. Decentraliseringen av resurser ul i
bostadsområdena är enligt pensionärsundersökningen ell sleg i rält riklning för
alt komma nära människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan i allt väsentligt instämma
i pensionärsundersökningens uppfaUning. Samtidigt vill jag när del gäller den
uppsökande verksamheten betona att det är viktigt atl verksamhelen utformas så
atl den enskildes integritet skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All personal som arbetar inom
socialtjänsten skall enligl min mening kunna förmedla kunskaper om invånarnas
rättigheter och förmåner. Bl. a. via den sociala hemtjänsten kan delta ske lill
pensionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har byggt ut olika tjänster som telefonservice
eller larm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syslem för au öka pensionärernas Irygghel. Della har varil
möjligt, eftersom flerlalel pensionärer enligt pensionärsundersökningen har
telefon. Genom dessa tjänster kan pensionären påkalla hjälp vid skilda nödsituationer.
Ytterligare åtgärder som syftar till alt skapa Irygghel för pensionären är
möjligheten alt erhålla ledsagare under promenader. Besöksverk-samhel/vänljänst
har etablerats i vissa kommuner för att bryta ensamhet och isolering.
Åtminstone en iredjedel av kommunerna har sådan verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill erinra om all jag lidigare
har slälll mig positiv till projekt som befrämjar atl nät av kontakter
människor emellan byggs upp i bostadsområdena. Pensionärernas egna
organisationer kommer här atl ha en slor belydelse för de äldres situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl pensionärsundersökningens
kommunenkät fanns del näslan 750 dagcenlraler i april 1975. I dessa fanns ell
varierande ulbud av ijänsler och aktiviteter: handledd hobbyverksamhet, studie-
eller nöjesbesök, musik, teater, filmunderhållning, lunchservering, fotvård
etc. och biblioteksverksamhet. I ökande omfattning förekommer lämplig
industriell sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa dag- eller områdescenlraler
kan användas för att skapa sociala kontakter över åldersgränserna i ett
bostadsområde. 1 första hand för bam och pensionärer, som har den mesta
fritiden. Socialutredningen uttalar atl del i en dagcenlral kan ingå I.ex. etl
fritidshem, socialmedicinsk service saml uirymme för skiftande aktiviieler.
Dessa kan exempelvis vara sludie-, biblioieks- och hobbyverksamheler av olika
slag beroende på de boendes önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har berört
de frågor som jag har behandlat nu närmast är positiva till vad
socialulredningen har uttalat. Dessa verksamheter stämmer väl med
normaliseringsmålet, och de kan ulgöra ell värdefullt steg i ulvecklingen. Jag
vill samtidigt betona alt det är nödvändigl alt genom försöksverksamhet få
erfarenheter för att kunna bedöma en dagcentrals lämpliga utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Serviceboende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1964 års beslut av riksdagen pekade
på atl del behövdes alternativa boendeformer för de äldre. Först under
1970-talel har sådana boendeformer utvecklats i någon mer nämnvärd omfallning.
Debatten under senare år har gällt servicebostäder som allernaliv till
ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har framhållil all
del cenirala i beslämmelserna om ålderdomshem i ShjL inle är aU tillgodose de
äldres behov av boslad, ulan all erbjuda vård och tillsyn som inle ges i annan
form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har lillkommil 20000 platser i
ålderdomshem under de senasle 15 åren. Del finns i dag drygl 60000 platser.
Kommunerna planerar all bygga 3 300 nya plalser under åren 1975- 1985. Anlalel
ålderdomshem har minskal i rikel, medan anlalel plalser har ökal. Samlidigl
har del skett en successiv förnyelse av hemmen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nästan alla vårdplatser finns i dag
i enkelrum. Standarden har stigit men den är inte tillfredsställande vid många
ålderdomshem. Fortfarande förekommer flerbäddsrum och toaletter i korridorer i
äldre och omoderna hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I dag finns det så gotl som inga
icke ålderspensionärer i ålderdomshem. Drygt två tredjedelar av
ålderdomshemsgästerna var år 1972 över 80 år. Knappt hälften av pensionärerna i
ålderdomshem är gravt handikappade visar pensionärsundersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många av pensionärerna i ålderdomshemmen
(16%) är mycket vårdkrä-vande eller har behov av långtidssjukvård. Variationen
är dock stor mellan länen. Pensionärsundersökningen anser all tillsyns- och
vårdbehovet för boende i ålderdomshem är större i dag än för 15 år sedan, när
vårdbehovet undersöktes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen menar all
ålderdomshemmen är bättre ms-lade alt ta hand om mera vårdkrävande pensionärer
i dag än år 1%2. Den utbildade personalen har ökat liksom personaltätheten.
Också läkarmedverkan har ökat. År 1975 fanns del sysselsättningshandledare vid
nästan alla ålderdomshem. Vid ca 75 % av ålderdomshemmen fanns förtroenderåd
eller samrådsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnl inledningsvis har
nya boendeformer för de äldre ulvecklals under de senasle åren. Del gäller
främsl s. k. servicehus. 1 vissa kommuner benämns dessa pensionärshotell,
bostadshotell e.d. Ibland avser också begreppet en del av en fastighet. Av
pensionärsundersökningens kommunenkäl år 1975 framgår atl 61 kommuner hade
servicebostäder, flertalet i kommuner med mer än 60000 invånare. Antalet
bostäder var 6 500 i vilka del bodde 6900 hyresgäster. Enligt kommunernas
planer för perioden 1975- 1985 skall ytteriigare 10400 lägenheter byggas i
servicehus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet lägenheter (70 %)
omfattade etl mm och kök eller kokvrå, 27 % av lägenheterna hade två rum och
kök eller kokvrå och resterande andel tre rum eller flera. Det fanns betydande
standardskillnader inom denna typ av bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett varierande serviceutbud
lämnades i anslulning till servicebostäderna. Omkring fyra femtedelar av
servicebostäderna hade tillgång till hobbylokaler, restaurang/matsal och
läsrum/bibliotek. Badavdelning fanns i anslulning till tre fjärdedelar av
lägenheterna. Till ungefär två tredjedelar av lägenheterna fanns rum för fot-
och hårvård och gmpprum/sludiemm. Till knappl hälften av servicebostäderna
fanns det motionsrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt pensionärsundersökningen var
28 % av de boende i servicebostäderna relativt gravt handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalen vid servicebostäderna
var anställda inom den sociala hemtjänsten. Drygt en fjärdedel hade
föreståndare som arbetsledare och knappt en fjärdedel hemvårdsassistent. 1
övrigt var personalen anknuten till den reguljära hemljänstverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och Kommunförbundet har försökt stimulera
kommu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nerna att bygga servicehus. År 1972 gav socialstyrelsen ut
en skrift Servicehus (Socialslyrelsen redovisar nr. 28). 1 denna anges de krav
som enligl socialstyrelsen bör gälla för alt en anläggning skall kunna kallas
servicehus. Det genomgående kravet är självständighet i boendel. Kommunförbundet
gjorde i samverkan med socialslyrelsen en inventering av servicebostäderna år
1975. Materialet från inventeringen finns redovisat i skriften Serviceboende
för äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialulredningen måste del
inom överskådlig tid finnas en boendeform som molsvarar den som
ålderdomshemmen representerar. Del finns annars risk för att gmpper av
pensionärer inle får den service som motsvarar deras behov.
Pensionärsundersökningen menar all ålderdomshemmen har en viktig funktion inom
äldreomsorgen. En alltför omfaltande och kanske passiverande omvårdnad får
emellertid inle ges i dessa hem. Utredningen anser det vara synnerligen
angeläget att den inledda utvecklingen med standardförbättringar av skilda slag
inom ålderdomshemmen fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I såväl utrymme som former för
service skiljer sig ålderdomshem från servicehus enligt socialulredningen.
Medan pensionären i ålderdomshemmet som regel har etl egel mm, har han eller
hon i servicehuset egen lägenhet. 1 bästa fall finns det möjlighet atl koka
kaffe e. d. i ålderdomshem där pensionären är helinackorderad och betalar för
allt i ett pris. I servicehuset hyr pensionären lägenheten och har där
möjlighet att själv laga sin mat. Kommunalt bostadstillägg för hyran kan utgå
till äldre som bor i servicehus. Pensionären får betala för de ijänsler han
eller hon önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen uttalar
sammanfattningsvis atl de äldre i ålderdomshemmet framför allt får sitt
trygghetsbehov tillgodosell genom den omfaltande service och omvårdnad som ges
där. Servicehusen däremot tillgodoser en högre grad av självständighet utan
alt åsidosätta tryggheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen bör
servicehus vara ett gemensamt begrepp för olika former av boende med gemensam
service. Servicehus markerar att inte bara äldre utan även andra med särskilda
servicebehov kan komma i fråga som hyresgäster. Utredningen ställer upp tre
gmndläggande krav för att denna form av boende skall kunna betecknas som
servicehus:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostaden skall
var så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga
resurser atl leva ett självständigt liv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den boende
skall varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för atl den
boende skall kunna klara sin tillvaro och känna sig trygg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det skall
finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller
medicinsk vård och som kan svara för alt sådan ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår att de
nuvarande ålderdomshemmen skall ingå i begreppel servicehus. Dessa bostäder är
servicehus med omfattande service och vård. Kommunen måste inom överskådlig tid
ha möjlighet att erbjuda de äldre också sådan omvårdnad. Utredningen ultalar
sig för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utveckling från ålderdomshemmets form av helinackordering
till ell boende som är förenal med ell mer differenlieral ulbud av ijänsler. En
sådan uiveckling vänlas medverka lill alt de äldre aktiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Servicehusen bör vara cenlrall
placerade i olika kommundelar. Av trivselskäl bör inte servicehusen bli för
stora. Servicelägenheterna bör kunna utnyttjas flexibelt både i fråga om
uirymme och ulruslning. Lägenheterna bör i regel inte understiga två rum och
kök. I de kommuner som har få ålderdomshemsplatser bör servicehusen kunna
utformas med hänsyn lill det servicebehov som skall tillgodoses.
Socialutredningen anser att en utvärdering om förslagsvis fem år bör göras för
aU vinna kunskap om hur omfattande vård- och servicebehov som kan tillgodoses
inom ramen för serviceboendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen menar alt det i
framtiden bör bli allt vanligare atl en särskild avgifl tas ut för varje slags
tjänst. Eftersom ålderdomshemmen enligt förslaget skall finnas kvar som en typ
av servicehus med mer omfattande service och vård, bör avgiftsformen för dessa
inte förändras. Om man inför ett system där avgift tas ul för varje Ijänsl, bör
den enskilde garanteras ett belopp för personliga utgifter, som minst motsvarar
garantibeloppet vid helinackordering. När serviceavgifterna utformas, bör man
ta hänsyn till dels den avgift som helinackorderade betalar, dels de kostnader
som pensionärer som bor i annat hem än servicehus har för sin dagliga
livsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringen av bostäder för
äldre bör enligl socialutredningen vara enhetlig för att kommunerna skall
stimuleras till en önskvärd variation av boendet. Olika finansieringsregler
gäller för ålderdomshem och servicehus. Utredningen föreslår att den särskilda
by';gnadskvoten för ålderdomshem skall slopas och inräknas i en kvot för
servicehus. Den föreslår vidare att hela kostnaden för servicehus skall finansieras
med statliga lån. Utredningen anser också all en särskilt reglerad granskning
av ritningar och andra byggnadshandlingar inte är påkallad. Även kostnader för
gemensamhetsanläggningar som är avsedda för pensionärer utanför servicehuset
bör ingå i lånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns i dag skillnader i
finansieringen av driftkostnaderna. Driftkostnaderna för ålderdomshem är inle
statsbidragsberättigade. Dessa kostnader avser insatser som svarar mot
hemtjänst, för vilket kommunerna får statsbidrag. Utredningen menar att denna
inkonsekvens bör rättas till och atl lika villkor bör gälla för statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En alternativ boendeform, som har
diskuterats länge men som aldrig har fått någon större utbredning, är
kollektivhuset. De erfarenheter som i dag finns av kollektivhus visar enligl
socialutredningen att de ursprungliga idéerna i många fall har fått överges.
Vissa erfarenheter visar dock att denna boendeform har slora fördelar för många
människor. I elt kollektivhus ges bl.a. tillfällen till kontakter och
aktiviteter utanför den egna lägenheten. Då ökas bl. a. kontakten mellan
generationerna. Del är möjligt alt i kollektivhusen bygga in service för såväl
åldringar som barnfamiljer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller att
möjligheterna för de äldre att skapa en god boslad ofla är beroende på deras
möjligheler att få kommunalt bosladstillägg lill hyreskostnaden. Det kommunala
bostadstilläggets beloppsnivåer och grunder i övrigt skiljer sig avsevärt
mellan kommunerna. 1 pensionärsundersökningens kommunenkät påpekade ett flertal
kommuner att om pensionärerna fick kommunall bosladstillägg lill hela
hyreskostnaden, behövde kommunerna inte bygga speciella pensionärslägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna har i allmänhet
instämt i socialutredningens förslag om atl bygga ut servicehusen. Man
tillstyrker genomgående en kraftig utbyggnad av pensionärsbosläder med tillgång
till särskild service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har påpekat lidigare är det
först på 1970-lalet som alternativa boendeformer för äldre har kommil till. Det
byggs i dag allt färre ålderdomshem. Kommunerna satsar i större utsträckning
på andra boendeformer, t, ex. servicehus. Socialstyrelsen och Kommunförbundet
har verksamt bidragit till denna utveckling. Jag kan för min del ansluta mig
till socialutredningens förslag att använda ordet servicehus som ett gemensamt
begrepp för olika former av boende med gemensam service, under förutsättning
atl de uppfyller de lidigare nämnda tre grundläggande kraven. 1 begreppel
servicehus ingår då också de nuvarande ålderdomshemmen som bostäder vilka
tillgodoser omfattande behov av service och vård. Strävan bör vara att
successivt övergå från den helinackordering som erbjuds vid ålderdomshemmen
till elt boende med mer individuellt anpassad service.
Pensionärsundersökningen konstaterar atl begreppen servicehus och
serviceboende ännu inte är klart definierade och avgränsade. Socialulredningen
har som jag nämnde nyss förordat en utvärdering av servicehusen. Denna bör nu
komma till stånd och genomföras av den tillkallade äldreberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare förordal att den
bestämmelse i lagen om allmän försäkring som ger kommunerna rätl alt uppbära
folkpensionen för den som vistas i ålderdomshem skall upphävas. Jag är överens
med socialutredningen om atl man bör sträva efter ett system där man tar
betalt för varje särskild tjänst av den som bor i servicehus. För
ålderdomshemmens del bör dock nuvarande avgiftssystem finnas kvar. Med den
utveckling som jag förutsätter alt ålderdomshemmen kommer alt genomgå bör
avgiftssystemet vid servicehusen på sikl komma till användning även inom
ålderdomshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller finansieringen av
bostäder för äldre har socialutredningen föreslagit alt alla kostnader för att
bygga servicehus, inberäknat de nuvarande ålderdomshemmen, skall kunna finansieras
med hjälp av statliga lån. Lånen bör enligt utredningen kunna avse inte bara
bostäder ulan också lokaler som är gemensamma för pensionärerna. Utredningen
har vidare föreslagit att bidrag till driften av ålderdomshem skall kunna ulgå
i överensstämmelse med bestämmelserna om slatsbidrag för social hemhjälp.
Dessa frågor kommer att övervägas ytterligare inom regeringskansliet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slutligen peka på
möjligheterna alt bygga kollektivhus. Det är enligt min mening angelägel alt
man prövar olika allernaliva boendeformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all pensionärerna så långl
möjligt skall kunna bo kvar i sin invanda miljö är del angelägel all del
kommunala bostadstillägget får en sådan utformning och en sådan nivå alt
pensionären fritt kan välja bostad. Riksdagen har tidigare i år beslutat om
ändrade regler för de kommunala bostadstilläggen som verksami bör kunna bidra
lill ell sådanl val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Social hemtjänst</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den sociala hemhjälpen har byggts
ul kraftigl. År 1976 fick drygt 340000 äldre och handikappade social hemhjälp.
Den ökade splittringen av hushållsgemenskapen och en ökad andel kvinnor på
arbetsmarknaden är enligt pensionärsundersökningen några orsaker till
utvecklingen. De förbättrade bostadsförhållandena gör också atl en allt större
del av de äldre kan bo kvar i sina hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den mesta hjälpen lämnas av anhörig
eller granne. Antalet hjälptimmar per år och person är enligt
pensionärsundersökningen i det närmasle dubbelt så slorl för åldersgruppen över
85 år som i åldersgruppen 75-84 år. Andelen med social hemhjälp är större bland
ensamstående än bland flerpersonhushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen menar all del är
ekonomiskl försvarbart all tillhandahålla hemhjälp med 20 limmar per vecka i
stället för all upplåla plals i ålderdomshem eller molsvarande. Ca 70% av
hushållen hade hjälp mindre än 20 timmar under april 1975 enligt
pensionärsundersökningen. I genomsnitt gavs hemhjälp 19 limmar per hjälpt
hushåll. Var gränsen skall gå för det lämpliga antalet timmar bör dock enligl
socialulredningen avgöras i del enskilda fallel. Ulredningen menar atl
omfattningen av insatserna måsle bestämmas av sociala och humanitära hänsyn och
all de ekonomiska skälen inle i första hand får vara avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfaiiningen av hjälpen varierade
slarkl mellan kommunerna, vilkel pensionärsundersökningens kommunenkäl visade.
I kommunerna i södra landsändan fick ålderspensionärerna i genomsnitt mindre
hjälp än i kommunerna i Norrland. Behoven och möjlighelerna atl lillgodose dem
varierar från ort lill ori och från lid lill annan. Del är därför enligl
pensionärsundersökningen omöjligt atl fastställa några allmänna normer för
social hemhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen betonar aU det är
viktigi att de som arbetar i hem-ijänsien inle direkl övertar sysslor och
åligganden från den person de hjälper. Personalens uppgift är all gå in som en
förslärkning. Ulredningen säger all personalen skall utgå ifrån vad personen
kun och inte från vad han inle kan. Ett vikligl led i hjälpen är all
pensionären får träffa någon medmänniska och får stimulans i umgänge med andra.
En viklig uppgift för personalen är alt informera pensionären orn de
möjligheter och rälligheler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>han har. Den sociala hemhjälpen ulvecklas alllmera lill en
servicebetonad sociul hemtjänst.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen bör
hemtjänsten organiseras så all tjänsterna är lätta alt nå. Förmedling av
hemtjänst bör därför samordnas med annan verksamhet för äldre i t. ex. en
dagcenlral eller i anslutning till ell servicehus. Dylika lokaler kan ulgöra en
bas för personal som arbelar inom elt vissl bosladsområde. Del gör del lättare
för arbetsledande personal och övrig personal att arbela i grupp. Med denna
organisation bryts den isolering i arbetssituationen som är vanlig för
hemsamariterna. Socialutredningen menar att socialljänslen också kan
organiseras så alt service lill allmänheten tillhandahålls i integrerade
enheler inom varje bosladsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen, som har
studerat hemtjänstens organisation, anser att den sociala hemtjänstens roll,
uppgifter och organisation bör ändras. Det gäller inte bara atl tillfredsställa
materiella behov. Verksamheten bör också medverka lill att den enskilde
behåller sin intellektuella, emotionella och fysiska förmåga. Därigenom kan
pensionären leva etl aktivt liv och i största utsträckning klara sig själv. Med
denna inriktning kan personalen också komma atl fylla en funktion inom den
uppsökande verksamheten. Utredningen menar alt organisationen av hemljänslen
bör spridas ut i kommunen. Allt fler kommuner delar in kommunen i dislrikl för
social hemljänsl och social service. I dessa bildas arbelslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller atl
det pågår viss verksamhel med själv-siyrande grupper. Denna innebär atl
anslällda inom ell område själva beslutar om fördelning av arbetsuppgifterna.
De svarar även för schemaläggning och vakansfrågor elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialutredningen bör
arbelel inom hemljänslen nu göras till elt fullvärdigt yrke och etl
hellidsarbeie. Den tid är förbi då hemljänstverksamheten byggde på medelålders
deltidsarbetande icke yrkesutbildade kvinnor. Utbildningen bör därför
förbättras och ges ell nytt innehåll. Det bör enligt utredningen övervägas i
vilken mån utbildningen kan bli gemensam för hemtjänstpersonal och andra
yrkesgrupper med vissa vårduppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga remissinsianser som har
uttalat sig om hemtjänsten är ense om all ulbildningen och
anslällningsförhållandena för hemljänstpersonalen behöver förbättras högsl
betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för min del lill en början
konstatera alt den sociala hemtjänsten har utvecklats kraftigl under senare år.
Trols delta finns del pensionärer som inle får hjälp fasl de behöver del.
Variationer förekommer också mellan kommunerna i riket. Jag förutsätter alt
brislerna i framliden kommer alt uppmärksammas bättre genom atl vi får en
effektivare uppföljning och en planering av äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad socialulredningen har ullalal
om utformningen av uppgifterna inom hemljänslen är vikligl. Personalen bör
siräva efler atl stödja den hjälpbehövande och fullgöra de sysslor i hemmel
som han eller hon inte har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förutsätlningar att klara själv. Däremol bör personalen
inle överta sysslor från den de skall hjälpa. Jag vill också underslryka de i
egentlig mening sociala inslagen i hemljänslen - all vara en konlakt. etl
sällskap för den hjälpbehövande. 1 likhet med socialulredningen och pensionärsundersökningen
anser jag alt nya organisationsformer bör prövas inom hemtjänsten. Av målet
normalisering följer all verksamhelen bör decentraliseras och integreras med
andra verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbete inom den sociala hemtjänsten
måste nu betraktas som etl fullvärdigt yrke och i princip som etl
heltidsarbete. Personalen inom hemtjänsten är en stor tillgång inom den
kommande socialtjänsten. I likhel med Kommunförbundel anser jag all
verksamhelen kommer all förändras och all hemtjänslpersonalen kommer all
betraktas som en resurs för skilda insatser inom socialtjänsten.
Hemtjänslpersonalen är spridd i kommunen och kan bli en viklig kontakt mellan
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begreppel social hemljänsl ligger i
linje med de mål som gäller för äldreomsorgen. Benämningen hemsamariler på
personalen bör enligl min mening ändras. Det ankommer dock inle på mig all
föreslå en annan benämning. Jag utgår från att berörda parter på arbetsmarknaden
kommer att ta upp frågan lill prövning. Jag har lidigare (avsnitt 2.4)
diskuierat begreppel socialarbetare och föreslagil atl också personal inom del
sociala serviceområdet skall benämnas så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen för personalen inom
den sociala hemtjänsten bör förbättras och förändras. Jag återkommer strax lill
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Färdtjänst och teknisku hjälpmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Färdtjänsten för handikappade har
utvecklats sedan millen av 1960-lalel och främst under 1970-talet. I dag finns
det färdljänsl i alla kommuner. Sammanlagl 221000 personer hade lillslånd au
anlila färdljänsl den 1 oklober 1977. Av de färdljänstberättigade var 174000 65
år och äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Färdtjänsten är enligl
socialutredningen en specialform inom kollektivtrafiken och bör inte ses som
en fristående service. Kollektivtrafiken bör utformas så atl den kan användas
också av äldre, som har något handikapp. För den som inle kan använda allmänna
färdmedel bör en färdtjänst ge motsvarande service både i fråga om resans
ändamål och dess kostnad. Färdtjänsten bör dimensioneras så alt den kan möta de
behov av service som finns hos såväl yngre som äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen pekar på att den
lekniska utvecklingen bl. a. har inneburit ökade möjligheter all liUverka
hjälpmedel av olika slag. Den dagliga tillvaron kan därigenom göras lättare för
den som av någon orsak har svårt att klara sin dagliga tillvaro. Olika
hjälpmedel har lagits fram. Till hjälpmedel hänförs också sådana som främst
har betydelse för utseendet och därför kan förebygga psykiska störningar i
anpassningen. Socialutredningen framhåller all del är viktigt att man inom den
kommunala socialtjänsten </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>19 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väl känner till de hjälpmedel som sjukvårdshuvudmännen
tillhandahåller och möjlighelerna alt få dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna tillstyrker
allmänl vad socialutredningen har sagl om färdtjänst och lekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rörelsehinder, avtagande krafter
och försämrad hälsa leder lill inskränkningar i den enskildes möjligheler all
föra ell aklivi liv och all umgås med andra. Som en konsekvens av målel
normalisering menar jag all kollektivtrafiken i siörsla möjliga utsträckning
bör göras ändamålsenlig också för äldre människor som är rörelsehindrade eller
på någol annal säll handikappade. Del finns elt stort behov av att anpassa de
kollekliva färdmedlen och trafikanläggningarna lill handikappades behov och
förulsällningar. Del är här fråga om människans möjligheler all delta i
samhällslivet på lika villkor. Kraven på kommunernas färdtjänst blir beroende
av i vilken utsträckning kollektivtrafiken är ändamålsenlig också för äldre
och handikappade. Naturligtvis måsle färdljänslen liksom annan service skapas
och utvecklas efter de behov som föreligger i de enskilda kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill också ansluta mig till vad
socialulredningen har framhållil beträffande de lekniska hjälpmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långvariga och vårdkrävande sjukdomstillstånd är av
naturliga skäl vanligare i högre åldrar. Det kan mänga gånger vara svårt att
avgöra om det är sjukdom eller annan orsak som är huvudanledningen till att
någon behöver vård. När det råder brisl på resurser inom såväl kommunerna som
landstingen leder detta läll till olika meningar om vem som har vårdansvaret.
För den enskilde kan sådana oklarheter föra med sig betydande olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av vad jag har sagl lidigare
framgår att behovet av vård och omsorg av de gamla kommer atl bli större
framöver. Samtidigt vet man atl de allra fiesta vill bo kvar i sill egel hem så
länge som möjligt i slällel för atl vårdas i en institufion. Enskilda människor
gör i dag stora insatser genom atl vårda sina anhöriga i hemmel. Vård i hemmel
bör i ökad utsträckning bli ett alternativ till instilutionsvård av de skäl
somjag har nämnl. Det är då nödvändigl atl anhöriga som vårdar gamla, sjuka
eller handikappade i hemmel ges slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol den bakgrunden önskar jag
tillkalla en parlamentarisk utredning som skall pröva hur stödet kan
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt pensionärsundersökningens
kommunenkäl var drygt hälften av patienterna inom den somatiska långtidssjukvården
80 år eller äldre. Flertalet var kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Drygt en femtedel av palienlerna
bedömdes ha felaktig placering. De fiesta av dem borde omplaceras inom
långtidssjukvården. Men ganska många (3,5%) skulle kunna skrivas ut till egen
boslad eller lill ålderdomshem (5 %),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen gjorde
även en enkäl om den psykiairiska vården. Av denna framgår all antalet äldre
palienler inom psykiatrin har ökal kraftigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl krav för all landslingen skulle
få slalsbidrag lill utbyggnad av sjukhemmen inom långtidssjukvården enligt
l%4års program var all sjukhemmen skulle ha en hemliknande miljö. Enligl
pensionärsundersökningen har denna målsätlning inte fullföljls. Nära hälften
(48%) av palienlerna inom långdssjukvården fanns i rum med fyra sängar eller
fiera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningens
hemsjukvårdsenkäl visar atl drygl 40000 palienler fick hemsjukvård i rikel år
1975. Landslingen planeraren väsentlig utbyggnad av hemsjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen framhåUer
alt utbyggnaden av den somatiska långtidssjukvården under 1970-lalel inle har
ökal i lillräcklig ulslräckning. Med hänsyn lill del ökande anlalel äldre
skulle det ha varit nödvändigl med en kraftigare ulbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen uttalar atl elt
enhelligl huvudmannaskap för långtidssjukvård och äldreomsorg inte bör komma i
fråga. Ulredningen menar atl del bör slås fasl vilkel ansvar var och en av
huvudmännen har. Olika former av samarbele mellan dem bör dock byggas ut.
Ulredningen anser all sjukvårdshuvudmannen bör svara för all hälso- och
sjukvård för de äldre, även för dem som bor i servicehus. Socialnämndens
uppgift bör vara atl verka för all en nödvändig samverkan ulvecklas mellan
kommun och landsting så all behovet av medicinska insalser blir tillgodosett så
väl som möjligi. Sjukvårdshuvudmannen bör svara för inslilulionell vård och
andra insatser när del finns etl medicinskt vårdbehov. Delta kan anlas
föreligga när ell vårdbehov mer varaktigl kräver insalser dygnel runl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om kommunens insatser inom
långtidssjukvården hänvisar socialulredningen lill eu principprogram för
långtidssjukvård som år 1976 hade utarbetats av socialslyrelsen. I della sägs
att samarbete med den långtidssjukvård som har kommimen som upptagningsområde
kan innebära alt kommunen svarar för sociala tjänster under
insliluiionsboendel. Dessa Ijänsler inkluderar kurativa uppgifter och vissa
konlakler med anhöriga. Della utesluter enligt socialstyrelsen inte all
personal som svarar för sådana insatser helt eller delvis har sin arbetsplats
inom vårdinstitutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen ullalar alt
primär- och landstingskommuner inie bör bygga upp lämligen likartade
vårdresurser. Strävan bör vara atl tillsammans och i samverkan tillhandahålla
de vårdresurser som krävs. Ulredningen pekar på olika samverkansiniiialiv
mellan huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I november 1969 utfärdade de båda
kommunförbunden rekommendationer om samverkan genom särskilda organ (SLA KO)
på såväl läns- som kommunal nivå. Enligl socialutredningen finns sådana organ i
slor ulslräckning på länsnivå. De har ulvecklals lill samrådsorgan även i
andra frågor än äldreomsorg och långtidssjukvård. I februari 1968 utfärdade
Landstingsförbundet en rekommendation lill landstingskommunerna atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>använda ell utarbetat förslag lill principavtal att
användas i de fall landstinget ville anlila den kommunala
hemsamariiorganisalionen för insatser inom hemsjukvården. Landslingsförbundet
rekommenderade i juni 1973 vissa ersätlningsnormer för vård av långtidssjuka i
ålderdomshem. I förarbetena lill rekommendationen sägs alt ålderdomshemmen
inte skall vara en ersällning lör sjukhem. Landstingskommunernas inslilulioner
skall inte heller vara ersällning för bristande kommunala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen hänvisar vidare
till ell under åren 1974 och 1975 gemensamt bedrivet ulvecklingsprojekl mellan
kommiinlörbunden rörande samordning av medicinsk och social service (SAMSS).
Projektet syftade lill all finna praktiska meloder och bällre samordning
mellan kommuner och landsting i gränsområdet mellan sjukvård och socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1978 har kommunförbunden i
samarbete med socialstyrelsen och Spri getl ut elt antal rapporter vilka är
avsedda som underlag för kommimernas och landslingens planering saml för
uiveckling av deras samarbele. Rapporterna behandlar primärvård, boende,
service och vård för äldre, sjukvård i hemmel, social hemtjänst,
omhänderlagande av åldersdemenla. långtidssjukvård i samverkan och dagsjukvård
inom primärvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen uttalar atl det
är angelägel all kvaliteten på insalser inom hemsjukvården hålls på en hög
nivå. Delta förutsäller en lämplig lUbildning för personalen. Ulredningen
understryker särskilt all distrikts-skölerskeorganisationen måste byggas m
väsentligt för alt motsvara sjiik-vårdsbehovel. Della inkluderar krav på
hemsjukvård i servicebosläder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemsjukvården har enligl
pensionärsundersökningen i vissa fall börjal kompletteras, ofta som
försöksverksamhet, med olika personalinsatser. Varierande former har börjat
växa fram som t.ex. sjukhusansliuen hemsjukvård, hemsjukvårdspatruller och
dagsjukvård. Pensionärsundersökningen Ultalar atl del administrativa
föifarandel i samband med ansökan om hemsjukvård är ell tungrott system.
Avståndet mellan beslutsfattare och den enskilde patienten är storl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen framhåller
atl vården av sjuka i hemmet kan sägas innefalia ire komponenler. Den förslå är
den renl sociala omvårdnaden som är en uppgift för primärkommimen. även inom
hemsjukvården. Den andra är medicinsk vård och behandling som åligger
sjukvårdshuvudmannen. Den kräver en väl ulbyggd primärvård. Av avgörande
belydelse är den verksamhet som bedrivs av distriklsskölerskorna. Den tredje
komponenten är finansieringen av vårdkostnaderna. Kostnaderna för såväl social
som medicinsk vård i hemmet bör enligt lUredningen finansieras på det sätl som
är brukligt i resp. vårdform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ShjL finns särskilda bestämmelser
om s. k. störande vårdlagare (21 S). Med dessa avses i huvudsak äldre gravt
alkoholskadade personer som man anser inle kan vislas i ålderdomshem.
Landslingen och kommunerna bör enligl socialulredningen ansvara för all dessa
personer fär behövlig värd och tillsyn. F. n. finns 14 särskilda hem för denna
grupp. Utredningen ser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte någon anledning till all behålla några särskilda
bestämmelser för denna gmpp i socialtjänstlagen. Socialutredningens förslag om
instiliuionella vårdresurser och vårdinsatser omfatlar också denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl pensionärsundersökningen
visar gjorda undersökningar all ca 5'/? av personer som är 65 år och äldre får
allvarlig åldersdemens. Ytterligare ca 8%' får lällare social invalidilel med
behov av vård i exempelvis ålderdomshem. Utredningen ullalar all vården av
denna grupp är spridd på olika vårdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen bedömer atl
gruppen senildemenla pensionärer kommer all öka i antal. Omvårdnaden och
tillsynen av denna grupp bör kunna ordnas i lugna och hemlika miljöer i mindre
institutioner ulan alltför slora koslnadsanspråk. För pensionärer med vårdbehov
av annal slag kan del vara slörande atl bo tillsammans med senildemenla. Med
hänsyn lill dessa palienler och lill andra skall sjukvårdshuvudmannen ansvara
för alt de senildemenla bereds en i förhållande lill deras behov anpassad vård.
Pensionärsundersökningen ullalar molsvarande uppfattning. Den framhåller också
att del behövs forskning kring denna grupp och en utveckling av metoder för
vård och behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna visar ell stort
intresse för socialulredningens slällningsiagande i vårdfrågan. Ulredningens
förslag all ell enhetligt huvudmannaskap för långtidssjukvård och äldreomsorg
inte skall komma i fråga får myckel slor anslulning. Förslagel lill åtskillnad
mellan sociala och medicinska insatser inom äldreomsorgen är klarl och redigt
enligl vissa remissinsianser. De menar all förslagel kommer atl lösa många av
de tvistefrågor som f n. så lätt uppkommer mellan primärkommuner och landsting.
Även jag tycker alt utredningens förslag i hithörande frågor är väl
genomtänkta. Jag lillslyrker därför ulredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i detla sammanhang peka på
nödvändigheten av praktisk samverkan mellan kommun och landsting. Som exempel
vill jag nämna den samverkan som sker mellan kommuner och landsting inom social
hemtjänst och sjukvård i hemmel. Del är viktigt all samarbetslormerna utvecklas
mellan kommun och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare strukit under
betydelsen av samordnad planering. När det gäller äldreomsorgen ter sig en
samordnad planering mellan huvudmännen viktigare än någonsin med hänsyn till
del ibland myckel nära sambandel mellan långtidssjukvård och vissa vårdformer
inom äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen visar alt
sjukhemmen inle har fåll den hemliknande miljö som var villkor från slalens
sida i 1964 års program. Ulbyggnaden av den somatiska långtidssjukvården har
heller inte skelt i takt med del ökande anlalel äldre. Enligl
pensionärsundersökningens slatislik är del också fler personer som bör komma
lill långtidssjukvården från den kommunala äldreomsorgen än motsatsen. Somjag
har redovisat tidigare kommer de äldre atl öka i antal. Det är särskill den
äldsla åldersgruppen med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger om äldre</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slorl behov som kommer all öka. Jag föreslår med hänsyn
härtill atl äldreberedningen får i uppdrag alt sludera frågan närmare och komma
med förslag lill ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialulredningens
uppfattning all några särskilda bestämmelser rörande s. k. störande vårdlagare
inle behövs i socialljänsllagen. Denna vårdfråga återkommer jag lill senare
(avsnill 2.13). Jag lillslyrker även ulredningens förslag att huvudansvaret för
vården av senildemenla skall falla på sjukvårdshuvudmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.6 Forsknings- och utvecklingsarbele inom
(ddret)msorgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kraftiga ökningen av anlalel
äldre och problemen kring åldrandet och de äldres silualion i samhällel medför
alt äldreomsorgen blir en myckel belydelsefull samhällsangelägenhel många år
framöver. Enligl socialulredningen behövs forskning och utvecklingsarbele för
den forlsalla planeringen och reformverksamheten av äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl pensionärsundersökningen har
forsknings- och uivecklingsverk-samhel kring åldrandel och dess problem hiuills
varit relalivi begränsad både internalionelll och inom Sverige. Behovel av
forsknings- och utvecklingsarbele är storl inom äldreomsorgen. Ulredningen
erinrar om atl ulvecklingen. och inle minsl den hiuills bedrivna forskningen,
har förl fram lill en förändrad positiv syn på åldrandel. Ell program
efterlyses för forsknings- och ulvecklingsarbcle. Programmel bör ulgöra en
ledning för forskningsinstitutioner, myndigheler m.fl. Del måsle vara
ivärvelenskap-ligt och spänna över etl vitt fäll såsom medicin, socialmedicin,
gerialrik. geronlologi. psykologi och sociologi. Även praktiska ålgärder,
organisationslösningar o.d. bör ingå i programmel. Ulredningen ger exempel på
lämpliga projekl samt angelägna forskningsområden. Pensionärsundersökningen
erinrar om all det inom delegationen för social forskning genomförs en
karlläggning av behovel av forsknings- och utvecklingsarbete i fråga om
åldrandet och de äldres silualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av forsknings- och
ulvecklingsarbcle inom äldreomsorgen är uppenbarligen myckel slorl. Del är
därtör nödvändigl med ökade insalser inom denna forskning. Den måste vara
tvärvetenskaplig. Inom delegationen för social forskning har en särskild s. k.
inilialivgrupp arbetat med att initiera forsknings- och ulvecklingsarbcle inom
äldreomsorgen. I årets budgetproposition har vidare tre milj. kr. beräknals för
alt slödja ulvecklingsprojekl och försök av särskild betydelse för omvårdnaden
och aktiveringen av de äldre. Äldreberedningen får i samråd med delegationen
för social forskning överväga de yllerligare initiativ som behövs för all
ulreda frågan om forsknings- och utvecklingsarbetets uppläggning och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10.7 Behov av utbildad persimul</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pensionärsundersökningen anför all
de ökade kraven på äldreomsorgen både inom primärkommunerna och landstingen
kommer alt medföra ökade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för hanHikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behov av personal. En faktor som skärper behovel är alt
del inom den sociala hemljänslen är förhållandevis många som av åldersskäl
lämnar sina anställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De stora förändringar som kan
vänlas inom äldreomsorgen under den närmaste framtiden i fråga om organisation
och arbetsmetoder släller krav på ökade utbildnings- och fortbildningsinsatser.
Jag anser all äldreberedningen bör skaffa fram ett säkrare planeringsunderlag
beträffande lillgången på personal och behovet av utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Omsorger om människor med bandikapp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.1 Handikupp som begrepp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikappfrågan är en fråga om att
göra samhället tillgängligt. Det politiska målel på handikappområdet är att
handikapppade skall vara med i samhäUets gemenskap och leva som andra. För
dessa strävanden används begreppen integration och normalisering. De är
vägledande gmndsatser för arbetet på detla betydelsefulla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikappade är inte någon särgmpp
eller en avgränsbar grupp människor. Det handlar i slällel om människor som
till följd av en skada eller en sjukdom har svårt alt della i olika slags
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom socialutredningen ser jag
handikapp som en relativ företeelse. Om skadan läks, eller sjukdomen botas,
försvinner handikappet. Om den enskilde erhåller personlig och teknisk hjälp
eller annal slöd, kan handi-kappel också försvinna eller ålminslone minskas. En
svårtillgänglig eller otillgänglig miljö eller verksamhel kan anpassas och
därigenom minska eller upphäva handikappet hos människor med skador eller
sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har när det gäller omsorgerna
om människor med handikapp samrått med statsrådet Lindahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.2 Samhällel och de handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikapp är alltså inte en
egenskap hos en person med en skada eller en sjukdom. Handikapp är i stället
etl förhållande mellan skadan eller sjukdomen och personens omgivning. Det är
således fullt rimligl alt tala om verksamhet som till följd av bristande
anpassning och omtanke förorsakar svårigheter eller reser hinder för människor
med skador och sjukdomar. Detta synsätt - som egentligen flyttar handikappet
från de enskilda människorna lill deras omgivning - är väsenlligl, ty del
lägger elt ansvar på alla huvudmän, samhälleliga som enskilda, alt verksamhet
som de bedriver skall vara tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikapporganisationerna har i hög
grad medverkat lill att utveckla den uppfattning somjag har redovisat nu. Den
innebär att handikappfrågan är etl samhällets ansvar och alltså etl ansvar för
alla människor. Kravel på integration och normalisering riktar sig till oss
alla. Samhällets anpassning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för handikappode</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fömtsätter allas solidariska engagemang. Handikapprörelsen
uttrycker saken så: insatserna på handikappområdet behövs inte bara för
handikappades skull utan för hela folkets skull, ty en gemenskap som inle
omfallar alla är en fattigare gemenskap. Jag delar även della synsäll och anser
det utgöra del gmndläggande motivet för åtgärderna på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 etl sådanl synsäll ligger alt
handikappfrågan inle kan få ses som en särfråga. Det måsle vara ell vikligl
kännetecken för samhällets utveckling all en bällre levnadsnivå kommer alla
lill del. De senasle årtiondenas slora generella politiska reformer på
socialljänslens och andra områden har medfört omvälvande förbällringar även för
handikappade. Totall sell är emellertid ulvecklingen inle alldeles entydig. Jag
måste konstalera att landvinningarna t.ex. inom tekniken har en benägenhet atl
slälla människor med skador och sjukdomar utanför. Uppfattningen alt handikapp
ökar i ett alltmer mångskiftande samhälle har enligt min mening således fog för
sig. Därigenom ökar självklart också behovet av åtgärder för all molverka
detta drag i ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravet på inlegration och
normalisering fömlsäller specialinsalser till komplettering av de generella
anordningarna. Handikapp är inle bara någonting relativt ulan också en
individuell företeelse. Häri ligger atl del måsle finnas tillgång lill
förslärkningsanordningar och särskilda resurser på handikappområdet. Detla
gäller under överblickbar lid snart sagt all verksamhel som bedrivs i samhäUel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.3 Utvecklingen uv sumhällsstödet lill hundikuppude</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del stöd som staten ger har
avgörande betydelse för handikappade både ekonomiskt och på många andra sätt.
Landstingen svarar bl.a. för medicinska insatser och för hjälpmedel som den
som är handikappad kan behöva. Kommunemas del i omsorgerna om handikappade
beslår av kurativa insatser, personlig omvårdnad, färdtjänst, hjälp med
bostadsanskaffning mm. Härtill kommer kommunernas yttersta ansvar för alla i
kommunen, vilket inte minst har belydelse för människor med handikapp. Jag har
berört den frågan lidigare (avsnill 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällels insatser på
handikappområdet har som socialulredningen visar utvecklats snabbi under de
senasle 15 åren. Del gäller både slaten och landstings- och primärkommunerna.
Arbelel har försiggått i nära samverkan med handikapprörelsen. Den har haft
avgörande belydelse för utformningen och inriktningen av verksamheten. För alt
belysa ulvecklingen kan nämnas atl enbart statens kostnader för mera direkta
handikappålgärder över statsbudgeten och den allmänna försäkringen för
budgetåret 1979/80 har beräknats lill 13 000 milj. kr. Budgetåret 1964/65
utgjorde dessa kostnader 600 milj. kr. Landstingens och kommunemas insatser för
olika ändamål på handikappområdet har utvecklats på etl molsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformarbetet under perioden har avsett en rad viktiga
områden för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för handikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhällets verksamhet. En nydaning har skelt av förskolan,
skolan och det högre utbildningsväsendet. För att handikappade skall få sin
ulbildning tillsammans med andra har säranordningar inom den tidigare s. k.
vanförevården och inom särskolan i slor ulslräckning utmönstrats, och eleverna
går i klasser och skolor inom det reguljära skolsystemet. Förslärkningsanordningar
i form av personella, tekniska och andra stödåtgärder har förts in i alla
stadier av utbildningsverksamheten för alt garantera handikappade lika bra
utbildning som andra får. Omsorgslagen medförde belydelsefulla förändringar
inte bara för psykiskl utvecklingsslördas skolgång utan också för deras
livssituation i övrigt. För elever i eftergymnasial studiesituation och vid
folkhögskolor har vårdartjänsten avgörande betydelse genom alt i det dagliga
livet tillhandahålla behövlig omvårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom arbetsmarknadspolitiken har omfattande
resursförstärkningar genomförts för att öka handikappades möjligheler lill
arbete. En avsevärd del av de totala arbetsmarknadspoliliska resurserna är
inriktade på slöd ål arbetshandikappade. Insalserna avser rehabiliterings- och
stödåtgärder för svårplacerade saml olika sysselsättningsskapande åtgärder. De
gäller vidare både den reguljära arbetsmarknaden och den skyddade verksamheten.
Reformeringen av arbelslivslagsliflningen under 1970-lalel, 1. ex. medbestämmandelagen,
arbetsmiljölagen, lagen om anställningsskydd och främjandelagen, ulgör också
ett vikligl stöd för handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den allmänna försäkringens
ulbyggnad under de gångna åren har särskilt inriktats på förbättring av
handikappades villkor. Inom försäkringens ram har handikappersättningen och
vårdbidraget lillkommil som elt hell nytt generellt stöd för all bl. a. täcka
merkostnader som följer av handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även för boendet kännetecknas de
senasle'årtiondena av betydelsefulla reformer. Reglerna i byggnadsstadgan om
bostäders, arbetsplatsers och allmänna lokalers tillgänglighet har gmndläggande
belydelse för anpassning av den fysiska miljön. Bosladsanpassningsbidragel har
utvidgats till elt generellt stöd för individuell anpassning av bosläder för
alla handikappade. Serviceboende har införts och utvecklats krafligl. Del
ekonomiska slödel genom olika slags hyressubvenlioner har förstärkts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hela organisationen för personlig
hjälp inom den sociala hemhjälpen har tillkommit och utvecklats under den
akluella perioden. Delsamma gäller färdtjänsten. Samtidigt har uppmärksamheten
på ell klart säll inriktats på anpassning av de allmänna kommunikationerna till
handikappades behov. Också hjälpmedelsverksamheten har i stort sett byggts upp
under den senasle 15-årsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slora insatser har gjorts inom
kulturpolitiken för all handikappade skall kunna la del av del alltmer
mångskiftande utbudet. Till åtgärder som har särskild betydelse hör reformerna
för synskadades och andra gmppers litteraturförsörjning, tolktjänsl för döva
och text i televisionen. Hit hör även den kraftiga utbyggnaden av
förstärkningsresurser inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.
Handikapporganisationerna har erkänts som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger Jör handikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>folkrörelse och förhandlingspart med samhällsorganen. DeUa
har gmndläggande belydelse för alla handikappfrågor. Handikapprörelsens
ställning har befästs under perioden, och erkännandet har markerats genom tillkomsten
av statens handikappråd, handikappråd i kommuner och län samt inte minst genom
en kraftig ulbyggnad av statens, landstingens och kommunernas finansiella stöd
lill organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är på del klara med all
allijäml slora krav måsle slällas på samhällel för atl målen på
handikappområdet skall nås. Handikappade är nämligen fortfarande eflersaila.
Ulvecklingen i samhällel för med sig såväl nya möjligheler som nya svårigheier
för handikappade. Arbetet med handikappfrågorna kräver fortsatta insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.4 Inriktningen uv insatserna för handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens riktlinjer för
utbyggnaden av socialtjänsten på handikappområdet bygger på de grundsatser som
har utvecklats under de senasle årtiondena. Den föreslagna socialtjänstlagens
målparagraf stämmer väl överens med den syn som sedan länge är vägledande för
arbelel inom detta område. Del är därvid enligt min mening betydelsefullt att
de grundläggande principema om normalisering och integration bekräftas genom
atl socialtjänsten enligt stadgandet skall främja jämlikhet i levnadsvillkor
och aktivt dellagande i samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare (avsnill 2.4) i
samband med behandlingen av socialtjänstens funktion och uppgifter redogjort
för mina bedömningar av socialtjänstens insatser inom samhällsplaneringen. Av
vad jag anförde då framgår att jag ser del som en viktig uppgifl för socialtjänsten
atl bevaka alt den yttre miljön - t.ex. bostadsområdena, olika allmänna
servicefunktioner m. m. - utformas med hänsyn till handikappades situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har funnit det
behövligt att för handikappades del komplettera socialtjänstlagens generella
bestämmelser med en särskild bestämmelse som rör människor som av fysiska eller
andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, alltså människor med
handikapp. I den särskilda beslämmelsen föreskrivs alt kommunen skall verka för
alt sådana människor får möjlighel atl delta i samhällels gemenskap och att
leva som andra. Den precisering av socialljänslens allmänna och övergripande
mål som görs i och med detta innebär en markering av handikappfrågan som även
jag finner angelägen och riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det väsentliga motivet för den
särskilda bestämmelsen är enligt min mening handikappades eflersaila ställning.
Bestämmelsen fäster på etl klarare sätt uppmärksamheten på handikappades
situation. Samtidigt klarlägger och bekräftar den all kommunerna liksom när
del gäller omsorgerna om barn och ungdom och omsorgerna om äldre människor har
etl gmndläggande och primärt ansvar för omsorger om handikappade. Det är en
slyrka för handikappade och deras organisationer. Jag delar således re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för handikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>missinstansernas uppfaUning alt kommunernas skyldigheler
mot handikappade skall vara direkt ullryckt i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen betonar atl dess
beslämning av gruppen handikappade - således de som av fysiska eller andra skäl
möler belydande svårigheter i sin livsföring - skall ges en vid tolkning. Det
är således fråga även om personer med psykiska handikapp, alkoholprobtemaliker
och andra med svåra sociala problem. Även jag har denna mening. Sociali
handikappades silualion är ofla särskill svår, främsl för dem själva men i hög
grad också för samhället när del gäller all lillgodose de enskilda människornas
behov. Dessa problem kräver därför särskild uppmärksamhel. Handikappbegreppet
bör således i della sammanhang ges en vid tolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör på nytt understrykas att
gruppen handikappade inte är lydligl avgränsbar. Den kan inle statistiskt
beskrivas, och det går i princip inte all ange antalet handikappade efler
handikappels art och orsak. Del kommunala ansvar för omsorgerna om
handikappade som den särskilda beslämmelsen är etl ullryck för uigår i hög
grad från den enskildes svårigheier i livsföringen. Om han har betydande sådana
svårigheier är han handikappad, och beslämmelsen skall således lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.5 Socialtjänstens unsvur för hundikuppude</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen lar i avsniitet
om omsorger om människor med handikapp upp en rad områden där handikappades
situation särskilt måsle uppmärksammas. Jag ämnar i del följande ålerkomma lill
dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I gällande ShjL:s I och 6§S gjordes
år 1968 en ändring som närmasl syftade till atl undanröja den oklarhet som då
rådde om den kommunala kompetensen på handikappområdet. Ändringen har haft slor
belydelse som etl uttryck för den viktiga grundsatsen om en aktiv, uppsökande
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänsllagen innebär ell
yllerligare klarläggande av kommunernas förstahandsansvar för handikappade. Den
bestämmelse om enskilds rätl lill bislånd för sin försörjning och livsföring i
övrigl somjag i enlighel med socialulredningens förslag har förordal tidigare
gäller handikappade lika väl som andra. Jag hänvisar lill vad jag har sagl
tidigare (avsnitt 2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har vidare
föreslagil elt särskill åläggande för kommunema all verka för alt handikappade
- med en vid bestämning av gmppen - får möjlighet all della i samhällels
gemenskap och leva som andra. Jag anser del lämpligl alt på della sålt få även
de vägledande gmndsalserna om integration och normalisering direkt angivna i
lagen och lillslyrker all förslagel genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas ansvar är långtgående.
Någon gräns för ansvarel anges inte, om man bortser från del ansvar som andra
huvudmän har och som begränsar socialtjänstens verksamhel över huvud. Del
omfallar alla situationer då människorna har svårt alt bryia sin isolering och
della i samhäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för handikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lels gemenskap och då de för sin dagliga livsföring
behöver stödåtgärder som står till förfogande på handikappområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen har som
grundläggande förutsältning atl samhället känner lill människornas situation,
problem och behov. Socialtjänsten niåste således vara en aktiv, uppsökande
verksamhel. Den skall skaffa sig kännedom om förekomsten av handikapp och verka
för atl de svårigheier som handikapp innebär bemästras. Del är betydelsefullt att
denna väsentliga utgångspunkl och melod för det kommunala arbetet får sin
bekräftelse i socialtjänstlagen. Denna uppfattning har under remissbehandlingen
också starkt hävdals av handikapporganisationerna och bl, a, slalens handikappråd.
Del är min övertygelse att kommunerna är beredda att bedriva en aktiv,
uppsökande socialtjänst för att tillgodose handikappades behov. Erfarenhelerna
från tillämpningen av det stadgande om delta som år 1968 logs in i
socialhjälpslagen visar della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstlagens åläggande för
kommunerna atl ha ansvar för omsorgerom handikappade förändrar somjag har
antytt tidigare inte de andra huvudmännens skyldighet alt svara för åtgärder
som ankommer på dem. Kommunerna är därmed inte skyldiga all vidla ålgärder som
landslingen eller slalen pä grund av särskilda bestämmelser svarar för. 1
sådana fall medför kommunernas yllersla ansvar skyldighel för dem all lill den
andre huvudmannen förmedla kunskap om de behov som kommunen har skaffat sig
kännedom om genom sin aktiva, uppsökande socialtjänsi. Jag vill också påminna
om alt del i del yllersla ansvar som kommunerna har för alla sina medborgare
ligger atl socialljänslen skall hjälpa den enskilde genom alt förmedla insalser
som andra huvudmän svarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 delta sammanhang villjag erinra
om omsorgskommitléns (S 1977: 12) arbete. Dess uppdrag avser bl.a.
huvudmannaskapsfrågor på handikapp-områdel. Därvid har kommittén särskill atl i
olika avseenden pröva kom-pelensfrågor mellan kommunerna och landstingen
belräffande omsorgen om psykiskl uivecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11.6 Åtgärder på handikappområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill att behandla
vissa särskilda frågor i anslulning lill socialutredningens redovisning för
åtgärder på handikappområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar ulredningens uppfaUning
all en bra boslad är en förutsätlning för att handikappade skall kunna della i
samhällels gemenskap och leva som andra. Jag vill också understryka alt målel
för bosladspolitiken måsle vara att alla har en egen boslad. Inslilulionen som
livsform för handikappade är numera en klart föråldrad föreleelse. Dess
ofrånkomliga särprägel sirider mot grundläggande värderingar. Det senaste
årtiondets strävanden alt överge institutionellt boende bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För atl tillgodose kvalificerade
behov - jag länker bl.a. på behov av omfaUande omvårdnad och behandling av
åldrande människor - är naturligtvis även i forlsältningen vissa
institutionella former nödvändiga. Det är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för handikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angelägel atl dessa genom hemliknande, god och ombonad
prägel molverkar intryckel av gammaldags anstalt. Den goda bostaden med väl
avpassad personlig och teknisk service uppskjuter, som HCK pekar pä i siu
remiss-svar, människornas behov av institutionell omvårdnad och behandling. Jag
vill även för egen del stryka under denna synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostaden bör enligl min mening inle
uleslutande ses som en leknisk lösning för alt lillgodose primära
boendefunklioner, atl äta, sova, vila och skola sin hygien. Till en god boslad
hör hemhjälp och hjälpmedel i den omfattning sådant behövs. Bostaden är en del
av en miljö, som måsle vara ålkomlig för människorna. Kommunikationer och övrig
service skall så långl möjligi fungera för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna har ansvar för
bosiadsförsörjningen. Ansvaret gentemot handikappade kommer lill ell viktigt
utlryck i 42 a S byggnadsstadgan, som föreskriver atl bostäder skall vara
tillgängliga även för dem. Bostadsförsörjningen för handikappade med mera
omfattande behov av individuella ålgärder underiällas genom det statliga
bosladsanpassningsbidragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den allmänt stigande
bosladsstandarden i förening med stödåtgärder som direkt riktar sig till
handikappade har förbältrat deras boendeförhållanden väsenlligl. Ännu återstår
emellertid myckel att göra. Del gäller i synnerhet i fråga om mera kvalificeral
serviceboende för personer med stora svårigheter i den dagliga livsföringen.
För alt ge dem möjligheter till ell aktivt liv måsle del allijäml göras
belydande insatser. Liksom hittills bör således socialnämnden medverka lill all
den enskilde får elt boende som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag nyss var inne på, bör
personlig hjälp ses som en del av boendet. Tillräcklig social hemhjälp är en
förutsätlning för all handikappade skall kunna leva självständigl. Denna
kommunala service har utvecklats gynnsamt inle minst genom det statsbidrag som
infördes år 1964 och förstärktes år 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den sociala hemhjälpen har
naturligtvis en tyngdpunkt i anslulning till själva bostaden såsom hjälp med
all handla, laga mat och städa. Jag ser den emellertid som en personlig service
i boendet i den vidare bemärkelsen. Den bör slå till handikappades förfogande
i de situationer de behöver sädan service. Hemhjälpsverksamheten bör alltså -
som redan har skett på en del håll - utvecklas lill en social service som genom
rikl varierade insalser gör del möjligt för handikappade atl leva självsländigl
i egna bostäder och della i olika verksamheter efter egna önskemål. Den utgör
då ell vikligl medel för all bryta isolering och skapa goda livsvillkor
kulturellt och socialt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betydelsefulla uppgifter för den
sociala hemhjälpen är enligl min mening även all ledsaga handikappade ulom
hemmel, 1. ex. för au besöka vänner, della i kulturlivet eller bara promenera.
Det har också stor belydelse att den tillgodoser anhörigas behov av avlösning i
omvårdnaden av handikappade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Omsorger för handikappade</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Färdtjänsten är en kommunal - i
några fall landslingskommunal -service som har slor belydelse för handikappade.
Den är viklig för alt de skall kunna leva ell aklivi liv och delta i kulturliv
och annan verksamhel efter fritt val. Numera finns färdljänsl i alla kommuner,
och den har utvecklats snabbi med slöd av del statsbidrag som infördes år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnl lidigare är
emellertid färdljänslen synnerligen skalande kommunerna emellan. På många håll
gäller begränsningar, I.ex. i fråga om anlalel medgivna resor. Jag föruisäller
att kommunerna är beredda atl ordna sin färdtjänst så atl yngre såväl som
äldre handikappade som är beroende av den kan anlila den efler behov. Stalsbidragel,
som infördes för all underlätta denna uiveckling, bör göra detla möjligi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller
belydelsen av socialljänslens medverkan för all handikappade skall få arbete.
Rälien till arbete och meningsfull sysselsättning är frågor som särskill
belönas i remissvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen också
framhåller är ulgångspunklen för samhällels samlade ålgärder när del gäller
arbete och sysselsällning ål handikappade inte bara att arbete ger försörjning
ulan också delaklighel i den sociala gemenskapen. Bra boslad och service av
skilda slag, främsl social hemhjälp, färdljänsl och hjälpmedel, är, som t.ex.
arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, viktiga förulsällningar för att
handikappade skall klara elt arbete. Kommunerna bör också kunna förmedla kunskap
om enskildas problem till arbetsmarknadsmyndigheten. Även av dessa skäl måsle
enligt min mening således slällas krav på en effektiv socialtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är angelägel atl samarbelel
mellan socialljänslen och arbelsmark-nadsmyndighelen fördjupas både för all
lösa enskilda människors problem och för att mera allmänt klara
sysselsättningsfrågorna. Samarbelel bör bl.a. gälla planeringen av
sysselsällningen inom kommunen, såväl i kommunens egen som i andras regi. Inom
varje kommun hör kommunen själv lill de siörsla arbelsgivarna, ofla med en
slark variation i arbelsuppgifier-nas art. Della bör ge kommunen förhållandevis
goda möjligheler all bereda även handikappade arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En god socialljänsl innefatlar
ansvar för dem som är förtidspensionärer och inle fär meningsfull
sysselsällning på annal sätl. För dem bör kommunerna kunna medverka lill all
de får en lämplig sysselsällning. Enligl min mening bör den omfaUande
verksamhelen med dagcenlraler som omsorgshuvudmännen svarar för kunna ulvidgas
till mera generella insalser på delta viktiga område. Jag har redan lidigare
tagil upp frågor om socialljänslens uppgifter när det gäller sysselsättning
(bl. a. avsnill 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikappades egna organisationer
har varit en viklig förulsällning för samhällels ökade insatser på
handikappområdet. Genom sin mångskiftande simklur finns inom handikapprörelsen
en unik erfarenhel och kunskap samlad om skilda handikappgruppers silualion,
problem och behov. Denna kunskap har förmedlats till samhällsorganen. Därigenom
har handikappade själva haft slor belydelse både vid ulformningen av målen för
samhäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Omsorger för handikappade</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lels insatser och i del fortlöpande reformarbelel. I
slora, principiella och gemensamma frägor handlar handikapporganisationerna samfällt
utifrån en enad grundsyn. På så sätt har handikapprörelsen vunnil opinion för
handikappades sak bland andra medborgare och skapai fömlsällningar för en bred
uppslulning kring reformverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikapprörelsen har nära 300000
medlemmar. Den är genom sina drygl I 200 föreningar förelrädd i hela landel.
Organisationerna är demo-kraiiskl uppbyggda, medlemmarna beslämmer själva med
lika stort inflytande för var och en över verksamhelen. Inom rörelsen förs en
öppen deball om dess uppgifter och mål. Handikapprörelsen bärs av en gemensam
idé som medlemmarna arbelar för; all handikappade har lika värde som andra och
därför skall ha samma räll som de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikappföreningarna ute i
kommunerna är handikapprörelsens gmnd och styrka. Där finns människorna, och där
kommer man problemen nära. Del lokala föreningslivet inom handikapprörelsen har
spelat stor roll för ulbyggnaden av de kommunala anordningarna på
handikappområdet. Kommunerna har insett betydelsen av nära samverkan med
handikapporganisationerna och utformat sin service i samarbele med dem.
Organisationerna har också haft betydelse för den aktiva, uppsökande
verksamheten genom sin kännedom om enskilda människors behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetet mellan de kommunala
organen och de lokala handikappföreningarna har kommit till elt viktigt
uttryck i de kommunala handikappråden och i länshundikuppråden. Sådana råd
finns numera i nästan alla kommuner - och i alla landsting - och därigenom har
del skapats fasta former för kommunernas samarbete med handikapprörelsen.
Statens handikappråds Rapport om handikappråd år 1978 ger vid handen att de
kommunala handikappråden sinsemellan skiftar starkt bäde organisatoriskt och
arbetsmässigl. Handikappråden visar sig dock ha stor belydelse. Del är min
övertygelse atl de även i fortsäliningen kommer alt spela en viktig roll i del
kommunala arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 arbelel för all förbällra
handikappades livsvillkor kommer samhället framöver liksom hittills att vara
beroende av handikapprörelsens medverkan. Dess fortsatta förmåga att samla och
slälla kunskap om behoven till förfogande är en förutsättning för atl samhällel
skall kunna lillgodose dem. Det gäller i lika hög grad slalens organ som
landstingens och kommunernas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därför ser jag del som ell
samhällsintresse av hög rang att ge handikapp-organisationema goda
arbetsbetingelser. Stal, landsting och kommuner måste ställa stora anspråk'på
medverkan från handikapprörelsens kommunföreningar, länsorgan och riksförbund
i arbetet på handikappområdet. Enligt min uppfattning måste handikappades
sakkunskap anlitas än mer i del fortsatta arbelel. Det är fråga om medverkan på
många samhällsområden både i fortlöpande reformarbele och i praktisk
ulformning av anordningar som skall betjäna människorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såväl staten som kommunerna och
landslingen har på senare år högsl avsevärt ökal sina ekonomiska bidrag lill
handikapporganisationerna. Detta har stärkt organisationernas möjligheter atl
medverka i samhällets arbele för atl förbällra handikappades villkor. Del har
givelvis grundläggande belydelse au handikapporganisationerna också i
forlsältningen ges möjligheter att utveckla sill arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Vård 1 familjehem m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12.1 Familjehem som vårdresurs</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har ansett alt
vård i annat enskill hem än del egna, vård i familjehem, är en viklig resurs
inom socialljänslen. 1 den nuvarande sociallagsliftningen finns denna vårdform
endasi reglerad som fosterbarnsvård, alltså i barnavårdslagens bestämmelser om
fosterbarn, fosterföräldrar och fosterhem. Under senare år har familjevård i
ökande ulslräckning börjat användas också för äldre ungdomar och för vuxna inom
både socialvården och sjukvården, t.ex. den psykiatriska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag
beträffande vård i familjehem avser både bam och vuxna. Tyngdpunklen i
familjehemsvården kommer dock säkerligen även i framtiden alt ligga bland barn
och ungdom. En stor del av della avsnitt tas också upp av en redovisning av de
särskilda regler som skall gälla för dessa gmpper och som motsvarar de
nuvarande fosterbarnsreg-lema. Först skall jag emellertid behandla vård i
familjehem som en allmän resurs inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens
ställningstaganden bygger delvis på arbete som har utförts av
foslerbarnsuiredningen och som har presenterats i ett belänkande (SOU 1974:7)
Bam- och ungdomsvård. Viktiga delar av fosterbarnsutredningens undersökningar
och överväganden kommer därför all presenteras jämsides med
socialulredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdformen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som fosterbarn räknas enligt
barnavårdslagens regler dels barn som har placerats i enskilt hem efter all ha
tagits om hand för samhällsvård, dels bam som av föräldrama själva har
placerats i fosterhem, s. k. privatplace-rade barn. Jag kommer i fortsättningen
atl reservera begreppel familjehem för sådana hem, där en placering sker genom
socialnämndens försorg. De privatplacerade barnen kallar jag barn i annal
enskill hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt en undersökning som gjordes
av foslerbamsutredningen i början av 1970-talel hade de nämndplacerade
fosterbarnen i många fall placerats på långl avstånd från föräldrarna, och en
majoritet av placeringarna hade skett utanför hemortskommunen. Fosterbarn från
störte samhällen och tätorter placerades i många fall i mindre kommuner.
Utredningen fann att valet av placeringsort inle alltid styrdes av behandlingsmotiv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många av fosterbamen kom från
enförälderfamiljer, en tredjedel hade vistats i föräldrahemmet när föräldrarna
separerade. 1 det närniaste hälften av de omhändertagna bamen hade någon gång
vistats i barnhem och dessa bamhemsplaceringar hade till övervägande del ägt
rum samma år som barnel hade fölls. Nära en tredjedel av barnen hade fått någon
form av barnpsykialrisk behandling eller vård. Av de omhändertagna barnen hade
en fjärdedel tidigare varil placerade i annat foslerhem. I en femtedel av
fallen upphörde placeringen därför alt fosterföräldrarna inte själva ville
fortsätta vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Foslerbamsutredningen tog
principerna om normalisering, närhet, frivillighei och medinflylande som
utgångspunkt för vård och behandling av bam och ungdom i annal hem än den unges
egel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med normalisering avsåg utredningen
alt samhällels insalser för människor med särskilda behov skulle ha en sådan
utformning all de i så lilen ulslräckning som möjligt upplevdes som särbehandling.
En omplacering av elt bam skulle således innebära så begränsade förändringar i
barnets livsföring som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med närhet avsåg ulredningen atl
insatser för den enskilde i största möjliga utsträckning bör sättas in i
närmiljön. En placering av etl barn i annan familj bör i princip inriklas på
ålerförening av barnet och föräldrarna. Återföreningen torde i flertalet fall
underlättas om kontakter förekommer mellan bam och föräldrar också under den
tid barnet vårdas utanför sitt eget hem. Placeringar på korta avstånd från
hemmet underlättar givelvis sädana kontakter. Utredningen föreslog därför .tt
placeringar i första hand skulle ske inom den egna kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Foslerbamsutredningen föreslog
bl.a. att fosterbarnsvården i nuvarande form skulle ersättas av vård i
enskilda och kommunala familjehem. De enskilda familjehemmen svarar mot de
foslerhem som i dag används av bamavårdsnämndema för placering av barn som är
omhändertagna för samhällsvård. De kommunala familjehemmen är en utvecklad form
av familjehem, där minsl en av vårdarna är anställd på heltid av kommunen.
Utredningen nämner också vad som skulle kunna kallas en mellanform, nämligen
kontrakterade familjehem. Dessa håller enligl avtal med kommunen en beredskap
för att med kort varsel ta emol elt visst högsla antal bam för omvårdnad.
Placeringar i enskill hem som äger mm på privat väg skulle enligt
fosterbarnsulredningens förslag inte längre omfattas av några särskilda
bestämmelser. Jag återkommer till socialulredningens förslag i denna del och mitt
ställningstagande lill det i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 2.7.6)
redogjort för den försöksverksamhet -Skåneprojektel - som har bedrivils för att
pröva bl.a. fosterbarnsulredningens förslag. Fosterbarnsutredningen såväl som
socialutredningen har lagt vikt vid att samhället bygger ut sina insatser för
att hjälpa barnet eller den vuxne i hemmiljön. På det sättet anser
utredningarna att del bör vara möjligt att minska antalet placeringar för vård
utanför det egna hemmel. </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr I.DelA</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de barn eller vuxna som inte kan få tillräcklig hjälp
eller vård i det egna hemmet är vård i familjehem i allmänhet att föredra
framför annan vård. Socialutredningen anser således, som jag har antytt redan,
atl vård i familjehem många gånger kan vara ell bällre allernaliv än
instilutionell vård också för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialulredningens förslag
till socialtjänstlag skall socialnämnden ha ansvarel för atl de som genom
nämndens försorg las emol i annal hem än del egna får god vård. Vården i
familjehem.skall givelvis vara präglad av den helhelssyn på människan och
hennes silualion som är grundläggande för den nya socialtjänsten. Lika
självklart är atl principen om atl socialljänslens insalser så långl möjligt
skall utformas tillsammans med den enskilde också skall gälla vården i
familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag återkommer lill längre fram
(avsnill 2.25) måste bam och ungdom i vissa särskill angivna situationer kunna
beredas vård även om det inle går att få samtycke lill vården. Om sådan vård
har beslutats, är det socialnämnden som beslämmer var den unge skall vislas
under vårdtiden och hur vården skall anordnas. Även i sådana fall bör
socialnämnden enligt socialulredningens förslag i första hand pröva om vård i
annat enskilt hem kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av
socialulredningens belänkande har flertalel inslanser slälll sig positiva lill
vård i familjehem som resurs inom socialljänslen och belonai värdet av atl
vårdformen också görs tillgänglig för vuxna. Man framhåller bl. a. all
familjehemmen kan ge en individuellt anpassad och personligt utformad vård som
ligger nära etl normalt säll att leva och alt vården i allmänhet ger goda
resultat. En viss tveksamhet uttrycks dock på en del håll inför möjligheten alt
i ökad utsträckning engagera familjehem. Det är svårt att rekrytera familjehem,
och kommunerna konkurrerar om de resurser som finns i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några av de kommuner som har
omfattats av Skåneprojektel framhåller all försöken med kontrakterade
familjehem har visat på stora fördelar ur vårdsynpunkl och därför har stora
utvecklingsmöjligheter. Malmö kommun pekar på de svårigheier som finns när del
gäller arbelsrättsliga samt försäkrings- och skallelekniska frågor.
Helsingborgs kommun anför att det inle finns skäl all i delalj reglera vården i
olika typer av familjehem. Flera av remissinstanserna har samma uppfaUning och
menar all kommunerna bör ges slora möjligheler alt själva utforma familjevården
utifrån lokala förhållanden och de akluella behov som skall tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl. a. kriminal vårdsslyrelsen och
brotlsförebyggande rådel haren positiv inslällning lill förslagel att vidga
vård i familjehem lill all i högre grad omfatta även vuxna. Enligt rådets
uppfattning bör resurserna ökas så alt barn, föräldrar och familjehem kan få
det önskvärda stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska nyklerhelsvårdsförbundel
anser all man jämsides med utveckling av familjehem måsle ulveckla de
inslilutionella resurserna specielll för tonåringar och missbmksgrupper.
Sveriges läkarförbund och Svenska lä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>karesällskapel har samma uppfaUning och anför all ungdomar
i många fall har svårt all smälla in i en familj och i slällel bättre klarar
elt boende i små behandlingsinslitutioner eller tonårshem. Kommunförbundel
anser all samspelet mellan olika former av socialt behandlingsarbete - vård i
familjehem resp. inslilution - inle har belysts lillräckligl i ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan för egen del i allt
väsentligt instämma i de synpunkler och förslag på den framlida vården i
familjehem som foslerbarnsuiredningen och socialulredningen har lagl fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård i familjehem är i dag den
dominerande vårdformen för barn och ungdom som behöver vård uianför del egna
hemmel. Ulredningarna anser också liksom en i slort sell enig remissopinion atl
vård i annal enskill hem som regel skall prövas före vård i inslilution i de
fall barn och ungdom behöver beredas vård utanför del egna hemmel. All vård i
familjehem i flertalet fall anses överlägsen vård i institution beror på den
nära anknytningen lill vuxna föräldraersällare och den känslomässiga relalion
som uppslår mellan dem och barnel. Della är oflasl en förulsällning för barnets
utveckling lill en irygg, harmonisk och väl fungerande människa. Jag ansluler
mig alliså lill uppfallningen all vård av barn och ungdom som inle längre kan
bo i sina egna hem bör ges pä ell sådanl säll all förhållandena för barnel så
lilel som möjligi avviker från den unges normala förhållanden. Vård i
familjehem uppfyller enligl min mening della krav. Somjag har sagl tidigare
(avsnitt 2.7) bör målet vidare vara alt vård skall beredas så nära den
enskildes hem som möjligt. Man måsle emellertid samtidigt vara klar över all
undantag kan vara nödvändiga av vårdmässiga och andra skäl. Bra vård och rätt vårdresurs
måsle gå före vård på nära håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skåneprojeklei har getl många
värdefulla erfarenheter när del gäller såväl vårdens ulformning och
genomförande som frågor av mer praktisk och administrativ karaktär. I
slutrapporten från Skåneprojektel har ledningsgruppen pekat på atl
konlraklerade familjehem i den egna kommunen eller dess närhel ger
förulsällningar för en konslruktiv problembearbelning men också släller krav på
aktiva insatser för alt få etl samarbele till stånd mellan alla berörda parter.
Ledningsgruppen anser all del är viktigt atl det finns tillgång till resurser i
kommunen av det slag som de s.k. sociala basstationerna i Malmö representerar.
Man menar också atl del är angeläget all den ansvarige socialarbelaren får
hjälp med handledning och kompletlerande insalser vid analys och bearbetning
av problem inför viktiga ställningstaganden i fråga om placeringar. Del gäller
I.ex. all väga konsekvenserna av separation i sociala krissituationer mot
riskerna för att barn far illa på grund av t. ex. gravt missbruk hos den som
vårdar barnel. Frågor om försummelser, vanvård och liknande måsle alllid
avgöras efler en bedömning om vad som är minst skadligl för barnel. Etl
angeläget behov enligt rapporten är vidare all utbildningskurser ordnas och all
organiseral slöd ges lill familjehemmen. Ledningsgruppen anser atl
personalomsättning och arbelsbelaslning i den kommunala socialvården försvårar
elt längsikligl behandlingsarbele och en konlinuilet i vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några av de problemområden
försöksverksamheten har riklat uppmärksamhelen på prövas nu närmare av
socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulmärkande för den nya
socialljänslen är del kontinuerliga vårdansvar som socialnämnden skall ha
oavsell om den enskilde vårdas i familjehem eller inslilution - hem för vård
eller boende. Närt. ex. etl barn skall flyttas över från en institution till
ett familjehem måsle del alliså ske i nära samarbele mellan berörda vårdenheler
och socialnämnden. Konlinueriig samverkan mellan socialarbelaren inom den
kommunala socialljänslen och den enskilda familjen har slor betydelse. Jag
anser därför - i likhet med flera av remissinstanserna - all vården i
familjehem kräver en fasl central organisation inom kommunen för tillsyn och
service. Delta gäller i synner-hel de slörre kommunerna. Det utredningsarbete
som nu pågår rörande vård i familjehem av missbrukare bör i flera avseenden
kunna resultera i överväganden och förslag som får betydelse också för annan
vård i familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i della sammanhang också
lill viss del inslämma i de synpunkler som har framförts under
remissbehandlingen när del gäller behovel av att inrälla särskilda
behandlingskollektiv eller lonårshem för tonåringar och äldre ungdomar som är
missbrukare. En del ungdomar som genom socialljänslens försorg skall beredas
vård uianför del egna hemmet är i en sädan ålder alt en flytlning från
föräldrarna upplevs som naturlig. Samlidigl saknar dessa ungdomar den mognad
och självsländighel som är nödvändig för all klara ell boende på egen hand. 1
sådana fall kan en placering i ell mindre behandlingskollekliv många gånger
vara att föredra. För ell sådanl ställningstagande talar också några uttalanden
som citeras i slutrapporten från Skåneprojektel. Projektels utvärderingsgrupp
menar alt familjehemmens möjligheter alt träda i slällel för existerande och
tillgängliga inslitu-lionsresurser är begränsade. Utvärderingsgruppen menar att
del är rimligare och på sikl fmklbarare atl satsa på en utveckling av
insliluiionsresur-serna än alt driva en utveckling mot alltmer
"kvalificerade" familjehem. Gruppen menar dock atl en satsning
samtidigt bör ske på familjehemsverk-samhelen. Försöken visar all kommunerna
behöver salsa mer på introduktion av placerade, information, slöd från
socialassistenter och andra, handledning och parallella ålgärder i det
biologiska hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i familjehem uv narkotikamissbrukare m. ni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1977/78: 105 om åtgärder mot narkotikamissbruk,
som antogs av riksdagen våren 1978, behandlas bl. a. vård i enskilt hem av
narkotikamissbmkare. I propositionen konstaterar den dåvarande socialministern
att vård i enskilt hem har många positiva inslag. Del ger möjlighet lill nära
anknylning lill några få personer i en nalurligl fungerande miljö. Familjevård
kräver dock liksom andra vårdformer kunskap, planering och uppföljning.
Värdfamiljerna behöver slöd, handledning och utbildning. Många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>problem av praktisk och principiell nalur måsle lösas för
alt familjevården skall kunna ulvecklas. Särskilt gäller detla ulformningen av
stöd och handledning i det praktiska arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet med vad som föreslogs i
propositionen kommer statsbidraget lill kommuns koslnad för vård i enskilt hem
av narkotikamissbrukare också att kunna ulgå vid placering av
narkotikamissbmkare i behandlingsenheter med upp till fyra platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera myndigheter och
organisationer arbetar f n. med utveckling av vård i enskill hem. Inom
socialslyrelsen har barn- och ungdomsvården studerats i del s. k. BUF-projeklel
(mål och meloder i vården av barn och ungdom i familjehem). Projektet har
redovisats i rapporten (Socialstyrelsen redovisar 1978; 10) Barn och ungdom i
familjehem. Socialstyrelsen ansvarar också för översyn av familjevård inom den
psykiairiska vården. Forsknings- och utvecklingsarbete pågår vidare inom bl. a.
kommuner och ideella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 juni 1978 har - som ett resullal
av det tidigare redovisade arbetet med åtgärder mol narkotikamissbruk -
tillkallats en särskild utredare (S 1978:05) för att initiera, samordna och
utvärdera viss försöksverksamhet saml med ulgångspunkt i detta ulreda vissa
frågor rörande vård i familjehem av missbmkare. Försöksverksamheten avser att
pröva olika möjligheler till rekrytering av familjehem och olika former för
ulbildning, handledning och stöd till de personer som ger vård i enskilt hem.
Ulredaren skall bl. a. ge en beskrivning av vård i enskilt hem och undersöka
föru t sätt ni ng-ama alt lösa problemen med ansvars- och försäkringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många remissinsianser har hävdat
alt det finns ett stort och uppdämt behov av utbildning för vårdare i
familjehem. Man framhåller bl. a. utbildningens belydelse för rekrytering av
nya familjer. Örebro kommun anför att nära hälften av alla omplaceringar i
foslerhem är en följd av all fosler-föräldrarna har tröUnat. SACO/SR och
Sveriges Socionomers Riksförbund poängterar att familjevårdsverksamhelen
kräver en fasl, central organisation för tillsyn och service. Utbildningen
måste enligl dessa inslanser vara omfaltande och ersättningen så hög att
samhället kan slälla slora krav på hemmens engagemang och funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningsfrågorna har enligl min
mening väsenllig belydelse för utformningen av vård i familjehem. En
förbällrad ulbildning är avgörande för hur socialljänslen i framliden skall
kunna lillgodogöra sig de slora resurser som familjevården erbjuder. Den är
bl.a. också ell medel alt söka minska antalet skadliga omflyttningar av unga
från elt hem till ett annal. Socialslyrelsen liksom vissa sludieförbund
utarbelar studiemalerial för sådan ul-bildningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen bör sikta till alt ge
djupare insikter i det som är specifikl för vård av bam och ungdomar. Särskild
uppmärksamhet måsle ägnas utbild-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen av dem som skall ha hand om familjevård för vuxna.
Ulbildningen bör med fördel kunna knyta an lill de vårduppgifter
familjevårdarna redan har, eller kommer att ha. Det bör vara möjligt alt
anordna ulbildning i samarbele med familjevårdarnas föreningar och
Kommunförbundet och dess länsavdelningar. Också socialarbetare som placerar
klienlen i familjehem bör ansvara för eller i varje fall la del av den
ulbildning som familjevårdaren får. Ell viktigi inslag i
ulbildningsverksamhelen är möjligheterna för familjevårdarna att utbyta
erfarenheler och diskulera gemensamma problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Foslerbarnsuiredningen föreslog i
silt belänkande all kommunerna skulle dela upp ersällningen för familjevärden
i Ivå delar, en som avsåg vissl arvode per barn och månad och var skailepliklig,
en annan som avsåg icke skallepliklig omkoslnadsersättning för mat, kläder osv.
Förslaget ledde bl.a. till en ändring i skattelagstiftningen. Socialutredningen
har anslutit sig lill foslerbarnsulredningens synpunkler i ersättningsfrågan.
Numera lorde del system som foslerbarnsuiredningen rekommenderade tillämpas
genomgående i landels kommuner. De allra flesla följer de rekommendalioner
lill kommunerna när del gäller ersällningarnas sloriek m.m. som Kommunförbundel
har ularbelal. Ersätlningsbeloppen följer sedan år 1975 basbeloppel för januari
varje år. Kommunförbundel sluderar fortlöpande ersältningarna lill familjehem
för såväl barn och ungdom som vuxna. Rekommendalioner avseende vuxna saknas
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De instanser som under
remissbehandlingen av socialulredningens slut-belänkande har haft synpunkler i
ersättningsfrågan har pekat på nödvändighelen av all ge familjehemmen en
ersällning som gör det möjligi all slälla höga krav pä deras funktion och
engagemang. Nlågra remissinsianser anser all del finns för få rikllinjer för
ersällningen och all flera av kommunema inle följer de rekommendalioner som
finns i dag. Bl.a. Föreningen Sveriges socialchefer föreslår all
Kommunförbundet skall ges i uppdrag all utarbeta riktlinjer för ersättning inom
familjevård för vuxna på samma sätt som nu gäller fosterbarnsvården.
Foslerföräldraföreningen föreslår en kraftig uppjuslering av
ersätlningsbeloppen och vill all ersällning lill familjehemmen i framliden
skall faslslällas i förhandlingar mellan foslerföräldraföreningen och
Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol bakgrund av den
utredningsverksamhel som enligl vad jag har redogjort för redan pågår och som
bl. a. har all behandla ersältningarna lill familjehemmen finns del enligl min
mening inle anledning att i delta sammanhang la någol ylterligare initiativ i
ersällningsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12.2 Särskild tillsyn över burn i fumiljehem och unnat
enskilt hem Nuvurunde regler om foslerburnsvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med fosierbarn avses barn under 16
år, som vårdas och foslras i annat enskill hem än hos föräldrarna eller särskill
förordnad förmyndare, vilken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har vårdnaden om bamet (46 S BvL). För dessa barn gäller
all de mera stadigvarande får sin dagliga omvårdnad och uppfostran av någon
annan än föräldrarna eller annan vårdnadshavaré men all vårdaren ändå inle har
det fulla bestämmandel över barnet. Den rättsliga vårdnaden har vårdnadshavaren
kvar, dvs. i allmänhet föräldrarna. De kan därför när som helst bestämma all
barnel skall vara någon annanslans än i foslerhemmel, de är allijäml barnels
förmyndare osv. Rätten att bestämma om bamels vistelseort gäller dock inle om
barnel enligl 25 S och 29 S BvL har tagits om hand för samhällsvård, eftersom
barnavårdsnämnden då har övertagit föräldrarnas uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell barn kan komma lill foslerhem
på olika sätl. I de flesta fall, omkring tre fjärdedelar av alla, har
barnavårdsnämnden placerat barnel i enskilt hem efler atl ha tagit barnet om
hand för samhällsvård. Men det förekommer också att föräldrama själva tar
initiativet och placerar sitt bam i fosterhem. Anledningen kan vara att
föräldrarna på gmnd av sjukdom, arbele eller ulbildning på annan ort,
utlandsvistelse eller liknande under en tid inle själva kan svara för barnets
dagliga behov. Man talar i dessa fall, som jag har nämnl lidigare, om
privalplacerade barn. Inle sällan blir det barnets mor- eller farföräldrar
eller någon annan nära släkting som blir fosterföräldrar. Har föräldrarna inle
själva någon som är villig att ansvara för barnel, kan barnavårdsnämnden bislå
med fosterhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur barnet än har kommit att bli
placerat i fosterhem gäller att bamavårdsnämnden skall ha godkänl
foslerhemmel. Nämnden skall också ha fortlöpande tillsyn över att barnel har
del bra medan det vistas där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Burn i fumiljehem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer senare (avsnitt 2.25)
alt föreslå att barn och ungdom upp till 18 års ålder skall kunna beredas vård
utan samtycke när del finns brister i omsorgen om den unge eller den unge själv
missbrukar beroendeframkallande medel eller begår brott. I de senare fallen
skall den unge under särskilda förutsätlningar kunna tas om hand upp till 20
års ålder. En viklig vårdresurs i dessa sammanhang kommer att utgöras av
familjehemmen. Det kan också antas alt socialnämnderna i ökande omfattning
kommer att vilja förmedla familjehem som ell led i en samförslåndslösning med
föräldrama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagt
tidigare ansvarar nämnden i båda dessa situationer för kvalitén på del ulvaida
hemmel såväl före placeringen som under hela vårdtiden. Utredningama och
remissinstanserna är dock överens om att del liksom hittills dessutom finns
anledning atl för dessa fall för de ungas del behålla de särskilda regler om
tillsyn som barnavärdslagen i dag innehåller för fosterbarnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen understryker atl
det är viktigt att nämnden medverkar till att bamets kontakter med de egna
föräldrarna består under tiden som det vårdas i det andra hemmet.
Fosterföräldrarnas kontakter med föräld-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård i familjehem rn. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rama bör också upprätthållas så att dessa kan la del i
beslul som rör bamel. Foslerföräldrama bör få slöd och hjälp av nämnden och la
konlakl med denna innan de beslular i frågor som har slor belydelse för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar utredningarnas
uppfattning. Del innebär i korthel all socialnämnden skall svara för all
barnel under liden i familjehemmet får god vård och fostran och en lämplig
utbildning. Det innebär vidare en skyldighet för nämnden all lämna både
barnels föräldrar och den som vårdar bamel det råd och stöd eller den hjälp av
annat slag som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Privutplucerude burn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mera delade meningar råder det om
värdet av särskilda regler vid prival-placering av barn i annat hem än del
egna. Foslerbarnsuiredningen föreslog att det obligatoriska tillstånds- och
tillsynsinslitutel skulle avskaffas i dessa fall. Utredningen framhöll bl. a.
atl man i allmänhel inle kan anse all andra eller högre krav skall ställas på
de enskilda familjer som föräldrarna har vall att låta barnet bo hos än på
föräldrarna själva. Samhällets ansvar för att bamen får en så god uppväxt som
möjligt bör vara lika starkt om bamet vårdas i en annan familj. Behöver
samhällel ingripa mot missförhållanden, bör detta ske enligl samma regler
oberoende av var barnet vislas. Foslerbarnsuiredningen pekade vidare på
svärighelerna att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna om
tillståndstvång och alt ingripa mot placeringar som redan har skett utan
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av
fosterbarnsutredningens betänkande gick remissinstansema i stor utsträckning
emol utredningen. Man ansåg att blotta förekomsten av en lagregel med krav på
tillstånd hade en preventiv effekt och atl den hade förebyggt olämpliga
placeringar. Åtskilliga instanser hävdade att lillslåndslvångel hade elt värde
som skydd för barnen och stöd för föräldrarna, både de biologiska och de
blivande fosterföräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socicilutredningen har instämt i de
kritiska synpunkler som framfördes under remissbehandlingen av
fosterbarnsutredningens belänkande. Utredningen har stannat för att barn under
16 år inte utan nämndens medgivande bör få beredas vård och fostran i annat
enskilt hem än vårdnadshavares. Man framhåller bl. a. all nämnden genom sin
medverkan kan förhindra en placering som är olämplig från bamets synpunkt.
Socialutredningen anser det inte vara tillfredsställande atl den som väljer alt
på egen hand placera bamel i en annan familj skall vara underkastad andra
regler än den som vänder sig till socialnämnden för alt få dess medverkan.
Barnet bör inte genom föräldrarnas beslut kunna undandras det slöd och den
hjälp som reglerom medgivande avser att tillförsäkra barnet i en situation som
ofta är svår för bamet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag har
föranlett delade meningar bland remissinslanserna. De flesta som har yttrat
sig i frågan slöder dock utredningens förslag. Bland dessa märks flera
länsstyrelser, Föreningen Sveriges socialchefer, SACO/SR och Sveriges
socionomers riksförbund. Dessa remissin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem rn .m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stanser upprepar i huvudsak de argument som framfördes mot
foslerbarnsulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol socialulredningens förslag i
denna del framförs emellertid också kritik från flera håll. Kammarrätten i
Göteborg menar alt del finns skäl atl anta alt socialnämnden i framliden i
slörre ulslräckning kommer alt medverka vid placering av barn i foslerhem,
oavsell om regler om tillstånd finns eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun anser bl. a. all
privalplaceringar av barn i enskilt hem i de flesta fall är något som
föräldrarna har genomfört lill barnets bäsla och all den familj som tar hand om
barnet ser som sin uppgift atl erbjuda en god miljö och en god foslran. Enligt
kommunens uppfattning skulle krav på godkännande och kontroll från nämnden
kunna få en avhållande effekt, även när en privalplacering skulle vara till
fördel för barnets utveckling och välbefinnande. Kommunen förordar emellertid,
i likhel med bl.a. TCO och Sveriges socionomförbund, atl föräldrarna skall vara
skyldiga alt göra anmälan till nämnden när de mera varaktigt överlåter barnets
vård och fostran på annan person. Kommunförbundel avslyrker socialutredningens
förslag och förordar fosterbarnsutredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del ansluler jag mig till
socialutredningens ställningstagande. Jag föreslår alltså att man skall behålla
kraven på socialnämnds tillstånd och tillsyn även beträffande de barn som utan
nämndens inilialiv eller särskilda medverkan kommer alt vårdas och fostras i
annat hem än vårdnadshavarens. Som skäl för detla villjag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är här fråga om barn som under
en längre tid - inte sällan flera år, ibland hela bamets uppväxtlid - skall få
all'sin omvårdnad och uppfostran i ett hem som inle är föräldramas. Samtidigt
saknar de den rättsliga StäUning i förhållande till de vuxna i sin närmaste
omgivning som etl barn har i förhållande till sina egna föräldrar.
Fosterföräldrarna är t. ex. inte förmyndare för barnet, och barnet har inte
rätt till arv eller annan ekonomisk trygghet vid fosterföräldrarnas frånfälle.
Normall sell skall barnet i stället så snart förhållandena tillåter det
återförenas med sina biologiska föräldrar. Dessa har också i princip ett
beslämmande inflytande över när bamets vistelse i del andra hemmel skall
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De barn som på della sätt av sina
föräldrar har placerats för vård i annal hem än del egna har därför
otvivelaktigt en mera ulsatl ställning än andra bam. De flesta överenskommelser
som träffas mellan ett barns föräldrar och dess blivande vårdare görs
säkerligen efler noggrant övervägande och med barnels bästa för ögonen. Det
hindrar inle att barnets ställning både rättsligt och rent faktiskt blir sådan
atl det enligt min mening finns skäl att ha särskilda regler till skydd för
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förälder som av någon anledning
ser sig nödsakad att skiljas från den direkta vården och omsorgen om sitt bam
för en längre tid måste normalt sett känna oro inför delta beslut och vad del
kan komma alt medföra för framtida verkningar för barnet, för honom själv och
för deras inbördes</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relationer. Även om de tillämnade fosterföräldrarna är
personer som föräldern och barnet känner väl och har förtroende för, finns det
alltid risk för atl del senare skall uppslå missförslånd eller
meningsskiljakligheler i frågan om vården av barnel. Det kan därför ha slor
belydelse all någon utomstående redan från början aklivi bevakar barnels
inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden kan med silt kunnande
och sina resurser slödja såväl föräldrarna - ibland kanske t. o. m. på ett
sådanl salt all någon skilsmässa bam-föräldrar inle alls blir nödvändig - som
de blivande foslerföräldrama. En viklig uppgifl för nämnden blir alt för båda
parter klargöra deras rältigheter och skyldigheter gentemot barnel och mol
varandra. En annan viktig uppgift blir att bedöma de konsekvenser som en
separation kan ha. Under tiden som bamel vistas i det andra hemmet är del ofta
en viktig uppgift för nämnden all på olika sätt slödja barnels föräldrar och
underlätta deras konlakl med barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag strax skall återkomma till
anser jag det nödvändigl att vi i den nya lagstiftningen behåller en regel som
gör det möjligt för socialnämnden atl under vissa förulsällningar förbjuda en
vårdnadshavaré all ta tillbaka ell bam från dess foslerhem. För atl nämnden
över huvud tagel skall kunna bevaka barnels rätl i dessa situationer måste
nämnden vara väl förtrogen med barnels situation och någon tvekan får inte råda
om bamets status och nämndens ansvar för det. Även detta förhållande talar för
att de nuvarande reglerna om tillstånd och tillsyn bör behållas i framtiden.
Dessa regler ger nämnden ett formellt ansvar och garanlerar atl nämnden kontinuerligt
vakar över barnets förhållanden. Med de möjligheler som nämnden har alt slödja
föräldrarna och barnets vårdare förbättras också utsikterna atl barnet skall
kunna återvända till sina föräldrar ulan att detta behöver bli en dramatisk
eller skadlig upplevelse för bamet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis också
understryka alt de flesta privalplaceringar av bam självklarl äger rum under
förhållanden som är tiUfredsstäUande för bamet. Att nämndens roll i dessa
sammanhang blir begränsad förringar inte värdet av regler som har lill syfte
alt stödja bam, föräldrar och vårdare. Jag är givetvis medveten om atl liksom
hittills privalplaceringar av barn i inle obetydlig omfattning kommer alt ske
utan att socialnämnderna i förväg får vetskap om dem. Jag tror emellertid alt
regler om lillståndsplikl och tillsyn har etl värde också därför alt de anger
normer för hur vi så långl möjligt skall garantera dessa barn en Irygg
existens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visielsebarn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 46 S andra slyckel BvL får
barnavårdsnämnd när del finns särskilda skäl beslula att bam under 16 år, som
vislas i annal enskilt hem än hos föräldrarna eller annan vårdnadshavaré, skall
anses som fosterbam även när barnet inte är fosterbarn. Sådanl barn kallas även
"vistelsebam". Bestämmelsen avser främsl atl förhindra alt någon
försöker undgå fosier-bamstillsynen genom att påstå all del bam som vistas hos
honom inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"foslras" i hemmel. Även i fall där del står
alldeles klart atl någol fosler-barnsförhållande inte föreligger - t.ex. när
barnel vistas hos någon som sommarbarn - kan nämnden bestämma att barnet skall
anses som fosierbarn och vara underkastat reglerna om tillsyn m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har inte funnit
skäl all föreslå en molsvarande regel i den nya lagsliftningen. Mol detla har
heller inle väckls några invändningar från remissinslanserna. Däremol vill
ulredningen behålla den nuvarande regeln i 51 S BvL, enligl vilken nämnden om
del behövs från barnavårds-synpunkl har befogenhet atl förbjuda person som har
sill hem inom kommunen alt ulan nämndens medgivande ta emol annans barn under
16 år för vistelse i hemmel annat än lillfälligl. Inle heller i den delen har
remissinslanserna haft något all erinra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också jag anser all en regel som
ger möjlighel atl meddela någon förbud alt la emot vistelsebarn bör vara etl
lillräckligl skydd för barn som placeras lillfälligl hos andra för kortare
lider. Någon beslämmelse som ger rätt atl anordna särskild tillsyn i dessa fall
behövs således inte. Inte heller vid mera långvariga vistelser hos annan än
vårdnadshavaren finns det enligl min mening behov av bestämmelser vid sidan av
dem som jag redan har föreslagil om skyldighel atl söka lillslånd och om
särskild tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar alltså socialulredningens
uppfaUning alt den nuvarande regeln i 46 S andra slyckel BvL inle bör få någon
ny motsvarighel, men all socialnämnden skall ges möjlighel all även i
forisallningen meddela förbud mol all la emol visielsebarn. Socialulredningen
har ansell all del inle finns lillräcklig anledning atl på samma sätl som i dag
låla förbudei gälla vid flyllning till annan kommun eller all ålägga nämnden
all underrätta den andra kommunen om ell meddelai förbud. Jag ansluler mig till
denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12.3 Foslerbarnsbegreppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Foslerbarnsuiredningen föreslog
alltså alt samhällets tillsyn över barn som vårdas och fostras i annat hem än
del egna skulle begränsas lill fall då placeringen hade anordnats genom
socialnämndens medverkan. För dessa fall föreslog foslerbarnsuiredningen också
alt man skulle tala om vård i familjehem och alt begreppel foslerhem - och
därmed begreppen fosterbarn och fosterföräldrar - skulle utmönstras ur
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhel med fosterbarnsutredningen
vill socialutredningen förbehålla termen vård i familjehem sådan vård i enskilt
hem som anordnas genom socialnämndens medverkan, antingen den har åstadkommils
på frivillig väg eller med slöd av den särskilda lag, som enligl vad jag
älerkommer lill skall medge vård ulan samiycke. Vård och fostran av barn i
annan familj än den egna skall däremol inle anses som vård i familjehem om den
har skell på prival väg ulan nämndens medverkan. Även socialulredningen
ansluler sig dock, om än med tvekan, lill foslerbarnsulredningens förslag alt
inte längre i lag använda begreppen foslerhem, fosierbarn eller
fosler-föräldrar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård i familjehetn m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat
sig över socialutredningens förslag i denna del har moisall sig förslagel. De
har bl.a. anförl alt begreppet fosterbam inle har den negativa klang som har
gjorts gällande. Flera remissinsianser har dessutom uttalat farhågor för alt en
utmönstring av foslerbarnsbegreppel kan medföra svårigheter i
rältslillämpningen. Någon har åberopat atl begreppel har en inlernationell
förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag känner för egen del slark
sympati för de moliv som ligger bakom båda utredningarnas förslag atl mönstra
ut foslerbarnsbegreppel. Oavsell om begreppel hos den enskilde har en dålig
eller god klang, kan del inle förnekas atl de barn som får benämningen
fosierbarn på sig riskerar atl känna sig annorlunda än andra barn. Del finns
enligt min mening inle heller någol sakligi behov av all med en särskild lerm
kunna utmärka de barn som genom socialtjänstens medverkan eller på föräldramas
egel inilialiv för kortare eller längre tid har beretts vård i annat enskill
hem än del egna. Deras silualion skiljer sig för övrigl ofla i praktiken inte
mycket från andra fall av familjevård, l. ex. när någon - barn eller vuxen -
genom sjukvårdens försorg har berells plals för eftervård i enskill hem. Den
särskilda tillsyn av socialnämnden som enligl vad jag har förordat lidigare
skall gälla när bam mera varaktigt placeras i ett annal hem än del egna ulgör i
sig inle lillräcklig anledning all behålla begreppel fosierbarn. All begreppel
kan avvaras också rent lagtekniskt visar de båda utredningarnas resp. lagförslag.
Givetvis finns del inle anledning all i den svenska lagstiftningen behålla
termer som man av andra skäl vill frigöra sig ifrån bara därför alt de också
förekommer i andra länder. Med del anförda ansluler jag mig till utredningarnas
förslag att utmönslra foslerbarnsbegreppet ur lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12.4 Åldersgränsen för särskild tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande åldersgränsen för
tillämpning av reglerna om fosterbarn är 16 år. När barnel uppnår denna ålder,
skall den särskilda tillsynen regelmässigt upphöra. Barnavårdsnämnden har
emellertid möjlighel all om del påkallas av särskilda skäl förlänga tillsynen
(46 § Iredje slyckel BvL). Maximitiden för föriängd tillsyn är tre år. Beslut
om förlängning måste meddelas innan barnel har fyllt 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har - ulan all
närmare gå in på frågan - föreslagit alt sexlonårsgränsen skall behållas.
Däremol har man inle föreslagil någon möjlighel all förlänga tillsynen för
liden därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har
emellertid lagil upp åldersgränsen till behandling och förordat att gränsen
skall höjas lill 18 år. Till dessa remissinsianser hör socialstyrelsen, ell
slort anlal länsslyrelser, några kommuner och Föreningen Sveriges socialchefer.
Man har särskill pekat på de problem som den unge möter när han har fullgjort
sin gmndulbildning, och det behov han och hans närmaste kan ha av slöd i denna
situation. Någon remissinstans påpekar alt om gränsen höjs lill 18 år, får man
en nalurlig anknylning lill föräldrabalkens regler om föräldrars ansvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i.familjehem m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för min del till en början
peka på all frågan om atl höja den nuvarande foslerbarnsgränsen från 16 lill 18
år har väckts flera gånger. Ungdomamas skolgång har numera förlängts så att
flertalet ungdomar i åldern 16-18 år ännu går i skola. Svårigheier på
arbelsmarknaden gör att de inte sällan även efler avslutad skolgång har behov
av särskilt stöd. Det är emellertid samtidigt klart att behovel av tillsyn från
socialnämndens sida när den unge vårdas i annal hem än det egna minskar ju
högre upp i åldrama den unge kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighetsåldern har sänkts undan
för undan och är nu 18 år. Fram lill denna tidpunkt behåller föräldrarna silt
vårdnadsansvar för den unge. Det är i dag en slrävan i allt lagstiftningsarbete
atl komma fram lill så enhelliga åldersgränser som möjligi. Visserligen ger
bestämmelser i föräldrabalken den unge större möjligheler alt råda över sig
själv när han fyller 16 år (i. ex. att under närmare angivna förutsättningar
själv ta anställning och förfoga över den egna arbetsförtjänsten). Jag anser
dock alt man får en myckel nalurligare anknylning om reglerna för lillslånd och
lllsyn när den unge vårdas i annat enskill hem än del egna ges en övre åldersgräns
som sammanfaller med myndigheisåldern. Någon olägenhet av alt tillsynen
förlängs på detta säll kan jag inte se. 1 de relalivi få fall där den unge före
18 års ålder har etablerat etl självsländigl liv genom all flylla från
föräldra-hemmel kommer givelvis frågan om lillslåndsgivning och tillsyn av
socialnämnden över huvud laget inte upp. Med del sagda ansluler jag mig lill
de önskemål som har framförts under remissbehandlingen från många håll om alt
höja åldersgränsen från 16 till 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner ingen anledning att vid
sidan härav i vissa fall behålla en möjlighet atl föriänga tillsynen
yllerligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12.5 Socialnämndens uppgifter Godkännande av hem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl nuvarande regler (47 S
förslå och andra styckena BvL) får barn inte las emot i enskill hem som
fosierbarn ulan alt barnavårdsnämnden i den kommun där hemmel är belägel har
meddelat tillstånd lill del. TiUslånd får lämnas endast om nämnden finner all
barnel kommer atl få god vård och foslran och i övrigl gynnsamma
levnadsförhållanden. Bestämmelsema föreskriver således främsl en granskning av
del blivande foslerhemmel och fosterföräldrarnas möjligheler atl ge barnel
goda uppväxtförhållanden. Från kravel på särskilt tillstånd görs i 47 S fjärde
slyckel undanlag för barn som är omhändertaget för samhällsvård och av
barnavårdsnämnden placeras i foslerhem inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
att den nya regeln om lillslånd skall få den utformningen atl barn under 16 år
inle utan socialnämndens medgivande får beredas vård och foslran i annal
enskill hem än vårdnadshavares. Avsikten är inle all ge nämnden befogenhel att
hell förbjuda föräldrar all lämna sitt barn till annan för värd och fostran.
Socialnämnden skall bara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ges möjlighel att på etl tidigt sladium gå in och bevaka
barnels inlressen i denna situation och atl slödja och hjälpa barn, föräldrar
och de nya vårdarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill
socialutredningens förslag med den ändringen all regeln skall avse barn under
18 år. Nämnden skall göra samma prövning som den som i dag ultrycks i 47 S
andra slyckel BvL. Är del föreslagna foslerhemmel lämpal för barnel i fråga
skall således ansökan bifallas. Är nämnden själv initiativtagare lill
placeringen i etl visst familjehem får nämndens beslul anses innefalia del
särskilda medgivandet all la emot barnel. Bestämmelsen bör i den nya
lagsliftningen ges en formulering som överensslämmer med den ultalade
innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl.a. utredningen om barnens rätl
har påpekat alt med den lydelse av regeln, som socialutredningen har
föreslagit, varje annan person än vårdnadshavaren, således också en förälder
som är skild från vårdnaden men har rält till umgänge med barnet, blir skyldig
alt begära tillstånd om barnet mera varaktigl skulle komma alt vislas hos
honom. Della är inte fallel enligt nuvarande regler. Regeln om lillslåndslvång
vid placering av barn i enskill hem bör ges en sådan utformning atl föräldrars
hem - oberoende av om föräldrarna är vårdnadshavaré eller inte - undantas från
kravet på medgivande från socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandsprövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 47 S tredje slyckel BvL kan
den som vill ta emol fosterbarn få förhandsbesked från barnavårdsnämnden om
hemmets allmänna lämplig-hel som fosterhem. Ell sådant besked är inle bindande
för nämnden vid dess prövning om lillslånd att la emot fosterbarn skall ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen anser all del
inle längre finns något behov av alt erhålla sädant förhandsbesked. Dock finns
del enligt utredningen ell sådanl behov vid adoption av ulländska barn.
Utredningen föreslår därför atl i 4 kap. föräldrabalken -
adoplionsbeslämmelserna - skall tas in en regel som ger socialnämnd möjlighel
all meddela förhandsbesked om ett hems lämplighet som adoptivhem. Har sådanl
förhandsbesked lämnals. skulle något tillstånd atl ta emol bam för vård och foslran
sedan inle behövas. Jag älerkommer strax lill della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser har
lämnat utredningens ullalanden i denna del utan erinran. Några inslanser har
dock menat atl beslämmelsen om förhandsgodkännande har stor belydelse särskill
för de fall då kommunerna har behov av all snabbt bereda en ung människa vård i
annat hem än föräldrahemmet. Man har därvid framhållit att det är av stort
värde för kommunen alt ha en reserv av familjehem som är bedömda som lämpliga
redan på förhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen om förhandsbesked
tillkom efler lagändring år 1962. Skälei härtill var främst alt det hade visal
sig all kommunerna i praktiken, utan direkt slöd i lagen, på begäran lämnade
förhandsbesked om hems lämplig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel som foslerhem. Ell sådanl beslul kunde inle överklagas
om del blev negativt. Den nya regeln försågs därför också med en särskild
besvärsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del anser jag att
kommunerna bör söka tillgodose behovel av familjehem genom en förutseende
planering. Redan idag förekommer del således försök med kontrakterade
familjehem. Dessa bör kunna visa sig värdefulla främst i akutsitualioner i
avvaktan på utredning om annan lämplig placering. Försök pågår också på något
håll med s. k. familjehemsbanker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller enskilda personers
behov av all kunna få sill hem bedöml som lämpligt redan innan etl visst barn
har kommil i fråga, menar jag atl nackdelarna med elt förhandsgodkännande väger
över fördelarna. Del har i praktiken visal sig svårt för nämnderna all i ärende
om lillslåndsgivning gå ifrån ell godkännande som hargells i förhand. Detta har
varit fallel även om del när frågan om lillständ senare har kommit upp har
varit mera tveksamt om barnet och de blivande fosterföräldrarna har passat väl
ihop. Jag anser också liksom socialutredningen atl det i normalfallet inte
finns något behov av förhandsbesked om ett hems allmänna lämplighet att ta emot
barn för vård och fostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid finns del, som
socialutredningen har uppmärksammat, en lyp av fall där förhandsbesked i
praktiken har visat sig så gotl som nödvändigt. Del är vid en föreslående
adoption av utländskt barn. Flera av de länder från vilka de blivande
adoptivbarnen vanligtvis kommer kräver för lillslånd lill ulflyltning alt de
blivande adoptivföräldrarna kan visa att deras hem är godkänl som adoplivhem.
En arbelsgmpp inom socialdepartementet, som i april 1978 avgav en rapport (Ds
S 1978:6) Intemationella adoptioner, riktlinjer och organisationsförslag,
framhöll att det är önskvärt att förhandsbeskeden görs obligatoriska på samma
sätt som kravet på tillstånd att ta emot fosierbarn är del i dag. Skälet till
arbetsgruppens ställningslagande var främsl atl man med en sådan ordning
skulle säkerställa att alla blivande adoptivföräldrar i god tid kommer i
konlakl med kommunens bam- och ungdomsvårdande organ. Dessa fick då samtidigt
en möjlighet alt vägleda och hjälpa sökandena, innan dessa lar steget att söka
barn för adoption i ett annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I proposition 1978/79: 108 om
organisationen av verksamheten med intemationella adoptioner m. m. - som
nyligen har antagits av riksdagen -har jag liksom flertalet remissinsianser
anslutit mig till arbetsgmppens uppfattning. Jag har vidare framhållit att man
på lämpligl sätl skulle kunna anknyla lill den nuvarande regeln i BvL om
skyldighet att begära barnavårdsnämndens tillstånd innan ett barn får tas emot
som fosterbarn. Skyldigheten atl skaffa tillstånd att få ta emol elt barn
skulle då föreligga 1. ex. innan barnet har lämnat sill hemland. Skyldigheten
skulle gälla oavsett om sökanden går ul på egen hand eller söker genom en
auktoriserad organisation. Jag har i propositionen fömiskickat alt jag avsåg
att återkomma till frågan i samband med förslag om ny sociallagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag innebär
all en ny lyp av förhandsbesked skulle skapas för ulländska blivande
adoptivbarn. Den regel som utredningen har föreslagit skulle ha samma
utformning som den nuvarande regeln i 47 S Iredje slyckel BvL, dvs. en räll för
socialnämnd alt meddela sådant besked men ingen skyldighet för de blivande
adoptivföräldrarna all skaffa sådant. Vidare innebär förslagel alt om
förhandsbesked har medde-lals, skulle del ersälla kravel på medgivande atl ta
emol bam för vård och fostran. Det s. k. förhandsbeskedet skulle alltså i
praktiken vara ell definitivt godkännande som socialnämnden senare inte kunde
ompröva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anfört i
den lidigare nämnda propositionen anser jag det lämpligt all införa någon form av
obligatorisk prövning på ell lidigl stadium när del gäller adoption av
ulländska barn. Prövningen bör mynna ut i ett godkännande och inte i ett
förhandsbesked. Det är också den faktiska innebörden av socialutredningens
förslag. Vid prövningen bör socialnämnden bedöma hemmets allmänna lämplighet
all la emol barn för vård och fostran. Normalt avser ju prövningen inte etl
vissl barn i förhållande till dess blivande föräldrar. Beslutel bör med hänsyn
till sill speciella syfte kunna innehålla särskilda uttalanden i
lämplighetsfrågan, t.ex. atl endast bam i viss ålder eller av visst kön bör
komma i fråga. Liksom socialulredningen anser jag all denna lyp av godkännande
på grund av sin speciella karaklär bör ges begränsad giltighetslid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har socialnämnden gell tillstånd
atl ta emot utländskt barn för adoption behövs del inle någon ny
tillståndsprövning, när barnel kommer till Sverige och del blivande
adoptivhemmet. Detta överensslämmer i sak med vad socialutredningen har
föreslagit. Har prövningen i samband med tillståndsgivningen varit noggrann,
bör denna i kombination med den utredning nämnden skall göra i själva
adoplionsärendel vara fulll belryggande för bamel. Atl hemmet blir föremål för
sedvanlig tillsyn är däremot viklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att socialnämnderna skall få vetskap
om de fall då ett utländskt barn har kommil till en familj i Sverige föreslår
jag liksom socialutredningen all paslorsämbelena i samband med kyrkobokföringen
skall ges i uppgifl all avisera socialnämnden om samlliga utländska barn som
vistas här i landet hos annan än de egna föräldrarna. Del bör ankomma på
riksskalleverket att efter samråd med socialstyrelsen meddela de föreskrifter
som kan vara nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud mot flyttning uv burn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 50 § BvL får
barnavårdsnämnden i den kommun där fosterhemmet finns för viss lid eller lills
vidare förbjuda föräldrarna eller annan som har vårdnaden om barnet all la del
från fosterhemmet om del föreligger risk som inte är ringa för skada på barnets
kroppsliga eller själsliga hälsa, ifall det skiljs från fosterhemmet.
Interimistiskt förbud får meddelas för högsl fyra veckor i avvaktan på
utredning. Förbud enligl beslämmelsen hindrar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte att bamet skiljs från foslerhemmel på grund av beslul
enligt 21 kap. föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen gäller inte barn som
på gmnd av beslut om omhändertagande för samhällsvård enligl 25 S och 29 S BvL
vislas i fosterhem. Så länge omhändertagandel består, är den befogenhet som
föräldrarna har enligl sin vårdnadsrätt att bestämma över barnets vistelseort
salt ur krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 21 kap. föräldrabalken (FB) ges
regler för verksiällighei av dom eller beslut rörande vårdnad m. m. Här finns
också regler för del fall all vårdnadshavaren ulan dom eller beslul av domstol
vill påkalla länsrättens åtgärd, när bamet vistas hos annan och det skall
överflyttas lill vårdnadshavaren. Reglerna är gemensamma för länsrättens
handläggning och bedömning av överflyitningsärendet. Länsrälten kan innan den
förordnar om verkställighet uppdra åt t. ex. en tjänsteman inom barnavården
eller annan lämplig person att verka för all den som har hand om barnel
frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom. Har barnel fyllt 15 år, får
verkställighet inte ske mot dess vilja utan all länsrätten finner det
nödvändigl av hänsyn tiU bamets bästa. Samma är förhållandel om barnet inte har
fyllt 15 år men nått en sädan mognad att barnets vilja ändå bör beaktas.
Länsrätten kan vägra verkställighet, om del finns risk som inle är ringa för
skada på bamets kroppsliga eller själsliga hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
atl regeln om flyltningsförbud i 50 S BvL skall föras över i princip oförändrad
till den nya lagstiftningen. Förslagel har i sak inte mött någon invändning
under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med atl de nuvarande
reglerna om verkställighet i 21 kap. FB tiUkom år 1967 diskuterades om 50 S BvL
i fortsättningen hade någon praktisk funktion att fylla. Man konslalerade då
all verkställighetsreglerna inte kunde bidra till skydd mol olämpliga
förflyttningar annat än när ett verkställighetsärende verkligen hade väckts. En
fråga om att flytta elt barn kunde emeUertid komma upp utan samband med något
verkställighelsär-ende, nämligen då vårdnadshavaren direkt till
fosterföräldrarna fram-stäUde krav på att få tiUbaka barnel. Fosterföräldrarna
kunde då vända sig tiU bamavårdsnämnden och få denna atl meddela förbud mol alt
flylta bamet. Flyttningsförbudets främsta betydelse skulle dock i framliden bli
att åstadkomma att också dessa fall av flyttning av barn kom under länsrättens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De skäl som anfördes år 1967 i
samband med verkställighelsbestämmel-semas tillkomst har enligt min uppfattning
samma giltighet ännu. Jag ansluter mig därför till socialutredningens förslag
att socialnämnden skall ha kvar möjligheten att förbjuda vårdnadshavaré att ta
bamel från fosterhemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor som rör överflyttning av
barn enligt FB prövas f. n. av utredningen (Ju 1977:08) om bamens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen I979I80. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård i familjehem m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndens ansvarsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt gällande regler är del
barnavårdsnämnden i den kommun där elt planerat foslerhem ligger som skall
pröva en fråga om lillslånd till atl barnel får las etnot i hemmet i fråga. För
barn från Slockholm gäller i vissa fall särskilda regler. Enligl 49 S BvL skall
barnavårdsnämnden öva noggrann tillsyn över alla foslerhem i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har inle
föreslagil någon ullrycklig lagregel om vilken kommun som skall ha ansvarel för
lillslåndsgivning och tillsyn. 1 en specialmolivering säger dock ulredningen
atl det ankommer på nämnden i den kommun där vårdnadshavaren är bosatt all
pröva fråga om medgivande lill foslerhemsplacering. Vidare ullalar ulredningen
atl de uppgifter som nämnden har i fråga om medverkan i barnels vård och
uppfostran åvilar den nämnd som har lämnat tillstånd till vården eller med
andra ord nämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Utredningen anför vidare atl
nämndens ansvar kvarstår även då barnel placeras i hem i annan kommun. I
sådana fall kan emellertid anledning föreligga all överflylta ärendet - och
därmed ansvarel - till socialnämnden i den kommunen. Däremol föreslår
Ulredningen en uitrycklig regel om alt nämnden i den kommun där foslerhemmel
är beläget skall falla beslul i fråga om förbud för vårdnadshavaré alt ta barnet
från foslerhemmel. Som skäl anför utredningen atl ärenden av denna art ofta
kräver snabb handläggning och att utredning sker snabbast i den kommun där
hemmet är beläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De principer som socialulredningen
har föreslagil om ansvarig nämnd molsvarar i stort foslerbarnsulredningens
förslag i samma frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser har framfört
invändningar mot socialulredningens förslag i denna del. Såluna ifrågasätter
t.ex. Göteborgs kommun om inte ulredningen frångår helhetssynen och för fram
molsägande förslag då den ger den placerande kommunen tillsynsansvaret för hem
i annan kommun och samtidigt lägger fast varje kommuns yttersta ansvar för den
som vistas i kommunen. Och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län pekar på all
överflyttning av ärende om vård enligl 29 S förslagel lill socialnämndslag får
ske endasi om mollagande socialnämnd går med på det. Länsslyrelsen anser alt
del finns en risk för att många fosierbarn i realiielen blir ulan tillsyn. Man
anser därför atl vistelsekommunen bör ha lillsynsansvarel liksom fallel är
enligl barnavårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera instanser anser del olämpligi
atl en annan nämnd än lillsynsnämn-den kan ha all beslula om förbud mol
förflyttning av barnet. Befogenheten all meddela förbud bör enligl flera
remissinstansers mening tillkomma den kommun som har föranslallal om
placeringen och har vårdansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen ulgår i likhel
med foslerbarnsuiredningen från gmndprincipen all vård i annat hem än det egna
bör beredas den vårdbehövande så nära det egna hemmel som möjligi.
Foslerbarnsuiredningen föreslog en ullrycklig regel om all vård i familjehem i
förslå hand bör ske inom den kommun där den unge har sin hemort. Någon
molsvarande regel har dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård ifamiljehehtm.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte föreslagils av socialutredningen och förordas inte
heller av mig. Jag har emellertid lidigare anslutit mig lill de principer om
närhet, konlinuilet och flexibililei som socialulredningen har angell som
förulsällningar för all vård och behandling av behövande. För alla de fall där
närhelsprincipen följs blir del nalurligl atl socialnämnden vid behov av
placering i familjehem främst söker tillgodose behovel inom den egna kommunen.
Över dessa hem kommer naluriiglvis nämnden själv atl också utöva tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närhetsprincipen kan emellertid
inle alllid följas. Det kan vara olämpligt från behandlingssynpunkt eller del
finns kanske etl släkthem i en annan kommun som står berett att la emol barnet
och som barnel gäma vill komma lill. Även i framliden kommer således barn i
viss utsträckning att vistas i enskilda hem inom annan kommun än den där
vårdnadshavaren är bosatl. 1 de allra flesla fall har dock barnet ofta en
starkare knytning till vårdnadshavarens hemortskommun än lill vistelsekommunen.
Det är också socialnämnden i vårdnadshavaren hemortskommun som har bäst möjligheler
all slödja denne och förbereda en ålerflyllning av barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig därför till
socialulredningens förslag om atl socialnämnden i vårdnadshavarens
hemortskommun alltid skall vara den nämnd som både godkänner etl enskilt hem
för vård och fostran av ett bam och därefter utövar tillsyn över barnels
förhållanden i hemmet. Socialnämnden i hemortskommunen bör dock regelmässigt
rådgöra med nämnden i den blivande vislelsekommunen innan den lämnar sill
godkännande. SkuUe bamet ha eller senare få en fast anknytning till
vistelsekommunen bör det finnas goda möjligheter att flytta över ärendet till
nämnden där. Nämnden i bamets vislelsekommun är under alla förhållanden på
grund av sill yttersta ansvar för alla som vistas i kommunen skyldig att också
ge detta bam del stöd och den hjälp som barnet behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den konstmktion av
tillsynsansvaret somjag har förordat nu anser jag del angeläget att nämnden i
barnets vistelsekommun - i de fall den är en annan än placeringskommunen -
snarast får uppgifl om all en annan socialnämnd har placerat ell barn i
familjehem eller har gett tillstånd till att ett barn får tas emot i enskilt
hem inom kommunen. En bestämmelse om delta bör tas in i den nya lagsliftningen.
I likhet med socialutredningen menar jag också all hela vårdärendel bör kunna
flyttas över, om det finns skäl för detta och vistelsekommunen är beredd att ta
på sig ansvaret. 1 privalplaceringsfallen utgår jag från att överflyttning blir
regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller frågan om vilken nämnd
som skall pröva frågor om förbud mot flyttning av barn som finns i familjehem
eller annat enskill hem delar jag remissinstansernas uppfattning alt det bör
vara den nämnd som har bästa kännedomen om de aktuella förhållandena. Normalt
sett måste detta vara den nämnd som har ansvaret för tillsynen. Jag föreslår
därför, till skillnad från socialutredningen, atl den nämnd som har tillsynen
över hemmet, normalt alltså nämnden i den placerande kommunen, skaU bli
beslutsfattande också i frågor om alt meddela etl flyttningsförbud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12.6 Den laglekniska regleringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
att de regler som molsvarar dagens regler om foslerbam skall föras in i
föräldrabalken under kapitlet om vårdnad. Som skäl anför ulredningen del nära
sambandet med vårdnads-reglema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel har bemötts övervägande
kritiskt av remissinstanserna. Man framhåller bl.a. atl reglerna om fosterbarn
är offenlligrättsliga, medan föräldrabalken reglerar del familjerätlsliga förhållandel
mellan barn och föräldrar. Remissinslanserna pekar också på alt regler om vård
i familjehem på detla säll kommer all återfinnas på två håll, i
socialtjänstlagen och i föräldrabalken. Man framhåller alt all lagsliflning om
den sociala verksamheten om möjligt bör finnas samlad i en enhetlig sociallag
och föreslår atl reglema om vård av barn som vislas i annal enskill hem än del
egna skall arbetas in i socialljänsllagen. Jag ansluter mig till
remissinstansernas uppfattning. Också beslämmelserna om medgivande atl la emol
elt ufiändskl bam för adoption bör få sin plals i socialljänsllagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13 Hem för vård eller boende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.1 Socialvårdens Institutioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inslilutionerna inom socialvården
är liksom den övriga socialvården uppdelade på olika vårdområden. Del finns
således bl.a. särskilda barna-vårdsanslalter. ungdomsvårdsskolor och
vårdanslaller för alkoholmissbmkare. Varje lyp av institution är utformad för
alt vårda sina klienter och varje inslilulionsslag regleras av sina
beslämrnelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besiämmelser om barnavårdsanslaller
ges i första hand i 8 kap. BvL. Med barnavårdsanslall förstås sådan för vård
och foslran av barn och ungdom under 18 år avsedd anslall, som inle är all
hänföra lill sjukvårdsanstalt, lill hem för psykiskl efterblivna, blinda, döva
eller vanföra eller lill sådant elevhem som slår under tillsyn av cenlral
skolmyndighet. Särskilda former av barnavårdsanstalter är barnhem, som t. ex.
spädbarnshem. mödrahem, upplagningshem och specialhem. barnkolonier, som lar
emol barn för vistelse under en begränsad del av året, förskolor och fritidshem
samt elevhem. Närmare bestämmelser om vården ges i stadgan (1960:595) för barna
värdsanstalier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskolornas verksamhel
regleras i 9 kap. BvL. Ungdomsvårdsskolorna har lill uppgift all bereda vård.
foslran och ulbildning ål dem som har omhändertagils för samhällsvård och
inskrivils som elever vid skolorna. Vården ger möjlighel all hålla kvar
eleverna mot deras vilja. Närmare bestämmelser om skolornas organisation,
grunderna för elevernas fördelning på olika skolor och avdelningar saml
verksamhelen och ordningen vid skolorna finns i stadgan (1960:728) om
ungdomsvårdsskolorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare tar emot den som är hemfallen ål alkoholmissbruk för vård
enligt NvL:s bestämmelser. Allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare är dels
anslall eller avdelning därav som slaten har inrättat för sådant ändamål, dels
anslall eller avdelning av anstalt som har anordnats av landsting, kommun,
förening, stiftelse eller annan och som har erkänts av regeringen som allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Närmare föreskrifter om vården vid sådan
anslall ges i kungörelsen (1955:298) med vissa lillämpningsföreskrifler lill
lagen om nyklerhelsvård och i sladgan (1956:551) för allmänna vårdanslaller för
alkoholmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de allmänna vårdanstalierna -
slalliga resp. erkända - vårdas enligt NvL dels ivångsinlagna, dels frivilligt
ingångna som har förbundit sig all stanna på anslalten viss lid, högsl sex
månader. Vidare finns del uianför NvL:s ram enskilda vårdanslaller för
alkoholmissbrukare. Vid dessa förekommer bara frivillig intagning. Dessulom
finns inackorderingshem för alkoholmissbrukare och inackorderingshem och
behandlingshem för narkotikamissbrukare. Dessa hem drivs i kommunal,
landslingskommunal eller enskild regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som huvudmän för institutionerna
inom socialvården finns således staten, landstingskommuner, kommuner och
enskilda rättssubjekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår
genomgripande ändringar av institutionsvården. Socialljänsllagen skall enligl
förslagel innehålla enhelliga bestämmelser för socialljänslens institutioner,
utan uppdelning på vårdområden. Institutionerna föreslås sammanförda under
benämningen hem för vård eller boende. Inslilulionsvården skall vara en
behandlingsresurs bland andra inom socialljänslen. Den skall så långl möjligt
ledas av samma mål och principer som socialljänslen i övrigl. Vården skall
utformas så all den medger en hög grad av flexibililei. Inslilutionerna skall
inle som nu styras av delaljerade föreskrifter i lagar och förordningar. Slalen
skall inte längre vara huvudman för några institutioner. Landstingskommunerna
och primärkommunerna skall ha etl gemensaml ansvar för institutionsvården inom
socialtjänsten. Behovel av hem för vård eller boende inom elt landstingsområde
och ansvaret för deras inräiiande och drift skall enligl socialulredningens
förslag redovisas i en plan. Planen skall upprällas av landstingskommunen och
kommunerna i området gemensaml. Planen skall redovisas för länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna har överlag
tillstyrkt den utformning av inslilulionsvården inom socialtjänsten som
socialutredningen har föreslagit. Också jag kan i allt väsenlligt ansluta mig
lill förslagen. Förhandlingar pågår f n. med landstings- och kommunförbunden om
ändrat huvudmannaskap för de Slalliga ungdomsvårdsskolorna och vårdanstalierna
för alkoholmissbrukare. En ändring planeras äga rum samlidigl som den nya
socialtjänsten genomförs. Resultatet av förhandlingarna kommer atl redovisas
för riksdagen i en särskild proposition senare imder riksmötet. I denna
proposition</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer också frågor om konsekvenserna tor den berörda
personalen av elt ändrat huvudmannaskap atl las upp. Jag ulgår från alt den
berörda personaten liksom vid tidigare huvudmannaskapsförändringar skall kunna
beredas fortsall anställning hos de nya huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina överväganden i del följande om
den framtida inslilulionsvården inom socialljänslen får ses mol bakgrund av all
förhandlingarna ännu inte är avslutade. Skulle förhandlingarna i någol avseende
leda lill förändringar av de rikllinjer som jag har förordal, kommer della atl
behandlas i den särskilda propositionen. Ett överförande av huvudmannaskapel
från stålen förutsäller naturligtvis också all man kan komma fram lill en
uppgörelse som är godtagbar för parlerna bl. a. frän ekonomisk synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.2 Instiliitionsbegreppel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helheissynen inom vård- och
behandlingsarbelel innebär alt socialnämnden skall lämna stöd, hjälp och annat
bistånd efler en bedömning av den enskildes och hans familjs samlade behov.
Utgångspunkten för den föreslagna lagstiftningen är atl kommunerna skall kunna
anpassa resurserna inom socialtjänsten lill kommunens egna förulsällningar och
behov. Med denna inriklning finns del inle samma behov av all genom delaljerade
besiämmelser reglera de resurser som skall finnas inom socialljänslen.
Lagsliftningen bör i slällel syfta lill alt ge rikllinjer för hur den enskildes
behov inom socialtjänsten skall tillgodoses och all fastställa ansvarsfördelningen
lör resurserna inom socialljänslen. Inle heller finns del längre behov av atl
lagstiftningsvägen binda resursuppbyggnaden lill särskilda gruppers behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare närmare berört
frågan om den vård som skall kunna ges den enskilde i annat enskill hem än del
egna eller vad som i förslaget har kallals vård i familjehem. Mänga
hjälpbehövande behöver emellertid mer omfattande insalser än dem som kan ges i
enskill hem. Den enskildes förhållanden kan slälla krav på mer omfaltande
behandlingsinsatser från särskilt utbildad personal. Del blir här fråga om
dygnel-mnt-insalser i särskill anpassade lokaler. Den institutionella vården
kommer i framtiden liksom i dag alt bli en viklig resurs inom socialljänslen.
Socialtjänstlagens regler om inslilulionsvården skall främsl syfla lill all slå
fast ell ansvar för all socialljänslen har lillgång lill inslilulioner av sådan
arl och lill sådanl anlal all den enskildes behov av vård inom socialljänslen
kan tillgodoses på ell ändamålsenligl säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har definieral
inslilulionen som en i adminislralivt hänseende avgränsad resurs, vilken med
särskilda lokaler som bas möjliggör dygnel-runt-insalser i syfte all ge
omvårdnad, slöd och behandling. För alt del skall vara fråga om institution bör
man enligl ulredningen fömlsälla all flera klienter samtidigt kan erbjudas de
akluella tjänsterna. Jag kan för min del ansluta mig till denna beskrivning av
inslilulionen som begrepp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag återkommer till längre fram
skall landstingskommuner och kommuner ha ansvar för att behovet av hem för vård
eller boende inom socialtjänsten blir tillgodosell. Med hem för vård eller
boende kommer således all avses i förslå hand inslilution inom socialtjänsten
som lar emot klienter för dygnsvård och som drivs av landsiingskommun eller
kommun. Också en institution som drivs av enskild person eller sammanslutning
(avsnill 2.13.12) kan räknas som hem för vård eller boende, om den tar emot
socialnämndens klienter. Under begreppet hem för vård eller boende kommer att
falla de nuvarande barnhemmen, ungdomsvårdsskolorna och de allmänna
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Under begreppet kommer emellertid även
att falla andra lyper av institutioner som i administrativ! avgränsade former
lar emot enskilda för dygnsvård t. ex. inackorderingshem och behandlingshem
för alkohol- eller narkotikamissbrukare. Uianför begreppel hem för vård eller
boende faller barnstugorna, omsorgsvården för psykiskl ulvecklingsstörda,
elevhem som drivs i samband med skolverksamhet och de inslilutionella resurser
som föreslås ingå inom äldreomsorgen och som regleras i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i
principbetänkandet delat upp institutionerna i typer efter de behov som kan
tillgodoses. Vad ulredningen kallar typinsti-lulion 1 skall vara till för
ulredning och vård av spädbarn och yngre barn (1-12 år) som har behov av
omedelbara åtgärder t.ex. vid misshandel, vanvård, vårdares sjukdom etc. I
samma institution skall företas observation och behandling av barn i samma
ålder med allvarliga sociala, intellek-luella och emotionella
utvecklingsstörningar. Ofta är del fråga om gränsfall mellan olika vårdområden
och ibland om svårplacerade barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Typinstitution </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreslås lillgodose behovel av
krisbehandling av ungdomar och vuxna i akula krissiiualioner av destruktiv
karaklär. Missbruk av alkohol, narkotika och thinner i förening med
relationsstörningar och konflikter inom primärgrupperi skall också kunna tas om
hand på denna institution, liksom unga lagöverträdare (15- 17 år) med
tilltagande kriminellt beteende, ofta aktuella hos polis och åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Typinstitulion III avses ta emot
ungdomar och vuxna som är motiverade för behandlingsplanering och en lids
problembearbelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Typinsiiiulion </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IV </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall erbjuda skyddade miljöer för
äldre gravi alkoholskadade och socialt utslagna personer som saknar eller har
dålig anknylning till en primärgrupp och som saknar bostad och har betydande
arbetshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Typinstitution V föreslås
tillgodose behovel av inackordering för huvudsakligen alkohol- eller
narkotikaskadade klienter med komplicerade arbets- och bostadsproblem men med
gynnsammare rehabilileringsprognos än de som behöver en skyddad miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna tog endasi
undanlagsvis ställning till den föreslagna lypindelningen. Några ställde sig
allmänt positiva och underströk atl insti-tuiionssirukturen behövde omdanas.
Andra var kriliska och menade l. ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl indelningen var för leorelisk och pekade på olika
praktiska svårigheier. De flesla valde alt mer utförligt kommentera de
föreslagna principerna för den inslilulionella vården (avsnill 2.13.3). Jag
finner för egen del inie anledning all la ullrycklig slällning lill den gjorda
lypindelningen. Enligl min mening kan denna dock tjäna till viss ledning vid
instituiionsplanering-en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.3 Principer för den inslilutionella vården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den institutionella vården blir en
del av de samlade resurser som skall finnas att tillgå inom socialtjänsten. Det
måste finnas elt nära samband med den institutionella vården och den övriga
verksamheten inom socialtjänsten. Det är således vikligl atl den
institutionella vården inte isoleras från övriga sociala insalser, någol som
allvarligt skulle försvåra gemensamma behandlingsinsatser och atl resurserna
blir effektivi uinyltjade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den institutionella vården måste ha
sin grund i samma principer som gäller för socialljänslen i slort. Vården vid
en institution kan således inle bedrivas efler andra mål än dem som gäller för
den övriga socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är enligl min mening vidare
angeläget att de grundläggande demokratiska värderingar som annars gäller i
samhällslivet också får vara en bas för vårdarbetet inom institutionsvården.
Della innebär bl. a. all personalen måste ges möjlighel alt lillgodose de
vårdades krav på medinflylande och medansvar i behandlingsarbelel. De risker
för passivering och institutions-anpassning som fortfarande finns inom delar av
inslilulionsvården genom en stel och formell organisationsstruktur bör kunna
minska, om de nya principerna får genomslagskrafl. En fast social struktur inom
inslilulionen bör kunna skapas utifrån långsiktiga vårdprogram och långvariga
konstruktiva relationer mellan personal och vårdade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen tog i sitt
principbetänkande upp de problem som präglar många institutioner och
konstaterar att upprepade återfall i alkohol- eller narkotikamissbruk, långt
avstånd mellan klienlen och hans hemmiljö, ett stort antal miljöbyten saml
avbrott i personkontinuiteten mellan klient och socialarbetare ofta dominerar
bilden av institutionsvården, Ulredningen ville lägga fast delvis nya
riktlinjer för att förändra inslilulionsvården. De tre grundläggande
principerna som utredningen anger är kontinuitet, flexibilitet och närhet.
Dessa harjag redan behandlal lidigare (avsnitt 2.6) men jag vill ytterligare
slryka under följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom remissinslanserna inslämmer
jag i socialutredningens mening all de insatser som i dag ges med stöd av
vårdlagarna tyvärr ofla har kännetecknats av en bristande
behandlingskontinuitet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill särskilt belöna de
svårigheier som i många fall har blivil följden av splillrade
insliiuiionsresurser. Att institutionerna har delats upp efter skilda symptom
har enligl min mening i många fall haft lill följd atl den enskildes problem
har befästs. Denna uppdelning har också kunnal ge upphov till onödiga
flyttningar. Man kan inte bortse från de problem som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vcird eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skapas i och med själva flytlningen och som har samband
med uppbrottet från stabila och irygga personrelationer som klienten kan ha
fåll på den gamla institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är samtidigt viktigt all hålla
i minnel att förutsättningarna inom institutionsvården har förändrats avsevärt
under den lid som socialutredningen har arbeiat. Under de senare åren har del
riktats ökad uppmärksamhel mot jusl de problem som hänger samman med bl.a.
personkonti-nuilel i vård och behandling. Mer uivecklade behandlingsprogram har
ularbelats vid vissa institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten skall enligt
socialulredningens förslag behålla vårdansvaret också när den enskilde vistas
i institution samlidigl som det omedelbara behandlingsansvarel vilar på
institutionen. Delta förslag, som jag återkommer till strax, skapar enligl min
mening förutsätlningar för en bällre kontinuitet i behandlingen. 1 de fall
socialtjänstens övriga insalser bedöms vara otillräckliga och en lids
institulionsvislelse därför nödvändig, skall socialarbetaren eller arbetslaget
inom socialtjänsten hålla en obruten kontakt med sin klient. Dessa skall även
ta del i del behandlingsarbele som bedrivs på institutionen och aklivi
förbereda klienlen för en utslussning i eftervård och återgång till samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en klient flytlas från en
institution till en annan, skall den ansvarige socialarbetaren inom kommunens
socialtjänst på motsvarande säll följa ärendei och under hela
behandlingsperioden upprätthålla ell övergripande vårdansvar för klienlen.
Förslaget om ell kommunalt yllersla vårdansvar bidrar tillsammans med ell
ändrat huvudmannaskap väsentligt lill alt ge den enskilde klienten elt
sammanhang i vården och en kontinuerlig personrelation lill den socialarbelare
som ursprungligen har initieral vården i institutionen. Det skapar också bättre
förutsättningar för långsikliga vårdprogram i enskilda fall. Självfallel är
deUa synsäll lällasl all prakliskl förverkliga när närhelsprincipen lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen ansåg all del
spliltrade huvudmannaskapet försvårar elt fiexibelt nyttjande av resurser och
molverkar möjlighelerna lill alt successivi anpassa resurserna lill nya slöd-
och behandlingsbehov. Många inslilulioner har periodvis en överkapacilei som
med elt mer flexibelt ulnyltjande skulle kunna användas för andra behandlingsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen menar all den beredskap
som är nödvändig all hålla inom inslilulionsvården för alt möla eftertVågan i
slällel skulle kunna upprätthållas på annal säll. t. ex. genom all anlila
konlraklerade familjehem när del gäller barn och ungdom eller genom all vid
behov öka personalinsatserna vid hög belastning på inslilutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har denna
fråga uppmärksammats främst i samband med förslagel om förändrat
huvudmannaskap. Man har i huvudsak inslämt i de nya synpunkter som ulredningen
har framfört. Jag delar för min del ulredningens bedömning alt ell ändrat
huvudmannaskap bör göra det möjligt att utnyttja de insliiuiionsresurser som
finns mera flexi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hemför vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belt. Principen om flexibilitet ställer krav på en
anpassning efter nya förutsättningar och skiftande behov. Ett intensifierat
samarbele mellan skilda inslilulioner och mellan socialljänslen och
inslilutionerna kommer all rikla ökad uppmärksamhel på de olika
insliiuiionsresurser som slår lill buds. Man kan däremol ha skäl all slälla sig
någol tveksam lill ulredningens förslag all hålla en resursreserv i form av
konlraklerade familjehem. Del är klienlens aktuella behov som skall avgöra
valel av resurs, inle en evenluell brisl på insiituiionsplatser. Möjligheten
att använda familjehem i detta sammanhang får därior inle överskattas. Del är
inle heller alllid möjligi all belägga plalser som slår lillfälligl lediga på
en inslilution. Inte sällan slår platsen tom efler en klienl som är korttidspermilterad,
har avvikit eller har lagts in på sjukhus elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I många fall har de som vårdas i
institution långt lill sin hemort. Della beror i sin lur delvis på den
differentiering efler sympiom, kön, ålder m. m. som präglar institutionsvården.
Socialulredningen. som - liksom foslerbarnsuiredningen - anser principen om
närhet grundläggande, pekar på några väsentliga problem som har samband med
lokaliseringen av institutionerna och brislen på närhel lill klienlens
hemmiljö. Det finns en risk för all behandlingsslrävandena begränsas och
koncentreras till den enskilde individens problem utan tillräcklig hänsyn lill
hans livsmiljö. Detla är oförenligt med den helhelssyn som bör prägla vård- och
behandlingsarbetet. Även om viss hänsyn måsle las lill behovel av speciella
resurser som är avpassade efler yttre beteenden och sympiom. bör valet av
inslilution i princip slyras av andra och för behandlingsarbelel mer relevanta
faktorer. Närheten lill hemorten och behovel av all kunna bearbeia relationsproblem
inom familjegruppen är en sådan faklor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har sagl lidigare orsakar de
ofla långa avstånden mellan klienlens hemort och den inslilution han kommer
lill också svårigheier för socialljänslen all hålla en siadig kontakt med
klienten och med institulionspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar i likhel med
remissinstanserna socialulredningens principiella inställning till kravet på
geografisk närhet. Del är angelägel atl den enskilda klienlen inle vårdas
långl boria från sin invanda miljö under isolering från familj och kamraler.
Del har lidigare ibland varil så att klienlen inle bara har kommil på långt
avslånd från hemmiljön ulan också har undandra-gits del slöd från den kommunala
socialvården som han har varil berättigad till. 1 många fall har ansvarel för
den enskilde klienlen övervällrals på den institution som har tagit emol honom
eller henne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nödvändighelen av all i vissa
situationer göra undantag från principen om närhel harjag redan behandlal
förhåUandevis ulförligl (avsnill 2.6). Jag skall därför nu bara peka på följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del behov klienten har av all hålla
konlakl med familj och anhöriga kan ibland ulan slörre svårigheier tillgodoses
även om avslåndet lill hemorten är lämligen långl. I vissa fall kan en planerad
och väl förberedd konlakl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan klienten och hans anhöriga också vara betydligt mer
positiv än de sponlankontakter som är möjliga vid en närplacering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inle sällan blir del kosinadema som
får avgöra hur ofta klienlen kan besöka sina anhöriga. Här har både socialnämnden
och inslilulionsled-ningen etl ansvar för alt klientens möjligheler all hålla
kontakten med hemmiljön underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan inle heller bortse från all
många klienler, kanske främst äldre ensamstående alkoholiserade män, saknar
relationer lill anhöriga och atl närheten lill hemmiljön skulle försvåra
behandlingen. I sådana fall får behandlingen ofla en inriktning som motiverar
all närhetsprincipen får stå tillbaka för kravel på adekvata vårdresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheterna att tillämpa
närhetsprincipen är givelvis också beroende på lillgången till institutioner.
Storstäderna liksom regioner med lågl befolkningsunderlag kommer i varje fall
under en övergångsperiod säkerligen alt nödgas placera klienter på vissl
avstånd från hemmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen inom institutionsvården
har de senare åren gått i riktning mot minskad differentiering efler ålder, kön
och symptom. Erfarenheterna av s. k. samkönade institutioner anses enligt
socialutredningen nu allmänt vara övervägande goda. Inom ungdomsvårdsskolorna
förefaller en uppdelning mellan skolhem för yngre och yrkesskolor för de äldre
eleverna onödig i många fall. Ulredningen framhåller all många av dem som placeras
vid yrkesskolor uppvisar samma behov av skolundervisning som de yngre
skolplikliga eleverna. Del har i praktiken inneburit atl de pedagogiska
insatserna vid yrkesskolorna har blivit allt vanligare. Vid ungdomsvårdsskolorna
har man vidare gjort framgångsrika försök med samtidig vård av frivilligt och
tvångsvis intagna elever. När det gäller barnhemmen börjar man också
ifrågasätta gängse uppdelning i åldersgrupper. Enligl socialulredningen lorde
de allra yngslas behov kunna tillgodoses inom särskild avdelning vid
inslilutionsenhelen. Utredningen pekar på det nära sambandel mellan
differentiering av vården och bristen på närhet vid placering på institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I remissbehandlingen är meningarna
delade lill förslaget att så långl möjligt avskaffa differentieringen inom
institutionsvården. Några remissinstanser framhåller att man inte bör göra
åtskillnad t. ex. mellan klienter som missbrukar alkohol och de som missbrukar
narkotika. Det är miss-bmksbenägenhelen som skall angripas och inle valet av
missbruksmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna -
däribland SACO/SR, Sveriges socionomers riksförbund och TCO - menar å andra
sidan atl det är nödvändigl all se mer nyanseral på möjlighelerna au undvika
alla former av differentiering. Principen är inle möjlig alt tillämpa
konsekvent, om man vill behålla och vidareutveckla kvalificerad behandling av
t.ex. svårt störda barn och ungdomar med skilda och svårbehandlade symptom.
Avgörande för om man på sikt kan minska en differentiering efter symptom är
utvecklingen av behandlingsmetoderna, personalutbildningen och tillgången på
övriga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resurser. Flera remissinsianser anser alt det ofla
försvårar behandlingsarbetet att behandla skilda missbrukarkalegorier
tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser del för egen del önskvärt
atl man ft)rtsäller på den inslagna vägen med en minskad differentiering inom institutionsvården.
All helt undvika en differentierad vård för framtiden lär inte vara möjligt
efter vad man nu kan bedöma. För all del skall vara möjligi all ulveckla nya
behandlingsformer inom inslilulionsvården får man också acceptera all
behandlingen i vissa fall ulformas för särskilda grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att vårda frivilligt och tvångsvis
intagna ungdomar i samma institution har prövals med framgång. Sådana
vårdformer är enligl min mening möjliga alt vidareutveckla. Den grupp ungdomar
det gäller är jämgamla och har ungefär samma problem som del går all la fasla
på i behandlingsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inslagen av tvångsvård av
alkoholmissbmkare kommer atl försvinna i den framtida socialtjänsten. Samtidigt
ger det ökade möjligheler alt vårda alkoholmissbmkare tillsammans med narkotikamissbmkare.
En sådan samvård kan göra att vårdresurserna blir bättre uinyltjade. Men också
rena vårdskäl kan tala för atl man i större ulslräckning går in för en samvård
av olika missbmkargrupper. Man får dock länka sig att göra undantag i vissa fall.
Äldre gravt alkoholiserade män med avancerade sociala problem har således ofta
behov av en mer tolerant och slödjande vårdmiljö än som i vissa fall går atl
förena med en mer kravfylld och aktivt problembearbetande miljö för yngre
missbrukare, främsl narkotikamissbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.4 Resursansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med resursansvar menas i det
följande ansvarel all planera, anordna och driva institutioner och atl
administrativt tillhandahålla därtill knutna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F. n. har såväl staten som
landstingskommuner och kommuner ett ansvar för att inrätta och driva
socialvårdens institutioner. Statens ansvar gäller institutioner där vård ulan
den enskildes samtycke får bedrivas med stöd av BvL:s och NvL:s bestämmelser.
Den vård som bedrivs vid ungdomsvårdsskolor och allmänna vårdanstalter för
alkoholmissbrukare skiljer sig i viss utsträckning till former och innehåll
från övrig inslilulionell vård. Jag har tidigare förordat all de
inslilulionella resurserna skall ingå som en del av de behandlingsinsalser som
skall kunna erbjudas den enskilde inom socialtjänsten. Institutionerna skall i
princip stå öppna för alla dem som behöver vård inom socialtjänsten. Särskilda
insliiuiionsresurser avsedda enbart för dem som bereds vård ulan samtycke
förutsälls inte finnas i fortsättningen. De nuvarande förutsällningarna för
statligt huvudmannaskap ändras därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Viktigare är emellertid att kraven
på närhel, flexibilitet och kontinuitet i institutionsvården blir svåra alt
lillgodose om man behåller elt statligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hem.för vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudmannaskap lör en avgränsad del av institutionsvården.
Givetvis lalar också önskemålen om all i görligasie mån föriägga vårdansvarei
närmare människorna för elt ändrat huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund ansluter jag mig
lill socialulredningens förslag all ansvarel för ungdomsvårdsskolorna och de
allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare om möjligt skall föras över
till kommuner och landsting. Någon annan uppfattning har på del hela laget
inle heller kommil till uttryck i remissvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SocialiUredningen framhåller atl
kommunerna inom socialljänslen kommer alt lillgodose myckel varierande behov
av institutionsvård. De lokala förutsällningarna bör få elt stort inflyiande på
hur inslilulionsvården ulformas. Enligt socialulredningen bör del principielll
vara den vårdansvariga kommunen som skall sörja för att behövliga
institutionella resurser finns all tillgå inom kommunen. Landets kommuner har
emellertid etl befolkningsunderlag som gör atl behovel av instilutionsvård
kommer alt skifta. Många kommuner saknar underlag all själva ansvara för all
tillräckliga och lämpliga insliiuiionsresurser finns att tillgå. Med
landstingskommunen som huvudman blir del lällare all få lill slånd
uppiagningsområden som omfallar flera kommuner. Därmed ökar också möjligheterna
till mer differentierade insliiuiionsresurser. En jämnare vårdstandard kan
sannolikt också garanteras, om resurserna vid en inslilution kan nyttjas av
flera kommuner i landslingsområdel. Möjlighelerna atl lUnyllja specialiserad
vård blir enligl ulredningens mening sannolikl också slörre med landstinget
som huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall
landstingskommunen och kommunerna i området ha ett gemensamt ansvar för sådana
inslilulionella resurser som en kommuns upptagningsområde är oiillräckligl för.
Socialulredningen ansåg all det var realisliskl all räkna med all
landstingskommunen i de flesla fall skulle bli huvudman för insliiulionerna.
även om primärkom-munall huvudmannskap ibland kunde komma atl anses lämpligl
också för slörre inslilulioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna är somjag har
nämnl redan positiva lill ulredningens förslag om huvudmannaskapel.
Kommunförbundet anför all socialulredningens synsäll i praktiken kommer all
innebära ell landstingskommunalt ansvar förde "tyngre" inslilutionerna,
ungdomsvårdsskolor och vårdanslaller för alkoholmissbrukare, medan de mindre
institutionerna av typ behandlingshem fortfarande i slor ulslräckning kommer
all ha kommunen som huvudman. Landslingsförbundel motsätter sig inle heller
ulredningens förslag, men belönar all en förulsällning för all landslingen
skall överta ansvarel för vissa inslilulioner är all de får fuUsländig
ersällning från slalen för de koslnader som har samband med etl ändrat
huvudmannaskap för inslilulionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har framhållil lidigare bör
kommuner och landstingskommuner ges stor frihel alt utforma den inslilutionella
vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutionsvård mäsle finnas för
all möla högsl olika behov av vård och behandling. För all kunna ge
kvalificerad behandling inom inslilulionsvården krävs del behandlingsresurser
av skilda slag. Del är enligl min mening angelägel att en utveckling sker av
hehandlingsinnehället för alt institutionerna skall ha bättre möjligheler alt
lillgodose del behandlingsbehov som klienterna har. Urvalel av klienter gör alt
insiilutionsvårdens behandlings-uppgifter tillhör de svårasle och mest
kvalificerade inom socialljänslen. Mot denna bakgrund är del nödvändigl att man
släller höga krav på ulbildning hos personalen och all man sörjer för
fortbildning och för kvalificerad handledning och arbetsledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av kvalificerad vård liksom
en mer specialiserad vård gör atl slörre upptagningsområde än en kommun ofla
blir nödvändigl. Det kan också ibland vara mindre lämpligt atl den enskilda
kommunen på egen hand söker tillgodose kvalificerade institutionella behov.
Litet befolkningsunderlag och behovel av differentierade insalser kan leda
lill alt den enskilda kommunen inte annat än i undantagsfall själv kan tillgodose
behovel av instilutionsvård. Jag anser därför atl del parallelll med kommunens
ansvar för socialtjänstens resurser måsle finnas elt ansvar för en annan
huvudman. De vårdbehövande som del här gäller behöver ofla insalser från fler
verksamhetsområden än del sociala. Inom såväl barn-och ungdomsvården som
missbruksvården finns del behov av all samordna inslilutionella resurser med
olika vårdnivå och med olika grader av medicinska resurser. Delta kan motivera
ell landstingskommunall huvudmannaskap. Landstingsområdet ulgör i de flesta
fall också elt lämpligt geografiskt upptagningsområde för sådana
institutionella resurser som skall kunna tillgodose flera kommuners behov. Både
landstingskommuner och kommuner bör därför kunna ha ansvarel för de inslilutionella
resurserna inom socialtjänsten. Fördelningen mellan kommunala och landslingskommunala
insliiuiionsresurser kommer all variera beroende på lokala förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol bakgrund av de skäl somjag har
redovisai forell ändrat huvudmannaskap kan del anlas atl landstingskommunerna
- ulöver de institutioner som de redan är huvudmän för - i slor utsträckning
kommer alt ta över verksamheten vid de statliga och kommunala vårdanstalterna
för alkoholmissbrukare och vid de statliga ungdomsvårdsskolorna. Etl oförändrat
enskill huvudmannaskap kan länkas för vissa anstalter med speciell inriktning
av vårdprogrammel. Om enskilda vårdanslaller skall inlemmas i en sammanhållen
inslilulionsorganisalion. fömlsäller det all landstingskommunen eller kommunen
övertar del ekonomiska ansvar som f.n. vilar på slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.5 Planeringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De bestämmelser om
instilutionsplanering som finns i gällande vårdlagar och stadgor ger inle
sällan dålig överblick över behov och resurser. Del kan leda till brister i
samordning och resursutnyttjande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För vaije landstingskommun skall
socialstyrelsen pä förslag av landstingei faslslälla en s. k. barnhemsplan.
Någon liknande inslitulionsplan finns däremol inle för ungdomsvårdsskolorna,
vårdanslalterna och inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare och
behandlingshemmen och inackorderingshemmen för narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår en regional samordning av
inslilulionsvården när del gäller planering, anordnande och drift. Del skall
åligga kommunerna inom etl landstingsområde och landstingskommunen all i en
inslilu-lionsplan redovisa behovel av insliliuioner i området och hur del skall
tillgodoses. Utredningen ulgär i della sammanhang fiån all också de mindre, av
primärkommimerna drivna instiiuiionerna beaklas vid bedömningen av behovel av
"tyngre". (Örelrädesvis landstingskommunala institutioner. De
eventuella molsällningar och Ivisler som kan komma all uppslå när kommunerna
och landstingskommunerna gemensaml skall upprälla en institutionsplan föreslås
bli lösta i organ där det ingår företrädare för landstingei och kommunerna i
länel. Socialulredningen nämner i della sammanhang de politiska
samarbelsorganen mellan landstingskommuner och kommuner, s.k. SLAKO-grupperna.
I dessa behandlar landstingskommunen och kommunerna i områdel frägor av
gemensaml inlresse. Ulredningen fömlsäller all parlerna i de allra flesla fall
kan komma överens om vilka resurser som behövs och vem som skall ha ansvarel
för all de anordnas. Den gemensaml upprätlade planen skall enligl förslagel
redovisas lör länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel remissinsianser är eniga
om behovel av en noggrann planering av insliiutionsresurserna och lillslyrker
utredningens förslag ulan närmare kommenlarer. Kommunförbundel ser med lillfredsslällelse
atl ulredningen har funnil insliliilionsplaneringen vara en fråga för
kommunerna och landstinget. Enligt förbundet bör de kompelenslvister som kan
uppslå kunna lösas i samband med all planerna upprättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Landslingsförbundet tillstyrker
förslaget och framhåller all insiitu-lionsplanerna närmasl blir inslmmenl för
dimensionering och lokalisering av insliliUionerna inom länen. Planeringen bör
enligl förbundels mening omfalta inle bara de "tyngre"
inslilutionerna ulan också kommunernas inackorderingshem för alkoholmissbrukare
och landslingeis inslilulioner för barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag finner det vara vikligl
all planer för insliliuionsvården upprällas för varje landstingsområde. Planen
bör beskriva de resurser som finns inom landslingsområdel. I planen bör säledes
anges samlliga institutioner, såväl allmänna som enskilda som finns inom
kommunerna. Av planen bör vidare framgå hur del framlida behovel av
institutionsvård skall tillgodoses inom landslingsområdel. Regelmässigi kommer
landstingei all bli huvudman för de institutioner som har större
upptagningsområde än den enskilda kommunens. Planen blir del instrument med
vilkel ansvarsfördelningen för de behövliga resurserna fastställs mellan
landstingskommuner och kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hetn för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 vissa fall kan del finnas behov
av all kunna utnyttja mer specialinrik-lade insalser. Efterfrågan på sådana
resurser kan komma atl bli begränsade. Del kan därför bli nödvändigl med
slörre uppiagningsområden än landslingsområdel. I ensiaka fall kan det även
finnas behov av inslilulioner med hela rikel som upplagningsområde. Samråd
mellan landslingen får i dessa fall ske regionvis. Här kan de principer för
samverkan mellan sjukvårdsregioner som nyligen har föreslagits av
rcgionsjukvårdsuiredningen i belänkandel (SOU 1978:70) Regionsjukvården ijäna
som vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag utgår från alt
inslilutionsplaneringen görs i samråd mellan landstingskommunen och kommunerna
i länel. Planen bör redovisas för länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag återkommer lill senare
(avsnill 2.21) skall socialslyrelsen ha en övergripande tillsyn över
socialtjänsten. Under socialstyrelsen bör länsstyrelserna ha etl särskilt
tillsynsansvar över bl.a. institutionsvården i länel. Genom redovisningen av
inslilutionsplaneringen får slalen möjlighel att följa ulvecklingen och vid
behov ta upp överläggningar med huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnl tidigare regleras
verksamhelen vid inslilutionerna av olika lagar, särskilda stadgor och andra
föreskrifter. Jag kommer längre fram atl redovisa de särskilda bestämmelser som
bör gälla för de unga som bereds vård med slöd av lagen med särskilda
bestämmelser om värd av unga (LVU). För den institulionella vården i övrigt bör
de nuvarande bestämmelserna avlösas av vissa cenirala besiämmelser i
socialljänsllagen och den tillämnade socialljänstförordningen. Jag återkommer
till dessa i specialmoliveringen till lagen. I siörsla möjliga ulslräckning bör
det emellertid överlämnas åt huvudmännen alt själva utforma reglerna för
inslilulionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.6 Vårdansvarei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen skall enligl
socialljänsllagen ha ansvarel för au de människor som vistas i kommimen får
det bislånd. också i form av vård och omvårdnad, som de behöver och som de inle
kan få på annat säll. Della ansvar bör enligl socialulredningen också gälla när
den enskilde vårdas i en institution. Inslilulionsvården är ju bara en av de
resurser som kommunens socialljänsl skall ha alt tillgå. Elt så utformat
vårdansvar kräver ell inlimi samarbele mellan förelrädare för kommunens socialtjänst
och institutionsledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen remissinstans har haft någol
all erinra mol förslagel om elt kommunall vårdansvar för hela
institutionsvården. Flera av remissinslanserna är positiva till förslaget och
pekar på atl mänga vårdlagare i dag flyttas mellan kommunala, landstingsdrivna
och statliga inslilulioner som kanske vidtar motstridiga eller kortsiktiga
ålgärder. Problemen hänger samman med bristen på samordning av vård- och
behandlingsålgärder. I remisssvaren poängteras därför viklen av all kommunen
lar på sig huvudansvaret</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för vården. Man framhåller att detta innebär atl
socialljänslen aktivt skall följa sin klienl genom vå|-dkedjans alla länkar.
Della släller krav på en effektiv samordning och ett väl utvecklat samarbete
mellan företrädare för den "öppna vården" och institutionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar ulredningens och
remissinsiansernas uppfaUning atl kommunen bör behålla ell övergripande
vårdansvar även när den enskilde ges vård i en institution. Inte minsl för
kontinuiteten i behandlingen är del viktigt atl socialljänslen upprällhåller
koniaklen när den enskilde vislas i en institution som drivs av
landstingskommunen. Principen om ell sammanhållet och kontinuerligt kommunall
vårdansvar praktiseras redan på många håll inom del sociala arbelel och
erfarenhelerna är övervägande positiva. Atl kommunen har vårdansvarei oavsell
om siödinsalser sälls in i hemmiljön eller i inslilution kommer enligl min
uppfaUning dessutom att bidra lill atl avsevärt minska insiilutionsvårdens
isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.7 BehandUngsunsvur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anser all
behandlingsansvarel. dvs. del omedelbara ansvarel för insalserna vid
inslilulionen, bör åvila den som är huvudman för institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar liksom remissinslanserna
ulredningens uppfaUning i fråga om behandlingsansvarel. När det gäller enskilda
inslilulioner kan del emellertid finnas anledning all skilja mellan ell ansvar
för de dagliga, praktiska vård- och behandlingsinsatserna och ett mer
övergripande ansvar. Det omedelbara ansvaret för del praktiska vård- och
behandlingsarbelel har givelvis inslilutionsledningen. Landstingei eller
kommunen som huvudman måsle dock ha ett övergripande ansvar också för
inslilulionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill samtidigt betona atl del
är angelägel all den socialarbelare som svarar för socialtjänsten i övrigt
också lar elt ansvar för närkonlaklen med klienten under inslilulionsvislelsen
och är aktivt engagerad under hela instilulionsskedel. Socialarbelaren skall
också förbereda klienten för en återgång ut i samhällslivet och ha
huvudansvaret för den vikliga eftervårdande insats som behövs för atl
institutionsvistelsen skall kunna få en mer långtgående rehabiliterande effekt.
Detta får inle utesluta atl eftervården ordnas så att man kan la till vara de
relationer som har uppkommit under vistelsen vid hemmet också i den forisatta
behandlingen. Det får ankomma på den enskilda kommunen och företrädaren för
resp. institution atl finna samarbetsformer som gynnar ell sådanl aktivt
deltagande i vårdplaneringen från socialtjänstens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I rapporten från Skåneprojektel har
ledningsgruppen pålalal all kommunerna har svårt alt klara sin del av
samarbetet med inslilulionsvården. En väsenllig orsak lill della var
personalomsällningen och arbetstrycket i den "öppna" socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En minskad personalomsättning inom
socialvården bör självfallel eftersträvas. Det är en förutsättning för
konlinuiiel i vårdarbelel och etl fungerande samarbele med institutionsvården.
</span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22
Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del A</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem.för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.8 Kosinadsansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen uttalade i
principbelänkandel den uppfallningen all med vårdansvar bör vara förenat elt
kostnadsansvar även för de instilu-tionsanknuina resurserna. I slutbelänkandel
har emellertid ulredningen frånlrätl sitt tidigare slällningstagande.
Ulredningen har mol bakgrund av förslagen i fråga om resursansvarel framhållil
all förslagen kommer all leda lill atl landstingen i vid omfallning kommer atl
få resursansvarel för de institutioner som har atl lillgodose behovel av mer
kvalificerad vård och behandling av den arl som f.n. ges bl.a. vid
ungdomsvårdsskola. Det skulle komma atl innebära atl kommunen skulle ha
kostnadsansvaret för den relativt omfattande inslilulionella vård som kommer
all ges vid landslingskommunala inslilulioner. Della skulle kunna leda till
adminislraliva svårigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Ulredningens uppfaUning
skulle adminislralionen kunna avsevärt förenklas om huvudmannen för
institutionen även hade kosinadsansvaret för den vård som ges där. Varje
huvudman skulle härigenom få svara för sina egna koslnader för vården.
Ulredningen pekar på de lolkningstvister som skulle kunna uppslå om
primärkommunen har elt kostnadsansvar, men inle ett resursansvar. Ulredningen
pekar också på alt bältre förutsättningar nås atl integrera den sociala
institutionsvården och den därtill angränsande sjukvården om landstingei som
huvudman för institutionen även har ell kostnadsansvar för den värd som ges
där. Del är mol den bakgrunden som ulredningen i slulbetänkandel föreslår all
den som är huvudman för insliliuionen även skall svara för kostnaderna för den
vård som ges där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En slor majoritet bland
remissinslanserna ger ullryck för en positiv eller övervägande positiv
inställning lill ulredningens förslag. Bland de remissinstanser som
tillstyrker förslagel utan närmare kommenlarer märks flera länsslyrelser.
älskilliga kommuner, däribland Slockholm och Göleborg. Föreningen Sveriges
socialchefer. Sveriges socionomlörbund och Svenska kommunalljänsiemannaförbimdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser alt den
huvudman som driver en institution också i princip bör ha det formella
kosinadsansvaret för verksamhelen. Principen för kostnadsfördelning mellan
landsting och kommuner bör ulformas i överenskommelser mellan de Ivå
kommunförbunden. Decenlrali-seringsulredningen. som ansluler sig lill förslagel
i fråga om resursansvarel, framhåller alt en av förutsällningarna för atl
syslemel skall fungera är all del klarl sägs ut vilkel organ som har
kostnadsansvaret och vilket som skall söija lör att den som behöver social
samhällsvård också får del. Länsslyrelsen i Blekinge län anser atl landstinget
som huvudman för inslilution också bör ha koslnadsansvarei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser vänder sig
emellertid mol föislagel atl kosinadsansvaret inle generelll skall ligga på
kommunen. Riksrevisionsverkei anser all den huvudman som för all uppfylla sill
ansvar vill la i anspråk inslilu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lionsresurser också i första hand bör svara för de
koslnader som är förenade med delta. Liknande synjiunkler förs fram av nägra
kommuner. Malmö kommun anser all del primärkommunala kostnadsansvaret har stora
fördelar när det gäller alt samordna metodutveckling och resursulveckling, och
all del därför bör övervägas om det inle går all förena del med elt landslingskommunalt
huvudmannaskap. Kommunen anser alt della syfte skulle kunna uppnås I.ex. genom
alt landstingei avgiftsvägen tar ul hela vårdkostnaden i del enskilda ärendet
av primärkommunen. Landstingei skulle då få täcka evenluella underskoll lill
följd av låg beläggning eller oförutsedd kostnadsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även SACO/SR och Sveriges
socionomers riksförbund ger uttryck för den uppfallningen atl vårdansvar och
kostnadsansvar bör följas ål. Socialslyrelsen betonar all riskema för all
institutionsvården isoleras och på samma säll som i dag blir en speciell
behandlingsform blir minsl om kommunerna ges ell ansvar för koslnader och
resursutveckling. Ell förenal vård- och kosinadsansvar skulle medverka lill en
slarkare inlegrering mellan öppen och sluien vård och är därför alt föredra.
Skulle kostnads-och resursansvar övertas av landstingskommun, blir det enligl
slyrelsen av än slörre belydelse alt den "öppna" vårdens resurser
förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund framhåller
alt del finns starka skäl för alt vidhålla kommunens ansvar för de
institulionella resurserna. Där så är möjligt bör instilutionsbunden socialvård
organisaioriskl anknylas lill "öppen" socialvård. En viklig och
kanske nödvändig drivkraft till en sådan utveckling är enligl förbundel all
kommunerna ges kostnadsansvaret för de inslilu-lionsbundna resurserna.
Förbundel anser all en generell tendens att ålägga landslingen huvudmannaskapel
jämle kostnadsansvaret för institutions-bunden social vård har flera nackdelar.
Man riskerar sämre samband mellan "öppen" socialvård och
institutionsvård. Del blir svårare all till-lämpa principer om närhel och
normalisering i vården. Tvister kan också uppslå huruvida en viss person skall
beredas plals på en inslilution eller inle. Del är också Iveksaml om
landstingei med sitt lunga ansvar för sjukvården kommer all mäkla med all bygga
ul en instilutionsbunden socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för egen del framhålla
följande. Även om landstingskommunen i huvudsak torde få resursansvarel för
det\ instilutionsvård som kräver slörre upplagningsområde än den enskilda
kommunens, är del kommunen som kommer all ha vårdansvarei. Det innebär bl.a.
att det åligger kommunen alt se lill atl den enskilde vid behov får vård
uianför det egna hemmet, all följa vården vid institutionen, all vid behov
medverka lill atl den enskilde bereds vård i annan inslilution och atl efler
institutionsvårdens avslutande ge den enskilde det slöd och den hjälp som han
kan behöva därutöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen kommer således, liksom när
den i övrigl tar i anspråk resurser inom socialtjänsten, atl ha inflytande över
hur institutionerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall ulnylljas. Kommunen bör då också enligl min
uppfattning ha ett visst kosinadsansvar för inslilutionerna. även i de läll
landstingskommunen är huvudman. Detta kosinadsansvar kan ges den innebörden au
kommunen får erlägga avgifler för de plalser som tas i anspråk. Hur dessa
frågor skall lösas bör emellertid las upp vid de pågående förhandlingarna om
ändral huvudmannaskap. Jag kommer senare atl behandla förälders kostnadsansvar
lör den vård som ges underårigt barn i annal hem än det egna (avsnitt 2.15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.9 Institutionen som behandlingsresiirs</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den institutionella värden skall
som jag har framhåUit lidigare vara en del av de samlade resurser som skall
finnas inom socialtjänsten. Avgörande för vilken form av insats som skall
väljas blir den enskildes behov i varje särskill fall. För den inslilulionella
vården skall gälla samma principer som lör vården i övrigl. Kommunerna och
landstingskommunerna bör ha möjlighel all Ulforma den inslilulionella vården
efler kommunens förulsällningar och behov inom ramen för de övergripande mål
som skall gälla för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inslilulionsvården får aldrig ses
som en isolerad vårdinsals ulan skall alllid ingå som ell led i ell
behandlingsprogram. Den nuvarande lagstiftningen, som knyler institutionerna
lill olika vårdområden, bör avlösas av besiämmelser som är anpassade lill de
förulsällningar som jag nämnde nyss. Kommunerna och landstingskommunerna bör
ges uirymme all ulforma inslilulionsvården i lakl med den pågående
ulvecklingen och med beaktande av förändringar i kommunens behov. De nuvarande
beslämmelserna om barnavårdsanslaller. ungdomsvårdsskolor och vårdanslaller
för alkoholmissbrukare bör därför upphöra. Som jag har framhållil lidigare
skall den nya lagsliftningen inskränka sig lill vissa cenirala bestämmelser,
medan del i siörsla möjliga ulslräckning skall överlämnas ål huvudmännen själva
all bestämma närmare om värdens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är mol denna bakgrund somjag i
del följande lar upp frågan om vilka inslilulionella behandlingsresurser
kommunerna och landstingskommunerna bör ha lillgång lill inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inslilulioner för barn uth iingdtim</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spådharnslwm och mödralicm drivs i
dag i huvudsak av landstingskommunerna. Anlalel sådana hem har under senare år
avsevärl minskals, samlidigl som platsantalel på varje hem har sjunkit.
Nedgången av anlalel spädbarnshem och mödrahem får ses mol bakgrund bl.a. av
den förändring av samhällels syn på barn vars föräldrar inle är gifla och de
vidgade möjligheler föräldern i dag har atl själv la hand om siu barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anser alt vården
på spädbarns- och mödrahem till stor del kan ersättas av vård i familjehem. Jag
delar i likhet med remissinslanserna utredningens uppfattning all dessa hem
successivi kan avskaffas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande resurser bör som redan har skelt i många fall
kunna erbjudas inom ramen för en utbyggd och förbällrad familjevård. Del finns
emellertid anledning all noga invenlera de alternativa vårdmöjligheler som
finns, innan spädbarns- och mödrahemmen avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upptugningslicmmen är huvudsakligen
lill för barn som behöver tillfällig vård och lösiran eller som behöver slå
under observation efter omhänderlagande för samhällsvård eller ulredning
enligt BvL. Del är i huvudsak landstingen som svarar för inrättande och drift
av iipptagningshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamheten inom Skåneprojektet
har bl. a. syftat till all finna ersällningsformer lör iipptagningshemmen.
Ulvärderingen av projektet visar alt vård ål ifrågavarande grupp barn i s. k.
konlraklerade familjehem i någon ulslräckning har kunnal ulgöra allernaliv till
placering i upplagningshem. Också Gotlands kommun liksom Stockholms läns
landsting och Slockholms kommim har sedan en del år drivii en verksamhel som
ulgör elt komplemenl lill upplagningshemmen och i viss mån en ersällning för
dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande alt
föreslå atl del i en särskild lag (LVU) skall tas in bestämmelser som ger
möjligheler all ingripa med vård utan samtycke belräffande den som är under 20
år. om den unge genom brisier i omsorgen om honom eller genom sill egel
beteende utsätts för risker lill hälsa eller utveckling. För dessa unga. som
ofla har behov av akul vård. behövs bl.a. en behandiingsresurs av det slag som
i dag finns all tillgå inom upplagningshemmen. Del kommer sällan att vara
möjligt all erbjuda lillräcklig beredskap eller nödvändig uppsikl endasi genom
alt anordna akut vård i enskilt hem. Även när vården anordnas på begäran av
vårdnadshavaren eller med hans samtycke, föreligger del ofla ell akul
vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en rationellt fungerande
"öppenvård" är det således i många fall en förulsällning alt del
finns en institutionsvård, som har beredskap atl snabbi la emol barn som har
akul behov av vård. En motsvarighet lill upplagningshemmen kommer därför även i
forlsältningen atl fylla en viktig funktion. Jag vill samtidigt betona att den
försöksverksamhel som har pågått bl.a. i Skåneprojektel har getl så pass goda
erfarenheter av atl bereda akul vård i enskilda hem all del finns starka skäl
för all tillvarata och ulveckla de resurser som familjehemmen ulgör. Del bör
enligl min mening vara möjligt all koppla denna typ av familjehemsresurser till
upplagningshem så atl man genom all välja mellan olika behandlingsresurser
alllefler den unges skiftande behov kan lillgodose både krav på skyndsam
placering och bäsla möjliga värdform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialhem är huvudsakligen avsedda
lör barn som behöver en längre tids vård och foslran och som inle lämpligen kan
placeras i enskilda hem. Som regel är landstingskommunen huvudman för
specialhemmen, även om många kommuner har inrällal liknande inslilulioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt socialutredningens uppfattning bordet inom den
framtida instilu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tionsvården finnas en motsvarighel till specialhemmen.
Inslilulionen skall ha lill uppgifl all svara för såväl ulredning och vård av
barn i behov av omedelbara åtgärder som vård av barn med grava sociala,
emotionella eller intellektuella störningar som behöver en längre tids vård.
Insalserna vid hemmet föreslås beslå i observation och utredning saml i de fall
mer långvariga vårdbehov föreligger i kvalificerade socialpedagogiska och terapeutiska
insatser. Vid institutionen skall man bedöma vårdinsatsens intensitet och
längd och pröva förutsättningarna för all återföra barnel lill del egna hemmet.
1 många fall måste enligt ulredningen vårdbehoven bedömas bli långvariga och
inslilulionen därtör ha tillräckliga resurser för atl kunna bereda sådan
långsiktig vård och behandling. Den nedgång av plalsanlalel som gäller för
inslilulionsvården i slorl har enligt ulredningen också gällt specialhemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som har
haft synpunkter på specialhemmen har det inte funnits någon avvikande mening om
behovet av sådana insliiuiionsresurser. Däremot har några remissinstanser
slälll sig Iveksamma till att vid samma institution ta emol såväl unga som behöver
kortsiktig vård i samband med utredning och observation som de som behöver en
längre tids vård och behandling. Slockholms läns landsting anför atl den
samlade erfarenheten inom landstingels barn- och ungdomsvård talar för all
akul-och korttidsvård inle lämpligen kan kombineras med instilutionsvård för
längre tids behandling. Bam- och ungdomshem med långsikliga behandlingsprogram
fordrar en miljö som inle i alllför hög grad bryter kontinuiteten i
gruppsammanställning och arbelsuppläggning. Dessulom avgör vård-lidens längd
delvis vilka krav som skall slällas på personalen i fråga om ulbildning och
arbelsmelodik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är enligl min mening
uppenbarligen förenal med svårigheier all vid en och samma institution
tillgodose två så skilda behov som all erbjuda en bas för utredning och
observation och därvid utgöra en inledande fas i en mer långsiktigt syftande
vård och samtidigt kunna ge adekvat vård och behandling åt de barn som är i
behov av långsiktig instilutionsvård. Jag anser följaktligen atl man i den framtida
planeringen av inslilulionsvården måste la hänsyn lill atl vården på
specialhemmen kan vara avsedd atl tillgodose skilda behov, som kan göra del
nödvändigl all föriägga den vid olika inslilulioner eller avdelningar. Den oro
som kan skapas om man vid en behandlingsinriklad inslilution behöver la emot
akula placeringar riskerar all inverka slörande och negaiivt på vården av de
barn som vårdas på inslilulionen för en längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskt)lurna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskolorna är avsedda för
ungdomar som har omhändertagils för ulredning eller samhällsvård på grund som
anges i 25 S b) BvL. Skolorna slår under slalligl huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anlalel i ungdomsvårdsskola vårdade elever har under den
senasle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tioårsperioden
avsevärl minskal, samlidigl som anlalel skolor har minskal från 25 år 1965 lill
18 år 1975. Vid slulel av år 1977 fanns del lolall 809 elever inskrivna vid
landels ungdomsvårdsskolor. Av dessa vårdades 446 inom och 363 ulom skola.
Antalet plalser per ungdomsvårdsskola har också kunnat nedbringas avsevärt, men
ungdomsvårdsskolorna är fortfarande den barnavårdsinslilution som har del
högsla platsantalel per inslilution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom ändring i lagstiftningen har
ungdomsvårdsskolorna fåll möjlighel att bedriva samvård av pojkar och flickor,
och resultaten av denna försöksverksamhet har varit goda. Försök med att ta
emot elever i frivilliga former vid skolorna har också gjorts, och resultaten
av denna verksamhel är positiva, även om försöksverksamheten bl.a. på grund av
plalsbrisl inte har fått den genomslagskraft och omfallning som man hade
önskal. Inom ramen för Skåneprojeklei har prövats en mer konsekvent regional
anknylning av institutionsresurserna, där närhelsprincipen och ett
sammanhållet vårdansvar har kunnat omsättas i praktiken. Försöksverksamhelen
har bl.a. inneburit möjlighel till frivillig vård av bl.a. någol äldre ungdomar
och till ett förenklat intagningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 sin analys av skilda behandlingsbehov inom
institutionsvården har socialutredningen ansett all i huvudsak två klienlgmpper
lämpar sig för vård i ungdomsvårdsskola. Den ena är ungdomar i akula,
deslruktiva krissituationer där relationsstörningar i förening med missbruk av
thinner, alkohol eller narkotika motiverar en institutionsvård. Den andra är
unga lagöverträdare som till följd av sitt brottsliga beteende är aktuella hos
polis och åklagare. Utredningen konstaterar att vårdbehoven ofta hade den
karaktären atl slutna avdelningar är nödvändiga. Behoven av sådan vård är
enligt utredningen slörst i storstadsregionerna. Med hänsyn till närhetsprincipen
bör skolor med sådana resurser förläggas främst till dessa regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa remissorgan har framhållit alt det lorde vara
realistiskt att även i framtiden räkna med att det kommer att behövas särskilda
institutioner för den minoritet tvångsomhändertagna ungdomar som saknar eller
har dålig motivation för problembearbetning. Tvångsåtgärder bedöms som nödvändiga
för främst två gmpper, unga missbrukare och unga lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO anser atl socialutredningen inte har förmått ge
en realislisk bild av de institutionsinsatser som krävs för att komma tillrätta
med den grupp ungdomar som har dålig motivation för behandling och förändring.
Inadekvata institutionslyper kan enligt TCO medföra ogynnsamma effekler ur
vårdsynpunkt. Utan särskilda institutioner kan det också finnas en risk för att
en stor del av dagens ungdomsvårdsskoleelever, med behov av kvalificerade
vårdinsatser och psykosocialt stöd, förs över till kriminalvården därför att
åklagarmyndigheter och domstolar i dessa fall skulle bedöma socialtjänstens
insatser som otillräckliga för unga lagöverträdare. Den enskildes behov skall
vara avgörande för de vårdinsatser som görs men det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är orcalistiskl all Iro all iniressel av ell vissl
samhällsskydd mol unga lagöverträdare med kvalificerad kriminalitet inte kommer
att göra sig gällande också i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag inslämmer i all del i varje
fall för den framlid som kan överblickas nu kommer all finnas behov av sådan
vård och behandling som ges i den nuvarande ungdomsvårdsskolan. Jag vill
underslryka att del här rör sig om en minoritet av svårbehandlade och svagt
motiverade ungdomar som i många fall uppvisar etl avancerat lagslridigt
beleende. Många ungdomar har också allvarliga relationsproblem i förening med
olika former av missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man måste således räkna med all det
i varje fall till en början kommeratt finnas behov av en motsvarighet till de
nuvarande ungdomsvårdsskoloma inom den nya socialtjänsten. Det är emellertid
önskvärt att den utveckling som pågår sedan flera år tillbaka får fortsätta i
riktning mot att utveckla vården vid ungdomsvårdsskolorna så atl de måhända
bättre än hitfills kan möla ungdomamas individuella vårdbehov. Ulvecklingen mol
institutioner med färre platser och en mera varierad vård bör gå vidare. Den
utveckling av ahernativa vårdformer som samtidigt pågår är mycket angelägen och
måste ges möjligheter all fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika vårdbehov bör kunna
tillgodoses vid dessa institutioner. Man bör kunna ge både samtalsbehandling
och jagstärkande behandling. Det synsätt som lillämpas vid miljöterapeutiska
institutioner bör här kunna ge viss vägledning. Intensiva behandlingsinsalser
förutsätter resurser för fortbildning och handledning av personal, atl man
utarbetar långsikliga behandlingsprogram m. m. Inte minst viktigt är del atl
formulera mål för behandlingsarbelel som bygger på gemensamma värderingar och
referensramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har antytt tidigare bör del
vara en viktig uppgift för institutionsvården atl skapa vårdmöjligheter även
för ungdomar med starkt utage-rande, provokativt eller normlöst beteende. För
detta krävs det såväl kvalificerad personal som speciella lokalmässiga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser att man när det gäller de
ungdomsgrupper som i dag vårdas i ungdomsvårdsskola för framtiden bör
eftersträva mindre institutioner i storleksordningen högst 25 platser. Mindre
enheter ger större förutsättningar för nära mänsklig kontakt, överblick,
medinflylande och ansvarstagande. Samtidigt bör enhetema ha en sådan storlek
att de har tillgång tiU varierande resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutionsvården bör ingå som en
del i etl längre vårdprogram som kanske omspänner flera år. Det är inle minst
mot den bakgrunden viktigt att institutionen har möjlighel alt både påverka
intagningsproceduren och förbereda och upprätthålla en meningsfull kontakt med
den vårdade efter vistelsen i institutionen. Erfarenheterna från Skåneprojektet
och annan pågående försöksverksamhel bör här kunna bli av värde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem .för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt förslaget till LVU, somjag
återkommer till senare (avsnitt 2.25.2), skall unga som bereds vård på grund av
sill eget beteende kunna hindras atl lämna del hem för vård eller boende där de
är inlagna och i övrigl underkaslas den begränsning av rörelsefrihelen som är
nödvändig för all vården skall kunna genomföras. Besiämmelser av delta slag
ställer särskilt höga krav på personalen vid hemmet och på vården i övrigl.
Bestämmelserna bör därför inte kunna tillämpas vid alla institutioner som tar
emot unga för värd. Det föreslås därför att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer skall beslula vid vilka hem för vård eller boende de skall
få tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt det inom socialljänslen kommer
all behövas hem som motsvarar de nuvarande ungdomsvårdsskolorna innebär
emellertid inte all det bör tillskapas institutionella resurser som är avsedda
enbart för dem som med stöd av LVU bereds vård på grund av silt beteende. Vid
dessa hem bör även kunna tas emot sådana unga som själva vill medverka till den
vård som ges där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdanstaher för ulkoholmissbrukure</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anlalel vårdade på de allmänna
anstalterna har under senare år varit tämligen oförändrat, samlidigl som
tillströmningen lill de enskilda anstalterna har ökat. Av det totala antalet
intagningar på olika vårdanstalter har de frivilligt sökande under de senare
åren ökat markant, från 65% år 1%5 till drygl 90% tio år senare. (Utvecklingen
har belysts ytterligare i lagrådsremissen, sid. 58-59.) Denna förändring kan
förklaras av ett flertal samverkande faktorer. Diskussionen om frivillighet
eller ivång inom socialvården kan vara en. Förändringen lill en mer öppen och
serviceinriktad nyklerhetsvårdspolitik är sannolikl en annan. Den
omständigheten att sjukpenning fr. o. m. mitten av år 1974 utgår även till
intagna på allmänna anstalter lorde också ha spelat en viss roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag återkommer lill längre fram
(avsniu 2.25) bör det inte längre finnas möjligheter att ingripa med tvång mot
vuxna inom socialtjänsten. Det Ivång som för en minoritet kommer att vara
nödvändigt skall i framtiden helt vara en uppgift för sjukvårdshuvudmannen
inom ramen för lagen om psykiatrisk vård i vissa faU (LPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LPV kommer att öppna möjlighet till
vård tvångsvis även utanför de psykiatriska klinikema och sjukhusen. Denna
möjlighel skall finnas även inom missbmksvården. Del är ur vårdsynpunkl och
rationell synpunkt angeläget att missbmkama inte vårdas på en högre
omhändertagandenivå än som är nödvändig. Vården vid de psykiatriska sjukhusen
bör därför så snart det är möjligt avlösas av vård i sjukhem eller annex under
ledning av läkare. Delsamma gäller naturiigtvis även vård i frivillig form.
Vissa av våra nykterhetsvårdsanstalter, allmänna eller enskilda, bör kunna
utnyttjas som sådana annex i framtiden. Redan i dag finns del dessutom i
åtskiUiga landsting sjukhem som utnyttjas på ett liknande sätt. Där är dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>symptombilden hos patienterna blandad. 1 vad mån de
nykterhelsvårdsan-stalter som utnyttjas på det sätt som jag har antytt nu
kommer atl behålla sin prägel som institutioner enbart för nyklerhetsvård måsle
komma att bero på den lokala planeringen och dess fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra nykterhetsvårdsanstalter kan
i framliden utnyttjas för en mera socialt betonad vård under socialnämndens
ledning. Som jag har nämnl tidigare kommer det att behövas närbelägna
institutioner för dessa insatser. Även om dagens inackorderingshem i viss
utsträckning kan ulvecklas atl fylla denna roll, finns del skäl atl förmoda atl
man också kommer all behöva inrätla nya hem för dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen menar att
verksamheten vid vårdanstalterna ofta präglas av en hög grad av
omhändertagande. Man vidtar ofta i bäsla syfte alltför omfattande stöd- och
vårdåtgärder. Men dessa torde inte sällan passivera klienten och försvåra
rehabiliteringen. Hur institutionsmiljön är utformad och vilken melodik som
tillämpas spelar här en cenlral roll. liksom hur institutionen är uppbyggd och
lokaliserad. Det finns som har nämnts tidigare enligt socialulredningens
uppfattning en stor risk för alt behandlingssträvandena begränsas och
koncentreras lill en individs problem utan atl man tar hänsyn till hans
livsmiljö. Svårigheier och spänningar i klientens hemmiljö kan därför lätt
förbises, och orsakerna till störningarna förblir obearbetade. Valet av
institution har ofta gjorts på grundval av de registrerade och mest påtagliga
yttre symptomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna
inslämmer i ulredningens kritik av vården vid en del av de nuvarande
vårdanstalterna som beskrivs som terapifallig. Meningarna är delade när det
gäller den differentiering efter symptom och val av missbruksmedel som
utredningen vill komma tillrätta med. Några av remissinstanserna hävdar all det
är missbruksbenägenheten som skall angripas och inte valet av missbruksmedel,
medan andra menar att man även i fortsättningen kommer atl behöva skilja mellan
dem som missbrukar alkohol och dem som missbrukar narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några av remissinslanserna,
däribland socialstyrelsen, har i sammanhanget erinrat om bristen på
vårdresurser för avgiftning och lillnyktring. De bristande resursema har lett
till att man ofta inte har kunnat fullfölja avsikten att ge vård åt berusade
personer sedan de har omhändertagils av polisen. Socialslyrelsen understryker liksom
bl.a. Kommunförbundel att ökade resurser för avgiftning och lillnyktring är en
förutsättning för social och medicinsk rehabilitering av alkoholmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna har också
understrukit nödvändighelen av att noggrant förbereda och planera en vistelse
i vårdanstalt. Jag delar denna uppfattning hell. Det bör ske genom insatser i
den "öppna" vården och genom att utnyttja de resurser som där står
till buds. Tillgång till tillnyktringsenheter och alkoholpolikliniker spelar
härvid en viktig roll. Atl tillhandahålla sådana resurser bör enligt min
mening vara en kommunal och landstingskommunal uppgifl. Utökade sådana resurser
skulle otvivelaktigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bidra till att institutionsplaceringar i många fall kunde
undvikas. När en sådan vistelse är oundgängligen hödvändig. skall resurserna
vara så väl ulformade all de leder till positiva resultat för den enskilde
klienten. För detta krävs här som vid all annan institutionsvård
behandlingsresurser som kan möta varierande vårdbehov. Inte minst gäller del i
fråga om personallålhel, utbildning och fortbildning av personalen och
kvalificerad handledning och arbetsledning. Jag återkommer i samband med
behandlingen av tvångsåtgärderna inom missbruksvården närmare lill dessa frågor
(avsnill 2.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller alt de
människor som även i en framlid kommer atl ha behov av vård i skyddad miljö
framför allt är vuxna - oflasl äldre - gravt alkoholskadade och socialt
utslagna. Ofta saknar de eller har bristfällig anknylning lill en primärgrupp.
Dessa klienler saknar inie sällan boslad, har belydande arbetshinder av såväl
fysisk som psykisk art och dålig alkoholtolerans. Täta återfall i missbruk
eller behov av daglig alkoholkonsumtion leder lätt till konflikter för dessa
människor och förstärker deras sociala isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen menar atl denna grupp
klienler tidvis behöver vislas i en lillrällalagd miljö, där loleransen för
återfall i missbruk och olika avvikelser i sociali hänseende måsle vara en
förulsällning. Vislelsen bör syfta till att i möjlig utsträckning ge social och
medicinsk rehabililering och lill atl tillvarata och ulveckla klienlens
återstående funktionsförmåga. Insatser av skilda sociala, medicinska och
arbetsvårdande organ är nödvändiga. De differentierade insatserna skall syfta
till att också stärka klientens självförtroende och upplevelse av social
gemenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen anför vidare all denna
khenigmpp - som i dag är förhållandevis liten - skall kunna minskas
yllerligare genom en ökad salsning på inackorderingshem och andra öppna
vårdformer som gör mer ingripande vårdinsatser onödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag inslämmer liksom flerlalel
remissinstanser i ulredningens syn på behovet av vård i skyddad miljö. Jag vill
tillägga atl del för denna grupp klienler är viktigi atl institutionen
uppfyller kraven på en god och tolerant boendemiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de nu angivna vårdbehövande
finns s.k. störande vårdlagare. Enligt ShjL ankommer det på landstingskommun
all ge behövlig vård och tillsyn ål den som med hänsyn till sitt beleende inte
lämpligen kan bo i ålderdomshem. Gruppen består huvudsakligen av äldre, gravt
alkoholskadade män. men också av senildemenla personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har inte funnit
det nödvändigl all i socialljänsllagen la in särskilda besiämmelser om slörande
vårdlagare. Del bör enligl ulredningen ankomma på kommunen all lillgodose
denna grupps vårdbehov inom åldringsvården. Belräffande den grupp som
huvudsakligen består av senildemenla personer och som med hänsyn till sitt
tillstånd är i behov av dygnel-mnl-iillsyn lorde del vara sjukvårdshuvudmannens
uppgifl all sörja för behövliga vård- och behandlingsinsalser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Hemför vård eller boende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig till utredningens
förslag, som inle har föranlett någon erinran under remissbehandlingen.
Samlidigl vill jag belöna all del är angelägel alt man även för denna
svårbehandlade grupp så långl möjligi undviker särvård och differentiering och
söker lillgodose behoven inom den reguljära kommunala resp. landslingskommunala
institutionella vården. Jag är emellertid medvelen om atl del i många fall -
främsl inom slorstadsregionerna - kommer all bli nödvändigl all i särskilda
inslilulioner lillgodose dessa vårdbehov. Jag vill slulligen erinra om all
familjevård för vuxna även inom delta område i vissa fall kan vara ell
allernaliv till vård i inslilution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inuckorderingshcm för ulkoholmissbrukure</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inackorderingshem för
alkoholmissbrukare drivs företrädesvis av kommunerna som en halvöppen vårdform
för sådana alkoholmissbrukare som bl. a. har bostadsproblem men som har
möjligheter all klara av ell arbete. Klienierna bor och inlär sina måltider på
hemmel och tillbringar också en slor del av sin frilid där. Hemmen fyller en
funktion som ett mellanled i behandlingskedjan mellan vistelse på vårdanstalt
för alkoholmissbrukare och hell "öppen" värd. Många
alkoholmissbrukare kan ulnyllja inackor-deringshemmel efler alt ha vårdats på
sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen menar all
beläggningen på inackorderingshemmen är relativt låg. och all hemmen ofla måsle
användas för klienter som har en sämre arbetsanpassning än vad hemmen
egenfiigen har resurser för all klara. Endasi ca 20% av de boende hade
förvärvsarbete enligl en undersökning år 1974. (Motsvarande siffra år 1966 var
75%.) Detla innebär all många vislas på inackorderingshemmen även dagtid. Del
har skell en förskjuining så all hemmen från alt lidigare ha utgjort en
övergång från anstaltsvård lill vård i fuUsländig frihet numer i många fall har
kommil all bli elt allernaliv till anstallsvård. Många klienler har egna
bosläder men vistas på inackorderingshem när de har svåra alkoholproblem, någol
som ylterligare har försiärki inlryckel av all hemmen beiraktas som en ersättning
för anstallsvård. Vislelsetiderna har genom åren blivil relalivi långa, och
flera av klienierna har upprepade visielser på inackorderingshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhelsvårdens anstallsulredning
har år 1977 gjorl en karlläggning av inackorderingshemmens verksamhel.
Utredningen konstaterar all del finns elt behov av såväl hem med tonvikt på
vård och behandling som hem för ell mera permanenl boende i skyddad miljö.
Anslallsutredningen anser all de inackorderingshem som inriklas på behandling
som regel inle bör ha fler än 10- 12 plalser. De bör ha personal lill hands
dygnel runl och även lillgång lill särskill utbildad personal som finns inom
vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslallsuiredningen anför vidare
all del för de alkoholmissbrukare som uppvisar en dålig rehabilileringsprognos
- del gäller här äldre, ofla förlids-pensionerade personer - finns behov av etl
skyddal boende av mer permanenl karaklär. Della skyddade boende kräver lägre
omhänderlagande nivå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem .för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och mindre personella resurser. Boendel och den service
som lillhandahålls får därt"ör ses som ett inslag i kommunernas övriga
ansvar för ålders-och förtidspensionerade. Del är anslaltsutredningens
uppfaUning alt denna differentiering mellan rehabiliteringsbara resp. mindre
rehabilileringsbara är nödvändigl för alt vårdarbelel för den förra gmppen inle
skall försvåras av alt personalresurser las i anspråk för arbete med den mindre
rehabiliteringsbara gruppen. Del skyddade boendel av mer permanenl karaklär
kan utformas på olika säll. Elt allernaliv är atl kommunen hyr lägenheler som i
andra hand upplåts till gäster som får sin tillsyn genom kommunens
hem-serviceverksamhcl. Ell annal alternativ är att utnyttja olika kollektiva
boendeformer. De hem som redan finns för s. k. störande vårdlagare lorde i en
del fall kunna användas för denna grupp missbrukare. Socialutredningen har i
stort anslutit sig till anslaltsutredningens synpunkler och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har
socialutredningens förslag om förbällringar i fråga om personaltillgång och
platsantal vid inackorderingshemmen fått etl posilivi bemölande. Några av
remissinslanserna framhåller att insliiulionerna lill följd av den ökade
satsningen på öppen vård kommer att få möla elt mer vårdkrävande klientel och
att därför satsningar på stöd till personal samt ulbildning kommer all vara en
angelägen uppgift. Flera av remissinstanserna har i sammanhanget pekat på
bristen på tillnyktrings-kliniker och har hävdat alt sådana resurser
tillsammans med kommunala alkoholpolikliniker ulgör en förutsättning för en
social och medicinsk rehabilitering av alkoholmissbrukare och för en
konstruktiv samverkan mellan socialtjänst och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen har påpekat
fungerar i dag ett antal inackorderingshem enligl de riktlinjer som
nykterhetsvårdens anstaltsutredning har föreslagit. I och med att beläggningen
vid flera inackorderingshem de senare åren inte har varit alltför hög. har del
funnits möjligheter att skära ner antalet platser vid flera inackorderingshem.
Jag anser att utvecklingen mot etl lägre platsanlal bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar också socialutredningens
uppfaUning alt många av inackorderingshemmen med fördel skulle kunna ändras
lill mindre hem för vård och boende som inle endasi bör slå öppna för
alkoholmissbrukare. Dessa hem får enligl min mening därigenom en inriktning på
behandling och kommer atl utgöra inte bara etl mellanled i vårdkedjan ulan ofta
ett alternativ till behandling i andra former. De kan i vissa fall ersätta
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. En sådan utveckling är önskvärd bl. a.
därför att den harmonierar med principen om närhet och ger såväl klienten
möjlighet att hålla kontakt med hemmiljö och familj som socialarbetaren
tillfälle att utöva den stödkontakt som enligl principen om ett obrutet
vårdansvar är oundgängligen nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns anledning att särskilt
fästa uppmärksamheten vid de behov som gravt alkoholiserade, ofta
förtidspensionerade, män har. Dessa män, som inle sällan behöver relalivi långa
vislelsetider i en skyddad och tillråt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för
vård eller boende</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>talagd
miljö kan vara svåra att placera i ålderdomshem, och sjukvårdens insalser blir
ofla av lillfällig natur och insalta i akula skeden och på gmndval av
medicinska indikationer. Inslilulionell vård eller annan form av skyddad
tillvaro kan för denna grupp ibland vara etl allernaliv lill placering i
ålderdomshem. Elt annal alternativ är atl nyttja inackorderingshemmen. De
större kommunerna förfogar över relalivi goda resurser härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inackorderingshem
och behandlingshem för narkotikamissbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare
avses institutioner som erhåller statsbidrag för all bereda vård ål narkotikamissbrukare.
Gränsdragningen mellan de hem som kallas inackorderingshem och de som kallas
behandlingshem är fiylande. 1 villkoren för statsbidrag till verksamhelen görs
ingen principiell skillnad mellan dessa behandlingshem och
inackorderingshemmen. Samlliga hem har betydande inslag av behandling och
utnyttjas som regel för längre lids vård. 1 forisallningen kallar jag dem
behandlingshem för narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är enligt ell riksdagsbeslut år 1968
sjukvårdshuvudmännen som har ansvaret för att det finns tillgång till
behandlingshem för narkotikamissbrukare, såvida inte överenskommelse träffas
om fördelning av vårdansvaret på annat sätt. 1 storstadsregionerna har eu
flertal sådana behandlingshem inrättats av kommunerna. F. n. har kommunerna elt
större anlal sådana behandlingshem än landslingen. Del är också vanligt atl
olika stiftelser driver behandlingshem. Slatsbidrag till driftkostnader vid
behandlingshem/inackorderingshem för narkotikamissbrukare beräknas f. n. täcka
omkring 50% av kostnaderna. Vid de stiftelseägda hemmen måste resterande del
av kostnaden täckas genom en särskild vårdavgift. Denna kan finansieras från
de vårdbehövandes socialbidrag eller sjukpenning, eller genom kommunalt bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De mindre kommunerna, som har mer sporadiska behov
av sådana vårdplatser, har svårigheter att själva inrälta och driva denna typ
av behandlingshem. De har ibland även svårt att utnyttja platser vid stiftelse-drivna
hem, eftersom dessa platser ofta abonneras av de större kommunerna.
Socialutredningen pekar i dessa fall på möjligheten atl utnyttja inackorderingshemmen
även för narkotikamissbrukare. Man menar också att nuvarande differentiering
så långt möjligt bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna har framhållit atl många
narkotikamissbrukare utestängs från olika vårdinrättningar. Enligl
remissinstanserna får narkotikamissbrukama ofla sjukhusvård först i ett sent
skede, när de är fysiskt mycket nedgångna. Bristen på behandlingshem har lett
till långa köer för narkotikamissbrukare som söker vård. Detta gör
öppenvårdsarbetet svårt för kommunema som inte kan erbjuda missbmkama etl
behandlingsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
remissinstans har pekat på möjligheten att ta resurser tiU behand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lingshemmen från de nuvarande värdanstalterna för
alkoholmissbrukare. Del belönas också i remissvaren all narkotikamissbrukarna
måsle förberedas för ell liv ute i samhällel och inle. som i dag. för ell liv
inom vårdappa-raien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några av remissinstanserna,
däribland kriminalvårdsstyrelsen, framhåller atl socialulredningen tycks ha en
svävande uppfattning om behovet av inslilutionsplalser för
narkotikamissbrukare, och all det i utredningen saknas underlag i form av
analyser av missbrukssiluationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom vården av narkotikamissbrukare
har förhållandena ändrals under den lid socialulredningen har arbelal. Dessa
förändringar är kanske slörre än inom någol annal vårdområde. Missbruket av
narkotika har under sextiotalets senare år och under början av sjultiolalel,
ökal i omfallning och under hand förändrats. Della har helt självklart skapai
svårigheier för såväl den kommunala socialvården som landstingets sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen fattade våren 1978 beslut
om väsentligt ökade insalser mot narkotikamissbmkel. Beslutel grundade sig på
förslag från ledningsgmppen för narkotikafrågor i rapporten (Ds S 1978: 2)
Ålgärder mol narkotika-missbmk. Huvudvikten lades vid en kraftig ulbyggnad av
vårdresursema både kvantitativt och kvalitativt. Platsantalel vid
behandlingshemmen beräknades bli i del närmaste fördubblat. Ulöver de 182
stalsbidragsberättigade plalser vid 18 behandlingshem som fanns den 1 januari
1978 beräknas således ytteriigare omkring 160 sådana platser tillkomma under en
tvåårsperiod. Statsbidraget per plats höjdes enligt riksdagens beslul från
47000 kr, lill högsl 60000 kr. per år fr. o. m. budgetåret 1978/79. För
budgetåret 1979/80 höjs gränsen till 63 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som bl. a. framgår av beslutet om ökade
insatser mot narkolikamissbru-kei har anslrängningarna intensifierats all skapa
små behandlingshem för narkotikamissbrukare. Somjag har framhållil lidigare bör
del i många fall också vara möjligi all la i anspråk de resurser som finns inom
nuvarande inackorderingshem för alkoholmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill också på nyll underslryka
att en förändrad ulformning av de nuvarande vårdanslalterna för
alkoholmissbrukare kan komma all leda till alt narkotikamissbrukare kan las
emot för vård på dessa hem för vård eller boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill vidare peka på de
möjligheler som slår lill buds när del gäller familjevård för missbrukare. Viss
försöksverksamhel inom bl.a. Skåneprojeklei visar all familjevård för
missbrukare ofla kan ge goda rehabiliie-ringsresullai. Som jag har nämnl
tidigare har en särskild utredare tillkallats för alt bl.a. påbörja en särskild
försöksverksamhel med familjevård för missbrukare över 18 år. Familjevården kan
användas inle endasi som allernaliv lill vård i behandlingshem ulan också i
förebyggande vård och i eftervård. Jag vill därvid framhålla atl del är
nödvändigl all ge ell slarkl slöd lill de enskilda familjer som lar på sig den
svåra uppgiften atl la emol missbrukare för familjevård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Hem för vård eller boende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13.10 Enskilda institutioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag återkommer till närmare i
del följande (avsnill 2.14) kan folkrörelser och andra organisationer ha slor
belydelse för socialljänslen i olika avseenden. De bidrar lill all öka
gemenskap och förankra solidarilelsidéer, de är inte minsl en drivkraft för nya
idéer, insatser och meloder i socialt arbele och de tillför del sociala arbelel
personella resurser av slorl värde. Del är följaktligen angeläget alt
organisationerna får slöd att bedriva en akliv verksamhel. En särskild fråga är
om enskilda organisationer i allmänhet skall slå som huvudmän för de
inslilutionella verksamheler som del annars ankommer på det allmänna alt svara
för. 1 denna fråga har socialutredningen, liksom f ö. foslerbarnsuiredningen,
en principielll avböjande inställning. Avsteg från en huvudprincip om atl
enskilda inle skall bedriva institutionsvård bör dock enligt socialulredningen
prövas i positiv anda när det finns bärande motiv för della. Ulredningen ger
exempel på sådana moliv och anför alt del kan röra sig om kvalificerad
försöksverksamhel eller konlaktcenlra, lägerverksamhet och liknande
verksamheler som inle binder slora resurser. I övriga fall bör del allmänna
svara för den inslilulionella vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
diskuterat de frivilliga institutionernas roll i dag och hur de resurser som de
erbjuder skall kunna las tillvara i den framtida socialtjänsten. Del råder i
stort sell enighet om all de frivilliga organisationema även i fortsättningen
måste kunna få bedriva institutionell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser menar atl
frågor som gäller organisationernas insatser i instilutionssammanhang har fått
en olillräcklig belysning i socialulredningens belänkande. Ulredningens
ambition all begränsa ulrymmel för nya insliiulionsengagemang från organisationernas
sida kommer enligl dessa remissinsianser all försvåra en positiv uiveckling
inom områdel. I remissvaren pekas på socialulredningens konstalerande atl
frivilliga organisationer i många fall har varil banbrytande när del gäller
behandlingsformer och all det har funnits en vilja alt finna nya vägar och
skapa försöksverksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är angelägen all framhålla alt
det är etl offenlligl ansvar all socialtjänsten i lillräcklig omfattning har
tillgång lill nödvändiga institutionella resurser. Della ansvar kan det
allmänna inle frånhända sig genom atl anlita institutionsvård som drivs i
annans regi. Samlidigl bör del dock framhållas all de enskilda insliiulionerna
även i framliden kommer atl kunna vara ell komplemenl lill offenlliga
inslitutionsresurser. Enskilda initiativ och salsningar bör få spela en
belydelsefull roll för meiodulveck-ling, t. ex. i samband med slarlande av nya
institutioner och försöksverksamheter. Del finns många exempel på banbrytande
insatser som har gjorts på delta sålt. Jag anser emellertid atl inslilulioner
som skall lillgodose vårdbehov som faller inom socialljänslens ansvarsområde
inte bör få inrättas ulan offentlig konlroll. En förulsällning bör vara all de
kan infogas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i den aUmänna instilulionsplaneringen, och all del finns
garantier för aU driften kan fortsätta sedan de en gång har inrättats. Vill
enskild eller sammanslutning inrälta institution, bör därför tillstånd sökas
hos länsslyrelsen, som bör inhämla de kommunala huvudmännens mening.
Institutionen skall därefter stå under tillsyn av socialnämnden i den kommun
där institutionen är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt socialtjänsten kommer all ha
ell kontinueriigt vårdansvar för den enskilde som följer honom också när han
vislas i institution bör kunna garantera att vissa av principerna för
socialljänslen får genomslagskraft också för vården i enskilda institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planen över institutionsvården i
landstingsområdet får givelvis la hänsyn till de institutioner som drivs av
enskild eller sammanslutning. I synnerhet om institutionen drivs med allmänna
medel är del nalurligl all den belraklas som en resurs inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Socialtjänstens samverkan med andra
verksamhetsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14.1 Allmänt om sumverkun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslens mål, organisation
och verksamhelsformer påverkar enligl min mening behovel av samverkan på
ålminstone två olika säll. Den iradilionella socialvårdens uppdelning pä skilda
funktioner och verksamhelsomräden krävde ell omfaltande samarbete över de
olika områdesgränserna. När verksamheten organiseras efter en helhetsprincip
(avsniu 2.7) uppkommer del etl behov av samarbele inom den sammanhållna
organisationens olika arbetsenheter, mellan förvallningen och nämndorganisalionen
m.m. (avsnit 2.16). Men tillämpningen av helheisprincipen medför också ett ökal
behov av samverkan mellan socialljänslen och samhällel i övrigt. Del behovel
följer av all individens, familjens eller gruppens svårigheier sälls in i etl
större socialt sammanhang. Därför måste också socialtjänstens behov av kontakt
och samverkan ses i ell brelt samhällsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan i principbetänkandet
behandlar socialulredningen ingående socialljänslens slora behov av samverkan
med olika samhällsorgan och organisationer. Slulbelänkandels överväganden och
förslag i frågan bygger på de rikllinjer som drogs upp i principbelänkandel. I
ell viktigt organisatoriskt avseende har socialutredningen under intryck av
remissopinionen modifierat sitt tidigare slällningstagande. I
principbelänkandel menade Ulredningen all del i många fall kunde vara lämpligl
all kommunen bildade ell gemensaml samarbetsorgan för socialljänslen, skolan,
fritidsverksamheten, sjukvården, den allmänna försäkringen,
arbetsmarknadsmyndigheterna, polisen och kriminalvården. Befintliga organ
kunde ingå i della. I slulbelänkandel lägger utredningen slörre vikl vid all
samarbelsorgan för skilda områden och särskilda frågor verkligen inrättas i
slällel för atl olika samarbelsorgan inom en kommun sammanförs lill elt enda. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 Rikstlagen 1979180. 1 saml.
Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden bör enligl
ulredningen ha ell särskill. lagfäst ansvar för all samverkan kommer lill
slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många remissinsianser anser att del
behövs en klarare och mer entydig gränsdragning mellan de landstingskommunala
och primärkommunala huvudmannaområdena. Somjag har sagt lidigare delar jag
socialulredningens mening atl del knappasi är möjligt eller önskvärt atl nu
fixera dessa gränser mera bestäml (avsniu 2.3). Alt man inrällar samarbetsorgan
får inte innebära alt della organ tar över någon del av ansvaret från resp.
huvudman. Samarbelsorganel bör ses som ett hjälpmedel, en resurs, för all lösa
problem som berör flera huvudmän. Ett sådant organ bör I.ex. kunna medverka
lill all reda upp oklara gränsdragningsfrågor och kompelenslvister. Genom en
samverkan bör man kunna undvika att flera myndigheler - var och en pa sill häll
- utreder och försöker tillgodose samma eller likartade behov. Samverkan behövs
för atl samhällels gemensamma resurser skall kunna ulnylljas på bäsla sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns alltid en risk lör alt
den enskildes inlegrilel kommer i kläm när informalion lämnas mellan olika
organ. Som huvudregel bör därtör gälla all ingen informalion skall föras över
lill andra samhällsorgan om inle den som informationen rör har gett sitt
samiycke lill della. Jag återkommer senare lill de ofrånkomliga undantagen från
denna regel (avsniu 2.18).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med samverkan avses här såväl en
mera allmän sådan om samhällsplaneringen m. m. som en samverkan i enskilda
ärenden. Samverkansparter kan vara andra myndigheler som primär- och
landslingskommunala organ, försäkringskassan, arbelsmarknadsmyndigheterna.
polisen m.fi. eller frivilliga organisationer av olika slag. Ibland kan det
vara. eller bli fråga om. fasta samarbelsorgan och i andra fall enbarl en
informalionsövertöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan bör ske på olika nivåer.
Särskilt när del gäller planering och rikllinjer för verksamhelen är del
självklarl atl de förtroendevalda skall ha en akliv och ledande roll. I fråga
om bl.a. meloder och behandling bör givetvis den handläggande personalen
engageras i samarbetet. Del är dessulom vikligl all man finner former för
klienlernas medverkan i deras egna ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14.2 Lagfäst ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all socialnämnden i
socialljänsllagen skall åläggas ell förstahandsansvar för all samverkan med
andra organ i samhällel kommer till slånd har tillstyrkts av de flesla
remissinslanserna. Jag ansluler mig lill utredningens förslag. Jag delar också
utredningens uppfattning all formerna för samverkan däremol inle bör bindas
genom lagbeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstahandsansvarel för
socialnämnden medför även en skyldighel alt lill andra huvudmän förmedla
upplysningar om de behov som nämnden skaffal sig kännedom om genom sin
uppsökande verksamhet. De andra huvudmännen - landslingen, slaten.
försäkringskassorna m.fi. - bör också ha ell motsvarande lagstadgat ansvar för
samverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14.3 Sumverkun på olika tnnråden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter de tidigare allmänna och
principiella synpunkterna lar jag nu upp frågor som mer direkt avser samarbelel
på olika områden. Därefter behandlar jag frågor som gäller särskilda
föreskrifter om samverkan i enskilda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhållsplanering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan tidigare har jag ansluiii mig
lill socialulredningens förslag om socialljänslens medverkan i
samhällsplaneringen (avsniu 2.4). Jag hänvisar till vad jag sade då.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skida</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen har beslutat om en
reformering av skolans inre arbete (SIA) m. m. Reformen kan ses som en
förändring av skolans innehåll, arbelssäll och arbetsformer i syfte alt skapa ökade
förulsällningar för varje elev att uppleva skolarbetet som meningsfullt.
SIA-reformen är därmed en elevvårdsreform i vid bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvarel för den elevvårdande
verksamhelen vilar på skolledningen. För skolläkare, skolsköterskor och
syo-funktionärer finns instruktioner och anvisningar som har utfärdats av
skolöverstyrelsen. För övriga arbetstagare inom elevvården saknas en sådan
central reglering. Som jag har nämnt tidigare är elevvårdsarbelel föremål för
översyn av elevvårdskommillén (U 1978:06).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt effektivi elevvårdsarbete
kännetecknas av ett nära och väl fungerande samspel mellan hemmen på ena sidan
och skolan och övriga samhälleliga organ inom barn- och ungdomsvården på den
andra. Olika samhällsorgan är alltså utöver skolan engagerade i delta arbele -
i kommunerna främst sociala centralnämnden, fritidsnämnden och kulturnämnden
samt lokala statliga organ I.ex. polismyndigheten och i landslingen bl.a.
di-siriklshälsovården, omsorgsslyrelsen och den psykiska barn- och ungdomsvården.
Det är naturligt all de därvid nära samverkar med varandra och bygger sin
verksamhel på gemensamma uppfallningar om mål, medel och arbelsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare ulförligl
behandlal den skolkuraliva verksamheten (avsniu 2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsmarknadsorgan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetet har grundläggande betydelse
för människors förhållanden. Del gäller försörjningen. Men arbelel bör också
berika den enskildes liv och posilivt påverka hans eller hennes självkänsla och
sociala identitet. Jag har därför redan då jag behandlade socialtjänstens funktion
och uppgifter (avsnitt 2.4) liksom i andra sammanhang understrukit
socialljänslens viktiga uppgifter att i samverkan med arbetsförmedlingen m. m.
försöka bistå den enskilde för all han skall få elt arbele.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor som gäller sysselsällningen
kräver insalser från både arbetsmarknadsorganen och socialljänslen.
Socialljänslens medverkan kan beslå av bl.a. uppsökande verksamhel,
socialkurativi slöd och sociala tjänster som förskole- och
fritidshemsverksamhel samt färdljänsl. För della behövs smidiga
samarbelsformer mellan arbelsförmedling och socialbyrå/ servicecentral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetet med
arbelsmarknadsorganen bör genomföras på fiera nivåer. När del gäller all
planera sysselsältningsinsatser bör socialnämnden samverka med dislriktsarbelsnämnd
och förekommande lokall planeringsråd för sysselsättning. 1
dislriktsarbelsnämnd ingår förelrädare för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En samverkan mellan socialljänslen
och arbelsmarknadsorganen anser jag särskilt betydelsefull när det gäller att
följa upp arbetshandikappades, socialt handikappades, äldre personers och
ungdomars behov av stöd för att finna och behålla lämpligl arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostad.sförmedUng och bostadsföretag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen skall på olika säll
bidra lill ell självsländigl boende. Denna uppgift harjag behandlat tidigare
(avsnitten 2.4 och 2.10). Jag kan därför nu fatta mig kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är för hela samhället
nödvändigt all bekämpa segregation i boendel och alt förhindra en förslumning
av vissa bostadsområden. Svärighelerna alt finna bosläder till en del
invandrargrupper och människor med sociala handikapp är belydande. ResultaleJ
har blivil all olika grupper har koncentrerats till vissa bosladsområden. Här
måsle hyresvärdarnas inlressen underordnas samhällets sociala mål atl skapa bra
bostadsmiljöer för alla grupper i samhällel och en fördelning av bostäderna på
ett ur social synpunkl lämpligt sätt. Det är angeläget au bostadsförmedlingen
och hyresvärdarna samarbetar på ett ändamålsenligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I bl.a. socialt
rehabiliteringsarbete är lillgången lill bostad viklig. Det kan gälla såväl att
skaffa bostad som hjälp atl kunna behålla den. Det är angelägel att
socialtjänsten aklivi samarbelar med bosladsförmedling och
bostadsföretag/hyresvärdar och finner lämpliga former för della samarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringskassa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhöll i
principbelänkandel all en person som var akluell inom socialljänslen ofta hade
samtidig konlakl med försäkringskassan. Samordningsbehov kunde då ofta
tillgodoses genom informationsutbyte. Det borde enligt ulredningen ankomma på
socialstyrelsen och riksförsäkringsverket atl utarbeta behövliga rutiner för
detta. Utredningen framhöll vidare au i glesbygdsområden med elt otillräckligt
befolkningsunderlag för socialtjänst- och socialförsäkringsfunktionerna borde
man utveckla etl gemensamt personal- och lokalsambruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningen underslryker i slutbelänkandel atl
behovel av sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordning finns inle bara i glesbygdsområden. Även i
befolkningsläla områden bör en samordning uiveckläs. bl.a. genom all de båda
funktionerna samlokaliseras i socialcenlraler elc. Enligl ulredningens mening
är det vidare angelägel att den kommunala socialtjänsten är representerad i försäkringskassornas
cenirala och lokala rehabilileringsgrupper. Ulredningen upprepar sitt lidigare
förslag alt riksförsäkringsverket och socialstyrelsen gemensamt skall pröva den
fortsatta utvecklingen av en utbyggd samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan erinra om atl genom en
lagändring år 1975 fick försäkringskassorna möjlighet alt medverka i personal-
och lokalsambruk mellan kassa och kommun. Sådan samverkan förekommer nu i etl
anlal kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika försöksverksamheler ang.
samverkan mellan bl.a. försäkringskassa och socialnämnd pågår på fiera håll i
landel. Bl. a. i Linköping. Luleå och Skara. Sådanl samarbele skulle
underiättas om man i större utsträckning än nu samordnar såväl gränserna för
de olika verksamheternas distriklsindelning som principerna för
ärendefördelningen och tillgodoser behov av gemensam utbildning och informalion
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lagen (1962:381) om allmän
försäkring sladgas all rehabilileringsålgärder skall vidlas senast när en
sjukskrivning har pågått 90 dagar i följd. Riksförsäkringsverket har
föreskrivit att centrala och lokala rehabiliteringsgrupper skall finnas vid
försäkringskassorna för samråd i dessa ärenden med socialvård,
arbetsförmedling (arbetsvärd) och sjukvård. Jag delar socialutredningens mening
att dessa organ bör vidareutveckla sitt samarbete med bl.a. den kommunala
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och
riksförsäkringsverket bör tillsammans med Kommunförbundet och i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen, på grundval av bl,a. praktiska erfarenheter från
försöksverksamhet m.m., utarbeta riktlinjer för hur fortsaU samverkan skall
organiseras. Jag vill här erinra om atl riksdagen i år har beslutat om en ny
organisation av den yrkesinriktade rehabiliteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lundsting m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En långtgående samverkan mellan
socialtjänsten och hälso- och sjukvården är etl viktigt mål. En omfattande
ulrednings- och försöksverksamhet med sådan samverkan har bedrivits på olika
håll i landet. Så har gemensamma vårdcentraler prövals i bl. a. Skaraborgs
län. Sedan 1974 pågår en organiserad samverkan mellan sjukvård och socialvård
vid vårdcentralen i Dalby. Syftet med verksamheten är bl.a. att få liU stånd
elt samordnat program för sjukvård och socialvård. Till verksamheten har
knutits olika forsknings- och utbildningsprojekt (Samverkan sjukvård-socialvård
i en vårdcentral. Socialstyrelsen redovisar, 1977:3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheterna av den verksamheten
har bedömts som övervägande positiva av såväl socialvårdens som sjukvårdens
personal. Därtill kommer erfarenheterna från Tierpprojeklet med en gemensam
hälsocentral. Vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
socialstyrelsen redovisai SOSAM-projeklet (Social samverkan) i Falu, Linköpings
och Ljusdals kommuner (Socialstyrelsen redovisar, 1977: 10). Del har avsett
planering, social informalion och klientarbeie. Socialslyrelsen har även
lidigare redovisai resullal av olika projekt som gäller samarbete niellan socialvård
saml hälso- och sjukvård. (Några försök med samarbete mellan socialvård saml
hälso- och sjukvård, Samarbele mellan socialvård saml hälso- och sjukvård i
några landstingsområden, Socialslyrelsen 1975, Samarbele mellan socialvård
saml hälso- och sjukvård, socialstyrelsen 1/77).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den myckel breda uppslulningen i ulrednings- och
försöksverksamhelen från säväl huvudmän som cenirala inslanser visar att man i
dag upplever ett slarkl behov av samverkan. Delta kommer också lill uttryck i
remisssvaren. T. ex. Stockholms kommun och Föreningen Sveriges socialchefer
anser alt behovel av rikllinjer är angelägel. Jag har samma mening. Riktlinjer
behövs för alt utvecklingen så snart som möjligt skall kunna länkas in i mera
enhelliga former. Del primära ansvarel för denna samverkan åvilar självfallel
de kommunala huvudmännen. Det bör ankomma på socialslyrelsen alt följa den
primär- och landslingskommunala planeringen, tillhandahålla planeringsunderlag
och medverka till alt klariägga huvudmannaskapsfrågor och former för samverkan
mellan de sociala och medicinska seklorerna. Del skapas då förulsällningar för
vissa gemensamma rikllinjer för samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl uppnå en närmare anknylning mellan
socialtjänsten och den psykiska barn- och ungdomsvården harjag tagit upp frågan
om en överflyttning av huvudmannaskapet för PBU från landstingen till
primärkommunerna. Jag har föreslagil en översyn av huvudmannaskapsfrågan (avsnitt
2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i det följande ytterligare belysa de
vikliga utvecklingssträvanden som sedan lång tid är på gång i fråga om
landslingens och kommunernas sociala verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eu av de båda kommunförbundens förslå inilialiv för
atl nå fastare samarbetsformer över huvudmannaskapsgränserna var utredningen
Samordnad åldringsvård - långtidsvård som lades fram år 1969. Som en följd av
rekommendationerna i denna har i de flesta län bildats samrådsorgan mellan
landsting och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samverkansfrågorna belysles ur en annan aspekl i
den s. k. KOS-rap-porten (samordning av sociala insalser mellan landsting och kommuner),
som presenterades år 1972 av en arbelsgmpp med represenlanler för
Landslingsförbundel, Kommunförbundel och Svensk kuralorsförening. Gruppens
uppgifl hade varil alt finna former för bältre samordning mellan landslingens
kuratorer och socialvårdens personal, men arbelel vidgades lill en analys av
behov och innehåll i sociala ijänsler inom sjukvården över huvud lägel. Dessa
behov slälldes sedan i relalion till kommunernas önskemål om medicinsk service
från landstingens sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslog en
utveckling som skulle utmynna i all kommunema log över den sociala verksamhet
som finns inom både öppen och sluien sjukvård, med undanlag för vissa
specialiserade grupper. Della borde ske samlidigl som landslingen skulle
tillhandahålla kommimerna medicinska ijänsler. Kostnadsfördelningen mellan
landsting och kommuner skulle i princip vara oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen gick i
principbelänkandel ell sleg längre i denna fråga. Landslingen tilldelades hela
det medicinska ansvarel och kommunerna ansvarel för social omsorg var än
behovel uppslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KOS-rapporlens förslag fick elt
mycket blandat mottagande av remissinstanserna. Motståndet mol en
huvudmannaskapsförändring för kuratorerna var mycket slarkl bland förelrädarna
för denna yrkeskalegori och inom läkarkåren, medan socialslyrelsen. de fackliga
organisaUonerna i övrigt m. fl. i storl sett lillsiyrkle förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundel föreslog i sill
remissvar över KOS-rapporlen all landstings- och kommimförbunden gemensaml skulle
ularbela en organisationsplan inom ell landstingsområde. I en sådan plan borde
den sociala verksamhelen renodlas under primärkommunall huvudmannaskap och alli
behov av läkartjänsler tillgodoses av sjukvårdshuvudmannen. Organisationsplanen
borde därefter prövas och följas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundels förslag ledde lill
inlensiva diskussioner mellan de båda förbunden under våren 1973. Resulialei
blev atl slyrelserna för landstings- och kommunförbunden beslöt atl
tillsammans genomföra ell uiveck-lingsarbele, som skulle syfta till bällre
samordning mellan kommuner och landsting av uppgifterna i gränsområdet mellan
sjukvård och socialvård. Arbelel skulle genomföras under åren 1974 och 1975 i
form av ell särskilt projekl, som sedermera fick namnet SAMSS (samordning av
medicinsk och social service).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av SAMSS-rapporlen som kom år 1976
framgår bl. a. att tyngdpunklen i kuratorsarbetet lidigare låg inom den slutna
sjukvården, men att en förskjutning har ägt rum mot de öppna mottagningarna.
Vidare kan nämnas att Ulbyggnaden av kuratorsservicen under de senaste åren har
varil mesl markanl inom den psykiatriska vården, för såväl barn och ungdom som
vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAMSS-projektet visade alt
socialutredningens alternativ om fördelat huvudmannaskap var möjligt all
genomföra. Del bedömdes emellertid dä inte som lämpligt att genom
adminislraliva beslut ändra huvudmannaskapel för kuralorer och kommunall
anslällda läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från
samverkansprojektel föreslog de båda förbunds-slyrelserna alt landstingen
skulle tillhandahålla primärkommunerna behövliga medicinska tjänster och alt
kommunerna skulle tillhandahålla sociala tjänster, i första hand inom
primärvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun- och landstingsförbunden
saml socialslyrelsen och Spri har dessulom nyligen slutfört elt utvecklingsprojekt
som behandlar primärvård, äldreomsorger och samverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projektet redovisades i sex
rapporter, varav en behandlar primärvårdens innehåll och utveckling. Av denna
skrift framgår att utgångspunkten för vilken huvudman som skall tillgodose den
enskildes service- och hjälpbehov i fortsättningen bör vara den kompetens som
krävs för alt ulföra insalsen och inle dess orsak. Detla innebär atl om del
finns behov av sociala eller psykologiska insalser, bör primärkommunen i egenskap
av huvudman för socialljänslen svara för nödvändiga insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har under år 1978
lämnat ell förslag lill principprogram för den psykiairiska hälso- och
sjukvården, "Psykiatrisk hälso- och sjukvård" (Socialslyrelsen
redovisar 1978:5). Princippgrogrammets innebörd är att hälso- och sjukvårdens
uppgifter i primärvården inte omfatlar sådan vård som kräver insalser av enbarl
psykologer och socialarbelare eller dämtöver så begränsade insatser av
medicinskt skolad personal atl dessa kan tillgodoses i konsullform. Ansvaret
för sådana insalser skall ankomma på socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom Skåneprojektel har prövals etl
samarbele med sjukvårdshuvudmännen som molsvarar vad socialulredningen i sill
principbetänkande betecknade som "tjänsleköp". I Helsingborg och
Ystad har läkare från lasarettets psykiatriska akutmottagning tjänstgjort vissa
veckolimmar inom socialvården. Tjänstgöringen har i Helsingborg gällt
socialläkampp-gifter i konventionell mening och har i övrigt varil förlagd till
nyklerhels-vårdsanstalt. I Ystad har läkarens arbele varil förlagt till
rådgivningsbyrå. I Lund har samarbele etablerats mellan psykiatriskt sjukhus
och nykler-hetsvårdsanslall. Verksamheten har byggts ut under 1979. I
Kristianstad har samarbete inletts mellan barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken och en ungdomsvårdsskola genom att läkare och psykolog haft del av
tjänslgö-ringsliden förlagd till skolan. 1 övrigt har det varit svårt atl
etablera någol djupare samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatriska klinikema
och ungdomsvårdsskolorna. Från Råby ungdomsvårdsskola uppges bl.a. atl
"Flödel mellan institutionell socialvård (i detta fallet Råby) och barnpsykialrisk
vård går näslan uteslutande i en riktning nämligen från sjukvården till
Råby". Ungdomsvårdsskolan pekar också på del oacceplabla förhållandet atl
vid inläggning av akut psykiskt sjuka 14-15-åringar har man varil Ivungen all
vända sig till de vuxenpsykialriska sjukhusen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Krislianslad och Lund har
psykologer ulnylljals som handledare för i kommunerna verksamma familjearbelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De prövade samarbetsformerna har
främsl gällt slöd ål alkoholmissbrukare. Ledningsgruppen för Skåneprojektel
framhåller all "Rollfördelningen mellan sjukvård och socialvård ofla har
varit diffus med risk för dubbelarbete men också lell lill att personer hamnar
mellan huvudmännens ansvarsområden". Man pekar emellertid också på
positiva effekler. Med personal som har bred förankring i såväl sjukvårds- som
socialvårdsorgani-salionerna förbällras förulsäliningarna för kontinuitet och
flexibililei i vården, och omhänderlagandel kan anpassas bällre lill behoven.
Möjlighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tema all få sjukhusvård i etl akul berusningslillstånd har
ökal. Samarbelel har förbätlrat kunskapema oni tillgängliga resurser och lett
till diskussioner om verksamhetens inriklning. Socialvården har emellertid
haft begränsade möjligheler alt efler avslutad sjukhusvård ge särskill grava
alkoholmissbmkare behövligt stöd. De har kommil all cirkulera mellan dålig
boslad, sjukhus och anstalt. Erfarenheterna lyder på alt del för gmppen äldre
grava alkoholmissbmkare måste prövas andra former för boendel, som ger ökad
trygghet och kontinuitet. Ledningsgruppens sammanfattande omdöme är att de
många positiva resultat som samarbetet ändå har visal iroligen är i högre grad
etl resultat av del ökade samarbetet som sådant än av den valda metoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser det viktigt att
huvudmännen utvecklar vårdresursplaneringen och metodema för denna. En
försöksverksamhet med sådan planering har nyligen redovisats (Socialstyrelsen,
Inslitutionsutredningen, Rapport 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorger om burn och ungdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller omsorgerna om barn
och ungdom bör socialtjänsten söka kontakt så tidigt som möjligt. Det är
vikfigt att få till stånd en ändamålsenlig samverkan meUan socialtjänsten och
mödra- och barnhälsovården. Detta kan bl.a. ske genom att socialtjänsten har
mottagning vid mödravårds- och bamavårdscenlralerna. Del blir då naturligt att
senare fortsätta samarbelel i förskolan. På motsvarande sätt bör sedan
samverkan komma till stånd med skolhälsovårdens företrädare. På en del håll
finns särskilda ungdomsmottagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns inte några självklara och
enkla lösningar på hur samarbetet skulle gå fill inom olika kommuner. Jag anser
i likhet med socialutredningen att kommunerna själva bör få söka sig fram till
lösningar som bäsl överensstämmer med de behov och önskemål som finns lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa erfarenheler från samarbetet
mellan sjukvården och bam- och ungdomsvården inom Skåneprojektet harjag
redovisai nyss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förebyggande verksamhet i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagt
tidigare skall socialnämnden ta initiativ tiU samverkan med andra myndigheler
och organisationer, vars verksamhetsfält tangerar eller griper in i
socialtjänstens område. Jag är också överens med socialutredningen om att olika
samverkansgmpper kan bestå av såväl förtroendevalda som tjänstemän. Liksom
utredningen anser jag emeUertid att formema för samverkan får bli beroende av
olika lokala fömtsättningar, som kommunens storlek och stmktur och de frågor
som behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns redan riktlinjer
uppdragna för samarbele mellan barnavårdsnämnd, skola och polis i regeringens
cirkulär (1970:513) om intensifierat samarbete mellan dessa myndigheter. Det
gäller att främja bams och ungdoms utveckling samt förebygga och motverka
brottslighet och annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>missanpassning. Hur della arbele har utvecklats framgår av
rapporter från brottsförebyggande rådet. Etl exempel är rapporten (1977: 5) Lag
och rätt i skolan. I denna rapport lägger rådets arbelsgmpp fram förslag lill
rikllinjer för utvecklingsarbete och försöksverksamhel i fråga om
normbildningen i skolarbetet. Rapporten lar bl. a. upp frågan om socialvårdens
och rällsvä-sendels medverkan i skolarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även när det gäller vuxna
lagöverträdare och missbmkare av alkohol eller narkotika är del viktigt att man
samordnar tillgängliga resurser. Socialnämnden bör därför ta initiativ lill
samverkan med andra myndigheler och organisationer beträffande vuxna som
behöver samhällets hjälp. Också i fråga om kriminalvårdens klienter bör
normaliseringsprincipen gälla, nämligen att de skall ha tillgång till sociala
tjänster på samma villkor som andra medborgare. Å andra sidan medför de skilda
huvudmannagränserna alt del kan uppstå "skarvar" mellan olika behandlingsinsatser
och att dessa också kan bli delvis molslridande och mindre effektiva. För att
uppnå en bällre kontinuitet behövs en samordning mellan socialtjänsten och
kriminalvården när del gäller behandlingsinsatser i enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är en viklig fråga hur
samarbetet skall utformas mellan socialtjänsten och kriminalvården. Denna
samverkan kan behöva utformas och organiseras på olika sätl beroende på alt
omfattningen, behoven och förhållandena i övrigl varierar mellan kommunerna.
Brottsförebyggande rådet logar 1976 inilialiv lill en försöksverksamhel med
samarbele mellan frivården och andra samhällsorgan. Försöksverksamhelens
resullal bör kunna få belydelse för den forlsalla utformningen av denna
samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den fortsatta utvecklingen torde
fordra både impulser och viss vägledning. Därför bör socialstyrelsen och
kriminalvårdsstyrelsen efter samråd med skolöverslyrelsen,
arbelsmarknadsslyrelsen, brotlsförebyggande rå-del och de båda kommunförbunden
utfärda allmänna råd om hur samarbetet skall ordnas i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frivilliga orgunisulioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkrörelsernas insatser är väl
kända och erkända. De svarar för olika slags insalser som syftar till att öka
gemenskapen mellan människor, förmedla kunskap och stimulera till engagemang i
samhällsfrågor. Speciellt viktig är folkrörelsernas och de frivilliga
organisationernas frihet all verka inom sina områden efter de målsättningar de
själva har satt upp. Stöd från olika samhällsorgan får inte medföra en styrande
effekt på organisationerna. Inte heller får - som Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund i sill remissyttrande varnar för - en samverkan
inkräkta på organisationernas inlegrilel, initiativförmåga och vitalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkrörelsernas och de frivilliga
organisationernas insatser kommer inle att bli mindre vikliga i framliden. Jag
anser all vi bör satsa ännu mer på att genom folkrörelserna la till vara den
enskildes inneboende förutsätlningar och resurser. Inte minsl gäller detta
ungdomsorganisationerna. Det ligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför i socialtjänstens inlresse atl samhällsslödel lill
ungdomsorganisationerna får en sådan omfallning all organisalionei-na kan
bedriva en akliv och skiftande verksamhel. Här villjag även erinra om alt många
idrollsför-eningar svarar för betydelsefulla insalser för ungdom. SociaUjänslen
bör finna lämpliga former för samarbele med idrottsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från de fackliga organisationerna
har de tidigare nämnda anpassningsgrupperna belönats som en ny resurs i del
sociala rehabiliteringsarbetel. 1 dessa grupper ingår förutom arbetsgivare- och
fackliga förelrädare också representanler för arbelsförmedlingen. En samverkan
mellan anpassningsgrupperna, arbetsförmedlingen och socialljänslen anser jag
vara viklig. På motsvarande säll lorde konlakler kunna etableras mellan
socialtjänstens inslilulioner saml regionala och lokala fackliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom folkbildningsorganisalionerna
finns en bred konlaklyta med många människor som deltar i sludiecirklar och
kurser m. m. Denna verksamhel har slor belydelse för atl bryta en isolering för
vissa människor. Till detla kommer den uppsökande verksamhel som några
bildningsförbund slartal. Genom denna har de lyckats få konlakl med nya
grupper. Sådan uppsökande verksamhel har bl. a. bedrivils bland invandrare, på
arbelsplalser och i speciella bosladsområden. Jag anser atl en samverkan mellan
socialljänslen och folkbildningsorganisationerna behövs för all vi skall kunna
la vara på samhällets samlade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har framhållil lidigare är
del ell samhällsinlresse av rang atl handikapporganisationerna får goda
arbelsbelingelser. Genom organisationernas bredd finns inom handikapprörelsen
en unik kunskap samlad om skilda handikappgruppers silualion, problem och
behov. Samarbetet mellan socialljänslen och de lokala handikappföreningarna
har funnil etl bra utlryck i de kommunala handikappråden. Somjag har sagt
lidigare (avsnill 2.11) är jag övertygad om att dessa även i fortsättningen
kommer atl bli av stor betydelse i del kommunala arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insatserna från länkarna,
riksförbundet för hjälp ål läkemedelsmissbrukare m.fl, klientorganisalioner
har under senare år kommil all få en alli betydelsefullare roll. Dessa
organisationers erfarenheler av sociala behov och svårigheter kan
socialtjänsten inte undvara om den skall arbela efter föreslagna riktlinjer. Många
nya idéer när del gäller behandling har kommil frän företrädare för
organisationema. Man bör även i forlsältningen tillsammans kunna pröva nya
idéer och arbela fram nya meloder för sociali arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare behandlal bl.a.
frågor om samverkan belräffande de äldre. Därför fållar jag mig kort nu. Bland
pensionärerna bedrivs en alltmer omfattande föreningsverksamhet. Även om en
allmän strävan bör vara all driva åldersintegrerad verksamhel, är den
dagverksamhei som drivs av pensionärsorganisationerna viklig för all bryla den
isolering som äldre ofta hamnar i. Föreningsverksamheten kan ge värdefulla
kontakter mellan grannar, yrkeskolleger m. fl. som ger nytt liv efter
pensionering. Via pen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Samverkan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sionärsorganisationema kan också represenlanler utses lill
kommunala pensionärsråd och förtroenderåd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare behandlal frågor
om invandrarnas situation och deras behov av insatser från socialtjänsten. Del
är viktigi alt socialljänslen håller kontakt med deras organisationer,
samverkar med dem för all klarlägga behov och medverkar till alt lösa olika
problem för dessa grupper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14.4 Sumverkun i enskildu ärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna har
framhållit att socialtjänsten vid samverkan med andra organ i enskilda ärenden
kan komma i konflikt med inlresset atl skydda berörda personers integritet.
Från olika håll har därför vamals för atl driva samarbetsfrågan i enskilda
ärenden för långl. Socialulredningen har också framhållit att del är angelägel
all besluten om samarbele inte fattas över den enskilda personens huvud och
all han har möjlighel all molsälla sig samarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 vissa fall kan dock samarbetet
mellan myndigheler vara så vikligl från samhäUssynpunkl all uppgifter måsle
lämnas ut, oavsett om den enskilde samlycker eller inle. Avgörande blir då om
del inlresse som lalar för ufiämnande eller iniressel av inlegrilelsskydd väger
lyngsl. Samverkan med andra myndigheler eller organisationer genom
informationsutbyte i ärenden som rör enskild person bör inle ske annal än när
personen har samtyckt till samarbetet såvida inle t.ex. en uppgiftsskyldighel
uUryckligen har angetts i lag. Jag återkommer till dessa frågor senare
(avsnillen 2.17-2.19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan mellan polis och
socialvård regleras genom olika besiämmelser. Här kan nämnas alt polisen
enligl 3 S polisinslruklionen (1972:311) skall samarbeta med
socialvårdsmyndighelerna och ofördröjligen under-rälla sådan myndighel när
polisen får kännedom om förhållanden som bör föranleda ålgärd av myndighelerna.
En svårighel i sammanhanget är all socialarbetare och polis ofta har olika
utgångspunkter och referensramar för silt arbele. Del är viktigt atl bl.a. i
utbildningen öka kunskaperna om varandras yrkesuppgifter och förulsältningarna
för samverkan. Förslag med denna inriktning har nyligen lagts fram av 1975 års
polisutredning (SOU 1979:6) Polisen. Vidare kommer socialljänslen - om än i
begränsad utsträckning - all behöva polisens hjälp med viss handräckning. Vissa
bestämmelser om handräckning i nuvarande BvL kommer dock inle att återfinnas i
den nya lagsliftningen (avsnill 2.25). I de fall då det finns kvar en laglig
räll lill handräckning bör sådan polishjälp begäras endasi om uppgiften inle
kan lösas på annal sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminulvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansema är i allmänhet
positiva till vad socialutredningen har anfört om samverkan mellan
kriminalvården och socialtjänsten. Det gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 A vgifter m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bistånd lill dem som skall friges från
kriminalvårdsanstall, dem som redan är frigivna och dem som bl.a. dömts lill
skyddslillsyn. Förhållandena till anhöriga är ofla anslrängda, den ekonomiska
siluationen är myckel besvärlig, bosladsfrågan är svår all lösa, ulbildningen
är dålig och arbetsmöj-lighetema är små. 1 detta sammanhang, liksom i fråga om
samarbelel med polisen, är socialulredningens förslag om all inrälla särskild
jourverksamhel inom socialtjänsten angeläget. Sådana slöd- och hjälpåtgärder
som socialljänslen lämnar andra medborgare och således tillhör dess normala
arbetsfält, bör givetvis omfatta även dem som finns i kriminalvården. Jag har
varil inne på dessa frågor lidigare i samband med förebyggande verksamhel och
vid behandlingen av del kommunala ansvarel (avsnill 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Avgifter m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15.1 Hjälptagares skyldighel utt ersättu mottuget
bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som har uppburit socialhjälp
enligl 12 S ShjL (obligatorisk hjälp) är i princip inle skyldig alt belala
tillbaka denna. Bara om socialhjälpen har utgjort förskott på förmån som
hjälplagaren har rätl lill och senare uppbär skall pengarna återbetalas. Delsamma
gäller bidrag som har ulgålt på gmnd av oriklig uppgifl som hjälplagaren har
lämnal uppsåfiigen eller av grov oaktsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremol är socialhjälp som har
ulgålt enligl 13 S ShjL (frivillig hjälp) i princip återbetalningspliktig för
hjälplagaren. Undanlag ulgör de fall där hjälplagaren är under 16 år. Enligl 37
S ShjL har socialnämnden rätl alt efterge ersällningsskyldighel i samtliga
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 72 S förslå slyckel BvL får
kommun, när någon har omhändertagils för samhällsvård, som ersällning för vårdkoslnaden
uppbära underhållsbidrag eller annan periodisk förmån som tillkommer den
omhändertagne och som belöper på vårdtiden. Kommunen får också ta ul
ersällning för sådan kostnad av egendom som tillhör den omhändertagne vid ingripandel
eller som tillfaller honom medan han är omhändertagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För koslnad som kommunen har haft
för någon som har omhänderlagils för samhällsvård och inte fyllt 16 år är
enligl 72 S andra slyckel BvL föräldrarna ersällningsskyldiga. Enligl 72 S
iredje slyckel BvL får barnavårdsnämnd helt efterge ersättningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande all
ersällningsskyldighel har genom en särskild kungörelse (1973:764) förordnats om
etl årligt högsla ersättningsbelopp, 5 000 kr. Från det beloppet skall avräknas
allmänl barnbidrag, bidragsförskott, barnpension och barntillägg lill pension
i den mån förmånen betalas ul till annan än vårdnadshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl särskilda föreskrifter i
lagen (1964: 143) om bidragsförskott resp. lagen (1962:381) om allmän
försäkring har barnavårdsnämnden räll att uppbära bidragsförskoll och
barnpension och barntillägg inom folkpensioneringen för barn som nämnden har
omhänderlagit för samhällsvård. Lik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 A vgifter m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nande beslämrnelser finns i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag. Dessa sociala förmåner kan ofla komma all överstiga det högsta
ersättningsbelopp som den omhändertagne och hans föräldrar har alt eriägga för
vården enligl 72 S BvL. Genom avräkningsregeln i kungörelsen innebär della all
någon ersällning inle kan las ul av den enskilde för vården. Maximeringsregeln
i kungörelsen inkräklar emellertid inle på barnavårdsnämndens rält all uppbära
sådana sociala förmåner som utgår för det omhändertagna barnel. Skulle de
sociala förmånerna översliga del av regeringen fastsiällda högsla ersällningsbeloppel.
har barnavårdsnämnden likväl räll all uppbära förmånerna oavkortade för all
läcka vårdkoslnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För sådana sociala Ijänsler som
kommun har lagil på sig, I.ex. social hemhjälp, färdljänsl m. m., lar kommunen
regelmässigi ul en avgift av den som lar Ijänslen i anspråk. Ofla görs detla
efter en individuell prövning av den enskildes betalningsförmåga. Särskilda
författningsbeslämmelser om avgifter finns i kungörelsen (1971: 830) om
avgifter vid ålderdomshem och i lagen (1976: 381) om barnomsorg. 1 övrigl finns
det en rad rekommendalioner från Kommunförbundet om principerna för
avgiftsuttag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagil
alt all ekonomisk hjälp som ulgår inom ramen för rälien tiil bislånd som regel
skall vara fri från återbelalningsskyldighet. Det gäller alltså sådanl bistånd
som den enskilde får lill sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans
behov inle kan tillgodoses på annal sätt. Undantag skall gälla för dels bislånd
som har lämnats som förskoll på förmån eller ersättning, dels bislånd lill den
som befinner sig i arbelskon-flikl. Socialutredningen ullalar vidare alt en
enskild som har erhållil bislånd lill följd av vilseledande uppgifter i
enlighel med allmänna rälts-grundsalser bör vara ålerbelalningsskyldig för de
kostnader som har uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ekonomisk hjälp inte utgått med
stöd av beslämmelserna om rält till bislånd men ända inom ramen för
socialtjänstens syften, föreslås den däremot enligt huvudregeln bli
ålerbelalningspliklig under förulsällning alt hjälpen har lämnats på sådana
villkor. En särskild regel om eftergift av ersällningsskyldighelen som
molsvarar 37 S ShjL och 72 S Iredje slyckel BvL föreslås också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har vidare
föreslagit alt en hjälplagare aldrig skall ha kosinadsansvar för slöd- och hjälpinsalser
av behandlingskaraklär, som har beslutals av socialnämnden. Således skall vård
i annat hem än del egna liksom värdinsatser som ges i den behövandes egel hem
aldrig medföra några ekonomiska förplikielser för hjälplagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen har ulredningen
föreslagil en uttrycklig lagregel all kommunen får la ut avgifl för annan
social tjänst enligt grunder som kommunen beslämmer. Delta innebär bl.a. atl
för sådana sociala Ijänsler som I.ex. hemhjälp och färdljänsl, vilka har
lämnats med stöd av den föreslagna biståndsparagrafen, skall del föreligga ell
kosinadsansvar för den enskilde. Ulredningen erinrar också om atl särskilda
regler nu finns om avgift för plats i förskola och inom äldreomsorgen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Avgifter m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del övervägande anlalel
remissinsianser har inle haft någon erinran mot dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen innebär jämfört med
nuvarande lagsfiftning endasi mindre ändringar. Den skyldighel för den unge som
nu finns enligl BvL alt ersätta vårdkoslnaden med ev. förmögenhelslillgångar under
lid då han är omhändertagen för samhällsvård faller således bort. Till jusl
denna fråga, som hänger samman med föräldrars kosinadsansvar, får jag
emellertid anledning atl ålerkomma. Vidare görs inle längre undantag från
betalningsskyl-dighel för den som är under 16 år och uppbär molsvarighelen lill
frivillig socialhjälp. I praktiken lorde del ökade ansvarel för den unge dock
endast vara skenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill utredningens
förslag beträffande den enskildes kostnadsansvar. Jag anser således all
huvudprincipen bör vara all ekonomisk hjälp som utgår med stöd av
bestämmelserna om rätt till bistånd inte är återbetalningspliktig. Undantag bör
göras för de fall då ekonomiskl bistånd ges som förskoll på förmån eller
ersällning och då det ges till en biståndsta-gare som befinner sig i
arbetskonflikl. Jag anser vidare all slöd- och hjälpinsalser av
behandlingskaraklär inle bör medföra någon ersällningsskyldighel för den som
behandlingen avser. Jag skall i det följande ta upp en del frågor som anknyter
till dessa huvudprinciper liksom andra frågor som berör den enskildes
kostnadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller principerna för atl
la ul avgifter för sociala serviceåtgärder i allmänhel anser jag liksom
socialulredningen all del bör ankomma på kommunerna själva atl bestämma
grunderna för detta. Frågorna om avgifler inom äldreomsorgen harjag behandlat
tidigare (avsnitt 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15.2 Anhörigs skyldighet utt ersättu mottuget bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 35 § ShjL är en make skyldig
att utge ersättning för obligatorisk socialhjälp enligt 12§ som har lämnals åt
andra maken. Det görs dock undantag för makar som lever åtskilda till följd av
domstols beslut och inte är underhållsskyldiga mot varandra, för en make som på
gmnd av frihetsberövande inte är i slånd att fullgöra sin underhållsskyldighet
och för en make som själv uppbär obligatorisk socialhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 36 § ShjL är vidare
föräldrar solidariskt ansvariga för obligatorisk socialhjälp som har utgått
till deras barn under 16 år. Undantag gäller för föräldrar lill "barn utom
äktenskap", som enligl elt för barnet bindande avtal har åtagit sig all
ulge underhållsbidrag genom engångsbelopp. Det finns också vissa andra undantag
från huvudregeln, bl. a. när en förälder på gmnd av frihetsberövande inle kan
fullgöra sin underhållsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning skall ulgå med del
belopp som kommunens kostnader för ulgiven socialhjälp skäligen kan uppskaUas
lill. Socialnämnd får, liksom när del gäller hjälplagaren själv, efterge
ersättningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrama är vidare enligl 72 §
andra stycket BvL ersällningsskyldiga för kostnad som kommun har haft för barn
under 16 år som har omhänder-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Avgifter m. tn.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>368</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tagits för samhällsvård. Samma undantag från regeln gäller
som i fråga om socialhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bamavårdsnämnden har enligt 72 S
tredje slyckel räll alt efterge ersällningsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
att all ersällningsskyldighel för make skall avskaffas. Som skäl för della
anför utredningen att reglerna om makars inbördes underhållsskyldighel i
prakfiken har blivil så uttunnade all del inle finns någon anledning all i den
sociala lagstiftningen ålägga make ersällningsskyldighel för bislånd som har
ulgåll lill andre maken. Jag ansluler mig till förslaget, som remissinstanserna
har lämnal utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller föräldrars
ersättningsskyldighet har utredningen inle föreslagit något motsvarighel till
de nuvarande reglerna i ShjL. Föräldrar skall alltså enligt förslagel inle vara
skyldiga all ersälla ekonomisk hjälp som har ulgått till deras barn med slöd av
bestämmelserna om rätl lill bislånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 prop. 1978/79: 12 om underhåll
till barn och frånskilda, m.m., som riksdagen har antagit, görs uttalanden av
innebörd atl föräldrarnas ansvar för bamens underhåll går före dessas räll till
socialhjälp. Med della som utgångspunkt måsle man därför förutsätta att om
ekonomiskl bistånd har utgått till ett barn, så beror det på alt dess behov
inle har kunnal tillgodoses av föräldrarna. Det är då rimligt all också befria
föräldrarna från ersättningsskyldighet. Jag ansluter mig därför till
utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot har utredningen föreslagit
alt föräldrar skall vara skyldiga atl delta i kostnaden om en underårig, dvs.
ett barn under 18 år, genom socialnämndens försorg får vård i annat hem än det
egna. Enligt förslagel skall regeringen föreskriva grunderna för
ersättningsskyldigheten. Föräldramas ersättningsskyldighet skall enligl
förslaget omfatta såväl vård i familjehem som hem för vård eller boende
(institution). Den omständigheten att barnet bereds vård ulom hemmel genom
socialnämndens försorg bör enligt utredningens mening inte leda till atl
föräldrar avlastas del kostnadsansvar som de annars skulle ha haft enligt
föräldrabalkens regler om underhållsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de regler som gäller fr. o.
m. den 1 juli 1979 är föräldrarna i princip underhällsskyldiga mot sina barn
lill dess de fyller 18 år. Om barnel då inle har avslutat gymnasiestudier eller
annan gmndutbildning, står dock underhållsskyldigheten kvar så länge barnet
studerar. Den upphör dock senasl när barnet fyller 21 år. Föräldrarnas
underhållsskyldighet blir i fortsättningen aldrig ovillkoriig utan görs
beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och bamets behov. Enligl lagen får
en förälder rätt atl förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag
skall bestämmas till ett barn. Normalbeloppel för förälderns vanliga koslnader
är angell till 1,2 basbelopp per år. Till detta kommer skälig koslnad för
boslad. I vissa fall skall föräldern kunna förbehållas också ett belopp för
hemmavarande makes och barns försörjning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Avgifler m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har anfört
följande i fråga om skyldigheten för en förälder att delta i koslnaden föf ell
barn som genom socialnämndens försorg vårdas uianför del egna hemmet. Del kostnadsansvar
som skall åvila föräldrama bör inte vara obegränsal. Regeringen bör liksom f n.
faslslälla ett vissl högsla åriigt belopp. Från vad föräldern sålunda skall
betala lill nämnden skall avräknas vad nämnden får uppbära i form av
underhållsbidrag och bidragsförskoll, barnbidrag eller barnpension eller andra
därmed jämsiällda sociala förmåner som tillkommer barnel. Om föräldrarna själva
uppbär sådana medel som tillkommer barnel, påverkar del således inte deras
ersättningsskyldighet mot nämnden. Socialutredningen har vidare framhållit alt
bamets egna lillgångar inle bör få las i anspråk vilket slår i överensslämmelse
med den princip som ulredningen förordar alt insalser av vård- och
behandlingskaraktär inte skall vara förenade med kosinadsansvar för klienten.
Däremol anser ulredningen atl samma undantag bör gälla från förälders
ersättningsskyldighet som i dag gäller enligl BvL, alltså i fall då
underhållsbidrag har utgått i form av engångsvederiag, när föräldern saknar
förmåga atl betala lill följd av frihelsberövande osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser har
lämnat ulredningens förslag och uttalanden i dessa delar ulan erinran. Mol
själva huvudprincipen om föräldrars ersällningsskyldighel har emellertid
några, bland dem socialstyrelsen, anfört atl del kan vara olyckligl all genom
etl kostnadsansvar ylterligare belasta föräldrarna i svåra situationer,
särskilt när del gäller barn som har tagits om hand mol föräldrarnas vilja.
Vidare framhåller man all samhällels inläkter i dessa fall måsle anses ha
marginell belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några instanser är kriliska lill
förslagel all barnels egna lillgångar inle skall kunna las i anspråk. Man
framhåller främsl all föräldrarnas ersäll-ningsansvar i dessa fall kan lägga en
slörre börda på föräldrarna än den de har enligl föräldrabalken. Några menar
atl del i första hand bör vara barnels lillgångar som las i anspråk och all
föräldrarna bör rycka in försl när dessa inle räcker lill. Flera inslanser
pekar på nackdelarna med en fasl övre beloppsgräns och på de orällvisor som kan
uppslå i de fall ena föräldern betalar underhållsbidrag och den andre är
vårdnadshavaré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialulredningens
uppfaUning alt föräldrar som har barn som vårdas i annal hem än del egna inte
bör fritas från skyldigheten all efler förmåga svara för kostnaden för sina
barns uppehälle och utbildning precis som andra föräldrar. Ell sådanl ansvar är
viktigt när del gäller atl försöka upprätlhålla samhörighelskänslan mellan
föräldrar och barn som genom omständigheterna inle kan vislas tillsammans. Att
barnels uppehälle är särskill koslsami, </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. när det vistas i en
inslilution, bör dock inle medföra alt föräldrarna måste belala mer än de
normall skulle ha gjorl om underhållsskyldighelen hade faslställls 1. ex. i
samband med en skilsmässa. Jag anser därför all principerna för
ersällningsskyldighel bör knyla an till reglema om underhållsskyldighet i
föräldrabalken, dvs. vara beroende av barnels behov och föräldrarnas samlade
ekonomiska förmåga. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>24 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Avgifler m.m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrarna bör sinsemellan la del
i kostnaderna för bamets underhåll var och en efler sin förmåga. Av
föräldrabalken följer att vid beslämmande av föräldrarnas underhållsskyldighel
hänsyn skall tas till bl.a. bamets tillgångar. Jag anser däremol inte alt del
här finns skäl alt frångå den huvudprincip somjag tidigare har lagil slällning
för, nämligen alt hjälplagaren själv inle skall behöva ersätta kostnaden för
egen vård eller behandling. Detta innebär alltså all barnels egna lillgångar
inte skall få tas i anspråk i den mån de inle ulgörs av underhållsbidrag från
föräldrama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all underiälla beslåmmandel av
föräldrarnas ersättningsskyldighet och för att undvika oskäliga resultat i det
enskilda fallet bör ersättningsbeloppet genlemol kommunen för var och en av
föräldrarna begränsas uppåt, förslagsvis så att del sammanfaller med normen för
bidragsförskott enligl bidragsförskotlslagen. All kommunen skall vara
berättigad alt liksom f n. uppbära allmänl barnbidrag osv. behöver inte anges
särskilt utan får följa av bestämmelser i resp. lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom socialulredningen anser jag
atl de närmare gmnderna för föräldrarnas ersällningsskyldighel bör bestämmas
av regeringen. De riktlinjer somjag här har angell bör då beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15.3 Återkruv av lämnal bistånd Särskild
ersättningslalun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en hjälptagare eller annan som
enligl reglerna i ShjL är skyldig alt ersätta utgiven socialhjälp inte
godvilligt gör detta, får kommunen föra talan om återbetalning (39 S). Detta
görs hos länsstyrelsen i det län där den betalningsskyldige skall svara vid
domstol i tvistemål, dvs. vanligtvis där han har sill hemvist. Länsslyrelsen
får inte bifalla elt anspråk på ersättning för socialhjälp, om den
ersätlningsskyldige genom all återbetala kostnaden kan antas komma atl sakna tillräckliga
medel för sin och sin familjs försörjning eUer om annars synnerliga skäl talar
mot bifall. Är föräldrar eller make skyldiga all ersätta socialhjälp som barn
eller andre maken kan beräknas uppbära stadigvarande, får länsstyrelsen, likaså
på lalan av kommunen, ålägga dessa att i lämpliga poster fortlöpande ersätta
kommunen för dess utlägg. Länsstyrelsen kan alltid ompröva sitt beslut i dessa
faU. Kommunen kan, även sedan länsslyrelsen har meddelat sitt beslut, efterge
betalningsskyldigheten (40 S ShjL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande regler gäller enligl 72 §
BvL för hjälptagaren/barnet eller barnels föräldrar (73 och 74 S§ BvL). Här
fömtsätts dock som huvudregel när det gäller föräldrars belalningsplikl att
ersättningen skall utgå som bidrag på lämpliga tider, så länge ett
omhändertagande för samhällsvård består. Vidare sägs det att
bidragsskyldigheten får fastställas genom skriftlig förbindelse, som har
bevittnats av två personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För samtliga fall gäller i princip
att kommuns ansökan om återbetalning skall ha kommit in till länsstyrelsen inom
tre år från det hjälpen lämnades. Om inte detta görs, föriorar kommunen sin
rätt till ersättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Avgifler m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil en
gemensam regel för samtliga fall av återbelalningsskyldighet. Enligl denna
skall kommun som vill föra lalan mol enskild om ersättning för ekonomisk hjälp
eller vård väcka lalan hos länsslyrelsen inom tre år från del fordran uppkom.
Vidare sägs del all lalan om ersällning inte får bifallas, om den ersätlningsskyldige
genom alt återbetala koslnaden eller del därav kan anlas bli ur stånd alt
klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigl eller annars
synnerliga skäl lalar mot bifall till ersättningsanspråket. Liksom f. n. skall
socialnämnden också hell eller delvis få efterge ersällningsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag skiljer
sig från de regler som nu gäller främsl på del sättet alt bidrag som har utgått
lill hjälplagare på grund av dennes orikliga uppgifter inle kan sökas åter hos
länsstyrelse. I slällel lär sådan lalan få föras vid allmän domstol enligl
reglerna om ivisiemål eller som målsägandelalan i broUmål. 1 övriga fall av
ersätiningstalan föreslås all länsslyrelsen i den bidragsgivande kommunens län
skall bli den behöriga länsstyrelsen. Någon möjlighel för länsslyrelsen alt
faslslälla framlida bidragsskyldighel skall del inte finnas enligl förslagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel remissinstanser har ingen erinran mol
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO menar dock all det vore mera
tilltalande all knyta den sociala prövningen av den ålerbelalningsskyldiges
betalningsförmåga redan lill kommunens återkrav, dvs. ange betingelserna för
atl återkrav skall få ske och inte bara när ersällningslalan får bifallas.
Anspråkels lillållighet bör enligl JO:s mening rimligen inle vara beroende av
om den enskilde går med på del eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den föreslagna föreskriften alt
talan om ersällning inte får bifallas om den ersätlningsskyldige genom all
belala inle längre skulle klara sin försörjning får anses ligga etl krav ocksä
på kommunen atl, innan denna väcker lalan, ha förvissat sig om all del finns
förulsällningar för bifall. Som datainspektionen har påpekat i silt remissvar
måsle en ersällningslalan också alllid föregås av krav enligt 6 S inkassolagen
(1974: 182). Atl kommunen redan innan den inleder elt sådanl inkassoärende
skulle kunna ulreda den enskildes betalningsförmåga vid kravtillfället - som
kan ligga i tiden åtskilligt efter utbelalningslillfällel - anser jag föga
realisliskl. Jag anser all man här liksom i belalningsförhållanden i allmänhel
får lita till atl den ersätlningsskyldige gör invändning om sin bristande
belalningsför-måga. Jag vill därför föreslå alt regeln när det gäller grunderna
för att pröva kommunens ersättningstalan skall få den utformning som socialutredningen
har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FastsläUande av framtida betalningsskyldighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förulsällning för alt
ersällningslalan skall bifallas är enligl socialulredningens förslag alt
ersällningen eller bislåndel har belalals ul. Någon möjlighel alt, som man f.n.
kan göra enligl 74 S BvL, fastställa framlida betalningsskyldighet genom
myndighels beslul finns det således inte. Detla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Avgifter m.m,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan naturligtvis komma att medföra vissa praktiska
nackdelar, särskilt i de faU då föräldrar skall bidra lill sina barns vistelse
i annal hem. Jag är emeUertid överens med socialutredningen om alt del är
lämpligt all socialnämnden och föräldem kommer överens om hur mycket som
föräldern skall betala per månad. Någon lagregel för hur etl sådanl avlal skall
iräffas behövs inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörig instans för särskild ersättningslalun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har haft
invändningar mol socialutredningens förslag atl behålla länsslyrelsen som den
myndighel som skall pröva ersättningstalan enligt socialljänsllagen. Dessa remissinstanser
menar att det vore lämpligare att mål av denna lyp prövas av domstol - länsrätt
eller allmän domstol. Mot utredningens påslående att allmän domstol inle kan
jämka eller ogilla eU ersättningsanspråk av hänsyn till gäldenärens ekonomiska
eUer sociala förhållanden, invänder t.ex. JK och datainspektionen atl det inte
torde vara främmande för domstolarna alt vid bedömningen av om och i vilken mån
en förpliktelse skall åläggas någon ta hänsyn till vederbörandes ekonomiska
situation. Som exempel nämner de 6 kap. 2 S skadeståndslagen. Dalainspektionen
framhåller alt del för en sådan prövning inte är avgörande vilken myndighet
som gör den, utan vilka regler den gmndas på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar den uppfattning som har
kommit fram under remissbehandlingen att mål om ersättning som enskild har att
utge lämpligen bör prövas av domstol. För all undvika de nackdelar som kan vara
förknippade med en prövning vid tingsräll - främsl reglerna om förenklad
handläggning i mål om beialningsföreläggande - anser jag alt länsrätten är den
lämpligaste instansen. Länsrätterna har visserligen nyligen omorganiserats
genom länsrätlsreformen den 1 juli 1979, men jag kan - efter samråd med chefen
för jusliliedepartemenlel - inte finna atl förslagel i denna del skulle medföra
någon slor arbetsökning eller ändrad uppgiftsinriktning för läns-rällema. Jag
vill också föreslå att regeln ulformas så alt länsrätten i svarandens
hemvistkommun blir behörigt forum. Della står enligl min mening bäsl i
överensstämmelse med lagstiftningens allmänna målsättning aU värna om den
enskildes inlressen i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan vid ullmun domstol</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln om talan om återkrav täcker
bara de fall som avser ulgiven ekonomisk hjälp och utgifter för underårigs vård
i annat hem än del egna. Däremot gäller den inle för avgifler som kommunen lar
ul för andra sociala tjänster. Socialutredningen menar alt dessa avgifler vid
bristande betalning får krävas ul vid allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnt tidigare har
socialutredningen inle föreslagil någon regel molsvarande den som finns i dag
om räll lill återkrav av obligatorisk socialhjälp när denna har betalats ut på
vilseledande uppgifter. Talan om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Avgifter m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning i sådana fall skulle alltså föras vid allmän
domstol främst enligl reglema om skadeslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 denna fråga har kammarrätlen i
Göleborg erinral om all en lalan vid allmän domsiol innebär all den enskilde
slälls uianför del skydd som jämkningsregeln annars skulle ha tillförsäkrat
honom. Vidare menar kammarrätten atl en prövning vid länsstyrelse sannolikl
ställer sig både enklare och billigare för säväl den enskilde som
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag ser del lär underiätenhelen
alt reglera förulsällningama för återkrav på grund av vilseledande uppgifter i
praktiken komma att innebära atl lalan om sådan ersällning kan föras enbart i
uppsåtliga fall och då främsl som målsägandelalan i brottmål (2 kap. 4 S
skadeståndslagen / 1972:207/). Härvid blir en regel i 6 kap. 2 S
skadeståndslagen tillämplig, som medger jämkning av skadestånd i fall detla
skulle bli oskäligt betungande för den skadeståndsskyldige med hänsyn till
hans ekonomiska förhållanden. Detla får enligt min mening anses vara ell
tillräckligt skydd för den enskilde i dessa situationer. Inte heller lär några
rättegångskostnader bli aktueUa för vare sig den enskilde eller kommunen i mål
där allmän åklagare för lalan. Jag ansluter mig därför till socialutredningens
förslag att inte i socialljänsllagen ge särskilda reglerom återkrav i
vilseledandefallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär således
mitl förslag att talan om att återfå ekonomisk hjälp som har betalats ut enligt
bestämmelsen om rätt lill bistånd (förskott och bidrag under arbetskonflikl),
av annan ekonomisk hjälp och lalan om ersättning för barns vård i annal hem än
det egna skall föras hos länsrälten i det län där den ersällningsskyldige har
all svara vid allmän underräU i tvistemål. Talan om ersättning för ekonomisk
hjälp, som har utbetalats på gmnd av vilseledande uppgifter, och för
serviceåtgärder får föras vid allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskription av fordran</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasi etl fåtal remissinstanser
har motsatt sig socialutredningens förslag om att behålla den treåriga
preskriptionslid som gäller f. n. Någon har dock velal utsträcka liden till fem
år för att i möjligaste mån undvika kravmål som bara har lill syfte att avbryta
preskription. Jag anser att övervägande skäl talar för att behålla den treåriga
preskriptionstiden. Jag fäster därvid särskild vikt vid atl riksdagen nyligen
har beslutat atl preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag fr.o.m. den
1 juli 1979 skall sänkas från tio till just tre år (prop. 1978/79: 12). För
ersättningstalan som förs vid allmän domstol gäller allmänna regler om
preskription av fordran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>314</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Socialtjänstens organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.1 Enhetlig nämndorgunisution</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så länge vi har haft en
socialvårdslagstiftning här i landel har bestämmelser getts för varje
vårdområde för sig. Mol denna vad man skulle kunna kalla funktionella
uppdelning av socialvården svarar en nämndorganisalion med en nämnd för varje
vårdområde. Således skall för vart och ell av vårdområdena barnavård,
socialhjälpsverksamhel och nyklerhetsvård i varje kommun finnas en särskild
nämnd, som skall vara kommunens förvaltnings- och verkställighetsorgan för
vårdområdet: barnavårdsnämnd, socialnämnd och nyklerhetsnämnd.
Barnavårdsnämnden får vid befattning med ärenden som gäller ungdom över 15 år
kalla sig ungdomsnämnd. Kommun får tiUsätta särskild nyklerhetsnämnd. Om så
inle skell är socialnämnden nykterhetsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Synen på socialvården har efter
hand ändrals. Helhetssynen har börjal tillämpas. Den innebär - som framgår av
vad jag har sagt lidigare - bl. a. att en enskilds eller en gmpps sociala
situation och de svårigheier han eller gmppen har skall ses i förhållande till
hela den sociala miljön. Denna syn på vård- och behandlingsarbetet har kommit i
konflikt med en lagsliflning som är strikt knuten tiU vårdområden. Ell första
steg mot att skapa en bättre samordning togs genom lagen (1970:296) om social
centralnämnd m. m. (SCL). Denna öppnade möjlighet för kommunen all införa en
enhetlig nämndorganisation, dvs. en enda social centralnämnd skulle i princip
svara för socialvården i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller atl
möjligheten alt inrälta social centralnämnd har utnyttjats i stor omfattning.
De erfarenheter som har vunnits talar för att låta denna organisationsform
bestå. Huvudansvaret bör alltså enligt utredningens förslag i alla kommuner
ligga på en nämnd. Denna skall inför kommunens fullmäktige svara för kommunens
sociala verksamhel och samordningen av resurserna för denna. Det finns enligt
ulredningen inte längre skäl att behålla specialiserade nämnder för olika
vårdområden. Organisationen med en social nämnd bör vara obligatorisk. Denna
nämnd bör benämnas socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag om en
enhetlig nämndorganisation biträds av aUa remissinstanser som har yttrat sig i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nästan alla kommuner har nu
inrättat en social centralnämnd. Somjag har framhållit tidigare är helhetssynen
i vård- och behandlingsarbetet en av de bärande principema i del här framlagda
förslagel. Det är inte förenligt med denna syn att behåUa en nämndorganisation
som är uppbyggd efter sympiom. Det bör finnas elt sammanhållet ansvar för
socialtjänsten i kommunen. Jag ansluter mig därför till utredningens förslag om
en enhetlig nämndorganisation för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en social centralnämnd har
inrättats, får fullmäktige enligl SCL också besluta all i kommunen skall
inrättas två eller flera distrikts-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnder, var och en för ett socialvårdsdislrikl, med
uppgift all avgöra ärenden om vård och behandling eller annan ålgärd
belräffande enskild person enligl vårdlagama. Kommunens fullmäkfige får uppdra
ål nämnden atl även i övrigl avgöra ärenden som avser vård och behandling eller
annan ålgärd belräffande enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighetema all inrätla sociala
dislriklsnämnder för bestämda geografiska områden bör enligt utredningens
förslag behållas. Jag återkommer strax till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.2 Kommunullugsreglerude nämnder inom sociultjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa kommunala nämnder är
obligatoriska enligl föreskrifter i särskilda författningar. Utöver dessa
specialreglerade nämnder har emellertid kommunema enligl 3 kap. 13 S andra
stycket kommunallagen (KL) möjlighel all lillsätta de nämnder som behövs.
Sådana fakultativa nämnder kallas i förarbetena lill KL kommunallagsreglerade
nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förarbetena till de nu gällande
vårdlagarna har man bara sparsamt kommenterat kommunens möjligheter all inrätla
fakultativa nämnder inom vårdområdena. 1 propositionen (1960; 10) med förslag
till BvL framhöll föredragande statsrådet atl det även framdeles borde slå
varje kommun fritt att, om den fann det lämpligl, uppdra ål särskill organ all
handlägga frågor om allmän ungdomsvård. Belräffande en sådan organisationsform
lorde några särskilda bestämmelser inle behöva införas i lagen. Av della följde
enligt föredraganden att ifrågavarande organ i kommunalrätisligl hänseende blev
atl betrakta som s.k. oreglerad (kommunallagsreglerad) nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden anförde vidare all
BvL:s bestämmelser om den allmänt förebyggande verksamhelen borde ges samma
innebörd som i den äldre bamavårdslagen. Barnavårdsnämnden borde således
åläggas all tillse all vad som borde göras för ungdorhen också blev gjorl,
antingen genom andra organ ellergenom nämnden själv. Om ungdomsslyrelse eller
molsvarande organ hade lillsatls inom kommunen, medförde detla all nämndens
arbetsbörda lättades, men del innebar inle all nämnden befriades frän alli ansvar
för den allmänna ungdomsvården inom kommunen. Föredraganden framhöll all
barnavårdsnämnden som del cenirala organet för samhällels barnavård alllid
yiiersl har ansvarel för all behövliga ålgärder vidlas för all främja goda
uppväxtförhållanden för ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen kan således inom
barnavårdsnämndens ansvarsområde tillsätta en särskild nämnd för att fullgöra
vissa uppgifter. Delta innebär emellertid inle alt barnavårdsnämnden i
molsvarande mån fritas från ansvarel för de uppgifter som åvilar nämnden enligl
BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl ShjL ankommer del i princip
på socialnämnden all ombesörja alla de angelägenheler i fråga om socialhjälpen
som kan hänföras lill förvallning och verksiällighei. Kommunens fullmäktige
får dock bestämma all viss egendom som hör lill kommunens
socialhjälpsverksamhel - i.ex. ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ålderdomshem
— skall förvaltas av en annan nämnd än socialnämnden eller av en särskild
styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller all med den föreslagna
socialljänsllagen följer en principiell frihel för kommunen i fråga om såväl
verksamhetens uppbyggnad som dess organisation. Utredningen har emellertid
funnil del nödvändigt att inom ramen för de mål som lagen anger reglera
verksamheten i vissa hänseenden för atl nä en enhetlig utveckling av
socialtjänsten o h för alt bestämma den enskildes rättigheter och skyldigheter.
De uppgifter som socialnämnden skall ha enligt förslaget sammanför ulredningen
i stmkturinriktade, allmänt inriktade och individuelll inriktade insalser. 1 de
två första hänseendena bör det slå kommunen fritt atl överlåta ål ell särskilt
organ atl sköta vissa uppgifter. Socialnämnden skall dock ha etl övergripande
ansvar också för sådan verksamhet. Socialnämnden skall enligt utredningens
förslag anmäla hos kommunen om uppgifterna sköts på ett sätt som inte svarar
mol de syften som har angetts för verksamheten. Inom det individueUa slöd- och
hjälparbelet bör verksamheten ankomma på socialnämnden ensam eller i
förekommande fall på social distrikts-nämnd .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under de stmklurinriktade insatserna faller enligt
utredningens förslag deltagande i samhäUsplaneringen. Denna uppgift syftar till
atl tillföra planeringsunderlaget social sakkunskap. För att denna uppgifl
skall kunna fuUgöras bör den utövas av den nämnd som genom sina uppgifter i
övrigt har de största fömtsättningarna atl få -vetskap om dessa förhållanden.
Denna uppgift bör därför enligt utredningen läggas på socialnämnden. Detta bör
emeUertid inte utesluta att även fakultativa organ, t. ex. frilids-nämnder, ges
tillfäUe att medverka i samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om kommunemas befogenheter att organisera
socialtjänsten har kommenterats av ett flertal remissinstanser.
Brottsförebyggande rådet anser att frågan om ansvarsfördelningen mellan
socialnämnden och vissa fakultativa nämnder, t.ex. fritidsnämnder, inte har
klarlagts tillräckligt. Den skyldighet som nämnden ges att anmäla för kommunen
om de uppgifter som en fakultativ nämnd har inte sköts är enligt rådet en
alltför passiv funktion. En stor del av den allmänt förebyggande och uppsökande
verksamheten för bam och ungdom bedrivs i dag av sådana fakultativa nämnder. I
konsekvens med den sociala helhetssynen bör verksamheler som riktar sig till
bam och ungdomar med mer eller mindre uttalade tecken på personliga problem
bedrivas inom socialtjänsten med ett direkt ansvar för socialnämnden. Nämnden
bör följaktligen ha ett ansvar att planera och genomfora förebyggande och
uppsökande verksamhet för barn och ungdom så snart socialt stödjande åtgärder
kommer in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet erinrar om att den gmndläggande
principen för all nämndförvaltning - oavsett om den är fakultativ eller
specialreglerad - är att förvaltningen är odelbar. Samtliga nämnder är
sidoställda. En nämnd kan inte utan lagstöd överordnas en annan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från detta finns i lag,
t.ex. när det gäller kommunstyrelsens övergripande ansvar och i fråga om
sociala dislriklsnämnder. Tiilsäller man en särskild nämnd för vissa uppgifter
inom I.ex. fritidsverksamhet, barnomsorgen eller äldreomsorgen, kommer inle
socialnämnden ulan uttryckligt lagstöd alt ha någol övergripande ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala kommun biträder
utredningens synpunkler och förslag men underslryker alt om t.ex. en
fritidsnämnd har inrättats, så är del den nämnden som inför fullmäktige skall
ha del fullsländiga ansvarel för bud-gel och verksamhet. Malmö kommun bilräder
förslaget lill ansvarsfördelning mellan socialnämnden och en
kommunallagsreglerad nämnd. Del behövs dock enligl kommunen ytterligare
klarlägganden om gränserna för ansvar och befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göieborgs kommun finner del
tillfredsställande alt ulredningens lagförslag lämnar slorl uirymme för
kommunerna all välja olika organisaloriska lösningar för sin socialtjänst.
Administrativa uppgifter kan således enligl förslagel föras över från
socialnämnden lill en annan kommunal nämnd. Deiia innebär en fiexibililet som
gagnar ulvecklingen mol ökad effektivering av den kommunala förvaltningen.
Kommunen efterlyser dock klarläggande motivullalanden som visar all en
fakulialiv nämnd, </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. en
frilids-nämnd, inom ramen för sill reglemenie har del direkla ansvaret inför
kommunfullmäktige för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare närmare ulvecklal
min syn på konsekvenserna av all socialljänsllagen ges karaklär av ramlag.
Somjag har framhållil då innebär ramlagskonslmkiionen all kommunen får frihel
alt med vissa begränsningar utforma socialtjänsten i kommunen från kommunens
egna förutsättningar och behov. Kommunen skall också ha principiell frihel när
det gäller verksamhetens organisation. Den friheten begränsas emellertid genom
att vissa uppgifter i lagen knyts direkl lill socialnämnden. Socialnämnden
skall dock enligl del lagförslag som jag förordar ha vissa beslämda uppgifter.
Dessa begränsar således kommunens möjligheter all inrälla särskilda nämnder
som kan avhända socialnämnden någon del av dess ansvar för alt dessa uppgifter
fullgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av socialnämndens uppgifter syftar
de siruklurinriklade insalserna, bl.a. medverkan i samhällsplaneringen, till en
god samhällsmiljö. Med de allmänl inrikiade insatserna åsyftas generelll
utformade sociala insatser för t.ex. barns och ungdoms omvårdnad och
utveckling. Med individuelll inrikiade insatser avses sociala Ijänsler som är
direkl anpassade lill den enskildes behov. Hit hör omsorgerna om barn och
ungdom, äldre människor och människor med handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All kommunen således inle genom atl
inrätta särskilda nämnder kan avhända socialnämnden dess ansvar får emellertid
inle uppfällas så att del innebär ell förbud mot all kommunen tiilsäller
särskilda nämnder, vars verksamhel delvis kan sägas falla inom socialnämndens
ansvarsområde. Lagstiftningen får således inte hindra atl kommunen organiserar
verksam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten inom kommunen på det sätt som bedöms lämpligt med
hänsyn lill förhållandena i kommunen. Har en fakultativ nämnd lillsatls, kommer
den all vara sidoordnad socialnämnden. Nämnderna svarar var för sig inför
kommunfullmäktige för sin verksamhel. Den konslmklion somjag föreslår leder
emellertid lill att socialnämndens ansvar för socialljänslen kvarstår även om
en särskild nämnd, l.e\. en fritidsnämnd, har inrätlals. Är de insalser som kan
ges genom fritidsnämndens försorg otillräckliga, selt utifrån de intressen som
socialnämnden har atl företräda, åligger det således socialnämnden all vidta
de ålgärder som man anser behövliga dämtöver. Svarar i.ex. en fritidsnämnd för
en begränsad del inom barn- och ungdomsvården, I.ex. för driften av vissa
fritidsanläggningar, ankommer del pä socialnämnden all vidla de övriga ätgärder
som bedöms nödvändiga inom ramen för de allmänt inrikiade uppgifterna för barn
och ungdom. Detla innebär således inle all socialnämnden skall ha elt ansvar
för del sätl på vilkel fritidsnämnden beriver sin verksamhel. Förslagel leder
endast lill en skyldighel för socialnämnden atl vidta de yllerligare ålgärder
som kan åvila nämnden enligt socialljänsllagen. En ansvarsfördelning från
angivna ulgångspunkler kan inle anses oförenlig med principen om del odelade
nämndansvarel. Del ligger i sakens nalur all frågan om kompelensfördel-ning och
verksamhelsformer kan ändras av fullmäktige på framslällning av I.ex.
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del jag har sagl nu gäller i förslå
hand de slmklurinriktade och allmänl inrikiade insatserna inom socialtjänsten.
Väsenlligt annorlunda ställer del sig när del gäller de individinriktade
insalserna. Jag har framhållit tidigare atl den enskildes behov av slöd och
hjälp inom socialtjänsten skall prövas från en helhetssyn. Det förutsätter atl
bedömningen av behovel sker hos den nämnd som har del samlade ansvarel för
socialljänslen inom kommunen, socialnämnden. Sedan nämnden har bedöml
hjälpbehovel, skall den enskilde erbjudas de insatser som är bäst ägnade all
avhjälpa hans behov. De samlade resurser som gör del möjligt alt välja mellan
olika åtgärder finns hos socialnämnden. Del finns därför enligt min mening inte
anledning att skapa lill särskilda nämnder som skall svara för avgränsade
individuella stöd- och hjälpinsalser inom socialljänslen. För dessa bör
socialnämnden uleslutande ha ansvarel. Jag älerkommer i det följande lill
socialnämndens kompelens när sociala distriktsnämnder har inrättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del sagda hindrar emellertid inte
alt särskilda nämnder kan inrällas för förvaltning och drift av anläggningar
eller inslilulioner inom socialljänslen. Lokala organ av della slag kan
inrällas för ungdomsgårdar, fritidsanläggningar m.m. Har I.ex. en särskild
slyrelse inrältals för en eller flera fritidsanläggningar, innebär del alt
fritidsnämndens verksamhetsområde begränsas. Förvaltningen av anläggningen
flyttas från fritidsnämnden lill den särskilda styrelsen. Fritidsnämnden kan då
inle ges en överordnad ställning i förhållande lill institutionsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.3 Orgunisution med distriktsnämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har sagl tidigare skall
enligt KL varje kommun vara en odelad förvaltningsenhet. För varje
förvaltningsområde skall det i princip finnas ett enda förvaltningsorgan för
hela kommunen. Denna huvudregel innebär all nämnderna var och en inom silt
verksamhetsområde skall ansvara för förvaltning och verkställighet. Ett
undantag från huvudregeln utgör, som jag har sagt tidigare, bl. a. de sociala
distriklsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheten all inrälta en särskild
dislriklsorganisation för socialvården öppnades försl genom SCL. Skälen för en
sådan organisation var delvis organisatoriska och hängde ihop med den
kommunindelningsreform som då förestod. All inrätta distriktsnämnder framstod
emellertid också som en god lösning från kommunaldemokratisk synpunkl, eftersom
flera lekmän inom den slora kommunen skulle kunna knyias lill förvallningen av
social-vårdsangelägenheierna. Genom en dislriklsindelning skulle även
besluls-funklionerna kunna läggas närmare kommunmedlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningen bör
möjligheterna alt inrälla dislriklsnämnder behållas. Härigenom blir det lättare
för förtroendemännen all skaffa sig ingående kunskaper om de sociala
förhållandena i ett mindre omräde av kommunen och om de problem som invånarna
där möter i sill dagliga liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den 1 juli 1977 hade 24 kommuner
inrättat sociala distriktsnämnder. Bland dessa kan nämnas Slockholms,
Göieborgs, Malmö, Uppsala, Norrköpings, Linköpings, Jönköpings och
Helsingborgs kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig, liksom de
remissinstanser som har yllral sig i frågan, lill socialulredningens förslag.
Kommunfullmäktige bör således få beslula atl i kommunen skall inrättas två
eller flera dislriklsnämnder, var och en för ell geografiskt dislrikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagt
tidigare är det f. n. inte möjligt att inom den oreglerade kommunala
förvallningen inrälta flera nämnder, som var och en inom ell geografiskt område
skall svara för förvaltningsuppgifter av samma slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen har nyligen efter förslag
i en proposition (1978/79: 181) om lokala organ i kommunerna beslutat alt
möjlighel skall öppnas atl inrälla distriktsnämnder, kommundelsråd eller andra
lokala organ även inom den oreglerade förvaltningen (lag (1979; 408) om vissa
lokala organ i kommunerna). Syftet med reformen är att förbällra
kommuninvånarnas möjligheler atl påverka och della i del kommunala arbetet. 1
propositionen föreslås en lag om vissa lokala organ i kommunerna. Förslagel
innebär all kommundelsråd i forisallningen kan handha förvallnings- och
verkslällighets-uppgifler inom del kommunallagsreglerade områdel. Kommunerna
ges också räll all inrälla dislriklsnämnder för sådana uppgifter.
Instilulions-slyrelser skall liksom hiuills kunna tillsällas för förvaltning
och verkställighet i frågor som rör en eller flera anläggningar.
Lagstiftningen är utformad så atl kommunerna ges siörsta möjliga frihel atl
själva beslula om organisation och verksamhetsformer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.4 Kompetensfördelningen mellan socialnämnd och social
distriktsnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskildu vårdärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Distriktsnämnden har enligt 4 S SCL
uteslutande behörighet att avgöra ärenden, som avser vård och behandling eller
annan ålgärd belräffande enskild person enligt vårdlagarna. Belräffande andra
åtgärder som avser enskild person och alliså inle är reglerade i värdlagarna,
t. ex. ärenden om fördelning av plalser vid ålderdomshem, slår det kommunen
frilt atl lägga dessa uppgifter på dislriktsnämnden eller sociala
centralnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningens förslag
skall del ankomma på dislriktsnämnden att avgöra ärenden som rör vård och
behandling eller annan åtgärd beträffande enskild person, om ärendena enligt
socialljänsllagen eller annan lag eller författning åvilar socialnämnden. Del
finns emellertid frågor som gäUer åtgärder för enskilda, men som inte är knutna
till distriktet på ett sådant sätl all de bör ankomma på dislriktsnämnden all
avgöra dem. Det kan t.ex. gälla ärenden om intagning i förskola eller
servicehus inom kommunen. Det kan vara lämpligt atl sådana frågor, som gäller
utnyttjande av resurser som är gemensamma för kommunen, handläggs centralt. Ulredningen
föreslår därför en bestämmelse som ger fullmäktige möjlighel att från
distriktsnämndens kompetensområde undanta vissa grupper av ärenden som i
StäUet skall handläggas av socialnämnden. Socialnämnden kan sedan, efter beslut
av fullmäktige, delegera dessa ärendegmpper på tjänsteman inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag i fråga om
kompetensfördelningen har inte föranlett några uttalanden av
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag biträder ulredningens förslag
om att enskilda vårdärenden skall falla inom distriktsnämndens
verksamhetsområde. Man kan därför ställa sig tveksam till den av ulredningen
föreslagna möjligheten för fuUmäktige atl förbehålla socialnämnden
beslutanderätt i individuella ärenden som gäller t. ex. barnomsorg och
äldreomsorg. Av vad jag har sagt tidigare framgår att såväl bamomsorgen som
äldreomsorgen faller inom socialtjänsten. Att anvisa en plals i förskola eller
inom äldreomsorgen kan vara en av de åtgärder som bör kunna erbjudas den
enskilde när han behöver nämndens bistånd. Det kan sägas vara mindre väl
förenligt med de uppgifter som i övrigt skaU tiUkomma distriktsnämnden all
avhända nämnden beslutanderätten i frågor som gäller att utnyttja sådana
resurser som kan falla inom ramen för den enskildes rält till bistånd. En sådan
kompetensfördelning skulle kunna innebära svårigheter för distriktsnämnden i
dess arbete. Samtidigt måste emellertid kravet på likformighet mellan
kommunmedlemmama beaktas. Om varje distriktsnämnd gavs en självständig
beslutande-räu, skulle det kunna innebära risker för att resurserna blev ojämnt
utnyttjade av de olika distrikten. Det är uppenbart alt en sådan ordning
skulle kunna leda till alt likställighetsprincipen åsidosattes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vid en avvägning av de olika intressen som här
måsle beaktas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anslutit mig lill utredningens förslag. Del innebär
således alt kommunen bör ges frihel all själv bestämma om vissa ärendegriipper
skall undanlas från dislriktsnämndens kompelensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generelll förebyggunde verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociala dislriktsnämndens kompelens
regleras uttömmande i 4 S SCL. Somjag har sagl nyss gäller distriklsnämndens
kompelens endasi enskilda vårdärenden. 1 förarbelena till SCL framhölls bl.a.
att eftersom den ekonomiska förvallningen har ansetts böra centraliseras lill
sociala centralnämnden, som ensam skall ha rätl all göra framställningar och
avge yttranden till fullmäktige, var del olämpligi alt ge dislriktsnämnden
beslutanderätt när det gäller förebyggande och planerande verksamhet. Att
distriktsnämnden ändå skall följa hithörande frågor om social service och hos
centralnämnden skall föreslå de åtgärder som behövs ligger i sakens nalur och
har inle ansetts kräva särskild föreskrift i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dislriktsnämnden har alltså atl
bl.a. göra sig väl förtrogen med den enskildes levnadsförhållanden inom
distriktet och atl verka för att den enskildes behov av omvårdnad blir
tillgodosett. Centralnämndens uppgift blir således all svara för organisation,
administration och ekonomisk förvallning, för samordning, informalion och
uppföljning belräffande socialvårdsverksamhelen, för planering inom
socialvårdssektorn, för socialvårdens medverkan i den allmänna samhäUsplaneringen
samt för ett allmänl förebyggande arbete i syfte atl motverka uppkomsten av
sociala stömingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen bör
distriklsnämnderna inom den framtida socialtjänsten tilldelas en mer akliv
roll än hittills i kommunernas socialpolitik och i del uppsökande och
förebyggande arbelel. Dislriktsnämnderna bör ges omfattande uppgifter när det
gäller medverkan i samhällsplaneringen och det övriga förebyggande arbetet i
distriktet. Utredningen framhåller atl distriktsnämnderna i vård- och
behandlingsarbetet får ingående kännedom om sådana förhållanden inom
distrikten, som bör beaktas vid den kommunala planeringen, vid
resursuppbyggnaden och vid utnyttjandet av befinlliga resurser. Utredningen
föreslår därför atl det i sociallagstiftningen skall tas in en bestämmelse som
anger alt distriktsnämndema skall följa utvecklingen inom distriktet och hos
socialnämnden anmäla behovet av ålgärder när det gäller samhällsmiljön, den
sociala planeringen och den allmänl förebyggande verksamheten. Enligt
utredningens förslag skall socialnämnden vidare kunna uppdra åt distriktsnämnd
alt bereda ärende som faller inom del angivna ansvarsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl.a. Malmö kommun tillstyrker
förslaget att vidga distriktsnämndens kompelens. Också Helsingborgs kommun är positiv.
Förslagel gör det enligt kommunen möjligt att både aktivera distriktsnämndema
och djupare förankra ärendena hos såväl socialarbetarna som invånama i
distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser vill gå längre än socialutredningen.
Enligt För-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eningen Sveriges socialchefer ter det sig konsekvent all,
mol bakgrund av socialljänslens ulökade ansvar och befogenheter när del gäller
strukturinriktade insalser, också de sociala distriktsnämnderna får etl ökat
inflytande även på dessa mer allmänl sociala frågor inom del geografiska
verksamhetsområdet. Föreningen erinrar om all KL i vid omfallning utgår från
atl kommunema så långl möjligt själva bör få avgöra hur fördelningen av vissa
frågor mellan olika kommunala organ skall ske. Även om de sociala distriktsnämndema
inte har åsyftats i della sammanhang, är del uppenbarligen så, atl de
gmndläggande tankegångarna om en minskad statlig detaljreglering och ökad
frihet för kommunerna atl anpassa sin organisation efter det praktiska behovel
i hög grad gäller även förhållandet mellan social centralnämnd och
distriktsnämnder. Föreningen anser därför att det är angeläget att
kommunfullmäktige ges befogenhet alt, om man så önskar, tillägga
distriktsnämndema beslutanderätt även i andra frågor än sådana som berör
enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På motsvarande säll anser Sveriges
socionomers riksförbund all ansvarsfördelningen mellan socialnämnden och
distriklsnämnderna bör kunna decentraliseras mer än vad utredningen föreslår.
Det gäller bl.a. övergripande frågor inom distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening ligger det väl i
linje med de mål för socialtjänsten som har föreslagits tidigare att vidga
medborgarnas inflyiande över socialtjänstens inriktning och uppbyggnad. Genom
alt sprida de politiska besluten på fler förtroendevalda och genom atl skapa en
distriktsindelning av kommunen vidgas möjlighetema lill en närmare konlakl
mellan de förtroendevalda och kommunmedlemmarna i distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De frågor som aktualiseras inom den
allmänt förebyggande verksamheten har ofta direkt betydelse endast för en del
av kommuninvånarna. Del kan gälla frågor om atl bygga ut fritidsanläggningar
för ungdomen inom etl visst distrikt, åtgärder för att förbättra förhållandena
inom ett visst bostadsområde eller andra särskilda åtgärder, som berör etl
distrikt. Det är från kommunaldemokratisk synpunkt värdefullt att besluten
ligger nära dem som berörs genom förtroendevalda i distriktet. Brister i miljön
drabbar särskih hårt de sämst ställda och mest utsatta gmpperna. Beslut i
sådana frågor bör därför kunna fattas av distriktsnämnderna inom en för nämnden
anvisad rambudget. Härigenom kan den sociala sakkunskap de förtroendevalda har
fått vid handläggningen av enskilda vårdärenden tillföras den allmänt
förebyggande verksamheten inom distriktet. Starka skäl lalar därför enligl min
mening för att lagstiftningen inte bör hindra en beslutsordning som kan främja
en vidgad kommunikation mellan de förtroendevalda och kommunmedlemmama och elt
bättre beslutsunderlag. Samtidigt är det viktigt att behålla socialnämndens
övergripande ansvar för socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisationen får inte ges en
sådan utformning atl man rycker undan fömtsättningama för socialnämnden atl
upprätlhålla en jämn och likformig standard inom socialtjänsten för kommunens
alla delar. Jag anser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågan kan lösas så atl fullmäktige med stöd av
socialljänsllagen skall kunna ge socialnämnden befogenhel atl uppdra ät
distriktsnämndema att utöva beslulanderäll inom den allmänl inrikiade och
slmklurinriktade verksamheten. En sådan ordning ligger väl i linje med
strävandena att ge kommunerna så stor frihel som möjligi all anpassa
verksamhelen lill de olika förutsätlningar som kan föreligga inom kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen om vissa lokala organ i
kommunema innehåller en annan regel. Enligl denna skall kommunfullmäktige
beslämma de lokala organens uppgifter. Del skall ankomma på kommunfullmäktige
ensam all beslämma kompelensfördelningen mellan centralnämnd och lokala organ.
För alt samordningen skall underlättas föreslås bestämmelser som ger de lokala
organen med förvallnings- och verkställighetsuppgifter en i viss mån underordnad
ställning i förhållande till centralnämnden. Det gäller frågor om rälien alt
väcka ärenden hos fullmäktige och rälien alt ge in eget budgetförslag till
kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i delta sammanhang la upp
frågan om budgelansvaret. Del finns enligl min mening inle anledning alt
föreslå några principiella ändringar i socialnämndens och distriktsnämndernas
nuvarande budgetberedning. Det bör således ankomma pä socialnämnden att lämna
budgetförslag till kommunslyrelsen. Som elt led i beredningen av
socialnämndens budgetförslag bör socialnämnden höra distriktsnämnderna.
Härigenom får distriktsnämnderna tillfälle att redovisa de behov som
föreligger inom nämndemas kompetensområde. Inget hindrar att socialnämnden i
sitt budgetförslag anger kostnadsramar för verksamheten inom de olika
distrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De separata stater för de olika
distrikten som anges i förslaget kan härefter prövas av kommunfullmäktige i
samband med alt budgeten fastställs. Dislriktsnämnden bör, om fullmäktiges
beslut inte föranleder annat, i princip vara oförhindrad att vidta smärre
omfördelningar inom anvisad rambudget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För distrikisnämnd gäller KL:s
regler om nämnder. Om inget annat har föreskrivits, innebär detta all
dislriktsnämnden med stöd av 4 kap. 4 S KL kan lämna in sitt budgetförslag
direkl liU kommunslyrelsen. I lagen om vissa lokala organ i kommunerna finns en
ullrycklig bestämmelse som innebär att fullmäktige får föreskriva att etl
lokall organs budgetförslag skall lämnas till facknämnden och att denna i sin
lur skall överlämna förslagen till kommunstyrelsen och samtidigt yttra sig över
dem. Jag anser att en motsvarande bestämmelse bör tas in i socialtjänstlagen
för de kommuner där sociala dislriklsnämnder har inrättats. Genom dessa
befästs f ö. en ordning som redan lillämpas i kommunen. Man undanröjer därmed
den tvekan om dislriktsnämndernas medverkan i budgetberedningen som bestämmelsema
i 4 kap. 4 S KL kan ge upphov till. Samtidigt garanteras den nödvändiga
samordningen i budgetsammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvahning och verkstäUighet i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslulanderällen i kommunen
tillkommer fullmäktige (I kap. 5 S KL). Kommunslyrelsen leder förvallningen av
kommunens angelägenheter och har inseende över övriga nämnders verksamhel.
Styrelsen skall hos fullmäktige och övriga nämnder liksom hos andra
myndigheter göra de framställningar som slyrelsen finner påkallade (3 kap. 1 S
KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunfullmäktige kan bestämma atl
förvallning och verkställighet i fråga om egendom och handläggning av
personalfrågor skall skötas av kommunslyrelsen eller av annan nämnd än den som
annars har hand om dessa frågor. Del finns vissa inskränkningar i fullmäktiges
rätt att beslula delta (3 kap. 14 S KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De sociala nämnderna har enligt
särskilda bestämmelser i vårdlagarna inom sitt verksamhetsområde en omfattande
kompetens utöver de centrala arbetsuppgifterna. De skall föra talan i mål eller
ärende, förvalla egendom och föra kommunens lalan i mål eller ärende, angående
verksamhelen. De skall även i övrigl ombesörja sådana angelägenheter som avser
verksamhelen och som kan hänföras lill förvallning och verksiällighei. Somjag
har sagl nyss kan fullmäktige begränsa denna allmänna kompelens (3 kap. 14 S
KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delta innebär alltså alt om
dislriklsnämnder har inrältals, så tillkommer förvaltnings- och
verkställighelsuppgifier varje dislriklsnämnd för sig inom nämndens
kompetensområde. Del gäller emellertid inle oreserverat. Sålunda tillkommer
den ekonomiska förvaltningen, egendomsförvallningen och
personaladminislralionen centralnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personaludminislrution och egendomsförvaltning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i sina
förslag inle tagit upp några särskilda bestämmelser om
personaladministrationen. Enligt ulredningens mening bör i del hänseendel
beslämmelserna i 3 kap. 14 S KL gälla. Del innebär enligt ulredningen att
frågan om vilken nämnd som skall svara för personaladminislralionen är
oreglerad lill dess fullmäktige fattar beslul. Fullmäktige kan då välja alt
lägga denna uppgift på slyrelsen eller annan nämnd. Genom de begränsningar som
nu finns i vårdlagarna kan fullmäktige f n. inte lägga några uppgifter på
social distriktsnämnd. Dessa begränsningar skall enligt utredningens förslag
upphöra. Del skall aUtså vara möjligt för fullmäktige att lägga </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. personalfrågor direkl på
dislriktsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag berörs av
endast etl fåtal remissinsianser. Slockholms kommun pekar på all vid tillkomsten
av SCL var en av utgångspunkterna alt den administrativa förvallningen skulle
koncentreras till centralnämnden. Erfarenheterna från verksamheten i Stockholm
har emellertid visat att en sådan koncentrafion är förenad med många
nackdelar, när organisafionen når över en viss sloriek. Som exempel på ärenden
som med fördel bör kunna handläggas av distriklsnämnderna nämns
ansläll-ningsfrågor och personalfrågor av olika slag. Även vissa andra
administra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liva uppgifter bör emellertid med fördel kunna handläggas
lokalt. Kommunen erinrar om atl kommunernas inöjligheler atl organisera sin
verksamhel efler det praktiska behovel och med minsla möjliga byråkrati har
uppmärksammats av olika statliga ulredningar under senare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De grundläggande tankegångarna om
minskad slallig delaljreglering och ökad frihel för kommunerna all anpassa sin
organisation efler del praktiska behovel, som har kommit lill ullryck i bl. a.
förarbelena lill nya KL, gäller enligl Slockholms kommun i hög grad även
förhållandel mellan socialnämnd och sociala dislriklsnämnder. Kommunen anser
därför atl del är angelägel alt fullmäktige ges befogenhet atl tilldela
distriklsnämnderna beslulanderäll även i vissa adminislraliva frågor. Föreningen
Sveriges socialchefer delar Slockholms kommuns uppfattning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun finner del
angeläget all distriklsnämnderna får möjligheler all besluta i vissa
personalärenden. Kommunen lolkar ulredningens förslag så all distriklsnämnderna
kan tilldelas beslutanderätt i t.ex. personalärende som är all hänföra lill
dislrikien, om fullmäktige beslular del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
anser all del är väsenlligl alt KL:s vidgade möjligheler för socialnämnden all
bl.a. handlägga pesonaladmi-nislraliva frågor ulnylljas. När del gäller
anställningsärenden m. m. måsle enligl Mjölby kommun facknämnden ha ett
avgörande inflyiande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftet med beslämmelserna i 3 kap.
14S KL har somjag nämnde nyss varit atl underlätta för kommunerna alt organisera
sin personaladministration på det sätl som de själva anser mesl
ändamålsenligt. Kommunfullmäktige har ansetts bäst skickade atl avgöra om
personaladministrationen bör överföras till en central nämnd eller om dess
uppgifter bör skötas av varje nämnd för sig. Bestämmelsens syfte har således
varil all öppna möjlighel för en cenlraliserad personalförvallning. Ingenting i
förarbelena lalar för all syfiet dessulom skulle ha varil all reglera
kompelensfördelningen mellan cenlralnämnd och dislriklsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om jag delar
socialulredningens uppfaUning all möjlighet bör öppnas all överföra
personalfrågor på dislriktsnämnden, anser jag således inte all beslämmelserna i
3 kap. 14 § KL ger den nödvändiga kompetensen för en sådan ansvarsfördelning.
Jag föreslår därför atl socialnämnden i socialljänsllagen skall ges befogenhet
all, efter beslut av fullmäktige, uppdra åt social dislriklsnämnd all beslula
i frågor om anställning, ledighel, vikarial eller skiljande från ijänsl och i
andra frågor som rör personalen inom dislriktsnämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har redan lidigare berört
frågan om den ekonomiska förvallningen. Somjag har anförl där bör
distriklsnämnderna la del i budgelberedningen och de bör även självsländigl
kunna svara för den ekonomiska förvallningen inom del kompelensområde som
tillkommer nämnden. För detta behövs det enligl min mening inle någol lagslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller
egendomsförvaltningen föreslår socialulredningen att den-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sociotijänslens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na uppgift skall ankomma på socialnämnden, om den inte på
grund av lag eller annan författning eller fullmäktiges beslul skall ankomma på
social distriktsnämnd eller annan nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om vården och skötseln i
vid mening av fasl eller lös egendom ligger del i sakens natur all
distriklsnämnderna bör kunna svara för den egendom som är direkl knulen lill
nämndens verksamhel. Det kan här gälla lokaler för förvaltningsorganisationen.
Den nuvarande lagstiftningen hindrar emellertid au dislriktsnämnden ges
ansvarel för vården och skötseln av sådan egendom liksom för inslilulioner
eller andra vårdinrättningar inom distrikiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser mot bakgmnd av de motiv
som har varil vägledande för tillkomsten av bestämmelserna i 3 kap. 14 S KL all
de nuvarande hindren mol all egendomsförvaltningen anförtros distriklsnämnden
bör undanröjas. Med hänsyn lill det övergripande ansvar för socialljänslen i
kommunen som bör tillkomma socialnämnden bör distriktsnämnden ges befogenhel
alt förvalla egendom endast om socialnämnden beslular del. Socialnämnden bör
således efter fullmäktiges bemyndigande kunna uppdra ål dislriklsnämnd all
svara för sådana insliiuiionsresurser som skall lillgodose kommunmedlemmarnas
behov av slöd och hjälp inom dislriklel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den egendomsförvallning som jag har
talai om nu bör skiljas från den egendomsförvallning som kan tillkomma särskild
institutionsstyrelse. En sådan insliiuiionsstyrelse ulgör en särskild nämnd i
KL:s mening. Med mitl förslag lär del inte finnas något behov av all låla en
dislriklsnämnd ulgöra särskild institutionsstyrelse, även om del inte bör
finnas någol principielll hinder emot del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rån för dislriklsnämnd atl göra framslällning till
fullmäktige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SCL får social
distrikisnämnd inte göra framställning eller avge yttrande till
kommunfullmäktige, Socialulredningen föreslår ingen ändring i fråga om
framslällning, I fråga om rälien all avge yllrande anser emellertid
ulredningen all denna räu bör följa av den kompelens som i övrigl tillkommer
nämnden. Det ligger enligt utredningens uppfaUning i sakens natur all
distriklsnämnden, utan särskilt stöd i lag, skall kunna avge yttrande i ärende
som rör vård eller annan ålgärd belräffande enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasi etl par remissinsianser har
yttrat sig i denna fråga. Stockholms kommun anser all fiera skäl lalar för alt
del uiiryckliga förbudei för social dislriklsnämnd all göra framslällning och
avge yllrande lill fullmäktige bör slopas. I enlighet med den allmänna
principen alt kommunen själv skall ha frihel all bygga upp och organisera sin
verksamhel, bör del kunna överlämnas åt fullmäktige att beslula om
distriktsnämnd skall ges sådan befogenhet beträffande vissa grupper av
ärenden. Erfarenheterna från Slockholms kommun visar all distriklsnämnderna i
slor ulslräckning gör framställningar som gäller samhällsservice, som frågor
om sjukvård och apo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leksservice, busslrafik, skola och kullurulbud. 1
remissyttrande framhåller man all det givetvis vore prakliskl om dislriktsnämndernas
framställningar kunde göras direkt lill det organ inom eller ulom kommunen, som
beslular i frågan. Likaså anser kommimen all distriktsnämnden bör ges
befogenhet all avge yllrande lill fullmäktige i vissa grupper av ärenden.
Praktiska skäl talar för all dislriktsnämnden skall kunna yttra sig direkl i
sladsplaneären-den, som enbarl berör del enskilda dislriklel. Givetvis måste
den sociala dislriklsnämnden därvid beakla eventuella riktlinjer som lidigare
har utfärdats av socialnämnden. Slockholms kommun anser vidare alt dislriklsnämnden
även bör kunna yllra sig över motioner som har väckls i fullmäktige och som
berör enbarl de lokala förhållandena i dislriklel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
framhåller all i konsekvens med den ökade decenlraliseringen är det vikligl all
en dislriklsnämnd har rält all slälla förslag till fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser för egen del alt det
förbud som f n. gäller för dislriklsnämnd all göra framställning eller avge
yttrande lill fullmäktige bör ses i samband med de förhållandevis begränsade
uppgifter som distriklsnämnden har nu. Dislriklsnämndernas kompetens kommer
emellertid med mitt förslag lill organisation inom socialljänslen all vidgas
avsevärl. Nämnderna skall således kunna falla beslul inom ramen för den allmänt
förebyggande verksamheten. I konsekvens med den ändrade ställning som
nämnderna nu får bör deras rätt alt göra framställning och avge yttrande till
fullmäktige omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser i likhel med Stockholms
kommun att del förbud som nu råder bör upphävas. Har dislriktsnämnden efler
beslul av socialnämnden fåll räll atl beslula inom den allmänt förebyggande
verksamhelen bör dislriklsnämnden även inom della kompelensområde kunna göra
framslällning lill fullmäktige. Rälien alt göra framslällning bör emellertid
liksom när det gäller de nya uppgifterna inom den förebyggande verksamhelen
m.m. göras beroende av fullmäktiges medgivande och socialnämndens beslul. Del
är väl förenligl med den självsländiga slällning som bör tillkomma
dislriklsnämnden, all nämnden får göra framslällning direkt lill fullmäktige.
Inle heller bör hinder möla mol all dislriktsnämnden inom silt kompelensområde
avger yllrande lill fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.5 Nämndens summunsättning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör liksom f.n. ankomma på
kommunfullmäktige alt välja och bestämma anlalel ledamöter i socialnämnden.
KL:s bestämmelser i fråga om val av ledamöter och suppleanler och minsla
antalet ledamöler i kommunstyrelse bör som socialutredningen har föreslagit
göras tillämpliga på socialnämnd genom hänvisning i socialtjänsllagstiflningen.
Även när del gäller valbarhel till ledamol eller suppleanl i nämnd bör de
besiämmelser i KL som gäller för ledamol och suppleant i kommunstyrelse ges
molsvarande tillämpning. KL:s bestämmelser om mandattid för ledamot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens orgonisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och suppleanl. val av ordförande och vice ordförande m.m,
bör också gälla för socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig vidare lill
socialutredningens förslag atl KL:s bestämmelser för kommunstyrelse om räll
lill ledighel för uppdrag, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av
protokoll, förande av protokoll, justering av protokoll, tillkännagivande av
justering, reservation och arkivvård skall göras tillämpliga på socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt KL skall protokoll utvisa
vilka ledmöier som har varit närvarande. Vidare skall prolokollel för varje
ärende innehålla en kortfallad redogörelse för ärendels beskaffenhet, uppgifl
om de förslag och yrkanden i ärendet som inte har återkallats och styrelsens
beslul, Evenluell reservation och. når omröstning har skell öppet, uppgifl om
hur var och en har röstat skall också antecknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nuvarande vårdlagarna lar upp
bestämmelser som avviker från KL:s när del gäller innehållet i protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnds protokoll behöver
endast innehålla uppgifl om närvarande ledamöler. om beslutet i varje ärende
och om reservation. På grund av bestämmelsen i 17 S förvaltningslagen (FL)
gäller också atl beslutet i regel skall innehålla de skäl som har besläml
utgången, under förutsätlning atl FL är tillämplig på beslutel. Della har i
vårdlagarna markerats genom en hänvisning till 17 S FL. Barnavårdsnämnds
protokoU och social- och distriktsnämnds protokoll i barnavårdsärende skall
dämlöver innehålla vad som har framkommil vid ulredning av belydelse i ärendei,
om del inle lillvaralas på annat belryggande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen lill denna begränsade
prolokollsskyldighel har varil dels all man har ansell att nämnden bör avlastas
betungande skrivarbete, dels alt nämndens beslul är av ömtålig nalur, eftersom
de avser ålgärder och ingripanden som direkl berör eller är riktade mol
enskilda personer och det kan vara lill uppenbar skada om vederbörande får
kännedom om ledamölernas personliga slällningstagande (L2U 1955: 29). Efler
mönster av vårdlagarna har molsvarande bestämmelser om begränsningar av
protokoUsskyldighe-len införts i familjebidragslagen (1946:99) och lagen
(1964:47) om krigshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
all det för socialljänslen inle skall gälla någon bestämmelse som begränsar
innehållet i protokoll i förhållande lill vad som gäller enligl KL.
Remissinstanserna har inte haft något all erinra mol ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är för förtroendet för
socialljänslen av siörsla belydelse alt den enskilde ges insyn i ärende hos
nämnden som rör honom. En vidsträcki rätl lill insyn finns f n. i 39S SekrLoeh,
om FL är lillämplig, enligl 14 och 15 SS FL. Det finns enligt min mening ingen
anledning att försvåra denna insyn genom atl vissa uppgifter i ärendet inte las
upp i prolokollel. Med hänsyn till de förslag om handlingssekretess och
lystnadsplikt som regeringen denna dag har beslulal all förelägga riksdagen
lorde del inte följa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socioltjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>någon ökad risk för all obehöriga får del av uppgifter om
enskilds personliga förhållanden med en utvidgad prolokollsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser därför i likhel med
socialutredningen atl del i fråga om innehållet i protokoll endasi bör göras
en hänvisning lill KL:s molsvarande bestämmelse''. 1 ärende där FL är
lillämplig kommer det därjämte atl gälla all beslul som avgör elt ärende i
regel skall innehålla de skäl som har besläml utgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt familjebidragslagen och
lagen om krigshjälp är socialnämnden familjebidrags- resp. krigshjälpsnämnd, i
den mån denna funktion inle fullgörs av en särskilt tillsatt nämnd eller någon
annan nämnd i kommunen. Denna ordning bör bestå. Även i dessa lagar bör därför
bestämmelserna om begränsad prolokollsskyldighel ersällas av oreserverade
hänvisningar lill KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.6 Nämndens urbelsformer Delegution</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 3 kap. 12 S KL får
kommunslyrelsen uppdra ål särskild avdelning, som består av ledamöter eller
suppleanler i slyrelsen, åt ledamol eller suppleanl eller åt tjänsteman hos
kommunen alt på styrelsens vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Sådan
delegalion får bara ske. om fullmäktige har beslutat det. De ärenden som kan
delegeras skall anges i reglemenie som fullmäktige har antagit eller i särskill
beslul. Framställning eller yllrande lill fullmäktige liksom yllrande med
anledning av överklagande av slyrelsens beslut får dock beslutas endast av
slyrelsen sam-fäUl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul som har fatlals på grund av
delegalion är i alla avseenden atl anse som ell av styrelsen fallal beslul.
Samma regler som annars gäller således i fråga om överklagbarhel. Elt beslul
som har fattats med stöd av delegalion kan inte ålerkallas av slyrelsen.
Styrelsen kan däremol givetvis återkalla delegationen. Beslut som har fallals
med slöd av delegalion skall anmälas till slyrelsen. Slyrelsen beslämmer i
vilken ordning del skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de sociala nämnderna gäller
genom hänvisning KL:s bestämmelser om delegation. När del gäller
barnavårdsnämnder och nyklerheisnämnder har emellertid av rällssäkerhelsskäl
delegaiionsrällen begränsais. Från delegation har enligt 7S andra slyckel BvL
undanlagils bl.a. beslul om omhändertagande för samhällsvård, framslällning om
inlagning i ungdomsvårdsskola, vissa beslul som gäller fosierbarn och om
ålgärder enligl föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagit
alt KL;s regler om delegalion även skall gälla för socialnämnd. Har sociala
distriktsnämnder inrätlals, skall beslämmelserna om delegalion även avse dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har när del
gäller beslul som kan fallas enligl socialljänsllagen ansell all del inle
behövs några särskilda undanlag från delegaiionsrällen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Socialtjänstens orgonisation</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremol har man ansett atl vissa
begränsningar av delegationsrätten är påkallade från rällssäkerhelssynpunkl i
fråga om beslul som nämnden kan falla med slöd av LVU. Enligl förslagel skall i
princip undantas beslut som gäller ansökan till länsrätl, omedelbarl
omhändertagande och vårdens upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen framhåller emellertid
all i den praktiska verksamhelen del kan finnas behov av en begränsad
delegalion även i fråga om sådana beslul i kommuner där del inle finns
dislriklsnämnder. Flertalel socialnämnder i sådana kommuner arbelar nu vanligen
med omfaltande delegation till ilskoll eller delegationer. På del sättet får
man en uppgiftsfördelning mellan nämndens ledamöler som många gånger är nödvändig.
Socialulredningen föreslår därför alt i kommun där distrikisnämnd inle har
inrältals delegation skall kunna ske lill särskild avdelning som består av
ledamöler eller suppleanter i nämnden, Däremol skall delegalion lill enskild
ledamol eller lill suppleanl inte vara möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finns det dislriklsnämnder, behövs
del enligl socialulredningen ingen sådan delegalion. Ulredningen anser atl
regeln därför bör vara all social dislriklsnämnd genom samfällt beslut avgör
ärenden om ansökan till länsrätl, om omedelbart omhändertagande och om vårdens
upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De undanlag från delegaiionsrällen
som ulredningen har föreslagil i övrigl svarar i huvudsak mot undantagen i BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna är i huvudsak
positiva lill ulredningens förslag. Socialslyrelsen anser all delegation av
ärenden från socialnämnd eller distriktsnämnd i första hand bör ske till
enskilda tjänstemän. Genom en delegalion lill Ijänslemän åstadkommer man en
förenkling för hjälpsökanden och bidrar till all ändra socialarbetarens roll
och funktion. Om de förtroendevalda i ökad omfattning kan avlastas
detaljfrågor, ökar också deras möjligheler att utöva inflyiande över planering
och inriklning av verksamheten. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser
emellertid all frågan om ulformningen m.m. av delegationsbeslut kräver slörre
uppmärksamhet än vad socialutredningen har gell den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet framhåller atl vid
delegalion inom socialvården gäller samma regler i fråga om
anmälningsskyldighel som för kommunslyrelsen. De uttalanden som har gjorts i
prop. (1975/76: 187) med förslag till ny kommunallag pekar på aU det skulle
kunna krävas individuell anmälningsskyldighet i varje ärende. Della är med
tanke på del stora antal delegationsbeslut som förekommer inom socialsektorn
orimligt av administrativa skäl. Som har framhållits i förarbelena lill KL är
del viktigaste för nämndens del kontroll- och informationsbehovet. Della kan
tillgodoses genom stickprov. Enligt förbundel bör denna fråga klarläggas
ytterligare. Förbundel anser vidare all gränserna för delegationen bör
beslämmas på samma säll över hela den kommunala sektorn och erinrar därvid om
vad konslilu-lionsulskollel (KU 1976/77: 25) har anfört i denna fråga.
Delegationen bör i förslå hand avse beslul som får överklagas självsländigl.
Della bör beaktas i lagstiftningsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö, Helsingborgs och Kalmar
kommuner tillstyrker utredningens förslag. Håbo kommun framhåller viklen av alt
kommunerna själva får bestämma hur delegationsreglerna skall lillämpas. En
strävan bör vara att de förtroendevalda utformar principerna för arbelel och
utformar målen, som skall vägleda förvaliningsmyndigheterna vid delegationens
utövande. Enligt Sundsvalls kommun bör en långt driven delegation av
beslutande-rätlen gynna konlinuileien i behandlingsarbelel. För alt kravel på
demokrati skall tillgodoses måste dock vid en sådan långtgående delegation
riktlinjer utformas för socialljänslens olika verksamhetsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med
socialutredningen alt delegationsreglerna för socialnämnd och social
dislriklsnämnd bör svara mol dem som gäller för kommunens oreglerade nämnder.
Någon annan mening har inle heller kommil fram i remissyllrandena.
Beslämmelserna i 3 kap. 12 S KL bör säledes göras lillämpliga på socialnämnd och
social distrikisnämnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop. (1975/76: 187) om kommunal
demokrati, ny kommunallag m.m. redovisar föredragande departementschefen vissa
principiella synpunkter på delegalionsinslitutels användning.
Departementschefen framhåller atl man måste göra en avvägning mellan
demokraliaspekierna och kravel på effektivitet i den kommunala förvaltningen.
De förtroendevalda i nämnderna har del politiska ansvarel och måsle därför
kunna falla beslut och utöva inflytande över frågor som är av betydelse för
medborgarna. Det innebär atl de förtroendevalda bör kunna följa den fortlöpande
kommunala verksamheten, även om man inle fållar beslul i varje enskill ärende.
Delegalion i mindre vikliga ärenden kan ge de förtroendevalda möjlighel alt
ägna mer tid ål planering, riktlinjer och andra principiella frågor. Delegalion
bör förekomma främsl i rutinärenden, t. ex. i ärenden där del är fråga om en
direkl tillämpning av rikllinjer som nämnden har faslslälll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några närmare anvisningar för
tillämpningen av delegalionsinslilulei föreslogs inle i propositionen. Del
framhölls i stället all förulsäliningarna för vad som kan och bör delegeras
varierar mellan kommuner av olika sloriek och atl det därför, liksom hittills,
bör tillkomma kommunerna att själva beslämma hur delegalionsreglerna skall
tillämpas. När delegations-förfarandets tillämpning övervägs är del enligl
föredraganden nödvändigt atl noggrant beakla de krav som har ställts på ell
vidgai inflyiande och en förbällrad information från de förtroendevaldas och
från medborgarnas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan för socialtjänstens
vidkommande anslula mig till de allmänna rikllinjer för delegalionsinslitutels
tillämpning som har gells i den nämnda propositionen. Kraven på vidgat
inflyiande och förbällrad informalion ligger väl i linje med de övergripande
målen för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör således ankomma på
kommunfullmäktige atl pröva vilka ärendegrupper inom socialljänslen som bör
omfattas av nämndens delegalions-räll. Kommunförbundel har till kommunernas
vägledning i fråga om socialvårdsärendena Ularbelal en förteckning över de
ärendegrupper som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man har ansell bör kunna komma i fråga för delegalion. Del
kan förutsäUas att Kommunförbundel kommer au bistå kommunerna även när det
gäller socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden får själv ta slällning lill
i vilken ulslräckning den vill utnyttja den delegationsrält som fullmäktige har
beslulal om. Med anledning av de synpunkter som förts fram i remissyttrandena
villjag erinra om atl endasi beslul med karaklär av slulligl avgörande
föruisäller fullmäktiges medgivande för au kunna delegeras. Delegationsrätten
omfatlar således endasi verklig beslutanderätt, dvs. rält att fatta beslul som
får överklagas självsländigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden kan när som helsl återkalla
delegationsrätten. Nämnden kan också genom egel handlande föregripa delegalens
beslul i elt enskilt ärende genom all själv la över ärendei och beslula. Del
kan gälla elt från principiell synpunkt viktigi ärende som nämnden anser all
den bör beslula själv i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yttrande med anledning av besvär
över beslul som har fatlals med slöd av delegalion kan avges antingen av
socialnämnden samfällt eller av den avdelning eller den person som har fattat
del överklagade beslutel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagens krav på samfällt yttrande
gäller endast vid besvär över nämndens egna beslut. För atl nämnden skall
kunna få insyn i hur delegationsrätten utövas kan det ofla vara ändamålsenligl
all låla rälien all avge yttrande med anledning av besvär tillkomma nämnden.
Del gäller särskilt för beslut i fråga om rält till bislånd som fattas med slöd
av delegalion. Besvären kan här ofta komma atl röra frågan om hur begränsade
resurser inom kommunen skall ulnylljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialulredningens
uppfattning all vissa beslut som fallas med slöd av LVU inte bör kunna
delegeras. Del gäller beslul atl ansöka om vård utan samtycke, beslut om
omedelbarl omhänderlagande och om vårdens upphörande. Dessa beslul är ofla
djupt ingripande för den enskilde. De förutsäller en ingående prövning av den
unges förhållanden. Beslutanderätten i sådana frågor bör därför inte tillkomma
en person ensam. Del är från rättssäkerhetssynpunkt angeläget all sådana frågor
avgörs av de förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kommuner utan dislriklsnämnder
arbelar flera socialnämnder med omfaUande delegalion till s. k. ulskoll eller
delegationer. En sådan ordning kan ofla vara lämplig för all nå en
ändamålsenlig fördelning av uppgifterna mellan nämndens ledamöter. Jag ansluler
mig lill socialulredningens förslag alt i kommuner ulan distriktsnämnder
beslutanderätten i frågor enligl LVU skall kunna delegeras lill flera
förtroendevalda. Härigenom kan en snabbare beslutsordning nås ulan alt kravel
på rälissäkerhel i förfarandel eflersälts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagl
lidigare kommer bestämmelser om tillstånd atl ta emot annans barn för vård och
foslran, om förbud atl flylla sådanl barn från hemmel eller all molia
visielsebarn all las in i socialljänsl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialljänslens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen. Ifrågavarande beslul är i dag undandragna
delegalion. Beslul i de angivna frågorna bör i enlighel med socialulredningens
förslag allijäml vara undanlagna från delegationsrätten. Likaså bör undanlag
gälla i vissa ärenden enligt föräldrabalken. lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag och lagen (1964: 143) om bidragsförskott, i vilka delegalion inte
heller kan ske i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordförandebeslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 8 S ShjL får socialnämndens
ordförande </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>v. bevilja
socialhjälp, om någon är i så trängande behov av sådan hjälp alt socialnämndens
sammanträde inte kan avvaklas. Ordförandens beslul kan inte ålerkallas.
Beslutel skall anmälas vid nämndens näsla sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan barnavårdsnämndens beslut inle
avvaktas, får på motsvarande säll enligl 11 S BvL barnavårdsnämndens ordförande
vidta vissa ålgärder och falla vissa beslul som särskill anges i lagen.
Ordförandens behörighet omfallar lill en början varje åtgärd som ankommer på
nämnden enligt 4 och 5 kap. BvL, Ordföranden kan alliså bl. a, omhänderta
underårig för ulredning eller samhällsvård, besluta alt samhällsvård skall
återupptas efter villkorligl upphörande och meddela lillslånd all la emol
fosierbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ordförandens beslul enligl </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S BvL gäller omedelbarl. Del kan
inte överklagas, och del skall inle underställas enligl de regler som gäller
för nämndens beslut, Beslutel gäller endast i avvaktan på nämndens prövning. I
vissa fall skall ordföranden omedelbarl sammankalla nämnden för alt besluta i
ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår alt
ordföranden skall kunna besluta i Ivå avseenden, nämligen om omedelbart
omhändertagande enligt LVU när socialnämndens beslul inle kan avvaklas och om
förbud mol atl flylla barn från fosterhem när nämndens prövning inte kan
avvaklas utan fara eller allvarlig olägenhet. Ordföranden föreslås även få räll
att erhålla polishandräckning för all genomföra beslul om vård eller omhänderlagande
enligl LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag berörs endasi
av etl fåtal remissinstanser, JO ifrågasätter om utredningen anförl
tillräckliga skäl för all frångå den reglering som I", n. gäller enligt 11
S BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser för min del atl beslul
som nämnden i övrigl kan falla med stöd av socialljänsllagen inle har den
beskaffenhelen all del gör del nödvändigl med en särskild beslutsordning för
brådskande fall. Jag ansluler mig således till socialulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.7 Förvullningsorganisuiionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningsorganisationen inom
socialvården utgör nu den siörsla enhelen av de olika kommunala
förvaltningarna sell från koslnads- och personalsynpunkl. Den kommunala
socialvården lar i dag i anspråk omkring 30% av kommunens samlade
driftkostnader. Det är givetvis angelä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens orgonisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>get all kommunerna finner former för organisationen som
ansluler lill de ändrade förulsällningar för socialtjänsten som följer av
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några drag i ulvecklingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningsorganisationen präglas
alltjämt av en stark funktionsindelning trots atl nära nog alla kommuner har
inrällal sociala centralnämnder. Verksamheten är i åtskilliga kommuner delad på
olika avdelningar. Som regel finns del en ulrednings- och behandlingsavdelning
som svarar för de individuella vårdåtgärderna. Vid sidan av denna finns det
ofla en serviceavdelning som svarar för servicefunktionerna inom barn- och
äldreomsorgen, I en del kommuner har också serviceavdelningen delats i en
avdelning för äldreomsorg och en för barnomsorg. Vid sidan av dessa avdelningar
finns också en avdelning för de kamerala funktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De olika avdelningarna använder sig
av olika syslem för att fördela ärendena. Socialassistenterna inom
utredningsavdelningen använder ofla fördelning efler personnummer eller
begynnelsebokstäver av enskilda ärenden. Inom barnomsorgen fördelas inle sällan
ärendena genom all ijänslemännen har olika specialistfunklioner.
Hemvårdsassislenterna inom äldreomsorgen arbelar däremot vanligtvis inom olika
geografiska dislrikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom de olika avdelningarna har
ulvecklals olika specialistfunktioner. Inom utrednings- och
behandlingsavdelningarna görs arbelet ofla av famil-jerältsassislenler,
foslerbarnsinspeklörer, fällassistenter, familjelera-peuler, grannskapsarbelare
eller andra specialisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda fältassistenttjänster
började inrällas i början av 1970-talel. Fältassistenterna skulle vara
socialbyråns förlängda arm ute i kommundelarna och huvudsakligen svara för
uppsökande verksamhel, gängbearbetning, grannskapsarbete, kontakter med
ungdomsgårdar m.m. Det förutsattes att assistenterna skulle samarbela med de
socialassislenler som hade sin huvudsakliga sysselsällning på socialbyrån. Del
har emellertid blivil alli vanligare alt fältassislenlerna i silt arbele ser
sig som frislående från socialbyrån och ulan rapporleringsskyldighel lill denna
i fråga om iaktlagna missförhållanden. Som skäl för della åberopar man all en
förulsällning för all fältassistenten skall få konlakl med ungdomar i
riskzonen är alt assislenien inle identifieras med socialbyrån. Delta har
ibland lell till att det inom fältassistentarbelel har utvecklats särskilda
normer och värderingar för hur del sociala arbelel skall bedrivas. Därmed har
läll konfiiklsi-tualioner uppslån i förhållande lill nämnden och till övriga
socialassislenler. Del har mol den bakgrunden setis som alllmer angeläget alt
samlliga assistenler fullgör fältuppgifter. På del sällel kan en bättre kontakt
nås mellan handläggarna och behovsgrupperna ute i de ohka distrikten. För all
del skall kunna genomföras krävs en ändring av personalens arbetstider, någol
som har visal sig svårl all genomföra. Genom en breddning av fäliarbelel kan
på sikt en sådan organisation uppnås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>395</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Assistenler Jör.faniiljeräiisligu
ärenden började införas i samband med att lagsliftningen om barnavårdsmän
upphörde att gälla. Man fann all utredningar om faderskap och faslslällande av
faderskap ofta var så komplicerade atl de krävde insalser av personal med
särskild sakkunskap. Antalet komplicerade faderskapsutredningar har emellertid
under senare år minskal. Familjerällsassislenlernas arbete har härigenom
alltmer kommit alt förskjutas mol informalion och rådgivning lill föräldrar om
vårdnad, om konsekvenser av sammanboende och om andra familjerälisliga frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjerättsassistenlerna får också
i stor utsträckning svara för värdnadsuiredningar och adoplionsulredningar. En
melodik som under senare år alltmer har börjat atl tillämpas av familjerältsassistenlerna
i handläggningen av vårdnadsärenden är all i förslå hand genom terapeutiska
insalser försöka ena föräldrarna i vårdnadsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan specialislfunklion som på
senare tid har börjat inrällas inom de sociala avdelningarna är s. k. vårdgrupper.
Syfiet med alt tillsätta en sådan grupp är atl förstärka kvalileten på
omsorgerna om de s.k. tunga alkoholmissbrukarna. En kommun inrättade för etl
antal år sedan en sådan vårdgrupp. Gruppen bestod av en socialinspeklör och
fyra socialassislenler. Gruppen har nyligen ulvärderat sin verksamhel. Del
visade sig all det hade varil svårl alt faslslälla vårdgruppens ansvarsområde.
Man var framför alli osäker på om gruppen skulle svara även för den ekonomiska
hjälpen och för barnavårdande insalser. Kompelenskonflikler hade härigenom
uppkommil mellan vårdgruppen och övriga socialassislenler. Det framkom ocksä
all personalomsättningen inom gruppen hade varil hög. Personalen hade inle
orkat med atl arbeta med enbart lunga och komplicerade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom avdelningarna för ledning och
adminislralion av barnomsorgen finns del ofta en långt gående specialisering.
Del förekommer all en barn-assislenl svarar för familjedaghemmen, en annan för
daghemmen och en tredje för dellidsgrupperna osv. Del förekommer också all man
inom avdelningarna inrällar specialislljänsier som barnomsorgspsykolog och
barnomsorgskurator. Psykologen arbelar enbarl med barn som får kommunal
barnomsorg och inle med övriga barnavårdsärenden, som handläggs av en annan
avdelning. Kuratorn kopplas in i ärenden där del finns behov av andra sociala
Ijänsler än barnomsorg. Del kan gälla ekonomiskl bislånd, siödinsalser i
hemmel, placering i enskill hem eller liknande insatser. Del förekommer all
barnomsorgen svarar för en uppsökande verksamhel ulan alt denna samordnas med
den övriga uppsökande verksamhelen för bam och ungdom som bedrivs i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 syfte alt ulnyllja socialvårdens
samlade resurser bällre har barnom-sorgsassistenlernas verksamhel i en del
kommuner förlagts lill distrikt. Assislenien får inom ell geografiski dislrikl
svara för kommunens samlade utbud av barnomsorg. Pä sä sätt får assistenten en
samlad kunskap om distriktets behov av insatser inom barnomsorgen. Samverkan
med andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Socialtjänstens organisation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>396</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avdelningar och framför allt med andra myndigheter som t,
ex. barnavårdscentraler har härigenom kunnat underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamheten inom äldreomsorgen har
i fiera kommuner uppdelals på en avdelning för "öppen" vård och en
avdelning för "sluten" vård. Social-assisienlerna har specialiserat
sig inom de olika avdelningarna. Del förekommer således alt en
hemvårdsassislenl svarar för den uppsökande verksamhelen, en annan för
hemhjälp och en Iredje för färdtjänst. En sådan upogiftsfördelning har visal
sig medföra avsevärda nackdelar. Man har fui.nit att en mer ändamålsenlig
ordning kan nås om de olika delarna av äldreomsorgen integreras. Då kommer
samma hemvårdsassislenl att svara för behovsbedömning och ev. beslul i fråga om
samlliga sociala Ijänsler som kan komma i fråga. Hemvårdsassislenlen kan på så
sätl svara för del samlade utbudet av äldreomsorg inom ell geografiski
dislrikl. Den hjälpbehövande kan få direkl besked, vilket innebär en snabbare
handläggning och en slörre Irygghel för honom eller henne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synpunkler på den framlida förvullningsorganisuiionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av sociala insalser
varierar från kommun till kommun beroende på de lokala förhållandena, Ell
gemensaml drag i ulvecklingen är all behovet av barnomsorg och äldreomsorg har
ökal mycket kraftigt under senare år. Denna utveckling kan väntas fortsätla.
Den släller krav på ökade resurser för de verksamhelsgrenar som skall svara för
äldre- och barnomsorgen. De ökande kostnaderna inom denna del av socialljänslen
släller också krav på en genomtänkt planering och resursfördelning inom
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De mål som skall gälla för
socialljänslen kommer givelvis atl bli vägledande även för
förvaltningsorganisationens ulformning. Helheissynen i vård- och
behandlingsarbelel gör det således nödvändigl med en organisation som medger
en samlad bedömning av den enskildes behov. Del är inie förenligt med en sådan
syn alt man behåller en organisation som är uppbyggd efter olika
behovskategorier. Den hjälpsökande bör i princip kunna vända sig lill ett
siälle för att få den hjälp och del slöd som han behöver. Ell krav som bör
slällas på organisationen är således atl den kan åstadkomma ell sammanhållel
ansvar för alt de behov som anges i varje enskilt behandlingsprogram blir
tillgodosedda. Ulan alt man bryter mol denna princip kan det framför allt i
slörre kommuner bli nödvändigt med viss specialisering inom socialvården. En
sådan specialisering kan vara nödvändig för all möjliggöra den särskilda
kompetens som behövs i vissa ärenden. Om organisationen utformas så all den
leder lill olika arbelslag, kan en sådan specialisering inom arbetsgruppen
bidra lill all förstärka hela gruppens kompelens. SammanfaUningsvis bör således
funktionsindelning förekomma i så liten ulslräckning som möjligi. Jag anser det
myckel viktigi all den framtida socialljänslen öppnar vägen för elt närmare
samarbele mellan socialassislenler. barnomsorgsassislenler och
hemvårdsassi-slenler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1,91</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära sammanhängande med della är
kravet på kontinuitet. Organisationen bör ulformas så all den enskilde inle
behöver vända sig till flera olika tjänstemän för att få hjälp eller service.
Socialtjänstens olika funktioner bör närmas varandra och onödiga
kompelensgränser bör suddas ul. En högl specialiserad organisation kan försvåra
tillämpningen av kontinuiteten i vård- och behandlingsarbelel inom
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid utformningen av
socialtjänslorganisationen bör man också lägga slor vikl vid närhelskravet,
Socialljänslen och de hjälpbehövande bör vara geografiskt nära varandra. Det
kan för all tillgodose närhelskravet vara lämpligl all lokalisera
socialtjänsten tillsammans med andra serviceorgan i olika delar av kommunen
eller i slörre bosladsområden. Olika organs verksamhel bör således kunna
omfalla samma geografiska områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid en uppdelning på distrikt måste
man emellertid beakla kravel på tillräckligt befolkningsunderlag. En för slor
spridning av resurserna kan medföra svårigheier alt upprälthålla en
lillfredsslällande servicenivå. Ell allernaliv kan vara atl en del av de
sociala tjänsterna tillhandahålls ute i de olika kommundelarna, medan de
specialiserade resurserna finns centralt. En sådan organisation kan dock
medföra svårigheier all upprållhålla konlinuileien i personkontakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera skäl talar således för en så
sammanhållen organisation som möjligt. Del underlällar för den hjälpsökande
all finna räll inslåns. Om socialljänslen skall organiseras i mindre enheler
som verkar i olika kommundelar, bör förulsällningen vara all enhelen ges
lillräcklig kompelens för alt direkl kunna klara av siörsla delen av de frågor
som aktualiseras där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På sikl bör man enligl min mening
eftersträva en sammanhållen organisation. Ell förslå sleg mol en sådan
sammanhållen organisation har redan tagils i flera kommuner genom all man med bibehållna
avdelningar för ulrednings- och behandlingsarbete, barnomsorg och äldreomsorg
har inrällal gemensamma dislrikl på handläggarnivå. Dessa geografiska dislrikl
kan samordnas med andra huvudmäns verksamhelsomräden. Gemensamma dislrikl kan
på del sällel inrällas för i.ex. socialljänsl, skola, mödravård och
barnhälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17 Handläggning av ärende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17.1 Allmänl om utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 1 kap. 9 S regeringsformen sägs
alt domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter
inom den offenlliga förvallningen skall i sin verksamhel beakla allas likhet
inför lagen saml iaktta saklighet och oparliskhel. Jag finner det nalurligl alt
inledningsvis erinra om denna också för de sociala myndigheternas verksamhet
grundläggande handlingsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beteckningen utredning används i
vårdlagarna om all den verksamhet som syftar till all göra del möjligi för en
nämnd atl falla beslut i ell ärende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hos nämnden. Jag tänker i fortsättningen använda begreppet
ulredning inom socialtjänsten i samma belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 14 S BvL skall ulredning
inledas ulan dröjsmål, om del enligl BvL eller annan förfaUning åligger
barnavårdsnämnden att med anledning av en ansökan eller annars pröva viss fråga
eller om nämnden genom anmälan eller på annal sätl har fåll kännedom om fall
där åtgärd som ankommer på nämnden kan anlas vara påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhetsnämnd, som genom anmälan
eller på annal sätt har fåll kännedom om all någon har använt alkoholhalfiga
drycker till uppenbar skada för sig eller annan, skall enligt 12 S NvL
skyndsaml låla verkställa utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 16 § ShjL skall
socialnämnden göra sig noga underrällad om de omsländigheier som råder innan
man beslutar i ärende om socialhjälp och utreda hur behovel på lämpligasle säll
bör avhjälpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdlagarna innehåller ulöver dessa
centrala besiämmelser ålskilliga delaljerade föreskrifter om vilken ulredning
som skall göras och hur den skall bedrivas. Del gäller bl.a. vem som skall
höras under ulredningen, inhämlande av yllrande av läkare eller annan sakkunnig
saml viie och polishandräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen konslalerar
inledningsvis all del för den enskildes rälissäkerhel är vikligl all
myndighelerna gmndar sina avgöranden på en lillföriitlig ulredning. När regler
om ulredning ulformas, måsle man väga del inlrång i den personliga inlegrilelen
som långt gående befogenheter för myndighelen medför mot de inlressen som
myndigheten skall lillgodose genom silt beslut. Ju mer ingripande de beslul är
som nämnden får falla, deslo angelägnare framslår kravel på elt tillförlitligt
beslutsunderiag. Förändras de sociala insatsernas karaklär så all de endasi
omfattar stöd- och hjälpåtgärder i samförstånd med den enskilde, finns del
enligl socialulredningen inle längre behov av särskilda ivångsmedel för alt
säkerslälla be-slulsunderlagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med della som ulgångspunkt föreslår
socialulredningen att del i den nya lagsliftningen skall las in en regel av
följande lydelse. "Socialnämnden skaU utan dröjsmål inleda utredning om
vad som genom ansökan eller på annal sätt har kommit lill nämndens kännedom och
som kan föranleda åtgärd av nämnden. Nämnden får höra den saken rör och annan
som kan lämna upplysning i ärendei,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller bl.a.
atl en ulredning skall begränsas lill all avse omsländigheier som har belydelse
för bedömningen av sökandens behov av slöd eller hjälp. Ofta räcker det med ett
samlal med sökanden. Ibland kan nämnden behöva vända sig lill en annan
myndighet, t.ex. för all få reda på vilka åtgärder myndighelen har vidtagit.
Nämnden kan också behöva samordna sina hjälpinsatser med en annan myndighet.
Samråd med en annan myndighel bör som regel inle ske ulan klienlens samiycke.
Behöver nämnden under utredningen kontakta arbetsgivare eller annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>399</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enskild person förutsätter det alt det görs i samförstånd
med klienten. Molsälier sig klienten atl hans uppgifter kontrolleras, får
enligl utredningen denna omständighet bedömas tillsammans med andra när
ärendei avgörs. Del nu sagda gäller när den enskilde själv har sökt hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller den uppsökande
verksamhelen skall nämnden vända sig till den saken rör, upplysa om vad som har
blivil känl och föreslå slöd- och hjälpinsatser. Endast i samförstånd med den
enskilde bör utredning inledas, säger socialutredningen. I sociala
nödsituationer får dock enligt ulredningen inle hänsyn lill den personliga
inlegrilelen hindra socialljänslen frän att göra nägot äl svårigheterna. Bam
och ungdom måste i vissa silualioner få vård även mol föräldrarnas eller den
unges vilja. Socialutredningen framhåller all nämnden genast måste inleda
utredning om del kan antas atl sådan vård behövs. Det är enligt ulredningen
uppenbar! atl nämnden då inle kan vara bunden av den enskildes samiycke för all
kunna genomföra en ulredning. Nämnden bör enligt socialutredningen i dessa fall
också kunna lämna de upplysningar om den enskildes personliga förhållanden som
behövs för alt ulredningen skall kunna genomföras. Delsamma gällerom vård
behövs enligl omsorgslagen eller LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen påpekar socialulredningen
alt del sisl sagda bör gälla även när socialnämnden enligl lag eller annan
förfaUning skall avge yttrande lill annan myndighel, t. ex. lill domsiol i
vårdnadsärende, eller göra ansökan, t.ex. till domstol i faderskapsmål. Även i
dessa ärenden bör nämnden således kunna höra myndighel och annan som kan lämna
upplysningar i ärendei ulan all den som yllrandel eller ansökan avser har
lämnal sill samiycke. Den saken rör skall emellertid underrättas om utredningen
så snart den inleds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller vidare
att det inte finns någol behov av all ge nämnden befogenhel alt kalla den
enskilde vid vile eller mol hans vilja genomföra läkarundersökning eller
hembesök i de fall då klienlen själv har väni sig lill nämnden. Inle heller när
nämnden skall lämna yttrande eller göra ansökan lill domsiol eller annan
myndighel finns del enligl ulredningens mening någol prakliskl behov av all ge
socialnämnden särskilda ivångsmedel för alt kunna genomföra ulredning.
Annorlunda är dock siluationen när nämnden måsle överväga vård enligt LVU. 1
dessa fall bör nämnden kunna påkalla polishandräckning för atl genomföra
läkarundersökning av den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna har i alli
väsenlligl slulil upp bakom den syn som socialutredningen har redovisat på hur
utredningen av ärenden vid socialnämnd bör bedrivas. Från flera håll framhålls
viklen av atl ulredningen bedrivs med hänsynslagande till den enskildes
inlegrilel. Några remissinstanser utlrycker viss iveksamhel främsl i fråga om
nämndens handlande i ärenden som gäller ungdomars skydd, Särskill JO har här
anförl belänkligheler mol ulredningens förslag och menat all del är nödvändigl
all socialnämnderna ges möjlighel all ulreda ärenden om barn- och ungdomsvård</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4()()</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oberoende av föräldrarnas samiycke också i fall när vård
enligt LVU ännu inte är akluell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 denna fråga har jag i alli
väsenlligl samma inslällning som JO. Jag behandlar den senare i samband med
frågorna om vård ulan samiycke (avsnitt 2.25), Jag uppehåller mig därför nu
närmasl enbarl vid sådan verksamhet av socialnämnden som inte tas upp i del
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell ärende kan aktualiseras hos
nämnden på flera salt. Det kan ske genom inilialiv av den som söker nämndens
bislånd, men del kan också ske genom all annan enskild person eller myndighet
påkallar nämndens uppmärksamhet och visar på atl någon kan vara i behov av
nämndens bislånd. I vissa fall har del i lag föreskrivils skyldighel atl göra
sådana påpekanden lill nämnden (t. ex. 7 S lagen (1976: 511) om omhändertagande
av berusade personer m.m. (LOB) och 3 S polisinslruklionen (1972:511). Enligl
andra författningar åligger del social nämnd all själv la initiativ till ålgärd
hos annan myndighel eller bislå med ulredning i ärenden på begäran av annan
myndighel </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. 53 S omsorgslagen,
2 kap. m, fl. besiämmelser i föräldrabalken). Som framgår av vad jag har sagt
tidigare (avsnill 2.3) åligger del socialnämnden alt inom ramen för det
yttersta ansvar som nämnden har vara aktiv i alla de situationer där man har
anledning atl tro all någon inom nämndens ansvarsområde far illa och är i behov
av slöd och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I alla de fall som jag har nämnl nu
måste enligt min mening nämnden vidta utredningsålgärder i den bemärkelse som
jag har angell inledningsvis. Även etl hembesök eller en annan individuelll
inriklad uppsökande ålgärd bör ses som en inledd utredning. Delta får främsl
belydelse för all bestämma dokumentationsskyldighelen. Frågan blir närmasl all
avgränsa vilken omfattning den inledda ulredningen skall få ta ulan atl den
enskilde själv har gell sitt godkännande. Jag anser all socialulredningens
beskrivning i della hänseende är väl avvägd. Jag skall därför bara hell kort
sammanfalla de handlingsregler som bör gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en enskild själv söker nämndens
bislånd, bör uppgifter lill grund för besluiel hämlas främsl från honom själv.
Uppgifter från ulomslående -enskild eller myndighel - bör primärl inle få
inhämlas om inte sökanden själv har gåll med på det. Sökanden bör innan han ger
sill lillslånd informeras om vilka uppgiflskällor nämnden anser sig böra höra.
Särskild försiktighet bör iakttas när uppgifter inhämtas från enskilda, även
om sökanden har getl sitt tillstånd lill åtgärden. Påkallas nämndens bistånd av
någon annan än den hjälpbehövande själv, måsle den förslå ulredningsålgärden
som regel bli att kontakta den som har uppgelts behöva hjälp eller i
förekommande fall legal ställföreträdare för honom. Vad nämnden då kan göra är
all erbjuda slöd och hjälp. Avvisar den hjälpbehövande erbjudandel, kan någon
ylterligare åtgärd som regel inte vidtas av nämnden. Undantag måste dock göras
för de fall där den enskilde på grund av brisier i mognaden eller i
sinnesfunktionerna inte inser sill egel bäsla. Delta är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fallel när det inle kan uleslulas alt den enskilde är i
behov av vård oberoende av silt samiycke enligt den lagstiftning som reglerar
detla. Här måsle nämnden inom ramen för sill yllersla ansvar ha skyldighel all
agera Ulan den enskildes tillstånd för atl få nödvändig vård lill stånd. Ett
annal undantag är när nämndens skyldighel all agera eller bislå med ulredning
har föreskrivits i lag eller annan författning. I dessa fall fär den enskildes
samtycke till utredningsåtgärderna begränsad betydelse. För nämndens handlande
gäller dock i samma mån som i andra fall au utredningen bör bedrivas med stor
hänsyn lill den enskildes inlresse av integritet och ulan all kravel på
saklighet och opartiskhet eftersatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har inte ansett
del nödvändigl att föreslå någon motsvarighel i den nya lagstiftningen lill de
regler som nu finns i vårdlagarna om all ulredning skall bedrivas skyndsamt och
så all obehag eller olägen-hel inte onödigtvis vållas den enskilde. Jag delar
denna uppfaUning. De angivna kraven är principer som gäller för all offenllig
förvallning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17.2 Dokumentution och insyn i utredningsmulerialei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdlagarna innehåller också vissa
föreskrifter om ulredningsprolokoU m.m. Jag kommer senare i samband med
behandlingen av frågor om personregister och personakter all behandla
dokumenialionen vid socialnämnd rent allmänt (avsnitt 2.20.1). 1 detta
sammanhang vill jag emellertid ta upp ett par frägor som mera direkt berör
sättet att bedriva ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har bl. a.
framhållil alt nämnderna uppenbarligen måste föra anteckningar om vidlagna
ålgärder och om skälen lill dessa. Dokumentationen bör emellertid begränsas
till detta. Uppgifter som innefattar subjektiva värderingar av den enskilde
bör inte förekomma. Socialulredningen framhåller vidare alt det för den
enskildes förtroende för socialtjänsten är viktigt atl han får insyn i de
anleckningar som görs om honom under pågående vård och behandling. Dessa
anteckningar bör därför enligl utredningen upprällas tillsammans med honom när
del är möjligi. Har så inle kunnal ske, bör den enskilde i efterhand få
möjlighel att ta del av anteckningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår att de
nämnda principerna för dokumentation skall komma till uttryck i två
bestämmelser i den nya lagstiftningen. I den ena sägs atl vad som har
framkommit vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall
tillvaratas på ett betryggande sätt och atl handling som rör enskilds
personliga förhållanden skall förvaras så att den inte kan kommas åt av den som
är obehörig. I den andra sägs all den enskilde bör hållas underrättad om de
journalanteckningar som förs beträffande honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens uttalanden i
frågan om dokumentation av uppgifter som kommer fram under en utredning har
godtagits ulan kommentarer av flertalet remissinstanser. Särskilda synpunkler
har dock framförts från vissa håll, främsl av JO. JO ifrågasätter inledningsvis
socialulredningens 26 Riksdagen I979I80. 1 saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påstående atl dokumentationen skall begränsas lill
uppgifter om vilka ålgärder som har vidtagits och skälen för dessa samt all
uppgifter som innefattar subjektiva värderingar inle får förekomma. JO anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt JO:s mening bör
dokumentationsskyldighelen rimligen omfatta även uppgifter om åtgärder som
övervägts men av olika skäl inte genomförts saml om de överväganden som legat
bakom dessa bedömningar. Inte heller kan man kräva all subjektiva värderingar
inte skall få förekomma. Vissa uppgifter är av del slaget att de endasi kan
lämnas i form av en subjektiv värdering. De behöver för den skull inte vara
irrelevanta. Vad som åsyftats är måhända att uppgifterna skall vara underbyggda
och av belydelse för ärendet och au de inle bör innefalta förklenande värdeomdömen
om klienlen, Generelll bör gälla atl dokumentation, för alt vara godtagbar,
måste omfatta alla uppgifter som är nödvändiga för en rätlvi-sande bedömning
såväl av del enskilda ärendei som av ärendets handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anför JO bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även med hänsyn till all del
yllersla ansvarel för ärendenas handläggning inle åvilar tjänstemännen utan de
politiska förtroendemännen är del vikligl alt dokumenlationen inle görs alllför
sparsam. Politikerna mäsle säledes ha möjlighet all sälta sig in i enskilda
ärendens handläggning och kontrollera i vad mån tjänstemännen följl nämndens
rikllinjer och inientioner, Självfallel kan inte nämnden kontrollera alla
enskildheter. Det bör emellertid finnas möjlighel atl göra stickprovskontroller
liksom all undersöka speciella frågor, t. ex. om en viss tjänsteman fått
kännedom om att elt barn faril illa och vilka ålgärder som i så fall vidlagits.
En sak som nämnden ofta borde ha anledning alt fråga sig är om ijänslemännen i
lillräcklig omfaUning för upp ärenden för beslul i nämnden. Konsekvensen av all
en ijänslemän underlåter atl fårdigslälla en ulredning och förelägga nämnden
förslag lill beslul är att nämnden aldrig får kännedom om åren-del. Om
tjänsiemännens dokumenlafion i form av journalanteckningar dessulom är lorflig
kan allvarliga missförhållanden inom en socialförvallning undgå all uppiäckas.
Enligl JO:s erfarenhel är del ofla oklart för socialarbelarna när och i vilken
omfallning dokumentalionsskyldighet föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan i alli väsentligl inslämma
i vad JO har anfört. Jag vill särskilt understryka atl del många gånger är
befogat atl också anteckna uppgifter som har subjektiv karaklär, fömlsatl att
de har lillräckligl fakliskl underlag och har betydelse för ulredningen. I
rimlig omfallning måsle vidare sådana påståenden kunna refereras som har gjorts
i en anmälan eller ansökan till nämnden, även om de då inte kan beslyrkas. Del
är emellertid viktigi alt så långt möjligi undvika alla nedsällande omdömen i
de anleckningar som förs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den bestämmelse som
socialulredningen har föreslagit om dokumenialionen i ärenden vid socialnämnd
utlrycker enligl min uppfaUning de angivna rikfiinjerna tillfredsställande. Jag
vill samtidigt poängtera viklen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning ov ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av ad den blivande socialarbelaren redan under
ulbildningstiden får or-denllig undervisning i principerna för saklig och
korrekt dokumentation. Jag återkommer senare lill behovel av allmänna råd av
socialslyrelsen i dessa frågor (avsnitt 2.20.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del sedan gäller frågan om
klientens insyn i utredningsmaterialet vill jag lill en början påminna om alt
klienten enligl tryckfrihetsförordningens och sekrelesslagstiflningens
beslämrnelser i princip alllid har rält alt la del av en handling som rör honom
själv och som har upprällals inom socialljänslen. Beslämmelserna i 14 och 15
SS FL - som kommer att bli tillämpliga i ärende hos socialnämnd som innefallar
myndighetsutövning - innebär vidare bl. a. alt sökande, klagande eller annan
part har rätt alt la del av det som har tillförts ärendet med de begränsningar
som kan följa av sekretesslagstiftningen. Bestämmelserna innebär vidare all
ärende inle får avgöras ulan alt parten har underrättats om del som har
tillförts ärendet genom annan än honom själv och tillfälle har beretts honom
all yllra sig över del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl.a. JO har mot denna bakgrund
ifrågasail om den beslämmelse som socialutredningen har föreslagil om att den
enskilde bör hållas underrättad om de journalanleckningar eller andra
anteckningar som förs belräffande honom tjänar något självständigt syfte. JO
undrar hur utredningen har länkl sig alt del renl prakliskl skall gå lill all,
när del är möjligi, upprälla anleckningar tillsammans med den enskilde och i
annat fall delge honom dessa i efterhand. JO ultrycker oro för alt den
föreslagna beslämmelsen </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o.
m. kan fä lill konsekvens alt socialarbetarna drar sig för att anteckna
relevanta uppgifter, som man tror kommer all uppfällas negaiivt av klienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ser jag saken på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De anteckningar som förs som etl
led i socialnämndens utredande verksamhel är avsedda all ulgöra underlag för
beslul som angår den enskilde och som. bl. a. har karakiären av
myndighelsuiövning. För skyldighelen all föra denna lyp av anleckningar har jag
också föreslagit en ullrycklig föreskrift i lagen. Dessa utredningsanteckningar
blir underkastade FL:s regler om rätt för den enskilde till insyn och
kommunikation. Det finns däremol momenl i socialnämndernas verksamhel som inle
direkl syflar lill sådana beslul. Hit hör I.ex. rådgivande verksamhel, behandlingsarbete
och fortlöpande tillsyn under en pågående vårdperiod. För löpande åtgärder i
sådan verksamhel föreslås ingen utlrycklig dokumenlalionsskyldighel i lagen. 1
praktiken förs emellertid sådana anteckningar i betydande omfaUning, särskilt
i form av journaler vid olika vårdinrätlningar. För dessa handlingar blir FL:s
regler inle omedelbarl lillämpliga ulan här grundas rätlen lill insyn på
tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser liksom socialutredningen
att det har största betydelse för allmänhelens förtroende för socialtjänsten
att del råder öppenhet mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndighelen och dess klienter. Det är därför viktigt att
var och en som tar myndighelens Ijänsler i anspråk också är klar över i vilken
ulslräckning hans förhållanden dokumenleras av myndighelen. Man bör enligt min
mening vidare sträva efler all finna sådana former för de sociala myndighelernas
umgänge med medborgarna alt del ter sig självklarl alt socialarbelaren
tillsammans med den enskilde uppräiiar de anleckningar om klienten som är
nödvändiga. De ålgärder som socialljänslen vidtar bör man komma fram till i
fullt samförstånd med den hjälpsökande. Delta förutsäller i de fiesta fall att
klienten också är införslådd med vad som antecknas om honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är samlidigl medveten om de
svårigheier som kan uppslå när del gäller alt införa de rutiner som
socialulredningen har föreslagil i praktiken. Den regel som utredningen har
föreslagil har också bara fåll formen av en rekommendation alt hålla den
enskilde underrättad om journalanleckningar och andra anleckningar som förs om
honom. Jag vill tillägga alt del enligt min mening inle är lillräcklig
anledning att inle föra anleckningar tillsammans med klienten alt man befarar
alt han kan uppfatta dem som negativa. En socialtjänst som bygger på
frivillighei och respekt för den enskildes självbeslämmanderält och integritet
förutsäller klienlens medverkan så snart denna är prakliskl möjlig. En annan
sak är all vad som har tillförts ulredningen frän annat håll kan behöva hållas
hemligl för klienlen. I 7 kap. 6 S förslagel lill ny sekrelesslag, som jag
strax älerkommer till (avsnill 2.18), finns regler om sekretess mol klienlen i
vissa fall. Dessa regler skall skydda 1. ex. en anmälare av barnmisshandel som
annars skulle riskera repressalier. Med del sagda ansluler jag mig, med gjorda
kommenlarer, lill vad socialulredningen har anförl om sällel all föra
journalanleckningar och andra anteckningar om klienlen. Socialstyrelsen bör enligl
min mening utforma allmänna råd lill socialnämndernas vägledning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17.3 Förfurundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 1 S FL gäller
förvaltningslagen vid handläggning av ärende hos förvaltningsmyndighet. Har i
lag eller i förfaUning som haf beslulais av regeringen eller riksdagen
meddelats någon bestämmelse sonri avviker från lagen, skall dock den
beslämmelsen gälla. Från FL;s tillämpning undantas bl. a. ärenden hos kommunal
myndighet, om ärendet avgörs genom beslul som överklagas genom kommunalbesvär
eller besvär hos kommunal besvärsnämnd (2S 2 p).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt BvL (14S fjärde slyckel)
skall ulan hinder av 2S 2 FL följande beslämrnelser i FL gälla belräffande
barnavårdsnämnds handläggning av ärende, alliså också sådant ärende i vilket
besluiel överklagas genom kommunalbesvär: 6S (om ombud eller bilräde), 8S (om
vägledning av part), 9S (om tolk), 10 S (om remiss) saml - om annal ej följer
av 3 S FL -14 S (om ärendeinsyn), 15 S (om kommunikation), 17 § (om
beslutsmotivering), 19 S (om rättelse av beslul) och 20 S (om ansvar).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 3 FL sägs atl beslämmelserna i
14-20 SS FL gäller endasi iden mån del är fråga om utövning av befogenhet all
för enskild beslämma om förmån, rältighel, skyldighel, disciplinpåföljd,
avskedande eller annal jämförbarl förhållande. Härmed avses alltså att uttrycka
att de angivna bestämmelserna i FL är tillämpliga endast i ärende som
innefaltar s. k. myndighetsutövning mot enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För nykterhetsnämnds och
socialnämnds verksamhet saknas motsvarighet tiU 14 S fjärde stycket BvL.
Däremot finns uttryckliga föreskrifter om att FL:s reglerom jäv (4 och 5 §§ FL)
skall tillämpas i alla typer av ärenden hos samfliga nämnder (7 S BvL, 3 S
ShjL, 5 S NvL, 3 S lagen (1970; 296) om social centralnämnd m. m.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
att reglerna om jäv i 4 och 5 SS FL skall få samma tillämpningsområde som
hittills och att regeln i 14 S fjärde stycket BvL skall få tillämpning i alla
ärenden vid socialnämnd. Ulredningen föreslår vidare de utvidgningarna i förhållande
till bestämmelserna i nuvarande vårdlagar att också 16 § FL om parts räu att
muntligen lämna uppgift i ärende skall fä motsvarande giltighet och atl
reglerna i 14- 17 SS och 19—20SS FL skall gälla på motsvarande sätt, när
socialnämnd gör ansökan eller avger yttrande till annan myndighel i mål eller
ärende som rör myndighetsutövning hos denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat
sig över förslagen i dessa delar har varit i huvudsak positiva. JO, som
inledningsvis anmärker atl ulredningens lagförslag på elt föredömligt enkell
sätt klargör vilka regler i FL som skall tillämpas hos socialnämnden, gör dock
nägra påpekanden. Han framhåller atl vissa ärenden som i dag överklagas genom
kommunalbesvär och på gmnd av begränsningsregeln i 2S 2 FL inle är underkastade
den lagens regler nu med ulredningens förslag kommer alt falla under dessa.
Särskill besvärlig kan då bli regeln om kommunikation i ärende som innebär
myndighelsuiövning. Till den nya grupp av ärenden som alltså förs in under FL:s
regelsystem hör bl.a. ärenden om fördelning av daghemsplalser och
pensionärsbosläder. JO ifrågasäller om det är prakliskl genomförbart all
upprätlhålla ell krav på fuUsländig kommunikation i alla dessa fall. Det torde
enligl JO innebära slora svårigheier all låla alla som har förbi-gålls i kön få
tillfälle att yllra sig över de omsländigheier som har gjorl alt någon annan
har beviljals förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig i likhel med
remissinslanserna i princip lill socialulredningens förslag belräffande
reglerna för socialnämndens förfarande. Jag skall här endasi någol ulföriigare
beröra frågan om vilka konsekvenser den utvidgade skyldighelen alt kommunicera
ärenden kan komma all medföra. I I5S FL anges alt ärende inle får avgöras ulan
alt "sökande, klagande eller annan pari" har underrältals om
uiredningsmaterialel och har berells tillfälle all yllra sig över del. Av FL;s
förarbelen framgår all begreppel "part" skall ges en förhållandevis
snäv innebörd. Del räcker således inle med all saken på ell eller annat sätt
angår en person ulan därutöver krävs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all vederbörande har förvärvat slällning som part. Som
pari i FL:s mening blir därför i första hand alt beteckna den som faktiskt
uppträder i ärendei som saklegilimerad sökande, klagande eller förklarande
(Hellners, Förvahningslagen, 2:a uppl., s. 169). För de fall som JO nämner bör
enligt min mening varje ansökan om förtur i elt i övrigt "köpräglai"
syslem kunna behandlas som ell separat ärende. Det innebär atl i della ärende
primärt sökanden ensam får anses som kommunikalionsberätiigad part. För atl
undvika onödig tveksamhet vill jag dock föreslå au man i lagen gör ell
ultryckligt undantag från kommunikaiionsskyldighelen enligt 15 S FL i ärende
som gäller förmån lill enskild beträffande uppgifter som rör annan sökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17.4 Rån tiU föreiräde inför nämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 19S BvL sägs allom någon som
enligt 15S FL skall beredas tillfälle all yllra sig begär all bli muntligen
hörd inför nämnden skall förhör med honom anordnas, om inte särskilda skäl
föranleder annat. Den som bereds tillfälle alt yttra sig skall erinras om
rätlen all påkalla sådanl förhör. Vid förhöret skall den som ärendei rör få
ulveckla sin talan och förebringa bevisning. Begär han upplysning eller annan
utredning skall han få del, om det kan anlas all åtgärden skulle äga betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon molsvarande regel finns inle
i NvL eller ShjL. 1 12 S NvL sägs dock att ansökan om tvångsinlagning inte får
göras av nyklerhetsnämnd utan atl den som ansökan avser personligen har hörts
av nämnden eller, där så inle lämpligen kan ske, av ledamol av nämnden eller
ijänslemän hos denna. Undanlag får göras om särskilda skäl föranleder det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår atl den
rätl lill personlig inställelse som den enskilde har enligl BvL skall göras
lillämplig i alla ärenden enligt den kommande lagstiftningen. Del kan enligt
utredningen framslå som en trygghetsfaktor för den enskilde att han personligen
för nämnden kan få lämna uppgifter i anslutning lill en verkställd social
ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En remissinstans har anmärkt alt
den angivna rätten lill företräde inför nämnden har gjorts för omfaltande och
borde begränsas till ärenden som avgörs av hel nämnd. Den enskilde har enligt
denna uppfattning i ärenden där beslutsrätlen har delegerais lill ordförande
eller Ijänslemän andra möjligheter au ta till vara sin räll, t. ex. möjlighelen
alt anföra besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den bestämmelse som nu finns i 19 S
BvL om rält för part all personligen bli hörd inför nämnden syftar lill alt
främja samförståndet mellan nämnden och den som ärendei rör och alt stärka
dennes förtroende för utredningen och bedömningen. Enligt min uppfattning är
delta syfte värt all beakla i alla sociala ärenden och oberoende av på vems
inilialiv ärendei har lagils upp. Jag ansluter mig därför till
socialutredningens förslag atl rätten all bli hörd personligen skall gälla i
ulla ärenden. Del finns enligt min mening inle anledning alt göra undantag för
de fall då ärendei på grund av delegation från nämnden avgörs av enskild
ledamot eller tjänsteman. Det kan visserli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning av ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gen göras gällande alt rälien att få företräde inför en
tjänsteman i praktiken följer redan av FL:s regler om rätt alt meddela sig
muntligen (16S). Man kunde därför ifrågasälla om den föreslagna regeln tjänar
någol syfte i annal fall än när hela nämnden måsle fatta beslul. Man kunde även
ifrågasätta om rätlen all få företräde borde ges den innebörden att part alllid
har räll alt påkalla förhandling inför hela nämnden också i ärende där
delegationsuppdrag annars skulle ge ensam ledamot eller tjänsteman
beslulanderäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om nämnden har delegerat sin
beslutsräli i en viss fråga till en enskild ledamol eller lill ijänslemän hos
nämnden, får emellertid enligl min mening rälien alt bli personligen hörd anses
innebära rält att bli hörd av besluisfal-laren. Detta är en längre gående räu
än den som följer av 16S FL. I motivullalanden till den bestämmelsen
underslröks nämligen alt regeln inle gav part någon räll att kräva atl
myndighelen föranslallade om elt formligt sammanträde. Inte heller ger 16S FL
part någon räll all avhandla sitt ärende med just den eller de tjänstemän som
har atl beslula i ärendet. Med del syfte som den föreslagna regeln har. dvs.
atl ge den enskilde möjlighel alt lägga fram sin sak direkl inför dem som har
avgörandet i sin hand, anser jag det därför nödvändigt att vid sidan av 16 S FL
ha den nu behandlade regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En nämnds beslut all delegera
beslutsrätlen är inle oålerkalleligi. Nämnden kan när som helst la tillbaka
sin beslutsrätt generelll eller i ell vissl ärende. Skulle del alltså i ell
vissl fall anses värdefulh atl hela nämnden tar ställning till ell visst ärende
och hör en pari, finns del alliså möjlighet lill delta. Parlen själv har dock
inle rätt att genomdriva det. Det är nämnden som avgör frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17.5 Barns rätt uti själv föru tulan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 15 § BvL får var och en som
ärendei rör eller som anlas kunna lämna upplysningar av betydelse höras under
ulredningen. Den som skall höras får kallas all insiålla sig vid nämnden eller
särskill uiseli ombud för nämnden. Skall barn under 15 år kallas, bör kallelse
med föreläggande att inställa barnet delges föräldrarna eller annan som har
barnel i sin vård. Enligt BvL skall läkarundersökning i vissa fall äga rum. Om
kallelse lill sådan undersökning gäller enligl 16 S BvL vad som har sagts nyss
om kallelse all inställa barnet. I 19S BvL ges bestämmelser om räll för den
enskilde au bli munlligen hörd av nämnden. Denna räll har var och en som enligt
15 S FL skall beredas tillfälle au yllra sig, om inle särskilda skäl föranleder
annal. Är del emeUertid fråga om barn under 15 år, skall beslämmelserna i 15S
FL och 19S BvL gälla endasi föräldrama. Vidare gäller enligt 20 S BvL atl
föräldrarna bör vara närvarande när barn under 18 år skall höras av nämnden
eller förelrädare för denna, om del kan ske ulan men för utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 23 S BvL sägs all när
barnavårdsnämnd har meddelai beslul mot vilkel lalan får föras enligl BvL,
besluiel skyndsaml skall delges den del rör. Är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Handläggning ov ärende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del fråga om barn under 15 år, behöver beslutet såvitt det
angår barnet delges endast föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även i etl annat hänseende gäller
särskilda regler om delgivning. Enligl 24 S BvL skall nämnd som har beslulal
all omhänderta någon enligt 29 eller 30 S BvL ofördröjligen delge honom
besluiel, om han har fylll 15 år, och hans föräldrar, om han är under 18 är.
Lämnar inle den som skall erhålla del av besluiel sitt samiycke lill
omhändertagandet, skall beslutel underställas länsrällens prövning. Slulligen
vill jag erinra om 31 S BvL, där del sägs att den som har fyllt 15 år endast
efler egel samtycke får omhändertas med stöd av detta lagmm, om inle särskilda
skäl föranleder annal. Omhändertagande som har beslulais med slöd av 31 S BvL
skall, om inle särskilda skäl föranleder annal, förklaras avslulal om den
omhänderlagne begär del efter del han har fyllt 15 år. Undantaget har
tillkommit med tanke bl.a, på de faU då barnets samtycke saknar betydelse på
grund av debilitel eller liknande sinnesbeskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några särskilda regler om
underårigs rätl all föra lalan eller yllra sig i ärende enligt ShjL finns inle.
För dessa fall får därför anses gälla allmänna regler om föräldrars eller annan
särskild förmyndares slällföreträdarskap. Enligl 23 S NvL skall ansökan om tvångsintagning
på allmän vårdanstalt för yllrande delges den som ansökningen avser och, om han
är omyndig, den som enligt lag har atl sörja för hans person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår en
beslämmelse all barn som har fylll 15 år skall ha rätl atl själv föra sin lalan
i mål eller ärende enligt socialljänsllagen eller lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga. Av utredningens motivuttalanden framgår att
beslämmelsen avses uttrycka samma rättsliga förhållande som nu gäller enligl
BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i huvudsak
lämnal ulredningens förslag ulan erinran. Några påpekar särskilt vikten av atl
barnels mening så långt möjligt inhämtas även före del barnel har fylll 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bam och föräldrar måsle inle sällan
i ärenden hos socialnämnd anses ha gemensamma intressen i saken. De lär i
sådana fall komma all båda inla ställning av part i förvallningsrälislig
mening. Enligt vanliga förvallnings-processuella regler företräder samtidigt
föräldern/vårdnadshavaren barnet som ställföreträdare med stöd av
föräldrabalkens besiämmelser. Della gäller enligt huvudregeln så länge barnel
är omyndigt, dvs. i allmänhet lill dess barnel har fyllt 18 år. Barnel har
alliså inte rätt alt ensamt föra lalan, inte räll att självt yttra sig i
ärendei eller få del av alla handlingar i delta utan föräldrarna företräder
barnet i dessa avseenden. Genom BvL:s regler har den ålder lill vilken
föräldrama företräder barnel i de nu angivna hänseendena sänkts från 18 till 15
år. Efter den åldern är barnet således aU anse som självsländig part i ärendet,
ibland dock alltjämt vid sidan av föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från de nu beskrivna förhållandena
bör skiljas de där barn - eller andra personer - hörs som elt led i en
myndighets ulredning ulan atl hörandel är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en formell förutsätlning för att ärendet skall kunna
avgöras eller på annat sätt medför någon direkt rättsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill till en början ansluta mig
till socialulredningens uppfattning att även omyndiga barn, som har uppnått en
tillräcklig mogenhetsgrad, precis som f n. bör kunna ges en självsländig
partsställning i mål eller ärenden inom socialljänslen och som berör dem.
Ulredningen har därvid vall atl beslämma åldersgränsen till 15 år i enlighet
med vad som nu gäller enligt BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har i olika sammanhang pekats
på all barn allmänl borde ges en slarkare räiislig slällning i förhållande lill
sina föräldrar. Man har därvid sall i fråga bl.a. om inle barn även långt före
15 års ålder borde ges självsländig partsslällning i mål och ärenden som rör
barnel och inie vara beroende av föräldrarnas beslämmande. Man har också menal
all även mycket små barns mening bör inhämtas i t.ex. vårdnadsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har slor förståelse för sådana
synpunkter. Jag anser att barns rält till självständighet hittills inte har
beaklals i tillräcklig grad och att respekten för barns vilja inte sällan har
blivit eftersalt. Del har naluriiglvis i allmänhel skell i syfte alt skydda
barnet från svåra och besvärliga upplevelser. Resulialei har dock ofla blivit
all för barnen djupl ingripande beslul har fallals över deras huvuden och mot
deras vilja trols att de mycket väl hade kunnal della i övervägandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen (Ju 1977:08) om barnens
rält arbelar f.n. med dessa och näraliggande frågorom barns rättsliga
slällning. Bl. a. överväger ulredningen om barnel genom det allmännas försorg
alllid skulle få en frislående förelrädare i ärenden som rör både barnel och
dess föräldrar. I avvaklan på ulredningens slällningslaganden anser jag all
tiden inle nu är mogen alt föreslå någon särskild ordning för mål och ärenden
inom socialtjänsten. Jag ställer mig därför bakom socialulredningens förslag
all barn över 15 år skall själva få föra sin lalan, medan barn under denna
ålder skall företrädas av sin lagliga ställföreträdare. Däremot finner jag det
önskvärt att det av lagtexten framgår klarare än vad del gör i ulredningens
förslag, all också mindre barn bör höras, om del kan vara lill nytta för
utredningen och barnet inte kan antas la skada av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår atl regeln om barns
laleräll komplelleras med en föreskrift om della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Sekretessen inom socialtjänsten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen skall bygga på
respekt för människornas självbeslämmanderält och integritet. Della kräver
bl.a. atl del finns sekrelessregler som skyddar den som vänder sig till
socialtjänsten från obehörig insyn i hans privalliv. Sådana sekrelessregler är
samlidigl grundläggande för möjlighelerna att få till stånd ell
förtroendefulll förhållande mellan socialarbelaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och hans klienl. Del finns två slags sekretessregler. Dels
sådana som inskränker den rätl som medborgarna har enligl
tryckfrihetsförordningen (TF) all få lillgång lill allmänna handlingar, således
regler om handlingssekretess. Dels sådana som inskränker de offentligt
anställdas frihet all som andra medborgare muntligen uttala sig om del som de
känner lill, således regler om tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudreglerna om sekreless på
socialvårdsområdel finns i dag i olika lagar. Frågan om i vilken ulslräckning
allmänna handlingar får hemlighållas regleras sålunda i 14 och 39 SS lagen
(1937: 249, omlrycki 1977: 1029) om inskränkningar i rätten alt utbekomma
allmänna handlingar, den s. k. sekretesslagen (SekrL).
Tyslnadspliktsbeslämmelserna är däremot inlagna i vårdlagarna, 91 S första
stycket BvL, 64 § andra slyckel NvL och 64 S första stycket ShjL. I
Iryckfrihelsförordningen och lagen (1977: 1035) om ansvar på
tryckfrihetsförordningens område för broll mol tystnadsplikl finns regler om
meddelarfrihel som påverkar sekrelesskyddel i förhållande lill pressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under senare år har del bedrivils
etl omfattande utredningsarbete om såväl handlingssekretessen som
tysinadspliklen på hela del offentliga områdel. Förslag belräffande
handlingssekrelessen har bl.a. lagts fram av offentlighets- och
sekrelesslagstiflningskommiltén (OSK) i betänkandet (SOU 1975:22) Lag om
allmänna handlingar. Tystnadspliktskommitlén (TK) har lagl fram förslag om
lyslnadsplikten i belänkandet (SOU 1975: 102) Tyslnadsplikl och yttrandefrihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningen har yllral sig över bägge dessa belänkanden
och har därefter själv lagl fram egna förslag till sekrelessregler inom
socialljänslen. OSK:s och TK;s förslag har överarbetats inom
justiliedeparlemenlet. Arbetet har redovisats i en promemoria (Ds Ju 1977: I
och 1</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handlings-sekretess och tyslnadsplikl.
Promemorian innehåller förslag lill en ny enhetlig sekretesslag med regler om
både handlingssekreless och tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Promemorieförslaget har
remissbehandlats ungefär samtidigt som socialulredningens slulbelänkande. Ell
förslag lill sekrelesslag, m. m. remille-rades av regeringen lill lagrådet den
7 december 1978. Förslagel rörde sekrelessen på hela del offentliga området,
inberäknal socialljänslen. Regeringen har denna dag beslulal en proposition
(1979/80: 2) med förslag till sekrelesslag m. m. Propositionen bygger i alli
väsenlligt på del förslag som remitterades lill lagrådel. Jag skall mol
bakgrund av de nuvarande reglerna inom socialvården ge en översiktlig
beskrivning av de föreslagna reglerna inom socialljänslen. Jag skall vidare la upp
några följdfrågor i anslulning till den nya sekretesslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18.2 Gällande rätl Hundlingssekretess</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 14 S SekrL omfattar
sekrelessen på socialvårdsområdel handlingar i ärenden rörande socialhjälp
(ulom beslul), samhällels barnavård och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekrelessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>411</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet,
räll för enskilda att inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av
alkoholister eller eljest nyklerhetsnämnds verksamhel. Vidare gäller
sekretesskyddet för handlingar rörande uppsökande verksamhel som enligl lag
åligger socialnämnd. Del bör också nämnas all sekrelesskyddel omfattar
handlingar rörande familjerådgivning som drivs av kommun, landstingskommun,
församling eller kyrklig samfällighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handlingarna får i samtliga fall
hemlighållas endast i den utsträckning de rör enskilds personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelesskyddel på del sociala
området gäller även barnavårdsnämnds och nyklerhetsnämnds beslul och beslut som
meddelas av social cenlralnämnd eller social dislriklsnämnd i barnavårds- och
nykterhelsvårds-ärende. Däremol gäller sekretesskyddet inle beslut i
socialhjälpsärende, Sekreless gäller på det sociala områdel inle heller beslul
som har meddelats av tillsynsmyndigheter eller besvärsmyndigheler.
Förvaltningsdomstol har emellertid under vissa förutsättningar möjlighet all
sekretessbe-lägga sina beslul och domar med slöd av 36 S sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om barn- och ungdomsvården
gäller sekretessen förutom ärenden enligt BvL även exempelvis ärenden hos de
sociala nämnderna om faslslällande av faderskap, vårdnad och adoption av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelessen i sociala ärenden
gäller inte enbarl i fråga om ärenden hos de sociala nämnderna ulan även -
frånsell besluien - i fråga om handlingar hos besvärsmyndigheter och tillsynsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekrelessen gäller 70 år räknat från dalum för handlingens
upprällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelesskyddel gäller inle om den
vars personliga förhållanden handlingen angår lämnar silt samiycke lill all
handlingen lämnas ut till annan. Vidare får sekretesskyddet vika och handlingen
lämnas ul "om, med hänsyn lill del ändamål för vilket utlämnande åstundas
och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, all det ej
kommer atl missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens personliga
förhållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I flera lagrum i SekrL föreskrivs
del all nödvändiga förbehåll bör göras innan allmän handling lämnas ut. Så är
bl. a. fallel i fråga om handling som är sekretessbelagd enligl 14 S SekrL.
Förbehåll får också göras när handling lämnas ul ulan samiycke därför all
irygghel anses vara för handen all uppgifterna inle kommer all missbrukas.
FörbehåUel kan vara atl handlingen inte får visas för annan eller all
materialet inte får publiceras så att namnel på den som förekommer där
avslöjas. Den som bryter mot ell meddelai förbehåll kan straffas enligl 41 S
SekrL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SekrL reglerar endast frågan om
inskränkningar i allmänhelens räu all ta del av allmänna handlingar men
tillämpas i praktiken analogivis i viss utsträckning även genlemol myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelesskyddel hindrar i regel
inle atl den i vars inlresse handlingen är sekrelessbelagd lar del av denna.
Del är endasi i vissa särskill angivna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Sekretessen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>412</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ilualioner som utlämnande till denne får vägras. Della kan
enligt 14 8 indra slyckel SekrL ske i två fall. Förutsättningarna i det första
fallet är oljande. Handlingen skall angå någons intagning, vård eller
behandling i inställ eller inrällning eller värd eller behandling av läkare annorstädes,
/idare skall det finnas grundad anledning alt anla alt ändamålet med 'ården
eller behandlingen skulle motverkas eller någons personliga säker-lei sältas i
fara om handlingen lämnades ut. Del andra fallet avser skydd ör den som har
gjort anmälan eller lämnat upplysningar i ärende som rör lam- och ungdomsvård
eller nyklerhetsvård. Del är lillåiel att vägra all ämna ut handling, som visar
vem som har gjort anmälan eller lämnat ipplysningar, om det finns grundad
anledning all anla all den om vilken inmälan har gjorts eller upplysningar
lämnals, skulle missbruka kännedom lärom lill skada för annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 14 S andra slyckel
SekrL bör jämföras med vad som iladgas i 39 S SekrL. I denna paragrafs förslå
slycke anges som huvudre-;el all den som är pari har rält att oavsell
sekrelessbestämmelserna få del </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IV </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alla
handlingar i mål eller ärende, 1 andra slyckel av samma paragraf !Örs
emellertid undanlag från denna rält för parlen. Där sägs, atl parlen får 'ägras
atl utfå annan handling än dom eller beslut, om del av hänsyn till lUmänna
eller enskilda inlressen är av synnerlig vikl all handlingen inle ippenbaras.
Härmed åsyftas bl. a. det i 14 S andra stycket SekrL angivna inonymitetsskyddel
för anmälare och uppgiftslämnare i barnavårds- och lyklerhets vårdsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om den saken rör inte får ta
del av handlingen, kan del likväl vara nöjligl att låla hans ombud få del av
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>''yslnudspUkt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I var och en av de tre sociala
vårdlagarna finns det en bestämmelse om Ltl den som är eller har varil verksam
inom vårdområdel inle får obehöri-;en yppa vad han därvid erfaril om en
enskilds personliga förhållanden 91 S första slyckel BvL, 64 S andra slycket
NvL och 64 S första stycket >hjL). Den som bryler mol denna tystnadsplikl
kan bli straffad enligl 20 ;ap. 3 S brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremol finns det inle någon i lag
förankrad tystnadsplikl för familjeråd-;ivningen. Socialslyrelsen har
emellertid utfärdat en normalinslmktion för len,statsunderstödda
familjerådgivningen, i vilken det finns ell förslag lill )eslämmelse om
lyslnadsplikl (1962-10-31 MF nr 94). Föreskrift om lysl-ladsplikl som har gells
i inslmklion före den I januari 1975 för sådan ämiljerådgivning gäller enligl
punkl 6 i övergångsbestämmelserna till rege-ingsformen (RF) alltjämt. Efter
detla dalum kan däremot tystnadsplikt iläggas endasi genom lag eller efler
bemyndigande i lag (2: 12 RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inrnälningsskyldighet och
vittnesplikt Från lyslnadsplikten gäller vissa undanlag. Sålunda är enligt 93 S
första stycket BvL myndigheter vilkas verksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>berör barn- och ungdomsvården och befattningshavare hos
sädana myndigheler skyldiga all ofördröjligen anmäla lill barnavårdsnämnd om
de i sin verksamhet har fåll kännedom om någol som kan föranleda nämndens
ingripande. Delsamma gäller f ö, läkare, lärare, sjukskölerskor och barnmorskor
som inle är anslällda i allmän ijänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I princip är var och en skyldig all
medverka som viitne i rättegång. Undanlag från denna skyldighet har dock
föreskrivits i 36 kap, 5 S förslå slyckel rättegångsbalken i fråga om sådanl
som någon enligl lag är pliktig atl hemlighålla. Emellertid anses en
tystnadsplikl som förbjuder "obehörigt" yppande inle innebära alt
den som har tystnadsplikl är skyldig all hålla någol hemligl vid villnesförhör.
Tyslnadsplikl av del slag som finns i BvL, NvL och ShjL viker m.a.o. för
vittnespliklen. Däremol fär kurator vid kommunal familjerådgivningsbyrå enligt
36 kap. 5 S andra styckel rätlegångsbalken som regel inte höras som vitlne om
vad som har anför-trolts honom eller som han har fåll vela i samband med
rådgivning. 1 propositionen med förslag lill sekretesslag, m. m. föreslås vissa
ändringar i 36 kap. 5 S rätlegångsbalken. Ändringarna innebär dock ingen
avvikelse från vad som sålunda f n. gäller på socialvårdens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tryckfrihet och meddelarskydd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje svensk medborgare har enligl
TF en principiell räll all ulge skrifter ulan förhandsgranskning av
myndighelerna. Om man bara iakllar vissa regler som har föreskrivits till skydd
för enskild rält och allmän säkerhet, har man rätt alt ytlra sina länkar och
åsikler, offentliggöra allmänna handlingar och meddela uppgifter och
underrällelse i vilkel ämne som helsl. Man får också - om inle annal sägs i TF
- meddela uppgifter och underrällelser i vilkel ämne som helsl för all de skall
offenlliggöras i iryckt skrift (meddelarfrihel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 7 kap. 3 S TF kan den som i
strid med en bestämmelse om tystnadsplikt lämnar elt meddelande för publicering
i tryckt skrift m.m. fällas lill ansvar för delta endasi om gärningen var
uppsåtlig och den åsidosatta lyslnadsplikten finns angiven i en särskild lag. I
lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brotl mol
tystnadsplikl anges i vilka fall en föreskrift om lyslnadsplikl bryler igenom
meddelarfriheten. Enligt propositionen med förslag till sekretesslag m. m. förs
reglerna om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för broii mot
tystnadsplikt över lill 16 kap. sekrelesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I TF finns ett vidsträckt
anonymitetsskydd för författare och för den som har lämnal uppgifter och
underrällelser för offeniliggörande i Iryckl skrift. Den som bryler mol dessa
bestämmelser om anonymitetsskydd kan straffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För missbruk av tryckfnhelen kan
man bara åtalas och fällas lill ansvar i en iryckfrihelsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande besiämmelser gäller i fråga om radio och TV
(radioansvarig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>»rop.
1979/80:1 Sekretessen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>etslagen 1966:756. ändrad senasl 1978:477, och lagen
1978:480 om an-varighet i försöksverksamhel med närradio).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.18.3 Socialutredningen och proniemt>rieförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har framhållil
all för all socialljänslen skall kunna nå ill mål kommer del all krävas att
klienterna känner förtroende för dem om sköter socialljänslen och att
klienierna med Irygghel kan anförtro dem ina och närståendes personliga
problem. Ulredningen har vidare under-Imkit alt detla förutsäller klara regler
om lyslnadsplikl och handlingssek-eless.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen har undersökl
möjlighelerna atl införa en särskild förtroen-lesekreless inom socialtjänsten
av samma slag som den som i dag finns nom hälso- och sjukvården men ansell all
en sådan legelutformning har så lora nackdelar all den inle bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I slällel har ulredningen
föreslagil en i princip absolut sekreless inom ocialljänsten. Uppgifter skall
inle lämnas ul, om inle den enskilde har amtyckt lill del. De nödvändiga
undaniagen skall anges i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelessen inom hälso- och
sjukvården bör enligt socialulredningen ilformas efter samma principer som de
som utredningen har föreslagil för ocialljänsten. Man har vidare bl. a.
framhållil all del bör finnas sekreless-egler på skolans område som gör del
möjligi all ha ell samarbele mellan ocialnämnd och skola som är iryggare än del
nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 jusliliedepariemenlels lidigare
nämnda promemoria presenleras Ivå iliemaliva lösningar när det gäller sekreless
inom hälso- och sjukvården. In som bygger på samma principer som
socialutredningens för socialtjäns-ens del, och en som i huvudsak
överensslämmer med dagens sekreless. 3ei senare allernalivel innebär en
slarkare sekreless för sådana uppgifter ;om har lämnals i förtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande socialljänslen föreslås
i promemorieförslagel som huvudre-»el att sekreless skall gälla, om del inle
måsle anlas alt uppgifl kan röjas lian men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag lill
sekrelessregler har vunnit slor anslulning jland remissinstanserna. Man har
betonat atl de föreslagna bestämmelser-la är enkla och klara och de ger skydd
för den enskildes personliga nlegriiel. Några remissinstanser har å andra sidan
pekal på atl socialul-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>edningens förslag i vissa siycken
leder lill en alllför långl gående sekre-ess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18.4 Propositionen med.förslag till sekretesslag, m.m.
Allmänl om sekretessen inom socialtjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 propositionen konstaleras atl
socialvården liksom hälso- och sjukvår-len hör till de områden där kraven på
sekretess kring enskildas personliga Förhållanden gör sig starkast gällande.
Med hänsyn lill delta och lill den samverkan som måsle kunna äga rum mellan
vårdområdena föresläs all de skall regleras på i princip samma sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>415</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan det i propositionen har
framhållits vissa nackdelar med såväl förtroendesekreless som en generell
absolut sekreless, föreslås följande gemensamma regler för hälso- och
sjukvärden och socialljänslen. Sekreless skall gälla för uppgifl om enskilds
personliga förhållanden, om del inle står klart all uppgiften kan röjas utan
alt den enskilde eller någon honom närslående lider men. Sekrelessen skall i
princip gälla såväl genlemol allmänhelen som i förhållande till andra
myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln innehåller således vad som
kallas ett omvänl skaderekvisil. Detta innebären principielll förbud för
myndighelerna och förde personer som dellar i dessas verksamhel all röja
sekrelessbelagd uppgift, vare sig del sker genom att allmän handling lämnas ut
eller det sker munlligen eller på annal sätt. Undanlag från sekrelessen får
bara göras efler en viss skadebedömning i det enskilda fallet. Handling eller
uppgift får alltså lämnas ul, om den som gör del är övertygad om atl del kan
ske ulan all del haren negativ innebörd för den enskilde eller någon närslående
till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt förslagel får emellertid en
sekrelessbelagd uppgift lämnas vidare från en myndighet till en annan eller
frän en verksamhetsgren inom en myndighel lill en annan verksamhelsgren inom
samma myndighel, om uppgiftsskyldighel följer av lag eller förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om sekreless gäller för viss
uppgifl, får den dessulom lämnas ul lill annan myndighel eller annan
verksamhetsgren inom myndighelen om uppgiften behövs där i följande tre fall.
För det första får uppgiften lämnas ul för förundersökning, räliegång eller
annal jämförbarl rällsligl förfarande vid myndighelen eller verksamhetsgrenen
mol någon rörande dennes dellagande i verksamhelen vid den myndighel där
uppgiften förekommer. -För del andra får uppgiften lämnas ul när del behövs för
en omprövning av beslul eller åtgärd av den myndighet eller verksamhetsgren där
uppgiften förekommer. - För del tredje får uppgiften lämnas ut för tillsyn
eller revision hos den myndighel eller verksamhelsgren där uppgiften förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som huvudregel gäller att sekretess
inte skall få hindra myndigheterna från alt utväxla uppgifter i situationer där
iniressel av alt uppgifterna lämnas ul enligt gängse värderingar måsle ges
föreiräde framför iniressel av all uppgifterna inte lämnas ut. Denna huvudregel
gäller dock inle för uppgifter inom socialljänslen och hälso- och sjukvården.
Därför är sekrelessen gentemot andra myndigheler slrängare här. Ufiämnande av
uppgifter måste grundas på lag eller förordning. Som exempel på uppgiftsskyldighet
som grundas på lag eller förordning kan nämnas att socialnämnderna är skyldiga
atl lämna uppgift lill allmän domsiol i vårdnadsmål och i brottmål när det
gäller päföljdsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan vidare framhållas all del
finns en beslämmelse om alt sekreless inle hindrar atl uppgift lämnas ut, om
del är nödvändigl för alt den utlämnande myndighelen eller verksamhelsgren inom
denna skall kunna fullgöra sin verksamhel. Kolleger och överordnade inom en
myndighel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>416</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste ofla underrättas för alt beslul skall kunna fallas
och verkställas. Meddelande till annan myndighel kan ingå som ell från
verksamhelen i övrigl oskiljaktigt moment. Även konlakl med enskilda kan vara
nödvändig. Som exempel på när denna beslämmelse kan bli lillämplig kan nämnas
anmälan till polis- eller åklagarmyndighet vid misstanke om barnmisshandel och
i fall då någon genom vilseledande uppgifter har försökl tillskansa sig
socialhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen får sekrelesskyddad uppgifl
som regel lämnas ut, när den enskilde samtycker tiU del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I vissa fall får uppgifterna inte
lämnas ut till den som berörs av dem. Sålunda föreslås för såväl hälso- och
sjukvården som socialtjänsten ell särskill skydd för uppgift om vem som har
gjort anmälan eller ullalal sig om någons hälsotillstånd eller personliga
förhållanden i övrigl, om uppgiftens röjande kan antas medföra atl fara
uppkommer för atl den som har gjort anmälan eller avgell ulsagan eller någon
honom närstående ulsälls för våld eller annat allvariigl men. Delta
sekrelesskydd gäller även genlemol den som avses i anmälningen eller ulsagan.
Slulligen skall uppgifl om underårigs vistelseort kunna hemlighållas för hans
föräldrar, om den unge vårdas mol sin eller föräldrarnas vilja (jfr även
liknande beslämmelse i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
se avsnitt 2.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För uppgift i allmän handling
föreslås sekretessen gälla i högst 70 år från handlingens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestraffande parts rätt till insyn behålls oförändrade
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den kommunala
familjerådgivningen slulligen kommer det all gälla en starkare sekretess. Här
får uppgifterna inte lämnas ut efter skadeprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretessens tillämpningsområde är
enligt förslagel socialljänslen. Därmed förstås först och främst den
verksamhel som avses i den kommande socialtjänstlagen. Verksamheten behöver
inte bestå i handläggning av ärenden ulan kan utgöras av rent faktisk
verksamhet. Sekretessen kommer sålunda bl.a. all omfalla handlingar och
uppgifter i övrigl som gäller uppsökande verksamhel, social hemhjälp,
färdljänsl, kontaktverksamhet, förskole- och fritidshemsverksamhel, vård och
behandling i familjehem och hem för vård eller boende saml över huvud laget
social service och socialt bistånd som lämnas av social nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärenden om fördelning av
daghemsplatser och pensionärslägenheter hänförs till socialljänslen. En annan
sak är att någon sekretess i allmänhet inle kommer all gälla i sådana ärenden.
Det kan dock förekomma förtursfall av så känslig natur att sekretessregeln
hindrar alt uppgifter om enskilda lämnas ul. Detta är närmast fallel när
speciella förhållanden motiverar all turordningen frångås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till socialtjänsten räknas också handläggning och åtgärder
enligl sär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skild lagstiftning om omhänderlagande av någon utan hans
samtycke, dvs. enligt LVU. Härigenom inbegrips i sekrelessen socialnämnds
utredning och framställning om vård med slöd av LVU. Också polisens medverkan
lill verksiällighei kommer all omfaUas av sekrelessen för polismyndighets
verksamhel enligl 7:19 si. 1 p. 3 förslagel lill sekretesslag, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till socialtjänst hänförs vidare
arbelsuppgifter som i övrigt enligl lag åligger social nämnd. Härmed avses
nämndens befallning med t.ex. ärenden som rör fastställande av faderskap och
underhåll, vårdnad, förmyn-derskap, namnbyle, påföljd för broll och
handräckning enligl 21 kap. föräldrabalken. Till socialtjänst skall enligl
förslagel också räknas annan myndighets omprövning av social nämnds beslul och
den särskilda tillsyn som annan myndighel ulövar över nämndens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretesskyddade uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelessens föremål är enskilds
personliga förhållanden. Även uppgifter om någons bosladsadress och
anslällning är i och för sig all räkna lill personliga förhållanden. En
skadebedömning kan emellertid ge slöd för all sådana uppgifter kan lämnas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelessen omfallar uppgifter som
kan vara offenlliga hos annan myndighel. Den gäller även beslut, vare sig de
fattas av social nämnd eller av överinstans. Från sistnämnda regel görs dock
del viktiga undanlaget all alla beslul om omedelbarl omhändertagande eller vård
av någon ulan samiycke är offenlliga. En skadebedömning lorde f. ö. i vissa
fall medge att också andra beslul lämnas ul. För domstolarna gäller särskilda
sekreless-beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekrelessen skall givetvis i första
hand gälla för personer som är anställda hos de myndigheter som ansvarar för
socialljänslen. Men också upp-dragstagare och likställda kan vara underkastade
sekrelessbeslämmelsen. Del sislnämnda har särskild betydelse jusl på
socialljänslens område. Ledamölerna i socialnämnd och dislriklsnämnd,
konlaktpersoner, hemhjälpspersonal, personer som har slälll sig lill
socialljänslens förfogande med s.k. konlraklerade familjehem och lolkar som
anlitas av socialtjänsten kommer sålunda all vara skyldiga all iaklla
sekretess. Däremol skall sekretessen enligt uttalande i propositionen inte
gälla vanliga fosterföräldrar eller andra vårdare i enskilt hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lagrådsremissen framhålls atl del
bör åligga myndigheterna alt, helst skriftligen, göra såväl egna tjänstemän som
uppdragstagare och likställda uppmärksamma på den sekreless som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda sekretessregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I etl hänseende har
offenllighetsintressel ansetts så slarkl alt sekretess inle får gälla. Del
avser beslul inom socialtjänsten om tvångsmässig vård av enskild. Sådana beslut
skall - i likhet med beslut inom sjukvården av bl. a. psykiatrisk nämnd,
beslutsnämnd och centrala psykiatriska nämnden </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekrelessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>418</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- alllid vara offenlliga. Däremot anses del inle
nödvändigl atl i övrigl föreskriva mindre slräng sekretess i de ärenden till
vilka dessa beslul hänför sig. Frågan huruvida andra uppgifter än sådana som
omfallas av besluten får lämnas ut skall alliså enligl propositionen bedömas på
samma säll som när uppgifl i allmänhel begärs ullätnnad från hälso- och sjukvården
eller socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande kommunal
familjerådgivning föreslås en slrängare sekretess än för socialljänslen i övrigl.
Sekretessen är absolut så till vida all den saknar skaderekvisil. Om
famljerådgivning ombesörjs av familjerältsassi-slent som även har andra
uppgifter inom socialtjänsten, är han följaktligen skyldig atl iaktta en
slrängare sekretess beträffande vad som förekommer vid familjerådgivningen än i
fråga om vad som har framkommil vid verksamhelen i övrigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 likhet med vad som gäller för
socialljänslen bryts sekrelessen för upgifier inom den kommunala
familjerådgivningen genlemol annan myndighel och gentemot annan
verksamhetsgren inom samma myndighet, om upplysningsskyldighei följer av lag
eller förordning. Jag återkommer till familjerådgivningen i del följande
(avsnill 2.18.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel innehåller vidare en
beslämmelse om skyldighel alt registrera allmänna handlingar. Möjlighel ges
dock att vid registreringen utesluta sådana uppgifter som skulle genombryla
sekrelesskyddel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelarfrihelen föreslås få vika
för den sekreless som gäller på socialljänslens område. Sekretessbelagda
uppgifter får alliså enligl förslaget inte lämnas ut till massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande vittnespliklen görs
ingen ändring i vad som f. n. gäller. För socialtjänstens del innebär delta alt
vittnesplikt råder utom i fråga om familjerådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 förslaget lill sekrelesslag finns
också sekrelessbeslämmelser för det obligatoriska skolväsendel och
gymnasieskolan. 1 slort sell kommer del enligt förslaget atl gälla samma
sekreless för psykolog och kuralor som inom socialljänslen, medan del för den
elevvårdande verksamhelen i övrigt skall råda sekreless, om del kan anlas att
den som uppgiften rör eller någon hans närstående lider men om uppgiften röjs.
Delta innebär vad som kallas ell rakl skaderekvisil, dvs, atl sekreless
inträder bara om man tror att det kan leda till skada all man lämnar ul uppgiften.
Detta lill skillnad från del omvända skaderekvisiiel inom socialtjänsten som
utgår från atl det skall gälla sekretess, om man inle är klar över atl
uppgiften kan lämnas utan att del leder till skada. För den hälso- och sjukvård
som bedrivs inom skolan gäller sjukvårdssekrelessen. som också har elt omvänl
skaderekvisil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med tanke på samarbelel mellan
socialljänslen och andra sociala områden vill jag lill sisl nämna atl i
huvudsak samma sekreless som inom socialtjänsten kommer atl gälla i ärenden om
arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetsvärd, antagning lill
arbetsmarknadsutbildning, hjälp och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Sekretessen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>419</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slöd vid arbeislöshei eller andra ålgärder i
anslällningsfrämjande syfte eller för atl främja enskilds anpassning lill
arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid allmän försäkringskassa blir
sekrelessen däremol nägot svagare. Där skall sekreless gälla för uppgifl om
någons hälsolillslånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas atl
den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Således
elt rakt skaderekvisil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så som förslagel lill sekreless
inom socialljänslen slulligen har ulformals uppfyller del i slorl sell de krav
som socialulredningen har ansett sig böra slälla på della område. Man
tillgodoser den enskildes inlresse av all så långl del är möjligt få uppgifter
om sina personliga förhållanden skyddade. Beslämmelserna har vidare ulformals
på ell sådanl sålt all de bör kunna bli förhållandevis enkla all lillämpa.
Samlidigl har de remissinsianser som har ansell alt socialulredningens förslag
i frågan skulle leda lill alllför slor slulenhel fåll vissl gehör för sina
synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den ulformning sekrelessen
föreslås få inom hälso- och sjukvården resp. skolan underiällas också
socialtjänstens samarbete med dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18.5 Följdlagstiftning till den nya sekretesslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i sill
förslag lill socialnämndslag lagil upp flera undanlag från sekrelessen inom
socialljänslen. Med den utformning förslagel till ny sekretesslag har fått i
propositionen blir dock en del av dessa undantagsbestämmelser överflödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell av de undanlag som
socialulredningen har föreslagit gäller den skyldighel som nu finns reglerad i
93 S BvL alt göra anmälan om barnmisshandel eller annal missförhållande som
rör barn. Detla undanlag omfallar alla myndigheler vars verksamhet rör barn och
ungdom jämte där anslällda saml läkare, lärare, sjukskölerskor och barnmorskor
som inte har sådan anställning. Bestämmelsen är ulomordenlligl viklig för alt
förhindra atl barn far illa och för all möjliggöra för socialnämnden all
fullgöra sina uppgifter inom omsorgerna för barn och ungdom. Jag förordar
därför all en beslämmelse med föreslaget innehåll tas in i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har bl. a.
JO pekal på frågan huruvida den som i egenskap av kommunal familjerådgivare får
kännedom om barnmisshandel skall vara skyldig all anmäla delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjerådgivningen rymmer för de
enskilda människorna synnerligen känsliga uppgifter. Del måsle därför föreligga
myckel slarka skäl för all inskränka sekretessen på detla område. Skyddet för
de unga måste dock väga tyngre än skyddel för inlegrilelen. Del finns därför
enligl min mening inte anledning alt uleslula familjerådgivarna från skyldighel
all anmäla alt elt bam misshandlas i hemmet. Detta bör anges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
undanlagsbestämmelser som skulle göra del möjligi alt lämna uppgifter mellan
dem som är verksamma inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Sekretessen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>420</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialljänslen såväl inom samma socialnämnd som mellan olika
socialnämnder. Jag vill med anledning härav försl underslryka all
socialljänslen skall bygga på frivillighelens grund och atl den enskildes
samtycke därför i princip måste inhämtas innan sekretesskyddade uppgifter
rörande honom lämnas vidare. Av I kap. 5 S i den föreslagna sekrelesslagen
framgår all sekrelessbeslämmelserna inle hindrar myndigheler och verksamhelsgrenar
inom samma myndighel att utväxla sekretesskyddade uppgifter, om det är
nödvändigt för atl den myndighel som lämnar ui uppgifterna skall kunna fullgöra
sina åligganden. Jag anser därför inle all del på delta område krävs
yllerligare undanlagsbeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen lar även upp
frågan om vilka undanlag från sekrelessen som behövs för all socialnämnden
skall kunna göra polisanmälan i samband med brolt. Jag vill i det sammanhanget
framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagl
tidigare skall sekrelessbestämmelserna inle hindra myndighel all lämna ul
uppgifter, om del är nödvändigl för all den skall kunna fullgöra sina egna
åligganden. 1 sådana fall då brollel riktas mol socialnämnden och dess
befallningshavare eller dess verksamhel i övrigl. som fallel I.ex. är vid
socialhjälpsbedrägeri eller våld mol ijänslemän vid nämnden, finns del ingel
hinder mot all nämnden gör polisanmälan. Della bör emellertid klart framgå av
socialljänsllagen. Delsamma gäller när brotl riktas mot någol som rör nämndens
ansvarsområde. Sekretess utgör alltså inle hinder mol all polisanmäla
barnmisshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga som har diskulerals mycket
är i vad män socialnämnderna skall medverka med uppgifter i körkortsärenden
m,m. Denna fråga och de sekretesspörsmäl som anknyter till denna behandlas
särskilt i det följande (avsnill 2.19),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom socialregisierlagen
avskaffas, behövs del särskilda besiämmelser som gör del möjligt all lämna ut
sekretesskyddade uppgifter för forskning och statistik och för konlroll av
ekonomiska ulbelalningar. Jag älerkommer också till della i det följande
(avsnill 2.20).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18.6 En summunfultning av sekrelessen inom
socialljänslen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om handlingssekreless och lyslnadsplikl samlas i
en ny sekrelesslag. Sekrelessen blir på socialljänslens område slarkare än
tidigare. Det gäUer såväl genlemol enskild som mol myndighet. Uppgift om personliga
förhållanden får som regel inle lämnas ul. Utlämnande får dock ske, om den som
lämnar ul uppgiften är övertygad om all della kan ske ulan atl den enskilde
eller någon honom närstående lider men. Frågan om men föreligger eller inte
skall prövas med ulgångspunkt från hur den enskilde uppfattar del. Finns del
anledning all anta all den enskilde eller någon honom närstående kommer all
uppfälla del som skadligl eller pålagligl obehagligt alt uppgiften lämnas ut,
får uppgiften som regel inle lämnas ul. Oavsell dessa sekrelessregler får
uppgifl om personliga förhållanden lämnas ul lill annan myndighel eller annan
verksamhelsgren inom samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkorisärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>421</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndighel, dels om del är föreskrivet i annan lag eller
förordning, dels i vissa faU som särskill anges i sekretesslagen. I
sekrelesslagen kommer det sålunda alt föreskrivas alt myndighel får lämna ul
uppgift, om del är nödvändigl för all den myndighel eller verksamhetsgren som
förfogar över uppgiften skall kunna fullgöra sin verksamhet. Vidare får enligt
sekrelesslagen uppgift lämnas ul för bl. a. räliegång mol någon om hans
dellagande i verksamheten vid den myndighel där uppgiften förekommer, för
omprövning av beslul eller ålgärd av den myndighet där uppgiften förekommer
och för tillsyn eller revision hos denna myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad angår föreskrifter om
uppgiftsskyldighel i andra lagar och förordningar kan - förutom föreskrifter i
socialljänsllagen - som exempel nämnas beslämmelserna om yttranden i
vårdnadsärenden enligl föräldrabalken och yllranden i påföljdsfrågor enligl
broUsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om en annan myndighel kan få
del av en uppgifl om klienls personliga förhållanden får alltså avgöras enligl
sekretesslagen eller genom konlroll av om del finns någon uppgiftsskyldighel
som följer av annan lag eller av förordning. Sekrelesskyddad uppgifl får inle
lämnas ut enbarl på den gmnden all den efterfrågande myndighetens intresse av
all få del av uppgiften anses väga tyngre än den enskildes inlresse av
sekreless. För socialljänslens del har man gjorl undanlag från vad som annars
skall gälla i detta avseende enligl sekrelesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om sekrelessens omfallning
inlräder den skillnaden genlemol lidigare att beslut om ekonomisk hjälp
(socialbidrag) blir sekretesskyddade, medan beslut om vård mot den enskildes
vilja aldrig kan hållas hemliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För hälso- och sjukvården kommer
enligl sekrelesslagen samma sekrelessregler som för socialljänslen alt gälla i
fråga om personliga uppgifter. Slutligen förs sekretessregler in även på
skolans område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Uppgiftsskyldigheten i körkortsärenden m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
atl registreringen av personuppgifter inom socialtjänsten skall begränsas
kraftigl. Jag har varil inne på dessa frågor lidigare (avsniu 2.17), och jag
återkommer också till dem mera utförligt i samband med all jag behandlar
personregisler och personakler (avsniu 2.20).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilt viktigt har
socialulredningen ansell del vara all socialnämnderna inle generellt bevarar
rapporter om onykterhet, vilket nu görs i stor utsträckning. En förutsältning
för all en nyklerhelsvård som bedrivs på frivillighetens grund skall fungera
tillfredsställande är att klienterna har förtroende för sekrelessen inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgiftspliklen för socialnämndema
i körkortsärenden utgör enligl utredningen en så väsentlig inskränkning i
sekretessen all denna av klienterna beiraktas som iUusorisk. Nykterhelsvårdens
nuvarande befaUning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkort.särenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>422</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med körkorisärenden kan därior slarkl avhälla den som har
missbruksproblem från all frivilligt la konlakl med den nyklerhctsvardande
verksamhelen. Socialulredningen anser del nödvändigt all socialnämnderna
befrias från uppgiftspliklen i körkorisärenden. Ulredningen pekar i sammanhanget
på all en sådan uppgiftsplikt dessulom ger ell ofullsländigl resullal, eftersom
nyklerhelsvård i slor utsträckning numera bedrivs inom sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsintressena får
enligl socialulredningens mening tillgodoses genom au polisen bereds tillfälle
all själv regislrera omhändertaganden av berusade personer och på grundval
därav göra lämplighelsuired-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag om alt
socialnämnderna skall befrias från skyldigheten atl lämna uppgifter i
körkorisärenden har. som jag återkommer lill strax, fått etl mycket blandat
mottagande av remissinstanserna. Av de kommuner som uttalar sig i frågan
betonar samtliga viklen av all förslagel genomförs. Länsslyrelserna är däremot,
med endast någol undantag, starkt negaliva lill förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samrått med
chefen för kommunikalionsdepartemenlel och med chefen för jusiitiedeparlemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19.1 Lugstiflningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före den 1 januari 1977 hade straff
för fylleri särskild belydelse för rälien atl få eller behålla körkort. I fråga
om den som hade dömls för fylleri fick körkorlstillslånd inle meddelas innan
två år hade förflutit från del förseelsen begicks, om del inle kunde anses
uppenbart all sökanden ändå var en skölsam person. Körkort skulle ålerkallas
bl.a. om körkortsha-varen hade gjorl sig skyldig lill fylleri och del inle
kunde anses uppenbart atl han ändå var en skölsam person, eller om
körkorishavaren med hänsyn lill onykleri levnadssäli inle borde ha körkort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den I januari 1977 avskaffades
fyllerislraffei. Samlidigl infördes lagen (1976: 511) om omhänderlagande av
berusade personer m. m. (LOB). En konsekvens av all fyllerislraffei slopades
var all sådana räiisverkningar som tidigare knöls lill fyllerislraffei föll
borl i fortsäliningen. I kraftlrädan-del samordnades med all vissa
reformförslag genomfördes belräffande körkortsregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop. 1975/76:155 drogs riktlinjerna
upp för en körkorlsreform. En huvudlinje i reformen var all körkorisprövningen
skulle göras mera individualiserad och nyanserad. Det framhölls all man måsle
se lill helhelsbilden av vederbörandes situation och beakla om denne med hänsyn
lill den samlade ulredningen om de personliga förhållandena kunde anses lämplig
som förare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gällde frågan om
nyklerhetskravel delade föredragande slalsrå-del så till vida de tankar som låg
till grund för dåvarande regler som alt etl omhändertagande på grund av
berusning ingav så slark misstanke om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkortsärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>423</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>opålitlighet i nyklerhcishänseendc all (örarens
nyklerhelsförhållanden borde utredas. Varje omhändertagande på grund av
berusning borde därior föranledu prövning från körkorismyndighelens sida.
Prövningen skulle dock göras med utgångspunkl i den personliga helhelsbilden. I
syfte all kunna göra en lämplig avvägning i del enskilda fallel borde bl, a.
presumlionsreglerna angående fylleri upphävas. Författningsmässigt borde de förordade
rikfiinjerna kunna uilryckas så alt del vid prövning av fråga om
körkortslillslånd särskill skulle beaklas om sökanden var känd för nyktert
levnadssätt och alt körkortet skulle ålerkallas om körkorishavaren på grund av
opålitlighet i nyklerhelshänseende inte borde ha körkort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen (TU 1975/76:28. rskr
1975/76:390) lämnade förslaget ulan erinran i denna del och framhöll all
nyklerhetsförhällandena måste särskill uppmärksammas när del gällde prövningen
av förare. Avkall på skölsam-het i nyklerhelshänseende som ell krav för innehav
av körkort fick således inle göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop. 1976/77:113 redovisades de
förfallningsförslag som föranleddes av de nya rikfiinjerna. I samband härmed
förulsalle riksdagen (TU 1976/ 77:25, rskr 1976/77:334) all vad som lidigare
hade anförts om all nykler-hetsförhållandena måste särskill uppmärksammas när
det gäller prövningen av förare också skulle iakllas vid ulformningen av de
delaljföreskrifter om lämplighelsutredningen som rikspolisslyrelsen efler
samråd med irafik-säkerhetsverket och socialslyrelsen föreslogs meddela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den I januari 1978 ersalles den
tidigare körkortskimgörelsen av kör-kortslagen (1977: 477) och
körkortsförordningen (1977: 722).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 7 S körkorislagen får
körkorlstillslånd meddelas endasi den som med hänsyn lill sina personliga och
medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av körkorlspliktigt
fordon. Vid prövningen av de personliga förhållandena skall särskill beaklas
om sökanden är känd för nyktert levnadssätt och om del kan anlas att han som
förare av körkorisplikiigi fordon kommer all respektera trafikreglerna och visa
hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell körkort eller ell
körkortslillslånd skall enligl 16 S körkorislagen ålerkallas bl. a. om
körkorishavaren på grund av opålitlighel i nyklerhelshänseende inte bör ha
körkort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor om att meddela
körkortstillstånd prövas av länsslyrelsen och frågor om återkallelse av
körkortslillslånd eller körkort prövas av länsrätten. Besluten kan överklagas
lill kammarrätten. Regeringsrätten är sista instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 86 S körkorlsförordningen
åligger del nyklerhelsnämnd att i körkortsärenden m. m. lämna uppgifter om den
enskildes nyklerhelsförhållanden. Har nämnden beslutat all slälla
körkorishavaren under övervakning eller har nämnden gell in ansökan till
länsrält om atl en sådan person skall las in på allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare, skall nämnden omedelbart underrätta den länsstyrelse som
har meddelat körkortstillslåndet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Körkortsärenden</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>424</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i "annal fall" skall nämnden underrälia
länsslyrelsen. om den finner all rätten att ha körkort m. m. bör omprövas.
Nämnden skall i nu nämnda fall yllra sig om den det gäller bör ha körkort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulöver den nu nämnda skyldighelen
atl lämna uppgifter lill körkoris-myndighel fär enligl 96 S
körkorlsförordningen uppgifter inhämtas från bl.a. sociala organ som kan lämna
upplysningar av belydelse för lämplig-helsbedömningen. Föreskrifter om
personutredning av polismyndighet meddelas av rikspolisstyrelsen efter samråd
med statens trafiksäkerhetsverk och socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med slöd av detla bemyndigande har
rikspolisstyrelsen den 9 december 1977 utfärdat provisoriska föreskrifter och
anvisningar om personutredning enligt körkortsförordningen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All fyllerisiraffen har slopals har
i della sammanhang medförl en särskild komplikation. Före avkriminaliseringen
regislrerades dessa straff centralt hos riksskatieverkei och regislrering kunde
även äga rum i lokalt polisregister. Dessa uppgifter kunde ijäna lill ledning
vid körkorismyndighelens bedömning av vederbörandes nyklerhelspålillighel. Vad
som nu gäller är atl polismyndigheten enligt 10 S NvL ofördröjligen skall
anmäla hos nyklerhelsnämnd när någon har omhänderlagils på grund av berusning
enligt LOB. Vidare skall polisen enligl 87 S körkorlsförordningen anmäla lill
länsstyrelse när körkortshavare har omhändertagits enligl LOB. Anmälningarna
förs in i körkorisregislrels belaslningsdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande den som har
omhänderlagils enligl 3 S lagen om lillfälligt omhändertagande (LTO) har det
inte förekommit någon molsvarande anmälningsskyldighel. Sådana
omhändertaganden anses i regel inte heller ha betydelse för körkorisprövningen.
Omsländighelerna vid ell omhänderlagande kan emellertid ha varii sädana all
del i del särskilda fallel bedöms ha belydelse för all belysa den
omhändertagnes nyklerhelsförhållanden. Sådana fall är i regel kända för den
sociala nämnden, eftersom polisen enligt 10 S NvL har en allmän skyldighel all
anmäla till nyklerhelsnämnd när den får kännedom om all någon har använt
alkoholhaltiga drycker lill uppenbar skada för sig själv. Enligl 3 S
polisinslruklionen (1972:511) har polisen vidare en allmän skyldighel all
omedelbarl underrälia socialvårdsmyn-dighel när den får kännedom om
förhållanden som bör föranleda ålgärd av myndighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 6 S LTO gäller slulligen atl
ulredning skall göras beträffande den omhändertagnes personliga förhållanden i
den mån behov av sådan utredning kan anses föreligga. Ulredningen skall om
möjligt göras av förelrädare för social myndighel och den skall enligl 8 S LTO
slulföras innan omhänderlagandel har upphört. Socialstyrelsen har ulfärdal
anvisningar om den ulredning som socialnämnden skall göra (SoS FS [S] 1978:7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ordning som lidigare gällde i
körkorisärenden med en lämplighelsuiredning, verksläitd genom polismyndighelens
försorg, har i princip sin molsvarighel i den nya lagstiftningen. Den ändringen
har emel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkortsärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>425</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lertid genomförts atl utredningen - personutredningen -
inte längre skall innehålla nägot omdöme om lämplighelen ulan endast innehålla
en redogörelse för vederbörandes personliga förhållanden. Polismyndigheien
skall höra nyklerhelsnämnden i varje enskilt fall och nämndens yllrande skall
beslå av en redovisning av de faktiska förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NvL innehöll lidigare ett formellt
stadgande om handläggning av körkorisärenden (8 S). vilket upphävdes den I
juli 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19.2 Remissinslansernus syn på socialutredningens
Jörslug</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnl lidigare är
remissopinionen slarkl splittrad inför socialutredningens förslag alt
socialtjänsten inle skall vara skyldig alt lämna upplysningar i
körkorisärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de många kommuner som slöder
socialutredningens förslag hör Slockholm. Kommunen framhåller alt skyldighelen
alt lämna uppgifter om en sökandes missbruksproblem länge har upplevts som etl
hinder för kontaklarbelei inom nykterhetsvården. Socialnämndens
nyklerhelsvår-dande insalser bör inle försvåras genom Ivånget all lämna sådana
uppgifter. Väslerås kommun hänvisar till att utredningens förslag om en lyslnadsplikl
som innebär all sådana uppgifter inle får lämnas är konsekvenl och rikligt med
tanke på socialtjänstens inlresse av alt människor söker frivillig hjälp.
Samhällels behov av atl få insyn för ulredning av körkorts-lämplighei elc. bör kunna
tillgodoses genom polisens egna uppgifter. Skellefteå kommun hälsar reformen
med slor lillfredsslällelse. Liknande synpunkler återkommer i övriga kommuners
remissvar i frågan. Bl.a. Föreningen Sveriges socialchefer finner reformen så
angelägen alt den bör brytas ul ur den övriga socialtjänstreformen och
förverkligas så snart som möjligt. Även socialstyrelsen, Kommunförbundel,
SACO/SR och Sveriges socionomers riksförbund hör lill de remissinsianser som
slöder utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätlen i Göleborg. som i
huvudsak ansluler sig lill socialulredningens förslag lill reform av
sociallagsliftningen, anser atl med den uppbyggnad som förslaget har talar
slarka skäl för alt socialnämnderna skall befrias från uppgiftspliklen i
körkortsärenden. Som utredningen har påpekat ger uppgiftspliklen inle heller
en rättvisande bild, eftersom åtskillig nyklerhelsvård bedrivs av andra organ,
bl.a. sjukvården. Om polismyndigheien får möjlighel all föra någon form av
"nyklerhetsregisler", anser kammarrätlen all förslaget att slopa
uppgiftsplikten för socialnämnden bör kunna godtas. Kammarrätten betonar
emellertid alt del inte är fråga om alt socialnämnderna skall vara förhindrade
alt lämna ut uppgifter i körkortsärenden ulan endast all del inle skall finnas
någon skyldighel all göra del. Med vederbörandes samtycke bör självfallet
socialnämnden kunna lämna ut uppgifter om hans nyklerhelsförhållanden. Detta
kan få belydelse när handlingarna i elt ärende hos körkorlsmyndighelen inger
Iveksamhel om en sökande bör belros med körkort eller om en körkortshavare bör
få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkorisärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>426</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behålla sitt körkort. Tveksamheten kan t. ex, bero på alt
polismyndigheten har registrerat vederbörande i del särskilda legislrel för
omhändertagna berusade personer. Han bör då ges lilllVille all visa au han ändå
kan anses pålitlig i nyklerhelshänseende. lex. genom ell yllrande från
socialnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelserna, av vilka näslan
samlliga är negaliva lill förslagel i denna del, redovisar genomgående sina
synpunkler i omfaUande yllranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Uppsala län pekar
på alt del i förarbetena till den nyligen genomförda reformen på
körkorlslagslifiningens område starkt betonas atl del vid körkorisprövningen är
helhelsbilden av personen och dennes situation som måste bedömas. Delta
innebär all ett mera differenlieral synsäll bör komma lill stånd. Till grund
för denna bedömning skall enligt departementschefens uttalande ligga polisens
lämplighetsutredning, i vilken ingår yllrande från vederbörande sociala organ.
Socialulredningens förslag innebär all till grund för körkorismyndighelens
bedömning av en persons helhetsbild och situation kommer att ligga en uppgifl
från polismyndigheien om eventuella omhändertaganden i berusat tillstånd eller
begångna brolt. Alt av en sådan uppgift dra slulsalser angående en persons
tolala silualion kommer alt ställa körkorlsmyndighelen inför oöverstigliga svårigheter.
Della kan komma alt medföra en återgång lill en icke önskad schablonartad
bedömning av körkorisärenden och ålerkallelse av körkort även i fall där en
sådan ålgärd inte är motiverad av trafiksäkerhetsskäl. En sådan situation kan
inle heller med hänsyn lill körkortets slora betydelse för människors sociala
silualion vara önskvärd. Länsslyrelsen avslyrker därför förslagel att undantag
från socialnämndens tystnadsplikt inle skall göras i körkorisärenden. Det
erinras om all regeringen numera har meddelai föreskrifter om sekrelesskydd
för vissa uppgifter i körkorlsregisirel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Södermanlands län
framhåller bl. a. all nyklerhelsnämn-dernas bedömningar i flera fall torde bli
betydligt mera nyanserade och tillförlitliga än polisens. Nyklerhelsvårdens
befattning med körkortsärenden är därtör enligl länsslyrelsen av stor
belydelse för sökandenas ansträngningar all få körkort och därmed möjligheter
lill rehabililering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra länsslyrelser belönar mera
entydigt Irafiksäkerhelsinlressei och den kunskapskälla nykterhelsvården i
detla sammanhang utgör saml svårigheterna all uianför socialnämnden bygga upp
ell molsvarande doku-menlalionsmalerial. Därmed försämras enligl dessa
länsslyrelser trafiksäkerheten väsenlligl. Det framhålls all körkorislagen
innebär all de individuella förhållandena skall prövas mer ingående än som har
gjorts lidigare. Sådana synpunkler anför bl.a. länsslyrelsen i Östergötlands
län, som samtidigt framhåller all den nuvarande anmälningsplikten enligl
körkorlsförordningen (86 S) däremol lorde kunna avskaffas. Även
länsstyrelserna i Malmöhus län och Örebro län anser ati denna skyldighel kan
las bon.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Körkortsärenden</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>427</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK finner utredningens förslag
betänkligt ur irafiksäkerhelssynpunkl. Med hänvisning lill all socialnämnden
här bättre törulsällningar än polismyndigheten all ge underlag för en
bedömning avslyrker JK utiedningens förslag. Även rikspolisstyrelsen går på
samma linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet erinrar om
alt polisen inte är generelll skyldig all registrera berusade, omhändertagna
personer. Framförallt de som körs till sin boslad eller lill
sjukvårdsinrällningar kan inle registreras. De omhändertagna är inle heller
skyldiga all legitimera sig inför polisen, "Del är mol denna bakgrund som
polisregistreringar - i varje fall som systemet fungerar f. n. - inle kan
läggas till grund för bedömningar av en persons lämplighel all inneha
körkort". Enligl socialulredningens förslag skall ivångsälgärder kunna
vidtas mot personer under 18 år. Rådel anser därför all socialnämnden bör lämna
uppgifter om nyklerhelsförhållanden för denna åldersgrupp. Belräffande äldre
missbrukare bör däremol ulredas hur en lillfredsslällande registrering kan
åsladkommas. Till dess atl denna fråga lösts bör enligl rådet socialnämndens
uppgiftsskyldighel kvarstå även för denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19.3 StHialtjänslens medverkan i körkorisärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns enligt min mening två
viktiga utgångspunkter lör ett prakliskl slällningsiagande lill
socialulredningens förslag om socialljänslens medverkan i prövningen av rälien
till innehav av körkort m. m. Jag bortser då från frågan om del allmänna
sambandel mellan en persons nyklerhelsförhållanden och hans lämplighet som
fordonsförare ur irafiksäkerhelssynpunkl. Den frågan har ju relalivi nyligen
behandlals i samband med körkortsreformen. Den förslå ulgångspunklen gäller
socialljänslens faktiska möjligheter alt pä ell verkningsfulli sätl medverka
lill ökad trafiksäkerhet. Den andra gäller hur denna medverkan påverkar
socialljänslens möjligheler all få konlakt med personer som har
missbruksproblem och alt positivt medverka i rehabiliteringsarbetet. Detla kan
vara av betydelse inle bara för dem själva och deras omgivning ulan även från
irafiksäkerhelssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialljänslens möjligheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholmissbruket är så omfaUande
och har sådana verkningar all del hör lill våra siörsla socialmedicinska
problem. Endasi en mindre del av de personer som har missbruksproblem lorde
vara kända av de sociala myndighelerna. Detla "dolda" missbruk
begränsar självfallel socialljänslens möjligheter all lämna korrekta och
rällvisande uppgifter till polismyndighet i samband med personulredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden är oftast huvudman
för de ca 140 alkoholpolikliniker som finns i landel. Vid dessa kliniker
registreras palienlerna vanligen inle, några anmälningar görs inle och de har
möjlighel atl vara anonyma för förvallningen i övrigl och för andra myndigheler.
Socialnämnden saknar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkorisärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>428</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även i dessa fall uppgifter till ledning för bedömning av
patientens pålitlighet i nyklerhelshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen konslalerade all
beslut om Ivängsomhänderlagande inom nyklerhelsvärden har minskal kraftigl.
Bl.a, i fräga om dessa personer skall socialnämnden underräua länsslyrelsen.
medan molsvarande inle gäller för den som går in frivilligt pä enskild
nyklerhetsvårdsanstall. Om de senare har f. ö. socialnämnden ofla inle några
uppgifter som kan lämnas till polisen i samband med personutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen framhåller vidare alt
allt fler personer med alkoholproblem bereds vård inom sjukvården. Del
övervägande anlalel bereds vård på egen begäran och i många fall torde socialnämnden
inle känna till dessa personer. Läkare har ingen skyldighet alt anmäla dessa
fall lill körkorlsmyndighelen. Enligl ett cirkulär frän socialstyrelsen bör
läkaren lill länsläkaren anmäla patient som kan förmodas vara körkortshavare
och vars narkomani eller alkoholmissbruk kan anlas innebära trafikrisk.
Patienten bör underrättas. Vidare sägs del all del i tveksamma fall kan vara
lämpligt all läkaren avvaktar med atl göra anmälan och i slällel genom
förtroendefulll samlal söker förmå paiienlen. evenluelll under en begränsad
observationstid, all avslå från alt föra motorfordon. Länsläkaren har all
rapportera lill länsslyrelsen "vad han för ärendels avgörande funnil vara
väsentligl" och föreslå länsslyrelsen åtgärd (MF 1975: 81).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag konslalerar således all olika
lömlsäitningar gäller för rapportering av en person med alkoholproblem till
körkortsmyndighel. beroende på om han har hamnal inom den medicinska vården
eller inom den sociala vård som inte avser alkoholpolikliniker eller enskilda
vårdanslaller för alkoholmissbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens uppgiftsskyldighel i
samband med polisens personutredning omfallar av nämnden vidlagna faktiska
ålgärder, som bl. a. har föranlelts av lidigare från polisen erhållna
LOB-anmälningar och under vissa omständigheter även LTO-anmälningar. Jag vill
erinra om vissa brisier i del underlag som polisen förser nämnderna med och som
sedan skall åierrap-porleras lill polismyndigheten. Praxis för omhändertagandet
- LOB eller LTO - kan variera lokall och i fråga om såväl LOB som LTO gäller
all den omhändertagne inle kan kvarhållas för identifiering. Socialnämndens uppgifter
blir därmed lill viss del beroende av polisens praxis i fråga om laglig grund
för omhänderlagandel och i vilken omfallning den omhänderlagne lämnar uppgifter
om sin idenlilet eller denna kan ulrönas på annal säll. Om en person
omhändertas uianför hemkommunen varierar praxis i fråga om vilken socialnämnd
som polisen underrällar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns inga lagfästa
gallringslider, som kommunema måsle iaklla för ifrågavarande malerial. Vissa
kommuner gallrar LOB- och LTO-anmälningar efler t.ex. sex månader.
Variationerna mellan olika kommimer i fråga om praxis lorde vara betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enbarl en återrapporlering av anmälningar har föga värde.
Frågan är då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkorisärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>429</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hur vanligl del är all nämnden kan lämna ylleiligare
sakupplysningar, främsl om vidlagna behandlings- och vårdålgärder. Enligl vad
man har uppgell från socialvårdshåll har anmälningar till socialvärden i de
allra flesla fall engångskaraktär, även om man får räkna med lokala
variationer. Dessa engångsanmälningar föranleder vanligen inga åtgärder från
nämnden. De sparas en tid och kan resullera i etl behandlingserbjudandc,
informalion om befinllig alkoholpoliklinik elc. Vid förnyad anmälan kallas den
enskilde för samlal. Socialnämnden förhör sig om hans förhållanden avseende
arbele, bostad m. m. Oftast lorde del fä bero med detla. Härtill kommer atl
ofta förekommande personalbylen inom socialvården inle sällan försvårar
socialvårdens möjligheler all ge polisen behövligl underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del belyder all socialvården inte
har några mera ingående kunskaper om de allra flesta som polisen aktualiserar i
samband med körkort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan för övrigl anmärkas all
denna LOB-ålerrapporlering från socialnämnden behövs bara i fråga om dem som
ime har körkort. Polismyndigheten rapporterar direkl lill länsstyrelsen om en
körkortshavare har omhändertagits enligl LOB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om socialnämnderna skall anses vara
skyldiga all vidarebefordra varje lill nämnden inkommen anmälan enligl LOB,
måsle nämnderna lägga upp formliga regisler över sädana anmälningar. Någon
sådan skyldighel finns del inle enligl gällande förfaltningar. Frågan om
regislrering har behandlals av JO i elt beslut den 14 februari 1979 med
anledning av klagomål mol socialslyrelsen angående styrelsens anvisningar för
utredningar i körkortsärenden. JO framhåller bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den allmänna deball som under
senare är förls kring olika slag av regisler har uppmärksamhelen alltmer kommil
all riktas mol den enskildes behov av skydd för sill privalliv och sin
personliga sfär. Antecknandet av personupplysningar har kommil all uppfällas
som elt inträng i den personliga integriteten. Sådant inlrång har man menat
bör godtagas endasi då del är moliveral av särskilda skäl och då garantier kan
ges för all uppgiften är saklig, dvs. både riklig lill sill innehåll och
relevant för registreringsända-målel. Det är bl. a. mol bakgrund härav och med
hänsyn till atl omhändertaganden enligl LOB och LTO inle ulgör något broll som
polismyndigheien inle längre får föra någol sökbart personregisler över
personer som omhändertagits enligl dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ler sig i detta läge
naturligtvis något egendomligt atl de sociala organen, som inle har någon
författningsenlig skyldighel alt föra regisler över omhändertagandena, skall
träda in i polisens ställe som regislrerings-organ och i sin tur förse polisen
med uppgifter som polisen inle själv får anleckna i personregisler. Del är
därför onekligen en brisl i den beslulade körkorlsreformen all man inle
uUryckligl behandlat frågan hur regislrering skall ske av
nyklerhelsanmälningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO ulgår från all man vid del
fortsatta arbetet inom regeringskansliel med bl. a. socialulredningens förslag
angående den framlida ulformningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkorisärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>430</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av socialregistrel lar upp frågan om regislrering av
nykterhelsanmärkning-ar för körkorismyndighelens behov, Ulredningens förslag
all någon annan än socialnämnden får svara för registreringen kah då enligl JO
prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förlrt>endel Jör sot ialljånslcn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En myckel lilen andel av
nyklerhelsvårdens klienler vänder sig frivilligt lill socialvården. Såväl
forskning som praktiska erfarenheler visar på utbredda negaliva altityder till
den Iradilionella socialvården lill skillnad från inslällningen lill både den
allmänna försäkringen och de slora serviceområdena inom den sociala sektorn.
Vi vel för lilel om orsakerna till dessa negaliva altityder. Den mångåriga
kriliska deballen om socialvården och de många redovisade praktiska
erfarenheterna talar emellertid etl ganska entydigt språk. Det är enligt dessa
källor socialvårdens formella konlroll i form av tvångsåtgärder, bristande
sekretess och för den enskilde belastande uppgifter lill andra myndigheler som
utgör elt avgörande hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en del i della konlrollsyslem
ingår socialvårdens uppgifler i avgöranden om körkort. Ertarenheler lyder
klarl på all körkoriel för många människor har en så slor både praktisk och
symbolisk belydelse all de håller sig undan den behandling de behöver, om
koniaklen med vård-organet skulle kunna innebära någon som helsl risk för dem
all förlora körkortet. En risk som de måhända slarkl överdriver men som ändå
negaiivt påverkar deras benägenhet atl söka vård. Det är mol den bakgrunden
man får se socialulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi vel inte hur benägna
vårdbehövande kommer alt bli att själva ta kontakt med socialtjänsten. Grunden
för reformen är dock atl vi skall bygga upp en socialljänsl som medborgama har
förtroende för och all de för vårdbehövande avhållande inslagen i verksamhelen
därior skall bli så få som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden i körkorisärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag all
socialljänslen inle skall ha någon uppgifts-plikt i körkortsärenden förtjänar
noggrant övervägande. Trafikolyckorna liksom alkoholmissbrukel hör lill våra
allvariigasle samhällsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill lill en början slå fasl
atl man med hänsyn lill de brisier som vidlåder del nuvarande syslemel
allvariigl måsle ifrågasälla den faktiska belydelse som socialvårdens
ruiinmässigu rapport- och uppgiftslämnande har från irafiksäkerhelssynpunkl. AU
rapporleringspliklen drabbar de enskilda människorna ojämnt är dessutom klarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är ulan tvekan så att den
nuvarande rapporteringsskyldigheten inverkar menligt på de sociala
myndighelernas möjligheler all hjälpa alkohol- och narkofikamissbrukare. Om
denna skyldighel kunde slopas i samband med socialtjänslreformen, skulle del
ge ökade möjligheler i del förebyggande nyklerhelsvårdsarbetel. Socialljänslen
skulle kanske därmed också komma att tjäna irafiksäkerhelsintressena bällre än
vad socialvården gör i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Körkortsärenden</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>431</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som ell avgörande skäl mot all
slopa rapporteringsskyldigheten inom socialljänslen har del anförts atl del f
n. inle finns någol annat sätl atl bevaka och ålerrapporiera de anmälningar om
omhänderlagande på grund av berusning som nu kommer in lill
nyklerhetsnämnderna. Möjligheterna atl lägga över en regisireringsskyldighel på
någon annan myndighel har diskuterats under remissbehandlingen av kamniarrällen
i Göleborg och brotlsförebyggande rådel och av JO i beslutet den 14 februari
1979. En arbetsgrupp kommer inom kort all tillsällas inom regeringskansliel för
alt närmare pröva regislreringsfrågan. Arbetet skall vara inriktat på all få
fram förslag som kan genomföras senasl den 1 januari 1981, då sociahjänslreformen
avses Iräda i krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör således vara möjligi all
ersälla socialnämndernas rapporleringsskyldighel med ell annal syslem för all
göra de nödvändiga regislre-ringarna av framför alli LOB-omhänderlaganden av
personer som inle finns uppiagna i körkorlsregisirel. Även
rapporteringsskyldigheten enligt 86 S körkorlsförordningen bör upphöra. Del bör
i så fall också vara möjligt alt avstå från del rutinmässiga uppgiftsinhämlande
från nyklerhelsnämn-den/sociala centralnämnden som i dag äger rum i samband med
person-uiredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund har jag också
övervägt om myndighelerna inom socialljänslen över huvud taget bör medverka i
körkorlsärendena. Som har framgåll av min redogörelse gäller emellertid
kritiken mol del nuvarande systemet främst nämndernas rutinmässiga rapport- och
uppgiftslämnande. När del gäller all bedöma lämplighelen och värdel av de
ulredningar och yllranden som nämnderna gör på särskild begäran av
körkortsmyndighe-lerna är lägel något annorlunda. Här måste en uigångspunkl
vara riksdagens tidigare nämnda beslul 1976 och 1977 med anledning av den nya
körkorislagsliftningen, nämligen att nyklerhelsförhållandena måsle särskill
uppmärksammas när del gäller prövningen av förare och all prövningen skall
göras mera individualiserad och nyanserad än lidigare. Del måste således vara
möjligt för körkortsmyndigheierna atl få en tillförlitlig ulredning om en
körkorlssökandes eller körkorishavares nyklerhelsförhållanden. Denna utredning
kan man i vissa fall få bara från nyklerhetsnämnden. Slopas möjlighelen all
höra nämnden, kommer prövningen i körkortsären-det all beslå i endast ell
konslalerande av om det finns några LOB-anmälningar, trafiknykterhelsbroll m.
m. eller inle. Den helhetsbedömning som skall göras enligt
körkortslagstiftningen blir således inte möjlig i de fall då del föreligger
nyklerhelsanmälningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser därför atl
körkortsmyndigheterna - länsslyrelserna och de allmänna förvallningsdomstolarna
- även i fortsättningen bör ha kvar en möjlighel all begära utredning och
yttranden från socialljänslen. Jag länker då på de körkorisärenden i vilka del
finns särskild anledning all komplellera underlaget för prövningen. En
begången förseelse eller någon annan anmärkning kan ha aktualiserat frågan all
inle meddela ett sökt körkorts-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>432</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillstånd eller atl ålerkalla etl körkort. Dessa fall kan
många gånger anses jämföriiga med de yttranden i påföljdsfrågan i brollmål som
myndighelerna inom socialtjänsten är skyldiga all avge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår all det i
körkortslagen skall las in en beslämmelse som innebär etl undanlag från
sekrelessen i förhållande lill körkortsmyndigheierna i de nu nämnda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill anmärka all del i dessa
fall ofla kan anlas all sökanden/körkorls-havaren inle har något emol att de
sociala myndighelerna yllrar sig. Del får överlämnas ål den lidigare nämnda
arbetsgruppen all undersöka vilka närmare föreskrifter som behövs för det nya
förfarandel med socialtjänstens medverkan i körkortsärenden. F. n. verkställs
kvalificerade sociala ulredningar i körkorisärenden av
nyklerhelsvårdskonsulenterna. Efler socialijänstreformens genomförande kommer
konsulenterna att ingå i den nya sociala enheten vid länsslyrelsen. Jag
återkommer senare till denna enhet (avsnill 2.21.8). Arbelsgmppen bör bl. a.
pröva förulsältningarna att la lill vara de erfarenheter som finns inom den
sociala enhelen när del gäller atl avge de kvalificerade yttranden som det här
är frågan om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
all socialnämnden inte heller skall lämna uppgifler i ärenden rörande
vapenlicenser eller besvara förfrågningar om enskildas lämplighel för
anställning inom bevakningsföretag, för anlagande som hemvärnsman e.d.
Remissinsiansernas inslällning är här densamma som i fråga om socialnämndens
medverkan i körkorisärenden. Jag anser all behövliga uppgifler i dessa fall bör
kunna inhämtas från socialtjänsten med den enskildes samtycke och ansluler mig
följaktligen lill socialulredningens förslag. Arbetsgruppen inom regeringskansliet
bör även pröva konsekvenserna av en slopad uppgiftsskyldighel i dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20 Personregister och personakter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20.1 AUmänt orn dokurnentutionen inom sociultjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de kommunala nämnderna gäller
vissa generella bestämmelser om protokollföring enligt kommunallagen. I de
nuvarande sociala vårdlagama föreskrivs dock en del begränsningar i fråga om
innehållet i de sociala nämndernas protokoll. Som socialutredningen har
framhållil saknas det anledning alt upprälthålla denna skillnad. Jag har därför
föreslagit (avsnitt 2.16.5) atl beslämmelserna i kommunallagen om
protokollföring hos kommunala nämnder ulan inskränkning skall få gälla
socialnämnden och sociala distriklsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de sociala vårdlagarna ges f. n.
olika bestämmelser om skyldighet alt dokumenlera vad som har framkommil vid
ulredning i ärende hos nämnden. Vidare finns del särskilda föreskrifter om
dokumentation inom olika områden för den sociala verksamheten, t.ex. i fråga om
tillsynen över fosterbarnsverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>433</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagil
all del i socialljänsllagsliftningen skall föreskrivas all vad som har
framkommit vid ulredning och som har betydelse för ärendels avgörande skall
tillvaratas på belryggande säll. 1 syfte alt ge klienten insyn i de
anteckningar som görs om honom under pågående vård och behandling har
utredningen vidare föreslagil en beslämmelse om atl klienlen bör hållas
underrällad om de journalanteckningar eller andra anleckningar som förs om
honom. Jag har behandlal denna fråga tidigare (avsnitt 2.17.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till skydd för rättssäkerheten i
förvaltningsärenden ges i FL särskilda föreskrifter om handläggning av ärenden
hos myndighelerna. FL:s bestämmelser har dock endasi begränsad räckvidd för
den kommunala förvallningen. Enligt 2 S 2. FL gäller lagen inte för ärenden,
där beslutel överklagas genom kommunalbesvär. I 3 kap. 14 S BvL har dock
intagits bestämmelser som innebär att förvaltningslagens föreskrifter i
belydande utsträckning blir gällande i barnavårdsärenden även när beslut
överklagas genom kommunalbesvär. Dessa undantagsbestämmelser har lillkommil för
all stärka rättsskyddet för enskilda i ärenden om barn och ungdomsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har nu föreslagit
att FL:s bestämmelser med vissa begränsade undanlag skall gälla i alla
socialtjänstärenden hos socialnämnden. För handläggning av ärenden som rör
myndighetsutövning, dvs. ärenden om förmåner och skyldigheter saml ingripanden
mot enskilda, ges särskilda bestämmelser i 14-19 SS FL. I 14 och 15 SS finns
bestämmelser om rält för den som är part i ärendet alt ta del av utredningen
och om skyldighet för myndigheten att kommunicera utredningen i ärenden med
denne innan ärendet avgörs. För all kunna fullgöra dessa bestämmelser krävs det
i allmänhet att myndigheterna i sådana ärenden dokumenterar den utredning som
har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De bestämmelser somjag har nämnt nu
gäller protokollföring hos socialnämnd och dokumentation av ulredning i
ärenden hos nämnden och sädan dokumentalionsskyldighet som det gäller särskilda
föreskrifter för. Hämtöver finns det också en allmän skyldighet atl i behövlig
utsträckning dokumentera verksamheten. Sådan skyldighet är dock inte reglerad i
författning utan anses följa av allmänna förvaltningsrättsliga principer. Som
socialutredningen har framhållit blir räckvidden och omfattningen av denna
oreglerade dokumentalionsskyldighet beroende av den typ av verksamhet som det
gäller. Denna oreglerade dokumentalionsskyldighet får för socialljänslens del
betydelse för sådan verksamhel som inte direkl kan hänföras till handläggning
av ärende. Som exempel på sädan verksamhet kan nämnas löpande kontakter med
klienterna, behandlingsarbete och annan kuraliv verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dokumenlation av verksamheten är av
flera skäl nödvändig. Somjag har sagl tidigare är det i allmänhet en
förutsättning för att den enskilde skall kunna få insyn i ärenden som gäller
myndighetsutövning. För atl en klient hos socialtjänsten skall ha möjlighet alt
begära rättelse och anföra klago-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 Riksdagen I979I80. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregisler och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>434</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mål är del viktigt all det som har förevarit mellan honom
och sociahjänslen dokumenleras i behövlig utsträckning. Dokumentationen bör i
allmänhel ske i samråd mellan den enskilde och socialarbelaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all kommunernas revisorer och
slatliga lillsynsorgan som JO, JK och länsslyrelserna skall kunna utöva sina
uppgifter krävs del all verksamhelen dokumenteras i viss ulslräckning. En
eventuell besvärsprövning fömisätier att del överklagade beslutet och
underlaget för della finns bevarat. Även för socialtjänstens egen del är viss
dokumenlation nödvändig. För all kunna fullgöra sina uppgifter måsle
socialarbetaren ofta anleckna de uppgifter som klienterna lämnar och som han
själv skaffar fram. Vård- och behandlingsarbetet förutsäller vanligen kännedom
om klienlens förhållanden och lidigare vidlagna ålgärder. Del är särskill
viktigt all det finns lillräckliga anleckningar om della, när en annan
socialarbelare lar över behandlingsarbelel. Som jag har nämnl lidigare är
personalomsättningen slor i många socialförvallningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt kommunens socialljänsl
skall kunna planeras krävs del vidare en överblick som man endasi kan få om del
finns lillräcklig dokumenlation. Socialulredningen har här pekat på arbels- och
resursfördelning inom kommunens socialljänsl, budgelering och ekonomisk
konlroll, bevakning av förfatlningsstadgade frisler, åierkravsverksamhel,
uppföljning av vidlagna ålgärder, generella bedömningar av ålgärdsbehov,
miljömässiga bedömningar m.m. Inte minst viktigi är det vidare all
socialnämndens förtroendevalda ledamöler i stor utsträckning måste falla
tillbaka på den dokumentation som finns för alt kunna fullgöra sin uppgifl alt
i storl följa och överblicka nämndens verksamhel. Dokumenlation krävs även när
sådan verksamhel som det utgår slalsbidrag för skall redovisas. Slulligen vill
jag framhålla att viss dokumenlafion är nödvändig för all socialljänslen skall
kunna lämna dala lill socialstalisliken och för all kunna lillgodose
socialforskningens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag nämnde nyss finns del
regler i KL om prolokollföring hos nämnden. Vidare följer i praktiken en viss
dokumentalionsskyldighet av FL:s bestämmelser om handläggning av ärenden
rörande myndighels-utövning. Socialulredningen har föreslagit atl del i likhel
med vad som gäller nu skall föreskrivas dokumenlalionsskyldighel inom
socialljänslen för ulredning i ärenden hos nämnden. Del kan diskuleras om del
härulöver krävs generella föreskrifter för dokumenialionen inom socialljänslen.
Socialutredningen har övervägt denna fråga och inle funnil anledning föreslå
sådana föreskrifter. Som skäl för della har socialulredningen anförl alt det
rör sig om dokumentation för olika ändamål och all förhållandena varierar
mellan olika kommuner. Utredningen har därför inle funnil det vare sig önskvärt
eller prakliskl lämpligl alt föreslå sådana föreskrifter. Inle heller
remissinslanserna har föreslagit något sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens
uppfaUning och anser därför att det inle behövs andra generella föreskrifter om
dokumenlation inom socialljänslen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Personregister och personakter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>435</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än som har föreslagils i socialljänsllagsliftningen
(avsnill 2.17.2) och som följer av KL och FL. Socialutredningen framhåller dock
atl del vore värdefulh om socialslyrelsen efter samråd med Kommunförbundet
utfärdade allmänna råd om dokumenlationen inom socialljänslen. Flera remissinsianser,
bl.a. Föreningen Sveriges socialchefer, understryker behovet av allmänna råd i
dessa frågor. Även jag anser alt del föreligger behov av allmänna råd på delta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om del inle behövs några
yllerligare föreskrifter om dokumentationsskyldighelen, anser jag dock atl
omfattningen av dokumentationen behöver regleras i syfte atl stärka klienternas
inlegrilel och öka deras förtroende för socialtjänsten. Det gäller att se till
att del inle förs mer omfaltande dokumentation om klienternas personliga
förhållanden än som är behövligl för verksamhelen. Det är också väsenlligl all
dokumenlationen inte sparas längre än nödvändigt. Av belydelse från
inlegrilelssyn-punkl är framför allt sådana sammanställningar av uppgifler som
gör del lätt att få fram upplysningar om en viss person. Sådana
sammanställningar bmkar benämnas personregister. Registren kan vara antingen
manuella eller sådana som förs med hjälp av automatisk databehandling. Elt
personregister kan också bestå av akter som förvaras på ett sådant sätt att
det går att få fram personakten på dem som finns i regislrel. Socialnämndernas
personakter med sökregister som hör dit bildar därför personregister. Jag
återkommer till dessa frågor i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20.2 Socialregisterlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen (1936:56) om socialregisier
föreskriver att social nämnd eller annat kommunalt organ skall föra register
över hjälpverksamheten i kommunen. I detta regisler skall antecknas dem som
erhåller socialhjälp eller hjälp i annan form. Lagen ger inle några närmare
föreskrifter om hur registren skall föras. Della har medfört all regislren har
fåll olika omfattning och utformning ute i kommunerna. Det är självklart att
man inom socialtjänsten måste registrera utbetalad ekonomisk hjälp och andra
viktigare hjälpåtgärder för atl ha en nödvändig överblick över verksamhelen
och för att undvika dubbelbetalningar och bevaka de återkrav som behöver göras.
I de flesta kommuner innehåller emellertid registren långt fler uppgifter än
som krävs enligt socialregisteriagen. Som socialutredningen har redovisat
närmare har det från juridisk synpunkt rått oklarhet om vilken dokumentation
som egentligen omfattas av socialregisterlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller atl
det bör överlåtas ål de sociala nämnderna att själva bestämma vilka register
som behövs för deras verksamhel. Utredningen har därför föreslagil all
socialregisteriagen skall upphävas. Förslagel har inte föranlett någon kritik
från remissinstanserna. De som har uttalat sig i saken har tillstyrkt att lagen
upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens
uppfattning att det inte längre finns något behov av en lag som innehåller
tvingande bestämmelser för kommunerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>436</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att registrera hjälpverksamheten. Jag föreslår därför all
socialregisierlagen skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialregisierlagen innehåller
emellertid även annal än tvingande föreskrifter om regislrering. Där finns
besiämmelser om sekrelesskydd och föreskrifter om uppgiftsplikt till andra
myndigheler och bestämmelser om vilka myndigheler som kan få upplysningar från
socialregislren. Vidare innehåller lagen bestämmelser om utlämnande av
uppgifler ur socialregislren för slalislik och forskning. Om lagen upphävs
måsle dessa frågor lösas i annan ordning. Jag återkommer lill della i del
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill till sist erinra om all
del i olika sammanhang finns föreskrifter om skyldighel all lämna uppgifter
till kommunernas socialregisier. Sådana besiämmelser bör upphävas samtidigt med
socialregisierlagen. Om de fortfarande är sakligi motiverade, bör de ersällas
med molsvarande bestämmelserom uppgifisplikl lill socialnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20.3 Sekreless</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 den nu gällande sekretesslagen
(SekrL) finns i 14 S bestämmelser om sekreless för handlingar som rör barn- och
ungdomsvård, nyklerhelsvård och socialhjälp m.m. Sekreless gäller för uppgifter
som rör enskilds personliga förhållanden. I paragrafens andra slycke anges i
vilka fall sådana handlingar inle heller får lämnas ul lill den enskilde själv
och i iredje slyckel ges särskilda sekrelessregler om beslut. 1 paragrafens
fjärde slycke sladgas slulligen all uppgifter och anleckningar, vilka tillhör
socialregislren inle får utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om
socialregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av beslämmelserna i
socialregisierlagen framgår all uppgifler ur socialregislren inle får lämnas
ul till enskilda personer och inle ens lill den som uppgiften rör. I mål som
har gällt all få la del av allmänna handlingar har dock socialregislerbegreppet
fält en snäv tolkning och endasi ansetts gälla sädana register som har utgjort
sammanställningar av uppgifler. En närmare redogörelse för
socialregislersekrelessen har lämnats av socialulredningen i slulbelänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i samband med
förslagel all upphäva socialregisteriagen ullalal all del inle finns behov av
särskilda sekrelessregler för de regisler som kommer all föras inom
socialtjänsten och alt sekretessen för sådana regisler kan regleras av de
sekretessbestämmelser som skall gälla för socialtjänstens handlingar i övrigt.
1 förslaget till ny sekretesslag föreslås all sekreless skall gälla inom
socialljänslen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om del inle
slår klarl atl uppgiften kan röjas ulan alt den enskilde eller någon honom
närstående lider men. Föredragande departemenlschefen förklarar i proposifionen
all han delar socialutredningens uppfaUning all del allmänna sekrelesskydd som
skall gälla för uppgifter inom socialljänslen om enskilda bör vara lillräckligl
även för regislemppgifter. Någon speciell beslämmelse om regislersekreless för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>437</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialljänslen föreslås alltså inle. Della innebär således
all den nuvarande speciella begränsningen för enskilda all ur socialregisier få
la det av uppgifler om sig själva upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I socialregisterlagen har meddelats
förbud mol alt obehörigen yppa uppgift från regislrel. Eftersom förslagel till
ny sekrelesslag har ulformals så all reglerna åstadkommer både
handlingssekreless och tystnadsplikt saknas anledning all behålla en särskild
lyslnadspliklsregel för innehållet i socialljänslens regisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnl tidigare medger
socialregisterlagen inle all uppgifter lämnas ul till enskilda personer. Vilka
myndigheter och andra organ som får la del av uppgifler ur socialregister anges
i 6 och 7 SS lagen om socialregister. Denna räll tillkommer främsl de
kommunala organ som bedriver hjälpverksamhet. Vidare har statliga myndigheter
och vissa andra organ rätl atl för behandling av en ersättningsfråga efter
framställning få uppgift om ersällning som har betalats ut lill viss person som
finns i regislrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu gällande sekrelesslag innehåller
inskränkningar i enskildas räll enligl Iryckfrihelsförordningen alt la del av
allmänna handlingar. Däremol reglerar den inle ufiämnande av uppgifler i annan
form och ufiämnande av uppgifter lill andra myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till ny sekrelesslag
innebär i molsals till nu gällande lagsliflning i princip förbud mot all lill
annan myndighet eller lill annan verksamhelsgren inom samma myndighel lämna ul
uppgifter som är sekrelesskyd-dade. Borlsell från vissa undanlagsbestämmelser
om utlämnande av uppgifter lill bl.a. besvärs- och tillsynsmyndigheter skall
sekretesskyddade uppgifler inom socialtjänsten endasi få lämnas ul lill annan
myndighel som begär alt få ta del av dem med åberopande av uppgiftsskyldighel
som följer av lag eller förordning. Del behövs därför uiiryckliga bestämmelser
om all socialnämnden lill annan myndighet eller annan verksamhelsgren inom
samma myndighel skall lämna ut uppgifterom ulgiven ekonomisk hjälp för alt
förhindra felaktiga ulbelalningar. Sådana beslämrnelser hör hemma i
socialljänsllagen. Denna fråga behandlas närmare i specialmoliveringen. När
fråga uppkommer om all lämna uppgifler lill andra organ än myndigheter blir de
allmänna bestämmelserna i sekretesslagen lillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialregisierlagen innehåller även
besiämmelser om utlämnande av uppgifter för forskning och statistik. Jag
återkommer lill della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20.4 Personregisler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgifter om de enskilda klienterna
finns i socialnämndens protokoll och bilagor lill dessa, i socialregisier och
andra hos nämnden förda regisler och framför alli i personakterna. Dessa
personakler innehåller en mängd olika uppgifler om klienlen och hans anhöriga.
Som regel finns det en journal som innehåller löpande anleckningar över samtal
med klienten, vidlagna vård- och behandlingsåtgärder m. m. Dessutom finns det i
personakterna handlingar av skiftande nalur. Där förvaras ulredningar och
kopior</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Personregister och personakter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>438</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av beslul i lidigare avgjorda ärenden, kopior av yttranden
lill andra myndigheler, inkomna anmälningar och rapporter, läkarintyg, skriftväxling
med andra socialförvaltningar, arbelsförmedling, länsstyrelse, m.fl. myndigheler.
I personaklerna förvaras ofla också kopior av ulbelalningar och andra
verifikationer. Som sökregister lill personaklerna finns etl slag- eller
sökregister som är upplagt på namn och personnummer. Socialulredningen har
närmare redogjort för mtinerna vid uppläggning av personakler och frågor som
sammanhänger med della. Som har sagis lidigare bildar sökregister och därtill
hörande akter etl personregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 socialutredningens belänkande
framhålls all socialnämnden liksom andra myndigheler är skyldig att iaktta
objektivitel och saklighel i sin verksamhet. Av della följer alt del i
personaklerna endasi bör las in sådana uppgifler som har belydelse för
socialljänslens bedrivande. Ulredningen underslryker även atl uppgifter som
dokumenleras i ulredningarna skall vara korrekia och väl underbyggda.
Värdeomdömen som inle slöds av redovisade faktiska förhållanden skall undvikas.
Socialulredningen anser emellertid att del är prakliskl omöjligi all närmare
ange vilken dokumentation som bör samlas i personaklerna. Utredningen
framhåUer viklen av att nämnderna och tillsynsmyndigheterna vakar över alt
personakterna inle tillförs uppgifler som är onödiga eller förklenande för klienierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av remissinslanserna, bl.a.
socialstyrelsen och LO, stöder de principer som ulredningen har redovisat.
Remissinslanserna har inle förordal all särskilda föreskrifter skall utfärdas
om innehållet i personaklerna. Inle heller jag anser detla nödvändigl. Jag vill
dock framhåUa alt dessa frågor i behövlig utsträckning kan behandlas i de
allmänna råd som socialstyrelsen avses utfärda i fråga om dokumentationen inom
socialtjänsten. Ulgångspunklen bör då vara alt personakterna inle skall
tillföras onödiga uppgifler och att värdeomdömen som inte är fakliskl
underbyggda skall undvikas. Klientens svårigheter och problem bör beskrivas på
ett sakligt och objektivt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fömtom personakterna och
sökregister till dessa finns det olika lyper av regisler, som innehåller
sammanslällningar av uppgifler om klienterna. I många fall förs regisler över
klienierna och vidtagna åtgärder med hjälp av automatisk databehandling. 1 de
flesla fall förs sådana register enligl del s.k. KOSlS-syslemet, vilkel finns
beskrivet i socialulredningens belänkande. Del finns även andra regisler med
olika innehåll. Regisler över utbetalningar som har gjorts är vanliga.
Därutöver finns olika lyper av sammanställningar, t. ex. inkomna rapporter som
är ordnade i personföljd, servicekort m.m. Rutinerna varierar hos olika
kommuner. I molsats lill personaklerna, som även de bildar personregisler, rör
del sig här somjag nämnde nyss om sammanslällningar av uppgifler om klienierna.
Dessa regisler i mer inskränkl bemärkelse är upprältade för att underlätta
administrationen av socialljänslen. Från inlegritelssynpunkt skiljer sig dessa
personregisler - i del följande benämnda "regisler" - från
personak-lema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>439</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller all
uppgifter i sådana register är tillgängliga på etl mer omedelbarl sålt än som
är fallel med uppgifter i personaklerna. De lämnar upplysningar om den
enskilde klienten utan att samtidigt kunna ge en fullständig och objektiv
beskrivning av hans förhållanden. Regislren framstår därför som särskill
känsliga från integriielssynpunkl. DärtiU kommer atl de är mer lällillgängliga
och används av ell långl slörre anlal ijänslemän vid socialförvallningen än som
är fallel med den enskilda personaklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslär all i
registren endast skall fä tas in sådana personuppgifter som i andra sammanhang
normall är offenlliga, som namn, personnummer, adress, yrke och civilslånd.
Ulredningen föreslår dock all i regislren skall få las in beslul i
socialljänslen om ålgärd som innebär myndighetsutövning och del lagrum som
della grundas på. Sekretesskyddade uppgifter om klienterna skall i övrigt inle
få antecknas. Således skall enligt utredningens förslag uppgifl aldrig få las
in om orsak lill fallat beslut eller annan uppgift som kan innefatta värdering
av klientens förhållanden eller annars röja sekretesskyddade förhållanden. Inte
heller skall del få las in uppgifter om vidtagna åtgärder som grundas pä meddelande
från andra myndigheter, t.ex. rapporter om ingripande enligl lagen om
tillfälligt omhänderlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag om
begränsning av innehållet i regisler har balsals med lillfredsslällelse av
flera remissinsianser, bl.a. Sveriges socionomers riksförbund. Föreningen
Sveriges socialchefer och socialförvaltningen i Helsingborg, Däremol har
Kommunförbundet kritiserat förslagel därför atl del enligl förbundets mening
endasi skulle ha en marginell belydelse men samtidigt medföra en kraftig
kostnadsökning för adminislralionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare föreslagil all
socialregisterlagen skall avskaffas och all de sekretessregler som gäller för
socialljänslen i övrigl skall gälla för registren. I elt sådanl läge anser jag
för min del all innehållei i regislren på någol sätl bör regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När registren har byggts upp inom
socialvården, har det ofta i den allmänna debatten framhållits all regislren
inle bör innehålla s.k. "mjukdala". Vad som i olika sammanhang avses
med begreppet "mjukdala" är väl inle alltid fullt klart. Enligt de
försök lill närmare precisering som har föreslagits kan mjukdala innefalta
belyg, värderingar och andra subjektiva omdömen eller åsikler om en annan
person, i.ex. av lypen "nervöst lagd", "troligen
alkoholmissbrukare", eller över huvud lägel värderande omdömet) om
människors familjeförhållanden, uppförande, samhällsan-passning, psykiska
status, studieintensilet, prestation i arbelslivel m.m. (se prop. 1978/79: 109
om ändring i datalagen och datalagsliftningskommitléns delbetänkande (SOU
1978: 54) Personregister - Datorer -Inlegrilel). Till följd av datalagens
bestämmelser begränsas möjlighelerna all la in sådana uppgifler i
personregisler som förs med hjälp av automatisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakler</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>440</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dalabehandling. Även när det gäller andra typer av register
inom socialtjänsten är del angelägel all de hålls rena från
"mjukdala". Socialulredningens förslag innehåller enligl min mening
en i sak lämpligl avvägd gränsdragning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om utredningens förslag i viss
ulslräckning kan ge anledning lill ändrade adminislraliva rutiner ule hos
socialförvallningarna, anser jag ändå skälen för all reglera innehållei i
regislren vara så slarka all ulredningens förslag bör genomföras. Jag föreslår
därför atl del i socialljänsllagen skaU las in en beslämmelse med det innehåll
som socialulredningen har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftel med den föreslagna
beslämmelsen är som framgår av vad jag har sagl lidigare alt regislren inom
socialtjänsten endasi skall innehålla uppgifter som i andra sammanhang normalt
är offenlliga. Socialulredningen har föreslagit all della i lagtexlen skall
uilryckas så att i regislren inle bör tas in "uppgifler som är ägnade alt
röja enskilds personliga förhållanden". Som framgår av motivullalanden
till den föreslagna nya sekretesslagen avses med uttrycket "personliga
förhållanden" alla uppgifter som rör enskild person som I.ex. uppgifter
inom folkbokföringen. Således täcker detta begrepp även neutrala uppgifler om
yrke, ålder, adress elc. P.g.a. den skadeprövning som i förekommande fall skall
föregå beslut om utlämnande kommer emellertid sådana uppgifler som regel all
kunna lämnas ul. Med hänsyn lill den innebörd som uttrycket "personliga
förhållanden" kommer atl få i sekrelesslagen blir emellertid del förslag
som socialulredningen har lämnal att bli lerminologiskl missvisande. Jag vill
därför föreslå all den av socialulredningen föreslagna begränsningen i fråga om
innehållet i regisler ullrycks på del sättet all i regislren inle får las in
"uppgifler om ömlåliga personliga förhållanden". Del framgår då
lydligl att hinder inle finns mol all la in neuirala uppgifler. Jag älerkommer
i specialmotiveringen till frågan om sekrelesskyddel för sådana register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som utredningen har föreslagil bör
föreskrifierna tas in i socialtjänstlagen. Eftersom del inle är lämpligt all
meddela alllför detaljbelonade föreskrifter i lagen, anser jag del nödvändigt
alt på denna punkt komplettera lagen med närmare föreskrifter. Sådana meddelas
av regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer. Ansvarel vid
delegering bör i första hand anförlros socialslyrelsen, som innan
föreskrifterna meddelas bör samråda med Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom registren i många fall
förs med hjälp av automatisk databehandling, villjag påpeka all den föreslagna
bestämmelsen i socialljänsllagen och med stöd av denna utfärdade föreskrifter
inte inskränker dalainspektionens möjligheter atl meddela föreskrifter med
stöd av datalagen. I socialljänsllagen bör las in en erinran om delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad vissa
remissinstanser har anfört om skyldighelen att föra diarier viU jag fästa
uppmärksamhelen på all del jag har behandlal nu är personregisler. Med diarier
förslås i kronologisk ordning förda regisler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>441</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över inkomna och upprättade allmänna handlingar hos
myndighelerna. Skyldighel alt föra diarier regleras i förslaget lill ny
sekretesslag. Om socialslyrelsen anser alt del behövs, kan slyrelsen även
behandla diarieföringen i allmänna råd om dokumentationsskyldighelen hos
socialnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20.5 Utlämnande uv uppgifter för forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialregisteriagen får
uppgifler lämnas ut till enskild för vetenskaplig eller annan jämförlig
undersökning om "Irygghel kan anses vara för handen" all uppgifterna
inle kommer atl missbrukas lill men för enskild. Frågorom utlämnande prövas av
socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen beviljar årligen
ell inle obelydligl antal tillstånd alt för forskningsändamål erhålla uppgifter
ur socialregislren. Socialstyrelsens lillslånd gäller endasi uppgifler ur
socialregister, varvid begreppel socialregisier har gells en snäv lolkning och
har ansells gälla endasi själva regislrel. Socialulredningen har i silt
slulbelänkande lämnat en redogörelse för praxis när uppgifler lämnas ur
socialregisier för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskare som önskar la del av andra
handlingar hos socialnämnderna har enligl iryckfrihelsförordningens allmänna
bestämmelser att vända sig lill den myndighel där handlingarna förvaras, dvs.
till socialnämnden. Nämnden skall då pröva framslällningen i enlighel med
sekretesslagens besiämmelser. Del är främsl innehållei i personaklerna som har
varil aktuelll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 14 S förslå slyckel gällande
sekretesslag framgår att även ulan samtycke från den person som handlingen rör
skall handling lämnas ul, om del med hänsyn lill ändamålei och omsländighelerna
i övrigl finns irygghel för atl etl ufiämnande inle kommer au missbrukas lill
skada eller förklenande för den vars personliga förhållanden handlingen rör
eller för hans nära anhöriga. Behövliga förbehåll bör göras när en handling
lämnas ul. Socialnämnden skall alliså pröva frågan om en handling skall lämnas
ut för forskningsändamål mol bakgrund av dessa bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om socialregisterlagen upphävs,
försvinner även de särskilda bestämmelser som nu finns om att lämna ul
uppgifler ur socialregisier för forskningsändamål. I forisallningen gäller i
slällel beslämmelserna i den föreslagna nya sekrelesslagen. Så blir fallet i
fråga om såväl uppgifler i själva regislren som andra uppgifler inom
socialljänslen. Del blir då socialnämnden som får pröva saken, eftersom
handlingarna i allmänhel förvaras där. Socialulredningen har inle haft någol
atl erinra mot alt så blir fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 13 kap. 3 S förslagel till ny
sekrelesslag föreskrivs atl när myndighet i sin forskningsverksamhel från annan
myndighel erhåller uppgift som där är sekretessbelagd, gäller sekrelessen också
hos den mollagande myndighelen. Den sekretess som gäller inom socialljänslen
för uppgift om enskilds personliga förhållanden förs alltså över till den
myndighet där forskningen bedrivs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakler</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>442</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I moliven till 7 kap. 4 S förslaget
lill ny sekrelesslag anför chefen för justiliedepartemenlel bl.a. följande om
sekrelessen inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen framhåller
bedrivs i allmänhel den forskning för vilken uppgifter från socialljänslen kan
behövas vid någon slallig inslilution. För uppgifler som från socialljänslen
lämnals lill sådan inslilution kommer till följd av 13 kap. 3 S sekretesslagen
alt gälla samma sekreless vid inslilulionen och för dess personal som hos
socialljänslen. Utlämnande skulle, bl.a. med hänsyn härtill, åtminstone i viss
utsträckning stödjas på att någon risk för men inle föreligger. För alt
undanröja tvekan och slippa tvingas lill en lolkning av skaderekvisiiel som på
andra områden skulle minska dess skyddseffekt synes man emellertid böra meddela
en ullrycklig föreskrift i lag om all uppgifl kan lämnas för forskningsändamål.
Föreskriften kan byggas ut med vissa rekvisit för prövningen. Det är dock all
märka all mollagande inslilution eller funktionär i sin hanlering av moltagna
uppgifter kan bindas endast av sekretesslagen. Bestämmelser av angivet slag
behöver inte föras in eller särskill omnämnas i sekrelesslagen så länge fråga
endasi är om ufiämnande lill myndighel eller dess personal. De kan lämpligen få
sin plats i den föreslagna sociallagstiftningen. Någon särskild föreskrift om
utlämnande av uppgifler lill forskare som inle är knuten till myndighet på säll
anges i 1 kap. 7 S sekrelesslagen förefaller inle behövlig. Skaderekvisiiel
utesluter nämligen inle all uppgifter kan lämnas ut lill sådan forskare.
Möjlighelen enligt 14 kap. 9 S all föreskriva tystnadsplikt m. m. för
mottagaren bör f ö. regelmässigt utnyttjas i sådana fall. Slulligen kan regeringen
enligl 14 kap. 8 S pröva om uppgiften får lämnas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 14 kap. I S förslagel till ny
sekrelesslag följer atl sekretesskyddade uppgifler inom socialljänslen får
överlämnas med slöd av lag eller förordning, i vilken uppgiftsskyldighel är
föreskriven. När nuvarande bestämmelser i socialregisterlagen försvinner,
anser jag atl det bör utfärdas uttryckliga föreskrifter om överlämnande av
sådana uppgifter till annan myndighet för forskningsändamål. Sådana
föreskrifter bör las in i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller bl. a.
viklen av atl de enskilda klienlernas inlegrilelsskydd tillgodoses så all
tilltron till sekrelessen inom socialljänslen tryggas. Ulredningen framhåller
all det med hänsyn härtill krävs nödvändiga garantier för att lämnade uppgifter
inte kommer att missbrukas. Eftersom forskningen vanligen bedrivs vid någon
statlig forskningsinslilu-lion, bör lillståndsbesluten enligt utredningens
mening riktas lill den myndighel där forskningen skall bedrivas och inle lill
den enskilde forskaren. Möjlighet skall dock finnas all utlämna uppgifter även
till enskilda forskare, om forskningen inle är avsedd atl bedrivas vid eller
under ledning av myndighel. Mol bl.a. den här bakgrunden anser ulredningen all
del i ullämningsbesluien bör anges samlliga personer som skall få la del av
individrelaierade uppgifler som omfallas av lillslåndel och inle bara den
forskare som leder projeklel. Andra än de som omnämns i besluiel bör alltså
inte få la del av uppgifterna. Vidare bör man ålägga dem som får del av
uppgifterna tystnadsplikl. För alt åstadkomma en enhetlig tillämpning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>443</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fråga om utlämnande av uppgifter eller handlingar för
forskningsändamål föreslår utredningen vidare all regeringen skall uppdra ål
socialslyrelsen alt utfärda allmänna råd till socialnämnderna.
Socialulredningens synpunkler har inte föranlett någon kritik under
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår alt del i
socialljänsllagen skall las in en bestämmelse om alt socialnämnder på begäran
lill slallig myndighel för forskningsändamål skall lämna ul uppgifter rörande
klienlernas personliga förhållanden, om det kan ske ulan risk för all den
enskilde eller någon honom närstående lider men. De synpunkler som
socialulredningen har framfört bör vara vägledande för en sådan prövning. Jag
återkommer lill delta i specialmotiveringen. Med hänsyn lill innehållet i 13
kap. 3 § i förslaget till ny sekrelesslag saknas det anledning all föreslå
särskilda tyslnadspliklsbesiäm-melser för den personal som hos den mollagande
myndighelen är behörig att ta del av uppgifterna. Jag anser atl socialstyrelsen
bör få i uppdrag all utfärda allmänna råd lill socialnämnderna i fråga om
ufiämnande av sekre-lesskyddade uppgifler inom socialljänslen för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ufiämnande av sekretesskyddade
uppgifter lill enskilda forskare regleras omedelbarl av sekretesslagens
bestämmelser. Som chefen för juslitiedepartementet har framhållit utesluter
inle sekrelesslagens besiämmelser au uppgifter kan lämnas även i ell sådanl
fall. Del lorde då regelmässigt bli aktuellt att meddela nödvändiga förbehåll
enligl 14 kap. 9 S sekrelesslagen om inskränkningar i motiagarens räll alt
förfoga över utlämnande av uppgifter m. m. Även detta kan närmare behandlas av
socialstyrelsen i de allmänna råden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen bör erinras om att
datainspektionen har möjlighet atl meddela särskilda föreskrifter om innehållet
i sådana regisler som förs med hjälp av automatisk databehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,20.6 Utlämnunde uv uppgifter för stutislik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I socialregisierlagen har del
registerförande organet ålagls alt lämna statistiska uppgifter ur register
enligl de föreskrifter som regeringen låter utfärda. Sådana bestämmelser har
utfärdals i kungörelsen (1968:492) om socialvårdsslalistiska uppgifler av
kommun. I denna sägs det att det åligger kommun alt lill statistiska
centralbyrån (SCB) årligen före den I april lämna statistiska uppgifter för
nästföregående kalenderår om socialhjälp, åldringsvård saml vård om barn och
ungdom inom kommun och vissa uppgifter rörande tvångsåtgärder enligt NvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare skall kommun efter anmaning
lämna sådana uppgifter som behövs för särskilda statistiska undersökningar på
socialvårdens område. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som
har fastställts av SCB i samråd med socialstyrelsen och efler hörande av
Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kungörelsen lämnar således myckel
vida ramar för SCB all föreskriva vilken slatislik som skall lämnas. I fråga om
de uppgifter om individer som nu lämnas från kommunerna kan i korthel sägas
följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregisler och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>444</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom barn- och ungdomsvården lämnas
uppgifler om barn som har varil föremål för social nämnds ingripande enligl BvL
och om fosierbarn som slår under nämnds tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom nykterhelsvården lämnas
uppgifter om anstånd med tvångsinlagning på vårdanstalt, om förverkande av
sådanl anstånd och om upphörd övervakning enligt NvL. Dessa uppgifter
innehåller inte redovisning av orsak lill åtgärder. Beslul om övervakning
enligl 15 S NvL redovisar kommunen lill riksskalleverket. Riksskalleverket
vidarebefordrar dessa uppgifter lill SCB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom socialhjälpsomiådel lämnas
uppgifl om utgiven socialhjälp med angivande av nalionaliiel. familjetyp, antal
barn, anlal månader varunder utbetalning av socialhjälp har förekommit och om
hjälp har lämnals för bekostnad av utbildning, näringshjälp eller annat
frivilligt ändamål saml om ersättning har sökts för ulgiven socialhjälp som
anses ulgöra förskoll på socialförsäkringsförmån. Uppgiftema omfattar i övrigl
inte orsak lill socialhjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resultaten redovisas i SCB:s
publikation Socialvården och i serien Statistiska meddelanden. Syftel med
produklen är all ge en samlad redovisning av socialvårdsstatisliken.
Huvudkonsumenler är socialdepartementet, socialslyrelsen. Kommunförbundel.
kommuner, sociala forskningsin-sliiulioner, riksdagens upplysningsljänst,
massmedier m. fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den individrelaierade statistiken
är således f.n. knuten till beslul som nämnderna har fattat som gäller
myndighetsutövning, t. ex. tvångsåtgärder inom barn- och ungdomsvården och
nykterhelsvården saml lämnad socialhjälp. Socialtjänsten kommer i
fortsäliningen att i betydligl mindre Ulslräckning innefalia
myndighelsuiövning. Della medför all underlaget för den framlida statistiken
kommer atl bli hell annorlunda och att nya krav kommer atl slällas på
sialislikrapporleringen. Socialutredningen har framhållil all det även i
fortsäliningen kommer atl ha slor belydelse all få fram en cenlral statistik
för all man skall kunna överväga om behovet av stödåtgärder inom socialljänslen
och följa upp de vidtagna åtgärdernas effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen har inle behandlat
frågan hur socialstalisliken i framliden bör ulformas men understryker atl man
från inlegritelssynpunkt i möjligaste mån bör undvika individrelalerad
statistik inom socialljänstområdet. Detla har enligt ulredningens mening
väsenllig belydelse för atl klienierna skall få förtroende för sekretesskyddet
inom socialtjänsten. Ulredningen framhåller vidare följande. En mängdrelaterad
stalistikrapporiering bör i allmänhel vara tillräcklig som underlag för den
centrala socialtjänststalisfi-ken. även om denna inte blir lika förfinad. När
del är nödvändigl all ta fram individrelaierade uppgifter, bör detla inte
sällan kunna ske genom selektiva undersökningar som ulförs av SCB eller
forskare och som baseras på det primärmalerial som finns i kommunerna eller del
primärmalerial som har undantagits från gallring. Synnerligen angelägna
samhällsbehov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>445</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan motivera en individrelalerad statistik som möjliggör
resultatredovisningar m. m. över längre tidsperioder. Kraven på restriktivitet
i fråga om sådan statistikproduktion bör kunna iakllas vid den beslutsprocess
som skall göra del möjligi atl sälta igång ell sådant program. När SCB skall
begära anslag hos regeringen för sådan statistikproduktion, bör SCB vara
skyldig atl redovisa de förhållanden som anses innebära alt denna slalislik
svarar mol "synnerligen angelägna samhällsbehov". Regeringen inhämlar
datainspektionens yllrande före sill beslul resp. förslag lill riksdagen, som
då slulligen beslular. På della sätl finns de bäsla tänkbara garantier för all
man tillgodoser säväl den enskildes behov av sekretesskydd som samhällels
behov av underlag för social planering, åtgärdsinriktade insalser och
reformpolitik saml för den demokraiiska opinionsbildningen och besluisprocessen
över huvud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har
synpunkler på slatistikproduklionen framförts från Kommunförbundel, SCB och
länsslyrelsen i Blekinge län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundel inslämmer i atl man
i görligaste mån bör undvika individrelalerad statistik. Förbundel framhåller
även all del måsle vara kommunernas egel behov av informalion som skall vara
avgörande för slatistikinsamlandet. SCB förklarar alt man i princip delar utredningens
uppfattning atl restriklivilel bör iakltas i fråga om individrelalerad
slalis-likredovisning inom socialtjänslområdet. SCB framhåller dock att
statistiken till vissa delar förutses behöva bli baserad på en redovisning i
vilken individen kan identifieras I.ex. genom personnummer eller ärendenummer.
Exempel på delta är statistik över samhällels insalser för medlemmar i familjer
eller hushåll, longitudinella studier och vissa specialundersökningar.
Länsstyrelsen i Blekinge län anser atl det behövs en individrelalerad
statistik för en redovisning av sociala problem på det regionala och lokala
planet. Länsslyrelsen förklarar dock alt den i princip är överens med
socialulredningen om all en individrelalerad statistik inom
social-tjänstområdel i möjligasle mån bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl min mening har
socialulredningen framfört välgrundade skäl för all den individrelaierade
slalistiken inom socialtjänslområdel bör begränsas. Denna principiella
uppfaUning har heller inle mött någon kritik under remissbehandlingen. Jag
förordar all de av ulredningen framlagda principerna för
stalislikredovisningen skall ijäna som grund för ulformningen av den framlida
socialstalisliken. När socialregisierlagen upphävs, bör beslämmelsen i denna
om utlämnande av uppgifler för statistik ersättas med en molsvarande
beslämmelse i socialljänsllagen. Föreskrifter om vilka regler som skall gälla
för all lämna ut individrelaierade slalislikuppgifler från socialljänslen bör
dock meddelas av regeringen. Utlämnade uppgifler kommer atl omfattas av
sekrelesslagens bestämmelser om sekrelesskydd för slalisliskl primärmalerial.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakler</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>446</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20.7 Gullring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna beslämmer själva om
vården av sina arkiv. Kommunallagen föreskriver all arkiven skall vårdas
enligl de föreskrifter som kommunfullmäktige beslutar. Det finns inle några
generella gallringsföreskrifter för de kommunala arkiven. På regeringens
uppdrag har riksarkivet efler samråd med Kommunförbundel ulfärdal råd och
anvisningar om gaUring av socialnämndernas arkiv. I socialulredningens
slulbelänkande lämnas en redogörelse för delta. Personaklerna omfattas dock
inle av dessa råd och anvisningar. Vanligen arkiveras dessa utan gallring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har framhållil
alt del hos socialförvaltningarna finns en omfattande dokumentation som berör
de enskilda klienterna och all del från integriielssynpunkl är angeläget all
denna minskas. Ulredningen anför vidare all tyngdpunkten av socialnämndernas
verksamhel kommer all förskjutas från myndighelsulövande uppgifter till service
och rådgivning och därmed jämförlig verksamhel. Som en följd av detta föreslås
också en förhållandevis långtgående sekretess för de uppgifler som därvid
lämnas. Man kan därför enligt utredningen vänta sig all anteckningar i personakterna
i än högre grad än vad som är fallel nu kommer att innehålla känsliga uppgifter
om klienlernas och deras anhörigas personliga förhållanden. Del är uppgifler
som ofla har lämnals i förtroende. Del framstår då som myckel angeläget och
följdriktigt att gallringsbestämmelser utfärdas så all sådana uppgifter inte
förvaras för längre tid än som är moliveral från vård- och behandlingssynpunkt.
Ulredningen utlrycker förståelse för all socialtjänstens klienter kan känna
oro över all känsliga uppgifler av personlig karaklär om dem själva och deras
anhöriga arkiveras ulan lidsbegränsning, så som är fallel f n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av socialljänslens behov av dokumentation för
atl genomföra sina uppgifter föreslår socialulredningen en generell
gallringsfrist på tre år belräffande personakterna. Av praktiska skäl föreslås
tiden räknad från dalum för sista anteckningen i akten. Utredningen belönar del
angelägna i att anleckningar kontinuerligl förs i akten när det är fråga om
pågående förhållanden. Från gallringen skall enligt förslagel undantas
handlingar om fastställande av faderskap och underhåll med hänsyn till dessas
värde som bevisurkunder. Ulredningen förklarar vidare att forskningens behov
av primärmaterial bör kunna lösas genom atl viss del av materialet tas undan
från gallringen. Utredningen säger dock all den inle har haft anledning aU
presentera någol förslag i denna del, eftersom dessa frågor inte har legat inom
ramen för utredningens uppgifler. Beträffande registren föreslår ulredningen en
molsvarande gallringstid på tre år räknal från den lid anteckningen avser.
Detta innebär att anleckningar som rör elt pågående förhållande. I.ex.
placering av ett barn utanför hemmel, skall gallras ul försl ire år efler att
det förhållande som anteckningen avser har upphört. Gallringsförslagel har fåll
elt blandat mollagande av remissinstanserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Personregister och personakler</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>447</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det stora flertalet av dem har dock antingen uttryckligen
slöli förslagel eller inle riklal någon krilik mot delta. Bland dem som stöder
förslagel är socialslyrelsen och Kommunförbundel. Sundsvalls kommun fiamhäller
all del är viktigi all gallringsförslagel genomförs därför all många människor
i dag avslår från atl uppsöka socialvården av rädsla för atl "hamna i papperen".
Helt negaliva lill förslagel släller sig däremol Svea hovräu och Sveriges
läkarförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa remissinsianser som har
yllral sig i frågan anser all gallringsfrislen är alltför kort för all del
skall vara möjligt all lillgodose kravel på en helhelssyn inom socialljänslen
och behövligl underiag för ulredningar. Bland dessa remissinsianser finns fiera
länsstyrelser, bl.a. i Malmöhus. Gävleborgs och Örebro län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna har
kritiserat förslagel därför all de har ansett gallringsfrislerna alllför korla
med hänsyn till kravet på utredningar i ärenden om barn- och ungdomsvård. Dil
hör bl. a. kammarrätten i Göleborg, länsslyrelsen i Älvsborgs län och
Slockholms kommun. JO ullalar atl även om en lidsgräns på Ire år kan godtas när
del gäller vuxna klienter, skulle en sådan gallringsregel få olyckliga
konsekvenser för barn- och ungdomsvårdens del. JO säger vidare att anlagandet
atl äldre uppgifler skulle sakna relevans för bedömningen av ell enskill ärende
inte kan upprällhållas inom barn- och ungdomsvården. Den omständigheten all
inga anmärkningar mol elt barns förhållanden har kommil in på tre år utgör
ingen garanti för alt barnel har haft del bra under denna lid. Del är ofla
slumpen som avgör om och när anmälningar görs om i.ex. barnmisshandel eller
andra missförhållanden i ell barns hemmiljö. Beträffande vissa slags uppgifler
är del enligt JO vidare av särskill inlresse alt kunna bevaka om etl mönster
upprepas. Sådana uppgifter är t.ex. tidigare misshandel eller vanvård av äldre
syskon till barnet. Även vissa psykiska sjukdomstillstånd hos barnels vårdare
eller annan i dess omgivning förtjänar atl uppmärksammas. JO anser därför att
den föreslagna gallringsregetn inle bör genomföras generellt ulan måsle förses
med vikliga reservationer, när del gäller uppgifler om allvarliga
missförhållanden som rör barn. Enligl JO:s mening bör gallringsregeln
konslmeras så all dylika uppgifler inle gallras lidigare än efler lio år eller
den senare dag när barnel uppnår myndig ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
lillslyrker i princip förslagel men framhåller alt uppgifler om
tvångsingripande mol olämpliga vårdare måsle sparas längre än ire år. För all
lillgodose barnens rätt måsle speciella regler skapas för arkivering av sådana
handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många remissinstanser framhåller
all man måsle klargöra forskningens behov av materialet och utfärda särskilda
bestämmelser för detla ändamål, innan gallringsförslagel kan leda till
lagsliflning. En sådan uppfattning redovisas av bl.a. SACO/SR.
brottsförebyggande rådel. rektorsämbetet vid Stockholms universitet och
institutionen för socionomulbildning -socialhögskolan vid Slockholms
universilel. Vissa remissinsianser ifråga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>448</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätter om det över huvud tagel är möjligi all genomföra
förslaget med hänsyn lill effekterna på den sociala forskningen. Sådana
synpunkler framförs av bl. a. medicinska fakulieisnämnden vid Lunds
universilel, Diakonsällskapel och Sveriges socialförbund. Andra
remissinsianser. bl.a. samhällsveienskapliga inslilulionen vid Slockholms
universilel. presenlerar egna principförslag om gallring. SCB framhåller all de
föreslagna gaUrings-reglerna medför att exempelvis specialstudier över en
längre period bakåt i liden inle kan göras. SCB vill därför rikla
uppmärksamhelen på all den kommande behovsanalysen av slalislik inom
socialtjänsten kan resullera i att man behöver göra vissa undanlag från
gallring för all lillgodose statistiska ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De föreslagna
gallringsbestämmelserna har behandlats utföriigt i elt remissyurande av
riksarkivet. Riksarkivet framhåller all socialulredningens förslag i viss mån
innebär en ny syn på gallringsfrågan, eftersom utredningen har låtit sill
synsäll beslämmas av inlegriielssynpunkler. Om man väljer all lösa gallringsfrågan
enligl ulredningens förslag, blir forskningen näslan hell hänvisad till de
lypområden som kan komma att väljas ul. Urvalel av sådana områden blir därför
av siörsla betydelse. När forskarna vill klarlägga orsaker och
utvecklingslinjer, blir de i hög grad hänvisade till longitudinella sludier i
vilka individer och händelseföriopp följs genom tiden. Motsättning mellan de
etiska-moraliska gallringsönskemålen och den moderna på slora samhällsförlopp
inrikiade forskningen är sålunda i vissa avseenden skarp. Vid avvägningen
måste enligt riksarkivets mening de vetenskapliga kraven ges etl avsevärl
slörre beaktande än vad socialulredningen har gjorl. Den problemorienterade
forskningen är med nödvändighet beroende av källmaterial, som redovisar
missförhållanden och brister, eftersom del är svårigheier av sådan art som
forskarna främsl vill söka avhjälpa. I ell samhälle som har blivit alltmer
beroende av vetenskapligi ulvecklingsarbcle kan dessa behov inte förbises.
Riksarkivel förordar för sin del att gallringsfrågan löses genom all mindre
väsenfiiga handlingar gallras ur personaklerna enligl regler, som bör övervägas
särskill. Om emellertid regeringen väljer att föreslå all personaklerna skall
gallras ul i sin helhel, bör materialet bevaras inom klart angivna områden som
utväljs efter ingående undersökningar och överiäggningar med forskare och
under hänsynslagande lill andra molsvarande urvalsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del vill jag säga
följande. För all socialtjänsten skall kunna ge människorna en effektiv hjälp
är det nödvändigl all klienterna med förtroende kan lämna uppgifter till
socialtjänsten om sig själva och sina anhöriga. Socialljänslen skall i princip
vila på frivillighelens grund. En förulsällning för verksamhelen blir då all
människorna frivilligi söker upp socialbyråerna. Som socialulredningen har
pekat på är del emellertid så all många avhåller sig från delta av rädsla för
atl personliga uppgifler om dem då kommer alt arkiveras för framtiden. Från
allmänna inlegriielssynpunkler framslår del även i princip som olämpligi all
ömlåliga personliga uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Personregister och personakter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>449</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om enskilda människor sparas för längre lid än de behövs
för det ändamål för vilket de har samlats in. Vid sidan av dessa
integriietsskäl måste också beaktas atl del av arkivekonomiska skäl förr eller
senare måsle bli nödvändigl atl i någon form gallra socialnämndernas
personregister. Enligl min mening finns det säledes mycket starka skäl för alt
gallra de personregister som förs inom socialljänslen. Jag anser därför att det
i den nya lagstiftningen bör tas in en bestämmelse om gallringsplikt för
socialnämndernas personregister i huvudsak i enlighet med vad
socialutredningen har föreslagit. Förslaget om gallring av personregister är
inle avsell att inskränka på dalainspektionens möjligheter att med stöd av
dalalagen meddela föreskrifter om gallring av sådana personregisler som förs
med hjälp av automatisk databehandling. En uttrycklig erinran om detta bör tas
in i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlidigl som jag således - i
likhet med bl.a. socialstyrelsen och Kommunförbundel - tillstyrker att
socialulredningens förslag om obligatorisk gallring genomförs - vill jag inte
bortse från att förslaget i vissa delar har utsatts för en kraftig och i många
avseenden välgrundad kritik. Vad först gäller liden för gallringens
genomförande anser jag att denna är alltför snävt tilltagen. Jag föreslår i
stället att gallringsfristen skall bestämmas till fem år. Därmed bör kravet på
tillförlitligt underlag för utredningar i nya socialljänstärenden i allmänhet
bli tillgodosett. Har ansvarel för socialtjänsten åt en klient förts över till
en annan nämnd, skall gallringsplikten räknas från sista anteckning i akten
hos den nämnden. Så länge kontakterna med socialtjänsten inte varaktigt har
avbrutits, skall nägon gallring inte äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller barn- och
ungdomsvården kan del emellertid inte uteslutas att ens en utsträckt
gallringsfrisl alltid är tillräcklig för att tillgodose behovet av
tillförlitligt material som grund för utredningar i ärenden om vård av barn och
ungdom. Det får inte bli så att de ungas rättssäkerhet äventyras. Framför allt
när del gäller ärenden, i vilka det har varil aktuellt att ingripa mot
olämpliga vårdare, finns del ett behov att spara gjorda utredningar för en
längre tid. Jag kan i allt väsenlligt ansluta mig till de synpunkler som har
framförts av JO och Sveriges socionomers riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka urvalskriterier som skall
gälla för att utredningsmaterialet skall bevaras för längre tid och vilka
gallringsfrister som kan accepteras beträffande sådant material bör bli
föremål för närmare överväganden. En utgångspunkt måste då enligl min mening
vara att undantag från gallring bör göras enligl objektivt fastställda regler.
Handlingar om vissa klienter får inte sparas efter en subjektiv prövning, som
av dessa kan uppfattas som godtycklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som på ett eller
annat sätt företräder forskningen har i allmänhet ställt sig kntiska till
gallringsförslaget. De har ansett att detta skulle äventyra den framtida
sociala forskningen. Många av dem synes </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>29 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>450</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>likväl i princip vara positiva lill gallring, under
förulsällning alt forskningens behov av primärmaterial kan tillgodoses. Jag
delar i princip socialulredningens bedömning all denna fråga kan lösas genom
all viss del av materialel undanlas från gallring. Socialulredningen har inle
lämnal någol förslag om hur detta skall gå lill. Någol sådanl har heller inle
ingått i ulredningens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del måsle enligl min mening vara en
strävan all finna regler som säkrar den framlida sociala forskningen. Del kan
inle uteslutas atl det blir nödvändigl med relativt långtgående undanlag för
all säkerslälla forskningens behov. Frågan är så viklig all den bör bli föremål
för särskild ulredning. Jag kommer därför inom kort all begära regeringens
bemyndigande all få tillkalla en ulredare jämte experter för att undersöka
vilka undantag från gallringen som behövs för all säkra den framtida
forskningens behov av primärmalerial. Ulredningsarbetel, som är avsett all
bedrivas skyndsaml, skall ske i nära samarbete med riksarkivel och
Kommunförbundel. Ulredningsuppdragel innefallar även frågan om behövliga
undanlag från gallringen för all Irygga rällssäkerhelen inom barn- och
ungdomsvården. Ulredningen skall vidare behandla vissa specialproblem som har
uppmärksammats under remissbehandlingen. Mol bakgrund av denna utredning får
del sedan ankomma på regeringen all meddela de undantag från gallring som har
förulsälls i lagförslaget. I sammanhanget bör man även ulreda behovel av
särskilda föreskrifter om aklbildningen i socialnämndernas personregisler och
de praktiska problem som kan uppslå när ansvarel för socialljänslen ål en
klienl har gåll över lill en annan socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För nyiillkommel material blir det
enligt lagförslaget akluelli med gallring fem år efler lagens ikraftträdande,
dvs. försl under 1986. Till dess finns del enligl min mening gotl om lid all
avgöra vilka undanlag som måsle göras från den generella gallringspliklen. I
fråga om nyiillkommel malerial föreligger således inle någol hinder mol all
redan nu lagstifta om gallringsplikl för socialnämndernas personregisler.
Annorlunda förhåller del sig med sådanl malerial som har lillkommil före
socialljänsllagens ikrafiirädande. En gallring av det äldre materialel bör
självfallel inle göras innan nödvändiga undanlagsföreskrifler har meddelats.
Jag föreslår därför en särskild övergångsbestämmelse till den nya
lagstiftningen med innebörd att gallringsbeslämmelserna belräffande malerial
som härrör sig till tiden före lagens ikraftträdande träder i krafl försl den I
januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21 Socialstyrelsens och länsstyrelsens uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen tillsatte år 1974 på
förslag av socialstyrelsen en ulredning för översyn av socialstyrelsen (ÖSoS).
Enligl regeringens direktiv skulle styrelsen pröva om slyrelsens organisation
och arbelsformer behövde ändras. Utredningen redovisade år 1978 sina förslag
(Socialstyrelsens framtida organisation och arbelsformer, del I cenirala
verkel, del 2 regional organi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>451</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sation).
Efter remissbehandling av utredningen tillsattes en särskild beredningsgmpp
inom socialdepartementet méd ujjpgift atl utarbeta beslutsunderiag för
regeringens slällningstagande till socialstyrelsens framtida uppgifter och
organisation. Gruppen har i april 1979 slutfört sitt uppdrag och redovisat sill
arbete i rapporten Socialstyrelsen - roll, uppgifler, organisation.
Regeringens förslag kommer inom kort all läggas fram i en särskild
principproposilion om socialstyrelsens uppgifler och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De förslag i den nämnda propositionen som gäller
socialstyrelsens roll och uppgifter i fråga om socialtjänsten har gmndats på
vad jag i fortsättningen kommer alt säga om styrelsens verksamhetsformer på
central och regional nivå. Jag behandlar vidare länsslyrelsens
tillsynsuppgifter beträffande socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.21.1
Den statliga tUlsynen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt nuvarande bestämmelser skall slaten utöva en
tämligen omfaltande tillsyn över den kommunala socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen är den centrala myndigheten för
nykterhetsvården. Såväl länsnykterhetsnämnder som kommunala nykterhetsnämnder
står under socialstyrelsens tillsyn och skall rätta sig efler styrelsens
anvisningar för verksamheten (3 och 4 SS NvL). På det regionala planet skall
länsnykterhetsnämnden bl. a. se till att de kommunala nykterhelsnämndema fullgör
sina uppgifter. Kan länsnykterhetsnämnden inte åstadkomma rättelse på annat
sätt eller om etl omedelbart ingripande behövs, skall nämnden vidta de åtgärder
som den kommunala nämnden är skyldig att fuUgöra. Arbetet hos
länsnykterhetsnämnden leds av en nykterhetsvårdskonsulent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom socialhjälps- och barnavårdsområdena är
socialstyrelsens uppgifter av rådgivande och vägledande karaktär (53 S ShjL, 5
S BvL). Länsstyrelserna skall övervaka socialnämndernas och
barnavårdsnämndemas verksamhet. Länsstyrelsen skall noga följa tillämpningen av
ShjL och se till att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt säll. Om en
kommun inte lämnar behövlig obligatorisk socialhjälp, skall länsstyrelsen
ålägga kommunen att fullgöra sin skyldighet. Länsstyrelsen skall också vidta
den åtgärd som behövs för alt avhjälpa annat missförhållande (52 S ShjL). För
bam- och ungdomsvården finns motsvarande bestämmelser (4 S BvL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsslyrelseinstmktionen innehåller en allmän
bestämmelse om att länsstyrelsen inom sitt verksamhetsområde skall vaka över
atl kommunerna fullgör vad som åligger dem enligt lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialvårds- och barnavårdskonsulenter bilräder
länsslyrelserna med frågor som rör socialhjälp resp. barn- och ungdomsvård.
Dessa konsulenter är inle som nyklerhelsvårdskonsulenterna representanter för
en fristående regional myndighet. Barnavårdskonsulenten hör under länsstyrelsen,
medan socialvårdskonsulenten har socialstyrelsen som huvudman.
Socialvårdskonsulenten skall biträda länsslyrelsen i fråga om socialhjälp och
bamavård, gå socialstyrelsen till banda samt råda och upplysa social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>452</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnder och barnavårdsnämnder. Barnavårdskonsulenten har
motsvarande uppgifter i förhållande lill länsslyrelsen, myndigheler och
enskilda om barn- och ungdomsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 praktiskt tagel alla län har de
tre konsulenlverksamhelerna (nyklerhelsvård, socialvård, barnavård)
samordnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.2 Socialulredningens förslug</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen drar redan i
principbelänkandel upp vissa riktlinjer för den slatliga tillsynen.
Socialdepartementets uppgifter sammanfallas i fyra huvudpunkter, nämligen
formulering av övergripande mål och samordning av olika verksamheler inom
ämnesområdet, planering, anslagsfrågor, lagstiftningsfrågor.
Socialdepartementet skulle enligl ulredningen inle la del i den direkla,
fortlöpande uppföljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsens uppgifler borde
enligl utredningen förskjutas från traditionell myndighetskontroll till
samordnings- och utvecklingsuppgifter. Denna förändring underlällades om
slyrelsen i enlighel med ulredningens förslag befriades från att vara huvudman
för institutioner och alt handlägga enskilda vårdärenden. Ulredningen
sammanfaltar socialslyrelsens uppgifter i sex punkter, nämligen allmän
utveckling av ämnesområdel, ularbe-tande av rikllinjer, utveckling av
socialvårdsmelodik, planering, upplysnings- och utbildningsverksamhet,
uppföljning. Det sociala arbetet borde enligt ulredningen inte bindas av
delaljerade föreskrifter. Socialslyrelsens nuvarande rätt atl ge kommunerna
bindande anvisningar för nykterhetsvården skulle upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen föreslog vidare i principbelänkandel
länsslyrelsen som lillsynsorgan för den kommunala socialljänslen. Den sociala
verksamhelen på länsnivå borde samordnas och inordnas som en enhel i
länsslyrelsen. Socialslyrelsen skulle ha rält alt ge direktiv i sakfrågor
direkl lill enhelen, som föreslogs bli ell konlakiorgan mellan slyrelsen och
socialljänslen. Enhelen borde vidare ha lill uppgifl all ge informalion och
vägledning saml impulser lill utvecklingsarbele, vara "klagomur" för
allmänhelen, tillföra den regionala planeringen sociala aspekier samt medverka
i bl. a. planering och samordning av de inslilulionella vårdresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissopinionen var övervägande
positiv till den föreslagna lyngd-punktsförskjuiningen i socialslyrelsens
uppgifler. Flera remissinstanser, bl.a. socialstyrelsen, underströk emellertid
alt lillsynsuppgiften måste tillmätas stor betydelse även i framtiden.
Remissinstanserna var i slort sett överens med socialulredningen om den
regionala socialljänslorganisa-tionen. Bl.a. Kommunförbundel och stalskonloret
ifrågasatte emellertid behovet av en sådan organisation. Några remissinstanser
ville all socialslyrelsen skulle vara huvudman för enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I slutbetänkandet går
socialutredningen på i storl sell samma linje som i principbelänkandel.
Utredningen framhåller atl den föreslagna målinriktade ramlagen skapar delvis
nya förulsällningar för den statliga uppfölj-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länssf.na .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>453</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen oeh tillsynen. Lokala variationer i servicenivån är
visserligen inte önskvärda. Men detaljanvisningar och traditionell
myndighetskontroll är enligl utredningen inle förenligl med inlenlionerna bakom
lagkonsimk-lionen alt anpassa medel och metoder till den aktuella situationen i
varje särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Della föruisätter bl.a. elt
flexibelt regelsyslem. Ulredningen vill därför ge ökad tyngd i fillsynen ål
allmänna rikllinjer, utvecklingsarbete, forskning, försöksverksamhel saml
fort- och vidareulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som närmare kommer all framgå av
propositionen om uppgifler och organisation överensstämmer socialutredningens
överväganden och förslag i allt väsentligl med översynsulredningens (ÖSoS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer nu att redovisa min syn
på socialslyrelsens framlida roll och uppgifter i fråga om socialljänslen.
Dessa frågor kommer också all behandlas i propositionen om socialstyrelsens
uppgifler och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.3 Allmånno utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är överens med en kraftig
remissopinion om all socialstyrelsens tillsyn bör utvecklas i andra former än
detaljanvisningar och traditionell myndighetskontroll och att tillsynen bör ges
ett ökat inslag av allmänna rikllinjer. Vissa remissinstansers avvikande mening
i fråga om verksamhetens inriklning återkommer jag lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viktig utgångspunkt för en
omprövning av verksamhelen är atl socialslyrelsen har fåll nya och vidgade arbelsuppgifler
i lakl med all socialvårdens och hälso- och sjukvårdens arbelsfäll har byggis
ul. Här kan erinras om ulbyggnaden av barnomsorgen, äldreomsorgen,
inlensifierad hälsoupplysning, inräiiande av en läkemedelsavdelning för
läkemedels-konlroU, ulvecklad hälso- och sjukvårdsplanering saml
ulvecklingsarbete för bältre samverkan mellan socialvård och hälso- och
sjukvård. År 1978 fick slyrelsen också etl samlal ansvar för samhällets
alkoholpolitik och en särskild socialstyrelsens alkoholnämnd har inrätlals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen inom bl.a. hälso- och
sjukvården och socialvården går mol en helhelssyn. Den kom lidigl lill konkrel
ultryck på riksplanel när de lidigare cenirala ämbelsverken för social och
medicinsk vård år 1968 sammanslogs i den nya socialslyrelsen. På
socialvårdsområdel har, som jag har redogjort för lidigare, denna helhetssyn
också lett till en mer enhetlig kommunal organisation. En motsvarande
utveckling kan väntas på hälso- och sjukvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viklig bakgrund vid bedömningen
av socialstyrelsens framtida uppgifler är alt kommuner och landsting har fått
ell slörre ansvar för all lillgodose sociala och medicinska vård- och
servicebehov. Detla traditionella ansvar har förstärkts och vidgats genom
olika reformer. En viktig fömtsättning för denna utveckling har varit att
primärkommuner har lagts samman. Della har inneburil atl anlalel kommuner
minskal sedan milten av 1960-talet från närmare 1 000 till nuvarande 277. Inom
socialvården har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>454</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personalresurserna byggis ul. Tillgången på sociali
utbildad personal och kvalificerad sakkunskap för planering och adminislralion
har ökal. Därmed har det blivit möjligt att minska främst den centrala
detaljregleringen och decentralisera uppgifter till regional eller lokal
besluts- och verkställighetsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna strävan motiveras inte enbart
av administrativa lämplighelsskäl ulan är också poliliskl betingad. Det är från
demokratiska ulgångspunkter vikligl att bl.a. socialtjänsten så långl möjligt
får sin politiska förankring ute i kommunerna nära de människor som
verksamheten angår. Därmed förstärks den kommunala demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt måsle tillsynen ulformas
så att den tillgodoser det av socialutredningen angivna jämlikhelsmålel och
skillnader mellan kommunerna i servicenivå molverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänslreformen syftar lill
all i viktiga avseenden omdana den nuvarande socialvården. Ramlagen kommer att
ge ökat utrymme för flexibla insatser som är anpassade till de individuella
behoven. Verksamheten skall ha en mer samhällsorienterad inriktning, som bl. a.
innebär alt socialtjänsten skall medverka i samhällsplaneringen. Redan dessa
förändringar släller ökade krav på rikllinjer, planering, forskning och
utvecklingsarbete, upplysning och utbildning samt uppföljning av verksamheten.
Även mot denna bakgmnd måste socialstyrelsens framtida uppgifter bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag tidigare har varit inne på
kommer socialstyrelsen att avlyftas uppgifter om huvudmannaskapel för vissa
institutioner och därmed handläggning av enskilda ärenden överförs från
staten. Även ändrade slatsbidragsbestämmelser kommer att innebära
adminislraliva lättnader för socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.4 Sociulstyrelsens slällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De övergripande målen för
socialljänslen fastställs av statsmakterna. Inom de ramar som statsmakterna
drar upp har kommunema elt självständigt politiskt och ekonomiskt ansvar för
verksamheten. Socialslyrelsen skall som cenlral myndighet för bl. a.
socialtjänsten företräda riksintresset. Styrelsen skall tolka och
vidareutveckla statsmakternas mål och med stöd av erfarenheterna från
verksamheten ge underlag lill de ändringar av målen som kan behövas. I samråd
med de kommunala huvudmännen skall slyrelsen svara för övergripande planering,
följa hur statsmakternas beslul till-lämpas inom socialtjänsten och hur
samverkan utvecklas mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens arbetsuppgifter bör alltså mer inriklas på samordnings- och
ulvecklingsarbete och mindre gälla detaljkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa allmänna riktlinjer för
socialstyrelsens roll råder det stor enighet om. Det står emellertid klart att
socialstyrelsens roll måste stämmas av mot delvis molslridande intressen. Även
detta kommer tiU klart ultryck i remissvaren på socialutredningens
slutbetänkande. Mot kravet på kommu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>455</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nal handlingsfrihet står kravet på en statlig konlroll som
med socialulredningens ord "molverkar skillnader mellan kommunema i fråga
om servicenivå och som innebär all målen för insalserna är desamma i alla kommuner".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa remissinsianser anser
emellertid alt socialulredningen inle tillräckligt har beaktat den kommunala
självbestämmanderätten. Kommunförbundet menar atl kommunernas och
socialnämndernas politiska ansvar är den bäsla garantin för att socialtjänsten
utvecklas tillfredsställande. En tillsynsmyndighet bör inle kunna inspektera
politiska organs beslul om socialtjänstens kvantitativa och kvalilativa
innehåll, främsl när del gäller generella ålgärder på detla område.
Administrativa myndigheter bör inte ha möjlighel atl relalivi delaljerat
inkräkla på kommunernas bestämman-deräll om inriklning, priorilering och
ulbyggnad av kommunala resurser. Några remissinsianser framhåller alt en
långtgående slyrning sirider mol själva ramlagsidén som förutsätter att socialtjänsten
inle skall uniformeras Ulan utformas efter lokala önskemål och behov. Hit hör
Göteborgs kommun, Skövde kommun och Föreningen Sveriges socialchefer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klientorganisalioner, vissa
fackliga organisationer och myndigheler menar däremol atl ramlagen ger
möjligheter till standardskillnader som måste motverkas genom den statliga
tillsynen. Sveriges socionomers riksförbund stöder utredningsförslaget men ser
som en viktig uppgifl för den slatliga tillsynen atl bevaka att servicenivån
inte varierar mellan kommunerna. Statskontoret anser att del kan finnas skäl
att ge de slatliga organen en starkare roll mot kommunerna än vad
socialulredningen föreslår. Riksrevisionsverket har en liknande inställning.
Kammarrätten i Sundsvall finner det angeläget att socialstyrelsens ställning
förstärks. Alkoholproblemali-kernas riksorganisation. De handikappades
riksförbund, Sveriges socionomförbund och MS-förbundel för fram liknande
synpunkler. Sveriges sociologförbund anser att förslaget innebär ökat
inflytande åt Kommunförbundet, som har att se till kommunernas, främst
ekonomiska, inlressen. Socialstyrelsen, som har till uppgift att se inte minst
till de svaga gruppernas intressen, har redan fält en mindre styrande och
övervakande uppgifl än tidigare. Sociologförbundet ser med oro på den
ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som vill ha
en starkare tillsynsfunktion anser flertalet atl länsstyrelsernas
handlingsmöjligheter bör förslärkas. Jag återkommer till den frägan (avsnitt
2.21.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har sagt redan bör det vara
en central uppgift för socialstyrelsen alt aktivt verka för att de mål och
rikllinjer för socialtjänsten som riksdagen lägger fast blir förverkligade.
Den uppgiften bör i huvudsak kunna genomföras på annat sätl än genom
traditionell myndighetsutövning och detaljkontroll. Genom att sammanställa och
dokumenlera kunskaper om socialtjänstens innehåll, organisation, resurser och
behov av sociala tjänster bör socialstyrelsen ge både statsmakterna och
kommunerna underiag för socialtjänstens utveckling. En sådan vägledning bör
medverka till att den kommunala demokratin fördjupas och servicenivån utjämnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning krävs del
elt övergripande och samordnande arbete på riksplanel och i kommunerna för att
de fastställda målen för socialtjänsten skall kunna förverkligas. Den kommunala
handlingsfriheten i fråga om bl. a. socialtjänsten stäUer krav på ell centralt
utvecklings- och rådgivningsarbele som gmnd för kommunernas handlande. Hur
socialtjänsten utvecklas i förhåUande till de mål som statsmakterna
fastställer behöver således följas upp från centralt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har sagl tidigare skall
socialstyrelsen som cenlral förvahningsmyndighel la akliv del i detta arbete
som statens främsta förelrädare. Socialslyrelsen skall här självfallel grunda
sitt arbete på de beslul som statsmaklerna fållar. Styrelsens viktiga uppgifter
i fråga om tillsyn, planering, utvecklings- och försöksverksamhet bör
avgränsas och preciseras bättre än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.5 Sociulstyrelsens tiUsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När man utformar statens tillsyns-
och kontrollfunktioner, måste man la hänsyn lill de delvis motstridiga
inlressen somjag har nämnt tidigare. Det är knappast möjligt atl slälla upp en
allmängiltig princip om hur intresset av ökal lokall inflytande skall vägas mol
inlresset av rättssäkerhet och lika tillgång på samhällets tjänster. En sådan
avvägning måste göras för varje område. Frågan gäller inte minst vilken statlig
styrning som är förenlig med den kommunala självstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Krav på rättssäkerhet och lika
tillgång på samhällsservice är framträdande i remissyttrandena över
socialslyrelsens förslag. Jag ansluler mig lill denna bedömning och finner för
min del alt socialvård och hälso- och sjukvård har sådan vikt för den enskilde
medborgaren alt kravet på rättssäkerhet och lika tillgång till samhällsservice
i sista hand måste kunna kontrolleras genom slallig tillsyn. Den statliga
tillsynen och kontrollen bör dock självfallet utformas så atl kommunernas och
landslingens självständighet och möjlighet att anpassa sin verksamhet efler
lokala förhåUanden inte träds för nära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag förordar all del i
socialtjänstlagen klart sägs ul att socialstyrelsen har tillsyn över
socialtjänsten i riket. Socialutredningens lagförslag har inte någon
motsvarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De senaste årens politiska
inriktning på att öka handlingsfriheten för landsting och kommuner har bl.a.
gått ut på att mönstra ut onödiga detaljföreskrifter. T.ex.
slalskontrollkommittén och decentraliseringsutredningen arbetar med denna
fråga och centrala statliga myndigheter har på regeringens uppdrag sett över
gällande föreskrifter som berör landsting och kommuner i syfte alt ta bort
sådan tillsyn och kontroU som inte behövs. Som jag har sagl tidigare hävdar
bl.a. Kommunförbundel att behovet av statlig tillsyn och kontroll över
kommunerna har minskat. Staten behöver samtidigt behålla och kvalitativt
utveckla sin överblick särskilt då en verksamhet är under uppbyggnad, t. ex.
när del gäller barnomsorgen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Soc.styr:n och länsst:na</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>457</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till slalens nuvarande tillsynsformer hör
föreskrifter, anvisningar och råd. 1 del nämnda uppdragel till de cenirala
slalliga myndighelerna erinrar regeringen om all decenlraliseringsulredningen i
sitt principbetänkande har förordal att begreppel anvisningar inte längre skall
användas. Anvisningar är inle formelU bindande. De skall ijäna som vägledning
vid rältslill-lämpningen. Den lerminologi som används i fråga om statlig
tillsyn är i viss mån oklar. Även andra begrepp än de tre nämnda används. Del
är angeläget atl man använder begrepp som klarl anger vad som är juridiskt bindande
och vad som endasi skall tjäna som vägledning. Decentraliserings-utredningen
har föreslagit atl bara Ivå benämningar skall förekomma, nämhgen föreskrifter
och aUmänna råd. Jag anser det lämpligt all använda dessa båda begrepp men inga
andra för socialtjänstens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreskrifter är rättsregler som är bindande för
tillämpningen. Enligl den nya regeringsformen krävs det ett bemyndigande i lag
för att regeringen skall kunna uppdra åt t. ex. socialstyrelsen att utfärda
föreskrifter. Socialstyrelsen har nu bemyndiganden all utfärda föreskrifter i
åtskilliga avseenden inom hälso- och sjukvårdsområdet. Liknande befogenheter
torde i betydande utsträckning komma all behövas även inom den framtida
hälso-och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På socialvårdsområdet har socialstyrelsen enligl
NvL rätt att utfärda bindande anvisningar för nykterhetsnämnderna. Någon sådan
rätt finns inte i fråga om barnavården och socialhjälpen. När NvL mönstras ut,
försvinner också den nämnda rätlen. Även inom socialtjänsten bör emellertid
socialstyrelsen ges bemyndigande all utfärda föreskrifter inom
insti-tuiionsområdel. Jag återkommer lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som central tillsynsmyndighet skall socialstyrelsen
enligt förslaget till socialtjänstlag utfärda allmänna råd lill ledning för
lagens tillämpning. RäUen all ulfärda aUmänna råd är en del av
tillsynsfunktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppet tillsyn är i dag inte fullt klart. Jag
kommer därför alt gå närmare in på frågan vad socialstyrelsens tillsyn över den
kommunala socialljänslen skall innebära. Socialstyrelsen skall följa
verksamheten bl. a. genom kontroll i form av inspektion eller andra besök.
Inspektionerna och besöken bör som regel syfta till utbyte av information och
erfarenheter. Socialstyrelsens företrädare får då tillfälle att föra fram
synpunkter och fakta och göra påpekanden i syfte atl få rättelser lill stånd
eller i övrigl främja den kommunala socialtjänstens utveckling.
Socialstyrelsens inspektion bör i största möjliga utsträckning ha en
rådgivande och övergripande inriktning och syfta till ett ömsesidigt
informationsutbyte. Jag förutsätter atl initiativ till sådana besök också skall
kunna tas av socialnämnden för att denna skall kunna få en viss fråga om
verksamhetens utformning bedömd. Styrelsens tillsyn innefaltar även skyldighel
att påtala om lagar och förordningar inte följs på det sätt som riksdag och
regering har avsett. Styrelsen bör också granska påstådda missförhållanden och
uttala sig om anmärk-ningama har varit befogade. Vid bedömningen bör slyrelsen
ta hänsyn inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>458</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bara lill rådande förhållanden ulan också till planerad
utbyggnad av den kritiserade verksamheten. Somjag nämnde nyss bör
socialstyrelsens tillsyn huvudsakligen ha en övergripande inriklning. När
slyrelsen finner anledning atl låta undersöka bl.a. sådana förhållanden som mer
eller mindre direkt har sin utgångspunkl i enskilda ärenden bör den ha möjligheter
atl klarlägga förhållandena i samverkan med länsstyrelsen och dess
socialtjänstenhet. Men även en övergripande tillsyn berör ytterst enskilda
människor och deras förhållanden. Jag är därför inte beredd att söka avgränsa
socialstyrelsens tillsynsfunktion så att denna inte skulle kunna omfalla
enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen skall följa och
stödja kommunernas planering av socialtjänsten. Detla är angelägel med hänsyn
lill den stora betydelse som planeringen bör ha inom den framlida
socialtjänsten. Socialstyrelsen bör därvid efter samråd med huvudmän för
socialtjänst och statistikproduktion närmare pröva vilka uppgifter som behövs
för detta på riksnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa tekniska och organisatoriska
frågor återkommer jag till i den särskilda propositionen. Jag nöjer mig här med
några påpekanden. Statistiska centralbyrån (SCB) svarar nu för den tekniska
bearbetningen. En med socialtjänstdata utbyggd långtidsplanering bör kunna
tillställas socialstyrelsen och socialljänstenhelen vid länsstyrelserna
(avsnitt 2.21.8). Med visst biträde av dessa enheter bör socialstyrelsen sedan
- med sikte på huvuddragen i planema - analysera och kommentera materialet
utifrån statsmakternas socialpolitiska intentioner och mål. Härigenom bör
socialslyrelsen kunna ge kommunerna slöd i deras planering och vid behov
tillhandahålla statsmakterna underiag för politiska beslul. Har statsmaktema
på något område getl klara riktlinjer bör socialslyrelsen genom sin
verksstyrelse uppmärksamma kommunen i fall det finns påtagliga avvikelser från
dessa rikfiinjer. Om en kommun i planeringsstadiet vill ha socialstyrelsens
synpunkter bör styrelsen i princip vara skyldig atl avge ett sådant yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens tillsynsfunktioner
skall således gå ut på att följa, leda och utveckla socialtjänsten genom att ta
emot och förmedla kunskaper, redovisa uppfattningar om och påpeka behov av
förändringar. De medel slyrelsen bör ha lill sitt förfogande är föreskrifter
inom den sociala institutionsvården, aUmänna råd om hur socialtjänsten bör
utvecklas inom ramen för riksdagens och regeringens beslut, inspektion eller
andra besök för informationsutbyte och opinionsbildning samt inhämtande av
planer om socialtjänsten som underiag för kunskaper vilka skall återföras till
kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall också
medverka till att statsmakterna får underiag för planering av det fortsatta
reformarbetet inom styrelsens verksamhels-område och meddela förhållanden som
kan anses motivera lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen skall även på andra vägar
påverka utvecklingen. Jag syftar här på socialstyrelsens framtida uppgifter
inom ulvecklingsarbete i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>459</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>social metodik m.m. och medverkan i utbildning och
informalion inom socialljänslen. Även slyrelsens planeringsfunklioner
återkommer jag lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen har genom
adminislralionen av olika slalsbidrag hiuills fåll informalion om skilda
förhållanden inom socialvården. Förändringarna i fråga om slalsbidragen
(avsnitt 2.22) innebär att socialslyrelsen till viss del kommer all föriora
delta informationsunderiag. Molsvarande kunskaper måsle slyrelsen då skaffa
sig genom en aktiv tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.6 Socialstyrelsens planeringsuppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall med
utgångspunkt i statsmakternas intentioner i fråga om socialljänslens mål och
inriklning ge kommunerna ett allmänt underiag förderas planering. Detla
kunskapsunderiag bör ha karaktären av allmänna råd och således inle vara
bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har varil inne på tidigare
skall slyrelsen vidare ge regering och riksdag underiag för överväganden och
beslul om socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialutredningen bör socialslyrelsens
uppgifter i fråga om planeringen vara att utveckla metodiken för social
planering, all sammanställa riksplaner som ger en samlad överblick över
socialtjänstens planerade utveckling samt att tillhandahålla planeringsunderlag
till kommunerna. Socialstyrelsen får därmed ell underlag för att påverka
socialtjänstens utveckling. Jag ansluter mig i princip lill socialulredningens
förslag som också har fått stöd vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om planeringsverksamhetens
organisation, leknik och metodutveckling återkommer jag till i den särskilda
propositionen om socialslyrelsens uppgifter och organisation. Jag vill
emellertid redan här understryka betydelsen av att socialstyrelsens
planeringsarbete får en konkret och åtgärdsinriktad prägel, som anpassas till
kommunernas behov av planeringsunderlag. Av särskilt slor belydelse är att
socialslyrelsen följer och sammanställer resultat av pågående utvecklingsarbete
och återför dessa kunskaper till kommunerna och därmed medverkar till en
ändamålsenlig metodutveckling inom socialtjänsten. Styrelsen har också etl
särskilt ansvar för att underlätta samverkan mellan socialtjänsten och hälso-
och sjukvården bl.a. genom att ge huvudmännen underlag för en samordnad
planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen
i kommunerna är ett vikligl inslag i socialtjänstreformen. De sociala
aspeklerna måste också bevakas i planeringen på riks- och regional nivå.
Socialslyrelsen bör här ha en viktig uppgift. Del är emellertid en ny uppgift,
vars praktiska former får växa fram i takt med vunna erfarenheter.
Socialstyrelsens underlag för den kommunala verksamhetsplaneringen bör utformas
så alt den även kan bli lill nytta i socialtjänstens medverkan i
samhällsplaneringen. Genom att bl. a. analysera hälsorisker och sociala problem
i olika samhällsmiljöer bör styrelsen kunna tillföra planeringen viktig
kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialslyrelsen bör vidare medverka i en fortlöpande
personal- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>460</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbildningsplanering. Jag behandlar dessa frågor närmare i
den särskilda propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.7 Social forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det starkt ökande iniressel för
social forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) har lett lill atl
socialslyrelsen har fått ta på sig omfattande FoU-uppgifler. Verksamhelen har
huvudsakligen finansierats med särskilda bidrag vid sidan av reguljära anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår all
socialslyrelsen själv skall kunna ta ansvar för sådan social forskning som
ingår i utvecklingsarbele, försöksverksamhet eUer uppföljning av social verksamhet.
Utöver detla bör socialslyrelsen inte vara huvudman för social forskning men
hålla myckel nära konlakt med övrig social forskning. Slyrelsens konlakt bör
gå ut på atl dels förmedla problem och ge underlag för forskningsarbetet och
dels föra ul forskningsresultaten lill socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialt forsknings- och
utvecklingsarbele är naturligtvis nödvändigl för socialtjänstens utveckling.
När del gäller frågan om socialstyrelsens framtida uppgifter på delta område
får man ta hänsyn lill remissreaktionen och till föreslående ändringar av den
sociala forskningens organisation m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen underslryker i
remissyttrandet över socialutredningens slutbetänkande all FoU är mer utvecklad
inom hälso- och sjukvården än inom socialvården. Slyrelsens framtida roll inom
forskningssektorn bör enligl remissyttrandet sammanfattningsvis bestå i:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt beställa
bearbetning av befintlig kunskap för praktisk tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att till
forskningssektorn redovisa socialljänslens läge och uiveckling och
förulsällningar för FoU i praktisk verksamhet samt strävandena till kontakter
mellan forskningen och den kommunala socialtjänsten för genomförande av
FoU-projekl saml ge forskarna underlag för FoU-aktiviteter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt lill
forskningen sammanställa och redovisa behov av FoU-insatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att bidra till
att förbällra kontakterna inom den sociala forskningen och meUan forskare och
praktiker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl tillsammans
med kommunerna stödja och följa FoU och försöksverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser alt dess
ansvar för FoU bör vidgas och att styrelsen för denna verksamhel bör fä anslag
i budgeten. En belydande remissopinion ställer sig emeUertid kritisk lill
socialslyrelsens hittillsvarande verksamhel på området och till att styrelsen
skall ha ett direkt ansvar för en del av den sociala forskningen eller bedriva
egen forskning. Statskontoret stöder bl. a. översynsutredningens uppfattning
att socialstyrelsen inte bör bedriva egen forskning. Sveriges socionomers
riksförbund är tveksamt till om styrelsen skall bedriva forskning kring egna
projekt och verksamheter och menar för övrigt alt av de viktigaste vägarna
mellan forskning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>461</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och fältet, dvs. praktiskt sociali arbele, går över
socialarbelarnas gmnd-och vidareulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
anser all socialslyrelsen bör mer aklivi medverka lill metodutveckling inom
socialtjänsten. Socialslyrelsen har enligl de båda remissinstanserna spelat en
passiv roll och lämnal kommunerna utan vägledning i fråga om olika konkreta
problem. Socialstyrelsens medverkan i metodutvecklingen bör ofta kunna vara
praktisk, genom all slyrelsen hell enkell håller reda på ulvecklingen i
kommunerna och stimulerar och sprider kännedom om utveckling av meloder som
bedöms vara av allmänl inlresse. Socialslyrelsens medverkan i melodulvecklingen
förutsäller inte främsl utredningsprojekt med långsiktig planering och breda
målformuleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl. a. TCO "har direkt
negativa erfarenheter av sådana utvecklingsprojekt inom socialstyrelsen som
trots myckel slora resursinsatser inle lell till några konkrela resultat av
något större värde för de på fältet verksamma". TCO säger också att
socialstyrelsens passivitet i alllför hög grad har förklarats med alt
styrelsens åtgärder inle får föranleda merkostnader för kommunerna. "Enligt
TCO;s uppfaUning är del rimligl alt melodulvecklingen i vissa fall leder lill
kostnadsökningar och trots detta önskvärt atl ell ämbetsverk på etl aktivt sätt
medverkar till atl förverkliga regeringens socialpolitik."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 remissvaren på översynsutredningens
förslag säger Kommunförbundel bl. a. att forskningen bör bedrivas av organ som
är fristående från förvallande myndigheter. LO reagerar mot atl en stor del av
styrelsens verksamhel bedrivits genom särskilda projektanslag för FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har sagl lidigare måsle
socialstyrelsens roll i fråga om FoU bedömas bl. a. mot bakgmnd av den sociala
forskningens organisation och utveckling. Jag redovisar delta närmare i
propositionen om socialstyrelsen och nöjer mig nu med en sammanfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningssamverkanskommittén
(FOSAM) har föreslagit en förstärkning och omorganisation av den forsknings-
och utvecklingsverksamhet som faller under arbetsmarknads-, social- och
utbildningsdepartementen. Ett från den I juli 1980 ombildat
socialforskningsinstitui (SOFI, som föreslås få namnet Institutet för social-
och arbetsmarknadspolitisk forskning, ISAF) bör enligt förslagel tillgodose de
tre sektorernas behov av dels en högt kvalificerad och lättillgänglig resurs
för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning uianför högskolan, dels en
administrativ bas för FoU-insatser inom arbelsmarknads- och socialpolitik. Ell
ombildal social-forskningsinslilul bör kunna ulnylljas även av högskolan som
komplement lill egna resurser för utbildning och forskning. Till institulets viktigaste
forskningsområden bör höra socialpolitiska aspekter på hälso- och sjukvård,
missbrukets sociala följder, socialförsäkringssystemets effekter med tyngdpunkt
på makroaspekter. Institutet bör bygga upp en social rapportering, som belyser
samhällsförändringarnas betydelse för uppkomslen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Soc.styr:n och länssLna</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>462</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sociala
problem och för välfärden. Även samhällsplaneringens sociala följder bör vara
en viklig forskningsuppgift för inslilulel, menar FOSAM. Jag är av samma mening
som en lungt vägande remissopinion alt socialstyrelsen i princip inte bör
bedriva egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Del kan anmärkas all
styrelsen inte har behövt medverka i den medicinska forskningen för all
upprållhålla sin kompetens på området. Samma måste sägas i princip gälla det
sociala områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Forskning som gäller leoribildning av långsiktig
betydelse för socialtjänsten hör naturiigtvis till universitetsområdet och
särskilda forskningsinstitut. Samma gäller till stor del andra slag av
långsiktigare utvecklingsarbele och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En tredje kategori utgör verksamhelsanknulel
utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Hit hör det mesta av den
FoU-verksamhet som socialstyrelsen och kommunerna svarar för eUer deltar i.
Frågan om målinriktad FoU inom soeialdepartemenlets verksamhetsområde
återkommer jag till i propositionen om socialstyrelsens uppgifter och
organisation. Socialdepartementels delegation för social forskning bör även i
förtättningen svara för ledning i fråga om samordning och prioritering av
social forskning och utveckling. Detta förutsätter att främsl delegationen för
social forskning tar reda på behov av forskning, utveckling och
försöksverksamhet inom området och verkar för att FoU inriktas på viktiga
uppgifter. Socialforsk-ningsdelegationen bör lämna bidrag till sådana insalser
och medverka lill att resultaten kommer ut i praktisk användning. Självfallet
bör inte alla förslag till FoU-insalser komma från delegationen. De kan komma
från socialstyrelsen, socialforskningsinslitutet, forskare, kommuner osv. Det
viktiga är att delegationen som medelsbeviljande organ kan leda och samordna
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad jag har sagt innebär inte att socialslyrelsen
fråntas möjlighelen att bedriva ulvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del står således styrelsen fritt atl inom ramen för
sina personella och ekonomiska resurser bedriva det utvecklingsarbete som
behövs för myndighelens verksamhet. Styrelsen bör i första hand inom den
ordinarie personaluppsättningen ha kompetens att initiera eller i undantagsfall
bedriva FoU som behövs för att verket skall kunna fullgöra sin myndighetsfunktion,
främst planerings- och lillsynsuppgifler. Styrelsen bör också ha resurser för
att kunna bedöma utvecklingen på det sociala området samt analysera och föra
fram problem, som kräver åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Planeringsfunktionen kan fordra vissa
utvecklingsinsatser, där särskilda medel kan behövas för medverkan av
sakkunniga utanför verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa medel för FoU bör ge socialslyrelsen
möjlighel alt anlita utomstående forskningsexpertis eller ge forskningsuppdrag
till universitet och forskningsinstitut elc. eller samarbela med kommunerna i
försöksprojekt. Socialstyrelsen bör även initiera FoU-insatser vid olika
forskningsinstitutioner, som dessa finansierar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>463</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom alt la egna inilialiv och i
övrigl hålla sig underrällad om pågående forskning och uiveckling i kommunerna
bör socialstyrelsen sprida kännedom om och främja melodulvecklingen inom
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett viktigt olöst problem är hur
den kunskap som en omfattande FoU-verksamhet ger skall kunna föras ut i
praktisk tillämpning och ulveckla socialtjänsten på etl ändamålsenligt sätt.
Problemel gäller dokumentation och upplysning, som ligger varandra nära.
Reformarbelel gör problemel alltmera akut. Vi har i dag en splittrad
dokumentationsverksamhet. Volymen av FoU gör det tveksamt om dokumentation och
upplysning kan läggas på etl enda organ. Del står under alla förhållanden klarl
atl informalion och dokumenlation på FoU-områdel bör samordnas och systematiseras
bättre än nu. Della är inte minst viktigt för kommunerna. Jag anser atl
socialstyrelsen bör ha del i detla arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen kommer givetvis
även i framtiden all ha som en viktig uppgift all ge information till
allmänheten i olika socialpolitiska frågor, även om denna uppgift i första hand
bör åvila huvudmännen. Styrelsen bör därför i sin upplysningsverksamhet
samarbeta med huvudmännen och deras centrala organisationer. Den centrala
informationsverksamheten kan omfatta både färdigproducerad information i olika
former och elt centralt framtaget informationsunderlag eller en basinformation
som service åt huvudmännens regionalt och lokalt anpassade
upplysningsverksamhet. Informationen bör i vissa fall vara allmänt riktad och i
andra avse särskilda målgmpper inom t.ex. äldreomsorgen. Socialstyrelsens
medverkan i utbildnings- och upplysningsarbetet i samband med
socialtjänslreformen återkommer jag till (avsnitt 2.26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.8 Den regionulu tillsynen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare angell huvuddragen
i den nuvarande regionala tillsynen och socialutredningens förslag i
principbetänkandet (avsnillen 2.21.1-2.21.2). I slutbelänkandel håller
utredningen i storl sett fast vid principbetänkandets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen föreslår således all
länsslyrelsen skall ulöva den formella tillsynen. Länsstyrelsen skall kunna
företa inspektion eller verkställa ulredning. Vid behov skall styrelsen kunna
påkalla ändring hos kommunens socialnämnd. Tillsynsorganet bör enligt
ulredningen kunna göra påpekanden men inle ha befogenhet atl ålägga kommuner
viss ålgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är överens med både
ulredningsförslag och en närmast enhällig remissopinion om atl länsstyrelsen
skall vara regionall lillsynsorgan för socialtjänsten. Enligt förslagel lill
socialtjänstlag skall länsstyrelsen inom länel följa tillämpningen av
socialljänsllagen, informera och ge råd till allmänhelen i frågor som rör
socialtjänsten, bilräda socialnämnderna med råd i deras verksamhel, främja
samverkan på socialljänslens område mellan kommuner och andra samhällsorgan
och även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ell
ändamålsenligl säll. TiUsynen skall också omfalla de sociala insliiulionerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:na</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>464</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En socialtjänstenhet på länsnivå
bör enligt socialulredningen få slor betydelse för socialtjänstens utveckling.
Vissa av enhetens uppgifter bör lösas i samverkan med Kommunförbundets
länsavdelningar. Del gäller särskill utvecklingsarbete, utbildning och
informalion. Medverkan i inslilutionsplaneringen föruisätter samverkan med
både länsavdelningen och med landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enhelen bör adminislralivt inordnas
i länsslyrelsen. Därmed samordnas den slalliga förvallningen på länsnivå,
enhelen kan få administrativ service, och länsplaneringen får social
sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anser del viktigi
all socialslyrelsen ges möjlighet all direkl påverka socialtjänslenhelens
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialljänstenhelen bör enligl ulredningen ha lill uppgifl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all vara kontaktorgan mellan
socialstyrelsen och den kommunala socialtjänsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all upplysa och vägleda saml initiera ulvecklingsarbcle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl informera allmänhelen (vara "klagomur")</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl tillföra samhällsplaneringen sociala aspekier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all tillhandagå länsstyrelsen och länsrätten i
socialljänstärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I budget- och personalfrågor bör
enheten vara en del av länsstyrelsen. Enheten bör också tiUhandagå
länsstyrelsen i den formella tillsynen av kommunernas socialtjänst. Den skall
också gå länsrätten till hända i ärenden angående vård av unga och i
besvärsärenden. I övriga ärenden bör enhelen vara underställd socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den statliga
eftervårdsorganisationen föreslås avskaffad och glesbygdskonsulenternas
uppgifler inordnas under socialtjänslenhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta remissinstanserna är
överens med socialulredningen om att det behövs en regional social enhet. Till
de positiva remissinstansema hör socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverkei, flertalel länsstyrelser, handikapporganisationer och
kommuner. Kommunförbundel, Föreningen Sveriges socialchefer och
decentraliseringsutredningen vill begränsa den föreslagna verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig också till
förslagel om en regional social enhet, som skall vara administrativt inordnad i
länsstyrelsen. När del gäller alt ta ställning lill socialutredningens förslag
atl enhelen skall ha många vittomfattande uppgifter måste flera förhållanden
beaktas. Som flera remissinstanser har stmkit under har den kommunala
socialljänslen byggts ut kraftigt och förfogar nu över en omfattande sakkunskap
och kompetens. Splittrade och vittomfattande arbetsuppgifter kan äventyra
möjligheterna för enheten alt nå och vidmakthåUa effektiv kapacitet. Även
översynsutredningen har tryckt på behovet av att uppgifterna renodlas. Man
måste också uppmärksamma riskerna för dubbelarbete gentemot Kommunförbundets
länsavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser alt verksamhelen främsl
bör inriklas på uppgifter inom länsstyrelsen och länsrätten. Den sociala
enheten bör medverka i länsstyrel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Soc.styr:n och länsst:tm</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>465</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sens tillsynsarbete och bislå länsrälten med sociala
bedömningar. Enheten bör vidare råda och upplysa enskilda (vara
"klagomur"), säml medverka som social expertis i den regionala
samhällsplaneringen. Enhelen skall vidare handlägga alkoholärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är också vikligl all bygga upp
ett nära samarbele och goda kontakter mellan socialstyrelsen och den regionala
nivån. Socialslyrelsen bör kunna utnyttja enhelen som ett led i kontakten med
fältet och enhelen behöver fortlöpande information från socialstyrelsen om
utvecklingstendenser inom olika områden av den sociala seklorn. En viktig del
av den sociala enhetens arbele bör emellertid vara alt gå länsslyrelsen lill
banda i tillsynsarbetet. Delta bör ha sin huvudsakliga inriktning på att genom
överläggningar med förtroendevalda och tjänstemän följa och medverka till alt
socialtjänsten utvecklas på elt ändamålsenligt sätt i enlighet med lagstiftningens
intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den av socialulredningen föreslagna
uppgiften för enheten atl ge den kommunala socialtjänsten "information och
vägledning samt impulser lill utvecklingsarbete" bör inle vara en
självständig uppgifl. Enhelen bör här ha en förmedlande och biträdande funktion
inom ramen för i första hand länsstyrelsens men i vissa fall också
socialstyrelsens myndighetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsema saknar nu social
kompelens i fråga om samhällsplanering. Socialkonsulenterna har hittills i
endast begränsad utsträckning varil med i detta arbete. Den sociala enheten bör
här kunna tillföra planeringen social sakkunskap. Frågan kommer att utvecklas
närmare i propositionen om socialstyrelsens uppgifter och organisation. Här
nöjer jag mig med alt säga atl enheten i planeringsverksamheten bör ha
särskilda förutsättningar att bevaka svaga och utsatta gruppers förhållanden
och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har varit inne på tidigare
bör den sociala enheten på det regionala planet kunna medverka i
socialslyrelsens uppföljning av den kommunala planeringen av socialtjänsten.
Jag anser atl detta bör underlätta socialstyrelsens arbete på atl få etl grepp
över de många huvudmännens planer. Socialslyrelsen kan då sammanställa och
bedöma på riksnivå hur planema överensstämmer med statsmakternas intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare sagt att
socialtjänstenheten bör råda och upplysa enskilda (vara "klagomur").
Den juridiska service som i dag utgår centralt från socialslyrelsen bör i
framtiden delvis kunna ersättas av den sociala enhetens verksamhet i samverkan
med den juristexpertis som länsslyrelsen i övrigt förfogar över. Samma gäller
upplysningar lill myndigheler och organisationer. De regionala organen bör
emellertid ha möjlighel alt hänskjula särskilt komplicerade rättsfrågor lill
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill vidare framhålla att
socialstyrelsen bör medverka vid fort- och vidareutbildning av den sociala
enhetens personal. Den regionala organisationen bör också ha möjlighet att
medverka i utbildning och konferenser, som anordnas för förtroendevalda och
tjänstemän i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har sagl tidigare anser
socialutredningen all del inle är nödvän-</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>30 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Överklagande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>466</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>digl all ha kvar elt inslmmenl som ger möjlighel all
direkl ålägga en kommun alt lämna del bislånd som den enskilde har räll till.
Mol bakgrunden av den kraftiga ulvecklingen av kommunernas sociala sakkunskap
och resurser på området och med hänsyn lill del lokala polifiska ansvarel delar
jag ulredningens uppfaUning atl denna lyp av statliga ingrepp inte bör finnas i
den kommunala socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22 Överklagande av beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22.1 Ulgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstlagens karaktär av
ramlag kommer att ge kommunerna större möjligheler än nu atl utforma
socialtjänsten efter egna förutsätlningar och behov. Socialnämnden skall också
ulan atl styras av delaljerade bestämmelser kunna anpassa insatserna lill den
enskildes behov. En lagstiftning som på della sätl i stor omfattning lämnar
frågan om de olika slöd- och hjälpinsalsernas utformning öppen för avgörande i
varje särskill fall släller krav på en effektiv slallig tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den enskilde är det emellertid
vikligl att det finns en möjlighel all överklaga beslut inom den kommunala
socialljänslen lill en högre instans. De nuvarande vårdlagarna ger alla
bestämmelser om förvallningsbesvär. Enligl NvL kan man således överklaga olika
beslul av nyklerhelsnämnden hos länsrällen. Enligl 54 S ShjL finns besvärsräll,
föruiom mol beslul som rör ålderdomshemsavgifter, även mol beslut i ärenden om
socialhjälp. Besluten överklagas hos länsslyrelsen. Även enligl 80S BvL får
besvär föras, förutom mol ålskilliga förpliklande beslul, också när nämnden har
avslagit framslällning om samhällsvård enligl 31 S BvL. 1 dessa fall är
länsrällen besvärsinslans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bortsett från dessa
förvallningsbesvär över särskill angivna beslul ger vårdlagarna ingen annan
möjlighet all klaga än den som alla kommunmedlemmar har alt föra talan mol
kommunala beslul genom kommunalbesvär. Jag återkommer strax närmare till vad
dessa besvär belyder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22.2 Kommunalbesvär och förvallningsbesvär inom
socialtjänsten<br>
Socialljänsllagen kommer i slor ulslräckning all inskränka sina före<br>
skrifter till allmänna rikllinjer för socialnämndens verksamhel. Social<br>
nämnden kommer enligl lagen alt kunna fatta beslut som rör kommunmed<br>
lemmarna generelll men även beslul i enskilda ärenden. Ulmärkande för<br>
dessa beslul är all de inte är knutna till särskilda förulsällningar och
villkor<br>
som anges i lagen. En lagsliflning som på della säll ger nämnden möjlighel<br>
all ulforma besluten inom givna ramar och ulan detaljstyrning kommer att<br>
ligga nära de beslul som en kommunal nämnd annars faltar inom ramen för<br>
den kommunala självstyrelsen. Del är ell viktigi allmäninlresse all kom<br>
munmedlem ges möjlighel till granskning av hur kommunen utövar den<br>
kompelens som lagen ger den. En sådan granskning kan nås genom kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Överklagande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>467</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>munalbesvär.
Socialutredningen har också föreslagil atl möjlighelerna atl föra lalan mot
socialnämnds beslut i allmänhel skall begränsas till kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunalbesvären möjliggör således en konlroll av
den kommunala förvallningen. Det är inle heller enligl min mening möjligi alt
införa förvaltningsbesvär i ärenden där socialnämnden får besluta frilt inom
ramen för en given kompetens. Förvaltningsbesvären innebär atl besvärsmyndigheten
vid bifall till besvären i princip skall sätta etl nytt beslut i det överklagade
beslutets ställe. Det skulle för de ärenden som del nu gäller innebära all
besvärsmyndigheten vid besvärsprövningen skulle gripa in i den kommunala
självslyrelsen. Delta skulle komma att strida mol syfiet med lagens
konstruktion all ge kommunerna frihet att inom ell angivet kompetensområde
utforma verksamhelen efter egna förutsättningar och behov. Jag anser således i
likhet med socialutredningen att liksom i dag endast kom-munalbesvärsvägen bör
stå öppen när det gäller beslut som nämnden enbart fattar på grundval av den
kompetens som ges i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen tar emellertid också upp
bestämmelser som mer konkrel anger den enskildes rättigheter och därmed också
socialnämndens skyldigheter. Bestämmelserna om rätl till bistånd, som jag har
berört tidigare, skiljer sig från övriga bestämmelser i socialtjänstlagen på så
sätt att socialnämnden genom dessa bestämmelser åläggs en skyldighet att under
vissa omsländigheier ge den enskilde slöd och hjälp inom socialtjänsten. Enligt
de föreslagna bestämmelserna har den enskilde rätt lill bistånd av
socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov
inte kan tillgodoses på annat sätt. Vidare sägs det i bestämmelserna bl.a. att
den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Socialutredningen har framhållit att del är viktigt för den enskildes
rättssäkerhet att han ges möjlighet att få frågan om rätten till bistånd prövad
efler besvär. Kommunalbesvären lämpar sig mindre väl för en sådan prövning. Det
är enligt ulredningen först om besvärsmyndighelen ges möjlighet atl sälla annat
beslut i det överklagade beslutets ställe som besvärsrätten kan ges etl reellt
innehåll för den enskilde. Socialutredningen anser därför att talan mot beslut
i fråga om rätl lill bistånd skall kunna föras genom förvallningsbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag om förvaltningsbesvär i
frågor som gäller rätten till bistånd har gett upphov till delade meningar
bland remissinstanserna. De remissinstanser som är positiva eller övervägande
positiva lill förslaget är kammarrätterna i Göteborg och i Sundsvall,
länsstyrelserna i Kalmar, Södermanlands och Västerbottens län, statens
handikappråd, Kommunförbundet, flera kommuner, Svenska
nyklerhelsvårdsförbundel, Handikappförbundens centralkommitté, Sveriges
socionomförbund, LRF och stalskontroUkommittén. Dessa remissinstanser anser i
allmänhet att en utvidgad rätl till förvaltningsbesvär har belydelse från
rättssäkerhetssynpunkt och stärker den enskildes slällning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Överklagande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>468</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de kriliska remissinslanserna
kan nämnas riksrevisionsverkei, länsslyrelserna i Slockholms, Gollands,
Blekinge, Kristianslads, Skaraborgs, Värmlands och Gävleborgs län, JO, fiera
kommuner och Föreningen Sveriges socialchefer. I kritiken mot förslagel förs
bl.a. fram all besvärsrällen saknar verkligt innehåll. Några remissinsianser
anser all den frihel all utforma socialljänslen efter lokala behov och önskemål
som ramlagsliflningen skall ge beskärs genom besvärsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller atl besvären ofla
kommer all gälla frågor om fördelning av ekonomiska resurser vilka inte förslår
lill atl täcka alla behov. JO pekar på att förslaget innebär atl ett slort
antal rena köärenden inkl. frågor om förtur, som tidigare har kunnal överklagas
endasi genom kommunalbesvär, kommer atl föras in under förvaliningsbesvärens
tillämpningsområde. Sammanfattningsvis framhåller JO atl den myckel allmänna
formuleringen av bislåndsparagrafen i förening med den föreslagna
besvärsrätten kommer au leda lill svårigheier i rältslillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei anser på
motsvarande säll att besvärsrällen i vissa fall lorde bli en rältighel som inle
har någol reellt innehåll, eftersom del många gånger på kort sikl kan finnas
resursresiriktioner. Verkel anser därför all del inom vissa serviceområden kan
vara tillräckligt att kunna anföra kommunalbesvär. En konflikl vid
besvärsprövningen mellan den enskildes rätl till bistånd och kommunens resurser
påtalas också av de andra remissinsianser som är kritiska mot förslaget. Några
remissinstanser varnar för all besvärsprövningen kan leda till styrande ingrepp
i den politiska beslutsprocessen. Hit hör Kommunförbundel som anser atl länsrättens
möjligheler att styra biståndets utformning och omfallning bör begränsas lill
all avse enbarl ekonomisk hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för egen del säga
följande. Med förvallningsbesvär syflar man lill all nå en materiell
överprövning av meddelade förvaltningsbeslut. Det innebär bl.a. alt
besvärsmyndighelen skall kunna pröva ärendet i dess helhel och i förekommande
fall sälla elt nyll beslut i det överprövade beslutels ställe. Kommunalbesvär
är å andra sidan avsedda att ge en enskild kommunmedlem möjlighet lill insyn i
hur den kommunala självbe-slämmanderällen ulövas. Kommunalbesvären har också
ulformals från denna utgångspunkt. Sålunda har varje kommunmedlem besvärsrätt.
Besvärsprövningen är i dessa fall emellertid begränsad till atl avse sådana
förhållanden som att beslutet sirider mot lag eller annan förfaUning, kränker
klagandens enskilda rätl eller annars vilar på orättvis grund.
Besvärsmyndighelen kan inte sälta etl nytt beslul i del överklagade beslutets
ställe utan endasi undanröja del felaktiga beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningsbesvären ger
förulsällningar för en belydligl mer allsidig prövning än den som kan
åsladkommas genom kommunalbesvär. Jag anser därför i likhel med flerlalel
remissinsianser all beslul i fråga som rör rälien till bistånd bör föras genom
förvallningsbesvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Överklagande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>469</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22.3 Närmare om förvaltningsbesvär</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har hävdat
atl den besvärsprövning som är förutsatt vid förvaltningsbesvär inle kan
genomföras fulll ul med den ulformning som rätlen till bistånd har fåll. Olika
förslag har gells under remissbehandlingen om hur besvärsprövningen skall
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
pekar på att rälien lill bislånd inle avser vissa i lagen angivna insatser så
som är fallet enligt nuvarande ordning med t.ex. socialhjälp enligt 12S ShjL.
Besvärsmyndigheten bör därför enligl länsstyrelsen först beslämma om del
föreligger räll lill bislånd och därefter pröva vilken hjälpform som bäsl
tillgodoser den enskildes behov. Länsstyrelsen framhåller att en sådan
besvärsprövning utan en bestämd avgränsning av "processföremålel"
kan bli mycket komplicerad och omfaUande. Den tid som kan komma atl gå ål för
besvärsmyndighelen all skaffa in lillräckligl beslutsunderlag lorde bli alllför
lång för alt besvärsinsliluiei skall kunna tjäna etl egentligt syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
anser att konflikten bör lösas genom att länsrättens prövning endast fär
omfatta de lagliga förulsältningarna för rätt till bistånd, men däremol inte
biståndets innehåll och omfallning. Samma uppfattning redovisas av Föreningen
Sveriges socialchefer. Enligl föreningens mening kommer det inte all skapas
fömtsållningar för en renl rältslig prövning av innehållet i del bislånd som
socialnämnden lämnar. De avvägningar som måste göras kommer många gånger atl
kräva myckel omfattande kunskaper om socialt arbete. Del kan gälla att väga
olika terapiformer mol varandra eller all i en given silualion avgöra om
bistånd i hemmet är alt föredra framför institutionsvård. Föreningens slulsats
blir därför alt besvärsprövningen bör inskränkas lill alt gälla rätten lill
bislånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller all det av
socialutredningens förslag inle framgår hur detaljerad den prövning skall vara
som skall göras av besvärsmyndighelen. Man kan därför inte förutse i vilken mån
besvärsmyndighetens beslul kommer all ges en sådan ulformning alt det genast kan
läggas till grund för verkställighelsåtgärder. JO menar dock atl del knappasi
är möjligt och inte heller lämpligt att en besvärsmyndighet lämnar detaljerade
föreskrifter om t.ex. social hemhjälp. I de flesta fall av bifall lill besvär
rörande bislånd kommer del således enligl JO uppenbarligen alt krävas
ytterligare beredning och beslut hos kommunen. 1 princip måste kommunen därvid
anses vara skyldig att följa besvärsmyndighetens beslut, även om detta inte har
formulerats som elt åläggande för kommunen att vidla viss ålgärd. Dessa frågor
medför dock svåra avvägningar och lorde dessutom i vissa fall kunna vara
politiskt kontroversiella. Besvärsmyndighetens befogenheter alt i ärenden
rörande bistånd besluta om konkrela ålgärder från kommunens sida bör därför
enligt JO:s mening preciseras i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill för egen del säga
följande. Bestämmelserna om rätt till bistånd innebär en skyldighet för nämnden
alt ge den enskilde slöd och hjälp när han behöver del för sin försörjning och
livsföring i övrigl. Det kan enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Överklagande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>470</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>min
mening inle uppstå oöverkomliga svårigheter för nämnden eller, efler besvär,
besvärsmyndighelen alt bedöma när den enskildes förhållanden är sådana atl
insatser från nämndens sida är nödvändiga. Den föreslagna bestämmelsen kan
således, sett utifrån frågan om räll lill bislånd föreligger eller inte, väl
lämpa sig för en besvärsprövning i förvaliningsbesvärens form. Någon annan
mening har inle heller gjorts gällande av remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är först när del gäller all ta ställning till
vilka insalser som skall vidtas när rätlen till bistånd inträder som del kan
uppkomma svårigheter. Jag har tidigare framhållil att man med tanke på de
skiftande behov som kan behöva tillgodoses inom ramen för den föreslagna rätlen
knappasi i lagen kan räkna upp de slöd- och hjälpinsatser den enskilde skall ha
rätt lill i varje situation. Det får här bli en prövning från fall till fall.
Vid denna prövning måste man uppenbarligen väga den enskildes behov mot de
resurser som finns inom kommunen. Den föreslagna rälien lill bistånd sträcker
sig således som har nämnts nyss inte så långt all den rymmer också rälien till
viss bestämd insals. Nämnden är dock alltid skyldig atl med tillgängliga
resurser tillgodose den enskildes behov av bistånd. Nämnden kan aldrig
underlåta atl ge bistånd i någon form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens beslut bör därför enligt min mening kunna
överklagas genom besvär såväl när den enskildes begäran om bislånd har lämnats
ulan bifall under hänvisning lill all någon sådan rätt inte föreligger som när
rätt lill bistånd visserligen har ansetts föreligga, men nämnden har beslutat
om en annan insats än den som den enskilde har begärt. Besvärsmyndigheten skall
då göra samma prövning som nämnden. Det är uppenbart atl besvärsprövningen
måste göras med beaktande av såväl de omständigheter som åberopas av den
enskilde som dem som anges av nämnden. Innan besvären avgörs, skall nämnden
således ha berells tillfälle att inkomma med yttrande. Del ligger i sakens
natur atl besvärsmyndigheten vid sin prövning skall beakta vilka alternativa
möjligheter alt tillgodose etl föreliggande behov som finns att tillgå inom
kommunen. Det kan således enligt min mening inte komma i fråga att
besvärsmyndighelen beslutar i uppenbar strid mot vad som får anses rimligt och
möjligt med hänsyn till kommunens resurser. Besvärsmyndigheten måste dock
alttid anses oförhindrad att på samma sätt som nämnden i beslutet ta ställning
till dels den enskildes behov, dels det sätt på vilket detta behov bäst kan
tillgodoses. Som jag framhöll nyss ligger det i biståndets natur att nämnden
aldrig kan underlåta att ge den enskilde hjälp i någon form, om den enskilde
behöver socialtjänstens insatser för sin försörjning och sin livsföring i
övrigt. All besvärsprövningen sker från samma ulgångspunkt kan inte anses
oförenligt med den kommunala självbestämmanderätten eller annars sägas på elt
otillbörligt sätt gripa in i den politiska beslutsprocessen i kommunen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Överklagande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>471</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.22.4
Frågan om ålerförvisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har ansett ätt del i många
fall kan vara lämpligl all besvärsmyndigheten återförvisar ärendet lill
socialnämnden när räll till bistånd har ansells föreligga för atl nämnden skall
beslämma biståndets närmare innehåll. Länsslyrelsen i Uppsala län anser all
sådan återförvisning regelmässigt bör ske. Enligt länsstyrelsen är detla en
naturiig följd av en domstolsprövning som huvudsakligen bör avse rätlsfrågor.
Övriga remissinstanser som har tagil upp frågan är dock negativt inställda eller
tveksamma lill en utvidgad tillämpning av möjlighelerna lill återförvisning.
Kammarrätten i Sundsvall anser alt den föreslagna ulformningen av rälien lill
bislånd inte sällan kommer aU tvinga de besvärsprövande myndigheterna all
återförvisa ärendet lill socialnämnden. En sådan ordning rymmer enligt
kammarrätten flera olägenheler. Föruiom den extra lidsutdräkl en ålerförvisning
innebär kommer klaganden atl på nyll vara beroende av socialnämndens prövning
av hans framställning om bistånd. Enligl kam-marrättens mening lorde också fall
kunna inlräffa där socialnämnden vid-maklhåller ell lidigare beslul med samma
motivering som tidigare. Skulle socialutredningens förslag leda till en ökad
användning av återförvisnings-institutet, ökar enligt kammarrättens mening
därmed också risken för atl en besvärsmyndighets beslul till en klagandes
fördel inle kommer att medföra någol för klaganden gynnande beslut från
socialnämnden. Delta är inte acceptabelt från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att etl
ökande anlal ålerförvis-ningar innebär all man gör avsteg från vad som år
brukligt vid förvaltningsbesvär. Frånsett denna mera principiella synpunkt
anser länsstyrelsen att man av en besvärsmyndighel vid bifall lill besvären
bör kunna kräva besked om den praktiska innebörden av della genom all man ultryckligt
anger summor eller åtgärder. TCO och Sveriges socionomförbund anser att
länsrätten endast skall kunna falla nytt beslul eller lämna besvären ulan
bifall. Som skäl för denna uppfaUning anges all besvärsinslansen endast på
della sätt ges möjlighet alt svara för en likartad behandling av ärenden i
olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i anslulning lill vad jag har sagt
tidigare framhålla att besvärsmyndigheten i princip skall pröva frågan i hela
dess vidd och vid bifall lill besvären sätta ett nytt beslul i det överklagade
beslutels ställe. Besvärsmyndigheten bör på grundval av den utredning som har
lagts fram i ärendet oftast ha möjlighet atl i sitt beslut även ange på vilket
säll den enskildes behov skall tillgodoses. Omständigheterna kan emellertid
vara sådana atl besvärsmyndighelen bör återförvisa ärendei till nämnden sedan
den har funnit rätt till bistånd föreligga. Många gånger är det således en
lämplig ordning att nämnden ger närmare anvisningar om hur t.ex. en social
hemhjälp skall genomföras. Detla är på ingel säll främmande för
förvalt-ningsbesvärsinstitutef. En återförvisning kan således på elt naturligt
sätt kompleltera den besvärsprövning som sker hos besvärsmyndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Överklagande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>472</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålerförvisning får dock inle bli regel. Om elt ärende
återförvisas av besvärsmyndigheten, måsle socialnämnden beakta de
omsländigheier som har ulgjorl grund för ålerförvisningen. Nämnden är således
bunden av besvärsmyndighelens slällningstagande i fråga om rälien lill bistånd
liksom av skälen för ålerförvisning. Det torde således inle kunna komma i fråga
alt nämnden på samma grunder som lidigare lämnar framslällningen om bistånd
utan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22.5 Omrädel för förvallningsbesvär</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner alltså i likhet med
socialulredningen alt lalan skall kunna föras genom förvallningsbesvär mol
beslul i fråga om räll lill bistånd, medan rättsmedlet vid övriga beslul om
stöd eller hjälp enligt socialtjänstlagen bör vara kommunalbesvär. Frågan om gränsdragningen
mellan dessa båda besvärsområden har berörts av endasi ett fåtal
remissinstanser. Kammarrätterna i Sundsvall och Göleborg biträder förslaget i
denna del liksom också länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län. Några
remissinstanser anser emellertid alt gränsdragningsfrågan bör övervägas på
nyll. Länsslyrelsen i Gävleborgs län pekar på atl förslagel kommer alt leda
till all ärenden enligl socialtjänstlagen kan följa olika besvärsvägar.
Länsstyrelsen framhåller vidare - liksom länsslyrelsen i Jämtlands län - att
förslaget kommer all slälla stora anspråk på precision i beslul och
besvärshänvisningar. Även andra länsstyrelser anser all den valda gränsen kan
leda lill praktiska svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den valda skiljelinjen kommer att
kräva atl socialnämnden i varje särskill fall anger om beslut har fattats med
stöd av socialtjänstlagens bestämmelser om rätl till bislånd eller om beslutet
avser ålgärd inom del kompetensområde som i övrigl tillkommer nämnden enligl
lagen. Del ligger i sakens nalur all del yrkande som har framställts vid
nämnden blir bestämmande för om beslutel skall avse rätt lill bislånd eller
beslul om stöd och hjälp i övrigl enligl socialtjänstlagens bestämmelser.
Förvaltningsbesvär skall således kunna föras över beslut som innebär avslag på
ansökan som grundas på rälien lill bislånd. De svårigheier som kan uppkomma är
enligt min mening inte sådana atl de bör föranleda annan avgränsning än den som
jag har föreslagil nu. Jag vill tillägga att om beslutel gäller rätt till
bistånd -mot vilket talan enligt vad jag har sagl förut får föras genom förvaltningsbesvär
- så skall nämnden allfid ge besvärshänvisning. Är del fråga om beslut mot
vilkel lalan endast får föras genom kommunalbesvär, bör det inte finnas någon
motsvarande skyldighet att ge besvärshänvisning. Socialnämnden bör dock alltid
slå lill tjänst med upplysningar om besvärsordning, om klienten begär del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätlen i Göleborg anser alt
del bör finnas möjlighel att anföra förvaltningsbesvär även mot avgiftsbeslul.
Kammarrätten erinrar om att del i dag är möjligt för den enskilde att anföra
förvaltningsbesvär för att få ändring i beslul om avgift vid ålderdomshem.
Enligt kammarrätten vore</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Överklagande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>473</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del en fördel om liknande besvärsräll tillerkändes den
enskilde även i fråga om andra avgiftsbeslut. De rikllinjer som ulredningen har
föreslagit när det gäller avgiftssystemet - särskill kraven på en enhefiig
bedömning och möjlighelen till individuelll hänsynslagande i särskilda fall -
lalar enligl kammarrättens mening också för atl del bör finnas en möjlighet
till förvalt-ningsbesvärsprövning av avgiftsbeslul. Bl.a. kan den enskilde då
få avgiftsdebiieringen prövad i nära anslulning lill all denna görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill framhålla all om del
uppkommer etl kostnadsansvar för den enskilde för insatser som ges honom inom
ramen för den angivna rätlen till bistånd, så är det möjligt att föra talan mol
beslutet genom förvaltningsbesvär. Uppkommer det i annal fall fråga om
kosinadsansvar för sociala slöd- och hjälpinsalser, kan den enskilde på
molsvarande säll under hänvisning till sin räll lill bislånd överklaga
beslutet genom förvallningsbesvär. Åberopar den enskilde inte rätten till
bislånd som skäl för befrielse från kosinadsansvar, lorde som regel grunden för
bestridandet vara att nämnden har åsidosatt de normer eller taxor som gäller
för avgiften. I sådana fall är det enligl min mening riktigt atl
avgiftsbeslutet överklagas genom kommunalbesvär. Jag anser därför att det inle
finns lillräckliga skäl att införa en särskild besvärsregel i fråga om
avgiftsbeslulen. Det måste samtidigt uppmärksammas atl en särskild besvärsregel
som avser avgiftsbeslut kan få begränsad betydelse. Som regel kommer den
enskildes kostnadsansvar all prövas försl sedan socialnämnden har väckt lalan
mot honom vid domstol. Jag har berört denna fråga lidigare (avsnitt 2.15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22.6 Besvärsmyndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagil
alt länsrätten skall vara besvärsmyndighet. Av de remissinsianser som har
yttrat sig i denna fråga tillstyrker flerlalel ulredningens förslag.
Kammarrätten i Göleborg framhåller atl man genom atl göra länsrälten till
besvärsmyndighel uppnår att lekmän kommer all delta i avgörandena. Den kunskap
och erfarenhet som nämndemännen kan vänlas tillföra domstolen bör enligt
kammarrätlen vara av värde inle minst i de mål som den nya socialtjänstlagen
kommer alt ge upphov lill. Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser
all medverkan av nämndemän har väsenllig belydelse. Enligl länsstyrelsens mening
bör något annat organ än länsrälten inte komma i fråga som besvärsinslans på
länsnivå. Andra länsslyrelser framhåller önskemålet om större organisatorisk
reda mellan olika myndigheter som skäl för att länsrätten bör vara
besvärsmyndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket och
länsslyrelserna i Kalmar och Norrhollens län är kritiska mot förslagel.
Riksrevisionsverket framhåller att det vid besvärsprövningen många gånger kan
bli fråga om att väga samman den enskildes behovssituation och kommunens
möjligheter alt tillgodose behoven. För de skälighetsbedömningar som det här
kan bli fråga om krävs såväl social och medicinsk sakkunskap som kunskap om
servicenivå och resurser i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Överklagande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>474</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktuella kommunen och jämförbara kommuner. Sådan kunskap
finns inle naturligen hos länsrälten. Länsslyrelsen i Kalmar län betonar alt
länsslyrelsen redan är besvärsinslans och har befattningshavare med erfarenhet
och kompetens för uppgiften bl. a. till följd av tillsynsutövningen. Länsslyrelsen
i Norrbottens län anför bl.a. alt man bör eftersträva atl frågor om socialt
bislånd handläggs efler sociala melodprinciper. Delta leder enligt
länsslyrelsen fram lill alt den besvärsprövande funktionen bör ligga hos
länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för egen del säga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom länsrällens kompetensområde
faller i dag ärenden enligt BvL och NvL. medan länsslyrelsen är
besvärsmyndighet i frågor om socialhjälp. De rättigheter som tillkommer den
enskilde enligt nu gällande vårdlagar skall enligt milt förslag sammanföras
under bestämmelserna om rätt till bistånd. Besvären måste följaktligen föras
till en och samma myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rälien lill bislånd gäller frågor
som kan ha stor betydelse för den enskilde i personligt och ekonomiskl
hänseende. Dessa frågor kommer i hög grad all vara rättsfrågor. Det kommer att
bli en viklig uppgift för besvärsmyndigheten att medverka till en enhetlig
bedömning på socialtjänstens område. Dessa omständigheter talar enligl min
mening för att länsrätten bör vara besvärsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att rätten till bislånd också
inrymmer frågor som kräver social och medicinsk sakkunskap är enligl min mening
inte tillräcklig anledning att välja etl annat organ än länsrätt som
beslutsorgan. Länsrälten är enligl 8§ FPL skyldig alt se lill au ett mål blir
tillföriilligl ulrett. Rätten får enligt 24 S samma lag inhämta yttrande över
fråga som kräver särskild sakkunskap från myndighet, tjänsteman eller den som
annars har att yttra sig i ämnet eller anlita annan sakkunskap. Dessa
bestämmelser ger enligt min mening garantier för atl länsrätten grundar sina
beslul på erforderlig medicinsk, social eller annan behövlig sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagit atl en
social enhet skall inrättas vid länsstyrelsen. En viktig uppgift för denna
enhet blir alt tillhandagå länsrälten med yttranden i sociala frågor.
Länsrätten kan på detta sätt tillföras den sakkunskap som målens beskaffenhet
kan kräva. Jag vill liksom kammarrätten i Göteborg också framhålla atl vid
länsrätlsprövningen kommer nämndemän atl delta i avgörandet. Den kunskap och
erfarenhel som nämndemännen representerar har storl värde i de mål som det här
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen skall i enlighel med
vad jag har föreslagil lidigare (avsniu 2.21) ges eu tillsynsansvar för
socialtjänsten. Som socialutredningen har framhållit är det inte
tillfredställande alt ge en och samma myndighet både tillsynsuppgifter och
uppgiften all pröva besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig således till
socialutredningens förslag alt länsrätten skall vara besvärsmyndighel i mål som
gäller överklagade beslul om rätt till bislånd. De nuvarande länsdomslolarna,
dvs. länsrätterna, länsskatte-rätterna och fastighelslaxeringsrällerna, skall
fr. o. m. den I juli 1979 bry-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>475</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tas ut från länsstyrelserna och läggas samman lill en ny
fristående förvaltningsdomstol i varje län. De ulbrulha domstolarna får namnet
länsrält. Den nya organisationen kommer än tydligare atl markera länsrättens
slällning av en från förvallningen hell frislående domsiol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22.7 Informalion om lånsrättens beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slulligen nämna all några
remissinstanser har lagil upp frågan om värdel av information om länsrättens
beslul och uppföljning av detla. Länsslyrelsen i Uppsala län anser alt avskrift
av beslut bör tillställas länsslyrelsen som i egenskap av tillsynsmyndighet bör
följa ärendei. Länsslyrelsen bör också ges befogenhet att som allmänt ombud la
upp frågan i domstol igen, om socialnämnden inte följer domstolens i beslutet
ultalade intentioner eller underlåter att ge behövligl bistånd. Länsstyrelsen i
Gävleborgs län trycker på behovet av atl snabbt kunna sprida informalion om
utvecklingen. I detla syfte bör länsrätternas beslul i besvärsärenden kontinueriigt
sändas över till socialstyrelsen som härefter kan förmedla information lill
kommunerna. Västerås kommun anser på molsvarande sätt alt del är angelägel atl
besvärsinstansernas prejudicerande utslag snabbi når ut till kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att del
ligger etl stort värde i att länsslyrelsen som tillsynsmyndighet får kännedom
om länsrättens beslul. Särskill i de fall länsrätten har återförvisat ärendet
lill nämnden kan länsstyrelsens tillsynsfunktion få en stor betydelse.
Länsstyrelsen kan i elt sådanl fall i egenskap av tillsynsmyndighet se till att
socialnämnden beaktar de omständigheter som har föranlett ålerförvisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är självfallel också viktigt
atl kommunerna får del av sådana rättsliga avgöranden som kan vara vägledande
för rättsutvecklingen. Jag förutsätter att socialstyrelsen vidtar nödvändiga
åtgärder så all kommunerna kan ges en sådan information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Ekonomi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23.1 Utredningsförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen förordade i
principbetänkandet år 1974 att den kommunala socialtjänsten skulle tillföras
ett allmänt driftbidrag saml tidsbegränsade utvecklingsbidrag i syfte att
stimulera kommunerna att sätta i gång eller bygga ut en viss verksamhet. Bidrag
för olika "symptomgrupper" ansågs oförenligt med en helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det fortsatta arbelel övergav
socialutredningen tanken på ett driftbidrag med hänsyn lill de förslag om
ändral beräkningsunderlag för skatteutjämningsbidragen som kunde väntas från
1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76). Ändringarna gick ut på atl man
skulle föra in nya beräkningsfaktorer om bl. a kommuninvånarnas
ålderssammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningen fann nu, bl. a. på basis av gjorda
beräkningar, att etl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>476</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänt
driftbidrag inle kunde tillräckligt utjämna kostnaderna mellan kommunerna.
Bidragel skulle inle heller påverkas av kommunernas förmåga all själva
finansiera verksamhelen. Härtill kom de avgränsningsproblem som orsakades av
skillnader mellan kommunerna i fråga om socialtjänstens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen har därför i silt slutbetänkande
förordat atl kommunerna skall tillföras resursförstärkningar genom
skatteutjämningsbidrag som lar hänsyn lill sociala faklorer, bl. a.
åldersfördelningen. Vidare skall enligl förslagel kommunernas kostnader minska
genom en utbyggd socialförsäkring i form av ett socialförsäkringstillägg
(soft). Slulligen bör ulveck-lingsbidrag utgå för en del verksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa av de nuvarande specialdestinerade bidragen
bör således enligt socialulredningen behållas i form av utvecklingsbidrag.
Ulredningen har föreslagit oförändrade statsbidrag till barnomsorgen och ett
vidgat bidrag till social hemhjälp så atl detta skulle omfatta även molsvarande
insatser i bostäder med kollektiv service (bl.a. ålderdomshem). Vidare vill
utredningen ha kvar statsbidrag i fråga om färdljänsl, alkoholpolikliniker
saml vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Statsbidraget för socialhjälp lill
flyktingar bör enligl utredningen vidgas till att gälla socialbidrag även lill
icke svenska medborgare under den tid deras ansökan om uppehållstillstånd
behandlas, även om de sedan vägras flyktingstatus. Utredningen har inte tagit
ställning till hur man skall finansiera vissa sociala institutioner, som kan
beröras av ett ändrat huvudmannaskap. Sådana frågor skall enligt regeringens
beslul lösas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har bl. a. ansett all
tillämpningen av helhetsprincipen motiverar atl vissa specialdestinerade
slatsbidrag inom den sociala sektorn slopas och ersätts av
skatteutjämningsbidrag. Det gäller bidrag till den kommunala nykterhetsvårdens
administration och särskilda vårdinsatser, vård i enskilt hem av
narkotikamissbrukare, ferievislelse för barn, familjerådgivning, ersättning
för kostnader för olika sociala insatser för andra icke svenska medborgare än
de gmpper jag nämnde nyss. Ulredningen har ansett att det heller inte finns
skäl att behålla statsbidrag som avser särskilda folkgrupper. Utredningen vill
således slopa statsbidrag till insalser för den svenska zigenarbefolkningen
saml till insatser för socialt handikappade ulomnordiska zigenare och
familjepedagogiska insalser för nordiska zigenare. Statsbidraget till
socialhjälp till renskölande samer bör inte heller få någon motsvarighet inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har vidare föreslagit att
nuvarande bestämmelser om ersättning mellan kommunerna för kostnader för
socialhjälp och barnavård inle skall få någon motsvarighet inom den framtida
socialtjänsten. Ett viktigt motiv för förslagel är all de flesla kommunerna
bara har etl fåtal sådana ersättningsärenden och att skillnaden mellan vad den
enskilda kommunen får in och vad den ger ut i ersättning vanligen är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialutredningen
har gjort en beräkning av socialtjänstens kostnader år</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>477</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980 i jämförelse med år 1976. Enligl denna beräkning
kommer stålens koslnader atl öka med omkring 2,7 miljarder kr. och kommunernas
koslnader all vara i storl sell oförändrade (1976 års priser). 1 beräkningen
ingår del föreslagna socialförsäkringslillägget som beräknas minska behovet av
socialhjälp (socialbidrag) med 325 milj. kr. och öka statens kostnader med 340
milj. kr. Vidare ingår i beräkningen ett vidgat bidrag till social hemhjälp på
163 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta remissinstanser som har
yttrat sig i frågan är iveksamma lill Ulredningens koslnadsbedömning. Hit hör
bl.a. socialstyrelsen, de båda kommunförbunden. Föreningen Sveriges
socialchefer, KEU 76 och riks-revisionsverket. Osäkerheten gäller bl, a.
effekterna av den föreslagna socialförsäkringsreformen. Behovet av
resurstillskott inom olika delar av socialljänslen anser flera remissinstanser
vara slörre än vad ulredningen kommit fram lill. Bl.a. Stockholms kommun och Föreningen
Sveriges socialchefer framhåller att beräkningarna har gjorts i etl gynnsammare
ekonomiskl läge än det som råder i dag. Flera remissinsianser menar atl
prioriteringar måsle göras. Kommunförbundel, KEU 76 m. fl. hänvisar lill all
lidigare beslulade prioriteringar av barnomsorg och äldreomsorg begränsar
möjlighelerna till expansion inom övriga kommunala verksamheter och därmed
också i fråga om andra delar av socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En framträdande uppfattning är atl
kommunerna får vidkännas en större andel av de lolala kostnaderna för
socialtjänsten än vad utredningen har räknal med. Flera kommuner och
länsstyrelser. Föreningen Sveriges socialchefer. SACO/SR och Sveriges
socionomers riksförbund hör till dem som anser att staten bör la etl betydligt
ökat ansvar för kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns hos remissopinionen en
klar övervikt för socialulredningens förslag att skalleuljämningsbidragel skall
avlösa vissa av de nuvarande särskilda slalsbidragen, Remissinslanserna delar
också utredningens syn på behovel av atl behålla vissa specialdestinerade
statsbidrag som utvecklingsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissorganen lillslyrker näslan
genomgående utredningens förslag all avveckla de interkommunala ersättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23.2 Reformerat statsbidragssystem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen har tidigare i år fattal
beslul med anledning av regeringens proposition om den kommunala ekonomin
(prop. 1978/79:95). Beslutet innebär viktiga reformer i fråga om
skalleuljämningsbidragel. de kommunala bostadstilläggen till folkpension och
de statskommunala bostadsbidragen, bidragsförskolten och vissa
specialdestinerade statsbidrag m. m. Genom besluiel har slalsmaklerna redan
lagil slällning till flertalel av socialutredningens förslag om statens
medverkan i finansieringen av den kommande socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformerna, som grundar sig på ett
omfaltande utredningsarbete som slutfördes av KEU 76, överensstämmer i fiera
viktiga avseenden med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>478</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialulredningens förslag. Jag kommer i det följande alt
ange sådana huvuddrag i reformen som har belydelse för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbättrad skatleutjämning. Enligl
det nya skalleuljämningssystemet indelas kommuner och landsting i lolv
skaltekraflsklasser, från 103% till 136% av medelskaltekraften. Denna indelning
svarar för skatleutjäm-ningssystemets grundgaranli. Vid kommunens inplacering i
skattekrafts-klasser har man beaktat faklorer som kommunerna inte kan påverka
och som orsakar särskill slora kostnadsskillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundgaranlin kompletteras för
kommunerna med hänsyn lill åldersstruktur och befolkningsminskning. Hänsyn tas
till åldersstrukturen genom tillägg till eller avdrag från grundgarantin. De
kommunala verksamheler som påverkas av åldersfaktorer är pensionärsservice,
grundskola, obligalorisk förskola (dellidsgrupper), barnomsorg (exkl.
förskolans deltidsgrupper), kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT)
samt statskommunala bostadsbidrag. Grundgaranlin komplelleras vidare med
tillägg lill de kommuner som har en snabb befolkningsminskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag för gynnsam åldersslruktur
får inle leda till att en kommun får lägre skattekraflsgaranli än 100% av
medelskaltekraften. Vidare garanteras samtliga kommuner en viss höjning av
skattekraftsgarantin, så all denna inte understiger 1979 års nivå, ökad med en
procentenhet av medelskattekraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommuner och landstingskommuner med
egen skattekraft som överstiger den garanterade slår även i fortsättningen
uianför skatteutjämningssyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De totala kostnaderna för
skalleutjämningssyslemel uppgår år 1981 lill ca 7350 milj. kr. Kostnadsökningen
i förhållande till ordinarie skalleuljämningsbidrag år 1979 är ca 3 600 milj.
kr. Om även det särskilda statsbidraget för 1979räknas in, uppgårökningen till
2875 milj. kr. (-(-64%). Kommuner inkl. landstingsfria kommuner beräknas få
närmare 4180 milj. kr. vilkel innebär en ökning med drygt 1470 milj. kr. i
jämförelse med 1979 års skatteutjämningsbidrag. Skatteutjämningsreformen
genomförs i två etapper med ungefär jämn fördelning på åren 1980 och 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ordinarie
skatteutjämningssyslemel skall även i fortsättningen kompletteras med extra
skatteutjämningsbidrag. Sådant bidrag skall kunna komma i fråga bl. a. när
enskilda kommuner särskilt missgynnas genom att specialdestinerade bidrag
avvecklas. Jag återkommer till denna avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag lill visst bostadsstöd. Etl nytt statsbidrag
införs fr. o. m. den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I januari 1980 lill kosinadema för kommunall
bostadstillägg till folkpensionärer (KBT). Stalsbidragsbeslämmelserna
samordnas med motsvarande regler för slalskommunala bosladsbidrag för
barnfamiljer m.fl. Reformen skapar förulsällningar för alt jämna ul de
nuvarande stora skillnaderna mellan kommunerna i fråga om KBT-nivå. Villkoret
för statsbidrag är atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>479</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KBT före ev. inkomslavdrag täcker minsl 80% av
bostadskostnaden upp till den övre hyresgränsen för slalskommunala
bostadsbidrag. Fr.o. m. år 1980 är denna gräns 700 kr. per månad för
ensamstående och 800 kr. per månad för makar. Samtidigt med atl man inför del
nya stalsbidragel lill KBT sänks slalsbidraget till slalskommunala bostadsbidrag
så att de båda bidragen får en gemensam stalsbidragsnivå på 43%. Därmed kommer
merkostnadema för en allmän höjning av nuvarande KBT-belopp till de övre
hyresgränserna att falla på slaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialdestinerade bidrag m.m.
Statsbidrag lill social hemhjälp, färdtjänst och bamomsorg bör behållas tills
vidare. Omsorgen om de äldre behöver fortfarande viss stimulans, och vissa
kommuner som ligger ulan-för skatleutjämningssystemet är beroende av bidrag för
en fortsatt utbyggnad. Statsbidragen till social hemhjälp och färdtjänst bör
dock omprövas regelbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens beslut alt räkna in
vissa av de nuvarande specialdestinerade bidragen inom den sociala sektorn i
del förbällrade skalteuljämningssystemet har som jag har nämnl sin bakgrund i
bl. a. förslag av KEU 76, som i stort överensslämmer med socialutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De särskilda statsbidrag som upphör
fr. o.m. den 1 januari 1980 är bidrag till ferievislelse för barn, bidrag till
familjerådgivning, bidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas koslnader för
adminislralion m. m., statsbidrag till hjälp åt utländska medborgare, svenska
och finska zigenare samt renskölande samer. Vidare slopas bl.a. slalsbidraget
till anordnande av vissa institutioner för psykiskt ulvecklingsstörda och
kostnadsansvaret för skyddsympningar förs över på sjukvårdshuvudmännen. De
slopade statsbidragen molsvarar ca 250 milj. kr. per år. Dessa medel har
tillförts det nya skatteutjämningssystemet. Den kommunala ersällningen för
bidragsförskotten slopas samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23.3 Socialulredningens övriga förslug</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnl redan har
socialutredningen i ett särskill avseende velat vidga kommunernas rält lill
ersättning från staten för hjälp till icke svenska medborgare. En särskild
arbetsgrupp för flyktingfrågor inom ar-belsmarknadsdepartemenlet har senare
föreslagil delsamma som socialulredningen. Nu får kommunerna ingen ersättning
från staten om utlänningen vägras flyktingstatus för s. k. frivillig
socialhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är överens med bl.a. socialutredningen om alt
kommunerna bör få ersällning för hjälp till utländska medborgare under den tid
deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas. Jag har därför tidigare i
år tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp, som i juni i år har slutfört
sill arbete (Ds S 1979; 7) och lagt fram förslag om ersällning till kommunerna
för hjälp </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> lill flyktingar och personer som
väntar på uppehållstillslånd. Jag räknar med atl arbetsgruppens kommande
förslag kan genomföras senasl samlidigl med socialtjänslreformen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>480</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
att nuvarande regler för interkommunal ersättning för socialhjälp skall slopas
och att även motsvarande bestämmelser om ersättning för barnavårdskostnader
skall avvecklas. De interkommunala ersätiningarna gäller vanligen ell fåtal
ärenden och ersättningsbeloppen är ringa, särskilt om man ser lill skillnader
mellan vad kommunen får in och ger ut i sådana ersätlningar. Härtill kommer
sedan administrationskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En nästan enhällig remissopinion
slöder socialutredningens förslag alt slopa ersällningsskyldighelen mellan
kommunerna för ulgiven socialhjälp och koslnader för insalser inom barn- och
ungdomsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig till förslagel och
föreslår att nuvarande lagbestämmelser som reglerar kommunernas inbördes
ersällningsskyldighel för ekonomisk hjälp och barn- och ungdomsvård i vissa
fall inte skall få någon molsvarighel i den nya socialljänstlagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23.4 Utvecklingslinjer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i sill
slutbetänkande gell sin syn på den utveckling av socialtjänstens resurser som
ulredningen finner angelägen. Utredningen framhåller att resursanspråken är
ett ultryck för såväl behoven i kommunema som de ambitionsnivåer som man har
där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EnUgt utredningen är av
socialtjänstens strukturinriktade insatser medverkan i samhällsplaneringen
ännu svagt ulvecklad och kommer att kräva resursförstärkningar såväl personellt
som i fråga om utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även arbete med sociala problem i
samhällel och uppsökande verksamhet StäUer enligt utredningen anspråk på all
man har tiUräcklig personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av allmänl inriktade insatser anser
utredningen att information kommer att kräva ökade resurser liksom barns och
ungdoms omvårdnad och utveckling. Utredningen lägger här tyngdpunkten pä
ulbyggnaden av barnomsorgen och markerar att staten finansierar siörsta delen
av kostnadsökningen. Även äldreomsorgen kommer atl slälla väsenlligt ökade
krav på sociala tjänster. Den sociala jouren behöver enligt utredningen byggas
ul, vilket kommer all kräva förstärkningar, främsl i fråga om personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande de individuellt
inrikiade insatserna erinrar socialutredningen om atl det föreslagna yttersta
ansvaret för kommunerna innebär en vidgning i förhållande till gällande rätt.
Även här anser utredningen alt det behövs ett resurstillskott men framhåller
också att den ökade satsningen på stmkturinriktade insatser och allmänt
inriktade insatser kan vänlas minska behovel av individuella stödåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i delta sammanhang försl
starkt betona den samhällsekonomiska betydelsen av att den kommunala
expansionstakten anpassas lill de överenskommelser som iräffas mellan
regeringen och kommun- och landslingsförbunden. Jag viU också erinra om vad
regeringen har sagt i komplelteringspropositionen (prop. 1978/79: 150 bil. 2,
s, 71): "En framgångsrik politik förutsätter emellertid också all den
kommunala konsumlionens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Ekonomi</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>481</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillväxt
kan bringas ned och begränsas till de områden som enligl eniga politiska
bedömningar måste prioriteras dvs. barnomsorg, äldrevård och långtidssjukvård.
Härav följer atl utrymmet för vidgade insatser på andra områden måsle bli
ytterst begränsat". Riksdagen uttalade i anslutning härtill (FiU
1978/79:40 s. 26) atl ytteriigare åtgärder att begränsa den kommunala
tillväxten måste prövas om den kommunala expansionen visar tecken att fortsätta
i samma snabba takt som hittills, trots träffade överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt nu aktuella bedömningar är utrymmet för den
kommunala konsumtionsökningen starkt begränsat i varje fall under 1980-talets
första hälft. Del sociala reformarbetet inom bl.a. den kommunala seklorn måste
därför genomföras steg för steg i en långsiktig planering när de samhällsekonomiska
fömtsäUningarna ger utrymme härför. Det är också viktigt att de ökade resurser
som tillförs kommunerna genom den kommunalekonomiska reformen tas i anspråk
för att minska eller hålla tillbaka det kommunala skattetrycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SocialutrednJngen har framhållit att den föreslagna
reformen innebär ambilionshöjningar i olika avseenden. Jag vill emellertid här
understryka vad jag sade nyss att utrymmet för vidgade kommunala insatser på
andra områden än de prioriterade är ytterst begränsat under de närmaste åren.
Utvecklingen inom socialtjänsten måste därför anpassas till de samhällsekonomiska
fömtsättningama. Behovet av resurskrävande förändringar och möjlighetema att
tillgodose dessa behov torde variera avsevärt mellan kommunema. Utvecklingen
inom socialtjänsten måste därför också anpassas till förhållandena i de
enskilda kommunerna. Jag vill samtidigt erinra om vad jag har sagt lidigare att
de övergripande målen för socialtjänsten bör vara desamma i alla kommuner och
alt utvecklingen av den framtida socialtjänsten bör ha som mål en jämnare
standard mellan kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill understryka vad som sägs i propositionen om
den kommunala ekonomin (prop. 1978/79:95, s. 24) alt statsmakternas beslut om
reformer som förutsätts bli genomförda av kommunerna och landstingskommunerna
fortsättningsvis bör baseras på övergripande bedömningar av konsekvensema för
stat och kommun och för samhällsekonomin i stort. I propositionen uttalas
också (s. 8) att staten i första hand bör påverka kommunerna och
landstingskommunerna genom allmänna riktlinjer och ramar för verksamheten.
Riksdagen (FiU 1978/79: 35 s. 6) ansluter sig till denna gmndsyn och anför att
strävan bör vara att minska omfattningen av statlig reglering av olika delar av
den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
kan sägas om socialtjänstreformen att utgångspunkten måste vara atl inom
nuvarande resursramar göra behövliga omdispositioner. Genom generella insatser,
som är ett viktigt inslag i reformförslaget, bör ålminslone på sikl behovet av
individuella stödinsatser kunna minskas. Genom att se över organisation,
verksamhetsformer och arbetssätt torde man i vissa avseenden kunna göra den
sociala verksamheten i kommuner-31 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>482</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na effektivare. De förenklingar i
socialhjälpshandläggningen som vissa kommuner prövar visar t.ex. på ökade
möjligheter till ändrade arbetsmetoder. Del slår också klart alt i.ex. den
föreslagna rälien lill bislånd i väsenfiiga delar innebär en anpassning lill
praxis i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell konkrel resursbehov uppkommer i
samband med reformens genomförande. Del gäller ulbildning av förtroendevalda
och personal inom socialljänslen och näraliggande områden saml informalion
till allmänheten. Jag återkommer till frågan om slalens medverkan vid
finansieringen av denna inbildnings- och upplysningsverksamhel (avsnill 2.26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24 Forskning och utvecklingsarbete, statistik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24.1 Sociultjänsten och .forskningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen redovisar i
principbelänkandel sina överväganden i fråga om behovel av ökade kunskaper som
underlag för verksamhelen. Jag delar ulredningens allmänna uppfattning atl den
framtida socialtjänsten behöver omfaUande slöd av forskningsinsalser. Då jag nu
och senare för enkelhetens skull lalar om "forskning" ger jag
begreppel en vid innebörd. Det omfattande offenlliga uiredningsarbelet på olika
nivåer inom den socialpolitiska sektorn står forskningen nära även om del inte
fyller strikta forskningskrav. Jag kommer i del följande inte heller atl dra
någon klar gräns mellan forskning och ulredning. Samma gäller ulvecklingsarbcle
och försöksverksamhel av olika slag. Vidare är slalistiken både en del av
forskningen och en frislående informationskälla. Jag kan därför inte genomgående
skilja ul statistiken från forskningen, även om jag senare lar upp vissa
statistikfrågor särskill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är för övrigl vanligl alt
forsknings- och utvecklingsarbele (FoU) används som ell sammanhållet begrepp.
OECD har föreslagil följande definilion av FoU-verksamheten som ofta används pä
del tekniska och naturvetenskapliga men också på del samhällsveienskapliga
områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundforskning: atl sysiemaliskl
och melodiskl söka efter ny kunskap och nya idéer ulan någon bestämd
tillämpning i sikte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TiUämpud forskning: atl
sysiematiskl och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd
tillämpning i sikte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UtveckUngsarbete: all sysiemaliskl
och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya
idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya syslem eller
väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör anmärkas att många insatser
är så sammansatta att de inte kan hänföras till endasi ell av dessa begrepp.
Sociali ulvecklingsarbete ulförs ofla i form av försöksverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare (2.4) ansluiii mig
lill socialulredningens förslag all sysiemaliskl dela in socialljänslens
verksamhel i de Ire huvudfunktionerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>483</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stmkturinriklade insalser, allmänl inriktade insatser och
individuellt inriktade insalser. Som framgår av vad jag kommer all säga krävs
självfallel forskning och utvecklingsarbete inom alla dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den helhelssyn som är grundläggande
för socialljänslen begränsas givetvis inle till de interna relationerna mellan
socialljänslens förelrädare och dem som efterfrågar sociala ijänsler. Den
innebär också all socialljänslen är en del av hela socialpolitiken, som både
påverkar och påverkas av samhällels lillslånd och förändringar i övrigl. Därmed
vill jag ha sagl att hela samhällsforskningen har mer eller mindre direkl
belydelse för socialljänslen. Här kommer jag emellertid att i första hand
behandla den för verksamheten centrala forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den framtida tvärvetenskapliga
samhällsforskningen måsle, liksom nu är fallet, avse olika verksamhelsnivåer.
Den skall bilda underlag för planering och utveckling av socialtjänsten på
riks-, regional- och lokalnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen betonar i sill
principbetänkande alt det måste byggas upp en nära samverkan mellan forskningen
och fältet, dvs. den praktiskt verksamma socialtjänsten. Somjag återkommer till
har bl.a. reformarbetet i fråga om den sociala utbildningen getl nya
förutsättningar härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24.2 Forskningens inriktinng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om befolkningens levnudsförhållunden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den socialpolitiska planeringen
behöver etl omfattande kunskapsunderlag om människornas levnadsförhållanden i
olika avseenden. Som en del av den socialpolitiska verksamheten gäller detta
även socialtjänsten. Jag ansluter mig här till socialutredningens uppfattning
atl vidgade kunskaper om behovsslmkturen hör lill de mesl angelägna för
planeringen av socialpolitiska insatser och då även dem som gäller socialtjänsten.
Socialslyrelsen har i likhet med andra remissinstanser understrukit samma sak.
1 remissvaret på slulbetänkandel pekar statistiska centralbyrån på betydelsen
av de kunskaper om behovsstrukturen som s. k. levnadsnivåundersökningar
(välfärdsmätningar) ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den första omfaltande
levnadsnivåundersökningen genomfördes av låg-inkomstutredningen år 1968.
Undersökningen syftade till att genom intervjuer med elt representativt urval
av befolkningen i åldern 15-75 år ge en bild av "hur svenska folkel har
det". Undersökningen omfattade nio olika välfärdsområden eller
levnadsnivåkomponenler, nämligen hälsa, arbete, utbildning, ekonomiska
resurser, politiska resurser, uppväxt- och familjeförhållanden,
bostadsförhållanden, kost, fritid och rekreation. Det var första gången som man
har gjort en så omfattande undersökning med syfte all statistiskt beskriva
människors förhållanden på politiskt centrala områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 enlighet med riksdagens beslut
gjorde socialforskningsinstitutet en motsvarande s. k. replikationsundersökning
för år 1974 med i stort sett samma urval. Institutet fick i uppdrag atl närmare
konkretisera idén om en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>484</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>social rapportering och arbela med de forskningsmässiga
problemen i välfärdsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år 1974 genomför statistiska
centralbyrån årligen levnadsnivåundersökningar (undersökningar rörande
levnadsförhållanden, ULF). Hittills har cenlralbyrån i form av intervjuer med
etl represenlativi urval personer genomfört omfattande undersökningar i fräga
om komponenterna ulbildning. sysselsällning, ekonomi, boende, hälsa, frilid,
sociala relationer, iransporler och kommunikationer, trygghet och säkerhel,
politiska resurser. I år gäller undersökningarna arbelslivs- och
utbildningsfrågor. För de närmasl följande åren planeras molsvarande
undersökningar av hälsolillslånd, vårdkonsumtion och social omsorg.
Centralbyrån genomför således mer omfattande undersökningar av någon eller
några komponenter för varje år. Urvalet varieras efler en s.k. rolalionsprincip.
Dämlöver ingår årligen från samtliga komponenter etl mindre urval faklorer, som
gäller centrala och snabbt föränderliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många problem är förknippade med
undersökningar av det här slagel. En inle oväsenfiig andel personer som ingår i
urvalel har mol bakgrund av den deball som pågåll om dalabehandling av
personuppgifter visat sig Iveksamma eller direkt negaliva till atl lämna ut
uppgifler om sina personliga förhållanden. Bortfallet i vissa undersökningar
har därför varit belydande. För all kunna förankra sådana undersökningar i
medborgarens förtroende fordras en omfaUande informalion om undersökningarnas
syfte och om del inlegrilelsskydd som ges. Frågan om integritetsskyddet och hur
detla på bäsla sätl skall tillgodoses måsle forfiöpande ägnas slor
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Levnadsnivåundersökningarna ger ett
mycket omfattande faktamaterial om svenska folkeis levnadsförhållanden. Del är
här fråga om basfakta som bör ingå i det underlag som samhället i första hand
på cenlral nivå behöver för den socialpolitiska planeringen. Materialet ger
också vissa möjligheler till redovisningar av levnadsnivåvariationer på
länsnivå och i någon ulslräckning även på kommunnivå. I den fortsatta
ulvecklingen av levnadsnivåundersökningar kan närmare prövas behov av och
förulsällningar för atl undersöka bl.a. barns och äldres saml särskill ulsalla
gruppers levnadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl arbelsgruppen för
låginkomslfrågor skulle levnadsnivåundersökningar kunna ange olika problems
siorieksordning, vilka grupper som drabbas och sambandel mellan olika problem.
Undersökningarna skulle på så säll kunna fungera som varningsklocka (Ds In
1972: 19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har grundläggande belydelse all
bl. a. levnadsnivåundersökningarna blir föremål för forskningsmässiga analyser.
Dessa bör bl.a. syfta lill aU söka klariägga samhällsfaktorer som påverkar de
empiriska undersökningarnas resullal i fråga om tillstånd och förändringar
avseende levnadsförhållandena. Sådana analyser bör kunna bidra lill en
bedömning av vilka resullal som är särskill vikliga. Men statistiken kan
självfallet aldrig säga vud som bör göras. Detla är lill sisl ell poliliskl
avgörande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>485</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om resultaten från
levnadsnivåundersökningarna har kommit till användning på olika sätt, har de
hittills inte utnyttjats lill fullo. Orsakerna är säkert fiera och gäller bl.
a. informalion om saml spridning och presenia-tion av undersökningsresultaten.
Jag tror också atl mottagarna är osäkra över hur de skall hantera del omfaUande
kunskapsunderiaget. Det är viktigt aU ulveckla en metodik för hur materialet
skall kunna användas i olika sammanhang. Statistiken måste anpassas lill
behovel av statistik och till förändringar av detta behov. Del fordras därför
atl bl. a. socialtjänsten utifrån verksamhelens mål och uppgifter analyserar
och preciserar de konkreta behoven av kunskaper om olika samhällsförhållanden
och för fram dessa behov till dem som svarar för forskning och slatislik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redovisningar av faktiska lillslånd
som undersökningarna hiuills har svarat för är emellertid inte tillräckligt.
Man måste även söka beskriva och analysera förändringar och orsaksförhållanden.
Dessa krav gäller emellertid inte bara levnadsnivåundersökningarna. Jag
återkommer till dessa frågor senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika funktioner inom
socialljänslen kommer atl behöva mer kalkyler-bara kunskaper än
levnadsnivåundersökningarna ger om behovsslmkturen på fiera nivåer för
planeringen. Det kan gälla behov av t.ex. ekonomiskl bislånd, barnomsorg och
äldreomsorg i olika avseenden. Den enda "mätare" samhället i dag
många gånger har är köerna lill olika befinlliga serviceinrättningar. Här bör
efterfrågeundersökningar kunna ha betydelse. Därmed får man en bättre kunskap
om människors upplevda behov av samt vilja och förmåga att acceptera sociala
tjänster, sysselsättning m. m. Sådana undersökningar kan emellertid bli
missvisande, om de snarare ger ultryck för människornas anspråksnivå än för
deras faktiska behov. Personer som lever under otillfredsställande
förhållanden torde inle sällan ha lägre anspråk än dem som lever under goda.
Även svarsborlfallet kan vara särskill slort inom den försl nämnda gruppen.
Undersökningarna bör därför inle begränsas till att mäta enbart altityder ulan
komplelleras med objektiva dala, som möjliggör en bättre bedömning av del
faktiska behovet. Här som i många andra projekt måsle behovet av
inlegrilelsskydd uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Välfärdsmätningar och
efterfrågeundersökningar bör kompletteras med områdesbeskrivningar för
kommunerna. Som jag har anlyll tidigare kan levnadsnivåundersökningar bara i
vissa fall redovisas på kommunnivå. Slatistiska centralbyrån har börjal
producera områdesbeskrivningar i fråga om befolkningens sammansältning och
förändringar, inkomstförhällanden m. m. Områdesbeskrivningar och efterfrågeundersökningar
är av värde för socialtjänstens verksamhetsplanering och medverkan i den övriga
samhällsplaneringen. Som cenlralbyrån påpekar i sitt remissvar redovisar också
folk- och bostadsräkningarna speciella områdesbeskrivningar, som har utformats
i samråd med represenlanler för kommunal planering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhel, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>486</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringur, orsaker, teorier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi behöver analyser av de sociala
processerna för planeringen både i fråga om strukturinriktade, allmänl
inrikiade och individuellt inriktade insatser. Dessa analyser måsle ha en
problem- och orsakssökande inriklning. Vilka faklorer ger de viktigaste
förklaringarna till dåliga villkor i fråga om inkomster, arbete elc? Vilken
belydelse har olika faktorer i boendemiljön för de sociala relationerna i elt
område och för individens personliga utveckling? Vilka faklorer kan kommuner
och socialljänsl påverka? Skall man kunna påverka brisier i samhället, krävs
del alt man kan angripa orsakerna. Forskningen bör även sludera positiva
sociala processer. Även sådan forskning bör kunna ge bättre kunskaper och
därmed möjligheler lill bättre meloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill samtidigt slryka under all
socialtjänsten måsle kunna arbela utan all alltid grunda sina insatser på
entydiga vetenskapliga resultat. Praktiska ålgärder måsle många gånger snabbi
sällas in för alt söka undanröja sociala missförhållanden. Detta kan gälla i
fråga om såväl planeringen i storl som insatser för enskilda människor eller
familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten behöver en praktiskt
och konkrel inriklad forskning som kan tillämpas i del dagliga arbetet på olika
nivåer. Men den behöver också en mer teoretiskt inriktad forskning, som arbelar
med orsaksteorier och förklaringsmodeller till sociala problem i samhället, som
arbetslöshet, främlingskap, missbruk osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metodulveckhng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna socialtjänstlagen
kommer atl ge socialtjänsten en betydande frihel all i samråd med klienterna
sätta in olika slag av ålgärder och metoder i det förebyggande och avhjälpande
arbetet. Även strukturinriktade insatser m. m. kan utformas olika. Det är som
socialutredningen och remissinstanserna har understrukit viktigi all utveckla
meloderna för socialt arbele på olika nivåer. Hur skall vi ulnyllja våra
kunskaper om sociala problem och deras orsaker när det gäller alt avgöra vilka
behandlingsinsatser som bör sältas in i en given situation? Under vilka
förulsällningar bör en viss behandlingsmetod väljas? Vilka miljöpåverkande
åtgärder bör man genomföra för all åstadkomma en viss förändring? Jag kommer
senare att ge exempel på projekt som sysslar med konkreta frågor som mer eller
mindre direkt gäller metodutveckling inom socialt arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppföljning och värdering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viktig förutsättning för bl.a.
metodutvecklingen inom socialtjänsten är all man följer upp insalserna och
genomför resulialvärderingar. Uppföljning och värdering har en myckel stor
spännvidd, och de rymmer självfallet många metodproblem på olika nivåer.
Omfattande socialpolitiska reformer, t. ex. reformerna inom
förtidspensioneringen, behöver följas upp fortlöpande och så långt möjligt
värderas. På samma säll mäsle socialtjäns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>487</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tens
individinriklade insalser följas och bli föremål för en resultalvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som socialulredningen har påpekat måste
socialarbelarna i sin uppföljning systematisera och bearbeta sina erfarenheter
från fältarbelel. Tar socialtjänsten tillvara sina vunna erfarenheler och gör
nödvändiga ändringar, kan socialtjänsten efterhand förbällra sina insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänsten måste alltså kritiskt pröva hur
verksamheten fungerar. Det bör göras en fortlöpande uppföljning och
resultalvärdering mot bakgrund av de kunskaper om sociala problem som vi har
utifrån praktiska erfarenheter, levnadsnivåundersökningar, forskning m, m.
Samtidigt måste vi realisliskl bedöma vad man inom den samlade
samhällspolitiken kan begära alt socialtjänsten skall klara. Socialtjänsten kan
främja en god social utveckling i samhällel, men den kan inte ensam ulan endasi
genom samverkan med andra samhällsverksamheler nå mer beslående och belydelsefulla
resullal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar som sagl socialulredningens uppfaUning
att de problem som socialarbetarna möter i sitt praktiska arbete måste vara ell
viktigi underlag för beslut om inriklningen av forskning och ulvecklingsarbete.
Genom all socialtjänstens förelrädare analyserar egna insalser och erfarenheler
kan de ge impulser lill ulvecklingsprojekl och försöksverksamhel. Socialarbelare
som är lämpliga och intresserade för uppgifterna bör också på olika sätl delta
i forsknings- och ulvecklingsprojekl. Här bör den reformerade
socionomutbildningens forskningsanknytning bli av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom denna anknytning och möjlighelerna lill
forskarulbildning bör den framtida socialtjänsten kunna tillföras
forskarkrafter bällre än lidigare. Genom de studerandes erfarenheter av socialt
arbele bör forskningen kunna tillföras nya erfarenheter. En forskning som är
knulen till den sociala utbildningen bör spela en viktig roll både i fråga om
metodutveckling inom socialtjänstens huvudområden och en nödvändig
resultalvärdering av socialtjänslreformen i dess olika delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill här ytterligare underslryka den
reformerade socionomutbildningens betydelse för socialtjänstreformen. Den nya
utbildningen syftar till atl tillgodose de utbildningsbehov som den av
socialutredningen formulerade helhetssynen på det sociala arbetet innebär.
Utbildningen har i större utsträckning gjorts obligatorisk och de olika ämnena
har integrerats bättre än lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behoven av återkommande utbildning och vidareutbildning
har beaktats. Målen för utbildningsreformen är all fördjupa och förstärka
utbildningens arbetsfältsanknylning och skapa fömlsällningar för en
forskningsanknyl-ning av ulbildningen. Del nya integrerade tvärvetenskapliga
ämnel socialt arbete är avsell att bilda grund för säväl yrkesverksamhet på det
sociala området som för forskarulbildning. Ämnel skall ge kunskaper för sociala
arbetsinsalser i vid mening och omfalla såväl socialljänslens möjligheter all
lösa problem och lillgodose behov - meloder i sociali arbete som andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>488</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>former
för sociala åtgärder i etl brelt socialpolitiskt perspektiv. Utbildningen
skall vara probleminriklad och ge kunskaper som behövs för problemanalys och
problembearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viklig del av underiaget för den forskning som
är knulen till ulbildningen skall vara de praktiska erfarenheter som
socialarbelarna får från sin verksamhet på fallel. Samlidigl som forskningen
tillgodogörs dessa erfarenheler, måste forskningsresullalen föras ut och
tillvaratas bl.a. genom ell fortlöpande utvecklingsarbete inom den praktiskt
verksamma socialtjänsten. Forskning och forskarutbildning inom ämnet socialt
arbete avser såväl individer och familjer, grupper och organisationer
("mikronivå") som hela samhällel ("makronivå").
Utbildnings- och forskningsinsatserna bör ha som ansatser såväl beskrivning av
sociala förhållanden och svårigheter som förklaring av bakomliggande
sammanhang och orsaker. De bör också inriktas på alt utveckla och analysera
åtgärder som kan påverka problematiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utbildningsreformen en är bara något år gammal. Del
är självfallet viktigi atl gmndutbildning, vidareutbildning och forskning inle
låses utan anpassas lill ändrade behov och nya problem som följer med
samhällsutvecklingen och som den framtida socialtjänsten har att möla. Genom
att forskningen knyts närmare fältet bör kommunerna få ökade förutsätlningar
för aktiva insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.24.3
Dokumentution och informution om sociul forskning och utveck-lingsurbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens mening att
dokumentation och informalion kring forsknings- och utvecklingsprojekt har stor
betydelse för socialtjänstens möjligheler atl fullgöra sina uppgifter på bästa
sätt. Denna dokumentation är viktig både som kunskapskälla och som idégivare
för fortsalla insalser. Den till socialdepartementet knutna delegationen för
social forskning har lill uppgift att svara för bedömning och samordning av
forsknings-och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn.
Delegationen skall också initiera projekl som är betydelsefulla för socialpolitiken.
Den publicerar årligen en katalog över de projekt som socialdepartementet har
beviljat anslag eller som efter delegationens tillstyrkan fått medel från
allmänna arvsfonden. Projektkatalogen är ett led i delegationens
informationsverksamhet. År 1976 inledde delegationen en initiativ-verksamhet
rörande forsknings och utvecklingsarbete inom olika socialpolitiska områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt delegationens bedömning är äldreomsorg och
social planering särskilt angelägna att satsa fortsatt forsknings- och
utvecklingsarbele på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Delegationen beviljar även medel till konferenser
och annan informationsverksamhet genom bl.a. socialstyrelsen liksom till
Kommunförbundets "idé- och erfarenhetsbank".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundets
dokumentationsverksamhet är en fortsättning på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>489</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefers utvecklingsprojekt
"Social idébank" från 1973. Kommunförbundel genomför sedan 1977 en
ireårig försöksverksamhel på områdel bl.a. genom en årlig rapport
"Sociala idéer och erfarenheler", som omfallar 400-500 projekt.
Erfarenheterna har dock visal all en skriftlig dokumenlation inle är
lillräcklig. Därför ordnas också konferenser om forskning och utvecklingsarbele.
Delegationen för social forskning stöder försöksverksamhelen, som bedrivs
delvis i samarbele med bl.a. socialslyrelsen, institutet för social forskning
och de fackliga organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dokumenlation av forskningsresullal
bör kunna bli ett viktigt idé- och kunskapsunderlag för den framtida
socialtjänstens utveckling, om materialet las tillvara på avsett sätl.
Socialslyrelsen bör i konlakl med bl.a. delegationen för social forskning följa
ulvecklingen och överväga på vilkel sätt dokumentationen av social forskning
och utvecklingsarbete bör organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24.4 Vissu forsknings- och utvecklingsprojekt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer i fortsäliningen atl
konkretisera mina tidigare synpunkler på social forskning och utvecklingsarbete
genom alt ge exempel på vissa akluella projekl. Dessa får illustrera initiativ
i fråga om inriktningar och områden somjag finner angelägna. Det utesluter inle
alt andra projekl kan vara från olika synpunkler lika vikliga eller viktigare
än de nämnda. Urvalel innefattar inle heller någon bedömning av projektens
utformning och hittillsvarande resullal. Den indelning somjag gör i del
följande för min redovisning följer delvis den framlida socialljänslens
verksamhetsområden. Men liksom dessa verksamhelsomräden griper över varandra
omfallar många projekt fiera sådana områden. Vissa av dessa projekt harjag
behandlal som "övergripande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergripunde och summunsultu projekt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Viktiga principer för den framtida
socialtjänsten går ut på atl så långl möjligt förlägga den inslilutionella
vården nära klientens egen miljö och all skapa kontinuitet och flexibilitet i
behandlingsarbetet. Vården och behandlingen skall utformas så att de inte
"stämplar" och isolerar den enskilde (normalisering). Socialtjänstens
insatser skall utmärkas av frivillighet och medinflylande från klienlernas
sida. Dessa principer har prövats i den av socialdepartementet finansierade
försöksverksamheten inom socialvården, det s. k. Skåneprojektet.
Försöksverksamheten har omfattat hemma-hos-verksamhet, kontrakterade
familjehem, stödfamiljsverksamhet, akli-vitetsskapande ungdomsverksamhet,
dagcentralsverksamhet m. m. Jag har tidigare gett en översiktlig beskrivning av
Skåneprojektet (avsnitt 2.7). Också på andra håll pågår en försöksverksamhel
som syftar till atl ändra socialbyråarbetet så atl socialarbelaren får mer tid
över för behandlingsinsatser och samhällsinriktat arbete. En betydande
försöksverksamhet inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>490</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flera kommuner går ut på att förenkla behovsprövning och
utbetalning av socialhjälp. Del mest uppmärksammade försöket med rationaliserad
socialhjälpshandläggning har socialnämnden i Sundsvall bedrivit i samarbete
med försäkringskassan. Även Stockholm, Göleborg, Malmö och Solna hör lill de
kommuner som har initierat försöksverksamhel med förenklad socialhjälpshandläggning
bl. a. för att skapa förulsällningar för ell mer grupp-orienleral arbelssäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen bedriver två
projekl med inriktning på atl framställa utbildnings- och informationsmaterial
om socialtjänslreformen, nämligen Socialt arbele, innehåll och form (SOA) och
Sociala Metoder (SM-projek-tet). Kommunförbundel genomför projeklel Utveckling
av social omsorg (USO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siruklurinriktude projekl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare behandlal
socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen (avsnitt 2,4) och då
framhållit att socialtjänstens insatser måste bygga på både egna erfarenheler
av sociala förhållanden och problem och de kunskaper som bl. a. den sociala
forskningen ger. Del är också nödvändigt atl utveckla meloder för denna medverkan
på olika nivåer. I sammanhanget nämnde jag särskill projektet Social
utvecklingsplanering i Norrbottens län. Projektet anknyter lill den diskussion
som har förts av socialutredningen om Socialtjänstens medverkan i
samhällsplaneringen. Bl. a. ett projekt i Göteborg har haft samma utgångspunkt
- hur socialvårdens medverkan i samhällsplaneringen skall gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag fäster slort avseende vid
forsknings- och ulvecklingsarbete som är inriktat på ålgärdsorienlerade
analyser av sociala problem i bostadsområden. Exempel på sådan forskning är
Arbele och bostad i Gårdslen, som bl. a. syftar till att studera
förutsällningarna för att tillföra områdel arbetsplatser som kan förläggas i
anslulning till bostäder samt projekt för dokumentation av erfarenheterna från
upprustning av den yttre miljön i Bollmora, Tyresö kommun. Kommunen fick
miljöförbältringsbidrag till upprustningen. Tekniska högskolan genomför en
undersökning i fråga om effekterna av de statliga miljöförbätlringsbidragen.
Centralförbundet för socialt arbele (CSA) har under forskarmedverkan redovisat
projekt om sociala problem i nya bosladsområden. Karolinska institutets
socialmedicinska forskningsenhet i Luleå analyserar bl.a. segregation och
anpassning i nya bostadsområden. I projektet Tätort i omvandling, som Uppsala
universitet genomför, studerar man hur spridningen av arbetsplatser, bostäder,
service och rekreationsområden påverkar människors handlingsmönster.
Socialstyrelsens projekt Resurstillgång och resursutnyttjande inom olika delar
av Dalbyregionen syftar till att beskriva dels hur invånarna i olika miljöer
anser sig ha fått minimikrav i fråga om olika levnadsförhållanden
tillgodosedda, dels vilken anspråksnivå de har. Detla är några exempel på
projekl som gäller fysisk miljö och sociala förhållanden av betydelse för
planeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhel, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>491</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen för socialslyrelsens
projekt i Vilhelmina bedriver högskolan i Östersund social forskning. Syftel är
att bl, a. undersöka sambandet mellan samhällets struktur och människors
levnadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera projekl med de sociala
centralnämnderna som huvudmän gäller socialvårdens medverkan i saneringen av
bosladsområden i bl.a. Slockholm, Göleborg och Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projeklel Kommunplanering i
glesbygd, avser planeringen av social service i glesbygdskommuner i Norrbotlens
och Västerbotlens län. Kommunförbundels projekl Sociala aspekier i
samhällsplaneringen (SAISP) med försöksverksamhet i tre kommuner har bl. a.
syftat till att olika per-sonalgmppers och förtroendevaldas
problembeskrivningar skall föras in i planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare behandlal fäll-
och grannskapsarbele saml uppsökande verksamhel som en uppgift för
socialtjänsten (avsnill 2.4). Många kommuner har under senare lid satt igång
olika projekt som omfattar grannskapsarbete. Som exempel kan nämnas Ivå
projekt som slarials av sociala cenlralnämnden i Malmö. Del ena projeklel
syftar till atl i ell starkt problembelaslat bostadsområde försöka aktivera de
boende att börja arbeta på att förändra sin situation. Del andra projektet går
ut på all söka bryla anonymilel och brisl på konlakler mellan barn, lonåringar
och vuxna saml integration med grupper av invandrare. En liknande inriktning
har många andra projekt, dvs. alt försöka förbättra kontakter och förståelse
mellan olika grupper och atl aktivera dem lill all själva la över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens ungdomsråd har omfattande
uppgifler på del ungdoms- och frilidspoliliska området. Av akluella ulredningar
kan jag nämna kommunernas insatser för barn- och ungdomsverksamhet; hur del
kommersiella fritids- och kulturulbudel påverkar ungdomars miljö och
ungdomsorganisationernas arbetsvillkor samt försöksverksamhet som syflar lill
all undersöka hur ungdomars behov av en meningsfull fritid tillgodoses och hur
ungdomarna i organiserade former kan påverka sin silualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen på arbetsmarknaden har
givetvis grundläggande betydelse för socialtjänstens villkor och behovet av
sociala tjänster för utslagna, arbetslösa, och undersysselsatta. Inle minst de
handikappades och arbetslösa ungdomars problem behöver särskilda insatser. Jag
har tidigare behandlal socialtjänstens medverkan i arbetet på atl bereda
människor sysselsättning (avsnitt 2.4). Det pågår en mycket omfattande
forsknings- och utredningsverksamhet om arbetsmarknaden. Institutet för social
forskning redovisade 1978 en omfattande inventering av
arbetsmarknadsforskningen i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ökande ungdomsarbetslösheten
har föranlett olika statliga och kommunala åtgärder ifråga om
arbelsförmedlande verksamhet, beredskaparbeten för ungdom, praklikanställning,
utbildning osv. Etl flertal projekl har salts igång som bl. a. gäller
ungdomars, kvinnors och arbetshandikappades situation på arbelsmarknaden.
Sysselsättningsutredningen har svarat för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>492</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ell omfaltande utredningsarbete som även omfattar
forskning och försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många invandrare befinner sig i en
ulsatl situation som kräver särskilda insalser. Det finns etl behov av ökade
kunskaper om de problem som uppkommer och kan kvarstå i samband med
invandringen. En särskild expertgrupp för invandrarfrågor (EIFO) har inrättats.
Gruppen har att fastställa forskningsbehov ifråga om in- och utvandring,
invandrares situation m. m. saml följa och initiera forskning i sådana frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även statens invandrarverk spelar
en viklig roll ifråga om dokumentation om information angående forsknings- och
utvecklingsarbete rörande invandrar- och minoritetsfrågor. Verket slöder
ekonomisk försöksverksamhel i olika kommuner, t.ex. del sk. k. SIG-projektel
(samverkan i grannskapet), som skall främja samverkan mellan svenskar och
invandrare, särskill barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AUmänt inriktade projekl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Della huvudområde av den framlida
socialtjänsten omfattar bl.a. service och omsorg för barn och ungdom, äldre
samt personer med handikapp. Inom samlliga dessa serviceområden pågår
väsentlig forskning samt utrednings- och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Iriom bamomsorgen har slatliga
utredningar dragit upp riktlinjer för verksamhelens mål, innehåll och former.
Till de viktigasle hör barnstugeulredningen, ulredningen om skolans inre
arbele (SIA) och familjestödsutredningen. Socialstyrelsen bedriver en
omfattande försöksverksamhet inom bamomsorgen. Flera delprojekt i bl.a.
förskoleverksamheten har redovisats. Ell antal fristående försöks- och
forskningsprojekl genomförs i samverkan med socialslyrelsen. Elt fiertal
projekt gäller uppsökande verksamhel och föräldrautbildning; arbetssätt,
organisation och miljö i förskola och fritidshem; invandrares barn och
hemspråklräning; samverkan mellan förskola och andra verksamheter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan befolkningsutvecklingen
kommer alt medföra atl äldreomsorgen i kommunerna måste byggas ut. Ett slorl
anlal kommuner arbetar numera fram fleråriga planer för olika delar av
äldreomsorgen. För att förbättra samverkan mellan huvudmännen i planeringen har
de båda kommunförbunden tillsammans med socialslyrelsen och Spri bedrivit ett
utvecklingsarbele om service och vård m.m. Etl projekt om boendeservice och
vård för äldre avslutades 1978. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.10)
har pensionärsundersökningen lagt fram ett omfattande material om bl. a. pensionärernas
situation i dagens samhälle (SOU 1977:98-100). Vidare kan nämnas att en
omfattande regional försöksverksamhel för att förbättra de äldres
levnadsförhållanden har pågått inom Stockholms län (POMS). En omfaltande
Ivärvelenskaplig forskning om ålderspensionärernas situation och hälsa
genomförs av karolinska institutet. En longitudinell undersökning gäller
"70-åringar i Göteborg", som bl.a. skall klargöra vad som är normall
åldrande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>493</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa andra projekl återigen gäller
uppsökande verksamhet bland pensionärer och handikappade; dagcenlerverksamhet,
bl. a. genom insalser av pensionärerna själva (Sollenluna) och grannansvar för
pensionärer och mellan pensionärer (Eskilsluna), grannansvar som komplemenl
till hemservice (sociologiska institutionen vid Stockholms universitet). Den
sociala hemtjänsten liksom annan service, boende och vård avseende innehåll,
organisation och samverkan är föremål för utvecklingsarbele i ell belydande
anlal kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om personer med handikapp
har bl. a. sysselsältningsulredningen redovisat resultat från
arbetsmarknadspolitisk forskning och ulvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens handikappråd har till
uppgift atl främja ett fortlöpande samarbete med bl.a.
handikapporganisationerna. Rådel bedriver en omfaUande informalionsverksamhel.
En undersökning av handikappråden i landsting och kommuner redovisades 1978.
Elt nordiskt samarbete på handikappforskningens och hjälpmedelsförsörjningens
område har etablerats genom att man har inrällal nordiska nämnden för
handikappfrågor. Nämnden redovisar årligen projekl inom handikappområdet. Under
1978 redovisades drygl 200 projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Individuelll Inriktude projekl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det forsknings- och
utvecklingsarbete som jag har behandlat redan angår liU sist enskilda
människor. Särskilt vissa delar av projekten är också inriktade på individuella
insatser, även om de i sin helhet kan bedömas ha en huvudsakligen struktur-
eller allmänt inriktad karaktär. Omvänl gäller alt knappasi några projekl är
enbart individinriklade. Jag skall i fortsäliningen begränsa mig lill all la
upp några lidigare inte nämnda aktiviteter som gäller rådgivning, behandling
och vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemma-hos-arbete, familjeterapi och
olika former av rådgivning synes numera ingå i många kommuners reguljära
verksamhel. Utöver det tidigare nämnda Skåneprojektets försöksverksamhet har
tillkommit några nya projekl, bl.a. Systematisk belysning av korttids
familjelerapi, som genom socialslyrelsen har lagts ut på Stockholms
universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom institutionsvården har bl.a.
ungdomsvårdsskolorna varit föremål för försöksverksamhel. Socialslyrelsen
redovisade 1978 en sammanställning av erfarenheter från försöksverksamhel vid
ungdomsvårdsskolor 1977/78 med frivillig intagning. Även Skåneprojektet har
innefattat vård vid ungdomsvårdsskola. Sociala centralnämnden i Stockholm har
initieral olika projekt vid barnbyn Skä. Etl flertal andra gäller familjehemsvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>OmfaUande resurser satsas på
bearbetning av missbruksproblem. Den till socialstyrelsen knutna nämnden för
alkoholfrågor fördelar anslag lill viss försöksverksamhet och lill informalion
inom alkoholområdel. I anslulning lill nämndens lillkomsl fick socialslyrelsen
vissa medel lill forskning i alkoholfrågan. En viklig resursförstärkning
innebär det också atl det nyligen har inrätlals Ire professurer i
alkoholforskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>494</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En omfaUande kartläggning av nykterhelsvården
har genomförts inom ramen för socialstyrelsens s.k. NyS-projekl
(nykterhetsvärdens struktur-gmpp). Som bakgmnd lill projektet kan erinras om
atl socialutredningen ställer samhällets nykterhetsvård i en delvis ny
situation. För att finna konstmkfiva lösningar i enlighet med
socialljänslreformens riktlinjer krävs kunskaper om svårigheier och en
realistisk bedömning av olika fram-komslmöjligheler. Projeklels slutrapport
(Vården av alkoholmissbrukare. Problem och möjligheter, Socialstyrelsen redovisar
1978:4) ligger till gmnd för en omfattande ulbildningsverksamhel, som genomförs
av socialslyrelsen och de båda kommunförbunden i samverkan med de fackliga
huvudorganisalionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I della sammanhang kan också nämnas
all försöksverksamhel med lillnyktringsenheter planeras eller är på gång inom
skilda delar av landet. Andra former av försöksverksamhel m. m. i kommunerna
gäller t. ex. olika behandlingsformer, informalion, arbele med äldre
missbrukare, förbättring av bosladsförhållanden och sociala kontakter,
sysselsättningsinsatser, dagcentraler för alkoholmissbrukare, samarbete med
fackföreningar, kartläggning av dold alkoholism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Narkotikamissbruk förekommer ofta
tillsammans med missbruk av alkohol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder kan därför på sikt inte
ses isolerade för narkotikamissbrukare. Detla synsäll, som är vägledande för
socialtjänslreformen, redovisar ledningsgmppen för narkotikafrågor i sin
slutrapport. Ledningsgruppens förslag i fråga om insalser för
narkotikamissbrukare biträddes i den proposition som antogs av riksdagen förra
årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del anlagna ålgärdsprogrammel
ingår ökad forskning och ulvärdering av pågående insatser. Det fortsatta
arbelel omfallar bl. a. försöksverksamhel i olika delar av landet i syfte att
pröva familjevård (vård i enskilt hem) som altemativ till inslutionsvård.
Särskilda insalser mol ungdomsarbetslösheten nämner ledningsgruppen som en av
de mest angelägna förebyggande insatserna. Skolan har speciella
förutsäitningar alt nå ungdom i riskzonen. Försöksverksamhet har satts igång på
flera håll, för vilken skolöverstyrelsen har samordningsansvar. En särskild
arbetsgrupp har till uppgift atl föreslå åtgärder i anslulning till
missbrukarnas situation på arbetsmarknaden. I utredningsarbetet skall särskilt
uppmärksammas samarbetet mellan narkomanvården och arbelsmarknadens organ.
Arbetsmarknadsstyrelsen har här samordningsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan till slut nämna att
socialstyrelsen förra året publicerade en uppföljning av en grupp frivUligt
vårdade narkotikamissbrukare ("226 narkomaner"), den mesl omfaUande
uppföljningsstudien av detta slag som hittiUs har publicerats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>495</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med min sammanfattande översikt
harjag velat antyda det omfattande forsknings- och ulvecklingsarbete som pågår
inom redovisade delar av den socialpolitiska seklorn. Verksamheten ulgör en
viktig grund för den framtida socialljänslens uiveckling. Del förutsätter
emellertid bl. a. atl resultaten förs ut på ell sådant sätt all de kan omsättas
i socialtjänstens prakliska verksamhet. Jag har redan lidigare underslrukii
behovet av en samordnad dokumentation och all den forlsalla utvecklingen på
detta område följs. Del är också vikligl att resurserna och insalserna inom
forsknings- och ulvecklingsarbcle samordnas så all de kan las tillvara på bäsla
säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24.5 Statistik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen redovisar i sitt
principbetänkande vissa allmänna överväganden om den framlida
socialljänslslaiisliken. Enligt ulredningen skall statistiken göra del möjligt
atl på riksnivå följa del socialpolitiska reformarbetet och bedöma behovel av
ändringar i sociallagstifiningen. På den regionala nivån behövs bl. a.
kunskaper om de sociala resurserna som underlag för regional planering m. m.
Likaså behöver kommunerna statistiskt underlag i fråga om de sociala
förhållanden i kommunerna för den kommunala socialpolitiska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den framlida statistiken bör enligl
ulredningen liksom den nuvarande bestå av både löpande åriig slalislik och
specialundersökningar. Den årliga statistiken skall översiktligt redovisa behov
av olika insatser, de gjorda insatserna och kostnaderna för dessa. En mer
orsakssökande resultatinrik-tad statistik måsle emellertid bygga på
specialundersökningar i samarbete med forskningen. Ulredningen pekar vidare på
att den skisserade utformningen rymmer en lång rad svårlösta problem, varför
statistiken på kort sikt inte kan väntas få etl väsentligt ändrat innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissopinionen var i storl sell
positiv. Man ansåg alt en översyn av den nuvarande statistiken var nödvändig
och statistiska cenlralbyrån hänvisar här lill pågående ulvecklingsarbete.
Socialstyrelsen pekade på bl. a. behovel av all kunna koppla socialljänslens
statistik till andra redovisningssystem över förhållanden som påverkar
människors levnadsbetingelser, t.ex. hälso- och sjukvårdsstatistiken.
Samtidigt underslrök styrelsen, statistiska centralbyrån m.fl. från olika
utgångspunkter integritels-och sekretessproblem. Kommunförbundel ansåg alt den
löpande statistiken borde begränsas lill förmån för specialundersökningar inom
angelägna områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I slutbetänkandet konstaterar
socialutredningen att den nuvarande individrelaierade statistiken än knuten
till av de sociala nämnderna fattade beslul som gäller myndighetsutövning, som
tvångsåtgärder inom barnavården och nykterhelsvården och lämnande av
socialhjälp. Socialtjänsten kommer att i betydligt mindre utsträckning befatta
sig med sådana ärenden, varför hell nya krav kommer alt slällas på
statislikrapporteringen lill slatistiska centralbyrån (SCB). Med hänvisning
till principbetänkandet fin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 FoU-verksamhet, statistik</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>496</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ner
ulredningen att en central statistik även i fortsättningen kommer att ha stor
belydelse. Från integriielssynpunkl bör dock individrelalerad
siaiis-likrapportering i möjligasle mån undvikas. Sådan slalislik gör del
möjligi au identifiera personer som ingår i statistiken. Genom olika meloder
och regler för handläggningen vid SCB har dessa möjligheler begränsais. En
mängdrelaterad slatistikrapporlering - som endast anger anlal personer elc. -
bör enligl socialulredningen i allmänhet var lillräcklig. Om del är nödvändigl
alt ta fram individrelaierade uppgifter bör delta vanligen kunna göras genom
särskilda undersökningar som baseras på primärmaterial i kommunerna, bl.a.
sädani som har undantagits från den föreslagna gallringen. Rapportering till
statistiska centralbyrån av uppgifler som identifierar den enskilde bör enligt
ulredningen kunna förekomma enbart när riksdagen eller regeringen efler alt ha
hört datainspektionen finner atl det finns synnerligen angelägna samhällsbehov.
Vidare anser ulredningen att bestämmelser om uppgiftslämnande för
forskningsändamål bör skärpas. Utredningen är inte beredd att ange hur
socialtjänslstatistiken bör ulformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den komplicerade frågan om forsknings- och
statistikbehoven inom socialtjänsten och hur dessa skall tiUgodoses i avvägning
mot andra intressen har bl. a. samband med beslämmelserna om personregister
och personakter. Jag har behandlal dessa frågor tidigare (avsnitt 2.20).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 sitt remissvar över slutbetänkandet redovisar
statistiska centralbyrån synpunkter på de behov av statistisk information som
den nya socialtjänsten kan väntas ha. Dessa ansluter i stort till utredningens
olika överväganden i frågan. Cenlralbyrån framhåller bl. a. att enhetliga
definitioner och klassifikalioner måste utformas. I fråga om den
uppföljningsstatistik som aktualiserades i slutbetänkandet understryker
centralbyrån att avvägningen mellan mängdrelaterat och individrelaterat
underlag till statistiken måste övervägas närmare. Man erinrar också om att
efter slutbetänkandets publicering har sekretesslagen ändrals för att
ytteriigare stärka skyddet för statistiska uppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statistiska centralbyrån genomför nu i samverkan
med centrala socialpolitiska myndigheter, kommunförbund, forskningsinstitutioner
m. m. en översyn av socialstalisliken i syfte att anpassa den till den framtida
socialtjänstens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Min lidigare redovisade syn på forskningens och
utvecklingsarbetets inriktning är i huvudsak tillämplig ocksä på den framtida
socialtjänststatistikens ulformning. Denna statistik måste ge ett väsentligt
kunskapsunderlag för socialtjänstens verksamhel och utveckling inom de tre
huvudområdena siruklurinriklade, allmänl inriktade och individuellt inriktade
insatser. Den reguljära socialtjänststatistiken bör här vid sidan av forskning,
levnadsnivåundersökningar och försöksverksamhet m. m. utgöra en del av det
totala informationsunderlag som socialtjänsten kommer att behöva. Vidare bör
statistiken omfatta såväl basinformation i form av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>497</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>löpande statistik som särskilda undersökningar.
Statistiken bör vidare byggas upp så atl den ger informalion på riks-, läns-
och kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande socialstalisliken
bygger i huvudsak på redovisningar av de prestationer och delvis de resurser
som socialvården svarar för. Den framlida statistiken måste ändras i väsentliga
avseenden. Den bör genom reguljär statistik och forskningsbelonade särskilda
statistiska undersökningar i princip utformas så att den bidrar till att bl.
a. belysa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gmppers och
enskildas behov av socialpolitiska resursförstärkningar och förändringar av
dessa behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bakgmnden till
sådana behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i vilken
utsträckning del ankommer på socialtjänsten atl förslärka gmppers och
enskildas resurser och tillgodse deras behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på vilkel sätt
socialtjänsten tillgodoser denna uppgift, dvs. vilka resurser som verksamhelen
förfogar över, vilka insalser som görs och vilka metoder som tillämpas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i vilken
utsträckning socialtjänsten har tillgodosett de behov av resursförstärkningar
för gmpper och enskilda som det ankommer på verksamheten att svara för, dvs.
vilka effekter som insatserna har haft och vilka resultat som har uppnåtts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vilka
förändringar i arbetssätt och metoder som kan behövas för all uppnå bättre
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är medveten om att en avvägning
måste göras mellan olika intressen. Hänsyn måste tas till medborgarnas
integritet samt uppgiftslämnares och statistikproducents arbetsinsalser och
kostnader i förhållande lill del praktiska värdel av stalistikprodukten. Del
värdet blir inte minsl beroende av hur man i det pågående statistiska
utvecklingsarbetet lyckas lösa svåra mät- och metodproblem som
socialulredningen har påtalat och som statistiska centralbyrån bekräftat. Av
stor betydelse är också hur statistikprodu-cenlen gör den slatistiska produkten
tillgänglig i olika avseenden för kon-sumenlema (socialtjänsten) och hur dessa
kan utveckla metoder så statistikinflödet kommer till meningsfull användning i
verksamheten och dess planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor som gäller organisationen av
statistiken inom bl.a. den sociala sektorn behandlas i den särskilda
propositionen om socialstyrelsens uppgifter och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25 Vård utan samtycke inom socialtjänst och sjukvård och
därmed sammanhängande frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.1 Utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina överväganden hittills har när
det gäller socialtjänstens stöd och hjälp åt den enskilde uteslutande rört en
verksamhet i frivilliga former. </span></i></b><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>32 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>498</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl den föreslagna portalparagrafen skall verksamhelen
bygga på respekt för människornas självbeslämmanderält och inlegrilel. I
överensslämmelse härmed har den grundläggande förulsällningen varil all socialljänslens
ålgärder skall vidlas i samförstånd och samarbele med den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är emellertid samlidigl
uppenbart all samhällel inle hell kan avvara möjligheterna att vårda den
enskilde ulan hans samtycke. När del gäller de unga har uppfaliningarna skill
sig endasi i fråga om de närmare förulsältningarna och formerna för en sådan
vård. F.n. innehåller BvL regler om omhänderlagande för samhällsvård mol
föräldrarnas eller den unges egen vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om vården av vuxna
missbrukare av alkohol eller narkolika har del å andra sidan under hela arbelel
med socialtjänslreformen varil slora meningsskiljakligheler om del skall finnas
möjlighel enligl sociallagsliftningen att vårda någon mot hans vilja eller om
de möjligheter som står till buds enligl den psykiairiska ivångslagsliftningen
(lagen om beredande av sluien psykiatrisk vård i vissa fall. LSPV) skall vara
lillräckliga. F.n. kan enligl NvL alkoholmissbrukare under vissa
förulsällningar Ivångsinlas på allmän vårdanslali, I belydande omfallning
vårdas alkoholmissbrukare också inom sjukvården med slöd av LSPV. För
narkotikamissbrukare finns det endast möjligheler till vård oberoende av
samtycke enligl LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i fråga om de
unga föreslagil att bestämmelser om vård utan samtycke skall tas in i en
särskild lag. I fråga om vuxna missbrukare har socialutredningen ansell alt
sociallagsliftningen i fortsäliningen inte bör innehålla några bestämmelser om
vård ulan samiycke. Utredningen hänvisar i den delen lill beslämmelserna i
LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har även
föreslagil ändringar i rällshjälpslagen (1972:429) i syfte all vidga rälien
till offenlligl biträde. I ulredningens förslag ingår vidare besiämmelser om
överlämnande för vård inom socialtjänsten som en påföljd förbrott av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En expertgrupp inom socialslyrelsen har lagl fram förslag
till nya bestämmelser om psykiatrisk tvångsvård. Förslagel har beretts
samtidigt med socialutredningens förslag belräffande vården av vuxna
missbrukare. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliel har haft i uppdrag
alt på grundval av bl.a. socialulredningens förslag och remissbehandlingen av
della redovisa ell beslulsunderlag för regeringens slällningsiagande i frågor
om vård ulan samiycke av vuxna missbrukare av alkohol eller narkotika.
Arbelsgruppen avgav i maj 1978 en rapport (Ds 1978:8) Vård utan samiycke inom
socialvård och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan frågorna om vård ulan
samiycke hade beretts ytteriigare inom socialdepartementet, beslöt regeringen
den 18 december 1978 atl inhämla lagrådels yllrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>499</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i rättshjälpslagen (1972:429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissen har fogats lill
protokollet i detta ärende som bil. 4. Lagrådet har yttrat sig över förslagen
den 27 februari 1979. Yllrandel har fogats till protokollet i detla ärende som
bil. 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande atl la
upp frågorna om vård utan samtycke till förnyat övervägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lagrådsremissen harjag utförligt
redogjort för bakgrund och moliv lill förslagen om vård utan samtycke i fråga
om både de unga och i fråga om de vuxna missbrukarna. För alt inte behöva
upprepa vad jag har sagl där kommer jag nu atl relativt korlfailal redogöra för
mina slällningslaganden särskill då i belysning av lagrådels yllrande. För en
mera utförlig redovisning får jag i slällel hänvisa till lagrådsremissen. I
specialmoliveringen ger jag senare en sammanhängande kommenlar lill de
lagförslag i frågorna om vård utan samtycke somjag lägger fram i proposifionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.2 Vården av unga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagil
all de nödvändiga beslämmelserna om vård av barn och ungdom utan samtycke skall
regleras i en särskild lag vid sidan av socialljänsllagen. Till skillnad från
de nuvarande bestämmelserna i BvL skall enligt förslaget beslut om sådan vård
fattas av en domstol -länsrätten - efter ansökan av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluter mig i likhet med de
allra flesta remissinslanserna till den föreslagna konstruktionen. I det
följande skall jag under särskilda rubriker ta upp de olika delarna i förslagel
till en översiktlig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens grunder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällel har ell särskill ansvar
för barn och ungdom. Inom socialtjänsten skall socialnämnden tillsammans med
föräldrarna medverka till att de unga får trygga uppväxtförhållanden och i
övrigt gynnsamma levnadsbetingelser. Socialnämnden kan ofta i frivilliga former
inom socialtjänsten ge föräldrar och barn det stöd och den hjälp som de
behöver. Kan samförstånd inle näs, måsle emellertid socialnämnden ha möjlighel
alt gå in vid sidan av föräldrarna och med sådana befogenheter att en ogynnsam
utveckling för den unge kan förhindras. Behöver den unge samhällels bistånd men
kan föräldrarnas och i vissa fall den unges medverkan inte erhållas, måste del
alltså finnas en möjlighet atl bereda den unge vård i alla fall. Hur detta
skall gå till bör regleras i en lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU skall således trygga samhällels
möjligheter atl alltid kunna ge barn oeh ungdom den vård och behandling som de
behöver. LVU kompletterar på så sätt socialtjänstlagen i situationer när de
frivilliga insatser som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ges med slöd av socialljänsllagen är otillräckliga. Lagen
skall med andra ord lillämpas först när det visar sig all del inle går atl få
samtycke lill den vård som är nödvändig för den unge. Som jag har nämnl
tidigare får den unge. om han har fyllt 15 år. själv beslula i frågor som rör
vården om honom. Del innebär att lagen kan tillämpas på den som har fylll 15
men inte 18 år. om inle samtycke kan nås av både vårdnadshavarna och den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningen av lagen bör
emellertid inte ovillkorligen vara knuten lill om del finns ett formellt
samtycke eller inle. Nämnden kan ha grundad anledning all anla all föräldrarnas
samiycke inte är allvarligt menal. Del kan också finnas silualioner när del är
skäl all iro att den unge själv inle kommer att medverka lill den vård som han
har förklarat sig införstådd med. Somjag återkommer närmare till i
specialmoliveringen har det därför som en förulsällning för lagens tillämpning
angelts all del kan anlas att behövlig vård inle kan ges med den unges egel och
vårdnadshavarens samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av lagen bör kunna
komma i fråga i Ivå huvudfall, nämligen dels när brisier i omsorgen om den unge
eller annat förhållande i hemmel medför fara för hans hälsa eller uiveckling,
dels när den unge ulsäller sig för allvarlig fara i sådanl hänseende genom
missbruk av beroendeframkallande medel, broilslig verksamhel eller annal
därmed jämförbarl beteende. Grunderna för vården ansluler till den nuvarande
uppdelningen i 25 S BvL. där 25 S a) avser brisier i den unges hemförhållanden
och 25 S b) den unges eget beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftel med beslämmelserna i 25 S b)
är atl lillgodose den unges behov av vård men också alt hindra beteenden som är
skadliga för samhället. Beslut om vård med slöd av LVU får primärl endasi
grundas på att den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för allvarlig fara
genom sill beleende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tre av lagrådets ledamöler har
menat alt en förskjutning kommer all inlräda i den balans som f n. upprällhålls
med slöd av 25 S BvL genom all enligt LVU samhällsskyddet inle längre skall få
åberopas som grund för vård ulan samiycke. Jag anser för min del all risken för
della inle är särskill slor. I fråga om unga som har fylll 15 år ger
siraffrällsskipningens regelsyslem förulsällningar för en nödvändig balans
mellan vård- och skyddssynpunkter. När det gäller unga som är under 15 år och
som gör sig skyldiga lill brott av så allvariig beskaffenhet au de bör
omhändertas finns del som regel eu sådanl vårdbehov som kan och bör tillgodoses
inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldersgränserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åldersgränsen för lagens
tillämpning bör i fråga om vård på grund av brister i omsorgen om den unge
liksom i dag vara 18 år. När del gäller ungdom som behöver vård på grund av
siti egel beteende bör lagen i första hand också för dem gälla när de är under
18 år. Del bör emellertid finnas en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>501</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighel all bereda även den som är över 18 år vård med
slöd av lagen. Vård bör således kunna besluias belräffande den som har fylll 18
men inle 20 år. om sådan vård med hänsyn lill den unges behov och personliga
förhållanden i övrigl är uppenbart lämpligare än annan vård. En utförligare
bakgrund till mina slällningslaganden harjag lämnal i lagrådsremissen (sid.
14-17).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatsernas art</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl BvL skall barnavårdsnämnden,
om förhållandena är sådana som anges i 25 S BvL, i första hand vidla
förebyggande ålgärder. De förebyggande åtgärder som avses är hjälpåtgärder som
innefatlar råd och stöd, förmaning och varning, föreskrifter rörande den unges
levnadsförhållanden saml övervakning. Sådana förebyggande ålgärder bör enligl
min mening ersällas av andra slöd- och hjälpåtgärder som socialnämnden kan
erbjuda den enskilde inom socialtjänsten. Dessa åtgärder tjänar sill syfte bäsl
när de ges i samförstånd med föräldrarna och den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enda ålgärd som LVU bör anvisa
är beredande av vård utanför den unges egel hem. Om del föreligger sådana
förhållanden somjag förut har beskrivit och kan nödvändiga stöd- och
hjälpinsalser inte ges den unge i samförstånd med honom själv och hans
föräldrar, så bör ålgärder kunna vidlas för alt ge den unge vård uianför del
egna hemmel. Som jag återkommer till strax behöver det inle inneböra all den
unge under hela vårdtiden skall vårdas utanför sitt hem. Men under alla förhållanden
förutsälls del atl omständigheterna gör det önskvärt all ålminstone
inledningsvis skilja den unge från hans hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdtiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den vård som ges uianför den unges
egel hem skall ingå som en del av en samlad behandling. Syftet skall vara all
så långl möjligt skapa förutsätlningar för den unge atl återknyta gemenskapen
med familjen under irygga förhållanden. När vård med stöd av lagen är nödvändig
för all förhindra alt brister i omsorgen om barnet medför skada för den unge,
är förhållandena ofta sådana alt insatser under en längre lid är nödvändiga.
Det kan i dessa situationer ofla vara svårl all förulse under hur lång lid den
unge behöver beredas vård uianför sitt egel hem. Övervägande skäl talar därför
enligt min mening för all behovel av vård och uifallel av nämndens insalser bör
beslämma vårdtidens längd och att denna därför inte bör fastställas från
början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör emellertid åligga nämnden
att kontinuerligt följa vården så att denna inte pågår längre än som är
nödvändigt. För alt underiälla denna konlroll bör den tjänsteman som har det
direkta ansvarel för vården vara skyldig alt årligen anmäla för nämnden hur
vården bedrivs och hur den unges och föräldrarnas förhållanden har utvecklat
sig. Nämnden kan efler en sådan anmälan ta upp ärendet till prövning. Om vården
på ett betryg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>502</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gande säll kan fortsätta i frivilliga former, skall
nämnden beslula all vård med slöd av LVU skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av lagrådets ledamöter har
ansett att del för denna grupp unga bör finnas en lagfäsi garanti för alt
socialnämnden minst en gång om årel går igenom den unges vårdläge och prövar om
frågan om vården kan upphöra. Ledamoten anser vidare del mesl förenligl med
andan i 2 kap. regeringsformen alt vårdbeslutel underkaslas en tidsgräns, och
förordar en omprövning av länsrällen vart tredje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller förslaget om en
omprövning av länsrätten vart iredje år vill jag peka på alt del är nämnden som
skall ha tillsyn över den vård som länsrätten har beslutat om. Den myndighet
som har atl nära följa vården har också de bästa förulsältningarna att bedöma
behovel av forlsall vård. Atl föra över denna prövning på länsrätten skulle
kunna leda till att socialnämndens kontroll av vården försvagades och atl
vården blev slentrianmässig under tiden mellan de återkommande prövningarna i
länsrätten. Jag anser därför inle all del finns anledning alt frångå det
remitterade förslaget i denna det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller vård som bereds den
unge på grund av hans beteende kan man förutse en kortare vårdtid. En obestämd
vårdtid kan i dessa fall ofta försvåra rehabiliteringsarbelel. Somjag har
utvecklat närmare i lagrådsremissen (sid. 23) bör det i dessa fall göras en
obligatorisk prövning av vårdbehovet var själle månad. Del bör ankomma på den
nämnd som har ansvaret för vården att göra denna prövning. Vårdinstilutet är så
konstruerat att, sedan rätten har meddelat beslut om vård med stöd av lagen,
så fortsätter vården tills det beslutas att den skall upphöra. Som lagrådel har
framhållit bör nämndens prövning avse frågan om vården skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagt
lidigare skall vård med stöd av lagen inte få beslutas efter det atl den unge
har fyllt 20 år. Della innebär emellertid inte att vård som har beslutats innan
den unge har fyllt 20 år ovillkorligen bör upphöra så snart den unge når denna
ålder. En sådan bestämmelse skulle kunna leda lill all vård som har beslutats
strax innan den unge har fylll 20 år måste avslutas kanske redan efter några
dagar och vid en tidpunkt som är oförenlig med den unges vårdbehov. Jag anser
därför alt vård som har beslutats av länsrätt eller högre rätt innan den unge
fyller 20 år bör få pågå den behandlingsperiod om sex månader som har nämnls
nyss, om inte socialnämnden dessförinnan vill avsluta vården. På molsvarande
sätt bör beslul av socialnämnden att inte låta vården upphöra som har fattats
före 20-årsdagen gälla även därefter, dock i sammanlagt högsl sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagen bör det anges inom vilken
tid vård med stöd av lagen skall ha påbörjats för atl inle beslutet skall anses
ha förfallit. Denna tid bör bestämmas till fyra veckor. Tiden bör räknas från
det att vårdbeslutet vann laga kraft. Att därjämle, som hade föreslagils i
lagrådsremissen, anknyla lids-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>503</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräkningen till den dag då beslutet på grund av räliens
förordnande har kunnat verkställas skulle, som lagrådet har framhållil, kunna
medföra lillämpningssvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om vård som grundar sig på
brister i omsorgen om den unge förfaller, om vården inte har inletts innan den
unge fyller 18 år. För den som är omhändertagen på grund av egel beteende och
som har fyllt 18 år gäller att vården skall ha beslutats innan den unge fyller
20 år. Som framgår av vad som har sagts tidigare förfaller beslutet om vård, om
vården inle har inletts inom fyra veckor från den dag då beslutet om vård vann
laga kraft. I annat fall får vården pågå längst sex månader från beslutet. Jag
vill till sist i detta sammanhang understryka all de vårdlider som jag har
behandlat nu uteslutande gäller tider för vård med stöd av LVU. Ingel hindrar
att vården fortsätter längre men då i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdansvaret och nämndens befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan länsrätten har beslutat om
vård med stöd av LVU. övergår ansvaret för vården på nämnden. För de unga som
bereds vård på grund av brister i omsorgen övertar nämnden det ansvar för
vården som annars tillkommer föräldrarna enligt föräldrabalken. När beslut om
vård har sin gmnd i den unges eget beteende, kan de nödvändiga befogenheterna
för nämnden inte alltid härledas ur föräldrabalken. Nämndens befogenheter måste
i stället ses mot bakgrund av de omständigheter som har nödvändiggjort vården.
Nämnden måste kunna vidta de ålgärder som är nödvändiga för att kunna
genomföra vården. Detta innebär emellertid inte atl, om den unge vårdas i t,
ex. ett familjehem, den som har ansvarel för vården där skall ha längre gående
befogenheter än vad föräldrarna i molsvarande fall skulle ha haft. Som jag
återkommer närmare till i specialmotiveringen bör det ankomma på regeringen
eller efter regeringens bemyndigande på socialstyrelsen att ange vilka hem som
får ta emol unga som bereds vård på grund av sitt eget beteende och som behöver
särskilt noggrann tillsyn. Den som är intagen i en sådan institution bör kunna
underkaslas den begränsning av sin rörelsefrihet som är nödvändig för hans
egen. övriga intagnas eller personalens säkerhet, för att upprätthålla
ordningen och för all hindra att han lämnar institutionen. I
specialmotiveringen behandlar jag också frågor om kroppsvisitering, isolering
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En särskild fråga gäller vilka
befogenheter som bör tillkomma läkare när det gäller unga som bereds vård med
slöd av lagen och som under vårdtiden tas emot på sjukhus. Enligl min mening
bör läkaren inte ha större befogenheter för atl genomföra vården än vad
föräldrarna har i motsvarande situation. Del innebär bl.a. att läkaren i samma
omfaUning som en förälder kan hindra att barnet lämnar sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom i dag bör nämnden kunna
meddela föreskrift om hur den umgängesrätl som kan tillkomma förälder eller
annan vårdnadshavaré skall få utövas. Nämnden bör därvid kunna besluta att den
unges vistelseort inte får röjas för vårdnadshavaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. tn.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>504</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdens ulformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättens beslut om vård innebär
således all ansvaret för vården av den unge övergår på nämnden. Det är nämnden
som beslutar om var den unge skall vistas under vårdtiden. Nämnden skall
kontinuerligl följa vården. Denna kan på försök förläggas lill den unges egel
hem sedan han vårdats i ett annal enskilt hem eller i en institution. Så länge
den beslulade vården pågår kan nämnden på nytt bereda den unge vård utanför
hans egel hem om förhållandena påkallar del. Vården bör lill silt innehåll inle
skilja sig från den som kan ges i frivilliga former. Här kommer alliså
socialljänsllagens bestämmelser all gälla också för dem som vårdas med stöd av
LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnl lidigare (avsnill
2.17) skall nämnden inleda ulredning så snart del kan antas alt barnet eller
den unge behöver hjälp från samhällels sida. Utredningen skall så långl
möjligt bedrivas i samförslånd med dem som berörs av en ålgärd. För atl
ulredningen skall bli fuUständig är läkarundersökning ofta nödvändig. Den unge
bör ha genomgått läkarundersökning innan nämnden ansöker om vård, om inte
särskilda skäl gör en sådan undersökning obehövlig. Undersökningen bör i första
hand genomföras i den unges egel hem. Motsätter sig föräldrarna
undersökningen, bör nämnden ha möjlighel att få biträde av polismyndighet för
att få tillträde till hemmel. Skall undersökningen genomföras utanför det egna
hemmet, bör på motsvarande sätl nämnden kunna få biträde för atl föra den unge
till undersökningen. Bilräde av polis kan också behövas för att få vård som har
beslutats med slöd av lagen genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen bör avslutas med en
plan över den vård som nämnden anser nödvändig. Del är på grundval av den
planen som föräldrarna och i förekommande fall den unge själv skall la
slällning lill om de samlycker lill den vård som nämnden har ansell nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbarl omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På samma säll som i dag är fallel
enligt BvL bör socialnämnden kunna omhänderta den unge i avvaktan på att
länsrätten prövar frågan om vård med stöd av lagen. Som en förutsätlning för
ell sådanl omhänderlagande bör gälla atl del finns sannolika skäl för att den
unge på grund av brister i omsorgen om honom eller på grund av sitt egel
beteende behöver beredas vård utanför det egna hemmet. Vidare bör gälla att
prövningen av det fortsatta vårdbehovet inte kan avvaktas med hänsyn till
risken för den unges hälsa eller utveckling. Liksom i dag bör vidare omedelbart
omhändertagande kunna komma i fråga när det är nödvändigl av utredningsskäl
därför att den fortsatta utredningen allvarligt skulle kunna försvåras eller
vidare åtgärder hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om omedelbarl
omhändertagande måste kunna fattas med kort varsel. Förutom socialnämnden bör
därför nämndens ordförande eller annan ledamot som utses av nämnden kunna fatta
etl sådant beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård utan samtycke m. rn.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>505</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom del är länsrälten som
skall avgöra om vård med slöd av lagen skall komma till slånd. bör rälien också
föröva om etl omedelbarl omhänderlagande som har faltals av nämnden bör beslå.
Beslutet bör underställas länsrättens prövning så snart som möjligt och senast
inom en vecka från den dag då beslutel fattades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är viktigi alt det underställda
beslutet sedan prövas av länsrällen så snart som möjligt. Prövningen bör ske
senast inom en vecka från den dag då beslutet kom in lill länsrällen. Bara om
det finns synnerliga hinder bör det enligt min mening vara möjligt alt sträcka
ul liden ylterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett omedelbarl omhändertagande bör
givelvis inte bestå längre än som är nödvändigt. Det skall då genast hävas av
nämnden. Om omhändertagandet består, bör nämnden senasl inom fyra veckor ge in
en ansökan om vård lill länsrällen. Har del inle gjorts, skall omhänderlagandel
genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt säkerställa all målet
prövas utan dröjsmål av länsrällen bör del finnas tidsfrister även för den fortsatta
handläggningen. Sålunda bör, om den unge är omhändertagen, förhandling i målel
hållas inom två veckor från den dag ansökan om vård kom in lill länsrätten. De
olika lidsfristerna behandlas utföriigare i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggningen i länsrätten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har stor belydelse från
rällssäkerhelssynpunkl att mål om vård med stöd av LVU inte avgörs på
handlingarna i den enskildes frånvaro. Munfiig förhandling bör därför
föreskrivas för dessa mål. En sådan regel bör emeUertid inte göras ovillkoriig.
Del kan förekomma prövningar av länsrätten där en muntlig förhandling framstår
som helt onödig. Är det enligl länsrättens mening uppenbart obehövligt att
hålla muntlig förhandling, bör därför en sådan förhandling kunna underlåtas.
Begär å andra sidan någon av parterna muntlig förhandling, bör en sådan
förhandling alllid hållas. Mål enligl LVU bör alltid handläggas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är som regel av slor vikt för
utredningen atl föräldrarna och i förekommande fall den unge är närvarande vid
förhandlingen i målel. Länsrätten eller högre rält bör därför kunna förordna om
hämtning till förhandlingen av den som åigärden avser. Rätlen bör också på
samma sätt som nämnden kunna förordna om läkarundersökning och få polishandräckning
för att få undersökningen genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande uv beslul</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan länsrätten har beslulal om
vård, ankommer det på socialnämnden au bestämma var den unge skall vistas under
vårdtiden. 1 lagrådsremissen harjag erinrat om att länsrättens prövning skall
ske på grundval av den Ulredning som nämnden har gjorl. Nämndens ansökan om
vård bör innehålla en redogörelse för den unges förhållanden, tidigare
vidtagna ålgärder och den vård som nämnden länker ordna. Länsrättens beslul om
vård, som alltså kan överklagas, grundar sig på en bedömning av den tilltänkta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård
utan samtycke m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>506</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdformen.
Det kan därför ifrågasältas om del finns skäl all föreskriva en besvärsräll
även i fråga om del beslul som nämnden omedelbarl härefter fållar om var den
unge skall vislas under vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådel har i silt yttrande framhållit atl vad som
skall prövas i mål om vård är fråga huruvida socialnämnden skall få en generell
fullmakt atl anordna tvångsvård i det aktuella fallel. i princip inle hur
vården skall ordnas. Del är socialnämndens sak all bestämma om vilken vård den
unge skall få. Det finns enligt lagrådets mening inte anledning att göra
skillnad mellan nämndens första placeringsbeslut och senare sådana beslut av
nämnden, beslul som enligl förslagel skall kunna överklagas. Lagrådet har vidare
bl. a. framhållil all placeringsfrågan inle kan komma under länsrättens
prövning när rätlen tar ställning till besvär över socialnämndens beslul om atl
vård inle skall upphöra. Länsrälten kan då vara nödsakad all hålla fasl vid alt
det finns elt behov av fortsatt vård med stöd av lagen, samtidigt som den kan
ha den uppfallningen atl den av socialnämnden valda vårdformen är olämplig.
Lagrådet anser därför atl alla placeringsbeslut, inbegripet beslut om var
vården skall inledas bör få överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid ulformningen av besvärsrällen måsle man enligt
min mening la hänsyn lill den unges behov av trygga och stabila förhållanden
under vårdtiden. En besvärsräll för föräldrarna belräffande det första
placeringsbeslutet kan i värsta fall äventyra möjligheterna att tillgodose
detta behov. Föräldrarna i familjehemmet och den unge kan känna osäkerhet om
den placering som nämnden har beslutat om kommer atl föras under länsrällens
prövning. Samlidigl är del emellertid enligt min mening angeläget från
rättssäkerhetssynpunkt att besvärsrällen får en sådan utformning att den som är
missnöjd med nämndens beslut kan överklaga detta beslut direkt. Den ståndpunkt
som har intagits i lagrådsremissen leder till alt en förälder som är missnöjd
med socialnämndens beslut om placering måste överklaga länsrättens beslul om
vård med stöd av lagen, även om han i och för sig inte har något alt erinra mol
vårdbeslutet. Härtill kommer, som lagrådel också anmärker, all placeringsfrågan
trots överklagande ändå inle kan bli rätlskraftigt avgjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag finner därför mot bakgrund av vad lagrådel
anförl alt även nämndens första placeringsbeslut bör kunna överklagas. Även
ändringar i vården som nämnden beslular om senare bör kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alla beslut av nämnden som rör fråga om att vård
med slöd av lagen skall upphöra bör vidare kunna överklagas, liksom beslul av
nämnden som gäller föräldrarnas umgänge med den unge eller hemlighållande av
hans vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som har fylll 15 år bör själv kunna föra sin
lalan i mål om vård med slöd av lagen. En erinran om della bör, som lagrådet
framhåller, las in i lagen. Såväl den unge, om han har fylll 15 år, som hans
vårdnadshavaré bör således ha besvärsräll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>507</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under 15 år kan säledes
inle överklaga ell beslul om vård med stöd av lagen. Rätl atl överklaga
tillkommer inle heller det offenlliga bilräde som har förordnats för barnet.
Frågan om besvärsräll i situationer som avses här kommer enligl vad jag har
erfarit all tas upp av ulredningen om barnens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.3 Vården uv vuxnu missbrukure</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagrådsremissen (sid. 57-60)
harjag redogjort för min syn på missbruksvården inom socialtjänsten. Jag har
särskilt sirukit under del ansvar som måsle vila på kommunerna både för
insalser i syfte all förebygga missbruk och för insalser ål den som lill följd
av elt missbruk har behov av särskill slöd och hjälp. Jag har också poängleral
vikten av alt även landstingskommunerna genom sjukvården är beredda atl ta sin
del av ansvarel för missbrukarnas vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min sammanfallande syn är alt ell
rikl och varieral utbud av förebyggande åtgärder och av vård- och
behandlingsinsalser ger de bäsla möjlighelerna att begränsa behovet av
Ivångsingripanden. Det råder också en allmän enighet om atl vård och behandling
av missbrukare så långl som möjligt skall ges i frivilliga former. Samtidigt är
del uppenbart atl samhällel inle passivt kan acceptera att en individ lider
allvarlig skada på grund av missbruk av alkohol eller narkolika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsätlnlngur för vård utun sumlycke</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i lagrådsremissen
framhållit all jag anser att tvångsingripanden mot vuxna missbrukare bör få ske
för att rädda liv eller förhindra allvarlig kroppslig eller psykisk skada i
situationer då den enskilde är ur stånd att själv inse sitt behov av hjälp. Vården
bör syfta till all möla ett akut hjälpbehov och alt försälta den hjälpbehövande
i en sådan fysisk och psykisk kondition atl han kan motiveras för fortsatt vård
i frivilliga former. Alla åtgärder som har elt annat och längre gående syfte
måste vidtas som stödinsatser i samförstånd med den enskilde. Denna uppfattning
överensstämmer med socialutredningens majoritets och med fiertalet remissinstansers.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tre av lagrådets ledamöter har
uttalat alt förslagel skulle innebära en klar förskjutning av tyngdpunkten i
den nuvarande balansen mellan samhällsintressena och hänsynen till den
enskildes integritet till nackdel för de förra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta ger mig anledning att
framhålla alt erfarenheten visar atl om det finns adekvat hjälp atl erbjuda, så
blir den också efterfrågad. Det är inle genom tvångsåtgärder som man bäst
undanröjer de för samhället skadliga effekterna av missbruket. Detta gör man i
stället genom all kunna erbjuda missbrukare goda stöd- och hjälpinsatser. Om
man anser sig böra tvinga någon att undergå vård, så skall man också kunna
garantera alt vården normalt leder lill förbättring av den enskilde. Del bör
alltså inle få före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>508</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma all samhället berövar en människa hennes frihel
enbarl för all skydda sig mot henne. Man måste samlidigl kunna ge henne en
meningsfull vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med uigångspunkl i mili
slällningsiagande all syftet med vården främst skall vara atl rädda liv eller
alt skydda hälsa harjag funnil del rimligl alt den vård och behandling del
härar fråga om skall ges av sjukvården. Det är endasi när missbruket har gjorl
den enskilde oförmögen atl söka vård eller atl rätl bedöma sitt behov av vård
som det finns grund för en vård oberoende av samiycke. Syftet med denna vård
bör som jag redan har framhållit vara bl. a. att försälla den enskilde i en
sådan fysisk och psykisk kondilion all han kan motiveras för fortsatt medicinsk
och social rehabilitering i frivilliga former. Jag föreslår därför att
bestämmelserna i NvL om tvångsintagning på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare
inle skall få någon motsvarighet i den nya sociallagsliftningen. Av samma skäl
bör lagen (1964: 450) om åtgärder mol samhällsfarlig asocialitet - som i praktiken
inle längre tillämpas - upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild iniugningsgrund enligl LSPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har liksom socialulredningen
funnit att det redan nu finns möjligheter all ge beroende missbrukare sjukvård
med stöd av LSPV. Av skäl som jag har redovisat utförligt i lagrådsremissen
(sid. 63-66) föreslår jag dock atl det i LSPV skall tas in en ny särskild
beslämmelse, 2 S. Den föreslagna beslämmelsen bör ange atl om någon är beroende
av alkohol eller narkotika och på grund härav är i trängande behov av
avgiftning och annan psykiatrisk vård i samband med denna, så skall han få
beredas vård enligt lagen oberoende av silt samtycke. Som förutsättning skall
också gälla att utebliven vård skulle medföra allvarlig fara för missbrukarens
hälsa eller liv eller för annans personliga säkerhel eller hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om intagning enligt 2 S
skall fattas på samma sätt som gäller enligl LSPV i övrigl, dvs. av en
överläkare. Dessförinnan skall en annan läkare ha bedöml vårdbehovet och
utfärdat etl s. k. vårdintyg. Senast på fjärde dagen efter beslutel om
inlagning skall överläkaren undersöka patienten och avgöra om han är i behov av
psykiatrisk vård. Med psykiatrisk vård i detta sammanhang avses såväl
avgiftning som motivationsbehandling. Finner läkaren atl patienten behöver
psykiatrisk vård, skall han fatta beslut om alt vården skall fortsätta, annars
skall han skriva ut patienten. Utskrivning skail dock - till skillnad från
övriga intagningar enligt LSPV -alltid ske senasl fyra veckor efler
intagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksutskrivning skall med hänsyn till den korta
vårdtiden inte kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förekomma. Inte heller skall domstolsförordnande om
påföljden sluten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>psykiatrisk vård (31 kap. 3 S brottsbalken) kunna avse
vård med stöd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är patienten missnöjd med intagningen och vägras han
utskrivning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läkaren, kan han överklaga beslutet hos en psykiatrisk
nämnd. Nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är skyldig att behandla hans överklagande inom fyra dagar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m.tn.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>509</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården bör inledas på en
psykiatrisk sjukvårdsenhet men bör under en pågående vårdperiod kunna ges även
på </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. etl behandlingshem som har
tillräckliga sjukvårdsresurser under ledning av överiäkaren vid del psykiatriska
sjukhuset eller annan särskill utsedd läkare som har en behörighet som
molsvarar specialistkompetens i psykiatri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren skall vara skyldig atl
skyndsaml underräua socialnämnden om han bedömer all paiienlen - vilkel oftast
kan anlas vara fallel - är i behov av insalser också från socialtjänsten.
Socialnämnden blir skyldig atl efler samråd med läkaren och fillsammans med
paiienlen inom en vecka efler underrätielsen upprälla en behandlingsplan för behövlig
eftervård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De förutsäitningar för vård somjag
har angell nu i 2 S skiljer sig på Ivå punkter från vad som angavs i den
lagtext som regeringen remitterade till lagrådel. Ändringarna har gjorts som en
följd av de synpunkler som bl.a. lagrådet har lagl på förslagel. Den krilik som
har framförts mot förslaget har främst gåll ul på all lagen inle bör utformas
så atl del finns risk för alt någon bereds vård oberoende av egel samtycke inom
psykiatrisk klinik utan alt lida av psykisk sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl den remitterade lagtextens 2
§ kan "den som missbrukar alkohol eller narkotika, även om han inte kan
anses lida av sjukdom som avses i I §", beredas vård enligl lagen om de
övriga i bestämmelsen angivna förulsäliningarna är uppfyllda. Den inskjulna "även
om"-salsen har av många kommil alt läsas fristående och utan samband med
bestämmelsen i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den allmänna diskussionen om
lagförslagels innebörd synes man ofta ha förbiseu all för omhändertagande
enligt 2 S skulle krävas alt personen i fråga är i "irängande behov av
avgiftning och psykiatrisk vård i samband med denna". Del har också
hävdats all ultryckel "den som missbrukar alkohol eller narkolika"
skulle vara en alllför vag beslämning. som skulle medge omhänderlagande enligt
lagen i fall av mer lillfällig berusning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all klargöra all delta inte är
avsikten föreslår jag atl begreppet "beroende" förs in i lagtexten i
stället för "missbruk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I debatten har del vidare hävdals
alt det skulle strida emot inlemationelll vedertagna yrkesetiska regler inom
psykiatrin all tillgripa tvångsomhändertagande enligl lagrådsremissens 2 S mol
personer som inle är atl beteckna som psykiskl sjuka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt undvika missförstånd och
oklarhet om bestämmelsens innebörd föreslår jag att den inskjutna satsen
"även om ... " utgår ur lagtexlen. Paragrafen får då följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är beroende av alkohol
eller narkotika och lill följd härav är i Irängande behov av avgiftning och
annan psykiatrisk vård i samband med denna får oberoende av egel samtycke
beredas vård med stöd av denna lag, om utebliven vård innebär allvarlig fara
för hans hälsa eller liv eller för annans personliga säkerhet eller hälsa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>510</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av den reviderade lagtexten framgår
atl omhänderlagande enligl 2 S endasi kan komma i fråga när en person som är
beroende av alkohol eller narkolika befinner sig i ett sådanl lillslånd atl han
är i trängande behov av avgiftning. Därmed lorde den psykiatriska yrkesetikens
krav på psykiskl sjukdomsiillslånd vara uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pariamenturisk utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De regler om vård ulan samiycke av
vuxna missbrukare som jag nu föreslår bör inte uppfällas som en definitiv
ulformning av lagsliftningen om vård utan samiycke av alkohol- och
narkotikamissbrukare. En fråga som ytterligare bör belysas är om den föreslagna
vårdtiden, högsl fyra veckor, är lämpligl avvägd. Tillämpningen av de nya
beslämmelserna får 1. ex. visa om vårdtiden enligt 2 S är tillräcklig så atl
missbrukaren hinner motiveras för en fortsatt vård. Jag vill i det sammanhanget
underslryka all den valda metodiken inte hindrar all en missbrukare i vissa
fall kan bli intagen enligt I S LSPV för en längre lid. Jag återkommer lill
denna och andra frågor kring tillämpningen av 1 resp. 2 S i
specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ämnar inom kort begära
regeringens bemyndigande att få tillsätta en kommitté med parlamentarisk
sammansättning för alt fortsätla översynen av lagstiftningen om vård mol den
enskildes vilja. Avsiklen är atl den nya kommittén bl.a. skall följa
tillämpningen av de nya bestämmelserna för alkohol- och narkotikamissbrukare
och föreslå de ändringar som erfarenhelerna kan ge anledning lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.4 Övriga ändringar i LSPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulöver de nya regler för vården av
missbrukare som jag har förordal nu anser jag det angeläget all göra vissa
smärre reformer i LSPV:s regelsyslem i avvaklan på resultatet av den nya
kommitténs arbele. Ändringsförslagen bygger i huvudsak på förslag som har
lagts fram av socialslyrelsens expertgrupp. Förslagen redovisas nu
översiktligt. En mera fullständig redogörelse finns i lagrådsremissen (sid.
70-81) och i specialmofiveringen fill propositionens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LSPV fordras för intagning
dels en skriftlig ansökan, dels eU vårdintyg. Jag bortser då från de fall dä
intagning sker efter domstols förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår nu all vårdinlygel
ensaml skall ulgöra grund för intagning. Föreskrifter om ansökan från vissa i
lagen uppräknade behöriga sökande slopas alltså. Efter förslag av lagrådet
förordar jag samtidigt att undersökningsläkaren skall se till all vårdinlygel
kommer lill det sjukhus där patienten bör beredas vård, om ingen annan
föranstaltar om atl behövlig vård kommer till slånd. Jag föreslår också aU
undersökningsläkaren - om han är i allmän tjänst - skall få begära biträde av
polisen för all få patienten all inställa sig på sjukhuset. Denna rätt har nu
enbart överiäkaren. Själva intagningsbeslulei skall liksom f n. fallas av
överiäkare vid psykiatrisk vårdenhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>511</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV bygger på all ivå av varandra
oberoende läkare skall bedöma vårdbehovet innan intagningen sker, s. k.
ivåläkarprövning. Lagen bygger vidare på tanken all den som frivilligt söker
psykiatrisk värd inle skall behöva riskera all under sjukhusvislelsen bli
föremål för beslul om vård mol sill samiycke. Båda dessa principer har
väsenllig betydelse för patienternas rättstrygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid kan den rådande
ordningen i vissa fall få en negativ effekt för den sjuke. Även om hans
lillslånd molsvarar kraven för vård enligt LSPV, måste han skrivas ut om han
begär det. Ny intagning får sedan inte sällan göras med hjälp av
polismyndigheten. Del säger sig självt att etl sådanl förfarande kan avsevärt
försämra den sjukes tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår därför att man nu
överger förbudei mot vad som brukar kallas konvertering från frivillig vård
fill vård ulan samiycke. I della syfte bordel öppnas möjlighel för en och samma
läkare all utfärda vårdintyg och falla inlagningsbeslul i särskill brådskande
fall. Utnyttjas denna möjlighet, skall det fortsatta vårdbehovet dock alltid
prövas inom några dagar av den nämnd som i dag heter ulskrivnlngsnämnden och
som i lagförslaget benämns psykiatriska nämnden. Jag återkommer lill frågan om
nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl nuvarande regler skall
överläkaren inom i regel lio dagar efler intagningen undersöka patienten och på
nytt bedöma om han behöver beredas vård utan sitt egel samtycke. Jag föreslår
nu atl tidsfristen för flerlalel fall skall förkortas till åltu dugur från
beslutel om intagning. För de fall som regleras i den nya 2 § förordar jag i
enlighel med lagrådets förslag en ännu kortare tidsfrist, fyra dagar, Detla får
ses mot bakgrund av den korta vårdlid som gäller för 2 S-patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligt LSPV ges på
psykiatriskt sjukhus eller på psykiatrisk klinik. Jag föreslår nu - vilket jag
redan har varil inne på när del gäller vården av alkohol- och
narkotikamissbmkare - att del skall öppnas möjligheter all i vissa fall ge
vården också på undru behandlingsenheter, lag avser därvid framför alli sjukhem
och behandlingshem, Syfiet med reformen är atl kunna bereda olika
patientgrupper, t.ex. patienter som lider av senil demens, vård på enheler som
är särskill anpassade för deras behov. Enheterna skall alltid stå under
överinseende av läkare med psykiatrisk specialistkompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om intagning, forlsall vård
och om utskrivning enligl LSPV fattas som regel av den överläkare som ansvarar
för patientens vård. Jag bortser då från de fall där vården är en följd av
domstols beslul. Samtliga dessa läkarens beslul kan överklagas av patienten.
Prövningen görs i en ulskrivningsnämnd, som består av en ordförande som är
eller har varit domare, en läkare och en lekman. Ulskrivningsnämndens beslul
kan överklagas till psykiatriska nämnden, som består av en domarordförande, två
läkare och två lekmän och som är högsta instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår nu alt nämnderna
utökas och byter namn. Utskrivningsnämnderna föreslås hela psykiatriska
nämnder och utökas till fem leda-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>512</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möler, nämligen ulöver ordföranden och läkaren Ire
ledamöler, varav en skall vara särskilt insatt i sociala frågor. Psykiatriska
nämnden föreslås i stället hela cenirala psykiairiska nämnden och få sex
ledamöler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnt tidigare förordar
jag att nämnderna, som i och för sig är skyldiga atl alltid pröva överklaganden
skyndsaml, skall åläggas all i 2 S-fallen pröva klagandens lalan senast på
fjärde dagen efter det atl överklagandet kom in till nämnden. Föreskriften
motiveras av den korta vårdtid som gäller för 2 S-fallen. För att begränsa de
problem spm föreskriften kan komma atl medföra för nämndernas arbetsvillkor
föreslår jag samlidigl alt etl ärende av detla slag skall få prövas av endasi
två av nämndens ledamöler: ordföranden och en annan ledamol. Ordföranden skall
därefter vara skyldig atl redovisa ärendei för hela nämnden vid dess näsla
sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår nu också all nämnderna
skall få vissa vidgade arbelsuppgifler. Somjag har nämnl redan lidigare skall
nämnden ersätta överiäkaren i hans prövning av vårdbehovet, om en läkare har
utfärdat vårdintyget och faUai intagningsbeslulei i samband med en
konvertering. På samma sätl föreslår jag alt nämnden skall ersätta överläkaren,
om i samband med en konvertering vårdintyget har utfärdals av en läkare vid den
klinik där intagningen skall ske och vidare om någon av de båda läkare som har
bedömt vårdbehovet i samband med intagningen har varit jävig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår också att nämnderna
skall få en fortlöpande tillsynsfunktion när del gäller alla inlagna och
oberoende av om de själva har begärt nämndens prövning. Ett inte obetydligt
antal patienter vårdas mycket långa tider enligt LSPV:s bestämmelser. Det skall
i fortsäUningen åligga överläkaren att var tredje månad redovisa patientens
tiUstånd för nämnden och ange de skäl som föreligger för fortsatt vård enligt
lagen. Om nämnden i någol fall finner anledning all sälla läkarens bedömning i
fråga, skall nämnden självmant ta upp frågan om utskrivning på försök eller
slulligl. Jag ser detta som en väsentlig förstärkning av patienternas trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa ändringar föreslås i reglerna
om utskrivning på.försök, vilka också kommer alt beröra nämndens verksamhet.
Förslaget innebär att försöksutskrivning normalt skall få pågå i högst etl år
med omprövning av beslutet efter sex månader. Försöksutskrivningen får dock
förlängas även sedan den har pågått i ett år, om det finns synneriiga skäl.
Beslut om sådan förlängning skall dock i fortsättningen meddelas av nämnden för
högst sex månader ål gången. Om någol beslul om föriängning inle fattas innan
den bestämda försöksutskrivningstiden har gåu ut, skall patienten anses vara
slulligl ulskriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår också all nämnderna
skall bli skyldiga all pröva ansökningar om uiskrivning som avser samma pafient
oftare än f n. saml alt i vissa fall besluta om kvarhållande av brev från och
till patienterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill till sist när det gäller
nämndernas arbelsuppgifler nämna att avsiklen är att den kommitté som skall se
över lagstiftningen om vård utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>513</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samtycke skall få i uppdrag all pröva möjlighelerna att
föra över befogenheten att beslula om intagning på en fristående instans och
all i någon form knyta nämndens arbetsuppgifter lill länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lagrådsremissen har föreslagits
all LSPV skall ges en ny rubrik, "lag om psykiatrisk vård och vård av
missbrukare i vissa fall, (LPM)". Lagrådet har, under åberopande bl.a. av
att även 2S avser psykiatrisk vård, föreslagil alt rubriken i slällel skall
vara "lag om psykialrisk vård i vissa fall m. m.". Jag ansluler mig
till förslagel med den ändringen aU jag anser "m.m." vara
överfiödigl. Jag utgår från att lagen i slällel skall kunna förkortas
"LPV".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.5 Åndring i lagen (1964:167) med särskildu
bestämmelser om vård av<br>
underårig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som bereds vård på gmnd av sill
eget beteende enligt LVU skall som tidigare har framhållits kunna beredas en
institutionell vård som svarar mol den som nu ges på ungdomsvårdsskola. Denna
vård bör, som jag närmare har angett i lagrådsremissen, också i framtiden kunna
ersätta den påföljd som annars skulle följa på brolt som den unge har begått,
Åtalsunderlåtelse bör därför i likhet med vad som nu gäller enligt 69 S BvL
kunna meddelas i dessa fall. Bestämmelser om detta bör tas in i lagen (1964:
167) med särskilda bestämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.6 OffentUgi biträde i mål eller ärende om vård
oberoende uv sam<br>
tycke m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Områdel för offentligt biträde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 41 S rättshjälpslagen anges de
mål eller ärenden i vilka rättshjälp genom offentligt biträde kan lämnas. Den
nu föreslagna lagstiftningen om beredande av vård utan samtycke aktualiserar
vissa ändringar i beslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns inte skäl att föreslå
några ändringar i området för offentligt biträde i mål eller ärenden enligt
LPV. Offentligt biträde skall således kunna förordnas i mål eller ärenden hos
psykiatriska nämnder eller centrala psykiatriska nämnden angående intagning
enligt LPV. Vidare skall offentligt biträde kunna förordnas när en psykiatrisk
nämnd eller centrala psykiairiska nämnden prövar fråga om utskrivning eller
utskrivning på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som närmare har angetts i
lagrådsremissen (sid. 88) bör offentligt bilräde kunna förordnas i mål och
ärenden enligt LVU så snart fråga uppkommer i nämnden om alt omedelbart
omhänderta den unge eller bereda honom vård med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla socialnämndens beslut som rör
placeringen av den som bereds vård med stöd av LVU skall i enlighet med vad jag
har anfört tidigare kunna överklagas till länsrätten. Med hänsyn till den stora
betydelse del i vissa fall kan ha för den unge att få sin placering överprövad,
bör offentligt </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33
Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård ulan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>514</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biträde kunna förordnas hos länsrällen eller högre räu,
när lalan förs mol socialnämndens beslul i fråga om var vården skall inledas
eller i fråga som gäller förflyttning av den unge från del hem där han vislas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Borisen från atl vissa bestämmelser
om offenlligl biträde i ärende om ivångsiniagning av alkoholmissbrukare enligl
NvL m. m. förlorar sin belydelse genom den nya lagsliftningen och därför bör
upphävas, föreslås inga ändringar i fräga om områdel för offenlligl bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsätlningar för förordnande uv ojfenlligt biträde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man har i den prakliska
tillämpningen av rällshjälpslagen varil relativt återhållsam med all förordna
offenlligl biträde. Rättshjälp genom offenlligl bilräde har därigenom inle
kommil alt molsvara den önskan om förslärkla rällssäkerhelsgaraniier för den
enskilde som låg bakom rällshjälpsrefor-men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns slarka gemensamma moliv
för offenlligl bilräde i de ärenden som anges i 41 S rällshjälpslagen. Del
finns enligl min mening inle anledning all göra åtskillnad mellan olika lyper
av ärenden i fråga om förutsällningarna för offenlligl bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser efler samråd med chefen
för juslitiedepartementet att regeln om förordnande av offenlligl bilräde i
samlliga fall bör ulformas som en enhetlig regel. Den kan lämpligen ulformas på
samma sätt som den särskilda regel som nyligen har införts i
ullänningsärenden, nämligen alt offenlligl bilräde skall förordnas, om del inle
måsle anlas atl behov av bilräde saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt bilräde i mål enligl LVU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i lagrådsremissen
framhållil all både föräldrar och barn är all anse som parter i mål eller
ärenden enligl LVU, eftersom ålgärd enligl lagen avser såväl föräldrarna som
barnel. Finns del molstridiga intressen mellan föräldrar och barn. bör därför
offentligt bilräde kunna utses för såväl föräldrarna som barnet. I andra fall
lorde offenlligl bilräde kunna utses för föräldrarna och barnel gemensaml.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl rällshjälpslagen skall
offenlligl bilräde utses för "den som åtgärden avser", Lagrådel
framhåller all av vad som har anförts rörande delta utlryck i förarbelena kan
slutas all därmed åsyftas den som är föremål för del frihelsberövande
ingreppel. Följakfiigen kan biträde f n. inle förordnas för vårdnadshavaren i
ärende angående samhällsvård. I mål om omhänderlagande för samhällsvård är del
således barnel som får bilräde, oavsell om barnel har partsställning och
oberoende av vilken slällning förälder eller annan vårdnadshavaré inlär i
målel. Lagrådel har för sin del förordnal all beslämmelserna skall ulformas så
atl del direkl framgår all även vårdnadshavaren skall kunna beviljas rällshjälp
genom offenlligl biträde i mål enligt LVU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Vård utan samtycke m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>515</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med stöd av LVU innebär en
begränsning av den vårdnadsrätt som annars tillkommer förälder och en
förändring av bamets situation. Del kan därför väl hävdas all en åtgärd med
slöd av LVU avser såväl föräldern som barnel. Med hänsyn lill den uttolkning
som uttrycket "den som åtgärden avser" hittills har getts i
förarbelena till rällshjälpslagen ansluter jag mig lill det förtydligande som
lagrådet har föreslagit. Av rällshjälpslagen bör säledes framgå alt rättshjälp
genom offenlligl bilräde skall beviljas den som åigärden avser och, i mål
enligl LVU, även vårdnadshavaré, om del inle måste antas att behov av biträde
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.7 Överlämnunde lill särskild vård som påföljd.för
broll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De förslag som har lagts fram i
lagrådsremissen om alt vård inom socialtjänsten i vissa fall skall kunna
ersälla påföljd för broll har inle mött någon erinran i lagrådet. I det
följande redovisar jag en sammanfattning av förslagen och hänvisar i övrigt
till vad jag har sagl i lagrådsremissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl gällande rätt kan åtgärder
enligl BvL ersätta påföljd enligl brottsbalken (BrB) när det gäller brolt som
har begåtts av unga. Domstolen kan enligt 31 kap. 1 S BrB som brottspåföljd
överlämna ål barnavårdsnämnd eller slyrelse för ungdomsvårdsskola all
föranslalla om behövlig vård enligt BvL av den som enligt beslämmelserna i
denna lag kan bli föremål för sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ulformning som socialtjänsten i
framtiden kommer att få när det gäller unga som har gjorl sig skyldiga lill
broll överensstämmer i alli väsenfiigl med vad som f. n. gäller enligl BvL.
Enligt LVU kan således den som är under 20 år och som har gjort sig skyldig
lill brottslig gärning under vissa förhållanden beredas vård mot sin vilja. Den
som kan bli föremål för vård enligl LVU bör som påföljd för brolt kunna
överlämnas lill sådan vård. Au inskränka möjligheterna till överlämnande till
att avse enbart vård med stöd av LVU skulle emellertid innebära en väsenllig
inskränkning i förhåUande lill vad som gäller nu. Det skulle medföra atl
överiämnande inle skulle kunna ske i de fall då den behövliga vården kan ges
med föräldrarnas och den unges samtycke. Jag förordar därför en ordning som
innebär att överlämnande till särskild vård skall kunna ske beträffande den som
är under 20 år vare sig del är fråga om vård med slöd av LVU eller annars med
stöd av socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 31 kap. 2S BrB får
domstolen, om den som har begått brottslig gärning kan bli föremål för vård
enligl NvL genom övervakning eller tvångsintagning i vårdanslali, överlämna ål
nyklerhelsnämnd all föranstalta om erforderlig vård. Det är enligt min mening
uppenbart all denna kortvariga psykiairiska vård som föreslås för missbrukare
enligl LPV inte kan användas som en särskild påföljd. Inle heller finns det
anledning all förorda all frivilliga insatser som kan ges inom socialljänslen
skall kunna användas som påföljd för brottet. Jag förordar därför att
bestämmelserna i 31 kap. 2 § BrB upphävs utan all ersättas med någon
molsvarande möjlighel till överlämnande av vuxna lagöverträdare till vård inom
socialtjänsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Utbildning och genomföronde</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>516</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26 Utbildning och genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26.1 Någru utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all genomföra
sociahjänslreformen krävs det ulbildning av förtroendevalda och anställda på
slallig, regional och kommunal nivå. Även perso-nalorganisalionerna och vissa
andra inlresseorganisalioner bör få kunskap om reformen. Del är vidare viktigi
all allmänhelen får informalion om lagstiftningens innebörd och konsekvenser.
Socialutredningen har i sill slulbelänkande slarkl underslrukii behovet av en
omfaUande ulbildningsverksamhel. Dessa synpunkter har krafligl stöd i
remissopinionen. Slals-konlorel m. fi. belönar liksom socialulredningen all
reformen kommer all innebära ett nytt arbetssätt och att utbildningsbehovet får
ses mot bakgmnd av detta. Brotlsförebyggande rådel menar bl. a. atl
ulbildningen bör kunna närma förtroendevalda och anslällda lill varandra. Flera
remissinstanser, bl. a. LO och Örebro kommun, framhåller atl det behövs en
bred utbildningsinsals. Universitels- och högskoleämbelel m. fl. sätler in
frågan i ett vidare perspektiv och tar upp behovel av fortsatt utveckling av
den sociala grund- och vidareutbildningen samt forskningen. Denna mera långsikliga
utveckling harjag behandlal lidigare (avsnitten 2.21 och 2.24). Vad jag nu
kommer atl ta upp gäller ulbildning och information i direkl samband med
reformens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den mångåriga debatten och det
omfattande utredningsarbetet i fråga om den framlida socialtjänsten har främsl
hos vissa socialarbelargmpper lagl gmnden för kunskaper om reformens innebörd.
Del är framför allt den debatt som har förls av olika organisationer på områdel
och de förslag som har lagts av särskill socialulredningen,
foslerbarnsuiredningen och barn-slugeuiredningen som bildar kunskapsunderlag.
Dessa insalser har följis av en omfaUande ulbildningsverksamhel av
socialstyrelsen, Kommunförbundel och olika organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan socialutredningens
principbetänkande remissbehandlades på ell omfaUande sätt i bl.a. kommuner,
landsting, fackliga och övriga intresseorganisationer. Remissarbetet av ca 400
remissinsianser innebar att ålskilliga av de målgrupper som nu bör omfallas av
uibildningsinsalser har lagil del av socialutredningens förslag. Man måsle
emellertid räkna med all kunskapsnivån varierar starkt både mellan olika
grupper och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även slutbelänkandel har varil
föremål för en ingående remissbehandling. Kommunförbundet och enskilda
kommuner m.fl. har också bedrivii en belydande kursverksamhet kring
socialulredningens slutbetänkande för såväl förtroendevalda som anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundels kursverksamhei
under 1978 och 1979 för förtroendevalda och Ijänslemän har redovisai
ulredningsförslagen och förmedlal kunskap som underiag för ulformningen av
organisation och verksamheter samt särskilda behandlingsinsalser i enlighel med
den föreslagna lagstiftningens inientioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Utbildning och genomförande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>517</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulöver dessa utbildningsakliviteter
har politiska och fackliga m. fl. organisationer bedrivit
utbildningsverksamhet kring socialutredningens ivå hu-vudbetänkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns alltså ell
kunskapsunderlag att bygga på. Del fordras emellertid informations-och
fortbildningsinsatser i samband med genomförandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26.2 Förberedelseurbelet på reformens genomföronde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelel på fortbildningens
genomförande har redan slartal. Del leds av en slyrgmpp med represenlanler för
socialdeparlemenlel, socialstyrelsen. Kommunförbundet, Landslingsförbundel,
nämnden för samhällsinformalion (NSl), LO, TCO och SACO/SR. Gruppen ansvarar
för att vissl fortbildningsmalerial las fram och leder den cenirala planeringen
av fortbildningens genomförande. Socialslyrelsen sköter
sekrelarialsfunklionen. Fortbildningen avses förmedla kunskaper om den
beslulade reformens innebörd både i fråga om synsäll och besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har hittills
beviljats medel för planering av fortbildningsinsatserna med 2 milj. kr. för
vardera budgetåren 1978/79 och 1979/80. Dessa medel tas i anspråk för
materialframställning och regional ulbildning av två till tre studieplanerare
per kommun och landsting. Del gäller i huvudsak basinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje huvudman fömisätts ansvara
för fortbildningen av sin personal på gmndval av del tidigare nämnda centralt
utarbetade kursmaterialet. Kommunförbundets länsavdelningar medverkar i
utbildningen av sludieplane-rare. Avsiklen är all de i samarbele med
socialkonsulenlerna också skall medverka i fortbildningens planering och
genomförande på lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortbildningen omfatlar ire delar,
nämligen basinformation, fördjupad utbildning och särskilda insatser. Härtill
kommer information till allmänhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För många bör basinformationen ge
en tillräcklig kunskap i deras arbete, en kunskap som för övrigt kan byggas ut
genom del informations- och diskussionsflöde som inte minst massmedierna kommer
att förmedla i samband med att reformen genomförs. De grupper som nu avses är
givetvis de som inte har sin verksamhel förlagd till socialtjänsten. De senare
bör få en fördjupad fortbildning i samband med atl reformen genomförs. Del
gäller också viss personal med socialt inriktade arbelsuppgifler utanför
socialtjänsten, t.ex. sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26.3 Särskildu insutser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänslreformen kräver
utbildningsinsatser med olika inriktningar, därför alt den får skiftande
återverkningar på skilda samhällsseklorer och verksamheler och berör olika
intressen. Man kan därför räkna med att huvudmän och organisationer lämnar
informationen om socialtjänsten vidare från sina särskilda intressen och
behov. Kommunförbundet har också planer på en ulbildning kring särskilda frågor
för kommunala förtroendevalda och tjänstemän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Utbildning och genomförande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>518</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26.4 Informution tiU ulhnänhelen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all socialljänslen skall kunna
arbela i riklning mot uppsalla mål och reformen fä en verklig innebörd är det
angelägel atl en noggrant förberedd information om den nya lagen och dess
betydelse når ut till medborgarna. Allmänhelen måsle få kunskap om lagens mål
och inriktning, all den nya socialtjänsten är till för alla invånare i en
kommun och atl kommunens ansvar i och med della har uiökais.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller information i
sociala frågor måsle en avvägning göras mellan slalliga och kommunala insalser.
I fråga om slatliga insalser för socialpolitisk information till allmänhelen
kommer socialslyrelsen all ha en viklig uppgift. Informationen till allmänhelen
om den nya socialljänslen motiverar en slallig insals, eftersom det rör sig om
en stor och ny reform och innehållet har etl slorl intresse för medborgarna.
Denna information blir viktig också med lanke på all del nu inle kan bedömas när
en ny socialkatalog lill alla hushåll kan komma ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftet med en cenlral statlig
informalion om den nya socialljänslen bör vara alt på olika vägar ge
allmänheten kunskap om lagen - lidpunkt för ikraftträdandet, lagens
väsentligaste delar och hänvisning till vart medborgarna kan vända sig för att
få en mera detaljerad och personligt riktad information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplysningen till allmänhelen
kommer bl. a. all omfalla socialljänslens mål, medverkan i samhällsplaneringen,
den ökade rälien till bislånd, barnomsorg, äldreomsorg, sekretessfrågor och
besvärsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt nå önskad effekt avses
informationskampanjen om den nya socialljänslen pågå före, under och efler det
lagen har trätt i kraft. Del är dock inle möjligt att den planerade
informationen kan få fullständig genomslagskraft. Erfarenheter från lidigare
liknande kampanjer visar alt det krävs fortlöpande upplysning särskill om del
saken gäller är kompliceral. Bl.a. av den anledningen behövs del också en
kompletlerande informationsverksamhet i kommunerna (avsnitt 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan lagen har varit i kraft en
lid, kan det finnas anledning att göra punktinsatser inom vissa områden som
exempelvis äldreomsorgen. Information kan utformas centralt eller lokalt. Det
är en naturlig uppgifl för socialstyrelsen att svara för att underlag las fram
som service och slöd för kommunernas egen upplysningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret för att planera och
genomföra informationskampanjen åvilar socialstyrelsen. En arbetsgrupp för
informationsfrågor rörande den nya socialtjänstlagen finns redan inom slyrelsen
med representanter för verksamhelen inom socialslyrelsens olika fackbyråer:
barn- och ungdomsvård, socialvård och äldreomsorg, nykterhets- och
narkomanvård, planering samt lagfrågor. Informationsverksamheten bör också
planeras och genomföras i samarbele med andra myndigheler och
inlresseorganisalioner m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser att återkomma lill frågan
om medel för informationsinsatserna i anslutning till socialtjänstreformens
ikraftträdande i budgetpropositionen 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>519</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom
socialdepartementet upprättals förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>socialtjänstlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag med särskilda bestämmelser om vård av unga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluien psykiatrisk
vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i rällshjälpslagen (1972:429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om upphävande av lagen (1964: 450) om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>9.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i körkortslagen (1977:477),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om upphävande av lagen (1926:72) angående meddelande av förbud för
bam att idka viss försäljning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om upphävande av lagen (1936: 56) om socialregister,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagom ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>16.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964; 143) om bidragsförskott,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>17.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1976; 380) om arbetsskadeförsäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>20.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>21.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i giftermålsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>22.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>23.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid
utredning av faderskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>24.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i namnlagen (1963; 521),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>25.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 542) om personundersökning i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>26.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1969: 620) om ersällning i vissa fall för
utgivna underhållsbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>27.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1973: 558) om tillfälligt omhändertagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>28.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i uisökningslagen (1877; 31 s. 1),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>520</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>29.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1966: 301) om rällspsykialrisk undersökning i
brollmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>30.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i passlagen (1978: 302),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>31.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>32.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>33.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1963:197) om aUmänl kriminalregisler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>34.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 168) om förvandling av böter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>35.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i införsellagen (1968:621),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>36.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i dalalagen (1973:289),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>37.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1971:289) om aUmänna förvaltningsdomstolar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>38.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>39.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>40.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>41.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i kommunalskallelagen (1928; 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>42.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i uppbördslagen (1953; 272),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>43.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lagom ändring i folkbokföringsförordningen (1967:
198),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>44.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i utlänningslagen (1954: 193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslagen har upprättals i samråd med chefen för
justitiedepartementet beträffande 3, 5-8 och 21-38,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>statsrådet
Lindahl beträffande 4, 13 och 17,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>chefen
för försvarsdepartementet beträffande 39-40,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>chefen
för kommunikationsdepartementet beträffande 9,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>chefen
för budget- och ekonomidepartementen beträffande 41-43,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>chefen
för arbetsmarknadsdepartementet beträffande 44.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:100.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>521</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagil all de
huvudsakliga reglerna om socialljänslen skall meddelas i Ire olika lagar, en
socialtjänstlag, en socialnämndslag och en lag med särskilda bestämmelser om
vård av underårig. Dessutom har utredningen föreslagit all beslämrnelser som
huvudsakligen motsvarar 7 kap. BvL skall tas in i föräldrabalken. Några
remissinstanser är kriliska emol uppdelningen av beslämmelserna på fiera lagar
och ultalar sympatier för all de förs samman i en lag för alt underlätta
tillämpningen. Jag kan i storl selt ansluta mig lill dessa synpunkler. Jag
anser atl lagstiftningen bör göras mer sammanhållen än vad ulredningen har
föreslagil. Jag förordar därför all beslämmelserna förs samman i en lag kallad
socialljänsfiag. Beslämmelserna om vård av unga ulan samiycke bör däremot som
ulredningen har föreslagil tas upp i en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya socialljänsllagsliftningen för med sig
relalivi omfaUande följdändringar i annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till socialtjänstlag (1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen ersätter alla de nuvarande
centrala lagarna på det sociala vård- och serviceområdet, nämligen BvL, NvL,
ShjL och bamomsorgslagen. Lagen innehåller i den ulformning som den har fått i
propositionen alla viktigare bestämmelser pä området. Ett betydelsefullt
undantag utgörs dock av den samtidigt föreslagna lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU), som reglerar förutsättningarna för vård av
unga mol föräldrarnas eller den unges egen vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen är disponerad så att den i några
inledande paragrafer anger socialtjänstens mål och kommunernas ansvar för
socialtjänsten. I en andra avdelning av lagen anges i korthet socialnämndens
viktigaste uppgifter inom socialtjänsten, den för den enskilde centrala
bestämmelsen om rälien lill bistånd och vissa aUmänna riktlinjer för
socialnämndernas verksamhel. Vidare innehåller denna avdelning bestämmelser på
tre tunga vård- och serviceområden - omsorger om barn och ungdom, omsorger om
äldre människor och omsorger om människor med handikapp - samt bestämmelser om
vården i annat hem än den enskildes egna - vård i familjehem och hem för vård
eller boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I en särskild avdelning har gells särskilda regler
till skydd för underåriga. Dessa regler motsvarar framför allt BvL:s kapitel
om fosterbarnsvård m.m. Bestämmelser om avgifter m.m. inom socialtjänsten
avslutar den del av lagen som kan sägas ange det materiella innehållet i socialtjänsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>522</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En avdelning om nämndorganisalionen ger så
föreskrifter för socialnämndens sammansällning m. m., om social dislriklsnämnd
och om delegation. I fortsättningen finns bestämmelser om bl.a. nämndernas
handläggning av ärenden och nämndernas register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens och länsstyrelsens uppgifler inom
socialtjänsten anges i en särskild avdelning. Lagen avslulas med bestämmelser
om bl. a. överklagande av beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Socialljänsllagen förkortas här och i övriga
specialmotiveringar lill lagförslagen SoL.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialljänslens
mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samhällels socialtjänst skall pä demokratins och
solidaritetens gmnd främja människomas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomiska
och sociala trygghet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämlikhet
i levnadsvillkor och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiva
deltagande i samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänsten skall under hänsynstagande till
människans ansvar för sin och andras sociala situation inriklas på all frigöra
och ulveckla enskildas och gmppers egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamhelen skall bygga på respekt för
människornas självbestämmanderätt och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket. Lagens inledande paragraf - ofla
kallad portalparagrafen - anger de övergripande målen och de grundläggande
värderingarna för samhällels socialtjänst. Bakgrunden har getts i de allmänna
övervägandena (avsnitt 2.2). Socialtjänsten skall medverka i en
samhällsutveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och social och
ekonomisk trygghet för människoma. Verksamheten skall syfta till att öka den
enskildes möjligheler att ta del i samhällels gemenskap, förebygga uppkomslen
av sociala svårigheter och begränsa eller avhjälpa enskildas och gruppers
behov av stöd och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra styckel. Paragrafen ger inle bara vägledning
för socialtjänstens inriklning utan även för formerna för verksamhetens
bedrivande. Del är då viktigt att beakta den enskildes ansvar för såväl sin
egen som medmänniskornas sociala situation. Socialtjänsten skall således inte
inriktas på atl ta över detta ansvar, utan på att frigöra och ulveckla den
enskildes egna resurser. Samlidigl slår del klarl all den enskildes faktiska
möjligheler kan vara mycket begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. Ulmärkande för den nya lagen är atl
den så starkt betonar att socialtjänsten skall ha sin utgångspunkt i rätten för
den enskilde att själv bestämma över sin situation. I del avseendet innebär
socialtjänsten slutpunkten för en utveckling som har inneburit atl de kontrollerande
eller tvingande inslagen inom socialvården successivi har för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>523</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svunnit ur lagstiftningen. Nu betonas således atl
socialtjänstens insalser skall bygga på respekt för människornas
självbeslämmanderält och inlegrilel. I avsnittel med allmänna riktlinjer sägs
vidare i 9S atl socialnämndens insatser för den enskilde skall ulformas och
genomföras tillsammans med honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunens ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje kommun svarar för socialljänslen inom silt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är kommunen som har ansvarel
för socialljänslen. Verksamhelen skall inom ramen för de övergripande målen
växa fram med den kommunala självstyrelsen som grund. Kommunens valfrihel
begränsas bara i den mån lagen har ålagt kommunen särskilda uppgifler inom
socialtjänsten -som exempelvis i 6S om rälien lill bislånd och i 24-31 SS med
regler lill skydd för underåriga. Lagen ger således kommunen en långt gående
frihel atl beslämma sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att det är kommunen som svarar för
socialtjänsten inom sill område utesluter inte atl också andra kan ha uppgifler
inom verksamheten. Av 22 S framgår all också landstingskommunerna gemensamt med
kommunerna har ell ansvar för socialtjänstens inslilulioner - hemmen för vård
eller boende. Socialslyrelsen och länsslyrelserna häri 67-70 SS gells bl. a.
vissa övervakande uppgifler inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen har det yttersta ansvaret
för atl de som vislas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Della ansvar innebär ingen
inskränkning i del ansvar som vilar på andra huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första styckel. Kommunens yttersta
ansvar har utförligt behandlats i de allmänna övervägandena (avsnitt 2.3). Med
detla ansvar följer en skyldighel för kommunen att i samverkan med andra
samhällsorgan medverka till atl den enskilde får arbele, bereds sjukvård eller
får del stöd eller den hjälp som han i övrigt behöver. Med ansvaret följer
också en skyldighet för kommunen att tillfälligt ge den enskilde behövlig vård
i väntan på att ansvarig huvudman vidtar behövliga insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är vislelsekommunen som skall
lämna den enskilde stöd och hjälp. Del är således den kommun där den enskilde
befinner sig, när hjälpbehovel inträder, som har ansvarel för atl den enskilde
får den hjälp som han behöver. Delta bör emellertid inle leda till all
vislelsekommunen skall vidla alla de åtgärder som kan behövas också när den
enskilde är bosatt i annan kommun. Vistelsekommunen bör kunna flylla över
ärendet till hemkommunen, om den enskildes hjälpbehov lämpligen kan tillgodoses
där. En sådan överflyttning lär dock bara komma i fråga när den enskilde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>524</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under en längre lid har behov av insalser inom
socialtjänsten. Man bör således inle flylla över elt ärende om tillfällig hjälp
under l. ex. en resa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund har i 71 S SoL tagits in en beslämmelse
enligt vilken socialnämnd får flylta över ärendei lill socialnämnd i annan
kommun. För alt man skall vara säker på all behövliga ålgärder verkligen kommer
lill slånd bör en sådan överflyttning inle få göras om inte den andra nämnden
samlycker lill all la emol ärendei. Har del således kommit uppen fråga om all
bereda vård med slöd av LVU. får inte ärendei flyttas över lill den andra
socialnämnden förrän socialnämnden där har underrättats och förklarat sig
villig all la emol del. Socialnämnden i vistelsekommunen är ensam ansvarig för
all behövliga ålgärder kommer lill slånd lill dess atl socialnämnden iden andra
kommunen har samtyckt lill att ta över ärendet. Andra stycket. Bakgrunden till
beslämmelsen framgår av avsnitt 2.3.3 och 2.3.4. Avsiklen med bestämmelsen om
kommunens yttersta ansvar är givelvis inte att kommunen skall Iräda i en annan
huvudmans siälle. Del är för all understryka detta som det här har angetts all
del yllersla ansvaret inle innebär någon inskränkning av det ansvar som åvilar
andra huvudmän. Del kan emellertid uppslå silualioner då kommunen i väntan på
att en annan huvudman ingriper under en begränsad tid får sörja för att den
enskilde får nödvändig hjälp. De ålgärder som vidlas inom socialtjänsten blir
därvid temporära och hjälpen får ges med de resurser som finns tillgängliga
inom socialtjänsten. Det yttersta ansvarel får således inte leda lill atl man
inom socialtjänsten upprättar behandlingsresurser för all tillgodose sådana
behov som faller inom en annan huvudmans verksamhetsområde. I vissa fall kan
del vara osäkert vilken huvudman som har att ombesörja vården. Av lagmmmel
följer elt ansvar för kommunen i avvaktan på att frågan löses om vilken
huvudman som bär ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att fullgöra kommunens
uppgifter inom socialtjänsten skall det i varje kommun finnas en socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av paragrafen framgår alt det i
varje kommun skall finnas en nämnd, socialnämnden, för atl fullgöra kommunens
uppgifter inom socialtjänsten. Som närmare anges i de allmänna övervägandena
hindrar bestämmelsen inle atl kommunen inrättar kommunallagsreglerade nämnder
för allmänt förebyggande uppgifler som faller inom socialtjänsten. Har en sådan
nämnd inrättats, I.ex. en fritidsnämnd, innebär detta emellertid inte att denna
nämnd övertar det ansvar för verksamheten som vilar på socialnämnden. Även om
en fritidsnämnd har inrättats, kvarstår således del övergripande ansvarel för
socialnämnden. Som framgår av de allmänna övervägandena innebär detta att det
åligger socialnämnden att vidta de ytterligare åtgärder inom den allmänl
förebyggande barn- och ungdomsvården som kan behövas för atl den målsättning
som lagen anger skall kunna förverkligas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>525</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om socialnämndens
sammansällning och kompetens m. m. finns i 38-49SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstens innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till socialnämndens uppgifler hör all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i
kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverka i samhällsplaneringen och
i samarbele med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda
främja goda miljöer i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>informera om socialljänslen i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom uppsökande verksamhel och på
annat säll främja förulsäliningarna för goda levnadsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svara för omsorg och service,
upplysningar, råd, slöd och vård, ekonomisk hjälp och annal bislånd lill
familjer och enskilda som behöver del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under denna paragraf anges de
uppgifler som åvilar socialnämnden inom socialljänslen. Dessa uppgifler har
ulförligl beskriviis i de allmänna övervägandena (bl.a. i avsnill 2.4). Som
framgår av lagmmmet är syftel inle all närmare reglera det säll på vilkel
socialnämnden skall fullgöra uppgiftema. Om delta ges bl.a. vissa allmänna
riktlinjer (7-10SS). Del innebär alt verksamhetens inriklning och ulformning i
stor utsträckning får bedömas med ulgångspunkt i behovsstrukluren i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlen tdl bistånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enskilde har rält lill bistånd
av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigl, om hans behov
inle kan tillgodoses på annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enskilde skall genom bislåndel
tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Bislåndel skall ulformas så all del
slärker hans resurser att leva etl självsländigl liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna paragraf anger den enskildes
rätt lill insalser inom socialljänslen. Beslul i sådan fråga får, som framgår
av 72 S, överklagas genom förvallningsbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rälien lill bistånd är inte knuten
till några särskilt angivna insalser. När det föreligger sådana förhållanden
som anges i lagrummet, skall den enskilde beredas ekonomisk eller annan hjälp
som är anpassad efler hans behov. Förhållandena i varje särskill fall får
därvid beslämma insatsernas arl och ulformning. Under rälien lill bislånd kan
således, föruiom ekonomisk hjälp, falla t.ex. färdljänsl, social hemhjälp och
plats i förskola lika väl som inslilulionell eller annan vård eller behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rälien till bislånd inlräder om den
enskilde behöver hjälp för sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Den
som på grund av otillräckliga arbetsin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>526</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komster behöver ekonomisk hjälp kan vara berättigad lill
delta. Som yllerligare fömlsätlning för rälien till bislånd gäller emellertid
alt den enskilde själv saknar förmåga all tillgodose del föreliggande behovel.
Den som är arbelsför och som kan beredas lämpligl arbele är endasi tillfälligt
och lill dess alt han själv kan klara sin försörjning berättigad lill bislånd
enligt denna paragraf. När rätten till bislånd skall bedömas, skall del alliså
vägas in i vilken omfallning den enskilde själv genom egna ålgärder kan lillgodose
del föreliggande behovel. Gäller del ekonomisk hjälp måste hänsyn las lill
såväl sådana omsländigheier som har sagts nyss som den enskildes egna
lillgångar. Vägledning kan hämlas från den tillämpning ShjL har i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framhölls nyss omfallar rälien
lill bislånd inle bara ekonomisk hjälp. Är den enskildes förhållanden sådana
all han för sin dagliga livsföring är beroende av slöd- och hjälpinsalser i
hemmel, men saknar han möjlighel all på egen hand skaffa sådan hjälp, kan han
vara berättigad till bislånd även om han har egna tillgångar. Rätten kan då t.
ex. omfalta social hemhjälp med skyldighet för den enskilde all delta i
kostnaderna för denna genom avgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under rätten till bislånd faller
även slöd- och hjälpinsatser i andra fall som t.ex. sådan vård som nu anges i
31 S BvL eller instilutionell eller annan vård som nu kan ges med slöd av NvL.
Det är vidare uppenbart att rätl lill bislånd föreligger om del föreligger ett
sådant hjälpbehov som anges i I S LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid bedömningen av om den enskilde
har rält till bistånd måsle hänsyn också las lill del ansvar som kan vila på
annan huvudman. Räll lill bislånd föreligger således inte om den enskildes
behov kan tillgodoses genom någon annan huvudmans försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tolkningssvårigheler kan uppslå
såväl i fråga om när del föreligger en räll IiU bislånd som i fråga om valel av
ålgärd. Som har nämnts nyss kan emellertid i fråga om den ekonomiska hjälpen
vägledning hämlas från den tillämpning ShjL har i dag. När del blir fråga om
andra insatser än ekonomiska får del göras en helhelsbedömning av den
enskildes förhållanden och en bedömning av vilka insalser som kan anses
behövliga och skäliga för atl ge honom möjlighel all på egen hand klara sin
livsföring. Del är uppenbart all valel av insals även måsle ske med beaklande av
vad som är möjligi och rimligt med hänsyn till kommunens resurser. Delta får
emellertid inle tolkas så att socialnämnden får avvakta atl ge bistånd i någon
form om den enskildes förhållanden är sådana atl han behöver socialtjänstens
bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bislåndel skall syfta lill att ge
den enskilde en skälig levnadsnivå och det skall ulformas så att del stärker
den enskildes resurser för elt självständigl liv. Här kan hänvisas till vad som
har sagts i de allmänna övervägandena (avsnitt 2.5.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialljänsllagen innehåller inte någon molsvarighel lill
den beslämmel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>527</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>se om s. k. frivillig hjälp som finns i ShjL. Nämndens
kompetens i fråga om rätten atl ge sådan hjälp framgår redan av 5S. Nämnden kan
således med stöd av detta lagrum ge den enskilde ekonomisk eller annan hjälp
även om förhållandena inte är sådana atl den enskilde kan kräva alt fä hjälp
enligl beslämmelsen om rätt till bislånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AUmännu riktUnjer för soclulnämndens verksumhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens medverkan i
samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskill
syfla till all påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen.
Nämnden skall också verka för atl offentliga lokaler och allmänna
kommunikationer utformas så all de blir lätt tillgängliga för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall även i övrigt
ta initiativ lill och bevaka all ålgärder vidtas för all skapa en god
samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper
som har behov av samhällels särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin
verksamhet främja den enskildes rätt till arbele, boslad och ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu stycket. De sociala organen
får i sin dagliga verksamhet erfarenheler av otillfredsställande sociala förhållanden
för enskilda och grupper. Paragrafens formulering att socialnämndens medverkan
skall bygga på nämndens sociala erfarenheler avser delvis sådana allmänna
sociala erfarenheler. Men socialnämnden skall även överföra den kunskap som
nämnden i övrigt skaffar sig på samhällsplaneringen. Formerna för nämndens
medverkan har behandlats ulförligl i de allmänna övervägandena (avsnill 2.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagmmmel har särskill angells all
socialtjänsten bör medverka inle bara i planeringen av nya samhällsområden ulan
också i sanering och annan förändring av befintliga områden. Begreppet
bosladsområde har här en vid innebörd. Del omfatlar hela boendemiljön och de
serviceanordningar m.m. som behövs för all områdel skall kunna fungera på elt
tillfredsställande säll. Vidare skall nämnden verka för att offentliga lokaler
och aUmänna kommunikationer blir lätt tillgängliga för alla. Med detta avses
bl.a. atl ifrågavarande anordningar skall vara så ulformade att de blir lätt
tillgängliga även för rörelsehindrade personer och föräldrar med små bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I undru slycket vidgas riktlinjerna
för nämndens uppgifter till atl gälla initiativ i fråga om en god samhällsmiljö
över huvud. Del belyder i princip all alla faklorer ingår som har belydelse för
begreppel "god samhällsmiljö". Vidare gäller initiativen ålgärder
som är ägnade all skapa goda förhåUanden för olika gmpper som behöver
samhällels särskilda slöd. Näraliggande planeringsobjekl är här olika
anordningar inom omsorgerna för bam och ungdom liksom servicehus,
områdescentraler och andra serviceanordningar för äldre, handikappade,
barnfamiljer m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>528</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som har framgåll av de allmänna övervägandena
(avsnill 2.2.2) har rälien lill arbete, boslad och ulbildning ansetts ha så
grundläggande belydelse för den enskildes sociala situation atl den tydligt
bör framgå av lagen. En erinran om socialnämndens skyldighet alt främja dessa
rättigheter för den enskilde har därför lagits in i detta stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall i den uppsökande verksamhelen upplysa
om socialtjänsten och erbjuda gmpper och enskilda sin hjälp. När del är
lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer
och andra föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagmmmet ger vissa rikflinjer för den uppsökande
verksamhelen. Etl viktigt led i denna verksamhet är all lämna informalion om
socialljänslen. Nämnden bör sprida kunskap om de olika slöd- och hjälpinsalser
som kan ges den enskilde inom socialljänslen. Nämnden skall i den uppsökande
verksamhelen särskill inrikta sig på enskilda och grupper som av olika orsaker
kan anlas behöva stöd och hjälp av nämnden. Av 1 S följer att verksamheten
skall bedrivas med respekt för den enskildes självbestämmanderätt och
inlegrilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En viklig fömtsättning för nämndens uppsökande
verksamhel är atl nämnden får kännedom om de sociala förhållandena i olika
delar av kommunen. Som framgår av paragrafen skall nämnden, när del är
lämpligl, samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar.
Nämnden bör samverka inte bara med myndigheler ulan även med organisationer och
då inte bara sådana med huvudsakligen sociala uppgifter utan även t. ex.
fackföreningar, invandrarorganisationer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämndens insatser för den enskilde skall
utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med
andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av de allmänna övervägandena har
bestämmelsen atl nämndens insalser för den enskilde skall ulformas och
genomföras tillsammans med honom grundläggande belydelse för socialtjänstens
arbele. Beslämmelsen riktar sig i första hand lill socialarbelarna. Den anger
klart och tydligt att socialtjänsten inte får vidla insalser "över
huvud" på klienten. En annan sak är all del kan bli nödvändigl alt med slöd
av LVU ingripa till skydd för bam och ungdom, när samförstånd inle kan uppnås.
Likaledes kan del bli nödvändigt att som en följd av det yttersta ansvarel se
till alt en vuxen alkohol- eller narkotikamissbrukare blir läkarundersökt när
man kan anta atl han behöver tas om hand enligl lagen om psykialrisk vård i
vissa fall, LPV. Men även i dessa fall gäller riktmärket att socialnämndens
insalser - så långt del då är möjligi - skall utformas och genomföras
tillsammans med den enskilde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>529</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enskilde är ofla samtidigt i
behov av insatser inom socialtjänsten och av insalser från annal samhällsorgan.
Nämnden skall i sådant fall samverka med del organet så atl olika insatser kan
samordnas. Ibland kan det även vara lämpligt att nämnden samverkar med
organisationer eller föreningar. En enskilds medlemskap i t. ex. en förening
kan således bli av betydelse i en frivillig samverkan mellan honom, föreningen
och socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden bör genom hjälp i
hemmet, färdtjänst eller annan service underlätta för den enskilde att bo hemma
och ha kontakter med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden bör även i övrigt
tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och
liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden kan utse en särskild person
(kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans
närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker
lill det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första styckel. Nämndens insatser
bör i första hand inriklas på att göra det möjligt för den enskilde
hjälpbehövande alt bo kvar i den invanda miljön. Genom olika sociala
serviceinsatser kan nämnden underlätta boendel för den som på gmnd av ålder
eller av annan orsak har svårt att klara sig själv. Samtidigt är det viktigt
att nämnden på olika sätl medverkar till att bryta den isolering som kan följa
av t. ex. etl handikapp. Nämnden skall även i övrigt ge den enskilde det stöd
och den hjälp som han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 andra stycket ges exempel på i
vilken form verksamheten kan bedrivas. Den här gjorda uppräkningen är på intet
sätt uttömmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje stycket. Enligt 3 a S BvL
kan nämnden på begäran av vårdnadshavaren ulse särskild tjänsteman eller
förtroendeman hos nämnden eller annan lämplig person alt lämna vårdnadshavaren
stöd och hjälp vid utövandet av vårdnaden. Förevarande bestämmelse gäller var
och en som behöver hjälp i personliga angelägenheter. Samtidigt pekas på
möjligheten att utse en kontaktfamilj för att bistå den enskilde. 1 de allmänna
övervägandena (avsnitt 2.8.7) har getts exempel på sådan verksamhet. Nämnden
kan givetvis ta upp frågan om en särskild kontaktperson eller familj såväl på
eget initiativ som på begäran. Däremot medger inte lagen att en kontaktperson
utses mot den enskildes vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör uppmärksammas att
kontaktperson eller kontaktfamilj kan utses även i det fall en
umgängesberätligad förälder anser sig behöva stöd och hjälp av nämnden vid
umgängesrättens utövande. Vårdnadshavarens medgivande krävs inte för att en
kontaktperson skall kunna utses i dessa situationer. Medger inte
vårdnadshavaren att det utses en kontaktperson åt den umgängesberättigade,
kommer emeUertid vid oenighet mellan föräldrama om hur umgängesrätten skall
utövas kontaktpersonens möjligheter att bistå föräldrama och barnet att vara
begränsade. I lagen sägs ingenting om att kontaktpersonen bör ha särskilda
kvalifikationer. Till </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>34 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>530</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konlaklperson kan socialnämnden utse var och en som är
lämplig för uppgiften och således såväl förtroendeman eller ijänslemän hos
nämnden som någon annan. Den enskildes hjälpbehov blir avgörande för vilka
kvalifikationer som konlaklpersonen skall ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorger om barn och ungdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för att barn och ungdom växer
upp under trygga och goda förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i nära samarbele med hemmen främja
en allsidig personlighelsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling
hos barn och ungdom och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sörja för all barn och ungdom som
riskerar atl ulvecklas ogynnsamt får del skydd och stöd som de behöver och, om
hänsynen lill den unges bästa motiverar det, vård och foslran uianför del egna
hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 11 S har gells allmänna,
mälinriklade bestämmelser för kommunernas omsorger om barn och ungdom i vid
mening. Särskilda bestämmelser för förskole- och frilidshemsverksamheten finns
i 12-17 SS. Syftel med omsorgema om barn och ungdom har angetts vara atl verka
för all barn och ungdom växer upp under Irygga och goda förhållanden. Della
överensslämmer nära med den beskrivning av syftel med samhällets vård av barn
och ungdom som nu finns i 1 S BvL. Vidare skall enligt 11 S SoL kommunen i
nära samarbele med hemmen, främja en allsidig personlighetsutveckling och en
gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. Detla syfte, som i
dag har angelts särskilt för den förskole- och fritidshemsverksamhet som
behandlas i lagen (1976: 381) om barnomsorg, kommer således atl gälla hela den
del av den kommunala socialljänslen som avser verksamhel för barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 11 S sägs vidare alt nämnden
skall sörja för atl barn och ungdom som riskerar all utvecklas ogynnsamt får
del skydd och del slöd som de behöver. Beslämmelsen svarar nära mol den som nu
finns införd i BvL. Slulligen sägs del i paragrafen alt om den unges bäsla
motiverar del, skall nämnden sörja för alt den unge får vård och foslran
utanför del egna hemmel. F. n. finns bestämmelser i 31 S BvL som i vissa fall
ger den unge rätl till stöd och hjälp av nämnden. De situationer som anges där
faller under rätten lill bislånd enligt 6 S. Del har emellertid ansells
påkallat att vid sidan av beslämmelserna om räll lill bislånd i lagen skriva in
det ansvar som nämnden har för all de unga vid behov kan få vård uianför det
egna hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För barn som stadigvarande vislas i
kommunen skall bedrivas förskole-och frilidshemsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förskoleverksamheten avser barn som
inte har uppnått skolpliktig ålder och bam vilkas skolgång har uppskjulils
enligl 32 S andra styckel skollagen (1962: 319).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>531</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fritidshemsverksamheien avser skolplikliga barn
till och med tolv års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bam skall anvisas plats i förskola från och med
hösUerminen del år då de fyller sex år. Förskolan skall omfalla minsl 525
limmar om årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De barn vilkas skolgång har uppskjulils enligl 32 S
andra stycket skollagen (1962: 319) skall anvisas plats i förskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De bam som av fysiska, psykiska eller andra skäl
behöver särskilt slöd i sin utveckling skall anvisas plals i förskola lidigare
än som anges i 13 S första stycket eller med förtur anvisas plats i fritidshem,
om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunen skall genom en planmässig ulbyggnad av
förskole- och fritidshemsverksamheten sörja för alt de barn som pä grund av
föräldrarnas förvärvsarbele eller sludier eller av andra skäl behöver
omvårdnad utöver vad som följer av 13 och 14 SS får sådan omvårdnad, när inte
behovet tillgodoses på annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige
antagen plan för förskole- och fritidshemsverksamheten. Planen skall avse en
period av minst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon annan
institution, skall huvudmannen för inslilulionen sörja för alt barnet får
tillfälle atl delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola eller
fritidshemsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om
förskole- och fritidshemsverksamhelens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12-17
M</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om den kommunala förskole- och
fritidshemsverksamheten ges i lagen (1976:381) om barnomsorg. Lagen reglerar
kommunernas ansvar för dessa verksamheter och ålägger kommunerna skyldighet att
svara för en planmässig utbyggnad. Lagen är ell ullryck för den stora vikt som
statsmakterna fäster vid förskolorna och fritidshemmen. Syftet med samhäUets
bamomsorg är alt ge barn möjlighel lill en god och trygg uppväxtmiljö. En
mycket slor andel av de kommunala resurserna tas f n. i anspråk för att
uppfylla det ansvar som åläggs i barnomsorgslagen. Samtidigt utgår det
betydande statsbidrag till kommunerna som stöd i driften av bl.a. daghem och
fritidshem. En stor del av socialnämndernas verksamhetsområde upptas numera av
arbetsuppgifter som följer av bamomsorgslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>532</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol bakgrund av den viktiga roll
som förskole- och fritidshemsverksamheten således har inom den sociala seklorn
har del ansells rikligast alt foga in bamomsorgslagen i SoL, 1 12-16 SS SoL har
därför lagils in de cenirala bestämmelsema, medan de ytterligare föreskrifterna
om förskole- och fritidshemsverksamhelens organisation avses bli inlagna i en
särskild barnomsorgsförordning. Vidare föreslås atl de nuvarande
beslämmelserna om finansiering av slalsbidrag till förskole- och
fritidshemsverksamheien skall få sin plats i en särskild lag, lagen om
finansiering av statsbidrag till förskole- och frilidshemsverksamhel
(lagförslag 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När beslämmelserna på så sätl har
fogals in i SoL har del skell med uigångspunkl i alt beslämmelserna med
oförändral innehåll och så långl möjligi också i oförändrad form skall ta plats
i den nya lagsliftningen. Förskole- och fritidshemsverksamheien har varil och
är fortfarande i viss omfallning föremål för särskilda ulredningar i speciella
kommilléer och arbetsgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ första
Slycket svarar mot 4 § barnomsorgslagen. 12 S andra och tredje styckena svarar
mol 1 S tredje slycket samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ svarar mol 5
S första slyckel saml andra styckel förslå punklen bamomsorgslagen. 5 S andra
slyckel andra punkten - särskilda bestämmelser om förskola för avlägset boende
barn - avses få sin motsvarighet i bamomsorgsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ svarar mol 6
S första slyckel barnomsorgslagen. 6 § andra slyckel barnomsorgslagen avses bli
förd till barnomsorgsförordningen. De ändringar som har gjorts i beskrivningen
av barn som behöver särskilt slöd är redaktionella och anpassade lill
beskrivningen i 20 S. Någon ändring i sak har således inte åsyftats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ svarar mol 8
S barnomsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ svarar mol 9
S barnomsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I den
blivande barnomsorgsförordningen avses bli intagna de besiämmelser som f. n.
finns i 2 och 3 SS, 5 S andra slycket andra punklen, 6 S andra slyckel och 7 S
barnomsorgslagen. Dessa bestämmelser avser planeringen av verksamhelen.
Bestämmelsen i 12 S barnomsorgslagen ersäUs av 68 S SoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorger om äldre människor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall verka för atl
äldre människor får möjlighel atl leva och bo självsländigl och alt ha en akliv
och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de allmänna övervägandena
(avsnill 2.10) har samhällels insalser för äldre människor behandlals relativt
ingående. I denna och följande paragraf ges en kortfattad beskrivning av
socialnämndens uppgifter på detta område. Det bör samlidigl liksom i de
allmänna övervägandena strykas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>533</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>under
atl del är en viklig uppgifl för olika folkrörelser, förelag och fackliga
organisationer alt medverka i arbelet för de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 paragrafen anges syftet med socialljänslens
insalser för de äldre. De gmndläggande kraven på självbeslämmande och
normalisering läggs fast. Socialnämnden skall genom sina insatser ge de äldre
valfrihet. Nämnden skall skapa förulsällningar för alt äldre människor som
önskar del kan bo kvar i sin invanda miljö. Samtidigt skall nämnden medverka
till alt bryla isolering och öppna möjlighet för de äldre till kontakter med
anhöriga och andra och till att även i övrigl la del i gemenskapen i samhället.
Man bör verka för att äldre människor får möjlighel lill en aktiv
sysselsällning. Likaså bör de äldres medverkan i samhällsliv och föreningsliv
stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa sociala tjänster blir särskilt betydelsefulla
för de äldres möjligheter atl leva självständigt. Det gäller insalser som gör
det lättare all bo hemma, all behålla handlingsfrihel och all känna irygghel.
Till sådana sociala tjänster hör social hemhjälp, färdtjänst och social jour
samt tillhandahållande av tekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall verka för atl äldre människor
får goda bosläder och ge dem som behöver det slöd och hjälp i hemmet och annan
lättåtkomlig service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För äldre människor med behov av särskill stöd
skall kommunen inrälta bostäder med gemensam service (servicehus).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övergången från ett yrkesverksamt liv skall
underlättas genom information och annat stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket. Som framgår av de allmänna
övervägandena är det alltjämt sä all äldre personer, generellt sett, bor sämre
än andra. I lagmmmet har därför lagts särskild vikt vid att socialnämnden
verkar för atl de äldre får goda bostäder. Samtidigt är äldre människor ofla i
behov av slöd-och hjälpinsalser i hemmet. Såväl socialjour som andra
anordningar som ger de äldre möjlighet att vid behov kunna komma i kontakt med
någon är av stor betydelse för tryggheten i boendet. Nämnden skall sörja för
att de äldre också ges annan service som kan underlätta boendet. I lagrummet
understryks att servicen skall vara lättåtkomlig. Äldreomsorgen måste vara så
anordnad atl de äldre verkligen kan få den hjälp som de behöver. Här har
informationen om vilka sociala insatser som slår till buds stor belydelse. Men
frägan om lätlålkomligheien gäller även avstånd, kommunikationer och tider.
All service kan inte ges i hemmet. Det kan bli nödvändigt alt samordna insatser
vid servicecentraler av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket. När de insatser som kan ges i hemmet
är otillräckliga, skall de äldre kunna erbjudas ett boende som kan tillgodose
kraven på en högre grad av omsorg. Lagrummet innebär en skyldighet för kommunen
att inrätta bostäder med gemensam service. Innebörden härav, bl. a. att de
äldre bör erbjudas ett boende och en service som är anpassad till deras behov,
har behandlats ingående i de allmänna övervägandena. Bostäderna skall i
fortsättningen benämnas servicehus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lägenhet i servicehus hyrs på samma sätl som andra
bosläder och kan berättiga till kommunalt bostadstillägg. Servicehusen kan vara
del av fas-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>534</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tighet. Serviceanordningar som I.ex. social hemhjälp lar
den boende i anspråk efler egel beslämmande och beialar härför enligl gällande
taxor. Boendet bör vara så utformat all den enskilde även nattetid kan erhålla
de tjänster som han eller hon behöver för all klara sin tillvaro och känna
Irygghel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även de nuvarande ålderdomshemmen
kommer att omfaUas av begreppel servicehus. Slrävan bör vara all successivi
övergå från den helinackordering som erbjuds vid ålderdomshemmen lill ett
boende med mer individuelll anpassad service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I tredje slycket anges särskill
nämndens ansvar för information och andra insalser som är ägnade all förebygga
eller begränsa omställningssvårigheter när de äldre lämnar yrkeslivet. Del är
här i första hand fråga om olika former av informalion som belyser de
förändringar i den enskildes liUvaro som pensioneringen innebär eller kan
innebära, upplysningar om föreningsverksamhet och andra aktiviteter som slår
till buds liksom särskilda rälligheler i samband med pensioneringen. Med
"annal stöd" avses individuelll inrikiade insalser såsom råd i
personliga angelägenheler, hjälp i vissa praktiska frågor om boslad och hushåll
och i förekommande fall ekonomiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorger om människor med handikupp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall verka för all
människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möler belydande svårigheter
i sin livsföring får möjlighel alt della i samhällels gemenskap och all leva
som andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall medverka lill
alt den enskilde får en meningsfull sysselsällning och atl han får bo på ell
säll som är anpassat efler hans behov av särskill slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagmmmet behandlar kommunens ansvar
för atl personer med olika handikapp får de särskilda omsorger som de behöver.
Bestämmelsen tar sikte inte bara på rörelsehindrade, syn- eller hörselskadade
utan också på personer med psykiska handikapp och på dem som har
missbruksproblem eller andra svåra sociala problem. Lagrummet ger utlryck för
de gmndsatser för arbetet på handikappområdet som bmkar sammanfattas under
begreppel inlegration och normalisering. I övrigt kan hänvisas till de allmänna
övervägandena (avsnitt 2.1</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i familjehem och i hem för vård eller boende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall sörja för alt
den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ell
familjehem eller i ell hem för vård eller boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden ansvarar för all den
som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården bör utformas så all den
främjar den enskildes samhörighel med de anhöriga och kontakt med hemmiljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>535</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med värd i familjehem avses sådan
värd i enskilt hem som anordnas genom socialnämndens medverkan. Vård i
familjehem avser inte bara vård av bam. Också för vuxna personer kan sådan vård
komma i fråga. För placering av barn i annan familj än den egna gäller även
beslämmelserna i 25-27 SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hem för vård eller boende avses
alla de olika lyper av institutioner som förekommer inom den nuvarande
socialvården, således såväl barn-och ungdomshem, ungdomsvårdsskolor och
nykterhelsvårdsanstaller som övriga institutioner av inackorderings- eller
behandlingskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt andra stycket har
socialnämnden ansvaret för all den som vårdas i annat hem an det egna får god
vård. Som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen skall sådan vård som
här avses som regel ingå som ell led i en sammanhållen vård och behandling.
Socialnämnden som har ansvaret för vårdplaneringen har således kvar sitt ansvar
även i del fall någon del av vården ges genom annan huvudmans försorg. I Iredje
slyckel har gmndsaisen om närhet kommil till uttryck. Vården bör föriäggas och
genomföras på sådant sätl alt samhörigheten och kontakt med de anhöriga och med
hemmiljön främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det behov av hem för vård eller
boende som är gemensaml för kommunerna inom en landsiingskommun skall
tillgodoses av landstingskommunen och kommunerna i områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av sådana hem och ansvaret
för deras inrättande och drift skall redovisas i en plan. Planen upprällas av
landstingskommunen och kommunerna i området gemensamt. Det skall redovisas för
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingskommunen och kommunerna
inom en landsiingskommun har ansvarel för att behovet av hem för vård eller
boende blir tillgodosell. Behovet av sådana hem skall redovisas i en plan.
Planen blir del instrument genom vilkel ansvaret för institutionernas
inrättande och drift fördelas mellan landstingskommunen och kommunerna. Vilkel
behov som är gemensamt för kommunerna inom landstingskommunen är givetvis en
fråga som får bedömas av de berörda parterna från fall lill fall. Bestämmelsen
tar emellertid främsl sikte på de tyngre institutionerna, dvs. dem som motsvarar
dagens nykterhetsvårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor. Dessa institutioner
torde ofta kräva sådana resurser och så stort befolkningsunderlag att de kräver
etl slörre upptagningsområde än kommunens. Även andra, mindre hem t.ex.
barnhem, som kommunerna i ett landstingsområde har ett gemensamt behov av skall
redovisas i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utanför bestämmelsema faller sådana
mindre hem som i dag drivs av varje primärkommun för sig. Delta innebär
emellertid inle att de skall lämnas obeaktade vid planeringen. De utgör tvärtom
ett nödvändigl underlag när behovel av sådana hem som skall vara gemensamma
för flera kommuner skall fastställas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>536</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är viktigt att
inslilutionsplaneringen blir så fiexibel som möjligt. Planen skall ulgöra ell
instrument för ansvarsfördelning och inle en detaljreglering av
institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvarel för upprällande av planen
skall åvila landstingskommunen och kommunerna gemensaml. De frågor som därvid
kan uppkomma fömtsätts bli lösta i regionala samrådsorgan. Planen skall
redovisas för länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård i familjehem och hem för vård
eller boende skall bedrivas i samråd med socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har ansvaret för att
den enskilde får den vård som han behöver. Detta ansvar gäller också sedan den
enskilde har tagits emot i familjehem eller i hem för vård eller boende. Del
innebär all vården i hemmel skall planeras i samråd med nämnden. Vidare bör
nämnden hållas underrättad om i varje fall alla större förändringar i den
enskildes förhållanden under vistelsen i hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller formerna för
intagning i hem som har annan huvudman än kommunen bör det ankomma på
landstingskommunerna och kommunerna att gemensamt utarbeta rikllinjer, som
tillgodoser berättigade anspråk på medinflylande från socialnämnderna. Det är
viktigt att dessa riktlinjer utformas på ett sådant sätt alt man behåller
kontinuiteten i vårdarbetet och att de medger elt snabbi och smidigt
förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt andra stycket fömlsälts
regeringen meddela ytterligare föreskrifter. Nuvarande stadgor bör därvid
ersättas med en förordning. I denna bör ges vissa övergripande riktlinjer för
vårdens bedrivande. Regeringen föreslås vidare få möjlighet atl överlåta sin
befogenhet att meddela ytterligare föreskrifter på en myndighel. Avsikten är
att uppdra åt socialstyrelsen att meddela de ytterligare föreskrifter som kan
anses behövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda regler till skydd Rir underåriga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Var och en som får kännedom om att
en underårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas där på ell sådant sätt
att det är fara för hans hälsa eller utveckling bör anmäla detta till
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndigheter vars verksamhet berör
barn och ungdom samt de som är anstäUda hos sådana myndigheler är skyldiga att
genast till socialnämnden anmäla om något gör atl socialnämnden behöver ingripa
till en underårigs skydd. Detta gäller även läkare, lärare, sjuksköterskor och
barnmorskor som inte har sådan anställning i fråga om vad de får veta i sin
yrkesverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälningsplikt gäller även för dem
som är verksamma inom kommunal familjerådgivning, om de i sin verksamhet får
kännedom om att en underårig misshandlas i hemmet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>537</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första och andra styckena motsvarar 93 S BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket har till syfte all
säkerslälla all socialnämnden så snarl som möjligi får kännedom om när en
underårig far illa i hemmel. Uppmaningen lill allmänhelen all anmäla
missförhållanden har knutits till fall av misshandel eller annan behandling som
innebär fara för den unges hälsa eller utveckling. Det innebär alltså en
inriklning på sådana fall där det allmänna har en skyldighet all ingripa genom
etl straffrättsligt förfarande (3 kap. 5 S brottsbalken) eller vårdålgärder (1
S LVU). Det finns i detta sammanhang också anledning atl påminna om det förbud
mot kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling av barn som har
tagits upp genom ell tillägg till 6 kap. 3 S föräldrabalken och trätt i kraft
den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen i första styckel är
liksom i BvL en rekommendation. Den saknar alliså straffsanktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru stycket innebär däremol en
plikt för vissa offentliga organ och befallningshavare vid dessa all göra
anmälningar. Anmälningsskyldigheten gäUer för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myndighel vars verksamhet berör
barn och ungdom; härmed avses främst åklagar- och polismyndigheter,
skolmyndigheter, centraler för psykisk bam- och ungdomsvård,
barnavårdscentraler samt de särskilda organ som kan finnas inrättade för allmän
ungdomsvård;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anställda vid de myndigheter som
avses under 1;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>läkare, lärare, sjuksköterskor och
barnmorskor även om de är privat verksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälan skall göras till
socialnämnden om något gör att nämnden behöver ingripa till underårigs skydd.
Med detta avses alla de fall då det kan anlas att brister i omsorgen om en
underårig eller något annat förhållande i hemmet medför fara för den
underåriges hälsa eller utveckling och det kan finnas anledning för
socialnämnden att bevaka den unges intressen, i sista hand med stöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som underlåter att fullgära
anmälningsplikten kan riskera påföljd i disciplinär ordning. Något allmänt
straffansvar är däremot inte föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje stycket. Bestämmelserna i
andra stycket tar inte sikte på socialnämndens tjänstemän och förtroendevalda.
För dem gäller en allmän skyldighet att ingripa till de ungas skydd. De
sekretessregler som enligt den föreslagna sekrelesslagen skall gälla inom
kommunal familjerådgivning innebär emeUertid att uppgift från
familjerådgivningen kan lämnas till annan myndighet endasi med stöd av särskild
föreskrift i lag eller förordning. Därvid har fömtsätts att sådana
undantagsregler om uppgiftslämnandet skuUe samlas i SoL samt att del knappast
kunde bli fråga om att uppgifter skall lämnas från familjerådgivningen annat än
i mycket speciella undantagsfaU. I enlighet med dessa intentioner har det i
detta stycke angetts att anmälningsplikten gäller också för den som är verksam
inom kommunal familjerådgivning, om han i denna verksamhet får kännedom om att
ett bam misshandlas i hemmet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>538</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En underårig får inte utan socialnämndens
medgivande las emol för stadigvarande vård och foslran i etl enskill hem som
inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om
honom. Som elt medgivande anses socialnämndens beslul atl bereda den underårige
vård i elt visst familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är del frågan om alt ta emol ett utländskt barn i
syfte alt adoptera det, skall medgivandel inhämlas innan barnel lämnar sill
hemland. Medgivandet upphör att gälla om inle barnel har lagils emol i hemmet
inom etl år från del medgivandel lämnades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 25-30 SS har behandlats i de
allmänna övervägandena, avsnitt 2.12.2-5. Reglerna ersätter reglerna i 7 kap.
(47-54 SS) BvL om foslerbarnsvård m.m. Vissa kompletlerande regler avses bli
meddelade genom verkslällighetsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket motsvarar i huvudsak bestämmelserna
i 47 S första och fjärde styckena BvL om tillstånd atl ta emol fosierbarn. Som
en följd av bestämmelsen i 30 § att nämnden i vårdnadshavarens hemkommun är den
nämnd som har det samlade lillsynsansvarel har i andra punkten gjorts ett
generellt undantag från kravet på medgivande i de fall då nämnden själv har
ombesörjt vård i ett visst familjehem. Detla gäller alltså både när en
placering har skelt med slöd av LVU och när den enbarl har skelt enligt
reglerna i SoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka kriterier som skall gälla för atl ett
medgivande skall lämnas har inte särskilt sagts ut i lagen. Vid bedömningen bör
ledning hämtas från regeln < 26 §, som uttrycker vilka förhållanden barnet
bör kunna tillförsäkras i det nya hemmel. Barnet bör alltså kunna garanteras
en god vård och foslran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden. Det bör
kunna erbjudas en lämplig utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 kravet på gynnsamma uppväxtförhållanden bör
liksom i BvL inbegripas sådana faklorer som en för barnet lämplig
familjesammansättning och goda förhållanden både i hemmet och dess omgivning.
Sålunda bör beaktas de blivande vårdarnas och deras närmastes hälsotillstånd.
Barnets speciella personlighet eller läggning, dess behov och förutsättningar bör
klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kravet på medgivande gäller för underåriga, dvs.
barn upp till 18 års ålder. Det ligger i sakens natur att ungdomar i de övre
åldersskikten ibland lämnar föräldrahemmet för att bo hos andra t. ex. för att
studera på annan ort. Del är då som regel inte fråga om att barnel får vård och
fostran i det nya hemmet. Något medgivande enligt bestämmelsen krävs inle i
sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket är elt specialfall av kravet på
medgivande enligl förslå slycket. Det har tillkommit som en följd av del ökade
antalet s. k. internalionella adoptioner under det senasle årtiondet. Många av
de barn som kommer till Sverige i syfte all de skall adopteras här har under en
längre eller kortare lid innan adoptionen är slutligen genomförd en särskilt
utsatt slällning. De liksom deras blivande föräldrar är därför i behov av
särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>539</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd från samhället. Del är vikligl alt della slöd kan ges
så lidigl som möjligi och lill alla som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen saknar direkl
molsvarighel i BvL. Den kan dock jämföras med instiiutel förhandsbesked enligl
47 S iredje stycket i del avseendet att prövningen av hemmel sker innan elt
vissl barn har kommil i fråga. Den är dock lill skillnad från förhandsbeskedet
utformad som ett krav för de blivande adoptivföräldrarna all skaffa sig ell
medgivande. Har ell medgivande lämnals, innebär det också till skillnad från
förhandsbeskedet ell definitivt godkännande, dvs. det krävs ingen ny prövning
när barnel har kommil till hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När nämnden överväger om ett
medgivande skall lämnas måsle bedömningen koncentreras på hemmets och de
blivande föräldrarnas lämplighel. Man får bedöma om dessa allmänt sett kan
antas kunna ge ell barn god vård och fostran och i övrigl gynnsamma
uppväxtförhållanden. Med hänsyn till den speciella karaktären av denna
prövning bör i etl medgivande kunna anges t. ex. atl föräldrarna får ta emot
elt barn i en viss ålder eller av etl vissl kön eller atl de har möjligheter
atl la hand om ett sjukt eller handikappat barn. Medgivandets karaklär av
förhandsprövning har också moliverat beslämmelsen i andra punkten atl
medgivandet upphör all gälla, om barnel inte har kommit till hemmet inom ett år
från det medgivandet gavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medgivande skall sökas innan barnet
lämnar sitt hemland. Skulle del i något fall förekomma alt barnet kommer till
Sverige ulan atl medgivande har inhämtats dessförinnan, befriar det inte de
blivande föräldrarna från skyldighet alt söka medgivande enligt huvudregeln i
första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som inte följer föreskrifierna
i 25 S kan dömas lill böter (74 S). Skyldigheten att inhämta socialnämndens
medgivande åvilar dem som tänker ta emol etl barn i sill hem. Detta hindrar
självfallet inte alt barnets vårdnadshavaré eller annan kan göra
framställningen lill nämnden om att vidta prövning enligt bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverka till alt de underåriga som
avses i 25 S får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma
uppväxtförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för alt de får lämplig
utbildning och lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana underåriga råd,
slöd och annan hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen molsvarar i huvudsak
49 S BvL. Den gäller oavsell om barnet är placerat i familjehem genom
vårdnadshavarens eller genom socialnämndens försorg eller har kommit till
hemmet under sådana omständigheter som avses i 25 S andra stycket. Den
utlrycker socialnämndens skyldigheler mol barnet men också mot dess
vårdnadshavaré och dem som har barnet i sin vård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>540</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden bör hålla en fortlöpande konlakt med både
barnels föräldrar och det hem där barnet får sin vård och foslran. Den bör se
lill atl barnel har det bra där del är men också på olika säll främja barnels
och vårdarnas konlakler med föräldrahemmet. Man bör alltid hålla i minnel att i
normalfallet barnel efler en längre eller kortare tid skall återförenas med
sina föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreskriften alt nämnden skall verka för att bamet
får en lämplig ulbildning innebär skyldighel för nämnden alt genom råd och
vägledning och, v,m det behövs, olika slag av praktisk hjälp söka åstadkomma
att barnet får en utbildning som är lämplig med hänsyn lill dess anlag och
övriga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämndens insalser bör anpassas till behoven i varje
särskilt fall. Nämndens ansvar kvarstår till dess barnet fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
föreskrifter om i vilka former nämndens skyldigheter enligl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>S skall ulövas avses bli meddelade genom
verkställighetsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När etl barns bästa kräver det. får socialnämnden
förbjuda en person som har siu hem inom kommunen atl utan nämndens medgivande
ta emol andras underåriga barn för sådan vistelse i hemmet som inte är
tillfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen har överförts från 51 S första styckel
BvL utan annan ändring i sak än att även här åldersgränsen höjs från 16 till 18
år. Den har betydelse främst för att förhindra olämpliga feriebarnsplaceringar.
Den kan emellertid också användas för att komma till rätta med missförhållanden
i ett familjedaghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett förbud behöver inte vara generelll. Det kan
begränsas till alt avse t. ex. barn i en viss ålder eller mottagande i en viss
bostad eller förbindas med andra villkor. Det kan återkallas eller ändras, när
förhållandena ger anledning till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon motsvarighel till 51 S andra och tredje
styckena BvL har inte ansetts behövlig i den nya lagstiftningen. 1 dessa bestämmelser
angavs bl. a. att ett meddelat förbud gällde också vid flyttning till en annan
kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden får för viss tid eller lills vidare
förbjuda den som har vårdnaden om en underårig att ta denne från ett hem som
avses i 25 S, om det finns risk som inte är ringa för att barnets kroppsliga
eller själsliga hälsa skadas om det skiljs från hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det finns sannolika skäl för att en sådan risk
föreligger men den behövliga utredningen inte har kunnat slutföras, får ett
lillfälligt förbud meddelas att gälla i avvaktan på all ärendei kan slutligt
avgöras, dock högst fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett förbud enligt denna paragraf hindrar inte atl
barnel skiljs från hemmel på grund av elt beslut enligt 21 kap.
föräldrabalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>541</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen svarar mot nuvarande 50 S BvL. Den har
belydelse främsl för barn som har placerats i ett enskilt hem utvalt av
föräldrarna, eller genom socialnämndens försorg har beretts vård i etl
familjehem utan atl vara föremål för vård med slöd av LVU. Så länge den unge är
föremål för vård med slöd av LVU är den i vårdnaden ingående befogenheten att
bestämma barnets vistelseort satt ur kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
syflar lill atl bevaka barnens bästa. Grundförutsättningen är all
vårdnadshavaren har rätl atl bestämma var barnel skall vislas. Denna räll kan
dock i vissa fall komma atl stå i strid med vad som är bäsl för barnet. Regeln
ger en möjlighet att sätta vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnel ur
krafl. Förutsättningen är därvid atl del föreligger en inle obelydlig risk för
att bamets kroppsliga eller själsliga hälsa skulle ta skada, om det tvingades
flylla från det hem där det befinner sig. Enbart en övergående störning eller
annan tillfällig olägenhet är inte lillräckliga skäl för att meddela ett förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de omständigheter som skall beaktas är barnets ålder, utvecklingsgrad,
egenskaper och känslobindningar. Vidare måsle beaktas den lid barnel har
vårdats på annan plats än hos föräldrarna, de levnadsförhållanden bamel har
och dem som det skulle komma till. Föräldramas kontakter med bamel under den
tid som de har varit åtskilda bör också kunna vägas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig faklor vid bedömningen om del föreligger behov av att meddela etl
förbud mot flyttning är barnets egen vilja. Har barnel fyllt 15 år bör dess
vilja inte frångås utan vägande skäl. Men även yngre barns instäUning bör
beaklas. Barnets önskemål kan ha betydelse för bedömandet av risken för skada
på barnet vid en flyttning. Det bör i sammanhanget uppmärksammas alt ett
förbud mot flyttning genom de nya reglerna kan meddelas ända till dess barnet
fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämndens
befogenhet att meddela förbud med slöd av 28 S är underordnad reglerna i 21
kap. FB om verkställighet av dom eller beslut rörande vårdnad m. m. Delta
ultrycks genom paragrafens tredje stycke. Det innebär bl. a. att nämndens
beslut upphör alt gälla om länsrätten med stöd av 21 kap. 6 S FB har beslutat
att barnel skall överflyitas till vårdnadshavaren. Del säger sig självt att
nämnden inte bör meddela förbud mot flyttning när länsrättens förordnande redan
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra styckel ges nämnden möjlighel alt meddela ell tillfälligt förbud i
avvaktan på alt ärendet kan avgöras slutligt. Skälet är alt nämnden i annal
fall riskerar alt bli ställd inför faktum alt vårdnadshavaren redan har
genomfört förflyttningen. Ett tillfälligt förbud gäller i högst fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämndens ordförande får meddela förbud enligl
28 S, om socialnämndens prövning inte kan avvaktas utan fara eller allvariig
olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
förbud som ordföranden har meddelat gäller tills vidare i avvaklan på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>542</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämndens prövning. Nämnden skall pröva förbudei ulan
dröjsmål och senast inom lio dagar från ordförandens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan vara nödvändigl atl meddela
ell förbud mot flyttning enligt 28 S med största skyndsamhel för all förhindra
all ett barn lider allvarlig skada. Socialnämndens ordförande har därför gells
behörighel all falla ell sådanl beslul, om nämndens prövning inle kan avvaklas
ulan fara eller allvarlig olägenhet. En molsvarande bestämmelse finns i 11 S
BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ordförandens beslut gäller
omedelbart. Det kan inte överklagas. Det skall dock prövas av hela nämnden
skyndsaml och senasl inom tio dagar från beslutel. Även detta molsvarar i sak
vad som nu gäller enligl 11 S BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt medgivande enligt 25 S förslå
styckel meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Om nämndens
prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden rådgöra med
socialnämnden i den kommunen innan den fattar sitt beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell medgivande enligl 25 S andra
slyckel meddelas av socialnämnden i de blivande adoptivföräldrarnas hemkommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nämnd som har lämnal medgivande
enligl 25 S fullgör skyldighe-lerna enligl 26 S samt beslutar i frågor som
avses i 28 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu och tredje slyckena. Genom
bestämmelsen i 30 S uttrycks den princip som är ny i SoL, nämligen att en och
samma socialnämnd skall ha det sammanhållande ansvarel för alla beslut, som rör
ett barn i ett annat hem än det egna. Del skall alltså primärl vara en nämnd
som har all göra medgivandeprövningen enligl 25 S. har ansvaret för tillsyn och
kontakter enligt 26 S och meddelar etl eventuellt förbud mot återflyttning
enligl 28 §. Del har ansetts vikligl alt principen om det samlade ansvaret
tydligt framgår av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medgivande all ett barn får tas
emol för vård och fostran i ett hem som inte tillhör dess föräldrar eller en
särskilt förordnad förmyndare skall alltså enligl huvudregeln meddelas av
nämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Skulle barnets vårdnadshavaré vara
bosatta i olika kommuner, torde i och för sig båda socialnämnderna bli all anse
som formellt behöriga. Normall lär dock barnel ha en slarkare faktisk
anknytning till någon av vårdnadshavarna. Med hänsyn lill syftet med
beslämmelsen, dvs. att det samlade ansvaret för barnet skall främja
kontinuiteten i kontakterna mellan föräldrahemmet och vårdarhemmel och
underiätta en framtida återflyttning av barnel lill dess hem, bör som regel
nämnden i den kommun där barnel har sin slarkasle anknytning vara den som är
närmast ansvarig. Skulle del senare visa sig att en annan nämnd är lämpligare
för att upprätlhålla den tillsyn och fullgöra de övriga skyldigheter som
åvilar nämnden enligt 26 S- bör ärendei kunna flyttas över till den nämnden med
stöd av 71 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>543</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det hem som skall prövas i ell
ärende om medgivande ligger i en annan kommun än den där vårdnadshavarna är
bosalla. kan del vara svårl för den beslulsfallande nämnden all ensam göra en
så fuUsländig prövning av hemmels lämplighet som regeln om medgivande i 25 S
förutsäller. Del har därför föreskrivits en skyldighet att samråda med
socialnämnden i den kommun där hemmel är belägel innan medgivande lämnas.
Härigenom uppmärksammas även den andra nämnden på atl del inom kommunen kommer
atl finnas ell barn, vilkel den nämnden som en följd av del yllersla ansvar som
föreskrivs i 3 S SoL också har en skyldighel all värna om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från huvudregeln om all nämnden i
vårdnadshavarens hemkommun är beslulsfallande görs i andra stycket etl
självklarl undantag för de fall där medgivande söks all få ta emot ell
adoptivbarn från utlandet. Här är det i stället nämnden i de blivande
adoptivföräldrarnas hemkommun som är ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskilda personer eller
sammanslutningar får inle bedriva verksamhel som syflar lill all förmedla
underåriga till hem som avses i 25 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rält för auktoriserade
sammanslutningar atl i vissa fall lämna för-medlingshjälp m. m. finns
bestämmelser i lagen (1979: 552) om internationell adoptionshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54 S BvL innehåller ett förbud för enskild
person eller sammanslutning alt utan tillstånd av socialstyrelsen bedriva
förmedlingsverksamhet belräffande fosierbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både fosterbarnsutredningen oeh
socialutredningen har föreslagit att det inle längre skall finnas någon
möjlighet all meddela tillstånd till förmedlingsverksamhet. Vid
remissbehandlingen av socialutredningens slutbetänkande har förslaget lämnats
ulan erinran. 1 prop. 1978/79: 108 om organisationen av verksamhelen med
internationella adoptioner m. m. har regeringen föreslagil alt en viss lyp av
förmedlingsverksamhet skall regleras i en särskild lag, lagen om internationell
adoptionshjälp. Lagen antogs av riksdagen i maj 1979 och har trall i krafl den
I juli 1979. I samband med riksdagsbehandlingen ultalades (SoU 1978/79:41, rskr
346) atl - med del undantag som kommer att finnas i lagen om inlernationell
adoptionshjälp - del i sociallagstiftningen bör finnas elt generellt förbud för
enskilda personer och sammanslutningar mol alt bedriva fosterbarnsförmedling.
Förbudet borde, framhöll riksdagen, tas in i den socialtjänstlag som regeringen
förväntades lägga fram för riksdagen inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nu föreslagna bestämmelsen
innebär alltså ett generellt förbud för enskilda personer att bedriva
verksamhel som syftar till alt förmedla barn till människor som önskar ta emol
andras barn för vård och fostran. Samma förbud gäller enskilda sammanslutningar
med det undantag som nu regleras genom lagen om internationell adoptionshjälp.
För innebörden av begreppel "bedriva verksamhel" kan i delta sammanhang
hämlas ledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>544</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av vad jag har anförl i propositionen 1978/79: 108. Jag
har där förordat bl.a. att enskilda personer med begränsade kontakter i
utlandet i regel skall tillåtas atl förmedla enstaka adoptivbarn. Det bör på
motsvarande sätt inte anses vara en otillåten verksamhet om en enskild i något
ensiaka fall utan att det kan anses ske planmässigt förmedlar kontakter mellan
villiga vårdare och elt barns företrädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som bryler mol förbudet i
första styckel kan ådömas straffpåföljd enligl 74 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om vård av unga i
vissa fall finns i lagen (1979:00) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 paragrafen erinras om att
ytterligare regler med syfte att ge särskilt skydd åt barn och unga finns i
LVU. Det bör anmärkas att LVU inte bara avser underåriga ulan innehåller regler
som kan gälla unga upp till 20 år och i visst fall även något däröver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden får återkräva
ekonomisk hjälp som den enskilde har erhållit enligl 6 S, endasi om den har
lämnats som förskott på en förmån eller ersättning eller fill den som är
indragen i arbetskonflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ekonomisk hjälp lämnats i annal
fall än som avses i 6 S, får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts
under villkor om återbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen har behandlals i de
allmänna övervägandena, avsnitt 2.15.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. Ekonomisk hjälp som
har lämnats som bistånd med stöd av 6 S är enligt huvudregeln inte förenad med
återbetalningsskyldighet. I bestämmelsen anges i vilka fall undantag från denna
huvudregel får göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Räll till bistånd i form av
ekonomisk hjälp kan inträda vid mer fillfälliga hjälpbehov. Den enskilde kan
vara berättigad till bislånd i avvaktan på utbetalning av en förmån eller
ersättning, t. ex. lönefordran. Har biståndet i ett sådant fall getts under
förutsättning atl det skall utgöra förskott, är den enskilde i enlighet med vad
som har överenskommits skyldig att återbetala vad han har tagit emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återbetalningsskyldighet föreligger
även för ekonomisk hjälp som har lämnats till den som är indragen i
arbetskonflikt. Även här är det angeläget att sökanden blir informerad om
ålerbelalningsskyldighelen. Nämnden bör mot bakgrund av motiven till 36 S andra
styckel och 37 S vänta med återkrav till dess den enskilde har återvunnit sin
betalningsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återkrav kan även komma i fråga när
den enskilde har fått bistånd genom ofullständiga, oriktiga eller annars
vilseledande uppgifter. Återbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>545</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>talningsskyldighet kan i sådana fall föreligga på allmänna
skadeståndsrälls-liga grunder. Talan om ålerkrav får föras vid allmän domstol
och för sådanl ålerkrav gäller den preskriplionslid som är föreskriven för
civila fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket. Socialnämnden får
som framgår av de allmänna övervägandena, avsnitt 2.5, ge den enskilde
ekonomisk eller annan hjälp även i andra fall än när del föreligger en rätl
lill bistånd. Sådan ekonomisk hjälp får enligt andra styckel återkrävas.
Ålerkrav förutsätter emellertid atl den enskilde när hjälpen lämnades har
underrättats om sin återbelalningsskyldighet. 1 lagrummet har därför
föreskrivits alt räU fill återkrav föreligger, om hjälpen har lämnals under
villkor om återbetalning. Har således nämnden lämnat den enskilde ekonomisk
hjälp i annal fall än som avses i 6 S men dä inte gjorl klart att
återbetalningsskyldighet föreligger, har nämndens rätl att begära ersättning
av den enskilde fallit bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhet för åierbetulning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang
aktualisera en annan fråga som har uppmärksammats av såväl socialutredningen
som bl.a. JO vid tidigare tillfällen. Jag tänker på den praxis som kommunerna
i många fall tillämpar, nämligen att redan i samband med utbetalningen av ett
bidragsbelopp låla bidragstagaren utfärda en fullmakt för kommunen att uppbära
en framtida fordran och där fullmakten i praktiken innebär att bidragstagaren
överlåter fordran på kommunen. Del är här inte fråga om sådana förskottsfall
där kommunerna redan genom bestämmelse i lag (t.ex. 17 kap. 4 S AFL) har rätt
all få ersättning för en förmån som har förskotterats i avvaklan på beslul av
annan myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen har påpekat
kan man främst av två skäl diskutera lämpligheten av den praxis som har
utvecklat sig vid sidan av lagbestämmelser. För det första kan socialnämnden
på detta sätt komma atl sätta den regel ur spel som säger att kommunen inle har
rätt att få ersättning för sina utlägg, om den ersättningsskyldige genom
betalningen skulle komma att sakna behövliga medel för sig och de sina (36 S
andra stycket SoL). Den prövning som är en förutsättning för rätlen fill
återbetalning riskerar alltså att aldrig bli gjord. För det andra gäller enligt
svensk rätt att vissa fordringar inte kan överiåtas med bindande verkan, innan
de har förfallit tiU betalning. Hit hör bl.a. fordran på lön. DeUa har ibland
förbiseUs i den praktiska tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av vad jag har sagl nu framgår att
jag liksom bl. a. socialutredningen anser atl man måste använda fullmakter i
samband med utbetalning av ett bidrag med försiktighet och omdöme. Att förbjuda
användningen av fullmakter skulle dock kunna leda till orimliga konsekvenser.
Som allmän handlingslinje villjag förorda följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ett bidrag beviljas under den
förutsättningen aU det är ett förskott på någon fordran som hjälplagaren är
berättigad till från annan men som inte 35 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>546</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
överlåtas innan den har förfallit lill betalning - t.ex. lön - bör del göras
hell klart för hjälplagaren alt han i princip är skyldig atl betala tillbaka
hjälpbeloppet när den andra fordran förtaller lill betalning. I samband härmed
bör del kunna förekomma alt hjälplagaren ger socialnämnden fullmakt all lyfta
del vänlade beloppel. Hjälplagaren bör då upplysas om aU fullmakten kan
åtevkallas av honom. Socialnämnden är bara au anse som ombud för hjälplagaren.
Delta innebär alliså inle all hjälplagaren samlidigl medger all socialnämnden
också får lillgodogöra sig del uppburna beloppel den dag del belalas ul. För
att kunna göra della måste nämnden kontakta hjälplagaren på nyll och konlroUera
att han är införstådd med all avräkning sker mol förskottet. Nämnden bör
därvid pröva om hjälplagaren har möjlighet all klara åierbelalningen. Om
nämnden anser all hjälplagaren är i slånd lill della men hjälplagaren molsälier
sig all nämnden tillgodogör sig beloppel. får nämnden väcka lalan enligl
vanliga regler. Eftersom nämndens fuUmakl därmed måsle anses återkallad, åligger
del nämnden all redovisa beloppel lill hjälplagaren. Någon möjlighel för
nämnden all innehålla beloppel i avvaklan på all nämndens talan prövas finns
inle. Har nämnden i samband med utbetalningen försett sig med någon säkerhel
för åierbelalningen, i.ex. i form av pani, får den däremol naluriiglvis behålla
säkerheten lill dess tvisten är avgjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ekonomisk hjälp som faller utanför rätten lill
bislånd skall ju enligl huvudregeln ålerbeialas, om förbehåll har gjorts om
della i samband med all hjälpen beviljades. Regelmässigt kommer man därför
redan vid uibelal-ningen all ta upp frågan med klienlen om hur återbetalningen
skall göras. Även här måsle socialnämnden beakta den enskildes ekonomiska
villkor i samband med älerkravel sä alt detta inle leder lill alt den
ersällningsskyldige kommer all sakna medel till sin eller familjens
försörjning. Skulle så vara fallet, kan nämnden överväga all i slällel skjuia
upp kravel lill en senare lidpunki eller kanske helt efterge det. Även i dessa
fall kan det finnas anledning för nämnden all förse sig med en säkerhel för
åierbelalningen. Samma principer bör då gälla som i förskoltsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slöd- och hjälpinsalser av behandlingskaraklär som
socialnämnden har beslulal om medför inle kosinadsansvar för den enskilde
vårdlagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om en underårig genom socialnämndens försorg får
vård i ell annal hem än del egna, är föräldrarna skyldiga all i skälig
ulslräckning della i kommunens koslnader enligl grunder som regeringen
föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl huvudregeln skall slöd- och hjälpinsalser av
behandlingskaraklär inle vara förenade med koslnader för den enskilde
hjälpbehövande. Den som genom socialnämndens försorg bereds vård i ell enskill
hem eller på en institution skall således inle behöva svara för kostnaden för
detta. Beslämmelserna i AFL om reduceringar i vissa fall av
socialförsäkringsförmåner bör dock uppmärksammas. Likaså bör uppmärksammas all
sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>547</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slöd- och hjälpinsalser som inle har vård eller behandling
som primärl syfte - t.ex. inackordering på etl inackorderingshem - kan medföra
elt kosinadsansvar för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från huvudregeln görs i lagrummets
andra slycke del undanlagd atl förälder är skyldig all i skälig ulslräckning
della i kommunens koslnader för vård som genom socialnämndens försorg bereds
underårig i annal hem än del egna. Föräldrarnas kosinadsansvar bör dock inle
vara obegränsat. Avsiklen är all regeringen liksom nu enligl kungörelsen
(1973:764) om högsta ersättningsbelopp enligt 72 § BvL skall fastställa ell
visst högsla årligl belopp. Principerna för ersällningsskyldigheten har jag
behandlat i de allmänna övervägandena, avsnitt 2.15.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen gäller för det fall
att kostnader för vården har uppkommil för nämnden. Är den vård som genom
nämndens förmedling bereds den underårige kostnadsfri för nämnden, 1. ex. på
grund av alt vården finansieras med statsbidrag, är beslämmelserna i 34 S
andra slycket inte tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För andra sociala tjänster får
kommunen ta ut skäliga avgifler enligl gmnder som kommunen bestämmer.
Avgifterna får dock inle överstiga kommunens självkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För sådana platser i förskola som
avses i 13 och 14 SS får avgifl tas ut endast i den mån verksamheten överstiger
15 timmar i veckan eller 523 timmar om årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om avgifter för platser i
servicehus för äldre människor finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I bestämmelsens/örs/ö stycke anges
kommunens rätt atl ta ut avgifter för sociala tjänster av servicekaraktär,
t.ex. social hemhjälp och färdtjänst. Avgiften bestäms av kommunen men får
inte överstiga kommunens självkostnad. För tjänster av detta slag som kommunen
tillhandahåller har hittillsvarande rättsliga prövningar gett kommunerna rält
att la ut differenfierade avgifter, dvs. grundade på hjälptagarens ekonomiska
villkor. Någon annan regel om principerna för individuellt bestämda avgifter
än att de skall vara skäliga, har inte ansetts böra ges i det här sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av följande paragrafer
(36 och 37 SS) omfattas inte avgifterna enligl 35 S av dessa bestämmelser. Det
innebär att kommunen får föra talan om ersättning vid allmän domstol på
"samma sätt som gäller för andra fordringar. Det innebär vidare atl
vanliga preskriptionsregler gäller och att eftergiftsmöjligheten enligt 37 S
inte gäller primärt. Det senare bör emellertid inte innebära att socialnämnden
i ett fall av uppenbar betalningsoförmåga hos den enskilde är förhindrad atl
efterge sin fordran enligt 35 § precis som vilken annan fordringsägare som
helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 undra stycket har tagits in en
bestämmelse som nu återfinns i barnomsorgslagen (11 S). Skälet till det är att
de centrala reglerna i bamomsorgsla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>548</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gen om kommuns skyldighet all anordna förskole- och
frilidshemsverksamhel har förts över lill och arbetats in i socialtjänstlagen
(12-17 SS). Bestämmelsens innehåll är oförändral i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Iredje stycket har lagils in en
hänvisning tiil den särskilda förfaUning som skall reglera avgifterna vid
helinackordering för äldre, F.n. finns motsvarande regler i kungörelsen
(1971:830) om avgifter vid ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vill socialnämnden föra lalan om
ersällning som en enskild inte betalar godviUigt för ekonomisk hjälp som avses
i 33 S eller för vårdkostnad som kommunen har haft enligl 34 S andra slyckel,
skall lalan väckas hos länsrällen inom Ire år från det kommunens kostnad
uppkom. Talan väcks vid länsrällen i del län där den enskilde är bosall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan om ersällning får inle
bifallas, om den ersätlningsskyldige genom atl återbetala kostnaden eller en
del av denna kan antas bli ur slånd att klara sin försörjning eller sin dagliga
livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl lalar mol bifall lill
ersällningsanspråkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen har behandlats i de
allmänna övervägandena, avsnill 2.15.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl bestämmelserna i 33 S och 34
S andra slyckel är enskilda personer i vissa fall skyldiga all lill nämnden
ulge ersättning för ekonomisk hjälp och för vård av underårig. Föreligger
ersättningsskyldighet bör sättet och liden för belalning regelmässigi prövas i
samråd med den ersättningsskyldige och med beaklande av dennes
betalningsförmåga. Det kan t.ex. finnas anledning all dela upp betalningen
under en längre tid. Krav skall således föregås av en bedömning av den
enskildes ekonomiska förhållanden. Nämnden bör inte vidhålla sina
ersättningsanspråk, om detta leder lill alt den ersätlningsskyldige kommer all
sakna medel för sin eller familjens försörjning eller annars synnerliga skäl
lalar mol alt göra anspråket gällande. Detla får molsättningsvis anses framgå
av förutsättningarna för bifall lill en ersällningslalan i andra slyckel av
beslämmelsen. I sådana silualioner kan nämnden överväga om kravel i stället
bör efterges i enlighel med bestämmelserna i 37 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med tanke på den prövning som bör
föregå etl krav från nämnden saml nämndens möjligheter till eftergift lorde del
endasi undantagsvis bli nödvändigl för nämnden all på rättslig väg söka åler
vad nämnden har all fordra. I de fall en sådan lalan blir nödvändig skall
enligt vad som framgår av bestämmelsen talan väckas hos länsrällen. Länsrättens
prövning kommer all omfalla frågan om ersällningsskyldighel föreligger i
enlighel med beslämmelserna i 33 eller 34 S. Som framgår av andra styckel skall
emellertid prövningen även omfalla frågan om den enskildes förhållanden är
sådana all han bör åläggas ersältningsskyldighet. Sålunda får anspråk på
ersällning inie bifallas, om den ersällningsskyldige genom all återbetala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>549</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnaden eller någon del av den kan anlas bli ur slånd
all klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigl eller annars
synnerliga skäl talar mot ersättningsanspråket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När en förälder under en längre lid
skall ulge ersällning lill nämnden för vård som bereds elt underårigt barn, är
det lämpligl alt socialnämnden och föräldern kommer överens om hur slort
månatligt belopp som skall erläggas. Någon särskild reglering i lag av
formerna för etl sådanl avlal (jfr 74 S andra slycket BvL) har inle funnits
behövlig. Inle heller medger de föreslagna reglerna någon räll för kommunen
all få en framlida belalning faslslälld av domstol. Skulle en förälder vägra
all belala. får betalnings-skyldighelen faslslällas av länsrällen såvill avser
förfallel belopp. Följakl-ligen har del inte heller lagits upp någon
molsvarighel lill bestämmelsen i 74 S iredje stycket BvL om omprövning av vad
som genom avtal eller länsstyrelsens beslul blivit bestämt om framlida
betalningar. Del ligger i sakens nalur all elt avlal om framtida betalning
ingås under den förulsällningen all omprövning skall kunna ske vid ändrade
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av paragrafen skall
talan väckas hos länsrällen inom tre år från del fordran uppkom. Detla innebär
således en ovillkorlig ireårig preskriptionstid för de fordringar som det här
är fråga om. Preskriptionen kan avbrytas endasi genom ansökan lill länsrälten.
Har lalan inle väckls inom Ire år föreligger alltså ingen rättslig skyldighel
för den enskilde all ersätta nämnden dess koslnader för ekonomisk hjälp eller
för vård. Har länsrällen faslslällt betalningsskyldighet, helt eller delvis,
lorde reglerna för tioårig preskription gälla därefter. Har länsrätten funnil
all ersältningsskyldighet föreligger men ogillat talan på sociala skäl innebär
detla alt kommunens fordran mot den enskilde har fallil borl. Ell av länsrällen
fallal beslul om ersällningsskyldighel hindrar inle all ersällningsskyldighelen
senare kan efterges i enlighet med beslämmelsen i 37 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden får hell eller delvis
efterge den ersällningsskyldighel som avses i 33 S och 34 S andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen svarar mol 37 S och 40
S sisla slyckel ShjL och mol 72 S tredje slycket BvL. Innebörden är alt
socialnämnden får efterge ersällningsskyldigheten, även om det föreligger
sådana förhållanden som enligl 33 och 34 SS grundar ersältningsskyldighet.
Nämndens prövning av frågan om ersättning har inte knutits lill några särskilda
förutsätlningar. Nämnden får således fritt pröva om eftergift skall ske eller
inte. Det kan finnas anledning till eftergift, föruiom i de silualioner som
avses i 36 S. bl.a. när en eftergift kan anlas kunna medverka till en forlsall
rehabilitering. Även risken för all belalning kan inverka negaiivi på etl
uppnått behandlingsresultat kan ulgöra grund för eftergift. Belräffande
efiergiftsmöjlighel för fordringar enligl 35 S, se kommenlaren lill den
bestämmelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>550</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndorganisationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socicdnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande bestämmelser i 3 kap.
kommunallagen (1977: 179) gäller i tilllämpliga delar socialnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S om anlalel ledamöler m. m.,</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 s</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>II </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 S</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:33.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första styckel om valbarhet m. m., om rätl lill ledighel
från anställning, första styckel om mandattid, Iredje stycket om verkan av
ledamots avgång, om ordförande och vice ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om tid och plals för sammanträde saml om närvarorätt vid
sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om suppleants tjänstgöring m. m.. första stycket om beslutförhet,
om beslutsförfarande och protokoll m. m., om delgivning m.m., om reglemente och
delegalion. För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första slyckel
eller 6 S kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafens förslu stycke avses
ersätta 7 S första och iredje slyckena BvL, 3 § första och andra styckena ShjL,
5 S andra och fjärde slyckena NvL saml 3 S första och andra styckena lagen
(1970:296) om social centralnämnd m. m. (SCL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hänvisningen till 3 kap. 2 S KL
innebär bl.a. att ledamöter och suppleanter i socialnämnd liksom i
kommunstyrelse skall väljas av kommunfullmäktige lill det antal som dessa
bestämmer. Anlalel ledamöler får dock inte vara under fem. Antalet suppleanler
bör vara minsl lika stort som anlalel ledamöter (3 kap. 2 S första slyckel).
Alt val till socialnämnd under viss förutsättning (begäran av minst så många
ledamöter som motsvarar den kvot vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer valet avser, ökat med en) skall vara
proportionellt framgår direkt av 2 kap. 23 § första slycket KL. Om förfarandet
vid proportionellt val saml om ordningen för suppleanternas Ijänstgöring då
sådant val ägt rum finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om proporfionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Väljs suppleanter inte
proportionellt, skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall
inkallas till tjänstgöring (3 kap. 2 S andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 3 kap. 3 S första slyckel KL
finns bestämmelser om valbarhet till ledamot eller suppleant i kommunstyrelse,
verkan av atl valbarheten upphör och ledamots eller suppleants rätt att avsäga
sig uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 3 kap. 4 S har ledamol och
suppleant rält till den ledighel från anställning som behövs för uppdraget.
Bestämmelsen molsvarar 4 kap. 6 S RF om riksdagsledamots och ersättares rätt
lill ledighet för att fullgöra riksdagsuppdrag och har samma innebörd. Det
kommunala förtroendeupp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>551</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>draget lar sålunda rättsligen över skyldighet alt fullgöra
ijänsl eller uppdrag som inle låler sig förena med della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 3 kap. 5 S första styckel KL
väljs ledamöler och suppleanler i kommunstyrelsen för Ire år. räknal från och
med den I januari årel efter del år då val \ hela rikel av fullmäktige har ägi
rum. Avgår ledamol som har ulsells vid proporlionelll val under
ijänslgöringsliden inlräder suppleant, enligl den ordning mellan suppleanterna
som har beslämts vid valet, i ledamotens siälle för ålersioden av
tjänstgöringstiden. Hänvisningen till 3 kap. 5 S första slyckel gäller, som
framgår av paragrafens undru slycke. inle för socialnämnd i Stockholms kommun.
Kommunen har ansells böra få behålla den hittillsvarande möjlighelen all
förrälla årliga val till nämnderna (jfr KU 1976/77:25 s. 92). Avgår annan
ledamol. lörrällas fyllnadsval för ålersioden av ijänslgöringsliden (3 kap. 5
S Iredje slycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 kap. 6 S KL handlar om ordförande
och vice ordförande i kommunstyrelse m. m. Enligl paragrafen ulser
kommunfullmäktige för den lid som fullmäktige bestämmer bland slyrelsens
ledamöler en ordförande och en eller två vice ordförande. Kan varken
ordföranden eller vice ordförande närvara vid sammanträde med slyrelsen skall
styrelsen utse annan ledamol all för tillfället föra ordet. Är ordföranden på
grund av sjukdom eller annars för längre tid hindrad att fullgöra sitt uppdrag,
får slyrelsen ulse annan ledamot att som ersällare för ordföranden fullgöra
dennes uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hänvisningen lill 3 kap. 6 S KL
gäller, som anges i undru styckel. inle för socialnämnd i Slockholms kommun. I
Slockholm ulser nämligen enligl 3 kap. 18 S KL kommunslyrelsen borgarråd lill
ordförande i specialreglerad nämnd, om inte annal har föreskrivils i lag eller
annan författning eller bestämts av fullmäktige. Borgarråd tjänstgör som
ordförande i nämnd lill dess han avgår som borgarråd. Den som av
kommunslyrelsen har förordnats till vikarie för borgarråd utövar även
borgarrådels uppdrag som ordförande i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ell par hänseenden gäller de
särskilda bestämmelserna för kommunslyrelsen i Slockholms kommun inle för
socialnämnd där. Del i 3 kap. 3 S andra slyckel KL föreskrivna hindrel för
borgarråd au bli vald lill ledamot eller suppleanl i styrelsen gäller inle vid
val lill socialnämnd. Enligt 3 kap. 5 S andra styckel väljs i Stockholms kommun
ledamöter och suppleanter i slyrelsen åriigen för tiden intill nästa val vid
första sammanträde med fullmäktige under Ijänslgöringsårel. Som har nämnts nyss
har Stockholms kommun ansetts böra få behälla den hittillsvarande möjlighelen
all förrälla åriiga val till nämnderna. Eftersom något hinder inle bör möla mol
all mandattiderna för ledamöler och suppleanler i socialnämnd i Slockholms
kommun besläms lill tre år, har någon hänvisning inte gjorts lill 3 kap. 5 S
andra stycket KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hänvisningen lill 3 kap. 7 S KL
innebär all socialnämnd liksom kommunstyrelse beslämmer tid och plals för sina
sammanlräden. Sammanlrä-de skall även hållas när minst en iredjedel av nämndens
ledamöler begär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>552</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del eller ordföranden anser all del behövs (3 kap. 7 S
förslå slyckel). Vidare innebär hänvisningen lill nämnda paragraf all nämnden
får kalla ledamol eller suppleanl i fullmäktige, i annan nämnd eller i
beredning eller tjänsteman hos kommunen eller särskild sakkunnig atl närvara
vid sammanträde med nämnden. Den som har kallats till sammanträde får, om
nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten (3 kap. 7 S
andra slyckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På grund av 3 kap. 15 S KL kan
kommunfullmäktige med bindande verkan för nämnd beslula alt förtroendeman i
annan nämnd skall ha närvaro- och yttranderätt. Om en nämnd i en viss fråga
behöver upplysningar från en förtroendeman som inle omfallas av beslul enligl
3 kap. 15 S, kan 3 kap. 7 S andra slyckel lillämpas. Denna beslämmelse ger
också nämnden rält all tillkalla Ijänslemän och särskilda sakkunniga. Vad
gäller de senare har 3 kap. 7 S andra slyckel KL för de sociala nämndernas del
ersatt bl. a. de bestämmelser i ShjL, BvL och SCL, där de föreskrevs atl
socialnämnd, barnavårdsnämnd respektive social central- eller dislriklsnämnd vid
behov fick tillkalla särskilda sakkunniga all delta i nämndens överläggningar
och anlita det bilräde i övrigt som fordrades. Även NvL:s, ShjL:s, BvL:s och
SCL:s bestämmelser om anlilande av särskild fackkunskap m. m. har ersatts av
nämnda paragraf Den som kallats med stöd av denna har, som framgår av
lagtexlen, om nämnden medger del räll all delta i nämndens överiäggningar men
inte i besluten. Härav har ansetts följa atl utomstående förtroendeman,
tjänsteman eller särskild sakkunnig inle heller bör ha räu att få egen mening
antecknad i prolokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 3 kap. 8S KL behandlas suppleants
tjänstgöring i kommunstyrelsen. Enligt paragrafen äger bestämmelserna i 2 kap.
11 S KL om suppleants tjänstgöring i fullmäktige motsvarande tillämpning
beträffande suppleant i styrelsen. I fråga om dessa detaljerade föreskrifter
hänvisas till sistnämnda lagrum och motiven lill delta och lill 3 kap. 8S.
Enligl 3 kap. 8S har suppleanterna ratt atl närvara vid sammanträden och skall
alllid underrättas om tid och plats för sammanträde. Någon föreskrift om
yttranderätt för suppleanl som är närvarande men inte tjänstgör eller rätl för
sådan suppleant att få särskild mening antecknad i protokollet har inte
ansells behöva las in i lagtexten. Sådana frågor har ansetts böra få avgöras av
fullmäktige eller styrelse själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 3 kap. 9 S första styckel KL
får styrelsen handlägga ärende endasi om mer än hälften av ledamöterna är
närvarande. Närvarokravel gäller alltså inte bara när beslut skall fallas utan
också vid handläggningen i övrigt. Avsaknaden av hänvisning till 3 kap. 9S
andra slycket KL innebär all KL:s regler om jäv för ledamol i slyrelsen eller
annan som har alt handlägga ärende hos slyrelsen inle ansetts böra göras
tillämpliga på ledamöter m.fl. i socialnämnd. Av 53 S SoL framgår atl FL:s
jävsbesläm-melser i stället skall lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna om proportionellt val gäller enligl 3 kap.
10 S KL också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>553</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid val av bl. a. sådan avdelning av slyrelsen som enligl
3 kap. 12 S KL kan få i uppdrag all i vissa ärenden besluta på slyrelsens
vägnar. I 3 kap. 10 S KL ges vidare besiämmelser om förfarande vid fattande av
beslul, förande av protokoll, protokolls innehåll, justering av protokoll,
tillkännagivande om justering, reservation och arkivvård. Beslämmelserna har
huvudsakligen formen av en hänvisning lill vad KL i 2 kap. 22, 25 och 26 SS
föreskriver i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutsförfarandel beskrivs
detaljerat i 2 kap. 22 S- Beslämmelserna refereras inte här. Protokoll skall
föras vid sammanlräde pä ordförandens ansvar. I fråga om KL:s innehåll och
övervägandena belräffande innehållet i protokoll hänvisas till de allmänna
övervägandena. Här skall bara tilläggas atl möjlighel inte torde föreligga för
ledamol i socialnämnd eller i annan specialreglerad nämnd all avstå från all
rösta i ärende som avser myndighelsuiövning. Uiiryckliga föreskrifter om etl
sådanl undanlag från vad som anses gälla för beslutsfallandel i övrigl i
kommunala nämnder finns inle i andra specialförfallningar och har inte ansells
behöva tas in i SoL. Prolokollel skall jusleras av ordföranden och minsl en
ylleriigare ledamol som slyrelsen för varje gång ulser bland de närvarande.
Juslering-en skall äga rum senasl 14 dagar efler sammanlrädesdagen på tid som
ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Juslering får också
verksiällas av slyrelsen antingen genast eller vid näsla sammanlräde.
Tillkännagivande om justering sker på kommunens anslagstavla. Den som vid
slyrelsens sammanträde har deltagit i avgörande av ärende får anföra
reservation mot del fattade beslutel. Reservation skall anmälas innan
sammanträdel avslutas saml, om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och
avges senast när protokollet jusleras. Slulligen föreskrivs i 3 kap. 10 S au
slyrelsens protokoll och de övriga handlingar som hör till slyrelsens arkiv
skall vårdas och förtecknas enligl föreskrifter som. i den mån annat inte är
särskilt föreskrivet, meddelas av fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 kap. 11 S första slyckel KL
hänvisar lill 7 S FL. Hänvisningen innebär all handling anses ha kommil in lill
kommunslyrelsen den dag då handlingen eller avi om betald postförsändelse, i
vilken handlingen är innesluten, anlänl lill slyrelsen eller kommil behörig
ijänslemän lill hända. Underrälias slyrelsen särskilt om att telegram till
styrelsen anlänl till telegrafanslalt. anses telegrammet ha kommit in redan när
underrättelsen nått behörig tjänsteman. Kan det antas atl handlingen eller avi
om denna viss dag avlämnats i slyrelsens lokal eller avskilts för styrelsen på
poslanstall, anses den ha kommil in den dagen, om den kommit behörig Ijänslemän
lill hända närmasl följande arbelsdag. Telegram eller annal meddelande som inle
är underskrivel skall bekräftas av avsändaren genom egenhändigt undertecknad
handling, om styrelsen begär del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 3 kap. 11 S andra stycket KL
sker delgivning med slyrelsen med ordföranden eller den som enligl reglemenie,
instruktion eller särskilt beslul är behörig au ta emot delgivning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>554</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hänvisningen lill 3 kap. 12 S KL
innebär slulligen dels all fullmäktige får anla reglemenie med närmare
besiämmelser om socialnämndens verksamhel, dels all nämnden, om fullmäktige
beslular det, får delegera beslulanderällen i viss grupp av ärenden, vilkas
beskaffenhet skall anges i reglemente eller särskill beslut, till särskild
avdelning, bestående av ledamöler eller suppleanler i nämnden, till ledamot
eller suppleanl eller lill ijänslemän hos kommunen. Delegation skall således
ske i Ivå led, försl etl bemyndigande av fullmäktige och därefter etl beslul av
nämnden varigenom viss beslulanderäll uppdras ål avdelning, ledamot, suppleanl
eller tjänsteman. Båda leden är nödvändiga villkor för alt de beslul som fallas
med slöd av delegalion skall anses lagliga. Framställning eller yllrande lill
fullmäktige liksom yllrande med anledning av besvär över nämndens beslul får
inle besluias annal än av nämnden samfälll. Yllrande med anledning av besvär
över beslul som har fallals med slöd av delegation kan avges antingen av
styrelsen samfälll eller av den avdelning eller den person som har fattat det
överklagade beslutet. Samtliga beslul som har fallats med slöd av delegalion
skall anmälas lill nämnden. Del ankommer på nämnden atl beslämma hur
anmälningsskyldigheten skall fullgöras. Lagen anger ingen lid inom vilken
besluten skall anmälas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall själv eller
genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller
annan författning ankommer på socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall även i övrigl
ha hand om förvahning och verkställighet inom sitt verksamhetsområde, i den
mån dessa uppgifler inte tillkommer någon annan enligl beslut som avses i 3
kap. 14 S kommunallagen (1977: 179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 4 S 2 mom. NvL
och, till den del dessa bestämmelser rör egendomsförvaltning, förande av talan
och annan förvallning och verkställighet som inte särskill anges, 6§ första
slycket ShjL och 3 S BvL. Av paragrafens lydelse jämförd med 3 kap. I S andra
stycket 5 KL framgår att endast socialnämnd och, enligl 46 S denna lag, social
dislriklsnämnd får föra kommunens talan i mål eller ärende som rör nämndens
uppgifter enligt socialtjänstlagen eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt andra stycket skall
socialnämnden även i övrigt handha förvaltning och verkställighet. Dessa
uppgifter kan, som framgår av lagrummet, genom fullmäktiges beslut läggas på
annan nämnd. Här kan hänvisas lill 3 kap. 14 S KL, där det sägs att fullmäktige
får besluta att styrelsen eller annan nämnd skall ha hand om förvallning och
verkställighet i fråga om egendom som annars förvaltas av annan nämnd. Som
framgår av den allmänna motiveringen har det inle varil meningen att med
bestämmelserna i 3 kap. 14 S KL också reglera kompelensfördelningen mellan
social cenlralnämnd och social distriktsnämnd. I SoL ges bestämmelser om denna
kompetensfördelning i 44 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>555</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som nu har sagts gäller även
personalärenden. Även i della hänseende gäller reglerna i 3 kap. 14 S KL. Där
sägs atl fullmäktige får. i den mån annal inle är föreskrivel i lag eller annan
förfaUning, beslula all slyrelse eller annan nämnd skall handlägga frågor om
anslällning, ledighel, vikariat, skiljande från tjänst saml andra frågor
belräffande personal som är underställd annan nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall hos
fullmäktige, kommunslyrelsen och övriga nämnder och hos andra myndigheter göra
de framställningar som nämnden finner påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden får inhämla yllranden
och upplysningar från kommunslyrelsen och övriga nämnder och från beredningar
och Ijänslemän i den egna kommunen, när del behövs för nämndens verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen molsvarar 6 S tredje
slyckel ShjL och 9S första slyckel BvL. I socialnämndens uppgifl som
förvaltningsorgan ingår atl hos bl.a. kommunfullmäktige och kommunstyrelse
framställa de förslag som nämnden finner påkallade. Vidare föreskrivs räll för
nämnden atl infordra behövliga yttranden och upplysningar från kommunens organ
och befattningshavare. Motsvarande bestämmelser för kommunstyrelsens del finns
i 3 kap. I S första och fjärde styckena KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätt för dislriklsnämnd att göra
framslällning lill fullmäktige ges bestämmelser i 44S. 1 övrigl gäller vad som
sladgas i 40 S också distriktsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen innehåller inga bestämmelser
om vad som skall gälla i fråga om rätten att avge yttrande. Denna räll bör
följa av den kompetens som nämnden i övrigl har. Del ligger i sakens nalur att
dislriklsnämnd, om en sådan har inrättats, utan särskill slöd i lag skall kunna
avge yttrande i ärende som rör vård eller annan ålgärd belräffande enskild
person, eller i ärende som socialnämnden, efler medgivande av
kommunfullmäktige, har uppdragit ål nämnden att handlägga (jfr 44 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Social distriktsnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunfullmäktige får besluta att i
kommunen inrätta två eller fiera sociala dislriklsnämnder, var och en för ett
geografiskt distrikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar delvis 1 S
andra slycket SCL. Enligt SCL får således kommunfullmäktige, som nu beslutar om
inrättande av social centralnämnd, också inrätta två eller flera sociala
distriktsnämnder, var och en för ett socialvårdsdistrikt, för att i den
omfattning som framgår av 9S SCL ha hand om uppgifter som ankommer på
socialnämnd, barnavårdsnämnd och nyklerhetsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>556</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun som vill inrälta
distriktsnämnder skall ha minsl två dislriklsnämnder, vilkas dislrikl skall
läcka kommunens hela yla. Finns del med hänsyn till kommunens folkmängd eller
ytvidd inte behov av minsl tvä distrikl, kan kommunen utnyttja möjlighelen lill
delegalion enligl 38S denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En social distriktsnämnd skall
följa ulvecklingen inom dislriklel och hos socialnämnden anmäla behovel av
åtgärder belräffande samhällsmiljön, den sociala planeringen och den allmänl
förebyggande verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av de allmänna
övervägandena (avsnitt 2.16.4) skall distriklsnämnden ges en mer aktiv roll än
hittills i kommunens socialvårdspolitik och i det uppsökande och förebyggande
arbetet. Distriklsnämnden skall ha belydande uppgifter när del gäller medverkan
i samhällsplaneringen och det övriga förebyggande arbetet inom distriktet.
Dislriktsnämnderna får i vård- och behandlingsarbetet ingående kännedom om
sådana förhållanden som bör beaklas i den kommunala planeringen, vid resursuppbyggnaden
och vid utnyltjandel av befintliga resurser. I förevarande paragraf anges nu
all dislriklsnämnden skall följa ulvecklingen inom distriktet och hos
socialnämnden anmäla behovel av ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av KL får anses följa att
dislriklsnämnden skall kunna vara etl beredningsorgan ål socialnämnden. Det
har därför inle ansetts nödvändigl atl särskill ange i SoL all nämnden kan ha
sådana uppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De sociala dislriktsnämnderna avgör
ärenden som enligl denna lag eller annan förfaUning ankommer pä socialnämnden
och som avser vård eller någon annan ålgärd belräffande en enskild person, om
inle kommunfullmäktige har beslutat annorlunda beträffande en viss grupp av
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har social dislriklsnämnd
inrältals, är del dislriktsnämnden som skall avgöra sådana ärenden som enligt
SoL eller annan författning ankommer på nämnden och som rör vård och behandling
eller annan ålgärd belräffande enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns emellertid frågor som
gäller åtgärder belräffande enskilda, som inte på så säll är knutna lill
distriktet alt det bör ankomma på distriklsnämnden all avgöra dem. Det kan t.
ex. gälla ärenden om inlagning i förskola eller servicehus i kommunen. Det kan
vara lämpligl all sådana frågor, som gäller hur kommunens gemensamma resurser
skall ulnylljas, handläggs cenlrall. Kommunfullmäktige har därför fåU möjlighet
atl från distriklsnämndens kompelensområde undanta viss grupp av ärenden för
handläggning av socialnämnden. Socialnämnden kan sedan, efter beslul av
fullmäktige, delegera dessa ärendegrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör uppmärksammas all den här
valda konslruklionen skiljer sig från vad som gäller i dag. Sålunda finns i 9S
SCL en beslämmelse om all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>557</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det ankommer på dislriklsnämnden atl avgöra ärenden som
avser vård eller behandling eller annan ålgärd belräffande enskild person
enligl ShjL, BvL och NvL. Dislriklsnämnden är således ensam behörig all avgöra
ärenden rörande enskild person, men endast när del gäller ärenden enligl
vårdlagarna. Belräffande andra ålgärder som avser enskild person kan kommunen
nu välja om den vill lägga dessa funktioner på cenlralnämnden eller på
distriklsnämnderna. Anledningen lill den konslruklionen som har valls nu är all
del inte har gåll all dra någon gräns mellan de ärenden där distriklsnämndens
kompelens bör vara beroende av fullmäktiges beslul och andra ärenden belräffande
enskild. Dislriktsnämnden har därtör gells behörighel i fråga om alla enskilda
vårdärenden med möjlighel för fullmäktige atl föreskriva begränsningar i denna
behörighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om kommunfullmäktige beslular del.
får socialnämnden uppdra ål di-slriklsnämnderna all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra
framställningar lill fullmäktige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslula i
frågor som gäller den allmänl förebyggande verksamhelen i dislriklel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handha
förvaltning och verksiällighei i fråga om egendom som annars förvaltas av
socialnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handlägga
frågor om anställning, ledighel, vikarial eller skiljande från Ijänsl saml
andra frågor belräffande personal inom dislriktsnämndens verksamhelsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förarbelena till SCL (prop. 1970:
121) diskuterades de samordningsproblem som kunde uppkomma om
distriklsnämnderna fick en självständig beslutanderätt i vissa ärenden. Det
framhölls atl man inte hell kunde bortse från risken för all skilda normer och
principer i fortsättningen kunde komma all gälla inom olika delar av kommunen.
En garanfi för atl del ulvecklades en enhetlig praxis inom kommunen borde
enligl propositionen vara atl cenlralnämnden hade möjlighel atl utfärda
allmänna råd och anvisningar för distriktsnämndernas verksamhet. Den viktigaste
garantin för enhetlighet inom socialtjänsten låg emellertid i atl distriktsnämndernas
kompelens var begränsad till vissa enskilda vårdärenden, medan cenlralnämnden
hade del övergripande ansvarel för verksamheten i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 denna paragraf vidgas
dislriklsnämndernas kompelens till all avse rälien atl göra framslällning till
fullmäktige och lill att avse beslulanderäll även i andra ärenden än enskilda
vårdärenden. Frågan om centralnämndens övergripande ansvar får i och med del
en förnyad aktualilet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En väsentlig utgångspunkt för den
föreslagna socialtjänsten har varil att ett organ i kommunen skall ha del
politiska och juridiska ansvarel för all verksamhelen får en ulformning som
svarar mol de övergripande målen. Della ansvar bör innefalta en skyldighel atl
fastställa riktlinjer och ge anvisningar för socialljänslen i kommunen såväl i
förhållande till distriklsnämnderna som till förvaltningsorganisationen.
Samtidigt är det viktigt atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1286>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>558</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>della ansvar inle lägger hinder i vägen för en
ändamålsenlig fördelning av uppgifterna mellan socialnämnden och
disiriklsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl den nyligen beslutade lagen
(1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna får kommunfullmäktige tillsätta
lokala organ i kommunerna. Fullmäktige bestämmer de lokala organens uppgifter
och verksamhetsområden. Del innebär atl om en cenlral nämnd och
dislriklsnämnder har inrätlals, så ankommer det på fullmäktige all beslämma
kompelensfördelningen mellan dem. Om fullmäktige på molsvarande säll för den
specialreglerade förvallning som socialljänslen utgör skulle ges ensam
behörighet alt fastställa kompelensfördelningen mellan socialnämnden och
distriklsnämnderna, skulle del självständiga ansvar som bör tillkomma socialnämnden
kunna tunnas ul. Fullmäktige skulle med en sådan ordning formellt kunna
överföra sådana uppgifter till distriktsnämnderna atl socialnämnden inte kunde
ulöva ett övergripande ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har inle ansetts atl den
specialreglerade förvaltning som socialljänslen ulgör bör jämställas med den
kommunallagsreglerade förvaltningen. Inom denna förvaltning råder del full
frihel för kommunen all tillsälla de nämnder som behövs och med de uppgifler
som fullmäkfige faslsläller. För denna oreglerade förvallning kan det därför
sägas vara principielll rikligl att fullmäkfige också skall ensam reglera
uppgiftsfördelningen mellan en centralnämnd och distriktsnämnder. För den
specialreglerade förvaltningen gäller däremol som regel en skyldighel för
kommunen all lillsätta nämnder för atl fullgöra uppgifler som anges i särskild
lagstiftning. Med en lagstiftning, som förutsätter all det inom kommunen skall
finnas en nämnd som har det övergripande ansvaret för verksamheten, har del
inle ansetts kunna förenas en rätl för fullmäktige all självsländigl besluta i
fråga om kompelensfördelningen mellan en sådan cenlral nämnd och distriktsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 paragrafen anges atl
distriklsnämnden skall kunna ges uppgifter ulöver dem som följer av all nämnden
skall ha hand om enskilda vårdärenden. Om kommunfuUmäktige beslutar det skall
socialnämnden således kunna vidga distriktsnämndens kompetens genom atl uppdra
åt dislriktsnämnden att göra framställning till fullmäktige, fatta beslut inom
den allmänt förebyggande verksamheten, ha ansvarel för vården och skötseln av
sådan egendom som är direkt knulen lill nämndens verksamhet samt handlägga
frågor som rör personalen inom distriktsnämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkl I avser således rälien all
göra framslällning lill fullmäktige. Sådan rätl bör kunna tilläggas
distriktsnämnden inom ramen för de uppgifter som i övrigl har ansells böra
tillkomma nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkl 2 gäller rälien all beslula i
frågor som rör den allmänl förebyggande verksamhelen inom kommunen. Här avses
frågor om planeringen av den förebyggande verksamhelen. som ärenden om all
inrälla särskilda anordningar för barn och ungdom, frågor om planeringen av
bosladsområden inom distriktet saml ålgärder för all tillgodose olika gruppers
behov av särskilt stöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5.'i9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Punkterna 3 och 4 avser egendomsförvaltning och
personaladminislra-lion. Som framgår av de allmänna övervägandena gäller
beslämmelserna i 3 kap. 14 S KL inle frågan om kompetensfördelningen mellan
socialnämnd och distriktsnämnd. En särskild bestämmelse i denna del har därför
ansetts behövlig. Det är dock att märka att fullmäktige kan beslula all lägga uppgifler
som här avses på en enda nämnd för hela kommunen. De nu föreslagna
beslämmelserna hindrar inle detta utan avser endasi all klarlägga all
socialnämnden kan lägga den beslulanderäll som annars skulle ha tillkommit
socialnämnden på distriklsnämnderna. Med slöd av förevarande paragraf kan
således socialnämnden, efter medgivande av fullmäktige, ge distriktsnämnden
ansvaret för driften av institutioner eller andra inrättningar inom distriktet.
På molsvarande säll kan nämnden uppdra ål dislriklsnämnden all handlägga frågor
som gäller personalen inom distriklsnämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om distriktsnämnder har inrätlals. får
kommunfullmäktige föreskriva au dislriktsnämnderna skall lämna sina
budgelförslag lill socialnämnden inom den tid som kommunstyrelsen har bestäml.
Socialnämnden skall i sådanl fall med egel yttrande överlämna
dislriklsnämndernas budgelförslag till kommunslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>KL: s regler om nämnder gäller också för
distriklsnämnden. Della innebär all om inget annal har föreskrivils, så får
distriktsnämnden enligl 4 kap. 4S KL lämna sill budgelförslag direkt lill
kommunstyrelsen. I lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna har del,
för att främja samordningen mellan en central nämnd och lokala organ, angetts
all fullmäktige får föreskriva atl ell lokall organs budgelförslag skall
lämnas lill centralnämnden. En molsvarande bestämmelse har ansetts böra införas
i socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av de allmänna övervägandena bör
rambudgetar kunna upprällas för dislriktsnämndernas verksamhet. Något hinder
mot atl distriklsnämnden vidtar omfördelningar inom anvisad budgetram finns
inle, om fullmäktige använder sig av etl sådanl syslem. Det ankommer på
fullmäktige atl beslämma om i vilken utsträckning dislriktsnämndernas
verksamhel skall bindas genom en mera detaljerad budget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i denna lag eller annan författning öm
socialnämnd tillämpas också på sociala distriktsnämnder. I frågor som avses i
39 S andra slyckel och 40 S första slyckel gäller dock bestämmelserna i 44 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om del i lag eller annan författning har meddelats
någon beslämmelse som avviker från vad som har sagis nu, gäller den
beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen erinrar om alt de bestämmelser som
gäller för socialnämnd i denna lag eller annan förfaUning skall lillämpas också
på social dislrikls-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>560</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnd. Från delta gäller två undanlag. För all
distriklsnämnden skall få besluta i frågor som avses i 39 S andra slyckel krävs
del all del gäller ärende enligl 43 S eller alt socialnämnden har uppdragit
beslutanderätten till distriklsnämnden med slöd av 44 S. Även rätten för
distrikisnämnd all göra framslällning till ftiUmäklige blir beroende av sådanl
uppdrag som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra slyckel innehåller emellertid
den reservationen all om del i lag eller annan författning har föreskrivils
annorlunda, så skall den beslämmelsen gälla framför socialljänsllagens
molsvarande regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegalion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag all beslula på
socialnämndens vägnar får inte avse vad som ankommer på nämnden enligt 2. 5 och
6 SS, US första och andra slyckena, 17 S Iredje slyckel saml 18 S lagen
(1979:000) med särskilda besiämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de kommuner där sociala
dislriklsnämnder inle har inrättats får dock beslulanderällen i frågor som
avses i första slyckel uppdras ål en särskild avdelning som beslår av ledamöler
eller suppleanler i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulöver KL: s allmänna undanlag från
rätten atl delegera ärenden har i 47 och 48 SS efler förebild i 7 S andra
slyckel BvL och 5 S tredje slycket NvL införts bestämmelser som innebär all
socialnämnden inte får delegera vissa uppgifter på särskild avdelning, ledamot,
suppleant eller tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av den hänvisning som har gjorts i
38 S till 3 kap. 12 S KL följer aU från delegation har undanlagils befogenheten
all göra framställning eller avge yUrande till fullmäktige eller yUrande med
anledning av överklagande av nämndens beslul. Denna beslämmelse innebär ingen
ändring i förhållande lill vad som gäller nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 47 S har från delegation
undanlagits de besiämmelser i LVU som gäller ansökan till länsrätl (2S), beslut
i frågor om vårdens upphörande (5S), beslut om omedelbart omhändertagande (6S),
beslut i fråga om vårdens anordnande (IIS första och andra slyckena), saml
begäran om biträde av polisen enligt 17 S tredje styckel och 18 §. Enligt US
LVU ankommer det på nämnden att bestämma hur vården skall ordnas och var den
unge skall vistas under vårdtiden. Enligt tredje slyckel i detla lagrum får
nämnden bestämma om den unges personliga förhållanden, när del behövs för atl
genomföra vården. Beslul i sådana frågor är ofta av den beskaffenhelen alt de
bör kunna fallas av den tjänsteman som har del direkta ansvarel för vården. Del
har därför inle anseUs vara något hinder mot att delegera beslutanderätten i
sådana frägor. Enligt 17 S första stycket LVU kan socialnämnden beslula om
läkarundersökning och att utse läkare för undersökning. Även beslul i sådan
fråga bör kunna fattas av den tjänsteman som har det omedelbara ansvarel för
ulredningen. Att beslut i fråga om biträde av polisen enligl 17 och 18 SS LVU
har undantagits från delegation beror på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>561</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt det i dessa lagrum har öppnats möjlighet för ledamol
av nämnden och, i fall som avses i 18 S, tjänsteman hos nämnden atl fatta
sådana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av de allmänna
övervägandena bör del emellertid i kommuner där social distrikisnämnd inle har
inrättats finnas möjlighel atl delegera beslutanderätten i frågor enligt LVU
till en särskild avdelning som består av ledamöter eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag alt besluta på
socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter
som anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 4S föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. föräldrabalken, dock inte
uppgifter enligt 7§ eller beslut aU inte påbörja utredning eller atl lägga ned
en påbörjad utredning enligl 9S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 kap. 2S och 7S föräldrabalken,
dock inle om avtalet innefattar åtagande att utge engångsbelopp, samt 11 S
föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag att besluta på
socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslul i
frågor som avses i 25, 27 eller 28 S denna lag eller alt fullgöra vad som
ankommer på nämnden enligl 5S lagen (1947:529) om aUmänna barnbidrag eller
enligt 9S lagen (1964: 143) om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrummet svarar mot bestämmelserna om delegation i 7S
BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätl att i vissa fall fatta
beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i 29 S första stycket och i
lagen (1979:000) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon allmän bestämmelse om s. k.
ordförandebeslul, motsvarande 11 S BvL och 8S första och tredje styckena ShjL,
har inte ansetts behövlig. Rätten för ordförande eller ledamot i nämnden eller
befattningshavare hos kommunen att fatta beslut har skrivits in i de särskilda
lagrum som reglerar nämndens uppgifter. Sålunda har i anslutning lill
beslämmelserna i 28 S om förbud alt flytta barn som stadigvarande vårdas och
foslras i annal enskill hem än förälders eller annan vårdnadshavares,
ordföranden i 29 S första styckel getts befogenhet atl beslula i sådan fråga.
Paragrafen hänvisar till denna bestämmelse. I situationer som kan föranleda
omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU kan på motsvarande sätt
omständigheterna vara sådana atl beslut måste fattas med sädan skyndsamhet atl
nämnden inte hinner sammankallas. Nämndens ordförande eller särskilt förordnad
ledamot har ansetts böra få befogenhet att besluta ensam i sådana fall. Även
när det gäller fråga om biträde av polisen enligt 17 och 18 SS LVU har del
ansetts att ordföranden bör ha beslulanderäll, och när del gäller biträde
enligt 18 § ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom bestämmelserna i denna
paragraf görs ingen inskränkning i den behörighet som enligt annan författning
kan tillkomma ordföranden eller </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>562</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ledamol
i nämnden eller befallningshavare hos kommunen all göra framställning om
ålgärd eller avge yllrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av ärenden m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda ulredning
av vad som genom ansökan eller på annal säll har kommil lill nämndens kännedom
och som kan föranleda någon ålgärd av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen erinrar om nämndens skyldighel all
göra utredning. Med ulredning avses all den verksamhel som syflar till alt göra
del möjligt för nämnden att falla beslul i ell ärende hos denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka ålgärder nämnden är skyldig att vidla följer
av SoL:s bestämmelser men också av föreskrifter i vissa andra lagar. Är
nämnden skyldig atl vidta åtgärd, är den också skyldig att genomföra utredning.
Det bör särskilt erinras om kommunens yttersta ansvar för alt de som vistas i
kommunen får del slöd och den hjälp som de behöver (3 S). Della gäller
oberoende av från vem initiativet kommer. Blir del känl alt någon kan vara i
behov av stöd eller hjälp, är alltså socialnämnden skyldig att också utreda hur
behovet skall kunna avhjälpas. Om den enskilde avvisar den erbjudna hjälpen, så
kan nämnden oftast inle vidta nägon åtgärd. Utredningen måste då också vara
avslutad. Undanlag ulgörs av de fall då nämnden oberoende av den enskildes
vilja är skyldig atl handla. Elt sådant fall regleras genom beslämmelserna i
LVU. Ett annal fall ges i 53 S lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda. Ett iredje fall utgörs av det då den enskilde
sannolikl kan bli föremål för vård enligl LPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredning skall inledas skyndsaml. En viktig
bedömning, som dock alltid bör göras innan utredningen sätts igång, är huruvida
de sakförhållanden som har påkallat utredningen kan leda till någon ålgärd av
nämnden. Ulredning bör alltså inle vidlas om del redan från början slår klarl
att nämnden inle kan eller inte bör vidta några åtgärder. En redan inledd
ulredning bör avslulas när och om det blir klarlagt alt någon åtgärd inte är
påkallad i det enskilda fallel. En ulredning får alltså inte bedrivas för dess
egen skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen skall ges den omfattningen att den kan
leda till ell sakligt korrekt beslul. Någon särskild beslämmelse i lagen som
uttrycker denna princip har inle ansetts behövlig. Inte heller har del ansetts
behövligt atl, som socialulredningen föreslog, i lagtexten ange att nämnden
under utredningen får höra den saken rör och annan som kan lämna upplysning i
ärendet. Vilka avvägningar som bör göras innan nämnden kontaktar en utomstående
uppgiftslämnare och vilkel handlingssätt som bör prägla inhämtandet av
uppgifter har behandlats utföriigt i de allmänna övervägandena (avsnitt
2.17.1). Av 57 S framgår all nämnden alltid har räll alt av allmän
försäkringskassa eller erkänd arbelslöshelskassa få uppgifler om ekonomisk
hjälp som har lämnats lill en person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.563</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som har kommil fram vid
ulredning och som har belydelse för ell ärendes avgörande skall lillvaralas på
ell belryggande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handlingar som rör enskildas
personliga förhållanden skall förvaras så aU den som är obehörig inle får
tillgång lill dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsens/ör,?/a stycke
uttrycker kravet på all del sker en ordentlig dokumentation av vad som har
kommit fram under en utredning. Frågan har behandlats i de allmänna
övervägandena (avsnill 2.17.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln avser atl uttrycka alt
dokumenlationen, för alt vara godlagbar, måsle omfalta alla uppgifler som är
nödvändiga för en rättvisande bedömning såväl av det enskilda ärendet som av
ärendets handläggning. Kravet på atl uppgifterna skall vara av belydelse för
ärendets avgörande innebär samtidigt att t.ex. personliga värdeomdömen om
enskilda personer bör återges endast med största varsamhet. All uppgifterna
skall tillvaratas på ett belryggande sätl innebär alt muntliga uppgifter som
regel måsle antecknas skriftligen och handlingar av belydelse fogas lill aklen
i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln i andra stycket är av
väsentlig betydelse som ett komplemenl lill reglerna om sekreless. På samma
sätl som sekretessreglerna syftar den här regeln till att skydda den som vänder
sig till socialtjänsten från obehörig insyn i hans privatliv. Den tar alltså
närmasl sikte på sådana handlingar för vilka det gäller sekretess. Obehörig får
anses vara envar som inle har legitim anledning att ta del av handlingen i sin
tjänsteutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enskilde bör hållas underrättad
om de journalanleckningar och andra anteckningar som förs om honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen har behandlats i de
allmänna övervägandena (avsnitt 2.17.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln syflar till att understryka
den öppenhet som måste råda mellan den sociala myndighelens företrädare och dem
som söker dess tjänster eller på annal säll kommer i konlakl med den. Den
riktar sig främst till de tjänstemän hos nämnden som har att verkställa
utredningar och atl dokumentera sina utredningsåtgärder. Regeln uttrycker en
längre gående skyldighet för tjänstemannen än vad som följer av 14 och 15 SS
FL. Del bör alltså vara tjänstemannens sak atl själv informera den enskilde orn
sin skyldighet att föra anteckningar och ungefärligen om vilka uppgifter som
han dokumenterar. Däremot bör bestämmelsen inte ges den innebörden all den
enskilde har rätt alt kräva en viss utformning av anteckningarna. Inte heller
innebär regeln någon obligalorisk skyldighet att ge den enskilde kopia av
anteckningarna. Den enskildes rätt att få del av handlingar och avskrifter av
dem regleras uttömmande genom tryckfrihetsförordningen jämförd med
sekretesslagen och genom 14 och 15 S§ FL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>564</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ärenden hos socialnämnd gäller 4 och 5 SS
förvaltningslagen (1971:290) om jäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
skall, ulan hinder av 2S 2 förvahningslagen, i alla ärenden enligl denna lag
följande besiämmelser i förvahningslagen tillämpas 6S om ombud och bilräde, 8 S
om vägledning av part, 9S om tolk, 10S om remiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av beslämmelsen framgår dels vilka jävsregler som
skall gälla för socialnämnden, dels i vilken omfallning FL:s besiämmelser
skall lillämpas när besvärsmedlei är kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första styckel svarar mol besiämmelser i de nuvarande
vårdlagarna. Del ger enhetliga jävsregler för socialnämnden oavsett vilken typ
av ärenden nämnden handlägger. Samma jävsregler gäller när nämnden fattar
beslut i ell personalärende som när nämnden beslular om slöd- och hjälpålgärd
enligt SoL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket har lill skillnad från della endasi
tillämpning på sådana ärenden som nämnden handlägger enligl SoL. De i lagrummet
uppräknade beslämmelserna gäller oavsell del undanlag som finns i 2 S 2 FL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 6 S FL sägs all den som för lalan i ärende får
anlila ombud eller biträde men är skyldig all ändå medverka personligen om
myndighelen begär del. Vidare ges regler om fall då myndighelen har räll alt
avvisa etl vissl ombud saml om talan mol etl sådanl avvisningsbeslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 8 S FL ges skyldighet för myndighel all vägleda
enskild sökande som behöver hjälp alt komplettera ofullständiga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 9 S FL föreskrivs alt myndighel bör anlila lolk
när den har atl göra med en icke svensklalande eller allvariigl hörsel- eller
lalskadad person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 10 § FL ges regler om vad en myndighet har atl
iaklla innan och i samband med all den beslular all inhämla etl yttrande genom
remiss. Bestämmelsen syftar till aU säkerställa att etl utredningsförfarande
blir ändamålsenligt och atl handläggningen inle försenas genom onödiga remisser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om elt ärende hos socialnämnden avser
myndighetsutövning mot enskild, skall utan hinder av 2S 2 förvaltningslagen
(1971:290) följande bestämmelser i förvahningslagen lillämpas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>S
om parts räll lill insyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>S
om kommunikation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>S
om parts rätl aU meddela sig muntligen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>S
om beslutsmotivering,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>S
om rättelse av beslut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
om ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 15 S förvaltningslagen gäller dock
inte uppgifter som har lämnats av någon annan sökande i ett ärende om plats i
förskola eller fritidshem eller i servicehus eller om någon annan liknande
social tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket gäller också när det
är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighel i ett mål
eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>565</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 14-20SS FL ges särskilda bestämmelser för
ärendehandläggning i fråga om insyn, kommunikation, rätt alt bli muntligen
hörd, beslutsmotivering och besvärshänvisning. Av 3 S första slyckel FL följer
alt de särskilda bestämmelserna i 14-20 SS är lillämpliga endast när det är
fråga om alt för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighel,
disciplinpåföljd, avskedande eller annal jämförbart förhållande. Dylik
verksamhet brukar sammanfattningsvis betecknas som myndighetsutövning mol enskild.
Della uttryck återfinns även i regeringsformen. I förarbetena till denna hänvisas
i fråga om innebörden av begreppel myndighetsutövning till vad sägs om det i FL
och i propositionen till den lagen. Begreppel myndighetsutövning finns även i
brottsbalken och skadeståndslagen (1972: 207) och ulgör där elt av de
fundamentala rekvisilen för myndighelsbrott enligt 20 kap. I S BrB och för del
allmännas skadeståndsansvar. Myndighetsutövning har här en någol annorlunda
innebörd. Eftersom begreppet myndighelsuiövning i socialljänsllagen gäller
ärendehandläggning, är del tillräckligt atl redovisa begreppel
myndighetsutövning i FL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndighetsutövning mot enskild innebär alltså atl
för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande
eller annal jämförbart förhållande. För att det skall vara fråga om
myndighetsutövning fordras atl myndigheten ensidigt bestämmer i fråga som
direkt angår den enskilde. Utanför myndighetsutövningen faller därför beslut
som grundas på avtal eller annan överenskommelse mellan myndigheten och den
enskilde. Till myndighetsutövning räknas alltså inte t. ex. myndigheternas
affärsverksamhet. När den enskilde befinner sig i etl beroendeförhållande lill
myndighelen, t.ex. därför att endasi myndighelen kan tillhandahålla en tjänst
eller atl den erbjuds under särskill förmånliga villkor, torde förhållandet
dock bli att betrakta som myndighetsutövning, även om del formellt sluts ett
avtal mellan den enskilde och myndigheten. Sålunda torde upplåtande av lägenheter
i etl servicehus inom äldreomsorgen vara all betrakta som myndighetsutövning
trols alt del sluts ett civilrällsligl hyresavtal. Utanför bestämmelsens
tillämpningsområde faller, enligt vad som framgår av 3 S andra stycket FL,
normbeslul av olika slag, t. ex. beslul alt fastställa normer för ekonomisk
hjälp eller färdtjänst eller att fastställa principer för turordning till
tjänster inom barnomsorgen eller äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 ärenden där alltså socialnämnd utövar myndighel i
den bemärkelse som har angetts nu skall den också enligl/öri/a styckel lillämpa
de uppräknade bestämmelserna i förvaltningslagen. Della skall gälla oavsett om
beslut i ärendet överklagas genom förvaltningsbesvär eller kommunalbesvär.
Nämnden är alliså i princip skyldig all låta part få insyn i utredningsmaterialet
(14 S), få del av och yttra sig över utredningsmaterialet innan ett ärende
avgörs (15 §), lämna muntlig uppgift i ärende och få den antecknad (16S).
Nämnden är vidare i princip skyldig att i sina beslut ange de skäl som har bestämt
utgången (17 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den uppräkning av lagrummen i FL som görs i bestämmelsens första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>566</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slycke
har 18 S FL uielämnals. Denna beslämmelse har väsentlig betydelse för partens
rätt att la sin räll lill vara. I I8S FL anges att part skall underrättas om
innehållet i beslul varigenom myndighet avgör ärende, om det inte är uppenbart
obehövligt. Är del uppenbart atl beslutet går honom emol, skall han också
underrättas om hur han skall göra för all överklaga beslutel och om skiljaktig
mening som har antecknats i protokoll eller annan handling. Underrättelsen får
ske genom delgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Atl 18 S inte har tagits upp bland de bestämmelser
som anges i första slyckel får inte uppfattas så att den inte är tillämplig i
ärende hos socialnämnd. Tvärtom följer redan av FL:s regler att 18 § är
tillämplig i ärende hos myndighel, vilkel innebär myndighetsutövning, och i
vilket beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär. Atl 18 S inte anges här
beror alltså endast på atl regeln om underrättelse om beslut inle bör bli
tillämplig också i ärenden som överklagas genom kommunalbesvär. För sådana
ärenden gäller kommunallagens regler om tillkännagivande och justering av protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I andra styckel har lagits upp ett undantag från
skyldigheten i 15 S FL atl bereda part tillfälle att ytlra sig över vad någon
annan än han själv har tillfört ärendet innan detta avgörs. Bestämmelsen avser
atl klargöra atl det inte är nödvändigt att ge alla sökande till t. ex. en
plats i förskola rätt att yttra sig innan platsen ges åt någon viss av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 tredje styckel föreskrivs att reglerna i första
styckel skall gälla även i sådana ärenden hos nämnden som i och för sig inle
syflar till beslut hos denna och därför inte kan anses utgöra
myndighelsuiövning men som är ett led i en sådan myndighetsutövning hos en
annan myndighet. Del innebär bl. a. alt nämnden är skyldig alt bereda den som
berörs av en ulredning i t.ex. ett vårdnadsärende vid allmän domstol tillfälle
atl yttra sig över utredningen och nämndens förslag lill yttrande, innan dessa
lämnas lill domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som enligl vad som sägs i 54 S skall ges
tillfälle att yllra sig enligt 15 S förvaltningslagen (1971:290) har rätt att
få föreiräde inför nämnden, om inle särskilda skäl föranleder annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som ges tillfälle att yttra sig skall
underrättas om sin rätt all få företräde inför nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen svarar i storl mol 19 § första styckel
BvL. Motiven framgår av de allmänna övervägandena, avsnitt 2.17.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen är främst tillämplig i ärenden som
innebär myndighetsutövning. Som framgår av 54 S andra styckel gäller dock
rälien att få företräde inte i ärenden som gäller plats i förskola etc. Å andra
sidan gäller en sådan rätt även i de fall som anges i 54 S iredje stycket när
handläggningen hos nämnden inte primärt kan anses innebära myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordet
"nämnden" i beslämmelsen belyder antingen nämnden i dess</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>567</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helhel eller den person som på grund av delegalion har räu
all falta beslul på nämndens vägnar. Rätlen alt få föreiräde inför nämnden är
alliså rälien all få föreiräde inför den som skall falta beslut i det enskilda
ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden eller beslutsfallaren kan
vägra den enskilde räll lill föreiräde, om särskilda skäl föranleder del. Ell
sådanl särskilt skäl kan vara t. ex. atl en framslällning i elt vissl ärende är
uppenbart ogrundad. Föreiräde får däremot inte nekas av den anledningen atl
nämnden anser den personliga inställelsen sakna värde ur utredningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl andra styckel är nämnden
skyldig att underrätta den som skall ges tillfälle atl yttra sig om hans rält
atl få föreiräde inför nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn som har fyllt 15 år har rätt
atl själva föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn som är yngre bör höras, om det
kan vara till nytta för utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen har behandlats
utförligt i de allmänna övervägandena, avsniu 2.17.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln i första stycket uttrycker
rätten för underåriga barn att, om de har fyllt 15 år, vid sidan av sina legala
ställföreträdare eller ensamma föra sin talan i mål eller ärenden enligl SoL.
En motsvarande regel har tagits in i LVU(I9§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 andra stycket erinras om att
nämnden inle bör underlåta att ge även elt barn under 15 år möjlighet att lämna
sin syn på en fråga, vars avgörande berör barnet. Bestämmelsen kräver omdöme
vid tillämpningen. Lämpligheten av att höra barnet får avgöras med ledning av
dess ålder och mognad, vilken betydelse ärendet kan anlas ha för barnet men
också vilken inställning barnets siällförelrädare har lill frågan om barnel
skall höras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har rätt att av de
allmänna försäkringskassorna eller erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter
om ekonomisk hjälp som har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 65 § får socialnämnden, med
avsteg från den sekreless som kommer att gälla enligt den föreslagna
sekrelesslagen, på begäran av annan myndighet lämna uppgift till denna
myndighet om utgiven ekonomisk hjälp, om syftel är att undvika felaktiga
ulbelalningar från del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På motsvarande sätl har det i
förevarande paragraf föreskrivils en rätl för socialnämnden att få uppgifter
från allmän försäkringskassa eller erkänd arbetslöshetskassa om ekonomisk
hjälp som har lämnals lill enskild, som har ett ärende hos nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål och ärenden enligl denna lag
får delgivning inte ske med tilllämpning av 12 eller 15 S delgivningslagen
(1970:428).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>568</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I SoL saknas särskilda regler om
skyldighel för beslutsfallande organ all delge pari innehållei i beslut eller
andra handlingar. Regler om sådan skyldighet fanns i t. ex. 23 S BvL och 57 S
ShjL. Ledning för när delgivning får eller bör ske får nu i stället hämlas ur
reglerna i FL och FPL. Regler av betydelse för frågan om delgivning finns i 12
S, 15 S andra stycket och 18 S FL samt i 47 S FPL. AU underrättelseskyldighet
enligt 15 och 18 SS FL kan fullgöras även på annal sätt än genom delgivning i
vissa fall framgår av dessa bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om delgivning sker, så skall den
verkställas enligt delgivningslagen (1970:428, DelgL). Lagen anvisar
möjligheten att i vissa fall verkställa delgivning genom att en handling lämnas
till annan än den sökte (substi-lutsdelgivning). Enligt 12 S DelgL får, om den
sökte har känd hemvist inom rikel men inte iräffas där, handlingen i stället
lämnas till vuxen medlem av det hushåll han tillhör eller lill hyresvärd.
Enligt 15 S DelgL får delgivning ske genom kungörelse (kungörelsedelgivning),
om den sökte saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han uppehåller
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 58 S anges att
substitutsdelgivning och kungörelsedelgivning inle får ske i mål och ärende
enligl SoL. Motsvarande regel fanns i 95 S BvL, 66 S NvL och 57S ShjL. Motivet
lill atl bestämmelsen har gjorts generellt lillämplig på ärenden enligt lagen
är att samtliga ärendetyper får anses kunna innehålla inslag av så personlig
karaktär atl det för den enskilde framstår som väsenlligt att en utomstående
inte onödigtvis får kännedom om dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Register m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I sådana personregister hos socialnämnden
som utgör sammanställningar av uppgifter får inte tas in uppgifter om ömtåliga
personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta hindrar inte att det i ett
personregister tas in uppgifter om åtgärder som har beslutats inom
socialljänslen och som innebär myndighetsutövning och den bestämmelse på
vilken ett beslut om en sådan åtgärd grundas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighel som
regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om regislren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna paragraf
gäller inte innehållet i de personakter som ingår i socialnämndernas
personregister ulan endast sådana regisler i mer inskränkt bemärkelse som utgör
sammanställning av uppgifter. Hit hör framför allt de databaserade
personregistren. Till register av förevarande slag räknas även alla former av
manuella register såsom t. ex. kort-register över utbetalningar,
bevakningsregister av olika slag, servicekort etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de register som avses här får
inle tas in integritetskänsliga uppgifter rörande t. ex. sjukdom,
arbetsförmåga, missbruk, kriminalitet. Om sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>569</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anteckningar
behöver göras, blir det nödvändigl all lägga upp en person-akl. I regislrel får
sedan göras hänvisning lill personaklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av prakliska skäl är del dock nödvändigt atl i
dessa register anteckna inom socialtjänsten vidtagna åtgärder som innefattar
myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta begrepp har här samma innebörd som i FL och
är således inte begränsat lill tvångsingripanden. Begreppet myndighetsutövning
har kommenterats vid 54 S. Skälen för vidtagna åtgärder får inte återges i
vidare mån än som framgår av hänvisning till den författning på vilken åtgärden
har grundats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya sekrelesslagen innehåller inte några
särbestämmelser för innehållet i socialljänslens register. Uppgifter inom
socialtjänsten rörande enskildas personliga förhållanden kommer därför att
åtnjuta samma sekretesskydd oavsett i vilken form de förvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Register av förevarande slag begränsas således -
föruiom särskilt angivna undanlag - lill sådana uppgifter som normalt är
offentliga t. ex. namn, adress, civilslånd, födelsedatum, yrke etc. Det
förekommer dock regisler inom socialtjänsten vilka är av sådan karaktär alt
blotta förekomsten i registret är ägnal att röja den enskildes personliga
förhållanden. Trots silt begränsade innehåll kommer därför många register att
bli skyddade av sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I andra stycket har det tagits in ell bemyndigande
för regeringen eller myndighet som regeringen beslämmer atl meddela ytterligare
föreskrifter om personregisler. Avsikten är att uppdra ål socialstyrelsen att -
efter samråd med Kommunförbundet - meddela sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som
tillhör socialnämndens personregister skall gallras ut fem år efter det sista
anteckningen gjordes i akten. När ansvaret för socialtjänsten har gått över
till en annan socialnämnd, skall tiden för gallringsplikten räknas från den
sista anteckningen i akten hos den nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgifter i personregister som avses i 59 S första
stycket skall gallras ut fem år efter det att de förhållanden som uppgiften
avser har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret
efler det att gallringsskyldigheten inträdde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gallringsplikten beträffande personaklerna innebär
att dessa skall utgallras sedan fem år har förflutit från den sista kontakten
med socialtjänsten. Dalum för sista anteckning i akten bildar utgångspunkt för
beräknande av gallringsfristen. Det är därför viktigt att anteckning görs om
förekommande kontakter. Detta får behandlas närmare i de allmänna råd som
socialstyrelsen avses utfärda rörande socialnämndernas
dokumentationsskyldighet. Syfiet med gallringsreglerna är att klienternas
handlingar skall gallras bort, sedan deras kontakter med socialtjänsten har
avbrutits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sådana fall då ansvaret för socialtjänsten har
övergått till annan nämnd, t. ex. i samband med klientens flyttning, skall
gallringsfristen beräknas från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>570</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
lidpunki då dennes kontakt med den senaste nämnden har upphört. Socialnämnderna
måste därför bevaka hur gallringsfrislen beräknas när etl ärende flyttas över
till en annan nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller registren skall gallringsfrislen
beräknas med utgångspunkl från när del förhållande upphörde som en anteckning i
registret avser. Således skall, t. ex. när det gäller placering av underårig
utanför hemmet, gallring ske fem år efter del att placeringen utanför hemmet
har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6IS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om pei sonregister som förs med hjälp av
automatisk databehandling finns bestämmelser i datalagen (1973; 289).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med stöd av datalagen kan dalainspektionen meddela
föreskrifter rörande sådana register som förs med hjälp av automatisk
databehandling. Beslämmelserna om register m. m. utgör inget hinder för
datainspektionen att utfärda mer reslriktiva föreskrifter. Paragrafen erinrar
om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Datainspektionen kan således meddela mer
restriktiva bestämmelser rörande innehållet i personregister t. ex. med
anledning av registrets tilltänkta användningsområde. Vidare kan meddelas
bestämmelser om gall-ringsfrisler som är betydligt kortare än som föreskrivs i
SoL. Även när del gäller uttag av regisler för forskningsändamål kan del bli
aktuellt med särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sammanhanget förtjänar del även påpekas att det i
datalagen finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter till den registrerade
och om tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>62 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Originalhandlingar som rör utredning om att
fastställa faderskap eller om underhåUsbidrag får inte gallras med stöd av
bestämmelsema i 60§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighel som regeringen
bestämmer får föreskriva andra undantag från gallringsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att tillgodose forskningens behov av
primärmaterial kommer det att bli nödvändigt atl meddela andra föreskrifter om
undantag från gallring. Även i övrigt kan bli nödvändigt att meddela
undantagsföreskrifter framför allt när det gäller vissa typer av handlingar
inom barn- och ungdomsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare
föreskriver, ur personregister lämna ut uppgifter till statistiska
centralbyrån för angelägna statistiska ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av de allmänna övervägandena skall
belydande restriklivilel iakttas när det gäller att infordra individrelaierade
statistiska uppgifter från socialnämnderna. Della bör endasi ske när det är
påkallat av verkligt angelägna samhällsbehov. Del ankommer på regeringen alt
besluta om delta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>571</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i denna paragraf gäller endast
sådana uppgifler som omfattas av sekretesskydd. Utlämnande av mängdstatislik
från socialnämnderna regleras i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall lämna ul uppgifter ur
personregisler lill ställiga myndigheter, när delta begärs för
forskningsändamål och det kan ske ulan risk för alt den enskilde eller någon
honom närslående lider men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagen (1936:56) om socialregister föreslås upphävd
genom atl SoL träder i kraft. Därmed försvinner de särskilda regler som finns i
socialregisierlagen om utlämnande av uppgifter för forskningsändamål. Enligl
den nya sekretesslagen får sekretesskyddade uppgifler inom socialtjänsten
lämnas ut lill annan myndighet endasi med stöd av lag eller förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget lill ny sekretesslag förutsätts det atl behövliga bestämmelser om
utlämnande av uppgifter för forskningsändamål skall tas in i SoL. Forskningen
bedrivs vanligen vid en statlig institution. Beslut atl lämna ut uppgifterna
skall därför riktas lill den statliga myndighet där forskningen bedrivs och
inte till den enskilde forskaren. Prövningen åligger socialnämnden. Vid
prövning om uppgift kan lämnas ul utan risk för men kan det bli anledning att
ta hänsyn till skilda omständigheter. Formerna för forskningens bedrivande
måste beaktas, t. ex. om del kan bli fråga om personintervjuer. Vidare bör bl.
a. beaktas hur stor personkrets vid forskningsinstitutionen som skall få ta
del av individrelaierade uppgifter, hur uppgiftema förvaras och formema för
deras publicering. Uppgifterna bör endast lämnas ut om det är fullt klart att
forskningsresultaten kommer att publiceras i sådan form att enskilda personer
och deras närstående, vilka berörs av uppgifterna, inte kan identifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i propositionen med förslag till sekretesslag m. m. kan mottagande
institution eller funktionär i sin hantering av mollagna uppgifter endasi
bindas av sekretesslagen. Enligl 13 kap. 3 S förslaget till sekretesslag kommer
uppgifterna hos forskningsinstitutionen alt ålnjula samma sekreless som hos
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om utlämnande gäller uppgifter inom socialtjänsten. De bör inte tillämpas på
uppgifter som kan ha antecknats i samband med familjerådgivning som bedrivs av
socialnämnden. Sekretesskyddade uppgifter inom familjerådgivningen måste
alltid anses ha sådan karaktär atl det finns risk för att den enskilde eller
någon honom närstående lider men. De bör således inte lämnas ut av
socialnämnden för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller uUämnande till enskilda forskare
blir reglerna i sekretesslagen omedelbart tillämpliga. När det blir aktuellt
att lämna ut uppgifter lill sådan forskare, bör utlämningsbeslulel regelmässigt
förses med förbehåll beträffande uppgifternas användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
allmänna råd från socialstyrelsen kan behandlas hur sådana förbehåll bör
utformas. Härvid kan ledning hämtas från de villkor som nu brukar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>572</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställas
upp när uppgifter lämnas ut från socialregister för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall på begäran av en annan
myndighel till denna lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är
all undvika felaktiga utbetalningar från del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När socialregisteriagen upphävs, försvinner de
möjligheter som nu ges andra myndigheter att på begäran få uppgift om utbetald
ekonomisk hjälp. Detta kan i vissa fall behövas för att förhindra felaktiga
dubbelulbetal-ningar och för alt motverka att enskilda missbrukar
hjälpmöjligheter genom att begära ersättning från flera håll. Det torde många
gånger vara tveksamt om sådant uppgiftslämnande kan ske ulan men för den
enskilde som avses i sekretesslagen. Det föreligger därför behov av uttryckligt
författningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgifter om utbetald ekonomisk hjälp skall endast lämnas
ut på begäran i det enskilda fallet. Det åligger socialnämnden att pröva
utlämnandet med hänsyn till syftet med detta. Lagrummet ger således inte stöd
för ett generellt uppgiftslämnande. Inte heller får uppgifler lämnas ut, om
syftet är aU kontrollera den enskildes solvens eller kreditvärdighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 7 kap. 4 S sekrelesslagen
(1979:000) hindrar inle socialnämnden att polisanmäla brott som är riktade mot
socialnämnden eller berör den verksamhet som nämnden har ansvar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bakgrunden till bestämmelsen framgår av de allmänna
övervägandena (avsnill 2.18.6). Bestämmelsen erinrar om att sekretessen inte
hindrar nämnden att göra polisanmälan i sådana fall som avses i paragrafen.
Anmälan får endast göras av nämnden samfällt eller med slöd av delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
och länsstyrelsens uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i
riket. Styrelsen skall följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning
för tillämpningen av denna lag utfärdar socialstyrelsen allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens tillsynsuppgifter har behandlats
utförligt i de aUmänna övervägandena (avsnitt 2.21). Genom sin tillsyn skall
socialstyrelsen följa socialtjänsten bl.a. genom vad som av hävd betecknas som
inspektioner och genom andra besök. Denna verksamhet skall i största möjliga
utsträckning vara rådgivande och övergripande och syfla till etl ömsesidigt
informationsutbyte. Styrelsens tillsyn innefattar också skyldighet att påtala
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>573</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagar
och förordningar inle följs och om framförda anmärkningar har varil befogade.
Slyrelsen bör i sådana situationer som har sin utgångspunkl i enskilda ärenden
klarlägga förhållandena i samverkan med länsslyrelsen och dess sociala enhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Likaså skall styrelsen leda och ulveckla
socialljänslen genom all ta emol och förmedla kunskaper och medverka lill
förändringar bl. a. genom föreskrifter inom den sociala institutionsvården (23
S andra stycket SoL), allmänna råd om hur socialtjänsten bör utvecklas inom
ramen för riksdagens och regeringens beslut saml genom tidigare nämnda
konlakler med kommunerna och inhämlande av planer och återföring av kunskaper
till kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>68 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall inom länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följa
socialnämndernas tillämpning av denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>informera
och ge råd lill allmänhelen i frågor som rör socialtjänsten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>biträda
socialnämnderna med råd i deras verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>främja samverkan på socialtjänstens område mellan
kommunerna och andra samhällsorgan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör
sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hem för vård eller boende som drivs av en kommun
eller landstingskommun står under länsstyrelsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket. I de allmänna övervägandena
(avsnitt 2.21.8) har länsstyrelsens uppgifter inom socialtjänsten behandlats
relativt utförligt. Länsstyrelsen skall svara för vägledning, stimulans,
utveckling och samordning, vilket framgår av att länsstyrelsen enligl
lagrummet skall följa socialnämndernas tillämpning av lagen, bilräda nämnderna
med råd i deras verksamhet saml främja samverkan med andra samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den särskilda propositionen om socialslyrelsens
uppgifler och organisation kommer del alt föreslås all en socialenhel skall
inrättas och ingå som en sektion i någon av länsslyrelsens avdelningar. Enhelen
skall fullgöra uppgifter för såväl länsstyrelsen som socialstyrelsen. Närmare
bestämmelser om den sociala enheten avses bli intagna i länsslyrelseinslruktionen.
Bland de uppgifter som skall åvila enheten märks bl. a. alt ge råd lill
allmänheten i frågor som rör socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av lagrummet framgår även att länsstyrelsen har en
formell tillsyn över socialtjänsten. I sista ledet i första stycket sägs atl
del åligger länsstyrelsen all se lill all socialnämnderna fullgör sina
uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Med denna tillsyn följer ulan någon
särskild bestämmelse en rätt för länsslyrelsen alt företa inspektioner och
verkställa utredning av förhållanden inom den kommunala socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket. Länsstyrelsens tillsynsuppgifter
gäller hela den kommunala socialljänslen och därmed också den verksamhel som
bedrivs vid kommunens eller landstingskommunens hem för vård eller boende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>574</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller hem som har
inrätlals för kommunerna inom ett landstingsområde gemensamt - och som ofta
torde ha landslingskommunall huvudmannaskap - framgår länsstyrelsens
lillsynsuppgifter inte lika klart Ulan särskild bestämmelse. Här har därför
tagits in en bestämmelse om länsstyrelsens tillsyn över hem för vård eller
boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>69 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vill en enskild person eller
sammanslutning inrätta elt hem för vård eller boende, skall tillstånd sökas hos
länsstyrelsen. Ett sådant hem står under tillsyn av socialnämnden i den kommun
där hemmet är beläget. Nämnden har rätl alt inspektera verksamheten vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som sägs i första styckel
gäller även hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden till beslämmelserna i
första styckel framgår av de allmänna övervägandena (avsnitt 2.13.10). Till
skillnad från landstingskommunala och kommunala hem för vård eller boende får
således privala sådana hem inte drivas utan tillstånd av länsstyrelsen. Det bör
framhållas atl fill hem för vård eller boende för vilka det krävs tillstånd bl.
a. hör privala storfosterhem. Sålunda bör i överensstämmelse med vad
fosterbarns- och social-uiredningarna har ansett alla hem, där verksamhelen
bedrivs yrkesmässigt eller där antalet vårdade eller boende regelbundet
överstiger fyra, anses som hem för vård eller boende. Ett förhållande som kan
peka på att det föreligger yrkesmässighet är att familjens huvudsakliga
försörjning kommer från driften av hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är socialnämnden i den kommun
där hemmel är belägel som skall ha tillsyn över hemmet. 1 socialnämndens tillsynsuppgifter
ingår enligt en särskild bestämmelse en rätl för nämnden alt inspektera
verksamheten vid hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga som kan uppkomma vid den
praktiska tillämpningen av denna paragraf är gränsdragningen mellan hem för
vård eller boende och institutioner som bedriver en verksamhet av en annan
karaktär, exempelvis kurs-eller utbildningsverksamhet, och inte behöver
tillstånd enligt denna lag. Gränsdragningen lär i flertalet fall inte erbjuda
några problem. 1 andra fall kan dock gränsen vara mera oklar. Det kan här
erinras om att åtskilliga behandlingsinslitutioner inom exempelvis
missbruksvården under senare tid har strävat efter att undvika vårdbegreppet
och föredragit att ge verksamheten andra benämningar, som t. ex. utbildning.
Patienterna kallas ofta "gäster" eller ibland "elever".
Även om någon helt entydig gränsdragning här inte är möjlig alt göra, bör det
understrykas all det naturiigtvis är verksamhetens faktiska innehåll och inte
dess yttre benämning som bör vara avgörande för ställningstagandet till frågan
om institutionen är att hänföra till den kategori som avses i 69S. En enskild
institution som kan anses tillgodose vårdbehov som faller inom socialtjänstens
verksamhets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>575</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>område
måste sålunda betraktas som institution för vård eller boende, även om dess
verksamhel av huvudmannen beskrivs som exempelvis kursverksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna om tillstånd och tillsyn har i andru
styckel gjorts tilllämpliga även på enskilda hem som har inrättats för vård
under en begränsad del av dygnet. Härigenom kommer - liksom f. n. enligt BvL -
bl. a. de privata förskolorna under samhällels kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tredje stycket har tagits in en erinran om de
särskilda bestämmelser som gäller för enskilda vårdhem. Dessa har meddelats i
sladgan (1970: 88) om enskilda vårdhem m. m. Denna har till syfte atl
åstadkomma en enhetlig tillsyn och konlroll över enskilda hem för sjukvård
eller annan personlig omvårdnad. Det ankommer på länsstyrelsen att ge tiUslånd
till sådan verksamhet. Länsstyrelsen skall även ulöva tillsyn över
verksamheten. Socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget har den löpande
tillsynen över hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det föreligger något missförhållande vid ett hem
för vård eller boende, skall länsstyrelsen förelägga ledningen för hemmet all
avhjälpa missförhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om missförhållandet är allvariigl och
länsstyrelsens föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda forlsall
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagmmmel gäller såväl de landstingskommunala och
kommunala hemmen för vård eller boende som de hem som drivs av enskilda. Som
framgår av första slyckel har länsstyrelsen till uppgifl att förelägga hemmels
ledning atl avhjälpa vad som brister, om det föreligger missförhållande vid
hemmet. Motsvarande bestämmelser finns nu i 61 S BvL. Länsstyrelsen har också
rätl alt meddela förbud mol forlsall verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 69 8 är det socialnämnden som har tillsynen
över enskill hem inom kommunen. Att det trots det har lagts på länsstyrelsen
att pröva frågan om att stänga etl hem där det råder missförhållanden, beror på
den stora verkan ett sådant ingripande har mot enskild. Del kan emellertid
förutsättas att ett förbud mot fortsatt verksamhet vid sådant hem kommer atl
aktualiseras hos länsstyrelsen av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överfiyttnlng
av ärende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd
belräffande en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om
denna nämnd samtycker till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har kommenterats vid 3 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>576</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklugunde uv beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens beslul överklagas
hos länsrätten genom besvär om nämnden har meddelat beslul i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bistånd enligt 6S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medgivande enligt 25 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbud enligl 27 eller 28 S eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eftergift enligl 37 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot socialnämndens beslut i fråga
som avses i 6 S skall talan kunna föras genom förvaltningsbesvär. Vänder sig
den enskilde lill nämnden för ekonomisk eller annan hjälp, har nämnden i
första hand att pröva om rätl till bistånd föreligger i enlighet med
bestämmelserna i 6 S. Finner nämnden vid sin prövning atl sådan rätt inte
föreligger lämnas den enskildes begäran utan bifall, om inle nämnden likväl
finner atl han i enlighel med socialtjänstlagens bestämmelser i övrigt bör ges
stöd eller hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har nämnden avslagit den enskildes begäran
om bislånd, skall nämnden ge besvärshänvisning. Överklagar den enskilde
beslutet, kommer länsrättens prövning atl i första hand avse frågan om rätten
till bistånd. Finns det enligt rättens bedömning inte någon sådan rätt, skall
besvären ogillas. Vid bifall lill besvären kommer prövningen att omfatta också
frågan om vilka åtgärder som bör vidtas för att tillgodose den enskildes behov.
Denna bedömning görs på gmndval av vad som i målet har blivit upplyst om den
enskildes behov och om de resurser som finns inom kommunen. Vid den
besvärsprövningen måsle rimlig hänsyn las till de resurser som kommunen har att
tillgå. Som har framhållits i de allmänna övervägandena (avsnitt 2.22.4) kan
det vid bifall till besvären ibland vara påkallat att återförvisa ärendei till
socialnämnden för att nämnden skall kunna besluta om insatsernas närmare
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av lagrummet får talan
föras genom förvallningsbesvär också mol beslut som avses i 25, 27, 28 och 37
S§. I övrigl kan beslul inom socialtjänsten bara överklagas genom
kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsens beslut i ärenden om
tillstånd enligt 69 S eller om föreläggande eller förbud enligt 70 S får
överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut om
föreläggande eller förbud enligt 70 S och kammarrätts motsvarande beslut
gäller omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket anger besvärsrätten
mot beslul av länsstyrelsen. Bestämmelserna i andra stycket har sin
motsvarighet i 86 S BvL och 58 § tredje stycket ShjL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1324>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv SoL</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>571</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Böter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
böler döms den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>åsidosäller beslämmelserna i 25 S eller 31 S första
stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen
(1979:552) om internationell adoptionshjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>överträder förbud som har meddelats med stöd av 27 eller 28 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>utan tillstånd driver ell sådanl hem för vård eller boende som avses i
69 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>i slrid mol ell förbud som har meddelats enligt 70 S fortsätter
verksamheten vid ell hem för vård eller boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Allmänl åtal får väckas endasi om gärningen har
anmälts till åtal av socialnämnden, länsslyrelsen eller socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad som gäller enligt
nuvarande socialvårds-lagstiftning har det ansetts nödvändigt att sanktionera
vissa föreskrifter i SoL. Åtal får dock väckas endasi efler anmälan av
myndighel som är verksam inom socialtjänsten, således socialnämnden,
länsstyrelsen eller socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommuner
utunför lundsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i denna lag om landstingskommun skall
tillämpas också på en kommun som inte tillhör någon landsiingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 22 S skall behovet av hem för vård eller
boende som är gemensaml för kommunerna inom en landstingskommun tillgodoses av
landstingskommunen och kommunerna i området. Kommunerna skall även gemensamt
upprätta en plan över behovet av sådana hem. Enligt förevarande paragraf skall
vad som sägs om landstingskommun ha motsvarande tillämpning på kommun som inte
tillhör landstingskommun. Det innebär t.ex. för Gotlands kommun atl kommunen
ensam svarar för institutionerna inom kommunen, liksom atl det åligger
kommunen alt upprätta inslitutionsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i krafl den I januari 1981. Genom lagen upphävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>barnavårdslagen (1960:97),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1954:579) om nyklerhelsvård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1956:2) om socialhjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1970:296) om social cenlralnämnd m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1976:381) om barnomsorg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagen (1936:56) om socialregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Den nya lagsliftningen ersätter vårdlagarna och
övriga uppräknade lagar vid SoL:s ikraftträdande den 1 januari 1981. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>37 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>578</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För BvL:s del gäller att vissa av
beslämmelserna om omhänderlagande för samhällsvård m.m. kommer all ersällas av
beslämmelserna om vård ulan samiycke i LVU. De särskilda regler som i det
sammanhanget har ansells behövliga under elt övergångsskede föreslås därför som
övergångsbestämmelser till LVU, När del gäller BvL föranleder den nya
lagstiftningen i övrigt en övergångsbestämmelse i en viss fråga om ersällning
för vårdkostnad (p. 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NvL:s tvångsbeslämmelser får ingen
motsvarighet i den nya lagstiftningen. Del har inle ansells påkallat all
föreslå några särskilda övergångsbestämmelser i den delen. Del innebär all
alla besiämmelser om tvångsomhändertagande och övervakning upphör alt gälla
den I januari 1981. Den som är intagen med ivång på allmän vårdanslali för
alkoholmissbrukare kan inle hållas kvar längre. Vården kan dock givelvis
forlsalla i frivilliga former i enlighel med beslämmelserna i SoL. Den som har
gått in frivilligt på vårdanslali enligl 58 S NvL och i samband därmed
skriftligen förbundil sig atl slanna kvar viss lid kan på molsvarande sätl inle
hållas kvar mol sin vilja efter den 31 december 1980. Likaledes gäller atl
beslut om övervakning upphör atl verka vid denna lidpunki. Den som slår under
övervakning kan i slällel erbjudas en konlaklperson enligl SoL:s besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål som pågår vid domsiol om
beredande av vård eller annan ålgärd med slöd av NvL bör vid ikraftträdandel av
den nya lagstiftningen avföras från vidare handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhandlingar pågår f.n. med
landstings- och kommunförbunden om ändral huvudmannaskap för de statliga
ungdomsvårdsskolorna och vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. En ändring
planeras äga rum samlidigl som den nya socialtjänsten genomförs. Resulialei av
förhandlingarna kommer all redovisas för riksdagen i en särskild proposition
senare under riksmöiet. I denna proposition kommer också atl behandlas frågan
om del behövs särskilda övergångsregler belräffande insliiulionerna inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De besiämmelser om vite som finns i
BvL och NvL har ingen molsvarighel i SoL. Av allmänna rätlsgrundsalser följer
alt vite inle kan utdömas efter den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I BvL och NvL finns vidare
bestämmelser om ansvar för brotl. Dessa bestämmelser saknar molsvarighel i den
nya lagsliftningen. Här kan som ell exempel nämnas beslämmelsen i 68S NvL om
ansvar för den som hjälper någon alt avvika från allmän vårdanstalt. Av 5S
andra styckel brollsbalkens promulgalionslag följer all om annan lag gäller när
dom meddelas, så skall den lagen lillämpas, om den leder lill frihel från
slraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I punkl 4 har föreslagils vissa
bestämmelser med anledning av att ShjL upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upphävandet av övriga lagar
föranleder inga särskilda övergångsbe-stämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv SoL</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>579</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 60 S om gallring lillämpas
lidigasl den I januari 1986 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som
avser liden före den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om skälen lill beslämmelsen hänvisas lill
de allmänna övervägandena, avsnill 2.20.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om en
kommuns rätl till ersättning från en annan kommun för kostnader som har
uppkommil före utgången av år 1980 för socialhjälp enligt 12 S lagen (1956: 2)
om socialhjälp eller för utgifter i samband med omhändertagande för
samhällsvård enligl barnavårdslagen (1960:97).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De bestämmelser om interkommunala ersätlningar som
finns i ShjL och BvL har ingen motsvarighel i den nya lagstiftningen.
Övergångsbestämmelsen innebär au beslämmelserna i äldre lag fortfarande skall
tillämpas i fråga om kostnad som har uppkommil före den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i lagen (1956: 2) om socialhjälp
gäller fortfarande i fråga om kommuners rätl till ersättning av enskilda för
socialhjälp som har lämnats före utgången av år 1980. Talan om ersättning som
förs efter denna tidpunkt skall dock väckas vid länsrätten. I fråga om mål som
vid ikraftträdandet är anhängiga vid länsstyrelsen gäller bestämmelserna i
punkt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 ShjL finns bestämmelser om kommuns rätt till
ersättning för utgiven socialhjälp som skiljer sig från reglerna i SoL.
Beslämmelserna i 35 S ShjL om makars inbördes ersättningsskyldighet har t.ex.
ingen motsvarighet i SoL. ShjL:s regler bör därför gälla belräffande
socialhjälp som har lämnats före den nya lagens ikraftträdande. Det har därmed
ansetts lämpligt alt föreskriva att talan fr. o. m. den I januari 1981 skall
väckas vid länsrälten, som skall pröva alla mål om ersättning enligt SoL. Av
punkt 5 framgår att länsrätten också skall ta över mål som när den nya lagen
träder i kraft ännu inle är avgjorda av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sådana mål vid länsstyrelserna som avser besvär
över en socialnämnds beslut om socialhjälp eller ersättning för utgiven
socialhjälp och som inle har avgjorts före utgången av år 1980 skall efter den
tidpunkten prövas av länsrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av bestämmelsen följer atl mål om socialhjälp som
har överklagats till länsstyrelse och mål om ersättning för utgiven socialhjälp
som har väckts vid länsstyrelse skall prövas av länsrält, om de inte är
avgjorda när den nya lagen träder i kraft. Avsikten är att regeringen i
förordning skall meddela</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1330>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>»rop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>580</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>le närmare föreskrifter som behövs för atl reglera
frågorna i samband med nålens överlämnande till länsrällcrna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:4.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det i lag eller annan författning
hänvisas till en föreskrift som har rsalts genom en beslämmelse i denna lag.
lillämpas i slällel den nya leslämmelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besiämmelser i lag eller annan
förtaltning om fosierbarn, fosterföräldrar ller foslerhem lillämpas dock i den
belydelse som de har i den förfallning-n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu slyckel. Flera av de
föreskrifter som finns i vårdlagama försvin-ler och ersätls av andra genom den
nya lagsliftningen. Detla föranleder indringar i etl slorl antal förfallningar.
Här skall bara erinras om alla öreskrifier som gäller barnavårdsnämnd och
nyklerhetsnämnd och som i orisällningen skall avse socialnämnd.
Övergångsbestämmelsen innebär ill de nya föreskrifierna blir lillämpliga även i
de fall någon förfallnings-indring inle har hunnil vidlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Besiämmelser om fosierbarn.
foslertöräldrar och fosler-lem lorde finnas i ell lämligen slorl anlal andra
förfallningar. Dessa legrepp lär i allmänhel ges den innebörd som de har i 46 S
BvL. I den nya ociallagsliflningen finns inle några molsvarande begrepp. Regler
av i luvudsak samma maleriella innebörd har lagits upp i 25-29SS SoL. En </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>iktig ändring görs dock, nämligen atl åldersgränsen
höjs från 16 lill 18 år. )el har inle varit möjligi all i della sammanhang
överblicka vilka följd-'erkningar del skulle få alt generelll låla begreppen
fosierbarn osv. i annan agsliftning få molsvarande äldersgränsförskjulning.
Övergångsvis har del lärför föreskrivits all begreppen fosierbarn,
fosterföräldrar och fosterhem annan författning alljämt skall lillämpas i den
betydelse som de har sedan idigare i respektive förfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t.2 Förslaget till lag med särskilda bestämmelser om värd
av unga (2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredande av vård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under 18 år skall
beredas vård med slöd av denna lag, om del <an anlas all behövlig vård inle
kan ges den unge med samtycke av den :ller dem som har vårdnaden om honom och,
när den unge har fyllt 15 år, </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IV </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>honom
själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård skall beredas den unge om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:7.0pt'><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brister i
omsorgen om honom eller något annal förhållande i hemmel nedför fara för hans
hälsa eller utveckling eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge
utsätter sin hälsa eller utveckling för allvarlig fara genom nissbruk av
beroendeframkallande medel, broilslig verksamhel eller någol mp.al därmed
jämförbarl beleende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>581</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av andra styckel 2
får även beredas den som har fylll 18 men inle 20 år, om vård inom
socialtjänsten med hänsyn lill den unges behov och personliga förhållanden i
övrigt är uppenbart lämpligare än annan värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslå slycket. Lagens syfte är atl
till skydd för den unge kunna bereda honom vård i vissa silualioner då del inte
går atl få samiycke till vården. Molsälier sig föräldrarna eller annan
vårdnadshavaré insalser som nämnden anser vara nödvändiga kan en tillämpning
av lagen komma i fråga. Också den unges egen mening skall lillmälas
självsländig belydelse vid prövningen av lagens tillämpning om den unge har
fylll 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen är emellertid inle
ovillkorligen knulen lill frågan om samiycke föreligger eller inle. Även i en
silualion då någon av föräldrarna 1. ex. på grund av utlandsvislelse eller
annars inle kan nås av nämnden kan lagen bli lillämplig. Del kan också
förekomma alt föräldrarna lidigare har undandragit sig alt medverka till den
vård lill vilken de har samiycki. Nämnden kan av delta eller andra skäl ha
grundad anledning all anla alt föräldrarnas samtycke inte är allvarligt menat
och atl de inte är villiga all pä sikt låta nämnden genomföra vården så som
nämnden finner nödvändigl. På molsvarande säll kan nämnden med hänsyn lill
omsländighelerna ha grundad anledning anta atl den unge inle kommer alt
medverka till den vård som han har samtyckt till. I lagrummets första slycke
har därför som förutsättning för lagens tillämpning angells all del kan anlas
all behövlig vård inle kan ges med den unges egel och vårdnadshavares samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom atl samlycka till den vård
som nämnden finner behövlig, förklarar sig föräldrarna och i förekommande fall
den unge sig villiga atl medverka till vården och att följa de anvisningar som
nämnden bedömer nödvändiga för alt genomföra vården. Del är därför vikligl atl
nämnden noggrant redogör för innehållet i och formerna för den nödvändiga
vården innan samiycke lämnas. Delta kan ske genom den plan över behandlingen
som det ankommer på nämnden all upprätta. Som närmare anförs under 2S skall en sådan
plan bl. a. ange vilken vård eller behandling som den unge behöver och hur
nämnden tänker ge honom den. Med hänsyn till den betydelse som samtycket alltså
kan få är del nödvändigl alt det lämnas skriftligen. Förälder eller annan
vårdnadshavaré liksom den unge. om han har fylll 15 år. skall således
skriftligen förklara sig villiga all medverka så all den planerade vården kan
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 andra slycket 1 och 2 har angells
de närmare förhållanden som kan föranleda en tillämpning av lagen. Dessa gäller
dels den unges hemförhållanden, dels hans eget beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I andra stycket 1 anges som grund
för ålgärd från samhällels sida atl brisier i omsorgen om den unge eller annal
förhållande i hemmel medför fara för hans hälsa eller utveckling. Härmed avses
situationer då den unge inle får lillräcklig omvårdnad i sitt hem eller där
utsätts för en behandling som innebär fara för hans psykiska eller fysiska
hälsa eller sociala ulveck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1334>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>582</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ling. Med hemmel menas såväl föräldrahemmet som annat hem
där den jnge vistas stadigvarande. Under den gjorda beskrivningen ryms bl. a.
fall Jär den unge utsätts för misshandel i hemmel. Redan vid ringa grad av
nisshandel får fara för den unges hälsa eller uiveckling anlas uppkomma.
Motsätter sig föräldrarna i sådant fall de insalser som nämnden bedömer
lödvändiga för den unges skydd, kan det alltså bli aktuellt att tillämpa agen.
Vid misshandel av allvarligare art bör den unge regelmässigt bere-las vård ulom
det egna hemmet, i varje fall för en lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 likhel med vad som nu gäller
enligt BvL kan beslämmelsen också illämpas i de fall föräldrarna slår i begrepp
all placera den unge i en miljö iom innebär fara för hans hälsa eller
uiveckling eller när de inle hindrar lonom från atl vistas i en sådan miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrummet omfattar således alla de
situationer där barnel utsätts för (roppslig misshandel eller vanvård. Även då
föräldrarna genom sina personliga egenskaper framkallar fara för barnets
psykiska hälsa kan lagen lara tillämplig. Utsätts barnel genom föräldrarnas
beleende, 1. ex. genom itändigt återkommande uppträden i hemmel till följd av
missbruk av alko-lol eller narkotika eller på grund av föräldrarnas psykiska
särart eller illslånd, för fara till psykisk hälsa eller utveckling bör vård
kunna beredas garnet med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket 2 omfattar den unges
eget beteende. Här anknyts frågan jm åtgärder från samhällels sida till den
risk för den unges hälsa eller Jtveckling som kan följa av hans beleende.
Utsätter den unge sig för illvarlig fara till hälsa eller utveckling genom
missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller annat
därmed jämförbarl bete-;nde skall han kunna beredas vård med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det måste således krävas atl
omständigheterna är sådana all del förelig-;er allvarlig fara för den unges
hälsa eller utveckling. Farorekvisilel har iåledes skärpts i förhållande till
förslå punkten. Detla skall ses mot bakgrund av dels att bestämmelserna är
tillämpliga på framförallt äldre barn, onårsungdomar med sociala anpassningssvårigheter,
dels atl inle varje nissbruk liksom inte heller varje brottslig gärning bör få
medföra så ångtgående åtgärder som vård med stöd av lagen kan komma att
innebära. 3et blir här fråga om en avvägning mellan den unges rätt till
självbestäm-nande och den rätt till adekval vård och behandling som
bestämmelserna ivser alt tillförsäkra honom i en situation då han inte själv
förmår bryta en -.riminell eller annars destruktiv utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förtjänar att framhållas att
bestämmelsens utformning öppnar möj-ighet att bereda underårig vård redan innan
skadeverkningar av social ;ller medicinsk natur har inträn. Redan den
allvariiga faran för sådana kadeverkningar utgör tillräcklig grund för beslut
om vård enligt LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 beskrivningen har som exempel
särskilt angetts missbruk av beroende-ramkallande medel. Med sådana medel avses
alkohol, narkotika eller lärmed jämställda tekniska preparat som thinner. Ett
regelbundet bruk av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>583</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana preparat i barn- och ungdomsåren kan myckel snarl
leda till fara för den unges hälsa eller utveckling. Ur bruket av alkohol kan
utvecklas etl beroende som den unge inle själv förmår la sig ur. Redan i
ulvecklingen mol en beroendesiluation kan del således sägas ligga en fara för
den unges hälsa och utveckling. Uppenbarligen skall i första hand insalser i
den unges egel hem ge honom stöd och hjälp. Missbruket kan emellertid ha nått
den grad all del föreligger allvarlig fara och all del behövs vård ulom del
egna hemmet. Går det i etl sådanl fall inle atl få samtycke lill vården, kan
det bli nödvändigl atl bereda den underårige vård med slöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förekommer inte sällan all
ungdomar använder narkotiska preparat vid någol enstaka tillfälle, men alt
missbruket upphör av sig självt. Ensiaka bruk av lung narkolika som t.ex.
heroin liksom en längre lids frekvent missbruk - oavsett vilkel preparat del är
fråga om - kan däremot innebära en allvarlig fara för den unges hälsa eller
utveckling. På motsvarande sätl kan lagen bli tillämplig vid alli icke
medicinskt bruk av läkemedel som innefaltar allvarlig fara för den unges hälsa
eller uiveckling. Kan i sådanl fall behövlig vård inle ges den unge i
frivilliga former, bör LVU:s bestämmelser kunna bli lillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en grund för beslut om vård
enligt lagen anges även brottslig verksamhet. Under beskrivningen faller
givelvis inte rena bagatellförseelser och inte heller ensiaka andra broll som
inte är av allvarlig art. Del är först vid en brottslighet som ger utlryck för
en sådan bristande anpassning till samhällslivet att del kan sägas föreligga
ell vård- och behandlingsbehov som det kan bli fråga om atl bereda den unge
vård med stöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I beskrivningen har således som
exempel på beteenden som kan föranleda vård enligt lagen angetts missbruk av beroendeframkallande
medel och brottslig verksamhet. Det står emellertid klart att det kan finnas
även andra jämförbara yttringar av en livsföring, ell beleende, som kan sägas
innefatta allvarlig fara för den unge. Den unge kan ha begått något eller några
enstaka allvariiga brott ulan all man för den skull kan tala om brottslig
verksamhet. Ett annat exempel är om den unge - flicka eller pojke - är
prostituerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU skall primärt möjliggöra för
socialtjänsten alt tillgodose den unges behov av vård. Del blir del
föreliggande vårdbehovet och vad som i stunden och för framliden kan göras för
au lillgodose detta behov som blir bestämmande för socialnämndens insatser. Som
jag har framhållil i den allmänna motiveringen kan lagen däremol inte primärt
användas för atl tillgodose samhällsskyddet. En annan sak är att om den unge
genom sin brottsliga verksamhet behöver beredas vård med slöd av LVU, della
även får konsekvenser när del gäller samhällsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall vidta behövliga
åtgärder så snart den finner alt del föreligger förhållanden som har angetts i
andra styckel I eller 2. Del kan I.ex. ha kommil lill nämndens kännedom alt ett
barn ulsälls för olämplig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv LVU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>584</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behandling
eller direkl fara i hemmet. Förhållandena kan vid företagen ulredning visa sig
vara sådana att barnet bör beredas vård utom det egna hemmet. Nämnden bör då i
första hand söka tillgodose behovet av vård i samförstånd med föräldrarna. Kan
emellertid nämnden och föräldrarna inte komma överens i frågan om hur barnel
bör beredas vård, måste nämnden vända sig lill länsrälten för att få beslut om
vård med slöd av LVU med en därmed följande befogenhet för nämnden att beslämma
om hur vården skall ulformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett annat exempel är atl en socialassistent i den
uppsökande verksamheten träffar på en tonåring som är påverkad av narkolika.
Under den ulredning som nämnden sedan företar kommer det fram atl den unge på
grund av narkotikamissbruket utsätter sin hälsa och utveckling för allvarlig
fara. Nämnden är då skyldig att se lill alt den unge får det stöd och den hjälp
som han eller hon behöver. Nämnden bör i samråd med föräldrarna och den unge ge
honom hjälp i hemmet när delta är tillräckligt. Finner nämnden att åtgärder i
hemmel är otillräckliga och kan samförstånd inte nås om att ge den unge vård
utom hemmet, skall nämnden hos länsrätten begära beslut om vård med stöd av
LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje slycket. Bestämmelserna i LVU avser i första
hand den som är under 18 år. Som framgår av vad jag har anförl i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.25) kan också många unga i åldrarna närmast däröver
lill följd av försenad mognad eller utveckling ofla ha etl slort behov av de
insalser som kan ges inom socialljänslen. För unga missbmkare kan således den
vård som kan ges genom socialnämnden vara bättre ägnad all förhindra all
missbruket leder lill skada för den unges utveckling än de insalser som kan ges
genom annal samhällsorgans försorg. På motsvarande sätt kan den unges
personliga förhållanden vara sådana att de särskilda insalser som kan ges inom
socialtjänsten och som är anpassade till de ungas behov av personlig vård och
omvårdnad ger bättre förulsällningar för en social rehabilitering än den
behandling som kan ges inom t.ex. kriminalvården. En förutsättning för att LVU
i de fall som avses i andra punkten skall få tillämpas på den som är äldre än
18 år är att vård inom socialtjänsten med hänsyn till den unges behov och
personliga förhållanden i övrigt är uppenbart lämpligare än annan vård. Högsta
åldersgräns för beslul om vård enligt LVU är 20 år. Vård som har inletts med
stöd av LVU dessförinnan skall, som framgår av 5 S, kunna pågå viss tid
därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av
länsrätten efter ansökan av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ansökan skall innehålla en redogörelse för den
unges förhållanden, tidigare vidtagna ålgärder och den vård som socialnämnden
avser atl anordna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1340>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>585</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har det yttersta
ansvaret för atl den unge får den vård som han behöver. Nämnden skall därför
inleda utredning om den unges behov av vård så snarl del finns anledning atl
anta all den unge har ell sådanl. Ulredningen skall syfla lill all klariägga
den unges förhållanden, och den skall mynna ul i en bedömning av vilkel behov
av slöd och hjälp som föreligger. Anser nämnden del nödvändigl atl bereda den
unge vård ulom del egna hemmel, bör nämnden upprälla en plan över behandlingen.
Del finns emellertid skäl all också i detla sammanhang beröra nämndens
planering av vårdinsatser för unga. Av planen bör framgå vilka insalser nämnden
lidigare har vidlagil. den unges nuvarande situation samt det behandlingsbehov
som föreligger och del sätt på vilkel nämnden avser all lillgodose delta behov.
Planen bör också visa hur den vård som skall äga mm ulom hemmel skall ingå som
en del i etl vårdprogram. Planen får emellertid inle låsa den fortsatta
behandlingen. Den skall ge uirymme för de förändringar i vårdinnehållet som
ulvecklingen kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planen skall så långt möjligt
upprättas i samråd med föräldrarna och i förekommande fall den unge själv. Del
är således vikligl alt den unge så snarl han har nått tiUräcklig mognad själv
får ge sin mening lill känna. Del är på grundval av den planen som föräldrarna
skall ta slällning lill om de skall samlycka lill den föreslagna vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligl LVU skall till skillnad
från den ordning som gäller enligl BvL beslutas av länsrätten efter ansökan av
socialnämnden. Sä snarl del har visal sig all den nödvändiga vården inte kan
ges med föräldrarnas eller annan vårdnadshavares samtycke eller den unges eget
samiycke ankommer del på nämnden all la ställning till om ansökan skall ges in
lill länsrällen. Den prövningen kan inte delegeras. 1 kommun där social dislriklsnämnd
inle har inrälials kommer dock beslulanderällen i sådan fråga alt kunna uppdras
ål särskild avdelning som består av ledamöter eller suppleanler i nämnden (se
47 S SoL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För förfarandel när nämnd skall
beslula om ansökan till länsrätten skall enligl 54 S iredje slyckel SoL
bestämmelserna i FL lillämpas. Del innebär atl bl.a. FL:s regler om parts räll
lill insyn, om kommunikation, om parts räll att meddela sig munlligen och om
beslutsmotivering är tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av andra slycket skall
nämndens ansökan till länsrälten innehålla en redogörelse för den unges
förhållanden, tidigare vidlagna åtgärder samt den vård som socialnämnden avser
att anordna. Det är därvid lämpligt att nämnden när ansökan görs ger in den
plan över behandlingen som enligt vad nyss har sagts bör upprättas. En fyllig
redovisning är av vikt för att länsrällen skall få elt fullgott beslutsunderlag
vid sin prövning. Det är givetvis inte minst viktigt för länsrättens prövning
att det klart framgår vilken vård som nämnden ämnar anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrällens prövning avser enbarl
frågan om vård skall beredas den unge med slöd av lagen därför att del inle går
alt få den unges eller vårdnadshavares samiycke. Länsrällen skall däremot inte
la slällning till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1342>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>586</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämndens val av vårdform. Som framgår av 11 S ankommer det
på nämnden all sedan länsrällen har beslulal om vård beslämma om vårdens
närmare ulformning. Vård som har beslulais med slöd av lagen skall alllid
inledas utanför den unges hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlycker den unge och hans
föräldrar lill den planerade vården sedan nämnden har gjorl ansökan hos
länsrällen om vård med slöd av LVU får nämnden bedöma om samtycket bör
föranleda att ansökan återkallas. Detla beror givetvis på om nämnden anser atl
samtycket är allvarligt menal och om vården kan anlas bli genomförd i
frivilliga former även på sikl. Vidhåller nämnden sin ansökan, kan också
länsrätten komma all få göra samma prövning och eventuellt lämna ansökan ulan
bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vården inte har påbörjats inom
fyra veckor från den dag då beslutet har vunnil taga kraft, gäller beslutet
inle längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är angeläget från
rättssäkerhetssynpunkt all nämnden ser lill att vården av den unge inleds så
snart som möjligt efter rättens beslul. Nämnden bör inte kunna hålla den
frågan svävande under någon längre tid. Eftersom gmnden för beslutet om vård med
stöd av LVU är att vård inle har kunnat beredas i frivilliga former, ligger det
i sakens natur att vården måste inledas uianför den unges eget hem. En
bestämmelse om alt vården skall inledas utanför den unges eget hem har tagits
in i 11 S andra stycket. I förevarande lagrum föreskrivs att rättens beslul om
vård förfaller, om vården inte har påbörjats inom fyra veckor från det att
rättens beslul har vunnit laga kraft. Det innebär således atl vård i familjehem
eller annal hem som avses i SoL skall ha inletts inom den angivna tiden. Som
regel kan den unge nås av nämnden när beslutet skall verkställas. Är den unge
inte omhändertagen och vägrar han att inställa sig vid det hem där vård skall
ges honom, kan enligt vad som närmare framgår av 18 S socialnämnden påkaUa
polishandräckning. Det kan emellertid i undantagsfall komma att inträffa att
den unge hindrar verkställigheten genom alt hålla sig undan. Kan nämnden i
sådant fall inte bereda den unge vård inom den angivna tidsfristen förfaller
beslutet. Detta hindrar dock inte alt etl nytt beslut kan fattas på samma
grunder som del tidigare beslutet. Dessa fall torde dock bli sällsynta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har övervägts om inte
tidsfristen borde räknas också från den dag då beslut om vård på grund av
rätlens förordnande enligt 21 S får verkställas. Som lagrådet har anfört (bil.
5 s. 6) skulle emellertid en sådan lidsberäkning kunna föranleda åtskilliga
svårigheter i tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande vårdens innehåll och
utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen (1979:00) och
föreskrifterna i 11-16SS.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1344>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>587</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU skall göra del möjligt för
nämnden all genomföra nödvändig vård när del inle går all få samiycke lill
vården. Närmare bestämmelser om vården i dessa situationer ges i 11- I6SS.
Lagen kompletterar på så säll socialljänsllagen som innehåller besiämmelser om
vårdens innehåll och ulformning. En erinran om della har gells i förevarande
lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall noga följa
vården av den som har berells vård med slöd av denna lag. När vård enligl lagen
inle längre behövs, skall nämnden beslula att vården skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den unge beretts vård med stöd
av I S andra stycket 2 eller tredje slyckel, skall socialnämnden inom sex
månader från dagen för verksiällighei av vårdbeslulel pröva frågan om vård med
slöd av lagen skall upphöra. Denna fråga skall därefter prövas fortlöpande inom
sex månader från senasle prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som har beslulais med slöd av
1 S andra slycket I skall upphöra senast när den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som har beslutats med stöd av
1 S andra slyckel 2 eller iredje slycket skall upphöra senasl när den unge
fyller 20 år. Har sex månader då inte förflutit från det rätten beslutade om
vård eller socialnämnden senast prövade frågan om vårdens upphörande, får dock
vård med stöd av lagen pågå längsl tills denna tid har gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. Har rätten beslutat
om vård med slöd av lagen övergår ansvarel för den unge på socialnämnden. Det
är nämnden som i föräldrarnas ställe skall bestämma om den nödvändiga vården.
Härav följer också att det är en viktig uppgift för nämnden att se till atl
denna vård inle pågår under längre tid än som är nödvändigt med hänsyn till
omständigheterna. Vården skall förklaras avslutad så snarl det inle längre
finns behov av att utöva de särskilda befogenheter som lagen ger nämnden.
Visserligen är nämndens förpliktelser att noga följa de vårdåtgärder som andra
på nämndens uppdrag rent faktiskt vidtar en del av del vårdansvar som
tillkommer nämnden. Del har emellertid mol bakgrund bl.a. av den tillämpning
BvL har i dag ansetts viktigt att den uppsiktsplikl som nämnden har kommer lill
klart ultryck i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket. Lagen innehåller -
bortsett från åldersgränserna - inga föreskrifter om vårdtidens längd. Det är
den unges behandlingsbehov som skall vara bestämmande för hur lång tid vården
skall bestå. Del ankommer på nämnden, som efter rättens beslut har ansvaret för
vården, atl pröva under hur lång tid vård med stöd av lagen skall pågå. Del är
vikligl alt nämnden får sådan insyn i hur vården bedrivs och att nämnden
kontinuerligt kan följa vården. Den tjänsteman som under nämnden har ansvaret
för vården bör därför med bestämd tidsintervall anmäla för nämnden hur vården
bedrivs och hur barnets och föräldrarnas förhållanden har utvecklat sig. En sådan
underrättelse kan föranleda atl nämnden tar upp frågan om vårdens bestånd till
prövning. Det ankommer på nämnden att ge behövliga föreskrifter om när och i
vilka former en sådan anmälan skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>588</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ske. Som har framhållits i den allmänna motiveringen
(avsniu 2.25) bör underrällelse lill nämnden lämnas minsl en gång om årel.
Närmare föreskrifter avses bli inlagna i en verkslällighetsförordning till
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om ungdomar som bereds vård
på grund av sill egel beleende kan som regel kortare vårdlider förutses. I
enlighel med vad som har förordals i den allmänna motiveringen har del för
dessa fall gells en ullrycklig bestämmelse i LVU om en halvårsvis omprövning av
beslutet om vård med slöd av LVU såvida vården inte redan dessförinnan har
kunnal avslulas. Socialnämnden skall således inom sex månader från dagen för
verkställighet av beslutet och därefter senasl var själle månad pröva frågan om
vården skall upphöra. Som har framgåll av den allmänna motiveringen skall vård
som har beslulats innan den unge fyller 18 år kunna forlsalla även därefter.
Omprövningen av vårdbehovel skall i dessa liksom i andra fall avse frågan om de
omsländigheier som nödvändiggjort vården allijäml beslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i I S Iredje stycket
LVU avser de fall då frågan om vård kommer under räliens prövning efter det alt
den unge har fylll 18 år. Bestämmelserna syftar bl. a. till atl öppna möjlighet
att i slällel för påföljd för broll bereda unga i åldersgruppen 18-20 år vård
inom socialljänslen. Del blir här fråga om en vid beslulstillfällel gjord
avvägning mellan olika behandlingsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har rätten funnit atl vård bör
beredas den unge med slöd av lagen, skall den omprövning som därefter sker i
nämnden avse frågan om det kvarstår ell sådant vårdbehov som gör fortsatt vård
med slöd av lagen nödvändig eller om vården skall upphöra. Det ligger i sakens
natur att nämnden därvid inle på nytt skall la ställning lill den av rätlen
gjorda avvägningen mellan olika behandlingsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag framhöll inledningsvis är
det den unges behandlingsbehov som skall bestämma hur länge vården skall bestå.
Del kan finnas anledning att påpeka att om elt särskill behandlingsprogram har
fastställts för den unge som varar längre än sex månader, så är detla givetvis en
omständighet som nämnden får beakla när den skall pröva om vården enligt LVU
skall upphöra eller inte. Etl gynnsamt behandlingsresultat bör inte äventyras
av alt nämnden förklarar vård enligl LVU upphörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För nämndens befaUning med dessa
ärenden blir bestämmelserna i FL tillämpliga. Enligt de gemensamma
bestämmelserna i SoL har den saken rör räll att företräda inför nämnden och
nämnden skall också underrätta den enskilde om all del föreligger en sådan
räll. Vid prövning av behovel av forlsall vård bör den unge själv och hans
föräldrar vara närvarande, om del inle finns några särskilda skäl emot det. Det
finns emellertid inte anledning att ge nämnden möjlighet att utfärda
föreläggande om sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet med vad som föreslås i
SoL kan beslut om vårdens avslutande delegeras till särskild avdelning som
beslår av ledamöter eller suppleanter i nämnden, endasi om social
dislriklsnämnd inle har inrättats i kommunen. Mot nämndens beslut får talan
föras enligt 20 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>589</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje och.fjurde styckenu. Vård
med slöd av lagen kan endast beslutas i fråga om den som vid tiden för beslutel
inte har fylll 18 år, eller om sådana särskilda omsländigheier som anges i I S
Iredje styckel föreligger. 20 år. Har vården beslutats med stöd av I S andra
styckel I, skall värden upphöra senasl när den unge fyller 18 år. För den vård
som har beslulais med slöd av I S andra slycket 2 eller I S tredje styckel
gäller en annorlunda reglering. I dessa fall skall vården kunna fortgå längst
sex månader efler del all den unge har fyllt 20 år. räknal från dagen för
rättens beslut om vård eller socialnämndens beslul all den pågående vården inte
skall avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhändertagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden får beslula atl den
som är under 20 år skall omhändertas omedelbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om del är sannolikt atl den unge
behöver beredas vård med slöd av denna lag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätlens beslul inle kan avvaklas
med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller lill all den
forlsalla ulredningen allvariigl kan försvåras eller vidare ålgärder hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan socialnämndens beslut om
omhänderlagande inle avvaklas, får beslul om omhänderlagande fallas av nämndens
ordförande eller någon annan ledamol som nämnden har förordnal. Beslutet skall
anmälas vid nämndens nästa sammanlräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första styckel. För all ell beslul
om omedelbarl omhändertagande skall kunna fallas måsle del vara sannolikl all
den unge behöver beredas vård enligl lagen med stöd av 1 S andra slycket I
eller 2 eller tredje styckel. Därutöver gäller för paragrafens liUämpning atl
del finns ell omedelbarl behov av vård eller all del av ulredningsskäl behövs
etl omedelbarl omhänderlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de situationer som anges i I S
kan det ibland vara nödvändigt all la den unge om hand i avbidan på en
ulredning om hans vårdbehov. Socialnämnden kan 1. ex. få kännedom om alt ell
barn ulsälls för vanvård i hemmel. Föräldrarna kan inle anträffas. Del är
uppenbart all nämnden i ell sådant fall måste kunna la barnel om hand i
avvaklan på den forlsalla utredningen. Del ankommer på nämnden atl så snart
som möjligt la konlakl med föräldrarna för all tillsammans med dem pröva den
unges behov av fortsatt vård. Kan den vården ges i frivilliga former, skall
omhänderlagandel genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På molsvarande säll kan del vara
nödvändigt atl ta hand om t.ex. en tonåring som anträffas under sådana
förhållanden all omedelbara vårdinsatser är nödvändiga. Även här kan
anledningen till omhändertagandet vara all den unge inte vill medverka till
vården eller alt förhållandena inle medger all föräldrarnas inställning lill
vården inhämlas. Grund för omhänderlagande kan även vara all den unge genom
brottslig verksamhel har visal sig vara i omedelbarl behov av socialnämndens
insalser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>590</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av lagrummet kan nämnden
beslula om omedelbarl omhänderlagande, endast om förhållandena är sådana all
rättens besut inle kan avvaklas med hänsyn lill den fara för den unges hälsa
eller utveckling som föreligger. Del bör uppmärksammas all nämnden kan beslula
om omedelbarl omhändertagande även under lid mål om vård med slöd av lagen
efler besvär är anhängigt hos högre räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omedelbart omhänderlagande kan även
komma i fråga om det föreligger risk för all föräldrarna eller den unge inle
vill medverka vid ulredning om den unges behov av vård. Som exempel kan här
nämnas atl föräldrarna avviker med barnel eller all de molsälier sig en
läkarundersökning som nämnden anser vara nödvändig eller all de på annal sätl
hindrar eller försvårar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan också hända atl sedan ulredningen
har avslulals sådana förhållanden uppkommer som påkallar omedelbar vård av
barnel och all nämnden därför inle kan avvakla länsrättens prövning. Även i
sådana fall bör den unge omedelbart kunna las om hand av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden bör i beslul om omedelbarl
omhändertagande ange på vilken grund omhändertagandel sker. Av beslutet bör
således framgå om omhändertagandel sker på grund som anges i I S andra styckel
I eller 2 eller I S tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru stycket. Det är socialnämnden
som skall fatta beslut om omedelbarl omhändertagande. Ofta är det emellertid
myckel bråttom. Det är då inte alltid möjligt att tillkalla nämnden för att
denna skall beslula i frågan. Nämndens ordförande eller annan ledamol som
nämnden har förordnat har därför getts rätt alt beslula om omhändertagande, om
nämndens beslul inte kan avvaklas. Nämnden kan således fördela beslutanderätten
så alt del vid helger och under semestrar alltid finns någon som lätt kan nås
för prövning av fråga om omedelbart omhändertagande. Del bör anges vem som vid
varje tidpunkt har alt fatta beslut i frågor som avses här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul som har fattats av nämndens
ordförande eller annan ledamot kan inte ändras av nämnden. För att ge nämnden
insyn i hur dessa ärenden handläggs har emellertid föreskrivits en anmälningsplikt
till nämnden. Beslutel skall anmälas vid nämndens näsla sammanträde. Det ligger
i sakens natur att beslul om omhänderlagande genast skall kunna verkställas.
En särskild bestämmelse om omedelbar verkställighet har getts i 21 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt beslul om omedelbarl
omhändertagande skall underställas länsrätten inom en vecka från den dag då
beslutet fattades. Därvid skall beslutet jämte handlingarna i ärendei
lillslällas rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrälten skall pröva beslutel så
snart det kan ske oeh. om synneriiga hinder inle föreligger, inom en vecka från
den dag då beslutet och handlingarna har kommit in till rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om underställning inte har skett
inom föreskriven tid, upphör omhändertagandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>591</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. Del har ansetts nödvändigl
från rällssäkerhelssynpunkl alt länsrätten även prövar ett omedelbart
omhänderlagande. Del har därför föreskrivits all nämndens beslul om
omhänderlagande skall underslällas länsrällens prövning. Sådan underslällning
skall ske ulan dröjsmål. Regelmässigi kan besluiel och skälen för detla
dokumenleras samma dag som det fallas. Hinder torde därför inle möla mol all
nämnden eller den som annars har fallat beslutel redan samma eller påföljande
dag ger in beslutet lill länsrällen. Del kan emellertid vara nödvändigl alt vid
beslutet foga även annan utredning som finns tillgänglig hos nämnden. Vid
helger kan det vara svårt atl få tag på sådan ulredning. Också den försening av
postbefordran som mellankommande helgdagar kan innebära måste beaktas. Tiden för
underställning har beslämts till en vecka. Som framgår av den allmänna
motiveringen (avsnill 2.25) är denna tid någol längre än vad socialulredningen
hade föreslagil. Beslutet och handlingarna i ärendet skall ha kommit in lill
länsrätten inom den angivna tidsfristen. 1 44 S FPL ges besiämmelser om när
handling skall anses inkommen. Vid beräkning av liden bör vidare uppmärksammas
all om liden för underställning går ut på en helgdag eller vissa andra särskill
angivna dagar, gäller lagen (1930: 137) om beräkning av lagstadgad tid. Del
innebär alt tidsfristen går ut först nästa helgfria dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru stycket. Underställt beslul
måste prövas skyndsaml. Del har därför föreskrivils all länsrällens prövning
skall ske så snarl som möjligi och senasl inom en vecka från del handlingarna
kom in till rätten. Även denna lid är någol längre än vad ulredningen hade
föreslagil. Finner länsrälten del nödvändigt atl få ulredningen komplelterad
eller föreligger annat hinder som omöjliggör prövning inom den angivna liden,
kan avvikelse ske från den angivna huvudregeln. Förulsällning är alt
länsrätten anser atl det föreligger synnerligt hinder mot prövning. I sådanl
fall skall prövningen ske omedelbart efter det hindret har fallit borl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje styckel. Har underställning
inte skett inom föreskriven lid, upphöromhändertagandet. Att omhändertagandel
skall upphöra om länsrätten inle faslsläller del underställda beslutet ligger i
sakens nalur och behöver inte sägas ul i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om länsrätten faslsläller etl
beslul om omedelbarl omhändertagande, skall socialnämnden inom fyra veckor från
den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos länsrätten om alt den unge
skall beredas vård med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omhändertagandel upphör, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inle har gjorts inom den lid som anges i första slycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inte bifalls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge
häktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det inte längre finns skäl för
omhändertagandet, skall socialnämnden besluta atl della genasi skall upphöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1354>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>592</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. I syfte all ge garantier
för alt omhänderlagande inte består under längre lid än som oundgängligen
behövs har lidsfrister också beslämts för den forlsalla handläggningen. Har
länsrälten faslslällt beslul om omhänderlagande, åligger del socialnämnden alt
inom fyra veckor inge ansökan om vård lill länsrällen. Denna lidsfrist är
ovillkorlig. Tiden räknas från dagen för del faktiska omhänderlagandel och inle
från besluisdagen. Ansökan skall, på molsvarande sätl som är fallet vid
underställning, ha kommit in till länsrätten innan tidsfristen har gåll till
ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket. Försummar nämnden
all inom föreskriven lid ge in ansökan till rälien om värd av den som är
omhändertagen, skall omhändertagandel genasi upphöra. Del får anses följa av
allmänna rällsgmndsatser atl ell nyll beslul om omhänderlagande i sådant fall
inle får träffas på samma grunder som föranledde del lidigare besluiel. Det är
uppenbart all en regel av della innehåll, vars syfte är alt förstärka
rällssäkerhelen i förfarandel. släller ell oawisligl krav på nämnden all iaklla
lidsfrislen. Den omsländigheten all omhänderlagandel enligl vad förut har sagts
skall upphöra utgör självfallet inte hinder mol all nämnden ansöker om vård
enligl LVU och all länsrätten prövar sådan ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om vård skall beredas den unge
med slöd av LVU skall prövas av länsrätten efter ansökan av socialnämnden.
Syftet med ett omedelbart omhänderlagande är all säkerställa de vårdålgärder
som anses nödvändiga under liden fram till dess rätlen prövar ansökan om vård.
Lämnar rätten ansökan utan bifall, får beslutel omedelbara rättsverkningar i
del fall den unge är omhändertagen vid tiden för beslutel. Det ligger i sakens
nalur att sådana åtgärder som är beroende av myndighels lillslånd inle får
vidlas efler det atl myndighelen har funnil atl laga grund för ålgärderna
saknas. I dessa fall är räiiskraften inte beroende av att myndighetens beslut
vinner laga kraft. Vad som har sagts nu innebär emellertid inte att besvär över
sådant avslagsbeslul ar uteslutna. Som närmare anförs under 20 § kan nämnden
överklaga länsrättens beslut att lämna ansökan ulan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ansökan om vård inte bifalls,
saknas således grund för fortsaU omhändertagande. Omhändertagandet skall därför
genast upphöra. Om rälien lämnar ansökan om vård ulan bifall, bör rätlen i beslutet
erinra om all omhändertagandet därmed också omedelbart skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådet har ifrågasatt om inte
domstol, som efter besvär av socialnämnden skall pröva frågan om vård med stöd
av lagen, även bör kunna pröva frågan om omedelbart omhändertagande på ansökan
av nämnden. En sådan ordning skulle emellertid inle kunna gå att helt förena
med de grunder som har angetts för omedelbart omhändertagande. Som framgår av 6
S kan omedelbarl omhändertagande komma i fråga när det är sannolikl all vård
behöver beredas den unge med stöd av lagen och när beslul om vård inle kan
avvaktas. Har länsrätten vid sin prövning funnit att grund för vård med slöd av
lagen inte föreligger, bör det finnas skäl för etl nytt beslut om omedelbarl
omhänderlagande endasi om del har kommil lill nya om-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>593</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ständigheter efter det atl länsrätten lämnade ansökan om
vård utan bifall. 1 elt sädant fall får socialnämnden själv besluta om nytt
omhändertagande. Det har mot den bakgrunden inte ansells föreligga lillräckliga
skäl för atl ge även besvärsmyndigheten en rätl att beslula om omedelbarl
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ligger i sakens nalur alt
beslut om omhändertagande inle skall bestå om den unge häktas. Även i ett
sådanl fall skall omhändertagandel genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje slycket. Socialnämnden har
ansvarel för atl omhändertaga..de inte beslår under längre tid än som är
behövligt med hänsyn till den unges vårdbehov. Visar det sig under den
forlsalla utredningen atl grund för vård enligl lagen inte föreligger, skall
nämnden besluta all omhändertagandel genast skall upphöra. I motsats till vad
som är fallet i de situationer som anges i andra stycket krävs således etl
särskill beslul av nämnden i fråga om omhändertagandets fortsatta bestånd.
Finner nämnden all del inle finns grund för vård enligl lagen aktualiseras
självfallet inte heller någon ansökan om vård. Finner nämnden atl den unge bör
beredas vård med slöd av lagen, men att skäl för fortsatt omhändertagande
likväl inte föreligger, skall nämnden på motsvarande sätt besluta att
omhändertagandet genast skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådet har föreslagil all domstol
vid vilken mål om vård är anhängigt skall kunna beslula alt omedelbarl
omhänderlagande skall upphöra. Den i lagen valda konslruklionen innebär
emellertid all det ankommer på domstolen att pröva de rättsliga
förutsällningarna för åtgärd enligl lagen, medan ansvaret för den fortsatta
vården skall åvila nämnden. Det ankommer således på nämnden att kontinuerligt
pröva behovet av fortsatt omhändertagande och så snart skäl föreligger häva
beslutet. Det har därför inte ansetts finnas tillräcklig anledning alt vid
sidan härav ge domstolen en befogenhet att självmant besluta i fråga om
omhänderlagandels forlsalla bestånd. Det är bara när frågan om omhänderlagande
har kommil under domstolens prövning efter besvär som den kan besluta om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målens handläggning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om vård med stöd av denna lag skall prövas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om den unge är omhändertagen, skall
länsrälten hålla förhandling i målet inom två veckor från den dag då ansökan om
vård kom in. Länsrätten får förlänga denna tid, om ytterligare utredning eller
annan särskild omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har socialnämnden funnit det
nödvändigt att ansöka om vård, är del som regel angeläget atl få ansökan prövad
skyndsaml. Förvaltningsprocesslagen (1971:201, FPL), som reglerar
handläggningen, innehåller inga bestämmelser om handläggningstiden vid denna
typ av mål. Det har därför ansetts nödvändigt att komplettera FPL med särskilda
bestämmelser i LVU. </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>594</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge omhändertagen av
socialnämnden och därmed berövad friheten, är del särskilt vikligl au målel
prövas av länsrätten så snart som möjligt. I andra styckel anges därför all
förhandling i målet skall hållas inom två veckor från del ansökan om vård kom
in lill länsrälten. Som framgår av de allmänna övervägandena (avsnitt 2.25) har
tiden ökats från en lill Ivå veckor jämförl med socialulredningens förslag.
Lagen har ingel krav på alt målel skall vara avgjort inom den angivna liden.
Del är lillräckligl all länsrällen har tagil upp målel till förhandling inom
liden. Visar del sig vid förhandlingen all del behövs ytterligare ulredning, är
del ingel hinder mol alt länsrätten lar upp målet lill ny förhandling även
efler tidsfristens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsländighelerna kan vara sådana
all förhandlingen inle kan hållas inom den föreskrivna liden. Den unge eller
hans föräldrar kan ha gilligt hinder för inställelse. Del kan ha kommil in en
framslällning om komplettering av Ulredningen. Det kan visa sig all länsrällen
under den förberedande handläggningen finner I.ex. läkarundersökning nödvändig
och all undersökningen inle kan genomföras omedelbarl. I lagrummet anges
därför all om yllerligare ulredning eller annan särskild omständighet gör det
nödvändigt, så får den föreskrivna tidsfristen förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undanlagsregeln är avsedd all kunna
lillämpas endast i sällsynta fall. Länsrällen bör därför pröva behovel av
kompleUerande ulredning och beslämma dag för förhandling så snarl ansökan har
kommil in till rälien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av kommentaren till 8 S
kan i undanlagsfall den siluationen uppslå all socialnämnden, sedan nämnden har
förl lalan hos kammarrätlen mol länsrällens beslut att lämna ansökan om vård
ulan bifall, på grund av nya omständigheter beslular all den unge skall
omhändertas omedelbarl. Del ligger i sakens nalur alt kammarrätlen i det fall
den unge på så säll är berövad sin frihet skall pröva målel med särskild
skyndsamhel. Någon föreskrift om delta utöver den som har tagils in i första
slyckel, har emellertid inie ansells påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål om vård enligl denna lag
skall länsrälten och kammarrätlen hålla muntlig förhandling, om della inle är
uppenbart obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Muntlig förhandling skall alllid
hållas, om någon pari begär del. Parterna skall upplysas om sin rält alt begära
munllig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uleblir enskild part som har
kallals vid vile all insiålla sig personligen vid förhandling, får rälien
förordna all han skall hämlas lill rälien antingen omedelbart eller lill en
senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu Slyckel. Enligt FPL är
förfarandel i länsräll skriflligl. De mål del här är fråga om är för den
enskilde ofla av djupl ingripande art. Som har framgåll av de allmänna
övervägandena (avsnitt 2.25) bör därför länsrättens och kammarrätlens prövning
ske efler muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förevarande paragraf anges nu som
huvudregel all länsrätten och kammarrätten skall hålla muntlig förhandling i
mål om vård enligl lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1360>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>595</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrarna och den unge själv, om
han har nätt lillräcklig mognad, bör vara närvarande när målel prövas. Rätlen
bör därför som regel kalla parterna till personlig inställelse. Målets
beskaffenhet kan emellertid någon gång föranleda undanlag härifrån. Har </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. föräldrarna fört lalan mol
nämndens beslul och skall besvären uppenbarligen bifallas, kan personlig
inställelse vara onödig. Del bör således ankomma på rälien all i varje särskill
fall pröva behovet av personlig inställelse. Här blir beslämmelserna i 14 S
FPL tillämpliga. Där framgår att rälien får kalla den enskilde atl inställa sig
personligen vid vite eller vid påföljd alt hans utevaro inle ulgör hinder för
målets vidare handläggning och avgörande. I del senare fallel får parlen själv
ta slällning till om han vill närvara vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Finner rätten att
muntlig förhandling är uppenbart obehövlig, får rätten avgöra målet genom
skriftligt förfarande. Part skall i sådant fall underrälias innan målel avgörs
och beredas tillfälle all påkalla muntlig förhandling. Begär part muntlig
förhandling, skall sådan förhandling alllid hållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omständigheterna i målet kan ofta
vara sådana att rätlen vid sin prövning bör ha tillgång lill social,
psykologisk eller medicinsk sakkunskap. Vad som åligger rätten i sådant
hänseende framgår redan av FPL, varför någon särskild bestämmelse om detla inle
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje stycket. Ibland kan
omständigheterna vara sådana all det för rätlen framstår som nödvändigt att
höra föräldrarna eller den unge innan målet avgörs. Hörsammar inle föräldrarna
eller den unge räliens kallelse, bör rätten därför ha möjlighet alt förordna
atl den enskilde skall hämtas till förhandlingen genom polismyndighetens
försorg. Eftersom FPL inle innehåller några bestämmelser om detla, har det här
tagils in en särskild bestämmelse om hämtning av enskild part till
förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vite och om besvär över beslut
att utdöma vite finns det bestämmelser i FPL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När elt beslut har fattats om
omhändertagande eller om vård enligt denna lag, bestämmer socialnämnden hur
vården av den unge skall ordnas och var han skall vistas under vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden får medge all den unge
vislas i sitt eget hem, om detla kan antas vara bäst ägnat all främja vården av
hononj. Vård med slöd av denna lag skall dock alltid inledas uianför den unges
egel hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden eller den ål vilken nämnden
har uppdragil vården skall ha uppsikl över den unge och, i den mån det behövs
för att genomföra vården, bestämma om hans personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första styckel innehåUer enbarl sådana
bestämmelser som är nödvändiga för all socialnämnden skall kunna genomföra
vården av den unge. när detla inte kan ske i frivilliga former. De övergripande
beslämmelserna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1362>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.moliv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>596</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om nämndens vårdansvar finns i socialtjänstlagen. Det
föreskrivs där bl. a. att nämnden ansvarar för atl den som genom nämndens
försorg har tagils emol i annat hem än det egna får god vård (21 S SoL). Det
har mol den bakgrunden inle ansells påkallal all - som lagrådel har föreslagil
- i förevarande lag la in en särskild bestämmelse om nämndens vårdansvar i
LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med socialnämndens beslut om
omedelbart omhändertagande och länsrällens beslut om vård följer en räll för
socialnämnden atl bestämma hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas
under vårdtiden. Grunden för beslutet är all den unge - ålminstone i ell
inledande skede -behöver beredas vård utanför del egna hemmel. Det ankommer på
nämnden alt la Slällning till om den unge skall ges vård i annal enskill hem,
familjehem, eller om hans förhållanden nödvändiggör vård på en institution,
I.ex. vad som i SoL kallas hem för vård eller boende. Det ligger i sakens nalur
alt nämndens beslut i sådan fråga kan verkställas genasi. Nämnden är därvid i
och för sig inle bunden lill de ålgärder som har redovisais för länsrälten i
samband med ansökan om vård. Nya omsländigheier kan föranleda avvikelser från
de tidigare planerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru styckel. Del anses inle vara
förenligt med gällande bestämmelser i BvL. atl placera den unge för fortsall
vård i hans egel hem så länge han är omhändertagen för samhällsvård. Som har
framgåll av de allmänna övervägandena (avsnitt 2.25) bör del inle vara något
hinder enligt LVU mot atl placera den som vårdas med slöd av LVU i hans egel
hem, om man i elt senare skede av vården anser della vara del bäsla för alt
främja vården av honom. En särskild erinran om detta har tagils in här. Så
länge beslul om vård med slöd av LVU gäller kan den unge i och för sig åler tas
ifrån sill hem. om della skulle visa sig nödvändigl. Atl låla barnel byta miljö
flera gånger är dock oftast skadligl för barnel. Det finns också skäl all understryka
alt del så långl möjligi måsle finnas garantier för atl den unge kan få en
betryggande omvårdnad i sill egel hem innan man låter honom komma tillbaka. Har
länsrällen beslulal att etl barn skall vårdas med slöd av LVU därför all del
har funniis brisier i omsorgen om barnel som har ulgjorl en fara för barnels
hälsa eller uiveckling, är del alldeles givel aU nämnden måsle vara försiklig
innan den ålertör barnel lill hemmel. Del är emellertid inte möjligt all uttala
någol generelll om under vilka förulsällningar della bör låla sig göra. Del ena
fallel är inle del andra likl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje styckel. Nämnden har efter
beslul om omedelbart omhänderlagande eller om vård inlrält vid sidan av
föräldrarna eller i deras ställe. Den bör därmed, i den omfallning som behövs
för all genomföra vården, ha samma skyldigheler och befogenheter som tillkommer
föräldrarna. I likhet med föräldrarna kan nämnden således vidta åtgärder som
behövs för alt den unge inte skall skada sig själv eller annan. Nämnden bör
därför på samma säll som föräldrarna t. ex. kunna hindra alt den unge rymmer.
Nämnden bör också i likhel med föräldrarna kunna besluta i frågor som rör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>597</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
unges personliga förhållanden. Del kan här gälla frågor som medicinsk vård
eller behandling, om räll för den unge alt företa resor eller all påböija
arbetsanställning. I överensstämmelse med de principer som skall gälla i
värdarbetet om socialtjänstens samverkan med den enskilde bör nämnden när
förhållandena medger det samråda med föräldrarna i sådana frågor. Den
omsländighelen all nämnden har lagil över ansvarel för vården av den unge får
således inte leda till all föräldrarna frånias allt inflyiande. Föräldrarna
liksom den unge själv bör så långl möjligt medverka vid vårdens Ulformning. Del
är således endasi i de hänseenden del är nödvändigl för att genomföra vården
som nämnden genom länsrättens beslul lar över föräldrarnas bestämmande över
den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vård av unga som på någon grund som anges i I S andra slyckel 2 eller Iredje
slycket behöver slå under särskill noggrann tillsyn skall det finnas hem som är
anpassade för sådan tillsyn. Regeringen eller, efter regeringens beslämmande,
socialslyrelsen beslular vilka hem som skall anses som hem för sådan särskild
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nuvarande institutionerna, bl.a.
ungdomsvårdsskolor, barnavårdsanstalter och vårdanstalter för
alkoholmissbrukare, har i SoL sammanförts under benämningen hem för vård eller
boende. Dessa hem skall i princip stå öppna för alla som behöver
institutionsvård, också för unga som bereds vård med slöd av LVU. Hemmen kommer
således inle enbarl atl vara inrättade för att la emol unga som behöver kunna
kvarhållas och i övrigl underkaslas begränsningar i sin rörelsefrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommer emellertid att vara nödvändigl alt ulforma vården vid vissa
institutioner på elt sådant säll all unga, som bereds vård av anledning som
anges i I S andra stycket 2 eller tredje styckel, kan ställas under särskilt
noggrann tillsyn vid hemmel. I lagrummet ges regeringen bemyndigande att
fastställa vilka hem som skall anses som sådana hem för särskild tillsyn.
Regeringen kan överlåta på socialstyrelsen atl fastställa detta. Avsikten är
all uppdra ål socialstyrelsen all ta upp dessa hem i en särskild förteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hem som här avses kommer i allt väsentligt atl få ta över de uppgifler som i
dag fullgörs av ungdomsvårdsskolorna. Det har emellertid inte ansetts atl del
finns skäl all ulforma vården så all den medger möjligheler till sådan
särbehandling som i dag förekommer inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Någon
direkl motsvarighel till den vård på specialavdelning som nu kan ges enligl
sladgan (1960: 728) för ungdomsvårdsskolorna förutsätts sålunda inte kunna bli
anordnad enligl den nya lagsliftningen. Det hindrar inle all den unge, om det
behövs, skall kunna avskiljas från övriga inlagna vid hemmel och ställas under
särskild uppsikt inom ramen för de befogenheter som enligt 13 S skall tillkomma
den som har ansvarel för vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1366>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>598</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om omedelbarl omhändertagande eller
vård av den unge har beslutals på någon grund som anges i I S andra stycket 2
eller tredje styckel och han vistas i ett sådant hem som avses i 12 S, får han
hindras all lämna hemmel och i övrigt underkaslas den begränsning av
rörelsefrihelen som är nödvändig för atl vården skall kunna genomföras. Den
unges rörelsefrihet får också inskränkas när del påkallas av övriga inlagnas
eller personalens säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande sådana ungdomar som
bereds vård på grund av silt egel beleende har nämnden fått befogenheter som
går längre än annars för att genomföra vården. Som framgår av 12 S skall del
finnas särskilda hem för vård eller boende som skall kunna ta emot de unga som
på grund av sitt beleende behöver särskill noggrann tillsyn. För all vården vid
dessa hem skall kunna genomföras har del ansells nödvändigl att ge den som har
ansvaret för vården vid hemmel särskilda befogenheler. Det kan således förutsäUas
alt många av dessa unga, i varje fall inledningsvis, av olika skäl försöker
undandra sig vården. Del kan också hända all de lill följd av missbruk eller av
annan orsak allvariigl stör vården vid det hem där de vislas. Sådana
omständigheter kan göra det nödvändigt alt begränsa den unges rörelsefrihet i
hemmet. Enligl förevarande lagrum får den unge underkastas den begränsning av
rörelsefriheten som är nödvändig för all vården skall kunna genomföras. Den
unges rörelsefrihet får vidare inskränkas när del påkallas av övriga inlagnas
eller personalens säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen innehåller inga närmare
besiämmelser om hur vården i dessa fall skall genomföras. Vården får utformas
utifrån den unges behov i varje särskilt fall. Det är emellertid nödvändigt all
i elt par hänseenden begränsa den kompetens som skall tillkomma nämnden.
Sålunda bör i princip isolering inle få förekomma under vården. Alt en
isolering kan få skadliga verkningar för den unge är numera allmänt erkänt. En
annan sak är atl det kan vara nödvändigt att i vissa extrema situationer -
t.ex. när den unge under akut påverkan av alkohol eller narkolika eller av
annan orsak är starkt "utagerande" - under kortare tid hålla den unge
avskild från övriga vårdbehövande. Han bör emellertid i ett sådanl fall stå
under ständig uppsikt av vårdpersonalen. Dessa begränsningar i de befogenheter
som ges nämnden i denna paragraf bör tas in i verkställighetsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har socialnämnden beslutat att den
unge skall tas in på elt hem som medger särskild tillsyn gäller för vården där
de särskilda beslämmelserna i 13-I5SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som lagrådet har påpekat gör delta
alt det blir nödvändigt att i beslut om omedelbart omhändertagande säga ul
vilken av de i IS uppiagna grunderna för beredande av vård som sannolikl blir
atl tillämpa belräffande den unge. Bestämmelser om detta kommer all meddelas i
verkslällighetsföreskrifter till lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>599</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den för vilken bestämmelsema i 13 S
gäller får inle inneha alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel,
injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i
människokroppen, eller någol annal som kan vara lill men för vården eller
ordningen vid hemmel. Påträffas sådan egendom hos den unge, får den
omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge får kroppsvisiteras när
han kommer lill hemmel för konlroll all han inte bär på sig någol som han inle
får inneha där. Detsamma gäller om det under vislelsen i hemmel uppkommer
misslanke alt sådan egendom skall pålräffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid visilering skall iakltas all
den hänsyn som omsländighelerna medger. Om möjligi skall ell viilne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrummel avser den som bereds vård
av anledning som anges i I S andra slycket 2 eller Iredje slyckel och som har
tagils in i hem som avses i 12 S och som därför enligl 13 S får underkaslas begränsningar
i rörelsefrihelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. Här har på
lagrådels förslag tagils in bestämmelser om förbud för nu ifrågavarande unga
att inneha egendom som kan vara lill men för vården eller ordningen vid hemmet
och befogenhel för vårdpersonalen alt omhänderta sådan egendom. I lagrummet har
särskill angells alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel,
narkolika, injeklionsspmla eller kanyl, men beslämmelserna gäller även annan
egendom som kan slöra vården eller ordningen. Här kan som exempel nämnas vapen,
tillbygge eller annat föremål som kan vara farligt för övriga intagnas eller
personalens säkerhet. Det ges även möjlighet all la om hand mediciner, som vid
orikligt bruk kan skada den unge. I sådant fall bör den som har ansvaret för
vården vid hemmel snarast underrätta läkare, som får la ställning lill den
unges behov av sådana mediciner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 24 S finns bestämmelser om atl
omhändertagen egendom i vissa fall får förstöras eller säljas. Där finns också
bestämmelser om förfarandel med sådan egendom som saknar känd ägare. Annan
omhändertagen egendom får lillslällas person som den unge anvisar eller
förvaras för den unges räkning i avvaklan på atl vården vid hemmet upphör.
Egendomen kan också länkas bli förverkad med stöd av annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen har utformats efter
mönsler av 2 och 7 SS lagen (1976: 371) om behandlingen av häktade och anhållna
m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket. Det kan vara
nödvändigt att kroppsvisitera ungdomar som efler beslut om omedelbart
omhändertagande eller vård på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk elc.
eller kriminalitet skall tas in på sådanl hem för särskild tillsyn som avses i
12 S. På grund av bestämmelserna i 2 kap. 6 och 12 SS regeringsformen, som
tillförsäkrar den enskilde skydd mol bl. a. sådan ålgärd. är del nödvändigl all
särskill reglera denna fråga i LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de föreslagna bestämmelserna
får den unge när han kommer till hemmet kroppsvisiteras för kontroll att han
inte bär på sig något som han</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>600</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligl
första slyckel inle får inneha vid hemmet. Kroppsvisitation får göras när den
unge kommer till hemmel. Härmed avses såväl de fall när den unge försl las emot
vid hemmet som när han efler permission eller annan tillfällig bortovaro
återkommer till hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den unge får emellertid även kroppsvisiteras under
vislelsen på hemmel om man misstänker att han har kommit i besittning av sådanl
som han inle får inneha på hemmel. Del kan t. ex. ha förekommit någol som gör
atl det kan finnas anledning atl anla all den unge efler ell besök eller genom
någon annan som vårdas i hemmet har kommit i besittning av narkotika eller
annat berusningsmedel. Under beslämmelserna faller även all den unge
underkaslas en mera yllig visitation för kontroll av evenluelll innehav av
vapen eller annal farligt föremål. Del kan I.ex ha kommit upp misstanke om att
den unge länker rymma från hemmel och atl han för delta ändamål har utrustat
sig med tillhygge eller annal fariigl föremål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med kroppsvisilalion avses undersökning av någons
kläder eller av väska eller annal som han för med sig. Del kan i och för sig
övervägas om inte lagen även borde innehålla beslämrnelser om kroppsbesiklning,
dvs. undersökning av någons kropp. För de unga som del här är fråga om finns
det dock regelmässigt ingel behov av så långl gående kontrollåtgärder. Del
skulle vara svårt att förena med syfiet med vården, om vårdpersonalen gavs
möjlighet all genomföra så inlegritelskränkande ålgärder som en
kroppsbesiktning innebär. I de fall den unge kan misstänkas för atl i kroppen
medföra någol som han inle får inneha kan nödvändig grad av säkerhet nås om den
unge ställs under särskild uppsikt inom hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. Del ligger i sakens nalur all man
vid visilering skall iaktta all den hänsyn som omsländighelerna medger. Om
möjligt skall ett vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den för vilken beslämmelserna i 13 S gäller får
underkastas övervakning av sina brev och andra försändelser, om detta är
påkallat med hänsyn till ordningen vid hemmel eller den unges särskilda
förhållanden. För detta ändamål får den som föreslår vården vid hemmel öppna
och la del av försändelser som ankommer till eller avsänds från den unge. Om en
ankommande försändelse innehåller något som den unge inte får inneha, skall
detta omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Brev mellan den unge och en svensk myndighet eller
advokat eller hans offenfiiga bilräde skall vidarebefordras utan föregående
granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna gäller unga som bereds vård i hem
som avses i 12S av sådan anledning som anges i I S andra stycket 2 eller tredje
stycket och som följaktligen enligt 13 S får underkastas begränsningar i
rörelsefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första styckel. Del kan i vissa fall finnas
anledning atl granska den unges brevväxling, t. ex. om det kan misstänkas att
den unge i samråd med någon annan tänker avvika från hemmel eller att han i
brev eller annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>601</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försändelse
kommer all la emol narkotika eller något annal som han enligl 14 S inle får
inneha. Den som har ansvarel för vården har då räll all öppna och la del av
både ankommande och avgående försändelser. Härmed avses såväl brev som pakel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Finner den som är ansvarig för vården all
försändelsen innehåller någol som den unge inte får inneha, skall försändelsen
omhändertas. Är det fråga om berusningsmedel, injektionsspruta eller kanyl, fär
egendomen förverkas i enlighet med beslämmelserna i 24 S. Innehåller
försändelse annan egendom som kan vara till men för vården eller ordningen,
t.ex. föremål som kan användas som vapen eller användas av den unge i syfte atl
rymma från hemmel, får egendomen förvaras av den vårdansvarige i avvaklan på
atl den unge skrivs ul från hemmet. Vad som har sagts om förvaring av egendom
gäller emellertid inle brottsverktyg eller annal som skall förverkas i
enlighet med bestämmelserna i BrB eller enligl annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket. Vissa undanlag bör gälla från
möjlighelerna atl granska den unges brevväxling. Han har således alllid rätl
alt fritl meddela sig skriftligen med tillsynsmyndighet - socialstyrelsen eller
länsslyrelsen -eller annan myndighel, 1. ex. JO, eller med advokat eller
offenlligl biträde. Av bestämmelserna följer att den unge därvid inle får
utsållas för någon konlroll eller påverkan från vårdpersonalens sida. Andra
slycket har utformats efter mönster av 9S första stycket lagen om behandling
av häktade och anhållna m. fl. och 25 S lagen (1974: 203) om kriminalvård i
anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsikten är att ge närmare bestämmelser om
granskning av brevväxling i verkställighetsföreskrifter till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om del är nödvändigl med hänsyn lill ändamålet med
vård eller omhändertagande med stöd av denna lag, får socialnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. beslämma hur den rätt till umgänge med den unge
som kan tillkomma<br>
en förälder eller någon annan som har vårdnaden om honom skall utövas<br>
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. bestämma att den unges vistelseort inte skall
röjas för föräldern eller<br>
vårdnadshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden bör vid vårdens genomförande så långt
möjligt samarbeta med föräldrarna och medverka till alt kontakterna mellan
föräldrarna och den unge upprätthålls. Beslut om omhändertagande eller om vård
bör som har sagts förut inte leda till andra begränsningar i föräldrarnas umgänge
med den unge än som är nödvändigl för att genomföra vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Omständigheterna kan emellertid vara sådana att
föräldrarna under den tid som vården pågår inte bör träffa den unge. Del kan t.
ex finnas risk för att föräldrarna obehörigen griper in i vården. Föräldrarnas
personliga förhållanden kan också, exempelvis vid långtgående missbruk eller
vid psykisk sjukdom, vara sådana att de över huvud tagel inte bör träffa barnet
eller den unge. Befogenheten att civilrättsligt bestämma om umgänget med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>602</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förälder som inte har vårdnaden tillkommer, även om den
unge är föremål för omedelbart omhändertagande eller vård med slöd av lagen,
enligl 6 kap. IIS FB allmän domstol. Socialnämnden bör emellertid om det är
nödvändigl med hänsyn lill ändamålei med vården eller omhänderlagandel kunna ge
föreskrift om hur den umgängesrätl skall ulövas som tillkommer vårdnadshavaren
eller som kan ha blivil bestämd genom avtal eller av rätten. Bestämmelsen
svarar i huvudsak mol 41 S andra slyckel BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt en föreskrift om
umgängesrätl skall bli effektiv kan det i vissa fall vara nödvändigt att
nämnden håller barnets vistelseort hemlig för föräldrarna. Denna rält följer f
n. av bestämmelsen i 41 S andra stycket BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna om
begränsningar i umgängesrälten bör tillämpas reslriklivl. Del bör således
endasi i rena undantagsfall behöva förekomma att nämnden håller den unges
vistelseort hemlig för föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 20 S framgår all socialnämndens
beslul enligl denna paragraf får överklagas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I elt ärende enligt denna lag får
socialnämnden besluta om läkarundersökning av den unge samt utse läkare för
undersökningen. Om undersökningen inte lämpligen kan genomföras i den unges
hem, får nämnden bestämma någon annan plats för den. I etl mål enligt denna
lag har rätten samma befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkarundersökningen skall, om den
inte av särskilda skäl är obehövlig, äga rum innan nämnden gör ansökan enligl
2§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polismyndigheten skall på begäran
av socialnämnden eller nämndens ordförande eller av rätten lämna bilräde för
all bereda läkaren tillträde lill den unges hem eller för alt inställa den unge
till läkarundersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första och andra slyckena.
Läkarundersökning är oftast nödvändig för att nämnden skall kunna bedöma den
unges behov av vård med stöd av lagen. Inte minst vid misstänkt barnmisshandel
har det stor belydelse att läkarundersökning kommer till ständ utan dröjsmål.
Även när nämnden överväger att ansöka om vård av den unge på grund av hans egel
beteende, är läkarundersökning som regel ett viktigt led i undersökningen. I
första stycket föreskrivs därför att socialnämnden får besluta om läkarundersökning
och utse läkare för undersökningen. Förordnandet behöver inte avse en bestämd
läkare. Det kan t. ex. avse läkare vid viss barn- och ungdomspsykiairisk
klinik. 1 mål enligt denna lag har rätten samma befogenhet. Läkarundersökning
skall, som framgår av andra styckel, ha ägt rum innan nämnden ansöker om vård
enligt lagen, om inte särskilda skäl gör en sådan undersökning obehövlig.
Sådana särskilda skäl kan vara aU den unge redan lidigare har genomgått
läkarundersökning eller atl det annars föreligger en tillfredsställande
utredning om hans hälsotillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framför allt när del är fråga om små barn är det av slorl
värde att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>603</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undersökningen
kan genomföras i den unges eget hem. En undersökning i en främmande miljö kan i
en silualion när elt omhänderlagande övervägs vara ell så oroande inslag all
undersökningen allvarligt kan försvåras. Omständigheterna kan å andra sidan
vara sådana alt undersökningen inte lämpligen kan genomföras i hemmet. Den unge
måsle kanske stå under observation under någon tid. I sådant fall får nämnden
beslämma annan plats för undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. Motsätter sig föräldrarna
läkarundersökning kan denna omsiändighel, tillsammans med vad som i övrigl har
kommil fram i ärendet, vara lillräcklig anledning för nämnden all besluta om
omedelbarl omhänderlagande enligt 6S. Anser nämden alt del inle finns
tiUräcklig anledning för elt sådanl beslul, bör nämnden ha möjlighel atl på
annal säll få undersökningen genomförd. Nämnden har därför gells möjlighel alt
få biträde av polisen för att bereda läkaren tillträde till hemmel eller för
att föra den unge till läkarundersökning på annan plals som nämnden har
bestämt. Del ligger i sakens nalur alt nämnden endasi i undanlagsfall bör
utnyttja en sådan befogenhet. Oftast finns del förutsättningar all vid samlal
med föräldrarna få deras förståelse för del nödvändiga i all undersökningen
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten skall lämna biträde på begäran av
socialnämnden. Ordföranden kan i nämndens ställe påkalla sådant biträde.
Polismyndighet skall även på begäran av länsrätt och högre rätl lämna biträde
som har sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Polismyndigheten skall på begäran av socialnämnden
eller av någon ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnat lämna biträde
för all genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om omedelbarl omhändertagande eller vård av den
unge har beslulats på någon grund som anges i I § andra styckel 2 eller iredje
slycket och den unge är inlagen i ett sådant hem som avses i 12 S, skall
polismyndigheten på begäran av den som föreslår vården vid hemmet lämna bilräde
för atl efterforska och återhämta den unge, om denne har avvikit från hemmet,
eller för att ombesörja annan förflyttning av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket. Sedan länsrätten har beslutat om
vård, övergår ansvarel för vården på nämnden. Nämnden har även ansvaret för
vården av den som genom nämndens beslut har tagits om hand omedelbarl. Om
föräldrarna eller den unge själv inte vill medverka till att beslutet
genomförs, har socialnämnden enligl denna paragraf rätt att påkalla biträde av
polisen. Av detta följer också atl nämnden, om den unge lämnar det hem där han
enligt nämndens beslämmande skall vislas, får begära biträde av polisen för att
efterspana och återföra den unge till hemmet. För att beslul skall kunna fallas
med nödvändig skyndsamhet har även ledamot eller tjänsteman som nämnden har
förordnat getts befogenhet atl påkalla biträde av polisen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1378>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>604</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra slyckel. 1 fråga om de
ungdomar som vårdas på grund av sill beleende (I S andra slyckel 2 eller tredje
styckel) i sådanl hem för särskild tillsyn som avses i 12 S har den som
förestår vården vid hemmel rält all få bilräde av polisen för atl leta efter
eller hämla tillbaka den som har avvikit eller för annan förfiyttning. Det bör
observeras atl möjlighelen lill polis-hjälp inle finns när del gäller den som
frivilligt vårdas på sådant hem. I fråga om barn som vårdas på grund av brisier
i omsorgen om dem enligt I S andra slyckel I LVU kan biträde av polisen
erhållas endast med slöd av första slyckel i förevarande lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den unge fylll 15 år, har han
räll att själv föra sin lalan i mål och ärenden enligl denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen har en motsvarighet i
56 S SoL. Moliven har behandlats tidigare (avsnitt 2.17.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens beslul får
överklagas hos länsrällen genom besvär, när nämnden har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutat om var
vården av den unge skall inledas eller beslutat atl flylla den unge från del
hem där han vislas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutat i en
fråga om vård med stöd av lagen skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med stöd av 16S
beslulal om umgängel med den unge eller beslulal alt dennes vistelseort inte
skall röjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra beslut av nämnden enligt denna lag får inte
överklagas. Rättens beslut enligt 17 S om läkarundersökning får inte
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. Beslul om vård
upphör att gälla enligt 3S, om vård uianför den unges hem inte har påbörjats
inom fyra veckor från den dag då beslul om vård har vunnit laga krafl.
Länsrällen lar i sitt beslut inte formellt ställning lill vilken vård den unge
skall ges. Del är som framhålls i lagrådets yttrande (bil. 5) socialnämndens
sak att besluta om delta. Även om länsrätten skulle ogilla den placeringsform
som nämnden har angett i sin ansökan till rätten och för sin del föredrar andra
vårdåtgärder utanför den unges eget hem än dem socialnämnden planerar, kan
länsrätten vara i det läget att den måste besluta alt vård skall beredas med
stöd av lagen. Härav följer även att den som är missnöjd med den av nämnden
valda vårdformen inle kan få denna fråga prövad genom att överklaga länsrättens
beslut. 1 första punkten har öppnats möjlighet för vårdnadshavaren och i
förekommande fall den unge själv atl överklaga nämndens beslut om var vården
skall inledas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klagorält enligt första punkten
föreligger också om nämnden efter det atl den unge har beretts vård i t. ex.
familjehem finner att omständigheterna har ändrats så, att den unge bör
flyttas till ett annal familjehem eller att den unge i stället bör få
institutionell vård. Skälen för denna klagorält har angetts i lagrådsremissen
(bil. 4 sid. 48-50). Länsrättens prövning skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>605</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avse
frågan om den ändring i vården som socialnämnden har beslulal om är förenlig
med den unges bäsla. Länsrällen måsle därvid beakla vilka faktiska möjligheter
som finns att bereda den unge vård. Länsrällen kan självfallet inte besluta
atl den unge skall slanna kvar i ett familjehem om man där har förklaral all
man inle har möjlighel all bereda honom forlsall vård. Som framgår av 21 S
förslå slyckel får nämndens beslul verksiällas ulan hinder av alt beslutet inte
har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Klagorätten gäller bara vid flyttningar under den
vårdlid som följer efler det all länsrällen har beslutat om vård. Del går
således inle alt överklaga ell beslul av nämnden efter ell omedelbart
omhänderlagande all flylla den unge från ell hem till etl annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del står den unge och hans föräldrar fritt att när
som helsl begära all vården skall upphöra. Lämnas en sådan begäran utan bifall,
får beslutet överklagas enligt punkt 2. Klagorätten avseräven del fall atl
nämnden mol föräldrarnas eller den unges vilja förklarar vården avslutad. Del
har ansells all föräldrarna även i sådanl fall bör kunna överklaga besluiel.
Delsamma gäller om nämnden vid den prövning som skall ske enligl 5 S andra
slyckel finner all vård med slöd av lagen skall forisälta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt punkl 3 går del slufiigen att klaga om
nämnden med stöd av 16 S har beslutat att meddela föreskrift belräffande
umgänget med den unge eller att vägra att uppge dennes vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket. Enligl SoL får lalan föras genom
förvallningsbesvär mol bl.a. beslul i fråga om rälien lill bislånd, medan del
för övriga beslul för vilka särskill rällsmedel inle har angells i lagen
kommunalbesvärsvägen står öppen. Lagrådet har i sitt yttrande (bil. 5) tagil upp
frågan om alla beslut av socialnämnden, för vilka förvallningsbesvär inle har
angetts som rättsmedel i denna paragraf, skall kunna klandras genom kommunalbesvär.
Som lagrådel anför måsle kommunmedlemmarna anses ha etl svagi intresse av alt
kunna påfordra legalitetsprövning av alla de deialjbeslul som
ivångsvårdssilualionen kan föranleda. Genom beslämmelserna i detta stycke har
nu möjlighelen all överklaga nämndbeslut genom kommunalbesvär tagits bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. 1 fråga om rätten atl klaga på beslut
av länsrätten ges bestämmelser i FPL. Enligt vad som sägs där överklagas
länsrätts beslul genom besvär hos kammarrätten. Kammarrätlens beslut överklagas
hos regeringsrätten. Del har ansetts att del inle finns lillräckliga skäl atl
medge fullföljd av länsrätts eller kammarrätts beslut om läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämndens beslul enligl denna lag gäller
omedelbarl, om nämnden inle förordnar någol annal. Delsamma är fallet med
sådana beslul om omedelbart omhändertagande som har meddelats av ordföranden eller
någon ledamot i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rätlen får förordna atl elt beslul som rätten har
meddelat skaH gälla omedelbart.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>606</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första slyckel. Socialnämndens beslut enligl lagen
kommer genomgående atl avse vårdsituationer. På förslag av lagrådet har en
generell regel lagits in om all ell sådanl beslul skall gälla omedelbarl, om
inle nämnden förordnar annorlunda. Beslämmelsen avser bl. a. beslut om vårdens
upphörande enligl 5 S förslå stycket, beslut enligl 5 S andra stycket, beslut
om omhändertagande enligt 6 S, beslul om hur värden skall ordnas m,m. enligt 11
S och beslul om föreskrift om umgänge med den unge m. m. enligt 16 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra slycket. Det skall ankomma på länsrätt aU i
varje särskilt fall själv förordna om dess beslul skall gälla omedelbarl.
Kammarrällen har samma valfrihel. Av 28 S FPL följer all länsrält och högre
rätl har befogenhet att interimistiskt förordna om beslul som genom besvär förs
under domstolens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om offentligt bilräde och annan rällshjälp i mål
och ärenden enligl denna lag finns besiämmelser i rällshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del har med tanke på LVU:s karaktär av tvångslag
ansells lämpligt all la in en hänvisning lill rällshjälpslagens bestämmelser om
bl.a. offentligt bilräde. Angående förslag till ändring i rällshjälpslagen
såvitt avser rätlen till offentligt biträde i mål eller ärende som här avses,
se avsnill 2.25.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid handläggning i kammarrätt av mäl enligt denna
lag skall nämndemän ingå i rälien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen svarar i huvudsak mot 84 S BvL. Enligt
de i 84 S BvL tillämpade grunderna för urval av de mål i vilka nämndemän skall
delta i kammarrätt skulle samtliga mål som enligl LVU kan komma alt handläggas
i kammarräti hänföras lill denna grupp utom de som anges i 20 8 första slyckel
3. Tillräckliga skäl har inte ansetts föreligga för att nu undanta denna
målgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel har omhändertagils enligl 14 eller 15 S eller påträffats inom
ell sådanl hem som avses i 12 S utan au det finns någon känd ägare till dem,
skall den som förestår vården vid hemmet låta förstöra eller försälja egendomen
enligl bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 S I förslå slyckel lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. Belopp som har
erhållits vid försäljning tillfaller slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detsamma skall gälla i fräga om injektionssprutor
och kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1384>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>607</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna, som får tillämpas
endast vid hem som avses i 12 S. molsvarar i huvudsak 88 a S BvL. En utföriig
redovisning av grunderna för beslul som här avses har lämnals av lagrådel i
dess yllrande (bil. 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den I
januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det före den I januari 1981 har meddelats
beslul om förebyggande ålgärder eller om samhällsvård enligl barnavårdslagen
(1960:97), gäller barnavårdslagens regler i fråga om åtgärderna eller vården
längst lill den I juli 1981. Om rätlen efler underställning eller besvär över
ett beslul, som har meddelats av en barnavårdsnämnd före den I januari, efler
denna lidpunkt beslulal om förebyggande åtgärder eller samhällsvård gäller barnavårdslagens
regler i fråga om ålgärderna eller vården längsl lill den I juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BvL avses bli upphävd genom att SoL
träder i kraft den 1 januari 1981. Beträffande många unga kommer det vid lagens
ikrafiirädande all föreligga beslut om förebyggande åtgärder enligt 26 eller 79
S BvL resp. omhänderlagande för samhällsvård enligt 29 eller 31 S BvL.
Eftersom förebyggande ålgärder inle längre skall kunna besluias mol den
enskildes vilja, blir del en viklig uppgift för socialnämnden all pröva
förulsäliningarna för fortsatta insalser i frivilliga former enligl
socialljänsllagens besiämmelser. Slår den unge vid lagens ikraftträdande under
övervakning, bör nämnden överväga alt i samråd med den unge och hans föräldrar
i stället utse en kontaktperson. För alt övergången skall bli så smidig som
möjligi har del i punkl 2 föreskrivits all BvL:s regler om sådana ålgärder och
sådan vård som har beslulats före den nya lagens ikraftträdande skall gälla
även därefter, dock längsl lill den 1 juli 1981. Men BvL:s regler bör under
samma lid även gälla för det fall nämndens beslul om sådana ålgärder och sådan
vård efter underställning eller besvär fastställs av rätten efter den nya
lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätten efter underställning
eller besvär har fastställt en barnavårdsnämnds beslut om omhänderlagande för
samhällsvård enligt barnavärdslagen (1960: 97), skall beslutel anses som ell
beslul om vård med slöd av den nya lagen. Beslul enligl 25 S förslå slyckel a)
barnavårdslagen anses härvid som beslul med slöd av I S förslå slyckel 1 den
nya lagen och beslul enligl 25 S förslå slyckel b) barnavårdslagen som beslut
med stöd av 1 S andra stycket 2 eller iredje styckel den nya lagen. Den i 5 S
andra stycket den nya lagen angivna tiden sex månader skall därvid räknas från
den I januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LVU</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>608</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har rätten efler underslällning
eller besvär faslslälll beslul om omhändertagande för samhäUsvård. bör den nya
lagens ikraftträdande inle leda till en omprövning av besluiel. I förevarande
punkl jämslälls beslul med slöd av 25 S BvL med beslul med stöd av 1 S LVU. Av
punkl 2 följer emellertid atl fram lill den 1 juli 1981 gäller BvL:s regler om
genomförande av sådan vård. I 5 S LVU föreslås särskilda besiämmelser om
omprövning av beslul om sådan vård som har meddelals med slöd av 1 § andra
stycket 2 eller tredje slyckel LVU. Den där angivna sexmånadersliden bör räknas
från den I januari 1981. Av punkl 2 följer emellertid atl vården, oavsett
innehållet i 5 S LVU, alllid får pågå fram till den I juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har enligl barnavårdslagen
(1960:97) beslutats om omhänderlagande för utredning, gäller barnavårdslagens
bestämmelser om sådanl omhändertagande även efler den I januari 1981. Dessulom
lillämpas reglerna i 8 S den nya lagen om ansökan lill länsrällen och
omhänderlagandels upphörande saml 9 S andra slyckel samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU:s grunder för omedelbart
omhändertagande slammer nära överens med dem som anges för omhänderlagande för
ulredning enligl 30 S BvL. Del har därför föreskrivils alt beslut som har
fattats före den nya lagens ikraftträdande skall gälla även därefter.
Beslämmelserna i LVU om den tid inom vilken nämnden skall ge in ansökan om
vård, om omhändertagandets upphörande och om länsrättens prövning av mål
beträffande den som är omhändertagen skall dock gälla även vid omhändertagande
som har skelt enligl BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om underslällning och
överklagande av beslul som har meddelats före den 1 januari 1981 gäller
bestämmelserna i barnavårdslagen (1960:97). Om beslutel avser omhändertagande
för samhällsvård, skall prövningen ske enligl den nya lagens regler om
beredande av vård. Andra beslut prövas enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna innebär bl.a. atl
beslut om omhänderlagande för samhällsvård skall underställas länsrättens
prövning i enlighel med bestämmelserna i 24 S BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har fråga om omhändertagande för
vård efler underställning kommit under rätlens prövning efter den nya lagens
ikraftträdande, skall behovel av vård prövas enligl de grunder som anges i LVU.
Beslut om förebyggande åtgärder som har fatlals före den nya lagens
ikraftträdande och som därefter efter besvär kommer under rättens prövning, bör
avgöras enligt BvL:s regler. Oavsett vilken lag som blir tillämplig i fråga om
grunderna för åtgärderna eller vården, skall dock i fråga om åtgärdernas eller
vårdens genomförande BvL:s regler gälla fram lill den Ijuli 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>609</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagmmmel har gjorts de ändringar
som följer av LVU. Hänvisningarna till BvL har ersatts med en hänvisning till
bestämmelserna om vård med stöd av LVU. Del förhållandel atl någon motsvarighet
till bestämmelserna i 26 § BvL om förebyggande åtgärder inte har tagits in i
LVU bör inte leda lill en restriktiv tillämpning av 1964 års lag. Den principen
bör även framdeles upprätthållas atl de insalser som kan ges inom
socialtjänsten bör ges företräde framför påföljd för brolt av unga i åldrarna
15-18 år. Kan den unge genom socialnämnden och föräldrarnas försorg ges de
omsorger som han behöver, bör åtal som regel kunna underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 I S i dess nuvarande lydelse används
uttrycket tillrättaförande. Uttrycket, som återfinns i 25 8 BvL men inte i
LVU, för tanken till atl de insatser som ges inom socialtjänsten också primärt
skall tillgodose samhällsskyddet. De åtgärder som skall vidtas inom
socialtjänsten syftar emellertid till att lillgodose den unges behov av vård
eller andra omsorger och kan bara indirekt fylla en funktion i fråga om
samhällsskyddet. Åtalsprövningen har därför i stället anknutits till frågan om
vilka åtgärder som kan antagas vara lämpligast för den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ändring som har föreslagits i 1
8 bör, som lagrådet har anfört, föranleda att i 3 S första stycket orden
"för hans tillrättaförande" byts ut mot "för honom".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagmmmel innehåller i sin nuvarande
lydelse en hänvisning lill bestämmelsema om åtalsunderlåtelse i 698 BvL och 57
S NvL. Eftersom berörda bestämmelser om vård enligl NvL upphör att gälla vid
ikraftträdandet av SoL, har hänvisningen till NvL utgått. Till 6 8 har
samtidigt överförts en motsvarighet till den åtalsregel som nu finns inlagen i
69 8 BvL. Vidare har i andra meningen uttrycket "den som har ansvaret för
vården vid hemmet" efler mönster av 18 8 LVU ersatts med "den som
förestår vården vid hemmet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen skall träda i kraft den I
januari 1981. Enligt övergångsbestämmelserna till LVU skall i fråga om
samhällsvård som har beslutats före den I januari 1981 BvL:s bestämmelser gälla
under en övergångstid av sex månader. Det innebär bl. a. att BvL:s
bestämmelser om vård vid ungdomsvårdsskola kommer att gälla under denna
övergångstid. I konsekvens härmed bör bestämmelserna i 69 8 BvL gälla i fråga
om åtalsprövning för brott som har begåtts av elev vid ungdomsvårdsskola före
den 1 juli 1981. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>39
Riksdagen 1979180. I saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>610</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966: 293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. (4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rubriken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen föreslås få en ny rubrik. Lag
om psykialrisk vård i vissa fall. Sålunda ulgår ur den nuvarande rubriken orden
"beredande av sluien". Det har ansells vara av belydelse all la bort
begreppel "sluten", som ibland har vållal missförslånd. Begreppet har
uppfallals som elt uttryck för tvångsvård i slällel för vad del rätteligen
belyder, nämligen vård på sjukhus. Ordet "sluien" har därför också
fåll ulgå ur den följande laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ur I 'k första stycket föreslås
ulgå den del av a)-indikalionen som avser den som lill följd av beroende av
narkotiska medel uppenbarligen är ur slånd all räll bedöma sill behov av vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringen är en följd av den nya
intagningsbeslämmelse för missbmkare av alkohol och narkolika som föreslås i 2
8. Enligl den statistik som har redovisats i socialslyrelsens rapport
(Socialstyrelsen redovisar 1977:14) Lag om viss psykiatrisk vård. Förslag (s.
448) så skrevs del år 1975 ul 2 974 palienler som hade berelts värd enligl LSPV
med diagnosen Alkoholism. Samma år skrevs 391 palienler ut med diagnosen
Narkomani, missbruk av droger. Av palienlerna med diagnosen alkoholism hade 2
213 st. (70%) haft högst 29 dagars vårdtid. Av de älersläende 761 patienterna
skrevs 411 ul före två månaders vårdtid. På molsvarande säll vårdades 244 (62%)
av 391 narkomanipalienler mindre än en månad. Av de älersläende 147 palienlerna
skrevs 55 ul innan två månader hade gåll. Med hänsyn lill all den nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S lar sikle på alt från I S:ns tillämpningsområde skilja
ul de palienler som<br>
nu vårdas enligt de angivna diagnoserna kommer 1 S sannolikt alt få en<br>
begränsad tillämpning på missbrukare i framliden. Del finns dock ingel<br>
hinder mol alt tillämpa I S på missbruksfall. En djupt nedgången missbm<br>
kare som företer sådana psykotiska drag all han olvivelakligl måsle anses<br>
lida av psykisk sjukdom av sådan arl och grad som avses i 1 8 bör givelvis<br>
kunna tas om hand enligt 1 S, när förulsällningar därför föreligger i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 all synnerhet gäller delta om hans psykiska
skador har den karakiären all<br>
man redan från början måste räkna med all maximiliden fyra veckor för<br>
vård enligt 2 8 inte kommeratt vara tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsema i nuvarande ireilje
och jjärde styckenu har av redaktionella skäl förts till en ny 3 S (se nedan).
Samlidigl har rubriken närmast före 3 S salts närmast före 4 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen är ny. Den avser alt
uttrycka en frislående inlagningsgmnd vid sidan av dem som anges i 1 S.
Avsiklen med beslämmelsen är att klart markera alt en person som uppvisar den
behovsbild som beskrivs i para-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>611</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grafen
skall kunna beredas vård oberoende av egel samiycke. De kriterier som ställs
upp är </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-family:Verdana'>beroende av alkohol eller narkotika; 2. etl till
följd av beroendet trängande behov av avgiftning och annan psykialrisk vård i
samband med denna; 3. allvarlig fara för missbmkarens liv eller hälsa om vård
uleblir eller 4. allvarlig fara för annans personliga säkerhet eller hälsa om
vård uteblir. Sålunda skall kriterierna enligt 1 och 2 alltid föreligga och
dämtöver något av kriterierna enligt 3 eller 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Intagning enligt paragrafen kan endasi ske vid
beroende av alkohol eller narkotika. Begreppet narkotika bör definieras enligl
beslämmelserna i narkotikaförordningen (1962:704). Därmed faller bl.a.
thinnersniffning och sädana vanebildande läkemedel som av socialslyrelsen inle
har klassats som narkotika utanför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som har framgåll av kommentaren till I 8 tas
åtskilliga patienter in med stöd av I 8 under diagnosen alkoholism eller
narkomani. Dessa tillstånd har aUtså ansells kunna vara psykiska
sjukdomstillstånd av sådan art och grad att vård enligl LSPV är oundgängligen
påkallad. Della överensstämmer också med motivullalanden till bestämmelsen.
Det har emellertid salts i fråga säväl från läkarhåll som från patienthåll, om
detta synsätt är rikligl. Åsiktsskillnaderna har bl. a. ansetts avspegla sig i
en ojämn tilllämpning av lagen mellan olika sjukhus och olika läkare när det
gäller användningen av dessa diagnoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det råder emellertid inte någon avgörande
åsiktsskillnad om alt en person som uppvisar den sympiom- och behovsbild som nu
beskrivs i 2 8 bör kunna beredas vård oberoende av silt samiycke. Inte heller
anses det råda något tvivel om att det är en uppgift främst för psykiatrin att
möta de angivna behoven. Delta har kommil lill ullryck bl. a. i alt det har
ansetts alt det inte finns behov av atl inrätta någon särskild medicinsk
specialitet för gruppen beroendesjukdomar. Det har i stället ansetts alt
allmänpsykiatrin har och skall ha det primära vårdansvaret även för dessa
sjukdomar (se t. ex. SoU 1975/76:18 och 1976/77:24). Från dessa utgångspunkter
har det nu ansetts lämpligt att ta upp de kriterier som skall gälla för
intagning av missbmkspatienterna i en särskild beslämmelse vid sidan av I 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 2 8 anges nu i stället för begreppet
"psykisk sjukdom" begreppet "beroende". Med detta avses en
psykisk sjukdom eller störning som har framkaUats genom vanemässigl bmk av alkohol
eller narkotika och som har medfört atl missbrukaren har ett tvångsmässigl
behov av medlen i fråga och inte själv kan viljemässigl styra sitt begär.
Härutöver anges vilka följder beroendet skall ha medfört för all kunna motivera
intagning med stöd av beslämmelsen, nämligen elt trängande behov av avgiftning
och annan psykiatrisk vård i samband med denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom missbmksvården brukar man skilja mellan
begreppen lillnyktring och avgiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillnyklring är det tillstånd som föreligger under
den tidsperiod som går åt för atl elt rus skall klinga av. Ell alkoholrus går i
regel över inom loppet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>612</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av ell antal timmar och lillnyktringen omfallar i varje
fall inle mer än högsl etl dygn. Det är detla tillstånd som kan ge anledning
till omhändertagande under högsl ålta limmar enligl lagen (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer m. m. (LOB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del efler lillnyklringen
kvarslår kroppsliga eller psykiska sympiom, som är betingade av missbrukel,
föreligger del elt behov av avgiftning. Denna kan beroende på lyp av missbruk,
missbmkels längd och omfallning saml individens biologiska disposition la
olika lång tid: ibland några dagar, vanligen 1-2 veckor och i vissa fall upp
till några veckor. I praktiken kommer avgifiningen ofta all inledas redan
under lillnyktringsperio-den, vilkel inle rubbar den principiella skillnaden
mellan avgiftning och lillnyktring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl 2 S skall kunna lillämpas skall del alltså
föreligga etl behov av avgiftning. Della föruisätter ell medicinskt
beroendeförhållande. Den som I.ex. i samband med regelbundel veckoslulssupande
får ell behov av tillnyklring men inle av avgiftning omfallas alliså inle av
denna paragraf. Enbart del förhållandet alt en patient utgör en fara för sig
själv eller andra är således inle lillräcklig grund för inlagning eller
kvarhållande enligl 2 8. Hos vissa missbrukare kan del ha uppkommil psykiska
komplikationer av den arl all inlagning enligl I 8 blir aktuell. Della kan </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. gälla i vissa fall av delirium
iremens och andra alkoholpsykoser. Del hindrar givelvis inte att en deliriös
eller dement missbrukare, som samtidigt har ell trängande behov av avgiftning
och annan psykialrisk vård i samband med den kan las in med slöd av 2 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under avgiftningsfasen brukar
missbrukaren drivas av etl starkt begär efter de medel som missbruket omfatlar,
abstinenssymptom. Oftast föreligger det belydande såväl kroppsliga som
psykiska symptom, som upplevs plågsamma. För att avgifiningen skall kunna
genomföras framgångsrikt krävs del därför all missbrukaren förmås alt slanna
kvar på en vårdinstitution under avgiflningsperioden och alt han får medicinsk
hjälp att lindra obehagliga sympiom. Risken för komplikationer minskar om man
sälter in medicinsk behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I avgiftningen ingår inslag som delvis
kan ses som relativt tekniska och behandlingsinsatser som är i huvudsak
renodlat farmakologiska. Emellertid är de psykiska symptomen ofta slarkl
dominerande och del fömlsälts all dessa möls och lolkas på ell rikligt säll.
DeUa är nödvändigl dels för all så långl som möjligt undvika Ivångsinslag i
behandlingen, dels för all skapa bäsla möjliga förutsäitningar för alt hjälpa
missbmkaren lill motivation för mera långsikliga behandlingsinsalser. Dessulom
finns som en av orsaks-faklorerna bakom missbrukel ofta någon form av psykisk
reaktion eller störning. För all känna igen dessa och ge adekval behandling
krävs del psykialrisk kompetens. Delsamma gäller när del lill missbmkel finns
psykiairiska komplikafioner, vilkel inle är ovanligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl vårdbehovel i 2 8 har angelts vara avgiftning och
annan psykialrisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>613</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vård i samband med denna är alliså en metod all konkrel
beskriva vilken behandling de avsedda missbruksgrupperna normall behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De psykiairiska arbelsmeloderna bör
kännelecknas av all medicinska, psykologiska och sociala faktorer på ell
likvärdigl sålt integreras i behandlingsarbelel. De sociala
bakgrundsfaktorerna och den sociala ulslölningen av missbmkare mofiverar all
man redan inom ramen för avgiftningen och den psykiatriska behandlingen i
anslutning lill denna påbörjar etl sociali ulrednings- och behandlingsarbele.
Della anses vara synnerligen vikligl för all mofivera missbrukaren lill
forlsall rehabililering efter del alt behandlingen med slöd av 2 8 har avslulals.
1 begreppel annan psykialrisk vård avses alliså ingå även ell motiverande
behandlingsarbele. Della har belydelse också för den vårdbehovsprövning som
skall ske enligl 9 8 andra slyckel och enligl uiskrivningsregeln i 16 8 andra
slycket. 112 8 föreskrivs en skyldighel för överiäkaren atl skyndsaml
underrätta socialnämnden om en patient som bereds vård med stöd av 2 S behöver
slöd och hjälp av socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått redan av
kommenlaren till 1 8 har de hittillsvarande vårdtiderna för flertalel
missbrukare inle översfigit en månad. Av 16 8 lagförslaget framgår all den vård
som bereds dem som las in enligl 2 S inte skall få pågå mer än i högst 4
veckor. Av 16 8 framgår också all om behovel av psykialrisk vård upphör
lidigare, så skall pafienten skrivas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i denna paragraf har
delvis förls över från nuvarande 1 8 Iredje och fjärde slyckena och 2 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 förslu stycket har tillagts ett
nytt led enligt vilket vård enligl lagen i den mån regeringen föreskriver får
beredas även på annan vårdinstitution än sjukhus, som drivs av staten,
landstingskommun eller kommun som ej tillhör landsiingskommun. För sådan
institution skall gälla vad som i lagen sägs om sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I undru stycket har öppnats en
möjlighet för regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer all uppdra ål
annan läkare än överläkare eller bilrädande överläkare att fullgöra de
uppgifter som enligl lagen ankommer på överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syfiet med de tillagda
beslämmelserna är all när del från vårdsynpunkl är lill fördel för patienterna
kunna bereda dessa vård på andra enheter inom sjukvårdsorganisationen än på
psykiatriska sjukhus eller kliniker ulan alt för den skull eftersätta
rättssäkerheten eller vårdkvalitén. Genom beslämmelserna ges också möjlighet
all föreskriva att vid t. ex. elt behandlingshem, som inle är alt anse som
sjukhus, ändå skall få beredas vård enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De patientgrupper som
bestämmelserna främst tar sikle på är de som i och för sig behöver vård enligt
lagen men ändå inte har behov av alla de vårdresurser som de psykiairiska
klinikerna kan erbjuda. Hit hör vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>614</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gmpper
av äldre, gravt demenia patienter, som anses kunna beredas vård på elt sjukhem
för psykiskt sjuka. Vidare förutsätts det att de palienler som bereds vård med
slöd av 2 S efler den inledande avgiftningsfasen på en psykialrisk klinik, i
vissa fall skall kunna ges den fortsatta psykiatriska behandlingen på t. ex.
etl behandlingshem, som har godkänls för ändamålet. Överföringen kan i sådant
fall ske med iakttagande av 10 5, enligt vilken intagningsbeslut enligt 8 S
eller, beslut om fortsall vård enligl 9 8 skaU äga fortsall gihighel, om
paiienlen förs över lill annal sjukhus utan all ha skriviis ul enligl 16 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. Såväl när sjukhem som när annan
vårdinrättning används för vård åt palienler, med slöd av denna lag, måsle en
särskild läkare utses att fullgöra överläkarens skyldigheter och befogenheler
enligt lagen. Uppdragel lämnas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
av annan myndighet. Den myndighel som avses är socialstyrelsen. Det fömtsätts
atl uppdragel att utöva överläkarens åligganden ges ål läkare med motsvarande
medicinsk kompetens, dvs. specialistkompetens i psykiatri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Försto och undru styckenu har sin motsvarighet i
nuvarande 3 S. Ändringama i förhållande lill 3 S i dess gällande lydelse
föranleds av förslaget om atl ansökan från vissa särskill angivna behöriga
sökande skall avskaffas som förutsätlning för inlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inlagning skall i stället äga rum med stöd av vårdintyg.
Vårdintyget kommer därför att utgöra den formella grunden för intagningen i de
lidigare ansökningsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtidigt som bestämmelserna om ansökan om
inlagning tas bort försvinner också en regel i nuvarande 6 8 andra styckel,
som anger atl den som får göra ansökan om intagning också får föranstalta om
läkamnder-sökning för att erhålla vårdintyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. Risken för missbruk av möjligheten
att föranstalta om läkamndersökning måsle beiraktas som ringa. Del har efter
förslag av lagrådet ändå ansetts kunna vara av värde atl i lagen ta in en
beslämmelse om alt undersökning för utfärdande av vårdintyg får företas endast
när det finns skälig anledning till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När kravet på formell ansökan faller bort, kommer
ett ärende om intagning enligt lagen i stället att anhängiggöras genom att
vårdintyget kommer in till sjukhuset. I själva ingivandet av vårdintyget måste
därvid anses ligga också en ansökan om intagning. För atl säkerställa att en
vårdbehövande kommer under vård enligt lagen har det efler förslag av lagrådet
i ell nytt fiärde stycke lagits in en regel, som ålägger undersökningsläkaren
atl se till all vårdintyget kommer in lill det sjukhus där intagning skall ske.
Den innebär alltså i första hand att läkaren skall förvissa sig om att någon är
beredd att ge in vårdintyget till sjukhus. Finns det ingen sådan person, blir
läkaren själv skyldig all ge in inlygel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>615</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Delta innebär dock inle all läkaren ensam är
ansvarig för att paiienlen kommer under vård. Enligl 3 S SoL skall kommunen
(socialnämnden) ha del yllersla ansvarel för all den enskilde får den vård som
han behöver. Av della följer också en skyldighel för nämnden all ta initiativ
till läkarundersökning enligt denna lag, t- ex. när en missbrukare behöver
vård enligl 2 S och inle själv söker sådan vård. Nämnden är ocksä skyldig att
se till alt vårdinlygel kommer in lill sjukhus. Även polisen får anses ha
motsvarande skyldighel att göra en läkare uppmärksam på alt det kan finnas
behov av vård med stöd av lagen (2 8 polisinslruklionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del finns f n. inga bestämmelser som ålägger läkare
all göra undersökning för all i särskild ordning ulfärda värdinlyg. Frågan om
atl införa en sådan skyldighel för vissa läkare i allmän Ijänsl kommer all las
upp i annal sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I del nya undru stycket ges besiämmelser om vad
värdinlyg skall innehålla i fall som avses i 2 S. Av beslämmelsen, som lill
sin ulformning svarar mot första slycket, framgår att inlygel skall innehålla
dels uiialande all del föreligger sannolika skäl för all förhållandena är
sådana som anges 12 8, dels en redogörelse för de omsländigheier i övrigl som
föranleder vårdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del till lagrådel remitterade lagförslaget innehöll
även etl nyll tredje stycke. Bestämmelserna i della avses nu - efter ell
påpekande av lagrådet - i stället få sin plats i en verkslällighetsförordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt första stycket i dess nya lydelse skall
behörighet all utfärda vårdintyg i fortsättningen endasi tillkomma legitimerad
läkare. Läkare under utbildning skall således inle vidare kunna ulfärda
vårdintyg. Skärpningen av kompetenskravet bör ses mol bakgrund av bl. a. alt
ansökningsförfarandet avskaffas och att i vissa fall läkare som har utfärdat
vårdintyg också skall kunna besluta om intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Från kravet på legitimation bör emellertid kunna
göras undantag om särskilda skäl föreligger. Dispens bör liksom f n. meddelas
av socialslyrelsen. Dispensmöjlighelerna avses i första hand gälla utländska
läkare som tjänstgör i Sverige och som kan anses medicinskt kompetenta att
ulfärda vårdintyg. Därutöver kan i vissa vakanssituationer dispens medges för
I.ex. AT-läkare. Socialstyrelsens dispens behöver inle avse viss läkare.
Paragrafens lydelse ger möjlighel till generell dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 tredje stycket föreslås ett par ändringar i
nuvarande bestämmelser om förbud mol atl godla vårdintyg för intagning när
intyget har uifärdals av läkare vid sjukhusel. Beslämmelsen har omformulerats
så all den gäller också inlyg från annan läkare än den som tjänstgör inom den
psykiatriska vården. Skälet härtill är atl enligt förslaget möjligheterna skaU
vidgas att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>616</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bereda
vård även vid sjukhem och annan vårdinrättning (se kommenlaren lill 3 S).
Samlidigl blir del möjligt alt godta vårdintyg för inlagning på annan klinik än
den där den läkare tjänstgör som har ulfärdal intyget. Kravel på belydande
olägenhet för alt intagning i dessa fall skall få ske på det sjukhus där
läkaren tjänstgör har alltså tagits bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Av nuvarande bestämmelser anses följa att en
patient som vårdas frivilligt enligl SjvL:s bestämmelser inte kan föras över
till vård enligt LSPV utan alt patienten först har skrivits ut och lämnat
sjukhusel. Detta har ibland medfört aUvarliga negaliva konsekvenser för vården.
För att elt smidigare förfarande skall bli möjligt i dessa s. k.
konverteringsfall har en särskild bestämmelse tagits in i fjärde stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt denna får undantag göras från tredje
styckets förbud mol intagning vid samma klinik där den läkare som har utfärdat
intyget är verksam. Skulle det uppslå betydande olägenhet att anlila annan
läkare för aU utfärda vårdintyg belräffande patient som bereds psykiatrisk vård
frivilligt enligt SjL:s bestämmelser, kan den läkare som vårdar patienten själv
utfärda intyg. I så fall skall emellertid psykiatriska nämnden pröva behovel av
fortsatt vård - se 9 8 tredje slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som närmare framgår av 16 S andra slyckel skall en
patient som bereds vård enligt 2 8 skrivas ut senast fyra veckor efler dagen
för intagnings-beslutet. Visar det sig vid utgången av denna tid eller annars
att patienten behöver beredas vård med stöd av 1 8, skall de bestämmelser som i
övrigl gäller vid beredande av vård med stöd av denna lag iakltas. Del innebär
bl.a. att nytt vårdintyg skall utfärdas och nytt intagningsbeslut meddelas.
Även för detta fall har det öppnats en möjlighet för läkare på den kUnik där
patienten vårdas att utfärda vårdintyget. Även här skall behovet av fortsatt
vård med stöd av lagen prövas av psykiatriska nämnden i enlighet med
bestämmelserna i 9 8 tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 6 8 sista stycket i den nu gällande lydelsen
skall bestämmelserna i 4 och 5 88 förvaltningslagen (FL), som gäller jäv, inte
äga tillämpning i ärende om utfärdande av vårdintyg. Anledningen härtill är alt
strängare regler i detta sammanhang inte har ansetts böra gälla för läkare i
allmän tjänst än för andra läkare. I förarbetena tiU FL (prop. 1971:30 s.
629-630) uttalades att med denna lösning inte var sagt att det är lämpligt att
en läkare utfärdar vårdintyg beträffande en nära anhörig. En läkare borde över
huvud taget helst avstå från atl utfärda vårdintyg, om förhållandena var sådana
att han kunde misslänkas för bristande objektivitet. Detta gällde lika mycket
läkare i allmän tjänst som annan läkare. Del ansågs lämpligast att läkaren
fritt fick ta ställning i denna fråga under beaktande av omständighetema i det
enskilda fallet och utan att vara bunden av FL:s regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som har framgått av vad som har sagts tidigare
kommer vårdintyget i och med atl beslämmelserna om ansökan utgår ur lagen att
få en annan rättslig betydelse. Det föreligger främst med hänsyn härtill inte
längre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>617</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillräckliga skäl atl undanta läkare i allmän tjänst från
bestämmelserna i 4 8 FL. Givelvis bör inte heller läkare i enskild Ijänsl vara
undaniagen från jävsbestämmelserna. Som framgår av 5 S FL innebär detla ingel
hinder mol all läkaren, även om jäv emol honom föreligger och annan läkare inte
kan uppbringas, i akula fall utfärdar vårdintyg. Om så sker skall dock
bestämmelsen i 9 8 tredje slycket andra punkten iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt paragrafens nuvarande
lydelse kan polismyndighet i vissa fall omhänderta den som sannolikt lider av
psykisk sjukdom och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv. 1
del lill lagrådel remitterade lagförslaget anfördes bl.a. atl paragrafen inle
skulle vara lillämplig på missbmkare av alkohol eller narkotika som behöver tas
om hand för vård med stöd av 2 S. Som skäl angavs atl bestämmelserna i LOB fick
anses ge lillräckliga möjligheler i delta hänseende. Lagrådet har i siu
yllrande över förslaget anfört bl. a. att LOB medger omhänderlagande endasi av
den som pålräffas på eller i anslulning lill allmän plals. Även i fråga om den
som anträffas på enskill område har polisen vissa möjligheler all ingripa som
elt led i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessa möjligheter, anför lagrådel,
läcker dock inle alla situationer då en missbmkare, som skulle kunna beredas
vård enligl 2 S, utgör en omedelbar fara för annans personliga säkerhel eller
eget liv. Mot bakgrund härav bör enligt lagrådet möjlighel finnas till
omhändertagande genom polisen även i fråga om missbrukare enligl 2 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafens,/ör5/fl och andra
siycken har nu utformats med beaklande av lagrådels synpunkter. Det innebär
alltså att polismyndigheten inte behöver göra annan bedömning av
sjukdomstillståndel i samband med ingripandel än all det sannolikl kan
föranleda vård med slöd av antingen 1 eller 2 S. Något behov av förenklat
vårdintyg i fråga om missbrukare som anses böra beredas vård enligl 2 § har
inle ansells föreligga. Andra stycket har ulformals med beaklande av delta. I
fråga om den enskilde polismannens befogenhet atl verkställa omhändertagande i
fall som avses nu finns bestämmelser i I S LTO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Femte stycket anger i sin nuvarande
lydelse att patient, som redan är intagen på sjukhus med stöd av denna lag och
som inte har skrivits ut därifrån, genast skall föras till sjukhuset, om
patienten i sådant fall inte omedelbart friges. I många fall kan patientens
tillstånd vara sådant att han omedelbart behöver beredas somatisk eller annan
vård. Det kan vara nödvändigt att polismyndigheten för patienten till ett
närbeläget sjukhus i avvaktan på att patienten kan föras till det sjukhus, där
den fortsalla vården skail ges. I den föreslagna nya lydelsen har föreskrivits
att det ankommer på polismyndighet att föranstalta om atl den vårdbehövande får
behövlig vård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1405>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>618</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringarna i paragrafens förslu
stycke föranleds av dels all ansökan har lagils borl som krav för inlagning,
dels den nya 2 S. Av den ändrade lydelsen följer atl intagande läkare inte får
falla etl inlagningsbeslul med åberopande av någon grund i I 8, om vårdintyget
hänvisar till 2 8, och omvänl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru stycket är nyll. Del ersäller
en motsvarande beslämmelse i nuvarande 5 8 första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fjärde slyckel är också nytt. Del
molsvarar vad som f. n. sägs i 10 8, nämligen atl den läkare som har ulfärdal
vårdinlygel inle också får falla beslul om inlagning. Från denna huvudregel
görs undanlag för de konverteringsfall som regleras i del nya fjärde styckel
av 6 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket avser patienter som
bereds vård med slöd av I 8. Det innebär all den överiäkarprövning, som nu
skall ske senast tionde dagen efter dagen för intagningen och i vissa fall
försl på femtonde dagen, i stället alltid måsle göras senast på åttonde dagen
efter intagningsbeslulei. Det fömisätts därvid att inlagningsbeslul och
intagning som regel sammanfaller i liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket avser patienter som
bereds vård med stöd av 2 8. Med hänsyn till den korta vårdtid som är avsedd
för dessa och till alt frågor som rör dem i övrigt skall handläggas särskill
skyndsamt, föreskrivs här att överläkaren skall göra sin prövning enligt
paragrafen senast på fjärde dagen efter intagningsbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av motiveringen
till 2 8 är avsikten att missbmkare som bereds vård med stöd av den
bestämmelsen skall kunna bli föremål för psykialrisk vård i form av bl.a.
motivationsbehandling för att därigenom öka möjUghelerna till en fortsatt vård
i frivilliga former. Denna behandling bör självfallet sältas in så snarl som
möjligt och redan under den pågående avgiftningen. Som också har framgått av
motiveringen till 2 8 kan avgiftningen ibland vara avslutad efter en myckel
kort lid. Atl själva avgiftningen är slutförd behöver emellertid inle innebära
att det beroende av miss-bmksmedlet, som har medfört avgiftningsbehovet, har
upphört. Delta tillstånd kvarstår inte sällan en längre tid och missbmkaren
måste alltså allijäml anses ha ett psykiatriskt sjukvårdsbehov. Det måste för
dessa fall finnas uirymme alt bereda patienten fortsatt psykiatrisk vård med
slöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av detta skäl används här begreppet
psykiatrisk vård som ett samlingsbegrepp för den vård som kan vara aktuell:
fortsatt avgiftning i kombination med motivalionsbehandling men också om det
är önskvärt annan psykiatrisk vård, I.ex. i form av motivalionsbehandling,
enbart. Uttrycket "behov av" avser här atl erinra om att prövningen
bör göras med iakttagande av de rekvisit som anges i 2 8, nämligen att
utebliven vård skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>619</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebära allvarlig fara för missbrukarens eget liv eller
hälsa eller för annans personliga säkerhet eller hälsa. Av de skäl som här har
redovisats har även utskrivningsregeln i 16 8 andra styckel gells en
motsvarande ulformning. Även i detta sammanhang bör erinras om atl enligt 16 S
andra slycket får vård med slöd av 2 S aldrig pågå längre än i fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje stycket reglerar de fall då
den psykiairiska nämnden skall ersälla överläkaren i hans prövning enligl 9 S.
Det rör sig om tre silualioner: I. om vårdinlygel har utfärdats av läkare vid
samma klinik eller icke klinikinde-lade sjukhus där sedan intagningen har
skett; 2. om jäv har förelegat i samband med utfärdande av vårdintyget eller i
samband med intagningen; 3. om överläkaren själv har utfärdat vårdintyget eller
om han annars är jävig vid 9 S-prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu punkten. Föreskriften gäller
de fall som avses i 6 S fjärde slyckel. Den gäller alltså bäde i fall då två
olika läkare har svarat för vårdintyg och inlagningsbeslul om de är verksamma
inom samma klinik eller sjukhus som inte är klinikindelat, och i fall då en och
samma läkare med stöd av 8 8 fjärde stycket har svarat för intyg och
inlagningsbeslul. Har däremot en läkare vid en annan klinik än
intagningskliniken utfärdat vårdintyget, gör överläkaren prövningen enligt 9 8
på vanligl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra och tredje punkterna.
Jävsreglerna i FL gäller såväl för den läkare som utfärdar vårdintyg som den
som beslutar om intagning. Enligl 5 8 FL kan läkare, även om han är jävig,
vidta åtgärd som inte utan olägligt uppskov kan ombesörjas av annan. Därmed
avses alla åtgärder som hör till ärendels handläggning. Om läkare som var jävig
har utfärdat vårdintyg eller beslutat om intagning beträffande en patient som
var i elt akut behov av vård skall nämnden i stället för överläkaren pröva om
del föreligger behov av vård med stöd av lagen. I konsekvens med detla skall
nämnden i stället för läkaren göra den prövning som avses i första stycket, om
överiäkaren själv har utfärdat vårdintyget eller om jäv föreligger mot honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Atl del har förelegat en situation
som skall föranleda nämndprövning enligt 9 8 bör stå klart för överläkaren vid
intagningstillfället eller kort därefter. Han måste alltså genast underrätta
nämnden om detta. Närmare föreskrifter om underrättelseskyldighet bör ges som
verkställighetsföre-skrtfter. Skulle överläkaren i tiden mellan intagningen och
den dag då nämnden har att göra 9 S-prövning finna att patienten inte längre
behöver beredas vård enligt lagen, bör han skyndsamt underrätta nämnden också
om detta. Det får därefter bli nämndens sak att bedöma om nämndprövningen
behöver tidigareläggas. Överläkaren kan i avvaktan på nämndens prövning, om så
finns lämpligt, meddela elt beslut enligt 14 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelse i 10 8 har
utgått. Förbudet för överiäkaren atl beslula om intagning och göra 9
8-prövningen när han själv har utfärdat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>620</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdintyg kan nu i stället utläsas redan i 8 8 fjärde
stycket resp. 9 8 andra styckel. Under 10 8 tas nu upp den regel som f. n.
finns i 11 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen molsvarar vad som f.
n. sägs i 12 8 LSPV. För alt det inte skall behöva uppslå något missförstånd om
atl det endasi är påföljden överiämnande till sluten psykialrisk vård enligl 31
kap. 3 S brottsbalken som avses i bestämmelsen, så har lagrummet i brottsbalken
angetts i slällel för ordel "sluien".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värd med slöd av 2 S av personer
som är beroende av alkohol eller narkolika kommer som regel att vara endasi under
en kortare tid. Oflasl behöver paiienlen forlsall behandling som är inriktad på
antingen medicinsk eller social rehabililering eller båda delarna. Somjag har
sagl tidigare skall den vård som ges enligt 2 8 också kunna innehålla
behandling i syfte all motivera patienten till fortsatt vård i frivilliga
former. Del är angelägel atl insalserna samordnas på etl sådant sätl att
socialtjänsten så snart som möjligt tillsammans med patienten kan planera den
behövliga eftervården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förevarande lagrum föreskrivs att
överläkaren eller den han har bemyndigat skall underrätta socialnämnden om
patienten har behov av stöd och hjälp genom socialtjänsten. Sådan underrällelse
skall med hänsyn till den relativt korla vårdtiden lämnas utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har inte ansetts nödvändigt att
kräva atl patienten skall lämna sitt medgivande. Ofta befinner sig för övrigt
patienten i det inledande avgift-ningsskedel i ett sådant tillstånd att hans
samtycke inte kan inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ankommer på överläkaren alt
avgöra behovel av socialnämndens eflervårdsinsatser. Han kan emellertid
överlåta uppgiften på annan. Det kan t.ex. vara lämpligt att den för vården
direkt ansvarige läkaren får avgöra behovet av kontakter med socialtjänsten.
Uppgiften kan även läggas på en psykolog eller en kurator vid sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan socialnämnden har fått
kännedom om patientens behov av stöd och hjälp, skall nämnden enligt
förevarande lagrum efter samråd med läkaren och tillsammans med patienten
upprätta en plan för den eftervård som bedöms nödvändig. Detta avses innebära
att planen kan innehålla förslag inte bara om sociala stödåtgärder utan även om
fortsatta medicinska vårdinsatser. Föreskriften atl behandlingsplanen skall
upprättas tillsammans med patienten, betyder att planeringarbetet inte får ske
över huvudet på honom eller henne. Vill patienten inte aktivt medverka i
arbetet, kan han dock inte tvingas till det. Planen får då göras med hjälp av
del material som slår till buds och presenteras för patienten, som kan anla
eller förkasta de förslag som planen innehåller. Eftervården kan ju endast ske
i samförslånd med patienten. Planen bör med tanke på den begränsade tid som
patienten kan vårdas med stöd av lagen upprättas snarast möjligt. 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>621</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget har angells atl den skall upprättas inom en
vecka från underräilel-sen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden bör kunna delegera
uppgiften all planera eftervården på tjänsteman vid socialförvaltningen. Den
socialnämnd som avses är nämnden i patientens hemkommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen i del nuvarande u/jra
slyckel om vem som får besluta om lillslånd för paiienlen alt vislas på egen
hand utanför sjukhusområdel har ulgåll. I slällel har lagils in en hänvisning
till molsvarande bestämmelser om utskrivning i 17 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom elt nytt fiärde stycke har
öppnats möjlighel för överiäkaren atl delegera sin beslutanderätt i alla
ärenden som avser rält för patienten att på egen hand vislas ulom
sjukhusområdel lill annan läkare vid sjukhuset. Rälien alt delegera har därvid
utvidgats även på det sällel alt delegationen inte behöver avse viss patient.
Om del belräffande viss palienl finns anledning all begränsa delegationen, kan
överläkaren göra nödvändiga förbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har ansells Iveksaml om
förevarande paragraf i den nu gällande lydelsen ger överläkaren räll all överlåla
på annan att svara för granskning av brev m. m. Då överläkaren på grund av
lidsbrisl och av andra skäl ofta inle själv kan svara för granskningen, har det
genom ett tillägg i bestämmelsen gjorts klart att överläkaren får bemyndiga
annan alt sörja för den behövliga granskningen. Detta innebär emellertid inte
alt överläkaren kan överlåta på annan alt besluta om granskning av patientens
brev alls skall ske. Rätlen alt uppdra ål annan alt svara för granskningen
avser enbart den verkställighet som följer av överläkarens beslul om
granskning. Sådanl bemyndigande kan ges annan läkare, psykolog, kuralor eller
annan lämplig person som är anställd vid sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt undru slycket skall handling
ställd lill vissa myndigheler vidarebefordras utan granskning. Till de
handlingar som nämns där har fogals handling som är slälld till offentlig
försvarare. Detta stämmer överens med bestämmelserna i 9 § första stycket lagen
(1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl., där del anges atl brev
till patientens offentiige försvarare inle får granskas eller kvarhållas.
Vidare har tillfogats hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd. Enligl förslag i
prop. 1978/79:220 skall denna frislående nämnd ersälla den nuvarande
medicinalväsendels ansvarsnämnd - som åren del av socialslyrelsen - den 1 juli
1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del förekommer relalivi sällan alt
det meddelas beslul att kvarhålla en handling. I de fall överiäkaren finner all
del finns skäl för kvarhållande är del från rättssäkerhetssynpunkt angeläget
att prövningen görs av nämnden. 1 etl nytt femte stycke av förevarande
paragraf föreskrivs därför att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1413>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>622</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslul om all kvarhålla handling skall fallas av
psykiairiska nämnden efler framslällning av överläkare. Omsländighelerna kan
vara sådana all nämndens beslul inle kan avvaklas. Överiäkaren har därför
gells räll att interimistiskt la handlingen om hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av 2 8 får som
framgår av del nya andra styckel pågå längst fyra veckor. Själva
avgiftningsskedet kan ha ganska kort varaktighet. Som har ulvecklals närmare
vid kommenlaren lill 2 8 kan del ändå finnas ell behov av fortsalla
psykiatriska vårdinsatser efter avgiftningen för att förhindra etl fortsall
missbruk. Insikten om delta har i viss mån kommit till utlryck i den medicinska
indikationen i nuvarande I S LSPV, som omfatlar dem som lill följd av sitt
beroende av narkotiska medel uppenbariigen är ur stånd att rält bedöma sitt
behov av vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 2 S och 9 8 andra styckel har
angetts att fortsatt psykiatrisk vård med stöd av lagen kan komma i fråga även
sedan patienten har avgiftats. Efter det avgiftning har skell kommer
tyngdpunkten alltmer atl förskjutas mol ell behov av psykialrisk vård i form av
motivalionsbehandling kombinerad med en karlläggning av behovet av sociala
slöd- och hjälpinsalser. Andra stycket har fått den föreslagna utformningen
efter påpekande av lagrådel. Därvid har även första styckel genomgått en viss
justering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den längsta vårdtiden har bestämts
lill fyra veckor. Om patienten efter denna lid skulle behöva fortsatt sjukvård,
får detta tillgodoses i frivilliga former enligt SjvL:s allmänna bestämmelser
eller evenluellt genom konvertering till vård med slöd av I 8 LSPV. Den nära
samverkan mellan sjukvård och socialvård som de föreslagna reglerna förutsätter
har behandlats vid 12 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den angivna vårdtiden i 2 S-fallen
är som har framgått en maximitid. Om fömtsättningar för fortsall vård inte
längre föreligger, skall vården givetvis avslutas redan dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden kan f n. skriva ul en
patient enligt 16 8 företrädesvis i vissa i andra styckel särskill angivna
fall. En prövning i nämnd av andra ärenden än som anges i andra slyckel
föruisäller således atl ärendet har förts till nämnden genom besvär eller att
frågan om uiskrivning har hänskjutits till nämnden med slöd av 17 8 första
stycket. Genom det föreslagnai/ärJe stycket vidgas nämndens kompelens lill en
generell räll att besluta om uiskrivning. Det innebär således alt nämnden kan
la upp elt ärende till prövning om del genom anmälan lill nämnden eller på annat
sätt har kommil till nämndens kännedom alt sådana omständigheter föreligger
beträffande en patient, atl det kan övervägas om han skall skrivas ul.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>623</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ändringen i undru slyckel har gjorts för alt
klargöra alt överiäkarens skyldighel omfallar föruiom paiienlen själv även dem
som annars får ansöka om utskrivning av patienten och att skyldighelen gäller
även genlemol palienl som är ulskriven på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt tredje stycket är nämnden f n. inle skyldig
atl pröva en ny ansökan om utskrivning förrän Ire månader efter del att den
lidigare ansökan prövades. Tiden föreslås nu bli förkortad till en månad.
Skälet till della är främst all en palienls tillstånd kan förbällras mycket
snabbi i.ex. genom medicinering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är önskvärt all paiienlen så snarl som möjligt
kan lämna sjukhusel för alt undvika negativa följder av den institutionella
vården. Samtidigt står del klarl att en uiskrivning kan medföra avsevärda
svårigheier för patienten. Del kan vara svårigheter av såväl social som
medicinsk art, som t.ex. risk för återfall om patienten inle sköter sin
medicinering. Mol den angivna bakgrunden har möjlighelerna utvidgats atl
använda uiskrivning på försök. I de fall en stegvis utslussning i samhällel
bedöms vara nödvändig bör således försöksulskrivning kunna användas för all
minska liden för sjukhusvislelsen och för all i ell tidigt skede Iräna
paiienlen all klara sig ute i samhället utan del ständiga stöd som en vistelse
på sjukhus innebär. Det står klart att en vidgad användning av
försöksutskrivning ställer större krav pä den öppna vårdens resurser. I
lagrummel har angetts atl patienten får skrivas ut på försök och beredas
fortsall vård utanför sjukhusel, om särskilda skäl föreligger och del inle
medför fara för honom själv eller annan. Som framgår av della skall vården
alllid inledas på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vård som bereds med slöd av 2 S skall inle i någol
fall kunna pågå längre lid än fyra veckor. Beslämmelserna om försöksutskrivning
har därför inte ansells böra gälla den som bereds vård med stöd av della
lagrum. Delta framgår av atl i första slyckel hänvisning endasi görs lill I 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del har förekommit atl palienler har varil
utskrivna under lång tid utan att de samlidigl har undergått en behandling som
har moliveral denna vårdform. I undru slycket har reglerna skärpts för hur
länge en försöksutskrivning skall få pågå. Har patienten under en
sammanhängande lid av etl år varit utskriven på försök, bör patienten som regel
kunna skrivas ul från vård enligt denna lag. Omsländighelerna kan emellertid
vara sådana atl synneriiga skäl för fortsall försöksutskrivning föreligger. Del
kan I.ex. vara nödvändigl all konlroUera atl patienten följer de föreskrifter
som har meddelals i fråga om medicinering. 1 sådana fall skall fortsall
försöksulskrivning kunna besluias av psykialrisk nämnd för högst sex månader ål
gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>F. n. råder det oklarhel om huruvida en palienl,
som inle har skrivits ut slulligl, sedan liden för försöksutskrivning har löpt
ut ändå skall anses som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>624</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulskriven.
I förtydligande syfte har del i elt nyll tredje stycke tagils in den
beslämmelsen, alt om tiden för försöksutskrivning har gåll till ända utan att
föriängning har skell, skall patienten belraklas som ulskriven. Det får i
första hand anses ankomma pä överläkaren atl se lill atl lidsfristerna bevakas
och att försöksulskrivning föriängs när det finns skäl lill della. Sådan
konlakl bör hållas med paiienlen atl ell evenlueUt beslut om förlängning kan
förberedas i god lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I paragrafens sisto stycke har tagits in en
bestämmelse enligl vilken ansökan om utskrivning skall likställas med ansökan
om utskrivning på försök vid beräkning av tidsfristen i 18 8 tredje slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I konsekvens med förslaget i bl. a. 14 och 17 SS
har den ändringen gjorts i 20 S all överläkaren har tillagts en generell rätt
att överlåta på annan läkare vid sjukhuset atl besluta om ålerintagning. Skulle
överläkaren beträffande viss patient vilja förbehålla sig rätten all själv
beslula, kan han göra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 a S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det åligger överläkaren enligl 16 8 tredje stycket
att fortlöpande pröva om en patient behöver beredas fortsatt vård med stöd av
lagen. Det innebär emellertid från rättssäkerhetssynpunkt avgjorda fördelar om
psykiatriska nämnden därjämte, sedan viss tid har förflutit från det patienten
logs in för vård, prövar patientens behov av fortsatt vård på sjukhus med stöd
av lagen. 1 första styckel har del tagils in en bestämmelse som ålägger
överiäkaren alt snarast efter tre månader från den dag, då patienten logs in
för vård, anmäla till psykialrisk nämnd om läkaren anser alt patienten är i
behov av fortsatt vård pä sjukhusel. För all ge nämnden insyn i den fortsatta
vården av patienten skall det vidare enligt tredje stycket ankomma på
överläkaren atl på nytt göra sådan anmälan till nämnden var tredje månad sä
länge patienten värdas på sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I paragrafens undra stycke föreskrivs att nämnden,
om den efter överläkarens anmälan finner anledning att sätta i fråga dennes
bedömning av det fortsatta vårdbehovet, skall ta upp fråga om utskrivning
enligt 16 8 eller om utskrivning på försök. Resulterar nämndens prövning i atl
utskrivning inle skall ske, får beslutet överklagas av patienten enligt ett
föreslaget tillägg lill 22 S. Finner nämnden inle skäl att ta upp etl ärende
lill särskild behandling enligt andra stycket, får nämnden lägga överiäkarens
anmälan till handlingarna. Varken ell sådant beslut eller ett beslut att ta upp
ett ärende om utskrivning eller försöksulskrivning kan - som lagrådet har
påpekat - anses innefatta myndighetsutövning och är inte heller överklag-bart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överläkarens anmälningsskyldighet inskränker sig
inte lill sådana patienter beträffande vilka han själv är behörig atl fatta
beslut om utskrivning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>625</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ulan
gäller lika för alla palienler. Visserligen får nämnden anses ha skyldighel
all belräffande de palienler som avses i 17 8 andra slyckel, dvs. främsl de
domstolsöverlämnade, fortlöpande pröva frågan om utskrivning enligl
föreskriften i 16 8 iredje slyckel. Delta utesluter dock inle behovet av att
överläkaren även beträffande dessa patienter åläggs alt med jämna mellanrum
motivera varför enligt hans mening vården bör fortsätta. Hans skyldighet atl
uppmärksamma nämnden på att en domstolsöverlämnad patient bör skrivas ul
framgår redan av 17 8 Iredje slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tredje stycket har det föreskrivils en skyldighet
för psykiatriska nämnden att pröva besvär eller annan talan som förs
beträffande patient som vårdas med slöd av 2 8, dvs. missbruksfallen, senast på
fjärde dagen efter det all framställningen kom in till nämnden. Atl särskilda
regler har ansetts motiverade för denna grupp av palienler beror på den korla
vårdlid som är möjlig för dessa. Del utesluter emellertid inte atl alla besvär
eller framställningar från patienter skall behandlas så skyndsaml som möjligt
av nämnden (jfr 7 8 instruktionen (1966: 566) för utskrivningsnämnderna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av 34 8 kan nämnden avgöra ärende där
den korta tidsfristen måste iakttas med endast två ledamöter. Någon motsvarande
skyldighet för den centrala psykiatriska nämnden att pröva lalan från 2
S-patienter inom viss kortare tid har inte föreskrivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om den Qärde dagen infaller på en helgdag eller
vissa andra särskilt angivna dagar, så gäller lagen (1930: 173) om beräkning av
lagstadgad tid. Prövningen kan då få anstå till näsla helgfria dag. Det bör
dock poängteras alt i en sådan situation prövningen om möjligt bör ske redan
före helgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har den psykiatriska nämnden ersatt överläkaren vid
prövning och beslut angående det fortsatta vårdbehovet enligt 9 8, får talan
mot sådant beslul enligt den tillagda bestämmelsen i första styckel föras hos
den centrala psykiairiska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I första stycket har också lagts till en regel som
möjliggör talan av patient mot psykiatriska nämndens beslut atl inte skriva ut
slutligt eller på försök vid prövning enligt den föreslagna nya 20 a S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Enligt vad som gäller nu får talan enligt 21 eller
22 8 föras ulan inskränkning till viss tid. Detta har kunnat leda till att
besvär har anförts sedan lång tid har förflutit från det patienten skrevs ut
från sjukhuset. En så vidsträckt besvärsrätt är uppenbarligen inte påkallad.
Därför har nu angetts att besvär får föras utan inskränkning till viss tid så
länge patienten vårdas med stöd av lagen. Har patienten skrivits ut från
sjukhuset, skall besvärsrätt därjämte föreligga under tre veckor från dagen för
utskrivningen. Tidsfris-40 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>626</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>len
har beslämis med beaktande av de frisler som regelmässigt gäller vid förande av
lalan mol myndighels beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 uiskrivningsnämnderna ingår f. n. tre ledamöler:
en lagfaren ordförande, en läkare och en lekmannarepresentant. Nämnden får nu
bl.a. nya uppgifler av väsenllig belydelse för den enskildes rälissäkerhel. Det
skall således bl.a. ankomma på nämnden atl återkommande pröva patientens behov
av vård med stöd av lagen. Del har främst med hänsyn härtill ansetts påkallal
all förslärka lekmannainflylandel i nämnden. Det har vidare anseUs angelägel
all förse nämnden med särskilda kunskaper i sociala frågor. I paragrafen anges
nu alt i nämnden skall ingå fem ledamöler. Ordföranden skall liksom nu vara
eller ha varit innehavare av ordinarie domartjänsl. I nämnden skall därjämte ingå
en läkare som bör vara särskill kunnig i psykiatri, en person som är särskilt
insall i sociala frågor och ivå andra lekmannaledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Också centrala psykiatriska nämnden föreslås bli
förstärkt med en person som är särskill insall i sociala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt rätlegångsbalken finns del numera endast
möjlighet att avlägga en enhetlig ed på heder och samvete. Hänvisningen i andra
stycket till möjligheten all avlägga försäkran har därför ulgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl lagrummel i dess nu gällande lydelse råder
ett absolut förbud mot atl nämnden avgör ärende som handläggs i patientens
frånvaro utan att nämndens ledamöter före avgörandet har skaffat sig personlig
kännedom om patienten. Omständigheterna kan emellertid vara sådana att nämnden
saknar möjlighet atl skaffa sig kunskap om patienten. Det kan t.ex. gälla en
palienl som har lämnal landel. Därför har möjlighel öppnats för nämnden atl om
synnerliga skäl föreligger avgöra ärende utan att sådan personlig kännedom om
patienten föreligger. Beslämmelsen har tagits in i ett nytt tredje stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl förevarande lagrum kan den som för talan hos
psykiatrisk nämnd eller centrala psykiatriska nämnden efter beslut av nämnden
tillerkännas ersällning för koslnad för resa och uppehälle i samband med
inställelsen inför nämnden. Del har visat sig att patienter och andra som är
berättigade lill ersättning inle känner till detla. Lagrummet har därför
kompletterats med en bestämmelse enligt vilken den som för talan hos nämnden
genom nämndens försorg skall upplysas om den rält lill ersättning och förskott
som kan föreligga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1
Spec.motiv LPV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>627</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I första slycket har lagts till en undantagsregel
som möjliggör för psykiatrisk nämnd att i fall som rör talan från 2 S-patient
avgöra ärendei i förminskad sammansällning. Möjligheten all handlägga ärendei
på delta sätl innebär emellertid inte någol avsteg från övriga
handläggningsregler. Sålunda skall t. ex. i normalfallet patienten och
överläkaren vara närvarande vid nämndens sammanlräde. Den korla tiden för prövning
av patientens talan gör det också nödvändigt all nämnden, så snart ärendet har
kommil in, föranstaltar om förordnande av offenlligl biträde för den klagande
(jfr förslaget till ändringar i rättshjälpslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tredje slycket ges föreskrift om skyldighet för
ordföranden att anmäla sådanl avgörande som har fattals i förminskad
sammansättning för hela nämnden vid dennas nästa sammanlräde. Anmälan bör
innehålla en redogörelse för hela ärendet, således grunden för intagning,
besvären, beslutel och skälen för della. Föreskriften om anmälan medför inte
någon möjlighet för nämnden atl ompröva beslutel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagmmmel behandlar förutsättningarna för biträde av
polis. I förslagel används termen "biträde" i stället för
"handräckning", eftersom begreppel handräckning har visal sig kunna
leda till missförstånd (se SOU 1979:6, s. 159).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagrummet i dess nu gällande lydelse kan
läkare, som skall undersöka patienten för ett eventuellt vårdintyg, begära
polishandräckning om patienten inte ställer sig till förfogande för
undersökningen. Dessförinnan måste emellertid som regel ansökan ha upprättats
enligt bestämmelserna i 4 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När ansökningsförfarandet nu faller bort, har det
ansetts påkallat att begränsa den krets av läkare som skall kunna begära
biträde av polisen till läkare i allmän tjänst. Som har framgått av vad som har
sagts tidigare bör det åligga distriktsläkare och vissa poliklinikläkare atl
utföra undersökning för eventuellt vårdintyg. För atl kunna fullgöra sina
åligganden bör sädan läkare kunna begära biträde av polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 35 S i dess nuvarande lydelse skall
polismyndighet lämna handräckning på begäran av överläkaren om den som skall
tas in enligt lagen inte inställer sig på sjukhusel. Del är således den på
sjukhuset intagande läkaren som får begära polishandräckning.
Vårdintygsskrivande läkare har inte denna rätt. Bestämmelsen har föranlett
åtskillig kritik. Det har inte ansetts rimligt att behovet av handräckning
skall bedömas av en läkare som inte själv har undersökt patienten. Den läkare
som bäst kan bedöma behovet av biträde av polisen i dessa fall är den läkare
som har utfärdat vårdintyget. Sådan läkare bör därför också kunna begära
biträde. Kretsen av läkare bör emellertid - utom för det undantagsfaU att
läkaren behöver skydd för sin personliga säkerhet - begränsas till att avse
läkare i allmän tjänst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv LPV</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>628</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De praktiska möjligheterna för
intagning kan bäsl bedömas av inlag-ningsläkaren. Innan annan läkare begär
polisens hjälp, bör intagningsläkaren alllid kontaktas. Lämnar denne inte sill
godkännande, bör bilräde inle begäras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I många fall kommer inlagning att
ske först sedan inlagningsläkaren har fåll vårdintyget sig tillsänt. På grund
av t.ex. platsbrist kan han behöva avvakta med intagning kortare tid. Om
patienten därvid inte vill inställa sig på sjukhuset, kan i enlighet med nu
gällande bestämmelser intagningsläkaren begära polishandräckning. Denne
behöver inte besluta om intagning, innan han begär handräckning. Detta har i
den nya lagtexten kommit till uttryck genom att del har angetts som
förutsättning för biträde av polisen alt patienten avses bli intagen vid
sjukhusel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 35 8 sisla stycket i den nu
gällande lydelsen får överläkaren belräffande viss palienl överlåta på annan
läkare vid sjukhuset att begära handräckning. Överläkare kan emellertid
överlåta på annan läkare vid sjukhusel all beslula om inlagning. 1 konsekvens
härmed bör molsvarande delegationsmöjligheler föreligga i fråga om biträde av
polisen. Lagmmmet har ändrals i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975 års polisutredning har i
betänkandet (SOU 1979; 6) Polisen (s. 159) påpekat vikten av att polishjälp
begärs bara när uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Jag delar i princip
polisutredningens mening. Till skillnad från utredningen anser jag dock all
någon uttrycklig bestämmelse om delta inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 a 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>] förslu stycket har vidtagits en
ändring i syfte att klarare ange atl det är överiäkaren som har ansvaret för
atl bestämmelserna i 2 8 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m.m. iakttas beträffande den omhändertagna egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare har i första stycket
hänvisningen till 1958 års lag begränsats att avse 2 8 1 första stycket. Denna
ändring liksom ändringama i undra och Iredje styckena har gjorts efter
påpekanden av lagrådets ledamöler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande 37 och 38 §8 har
betecknats 38 och 3988. Bestämmelserna i den nya 37 8 föranleds av atl det har
visal sig att patienterna ofta inte känner till sina möjligheteratt få
intagningen prövad av nämnden eller att i övrigt klaga mot de beslut som har
meddelats med stöd av lagen. Den skyldighet som föreskrivs i FL att underrätta
patienten om hur han kan föra talan mol beslut har således inte aUtid
iakttagits. Patienten har också ofta saknat kännedom om sin rätl till
offentligt biträde enligt rättshjälpslagen. Det får anses särskilt viktigt alt
patienter som vårdas oberoende av sitt samtycke ges ordenllig information om
sina rälligheler. En beslämmelse har därför tagits in som gör sådan
information obligalorisk åt alla patienter. Det skall ankomma på överläkaren
att sörja för att patienten får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1427>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>629</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>information. Patientens tillstånd kan emellertid i vissa
fall vara sådanl alt det är meningslöst att underrätta patienten om hans
rättigheter. Del har därför angetts att upplysning skall lämnas så snart
patientens tillstånd medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att överläkaren har getts ansvarel
för atl patienten blir informerad innebär givetvis inte atl han alltid själv
behöver informera patienten. Han kan t. ex. sörja för atl informationen lämnas
patienten genom annan läkare vid sjukhusel, psykolog, kuralor eller annan
lämplig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 sisla stycket har föreskrivits
all lagen skall finnas anslagen inom sjukhuset väl synlig för patienterna. Även
denna föreskrift har tillkommit för att stärka patienlernas rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i
krafl den I januari 1981. DeUa har bedömts vara lämpligl främsl med hänsyn till
att viktiga delar av förslagen hänger samman med hela socialtjänstreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den ändring som föreslås i 24
8 begränsas besvärsrätten för patient som inte längre vårdas med stöd av lagen
tiU en tid av tre veckor från dagen för utskrivningen. För patient som har
skrivits ul före ikraftträdandet bör gälla en övergångstid innan denna regel
blir tillämplig. Tiden har bestämts till tre veckor från ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om ulskrivningsnämnd
och psykiatriska nämnden finns även i annan lagstiftning än LSPV. Med hänsyn
härtill har lagits in en bestämmelse om att föreskrift i lag eller annan
författning om utskrivningsnämnd i stället skall gälla psykiatrisk nämnd.
Vidare skall äldre föreskrift om psykiairiska nämnden i stället gälla centrala
psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972: 429) (5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första punkten. Bestämmelserna
svarar i huvudsak mot vad som gäller nu. Del bör dock uppmärksammas atl enligl
17 § fjärde stycket och 20 a S LPV ges psykiatrisk nämnd en generell rätt att
besluta om utskrivning enligt 16 eller 19 8 LPV. I ärenden om utskrivning som
på så sätl kommer under nämndens prövning kan offentligt biträde förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom de ändringar som föreslås i
LPV kommer prövning om intagning enligl 9 § i vissa fall atl göras av
psykialrisk nämnd i stället för av överläkaren. Så är bl. a. fallet när läkare
har beslutat om intagning enligt 8 S trots att han har varit jävig. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>41 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I. Del A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1429>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>630</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har inte ansetts alt del finns
anledning all i dessa fall öppna möjlighet till offenlligl bilräde redan i
ärendet hos psykiairiska nämnden. RäU till offentligt bilräde bör, i likhel med
vad som gäller när överläkaren enligl 9 S LPV har beslutat om inlagning,
inlräda först när beslutel överklagas. Bestämmelserna har utformats i enlighet
härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje punklen. Offentligt biträde
skall kunna förordnas i mål eller ärenden angående beredande av vård med slöd
av LVU, omedelbarl omhändertagande enligl samma lag och upphörande av sådan
vård enligl lagen. Beslämmelserna svarar mol vad som nu enligl 418 4
rällshjälpslagen gäller ärenden enligl BvL. Tredje punklen omfallar dessutom
yllerligare ärendegrupper. Socialnämndens beslul om var vården skall inledas
får överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även nämndens beslul alt fiylla den
unge från det hem där han vislas får överklagas. Enligl förevarande punkl kan
offenlligl bilräde förordnas hos förvallningsdomslol vid överklagande av beslul
som har sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga punkter. Av de framlagda
förslagen följer att punklerna 3 och 5 skall upphöra all gälla. Detla
föranleder en ändrad numrering av punklerna. Lagrummel svarar i övrigl mol den
nu gällande lydelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den presumlionsregel som nu gäller
för ullänningsärenden har gjorts lillämplig på samtliga ärenden enligl 41 S.
Regeln innebär aU rällshjälp genom offenlligl bilräde skall beviljas om del
inle av omsländighelerna framgår atl behov av biträde saknas. Som har anförts i
de aUmänna övervägandena kan en sådan omsiändighel vara atl beslut i ärendet
inle kommer all gå den enskilde emol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör här uppmärksammas au
förhållandena undantagsvis kan vara sådana atl myndighelen inte kan vänta med
ärendels handläggning i avvaklan på alt biträde utses. Etl beslul om
omedelbarl omhändertagande enligt LVU får således inle fördröjas av den
anledningen atl offenlligl bilräde ännu inle har utsetts. I sådanl fall kan
offentligt bilräde i regel förordnas innan beslul om omhändertagande prövas i
länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl första styckel skall
rättshjälp genom offentligt biträde kunna beviljas även vårdnadshavaré om del
föreligger molstridiga inlressen mellan vårdnadshavaren och barnet.
Motstridiga intressen får regelmässigt anlas föreligga när beslul om
omhändertagande eller ansökan om vård gmndas på all föräldrarna har brustit i
sina omsorger om barnet. Som närmare framgår av 44 S kan i annal fall gemensamt
bilräde förordnas för den unge och vårdnadshavaren i mål eller ärende som avses
här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättshjälp genom offentligt bilräde
skall beviljas enligt 42 8, om det inle måste antas att behov av biträde
saknas. Vederbörande myndighel måsle därför alllid pröva frågan om rällshjälp
ex officio. Ansökningen Ijänar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>631</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>närmasl syftel all underrälia myndighelen om hur den
sökande själv ser på rällshjälpsbehovel och atl över huvud tagel tillföra
myndigheten material till belysning av rältshjälpsärendel. I förevarande lagrum
sägs nu all rällshjälp genom offenlligl biträde beviljas efler ansökan eller
då annars anledning föreligger. Ansökan får göras av den som kan beviljas
rättshjälp i mål eller ärende som avses i 41 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 18 och 24 88 LPV får bl. a.
nära anhörig lill paiienlen ansöka om uiskrivning av patienten saml överklaga
överläkares eller psykiairiska nämndens beslul. Det har ansells au den som på
så vis får föra lalan bör kunna ansöka om offenlligl bilräde för paiienlen.
Eftersom den som har laleräll i mål eller ärende enligl LPV får anses inla
paris slällning, får han även föra lalan mol beslul i fråga om offenlligl
bilräde i sådanl mål eller ärende. All enskild part får föra lalan framgår av
49 S rällshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förevarande lagrum har, som
nämnls tidigare, tagits in en bestämmelse om au gemensamt biträde skall
förordnas för föräldrar och barn i fall som avses 1418 3, om del inte finns
molstridiga inlressen mellan dem. Lydelsen av lagrummel har i övrigt anpassats
lill beslämmelserna i 41-43 SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket har utformats i
överensslämmelse med bestämmelserna i 41-4488. Orden "den som åigärden
avser" har således bytts ut mol "den som beviljas rättshjälpen".
I enlighet med lagrådels förslag har andra meningen förts till ett särskilt
stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl övergångsbestämmelserna lill
LVU skall BvL:s bestämmelser gälla under en övergångstid av sex månader.
Rällshjälpslagen bör ges en motsvarande tillämpning i de mål eller ärenden för
vilka BvL:s bestämmelser på så säll skall gälla. Det innebär atl den vidare
rätt till rällshjälp genom offentligt biträde som nu införs skall gälla även
sådanl mäl eller ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken (7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap. 12 8, 28 kap. 1 S, 31 kap. I S och 38 kap. 2 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om ändringama i 28 kap.
18,31 kap. I S och 38 kap. 2 8 hänvisas lill specialmoliveringen i
lagrådsremissen (bild. 4 s. 128-132).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringen i 17 kap. 12 8 (främjande
av fiykt) föranleds av alt vård enligt BvL och NvL inte längre kommer atl
finnas. Som jag har framhållit i lagrådsremissen (s. 51) harjag inte heller
funnit skäl att i LVU la upp någon regel som motsvarar den som nu finns i 89 S
BvL och som närmast molsvarar brottsbalkens bestämmelse om främjande av flykt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>632</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1
januari 1981. 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag sladgas skall, med undanlag som kan följa
av 3. äga tillämpning även på gärning som har begåtts före den 1 januari 1981.
3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har före den I januari 1981
beslutats om förebyggande ålgärder eller omhändertagande för samhällsvård
enligt barnavårdslagen (1960:97) får, om ålgärderna eller vården beslår vid
liden för domen, 31 kap. 1 8 i dess äldre lydelse tiUämpas lill utgången av
juni 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt övergångsbestämmelserna till
LVU skall förebyggande ålgärder eller omhändertagande för samhällsvård, som har
beslutats med slöd av BvL före den I januari 1981, kunna bestå längst lill den
I juli 1981. Bestämmelsen vid punkt 3 har föranlelts av önskemålet atl samordna
domstolarnas och socialnämndernas handlande under övergången till LVU. 31 kap.
I 8 i dess äldre lydelse skall således kunna tillämpas under första halvåret
1981, när del finns etl beslul om förebyggande åtgärder eller om
omhändertagande för samhällsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1964:450)
om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet (8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har berörts i de allmänna övervägandena (avsnitt
2.25.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1977:477) (9)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel behandlas utföriigt i de
allmänna övervägandena (avsnitt 2.19.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Förslaget till lag om fmansiering av statsbidrag tiU
förskole- och fritids<br>
hemsverksamhet (10)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagen har ulan ändring i sak
tagits in bestämmelser som svarar mot 14-18 88 lagen (1976:381) om barnomsorg.
Avgiftens storiek har vid 1978/79 års riksmöte fastställts fill 1,9% av
avgiftsunderiaget (prop. 1978/79: 100 bU.8, SoU 28, rskr 262).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1926:72)
angående medde<br>
lande av forbud for barn att idka viss försäljning (11)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialutredningen har anfört
torde denna lag numera ha spelat ut sin roll, och den bör därför upphävas. I
den mån ett barn på etl olämpligt säu skulle användas för aU bjuda ut eller
dela ut trycksaker eller varor, bör det åligga socialnämnden att på annat sätt
komma till rätta med saken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>633</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Förslaget till lag om upphävande av lagen
(1936:56) om socialregister</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(12)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel har kommenterats i de
allmänna övervägandena till SoL (avsnitt 2.20.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Förslaget till lag om ändring i sjukvårdslagen
(1962:242) (13)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 24 8 socialhjälpslagen och
71 8 barnavårdslagen kan regeringen faslslälla taxa för ersättning som skall
ulgå för vård på anstalt eller annan inrättning. Någon motsvarande beslämmelse
föreslås inte i SoL, varför hänvisningen härom i 27 S sjukvårdslagen har lagils
bort. Dessulom har vissa ändringar gjorls på grund av all begreppel sluien vård
föreslås ulgå ur LPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(14)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har framhållit
att vissa bestämmelser i bl. a. lagen om altmän försäkring innehåller rätt för
försäkringskassa alt på framslällning av socialnämnd betala ut förmån till
annan än den försäkrade elc. om betalningsmottagaren inte är skickad att bruka
beloppet. Socialulredningen anser att denna möjlighet står i strid mot de
principer om frivillighet och självbestämmanderätt som skall ligga till grund
för den framtida socialljänslen. Beslämmelserna berör förutom socialtjänsten
även andra vårdområden. De bör därför enligt ulredningen bli föremål för
övervägande i annal sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 avvaklan på en sådan prövning har
dock beslämmelserna i AFL ansetts behöva anpassas fill den nya
socialtjänstlagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 15 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I första stycket föreskrivs att
sjukpenning inte utgår bl.a. för tid då försäkrad är intagen i annat barnhem än
mödrahem eller i ungdomsvårdsskola. Beslämmelsen har nu begränsats till att
avse intagning med stöd av LVU vid de institutioner som kommer att ersätta
ungdomsvårdsskolorna, nämligen sådana hem som avses i 12 8 LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I andra stycket föreskrivs nu att
då försäkrad är intagen i vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall sjukpenning
minskas på samma sätl som vid inlagning på sjukhus. Vård av vuxna missbrukare
utan deras samtycke skall i enlighet med vad som har föreslagits lidigare
endasi kunna ske på sjukhus eller annan vårdinstitution med stöd av 2 8 LPV.
Bestämmelserna i 3 kap. 4 S andra stycket om minskning av sjukpenning då
försäkrad vårdas på sjukhus blir då direkt tillämpliga. Övrig vård av
missbrukare förutsätts ske i frivilliga former. De ekonomiska angelägenheterna
mellan social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>634</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ijänslen och den iniagne bör då kunna lösas genom
överenskommelser i varje särskill fall. Andra slycket i paragrafen har därför
fåll utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon vårdform som molsvarar vård
utom skola av ungdomsvårdsskoleelev föreslås inle i den nya lagstiftningen.
Paragrafens iredje slycke har med hänsyn härtill ändrats till att avse endast
den som vårdas utom kriminalvårdsanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kup. 18§, 4 kup. 20§ första tnh Jjärde slyckena och 16
kup. 12 § första<br>
slyckel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 3 kap. 18 8 får allmän
försäkringskassa på framställning av socialnämnd besluta atl sjukpenning som
tillkommer försäkrad, som är hemfallen ål alkoholmissbruk och på vilken
dessulom indikalionerna i 15 8 nyk-lerhelsvårdslagen är tillämplig, helt eller
delvis skall betalas ut till kommunal myndighel eller den försäkrades make
eller annan person atl användas lill den försäkrades och hans familjs nylta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsvarande bestämmelser finns i 4
kap. 20 S första stycket om föräldrapenning och i 16 kap. 12 8 första stycket
om pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till den allmänna synen
på förhållandel mellan klienl och socialtjänst som tidigare har berörts har
lagbestämmelserna om att missbrukares försäkringsförmåner skall utan hans
medverkan kunna belalas ul till annan än honom själv tagits bort. Dessa frågor
bör kunna lösas genom överenskommelser mellan den enskilde och socialtjänsten i
varje särskill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 4 kap. 20 8 fjärde stycket har
hänvisningen till 3 kap. 18 8 ersatts med det sakliga innehållet i denna, nu
upphävda, bestämmelse. Detta innebär ingen ändring i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. 20§ själle stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 4 kap. 20 8 sjätte slyckel
föreskrivs atl försäkringskassa beträffande moder som vid barnets födelse är
intagen bl. a. i barnhem, ungdomsvårdsskola eller vårdanstalt för
alkoholmissbrukare får efter framställning av föreståndare för inrättningen
besluta om utbetalning av föräldrapenning till föreståndaren för att användas
till kvinnans och barnels nytta. Bestämmelsen har begränsats lill att avse,
föruiom intagen på kriminalvårdsanstalt, intagna pä de hem som kommer atl
ersälla ungdomsvårdsskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap. 3 <i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de allmänna övervägandena
(avsnill 2.10.5) har föreslagits atl inskränkningarna i rätten för
ålderdomshemmens pensionärer all själva uppbära sin folkpension skall
upphävas. Förslaget innebär ändring i förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap. 5 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringen i andra slycket föranleds
av all lagen om socialregister föreslås upphöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I iredje slycket har lagits in en
erinran om den rätl socialnämnd enligl 57 8 SoL har atl av allmän
försäkringskassa erhålla uppgifler om ekonomisk hjälp som har lämnats lill
enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbi<br>
drag (15)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott (16)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighelerna all betala ut
allmänna barnbidrag och bidragsförskoll lill annan än vårdnadshavaren eller den
som löslrar barnel har begränsais lill atl avse fall när synnerliga skäl
föreligger. Ändringen har vidtagils för all markera alt del bara är i rena
undanlagsfall och efter noggrann prövning som en vårdnadshavaré eller någon
annan som är berälligad all uppbära barnels bidrag skall kunna frånias sin räll
all själv sörja för barnel. Ell synnerligl skäl kan vara </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. all det är klarlagt att barnels
bidrag används för alt finansiera missbruk av alkohol eller narkolika,
äventyrligt spel e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäk-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring (18)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 8 kap. 5 8 hänvisas belräffande
ulbelalning av ersättning för arbetsskada bl.a. lill bestämmelserna i 3 kap.
18 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Nämnda bestämmelse föreslås upphöra
(se 4.13). Hänvisningen lill den paragrafen kan därför utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:47) om
krigshjälp (20)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:
520) (40)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På skäl som har anförts i de
allmänna övervägandena (avsnitt 2.16.5) har beslämmelserna i dessa lagar om
begränsad prolokollsskyldighel ersätls av oreserverade hänvisningar till
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:133)
om kastrering (32)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa bestämmelser i 4 8 som gäller
bl. a. inlagna på ungdomsvårdsskola har inle ersalls av någon motsvarighet
enligt LVU, eftersom åldersgränsen 23 år aldrig kan bli aktuell i dessa fall.
Lagrummet har vidare ändrats med hänsyn lill atl lagen om åtgärder vid
samhällsfarlig asocialitet föreslås upphävd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 Spec.motiv</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>636</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:197)
om allmänt kriminalre<br>
gister (33)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn lill föreslagna
ändringar i brottsbalken har bestämmelsema i 2 8 punkl 2 om all
kriminalregisler bl. a. skall innehålla uppgifler om dem som överiämnas lill
vård enligl lagen om nyklerhetsvård tagits borl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1%4:168) om
förvandling av böter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(34)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 11 S om all beslut
om förvandling av böler förfaller när någon på grund av meddelat beslut las in
på vårdanslali för alkoholmissbrukare, arbelsanslalt eller ungdomsvårdsskola
skall i fortsättningen avse dem som med stöd av LVU tas in i hem som anges i 12
8 denna lag. Dessa hem motsvarar närmasl de nuvarande ungdomsvårdsskolorna. Vården
av alkoholmissbrukare förulsälls i forlsältningen ske i frivilliga former bortsett
från kortvariga omhändertaganden för avgiftning och annan psykiatrisk vård med
slöd av LPV. Del har ansetts atl del inte finns någon anledning alt då ha kvar
särbestämmelsen i detta avseende för denna missbrukargrupp. Någon arbetsanslalt
kommer inte att finnas efter upphävande av lagen om åtgärder vid
samhällsfarlig asocialitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Befogenheten i 11 8 för slyrelse
för anstalt eller skola atl i vissa fall påkalla förvandling av böter har förts
över till att gälla den som förestår vården vid hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.20 Förslaget till lag om ändring i införsellagen
(1968:621) (35)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i I och 6 88 har
anpassats till de föreslagna reglerna i 33 och 34 88 socialtjänstlagen om enskilds
ersättningsskyldighet för ekonomisk hjälp eller vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 74 8 andra stycket BvL föreskrivs
atl bidragsskyldighet enligl 72 8 BvL (bl.a. förälders skyldighel att ersätta
kommunens kostnad för etl barn under 16 år som har omhänderlagils för
samhällsvård) får fastställas genom skriftlig, av två personer bevittnad
förbindelse. Om den ersällningsskyldige vägrar att ulfärda sådan förbindelse,
besläms bidragsskyldigheten av länsstyrelsen på talan av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande lydelsen av 6 8
införsellagen bygger på regleringen i bl. a. BvL. 1 SoL har däremol inle någon
bestämmelse motsvarande 74 S andra stycket BvL tagits upp. Som har framgått av
de allmänna övervägandena (avsnill 2.15.2) och av specialmoliveringen lill 36 8
SoL förutsätts att kommunen och föräldrarna kommer överens om hur slorl
månalligt belopp, som föräldrarna skall eriägga och att någon särskild
reglering i lag av formerna för eU sådanl avtal inle har funnits behövlig.
Skulle en förälder vägra att betala får betalningsskyldigheten fastställas av
länsrätten såvitt avser förfallet belopp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till ändring i 6 8 första
styckel införsellagen innebär alltså alt införsel kan äga rum för kommuns
fordran på bidrag från föräldrarna enligl föreskriften i 34 8 andra stycket
SoL, men enbart i det fall föräldrarna har skrivit på en förbindelse, bevittnad
av två personer. Förslaget här innebär däremot inte någon föreskrift om vilken
form avtalet mellan kommunen och föräldrarna bör ha enligt SoL. En dom av
länsrätten, som alltså bara kan avse ersättning för redan förfallna
bidragsbelopp, kan enligt vad som framgår av 6 8 inte heller bli föremål för
införsel. Jämför här även 54 a 8 utsökningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.21 Förslaget till lag om ändring i datalagen
(1973:289) (36)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa bestämmelser i 48 om
tillstånd att inrätta och föra personregisler m. m. har anpassats till SoL, LVU
och LPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289)
om allmänna förvalt<br>
ningsdomstolar (37)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa bestämmelser i 14, 18 och 20
88 har anpassats till den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:94) om
polisregister m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(38)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
(39)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagen om polisregister har
företagits en ändring, som föranleds av att AsocL föreslås upphävd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I värnpliktslagen har gjorts dels
motsvarande ändring, dels ändringar som följer av att reglema om
ungdomsvårdsskolor i BvL ersatts av regeln i 1 8 andra stycket 2 och tredje
stycket samt i 12 8 LVU och atl NvL:s regler om aUmänna vårdanstalter m.m.
upphör att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.24 Förslaget till lag om ändring i
foikbokföringsförordningen (1967:198)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(43)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särbestämmelsen i 23 8 för dem som
vistas på ålderdomshem skall i fortsättningen gälla dem som är helinackorderade
i servicehus inom äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsema i 24 8 har
moderniserats och anpassats till ny terminologi. Hänvisningen till
arbetsanstalter har tagits bort. Enligt beslut vid </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>42 Riksdagen I979I80. I saml. Nr
I.DelA</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1 Spec.motiv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>638</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79 års riksmöte skall påföljden ungdomsfängelse
avskaffas den I januari 1980. Ordet "ungdomsfängelse" har därför
strukits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.25 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
(1954:193) (44)<br>
71 a</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsema om hemsändning 1718 anpassas lill SoL och
LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.26 Övriga lagförslag (6, 17, 19,21-31,41-42)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 övrigl måste ändringar göras i
åtskilliga lagar. 1 huvudsak rör del sig endast om formella ändringar som
föranleds av atl barnavårds-, nykterhets- och länsnykterhetsnämnder försvinner
o. dyl. De kommenteras därför inte särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör i della sammanhang nämnas
alt även vissa andra lagar, som inte har tagils upp här, kan behöva ändras som
en följd av reformförslagen. Till dessa hör bl. a. lagen (1977: 265) om
statligt personskadeskydd och brottsskadelagen (1978:413). I dessa finns
bestämmelser om statens ersättningsansvar för skador på eller orsakade av
intagna vid bl. a. ungdomsvårdsskoloma. Ersätlningsansvarel hänger nära samman
med frågor som behandlas vid de pågående förhandlingarna om huvudmannaskapet
för dessa och andra institutioner. Jag avser atl ålerkomma med behövliga
lagändringar i den proposition där resultatet av förhandlingarna skall
redovisas (jfr avsnitt 2.13.1). Även stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem kan
i anslutning till inslitutionsfrågoma behöva genomgå vissa justeringar. Jag
återkommer också till detta i särskild ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:101.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1447>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>639</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt
anlaga förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialljänsfiag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag med särskilda bestämmelser om
vård av unga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 167)
med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1966:293)
om beredande av sluien psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i rällshjälpslagen
(1972: 429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom upphävande av lagen
(1964:450) om ålgärder vid samhällsfarlig asocialitet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i körkortslagen
(1977:477),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. lag om finansiering av
statsbidrag lill förskole- och fritids<br>
hemsverksamhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1926:72) angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1936:56) om socialregister,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i sjukvårdslagen
(1962: 242),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1947: 529)
om allmänna barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 143)
om bidragsförskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17. lag om ändring i lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa<br>
psykiskl utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1976: 380)
om arbetsskadeförsäkring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1977: 293)
om handel med drycker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1964:47) om
krigshjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i giftermålsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>22.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>23.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:642)
om blodundersökning m.m. vid Ulredning av faderskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>24.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i namnlagen (1963:
521),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>25.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1964:542)
om personundersökning i broUmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>26.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1969: 620)
om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>27.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1973: 558)
om tillfälligt omhändertagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>28.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i utsökningslagen
(1877: 31 s. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>29.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1966:301)
om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1449>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>640</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>30.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i passlagen (1978:302),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>31.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>32.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>33.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänl kriminalregisler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>34.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 168) om förvandling av böter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>35.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lagom ändring i införsellagen (1968:621),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>36.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i datalagen (1973: 289),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'>37.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>38.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>39.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>40.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>41.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>42.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>43.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967; 198),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>44.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i utlänningslagen (1954: 193).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:145.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>641</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluler sig till föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:179.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>642</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>InnehåU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
socialtjänstlag............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag med särskilda bestämmelser om vård av unga ....</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i föräldrabalken..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i brottsbalken .................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om upphävande av lagen (1964:450) om ålgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid samhällsfarlig asocialitet ....................................... 50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Förslag till lagom ändring i körkorislagen (1977:477) .. 50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om finansiering av
slalsbidrag till förskole- och frilidshemsverksamhel 51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om upphävande av
lagen (1926:72) angående meddelande av förbud för barn atl idka viss
försäljning......................................................................
51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om upphävande av
lagen (1936: 56) om socialregister 51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag fill lag om ändring i
sjukvårdslagen (1962:242) 52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1962: 381) om allmän försäkring 53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i lagen
(1947; 529) om allmänna barnbidrag 56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1964: 143) om bidragsförskott . 57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1967:940) angående omsorger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om vissa psykiskl utvecklingsstörda ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäkring </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1977:293) om handel med drycker </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i lagen
(1964:47) om krigshjälp </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i
giftermålsbalken ................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
rätlegångsbalken ............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i lagen
(1958: 642) om blodundersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. m. vid ulredning av faderskap ................................ 63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i namnlagen (1963; 521) .... 63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:-14.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1964: 542) om personundersökning i brottmål 63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1969: 620) om ersäUning i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall för utgivna underhållsbidrag .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:-14.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1973: 558) om tillfälligt omhändertagande </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:-14.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1966: 301) om rättspsykiatrisk undersökning i
brottmål </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i passlagen (1978: 302) ..... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:-14.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1455>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>643</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänl kriminalregister </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1964: 168) om förvandling av böter </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i införsellagen (1968: 621) </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i datalagen (1973:289) ..... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lagom ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) ...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44 Förslag
till lag om ändring i utlänningslagen (1954: 193) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde 1979-06-28 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om socialtjänsten ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Reformens inriktning m.m......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Den socialpolitiska ulvecklingen.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialpolitiken och industrialiseringen ........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformer inom arbetslivet .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra reformområden ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformer ...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialpolitiskt reformskede ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De gällande socialvårdslagarna .................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Socialutredningens förslag m. m................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialvården reformmogen ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningen tillsätts .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principbetänkandet .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningens slutbetänkande ........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Riktlinjer för reformarbelet ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helhelssyn .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bredare samhällsorientering ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvar och trygghet ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demokratiskt förankrad socialtjänst ........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att främja social gemenskap ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frivillighei som grund .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au utjämna klyftor ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förebyggande inriklning m.m........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Socialljänslens mål .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkler .................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De övergripande
målen ................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målinriktad
ramlag ...................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Kommunens ansvar ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl yttersta
ansvar ........................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Människans eget
ansvar ............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gränsdragningsfrågor
................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilt om
gränsdragningen mot kriminalvården ...</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Socialtjänsten - funktion och uppgifter..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Socialtjänstens huvudfunktioner................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1457>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>644</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Strukturinriktade insatser............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medverkan i samhällsplaneringen................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planering på kommunal nivå ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planering på riksnivå och regional nivå ....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbete med sociala problem i samhällel - fält- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grannskapsarbele ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsökande verksamhet ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Allmänl inriktade insatser ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbete och försörjning ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självständigt boende .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Social jour .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Individuellt inriktade insalser ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Rätten lill bistånd ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten till
bistånd enligt vårdlagama ......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den allmänna
utformningen av rätlen till bislånd ...</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
bistånd .................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biståndels
utformning .................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälig
levnadsnivå ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
bestämmelser för "frivillig hjälp" </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Socialbidrag ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.1 Socialhjälpen .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialhjälpsnormer ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antal mottagare av socialhjälp ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialhjälpskostnaderna .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjetyp, ålder m. m................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjälpens varaktighet i enskilda fall............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjälpens omfattning och ändamål................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsaker till hjälpbehoven ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningar
för rätt lill socialbidrag.......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialbidragets
ändamål ............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försörjningsstöd ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialbidrag till kostnader för vård m.m........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förebyggande och rehabiliterande inriktning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda grupper.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.4 Socialbidragets innehåll och nivå ................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad socialbidraget skall täcka ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialbidragets nivå m.m.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.5 Övriga frågor .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Principer för insatser hos enskilda och familjer ..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helhetssyn ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frivillighei
och självbestämmande ............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Normalisering................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principer för
vård utom det egna hemmet .... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontinuitet ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flexibilitet ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närhet ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planering av
behandling ............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
i Skåne...................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Stöd- och hjälpinsatser i hemmet............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nya
utgångspunkter .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelser............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
utredningsförslag................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1459>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>645</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.8.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Information och rådgivning ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd ...................... ;...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Familjeterapi m.m................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Konlaklfamiljer, vuxenkamrat ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kontaktperson ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Dagcentraler m.m................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utveckling av samverkan ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.8.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Behov av ytterligare utredning ............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 Omsorger
om bam och ungdom....................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ulgångspunkter ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande insatser ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Insatserna för barn och ungdom inom
socialtjänsten</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.9.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Särskilt om barnomsorgs- och
omsorgslagarna </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.9.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>De ungas rätt till skydd och stöd............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.9.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Vissa allmänna insatser för ungdom ........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10................................................................ Omsorger
om äldre människor </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10.1 De
äldre i samhällsutvecklingen ............ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldre före industrialiseringen ............. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldre i industrisamhället .................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10.2 Utvecklingen
av samhällets insatser för de äldre ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1947
års reform.................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1957
års riktlinjer .............................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1964
års program ............................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggd
omsorg.................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10.3 De
äldre i dagens samhälle ................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldres allmänna situation ............... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbete
........................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomst
.......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Boende............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.10.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De äldres andel av befolkningen ........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.10.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samhällets framtida insatser för de äldre </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
för äldreomsorgen ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldres egna initiativ skall stimuleras.... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planering
av äldreomsorgen .................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förberedelse
inför en meningsfylld pensionstid </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontaktverksamhet
med aktiv sysselsättning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Serviceboende
................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Social
hemtjänst ................................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Färdtjänst
och tekniska hjälpmedel ...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vård
............................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-33.0pt'>2.10.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsarbete inom äldreomsorgen
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'>2.10.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Behov av utbildad personal .................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.11................................................................ Omsorger
om människor med handikapp </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.11.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Handikapp som begrepp ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.11.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samhället och de handikappade ........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.11.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av samhällsstödet till handikappade
..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.11.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inriktningen av insatserna för handikappade </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.11.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens ansvar för handikappade.. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.11.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Åtgärder på handikappområdet .............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.12................................................................ Vård
i familjehem m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.12.1
Familjehem som vårdresurs ............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdformen........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>646</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vård
i familjehem av narkotikamissbmkare m.m. ..</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulbildning
......................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
....................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-34.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2.12.2 Särskild tillsyn över barn i familjehem och
annat en<br>
skill hem ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler om fosterbarnsvård ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
i familjehem................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Privatplacerade
barn ........................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vistelsebarn
.................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.12.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Fosterbarnsbegreppet ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.12.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Åldersgränsen för särskild tillsyn ........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'>2.12.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialnämndens uppgifter ................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Godkännande
av hem ........................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandsprövning
.............................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
mot flyttning av barn................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
ansvarsområde .................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.12.6 Den
lagtekniska regleringen ................... 324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13
Hem för vård eller boende .......................... 324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialvårdens institutioner....................
324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Institutionsbegreppel ......................... 326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Principer för den institutionella
vården .. 328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Resursansvaret .................................. 332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Planeringen ...................................... 334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Vårdansvaret ................................... 336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Behandlingsansvar...............................
337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsansvaret ............................. 338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.13.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Institutionen som behandlingsresurs ..... 340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutioner
för barn och ungdom ........ 340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskolorna
....................... 342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdanstalter
för alkoholmissbrukare ..... 345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inackorderingshem
för alkoholmissbrukare 348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inackorderingshem
och behandlingshem för narkoti<br>
kamissbrukare .................................. 350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13.10...................................................... Enskilda
institutioner 352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.14 Socialtjänstens
samverkan med andra verksamhetsområden . 353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.14.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt om samverkan ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.14.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lagfäst ansvar ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.14.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan på olika områden ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsplanering
.............................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skola
............................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsorgan
.......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsförmedling
och bostadsföretag .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringskassa
................................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsting
m.m.................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omsorger
om barn och ungdom ............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förebyggande
verksamhet i övrigt ......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frivilliga
organisationer ...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.14.4 Samverkan
i enskilda ärenden................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polis
............................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvård
..................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.15................................................................ Avgifter
m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.15.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hjälptagares skyldighet att ersätta
mottaget bistånd . 365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.15.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Anhörigs skyldighet att ersätta
mottaget bistånd .... 367</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>647</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15.3 Återkrav av lämnal bistånd ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild ersättningstalan ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastställande av framlida betalningsskyldighet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörig instans för särskild ersättningstalan </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:59.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan vid allmän domstol ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preskription av fordran ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Socialljänslens
organisation </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.16.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enhetlig
nämndorganisation ...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.16.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunallagsreglerade
nämnder inom socialtjänsten</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.16.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisation
med distriktsnämnder ............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt;text-indent:-33.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.16.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kompetensfördelningen
mellan socialnämnd och social distriktsnämnd </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskilda vårdärenden ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generellt förebyggande verksamhet ............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvallning och verkställighet i övrigl ............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personaladministration och egendomsförvaltning ...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>384<br>
Rätt för distrikisnämnd alt göra framställning till full<br>
mäktige ...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.16.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens
sammansättning m. m................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.16.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens
arbetsformer ............................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegation ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordförandebeslut ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16.7 Förvaltningsorganisationen ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några drag i utvecklingen .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synpunkter på den framtida förvaltningsorganisa<br>
tionen ........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>396</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17 Handläggning
av ärende </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.17.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt om
utredningen .............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.17.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dokumentation
och insyn i utredningsmaterialet ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.17.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfarandet .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.17.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätt till
företräde inför nämnd ...................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.17.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barns rätt att
själv föra talan ...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Sekretessen
inom socialtjänsten </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande räu ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handlingssekretess ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tystnadsplikt .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>412</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälningsskyldighet och vittnesplikt ........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>412</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tryckfrihet och meddelarskydd ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen
och promemorieförslaget. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionen
med förslag till sekretesslag, m.m. ...</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt om sekretessen inom socialtjänsten </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>416</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretesskyddade uppgifter......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda sekretessregler .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följdlagstiftning
till den nya sekretesslagen </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>419</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt;text-indent:-33.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.18.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
sammanfattning av sekretessen inom socialtjänsten </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>420</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Uppgiftsskyldighelen
i körkortsärenden m. m </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>421</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.19.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagsliftningen................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>422</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.19.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansernas
syn på socialutredningens förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>425</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.19.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstens
medverkan i körkortsärenden </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>427</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstens möjligheter ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>427</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1465>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>648</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtroendet för socialljänslen ..................... 430</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yllranden i körkorisärenden ....................... 430</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.20 Personregister och personakter ........................... 432</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt om
dokumentationen inom socialtjänsten ..</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>432</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialregisterlagen........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>435</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretess .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>436</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personregister............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>437</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utlämnande av
uppgifter för forskning ....... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>441</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utlämnande av
uppgifter för statisfik............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>443</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.20.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gallring ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>446</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.21 Socialstyrelsens och länsstyrelsens uppgifter ........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>450</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den slatliga
tillsynen .................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>451</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens
förslag .......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>452</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
ulgångspunkler.............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>453</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsens
ställning ............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>454</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
tillsyn ............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
planeringsuppgifter .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>459</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Social
forskning ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>460</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.21.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den regionala
tillsynen ................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>463</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.22 Överklagande av beslul ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>466</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter
.......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>466</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt;text-indent:-33.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunalbesvär
och förvaltningsbesvär inom socialtjänsten </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>466</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare om
förvaUningsbesvär ................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>469</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
återförvisning ............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>471</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Området för
förvaltningsbesvär .................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>472</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvärsmyndighet
....................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>473</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.22.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information om
länsrättens beslut ............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>475</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Ekonomi ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>475</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.23.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsförslag
....................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>475</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.23.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformerat
statsbidragssystem ................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>477</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.23.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens
övriga förslag ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>479</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.23.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingslinjer
......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>480</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24 Forskning och utvecklingsarbete, statistik ............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>482</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.24.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten
och forskningen .................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>482</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.24.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningens
inriklning ............................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>483</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om befolkningens levnadsförhållanden ....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>483</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar, orsaker, teorier....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>486</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metodutveckling ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>486</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppföljning och värdering ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>486</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-34.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.24.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dokumentation
och information om social forskning och utvecklingsarbele </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>488</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.24.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
forsknings- och utvecklingsprojekt .... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>489</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergripande och sammansatta projekt .... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>489</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strukturinriktade projekt ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>490</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt inriktade projekt ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>492</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Individuellt inriktade projekt ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>493</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.24.5 Stafislik ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>495</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.25 Vård
utan samtycke inom socialtjänst och sjukvård och där<br>
med sammanhängande frågor.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>497</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.25.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter
......................................... 497</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.25.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården av
unga ......................................... 499</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens grunder ......................................... 499</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>649</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:61.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldersgränserna .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatsernas arl ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>501</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdtiden .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>501</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdansvaret och nämndens befogenheler </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>503</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdens ulformning....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>504</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>504</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhänderlagande..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>504</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggningen i länsrällen......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>505</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande av beslut ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>505</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.25.3 Vården av vuxna missbrukare ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>507</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förulsällningar för vård utan samtycke ...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>507</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild intagningsgrund enligt LSPV ......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>508</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parlamentarisk utredning ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>510</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.25.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
ändringar i LSPV ............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>510</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt;text-indent:-34.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.25.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändring i lagen
(1964: 167) med särskilda bestämmelser om vård av underårig </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>513</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt;text-indent:-34.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.25.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offentligt
biträde i mål eller ärende om vård oberoende av samtycke m. m </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>513</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Områdel för offentligt biträde ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>513</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningar för förordnande av offentligt biträ<br>
de .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>514</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt biträde i mål enligl LVU ........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>514</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:20.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.25.7 Överiämnande lill särskild
vård som påföljd för brolt 515<br>
2.26 Utbildning och genomförande .............................. 516</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.26.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
ulgångspunkter ................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>516</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.26.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förberedelsearbetet
pä reformens genomförande ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>517</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.26.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
insatser ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>517</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.26.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information
till allmänheten.......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>518</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UppräUade
lagförslag .................................................. 519</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
......................................................... 521</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget fill
socialtjänstlag </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>(I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.............................. 521</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lag med särskilda bestämmelser om vård av unga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(2) ......................................................................... 580</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare (3) 609</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (4) ................ 610</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lagom ändring i räUshjälpslagen (1972:429) (5) 629</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i brottsbalken (7) ...... 631</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om upphävande av lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet (8) 632</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lagom ändring i körkortslagen (1977:477) (9) .. 632</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om finansiering av statsbidrag lill förskole-och fritidsheinsverksamhet
(10) 632</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om upphävande av lagen (1926: 72) angående meddelande av förbud för barn
atl idka viss försäljning </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(II) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>. 632</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om upphävande av lagen (1936: 56) om socialregisier (12) 633</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242) (13) 633</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (14) 633</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (15) 635</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>650</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel till lag om ändring i lagen (1964: 143) om
bidragsför<br>
skott (16) .............................................................. 635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i lagen (1976; 380) om arbelsskadeförsäkring (18) 635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(20) ....................................................................... 635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520)<br>
(40)..........................................................................
635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering (32) 635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister (33) 636</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i lagen (1964: 168) om förvandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av böler (34) ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>636</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lagom ändring i införseflagen (1968:621) (35) ..</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>636</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i datalagen (1973: 289) (36) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (37) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.23 Förslagel till lag om ändring i lagen (1965: 94) om
polisregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. m. (38) ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:
967) (39)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198)(43) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>637</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i utlänningslagen (1954; 193) (44)</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>638</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag (6, 17, 19, 21-31,41-42) ............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>638</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... 639</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ............................................................................. 641</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bil. 1 Översikt över de sociala vårdlagarna Del B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bil. 2 Socialulredningens författningsförslag Del B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bil. 3 Remissammanställing Del B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bil. 4 Lagrådsremiss om vård utan samtycke inom
socialtjänst och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:30.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjukvård Del C Bil. 5 Utdrag av
lagrådels protokoll den 27 februari 1979 Del B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1471>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Översikt över de sociala vårdlagarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvården regleras huvudsakligen
i lagen (1954: 579) om nyklerhelsvård (NvL), lagen (1956:2) om socialhjälp
(ShjL) och i barnavårdslagen (1960:97), (BvL). Målsällningen för lagsliftningen
framträder i inlednings-bestämmelserna till de ire lagarna. ShjL, som inlär en
central ställning bland dessa, slår fasl ell ansvar för primärkommun all se
lill all den som vislas i kommunen får den omvårdnad som med hänsyn till hans
behov och förhållanden i övrigl kan anses lillfredsslällande saml alt sörja för
alt han får den socialhjälp som finns behövlig. Samhällels barnavård har lill
syfte all främja en gynnsam uiveckling av de unga och goda uppväxlförhållan-den
i övrigl för dem. Nyklerhetsvården skall verka för allmänl nyklerhels-främjande
ålgärder och i enskilda fall syfla lill all ålerföra den som missbrukar
alkohol lill etl nyktert liv. För uppgifterna ansvarar kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För varje vårdområde skall finnas
en särskild kommunal nämnd med uppgift all vara kommunens förvallnings- och
verkslällighelsorgan, nämligen barnavårdsnämnd, nyklerhelsnämnd och
socialnämnd. Enligt lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. får efler
beslul av kommunens fullmäktige de uppgifler som ankommer på de särskilda
nämnderna i stället tas om hand av en för de tre vårdområdena gemensam social
cenlralnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På nämnderna är följande besiämmelser i 3 kap.
kommunallagen (1977:179) lillämpliga: 2 S om val av ledamöter och deras anlal,
3 8 förslå slyckel om valbarhet, 4 8 om rätl till ledighel från anslällning, 5
8 första och Iredje slyckena om mandattid och verkan av ledamots avgång, 6 8 om
ordförande och vice ordförande, 7 8 om lid och plals för sammanlräde saml om
närvarorätl vid sammanlräde, 8 8 om suppleants Ijänslgöring m. m., 9 8 förslå
stycket om beslutsförhet, 10§ om beslulsförfarande och prolokoll m.m., 11 8 om
delgivning m. m., saml 12 S om reglemente och delegalion. Från
delegalionsbeslämmelserna i 3 kap. 12 8 undanlas i BvL och NvL vissa särskilt
angivna ärendetyper, I.ex. utdömande av vite och framslällning om inlagning i
ungdomsvårdsskola eller allmän vårdanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordförande i barnavårdsnämnd och socialnämnd får själv
falta beslut i brådskande ärenden. För ordförande i barnavårdsnämnd anges
uUryckligen vilka ålgärder som får vidlas och vilka beslut han får falta om
nämndens prövning inle kan avvaklas utan fara eller allvarlig olägenhel. Hil
hör alla beslut om ingripande, som nämnd har all fatta enligl lagen. Socialnämndsordförande
får bevilja socialhjälp om han bedömer någons behov av socialhjälp så trängande
att det inte kan anstå att avhjälpa det till dess nämnden sammanträder. Beslut
av ordförande i barnavårdsnämnd skall </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen I979I80. I saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1473>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövas av nänuiden, I vissa fall åligger det ordföranden
att för prövning av ett faltal beslut omedelbarl kalla samman nämnden. Beslut
som har fatlats av socialnämndsoidföiande skall anmälas för nämnden för
kännedom och registering. Det får inte återkallas av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggningen av ärende vid
nämnderna regleras i princip av förvaltningslagen (1971:290) och av de
särskilda föreskiifter som har tagils in i våldlagarna. För oiganisationeii av
barnavården, nykterhelsvården och socialhjälpsveiksamheten i Stockholms kommun
gäller särskilda bestämmelser. .Även i annan kommun finns del möjlighel att
efler dispens genom-löra en oiganisation som avviker från de allmänna
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om social centialnänuid inrällas
kan fullmäktige också besluta atl i komnnmen skall finnas tva eller flera
sociala dislriklsnämnder, var och en för sill geogiafiska socialvårdsdislrikl,
Dislriklsnämnd får avgöra ärenden enligt vårdlagama som avsei" våid och
behandling eller annan ålgärd beträffande enskild person. Fullmäktige får
uppdra åt nämnden alt även i övrigt avgöra sådant iiiende, I de kommuner där
social centralnämnd och distrikisnämnd har iniiiilats gäller för dessa nämnder
vad i det följande sägs om de säiskikla nänuideina,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänt förebyggande verksamhet</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>s</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det åhggerbaniavårdsnö/nntl alt
bediiva en allmänt förebyggande verksamhet. Nämnden har stor frihet vid dess
utformning. BvL anger endast vissa allmänna riktlinjer för verksamheten. Där
sägs bl.a. atl nämnden kall göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms
levnadsförhållanden inom kommimen och diirvid särskill uppmärksamma sådana
underåriga, som med hänsyn lill sin kroppsliga eller själsliga hälsa och
utrustning, hem-och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kan
anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsanU. Nämnden skall
vidaie verka för önskvärda förbättringar i komnninens barnavård samt i mån av
behov och möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för
barn och ungdom. Nämnden skall även slödja den personlighelsutvecklande och
samhällsfoslrande verksamhet som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar.
Del åligger barnavårdsnämnd, liksom varje annan nämnd, atl lämna allmänheten
råd och upplysningar i frågor som har samband med nämndens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna har utvecklat en alltmer
omfaUande verksamhet när det gäller de allmänt förebyggande insatserna.
Barntillsynen, fritidsverksamheten och fäliverksamheten är några av de
verksamhetsgrenar som har kommil alt tillmätas en allt slörre belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På molsvarande sätl War
nyklerhetsnämnd lill uppgift atl övervaka nyk-terhetslillståndei och att vidta
åtgärder för dess förbällrande. Särskilt åligger det nyklerhelsnämnd alt söka
förebygga och motverka onykterhet genom bl, a, upplysningar, råd och
anvisningar till försäljare av alkoholhal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liga drycker samt atl verka för nykterhelsfrämjande
ålgärder genom framställningar lill myndigheler. Nämnden har också att gå
enskilda personer till hända med råd och upplysningai".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom NvL:s ram har kommunerna lagil
nya inilialiv och prövat nya åtgärder. Detta har bl.a. letl till en betydande
uppbyggnad och utveckling av t. ex polikliniker och rådgivningsbyråer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har ansvarel för atl
den enskilde ges behövlig vård. Det åligger nämnden atl göra sig väl förtrogen
med den enskildes behov av omvårdnad och verka för alt detla blii tillgodosell.
På grundval av den uppsökande verksamhelen kan nämnden också planera sina
insatser, bäde genereUa och individuella, både kortsiktiga och långsikliga.
Särskild belydelse har detla för nämndens uppgifter när del gäller
åldringsvård och vård av handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3 Individuellt inriktade åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnd skall lämna den enskilde den
hjälp och den värd han behöver. Enligl samlliga ire vårdlagar är nämnds
skyldighel all vidla ålgärd knuten till vissa särskilt angivna indikationer.
Nämnd kan emellertid även i andra fall med den enskildes medgivande lämna honom
den hjälp och det stöd som man anser all han behöver. Inom del individuella
vård- och behandlingsarbelel har del varil en lydlig inriklning mot tidigt
insatta ålgärder. Nya former för stöd och behandling - t.ex. gmpplerapi,
familjeterapi, hemma-hos-arbete - hårväxt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Burnuvårdslugen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdsnämnden skall ingripa om
del förekommer missförhållande barns och ungdoms vård, foslran eller
uiveckling. Ingripandel kan bestå förebyggande ålgärder men även i all barnet
tas om hand för placering annal hem eller på inslilution. Ärende kan
anhängiggöras hos nämnden genom anmälan från såväl enskilda som myndigheler.
Slatliga och kommunala myndigheter, vilkas verksamhel berör
barnavården, befattningshavare hos sådana myndigheler saml alla läkare,
lärare, sjuksköterskor och barnmorskor, oavsell om de innehar allmän befallning
eller inte, är skyldiga att göra anmälan. Vidare bör var och en som får
kännedom om att någon under 18 år misshandlas eller blir ulsall för annan
skadlig behandling i hemmel anmäla della till nämnden. Nämnden har också en
vidsträcki skyldighel alt självmani la upp ell ärende lill behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredning skall inledas ulan
dröjsmål, om ålgärd som ankommer på nämnden kan anlas vara påkallad. Ulredningen
skall syfta lill all allsidigt klariägga de omständigheter som har belydelse
för ärendels bedömning. Den skall genomföras så skyndsaml som möjligt och
bedrivas på ell sådanl sätt alt ingen vållas obehag och olägenhet eller kostnad
i onödan. Alla som ärendet rör eller som anlas kunna lämna upplysningar av
betydelse kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1477>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80: 1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>höras och kallas att inslälhi sig inför nämnden eller
ombud för nämnden. Om det behövs bör yttrande inhämlas av läkare eller annan
sakkunnig. 1 vissa ärenden skall del finnas ett läkarintyg om den unge, 1
sådanl fall skall den unge kallas till undersökning hos anvisad läkare. I
kallelse till förhör eller liikamndersökning kan föreskrivas vite. Även
hämtning kan förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en fullständig ulredning
behöver utredaren ibland göra hembesök. Hembesök föruisäller i regel all
lilllräde lill hemmel lämnas frivilligt, I vissa fall far dock hembesök
genomföras mol den enskildes vilja med anlilande av polishandräckning.
Polishandräckning kan påkallas även för all efterforska underårig som är
föremål för ulredning i ärende enligl 25 S BvL, verkställa beslul om
omhänderlagande, efterforska och hämla tillbaka omhändertagen som har avvikit
saml för all ombesörja annan förfiyit-ning av omhändertagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ulredningen visar atl bam eller
ungdomar lever under missförhållanden, skall nämnden vidta förebyggande
ålgärder eller beslula om omhändertagande. Förulsäliningarna för ingripande
anges i 25 8, Beslämmelsen skiljer mellan förhållanden som avser föräldramas
eller annan foslrares olämplighel eller oförmåga alt själva fostra barnet, 25 8
a), samt förhållanden som avser den unges egel beleende, 25 8 b). Sålunda sägs
i 25 8 a) BvL att om någon, som inle har fyllt 18 år, misshandlas i hemmel
eller eljest där behandlas på sådant säll all hans kroppsliga eller själsliga
hälsa utsätts för fara, eller om hans utveckling äventyras på grund av
föräldrarnas eller annan foslrares olämplighel som fostrare eller bristande
förmåga atl foslra honom, så skall nämnden vidla åtgäider som anges i lagen,
Samma är förhållandet enligt 25 8 b) om någon som inle har fyllt tjugo år på
grund av brottslig gärning, sedeslöst levnadssätt, underlåtenhet att efter
förmåga ärligen försörja sig, missbruk av rusdrycker eller narkotiska medel
eller av annan jämförlig anledning behöver särskilda tillrällaförande ålgärder
från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden bör i första hand försöka
avhjälpa missförhållanden genom förebyggande åtgärder. Lagen tar upp fyra olika
slag av sådana åtgärder: hjälpåtgärder som innefatlar råd och stöd, förmaning
och varning, föreskrifter rörande den unges levnadsförhållanden saml
övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan missförhållandena inte rättas
lill genom förebyggande ålgärder eller bedöms sådana ålgärder vara gagnlösa,
ankommer del på nämnden all oinhäiiderta den unge för samhällsvård. Nämnden får
även i vissa fall, då missförhållande som anges i 25 8 inle föreligger, ta om
hand barn och unga för samhällsvård. Om någon som inle har fyllt 18 år behöver
vård och foslran på grund av atl föräldrarna har avlidil eller övergivit honom,
skall nämnden, om behovet inte tillgodoses på annal säll, omhänderta honom för
samhällsvård. Nämnden kan vidare med föräldrarnas och den unges, om han har
fyllt 15 år, samiycke omhänderta den unge om föräldrarna inle
lillfredsslällande kan sörja för honom (31 8).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om ingripande enligl 25 S
skall föregås av ulredning. 1 vissa fall får nämnden omhänderta den unge innan
ulredningen har slulföris, Fiir att omhändertagande för utredning skäll få ske,
skall del finnäs sannolika skäl för att ell ingripande med stöd av 25 S är
påkallat och snabba åtgärder från nämndens sida vara nödvändiga för all
förhindra skadliga verkningar. Omhändertagandet får beslå i högsl fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om omhändertagande för
samhällsvård förfaller om det inle har börjat verkställas inom sex månader från
den dag del vann laga krafl. Sådant beslul förfaller också, om det inte har
börjat verkställas innan den unge har fylll 18 år eller i fall som avses i 25 8
b) innan han har fylll 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har barnavårdsnämnd beslutat om
omhändertagande för samhällsvård eller ulredning av anledning som anges i 25 8
skall beslutel ofördröjligen delges den som beslutel gäller om han har fylll 15
år, och hans föräldrar, om han är under 18 år. De skall anmodas alt skriftligen
förklara, om de går med på all beslutel verkställs. Lämnar inte alla berörda
sill samiycke till verkställighet, skall beslutel underslällas länsrätten för
prövning inom tio dagar från beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som har omhändertagits för
samhällsvård skall erhålla god vård och foslran saml den ulbildning som hans
personliga förulsällningar och övriga omsländigheier påkallar. Den
omhänderlagne skall överlämnas till enskill hem eller placeras i lämplig
inslilution. Inlagning i ungdomsvårdsskola får ske endast om han har
omhändertagits för samhällsvård eller ulredning av anledning som avses i 25 8
b). Vård i enskill hem bör alllid komma i fråga i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den omhänderlagne inle elev vid
ungdomsvårdsskola, skall barnavårdsnämnden själv eller genom den åt vilken nämnden
har anförlrolt vården öva uppsikl över honom och i den mån behandlingen kräver
det beslämma rörande hans person och personliga förhållanden. Den omhändertagne
får underkaslas den begränsning av rörelsefrihelen som betingas av syftel med
omhänderlagandel. Nämnden kan även beslämma i fråga om föräldrarnas rätl till
umgänge med bamet. Nämnden beslular om samhälls-vårdens upphörande. Vården
skall upphöra senast när den omhändertagne fyller 18 år, eller, om han har
omhändertagits med slöd av 25 S b) efter del atl han har fyllt 15 år, senast
tre år efter omhändertagandel. För den som har omhändertagils enligt 25 S kan
beslutas alt samhällsvården skall upphöra villkorligl. Nämnden kan i samband
därmed meddela föreskrifter eller besluta om övervakning. Samhällsvården kan i
dessa fall ålemppias när som helsl, om del behövs för all uppnå syftel med
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen beslular om
intagningi ungdomsvårdsskola. Sådan skola inrällas och drivs av slalen. Vården
sker i eller utom skola. Vård ulom skola skall anlilas snarasl. Sådan vård ges
i enskill hem eller vid lämplig institution. Skolans slyrelse ulövar den
beslulanderäll i fräga om elev vid skolan som för andra omhändertagna ligger på
nämnden. Skolans styrelse beslular om uiskrivning. Genom sådanl beslul upphör
samhällsvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen kan dock i vissa fall förordna all
samhällsvården skall beslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BvL innehåller också bestämmelser
om vården -dy Jöslerburn. Med foslerbam uvses barn under 16 är som vårdas och
foslras i annal enskill hem än hos föräldrama eller hos särskilt förordnad
förmyndare, som har vårdnaden om bamet. Det kan här således vara fråga både om
barn, som efter beslul om omhänderlagande för samhällsvård har placerats i
enskilt hem, och om barn som ulan atl sådanl beslut föreligger omhändertas i
annal enskilt hem än sill egel. Nämnden får beslula om förlängd
fosterbarnslill-syn under högsl Ire år efter del barnel fylll 16 år. Nämnden
har ansvar för de barn som enligt vad som har sagts nu vislas i annal enskill
hem än det egna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bam får inle las emol som
fosierbarn ulan all nämnden i den kommun där foslerhemmel är beläget har lämnal
lillslånd lill det. Tillslåndskravet gäller inle bam som är omhänderlagel
enligl lagen och som av nämnden placeras i fosterhem inom den egna kommunen.
Nämnden skall utöva en fortlöpande noggrann tillsyn över alla foslerhem i
kommunen för atl Irygga att varje fosterbarn erhåller god vård och fostran saml
i övrigl gynnsamma levnadsförhållanden. Nämnden skall verka för all fosterbarn
får den ulbildning som kan anses lämplig med hänsyn till barnets anlag och
övriga omständigheter. Nämnden har atl lämna råd och ge foslerföräldrama vägledning.
Regeringen kan i vissa fall medge befrielse från tillämpningen av dessa
bestämmelser under högst lio år. - Vid missförhållanden skall nämnden vid behov
skaffa omhändertagen underårig en annan placering i samma eller annan vårdform.
Är den underårige inle omhändertagen kan nämnden inte ingripa om inle 25 8 är
tillämplig, nämnden får i vissa fall hindra en för barnet skadlig förflyttning
från foslerhemmel till vårdnadshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kortare lids placering hos annan
under ferier, under skoltermin eller då vården annars mera lillfälligt överlåts
på annan omfattas inle av fosler-barnsreglerna. Enligt lagen får dock
barnavårdsnämnden om särskilda skäl föreligger besluta all sådant s.k.
visielsebarn skall anses som fosierbarn. Bestämmelsen har tillkommit för alt
hindra all nägon felakligl undgår foslerbarnstillsynen. Nämnden kan även
meddela förbud alt ta emot vistelsebarn, om del bedöms erforderligt ur
barnavårdssynpunkt. Förhällandet i hemmet skall då vara sådant atl del kan
befaras all barn som las emol för vistelse där inle kommer alt få
tillfredsställande vård eller atl barnels uiveckling kommer all påverkas i
ogynnsam riktning. Ell förbud innebär atl den förbudet gäller inte ulan
nämndens medgivande får la emol annans barn under 16 år annal än lillfälligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdslagen innehåller också
besiämmelser om burnuvårdsan-stalier. Med barnavårdsanslall förslås därvid
inslilution som är avsedd lör vård och foslran av barn och ungdom under 18 år
och som inle är atl hänföra lill sjukvårdsanslall, lill hem för psykiskt
uivecklingsslörda, blinda, döva eller vanföra eller till sådanl elevhem som
står under tillsyn av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1483>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>central skolmyndighet, Beslänunelserna är inte lillämpliga
pa ungdomsvårdsskolor. Lagen anger vissa särskilda former av
barnavårdsanslaller, nämligen bamhem (spädbanishem, mödrahem, upplagningshem
och specialhem), barnkolonier, förskolor och fritidshem saml elevhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För vaije landsiingskommun skall
socialslyrelsen fastställa en bain-hemsplan. Del åligger landsiingskommun all
inrätta och driva de barnhem som finns upptagna i planen, i den mån inle annan
drar försorg därom. Avser kommun eller landsiingskommun atl inrätta bamhem
skall plan för hemmel och dess verksamhel underslällas regeringen eller, eflei'
regeringens bemyndigande, socialstyrelsen för prövning. När verksamhelen påbörjas
vid annan barnavårdsanslall än barnhem, skall anmälan göras hos föreskriven
myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdsnämnden skall ha tillsyn
över vaije barnavårdsanslall inom kommunen. Finner nämnden anledning lill
anmärkning skall anmälan ofördröjligen göras hos länsslyrelsen. Om
länsslyrelsen finner atl missförhållande föreligger vid barnavårdsanslall inom
länet skall den ålägga anstaltens ledning eller innehavare all vidla behövliga
ålgärder. I sisla hand kan lämnal lillständ återkallas eller fortsalt
verksamhet förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen har i vissa fall räll all
av slalen eller annan kommun erhålla ersällning för ulgifl som har föranlells
av alt någon har omhändertagits för samhällsvård. Kommunen får vidare som
ersällning för vårdkostnaden uppbära underhållsbidrag eller annan periodiskt
utgående förmån som tillkommer den omhändertagne och belöper på vårdtiden. För
kostnad som kommunen har haft för någon som har omhändertagils för samhällsvård
och inte har fyllt 16 år är föräldrarna i princip ersättningsskyldiga. Den
ersättning som får tas ul är begränsad till visst årligt belopp. Utger den enskilde
inle ersällning får kommunen föra lalan mot honom vid länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BvL innehåller också bestämmelser
om besvär över beslul av barnavårdsnämnd, slyrelse för ungdomsvårdsskola eller
länsrätt samt vissa ansvarsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nykterhelsvårdslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har nyklerhetsnämnd genom anmälan
eller på annat säll fåll velskap om all någon missbrukar alkohol, skall nämnden
skyndsaml göra utredning. Anmälningsskyldiga är polismyndighet och under
särskilda förutsättningar läkare. I vissa fall skall nämnden föranslalla om
läkarundersökning. Nämnden får kalla den som är föremål för ulredning au
personligen inställa sig inför nämnden eller särskill utsett ombud för denna
eller inför läkare som nämnden har anvisat. Nämnden får även kalla annan som
kan lämna upplysningar i ärendei. I kallelse kan föreskrivas vite. Även
hämtning kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommer del vid ulredningen fram all
den undersökle missbrukar alkohol skall nämnden i förslå hand vidta
hjälpåtgärder. Lagen ger anvisning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om vilka åtgärder som därvid kan vidtas. En ålgärd kan
vara atl nämnden försöker förmå missbrukaren att under viss lid, högsl etl år,
fortlöpande hälla konlakl med nämnden eller med person som nämnden har utselt.
En sådan fortlöpande konlakl får inle ges formen av övervakning utan skall
utmärkas av en samarbelsanda. En annan ålgärd kan vara all nämnden försöker
förmå missbrukaren atl rådfråga läkare och följa dennes föreskrifter eller alt
frivilligt söka lämplig värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ulredningen ger vid handen all
ell längre framskridel missbruk eller med lagens ord "hemfallenhel"
ål alkoholmissbruk föreligger, kan nämnden beslula om övervakning. Vissa i
lagen angivna indikationer skall därvid föreligga. Dessa är all missbrukaren a)
lill följd av sill missbruk är farlig för annans personliga säkerhel eller
kroppsliga eller själsliga hälsa eller för egel liv, b) utsäller någon, som han
är skyldig atl försörja, för nöd eller uppenbar vanvård eller eljest grovt
brisier i sina plikter mol sådan person, c) ligger del allmänna, sin familj
eller annan till last, d) är ur stånd atl la vara på sig själv, e) för etl för
närboende eller andra grovi slörande levnadssätt. Övervakning får fortgå i ett
år eller, där särskilda förhållanden påkallar längre övervakningstid, högsl ivå
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är hemfallen ål
alkoholmissbruk får ivångsintas på allmän vårdanslali för alkoholmissbrukare,
när förulsällningar för anordnande av övervakning föreligger saml hjälpälgärder
har vidtagils eller övervakning varil anordnad utan atl han har kunnat
återföras lill elt nyktert liv. Samma är förhällandet då hjälpåtgärder och
övervakning uppenbarligen skulle vara gagnlösa eller försök med hjälpälgärder
eller övervakning inte kan avvaktas med hänsyn till missbrukarens farlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tvångsinlagning beslutas av
länsrätten på ansökan av nyklerhelsnämnden. Kan man inte utan olägenhel
avvakla framställning från nyklerhelsnämnden med hänsyn till atl missbrukaren
som följd av silt missbruk är farlig för annans personliga säkerhel eller lill
annan i lagen särskilt angiven orsak, får polismyndigheten i orten göra
ansökan. Länsrätten kan vid sin prövning i slällel för alt besluta om
ivångsiniagning förordna om hjälpåtgärder eller övervakning eller ge
nyklerhelsnämnden i uppdrag alt föranstalta om detla. Beslul om
tvångsinlagning gär i verkställighet omedelbart om inte länsrätten förordnar
annorlunda. Det ankommer på länsrällen all i vissa särskill angivna fall se
till all besluiel verkställs. I övriga fall ankommer verkslällighelen på
nyklerhelsnämnden. Missbrukaren kan beviljas villkorligt anstånd med
tvångsinlagning. Han skall därvid slällas under övervakning. Även
lydnadsföreskrift kan meddelas honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har verkställighet av beslutet om
tvångsinlagning inte påbörjats inom ell år från besluiel, så förfaller
besluiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän vårdanslali för alkoholmissbrukare
är anslall eller avdelning därav som slalen har inrättat för sådant ändamål
saml molsvarande inrättningar som har anordnats av landsting, kommun,
förening, stiftelse eller annan och som har erkänis som allmän vårdanslali.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liingsta vårdtiden vid anstalten är
enligt huvudregeln elt år. Har den iniagne förut varil inlagen på anslall och
är inlagningsbeslulel meddelat inom fem år från senasle utskrivningsdagen, är
dock längsta vårdtiden två år. Vårdtiden kan i vissa fall förlängas med
yllerligare två år. Anslallens slyrelse beslutar om uiskrivning före vårdtidens
utgång. Även socialslyrelsen kan, efler ansiallsslyrelsens hörande, förordna
om utskrivning. Den utskrivne skall slällas under övervakning, om det inle på
grund av särskilda omständigheter anses obehövligt. Lydnadsföreskrift kan
meddelas honom. Vid misskötsamhet kan länsrälten beslula om ålerintagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är hemfallen ål
alkoholmissbruk lår gå in frivilligt på allmän vårdanstalt, om han bl.a.
skriftligen förbinder sig atl slanna kvar på vårdanstalten under viss lid,
högsl sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagen anges särskill i vilka fall
lalan får föras mot nykterhelsnämnds, anslaltsslyrelsesoch länsrälts beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socitilhjälpslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har tre
huvuduppgifter, nämligen all lämna ekonomisk hjälp, alt lämna bislånd i
personliga frågor saml all ombesörja vård. Den ekonomiska hjälpen kan vara av
ivå slag, dels obligalorisk socialhjälp, dels frivillig socialhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den obligatoriska hjälpen är avsedd
atl svara för en grundläggande trygghet, medan den frivilliga hjälpen är avsedd
alt ulgöra ell slöd som varje kommun efler egel bedömande kan lämna behövande
personer. Nämndens skyldighel atl ge socialhjälp är knuten lill vissa
förhållanden som anges i lagen. Som förulsällning för rätt till obligalorisk
socialhjälp gäller alt den enskilde hell eller delvis saknar förmåga atl
försörja sig genom egel arbele. Oförmågan kan ha sin grund i minderårighet
eller ålderdom. Den kan vara förorsakad av sjukdom eller handikapp eller brislande
kropps- eller själskrafter. RäUen till ekonomisk hjälp förutsäller dessulom alt
den enskilde saknar medel lill sill livsuppehälle och lill behövlig vård och
all hans behov inte tillgodoses på annal sålt. Den obligatoriska socialhjälpen
omfallar vad som bedöms täcka kostnaderna för livsuppehälle och behövlig vård.
I fråga om den som är under 16 år skall hjälpen även avse uppfostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden kan också meddela socialhjälp i andra fall,
antingen enligl grunder som kommunens fullmäktige beslämmer eller, om sådana
grunder inle har faslställls, efler vad nämnden prövar skäligl. Denna
frivilliga socialhjälp har som regel en förebyggande inriklning och avser behov
som del inte åvilar annan myndighel alt avhjälpa. Socialnämnden kan också - i
slällel för att bevilja konlanl undersiöd - med fullmäkfiges medgivande leckna
borgen på fn som skall bekosla ulbildning eller inköp av redskap eller verklyg
eller gå lill annal liknande ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälp bör lämnas pä sådanl
säu atl den behövande såvill möjligi blir i slånd all i framliden försörja sig
och de sina genom eget arbele.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjälpen bör utgå i form av konlant understöd, om inle
hjälpbehovels art föranleder annal och del inle heller finns anledning atl anta
atl understödet kommei- lill obehiiiig användning. Den som vill ha hjälp skall
göra anmiikin om det till socialnämnden i vislelsekommunen. Det är således
vistelsekommunen som har ansvarel lör all den enskilde beieds erlördeiiig
hjälp. Anmälan kan göras hos nämndens ordförande, ledamol av nämnden eller hos
den nämnden hai' utsett all la emol sådan anmälan. I praktiken görs
anmälningarna hos ijänslemän i den sociala förvallningen. Ansökningsförfarandel
äl i övrigt inle formbundel. Rätlen till socialhjälp är emellertid inte
beroende av föregående anmälan. Socialnämnden har i lagen ålagts skyldighet atl
ombesörja atl den som vislas i kommunen och befinnes vara i behov av
socialhjälp erhåller sådan. Denna skyldighel gäller emellertid inle enbarl
ekonomisk hjälp utan även behovet av vård. Nämnden skall därior bedriva en
aklivi uppsökande verksamhel i syfte alt skaffa sig kännedom om de hjälpbehov
som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl anhängiggjorl ärende skall
ulredas av nämnden. Utredningen grundar sig i första hand på vad den
hjälpsökande själv uppger. Del kan emellertid i vissa fall vara nödvändigl all
komplettera utredningen med läkarundersökning. Under ulredningen kan uppgifter
även hämlas in från myndigheter och andra. ShjL ger - i molsats till vad som är
fallel enligt BvL och NvL - inle nämnden möjlighet att anlila särskilda
tvångsmedel under ulredningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del allmänna står för huvuddelen av
kostnaderna för socialhjälpen. Den övervägande delen stannar på den kommun som
har beviljat hjälpen. Krav på ersällning för utgiven socialhjälp kan emellertid
i vissa fall resas mol annan kommun eller staten. Avser hjälpen svensk
medborgare är vistelsekommunen berättigad alt med iakttagande av vissa i lagen
närmare angivna föreskrifter kräva aierbelalning för obligalorisk socialhjälp
av den kommun där den hjälpbehövande är manlalsskriven - ersätlningskommunen.
Är hjälplagaren inle mantalsskriven i riket eller kan hans
manlalsskriv-ningsorl inle utrönas, skall kravet riktas mol staten. Rätt till
ersättning av statsmedel föreligger även för obligatorisk socialhjälp till personer
som saknar svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning för obligatorisk eller
frivillig socialhjälp kan under vissa förutsätlningar krävas även av enskild.
När del gäller obligalorisk socialhjälp samt frivillig socialhjälp, som har
givits ul lill någon innan han har fylll 16 år, föreligger
ersällningsskyldighel för hjälplagaren själv endast under vissa speciella
förulsällningar. Däremol föreligger en längre gående skyldighel för vissa
anhöriga all ersälla utgiven hjälp. Make är sålunda enligt huvudregeln skyldig
att ersätta obligalorisk socialhjälp som har beviljats andra maken.
Obligalorisk socialhjälp som har ulgåll lill barn under 16 ar kan i princip tas
ul av barnels far eller mor eller, i fråga om adoplivbarn, av adoplanlen.
Frivillig socialhjälp, som har ulgålt till någon efter del alt han har fyllt 16
år, är i allmänhel ålerbelalningspliklig för hjälplagaren själv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rälien lill ersällning viker dock.
om del kan anlas all hjälplagaren genom alt betala tillbaka koslnaden eller
någon del av den kan komma alt sakna erforderliga medel till underhall för sig
eller de sina eller annars synnerliga skäl talar emot ersättningsanspråket.
Anser komnuinen atl förulsällningar för återbeUilningsskyldighel föreligger,
skall kommunen i forsla hund söka få lill slånd en överenskommelse med
hjälplagaren om återbetalning. Lyckas inte det kan kommunen föra talan om
ersällning. Sådan talan skall anhängiggöras hos länsstyrelse inom tre år efter
det atl hjälpen lämnades. Sker inte det är rälien lill ersättning förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har ansvarel för all
den enskilde ges den vård som han behöver. Nämnden skall efler vad som med
hänsyn lill vårdbehovets arl och omständigheterna i övrigl prövas lämpligl
föranslalla om all vårdbehövande får vård i hemmel eller atl han inackorderas
i annal enskill hem. Nämnden skall vidare i förekommande fall förmedla sjukhus-
eller annan anstallsvård eller bereda den enskilde vård i ålderdomshem. Del
åligger kommunen att anordna och driva hem för åldringar och andra personer, som
är i behov av vård och tillsyn och som inte tillgodoses på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnd är - liksom
barnavårdsnämnd och nyklerhetsnämnd - skyldig all gå allmänhelen till banda med
råd och upplysningar i frågor som äger samband med nämndens verksamhelsområde. Elt
vikligl led i nämndens uppsökande verksamhel är all inom ramen för den
individuella rådgivningen lämna informalion om de sociala förmåner som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över socialnämnds beslul i ärende
om socialhjälp får besvär föras hos länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhetsnämnderna slår under
tillsyn av socialstyrelsen och har atl slälla sig lill eflerrältelse de
anvisningar angående verksamhelen som socialstyrelsen meddelar. Socialstyrelsen
är oCkså cenlral myndighel för de allmänna och de sialsunderstödda enskilda vårdanstalierna.
Inom övriga vårdområden är socialslyrelsens uppgifter huvudsakligen av
rådgivande och vägledande karaktär. Slyrelsen har all genom råd och anvisningar
verka för all socialhjälpsverksamheten ordnas och utvecklas på etl ändamålsenligl
säll. Slyrelsen har vidare all följa barnavårdsverksamhelen i riket, atl genom
råd och anvisningar verka för atl den utvecklas ändamålsenligt saml att öva
tillsyn över barnavårdsanslaller. Slyrelsen är slutligen cenlralmyndighel för
ungdomsvårdsskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelserna övervakar
socialnämndernas och barnavårdsnämndernas verksamhel. I ShjL sladgas sålunda
alt länsslyrelserna, var inom silt län, noga skall följa tillämpningen av lagen
saml därvid se lill att social-hjälpsverksamhelen ordnas och handhas pä ell ändamålsenligl
sålt. Underlåter kommun all lämna behövlig obligatorisk socialhjälp, skall
länsstyrelsen ålägga kommunen att fullgöra sin skyldighel. Länsstyrelsen skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1493>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även i andra fall vidta den åtgärd som man anser behövs
för alt avhjälpa evenluella missförhållanden. Bestämmelser av motsvarande
innebörd finns i BvL. Länsstyrelserna biträds i dessa frågor av barnavårds- och
social-vårdskonsulenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några bestämmelser om tillsyn från
länsslyrelsens sida över nykterhelsvården har inle lagits upp i NvL, I viss
mån molsvarande uppgifler ligger i slällel på länsnyklerhelsnöninderna. Det
åligger sådan nämnd bl.a. att hälla sig noggrant underrällad om de kommunala
nyklerhetsnänmdernas verksamhet, att öva tillsyn över alt dessa fullgör sina uppgifter
samt alt lämna vägledning och bistånd. Åsidosätter kommunal nyklerhelsnämnd
sina åligganden, skall länsnyklerhelsnämnden söka åstadkomma rällclse genom råd
och anvisningar. Kan rätlelse inte åstadkommas eller fordrar ärendets art ett
omedelbart ingripande, skall länsnykterhetsnämnden vidla de ålgärder som annars
ankommer på den kommunala nämnden. Länsnyklerhelsnämnden är emellertid i
första hand elt stödjande organ. Länsnyk-lerhelsnämndens vikligaste uppgift får
anses vara all lämna de kommunala nämnderna vägledning och bislånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:143.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilagu
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningens författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:221.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till Socialtjänstlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens
mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I §
Samhällets socialtjänst skall pä demokratins och solidaritetens gmnd<br>
främja människomas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomiska
och sociala trygghet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämlikhet
i levnadsvillkor och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiva
deltagande i samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamheten skall bygga på respekt för människomas
självbestämmanderätt och integritet och inriktas pä att frigöra och utveckla
enskildas och gmppers egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
kommunala ansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>II Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt
område.<br>
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen fiir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
stöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ För att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten finns i varje kommun
en socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om socialnämnden ges i
socialnämndslagen (1978:00).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialnämndens
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Till socialnämndens uppgifter hör aU göra sig väl förtrogen med enskildas
levnadsförhållanden i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete
med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda verka för
goda miljöer i kommunen, ge informalion om socialtjänsten i kommunen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>genom uppsökande verksamhel och på annal säll
främja römlsältningarna för goda levnadsförhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>lämna upplysningar, råd, stöd, vård, ekonomisk och
annan hjälp till familjer och enskilda som behöver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till bistånd m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Den enskilde har rätt lill bislånd av socialnämnden för sin försörjning och<br>
sin livsföring i övrigl, om hans behov ej tillgodoses på annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en
skälig levnadsnivå. Bislåndel skall ulformas så all del stärker den enskildes
resurser för ett självsländigl liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Den enskilde kan även i andra fall än som sägs i 5 § inom ramen för so<br>
cialtjänstens syften ges ekonomisk eller annan hjälp av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
riktlinjer for socialnämndens verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall ske med ut<br>
gångspunkt i nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka<br>
utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden<br>
skall också verka för alt offenlliga lokaler och allmänna kommunikationer<br>
blir tillgängliga för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden bör även i övrigt taga initiativ till
åtgärder för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för bam och
ungdom, äldre och andra gmpper som har särskilt behov av samhällets stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten
och erbjuda gmpper och enskilda sin hjälp. När del är lämpligt skall nämnden
härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar
vilkas verksamhel berör socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialnämndens insalser för den enskilde skall ulformas och
genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan,
organisationer och föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om vård av underårig i vissa fall ges
i lagen (1978:00) med särskilda bestämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Socialnämndens insatser bör inriktas på att underiätta för den enskilde<br>
att bo hemma och ha kontakter med andra. Detla kan ske genom hjälp i hem<br>
met, färdtjänst eller annan service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala
tjänster genom rådgivningsbyråer, sociala servicecentraler, social jour eller
annan därmed jämföriig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med den enskildes samiycke kan utses särskild
person (kontaktman) eller familj med uppgift atl hjälpa den enskilde och hans
närmaste i personliga angelägenheler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Vård som beredes den enskilde i annat hem än del egna bör utformas<br>
så att samhörigheten med anhöriga och kontakten med hemmiljön främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden ansvarar för atl deri som genom
nämndens försorg har lagits emot i sådant hem får god vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Barnomsorgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Kommunen skall genom barnomsorgen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>verka för att bam och ungdom växer upp under trygga
och goda förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighelsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn
och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ För bam som stadigvarande vistas i kommunen skall bedrivas
förskole-och fritidshemsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år
då barnet fyller sex år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Barn vars skolgång har uppskjutits enligl 32 §
andra slyckel skollagen (1962:319) skall beredas möjlighel alt fortsätta
förskolan ylleriigare ell år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver<br>
särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plals i förskola lidigare än som
an<br>
ges i 14 § första stycket eller med förtur anvisas plats i fritidshem, om ej
bar<br>
nels behov av sådant stöd tillgodoses på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall genom uppsökande verksamhet
laga reda på vilka barn som behöver anvisas plals i förskola eller fritidshem
enligt första styckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Kommunen skall genom en planmässig ulbyggnad av förskole- och fritidshemsverksamhet
sörja för att de bam som pä gmnd av föräldramas förvärvsarbete eller studier
eller av andra skäl behöver omvårdnad ulöver vad som följer av 14 och 15 88 får
sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Regeringen meddelar ytteriigare föreskrifter om förskole- och
fritidshemsverksamhetens organisation och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åldreomsorgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Kommunen skall genom äldreomsorgen verka för att de äldre får möj<br>
lighel till självständighet i livsföring och boende och till en aktiv och me<br>
ningsfull tillvaro i gemenskap med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övergången från elt yrkesverksamt liv skall
underiällas genom information och annat stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Kommunen skall verka för att de äldre lår goda bostäder och ge dem<br>
som har behov därav stöd och hjälp i hemmel och en i övrigl lättåtkomlig ser<br>
vice.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För äldre med särskilda behov av slöd skall
kommunen inrätla bostäder med gemensam service (servicehus).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
nnan särskild omsorg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Kommunen skall verka för all de som av fysiska eller andra skäl möler
betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet au dellaga i samhällels
gemenskap och atl leva som andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden skall medverka till atl den enskilde
(år etl boende som är anpassat efter hans särskilda behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Familjehem
och andra hem for vård eller boende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Socialnämnden skall sörja för alt den som behöver vårdas eller bo i an<br>
nal hem än del egna tages emot i familjehem eller annat hem för vård eller<br>
boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om socialnämndens ansvar när barn
vårdas i annat hem än det egna finns även i föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Det behov av hem för vård eller boende som är gemensaml för kom<br>
munerna inom ett landstingsområde skall tiUgodoses av landstingskommu<br>
nen och kommunerna i området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovet av sådana hem och ansvaret för deras
inrättande och drift skall redovisas i en plan. Planen upprättas av
landstingskommunen och kommunerna i området gemensamt. Den skall redovisas för
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Vård i familjehem eller annal hem för vård eller boende skall bedrivas<br>
i samråd med socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
meddelar ytteriigare föreskrifter om värd i sådant hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Socialnämnden får åteikräva ekonomisk hjälp enligl 5 §, om den har<br>
lämnats som förskott på förmån eller ersättning eller till den som befinner sig<br>
i arbetskonflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden (år även återkräva ekonomisk hjälp
som har lämnats med stöd av 6 §, om hjälpen har givits under villkor om återbetalning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Får underårig genom socialnämndens försorg vård i annat hem än det<br>
egna, är föräldrarna skyldiga att deltaga i kostnaden enligl gmnder som re<br>
geringen föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av socialnämnden beslutade stöd- och hjälpinsatser
av behandlingskaraktär är ej förenade med kostnadsansvar för den enskilde i
andra fall än som har sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
För annan social tjänst fiir kommunen taga ut avgift enligt gmnder som<br>
kommunen bestämmer. Avgiften får dock ej översliga kommunens själv<br>
kostnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om avgift för plals i förskola som avses i 14 och
15 §§ och om avgift inom äldreomsorgen finns särskilda besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Vill kommun föra talan mot enskild om ersättning för ekonomisk hjälp<br>
eller vård som avses i 24 och 25 §§, skall talan väckas hos länsstyrelsen inom<br>
tre år från del fordran uppkom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talan om ersättning fär ej bifallas, om den
ersättningsskyldige genom att återbetala koslnaden eller del därav kan antagas
bli ur stånd alt klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigl eller
annars synneriiga skäl lalar mol bifall lill ersällningsanspråkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Socialnämnden får hell eller delvis efterge ersättningsskyldighet som<br>
aväes i 24 och 25 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
och länsstyrelsens uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialstyrelsen skall följa och vidareutveckla socialtjänsten i
riket. Till ledning för socialnämndernas verksamhel utfärdar socialstyrelsen
allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Länsslyrelsen skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följa
socialnämndernas tillämpning av denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>biträda
nämnderna med råd i deras verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>främja samverkan på socialtjänstens område mellan
kommunema och andra samhällsorgan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>även i övrigt tillse att socialnämnderna fullgör
sina uppgifter pä ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hem för vård eller boende som har inrättats för
kommunema inom ett landstingsområde gemensamt står under länsstyrelsens
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Vill enskild person eller sammanslutning inrätta hem för värd eller bo<br>
ende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Sådant hem står under tillsyn av<br>
socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första styckel gäller även hem som har inrättats för vård under en
begränsad del av dygnel. Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Föreligger missförhållande vid hem för vård eller boende skall länssty<br>
relsen förelägga ledningen för hemmet att avhjälpa missförhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är missförhållandet allvariigl eller efterkommes ej
av länsstyrelsen meddelat föreläggande, får länsstyrelsen meddela förbud mol
fortsatt verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
Till böter dömes den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1, utan
tillstånd driver hem för vård eller boende som avses i 31 §, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2, i strid mot förbud som har meddelats enligl
32 § fortsätter verksamheten<br>
vid hem för vård eller boende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänl
åtal får väckas endast efter anmälan av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen I979I80. 1 saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1505>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Vad i denna lag sägs om landsiingskommun och landstingsområde skall
på molsvarande säu gälla kommun som ej tillhör landsiingskommun och sådan
kommuns område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Talan föres genom besvär</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mol socialnämnds beslul i fråga om bislånd enligl 5
§ hos länsrälten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mol länsstyrelsens beslul i fräga om ersällning
enligl 27 § hos kammarrätlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3, mol länsslyrelsens beslul i fråga om
lillslånd enligl 31 § eller förbud en<br>
ligt 32 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hos
socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den Genom lagen upphäves</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1, barnavårdslagen
(1960:97),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lagen
(1954:579) om nyklerhelsvård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3, lagen
(1956:2) om socialhjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. lagen
(1976:381) om bamomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till Socialnämndslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
1 varje kommun skall finnas en socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden fullgör uppgifter enligl
socialtjänstlagen (1978:00), lagen (1978:00) med särskilda bestämmelser om vård
av underårig eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens lalan i<br>
mål och ärenden som enligt socialtjänstlagen (1978:00) eller annan lag eller<br>
författning ankommer pä socialnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>-Socialnämnden skall även i övrigl handha
förvaltning och verkställighet i den mån det ej på gmnd av lag eller annan
författning eller fullmäktiges beslut ankommer på social distriktsnämnd eller
på annan nämnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelse och övriga<br>
nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden<br>
finner påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden Hr inhämla yttranden och upplysningar
från kommunstyrelse och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i
den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Social
distriktsnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Kommunfullmäktige fiir besluta all i kommunen också inrätta två
eller flera sociala dislriklsnämnder, var och en för ett distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Social distriktsnämnd skall följa utvecklingen inom distriktet och
hos socialnämnden anmäla behovet av åtgärder beträffande samhällsmiljön, den
sociala planeringen och den allmänl förebyggande verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnden fär uppdra åt distriktsnämnd att
bereda ärenden som avses i första slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Social dislriklsnämnd avgör ärende som enligt socialtjänstlagen
(1978:00) eller annan lag eller författning ankommer på socialnämnden och som
avser vård eller annan åtgärd belräffande enskild person, om ej kommunfullmäktige
har beslutat annoriunda beträffande viss gmpp av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Vad i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd skall ha
motsvarande tillämpning på social distriktsnämnd. Detta gäller ej vad som sägs
i 2 g andra stycket och i 3 § första slycket beträffande framställning hos
fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har i lag eller annan författning meddelats
beslämmelse som avviker från vad nu sagts, gäller dock den bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialnämndens
sammansältning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§
Följande bestämmelser i 3 kap. kommunlagen(1977:179) gälleri lillämpliga delar
socialnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om antalet ledamöler m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ första stycket om valbarhet m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om rätt till ledighet från anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ första stycket om mandattid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ tredje stycket om verkan av ledamots avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>S, utom Stockholms kommun, om ordförande och vice ordförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om tid och plats för sammanträde saml om närvarorätt vid
sammanträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om suppleants tjänstgöring m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ första stycket om beslutsförhet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
om beslutsförfarande och protokoll m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
om delgivning m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
om reglemenie och delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Uppdrag atl besluta på socialnämndens vägnar får ej avse vad som an<br>
kommer på nämnden enligl 2, 6 och 7 S§ lagen (1978:00) med särskilda be<br>
stämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kommun där social distriktsnämnd ej har inrättats
får dock beslutanderätten i fråga som avses i första styckel uppdras åt
särskild avdelning som består av ledamöler eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar för när del gäller föräld<br>
rabalken och lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag avse endasi uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1509>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 kap, 4 S, 2 kap,, dock ej uppgifter enligl 7 , 3
kap,, 7 kap, 2 , 7 S, dock ej om avtalet innefattar åtagande alt ulge
engångsbelopp, och 11 föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
?; lagen om allmänna barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Om rält för nämndens ordförande eller särskilt förordnad ledamol att i vissa
fall falta beslul finns bestämmelser i föräldrabalken och i lagen (1978:00) med
särskilda bestämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handläggning
av ärende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Socialnämnden skall ulan dröjsmål inleda utredning av vad som genom<br>
ansökan eller på annat säu har kommit till nämndens kännedom och som<br>
kan föranleda åtgärd av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden får höra den saken rör och annan som kan
lämna upplysning i ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Vad som har framkommil vid utredning och som har belydelse för ären<br>
dets avgörande skall tillvaratagas på betryggande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Handling rörande enskilds personliga förhållanden
skall förvaras så att den icke kan ålkommas av obehörig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Den enskilde bör håUas undenäuad om de journalanleckningar eller<br>
andra anteckningar som förs belräffande honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
I ärende hos socialnämnd gäller 4 och 5 §8 förvaltningslagen (1971:290)<br>
om jäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Därjämle gäller, oavsett vilka besvärsregler som är
lillämpliga, i alla ärenden enligl socialtjänstlagen (1978:(X)) följande
bestämmelser i förvaltningslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
om ombud och bilräde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om vägledning av part,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:4.0pt'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>8 om lolk, och 10 § om remiss,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Avser ärende hos socialnämnd myndighetsutövning, gäller oavsett be<br>
svärsmedlei därjämle följande bestämmelser i förvaltningslagen (1971:290)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om parts rätl lill insyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>8 om kommunikation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om parts rätl au meddela sig munlligen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om beslutsmotivering,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om rätlelse av beslut, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ om ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första slyckel gäller på molsvarande
sätt då fråga är om ansökan eller yttrande lill annan myndighet i mål eller
ärende som rör myndighetsutövning hos denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1511>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Den som enligt 16 8 denna lag eller 15 § förvaltningslagen (1971:290)<br>
skall ges tillfälle all yllra sig har räu all få företräde inför nämnden, om ej
sär<br>
skilda skäl föranleder annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som beredes tillfälle atl yllra sig skall
underrättas om sin rätl atl få företräde inför nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Barn som har fyllt 15 år har räll all själv föra sin lalan i mål eller ärende<br>
enligl socialljänsllagen (1978:00) eller lagen (1978:00) med särskilda bestäm<br>
melser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lämnande
av uppgifter m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Om förbud att lämna ut allmän handling och om tystnadsplikt finns bestämmelser
i sekretesslagen (1978:00),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Om det är behövligl från vårdsynpunkt eller för handläggning av ärende,
får uppgifter rörande enskilds personliga förhållanden lämnas mellan ijänslemän
och andra som är verksamma inom socialtjänsten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialnämnden Hr lämna ul uppgifler rörande enskilds personliga förhållanden,
om nämnden finner del nödvändigt för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lillgodose behov av vård enligl lagen (1978:00) med
särskilda bestämmelser om vård av underårig, lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och lagen (1966:293) om beredande
av sluten psykialrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kunna göra ansökan eller avge yttrande i ärende
enligt föräldrabalken, namnlagen (1963:521), lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare, lagen (1964:542) om personundersökning i
brottmål och brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förhindra dubbelutbelalningar av ekonomiska bidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kunna föra talan om återkrav beträffande utgiven
ekonomisk hjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5, göra
polisanmälan om misstänkt föreslående eller begånget brott.<br>
Om skyldighel för nämnden atl i övrigt avge yttrande i frågor som rör en<br>
skilds personliga förhållanden finns särskilda bestämmelser i lag eller med<br>
Slöd av lag meddelade föreskrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Vad som sägs i 20 och 21 i;S gäller ej uppgifler, som erhållits i familje<br>
rådgivnings- och medlingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Var och en som får kännedom om all underårig misshandlas i hemmel<br>
eller annars där behandlas på sådanl säu att del är fara för hans hälsa eller
ut<br>
veckling bör anmäla detta till socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndighet vars verksamhel berör barn och ungdom
samt den som är anställd hos sådan myndighet är skyldig all genasi till
socialnämnden anmäla förhållande beträffande underårig som påkallar ålgärder av
nämnden. Vad som nu har sagts gäller även läkare, lärare, sjukskölerskor och
barnmorskor som ej har sådan anslällning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1513>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24
§ Socialnämnden har rält all av allmän försäkringskassa eller erkänd arbetslöshetskassa
få uppgifler om ekonomisk hjälp som har utgivits till enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnds
register</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
I sådant personregister hos socialnämnd som ulgör sammanställning av<br>
uppgifler får ej inlagas uppgifler som är ägande att röja enskilds personliga<br>
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket ulgör ej hinder mot
atl i personregister taga in uppgifter om enskilds inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt om sådan inom socialtjänsten beslutad åtgärd som
innebär myndighetsutövning och lagmm vara beslul om sådan åtgärd gmndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om register som sägs i forsla styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Anleckningar och andra uppgifter i personakt som tillhör socialnämnds<br>
personregister skall utgallras ire år efter del sisla anteckning i aklen
gjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgift i personregister som avses i 25 § första
stycket denna lag skall utgallras tre år efter det de förhållanden uppgiften
avser har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Gallring skall vara avslutad senast kalenderåret
efter det gaUringsskyldigheten inlrädde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Originalhandling som rör ulredning om fastställande av faderskap och<br>
underhållsbidrag får ej gallras med stöd av bestämmelsema i 26 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen beslämmer
Hr medge även annal undanlag från gallringspliklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Regeringen kan beslula all socialnämnd ur personregisler skall lämna ul<br>
uppgifter lill statistiska centralbyrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ärende som avser vård eller annan åtgärd beträffande enskild person
kan flyttas över till annan socialnämnd, om denna samtycker till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I mål eller ärende enligt socialtjänstlagen (1978:00) eller lagen
(1978:00) med särskilda bestämmelser om vård av underårig Hr delgivning ej ske
med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den då lagen (1970:296) om
social centralnämnd m. m. upphör att gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i
föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om föräldrabalken'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels all nuvarande 6 kap, 14 § skall belecknas 6
kap, 15 8 och nuvarande 11 kap. 17 § betecknas 11 kap, 18 8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels att 4 kap. 10 och 11 88 samt mbriken till 6
kap. skall ha nedan angiven lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels au i balken skall införas nya bestämmelser, 6
kap, 14 och 16-23 i;8 och 11 kap. 17 §, samt närmasl före 6 kap. 1 och 16 §§
nya mbriker av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärende om antagande av adoptiv-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I ärende om anlagande av adop-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>bam
skall rälien inhämta upplys- tivbarn skall rälien inhämta upplys<br>
ningarom barnet och sökanden samt ningar om bamet och sökanden samt<br>
humvida vederiag eller bidrag till humvida vederiag eller bidrag till<br>
barnets underhåll är givet eller ut- barnets underhåll är givet eller ut<br>
fäst. Har barnet ej fyllt 18 år, skall fäst. Har barnet ej fylll 18 är, skall<br>
yUrande inhämtas från barnavårds- yllrande inhämlas från socialnämn-<br>
nämnden i den kommun där sökan- den i den kommun där sökanden är<br>
den är kyrkobokförd och från barna- kyrkobokförd och från soclalnämn-<br>
vårdsnämnden i den kommun där den i den kommun där den som har<br>
den som har vårdnaden om barnet är vårdnaden om barnel är kyrkobok-<br>
kyrkobokförd.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>förd. Socialnämnden kan lämna för-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>handsbesked
om enskilt hems lämplighel som adoplivhem. Förhandsbeskedet gäller längsl elt
år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-family:Verdana'>Fader eller moder, vars samiycke till adoptionen ej
erfordras, skall ändock höras, om det kan ske. Vid adoption av adoptivbarn
skall vad nu sagts i stället gälla adoptanten eller, om make adopterat andre
makens barn, var och en av makarna. Finns särskild förmyndare vars samtycke ej
erfordras, skall även han höras.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>n§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot rättens beslut i ärende om antagande av
adoptivbarn får talan fullföljas av sökanden eller den som skall höras i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Mot socialnämnds beslul an genom förhandsbesked
förklara hem icke vara lämpligt som adoptivhem får lalan foras hos länsrätten
genom besvär</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1517>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. Om vårdnaden</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 kap. Om vårdnad och vård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:137.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1-13 88 14 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan rätten avgör mål eller ärende
ungäende vårdnad om barn skad rätten, om föräldrarna ej äro ense eller det
eljest föreligger särskilda skäl därtill, höra socialnämnden i den kommun där
den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:166.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn under 16 år får ej ulan socialnämndens
medgivande beredas vård och fostran i annat enskilt hem än vårdnadshavares.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har förhandsbesked lämnals enligl 4
kap. 10 §, erfordras ej medgivunde enligl förslu stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulnämnden skall medverka lill
att barn som avses i 16 § får god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma
uppväxtförhållanden, verka for an barnet får lämplig ulbildning saml lämna
vårdnadshavaren och den som vårdar barnel råd, stöd och annan hjälp som de
behöva.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skaU följa värden av
barnel tiU dess barnel har fyllt 16</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del erfordras från
barnavårds-synpunkt, fär socialnämnden förbjuda person som har sill hem inom
kommunen atl utan nämndens medgivande mottaga annans barn under 16 år för
vistelse i hemmet som ej är tillfällig'</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1519>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1520>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har barn mottagits för vård och
fostran i hem som avses i 16 §, får socialnämnden i den kommun där hemmel är
belägel Jör viss lid eller lills vidare förbjuda vårdnadshavaré all laga barnel
från hemmel, om det föreligger risk som ej är ringa för skada på barnets
kroppsliga eller själsliga hälsa om del skiljes.från hemmet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul som sägs i första slyckel
får meddelas att gälla i avvaklan på alt ärendei kan slutligt avgöras, dock
högsl fyra veckor, om sådant förbud är påkallal av sannolika skäl men erforderlig
utredning ej har kunnat slutföras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbud enligl denna paragraf ulgör
ej hinder för att barnet skiljes frän hemmet pd grund av beslul enlig! 21 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens ordförande jår
meddela förbud enligt 19 §, om socialnämndens prövning ej kan avvaklas utan
fara eller allvariig olägenhel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut som ordföranden har fattat
med slöd av första stycket gäller lills vidare i avbidan på nämndens prövning.
Nämndens sammanlräde skall hållas utan dröjsmål och senast inom lio dagar från
ordförandens beslul.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskild person eller sammanslutning
får ej bedriva verksamhet for for-medling av barn under 16 år.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol socialnämndens beslul I fråga
som avses i 16, 18 och 19 §§får talan föras hos länsrällen genom besvär.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:145.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:160.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som åsidosätter bestämmelserna
i 16 eller 21 § eller överträder forbud som har meddelats med slöd av</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1522>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1523>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>18
eller 19 § dömes tiU böter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>AUmänt ålal .för brott som avses i första styckel
får väckas endasi efter anmälan av socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Finner socialnämnden att någon bör förklaras
omyndig eller att god man bör förordnas för honom, skall nämnden anmäla detla
llll överförmyndaren. Anmälan till överförmyndaren skall också göras, om
nämnden finner alt någon ej längre bör vara omyndtgfbrklarad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives atl 10 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1524>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse 10 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:145.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1526>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Därest
pensionsberättigad i annal fall än som avses i 2 § under hel månad är intagen
i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt vistas ulom anstalten, äger
den som driver anstalten atl, i den mån regeringen så förordnar, uppbära så
slor del av den pensionsberälligades å månaden belöpande folkpension, som
svarar mol kostnaderna för vården eller försörjningen på anstalten, varvid den
pensionsberättigade dock skall äga erhålla vissl belopp för sina personliga
behov. Vad nu sagts skaU äga motsvarande tillämpning JÖr det fall all den
penslonsberätiigade åtnjuter vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senasle lydelse 1974:510.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 § under hel månad är intagen
i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, äger
den som driver anstalten atl, i den mån regeringen så förordnar, uppbära så
slor del av den pensionsberälligades å månaden belöpande folkpension, som
svarar mot kostnaderna för värden eller försörjningen på anstalten, varvid den
pensionsberättigade dock skall äga erhålla visst belopp för sina personliga
behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1528>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>eller
försörjning mot avgifl, som erlägges UV kommun eller lundsiings-kommiin.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Åtnjuter barn, för vilket barntillägg utgår, i
annat fall än som avses i 2 § sisla Slyckel under hel månad vård på anstalt
eller eljest vård på allmän bekostnad, äger den som driver anstalten eller det
kommunala organ som svarar för vårdkostnaden att, i den mån regeringen så
förordnar, uppbära så stor del av barnlillägg för månaden som svarar mol
vårdkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives alt lagen (1964:450) om
ätgärder vid samhällsfariig<br>
asocialitet skall upphöra att gälla vid utgången av </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om finansiering av statsbidrag till föreskole- och fritidshemsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ För finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamheien
inom kommunernas barnomsorg skall arbetsgivare årligen eriägga avgift beräknad
enligt de gmnder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen i 19 kap. 1 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften
utgår med en och tre tiondels procent av det belopp på vilkel avgiften skall
beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
I fråga om debitering av uppbörd av avgift har lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande
tilllämpning. Avgifterna tillföres staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Förslag till Barnomsorgsförordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ I denna förordning ges närmare bestämmelser om den förskole- och fritidshemsverksamhel
inom bamomsorgen som föreskrives i socialtjänstlagen (1978:00).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1530>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn
vilkas skolgång har uppskjulils enligt 32 8 andra slyckel skollagen (1962:319).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förskoleverksamheten bedrives i form av förskola
och familjedaghem och annan kompleUerande förskoleverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förskola kan organiseras som daghem eller som
deltidsgmpp. 1 daghem mottages barn för vistelse minst sju timmar om dagen. I
deltidsgmpp mottages barn under tid som undersfiger den som gäller för
vistelse i daghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Fritidshemsverksamheien omfattar barn till och med 12 års ålder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frilidshemsverksamheten bedrives i form av
fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fritidshem mottages barn för vistelse den del av
dagen då barnel ej vislas i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Förskola som avses i 14 § första stycket socialtjänstlagen (1978:00) skall<br>
omfatta minsl 525 limmar om årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kan förskola på gmnd av bamens restider eller av
andra skäl icke bedrivas i den omfattning som anges i första stycket. Hr den
delas upp pä två år. Bam som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plals i
förskolan från och med höstterminen det år då barnel fyller fem är. Sådan
förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Socialnämnden skall verka för att bam som avses i 14 och 15 §8
socialtjänsfiagen (1978:00) utnyttjar den plats som har anvisats och informera
föräldrama om verksamheten och syftet med denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige anlagen plan för förskole-
och frilidshemsverksamheten. I planen skall redovisas behovel av förskolor,
familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och frilidshemsverksamhel inom
kommunen samt på vilket säll behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en
period av minsl fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Vislas barn på sjukhus, i bamhem eller annan institution, skall
huvudmannen för denna sörja för all barnel får tillfälle att dellaga i
verksamhel som molsvarar den som erbjudes i förskola eller
frilidshemsverk.samhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Kommunens räu enligt 26 8 socialtjänstlagen (1978:00) alt laga ul
avgift för plats i förskola gäller endasi i den mån verksamhelen överstiger 15
timmar i veckan eller 525 timmar om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förordning träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1532>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>SaminanstäUning
av remissvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Socialutredningens
betänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Lagar och
motiv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Sammanställningarav
remissvaren i frågorom vård utan samiycke. handlingssekreless och
tystnadsplikt samt socialförsäkringstillägg har getts plals i andra sammanhang
- se avsnitt I Inledning lill propositionen.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:172.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1534>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1535>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1536>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förkortningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KEU 76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>justitieombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen (Fi 1976: 06) om kommunernas ekonomi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjukvårdens och socialvårdens planerings- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rationaliseringsinstitut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänsiemännens centralorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>universilets- och högskoleämbelel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:162.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1538>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler remiss har yttranden över
socialulredningens (SU) belänkande kommit in från regeringsrätten,
justitiekanslern, riksåklagaren. Svea hovräu, kammarrätten i Göleborg,
kammarrällen i Sundsvall, kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisslyrelsen,
broltsförebyggande rådet, datainspektionen, överbefiilhavaren. socialslyrelsen,
riksförsäkringsverket, stalskontorel. statistiska cenlralbyrån.
riksrevisionsverkei. riksskalleverket. riksarkivel. universilets- och
högskoleämbelel (UHÄ), skolöverslyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens
invandrarverk, slalens planverk, bostadsslyrelsen, länsslyrelserna i
Stockholms, Uppsala. Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar. Gotlands. Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och
Bohus. Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämfiands, Västerbotlens och Norrbottens län.
instilulel för social forskning, nämnden för samhällsinformation, slalens
handikappråd, slalens ungdomsråd, familjelagssakkunniga (Ju 1970:52),
ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16), decenlraliseringsulredningen (Kn
1975:01), utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätl. barnomsorg.sgruppen (S
1973:07). socialpolitiska samordningsuiredningen (S 1975:02). ulredningen (Fi
1976:06) om kommunernas ekonomi (KEU 76). studieslödsutredningen (U 1975: 16).
sysselsättningsutredningen (A 1974:02). }0 Leif Ekberg, Svenska
kommunförbundet (Kommunförbundet), Landslingsförbundel efler hörande av
samtliga landstingskommuner. Botkyrka. Slockholms. Håbo, Tierps, Uppsala,
Linköpings, Kalmar, Klippans, Helsingborgs, Malmö, Halmstads, Göieborgs,
Stenungsunds, Borås, Skövde, Vara, Arvika, Grums, Karlstads, Örebro, Västerås,
Falu, Gävle, Östersunds, Skellefteå, Vilhelmina och Luleå kommuner. Landsorganisationen
(LO), Tjänsiemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR
(SACO/SR), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbelsgi-vareföreningen
(SAF). Försäkringskasseförbundel, Sveriges socionomers riksförbund. Föreningen
Sveriges socialchefer, Sveriges socionomförbund, Försäkringsansiälldas
förbund. Svenska kommunalarbelareförbun-det, Sveriges socialförbund, Sveriges
sociologförbund. Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän, Sveriges
kommunaltjänslemannaförbund, Sveriges advokaisamfund, Sveriges läkarförbund.
Svenska läkaresällskapel. De handikappades riksförbund. Pensionärernas
riksorganisalion, Sveriges folkpensionärers riksförbund. Sjukvårdens och
socialvårdens planerings-och rationaliseringsinslilul (Spri), Sociologiska institutionen
vid Slockholms universilel, Nyklerhelsvårdens anslallsförbund,
Nyklerheisrörel-sens landsförbund. Svenska nyklerhelsvårdsförbundel,
Cenlralförbundel för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN),
Handikappförbundens cenl-ralkommilté. Sällskapels Länkarnas riksförbund.
Länkens Kamralför-bund. Riksförbundet mol alkoholmissbruk,
Alkoholproblemalikers riksor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1540>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ganisalion. Riksförbundet för hjälp åt
läkemedelsmissbrukare. Riksförbundet för social och mental hälsa,
Riksförbimdci av föräldraföreningarna mol narkolika. Rikslörbiindel Hem och
Skola, Kommunal- och landsiings-anslällda familjerådgivares förening. Svensk
kuralorsförening. Övervakarnas riksförbund. Svenska diakonsällskapel. Svenska
röda korsel, Frälsningsarmén, FosleriÖräldrarnas riksförbund. Svenska kyrkans
diakoni-nämnd och Föreningen barnens räll i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DessuU)m har yllranden kommil in
från elt slorl anlal andra kommuner, organisationer, föreningar och enskilda,
Remissinslanserna har i en del fall bifogat yttranden som de har inhämtat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålskilliga remissinsianser har
lämnat allmänna synpunkler på betänkandets innehåll och utredningens underlag
för sina överväganden. Synpunkterna redovisas oftast i form av en
sammanfallande bedömning. Flera remissinstanser ger i detla sammanhang ullryck
för sin uppfattning om den föreslagna lagstiftningens uppbyggnad. I det
följande redovisas yllranden av de slag som nu har nämnts, varvid allmänna
synpunkler på lagstiftningens uppbyggnad redovisas under särskild rubrik. Del
bör dock uppmärksammas all ell särskilt avsniu i remissammanställningen ägnas
äl synpunkler på förslagel alt ge lagsliftningen karaklär av ramlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren påpekar au
reformarbetet inom socialvården syflar lill all bota de brister i miljön och i
övrigl förebygga de risker för social missanpassning som ulgör en grogrund för
kriminalitet. Enligl riksåklagarens mening tillgodoser socialulredningens
slulbelänkande i allt väsenlligl della syfte och är i slora delar väl ägnal att
läggas till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt anser det värdefullt
atl del nu har sketl en karlläggning av sociala vårdåtgärder samt gjorts
ingående analyser av socialvårdens syften och mål. Ulredningens arbele kommer
enligl hovrättens mening därigenom all för lång tid framåt få stor belydelse
för reformverksamheten inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrällen i Göleborg framhåller
alt del i betänkandel görs en synnerligen noggrann genomgång av det sociala
verksamhelsfällel, och atl ulredningen ulförligl beskriver hur del fakliska
innehållei i framlidens socialvård bör utformas. Ulredningens förslag präglas
enligl kammarrällens mening av en myckel hög ambitionsvinå. Den nya
socialljänslen är länkl all fylla en långl större uppgift i samhällel än den
nuvarande socialvården. Ibland får kammarrätlen dock intrycket av all
utredningen har slälll målen väl högl när del gäller socialtjänstens
möjligheter. Kammarrällen vill vidare påpeka ali ulredningen genom sina
förslag har lagl grunden till en socialvård som skall kunna verka mer
enhelligl och heltäckande. Man kan enligl kammarrättens mening över huvud tagel
säga all de som behöver bislånd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1542>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från socialvården får en allt slörre plals i del sociala
arbelel och därmed större inflyiande när det gäller all bedöma vilka sociala
insalser som kan vara lämpliga. Respeklen för människomas självbeslämmahderätl
och inlegrilel har satis i högsätel. Kammarrätlen anser all de formella ramar
som verksamheten ges i utredningens lagförslag är lämpligl utformade. Vad kammarrällen
däremol har svårl all bedöma är vad den nya socialljänslen kan komma all beiyda
renl konkrel. Slulligen lillslyrker kammarrätlen all termen socialvård ersätts
med socialtjänst. Socialljänsl är enligl kammarrällens mening en riktigare
benämning av den verksamhel som ulredningen länker sig alt socialnämnden skall
svara för i framliden. Socialljänsl bedöms också ha en positivare klang än
socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har en positiv inställning till
utredningen och stöder i princip de olika förslagen. Intentionerna bakom
lagförslagen kan enligt slyrelsen bli början lill mer genomgripande
förändringar av förhållnings-sätl och arbelsmeloder inom socialvården.
Slyrelsen anser vidare atl de förslag socialutredningen nu lägger fram ökar
möjlighelerna till elt omfattande nydaningsarbele inom socialljänslen, Detla
mäsle dock ske i samarbele med andra verksamheter och socialulredningen har
också behandlal olika behov av samverkan. Enligl slyrelsens mening finns del
dock även problem som inle lillräckligl gmndligl har analyserals av
socialutredningen. Exempel på sådana problem är de som uppkommer i samband med
flytlning inom landel och inflylining från andra länder. Invandrarna kommer i
ökad ulslräckning från ulomeuropeiska länder med helt annan kullur. Slora
kullurella skillnader och en låg beredskap all la emol dem leder till sociala
problem och störningar i form av kullurkonflikler, idenlitetslös-het och
rotlöshet. Motsättningarna mellan svenskar och invandrare har skärpts under
senare år. Vid försämrade konjunklurer ökar konkurrensen om arbelslillfällena.
Della kan komma all yllerligare öka molsällningarna mellan svenskar och
invandrare. Slyrelsen anser all invandrarproblemen i Sverige med slor
sannolikhel kommer all bli stora i framtiden, vilkel kommer alt kräva
betydande insatser såväl av socialtjänsten som av andra samhällsorgan. -
Socialslyrelsen diskuterar också behovet av verksamhetsplanering i kommunernas
socialnämnder och beklagar all ulredningen föreslår sådan planering endasi på
särskilda områden av socialljänslen. Slyrelsen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhetsplanering i reglerade
former sker i dag endast när del gäller förskolan. För de statliga
institutioner som övergår till annan huvudman förutsätter ulredningen en
reglerad planering i samverkan mellan primärkommuner och landsting.
Socialslyrelsen vill gärna underslryka belydelsen av atl institutionerna blir
föremål för särskill inlresse. En fortlöpande verksamhetsplanering för enbart
instilutionsvård anser styrelsen däremot vara olämplig. Planering i de former
som antyds i utredningen bör endast vara temporär och helsl en
engångsföreteelse. 1 fortsättningen bör verksamhetsplaneringen för socialt
arbete innefalta alla former av åtgärder och ha sin huvudanknylning lill de
uppgifler socialljänslen har i den primär-</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1544>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunala öppna vården, I principbelänkandel betonades
kraven på verksamhetsplanering i kommunernas socialnämnder. Dessa krav har inle
lagils upp i lagförslagen annal än för två ovan nänmda områden - barnomsorgen
saml institutioner drivna av landslingen. Del finns enligl socialstyrelsen
slarka moliv för all i lagsliftningen fastslå atl hela socialtjänslområdel bör
bli föremål för en samlad planering, Erfarenhelerna frän bl. a socialslyrelsens
insliiuiionsulredning (försöksplaneringen) visar lydligl på behovel av en
sådan planering. Den visar också på slora svårigheier när del gäller all bryla
ut en del av verksamhelen och detaljplanera den. Instilutionsvård, öppen vård
och familjerådgivning är exempelvis sä beroende av varandra atl en redovisning
och planering av endasi den ena verksamhelen ler sig lämligen meningslös. På
samma sätl är del nödvändigl alt få till slånd samordnad planering mellan olika
huvudmän som är beroende av varandras insalser och mellan vilka del finns
gränsområden med oklar ansvars- och kompelensfördelning. En gemensam
långsiktig planering av verksamheterna är särskill angelägen mellan landstings-
och primärkommuner. Utöver institutionerna finns det behov av gemensam
planering av resurser, t.ex, när del gäller omsorger om äldre och handikappade,
vård och behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare och del psykiairiska
verksamhetsområdet. Den nya ramlagen och de föreslagna ändringarna avseende
slalsbidrag lill kommunernas socialljänsl innebär all kommunernas möjlighel
all självsländigl ulveckla och planera del sociala arbelet ökar. Medlen alt
från slalens sida påverka den kommunala socialljänslen kommer i första hand alt
innebära rådgivning om innehållet och kvalitén i de olika resurserna. En samlad
planering av hela socialtjänsten ger lill-synsmyndighelen underlag all följa
upp och utvärdera hur socialljänslen Ulvecklas. Den ger också möjligheter lill
rikssammanställningar och återföring av kunskaper till kommunerna. De
demokratiska aspeklerna ijänar också alt framhållas i della sammanhang. En
långsiktig plan. ell program för socialtjänstens utveckling i kommunerna ger
allmänhelen insyn och möjlighel alt påverka ulvecklingen. Ell exempel härpå är
barnomsorgsprogrammen som i vissa kommuner remissbehandlats och väckt deball
på del lokala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalens invandrarverk är posilivi
lill socialutredningens förslag lill allmän inriklning av den framlida
socialtjänsten och menar all den i väsenlli-ga delar överensslämmer med
riktlinjerna i vår invandrar- och minorilels-polilik. Verket konstaterar
emellertid, att ulredningen i sill slutbetänkande inle analyserat invandrarnas
silualion och deras särskilda behov och de insalser. som krävs för alt
tillgodose dessa. Del finns i belänkandel. när del gäller invandrarfrågor, inga
vägledande rikllinjer och delta innebär en påtaglig risk för au kommuner kan
underlåta all ulveckla socialljänslen på ell sådanl säll all även invandrarnas
behov tillgodoses. Verkel framhåller all invandrarna i dag ulgör ca 109f av
Sveriges befolkning och all vid sekelskiftet en iredjedel av befolkningen i de
yngre åldrarna beräknas vara invandrare eller barn till invandrare. Verket
påpekar vidare alt utredningen i silt principbetänkande har framhållil. all
problem, som har samband med samhällets sätl atl fungera också gäller
invandrarna och alt dessa problem ofta är mer accentuerade för dessa och
förstärks av faklorer. som hänger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1546>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samman med själva invandringen. Ulredningen pekar bl, a.
på språksvårigheter, kullurella problem, identitelsproblem och kontaktproblem
och borde därför enligl verkels mening ha lagil konsekvenserna av.dessa
konstateranden och i arbelel med slulbelänkandel särskilt beaktat invandrar-
och minorilelsaspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Slockholms lan
finner atl de förslag som socialulredningen för fram i en del avseenden är
positiva och väl ägnade alt förbättra del sociala arbelel. Dock anser
länsslyrelsen att utredningens förslag på fiera andra punkter mäsle omarbetas
och kompletteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Hallands län
påpekar all den sociala verkligheten förändras liksom ocksä idéer och
uppfattningar om socialpolitikens mål och medel. Socialulredningen har enligt
länsstyrelsens mening lämnat utmärkta beskrivningar härav. Möjligen kan sägas,
all problemen ibland framslår som mindre allvariiga än vad de är. Länsslyrelsen
framhåller alt elt kärvare samhällsklimal med omsiällnings- och andra
svårigheter på arbetsmarknaden sami ökning av anlalel ulslagna på senare tid
har slälll socialvärden inför slörre svårigheier än lidigare. Av della märker
länsstyrelsen emellertid inle mycket i belänkandet. Beskrivningarna och
förslagen förefaller därför länsstyrelsen ibland väl optimistiska. Med någon
reservation bedöms emellertid förslagen väl ägnade atl ulgöra grundvalen, på
vilken del fort-sälta reformarbelet inom socialvården kan bygga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus
län vill särskill underslryka att benämningen socialtjänstlag är adekval och
tilltalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länssstyrelsen i Jumtlunds län
framhåller all helhetssynen i del sociala arbelel har fåll direkl förankring i
lag, vilket länsslyrelsen finner rikligl. Länsstyrelsen lillslyrker därför i
princip ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbouens län
finner ulredningens förslag föga kon-iroversiella och anser atl de ulgör en god
grund för del fortsalla lagsfiftningsarbetet. Länsslyrelsen framhåller alt
principerna stämmer väl överens med de värderingar som dominerar i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anser atl uppläggningen av
reformen är tilltalande ur många synpunkler. Reformen innebär enligt JO också
en välkommen modernisering och uppmstning av socialvården i slorl. JO ansluler
sig lill ulredningens grundläggande principer med dess helhelssyn på
socialljänslens insalser och påpekar atl förslagel öppnar nya möjligheler för
det sociala arbelel. dels genom all socialljänslen kan verka också inom andra
områden än de för socialvården Iradilionella, dels genom all insalserna kan
anpassas mera ändamålsenligl efler behoven i varje särskill fall. Sociala
synpunkler kan härigenom få slörre belydelse för samhällsplaneringen, vilkel
anses angeläget. Förslaget lämnar enligl JO även storl uirymme för nya
inilialiv, såväl inom del allmänl förebyggande arbelel som i fråga om
individuella behandlingsinsalser. Della är på längre sikl ägnal all förbällra
de sociala arbetsmetoderna och därmed utfallet av hela verksamhelen. JO
ansluter sig även till ulredningens åsikt att ålgärder som rör den enskilde bör
ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1548>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nomföras i samförslånd med honom, lät vara atl della
såvitt gäller barn och ungdom inie kan gälla reservalionslösl. Förslaget
innehåller enligl JO:s uppfattning således många värdefulla momenl och kan.
rält ulformal, innebära en förnyelse av socialvården som länge känts angelägen,
framförallt inom den Iradilionella socialhjälpsverksamhelen och nykterhelsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anser dock all uppläggningen av
förslagel medför vissa komplikationer i den prakliska tillämpningen dels genom
frånvaron av preciseringar och vägledande uttalanden i många delar, dels genom
den valda lagsysle-maliken som innebär all mänga olika lagar måsle lillämpas
samtidigt. JO:s främsta anmärkningar mol förslaget avser emellertid
barnavården. Enligl JO:s uppfattning kan ulredningens förslag på della område
komma alt leda till en försvagning av socialvårdens barnavårdande funktioner.
(JO:s ylterligare synpunkler i denna fråga redovisas i avsniliel
Socialljänslen - funktion och uppgifter).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Kommunförbundels mening
kommer socialutredningens arbele all bli av slort värde för det framlida
sociala arbetets inriklning och innehåll. Förbundel avser främst den kritiska
analysen av nu gällande lagstiftning inom det sociala områdel. avstämningen av
den utveckling som ägt rum saml den framålsirävan som ulredningen represenlerar
genom all bl. a, betona del politiska arbetets belydelse saml kravel på melod-
och organisationsutveckling som en förulsällning för en uiveckling av den kommunala
socialljänslen, Förbundel släller sig i huvudsak positiv lill ulredningens
avståndslagande till en symptominriklad socialtjänst, till del mera generella
synsäll som ligger lill grund för förslagel om införandel av den kompletterande
socialförsäkringsförmånen (SOFT) saml lill ulredningens markering av
socialljänslens inriklning mol förebyggande insalser bl.a. i form av
slrukiurinrikiai arbele. Förhoppningarna om alt ulredningen skulle ge förslag
om en klarare gränsdragning mellan olika vårdområden har emellertid enligl
förbundels mening inle infriats, I del fortsatta lagstiftningsarbetet bör
därför enligl förbundet denna fråga preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundstingsförbundei framhåller all
den överarbetning, som socialulredningen genomförl av principbelänkandel som
helhet innebär ell klarläggande och förtydligande av ulredningens
slåndpunkler. Den helhelssyn, som beskrevs i principbelänkandel och som innebär
all socialljänslen skall behandla varje enskilt ärende ur alla aspekier och med
hjälp av alla tillgängliga resurser förefaller i de nu framlagda förslagen ha
modifierats och givils en mera verklighelsanknulen innebörd. Förslagen ulgör
enligl förbundel i slort sett en logisk följd av de erfarenheter och
forskningsresullal inom det sociala områdel. som vunnits under senare år.
Förbundel kan i huvudsak anslula sig lill de principiella synsäu som framförs i
belänkandel och delar ulredningens uppfattning att de övergripande målen skall
ges slor lyngd och utgöra sociala och politiska riktmärken för del forlsalla reformarbelel
inom den sociala sektorn. Den nya socialljänsllagen bör enligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1550>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbundels mening med sin utformning som målinriktad
ramlag kunna utgöra en ny och bällre planform för delta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms kommun menar att utredningen i många siyckeii
har sin utgångspunkt i förhållanden som inle längre är aktuella. Kommunen ansluler
sig dock lill ulredningens slrävan mol helhelssyn och dess uppfaUning om
socialljänslens funklionsuppgifter liksom också betonandet av socialvårdens
medverkan i samhällsplaneringen. Slrävan bör enligt kommunen vara atl olika
organ som arbelar med människor ges sådan kapacilel atl särbehandling av
människor med speciella behov kan undvikas. Kommunen påpekar all ulredningen
inte i alla avseenden har lyckats klarlägga vilken ansvarsfördelning som skall
råda mellan slal, landsting och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings komniun vill betona all
ulredningens förslag innebär möjligheler lill en väsentlig och sedan länge
önskad förändring av sociala insalser i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet Hem och Skola finner
atl socialulredningen på ell framgångsrikt säll förmån undanröja väsentliga
delar av den traditionella för-myndarlradiiion som präglat vårdlagstifiningen,
Förslagel lill socialijänst-lag förankrar enligl förbundet det sociala arbelel
vid en ambition alt upp-rätlhälla respekl och aklning även för de svaga
medborgarna i samhällel, Förbundel vill å andra sidan framhålla atl ulredningen
undvikit all behandla de svårigheier som socialarbetare nästan alltid hamnat i
om de bedrivit s. k. samhällsarbele. Socialulredningens lysinad i detla
avseende beror enligt förbundets mening ytterst sett på att man inom
ulredningen ägnal socialvården en myckel brislfällig politisk analys.
Förbundel menar all en sådan analys skulle visal all socialvårdens gränser mol
samhällel inte i första hand besläms av resurser och ambitioner ulan framför
alli i vilken mån vi i vårt samhälle acceplerar infiyiandei från en yrkesgrupp
som i försia hand är ombud för ekonomiskt, socialt och psykologiskt svaga
gmpper i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges folkpensionärers
riksförbund vill belöna all begreppet "social tjänst" är atl föredra
framför "social vård". "Vård" för enligt förbundels
uppfattning tanken till något som berör den enskildes inlegrilel medan
"Ijänsl" är ell vidare och mera neulralt utlryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer menar alt del vikfigasle
i socialulredningens slulförslag är all del markerar eu historiskt uppbrott
frän den slarkl sympiom- och individinriklade lagstiftning som sedan
sekelskiftet regleral socialvården. Den målinriktade ramlag som ulredningen
utformat ger enligl föreningen en ny och bällre plattform för socialtjänsten.
Föreningen instämmer i de huvudprinciper för den framlida socialljänslen som
ulredningen för fram och pekar också på all belänkandel innehåller många
delaljförslag som bör kunna bidra lill en positiv uiveckling av del sociala
arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO framhåller alt del i belänkandel
föreslås en genomgripande omvandling av socialvården, som innebär atl de sisla
resterna från den gamla fat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1552>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligvården - tvång, förmynderi och förnedrande behandling
genlemol människor som lever under svåra förhållanden — suddas ul. I dess
ställe kommer en socialtjänst som bygger på frivillighet, service och
självklar rättighet till bistånd frän samhället. Därmed försvinner ännu ell
par klasslagar. Ulredningens reformförslag är enligl LO:s mening principiellt
rikliga och ligger i linje med LO:s allmänna inslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund är
av uppfaUningen all lagförslagen innebär ell vikligl uppbrott från en
särlagstiftning som karakläriserals av moralism och sympiombehandling mol ell
synsäll som betonar helhetssyn, solidaritel och en tilltro till människors
egen handlingsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskontrollkommiltén anser atl
förslagel präglas av en modern och adekval syn på kommunernas roll i
samhällsarbetet. Kommittén framhåller särskilt att kommunerna ges stor frihet
att själva organisera de olika verksamheterna efter lokala behov och
förutsättningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BrotisJÖrebyggunde rådel menar atl
ulredningens förhoppning om framlida landvinningar på kunskapsområdet borde ha
byggts under med beskrivningar av inhemska och ulländska erfarenheler och
resullal av olika sociala insalser och behandlingsmeloder. Ulredningen redogör
visserligen för olika behandlingsförsök och för utvecklingstendenser, men
enligt rådels bedömning har man ännu inle funnil några genvägar för alt lösa
sociala problem. Uppföljningar av olika insalser ger tyvärr ofta nedslående resultat.
Rådet gör vidare den bedömningen, all man på kort sikl inte kan förvänta några
stora omdaningar av det prakliska socialarbeiel. Den övervägande andelen
tjänster kommer all bestämmas av vilka problem och önskemål som de sökande har,
liksom av vilka kunskaper och resurser som socialljänslen förfogar över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlorel framhåller
inledningsvis atl det finns risker med alt utredningar arbetar under så lång
tid som socialutredningen. Samhällsutvecklingen medför läll atl ulredningens
utgångspunkter blir föråldrade. Annat reformarbete inom en sektor kan försenas
om man under en lång tidsperiod anser sig ivungen all avvakla slulförslag från
en central utredning. Ulredningsarbetel skulle enligl slalskontorets mening ha
kunnal delas upp i flera etapper. Del hade då varil lällare all behandla
ulredningens olika delförslag, såväl i ulredningens egen framställning som vid
remissbehandling och i den allmänna samhällsdebatten. Slulbelänkandels omfång
kan också försvåra för många intresserade all ta mera aktiv del av innehållet.
Slatskonlorel anser vidare all ulredningen har lagt för slor vikt vid
belydelsen av atl byla benämning och påpekar alt del är verksamhelens arl och
kvali-lel som slulligen avgör hur den kommer alt uppfattas och inte dess benämning.
Del finns enligl stalskonlorels mening skäl som lalar för all behålla begreppel
socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Ösiergöllands län
påpekar atl en samhällsekonomiskt svårbemäslrad silualion med
omslällningsproblem på arbelsmarknaden har slälll socialvården inför betydande
svårigheier. Della ålerspeglas dock enligt länsslyrelsen endasi i mindre
omfattning i belänkandel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län
anser all en omvandling av den svenska socialvården i enlighel med vad
ulredningen har föreslagil är en fiäga på lång sikt om man däri. särskill vad
avser irygghelsmålél. lägger mer än mycket allmänl angivna delmål.
Länsstyrelsen påpekar all under den lid som socialulredningen arbelal har vi i
Sverige i stort selt hafl goda konjunklurer med ekonomisk lillväxl, vilket
synes ha påverkal ulredningen, .Även om del å andra sidan inle finns anledning
atl låta del nuvarande kon-junklurlägel påverka våra långsikliga mål synes del
länsstyrelsen finnas skäl atl - med hänsyn lill den osäkerhei som råder om
bedömningen av den ekonomiska och samhälleliga ulvecklingen i västvärlden under
1980-lalel - inla en mer försiklig attityd när del gäller all ställa upp
allmänna mål för vår egen utveckling och planering, Mol denna bakgrund anser
länsslyrelsen all Ulredningen redovisai en alllför optimistisk syn på
samhällels möjligheler, säväl ekonomiska som personella, att bl.a. erbjuda ett
rikligl ulbud av sociala ijänsler efler individuella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Malmöhus län sälter
i fråga om inle utvecklingen i samhällel i dag och de problemkomplex som följl
därav och som socialvården och dess företrädare nu ställs inför delvis har
förbigåll ulredningen, Ui-slagningsmekanismer i dagens samhälle vars orsaker
ännu inle kunnat ulredas eller överblickas har gjorl all socialvårdarna får
möla människor, som kommit atl hamna utanför det normala arbets- och
gemenskapslivel, och ta ilu med svåra problem, som lill siörsta delen har med
samhällsutvecklingen all göra. I deballen har även framförts all alla
samhällsorgan i ansvarig slällning liksom arbetsgivare och fackliga
represenlanler gemensaml måsle söka komma lillrälla med bakomliggande orsaker
lill utslagningen och medverka lill problemlösningar. Frågan är därför om inle
en så vid ramlag som den framlagda socialljänsllagen kan komma all bli svår au
praktiskt lillämpa och därför öka den maktlöshet som många av socialvårdens
företrädare getl uttryck för inför dagens problem. Länsstyrelsen framhåller
vidare atl det liksom i principbelänkandel saknas försök till kartläggning av
del klienlel som socialvården har all arbeta med och även en analys av hur de
ökade resursema inom olika socialvårdsområden kommit klienterna lill del. I
motiveringarna lill sina förslag har utredningen av-slåll från alt åberopa
resullal från den om än bristfälliga forskning om uppkomslen och lösandet av
sociala problem som bedrivils. Sådan forskning har nämligen ulförts såväl inom
som ulom landel. De slulsalser som utredningen anser sig kunna dra i olika
frågor framstår för länsslyrelsen emellanåt som vaga och ej heller alllid väl
underbyggda. Forskning i berörda hänseenden måsle enligl länsstyrelsen anses
oundgängligen nödvändig som underlag för socialvårdens föreslagna medverkan i
samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Ålvsborgs län
konstaterar alt utredningens förslag i princip innebär all verksamhelen på del
sociala fallet övergår från symptom-orienterade insalser lill en alllmer ulvecklad
helhetssyn. En sådan ulveck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1556>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ling förefaller länsstyrelsen riktig, I likhel med
länsslyrelsen i Malmöhus län anser länsslyrelsen emellertid all de slulsalser
som ulredningen drar i olika frägor emellanåt framslår som vaga och inle alllid
väl underbyggda. Sveriges sociologförbund är av uppfallningen all ulredningen
vilar på ett påfallande bräckligt empiriskt underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens handikappråd framhåller all
socialulredningen har ulgåll från vissa allmängilliga mål och mol bakgrund av
dem sökt härleda hur olika sociala insalser bör vara utformade för all målen
skall uppnås. Della får enligl rådets mening oftast till resullal atl begrepp
relateras lill varandra på ell leoreliskl plan ulan all någon verklig kunskap
förmedlas. Konkrela frågeställningar har hamnal i skuggan. Stålens
handikappråd anser all man i större omfattning skulle sökt analysera och
strukturera de behov av olika åtgärder som finns och läiii dessa ulgöra en
grund för hur olika sociala insalser bör ulformas. Belänkandet är enligt rådet
i många stycken alllför allmänl hållet för alt man skall kunna få någon klar
uppfaUning om vilka konsekvenser förslagen får för det praktiska
socialarbeiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhelsvårdens unslullsförhund
belönar atl nykterhelsvårdslagen har utgjort stommen i elt föri"attnings-,
organisations- och bidragssyslem som, Irols åtskilliga brister, har markerat
och verksami främjat samhällets ansvarslagande för alkolholskador. Även om en
övergång lill samordnad, mindre symplomfixerad vårdlagsliflning får anses
påkallad, förefaller del sätl på vilket socialutredningen vill förverkliga
dessa intentioner vara ägnal all väcka oro. Elt anlagande av den föreslagna
socialljänsllagen, där nykterhelsvården spårlöst försvunnit, framslår i
förening med de förordade slatsbidragsprinciperna som klar nedloning av
nyklerhelsvårdens belydelse. Delta ter sig närmasl paradoxalt i ett läge, där
alkoholskadornas utbredning och svårighetsgrad ulgör pälrängande realiteter,
som hos omdömesgilla och sansade bedömare framkallar allvarliga bekymmer för
framliden. Förbundel avstår från all närmare ulveckla dessa aUmänna synpunkler,
som inte specielll rör institutionsvården, men vill underslryka all de
alkoholskadades vårdbehov synes kräva belydligl slörre uppmärksamhel än vad som
skell i slulbelänkandels allmänna motivering och laglext. Svensku
nyklerhelsvårdsförbundel framhåller all utredningen mera ingående borde ha
berört missbrukarnas problematik i ulredningens olika avsnill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet för hjälp ål
läkemdelsmlssbrukure finner all utredningens brisl på egna undersökningar och
brislen på hänvisningar lill andra undersökningar gjorda på socialpolitikens
område är skrämmande. Socialutredningen skulle enligl förbundets mening under
sina tio ulredningsår ha kunnal göra en banbrytande socialpolitisk insals
genom alt t.ex. undersöka sociala missförhållanden. Förbundet frågar sig varför
ulredningen inle har gåll in i bosladsområden i förortssamhällen och undersökt
t.ex. slruktu-rer, boendesegregation och anledningarna lill atl människor är i
behov av socialhjälp. Ulredningen borde enligl förbundel också ha hunnil med
all undersöka några s. k. mulliproblemfamiljers silualion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksjörbundet för social t)ch
mental hälsa menar all del finns en allvarlig brisl i betänkandet som beslår i
all ulredningen inle lillräckligl har analysera! de slruklurella och andra
förhållanden som orsakar eller bidrar lill "störningar" i samhällel.
Här borde ulredningen enligl förbundets mening hafl etl mera ulvecklal samråd
med bl. a. symptomlörbunden inom handikapprörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska röda korsel finner all
utredningen inle närmare har analyserat de faklorer i samhällel som medverkar
lill all människor ivingas lämna arbetslivet, att ensamhet, isolering,
missbruksproblem, ekonomisk otrygghet elc. uppkommer, I den allmänna
socialvårdsdebalten har enligl organisationen en viss pessimism vunnil insteg
belräffande socialtjänstens möjligheler att molverka negaliva processer och
bidra lill slruklurella förändringar. En analys av orsaksförhållandena hade
enligl organisationens uppfaUning kunnal påvisa socialljänslens möjligheter
och begränsningar, när del gäller all påverka och förändra de faklorer i
samhällel, som är ogynnsamma för enskilda och grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftningens uppbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätlen I Göteborg anser atl
ulredningens förslag till laglext genomgående är skrivna pa elt enkell och
ledigt språk. Texterna är klarl och redigt uppbyggda. Man kan därför enligt
kammarrällen förulse all lagarna blir förhållandevis lällillgängliga såväl för
de Ijänslemän och förtroendevalda som skall bära ansvarel för den praktiska
tillämpningen som för en bredare allmänhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl kammarrällen i Sundsvall är
del förenal med uppenbara fördelar all förutsällningarna och villkoren för
kommunernas stöd och hjälp åt dem som är i behov därav anges i en och samma
lag. Därigenom främjas övergången från det nuvarande vårdområdesbundna
belraklelsesätlel till den helhetssyn inom vård- och behandlingsområdel som
varil en ledstjärna för hela del omfaUande ulredningsarbelel. Kammarrätten har
sålunda inget all erinra mol den sammanföring av besiämmelser som förslagel
lill socialljänsfiag innefaltar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag lill indelning
av lagsliftningen i olika lagar lillsiyrks uUryckligen av länsslyrelsen i
Blekinge län. Övriga remissinsianser som har angell sin sländpunkl i frågan tar
emellertid avstånd från förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de remissinsianser som är
kriliska i della avseende hör socialslyrelsen som anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår alt den
nuvarande lagstiftningen skall ersällas av fyra nya lagar, nämligen
socialljänsllagen, lagen om social nämnd, lagen om socialförsäkringstillägg och
lagen med särskilda bestämmelser om vård av underårig. Härtill kommer en del
särskilda bestämmelser och ändringar i annan lagstiftning, t. ex.
föräldrabalken. Därmed har utredning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1560>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en avslåll från atl realisera den i principbelänkandel
framlagda idén all åstadkomma en enhetlig sociallag där all väsentlig
lagstiftning om den sociala verksamheten finns samlad. En forlsall
uppsplittring på flera lagar medför enligt socialslyrelsens uppfaUning mindre
överskädlighet och svårigheter vid liUämpningen. När del gäller t.ex, den
sociala barnomsorgen föreslås denna bli reglerad i såväl socialljänsllagen som
i lagen med särskilda bestämmelser om vård av underårig. Socialstyrelsen anser
all del finns skäl alt ifrågasälla det slora anlalel lagar och alt man bör
överväga en samordning av lagstiftningen i en "socialbalk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen är vidare tveksam
inför uppdelningen av socialtjänstlagen i de tre målgrupperna barn, äldre och
handikappade. Enligt slyrelsen sirider en sådan uppdelning mol ramlagens
mälsäilning och kan molverka syftet all ulveckla en socialtjänst som är öppen
för alla. Slyrelsen betonar i detla sammanhang alt del är angelägel all en
ramlag inte ger preciseringar som kan styra del sociala arbelet i icke önskad
riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Stockholms län
anser atl en fortsall uppsplittring på flera lagar medför brislande syslemalik,
mindre överskådlighei och därmed svårigheier vid fillämpningen. Genom en
enhefiig sociallag skulle enligl länsslyrelsen en önskvärd samordning kunna
uppnås bl. a. när del gäller barnomsorgen, som nu föreslås bli reglerad i
såväl socialtjänstlagen som i lagen med särskilda bestämmelser om vård av
underårig och i föräldrabalken. Länsslyrelsen i Värmlands län, Falu kommun och
Sveriges socialförbund för fram liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Jämtlands lån
ifrågasäller om inle i varje fall beslämmelserna i socialnämndslagen skulle kunna
las in i lagen om socialtjänst. Även lagen med särskilda besiämmelser om vård
av underåriga borde enligl länsstyrelsens mening kunna inordnas i
socialljänsllagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller alt man enligl
förslagel i etl fiertal barnavårdsärenden mäste lillämpa såväl
socialtjänstlagen, socialnämndslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård
av underårig och föräldrabalken som bestämmelser i förvaltningslagen och
förvallningsprocesslagen. Man kan enligl JO inte frigöra sig från inlryckel
all önskemålet all reglera alla Ivångsälgärder på annal säll än genom
socialtjänstlagen har fåll dominera förslagel i alllför hög grad på bekostnad
av de prakliska synpunkterna. JO till-lägger all vissa föreslagna regler fåll
en direkl olämplig placering och menar alt man inte kan bli annal än
överraskad då man finner 1. ex. beslämrnelser om förbud mol all moltaga
visielsebarn under kapillel om vårdnad i föräldrabalken eller den allmänna
beslämmelsen om skyldighet alt anmäla barnmisshandel m.m. i socialnämndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Övergripande mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En klar övervikt bland
remissinslanserna lillslyrker att sådana övergripande mål som ulredningen har
föreslagit las in i socialtjänstlagen. Behovel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av ytterligare övergripande mål påtalas i flera remissvar.
Rätlen till arbele nämns främst i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kritiken mol förslaget går främst
ul på alt målen ulgör allmänl hållna grundsatser som inte har en plals i
socialtjänstlagen. De remissinsianser som ger uttryck för en sådan uppfattning
föredrar i allmänhel all målen för samhällets socialljänsl anges mera konkrel
och preciseral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstyrkande remissvur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har en
positiv eller övervägande positiv inslällning lill förslagel i denna del år
kammarrätten i Göteborg, kriminalvårdsstyrelsen , brottsjörebyggande rådet,
socialslyrelsen, skolöverslyrelsen, arbelsmarknadsslyrelsen, länsslyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Kalmar, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Västerbotlens
och Norrbotlens län. Kommunförbundet, Landslingsförbundel, flerlalel kommuner,
sociologiska inslilulionen vid Slockholms universilel, Nykierheisrörelsens
landsförbund. Svenska nyklerhelsvårdsförbundel. Sällskapet Länkarnas
riksförbund. Länkens KamratjÖrbund, Alkoholproblemalikers riksorganisation.
Handikappförbundens cenlralkttmmilté. De handikappades riksförbund. Kommunal-
och landslingsanställda familjerådgivares förening, Övervakurnus riksförbund.
Svenska Diakonsällskapet, Föreningen Sveriges socialchejer, LO, TCO, SACOISR,
Sveriges socionomers riksjörbund, Sveriges socitmomförbund, Sveriges
socialjörbioid. Svenska kyrkans dia-koninämnd och KDS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrällen i Göleborg
underslryker all del i en lag av ramlagskarak-lär är av särskild vikl all
lagstiftaren klart markerar syftet med den verksamhel som beskrivs i lagen.
Därigenom underiällas enligl kammarrällen lolkningen och tillämpningen av de
enskilda beslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun och Föreningen
Sveriges socialchefer anser all de allmänt hållna målen har etl berättigande
genom att de anger en viljeinriktning och pä så säll kan påverka utvecklingen
inom socialvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö och Väslerås kommuner ser de
övergripande målen som politiska riktmärken för en utveckling på längre sikl.
Västerås kommun betonar atl den föredrar den formulering ulredningen har
föreslagil framför en mer konkrel anknytning lill socialtjänstens verksamhel.
Med målen klart uisag-da i lagen skapas enligl kommunens mening bältre
förulsältningar för all värderingarna hålls levande och akluella såväl i det
dagliga arbelet som i del mer långsiktiga reformarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun anser alt en
fördel med övergripande mål är all förslag och ålgärder i det prakliska
arbetet kan prövas mol dessa mål. SACOISR framför liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser ser i de
övergripande målen en markering av etl nytt förhållningssätt lill människor som
söker bistånd. TCO anser all detta förhållningssätt är betydelsefullt genom att
man betonar att andra proces-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser än främst individuella utlöser eller förstärker
psykiska och sociala svårigheter, Linköpings kommun vill särskill fästa
uppmärksamheten på den positiva människosyn som kommer lill ultryck i
portalparagrafen. Malmö ktmimiin finner alt innehållet i portalparagrafen
markerar ell besläml avståndstagande från den konservativa syn i socialpolitiken
som ser orsaken lill människors sociala problem i brisier hos den enskilde
individen. Enligl kommunen framhåller målformuleringen i slällel samhällets
roll i olika problemprocesser och ger ultryck lör en positiv tilltro till
människan som handlande varelse. Skövde komniun framhåller all målen på etl
förtjänslfulll sätt anger den anda som bör genomsyra socialtjänstens
verksamhet. - Andra remissinsianser som framför liknande synpunkler är
socialslyrelsen, Sveriges socitmomförbund och Sitnds\'alls kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även skolöverstyrelsen ger ullryck
för en positiv inslällning till de föreslagna övergripande målen och
konslalerar all dessa stämmer väl överens med molsvarande mål för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En betydande andel av de
remissinstanser som lillslyrker förslaget belönar alt socialljänslen inle
ensam kan förverkliga målen och förordar därför att målen ges giltighet även på
andra samhällsområden, varvid särskill nämns bosladspolitikens,
arbelsmarknadspolilikens och näringspolitikens områden. Till dessa
remissinsianser hör flera länsstyrelser och kommuner. Svenska
nyklerhelsvård.sjörbiindel. Länkens Kamrulförbnnd, De handikappades
riksförbund. Övervakarnas riksförbund. Föreningen Sveriges stwialchefer,
S\'eriges socialförbiind, LO, SACOISR och Sveriges st>cii>-ntoners rik.sförbiind.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser är av den
uppfaUningen alt utredningen borde ha markerat klarare alt rätten till arbele
är etl av de mål som sociahjänslen bör verka för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsmarknadsslyrelsen betonar del
lydliga sambandel mellan insalser inom ramen för den arbetsmarknadspoliliska
verksamhelen och socialvårdens uppgifler. Styrelsen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetslivet har en myckel
belydelsefull roll för individens sociala silualion, inle enbart vad gäller
försörjningsmöjligheter. Arbelslivel har också en viktig roll för den enskildes
möjlighel till självförverkligande och självrespekt, för atl förverkliga mål
om ökad jämslälldhel mellan olika grupper saml för upplevelsen av delaklighel i
samhällel. Slyrelsen vill därför slarkl understryka viklen av all alla som kan
och vill förvärvsarbela bereds lill-fälle lill sysselsättning. Del finns enligl
olika undersökningar ett klarl samband mellan hög arbelslöshelsnivå och anlal
socialhjälpslagare resp. förtidspensionerade. Det är också vår erfarenhel all
de akluella personerna i försia hand vill ha arbele. Styrelsen vill därför
poängtera belydelsen av alt resurser skall finnas lill förfogande för
framålsyflande insalser inom ramen för arbelsmarknadspoliliken. Samhällels
slrävan alt genom arbelsmarknadspolitiska och andra insalser bereda arbele åt
alla som kan och vill arbeta är därför av avgörande betydelse för atl
förhindra uppkomslen av sociala problem. 1 della sammanhang vill slyrelsen
peka på den ökade inrikt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning mol åtgärder för atl förebygga arbetsHishel och
underiälla omslällning som de arbelsmarknadspolitiska insalserna fåll under
senare år. Som exempel på sådana insatser kan nämnas utbildningsinsatser i
(örelagen och olika sysselsällningsstöd för all uppskjula eller förhindra
permilleringar och uppsägningar. Samtidigt har också behovet av ålgärder som
underlällar och främjar nyanslällning av personal framträll alli tydligare.
Del är också enligl slyrelsens uppfaUning vikligl all så långt möjligt anpassa
arbelsuppgifler och arbelsplalser till de arbetssökandes önskemål och förulsältningar
för alt möjliggöra för grupper som f n. slår uianför arbelslivel, framför alli
de arbelshandikappade, all få folfäsle på arbetsmarknaden. För många
arbelshandikappade krävs även andra förändringar I.ex, vad gäller
arbelsorganisation. arbetstidens förläggning och arbelskamraternas och
arbelsledarnas inslällning lill de villkoriigl arbelsföra. Det k<-ävs således
omfaUande insatser från samhällels sida för alt förhindra utslagning och
förbällra sysselsällningsmöjlighelerna för de arbelshandikappade. Samhället
påtar sig slora kostnader för försörjning av dem som bedöms som ulslagna frän
arbelslivel medan slor återhållsamhet råder inför de resurser som skulle
behövas för att förebygga eller upphäva en sädan utslagning. Slyrelsen vill i
delta sammanhang erinra om den analys och de förslag för alt förbällra
förhållandena för de arbelshandikappade som nyligen framlagts av
sysselsällningsuiredningen. Anpassningsgmpperna, som bygger på
ireparlssamverkan mellan förelag, fackliga organisationer och arbelsförmedlingen,
kan spela en viktig roll när del gäller all främja rekryle-ringen av
arbelshandikappade på den reguljära arbelsmarknaden liksom när det gäller all
molverka utslagning av arbetskraft från förelagen. Men hiuills har
arbelsförmedlingen inle förfogat över de personalresurser som är nödvändiga för
atl anpassningsgruppernas arbele skall molsvara för-väntningama. Slyrelsen vill
dock, liksom socialulredningen, belöna alt del utöver service från
arbetsförmedlingens sida, ofta krävs andra individinriklade åtgärder för all
handikappade skall kunna la och behålla förvärvsarbele. De handikappade är i
hög grad beroende av sådant stöd från kommunernas sida som
arbetsmarknadsmyndigheten inle kan bidra med, 1. ex. vad gäller bosladsfrågan
och möjlighelerna till dagliga resor mellan boslad och arbetsplais. När del
exempelvis gäller de social-medicinskt handikappade erfordras totallösningar
där stödinsatser omfattar såväl arbele som frilid. Styrelsen anser det också
viktigt atl betona kommunernas ansvar för sysselsättningsfrågorna och att det
är angelägel alt kommunema i större utsträckning än f. n. tar aktivt ansvar för
sysselsällningsplaneringen i samverkan med arbetsmarknadsmyndigheten. Denna
planering kan beslå i all analysera brisier i lokala arbetsmarknader, ulnyllja
den kommunala budgelen i sysselsätlningspoliliskt syfte och all beakla
sysselsätlningsfrågoma vid verksamhelsplanering och planering av
bostadsbebyggelse eller annan fysisk planering. Sysselsättningsfrågorna bör
således på ett bättre sätl än f n. ingå i den kommunala planeringen. Del är
vidare angelägel all kommunerna i egenskap av slora arbelsgivare förbättrar
framförhållningen när del gäller lämpliga sysselsättningsobjekl som kan
utnyttjas vid lägen med hög arbetslöshet. Denna planering bör alltså vara
slarkl inriklad på all snabbt sälla in åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen vill för sin del
beleckna rätten och möjlighelen lill arbele som en väsenllig livskvalitei i
varje ung människas tillvaro. Enligl slyrelsen följer del av kommunens
uppföljningsansvar - ylleriigare under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slrukel genom sysselsällningsulredningens förslag till
inlensifierad arbelsförmedling för ungdom - atl slor vikl bör läggas vid detla
grundläggande sociala mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
underslryker all ell av de vikligaste målen bör vara all tillförsäkra alla
medborgare i arbelsför ålder ell meningsfullt arbete. Föreningen påpekar all
arbetet har en grundläggande betydelse för människors möjligheler alt behälla
eller ålervinna sin delaktighet i den sociala gemenskapen. Rälien lill arbele
bör därför enligl föreningen lagfästas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges socionomers
riksjörbund anser all rälien till arbele bör las in i portalparagrafen,
Förbundel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allas rält lill arbete är en
förulsällning för atl utredningens intentioner med den framtida socialtjänsten
skall kunna förverkligas. Den bör därför finnas med som en väsentlig
bakgrundsfaktor även om socialtjänsten inle ensam kan garantera allas räll lill
arbele. Men socialljänslen kan verka för denna rält i samarbete med de organ
som har den primära skyldighelen all förverkliga den fulla sysselsällningen
dvs. i försia hand arbelsmarknadens organ. Somliga kanske hävdar atl denna räll
ingår som en självklar del i de övriga fyra övergripande målen. Förbundel delar
den uppfallningen men menar all allas räll lill arbete är av så viial belydelse
för människans sociala situation att den särskilt måsle markeras och belönas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som belönar
rälien till arbele som en belydelsefull del av en övergripande målsältning för
socialljänslen är Övervakarnas riksförbund. TCO. Slockludms, Kulmur och Grums
kommuner saml Sveriges socialförbiind.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO påpekar vidare all inle bara
rälien lill arbete ulan även rälien lill en boslad är en viktig förutsättning
för social rehabilitering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socialförbund anser all
del i lagsliftningen bör markeras all socialljänslen - ulöver rätlen lill
arbele - bör verka för rälien lill utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
framhåller atl rälien lill personlig inlegrilel genomsyrar hela
socialulredningens förslag. Ulredningen föreslår bl.a. skärpning av
handlingssekrelessen och lysinadspliklen inom socialljänslens område och
tvingande besiämmelser om gallring av socialregislren. Förbundel delar
ulredningens syn all respeklen för människans inlegrilel är ulomordenlligl
viktig dels för atl kunna utveckla socialljänslen enligl principerna om
frivillighet och samverkan med den enskilde, dels få människor med sociala
problem all självmant söka samhällels bistånd. Enligl förbundets mening bör
därför rälien till personlig integritet ingå i portalparagrafen och ulgöra elt
övergripande mål för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brotlsförebyggande rådet anser atl
det hade varil av värde om ulredningen i förslaget till ramlag markerat att
förebyggande av alkohol- och narkotikamissbruk och åtgärder mot
ungdomsbrottslighet skall vara viktiga mål för socialtjänstens verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1570>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även annan krilik än önskemålet om
en slarkare belöning av vissa mål förs fram av remissinsianser som i princip är
positiva till förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR anser att den enskildes
ansvar för sill egel liv bör komma lill klarare ultryck i lagen. Det råder
enligt organisationen ingen tvekan om atl Ulredningens intentioner är all den
enskilde har ansvarel för sig själv och sina handlingar och att socialljänslens
insatser blir akluella när de egna re-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Surserna
behöver förstärkas eller kompletteras. Praktiskt verksamma socialpolitiker och
socialarbetare har emellertid erfarenheler av alt enskilda medborgare och
samhällsorgan ofta agerar som om socialvården kunde la över ansvaret för
enskilda människors handlingar och livsföring. Organisationen anser därför atl
socialulredningens inientioner om den enskilde individens ansvar för sin
sociala silualion måste komma till klart ultryck i lagens försia paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Göieborgs kommun och
Alkoholproblemalikers riksorganisation betonar den enskildes egel ansvar.
Göieborgs kommun påpekar all den föreslagna lagstiftningen ger socialtjänsten
en myckel aktiv och framträdande roll i samhällslivei. Kommunen befarar alt
delta kan leda till ett minskal ansvarstagande frän den enskilde när del gäller
dennes egen sociala silualion, 1 slällel bör socialljänslen genomgående verka
utifrån förulsällningen all den enskilde har ell sådanl ansvar. Bislånd bör
således ges på ell sådant säll, att den enskilde behåller sill ansvar. Del är
härvid enligl kommunen av vikt all hjälpen fåren förebyggande och
rehabiliterande inriklning. Den får alltså inle ulformas på etl säll som medför
en passivisering och/eller ell permaneniande av hjälpbehovel. Kommunen
underslryker alt det är olyckligl om effekterna av socialljänsllagen blir all
människorna i ökad ulslräckning överlåier på socialljänslen all lösa sina
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser anser all
utredningen har skjutit den ekonomiska tryggheten allt för mycket i förgrunden.
Till dessa hör KDS som finner alt socialvården ges en slarkl materiell
markering. Begreppen levnadsnivå, trygghet och jämlikhet får enligt KDS elt
enbart materiellt innehåll, medan begreppen livskvalitei, solidaritet och
gemenskap får en mindre cenlral slällning än de borde ha. Svenska
diakonsällskapel år av samma uppfaUning och framhåller alt utredningen alllför
okriiiski har godlagii samhällsutvecklingens ensidiga inriklning på den
leknologiska och ekonomiska expansionen. Därmed riskerar man enligl sällskapel
också atl målsättningen för den framlida socialvården blir alllför materielll
inriklad, så all begrepp som levnadsnivå, irygghel, jämlikhel fylls med enbarl
malerielll innehåll. Begrepp som livskvaliiei. solidariiel. inlegrilel,
gemenskap skjuls därmed läll ål sidan som mindre belydelsefulla. Även Svenska
kyrkans diakoni-nämnd ger ultryck för denna uppfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsiyrkandc remissvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Negaiivi eller övervägande negativt
inställda lill förslaget år justitiekanslern, riksåklagaren, Svea hovråll,
kammarrällen i Sundsvall, daluin-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1572>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spcklit>nen, riksrevisiimsverkcl, länsstyrelserna i
Ösiergöllands, Jönköpings, Gollunds, Krisiianslads. Malmöhus. Hallands.
Ålvshtirgs och Ktip-parhergs lån. Halmstads konimiin. Rik.sjörbundet mol
alkoholmissbruk. Riksförbundet för hjiilp öl låkemcdelsmisshriikarc. Svensk
kiiratorsför-eiiing. Föreningen Sveriges jrivårdsljänslemån, Sveriges
konimunalljåns-lemannajörbimd, SAF, LRF, Svenska röda korset och Föreningen barnens
riitl i samhällel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kritiken mol förslagel förs nära
nog genomgående fram uppfattningen all de föreslagna övergripande målen är alli
för allmänl hållna och atl målen för socialljänslen i stället bör anges mera
konkrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren framhåller att
värderingar av den arl som de föreslagna målen ålerspeglar inle är unika för
socialpolitiken ulan lorde gälla all samhällsverksamhet i slort. De uppfyller
ej heller sädana krav på enlydighel och konkretisering som bör ställas i en lag
av denna lyp. Enligl riksåklagaren borde eri"orderlig pregnans och klarhel
kunna vinnas om den inledande bestämmelsen i slällel lar sikle på de delmål som
lagen behandlar i de följande avsnitten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrällen i Sundsvall är av
samma uppfaUning och förordar all portalparagrafen ges en lydelse som mera
direkl lar sikle på socialtjänsten. Andra remissinsianser som ger ullryck ål
denna lanke årjusiiiiekanslern, Svea hovräu, daiainspektitinen,
riksrevisionsverkei, länsstyrelsernu i Jönköpings, Kristianslads, Hullands och
Kopparbergs län, Halmsiuds kommun, Riksjörbundet för hjälp ål
läkemedelsmissbrukare. Svensk kuralorsförening. Föreningen Sveriges
frivårdsljänstemån, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, SAF, LRF och Svenska
röda korset.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Ålvsborgs lån anser
att målbeskrivningen är någol av en framtidsvision. Enligl länsslyrelsen är del
vikligl alt gällande räll framför alli är ell arbelsredskap för de personer och
organ som skall lillämpa lagsliftningen. Länsslyrelsen finner dessulom alt
formuleringen av målen är vilseledande. Länsslyrelsen anför i della sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som exempel på det felslut I 8 kan
leda lill kan nämnas all en jämförelse med 6 S i förslagel ger vid handen all
socialnämnd får laglig möjlighel all i ell enskill fall ge ekonomiskt eller
annal bidrag enbarl i syfte all åstadkomma jämlikhel i levnadsvillkor. I 6 8 i
förslagel sägs nämligen atl den enskilde kan "inom ramen för
socialljänslens syfte ges ekonomisk eller annan hjälp av nämnden" medan
etl av syftena i 1 8 är all äsladkomma jämlikhel i levnadsvillkor. Att något
behov av hjälp för uppehälle eller dylikt ej behöver föreligga framgår av 5 8.
Kommentarer med anknylning lill bland annat 6 8 visar atl avsiklen med denna
beslämmelse är all ge socialnämnd möjlighel all i klienlarbetet använda de
medel som bäsl gagnar individen i den situation han befinner sig. Det är
således fråga om etl renodlat socialt arbele. Denna beslämmelses innebörd
lillsiyrks därför. Med den föreslagna ulformningen av I och 6 SS ges
kommunerna emellertid anvisning all agera långt utanför den sociala seklorn.
Del torde ej vara socialutredning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1574>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ens mening all ulan alt tala om del i klara ordalag så
radikalt söka förändra den kommunala socialvården. Fastmer kan antagas all
ulredningen ej tillräckligt beaktat de konsekvenser förslagel kan få. Enbarl
denna omständighet säger således all målformuleringen är oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län
betonar all målen är så allmänt formulerade alt det kan bli svärl för varje
kommun att formulera de konkrela mål som behövs för att successivt bygga ut socialljänslen
såväl kvantilativi som kvalitativt. En fördel med konkretisering anser
länsslyrelsen vara atl det blir lättare all relatera verksamhelen lill
uppslällda mål. Därmed uppnås en effektivare socialljänsl. Mer konkreta
övergripande mål och delmål skulle enligt länsstyrelsen även kunna innebära en
ständigt pågående kritisk debatt kring socialljänslen. Därmed skulle
förutsätlningar skapas för en dynamisk socialljänsl, inom vilken ständigt nya
och bättre verksamhelsformer ulvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen barnens rätt i samhällel
välkoinnar socialljänslens målsätlning Irygghel på solidaritelens gmnd. Del
måsle enligl föreningen vara en medborgerlig rältighel all få slöd från
samhällel i de situationer där man inle själv kan sörja för sig. Föreningen
ser emellertid en risk i den nya ulformning socialtjänsten har fåll. Den leder
inle enbarl lill en demokralise-ring och normalisering som vill förhindra all
de som ålnjuler socialhjälp blir en utpekad och särbehandlad grupp. Den kan
enligt föreningen tvärtom också leda lill ell fariigl acceplerande av rådande
missförhållanden och frila maklhavarna från den mänskligl sell myckel viktigare
uppgiften alt ge ulslagna människor möjlighel lill ell meningsfulli liv.
Föreningen anser all den nuvarande politiken leder fram till ell samhälle som
är myckel barn-fienlligl och all den skapar grupper av så isolerade människor
alt de i sin vanmakt utsäller sina barn för psykisk och/eller fysisk
misshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Malmöhus och
Gollunds län saml Riksförbundet mol alkohol- och nurkoiikumissbruk anser att
övergripande mål av del slag utredningen har föreslagit inte bör anges i en
specialförfatlning ulan komma lill ullryck i grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare har redovisais alt flera
remissinsianser som i princip lillslyrker den föreslagna målformuleringen har
ullalat önskemål om atl även rätten till arbete skall markeras i den
övergripande målbeskrivningen. Även några remissinsianser som har en negaliv
inställning till utredningens förslag betonar vikten av meningsfull
sysselsällning. Till dessa remissinsianser hör Riksförbundet för hjälp ål
läkemedelsmissbrukare och Svenska röda korsel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
kommunultjänslemunnuförbund underslryker betydelsen av såväl arbele som bostad.
Förbundel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avsaknad av arbete eller bostad
tillhör ofta de förhållanden som orsakar sociala problem. Tillgång till dessa
faklorer avgör också ofla möjligheten till en meningsfull fritid, som i sin tur
har stor betydelse för den enskildes 4 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr. l.DelB</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1576>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighel all utveckla sin förmåga och personlighel.
Förbundet menar därför all del är viktigare all varje individ garanleras rält
lill arbele och boslad. än all oprecisa och övergripande mål anges i en
speciallag. I della sammanhang vill förbundel också understryka sin uppfattning
att arbete i försia hand bör söka erbjudas på den öppna arbelsmarknaden,
Arbelslivel måsle ges en ulformning som möjliggör atl också socialt eller på
annal säll handikappade får plats här. Den utslagning som nu förekommer, och
som ger arbelsmarknaden ell A- och ell B-lag är oacceptabel. Som facklig organisation
är förbundet bereti atl aklivi bidra lill önskvärd förändring av förhållandena,
I samband med diskussioner om socialljänslens övergripande mål. och den
betydande höjning av ambitionsnivån som socialutredningen i olika avsnill ger
uttryck ät. vill förbundel som sin uppfattning framhålla all utredningen har en
alltför stor tilltro lill vad som kan åsladkommas med nuvarande metoder och
resurser. Förvisso har uppsökande verksamhel, medverkan i samhällsplaneringen,
hemmahosarbele, grannskapsarbele, socialjour och samverkan med andra
myndigheler betydelse för socialtjänstens möjligheler, men säväl meloderna som
de personella och ekonomiska resursema är helt otillräckliga i förhållande
lill de målsätlningar som föreslås för socialtjänsten, där graden av
måluppfyllelse dessutom är omäl-bar. Eftersom rätten till arbete och bostad är
fundamental i rehabiliteringen bör en beslämmelse las in i socialljänsllagen
som ålägger socialljänslen tillsammans med arbetsmarknadsmyndigheterna resp.
bostadsmyndigheterna alt aktivt verka för att alla erhåller arbele och boslad.
Som förbundet påpekat saknas för samhällsverksamheten som helhel lagstiftning
som ger den enskilde absolut räll atl kräva arbete eller bostad. Samhället bör
söka finna former för en sådan garanti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Ramlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget alt utforma den framlida
lagsliftningen på socialtjänstens område som en målorienierad ramlag
lillsiyrks av fierlalel remissinstanser. Bland positiva omdömen nämns främsl
atl kommunerna får slor frihel all anpassa bislåndel efler skiftande behov och
önskemål, Ell betydande anlal av de remissinsianser som i princip lillslyrker
förslagel varnar dock för all standardskillnader kan uppkomma mellan
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som avslyrker
förslagel bedömer i allmänhel behovel av en jämn slandard mellan kommunerna i
fråga om socialljänslen vara så belydelsefulll all en mera detaljerad
lagsliflning är all föredra. Några remissinstanser skärper kritiken mol
förslaget och anser all della bäddar för godtycke och brislande rälissäkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstyrkande remissvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanser som i princip
tillstyrker förslagel är riksåklagaren, kammarrätlen i Göleborg,
hroltsförebyggande rådel, socialslyrelsen, sialsktmtoret, riksrevisionsverkei,
länsslyrelserna 1 Slockholms, Östergötlands, Kronobergs. Kalmar, Göieborgs
och Bohus, Ålvsbtwgs, Värm-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1578>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lands. Örebro, Västmanlands, Gåvleht)rgs. Västernorrlands
och Jämtlands lån. decenlraliseringsulredningen. KomniunjÖrbundel, Landslingsförbundel,
flerlalel kommuner. Svenska nyklerhelsvård.sförbundel, Övervukarnas
rik.sförbund. Föreningen Sveriges socialchefer, LO, TCO, SACOISR, Sveriges
sociont>mförbiind, Sveriges socialförbiind, Sveriges socionomers
riksförbund, Sveriges koinmunalljånslemannaförbund. Föreningen Sveriges
frlvårdsljånstemån, Sveriges läkarförbund. Svenska lå-kuresållskapei och KDS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Göleborg framhåller
all en ramlagskonstruklion ger kommunema slor frihel all ulforma socialljänslen
efter kommunens egna förulsällningar och kommunmedlemmarnas behov. Kammarrällen
anser all en sådan lagkonslruklion med dess möjligheler lill fiexibililet är
ändamålsenlig och lillslyrker därför i princip atl de lagar som skall reglera
den sociala verksamhelen i framliden byggs upp på del säll som ulredningen har
föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhgt siuiskonlorel haren övergång från lagsliflning med
delaljbesläm-melser lill ramlagstiftning på socialvårdsområdet givna fördelar.
Genom den föreslagna lagen ökar i förhållande lill nuvarande lagsliflning kommunernas
möjligheler all la hänsyn lill de lokala förhållandena och till den enskildes
behov och önskemål. Socialvårdens möjligheler alt ulveckla meloder för
verksamhelen och all anpassa denna lill nya kunskaper och erfarenheter bör också
bli slörre. En övergång lill ramlagstiftning på socialvårdsområdet kan enligt
verket ses som en följd av den sedan lång lid pågående förskjulningen i
uppgiftsfördelningen mellan slalliga och kommunala organ. Denna förskjuining
innebär minskad statlig detaljreglering av den kommunala verksamhelen.
Förulsällningar för denna utveckling har skapals genom kommunsammanslagningarna
och tillväxten i kommunernas och landslingens ansvar och verksamhel. En
utbyggnad har skell av såväl statlig som kommunal förvaltningsorganisation på
regional och lokal nivå och tillgången på kvalificerad sakkunskap har därigenom
ökat. Detla har medfört ökade möjligheter för en decentralisering av beslul och
arbetsuppgifter från den centrala slalliga förvaltningen. Stalskontorel
påpekar all del förslag till ny organisation för socialstyrelsen som har
lämnals av översynsulredningen inom socialslyrelsen (ÖSoS) som viktig utgångspunkt
har den nu berrda utvecklingen inom socialsektorn och samhällel i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Decenlruliseringsulrednlngen anser
att förslagel om en ramlag för socialtjänsten tillgodoser flera av de krav
utredningen ställer i sill decenirali-seringsarbele - t.ex. att
samhällsförvaltningen skall förenklas och del lokala inflytandet öka. Ramlagen
ersälter flera av de nuvarande vårdlagarna. Den förbätlrar därmed överblicken
över arbelel inom hela del sociala fältet. Genom atl mycket av den nuvarande
detaljregleringen avvecklas ökar möjlighelerna förde ansvariga sociala organen
alt successivi förändra meloderna så all de anpassas lill den enskildes behov
och önskemål. Decen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1580>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iraliseringsulredningen framhåller vidare all den nya
lagen skapar förulsällningar för en organisation som inie är låst i rutiner
och handlingsmönster. Elasticiteten i grundbeslämmelserna ger kommunerna en
handlingsfrihel i sättet alt lösa problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland övriga remissinstanser som
betonar viklen av alt kommunema fär anpassa socialljänslen efter lokala behov
och önskemål finns riksåklagaren, brtyli.sförebyggandv rådel. Riksrevisit>nsverket.
liera länsstyrelser och kt>mmiiner, TCO. SACOISR. Sveriges socionomförbiind.
Sveriges <span style='text-transform:uppercase'>sikIo-</span>nttmers
rik.sjörhioid. Sveriges läkarförbund. Svensku läkaresällskapet och Sveriges
kommiinalljänsteinannaförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen slär fasl all de Ijänsler
ramlagen kan erbjuda är lill för kommunens samlliga medborgare och alt lagen
avser alt molverka mål-gruppsinrikladc och symtomorienteradc ålgärder. 1
slällel fömlsäller lagen erbjudande insalser som är oberoende av grupp- eller
klasstillhörighel. Socialslyrelsen är därför positiv till ramlagstiftningen.
Till den positiva inslällningen hör enligl slyrelsen en tilltro lill
kommunernas möjlighet all förverkliga en bra socialljänsl utan etl delaljeral
regelsyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Kommunförhundel måsle del
grundläggande syftel med en målstyrd ramlag vara att ge kommunfullmäktige,
kommunslyrelsen och del politiskt ansvariga organet för socialljänslen pä
kommunal nivå relativt slorl utrymme för egna målformuleringar, inriklning av
verksamhelen, prioriteringar saml bestämmande av servicenivåer för olika
verksamheter inom socialtjänsten. Denna beslämmanderält skall ulgå från en
allmänl formulerad målsätlning lör bl.a, socialljänslen. Förbundel konslalerar
all ulredningen i linje med detta har betonat en tillii lill den politiska demokratin
i kommunerna, 1 diskussionen om en målslyrd ramlag ligger dock enligt förbundel
inbyggd en konflikl mellan slallig slyrning av den kommunala verksamhelen och
den kommunala självslyrelsen. Ju mer omfaUande och detaljerad lagregleringen
blir desto mindre blir emellertid ulrymmel för politiska ställningstaganden på
kommunal nivå och därmed minskas också Ulrymmet för kommuninvånarna all utkräva
ett politiskt ansvar. Förbundel ansluter sig lill ulredningens förslag om
portalparagraf men är iveksaml lill om slalsmaklerna dämlöver skall formulera
mer konkreta och preciserade mål för socialtjänstens uppgifler, Enligl
förbundels mening är del t, ex, rikligt all slalen anger en allmän målsätlning
för äldreomsorgen. Däremot avvisar förbundet tanken att slalen genom
lagstiftning skall ange vilka medel kommunerna skall använda för all uppnå
målel. Likaså anser förbundet del rikligt all stålen anger en allmän
mälsäilning för barnomsorgen. Däremot bör slalen enligl förbundels mening inle
ges möjlighel atl med slöd av socialtjänstlagen styra omfattningen och inriktningen
av verksamhelen. I stället anser förbundet att kravel på målformuleringar på
kommunal nivå bältre borde ha kommit till uUryck i utredningens förslag.
Förbundel påpekar att del i flera avsnill av belänkandet i enlighet med
ramlagstiftningens intentioner enbarl redovisas inriklning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1582>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>s.k. ramar för socialljänslens konkrela innehåll. Dämlöver
skall föreskrif ler. allmänna råd eller liknande ularbelas av olika cenirala
ämbetsverk. Förbundel anser etl sådanl förfarande ötillfredsslällande av flera
skäl. Förfarandet innebär all remissinslanserna inle ges möjlighel alt la
slällning lill elt komplell (inklusive delaljföreskrifter) förslag lill ny
lagstiftning. Risk föreligger all delaljföreskrifterna eller de allmänna råden
som de cenirala myndighelerna ger blir så slyrande att de inle medger någon
mcijlighel för de enskilda kommunerna all själva konkretisera utformningen av
socialljänslens innehåll. Därmed avses inle frågor om rälissäkerhel och personlig
integritet, som regleras i särskild ordning. Enligl förbundels mening bör
alliså begränsningar i den enskilda kommunens politiska handlingsfrihel så
långl del är möjligi undvikas. Med dessa reservationer tillstyrker förbundet
dock förslaget om en målinriklad ramlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landslingsförbundet finner för sin
del all den nya socialljänsllagen med sin ulformning som målinriklad ramlag bör
kunna utgöra en ny och bättre planform för del forlsalla reformarbelel inom den
sociala seklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
framhåller alt förslagel lill ramlag innebär elt sammanförande av element i
den nuvarande, på olika vårdområden uppsplillrade, sociallagsliftningen, och
kan ses som en anpassning till den helhetssyn som numera hell dominerar
socialvården. 1 princip får enligl föreningens mening ramlagsmodellen
betecknas som etl sleg framåt och del är föreningens övertygelse alt en väl
avvägd och ändamålsenligt utformad ramlagstiftning bör komma till slånd som
ersällning för nuvarande vårdlagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som tidigare har redovisats förs
viss krilik mol förslagel fram även av remissinsianser som i princip
lillslyrker della. Denna krilik gäller främsl risken för en ojämn slandard
mellan kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret påpekar att del irots
de senaste årtiondenas resurstillväxt inom kommunerna fortfarande finns
belydande skillnader i den sticiala slandarden mellan olika kommuner.
Kommunernas ökade frihel att genom ramlagstiftningen själva lägga upp
verksamhelen kan enligl verket medföra all dessa nivåskillnader kommer all
beslå och kanske öka. Del blir också svårare all genom lagen fastställa
kommunernas och den enskilde medborgarens absoluta skyldigheter och
rältigheter. Den slalliga uppgiften inom socialvårdsområdel, som rör
rälissäkerhel, likformig fördelning av vårdresurser i landel saml likvärdig
social slandard och trygghet för medborgarna måsle därför enligl verkel även i
fortsättningen lösas genom lagar, regler, planerings- och utvecklingsarbete
samt genom tillsyn från den cenirala lör-valtningsmyndighelen på områdel. dvs.
socialslyrelsen. Riksrevisionsverkei för fram liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
framhåller all ramlagen genom sin elaslicilel ger uirymme inte bara för en
önskvärd förbättring av socialvårdens kvalitet utan även för molsalsen och för
en konservering av olikheler kommunerna emellan i fråga om socialvärdens
slandard. I vilken mån la-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gens intentioner kan förverkligas blir inle minsl beroende
av den framlida socialljänslens för närvarande svårbedömda ekonomiska
förutsätlningar. Socialljänslen som helhel liksom olika seklorer inom densamma
blir då också sannolikl i högre grad än hiuills beroende av vad som för
lillfällel är politiskt gångbart och uppmärksammat av olika påtryckningsgrupper.
Det är däiför enligl föreningen av vikl att man som komplemenl lill de
abslrak-ta, övergripande målen ger de av ulredningen uppslällda delmålen inom
socialtjänstens huvudfunktioner en deslo mera konkrel ulformning
-verklighetsnära och operationella mål, som kan ge vägledning i del prakliska
handlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som varnar
för risken av standardskillnader mellan kommunerna är länsslyrelserna i
Slockholms. Västmanlands. Gävleborgs och Väslernorrlands lån. Tierps,
Karlslads och Gävle kommuner. Svenska nyklerhelsvårdsförbundel, TCO, Sveriges
socionomförbund, Sveriges låkarjörbund och Svenska läkaresällskapet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser påpekar - i
likhel med stalskonloret - atl en ramlagstiftning gör det svårare atl
faslslälla kommunernas och den enskilde medborgarens absoluta skyldigheler och
rälligheler. Till dessa hör länsstyrelserna i Ålvsborgs och Jämtlands län.
Även Sveriges kommiinalijåns-lemunnuförbund har denna uppfattning och befarar
för sin del atl en lagstiftning som inte preciserar kommunens skyldigheter mot
den enskilde kan leda till en nedtrappning av de sociala insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broli.sJÖrebyggande rådel finner
atl den föreslagna lagen släller ökade krav på förtroendevalda och anslällda i
fråga om klienlernas likabehandling och rällsskydd. Rältssäkerhelsaspekler
berörs också av länsstyrelserna i Väslmanlands och Väslernorrlands lån samt
Övervakarnas rik.sförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vstyrkande remissvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Negafiva eller övervägande negaliva
lill förslagel är Svea hovrätt. kammarrällen i Sundsvall, länsslyrelserna i
Blekinge och Malmöhus län, slalens handikappri°id, JO, Rik.sförbundel mot
alkoholmissbruk. Alkoholproblematikers riksorganisalion. Riksförbundet för
hjälp ål läkemedelsmissbrukare, HandikappjÖrbundens ceniralkommilté. De
handikappades riksförbund. Svenska Diaktnisällskapel, Sveriges smiologjÖrbund
och MS-förbiindet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt anser all flera skäl
lalar för all regleringen görs lämligen omfaUande och klargörande. En
omsiändighel av konsliluiionell arl är enligt hovrälten all del knappast kan
anses överensslämma med den nya regeringsformens anda all urholka riksdagens
lagstiftningsmakt genom lagar av ramkaraktär på så väsenlliga områden som det
förevarande. Enligl hov-rällens mening kan del ocksä sällas i fråga om den nya
lagen inte borde er-sälta även andra sociahällsliga förfallningar än dem
ulredningen har före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1586>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slagil. - Hovrätten vill inie bortse frän alt en ramlug
har de obestridliga förtjänslerna, all den låler sig anpassas lill skiftande
situationer, att den lillålei alla goda initiativ - men den hindrar ej de
dåliga, Ålminslone pä nu ifrågavarande omräde anser hovrälten all en ramlag
sådan som den föreslagna är förenad med avsevärda nackdelar. Del måste enligt
hovrätten tyvärr sägas ut. au förslagel lill socialtjänsllag enligl hovrättens
mening inle fyller de krav pä klarhel och redighei som mäste ställas. Den som
läser lagförslaget kan enligl hovräitens mening inte bilda sig en någorlunda
välgrundad uppfattning om vad socialljänslen konkret kan erbjuda en hjälpsökande
och ännu mindre om vad den är skyldig alt erbjuda. Hovrätten bedömer all del
blir omöjligi all avgöra vad som i det särskilda fallet är den enskildes räll
och rälligheler och atl del ligger alllför nära lill hands all anla atl
bedömningarna blir skiftande inte endasi mellan skilda socialnämnder ulan även
mellan handläggare inom samma nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO finner all den frihel som ramlagen ger socialnämnderna
ur vissa synpunkler kan inge iveksamhel. JO har i sin verksarrihel många
gånger kunnal konslalera all värderingarna i den sociala verksamhelen kan
skifta avsevärt frän kommun lill kommun. Del bör enligl JO inle accepteras att
sådana skillnader i värderingar leder till olika social standard i kommunerna.
Enligt JO:s mening lämnar inle förslagel tillräckliga garantier i detta avseende.
Förslagel lägger över huvud tagel en sådan vikt vid stora rikllinjer all de
nödvändiga praktiska tillämpningsreglerna ofta inte har fåll den uppmärksamhel
som varit påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svärighelerna att prakliskl lillämpa
den föreslagna lagstiftningen underslryks av länsslyrelserna i Malmöhus och
Blekinge län. Enligl länsslyrelsen i Malmöhus län kan dessa svårigheter öka
den makilöshel som många av socialvårdens förelrädare har getl ullryck för
inför dagens problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Risken för siandardskillnader
mellan kommunerna anges i fiera remisssvar som huvudsakligl skäl för alt
avstyrka en ramlagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholproblemalikers riksorgunisulion framhåller all det
är viktigi all inse, all en ramlag läll kan anpassas inte bara till olika
individers speciella behov ulan också lill kommunernas ekonomiska resurser och
lill kommunala priorileringar inom snäva ekonomiska ramar. Organisafionen
anser all den nuvarande ekonomiska ulvecklingen i Sverige inger farhågor för
all en lagstiftning som inle preciserar kommunernas skyldigheter genlemol den
enskilde medborgaren kommer all leda lill en nedlrappning av kommunernas
sociala insalser. Den föreslagna ramlagsliflningen är enligl organisafionen
alllför oprecis, vilket leder lill all del blir oöversligliga hinder för all få
fram en vägledande praxis för uiformande av en enhetlig och räii-vis
socialljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Svensku Diakonsällskapel
diskulerar i detla sammanhang kommunernas skiftande ekonomiska förulsällningar
all förverkliga den föreslagna socialljänslen. Sällskapel påpekar atl det
dominerande kommunalpoliliska problemet för närvarande är atl begränsa
skaltehöjningar. Denna angelä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1588>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genhet angår alla kommuninvånare, medan socialtjänsten
enbarl berör en liten del. Det är därför enligl sällskapel skäl au befara, atl
ramlagens allmänna formuleringar inle ger en tillräcklig garanti för en
ändamålsenlig och progressiv social verksamhet i kommunerna. Det finns enligl
sällskapels uppfattning en risk för atl kommunerna kommer atl göra besparingar
på socialvårdens bekoslnad som en följd av en alllför diffus laglexi. Risken
för alltför stora olikheler mellan kommunerna i fråga om social service bedöms
också vara uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De handikappades riksjörbund anser
all del finns många starka argument som talar för en lagsliflning, som inle
detaljreglerar verksamhelen. Förbundel har dock många negaliva erfarenheler av
den kommunala själv-beslämmanderällen. Ulvecklingen av färdljänslens utbyggnad
i kommunerna är enligt förbundel elt tydligt exempel på hur illa det kan gå,
när del inle finns några riktlinjer för verksamhelen. Enligl förbundels
uppfaUning måsle en jämn slandard kunna garanleras på de Ijänsler och den
service som samhällel tillhandahåller, Förbundel kan inte acceplera de slora
olikheter, som i dag finns mellan kommunerna och menar all del med en lagsliflning
som enbart anger målen för verksamheten finns slora risker för all skillnadema
blir ännu slörre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Risken för siandardskillnader
pålalas också av bl. a. Rik.sförbundel mol alkoholmissbruk och
HandikappjÖrbundens centrcdkommilii}.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätlen i Sundsvall framhåller
all den enskildes möjligheler all få vetskap om vilka rälligheler han är
tillförsäkrad blir myckel begränsade till följd av att förslagel till
socialtjänsllag är ulformal som en ramlag. Kommunen eller socialnämnden kommer
enligl kammarrätlen att besitta all information om socialtjänstens reella
innehåll. Genom den sålunda valda lagstiftningstekniken kommer den enskilde i
slor utsträckning atl Ivingas förlila sig på de uppgifler som lämnas av
förelrädare för socialljänslen, ef-lersom upplysningar genom laglexlen ej går
atl få. Kammarrätlen anser atl del härigenom skapas utrymme inle bara för en
icke önskvärd olikhet i lill-lämpningen mellan kommunerna utan även för en icke
ringa risk för all ell vissl godlycke kan komma atl sälla sin prägel på
tillämpningen av den föreslagna lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som ullrycker
oro för godtycke eller minskad rättssäkerhet vid tillämpningen av den
föreslagna lagstiftningen är statens handikappråd. Riksförbundet för hjälp åt
läkemedelsmissbrukare. De handikappades riksjörbund, Svensku Diukonsullskapel,
Sveriges sociologförbund och MS-förhundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om miniminormer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt inte obetydligt antal
remissinstanser har i skilda sammanhang fört fram önskemål om miniminormer,
garantinivåer eller liknande för samhällels socialljänsl. En samlad
redovisning av dessa synpunkler lämnas under denna rubrik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1590>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7CO anser all det är en viklig
uppgift för socialslyrelsen all på etl aktivare sätl än under senare år
bevaka.alt konsumenternas behov av sociala Ijänsler tillgodoses på en likartad
riksnivå, Della krav förslärks enligl TCO;s uppfaUning av all slalsbidragen
enligl socialulredningens förslag inle kommer alt vara specialdestinerade utan
utgå efter generella regler. Med bibehållen respekl för den kommunala
självslyrelsen bör del enligl TCO:s mening vara möjligt alt här ge ämbetsverket
befogenheter all se lill all vissa minimikrav i fräga om kvantilel och kvalitet
hos utbudet garanteras de enskilda konsumenlerna oavsett i vilken kommun dessa
är bosatta. TCO påpekar att denna fråga lekniskl kan lösas bl.a, genom sladgor
lill vederbörande lagsliflning eller, som när del t.ex. gäller nuvarande regler
om förskola för sexåringar, genom direkla bestämmelser i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO föreslår vidare atl
socialslyrelsen utifrån riksdagens och regeringens inientioner med
socialljänslen skall ulforma rekommendationer angående I.ex. inlagningsregler
och avgifistaxor. Dessa bör enligt TCO ulgå från fördelningspoliiiska mål och
leda lill all enhellighet i dessa avseenden gäller för hela landel. TCO anför i
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som exempel på behovel av
förändringar i dessa avseenden kan nämnas atl arbetslöshet hos en av
föräldrarna i en del kommuner leder lill atl barnel får lämna sin plals på
daghemmel medan i andra kommuner någon sådan ålgärd inle blir akluell. Såväl
när del gäller kösysiem till barnomsorg som avgiftslaxor förekommer ell olal
olika syslem i olika kommuner. En flyllning över kommungränsen kan därigenom få
slora konsekvenser för ekonomin för en familj med bam i förskoleåldern. Hiuills
är det visserligen vanligt atl åtskilliga kommuner aniar taxor, som
rekommenderas av Svenska kommunförbundet, men mot dessa kan invändas all de i
förslå hand är ulformade ifrån kommunalekonomiska ulgångspunkter. Intagningsregler
och avgiftstaxor bör enligt TCO:s uppfattning i stället utformas med
utgångspunkl från målen med samhällels barnomsorg och blir därmed en nalurlig
del av socialslyrelsens uppgifler. Därmed inle sagl alt socialslyrelsen skall
föreskriva sådana regler. De bör kunna ularbelas i samarbele med I.ex.
kommunförbundet och förelrädare för konsumenlinlressen, I.ex. bl.a. de fackliga
cenlralorganisalionerna och föreläggas kommunerna i form av allernaliva
förslag, men med kommentarer som analyserar de fördelningspoliiiska och
kommunalekonomiska effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomförbund ger i de
frågor som nu har redovisais uttryck för samma uppfattning som TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Kalmur län ulgår
från förslaget all rälien lill bislånd skall molsvara en skälig levnadsnivå.
Enligl länsstyrelsen är delta begrepp emellertid myckel elastiskt.
Länsslyrelsen anser därför all del krävs fasla och över hela landel gällande
normer för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholproblemalikers
riksorgunisulion anser alt förslaget innehåller oklarheler i fråga om den
enskildes rättigheter och att del därför blir omöjligt för den som behöver
socialt bistånd atl åberopa lagen. Del måste enligt organisationen klart framgå
av lagtexten vilka minimikrav som den enskil-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1592>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de kan ställa på samhället. Organisationen påpekar vidare
au man redan nu kan se slora orällvisor mellan olika kommuner. Lagsliftningen
mäsle därför ges en sådan utfornuiing atl man förhindrar standardskillnader mellan
kommunerna och alt godlycke och bristande rältssäkeihel förhindras. Med
slulbelänkandels förslag, ulan tvingande lagbestämmelser och allruk-liva
slalliga bidragsmöjligheter, finns det enligl organisationen en risk att
skillnaderna mellan kommunerna förstärks och alt rena slumkommuner uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikappförbundens
centrulkontnutié menar all den föreslagna besvärsrällen kommer all sakna
verklig belydelse om inle miniminormer för socialtjänsten slås fast. Enligt
kommittén bör del vara en uppgift för tillsynsmyndigheterna atl ange
kvalitetsnivån och denna bör omprövas kontinuerligt. De handikappades
rik.sförbund är av samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KDS finner del nalurligl alt olika
kommuner vill satsa sina resurser pä att lösa skilda sociala problem. En sådan
anpassning av socialvården till lokala förhållanden som en följd av
socialljänsllagens utformning bedöms som positivt. Denna anpassning får enligl
KDS;s mening dock inte gå så långt all alltför slora skillnader uppstår mellan
kommunerna, då det gäller människors ekonomiska irygghel och personliga
omvårdnad i en social nödsilualion. KDS menar all del måsle finnas garanlier
för alt kommunerna inte, t. ex. med hänvisning till ekonomiska svårigheier,
underskrider en viss standard på sin sociala service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som betonar
behovet av miniminormer för socialtjänsten är Svensk kuralorsförening.
Övervukarnas riksjörbund, Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän och
MS-jÖrbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Utbildning, forskning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansema understryker
utredningens uppfattning all en omfattande utbildningsverksamhet krävs i
samband med reformen. I fiera remissvar ges synpunkler på utbildningens
innehåll och organisation. Del bör framhållas atl synpunkler som rör behovel av
utbildning på särskilda områden av socialtjänsten som regel ålerfinns i de
avsnitt där respektive område behandlas. Vissa synpunkler på utbildningens
innehåll och organisation återges också i avsniliel Tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brotlsförebyggande rådet menar all
del slår över all diskussion all ulbildning behövs inför socialnämndens nya
och vidgade uppgifter. Rådel vill i samband härmed poänglera, all ulbildningen
samtidigt kan användas i annal posilivi syfte, nämligen som elt närmande mellan
de förtroendevalda och de anslällda. I dag är avståndet ofta alllför långl
mellan dem. Missförslånd och felakfiga förväniningar från ömse håll har ibland
orsakai onödiga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svårigheier i arbetet. Rådet anser därför all någon del av
ulbildningen obli-galoriskl skall anordnas gemensaml lör de förtroendevalda och
anslällda som prakliskl skall arbela tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Datainspektionen framhåller alt en
nära lill hands liggande ålgärd lill skydd för inlegrilelen är ulbildning av
berörd personal. Utbildning underlällar enligl dalainspeklionen för personalen
all i alla avseenden handla och uppträda på etl med hänsyn till
inlegritelsriskerna omdömesgilli sätl. Dalainspektionen vill därför understryka
vad socialulredningen anförl om ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskonloret betonar all ell
införande av den föreslagna socialljänsllagen och ett förverkligande av lagens
intentioner kommer all innebära ell hell nyll arbelssäll och nya
arbetsuppgifter särskill för Ijänslemännen. Den nya verksamheten fordrar bl. a.
atl man prövar sig fram med olika former av försöksverksamhel. Tjänstemännens
kompelens måste innefalia såväl vårdarbele i mera Iradilionell mening som
förebyggande arbele inklusive medverkan i samhällsplaneringen. Del nya
arbelssällel och de nya kraven innebär ett stort behov av fort- och
vidareulbildning för både förtroendevalda och tjänstemän, vilkel måsle
tillgodoses på etl så tidigt sladium som möjligi. 1 syfte all underiälla
samverkan mellan olika kommunala organ bör enligt statskontoret även
information och utbildningsinsatser sällas in hos övriga kommunala nämnder och
förvaliningar om socialvårdens nya roll och arbelsuppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÅ anser all ulredningen i mycket
lilen utsträckning beaktat frågan om utbildning och forskning - resurser som
borde vara utomordentligt belydelsefulla i samband med en reformverksamhet av
förevarande arl. som berör slora och väsenlliga delar av samhällel och de
övergripande målen för verksamheten inom den sociala sektorn och för
socialpolitiken. UHÄ vill underslryka viklen av alt reformverksamhelen följs
upp och kombineras med insalser i fråga om utbildning och forskning.
Samhällsförändringar av den omfallning som föreslås av socialutredningen
ställer enligt UHÄ nya krav på såväl grundutbildningen och forskarutbildningen
som på forskningen. Vad gäller utbildningen av blivande socialarbetare har
socialutredningens förslag beaktats i den mån del varit möjligt i den
reformerade utbildningen inom social linje som startade fr.o.m. höstterminen
1977. Därmed har en grund lagts för den anpassning av ulbildningen som måste
komma till stånd. Behovel av yllerligare förändringar måsle dock prövas sedan
beslul fallats på grundval av socialutredningens slutbetänkande. Den
omställning och anpassning som därvidlag erfordras kan enligt UHÄ vara
belydande och i del längre perspeklivel oundgängligen nödvändig om bl. a. en
ulvärdering av effekterna av förändringama skall kunna genomföras och
redovisas. UHÄ anser vidare all del lör reformens genomförande är nödvändigt
atl del sker en omfattande salsning på fort- och vidareulbildning. - En synpunkl
som enligl UHÄ:s mening är myckel viklig är den samordning av ulbildnings- och
forskningsresurserna som bör genomföras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1596>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och den roll UHÄ kan spela även när del gäller fort- och
vidareulbildnings-frflgorna inom de av förändringarna berörda
samhällssektorerna. UHÄ föruisäller all de angelägna samordningsfrågorna
beaklas bl.a. vid den översyn av inslilulel för social forskning som aviserats
i 1978 års budgel-proposilion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms lån
finner all socialljänsllagens ulformning kommer all slälla ylleriigare krav på
erfarenheter och kunskaper hos socialtjänstens personal. Om inlenlionerna med
den nya lagen skall kunna förverkligas med de möjligheler lill elt frill
ålgärdsval som en målinriktad ramlag medger måste enligl länsslyrelsens mening
förtroendevalda och anställda få en omfaltande ulbildning. Länsstyrelsen menar
atl det annars finns risk för att denna typ av lagstiftning kommer all skapa
osäkerhei som på sina håll kan leda till uteblivna eller i vart fall otillräckliga
insatser i situationer, där del tidigare gavs preciserade anvisningar om hur
man skulle gå tillväga. Del är därför enligl länsslyrelsen en brisl i
ulredningen alt inte ulbildningsbehovel och resurserna härför närmare har
kartlagts och kostnadsberäknats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun anser atl del krävs
en omfattande statlig satsning på ulbildning av personal och förtroendemän.
Den nya socialljänslen kommer enligl kommunen all kräva en vidareulbildning av
snart sagl alla som på ell eller annal säll vänlas bli engagerade i
verksamheten. Kommunen understryker alt denna utbildning inle enbart skall ge
informalion om de nya lagarnas innehåll ulan också måsle ge kunskaper om nya
metoder och arbetssätt. En betydande del av utbildningen bör enligl kommunens
mening med fördel kunna anordnas gemensaml för socialtjänstens personal och
personal inom angränsande verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska nyklerhelsvårdsförbundel
underslryker viklen av att det i ulbildningen ges ett brett utrymme åt
alkohol- och narkotikafrågor med speciell tonvikt på drogberoendet och dess
yttringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handikappförbundens centralkommitlé
menar atl den höga ambitionsnivå socialutredningen redovisar då det gäller en
helhetssyn på socialvärden, samverkan och samordning med andra organ i
samhällel osv. kommer alt ställa stora krav på utbildning av personal,
förtroendemän m.fi. Central-kommillén anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all underslryka behovel av
delta kan vi nämna alt ca 80 % av den sociala hemhjälpen har över huvud taget
ingen utbildning alls. Detla är en yrkeskategori som i sin verksamhel kommer i
konlinueriig och nära kontakt med handikappade och därför bör ha en viss
kunskap att bedöma handikappades behov av service, tekniska hjälpmedel m. m.
Tyvärr leder yrkets låga "status" till att personalomsällningen är
stor varför intresset atl satsa på vidareutbildning av hemsamariter är
begränsat. Vi vill i detta sammanhang framhåUa aU kunskaper om handikapp skaU
ingå i grund-, fort- och vidareutbildning för de yrkeskategorier som kommer i
kontakt med handikappade, t, ex. personal inom vårdsektorn, på
arbelsförmedling och för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1598>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säkringskassa, företagsanställda m.fi. Del är också
vikligl all information om handikapp når ut lill all personal inom skolan, inle
minst til! eleverna. Här bör HCK:s informatörer - som fåll särskild ulbildning
för sin uppgift - kunna medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övervakurnus rik.sförbund vil!
belöna all ulbildningen även skall omfalta övervakarna och andra frivilliga
socialarbetare. Utbildningen bör enligt förbundel så långt del är möjligi söka klargöra
hur de nya sociala reformerna på bäsla säu prakiskt skall kunna förverkligas
på del lokala planel. Ulbildningen bör dessulom inriklas på hur man skall
kunna ulveckla socialtjänstens mål och intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchefer
påpekar all ramlagstiftningen kräver successiva förändringar av organisation,
metoder Och arbelsformer. För alt lagens intentioner skall kunna förverkligas
fordras enligt föreningen genomgripande förändringar i attityder och
arbetssätt. Det krävs därför snarasl ulbildning av verksamma tjänstemän och
förtroendemän, ändrad grundutbildning för bland andra socionomer, ökad
möjlighet lill social forskning, saml allmän informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO finner alt utbildningsfrågorna
i samband med den föreslagna reformen berörs av ulredningen pä elt mycket
korlfailal säll. TCO delar ulredningens uppfaUning alt en omfattande
utbildningsverksamhet är nödvändig för reformens genomförande, men vill
understryka att berörda personalorganisationer på jämställd nivå med
socialstyrelsen och kommunförbunden får möjlighel atl medverka till dennas
innehåll och genomförande. Om metoderna inom vad som i vid mening kan betecknas
som socialt arbele skall kunna utvecklas krävs emellertid enligl TCO också
både långsikliga insalser och insalser för konlinueriig fortbildning och
utvecklingsarbele. TCO konslalerar här med tillfredsställelse atl förslag
lagts fram i årets statsverksproposition om en andra professur i socialt arbete
med placering vid sociala linjen i Stockholm. Ulbyggnaden av forskningsresurserna
i sociali arbele måste nu fullföljas till atl successivt innefatta professurer
vid samlliga högskoleorter. Samlidigl är det enligl TCO vikligl atl också andra
utbildningslinjer inom vårdområdet blir föremål för forskningsanknytning. Det
pågående utvecklingsarbetet avseende sjukskölerskelinjerna bör således
intensifieras och breddas också till andra linjer. Della utvecklingsarbete är
resurskrävande och måsle stimuleras med centrala insalser. TCO påpekar att
organisationen när det gäller fortbildningsfrågan tidigare har uttalat atl
sådana insalser måste komma lill slånd för alla personalkategorier i
arbelsgivarens regi. Fortbildning liksom medverkan i utvecklingsarbete bör ses
som ett nalurligt och nödvändigt inslag i anställningen. Såväl när del gäller
de särskilda uibildningsinsalser som motiveras av socialtjänslreformen som
mera kontinuerliga fortbildningsinsatser och medverkan i kommunall
utvecklingsarbete ser TCO del som önskvärt all dessa organiseras så atl olika
personalkategorier utbildas tillsammans. Särskill viktigi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1600>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är del enligl TCO atl medverkan i forsknings- och
ulvecklingsarbete på lika villkor kommer alla personalkategorier lill del och
av arbelsgivaren belraklas som en självklar del i yrkesrollens utveckling.
Sveriges stxionttm-förbund för fram liknande synpunkter och menar bl. a, att
del är viktigt all också förvaltningslinjer blir föremål för
forskningsanknytning. Förbundel påpekar all det i della syfte pågår
utvecklingsarbele inom UHÄ. Della ulvecklingsarbete är resurskrävande och
måsle enligl förbundels uppfattning påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociuljörbund framhåller
atl en viktig förutsätlning för all lagen skall få genomslagskrafl är alt såväl
Ijänslemän som förtroendevalda ges informalion och fortbildning om lagens
intentioner och möjligheler. Förbundel vill underslryka angelägenhelen av all
denna fortbildning i stor utsträckning organiseras gemensaml för förtroendemän
och Ijänslemän. Den dialog som därvid ofla uppslår är enligl förbundels
erfarenhel av slorl värde för socialvårdens uiveckling och genomslagskraft i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
frivårdsljänstemån finner alt påpekandel all ulbildning är nödvändig vid en
reforms genomförande lyvärr inle är överfiödigl. Alllför många gånger har
enligt föreningen snålhet på denna punkl hindral nya länkar och arbelssäll all
slå igenom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO påpekar all den socialljänsl som
ulredningen föreslår i stor utsträckning kräver helt andra arbetsmetoder än i
dag. Tvång mol vuxna kommer inte atl finnas kvar som en möjlig utväg för
socialtjänstpersonalen. Hjälp-och stödåtgärder skall planeras tillsammans med
den enskilde. Samverkan skall i avsevärt slörre omfattning än f n. ske med
organisationer och andra myndigheter. Det innebär enligl LO alt fler
personalgrupper än i dag kommer all medverka i socialljänslens arbete. Det
gäller inte minst hemtjänst-personal, sjukhuspersonal saml personal på olika
inslilulioner. Den förändring som beskrivs här tillstyrks helt av LO. Det
innebär enligl LO också atl betydande resurser måste satsas på utbildning av
personalen, såväl från stat som kommun. Dessa insatser måste gälla all personal
som på ett eller annal sätl kommer all ingå i socialljänslens verksamhet.
Särskilt vikligl anser LO del vara all utbildningsresurser ges till den personal,
som genom den nya sociahjänslen får väsenlligt ändrade yrkesroller. LO menar
all det är så alt just dessa grupper hittills varit lågpriorilerade vad gäller
utbildningsinsatser. Det är därför enligl LO ell slarkl jämlikhetskrav all de
ges en sådan utbildning alt de väl kan fylla de uppgifter som utredningen
föreslår för dem i den nya socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR underslryker all en väl
fungerande socialtjänst, ulöver tillräckliga ekonomiska resurser, fordrar
erfarenhet och kunnande hos personalen. SACO/SR framhåller att organisationen
vid elt flertal tillfällen i andra sammanhang har underslrukii behovet av en
forskningsanknulen socionomulbildning för att bl. a, skapa förutsättningar för
en naturlig dialog mellan forskning och ulbildning. Detla krav har börjat
tillgodoses genom att UHÄ föreslagil alt elt mindre antal forskartjänster skall
knyias till socio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nomutbildningen. SACO/SR vill här poänglera, mol bakgrund
av den föreslagna lagsliftningen. all det är synnerligen vikligl all denna
uiveckling påskyndas. DeUa krav får enligl SACO/SR självfallel inle begränsas
till enbarl socionomutbildningen utan måste gälla samtliga högskoleulbildade
yrkesgrupper som kommer alt verka i den framtida socialtjänsten. SACO/SR
påpekar vidare all socialtjänsten genom sin nya inriklning och sina nya arbelsformer
kommer all slälla nya krav inle enbarl på socionomerna ulan även på övriga
yrkesgrupper som kommer att ingå i "vårdlaget", t. ex, läkare,
psykologer och jurisler. Under en övergångsperiod kan organisationen acceptera
atl olika yrkesgrupper ges kompleUerande utbildning för alt kunna verka i sin
nya yrkesroll. Men del är enligl organisationens mening mycket viktigi all
underslryka all sludieplanema inom högskolan för de yrkeskalegorier som kommer
atl arbela inom socialljänslen måsle ses över så au de i tillämpliga avsnill
anpassas till en ny arbetssituation. SACO/SR menar all della förhållande även
måsle leda lill all den kompletterande utbildningen, som kommer all ges lill
redan nu verksamma yrkesgmpper akluella i den framlida socialtjänsten, måste
planeras och genomföras i samverkan med högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund framhåller inledningsvis
atl ulredningens förslag har gjorl all kravel på all socialarbelaren skall ha socionomulbildning
yllerligare har accenluerals. Förbundet anser vidare all ulredningen på ell
uppseendeväckande knapphändigt säll behandlal utbildningsbehoven för
socialarbetarna. Förbundel delar dock ulredningens uppfattning då den ullalar
atl en forskningsanknulen social yrkesutbildning av socionomer är en viktig
förutsätlning för socialtjänstens prakliska förverkligande. Detla gäller enligl
förbundet även på förvaltningslinje då de kvalificerade förvaltaruppgiftema
inom socialtjänsten kan väntas öka i omfallning. Förbundet anser atl del är av
särskild vikl all denna förvali-ningspersonal har den likartade gmndulbildning
och referensram som erhålls inom socionomulbildningen. Del hade enligl
förbundels mening också varil önskvärt alt utredningen hafl synpunkter på
innehållet i både grund- och vidareutbildningen för socionomer. Del nalurliga
hade enligt förbundel varit alt ulredningen föreslagil en förbättrad
socionomulbildning och en legitimation för socionomer. - Förbundet påpekar att
socialutredningen förutsätter alt såväl socialslyrelsen som Kommunförbundet
kommer all svara för en omfaltande utbildningsverksamhet i samband med reformen.
Förbundet har ingen erinran mot detta men konstaterar med förvåning all
socialhögskolorna tydligen inle anses ha någon funktion i sammanhängd. -
Förbundel hävdar all det är naturiigt atl staten slår för kosinadema för den
nödvändiga ulbildningen och förutsätter alt den nya sociallagsliftningen inle
Iräder i kraft förrän ulbildningen genomförts. Del är vidare enligl förbundel
angelägel atl en samordning av ulbildningsinsatser-na med socionomutbildningen
sker så att färdiga socionomer inle behöver någon särskild introduktion eller
ulbildning om jusl socialtjänstreformen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1604>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel menar all en sädan ulbildning självfallel bör
vara inlegrerad i socionomulbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges läkarförbund vill
framhålla viklen av forskningsanknulen socialyrkesulbildning. Viss gemensam
ulbildning för socionomer och en del yrkeskalegorier inom sjukvården lorde
vidare enligl förbundet underlätta samarbetet över vårdomrädesgränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av utbildningsinsatser i
anslulning till reformens genomförande underslryks också av länsslyrelsen i
Gävleborgs lån. Landstingsförbundet. Håbo. Helsingborgs. Stenungsunds. Skövde.
Vuru, Karlstads och Villielmina kommuner. Svensk kuralor.sförenlng och LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Synpunkler som mera direkl rör
tillsynsmyndigheternas uppgifter på detla område redovisas i avsniliel Tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÅ anser all en satsning på forskning
och forskarutbildning som ståls-makterna gjorl under de senasle ivå åren när
del gäller sociali arbete är väl motiverad med hänsyn till socialutredningens
förslag. UHÄ anser det emellertid ulomordenlligl angelägel all utvecklingen
härvidlag inle avstannar ulan all den sociala forskningen ges förutsättningar
atl spela en viktig roll bl. a. när det gäller ulvärdering av en ändrad
socialpolitik och en ändrad socialvårdsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens handikappråd och
Hundikuppförbundens centrulkomniiité vill underslryka belydelsen av en
konlinueriig utvärderingsforskning vars resullal offenlliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun finner all den
föreslagna laglekniska konslruklionen med en ramlag främjar forskning och
metodutveckling på del sociala områdel och även leder lill krav på sådana
insatser. 1 del sammanhanget finns del enligl kommunen anledning atl betona att
sådan forskning och metodutveckling måste förankras och ges resurser pä lokal
nivå - i den kommunala socialljänslen. De problemställningar socialvården slälls
inför, bl. a. från metodsynpunkt, synes enligt kommunens mening också vara av
det slagel alt de med fördel kan angripas inom ramen för s. k. tema-orienlerad
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun menar alt det finns
anledning atl efterlysa en ökad salsning på statligt stödda utvecklings- och
forskningsprojekt. Enligt kommunens mening bör dessa projekt i första hand
inriklas på områden där socialutredningen föreslår utvidgningar av
verksamhetsområdet eller mera omfaltande förändringar. Projekten bör bedrivas
under medverkan av prakliskl verksamma socialarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociologisku institutionen vid
Stockholms universitet pekar på svårigheterna för socialnämnden all medverka
aklivi i samhällsplaneringen och menar all dessa beror dels på all önskemål och
behov skiftar starkt inom olika skikt och grupper i samhällel, dels på att
kunskaperna om orsakerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1606>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till all problem och hjälpbehov uppslår är ofullständiga.
Institutionen vill därför understryka del på flera håll i ulredningen framförda
påpekandet om behov av ökad forskning inom socialvårdens område som kontrast
lill den enligl institutionens uppfattning i hög grad på tyckande grundade debatt,
som förekommit rörande t, ex. lämpliga vårdinsatser, effekter av olika vård-
och behandlingsåtgärder saml av olika boendemiljöer. En syslemalisk
uppföljning av olika vårdålgärder är enligt institutionens mening väsentlig för
alt ge underlag för framtida åtgärder inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociulförbund vill starkt
underslryka behovel av all statsmakterna satsar tillräckliga resurser för etl
omfaltande utvecklings- och forskningsarbete inom socialvården. Den nya och i
flera avseenden utvidgade uppgiften för socialtjänsten kräver enligl förbundets
mening i sig omfaltande ulveckiings- och utbildningsinsatser om den nya
lagstiftningen skall få genomslagskrafl i kommunema. Men även de slora
koslnadsökningar som socialvården i vid bemärkelse medförl för kommunerna
motiverar enligl förbundel ökade forskningsresurser så atl kommunens invånare
skall få ut så positiva effekler som möjligi av olika samhällsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund menar atl de slmklurinriktade insatser som
utredningen föreslår kräver en inlensifierad social forskning som är direkt
anknuten lill socialtjänstens verksamhet. Förbundet anser därför atl en kraftig
utbyggnad av den sociala forskningen är väl motiverad. Väsenlligt är enligt
förbundet, att en sådan forskningsorganisation byggs upp så att etl direkl
samarbete kommer till stånd mellan den sociala verksamheten, forskningen och grundutbildningen
av socialarbetare. Förbundel betonar att vidareulbildning och forskning för
många socialarbetare är av stor betydelse för att de skall kunna utvecklas i
arbelel och klara av sin svåra psykiska arbelsmiljö. Socialforskningsinstitutet
(SOFI) bör enligt förbundets uppfaUning organisatoriskt knytas till
grundutbildningen av socialarbelare för att resurserna bättre skall komma
socialtjänsten tillgodo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Socialvårdsstatistik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor som rör den framtida
socialvårdsstatisliken behandlas utförligt i yttrande av statistisku
centralbyrån. Yttrandet fogas till sammanställningen som bilaga I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Det kommunala ansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanser som har yttrat sig
över förslaget i denna del är bl. a. riksåklagaren, kummurrätlerna 1 Göteborg
och Sundsvall, brottsförebyggande rådet, socialstyrelsen, riksrevisionsverket,
statens invandrurverk, fiertulet länsstyrelser och kommuner. Kommunförbundet,
Lundstingsförbundet, LO, TCO, SACOISR och/Zera Intresseorganisationer. 5
Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1608>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är en allmän uppfattning bland
remissinstanserna all kommunen bör ha det yllersla ansvarel för atl de som
vistas i kommunen får det slöd och den hjälp som de behöver. Utredningens
förslag i denna del lillsiyrks därför eller lämnas ulan erinran genomgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell slorl antal remissinstanser
uppehåller sig vid frågan om gränsdragningen mellan ansvarel för
socialljänslen och ansvarel för insalser på andra samhällsområden, särskill
sjukvårdens och kriminalvårdens områden. Ulredningen kritiseras i delta
sammanhang för atl inle lillräckligl noga ha angell gränsema för olika
ansvarsområden. Flera remissinsianser anser att della kan leda lill atl andra
huvudmän drar sig undan sill ansvar eller alt parallella resurser byggs upp pä
I.ex. sjukvårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser varnar för
risken all elt ulvidgat kommunall ansvar för den enskildes levnadsförhållanden
kan leda lill ell minskal ansvarslagande för den egna siluationen. 1 någol
remissvar sätts i fråga om det utvidgade ansvaret går all förena med kommunemas
rätt att göra prioriteringar mellan olika insalser. Även annan kritik mol
förslagel förs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som särskill
ullrycker en positiv syn på förslagel betonar främsl värdet för den enskilde
av velskapen alt det alltid finns en myndighel som är skyldig atl anfingen
själv vidla hjälpinsalser eller förmedla sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklaguren ger utlryck för denna
uppfattning och framhåller all en beslämmelse med den föreslagna innebörden
ulgör en avgörande förutsättning för en framgångsrik tillämpning av
helhetssynen. Riksåklagaren pekar vidare på all kommunens principiella
ekonomiska ansvar för denna del av förvallningen slås fasl genom förslaget,
vilket inte minst för kriminalvårdens frivårdsklienlel innebär belydande
fördelar jämfört med nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Göteborg betonar att
den omständigheten all del i ett vissl fall kan råda Iveksamhel om vilken
huvudman som är ansvarig för alt nödvändigt bislånd ges inle får gå ul över den
enskilde. Det är därför enligt kammarrällens mening en slor fördel atl få klart
fastslaget alt ett organ i samhället har det yttersta ansvaret för medborgarna.
Inte minst viktigi är detla i och med alt samhällel blir alllmer kompliceral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs lån
anser att förslaget kan innebära ett maximalt ulnyltjande av samhällels samlade
resurser. Brottsförebyggunde rådet hälsar med fillfredsställelse alt del slås
fasl all i vari fall en inslåns inle kan frånsäga sig ansvarel för en
hjälpsökande. Liknande synpunkler förs fram av LRF, Håbo, Linköpings, Kalmur
och Helsingborgs kommuner samt Sveriges folkpensionårers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stolens invundrurverk framhåller
atl många människor har svårigheter atl hilla rätt bland samhällets många
serviceställen. Inte minst invandrarna har storl behov av all något
samhällsorgan ser till atl de får del slöd och den hjälp de behöver. Verket
instämmer därför i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen finner all
förslagel ligger i linje med de strävanden som präglar dagens socialljänsl och
innebär ell försiärki kommunall infiytande över socialljänslens innehåll och
utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1610>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser, bl. a. LO
och Länkens Kumrutförbund, betonar atl den föreslagna ordningen med etl
yllersla kommunalt ansvar ökar möj-lighelema all ge medborgama en enkel information
om den sociala service som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser understryker
utredningens uppfaUning all det yllersla ansvarel för kommunen förutsätter ell
väl fungerande samarbele med andra samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Borås kommun finner det uppenbart
alt förslaget om det yttersta ansvarel innebär en tvingande nödvändighet för
socialljänslen att finna och utveckla smidiga samverkansformer med
näraliggande verksamheter. Denna process kräver enligl kommunen dock en hög
grad av ömsesidighet. som torde gynnas av gemensamma sociala mål och klarl
ultalade ansvarsområden för resp. parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spri betonar all del krävs en
samordnad planeringsprocess mellan primärkommuner och landsting. Med
utgångspunkt från gemensamma principiella riktlinjer kan del inom ramen för en
sådan planeringsprocess ske en fördelning av vem som skall ansvara för vad. En
sådan mer preciserad ansvarsfördelning får enligt Spri ses som etl instrument
all förbällra nödvändig samverkan mellan socialvård och sjukvård. Även
riksrevisionsverket. Föreningen Sveriges sociulchefer och Västerås kommun
framhåller behovet av en samordnad planering för primärkommuner och landsting
som en följd av del kommunala ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som i delta
sammanhang uttalar sig för ett nära samarbete mellan kommunerna och andra
samhällsorgan är brottsf örebyggnnde rådet, Botkyrko och Vara kommuner samt
Länkens Kumrulför-bund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO finner del väsentligt alt påpeka
att kommunernas yttersta ansvar inte får medföra atl enskilda och
organisationer kan frita sig från ansvar att solidariskt stödja och hjälpa
sina medmänniskor. Del får inte bli så atl anställda "experter" på
människor och deras problem tar över allas vårt ansvar. Då finns det enligt LO
risk för alt solidariteten uttunnas och vi får ett känslokallt och ännu mer
privatiserat samhälle. I stället måste socialtjänsten, som det uttrycks i
målparagrafen "inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers
egna resurser". LO anser att detta i första hand bör ske i form av stöd
lill det sociala arbete som bedrivs av de organisationer på arbetsplatser och i
bostadsområden som verkar för att förbättra människomas livsvillkor. Det är
enligt LO också viktigt att man inte glömmer bort de insatser
fackföreningsrörelsen gör för sysselsättning, god arbelsmiljö och bättre
villkor överhuvudtaget i arbetslivet. LO framhåUer att den sociala gemenskap
som fackföreningsrörelsen bidragit till atl skapa på arbetsplatserna är av
stort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intresset av att enskilda och
organisationer även i framtiden tar etl ansvar för att stödja och hjälpa
medmänniskor understryks också av Svenska nyklerhelsvårdsförbundel, Länkens
Kamratförbund och Övervakurnus</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1612>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksförbund. Länkens Kamratförbund anser dock atl en
förulsällning för all detla skall kunna ske är elt betydligt förbättrat slöd
till det sociala arbele som bedrivs av organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även den enskildes eget ansvar för
sin silualion betonas av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges st)clulchcfer
menar alt det är vikligl alt individens egel ansvar framhålls även i en
silualion där kommunen har ett yttersta ansvar för atl slöd- och hjälpinsatser
kommer till slånd. Föreningen påpekar i detta sammanhang all synsältel all
individen måste ha etl egenansvar för sin silualion i övrigl präglar förslagel
lill socialljänsfiag där tvånget och de-laljreglerade åtgärder ställs ål sidan
och individen förutsattes ha störst möjlighel atl bedöma sin egen silualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Norrköpings kommun. SACOISR
och Svenska nyklerhelsvårdsförbundel underslryker all principen om kommunens
yllersla ansvar inle får lolkas så all den enskildes ansvar för sin egen
situation flyttas över på kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som tidigare har aniytls kriliserar
ell belydande antal remissinstanser ulredningen för all den inle har preciseral
ansvarsfördelningen mellan socialljänslen och andra samhällsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen år av uppfattningen
att kommunens yllersla ansvar måsle ges en klarare beslämning i förhållande
till andra huvudmäns ansvarsområden, främsl då genlemol sjukvården och
kriminalvården. I annal fall kan del enligl slyrelsen finnas risk all en kommun
med sill yllersla ansvar får la på sig uppgifler som normalt skall ulföras av
annan huvudman. Styrelsen menar all svåra gränsdragningsproblem finns framför
allt inom äldreomsorg och vård och behandling av alkohol- och
narkotikamissbrukare. Även utvecklingen mot öppnare vårdformer inom psykiatri
och kriminalvård släller krav på precisering av ansvars- och kompetensområden
mellan dessa verksamheler och sociaUjänsten. Socialslyrelsen anser vidare all andra
huvudmän bör åläggas molsvarande skyldighet atl inom sill ansvarsområde
tillhandahålla erforderliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei anser att
behovel av en närmare ansvarsreglering mellan kommunema och
sjukvårdshuvudmännen framslår särskill klart när det gäller äldreomsorg och
behandling av missbrukare. Inom båda dessa områden krävs ofla bäde medicinska
insatser från landstingen och sociala insalser från kommunerna. När
vårdresurserna är knappa kan i dessa fall en oklar reglering av ansvarel lätt
leda lill all berörda huvudmän inle sälter in tillräckliga resurser för sin
verksamhet utan i stället förlitar sig lill andra huvudmåns ålgärder. En
klarare ansvarsfördelning kan enligt verkel också vara belydelsefull för all
huvudmännen inte i onödan skall bygga upp parallella resurser som är avsedda
för samma ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms lån
uttalar sig för en klarare bestämning av socialljänslens ansvarsområde främst i
förhållande till sjukvård och kriminalvård. I annat fall kan del enligl
länsslyrelsen finnas risk för all kommu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nen i vissa fall får la på sig uppgifler som egentligen
borde utföras av annan huvudman. Länsslyrelsen menar atl svåra
gränsdragningsproblem finns framför alli på äldrevårdssidan men alt även
ulvecklingen mol mer öppenvård inom mental- och kriminalvården har lell lill
ökad belastning på den kommunala socialvården av psykiskl svårt störda och
insufficienta personer. Detsamma gäller alkohol- och narkotikaberoende
personer vilkas efterfrågan på medicinsk vård också synes ha ökat. För all
kommunens yttersta ansvar skall bli möjligt all bära och därmed meningsfullt
anser länsstyrelsen all andra vårdhuvudmän bör åläggas en molsvarande
skyldighel all tillhandahålla erforderliga resurser inom sill ansvarsområde.
Det framstår dessutom som nödvändigl för länsslyrelsen som tillsynsmyndighel
och för besvärsinslanser all få innebörden i och gränserna för kommunens
yllersla ansvar klarlagda. Den föreslagna paragrafen måsle enligl länsslyrelsens
mening därför komplelleras för att mer konkret ange kommunens skyldigheter och
därmed sammanhängande rättigheter för den enskilde. Länsstyrelsen ifrågasätter
vidare om inte en beslutsinstans bör finnas för att avgöra gränsdragnings- och
ersättningsfrågor mellan olika huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Mulmöhus län vill
alt räckvidden av och innebörden i kommunens ansvarsområden får en klar
avgränsning, sä atl bestämmelsen inte blir till allt eller intet förpliktande.
Redan nu ställs enligt länsstyrelsen förväntningar på att socialvården skall
kunna lösa samhällsproblem som faller utanför dess ansvarsområde. För den
enskilde är del även av vikt alt få fastslaget olika huvudmäns ansvarsområden.
För länsstyrelsen och länsrätten som besvärsinslanser framstår det emellertid
inle bara som angeläget utan också som nödvändigt att såväl lagens syfte som
gränserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för det kommunala organets befogenheter och förpliktelser
anges i gripbara termer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlunds län
konstaterar alt utredningen inte närmare har tagit upp frågan om avgränsningen
av socialljänslen mot sjukvården med hänsyn till att samarbetsfrågoma är
föremål för särskild utredning. Enligt länsslyrelsens uppfattning hade del
emellertid varil av slort värde om utredningen ändå klart hade redovisai en
uppfattning. För kommunerna är del angeläget att den kommunala socialvården
inte belastas med kostnader för all avhjälpa vårdbehov, som del ankommer på
sjukvårds-myndigbelen all ombesörja. Landslingen å sin sida får nu la hand om
vård av människor, som egenlligen borde omhändertas av socialtjänsten. Denna
saknar emellertid adekvata vårdresurser. Läget kommer enligt länsslyrelsens
mening knappasi alt förbällras om det kommunala ansvarel vidgas. Länsslyrelsen
anser del därför vara i samlliga huvudmäns inlressen all bestämmelserna blir
så utformade att kompetenslvisler i möjligasle mån undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun delar
ulredningens uppfattning att primärkommunen har de siörsta förutsättningarna
alt la det yttersta ansvaret för den enskildes sociala situation, men vill
understryka nödvändighelen av klarare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gränser mellan skilda vårdhuvudmäns ansvarsområden.
Erfarenheterna av nuvarande - i praktiken - uliimaiiva vårdansvar för
kommunen visar klarl behovel härav, främsl då genlemol sjukvården vars
vårdansvar är alllför allmänl formuleral. Olaliga exempel kan enligt kommunen
anföras på de negaliva konsekvenser della har fåll för socialvården, framför
allt på äldrevårdssidan. För den öppna socialvården i övrigt har ulvecklingen
mol en ökad öppenvård inom menlal- och kriminalvården medfört en ökande
tillströmning av psykiskl slörda och insufficienta personer. Också antalet
alkohol- och narkolikaberoende personer har ökat starkt. Skyldighelen för
kommunen all bereda erforderlig vård innebär i praktiken en i många fall
omöjlig uppgift. Kommunen menar all del redan vid nuvarande formella
ansvarsfördelning inte är ovanligt vid en del av socialvårdens inslilulioner
att man nödgas mottaga eller alltför länge behålla klienler för vilkas adekvata
vård man saknar resurser. 1 valet mellan vad man kan erbjuda och ingen vård
alls får då en nödlösning accepteras som kan innebära all såväl klienlen som
hans medklienter och vårdpersonal far illa. Del är kommunens uppfaUning all så
länge denna situation beslår löses inle frågan om gränsdragning mellan
socialljänslens och sjukvårdens ansvarsområden genom den av ulredningen
föreslagna samverkan. En sådan samverkan kan i bästa fall la »ara på de vinsier
som ligger i en mobilisering av den goda viljan hos berörda parter men ökar
inte de resurser man faktiskt har atl röra sig med. Av avgörande belydelse är
atl respektive ansvarig huvudman erhåller erforderliga resurser för atl kunna
fullfölja sin del av vårdansvaret. Göieborgs kommun betonar all
socialtjänstlagen inle får leda till all myndigheler och organisationer skjuter
över sill ansvar på socialtjänsten. Ansvarsområdena för olika huvudmän måste
därför enligt kommunen definieras och avgränsas så klart som möjligt. I annat
fall kan förslaget om kommunens yttersta ansvar leda till godlycke och
passivitet från andra myndigheler och organisationer och föranleda
kompetenslvisler, kanske främsl mellan kommun och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun beklagar att
utredningen har avstått från atl klargöra ansvarsfördelningen mellan
socialtjänst och sjukvård. Kommunen framhåller vidare att utredningen inle
heller har klarlagt om eller på vilket sätt det yttersta ansvarel skall förenas
med direkta befogenheter för socialtjänsten. Om exempelvis narkolika- eller
alkoholmissbrukare inle kan erhålla erforderlig medicinsk vård ankommer det på
socialtjänsten atl i någon form ersälla den uteblivna adekvata vården. Andra
samhällsseklorer kan således visa sig sakna möjligheter att molsvara sina
författningsenliga åligganden. Riskema för ett permanent provisorium är därför
enligl kommunen inte obetydliga även om socialutredningen säger sig vilja
molverka en sådan utveckling. Kommunen underslryker vidare att det trots socialtjänstlagens
regler måsle vara kommunstyrelsen som har det yttersta ansvaret inom kommunen
och atl det är styrelsen som liksom hittills skall verka för att kommunens
olika organ samarbetar till medborgarnas bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1618>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare enligt kommunens mening absolut nödvändigl
att klarlägga kompelensgränserna även i förhållande lill fakullaliva nämnder. 1
annal fall kan man enligt kommunens mening befara myckel besvärliga kompelenskonflikler
till nackdel för hela den kommunala verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun finner all
såväl rällssäkerhelsskäl som behovel av enhetlighet mellan kommunerna fordrar
alt kommunens kompetens genlemol andra huvudmän blir båltre klariagd. Detla
gäller i första hand avgränsningen mol landstingets verksamhetsområde.
Fastläggande av det yllersla ansvarel enligl 8 2 i socialljänsllagen implicerar
enligl kommunen en risk för passivitet för såväl andra myndigheler som
enskilda. Myndigheten kan underlåta atl ge erforderligt slöd med hänvisning
till socialtjänstens yttersta ansvar. Den enskildes sociala ansvar och vilja
alt bislå människor i omgivningen som behöver konlakl och slöd kan reduceras.
Socialljänslen kan bli den isolerades och ulslöltes ställförelrädande kamral
och vän. Kommunen anser dock alt socialtjänstlagen, med kännedom om att denna
risk föreligger, genom ett utvecklat förebyggande arbete med bl. a. information
kan motverka en sädan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun menar alt en så oklar
gränsdragning som ulredningen har angett av flera skäl är förkastlig. Om
socialljänslen skall hålla sig ä jour med fillståndet inom områden där det
redan finns samhällsorgan med motsvarande uppgifler så krävs det enligt
kommunen en resursuppbyggnad som inte är samhällsekonomiskt försvarbar.
Kommunen finner all erfarenheten också visar all samarbetet mellan olika
verksamhetsområden och huvudmän i hög grad försvåras om ansvars- och
uppgiftsfördelningen är oklar. Enligl kommunens mening måste därför strikta
gränser eftersträvas. Detta måste ske genom alt ansvarsområdena för hälso- och
sjukvård, kri-minimalvård, skolans elevvård elc. preciseras bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilhelminu kommun uppehåller sig
särskilt vid skyldighelen för socialtjänsten atl vidta åtgärder i avbidan på
att ansvarig huvudman kan bereda den enskilde erforderlig vård. Kommunen anser
alt utredningen går förbi de problem som är förknippade med denna skyldighel.
Inte heller i förhållande till kriminalvården är enligt kommunen den av
utredningen gjorda gränsdragningen invändningsfri. Enligl kommunens uppfattning
försvåras samarbetet mellan olika verksamhetsområden och huvudmän om
ansvars-och uppgiftsfördelningen är oklar. Kommunen anser det därför nödvändigt
med ett förtydligande av de olika huvudmännens ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spri och Norrköpings kommun
understryker atl det kommunala ansvaret inte får leda till skyldighet för
socialtjänsten all skapa resurser om brisl föreligger hos annan huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociulförbund finner det
betänkligt att föreskriva ell ultimalivl ansvar för primärkommunen så länge
tillräckliga medicinska resurser inte finns som möjliggör för socialvården att
förmedla erforderlig vård. Förbundet framhåller att så länge denna situation
beslår löses inle frågan om gränsdragningen mellan socialtjänstens och
sjukvårdens ansvarsområden genom allmänna rekommendationer om samverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1620>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACOISR konstaterar inledningsvis all del råder
slor enighet om den grundläggande principen, nämligen atl kommunen skall ha del
yttersta ansvaret för all de som vislas i kommunen får del slöd och den hjälp
de behöver. Men man skall enligl förbundel i della sammanhang inte glömma bort
all frågan om del yttersta ansvarel är komplicerad när den skall lillämpas renl
praktiskt. En orsak härtill är alt etl hjälpbehov ofta innehåller fiera olika
aspekier. Förbundel anser alt lagförslaget kan resullera i en märkbar
förskjutning av ansvar och maktförhållanden inom kommunen och anför i detta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det nya lagförslaget innebär alt det yttersta
ansvarel för människors sociala situation, såväl på strukturell nivå som på
individnivå, läggs hos den framtida socialtjänsten. Härigenom kommer denna att
bli den förvaltnings-apparatur som har slörst tyngd. Socialnämnden och dess
förvallning får på della säll del yllersla ansvaret inom kommunen. Del måsle
innebära alt förslagel kan lolkas som om sociala nämnder inte bara har rätl men
också plikt atl påvisa eventuella brisier inom andra förvaltningsområden och
nämnder, t, ex. sjukvård och skola m. m. Detta kan läll leda till en oklarhel
om kompelensområden och därför medverka lill konflikter. SACO/SR finner att
olika förvaltningars kompetensområden, avgränsning och samarbelsformer närmare
bör ulredas och klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR anser vidare alt socialnämnden inte kan
åläggas ansvar för förhållanden som nämnden inte har möjlighet atl på etl
avgörande sätl påverka. Om socialljänslen skall ha ansvarel för alt
kommuninvånarna har tillfredsställande bostäder måsle enligl förbundel
socialtjänsten ha möjlighet all styra såväl bostadsproduktion som fördelning
av bostäder. Samma sak gäller resursuppbyggnad och resursfördelning inom en rad
andra samhällsområden. Eftersom avsikten uppenbarligen inte är atl
socialtjänsten skall få en styrande roll när del gäller andra
samhällsfunktioner anser förbundet att rälien lill bostad etc. måsle
garanleras av de organ som förtögar över resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACOISR påpekar att utredningen i sina överväganden
om ansvarsfördelningen använder flera olika ansvarsbegrepp; yttersta ansvar,
kostnadsansvar, vårdansvar och behandlingsansvar. Enligt principbetänkandets
definition innebär ett "yttersta ansvar" elt "vårdansvar"
enbart när inget annat samhällsorgan står för vården. På andra ställen synes
enligt förbundet del yttersta ansvaret emellertid utsträckas till att också
gälla samtidigt som annat samhällsorgan står för vården. Förutom oklarheten
beträffande termen "yttersta ansvar" leder enligl förbundet den konstlade
uppdelningen i ett vård- och ett behandlingsansvar tiU oklarhet. Dessa
oklarheler i begreppen skapar en motsvarande oklarhet beträffande den faktiska
ansvarsfördelningen, vilkel innebär risker för övervältring av ansvar, för
dubbelarbete eller för att ingen instans tar ansvar för etl konkret
hjälpbehov. Förbundet anser att socialutredningens beskrivning av
gränsområdena mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra samhällsfunktioner därför i många fall blir oklar.
För all undvika kompelenslvisler bör enligl SACO/SR:s mening termen
"yllersla ansvar" definieras så noga som möjligt, varvid man i
huvudsak bör kunna utgå från principbetänkandets definition. Kravel på mera
precis definition av använda termer måste enligt förbundet även gälla termerna
vård- och behandlingsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Svenska läkuresållskupel och
Sveriges läkarförbund förordar en definiering av begreppet "yllersla
ansvar" med utgångspunkl från princip-belänkandels definilion. Dessa båda
remissinsianser anser vidare atl den av utredningen använda termen
"behandlingsansvar " bör utgå och i stället lermen
"vårdansvar" konsekvenl användas där ell vård- och behandlingsansvar
avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser understryker särskill risken lör atl
en oklar ansvarsfördelning kan leda till all andra huvudmän drar sig undan
sill ansvar med hänvisning lill kommunens yllersla ansvar. Till dessa
remissinsianser hör kammarrätten i Sundsvall. Uppsala och Skövde kommuner saml
De handikappades riksjörbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 linje med den sisl nämnda
invändningen ligger ell av fiera remissinsianser framfört önskemål alt det
ansvar som ligger hos andra huvudmän skall anges i författningar som gäller för
dem. Remissinsianser som har denna uppfattning är bl.a. Uppsala, Vara,
Skellefteå och Norrköpings kommuner samt Svenska nykterhetsvårdsförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Kommunförbundet påtalar risken
för all andra huvudmän undviker all bygga ut angränsande resurser. Del är
därför enligt förbundet angelägel all del kommunala ansvaret i princip
begränsas lill det kommunala kompetensområdet. Förbundel är emellertid
införstått med atl det inle går atl dra skarpa kompetensgränser mellan olika
huvudmän och framhåller alt gränsfrågor så långl möjligt bör lösas i
samförstånd mellan huvudmännen. För del fall all delta undanlagsvis inle kan
ske föreslår förbundel att ansvarsregeln kompletteras med bestämmelser om räll
lill ersällning från annan huvudman. Delta för enligt förbundel över på frågan
hur tvister bör regleras mellan olika huvudmän om ersällning för den vård del
yttersta ansvarel för med sig. Även här gäller i försia hand all della bör
lösas på frivillighetens väg. Förbundel kommer att överväga vilka former som
därvid kan stå till buds. I varje fall anser förbundet atl domstolprövning inle
är lämplig och förutsäller att denna fråga blir föremål för fortsatta överväganden
mellan kommun- och landstingsförbunden. Till della vill förbundel foga all
bestämmelserna om del kommunala ansvarel måste utformas på etl sådant sätt att
man inte fråntar kommunstyrelse och kommunfullmäktige deras rätt all priorilera
och fördela resurserna i den enskilda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län lar
i likhel med Kommunförbundel upp frågan om förhållandet mellan det ansvar som
kommunema föreslås få och den kommunala kompetensen. Länsstyrelsen finner atl
den ulformning som utredningen har gett ansvarsregeln kan komma att slå i slrid
med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1624>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunallagens kompelensregel och dessulom komma i
konflikt med den rättspraxis som under en lång följd av år har utvecklats.
Enligl länsslyrelsen kommer sannolikt också problem alt uppslå för de
besvärsprövande myndighelerna när det gäller alt bedöma huruvida en kommun
skall anses ha överskridit sina befogenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland övriga remissinstanser som är
kritiska mot eller tveksamma till ulredningens förslag då del gäller ansvarsgränserna
mol andra samhällsorgan finns flera länsslyrelser och kommuner,
Lundsling.sjÖrbundel. Föreningen Sveriges socialchefer. Sveriges socitmomers
riksjörbund och Sveriges kommunultjänslemunnuförbund. Kritiken rör i första
hand gränsdragningen mot sjukvården. I flera remissvar påtalas emellertid
oklara gränser också mol kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Socialtjänsten — funktion och uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg finner atl
ulredningens förslag innebär all socialljänslen kommer att få en alltmer
framlrädande roll i samhällel. Mol den föreslagna utvidgningen av del sociala
verksamhelsområdel har kammarrällen inget all erinra. Snarare kan del enligt
kammarrätlen sägas att en sådan utvidgning ligger väl i linje med den satsning
på förebyggande insatser som präglar den moderna socialvården. Allt talar
enligl kammarrällens mening för all ökade satsningar bör göras på förebyggande
och allmänt inriktade insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i SiindsvuU har ingel
alt erinra i sak mot ulredningens beskrivning av socialnämndens uppgifter. 1
den beskrivningen anser dock kammarrätten det angelägel all den enskildes
berättigade krav på hänsyn till den personliga integriteten betonas slarkare än
vad ulredningen har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet påpekar
inledningsvis all utredningen med social Ijänsl avser varje social insals som
socialnämnden svarar för och som direkl eller förmedlal Ijänar den enskilde
och ulgör medel för verksamhelens måluppfyllelse. Enligt förbundels mening har
ulredningen inle närmare belyst konsekvenserna av denna vida definition. En
konsekvens kan bli att vad man i en kommun betraktar som social tjänst i en
annan kommun inte betraktas som sådan. Förbundel avser då t.ex.
fritidsgårdsverksamhelen. Om denna typ av verksamhet drivs av socialnämnden i
en kommun kommer den där att betraktas som social tjänst medan den kommer att
betraktas som friiidsverksamhel i en annan kommun där verksamhelen drivs av
fritidsnämnden. Den i allmänna motiveringarna givna definitionen på "social
tjänst" har inte kommit till ullryck i lagtexlen. Förbundel vill förorda
en mer preciserad definilion av begreppel "social ijänsl" med
utgångs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1626>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkt från "kommunens ansvar" och "rätten
lill bislånd". Avgränsningen kan enligl förbundels mening lämpligen ulgå
från socialnämndens lagbundna verksamhel. Delta behöver dock inte utgöra
hinder för all kommunen svarar för sociala Ijänsler som går härulöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De medel som utredningen har angell
för socialljänslen - siruklurinriklade insatser, allmänl inrikiade insalser,
individuella insatser - är enligl förbundels mening en lämplig
verksamhetsindelning och kan utgöra underlag för socialtjänstens uppgifter.
Förbundet vill dock understryka att samtliga uppgifler som föreslås inle är
tillämpbara i alla kommuner. Exempel på sådana insalser är socialjour och
grannskapsarbele. Del är därför angelägel alt underslryka alt kommunerna inle
åläggs all utföra alla de verksamheler som nämns. Förbundel ser därför
indelningen och uppgifterna som bra exempel på verksamheter som socialtjänsten
kan bedriva. Förbundel vill även betona att de anvisningar som skall
komplettera lagstiftningen inle skall ålägga de enskilda kommunerna elt vissl
handlingsmöns-ler ulan enbart vara av allmän karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundel påpekar vidare att utredningen
i olika sammanhang lalar om samverkan med övriga facknämnder. Även förhållandet
till kommunslyrelsen är emellertid enligt förbundel av slort inlresse med
lanke på kom-munslyrelsens övergripande och samordnande ansvar för hela den kommunala
verksamhelen. Beskrivningen av socialnämndens generella uppgifler i förslagel
lill socialtjänstlag langerar pä olika sätt kommunstyrelsens uppgifter.
Förbundet efterlyser därför en klarare avgränsning av socialnämndens generella
uppgifler i förhållande till kommunslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Övervukunuis riksförbund berör
socialljänslens roll i förhållande till andra verksamheter i kommunen och menar
all denna borde belysas och diskuteras bättre. Enligl förbundet är del av värde
alt kommunerna upprättar handlingsprogram, där olika kommunala verksamheters
skyldigheter och åtaganden klart anges för alt undvika målkonflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
framhåller att förbundel helt delar ulredningens slarka belöning av de
siruklurinriklade och allmänl inrikiade insalserna. Linköpings kommun anser alt
det är bra all ulredningen utgår från krav som bör slällas på den sociala
miljön i stort, liksom generella behov av sociala tjänster. Kommunen uppfattar
detla så aU den sociala verksamhelen i slörre utsträckning får sin ulgångspunkt
i de allmänna behov människorna har och som kan vara svåra atl lillgodose för i
första hand resurssvaga grupper. Liknande synpunkter förs fram av Stenungsunds
kommun som menaratt allmänl inriktade insalser måste prioriteras ylterligare i
syfte atl förbällra de sämsl slällda gruppernas villkor och därigenom minska
behovet av socialhjälp och andra individinriklade insalser. - Å andra sidan
anser länsstyrelsernu i Mulmöhus och Ålvsborgs län all tyngdpunkten i
socialnämndens verksamhel även i framliden bör ligga i all lämna den enskilde
råd, stöd och hjälp, vilket bör markeras genom en omredigering av den
föreslagna 4 8 i socialljänsllagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1628>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län år av
den uppfattningen alt de allmänl inriktade insatserna bör vara en helt
naturlig uppgift för socialtjänsten, även om det bör betonas all medverkan
måste ske från andra organ i samhällel. De individuelll inrikiade insalserna
som är socialvårdens traditionella uppgift bör enligl länsstyrelsen, på det
säll lagen föreslås ulformad, i begreppels verkliga mening kunna bli
individuella och fiexibla. Länsstyrelsen varnar dock för risken all
flexibiliteten inle bara blir beroende av individens behov ulan även av den
politiska viljan och de ekonomiska resurserna i kommunen. Även Borås kommun
framhåller i della sammanhang atl kommunernas ekonomiska resurser blir av
avgörande belydelse för möjligheten all genomföra förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands lån
konslalerar alt de allmänl inrikiade insatserna omfallar många områden.
Länsslyrelsen framhåller i della sammanhang belydelsen av alt socialljänslen
har etl välorganiserat samarbete med föreningslivet som kan utnyttjas såväl som
informationskanal som medarbetare. Slalens ungdomsråd stöder ulredningens
uppfaUning alt ökade ekonomiska resurser bör ges lill frivilliga
organisationer, klientgrupper och samarbelsgrupper där dellagarna själva har
inflyiande på verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7C0 och Sveriges socionomförbund är
positiva lill ulredningens beskrivning av de individuellt inrikiade insalserna
men påpekar all en brist i förslagel är all ulredningen inle hell lyckats
precisera målel för den individuella behandlingen. Organisationerna är
införstådda med all della är en svår uppgifl men anser all man i
proposilionsarbelel bör söka nå en mer ensartad målbeskrivning. Man framhåller
att det i betänkandel finns alllför många målangivelser på individnivå
("frigöra", "förslärka", "ulveckla ",
"lillvarala" och "råda över förhållanden" osv.). En
ensarlad målangivelse bedöms vara av belydelse inle minsl ur synpunkten om vad
som skall lilläggas begreppet "bislånd för sin livsföring".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun beklagar all
utredningen i samband med redovisningen av de individuelll inrikiade
insalserna inle alls berör frågor som hänger samman med metodiken i
behandlingsarbelel. Enligt kommunens uppfattning ger utredningen ullryck för
en behandlingsoplimism som man emellertid inle alls visar belägg för. Kommunen
anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De individuella insalserna lar i
försia hand sikle på en förändring av den sociala situationen, men ulredningen
tänker sig också former som mer direkt syflar lill förändringar hos den som
söker hjälp och nämner gmpplerapi och psykodrama. Del hade varit värdefulh om
ulredningen hade analy-seral sådanl terapeuliskl behandlingsarbele inom
socialljänslen, I.ex. i fråga om socialarbelarnas roll som samhällsrepresentant
eller klientombudsman. På det principiella planet skulle del ha varit av
inlresse att få klarlagt om portalparagrafens människosyn och lagens frivilliga
karaklär går alt förena med en social kontroll, som belönar och motiverar
individen att bete sig på elt för samhällel acceptabelt sätt. Skall
socialtjänsten lyckas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1630>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i sill arbele med all frigöra resurser hos människor med
olika sociala problem - vikligl inte minst med lanke på anslrängningarna all
undvika ivångsälgärder - är melodfrågorna angeliigna all komma lill rälla med.
Metodfrågorna hänger också nära samman med medvelenhet, människosyn och etisk
hållning. Därför är del en brist atl socialulredningen inle haft uirymme för
ell bidrag lill den diskussion om dessa frågor som förs bland socialarbelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers rik.sförbund
framhåller alt ulredningens förslag kommer all medföra all del sociala arbelel
och därmed innehållei i socionomernas yrkesroller krafligl förskjuts i
riklning mol mer kvalificerade arbelsuppgifler. Behovel av gemensamma
bedömningsgrunder och kunskaper kommer enligt förbundet alt förslärkas för att
arbetsuppgifterna skall kunna ulföras efler de mål och riktlinjer som
ulredningen förordar. Förbundel anser alt ulredningen har försummal all
närmare behandla socionomernas yrkesroller och arbetsfördelningen mellan
förtroendemän och personal. Det är vidare enligl förbundel yitersl beklagligl
all ulredningen inte har använt sig av några modeller med slöd av pågående
projekt för all beskriva hur del sociala arbele som ulredningen rekommenderar
skall kunna ulföras. Förbundel anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundel anser all
förtroendemännens huvudsakliga arbelsuppgifter bör vara atl faslslälla mål och
planer för verksamheten saml beslul i frågor av övergripande slag. Det måste
sedan ankomma på de anslällda atl med sina yrkeskunskaper och i samverkan med
andra myndigheter, verka för alt målen förverkligas. Detta innebär också all
socialarbetarna skall besluta i alla enskilda ärenden i enlighet med lagarna
och de allmänna riktlinjer som politikerna fastställer. Den ökade samverkan med
klienten samt med andra myndigheler och organisationer som ulredningen förordar
föruisäller också alt socionomen i ökad omfattning har den beslulanderäll som
krävs för att samarbetet skall kunna fungera. Ett bra innehåll i samarbetet kan
äventyras om inle Ijänslemännen kan fatta de nödvändiga besluten ell
konstruktivt samarbete förutsäller. Socialtjänstens kvalilelskrav medför också
all basljänslerna inom den primärkommunala socialvården skall be-sätlas med
socionomer. Socionomerna kommer i allt slörre omfattning atl arbela i grupp
eller ingå i leam eller projekt. Särskill den lilla gruppen vänlas få alllmer ökad
belydelse som arbelsinslrumenl. (För all inga missförslånd skall uppslå vill
förbundel underslryka all vi med arbetsgrupp avser personer från samma
personalkategori medan ell leam består av människor med olika yrkeskunskap.)
Såväl socionomernas verksamhelsområde som konlaklyta kommer atl ulökas krafligl
om ulredningens inientioner genomförs. Förbundet anser del därför myckel
väsentligt au del sociala arbelel bedrivs så all socionomerna kan repliera på i
försia hand hela den offentliga organisafionen i närsamhällel. Först härigenom
kan en i verklig mening helhetssyn lillämpas vid bearbelning av människors
problem, oavsell om problemel(-en) berör en enskild person eller en grupp.
Team och projeklgrupper bör således sammansältas efter arbeisuppgifternas art.
So-cionomljänsterna bör också i princip vara enhetliga och utbytbara mellan
olika verksamhetsområden. Inriktning mot t. ex. socialt grupparbete, sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1632>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hällsarbele eller uppsökande arbele bör således kunna ske
ulan atl kommunen därför inrällar speciella Ijänsler. Del bör i slällel handla
om arbetsområden. Individuelll inrikiade insalser kommer iroligen också i
framliden att ulgöra grunden för del sociala arbelel och vara det siörsla
arbetsområdet. Atl längre lider tjänstgöra på skilda arbetsområden kan
dessutom vara till fördel för den enskilde socionomen som för
socialvårdsorganisalionen. Del gäller främsl i de siörsla kommunerna.
Socionomerna måsle även i framliden ha den samhällsveienskapliga bredden i sin
ulbildning. Med de uppgifter som socialtjänsten skall klara blir en omfaUande
kunskap om samhällel absolut oundgänglig för alt socionomen skall kunna fungera
som samordnare av insatser i närsamhället. Den mångfald av arbelsuppgifter som
föreslås rymmas i socialljänslen gör del dock nödvändigl atl socionomerna i
sin yrkesutövning prakliskl måsle inrikta sig på skilda arbetsområden inom
socialljänslen. Delta kommer Iroligen alt medföra all behovet av intern
samverkan kommer atl öka kraftigt. Det blir särskill vikligl atl finna en bra
modell för denna inlerna samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Helsingborgs kommim anser atl
ulredningen har behandlat den framtida socialarbelarrollen allt för
översiktligl. Enligl kommunens uppfaUning bör denna fråga bli föremål för
särskilda sludier innan den nya lagen Iräder i krafl. Kommunen ger vidare
ultryck för följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya lagen medför höjda
ambitioner. Helhetssynen skall utgöra grunden för det dagliga arbetet. Hur
skall helhetssynen kunna tillgodoses med beaklande av de differentierade krav
på insalser som fordras inom socialljänslen? Kan en socialarbetare syssla med
så vill skilda arbetsuppgifter som familjelerapi och fällverksamhet? Har denne
också kunskap om förfarande vid utredningar som i.ex. leder till
omhändertagande av barn och är dessa arbelsuppgifler förenliga? Socialljänslens
organisation lorde härvid spela en avgörande roll. En organisation grundad på
lagarbete men med möjlighet lill viss arbelsdifferenliering inom lagen kanske
är en lösning. Helhetssynen innebär också att den omfattande kunskap om levnadsförhållanden
inom etl begränsat område, som såväl barnomsorgsassislenler som
hemvårdsassislenler besitter, måsle knytas samman med erfarenheter från det
individ- och familjeinriktade arbelel. För all få en socialljänsl som fungerar
enligl ulredningens intentioner måsle således socialarbelarrollen i vid mening
och socialtjänstens organisation bli föremål för särskilda sludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet påpekar att
socialarbelaren i den framtida socialtjänsten förutsätts - utifrån en helhelssyn
- arbela ulåtriktal, aktivt och med bredd i kunnandet. En specialisering av
socialarbelarrollen i olika fack kan enligt förbundets mening lill en del sägas
motverka en uiveckling mol del målel. Om I.ex. socialassislenlrollen beskärs
p.g.a. specialiseringar av typ grannskapsarbete, invandrarfrågor, familjerätt
elc. uppstår läll två effekter: dels utarmas socialassisteniens arbete till att
omfatta enbarl "tunga" ärenden vilkel i sin lur sannolikl medför
svårigheier atl rekrytera assistenter, dels uppkommer en tröghet i
organisationen som kan leda till alt helhetssynen i praktiken inte kommer atl
lillämpas. Med delta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1634>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill förbundet instämma i ulredningens resonemang angående
organisationsstrukturen inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har ullalal
sig orn ulredningens förslag all föra samman socialtjänstens medel i
huvudgrupperna siruklurinriklade insalser, allmänl inriktade insatser och
individuelll inriktude insatser.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kalmar län finner
all indelningen är riklig och nalurlig och ulgör en förulsällning för atl
framtidens socialtjänst skall kunna uppnå sin målsättning. Nykterhetsrörelsens
landsjörbund framhåller all den föreslagna gmpperingen lägger en värdefull
grund för en forlgående analys av samhällsulvecklingen och för elt forlsall
sociali reformarbele. TCO och Sveriges socionomförbund anser all indelningen av
socialljänslens huvuduppgifter är ändamålsenlig. Även SACOISR släller sig i
huvudsak positiv lill den föreslagna indelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen år kritisk mot
begreppel "strukturinriktade insalser" och vill för de insalser som
ryms under detla begrepp i stället använda "samhällspåverkande
insatser". Styrelsen anför i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen beskriver de
olika uppgifler som åvilar den framlida socialtjänsten. Ulredningen skiljer
mellan strukturinriktade insalser, allmänl inriktade insatser och individuellt
inrikiade insalser. I socialslyrelsens ulvecklingsarbcle är molsvarande
benämningar: samhällspåverkande ålgärder, allmänt inrikiade åtgärder och
avhjälpande ålgärder. Dessa begrepp förekommer också i utvecklingsarbete på
andra håll. Styrelsen anser därför alt siruklurinriklade insalser i stället bör
benämnas samhällspåverkande insatser eftersom den benämningen redan blivit
etablerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser vidare alt
uppsökande verksamhel hellre bör ses som en allmänl inriktad insats än - som
ulredningen har föreslagil - en slmklurinriktad (samhällspåverkande) insals.
Styrelsen motiverar delta på följande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl styrelsens mening kommer det
sociala arbetet atl sammanlagd utgöra kunskapsunderlag för det
samhällspåverkande arbetet. Några särskilda kunskaper kan alltså inte hämlas
ur just den uppsökande verksamheten. Detta anlagande stöds också av pågående
försöksverksamhel. Styrelsen anser därför att man hellre bör se den uppsökande
verksamheten som en allmän Ijänsl. Avgränsningen mellan huvuduppgifterna är av
belydelse för del teoretiska arbelel och för planeringen men påverkar givelvis
också innehållet i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Örebro och Vilhelminu kommuner
vänder sig mot ulredningens uppfaUning all uppsökande verksamhel bör belraklas
som en slruklurin-riktad insals. Dessa båda remissinstanser anser vidare all
socialjour hellre bör ses som en individuelll inriktad än en allmänt inriklad insals
och påpekar atl del med lanke på förestående planerings- och ulvecklingsarbcle
inte är likgiltigt vilken lerminologi och vilken indelning av verksamhelsområdel
som används.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1636>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Strukturinriktade insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.1 Medverkan i samhällsplaneringen Allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag om
socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen får ett i del närmasle
enhälligt posilivt mottagande av remissinstanserna. Bland de remissinstanser
som tillstyrker förslaget i denna del mårksriksåklagaren. kammarråtlerna i
Götehtng och Sundsvall, kriminalvårdsstyrelsen, socialslyrelsen,
slatskonlorel, riksrevisionsverkei, skolöverstyrelsen, statens plunverk,
bosludsstyrelsen, sumlligu länsslyrelser som ultalar sig i denna del, statens
handikupprud. Svenska kommunförbundel, samtliga kommuner som lar upp.frågan,
LO, SACOISR, TCO, De handikappades riksjörbund, Sveriges .folkpensionärers
riksförbund, Sveriges stxialförbiind, Sveriges socionomers riksförbioid,
Sveriges läkarförbund och LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser all
beleckningen siruklurinriklade insalser bör ersättas med samhällspåverkande
insatser, eftersom denna beteckning redan är etablerad. Genom all man för in
samhällspåverkande insalser i del sociala arbelel markeras sirävandena all minska
behovel av individuella Ijänsler. Styrelsen framhåller all det är nödvändigl
alt betona samarbelel mellan de nya uppgifterna all påverka samhällels struktur
och arbetet på individplanel. Genom del individinriklade arbelel och de
allmänna Ijäns-terna får sociahjänslen kunskap om brisier och missförhållanden
i samhällel och om de förhållanden människor upplever som problem. Slyrelsen
anser, liksom socialutredningen, all socialljänslens möjlighel all påverka
samhällsplaneringen är etl villkor för en mera genomgripande förändring av
arbetsformerna inom den sociala verksamheten. Härigenom bryler socialtjänsten
sin isolering och Ivingas redogöra för siu arbetsområde och sina kunskaper.
Socialtjänsten blir en akliv problemsökare som kan beskriva sociala problem
och missförhållanden i samhället. Sammantagna kan de erfarenheler och kunskaper
som fås genom personkännedom och områ-desinriklad verksamhel i kommunerna saml
resultaten av forsknings- oich ulredningsinsalser väsentligl öka
förulsältningarna för en konkrel medverkan i samhällsplaneringen.
Skolöverstyrelsen finner all ulredningens ambifioner, all socialljänslen aklivi
skall påverka samhällets utformning, stämmer väl med aktuella strävanden inom
skolan. De delmål som anges innebär all närmiljön bör göras så levande och rik
som möjligt med skilda slag av verksamheter. Slyrelsen anser del viktigt atl
del finns uttryck för etl allsidigt samhällsliv såväl i barnens boendemiljö som
i deras skol- och fritidsmiljö. Frågor av detta slag berördes bl.a. i utredningsarbetet
kring skolans inre arbele. För att förverkliga den goda närmiljö som
SIA-reform-arbetel både fömlsälter och strävar efler är den fysiska och sociala
planeringen i kommunerna väsenllig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del viktigaste i socialutredningens
slutbetänkande är, enligl slalens plunverk. all del markerar ell uppbroil från
den symlom- och individinriklade lagsliflning som hittills reglerat
socialvården. Verket framhåller all del är i försia hand kommunslyrelsen som
har alt svara för all de av stats-maktema och kommunen uppslällda sociala målen
och värderingarna vägleder samhällsbyggandet. Sociala cenlralnämnden har
numera fäll en slarkare koppling lill kommunstyrelse och fullmäktige än
lidigare och socialvårdens förelrädare lorde i allmänhet ges tillfälle att
framföra sina synpunkler, inle bara på färdiga planlörslag ulan även under
planarbelels gång. Myckel lalar emellertid för all denna samverkan behöver
ulökas och fördjupas. Sociala hänsyn måsle enligl planverket prägla hela
planeringsarbelel. Planerade åtgärder bör ulgå från kunskap om
kommuninvånarnas levnadsvillkor och allmänna förulsällningar. Antingen det
gäller fysisk planering, bosladsplanering eller sysselsältningsplanering är
del angeläget all planeringen inleds med invenlering, beskrivning och analys av
de sociala behoven. All få fram meloder som på etl tillfredsställande sätt kan
mäta och värdera den sociala situationen och ulvecklingen är således angeläget,
liksom alt diskutera de olika sociala komponenlernas belydelse i planeringen.
1 analysen av den sociala siluationen är del särskill vikligl att kunna
beskriva denna situations sannolika bakgrund, för all därigenom ge etl underlag
för riktiga insatser. De hundikuppades riksförbund understryker behovel av atl
sociala aspekter i myckel högre grad än som nu är fallet får påverka all
framlida samhällsplanering. Socialljänslen måsle ges en slarkare ställning
framför allt när del gäller all formulera målen för den kommunala planeringen.
Förbundel ser därför mycket positivt på förslaget om socialljänslens medverkan
i samhällsplaneringen. Planeringsarbelel kommer kanske alt ta längre lid, nya
rutiner måste arbelas fram osv., men möjlighelerna all få en
samhällsplanering, som ulgår från människornas levnadsvillkor, bör öka. Behov
finns bl. a. av samordning av olika planerings-ålgärder för att få fram en
helhetssyn på den sociala miljön. En ny samordnad social syn på
samhällsplanering är därför nödvändig. Här kan socialtjänsten göra stora
insatser. L/?F finner det angelägel att socialtjänsten ges möjlighel alt
påverka samhällsplaneringen på alla nivåer. Strukturomvandlingen i samhället
går snabbt och del är därför väsenlligl alt sociala hänsyn tillåts balansera de
ofta annars dominerande effektivitetshänsynen. LRF understryker särskilt viklen
av all sociala hänsyn las vid lokalisering av ulbud av social service och
möjligheler till sysselsällning. Särskill i bygder med glesl
befolkningsunderlag, där även andelen äldre vanligen är hög, är det angeläget
att sociala överväganden prioriteras, framhåller förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser, Mulmö
kommun, TCO, Sveriges socionomförbund och Alkoholproblemulikers
riksorgunisulion är kriliska lill vad socialulredningen föreslår om
socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun, TCO och Sveriges
.socionomförbund anser att avsnit-6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1640>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tel om sociaUjänslens medverkan i samhällsplaneringen
behöver ulvecklas med slöd av bl. a. vunna prakliska erfarenheter och del
forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs. En sådan översyn behövs också
för atl nyansera vissa lämligen kategoriska påslåenden om boendesegregationens
uppkomst och utveckling, den sociala gemenskapens villkor och sambanden mellan
yltre miljö och sociala problem. Här är, menar man, verklighelen belydligl mer
sammansall och komplicerad än vad socialulredningen gör gällande.
Alkoholproblemalikers riksorgunisulion skräms av länken all socialljänslen
skall verka som en självsländig politisk kraft. Del är inle svårl all tänka sig
vilka reaktioner man skulle möla om man gav t.ex. polisen, som ju också kommer
i konlakl med sociala problem, samma uppgift. Socialljänslen skall alliså, i
likhel med andra nämnder och organ, endasi redovisa sina erfarenheter. Del är
vikligl all politikerna får en allsidig informalion om människornas problem,
men del är fel all ge socialljänslen en särställning i detla avseende. Det
kommer alllid atl finnas andra sätt atl se på de sociala problemen, än dem som
socialarbetarna redovisar. Socialutredningen har I.ex. inte föreslagit all
klienierna skall få några speciella möjligheter att påverka politikerna.
Socialljänslen kan, genom grannskapsarbete och andra liknande projekt, komma
all la från människor deras egna initiativ och avpolilisera deras kamp för
förändringar. Del är också risk för atl socialarbelarna tar över
arbelsuppgifler som borde vara människors gemensamma angelägenheler. En ökad
social kontroll från myndighelerna blir också effeklen. Det är politiska och
andra organisationer som skall driva samhällspolitiska frågor. Organisationen
anser alliså, lill skillnad från socialutredningen, att socialtjänstens
uppgifler skall klarl avgränsas i förhållande till andra samhällsfunktioners.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Former för sociulljänslens medverkun i samhällsplaneringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Formerna för socialljänslens
medverkan i samhällsplaneringen las upp av ålskilliga remissinsianser. Vissa
remissinsianser delar socialutredningens uppfattning atl det ankommer på
socialnämnden att i samverkan med övriga facknämnder närmare utveckla formerna
för denna medverkan, medan andra remissinstanser anser atl socialulredningen
borde närmare angell formerna för socialnämndens medverkan. All vissa
remissinsianser önskar atl socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen bör
skrivas in även i annan lag än socialtjänstlagen redogörs för i avsnill 1.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledningsvis kan man nolera att
broltsförebyggande rådet anser, att socialulredningen inte redovisar
socialtjänstens ansvarsområde tillräckligt konkret. Vad sedan gäller formerna
för socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen anför socialslyrelsen att
som socialutredningen påpekar krävs del ell inledande ulvecklingsarbcle som i
försia hand dokumenlerar socialljänslens kunskaper om sociala missförhållanden.
Enligl ulredningens förslag åläggs socialslyrelsen en belydande roll när det
gäller alt medverka lill all kommunerna får erforderligt basmaterial för sitl
arbele. Forsknings- och ulredningsinsalser om bl. a. människors närmiljö är ell
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1642>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flera vikliga kunskapsunderlag för slyrelsens arbele. På
kommunal nivå gäller det också all förändra arbetsrutinerna för redan etablerad
adminislralion så atl socialljänslen får möjlighel all påverka beslut som
fallas om förändringar av den fysiska miljön eller om hur ekonomiska resurser
skall ulnyUjas. I flerlalel kommuner saknas i dag förulsällningar för all
bedriva ell sådanl arbele. Del år därför angelägel all ulbildning och
metodulveckhng för medverkan i samhällsplaneringen snarasl breddas och
fördjupas. Statens plunverk anser alt det inle räcker med höga sociala
målsätlningar och medverkan från social sakkunskap för alt planeringen skall
leda till önskal resullal. Planeringen bör, som också ulredningen anlyder, leda
till en samordning av kommunens resurser och verksamhet. De människor som
berörs av planeringen måste få en lidig insyn i planeringsarbelel för all
därigenom få möjlighel all påverka della. Handläggningsregler om della finns
inom byggnadslagstiftningens ram. Del ankommer enligl ulredningen på
socialnämnden all i samverkan med övriga facknämnder och kommunslyrelsen
närmare utveckla formerna för nämndens medverkan i planeringen. Eftersom
organisaloriska och andra förulsällningar varierar kraftigt mellan kommunerna
bör formerna inte delaljregleras i socialljänsllagen. Planverket anser alt det
är lillräckligl om planeringsarbelel organiseras så all socialvårdens
represenlanler ges tillfälle all medverka i programarbete, vid analys av olika
planalternaliv, vid planering av ålgärder och då samordnade insalser genomförs.
Della kan exempelvis ske genom all tjänstemän inom socialvården adjungeras lill
planeringsorganet eller atl särskilda arbelsgmpper som beslår av representanter
för byggnadsnämnd, socialnämnd och andra nämnder bildas på
förtroendemannaplanet. Malmö kommun framhåller atl eftersom socialtjänstens
medverkan i de här frågorna är en ny arbetsuppgift måsle en längre lids
försöks- och ulvecklingsarbcle få lillålas pågå. På olika håll söker man sig
också fram lill lämpliga arbelsmeloder och modeller liksom man förbällrar
kunskapsunderlaget. Ett inledande skede för socialljänslens medverkan i
samhällsplaneringen lorde främst bli atl i vissa angivna avseenden (exempelvis
på basis av levnadsnivåkomponenler) följa och beskriva ulvecklingen för gmpper
som har del särskilt svårt (sociala problem) liksom aU tala om när den sociala
och ekonomiska situationen tenderar all relalivi sell försämras eller om
resursbris-ler blir särskilt pålagliga för olika befolkningsgrupper. Den
sociala seklorn skall således granska planeringen ur en angiven aspekl och
föreslå åtgärder för all komma tillrätta med brislerna. Della slag av medverkan
kan vara förhållandevis anspråkslösl och är närmasl elt säll alt i ord beskriva
människors levnadsförhållanden, villkor eller vardag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter anförs av andra remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser pekar på alt
socialulredningen borde närmare preciseral formerna för socialljänstens
medverkan i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen i Stockholms lån framhåller alt
om den föreslagna lagstiftningens intentioner skall uppfyllas är det vikligl
atl formerna för social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1644>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tjänstens medverkan i planeringen klargörs. Tyvärr ger
inle utredningen annat än allmänna rekommendationer. Några direkt bindande
anvisningar om hur della vikliga arbete skall gå lill i praktiken och vilka nya
resurser som krävs förekommer inle. Örebro kommun finner del nalurligl all
socialutredningen lalar myckel om vad socialljänslen skall göra och mindre om
hur del skall göras. Della gäller inte minsl avsniliel om socialljänslens
medverkan i samhällsplaneringen. Socialvårdens medverkan i samhällsplaneringen
har länge diskulerals. men del utvecklingsarbele som hiuills bedrivils är
myckel blygsamt. Socialutredningen tänker sig uppenbarligen att socialljänslen
skall spela en mera cenlral roll i planeringssammanhang än lidigare.
Ulredningen säger exempelvis all socialnämnden bör la inilialiv lill ålgärder
även inom andra förvailningsområden. För alt socialljänslen framgångsrikl
skall kunna inlervenera inom andra verksamhelsomräden krävs naluriiglvis en
avsevärd kunskapsuppbyggnad som i sin lur släller stora krav på
socialljänslens informationssystem. Inom della område fordras alltså ett
fortsaU ulvecklingsarbete, belönar kommunen. Luleå kommun anser att socialljänslens
medverkan i samhällsplaneringen måsle klart slås fasl. För all denna medverkan
skall bli möjlig måsle emellertid socialljänslen snarasl ulveckla instrument,
rutiner och meloder härför. Svenska röda korset framhåller atl
socialutredningen inte anger hur socialljänslens slriikturpåverkande insatser
skall ulformas, men atl det finns skäl anta alt denna inriktning av
socialtjänsten kommer att anpassas efler lokala förhållanden och
förulsällningar. En remissinstans. Föreningen barnens rätt i samhullet,
förordar all socialnämnden får velorält lill planer i de fall de planerade
förändringarna inte lar lillräcklig hänsyn till människornas livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lugbestämmelser om sociulljänslens medverkun i
sumhällsplunerlngen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga som många remissinstanser
har synpunkler på är om socialljänstens medverkan i samhällsplaneringen bör
regleras inte endast i socialtjänstlagen utan även i annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser, bl.a.
länsslyrelsen i Kopparbergs län, framhåller alt socialljänslens medverkan i
samhäUsplaneringen bör säkerställas genom uiiryckliga besiämmelser i
lillämpliga lagar och andra förfaltningar. Länsstyrelsen anger dock inle i
vilka förfallningar dessa besiämmelser skall tas in. Karistads kommun saknar en
tvingande regel för kommunstyrelsen atl höra socialnämnden i planeringsfrågor
och Svenska Diakonsällskapet sätter i fråga om del inle föreligger behov av
all ålägga de för samhällsplaneringen särskill ansvariga organen skyldighel
all samverka med socialnämnden. Sådana föreskrifter, framhåller sällskapet,
skulle öka genomslagskraften av den föreslagna rollen för socialvården i
samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalel av de remissinsianser som
kommenterar denna fråga framhåller, all om socialljänslens medverkan i
samhällsplaneringen skall slås fasl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1646>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även i annan lag än socialljänsllagen bör della i försia
hand göras i byggnadslagstiftningen. Positiva lill all bestämmelser härom tas
in i byggnadslagstiftningen är bl.a. följande remissinsianser.
Sociulstyrelsen, länsstyrelsernu i Slockholms, Ålvsborgs och Jämtlands län,
Stockholms, Vara och Arvika kommuner saml Föreningens Sveriges sociulchefer,
SACOISR, Sveriges socionomers riksförbund och Länkens Kumrulför-bund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast en remissinstans, slutens
planverk, anför skäl mot att bestämmelser om socialljänstens medverkan i
samhällsplaneringen las in i annan författning än socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som är positiva lill alt
bestämmelser om socialljänslens medverkan i samhällsplaneringen tas in i
byggnadslagstiftningen pekar socialstyrelsen på att socialulredningen i sill
principbetänkande ansåg alt socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen
borde regleras föruiom i sociallagstiftning även i annan berörd lagstiftning.
Mesl aktuell ansågs då byggnadslagstiftningen vara. 1 sill slutliga förslag
anser socialulredningen atl behov inle föreligger av yllerligare regler för
socialtjänstens dellagande i samhällsplaneringen. Socialstyrelsen ifrågasäller
ulredningens motivering och föreslår atl man särskill prövar behovel av regler
i främsl byggnadslagstiflningen för socialtjänstens medverkan i planeringsarbetet.
Stockholms kommun och Föreningen Sveriges sociulchefer framhåller alt med den
utformning som lagförslaget fått finns slora risker att utredningens intentioner
vad gäller socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen inte kommer atl
kunna uppfyllas. Beslämmelsen får genomslagskraft först om andra
samhällsplanerande organ, exempelvis byggnadsnämnd, åläggs all efterfråga
socialnämndens medverkan i planeringen och redovisa framförda sociala aspekier
inför beslulande organ. Byggnadsnämnden och övriga planeringsorgan skall ha
skyldighel all redan i början av en planering samarbela med socialtjänsten.
Sveriges socionomers riksförbund, vars uppfattning i denna fråga delas av bl.
a. SACOISR, framhåller alt socialutredningen har nu i någon mån utvecklat sina
taiikegångar kring socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen. Utredningen
har bl. a. formulerat ett anlal delmål som socialljänslen skall verka för. Ulredningen
föreslår däremot inte all socialljänstens medverkan i samhällsplaneringen
skall regleras i annan lagsliflning än socialtjänstlagen. Della är
anmärkningsvärt då socialutredningen i principbetänkandet påpekade atl även
byggnadslagstiftningen skulle behöva förändras. Förbundet underslryker all
socialtjänsten måste få en reell makt att påverka planeringen. Detla kräver
ändringar även i annan lagstiftning än sociallagarna. Som exempel nämns all
igångsällningslillsiånd för byggnation av I.ex. bosläder, fritidsområden,
kommunikationer och industriområden bör få lämnas först sedan socialnämnden
bedömt de sociala konsekvenserna. Även andra former av lagreglering av
socialljänstens medverkan är tänkbara, anför förbundet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1648>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enda remissinstans som
uttryckligen anger all socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen inte
bör komma till utlryck i någon annan författning än socialljänsllagen är, som
tidigare nämnls, statens planverk. Verkel anser alt utöver socialtjänstens
medverkan i planeringens olika sla-dier bör, som socialulredningen framhåller,
färdiga planförslag remitteras lill socialnämnden för yttrande. Verkel belönar
emellertid att det är viktigt all en sådan ordning inle låses i lagstiftningen,
eftersom della skulle kunna lolkas som atl det vore tillräckligt atl färdiga
planförslag remitteras lill socialnämnden. Eu annat skäl är alt den snabba
utvecklingen på olika områden leder lill organisatoriska förändringar som gör
det mindre lämpligt atl i förfaUning reglera omfattningen av samrådsförfarandet
genom all där I.ex. räkna upp de förvaliningar. vilkas mening byggnadsnämnden i
olika fall skulle vara skyldig all inhämla. Del måsle förulsällas all kommunslyrelsen
tillförsäkrar socialnämnden inflytande på hela planeringen inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens förhållande till övriga facknämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser kommenterar
socialljänstens samverkan med övriga facknämnder. De flesta av dessa
remissinsianser behandlar frågorna om samverkan hell korlfailal och de
inskränker sig ofta lill atl framhålla, alt del är av siörsla vikt alt
socialljänslen aktivt samarbelar med andra nämnder om socialulredningens
inientioner skall kunna förverkligas eller atl de ser myckel posilivi på ell
sådanl samarbele. Några remissinsianser utvecklar dock sina synpunkler på
samverkansfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet anför all av
socialljänslens uppgifler i den lotala kommunala verksamheten följer alt
socialtjänsten genom sina resurser skall uppfylla huvudparlen av del kommunala
ansvarel. Arbelel med all ta fram planeringsunderlag kräver medverkan från
flera kommunala organ och kanske också från ulomkommunala organ. I delta arbele
bör någol organ ges uppgiften all vara initiativtagare och administrativ
samordnare av verksamheten. Dessa uppgifler kan enligl slyrelsen läggas på
socialnämnden. Della behöver inle innebära all socialljänslen ges en
överordnad roll i förhållande lill andra nämnder. I stället bör socialtjänsten
ges en praktisk samordningsroll. Möjligheten för den enskilda kommunen att ge
annan nämnd denna roll bör även finnas. Även om annat kommunalt organ ges denna
samordningsuppgift bör inget hindra atl socialnämnden lar initiativ lill etl
sådanl arbete, framhåller förbundet. Statens handikuppråd pekar på all
socialulredningen framhåller, all en förutsättning för atl utredningens
inientioner skall kunna uppfyllas är ell väl utvecklat samarbete mellan och
inom olika samhällsorgan och mellan olika yrkeskalegorier. Rådel frågar sig hur
della samarbele prakliskl skall kunna realiseras och vilka ylterligare
resurser del kommer all krävas. Dessa problem har utredningen tyvärr inte gåll
närmare in på ulan de överlämnas i stort selt lill kommunerna atl lösa.
Visserligen framhåller socialutredningen behovet av centrala direktiv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1650>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för samverkan och speciellt angelägenheten av riktlinjer
för samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, men det sker i
yUersl svepande ordalag. Del måsle understrykas alt samverkan aldrig är etl
mål i sig, anför rådet. Uppsala kommun framhåller alt om socialljänstens medverkan
i samhällsplaneringen skrivs in i lagen får della inle uppfällas så alt det
bara blir socialnämnden som svarar för de sociala målen i kommunens planering.
Del bör vara självklarl för de olika facknämnderna alt planera sin verksamhet
efter sociala mål. I praktiken är en förutsättning alt det finns effektivi och
smidigt fungerande samarbelsformer mellan de olika facknämnderna och
förvaltningarna. Arvika kommun anser atl socialtjänsten ensam inle kan ange
den sociala dimensionen i samhällsplaneringen och atl det är nödvändigt atl
kommunerna organiserar ett väl utbyggt och fungerande planeringsorgan där
social, ekonomisk och fysisk planering kan samordnas. Sveriges
kommunultjänslemunnuförbund ställer sig i vissa avseenden tveksamt till vad som
i utredningsförslaget sägs om samarbete med exempelvis föreningar. Ett sådant
samarbete kan, enligt förbundet, leda till att socialtjänsten indirekt
kommeratt styra föreningsakliviieterna och därmed minska föreningarnas
initiativförmåga och vitalitet. Förbundel vill inskränka det lagbundna
samarbetet genom atl föreslå följande lydelse av 4 S i förslaget lill
socialtjänstlag: "Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl
förtrogen med enskildas levnadsförhållanden i kommunen och genom stöd av
generell art genlemol föreningar, organisationer och enskilda verka för goda
miljöer i kommunen, ge informalion om socialljänslen i kommunen." Den
föreslagna lydelsen av paragrafen innebär självfallel att socialnämnden skall
ta tillvara föreningslivets positiva möjligheter atl aktivera grupper och
enskilda, betonar förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigu nämnders och styrelsers medverkan i den sociulu
planeringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller
att del får inte vara förbehållet socialtjänsten att bidra med sociala synpunkter
på planeringen av samhället. Även andra nämnder och styrelser, t.ex.
kulturnämnd och skolstyrelse, har erfarenheter av och kunskap om sociala frågor
även om underlaget för dessa ofta är mera begränsat än för socialnämnden. Att
dessa nämnder och styrelser bör fä medverka på lika villkor då det gäller att
tillföra samhällsplaneringen social kunskap, betonas av fiera remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens planverk anser alt den
kommunala planeringen skall vara etl lagarbete. Således har inte bara sociala
centralnämnden viktiga bidrag till planeringen, utan hälsovårdsnämnd m.fl.,
vilka alla har erfarenheter av den sociala situationen i kommunens olika delar.
Borås kommun finner det angeläget att ta tillvara den kunskap som finns inom en
förvaltning. Socialtjänstens kunskaper bör dock varken överskattas eller
underskattas. Socialtjänsten är enbart ett av flera samhällsorgan med
kunskaper om den sociala verkligheten och socialtjänsten kan ensam inte göra
anspråk på att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1652>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ange den "sociala dimensionen". Del är vikligl
att den kommunala planeringen omfatlar även social sakkunskap från skilda håll
och med varierande perspektiv. Sundsvalls kt/nimun poängterar alt
socialljänstens ökade ansvar och engagemang i samhällsplaneringen inte får
innebära all andra facknämnders och samhällsorgans sociala engagemang minskar.
TväiHom bör den sociala medvetenheten och ansvarel för människors sociala silualion
genomsyra alla samhällsorgan. Föruiom all tillföra social sakkunskap i enskilda
planeringsprojekl, bör således socialljänstens uppgifl bli alt mera lolall och
längsikligl verka för all denna sociala medvelenhel ökar hos även andra
samhällsorgan. Liknande synpunkler förs fram även av andra remissinsianser,
bl.a. Kommunförbundel, Skövde kommun. Svenska läkaresällskapel och 5 veriges
kornmunalljänsiemannaförhund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen anser all
socialarbelarnas personliga erfarenheler av sociala problem inom olika områden
kan bidra med mycket malerial lill planeringen, men gruppen finner atl
socialulredningens beskrivning av hur planeringen lillförs underlag är
koncenlrerad lill socialarbelarna på ell olyckligl sätl. Inom socialljänslen
har även andra yrkesgrupper än socialarbetarna, exempelvis
barnomsorgspersonal, slora erfarenheler som bör las fillvara. Även föräldrautbildningen
bör ges stor belydelse i della sammanhang. Genom den inriklning
barnomsorgsgruppen ger föräldrautbildningen, där föräldrar sinsemellan och i
samspel med personal förulsälls utbyta erfarenheler och kunskaper som bl.a.
gäller samhälleliga förhållanden bör verksamhelen ge ell rikhalligl underlag
för planeringsarbelel. I målel all ge föräldrarna möjlighet atl påverka sin och
barnens silualion bör även ingå all kunna påverka den samhälleliga
planeringsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser ullrycker
farhågor för all socialulredningens förslag kommer atl medföra, alt ansvaret
tor atl de sociala aspekterna blir beaklade vid planeringen övergår från
kommunslyrelsen lill socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottsjörebyggande rådel anser alt
ansvarel för atl de sociala aspeklerna blir beaklade i all kommunal planering
fortfarande skall ligga hos kommunstyrelse/fullmäktige. De olika facknämnderna
(byggnadsnämnd, skolstyrelse, fritidsnämnd elc.) bör dock under pågående
planeringsarbete regelmässigi samverka med socialljänslen. På molsvarande säll
bör socialnämnden samarbeta i sill planeringsarbele. Enligl Ktmimunförbundel
är kommunslyrelsen del organ i kommunen som har ansvaret för övergripande
kommunal planering. Enligl förbundels mening skulle del vara olyckligl om man
gav yllerligare ell kommunall organ molsvarande ansvar. Förbundel avvisar
socialulredningens förslag all socialnämnden skall ges ell övergripande ansvar
för atl tillföra planeringen sociala aspekier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisitmsverkel framhåller all
elt lagsladgal ansvar för all sociala mål beaktas i planeringen bör ligga på
kommunslyrelsen och att det för socialnämnden snarare bör vara en lagsladgad
befogenhel än en obligalorisk skyldighel all medverka i planeringsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens planverk är del i försia hand
kommunslyrelsen som har alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1654>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansvara för atl de av slalsmaklerna och kommunen
uppslällda sociala målen och värderingarna får vara vägledande för
samhällsbyggandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO finner del nödvändigl all betona
deis all socialtjänsten inte fär ulvecklas till etl andra kommunall
sladsarkileklkonlor, dels all socialljänslen inle får la över kommunstyrelsens
roll som samordnare och ledare av den kommunala planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delmål att beakla i pluneringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anger i sill
slulbelänkande tio delmål som socialljänslens förelrädare skall verka för då
de deltar i planeringen av nya bosladsområden och sanering av gamla. De
remissinstanser som kommenterar socialulredningens förslag i denna del är
positiva lill de uppsalla delmålen. Endasi en remissinslans,
brott.sförebyggande rådel. är iveksam lill de angivna delmålen. Rådel anser
atl för flera av delmålen har andra samhällsorgan del verkslällande ansvarel,
vart"ör socialulredningens formuleringar kan förorsaka problem beträffande
kompelensgränserna mellan de olika ansvarsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga remissinstanser tillstyrker de uppsatta delmålen.
Bostadsstyrelsen anser all delmålen är väl formulerade och lorde omfallas av
de flesla parter. Dock saknar slyrelsen i detla avsnill målel att göra del möjligi
för invånarna i äldre områden all bo kvar efter en sanering. Slyrelsen pekar
också på all utredningen inle berör några av de svårigheier som föreligger för
all förverkliga många av målen - svårigheier som även socialljänstens
företrädare kan ha svårl atl klara av. Länsstyrelsen i Blekinge län finner atl
delmålen i och för sig inte är nya i samhällsdebatlen. De har däremol ofla fått
slå tillbaka på grund av bl. a. lekniska och ekonomiska reslriklioner. En
bidragande orsak lill all så har blivit fallel kan enligl länsslyrelsen vara
att ingel av de i planeringen dellagande organen har känl specielll ansvar för
de sociala aspeklerna. Vidare lorde inle heller konsekvenserna lör samhället av
ett brislande hänsynslagande lill de sociala aspekterna vara lillfredsslällande
belysta. Länsslyrelsen ansluler sig sålunda lill de av ulredningen angivna
delmålen. Västerås komniun menar all delmålen svarar mol de krav man kan slälla
på en god bosladsmiljö med hänsyn lill behoven hos olika kalegorier av boende.
Alt medverka till en sådan god bosladsmiljö bör vara ell rimligt mål för
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO och Länkens Kamratförbund anser
att förteckningen över delmålen är ulomordenlligl värdefull och alt det måsle
vara en angelägenhet för hela samhället atl se lill atl målen uppnås. De finner
det därför halvhjärtat när utredningen endast föreslår att detta är punkter som
skall bevakas av socialtjänsten. Eftersom delmålen är mycket angelägna borde
de ingå som en obligatorisk checklista i varje planeringssammanhang. Listan borde
därför införas i byggnadslagstiftningen så att det blir ett åliggande för
byggnadsnämnden och kommunslyrelsen alt se till att de angivna delmålen
uppnås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1656>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Områdesbeskrivningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 den fysiska planeringen ingår som
regel en omfattande leknisk och geografisk områdesbeskrivning.
Socialulredningen föreslår all planeringen komplelleras av en social
områdesbeskrivning. Några av remissinslanserna har synpunkter på delta
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statistiska centrulbyrån anser atl
uppgiften alt framställa sociala områdesbeskrivningar med informalion om
befolknings-, inkomsl-, boende och andra förhållanden är av sådan karaklär atl
slalistisk fackkunskap behövs. Områdesbeskrivningar föruisäller kunskap om bl.
a. olika informationskällor, statistiska meloder och presenlalionsformer. Det
bör i försia hand vara en uppgifl för en slalistisk forskningsmyndighet att här
söka ge behövlig service genom alt tillhandahålla etl enhetligt slalisliskl
underlag av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverslyrelsen framhåUer all den
sociala områdesbeskrivningen bör delvis ske i samverkan med skolmyndighelema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl statens planverk kan en
social områdesbeskrivning enligt utredningens förslag innehålla uppgifter om
befolkningens sammansältning, inkomstförhållanden, bosladsförhållanden, serviceslandard
samt förekomst av sociala problem. Dessa uppgifter har i allmänhet använts vid
den fysiska planeringen, i varje fall de fyra första typerna av uppgifter.
Vanligtvis har kommunstyrelsen numera lill sill förfogande elt
planeringssekretariat som lar fram många av dessa uppgifler med hjälp av allmän
statistik och den egna förvaltningen. Sociala problem av olika slag har dock
mera sällan dokumenterats och analyserats i plansammanhang. Även länsstyrelsen
i Blekinge län underslryker atl uppgifter om befolkningens sammansättning,
inkomstförhällanden och bostadsförhållanden sedan länge ingår som en stor del
av underlaget för såväl den regionala som den lokala planeringen. Den i dag
tillgängliga statistiken ger i dessa avseenden tämligen goda möjligheter lill
social områdesbeskrivning med den huvudsakliga innebörd som ulredningen lägger
i begreppet. Vad som däremot får anses otillfredsställande belyst i flera
planeringssammanhang är förekomsten av sådana problem som kan ha sin grund i
samhällsmiljön. Enligt länsslyrelsens mening är det framför allt inom delta
område som socialnämnden kan lämna väsentliga bidrag lill planeringsunderlaget.
Linköpings kommun understryker vikten av att sociala mål ligger lill grund för
samhällsplaneringen. En social områdesbeskrivning utöver de tekniska och
geografiska områdesbeskrivningar som vanligen förekommer är här väsenllig.
Tendenser lill seklorisering av planeringen, som lätt uppslår vid indelning i
ekonomisk planering, fysisk planering, planering för speciella områden m. m..
måste så långt möjligt motverkas. Annars försvåras den överblick som krävs för
ett samlal planeringsarbele mol de sociala målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Former för redovisning av socialnämnds kunskaper och
erfarenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av remissvaren framgår att
remissinstanserna är ense om att socialarbelarna har slora kunskaper och
erfarenheler om sociala problems uppkomst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och orsaker. Flera remissinstanser anser dock atl
socialljänslen kan få slora svårigheier med all redovisa sina kunskaper och
erfarenheler på elt lillgängligl och förslåeligi sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalens plunverk framhåller all
inom den kommunala socialvården finns erfarenheler av och kunskap om orsaker
lill villkoren lör enskilda och grupper som bör förmedlas. De frågor som hör
samman med alt samla in. syslemalisera och presenlera eriarenheterna är dock
otillräckligt beaklade. Man måste framdeles undersöka vilka modeller som kan
bidra till en mer nyanserad verklighetsbeskrivning som underlag för politiska
beslul i kommunerna. Del är således enligl planverket väsenlligl all sociala
be-skrivningssyslem utvecklas och prövas. Sådana syslem kan ge ell bätlre
underlag bl. a. vid den kommunala fysiska planeringen och vid värderingen av
denna. För atl fullgöra uppgiften all förmedla information förutsälls vidare alt
socialvården lar tillvara de uppgifter som den sociala och tvärvetenskapliga
forskningen tillhandahåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelsen i Su>ckliolms
län pekar på all socialljänslen måste finna prakliska former och metoder för
att kunna beskriva och formulera sina erfarenheler och kunskaper om människors
livsvillkor i lermer som kan förslås och användas av poliliker, lekniker och
planerare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande åsikler förs fram av
länsslyrelsen i Västmanland saml Helsingborgs och Gävle ktimmiiner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sumhullsplunering på riks- och länsnivå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser berör i sina
remissvar frågan om hur medverkan i samhällsplaneringen skall ske på riks- och
länsnivå. Länsstyrelsen i Sit>ck-holms län framhåller alt på riksnivå
(socialdepartementet, socialstyrelsen, statens planverk m.fl.) bör medverkan i
samhällsplaneringen syfta till att formulera översiktliga mål på grundval av de
kunskaper som finns där. Länsslyrelsernu i Kronobergs och Värmlands län finner
del angelägel med en ökad medverkan från socialvårdens sida även i den planering
som sker på läns- och riksnivå. På den regionala nivån bör socialkonsulenlerna
i ökad utsträckning kunna engageras i arbetet med länsplaneringen. Socialkonsulenlerna
kan bidra med synpunkler på och underlagsmaterial för den sociala servicen i
kommunerna framför allt i fråga om barna- och åldringsvård och komma med
förslag lill ålgärder inom dessa områden. Botkyrka kommun anser att det bör
ligga i sakens nalur alt socialsektorns medverkan i samhällsplaneringen har
sin lyngdpunkl på lokal nivå, där kännedomen om människors villkor och om
effektema av samhällsplaneringen finns. Det är emellertid viktigi alt man på
regional nivå får del av socialvårdens erfarenheter på detla område. Det är
nämligen myckel svårl alt genom lokall samhällsplanerande förändra den sociala
strukturen i kommunen på grund av del slarka infiytandel från regionen i
övrigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1660>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstens resurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser, som tar upp
frågan om socialljänslens framlida resurser, understryker samlliga atl det är
nödvändigl med kraftiga förstärkningar UV socialljänstens resurser om
medverkan i samhällsplaneringen skall bli effektiv och ge resullal.
Länsstyrelsen i Värmlands lån framhåller au socialnämnden måsle fö möjligheler
all bevaka alt den får de resurser som krävs för all socialtjänstlagens mål
skall kunna uppnås inom ramen för kommunens resurser, Håbo kommun anser all
slalen bör träda in med slöd, som säkersiäller atl socialnämnden kan medverka i
samhällsplaneringen. Borås kommun finner atl socialutredningens förslag om
ylterligare sociala insalser kommer alt medföra betydande krav på förstärkning
av socialljänslens resurser. Försl på längre sikl lorde resuhalet av allmänl
förebyggande insalser slå igenom och påverka behovet av hjälpinsalser på individnivå.
Enligt kommunen lorde vare sig vinslerna genom soft-reformen ellergenom en
omfördelning av resurserna inom socialljänslen ha särskill slor belydelse.
Arviku kommim framhåller all de väsenlligt förändrade målen för socialt arbele
innebär ell ökal behov av resurser som endast i mycket begränsad omfaUning
kompenseras genom den föreslagna soft-reformen. De nya arbetsuppgifterna kommer
all innebära omfördelning av ekonomiska och personella resurser, krav på nya
ekonomiska resurser och krav på utbildning av ijänslemän och förlroendemän.
Sveriges kommu-nalijänstemannaförbiind underslryker all ytteriigare
personalförslärkning behövs för all berörda tjänstemän i realiteten skall kunna
aklivi arbela med strukturinriktade insatser. Resurserna är i dag så knappa all
insalser utom de individviella är ovanliga. Föreningen barnens rätt i samhället
betonar all skall de barnavårdande insalserna kunna förbällras krävs etl nytänkande
i resursfrågorna. Etl belydande anlal nya Ijänsler måsle skapas. Dessa tjänster
måsle vara avpassade efter klienlelets sloriek och beskaf fenhei och efter
tumregler för hur lång lid varje klienl måste få ta på socialbyrån, inom
mödravårdscentral, barnavårdscentral, hos skolpsykolog, kurator, sköterska och
andra sedan länge underbemannade områden. De faktiska problemen kan inle
längre lösas med "omfördelning av resurser".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålskilliga remissinsianser betonar
alt de nya uppgifterna för och kraven på socialljänslen kommer all leda lill
ell slort behov av fort- och vidareutbildning för såväl förtroendevalda som
tjänstemän. Bland de remissinstanser som särskilt betonar behovel av
ulbildning märks socialstyrelsen, stalskonloret, länsstyrelsernu i
Östergötlunds, Jönköpings och Örebro län, Uppsala, Kalmar, Vura, Arvika, Falu,
Öslersiinds, Skellefteå, Sunds-vulls och Vilhelmina kommuner, Sveriges
socionomers riksförbund samt Sveriges kmnmiinalljånstemaniiuförbiind.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteå kommun framhåller alt om del skall bli möjligt
för socialtjäns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>len alt meningsfulli medverka på del säu som
socialutredningen tänkt sig, fömlsäller della bl.a. avsevärda
uibildningsinsalser för de förtroendevalda och för socialljänslens anställda.
Detla gäller även för övriga grupper som är ansvariga för samhällels planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sundsvulls ktnnmim ser del som
mycket angelägel all socialljänslens allt större engagemang i
samhällsplaneringen föregås och följs upp av utbildning för atl därigenom göra
det möjligt för socialarbelare atl förslå de begrepp och den lerminologi som
planerare använder och därmed på elt bällre säll kunna lillgodogöra sig
erfarenheterna av medverkan i samhällsplaneringen. Del finns slora fördelar
alt vinna i att gemensaml med i.ex, byggnadsnämnd och sladsbyggnadskontor
bedriva kurs- och konferens-verksamhel. Iniemulbildning i denna form ger
personlig konlakl mellan olika berörda ijänslemän och poliliker, varvid
förväniningar, roller, kunskaper, frågor om målsätlning, organisaloriska
frågor osv. kan diskuteras. Sveriges koinmiinulijänslemannaförbiind anser alt
del är nödvändigl all allt slörre resurser avsätts för de stmklurinriktade
insatserna, I dag saknas emellertid den kunskap som erfordras för atl sociala
cenlralnämnden med någon slörre framgång skall kunna ulvidga denna verksamhel.
Förbundel framhåller att en omfattande fort- och vidareutbildning av
socialarbetarna är nödvändig för dessa arbetsuppgifter. Exempelvis behövs ökade
kunskaper om samhällsplanering, kommunal ekonomi och planering. Elt samarbele
i planeringssammanhang kräver förståelse mellan olika förvaltningar och
funktioner i kommunen. För att denna förståelse skall komma lill slånd är del
väsenlligt all kunskaperna om socialnämndens verksamhet ökar bland övriga
personalgrupper/förvaltningar i kommunen. Fortbildning, fortlöpande
diskussioner och personalutvecklingsprojekt med förelrädare för olika delar av
kommunens verksamhel, är här elt verksami medel för alt få lill stånd en bätlre
förståelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande synpunkter anförs av
flertalet av de remissinstanser som uttalar sig i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av forskning vad gäller
socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen kommenleras av nägra
remissinsianser. Lånsstyrelsen i Gävleborgs län anser all del är väsenlligt
atl forskningen om orsakssambanden mellan de sociala problemen och
samhällsslrukiuren ulökas. Det är också angeläget atl exislerande
forskningsresullal och målsättningar inom den sociala sektorn sprids lill dem
som är verksamma inom såväl socialvården som samhällsplaneringen. Sociologiska
Inslilulionen vid Slockholms universilel anser all det är svårt för
socialnämnden atl medverka aktivt i samhällsplaneringen. Svårigheten beror
dels på all önskemål och behov skiftar slarkl inom olika skikt och grupper i
samhället, dels pä att kunskaperna om orsakerna lill alt problem och hjälpbehov
uppslår är ofullständiga. Institutionen underslryker därför del på flera håll
i ulredningen framförda påpe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kandei om behov av ökad forskning inom socialvårdens
omräde som kontrast till den i hög grad på tyckande grundade debatt, som
lörekommit rörande t.ex. lämpliga vårdinsatser, effekter av olika vård- och
behandlings-åtgärder samt av olika boendemiljöer. En systematisk uppföljning av
olika vårdålgärder är enligt inslitulionens uppfattning väsenlligl för all ge
underlag för framlida ålgärder inom områdel. Sveriges
kommiinalljänstemanna-förbiind framhåller alt de strukturinriktade insalserna
kräver en inlensifierad social forskning som är direkl knulen till
socialljänslens verksamhet. Förbundet anser därför att en kraftig utbyggnad av
den sociala forskningen är väl motiverad, Väsentligl är, all en sådan
forskningsorganisation byggs upp så all elt direkl samarbele kommer lill stånd
mellan den sociala verksamheten, forskningen och grundutbildningen av
socialarbelare. Vidareulbildning och forskning är för många socialarbelare av
stor betydelse för atl kunna utvecklas i arbelel och för alt klara av sin svåra
psykiska arbetsmiljö. Socialforskningsinstilulet (SOFI) bör enligt förbundets
uppfattning organisatoriskt knytas lill grundutbildningen av socialarbelare
för alt resurserna bällre skall komma socialljänslen tillgodo,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.2 Fältverksamhel och grannskapsarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser är
posilivi inställda lill fällverksamhet och grannskapsarbele som resurser i det
sociala arbelel. Viss krilik riklas dock mol ulredningens sätl alt beskriva
arbetsformerna, vilket anses kunna leda till en styrning som inle går all
förena med de frivilliga inilialiv som ulgör grundvalen för en framgångsrik
verksamhel på detla område. I linje med denna invändning understryker flera
remissinstanser behovel och värdel av ell nära samarbele mellan socialljänslen
och föreningslivet i arbelet på fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broltsförebyggande rådel finner atl
fällverksamhet och grannskapsarbete är av cenlral betydelse från förebyggande
synpunkt och alt ulvecklingen av dessa arbetsmetoder bör förstärkas. Rådel
vill dock understryka vikten av atl arbetsområdena inle avskärmas från den mer
individinriklade delen av socialljänslen. Erfarenheten har enligl rådet visal
all konkurrensförhållanden har kunnat uppslå inom socialförvallningen mellan
t.ex. fältverksamhel och ulrednings/behandlingsverksamhel. De skilda arbelsmeloderna
har ibland varil orsak till all socialarbelarna hafl olika uppfallningar om
sina resp. ansvarsområden. Della har i sin lur fåll lill följd endera all man
dubbelarbelat eller atl önskvärda insatser inte alls kommil lill stånd.
Förebyggande synpunkler betonas också av riksåklagaren, som menar all
grannskapsarbete är av slor belydelse då del gäller alt molverka kriminali-lel
och annat asocialt beleende. Riksåklagaren anser all en ökad salsning på della
område därför är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sundsvalls kommun ger utlryck
för en odelat positiv inställning lill fäll- och grannskapsarbete. Kommunen
anför.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1666>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom Sundsvalls socialkontor
bedriver en av de vård- och behandlingsgrupper som arbelar inom sociala
avdelningen etl mera okonventionellt arbete med sociala problem. Man har genom
eu pågående försök med förenklad socialhjälpshantering enligl SOIT-modellen
skapai utrymme för atl i ökad ulslräckning gå ul på fältet och därmed i
projektform pröva en del grupporienlerade meloder med samtalskontakt som grund.
Man har därvid Htl olika målgrupper alt aktivera sig. formulera krav på sin
omgivning osv. i syfte alt förbällra sin situation. Gruppen har sell della nya
säll all arbela som en angelägen och framkomlig väg för sociali arbele,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbiind
är nägot Iveksamma lill värdet av dessa verksamhelsformer och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den hiuills bedrivna verksamhelen
med grannskapsarbele har inle varil hell framgångsrik, men väl getl nyttiga
kunskaper. Den har bl. a. pekat på nödvändigheten av värdegemenskap, av
människors behov av alt känna varandra, av all känna samhörighet med sitl
område och av atl ha en social förankring. Den myndighetsulövade sociala
kontrollen har varil elt annal hinder för en utveckling av en naturlig social
gemenskap. De vunna erfarenheterna av grannskapsarbete pekar vidare på behovet
av att klariägga socialarbetarens roll i förhållande lill politikems.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klippuns kommun anser atl
grannskapsarbetets funktion bör yllerligare analyseras. Erfarenheler från
genomförda projekl visar enligl kommunen all man med använda metoder kan uppnå
goda resultat på korl sikl, men atl verksamhelen stagnerar eller går tillbaka
när socialarbetarnas direkla engagemang upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer är
Iveksam lill utredningens beskrivning av grannskapsarbetet. Föreningen utgår
från ulredningens uttalande alt delta arbele "liksom annan verksamhel inom
socialljänslen skall bedrivas inom ramen för de mål och rikllinjer som
förfatlningarna och socialnämnden anger. Ärenden som aktualiseras i arbetet
bör handläggas enligt samma principer för kompetensfördelningen i
beslutsprocessen som andra ärende." Enligl föreningens mening är det
varken möjligt eller lämpligl alt detaljslyra den verksamhel som bedrivs inom
ramen för ell grannskapsarbele. Grannskapsarbele innebär i många fall alt
socialförvaltningen släller resurser lill förfogande som gör del möjligt för en
grupp alt bearbeia gemensamma problem. Della arbete måsle bedrivas pä gruppens
villkor och ansvar. Föreningen påpekar alt del i sammanhängd även bör
observeras all grannskapsarbete i många fall bedrivs genom olika
organisationer. Organisationema måsle enligl föreningen i sådana fall arbela
utifrån sina egna värderingar i exempelvis politiskt och religiöst hänseende.
Även SACOISR och Sveriges socionomers riksförbund reagerar negativt på detla
uttalande av ulredningen och understryker aU grannskapsarbete innebär atl
samhället tillför resurser och på så säll möjliggör en aktivering av olika
intressegrupper men aU dessa grupper själva beslämmer innehållei och lar
ansvarel för verksamhelen. Liknande synpunkler förs fram av bl.a. Örebro och
Vilhelmina kommuner.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun inslämmer med
utredningen om all arbete med sociala problem i människors närmiljö bör vara
en socialtjänstens uppgifl. Grannskapsarbete kan enligt kommunen sägas fylla
dubbla funktioner genom all dels aktivera invånarna lill gemensamma insatser
pä ell bosladsområde (grannsamarbele), dels ge enskilda människor tillfälle
lill gemenskap och sysselsältning på sin frilid. Många belönar också de
möjligheter till slörre medvetenhet om slruklurella sammanhang som dellagande i
sådana aktiviteter kan ge. Behoven på varje bostadsområde får avgöra om arbele
med sociala problem är meningsfulli där. Kommunen betonar dock atl
grannskapsarbele av flera skäl är omdiskuierai bäde med hänsyn till mål och
metoder. De problem som kan uppstå på ett område är i försia hand en
angelägenhet för dem som bor på områdel, I många fall kan del emellertid vara
nödvändigl alt ulomslående lar initiativ för all organisera ell arbete med
sikte på förbättringar av områdets miljö. Det behöver nödvändigtvis inte vara
socialnämnden som tar sådana inilialiv. Man kan också länka sig frilidsnämnd,
politiska organisationer, hyresgäsirörelsen eller andra. Mälet bör vara att
verksamheten efter hand helt överlämnas lill de boende. De personella resurser
som kan komma all friställas när vissa socialhjälpsärenden enligl ulredningens
förslag överflyitas till försäkringskassorna bör enligl kommunens mening kunna
användas lill fäll- och grannskapsarbele i människors närmiljö. De delmål som
skall gälla kan vara mer eller mindre ambitiösa och i fråga om meloderna
ålersiår mycket av utvecklingsarbetet. Eftersom arbetsformerna också är friare
än i del traditionella socialarbeiel anser kommunen atl det är vikligl all del
skapas garanlier för atl verksamheten hålls inom ramen för de mål och
riktlinjer som lagstiftningen och socialnämnden anger. Kommunen framhåller
också all del bland förvaltningens personal finns vissa belänkligheler inför
socialar-belarens roll som grannskapsarbelare eftersom i den finns inbyggd
dubbla funktioner. Dels den som Iradilionell socialarbelare med inslag av
social konlroll, dels den som uppsökande, förebyggande och aktiverande. Det kan
vara svårl all förena dessa roller eftersom socialarbelaren - samtidigt som han
släller sina Ijänsler lill förfogande lör de boende - kan nödgas initiera
Ivångsälgärder i i. ex. bamfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO anser all organisalionslivels
insalser inle värderats lillräckligl väl när det gäller utredningens behandling
av fält- och grannskapsarbele. Del fria organisalionslivel har enligl LO:s
mening gjorl och gör myckel slora sociala insalser i bostadsområdena. Tyvärr är
erfarenheterna av samhälleligl grannskapsarbete ofta atl del skelt i
konkurrens med föreningslivet i ställd för som stöd till det. LO anser att en
första utgångspunkt bör vara att allt fält- och grannskapsarbete skall bygga pä
de resurser som redan finns i bostadsområdena, främsl genom föreningslivel.
Sådana insalser har slörre förulsättningar alt lyckas eftersom de bygger på
människornas egna aktiviteter. Dessutom kan de begränsade kommunala resursema
användas på ett effektivare sätl än atl anställa egen personal när del redan
finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>engagerade föreningsledare i områdel. Stödet bör dock vara
selektivt, dvs. ges lill sådana organisationer som arbelar efler de mål
utredningen satt upp för socialljänslen som sådan i målparagrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun framhåller belydelsen
av att grannskapsarbele drivs i nära samarbete med folkrörelser och föreningar.
Det är enligt kommunens mening försl genom ett aktivt dellagande i en
organisation som människor kan förändra och påverka sin situation och
omgivning. Det bäsla sättet all arbela med sociala problem i samhället är att
möjliggöra för folkrörelser och föreningsliv atl nå alla grupper. Kommunen påpekar
vidare all grannskapsarbete är en tämligen ny verksamhetsform och att
erfarenheterna är blandade. Kommunen tror dock alt med stöd ay vunna
erfarenheter grannskapsarbetet bör kunna bli mer framgångsrikt än hittills.
Det har exempelvis visat sig att kontakt och gemenskap främsl ulvecklas ur en
värde- eller intressegemenskap, atl man känner samhörighel med sitt område, att
man vet någol om varandra och alt det finns sociala situationer som underlättar
möten mellan människor. Sådana egenlligen ganska självklara förhållanden bör
enligl kommunen bilda basen för hur man planerar insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vikten av atl grannskapsarbete
bedrivs i nära samarbele med organisalionslivel understryks även av Skövde och
Varu kommuner samt Länkens Kamratförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.3 Uppsökande verksamhel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen remissinstans ifrågasätter
värdet av en fortlöpande uppsökande verksamhel. Risken för konfiikt mellan en
sådan verksamhet och inlegriielssynpunkler påtalas emellertid av fiertalet
remissinstanser. 1 några remissvar föreslås all verksamhelen skall begränsas
lill riskgmpper eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren och
brottsförebyggande råder betonar — liksom i fråga om grannskapsarbele - viklen
av uppsökande verksamhet i förebyggande syfte. Föreningen Sveriges sociulchefer
och Svenska Diakonsällskapel finner det lillfredsslällande atl begreppet
uppsökande verksamhel hargells en definition, som i korthel innebär att
verksamheten så långt möjligt skall vara fri från uppspårande och
kontrollerande momenl. Även Linköpings kommun betonar vikten av alt verksamheten
inle blir av uppspårande natur. TCO, Sveriges socionomförbund och Mulmö kommun
noterar med tillfredsställelse alt ulredningen vid beskrivningen av den
uppsökande verksamhelen har övergett tanken på alt samla information om
människor utifrån någon "kriskalalog". Helsingborgs kommun
konstaterar att utredningen genom att insortera uppsökande verksamhet under
strukturinriktade insatser betonar den uppsökande verksamhetens generella
positiva betydelse när det gäller karlläggning och analys av den sociala
situationen saml information till medborgarna om deras rättigheter.
Medborgarnas egna intressen och behov skall styra verksamhelens ulformning.
Elt sådant </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1979180. I saml. Nr. I. Del B</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1672>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>synsätt stämmer enligt kommunen väl överens med
socialtjänstens inriktning i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappförbundens ceiiiratkoininliié anser atl en
eftékliv uppsökande verksamhet är en förulsällning för atl de grupper i
samhällel som i olika avseenden har det sämst ställt - hit hör handikappade -
skall få information om sina rältigheter och möjligheler alt få sina behov
tillgodosedda. Kommilién framhåller vidare all den uppsökande verksamhelen är
väsentlig också för den behovsinventering som måste utgöra grunden för all planering
inom kommunen. En bristfällig uppsökande verksamhel ger en skev bild av
förhållandena och därmed ell felakligl planeringsunderlag. De handikappades
riksförbund och Riksförbundet för hjälp ut låkemedelsmiss-briikare belönar alt
behovet av uppsökande verksamhel är myckel slorl och anser all man i framtiden
måste salsa myckel mer på denna verksamhetsform. Sveriges folkpensionärers
riksförbund år av uppfallningen alt den uppsökande verksamhel som bedrivs i dag
inte fungerar hell lillfredsslällande. Ulredningens förslag atl den skall
göras mer konlinueriig och systematisk tillstyrks därför av förbundel. Enligl
förbundels mening borde alla 65-åringar t.ex. tillfrågas om någol vårdbehov
föreligger eller om vederbörande önskar besök av representant för
socialnämnden. Med jämna mellanrum borde därefter en allmän kollationering av
vårdbehovel göras. Slatskonlorel utgår från ulredningens uttalande all den
uppsökande verksamhelen skall ges en bred inriklning och rikla sig lill alla
grupper där särskilda behov kan länkas förekomma. Del är enligt statskontorets
uppfattning viktigt, av såväl inlegrilelsskäl som av ekonomiska skäl, all en
mer akliv uppsökande verksamhel begränsas till närmare preciserade riskgrupper
inom resp. målgrupp. Riksrevisionsverkei ger ullryck för samma uppfattning och
anser alt det i fråga om grupper, som inle bedöms vara påtagliga riskgmpper,
bör räcka med mer allmän informalion om vilka slöd-, vård- och hjälpåtgärder
socialljänslen kan erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Botkyrka kommun anser för sin del
alt socialvården i dag varken har resurser, melodik eller kunskaper för all
bedriva uppsökande verksamhel. Frågan är enligl kommunen om en uppsökande
verksamhel som bedrivs från en instans med myndighetsprägel kan uppnå resultat
som slår i proportion lill nedlagda arbelen. om man inle med uppsökande
verksamhel menar någon form av kartläggning av problem i vissa områden, vissa
gmpper av människor elc. och som sker utan all den enskildes integritet störs
eller inkräktas. Enligt kommunens uppfattning bör en uppsökande verksamhet som
ter sig meningsfull i slällel utgå från andra kriterier och andra strukturer -
skolor, olika lyper av institutioner, fria organisationer med fungerande lokal
verksamhet i form av gruppverksamhet och egen uppsökande verksamhel som I.ex.
hyresgäslorganisalioner i bosladsområdena, fackföreningar på arbelsplatsema.
Länkrörelse- och Verdandiverksamhel. Med dessa bör ell frivilligi samarbele
kunna ske från socialljänslens sida. Skolöverstyrelsen år av samma uppfaUning
såviit gäller förhållandet mel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lan socialljänslen och skolan och påpekar all man i skolan
kommer i konlakl med bam och ungdomar med sociala problem. Skolöverstyrelsen
anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För skolans del gäller uppsökande
verksamhet också uppsökande studie- och yrkesorienterande verksamhel (SYO).
Den lidsperiod då ungdomarna lämnar grundskolan och går över lill
gymnasieskolan alternativt väljer att inte gå över - är ytterst belydelsefull.
SYO-personalen skall genom sin uppsökande verksamhet ta personlig konlakl med
alla som lämnar grundskolan. I sysselsältningsulredningen föreslås i
Inlensifierad arbetsförmedling för ungdom all man bl.a. i
"vägledningsgrupper", vari social-tjänstpersonal kan delta, skall
samverka lill den unges bästa. Skolöverstyrelsen menar atl socialljänslen dels
i den uppsökande verksamhelen, dels även i andra sammanhang bör arbela mer i
nära konlakt med skolans elever och personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län konstaterar atl socialnämnden enligt den gällande socialhjälpslagen skall
tillse, alt den som vistas i kommunen erhåller den omvårdnad som med hänsyn
lill hans behov och förhållandena i övrigt kan anses tillfredsställande.
Nämnden skall göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av omvårdnad och
verka för atl detta blir tillgodosett. Dessutom åligger del nämnden all sörja
för atl den som finnes vara i behov av hjälp erhåller socialhjälp.
Länsstyrelsen anser all del inle är troligt atl alla nämnder kunnat leva upp
till dessa lagens intentioner om en uppsökande verksamhet, men de har funnits
som ett mål för det sociala arbelel. Enligl 8 8 i förslagel till
socialtjänstlag skall socialnämnden "i den uppsökande verksamhelen
upplysa om socialljänslen och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp". Den
uppsökande verksamheten har enligt länsstyrelsens mening nu utformats som en
betydligt mer passiv verksamhel än som följer av gällande socialhjälpslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen finner att del
råder delade meningar om vad begreppet uppsökande verksamhet skall stå för. Del
finns risk för att ordel "uppsökande" fattas som uppspårande och atl
verksamhelen därmed karaktäriseras som en negativ social kontroll från
samhällets sida. Slyrelsen anser därför att det är viktigt atl innebörden i
begreppet klarläggs och atl tonvikten därmed läggs på förmedling av information
om socialtjänstens möjligheter att erbjuda olika tjänster. - Andra
remissinstanser som betonar att förmedling av information bör utgöra det
viktigaste inslaget i en uppsökande verksamhel är Håbo, Skövde, Vara och
Örebro kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor om förhållandel mellan en
uppsökande verksamhel av del slag som utredningen beskriver och skyddet för den
personliga integriteten berörs av flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dalainspeklionen är av den
uppfattningen atl ulredningen har tagit allt för lätt på integritetsproblemen i
della sammanhang och ulvecklar denna ståndpunkt på följande sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1676>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all en uppsökande verksamhel
skall fungera krävs all de sociala myndighelerna på någol säll skaffar sig
kännedom om var deras insalser skall göras. Nära lill hands ligger då all
uppgifler om della skaffas från andra myndigheters regisler eller all hos de
sociala myndighelerna själva samlas informalion lill hjälp i den delen. Ell
sådanl utnyttjande av andra regisler eller uppbyggnad av egna "informalionsbanker"
i form av regisler eller på annat säll kan inle godlas från
inlegriielssynpunkl. Dalainspektionen vill här peka på två nägot
uppmärksammade "fall". Härom aret lade några forskare fram förslag om
atl vissa uppgifter om personer skulle samlas in och registreras för all man
från dessa skulle kunna få fram presumtiva självmordsfall och hinna ingripa
och förebygga självmord eller försök därtill. Även om della kan vara
velenskapligl moliveral får det med hänsyn lill inlegritelsriskerna anses
betänkligt. Etl annal exempel är all en kommun ville ha löpande uppgifler
belräffande samlliga kommuninnevånare från försäkringskassan i kommunen, vilka
skulle kunna "vara bra all ha" för alt planera den sociala uppsökande
verksamhelen. Datainspektionen anser all slarka inlegrilelsskäl talar mol båda
de angivna förfarandena och anser del vara slor risk för all liknande
synpunkler skulle göra sig gällande om socialljänslen kom all syfta lill en
långlgående uppsökande verksamhel. Dalainspeklionen delar de farhågor som framförts
av vissa remissinstanser i anslutning lill utredningens principbetänkande och
som föranlett etl avståndslagande från verksamhet som kan leda lill
regislrering av "människor som i vissa avseenden avviker från en tänkt
idealbild av normal personlighetsutveckling". Uppsökande verksamhet kan
givetvis inle hell undvaras men bör av hänsyn bl. a. till den personliga
inlegrilelen begränsas i förhållande lill ulredningens förslag. Del kan
dessutom komma att slå i strid mot ulredningens länkar om ell förtroendefullt
samarbete mellan sociala myndigheler och enskilda om myndigheterna söker upp
den enskilde och under frivillighet - som helt vissl stundom är skenbar - ger
vård och hjälp som inle har efterfrågats. Förtroendefull samverkan, som frän
inlegritetssynpunkt är högst eftersträvansvärd, synes förutsätta måttfullhet
från myndighelerna i nu behandlade avseenden. Utredningen har för övrigt
uttalat, atl med hänsyn till alt stöd och hjälp skall lämnas endasi vid
samiycke del inle föreligger behov av atl vid vite kunna kalla den enskilde
lill socialnämnd eller behov av befogenhel för nämnden all göra hembesök. Detta
slår i samklang med vad utredningen yttrat i specialmotiveringen till 12 8
socialnämndslagen. Behovet av en långtgående uppsökande verksamhel lorde kunna
begränsas om de sociala myndighelerna ges möjlighel all arbela i små enheler
med lämplig lokalisering. Dalainspeklionen anser del vara väsenlligl att
arbelel bedrivs på ell sådant sätt. Möjlighelen atl ulnyllja sociala
dislriklsnämnder bör härvid beaktas. Också en vidsträckt informalion om
socialtjänsten och den enskildes rättigheter, därvid alla länkbara kanaler
ulnylljas, kan anlas ha goda effekter. Dessutom bör inle effeklen av en allmän
samhällsinformalion förringas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO anser atl den uppsökande
verksamhelen är ytterst väsentlig för att framför alli tillgodose de sämsl
ställdas behov av vård och service. Enligt LO:s mening är det emellertid mycket
väsenlligl att människomas räll lill personlig inlegrilel respekleras och alt
den uppsökande verksamheten därför äger rum i form av etl erbjudande av
samhällels sociala ijänsler. Del får inie bli så all människor påtvingas
uppfattningar och service som kommu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1678>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nen tillhandahåller. Då förfaller myckel av utredningens
egen idé med socialljänslen, frihel och frivillighei. LO betonar vidare all
det är den enskilde själv som skall avgöra hur han villlevå så länge det inle
gär ul över andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundel underslryker atl
individens fundamentala rält att själv ha inflytande över sin situation lill
fullo skall respekleras även om detla innebär all man kommer i konflikt med
syfiet bakom den uppsökande verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku läkuresållskupel påpekar
att uppsökande verksamhel från socialtjänsten bör bedrivas mjukt och i en
positiv anda. Man måsle dock betona socialtjänstens absoluta skyldighet all
söka upp familjer som undviker kontakt med barnhälsovård, skolhälsovård,
barnmedicinsk och ibland barn- och ungdomspsykiairisk expertis. 1 dessa fall
måste den uppsökande verksamheten intensifieras och barnens behov av skydd gå
före föräldrarnas behov av bevarad inlegrilel. Ansvarel här vilar på
socialtjänsten, då barnavårdscentralens karaklär av frivillig sökinstans ej får
förändras. Från barnavårdscentralens sida fordras dock en noggrann individuell
bedömning av varje familj innan ärendet rapporteras till socialtjänsten: man
måste kontrollera att familjen ej har skäl all utebli från barnavårdscentral,
såsom t.ex. regelbundna kontroller på barnklinik eller barnpsykiatrisk klinik,
vilket kan göra barnavårdscentralkontroller onödigt belastande. Huvudprincipen
bör dock vara att även sjuka och handikappade barn går på ordinarie
barnavårdscentralsbesök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som i detta
sammanhang betonar viklen av skydd för den personliga integriteten
ärjuslitiekunslern, länsstyrelsernu i Slockholms, Jönköpings och Kronobergs
län. Klippuns och Malmö kommuner samt Länkens Kamrutförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Allmänt inriktade insatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3.1 Informution</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat
sig i ämnel understryker över lag betydelsen av en lällfaUlig information som
når ul till breda grupper. Från denna ulgångspunkt förs fram olika synpunkter
på informationens innehåll och utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms lån
anser att en förutsättning för att den nya socialtjänsten skall få den
betydelse som utredningen förväntar sig är atl aUmänheten ges en bred och
allsidig information som talar om de rättigheter och tjänster som
socialtjänsten kan erbjuda. Men det behövs även -och framför allt - en
informalion som syftar lill alt förändra allmänhetens inställning lill
socialvård och sociala problem. En bältre kunskap bland allmänheten om de
förhållanden i samhället som skapar problem för enskilda människor kan enligt
länsstyrelsen förhoppningsvis leda till ökad tolerans - kanske även frivilliga
hjälpinsatser - och därmed minska risken för so-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1680>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cial ulsiölning och isolering. Nya informalionsmetoder där
socialljänslen I.ex. medverkar i informalion på skolor och arbetsplatser
behöver därför prövas så all kunskaperna förbättras om olika gruppers villkor i
samhällel. Även Gävle kommun anser det väsenlligt alt informationen i större utsträckning
riktar sig lill skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen vill framhålla
viklen av informalion om socialpolitik och socialljänsl till medborgare i
egenskap av föräldrar och vuxenslude-rande. Samverkan om informationens
uppläggning och innehåll med föräldraorganisationer och elevorganisationer
bedöms som värdefull i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kalmar lån anser
all utredningen allt för lilel har belyst burman har tänkt sig all
informationsverksamheten skall ulformas. Ulredningen omnämner etl flertal mål
för informationen, men nöjer sig därefter med atl framhålla, atl slora
svårigheter föreligger att nå vissa behövande grupper. Olikheten i
programomfatlning mellan de olika kommunerna är slor och skapar enligl
ulredningen samordningsproblem. Länsslyrelsen ef lerlyser här en mera
specificerad skrivning om hur och i vilken omfallning de enskilda
socialnämnderna åläggs alt föra ul information lill målgrupperna. Denna
specificering är enligt länsstyrelsen också önskvärd från ekonomisk synpunkl
eftersom socialnämnden skall kunna motivera sina anslagsäskanden inför varje
budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden för samhällsinformation
konstaterar atl den sociala informationen har haft svårt atl nå fram fill alla
grupper i samhällel och all ulredningen har pekat på detta förhållande.
Informationsproblematiken ulvecklas dock inte närmare i betänkandet. Enligl
nämnden saknas en djupare analys av informationens principiella inriklning och
belydelse. Nämnden vill därför betona vikten av alt informationen ses som en
integrerad del i den förebyggande sociala verksamheten och del sociala
behandlingsarbetet och atl informationen får en mer framträdande roll än f n.
i den kommunala och statliga budgelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden framhåller vidare atl
ulredningen inle närmare lar upp hur informationen konkret skall föras ul.
Detla är enligt nämndens uppfattning en grannlaga uppgift och det är inte
möjligt all fastställa en definitiv arbetsfördelning för informationsarbetet
mellan olika sociala organ. Nämnden vill ändå framhålla några principer som bör
vara vägledande i detla informationsarbete. För det försia kan och bör vissl
informationsmaterial tas fram cenlrall. Detta som en service åt kommuner och
landsting för att dessa inle skall behöva la fram eget malerial. För det andra
är del viktigt atl planeringen och samordningen sker så att onödigt
dubbelarbete undviks. Atl gå ul med dubbel informalion från exempelvis socialstyrelsen
och kommunförbundet eller från olika regionala förvaltningar är enligl nämndens
mening olyckligt. För det tredje är det väsentligt alt både korl- och
långsiktiga informationsprogram utvecklas. Detla innebär bl.a. alt olika
informationsinsatser las med och budgeteras redan i proposilionsarbetet med
anledning av socialulredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1682>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden anser atl en principplan
för hur informationen skall föras ut lill medborgarna måsle ularbelas och
realiseras. All information om socialljänslen och sociallörsäkringslillägg når
allmänhelen är enligl nämnden en förulsällning för all reformen skall kunna
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är enligl nämndens uppfaUning
också av siörsla belydelse all utbildningen av de berörda personalgrupperna
och informationen ses som en inlegrerad enhel. Principplanen bör alliså
omfalta både information och ulbildning. I ulbildningen kan också
informalionsbeleende ingå som en del. I ulbildning och informalion till de som
kommer all arbela enligt den nya sociallagstiftningen måsle nya grupper som
traditionellt inle berörts tidigare komma att ingå. Del gäller t.ex. polis,
domstolar, lärare, arbetsförmedlingen, distriktssköterskor, försäkringskassor
och kriminalvård. Den samverkan och helhetssyn som förordas i ulredningen släller
slora krav på utbildning och information till dessa grupper. Vidare ansluter
sig nämnden lill utredningens bedömning all slora informationsbehov inte är
tillgodosedda. Etl allvarligt problem är all få konlakl med de grupper som
behöver information och förebyggande ålgärder. Frågoma kring dessa behov måsle
enligl nämnden ges ökad betydelse. Detla innebär atl de som har informationsansvar
i dessa frågor måsle ges större resurser. Ökade krav på dessa
informationsansvarigas insatser när del gäller samordning, begriplighet och
tillgänglighet måste också ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län
anser att socialvårdsinformationen är en utomordentligt svår och viklig
funktion. Strävan måsle vara aU effektivt nå ut med informationen lill alla
medborgargrupper - och allra främsl de mest eftersatta. Samtidigt måsle man
enligl länsslyrelsen etablera goda kanaler för information från medborgama lill
myndigheterna. Detla är en nödvändig förutsättning för all samhällels
socialvårdsinsatser skall kunna optimeras och komma de bäst behövande till
godo. Länsstyrelsen påpekar vidare att informationen är en mycket grannlaga
verksamhet, där stränga sekretesskrav måsle sättas upp i frågor som rör den
personliga inlegrilelen. Detta förhållande påverkar naturligen myndighelemas
mellanhavanden med massmedia. I opinionsbildningen kring socialpolitiken måsle
vid sidan av myndighelema organisationema spela en tongivande roll. Del finns
enligl länsstyrelsen djupgående fördomar om "avvikande beteende" och
de allmänna kunskaperna om socialpolitikens uppgift och innehåll är många
gånger bristfälliga. Del är därför viktigt atl väl tilltagna resurser avsätts
för atl öka informationen och stimulera opinionsbildningen i sociala frågor.
Massmedia har med sin slora genomslagskraft ett alldeles specielll ansvar på
delta område. - Viklen av att i ökande utsträckning ta massmedia i anspråk för
den sociala informationen understryks även av Sveriges folkpensionårers
riksförbund och Sveriges kommunaltjänstemunnu-förbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skövde kommun menar att den sociala
informationen, som dock i något avseende rör de flesta människorna i samhället,
i de flesta kommuner är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försummad i förhållande lill annan samhällsinformation,
t.ex. om försäkringskassans verksamhet, om arbetsförmedlingen, om
bostadsbidrag till barnfamiljer, om kulturulbudel m.m. Hänsyn lill språkliga
minorileler måsle enligt kommunens mening las vid ulformningen av den sociala
informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HandikappjÖrbundens centralkommitté
slår fast all medborgarnas räll lill information är grundlagsfäst. Del innebär
enligl kommittén att alla medborgare måsle kunna nås av informalion vilket
bl.a. kräver speciella insalser för blinda, döva, dövblinda och
utvecklingsstörda. Kommittén framhåller vidare att olika organ svarar för olika
hjälpåtgärder och finner det därför viktigt atl kommunens socialnämnd initierar
en samlad informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varu kommun anser att det är viktigt atl den sociala
informationen sker på lokal nivå. Enligt kommunens mening bör man dock på
central nivå kunna ge kommunerna råd om hur informationen skall gå till och sammanställa
visst informationsmaterial i stil med socialkatalogen. Håbo kommun påpekar att
man bör överväga formerna för informationsinsatserna i små kommuner med
begränsade resurser. Borås kommun framhåller atl den nya kommunallagen ger
kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens information. Denna lag
och förslaget till socialtjänstlag överensslämmer alltså inte, varför lagarna
bör samordnas. Ansvaret för informationen om socialtjänsten bör enligt
kommunen ligga på socialnämnden. Flera remissinstanser, bl.a. länsstyrelsen i
Västernorrlunds län. Klippuns kommun och LRF understryker betydelsen av atl
informationen ges en klar och lättfattlig ulformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO vill starkt underslryka den
sociala informationens betydelse och framhåller att informationen kommer alt
spela en stor roll i den ändrade karaktär socialtjänsten skall få. Det är då
enligl LO viktigt atl organisationslivets informationsverksamhet ges allt
tänkbart stöd. Det är vidare LO:s bestämda uppfattning atl den information som
knyter an till organisationernas idéburna verksamhet också är den som bäst
förstås av allmänheten och särskill de s. k. resurssvaga grupperna. Däremol
kan en alllför stark betoning av den rena kommunala informationen bli ell svårt
konkurrensmedel för föreningslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som betonar
värdet av den sociala informalion som kan ges av föreningar och organisationer
är s/a/e/ti- ungdomsråd samt Helsingborgs och Gävle kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun påpekar atl det
under perioden 1973-1976 har bedrivits en försöksverksamhel med social
samverkan i kommunen. Verksamheten omfattade bl.a. information och ledde i
denna del fram till följande slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal, som har omfattande kontakt med allmänheten, har
en viktig roll som informatörer om samhällets hela utbud av service.
Orientering om olika samhällsorgans verksamhet genom kunnig perso-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1686>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nal. förstärkt av informationsmaterial och genom
studiebesök, är ell verksamt medel att stimulera personalen i denna uppgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organiserade former för samveikari
i behandlingsarbete kräver atl berörd personal får kunskap om olika organs
arbelsformer och resurser och tillfälle all gemensaml diskulera mål och meloder
i arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning, styrd av personalens
förutsättningar och önskemål, måste ingå som ell vikligl led i introduktionen
och som elt fortlöpande stöd i ulvecklingen av gemensamma handlingslinjer och
arbetsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fristående informationscentral
kräver ell relativt slorl befolkningsunderlag men kan då fylla en viklig
funktion som heltäckande och neulralt in-formalionsställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstärkning av olika receptioner
med informationsmaterial från olika håll är ell enkelt medel atl förbättra
informationen till allmänhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områdeslokaler för enbarl
informalion har svårt all bli godtagna. Informationen bör ingå som en del i
befinllig verksamhel vid vårdcentraler, bibliotek etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Faktablad, som innehåller ett
koncentrat av upplysningar om en viss verksamhel, kan utnyttjas både som stöd i
olika personalgruppers informationsarbete och som information lill allmänhelen
i viss fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En faktapärm. lik den i Linköping,
är etl hjälpmedel som underiättar och breddar personalens och förtroendemännens
information till allmänheten. Den kräver dock introduktion och resurser för
å-jourhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En samordnad katalog hell anpassad
lill servicen inom en kommun och med genomarbetad indelning och lätlbegriplig
text bör ulgöra basen i myndighelernas gemensamma information till
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvärderingen av informationsinsatserna
visar all material av typ kommunkatalog och faktablad observeras jämförelsevis
mer än allmänt tillgängliga broschyrer och annonser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information via TV och postförsänl
material får den bredaste spridningen i olika grupper av medborgare och också
det bästa mottagandet. Ulöver en allmän information behövs dock riktad
information lill grupper i viss aktuell situation, t.ex. äldre (som närmar sig
pensionsåldern), barnfamiljer, handikappade, arbetslösa m. fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3.2 Burns och ungdoms omvårdnud och utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag om åtgärder
för barns och ungdoms omvårdnad och utveckling behandlas av ett slort anlal
remissinstanser. Dessa för genomgående fram uppfattningen alt socialtjänsten
på della område har en av sina viktigaste uppgifter. Flera remissinstanser
anser att utredningen inte tillräckligt noga har beaktat de ungas rält till
skydd och stöd. Även annan kritik mot förslaget förs fram. Det råder delade
meningar bland remissinstanserna om den föreslagna utvidgningen av begreppel
barnomsorg till att omfatta hela den del av den kommunala socialtjänsten som
avser verksamheten för barn och ungdom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1688>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunjörhiindct inslämmer i
ulredningens uppfaUning atl de mål för verksamhelen som finns angivna i
barnomsorgslagen i framliden skall gälla hela samhällels omsorg om barn och
ungdom. Förbundel saknar dock en analys av vad de föreslagna målen innebär för
åldersgruppen 12-18 år. Enligl förbundets mening bör vidare målen gälla även om
viss del av verksamheten - t.ex. frilidsgårdsverksamhel och kullurella
aktiviieler -handhas av andra kommunala organ än socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens ungdomsråd anser all man
vid målformuleringen, utöver de mål som ulredningen har föreslagil, även bör
knyla an lill de allmänna mål för samhällels ungdomspolilik som riksdagen har
faslslällt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kronobergs län
uttrycker besvikelse över all hela den del av den kommunala socialtjänsten som
avser verksamhelen för barn och ungdom las upp under rubriken barnomsorg i
förslagel lill socialtjänsllag. Samhällels problem med ungdomen och ungdomens
egna problem är enligl länsslyrelsen av sådan siorieksordning i dag alt
ungdomsomsorgen måsle ges en egen ulformning med lagfäsi skyldighel för
socialnämnden all göra upp en plan för den liksom för bamomsorgen. Även Falu
komniun finner all del föreligger behov av en särskild plan för kommunens ungdomsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO betonar all en myckel
verkningsfull form av bislånd ulgörs av en väl ulbyggd barnomsorg. Även
broltsförebyggande rådet och Sveriges kommunultjänslemunnuförbund underslryker
värdel allmänl sett av insalser på delta område. Länkens Kumruiförbund påpekar
alt en mycket slor del av de sociala problem människor lider av kan hänföras
lill bristfälliga förhållanden i barna- och ungdomsåren. Det måsle därför
enligl förbundel vara en av socialljänslens allra vikfigasle uppgifler alt
sörja för barns och ungdoms behov. Del kommer också all slällas slora krav på
samhällel i fråga om ulbyggnad av barnomsorg m.m. Även på skolans område kommer
det all krävas slora insalser. Här bör enligl förbundels mening organisationernas
möjligheler all göra insalser tillvaratas på elt betydligt bällre sätt än som
hittills varil fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun finner att en
ulomordenlligl viklig del av de allmänt inriktade insalserna är förskole- och
frilidsverksamhelen som har tilldragit sig speciell uppmärksamhet under senare
lid. Här finns enligt kommunen en bred uppslutning från hela samhället för en
snabb ulbyggnad. Au dessa planer kan förverkligas har en avgörande betydelse
för socialvården som helhet, vilkel får ses mot bakgrund av all förskolan
kommil all bli socialvårdens främsla medel inom den förebyggande barnavården.
Föreningen Sveriges sociulchefer år av samma uppfaUning och framhåller vidare
all förskolan är en unik resurs i del uppsökande arbetet i och med atl den har
kontinuerliga, nära konlakler med såväl barn som föräldrar och därigenom är en
naturlig bas för olika insatser. För all ulredningens inlen-lioner om
förskolans belydelse i del förebyggande sociala arbelel skall uppfyllas krävs
dock enligt föreningen god tillgång på plalser, hög kvalitet i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1690>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhelen och framför alli speciella insatser för de
barn, som behöver del. I delta arbele behöver förskolan lillräckligl med
utbildad personal samt lillgång lill handledare och konsuller. En sådan
salsning kräver all slora resurser slälls till förskolans förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även statens invandrarverk anser
atl förskolan måste få en cenlral placering i barnomsorgen. Via den öppna
förskolan kan man nå även hemmaföräldrar och olika åtgärder för slöd och hjälp
i föräldrauppgiflen fär en naturlig anknylning lill förskolan. Kommunerna
måsle vidare enligl verkels mening aktiveras all genom uppsökande verksamhel
motivera invandrar-föräldrar all låla barnen ta del i den hemspråkslräning, som
lagen ger dem räll lill. Verkel påpekar atl gällande barnomsorgslag, som
föresläs ingå i socialljänsllagen, föreskriver att barn som av fysiska,
psykiska, språkliga eller andra skäl behöver särskill slöd i sin utveckling,
skall anvisas plals i förskola redan före sex års ålder. Såväl
invandrarulredningen som barnstugeutredningen har utförligt moliveral
invandrarbarns behov av förskolevislelse och akliv hemspråkslräning.
Slalsbidrag lill hemspråkslräning beviljas för sexåringar medan lagen
föreskriver förskola i lidigare åldrar för barn, som av språkliga skäl behöver
särskill slöd i sin utveckling. Enligt verkets uppfattning skall
hemspråkslräning i förskolan ges även äl barn före sex års ålder. 1 annal fall
föreligger risk all hemspråksreformen kommer all förfuskas. Verkel anser all
slalsbidrag bör utgå för samtliga invandrarbarn som dellar i hemspråkslräning.
Verkel påpekar dock alt man inte får glömma, all föräldrarna ulgör de
viktigasle förmedlarna av hemspråket. Invandrarföräldrarna skall däiför på etl
lidigl stadium upplysas om hemspråkets belydelse för barnels personliga
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet
underslryker behovet av psykologiskl stöd under gravidiielen och
barnavårdscenlralemas cenirala roll vid uppföljningen. En förulsällning -
vilken i dag inle är uppfylld - är dock enligl sällskapet alt bammorskor vid
mödravårdscentral och sjukskölerskor vid barnavårdscentral får lillräcklig
ulbildning och slöd av psykologisk expertis i della arbele. Sällskapel delar
ulredningens uppfattning all det är väsentligt alt antalet nyfödda per
sjuksköterska begränsas och anser del rimligl all en riksnorm angående barn per
sjuksköterska anges i författning eller i direktiv från socialslyrelsen. Slora
variationer och olika priorileringar hos skilda huvudmän medför enligl
sällskapet i dag stora geografiska orällvisor, som inte beror på brist på
utbildad personal, utan på skillnader i antalet inrättade tjänster. -
Läkaresällskapel anser vidare att en samordning av landstingens och
socialtjänstens barnavårdande resurser (bamavårdscen-traler,
distriktsläkarvård, barnpsykiater) är väsenllig. Här bör ell konstruktivt
samarbele utvecklas så alt man utnylljar varandras kompetens och resurser,
samtidigt som dubbelarbete kring enskilda familjer undviks. Sällskapel menar
all överensstämmande geografiska ansvars- och uppiagningsområden väsenlligt
underlättar dessa funktioner och kontakter. Om samma personal inom ett
geografiskt litet område engageras såväl i föräld-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rautbildning som i uppsökande och terapeutiskt arbete kan
man på ett naturligt säu överbrygga klyftan mellan allmänl förebyggande och
individinriklade insalser. För all bibehålla sin kunskap och kompelens bör
också personal av della slag arbela såväl inom förebyggande som behandlande
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all ge regeringen
bemyndigande alt meddela ytterligare föreskrifter om förskole- och
fritidshemsverksamhelens organisation och omfallning kritiseras av
Kommunförbundet som menar alt den föreslagna regeln sirider mol 8 kap. 5 8
regeringsformen, enligt vilken sådana föreskrifter skall meddelas i lag.
Regeringen kan enligl förbundels mening inle heller genom lag bemyndigas alt
ulfärda sädana föreskrifter. Förbundet påpekar vidare all regeln inte finns i
i gällande bamomsorgslag och atl den skulle kunna medföra en slallig slyrning.
Även stuiskontrollkommitlén är Iveksam lill förslagel från konstitutionell
synpunkt och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 8 kap. 5 8 regeringsformen
framgår all grundema för ändringar i rikels indelning i kommuner saml grundema
för kommunernas organisation och verksamhelsformer och för den kommunala
beskallningen skall bestämmas i lag. I lag meddelas också föreskrifter om
kommunernas befogenheter i övrigl och om deras åligganden. Riksdagen saknar
befogenhel atl delegera beslulanderällen lill regeringen i frågor som avser bl.
a. kommunernas organisation och verksamhelsformer (jfr 8 kap. 7 8 RF). Såvill
kommilién kan bedöma lorde det sålunda krävas att alla mera väsenlliga
föreskrifter om förskole- och fritidsverksamhetens organisation och omfallning
inlages direkl i socialtjänstlagen. För befogenhet all meddela rena
verkslällighetsföreskrifter och andra föreskrifter som inle enligl regeringsformen
behöver ges i lag krävs inle något bemyndigande av del slag som har tagits in i
den föreslagna 17 8 socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO finner del överraskande atl
socialulredningen inlegrerar den gällande barnomsorgslagen i sill förslag lill
socialtjänstlag ulan atl diskulera behovel av ändringar i regleringen av denna
seklor. TCO vill i detta sammanhang hänvisa till del kongressbeslut som togs
av 1976 års TCO-kon-gress om barnomsorgens utbyggnad. Detla innefattade bl.a.
krav på obligatorisk förskola för alla fem- och sexåringar före 1980,
heldagsförskola och fritidshemsplaiser, molsvarande full behovsläckning lill
början av 1980-lalel. Dessa mål föreslogs uppnås bl. a. genom Ivingande
lagregler för utbyggnaden innefattande regler för markreservation vid planering
av bosladsområden, regler för ulbyggnad i befintliga bosladsområden och regler
för fördelning på olika omsorgsformer. Vidare föreslogs all förskoleplanerna
skulle kompletteras med regler för kvalitetshänsyn i fråga om personaltäthet,
personalens utbildning och fördelningen på olika personalkategorier. Dessa
regler föreslogs inlagna i en stadga till den reviderade förskolelagen. TCO
menar att delta kongressbeslut kan ses som ett exempel på organisationens syn
på samhällsplaneringen och behovel av styrmedel för att viktiga sociala mål
skall kunna uppnås. TCO konslalerar emellertid all so-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1694>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cialulredningen när del gäller barnomsorgen har nöji sig
med atl föra över nu gällande allmänna lagbeslämmelser till den föreslagna
socialljänsllagen. Utredningens förslag på denna punkl kommer därför enligt
TCÖ:s mening inle alt lillräckligl påverka utvecklingen av denna vikliga
förebyggande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO diskuterar vidare utredningens
syn på barnomsorgens pedagogiska funktioner och frågan om samverkansformer
mellan förskola och grundskola och anför i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Här kan för del försia konsialeras
atl socialulredningen behandlar socialslyrelsens framlida uppgifler
uteslutande i socialvårdslermer. Det förekommer inte ens en anlydan om alt
lillsynsansvarel innefattar också en myckel omfaUande pedagogisk verksamhel i
kommunerna. Vid tidpunkten för den planerade reformens genomförande kan enbarl
förskoleverk-samhelen ha uppnått en sådan omfattning atl den blir minsl lika
resurskrävande som den obligatoriska skolan, detla enligl den kvantitativa
utveckling som redovisas i barnomsorgsplanerna för perioden 1977-1981. Mol
denna bakgrund ser TCO del som en brisl atl ulredningen ej för en ingående
diskussion om barnomsorgens pedagogiska funktioner. Della leder vidare lill all
socialljänslens behov av speciell kompelens inom barnomsorgen inte
exemplifieras med personal som genom sin fackulbildning och fällerfarenhet har
speciell kompelens för ledningsfunklioner inom områdel. DeUa beslår i allt
väsentligt av barnpedagogisk verksamhel i förskola och fritidshem samt i
familjehem, även om vidgning av barnomsorgsbegreppel sker enligl
socialutredningens förslag. Det barnpedagogiska arbelel är fyllt av problem
som en följd av den snabba utbyggnaden i flertalel kommuner. Man Ivingas på
många håll atl i hög grad arbela med provisorier, både personal- och
lokalmässigl, såväl på fältet som inom administrationen. Det är enligt TCO;s
uppfattning otillfredsställande att det inte i betänkandel finns en anlydan om
medvetenhet om dessa allvarliga problem inom del egenlliga barnomsorgsområdet.
1 sin diskussion om organisatorisk anknytning av förskolan lill ulbildnings-
resp. socialpolitiken redovisade barnstugeulredningen i princip likvärdiga
motiv för båda allernaliven. Au de socialpolitiska moliven kom alt väga över
berodde bl. a. på all skolan då inle ansågs "mogen" för ell sådant
sleg. För all kunna uppnå en djupare pedagogisk inlegrering mäste etl närmande
ha skett därhän, all "skolan ulvecklingspsykologiskl lar vid där förskolan
slular", ansåg barn-slugeulredningen. Riksdagens beslul 1971 om SIA-skolan
innehåller rikllinjer för ulvecklingsarbelel, som går längre än vad
barnstugeulredningen skisserade. Utöver den utvecklingspsykologiska
anknylningen anges all också förskolans pedagogik och arbelssäll är en viklig
grund för skolan all bygga vidare på. Vidare framhålls fritidshemmens betydelse
för skolan som en både pedagogisk och social resurs, men också som etl viktigi
komplemenl till den i skoldagen inbyggda omsorgsfunktionen. Ett ökande antal
kommuner börjar dra prakliska slutsatser av riksdagens riktlinjer för utvecklingen
av skolans inre arbete. Olika modeller för integration mellan förskola,
lågstadium och fritidshem prövas runl om i landel. Hittills har del
huvudsakligen gällt sådan lokalmässig samordning, som underlättar kontakt
mellan de olika verksamhetsformerna, men även pedagogisk integration är Under
utveckling, bl. a. med slöd av ett integrationsprojekt i samarbete med
skolöverslyrelsen och socialstyrelsen. Det finns lokala projekl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lo</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som syftar lill en lolal integration mellan
förskola/lågsladium/frilidshem på grundval av gruppindelning enligl
"syskonmodellen" i anläggning som ulformals med daghemsfunklionen
som förebild, Ulvecklingen går alliså i den riklning som TCO verkal för i sina
program för ulbildnings- och familjepolilik från slulel av 1960-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen är positiv till all
socialulredningen har lagil med barnomsorgen i socialljänsllagen men beklagar
samtidigt all ulredningen inle närmare har analyserat vad barnomsorgens
utbyggnad och dess sociala och pedagogiska verksamhel belyder för ulvecklingen
av socialljänslen på olika nivåer. Slyrelsen anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnomsorgen har slor belydelse för
föräldrarnas livsvillkor och för barnens uppväxtmiljö. Riksdagen har
fastslagit alt barnomsorgen skall ha ell socialt och pedagogiskl innehåll. För
barnen innebär det atl de skall tillförsäkras en uppväxtmiljö som ger dem
stimulans och irygghel. Förföräldrarna innebär del ell slöd som gör del
möjligi all förena rollen som förälder med rollen som akliv samhällsmedlem.
Barnomsorgen har som målsättning atl fungera på alla barns villkor och ge slöd
ål var och en efler behov ulan all skilja ul och erbjuda särlösningar vid sidan
av det "normala". Denna målsältning finns inskriven i 8 6 i nuvarande
barnomsorgslag. Arbelssällel bygger på della synsäu och kallas efler förslag
från barnslugeulredningen för "dialogpedagogiskt". Del av
barnslugeulredningen mynlade begreppet "barn med särskilda behov" har
emellertid medfört svårigheier. Bakom begreppet låg en ambition atl
barnomsorgen skulle la hänsyn lill de individuella barnens och föräldrarnas
silualion. Kommunen ålades i delta syfte all bedriva uppsökande verksamhel.
Tanken all barnomsorgen bör ulformas så all den passar alla barn har
vidareuivecklals av barnomsorgsgruppen i betänkandel Samverkan i barnomsorgen </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(Ds 1976:6). Barnomsorgsgruppens
förslag innebär bl. a. all specialinslitulioner bara skall komma ifråga i
yllersla undanlagsfall. 1 stället skall barnen gå i reguljär förskola och
fritidshem som skall få slöd av fackutbildad personal. För många har begreppel
"barn med särskilda behov" likväl framslåll som en vidgning av
handikappbegreppel, vilket bl. a. lelt lill all man begärt atl få kriterier för
atl faslslälla när elt barn kan belraklas som ell "barn med särskilda
behov". Socialslyrelsen ser allvariigl på della problem och vill därför
principielll redovisa silt synsäll på denna fråga. Ell klarläggande på denna
punkt är viktigi för den kommande ulvecklingen av socialtjänsten. Socialslyrelsen
ser inle barn med behov av särskilt stöd som någon speciell grupp som vare sig
bör eller går alt avgränsa och föreslå speciella åtgärder för. Barns problem
måste ses i sill sammanhang och inle som beslående egenskaper hos den enskilda
individen. Hur man kan hjälpa barn och föräldrar i svåra silualioner är någol
som fordrar inlevelse och kunskap i varje enskill fall och kan inte besvaras
med hjälp av kategoriska kriterier. Samhällels barnomsorg måsle ha som
målsältning atl fungera på alla barns villkor och ge slöd åt var och en efler
behov utan att skilja ul. ge beteckningar och erbjuda särlösningar vid sidan om
det "normala". Det har kommil all framstå som allt mer lydligl all
man i delta sammanhang måste diskutera förskolans och fritidshemmens roll i
relalion till andra verksamheler som har till uppgift all ge slöd och hjälp
lill barn och barnfamiljer. Man arbelar ju idag ganska isolerat från varandra,
var och en med sin uigångspunkl och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1698>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvuduppgift. Slödel lill barnfamiljer äi uppdelat på
många händer. Det är angelägel atl samla ihop resurserna och se vad man kan
göra tillsammans, hur var och en kan bidra lill ell gemensamt mål. De
diskussioner som har förls om barn med särskilda behov kan tillämpas i alla de
sammanhang där socialljänslens verksamhet är tillämpbar. Slyrelsen anser därför
all man bör undvika sådana formuleringar alt också andra grupper kan komma all
betraktas som föremål för ålgärder pga "särskilda behov". En förulsällning
för ell förverkligande av barnomsorgens mål är all sociala och pedagogiska
synsäu närmar sig varandra. Socialarbelare som arbelar i avhjälpande arbele
med barnfamiljer kommer i framtiden alli oftare all behöva arbela pedagogiskl.
Pä molsvarande säll kommer förskolans och frilids-hemmens personal all få alli
slarkare sociala inslag i sill arbele. Della kan leda lill mer konstruktiva
insalser inom hela socialtjänsten. Enligt barnomsorgslagen åligger det
socialnämnden all aklivi informera alla småbarnsföräldrar om socialljänslen
och andra frågor som har betydelse för barnfamiljerna. Denna aktiva
informalion och konlakt är en viktig och nalurlig del av socialtjänstens omsorg
om barnen. I de försök som socialslyrelsen bedrivii i samarbele med olika kommuner
rörande ulälriktal arbele i barnomsorgen finns många exempel på förbällringar
som kunnal vidlas genom den kunskap socialljänslen erhållil genom samtal med
föräldrarna. Socialtjänstens effeklivitel och anpassning lill verkliga behov
har därigenom ökal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen diskuterar också
frågan om barnomsorgsplanering och framhåller bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bamomsorgsplaneringen tillkom efter
förslag av barnstugeulredningen och innebär atl alla kommuner från och med 1
juli 1975 skall upprätta rullande femårsplaner för barnomsorgen. Planema
behandlar både kvantitativa och kvalitativa frågor. Bamomsorgsplaneringen har
under de försia åren av naturiiga skäl kommit att koncentreras pä frågan om
förskolans och fritidshemmens ulbyggnad. Socialslyrelsen har dock redan 1976
rekommenderat kommunerna all även behandla för barnfamiljerna vikliga
kvalitativa frågor. Det sker ockå i mänga kommuner. Bamomsorgsgruppen föreslog
i betänkandet Samverkan i bamomsorgen (SOU 1975:87) atl barnomsorgsplaneringen
skulle ulvecklas i riktning mot ett bam- och ungdomspoliliskt program.
Socialulredningen har i slutbetänkandet inte behandlal barnomsorgsplaneringen.
Socialslyrelsen vill därför framhålla belydelsen av alt planeringen kan
vidareutvecklas och inordnas i de framlida planeringsformer för sociali arbele
som slyrelsen fömlsäller måste komma lill slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrauibildningens belydelse i
arbelel med barnomsorgen berörs i några remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen påpekar all den
samlade skoldagen, som föreskrivs genom riksdagens SIA-beslut, innebär atl
skolan skall ansvara för eleven under vistelse i skolan såväl i undervisning
som under fritidsaktiviteier. På molsvarande säll framhåller socialulredningen
för sin del hur socialtjänsten har atl la ansvar för kommunens barn och
ungdomar. Skolöverslyrelsen menar atl skola och socialljänsl bör slödja
varandra när det gäller alt hjälpa t. ex. de skoltrölta. de som skolkar, de som
slular i förlid eller med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1700>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ofullständig grundskolkompelens. Dessa elever för många
gånger med sig sina problem in i skolan från miljön uianför skolan. Skolan
ensam kan därför inte komma till rätta med problemen. Insatsema under
skoltiden blir otillräckliga, om de inle följs upp i hem- och frilidsmiljön.
Föräldrautbildning kan därvid enligl slyrelsen bli en god hjälp, Slyrelsen
anser all ansvaret för föräldraulbildningen snarasl bör faslslällas. Oberoende
av vem som har ansvarel, bör en förbättrad samverkan mellan de berörda ske när
del gäller alt ge råd och slöd i frågor som rör bams och ungdoms utveckling.
Även Borås kommun anser del vara av vikt atl frågan om ansvaret för föräldraulbildningen
får en lösning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl sunens invundrurverk är det
nalurligl att föräldrauibildningens ulformning omfallas med siörsla intresse
av invandrarorganisationer. Samtalsgrupper av föräldrar med olika
nalionaliteler kan öka förståelsen mellan majoritets- och
minoriteisbefolkning. Föräldrautbildningens möjlighet all nä ut lill
invandrarföräldrar är enligl verkel Iroligen hell avhängig av om
invandrarorganisationerna ges lillfälle alt påverka verksamhelens inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen anser all del
hade funniis behov av en någol fördjupad diskussion kring
föräldrauibildningens belydelse. De mål barnomsorgsgruppen sall upp för en
allmän föräldrautbildning är all den skall leda lill atl alla föräldrar får
ökade kunskaper som ell stöd i sin föräldraroll. Vidare bör den bidra till all
skapa konlakt och gemenskap mellan föräldrar. Den bör också medverka till all
föräldrar får inflyiande över sin egen och barnens silualion.
Föräldraulbildningen skall vidare bidra till all skapa medvelenhel om hur
föräldrarnas säll atl förhålla sig till barnen påverkas av samhälleliga
förhållanden och samspel med andra människor. De arbetsformer
barnomsorgsgruppen har vall alt föreslå är s. k. föräldrautbildningsgrupper,
dvs. grupper av föräldrar som - utan styrt urval - träffas tillsammans med
personal vid den akluella samhällsinstitutionen för samtal, informellt umgänge
och aktivitet. Föräldrautbildningen företer enligl gruppen slora likheter med
flera av de verksamhetsformer I.ex. grannskapsarbete och uppsökande
verksamhel, som socialulredningen diskuterar. Föräldraulbildningen fyller
delvis samma funktioner som dessa verksamheter och det är angelägel all
ulvecklingen av de olika arbetsformerna inte sker separal från varandra
isolerade. Man bör därför enligl gruppen sträva efler all finna gemensamma
former för arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen barnens rått i samhället
förordar att en obligatorisk föräld-raträning prioriteras, knuten lill mödra-
och barnavårdscentraler, militärutbildningen, grundskolans högstadium och
förskolan. Mycket av den vanvård och olämpliga behandling av barn som
förekommer i dag kunde enligl föreningens mening undvikas med upplysning och
träning och verkningarna av det sociala arvet mildras. Barnels reaktioner på
en brislfällig vård och felaktiga krav ökar påfrestningarna på en redan utsatt
familj och kan leda lill alt föräldrarna provoceras fill misshandel i
interaklionen med bar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1702>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nen.
En lokall placerad föräldralräningskurs skulle också kunna ge konlakler mellan
föräldrar i samma område till ömsesidigt slöd och ulbyle. Isolering är en
myckel lungl vägande orsak i många fall av barnmisshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ulvidgning av begreppet "barnomsorg"
till atl avse hela den del av den kommunala socialljänslen som avser
verksamhelen för barn och ungdom tillstyrks uttryckligen av brottsförebyggande
rådet, socialslyrelsen, Kommunförbundel och några kommuner. Enligt
socialstyrelsens mening är del dock riktigare alt i detta sammanhang tala om
"Omsorg om barn och ungdom".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Malmöhus län är kritisk mol den
föreslagna utvidgningen och framhåller atl begreppet fick sin nuvarande
belydelse så sent som år 1976. Även Svensku facklärarförbundel kriliserar utvidgningen
och sätter dessulom i fråga om del är motiverat alt reglera verksamhelen i
förskola och fritidshem i socialtjänstlagen. Förbundet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all kommunernas uppgifler
enligt nuvarande barnomsorgslag inordnas i den nya enhelslagen om socialtjänst
och alt begreppel barnomsorg ska omfalla den sociala barna- och ungdomsvården
i dess helhel. Det senare innebär atl barnomsorgsbegreppet radikalt ändrar karaktär.
Från att nu avse enbart en allmän, pedagogisk verksamhet som erbjuds
föräldrarna vidgas del att innefatta även ''ingripanden ifråga om barn och
ungdom som vistas i olämpliga uppväxtmiljöer, är sociaU missanpassade eller
värnlösa eller nödställda". Barnstugeutredningens förslag atl samla
grundläggande bestämmelser om förskoleverksamheten i en speciallag
aktualiserades genom förslaget om "allmän" förskola. Denna modell
valdes i stället för en "obligatorisk" bl.a. för atl undvika koppling
lill tvångssituationer. I målsättningen för avsnittet Barnomsorg i socialtjänstlagen
får molsvarande pedagogiska mål i gällande barnomsorgslag en underordnad
ställning till den målskrivning som hämtas från barnavårdslagen och som ytterst
fungerar med tvångsmedel. Förbundet anser att ett genomförande av den
föreslagna integrationen kommer all försämra främsl daghemmens stalus av
allmän förskola, en pedagogisk resurs för alla barn. Förbundel avstyrker därför
förslaget och föreslår all barnens rättigheter och samhällels skyldigheter i
förhållande till förskola och fritidshem även fortsättningsvis regleras genom
speciallagstiftning. Del nya barnomsorgsbegreppet skulle härigenom kunna
förbehållas socialtjänsten och dess övergripande ansvar för barns och ungdoms
uppväxtvillkor. För en sådan lösning talar också atl förskola och fritidshem
befinner sig i dl intensivt utvecklingsskede både pedagogiskt och
organisatoriskt. Det kan snabbi bli aktuellt atl förändra och komplettera
beslämmelserna i nuvarande barnomsorgslag, vilket underiättas om del berör
enbart en speciallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som tidigare har antytts anser flera
remissinstanser alt ulredningen inte tillräckligt noga har beaktat de ungas
rätl till skydd och slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-family:Verdana'>Slalens invandrurverk anser del anmärkningsvärt all
ulredpingen i silt förslag till socialtjänstlag inte har betonat att åtgärder
skall vara motiverade med utgångspunkt från barnels bästa. Denna brist i
utredningens förslag </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr. l.DelB</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1704>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebär enligl verkels mening en risk för försämring av
barns rättsliga ställning i förhållande till nu gällande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Ålvsborgs län
finner all ulredningens förslag medför den principiella förändringen, all
barnavårdsnämnds slällning i barnavårdslagen som en "barnens
ombudsman" försvinner samfidigl som den verksamhel, som nu ligger uianför
barnavårdsnämnds egenlliga område, görs lill samhällels huvudsakliga insalser
för barnen. Det saknas emellertid enligt länsslyrelsen anledning till övertro
på daghemmens och fritidshemmens möjligheler all självsländigl skapa goda
livsvillkor för alla barn. Samtidigt ges socialnämnden inle längre någon
möjlighel lill "ingripanden" eller ens lill hembesök i en
problemfamilj så länge man där inle frivilligi går med på åigärden eller fråga
uppslån om all omhänderta barnel. Möjlighelen all komma till lals med den
enskilde, vårdnadshavaren, om barnels silualion och all bistå barnel har
härigenom försvårats. Länsstyrelsen anser därför atl socialutredningens
förslag innebär all barnens räll försvagas. Barnavårdslagens anda all barnens
räll och bäsla skall sällas i främsla rummet är dock så värdefull alt någol av
dessa tankegångar enligl länsstyrelsens mening bör las in i den nya lagen.
Spörsmålet om barnens slällning bör därför ägnas ylleriigare uppmärksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen om barnens rån påpekar all besiämmelser lill
skydd för barnen nu finns i barnavårdslagen. 1 denna lag är samhällels
skyldigheler genlemol barnen klarl angivna, Socialulredningen borde vid
ulformningen av sina lagförslag ha tagil slörre hänsyn lill de speciella krav
som barn har på stöd och omvårdnad från samhällels sida. Den räll som barn
enligl nu gällande lag har till skydd och slöd borde därför komma lill klart
ullryck. JO menar alt hela uppläggningen av reformen tycks bygga pä antagandel
all man bara har all göra med vuxna personer, vilka själva kan ta ställning
till sitl behov av hjälp från socialljänslen. Socialljänstens relation lill de
vuxna har fåll iräda i förgrunden på ell sådanl sätl alt samhällel avhänder sig
myckel av ansvarel för de barn som inle själva kan slälla krav på socialljänslen.
Denna lendens framlräder enligl JO på många slällen i förslagel. Tillsammans
kan dessa förslag komma all leda lill en väsentlig försvagning av socialvårdens
barnavårdande funkfioner. Enligl JO:s mening bör man slå fasl atl socialnämnden
har ell ansvar för alt barn som far illa får den hjälp som erfordras från
samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frälsningsarmén slår fasl alt
förslagel innebär alt möjlighelerna för socialnämnden atl t.ex. i tid utföra
förebyggande arbele i mångproblemfamil-jerna försvinner, såvida vederbörande
familj inte frivilligt går med på ålgärder. Barnens räll lill hjälp från
samhällels sida försvagas därmed. Del förefaller armén som om föräldrarnas
rälissäkerhel av ulredningen fillmätls alltför stor betydelse på bekoslnad av
misshandlade och värnlösa barns behov av skydd och vård. Dessa påpekanden görs
utifrån de erfarenheter armén har från sina barnhem och sommargårdar.
Frälsningsarmén framhåller all dess sociala officerare liksom socialarbetare
landel runt med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1706>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtvivlan har kunnat konstatera all barn mer än någonsin
tidigare är ulsalla för hårdhel i hemmen lill följd av föräldrars alllmer
lilliagande missbruk av alkohol och/eller narkolika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen barnens räll i samhället
anser sig kunna konslalera alt förslagel leder till att föräldrarätten stärks
oberoende av föräldrarnas förmåga och vilja all la hand om sina bam och atl
allvarliga risker alliså las på barnels bekoslnad. För alt motverka en sådan
utveckling och irygga barnels rättsliga slällning föreslår föreningen olika
ålgärder. En sådan ålgärd är atl del lill socialljänslen knyis leam av
barnsakkunniga som har lill uppgift atl genom uppsökande verksamhel garantera
atl samlliga bam i riskmiljöer får del av samhällets värd och omsorg, saml all
barn i kris kommer i åtnjulan-de av den hjälp och behandling som bäst gagnar
dem. En annan ålgärd är alt det till jurislemas notarieutbildning knyts krav på
etl års Ijänstgöring som fällassislenl eller därmed jämförlig social
Ijänslgöring. Föreningen menar alt man genom en sådan Ijänslgöring hos
ämbelsmännen kan öka förståelsen för människors levnadsomständigheter och bams
livssilualion i slorl. Enligl föreningens mening borde del vidare i varje län
upprällas en speciell Bamdomslol, som hade alt döma i alla för barn livsavgörande
mål som vårdnadstvister, tvångsomhänderiaganden, ungdomsbrollslighel osv.
Rätlens ordförande borde här föruiom sin juridiska kompetens ha viss
bampsykologisk utbildning och praktisk erfarenhet av arbete med barn i kris.
Till dessa domstolar skulle också knytas elt team av barnsakkunniga. Föreningen
anser del också vara ell oavvisligt krav all barn får inflytande som part i
målet med egel ombud när det gäller frågor av livsavgörande betydelse för
barnet självi, alltså i vårdnadsärenden, vid fosterhemsplacering och
förflyttningar från en miljö till en annan. - 1 fråga om förfarandel i
vårdnadsärenden anför föreningen särskill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det läggs i dag belydande och
onödiga resurser på ulredningar och domstolsförhandlingar i vårdnadstvisler.
Ärendena förs ofta elt obegränsal antal gånger genom alla inslanser. Dessa
vårdnadstvisler för med sig uppslitande erfarenheter för såväl barn som
föräldrar och leder till billerhei som försvårar vidare kontakt mellan
föräldrarna lill skada för barnel. Föreningen föreslår därför all del innan
ell vårdnadsärende las upp i rätlen slälls krav på att föräldrarna ska ha
genomgåtl konfliktbearbetning för att tillsammans med kompetent person ha
gells tillfälle atl lösa sina konflikter kring vårdnaden. Del ska göras på elt
sådant sätt att barnets bäsla blir tillgodosell. Barnel ska under tiden ha
fåll bearbeta sina känslor inför den akluella siluationen med hjälp av en
erfaren barnlerapeul i trygg miljö och getts tillfälle alt komma underfund med
och uttrycka sina önskningar om var del vill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Räddu burnens riksförbund ger
ultryck för uppfattningen att utredningen i många stycken förstärkt
föräldrarätten på barnens bekostnad. Riksförbundet Hem och Skola finneratt
socialutredningen allvarligt underskattat svårighetsgraden när det gäller att
lösa sådana problem som svårt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1708>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>missbruk, otillfredsställande uppväxlvillkor för barn osv.
I dessa fall kan man enligl förbundels mening knappasi räkna med all samverkan
med klienlen kommer all prägla det sociala arbelet. Klienten upplever sällan
intressegemenskap med den socialarbelare som vill omhänderta ell barn i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser bedömer del
som en brisl alt ulredningen i förslagel lill socialljänsfiag inle har lagil
in regler som molsvarar beslämmelserna i 31 S barnavårdslagen om skyldighel i
vissa fall all omhänderla barn för samhällsvård på föräldrarnas begäran eller
med deras samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen om barnens rätl
konstaterar all möjligheten till sådanl omhänderlagande enligl motivullalanden
i och för sig ryms under rätten till bislånd enligt 5 8 i förslaget till
socialtjänsllag. Utredningen anser dock all paragrafen bör formuleras om eller
all en särskild bestämmelse bör tas in i kapillel om barnomsorgen så all del av
lagen klarl framgår all barnet i vissa silualioner har rält all få vård och
foslran genom samhällets försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slockholms kimimiin framhåller alt
den vård som nu bereds barn och ungdom enligt 31 8 barnavårdslagen bygger
antingen på frivillig framslällning från föräldrarna eller med deras samtycke,
men endast efter vissa i lagen angivna indikationer, vilka tar sikle på
barnels behov. Den nu föreslagna bestämmelsen i 5 8 socialljänsllagen ger
föräldrarna räll atl såsom bislånd få barn placerat ulom hemmel. Varken lagtexten
eller kommentarerna ger anvisning om atl ett skiljande av barnet från hemmel
skall vara motiverat med hänsyn lill barnets behov och bästa. Kommunen finner
atl Ulredningen har utgått från all bislånd till föräldrarna i form av
placering ulom hemmet också är all lillgodose bislånd till barnel och alt någon
in-tressekonfiikl inte kan föreligga i dessa silualioner. Så är enligt kommunen
dock ofta fallet. Erfarenhelerna har visal alt det finns ell inle ringa anlal
föräldrar med "problem" som har en mycket ambivalenl inslällning lill
sina barn. De har en benägenhet all begära dem placerade - under hänvisning
lill "problemen" - för all när barnen har varil borta en korl tid,
begära hem dem igen. och återigen, sä snart barnen upplevs som besvärliga, begära
ny placering. Kommunen uppger all del vid en regislemndersökning i Slockholms
barnavårdsnämnd år 1968 av omhändertagna förskolebarn framkom atl vart Iredje
barn hade varil placeral i tre lill nio olika miljöer, innan de hade fyllt sju
år. Vid samma undersökning visade del sig all barn, som under förskoleåldern
placerals för iredje gången, därefter placerats upprepade gånger. Inte ens med
nuvarande lagstiftning har man enligl kommunens mening lyckats förhindra
upprepade separationer. Med utgångspunkl från senare års forskningsrön om de
skador som barn åsamkas genom upprepade separationer eller omflyttningar mellan
olika miljöer måste uppmärksamheten skärpas så all endasi absolul nödvändiga
placeringar av barn utom hemmel kommer lill slånd. Kommunen finner del anmärkningsvärt
atl ulredningen ulan vidare kommenlarer överfört denna viktiga del av
barnomsorgen lill en allmän bestämmelse som avser alt till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1710>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkra den enskilde skäliga levnadsvillkor, vilkel
lämnar fälld frill för onödiga separationer i högre grad än vad som nu är
fallet. Den del av barnomsorgen som gäller vård ulom hemmet enligl 31 8
barnavärdslagen bör enligt kommunen samordnas med övriga bestämmelser om
barnomsorgen och således inle omfallas av den föreslagna 5 8 i socialljänsllagen.
- Liknande synpunkler förs fram av Föreningen Sveriges socialchefer, Sveriges
sociuljörbund och Rädda barnens riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3.3 Arbete och försörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De stora flertalet remissinstanser
lämnar utan erinran utredningens synpunkter och förslag i fråga om
socialljänslens verksamhet för arbete och försörjning. De få som yttrar sig
godlar i slort sett vad utredningen säger i denna fråga. Flera remissinsianser
menar emellertid atl utredningen är för knapphändig och inte ägnar frågan
tillräcklig uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sysselsällningsuiredningen anser
således atl ulredningen ger sysselsättningsfrågorna etl lilel utrymme i
betänkandet. Av totalt över tusen sidor ägnas ca fem sidor åt arbetsmarknaden.
Enligt sysselsällningsulredningens uppfaUning återspeglar denna avvägning en
underskattning av arbetets betydelse för de enskilda människornas sociala
välfärd. En väsenllig förklaring till alt många människor behöver hjälp av
socialvården är att de förlorat sina arbeten, atl kontaktema med
arbetsmarknaden har upphört och atl de sedan har svårt all få elt nytt arbete.
Socialulredningen borde mot denna bakgrund ha ägnat betydligt större uirymme
åt frågan om hur utslagning från arbetsmarknaden skall förhindras och de
sociala myndigheternas roll i detta sammanhang. Samtidigt borde man också ha
tagit upp ungdomens sysselsättningsförhållanden, speciellt arbetslösa ungdomar
med socialmedicinska problem. Del är enligt sysselsältningsutredningens mening
likaså anmärkningsvärt atl socialulredningen förbigår arbelets belydelse i
rehabiliteringen av personer med olika typer av handikapp, inte minst psykiska
och socialmedicinska. Försäkringsanstålldas förbund och
Försäkringskasseförbundet framför liknande synpunkter och betonar i sina
yttranden arbetets betydelse vid rehabilitering av människor med olika
handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Håbo, Kulmur och Västerås kommuner
ansluter sig lill uppfattningen att utredningen har gell ett för litet utrymme
ål sysselsättningsfrågorna. Väslerås kommun saknar för sin del särskilt en
analys och beskrivning av vad som kan göras av kommunerna för alt bereda t. ex.
arbetslös ungdom sysselsättning. Utredningen borde enligt kommunens mening ha
inbegripit olika former av beredskapsarbete för ungdom som en socialtjänstens
uppgift. Även Stenungsunds kommun anser all frågor om sysselsättning för ungdom
bör falla inom ramen för del kommunala ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun framhåller att
arbetslöshet i många fall kan vara inledningen till social missanpassning,
missbruk m.m. Kommunen ser det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1712>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför som en angelägen uppgift för socialtjänsten atl
bidra lill att öka möjlighelerna för den enskilde all försörja sig genom eget
arbete. Insalserna kan dels vara individinriktade, t.ex. bilräde vid
arbetsanskaffning, förmedling av ulbildning osv. Dessulom krävs dock mera
allmänl inriktade insatser, såsom alt undanröja förvärvshinder genom utbyggd
förskole- och friiidsverksamhel, färdtjänst (för handikappade) osv. Genom
slmklurinriktade insalser bör socialtjänsten slulligen i möjligasle mån
underlätta och möjliggöra för den enskilde all inneha ell arbele. Del är enligl
kommunen vikligl all socialtjänsten pekar på och hos berörda myndigheler och beslutsfattare
medvetandegör den slora belydelse lillgång fill arbele har för den enskilde,
förutom för möjligheterna till försörjning även för den sociala siluationen i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO påpekar alt socialtjänstens
möjligheler all göra insalser för all skapa arbelsmöjlighder för de människor
som har sociala problem är begränsade. Här är del enligl LO framför allt den
allmänna ekonomiska politiken, arbels- och näringspolitiken som är av
betydelse. Dessulom bör trygghetslagarnas betydelse för en tryggad
sysselsättning för människor med sociala problem uppmärksammas. LO menar all
socialljänslens viktigaste uppgifler ligger i all vara konlakiorgan med
arbetsförmedling och arbetsvärd. När det gäller socialtjänstens uppgifter för
att skapa arbete måsle det enligt LO betonas all del inle bara är för
försörjningens skull. Arbetets värde i sig är minsl lika viktigt. Att ha etl
arbete skapar självkänsla och gemenskap med andra. Atl inle ha ett arbele
upplevs av de fiesta som att man blir placerad utanför samhället och
gemenskapen med medmänniskorna. Länkens Kamrulförbnnd för fram liknande
synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3.4 Självständigt boende m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Synpunkler på förslaget i denna del
redovisas i kap. 9 Äldreomsorg och kap. 10 Omsorg om personer med handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.i.5 Social jour</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna underslryker
värdet av en väl ulbyggd social jour. I främsta rummet nämns verksamhelens
betydelse från förebyggande synpunkl. Några remissinstanser framhåller dock
alt verksamheten blir resurskrävande. Förutsättningarna för mindre kommuner
att anordna verksamhelen berörs i några remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen nolerar med
lillfredsslällelse all utredningen så kraftigl betonar behovet av en utvecklad
jour- och beredskapsverksamhet i socialtjänsten. Styrelsen påpekar all
kriminalvården som ell led i förverkligandet av normaliseringsprincipen
slrävar efter att tillgodose klienlernas behov av slöd och behandling genom all
anlila samhällets allmänna serviceorgan, bl. a. den kommunala socialvården.
Brisier på fungerande socialjour i många, även vissa slörre kommuner, har
föranlett frivården att för sina klienters räkning upprätlhålla viss social
service, som eljesl ankom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1714>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
på kommunen. Kriminalvårdsstyrelsen har inlell viss försöksverksamhel med
försiärki frivård, som bl. a. innebär alt fältarbelel utsträcks lill kvällslid.
I den mån denna försöksverksamhel kan ulvecklas och perma-nenlas erbjuds goda
möjligheler lill samverkan med socialtjänsten, särskilt om jour- och
beredskapstjänslen utvidgas i enlighel med ulredningens förslag. På vissa håll
kan del enligl styrelsen visa sig ändamålsenligl alt två eller flera
närliggande, små kommuner anordnar gemensam socialjour. Riksåklaguren anser
för sin del all utredningens förslag om inräiiande av särskild jourverksamhel
inom socialtjänsten är i hög grad beaktansvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Brottsförehyggunde rådet vill, speciellt
beträffande barn- och ungdomsgruppen, förstärka utredningens slällningstagande
för socialjourverksamhet. Rådel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av en undersökning om handläggning av
ungdomsmål, som BRÄs arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor genomförl (Rapport
1977:6), och ett studium av 1975 års unga lagöverträdare i S-bergs kommun, som
gjorts inom BRÅs utvecklingsenhet (Kansli-PM 1976: 21), framstår behovet av
socialjour än tydligare. Enligt 168 2 st. förundersökningskungörelsen har
polisen skyldighet att underrätta barnavårdsnämnden, bl. a. för att ge den
möjlighet att genom ombud närvara vid förhör med underårig. Detta torde myckel
sällan kunna ske i verklighelen. BRÅ anser alt det från förebyggande synpunkt
är väsentligt att kontakten mellan den unge, föräldrarna och socialtjänsten
kommer till stånd snabbt. Enligl BRÅs undersökningar tar det ofta alllför lång
tid från det att polisen upptäckt att en ung person begått en lagöverträdelse
och till dess anmälan registreras hos nämnden. Samma förhållande gäller
tidsutdräkten mellan anmälningsdagen och dagen för handläggarens försia
kontakt med den unge eller föräldrarna. Detta är olyckligt av flera skäl. Vi
vet inte vilka påfrestningar som väntetiden kan innebära för ungdomar eller
föräldrar. Vi vel däremot att tidigt insatta hjälpåtgärder och snabba
reaktioner på överträdelser har positiva värden. En jourverksamhet, eller
åtminstone en snabbare handläggning, skulle i dessa fall ha stor betydelse.
Samtidigt skulle informationsbehovet när det gäller delmålel all ge kunskap om
socialljänslen och om rättigheter och skyldigheter kunna täckas just när del är
akut och när informationen kanske bäst kan tas emot. En direkt presentation av
hjälpmöjligheterna bör ge positivare resultat än en social konlakl flera
veckor eller månader efter det alt någol hänt. Framför allt gäller detta för de
familjer som tidigare inte känner till eller är kända av socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen anser all det är synnerligen
angeläget att behovet av en allmän social jour tillgodoses på etl
tillfredsställande sätt i kommunerna. Inle minst behöver barn och ungdomar
kontakt och hjälp i olika akuta problemsituationer som inträffar efter
skoldagens slut då personalen har lämnat skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska läkuresållskupel menar all behovel av
social jourtjänsl ur barnsynpunkt måste betonas ytterligare. Nu införs många
akuta fall till barn-medicinsk och barnpsykiatrisk jour, när i stället akuta
insatser från socialtjänsten erfordras. Det kan vara fråga om fysisk
barnmisshandel eller so-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1716>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>matisk sjukdom hos barnet, där ell omhänderlagandebeslui
fordras för all ulredning och adekval ålgärd skall kunna vidlas. I andra fall
måste barnet omhändertas akul för att skyddas från en farlig omgivning. I mänga
kommuner har man stundom svårl all nå ordföranden i socialnämnd eller annan,
som han har delegerat för omhändertagandebeslut - i synnerhet under långa
helger eller under högsommaren. En akul social ulredning behöver ofta påbörjas
direkl innan tidsperspektiv och informella personkontakter kan förändra
muntliga rapporter och vittnesmål. Detla framhålls ofta från länsåklagare och
polis som i barnmisshandelsmål stundtals anser sig för sent inkopplade, på
grund av all den medicinska och sociala utredningen tagit för lång tid,
beroende på mellankommande helgdagar. Läkaresällskapet påpekar vidare alt
vissa barnavdelningar och barnpsykialriska kliniker ibland i brist på
socialjour får ta in barn som ej fordrar medicinsk ulredning, endast för all
"bereda tak över huvudet". DeUa ansvar åvilar socialljänslen och del
måste anses fel all placera sådana barn i sjukhusmiljö, när de huvudsakligen
behöver emotionellt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län
anser atl del följer av kommunens yttersta ansvar alt kommunens service
ständigt finns tillgänglig genom social jour. Länsstyrelsen framhåller att den
i sin tillsyn regelmässigt har verkat fören uppbyggnad av socialjourverksamhet
i länets kommuner. Från polisiärt håll har länsstyrelsen erfarit en
efterfrågan på större sociala resurser under helger och icke kontorstid bl. a. med
hänsyn lill intentionerna i lagen om tillfälligt omhändertagande (LTO). Del
blir enligl länsslyrelsens uppfattning med den nya lagstiftningen än mer
angeläget att behovel av en allmän social jour tillgodoses på ell
tillfredsställande sätt i kommunerna. Mindre kommuner bör enligl länsslyrelsen
kunna gå samman och klara detta gemensaml.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län vill
kraftigt underslryka behovet av social jour för såväl äldre som yngre
människor i krissituationer inte minst med tanke på att tillämpningen av lagen
om tillfälligt omhänderlagande (LTO) och lagen om omhänderlagande av berusade
personer m. m. (LOB) förutsätter snabbt insatta sociala åtgärder. Länsslyrelsen
i Kalmar län framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som betonar
värdet av en social jour är LO, länsstyrelsen i Blekinge län, flera kommuner
och Sveriges socionomförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller
all den föreslagna jourverksamheten kommer atl bli resurskrävande. Kalmar
kommun påpekar således att särskilda personalresurser måste sältas in för
denna uppgift. Håbo kommun menar att det för mindre kommuner med ett mycket
begränsat antal socialassistenter ställer sig hell orimligt att utföra social
jour med befintliga resurser. Klippans kommun anser att behovet av socialassistentjour
i första hand bör tillgodoses genom samarbete mellan fiera kommuner. Även LO
ärav uppfattningen att verksamhelen kommer alt bli mycket personal- och
kostnadskrävande och menar att delta är anledningen till att den ännu inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1718>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har byggis ut så krafligl som är önskvärl. Då den sociala
jouren i praktiken kommer att betjäna mänga olika huvudmän är det enligl LO
fråga om inte ett delat huvudmannaskap och ålminslone kostnadsansvar borde
införas mellan stal, landsting och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Individuellt inriktade insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansemas synpunkter på
principema för sociala insalser för enskilda och familjer och på innehållet i
socialljänslens ulbud av individuellt inrikiade insatser redovisas i huvudsak
i annat sammanhang. Här hänvisas främsl lill 8. Rätlen till bislånd, 9.
Äldreomsorg. 10. Omsorg om personer med handikapp, 11. Principer för sociala
insalser för enskilda och familjer, 12. Slöd och hjälpinsatser i hemmet, 13.
Vård i familjen, 14. Institutionell vård och behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Rätten till bistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag atl ge rätlen
till bislånd generell räckvidd och att vidga biståndet till nya grupper
tillstyrks i princip eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Luleå
kommun ser det som särskilt positivt att rätten lill bistånd föreslås omfalta
även slöd- och vårdinsalser. Länsstyrelsen i Gävleborgs län konslalerar att
förslaget innebär fördelar för äldre och handikappade. Länsstyrelsen påpekar
också värdet i all behovet av bistånd inte längre skall kopplas samman med den
enskildes ekonomiska förhållanden. Fördelarna för de äldre betonas också av
LRF. Helsingborgs kommun finner all förslagel uividgar den enskildes
grundtrygghei och skapar förutsättningar för att frigöra och ulveckla hans resurser.
Stockholms och Linköpings kommuner och Föreningen Sveriges sociulchefer framhåller
all kommunerna får stora möjligheler alt variera insatserna efter de skiftande
behov som kan finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser del
särskilt betydelsefullt all den enskilde blir mera jämbördig part i förhållande
till myndigheterna. Sådana synpunkter förs fram av bl. a. Kommunförbundet och
brottsförehyggunde rådet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
menar att förslaget kommer atl leda till atl man i kommunerna klarare markerar
de politiska ambitionerna och motiven bakom prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som är
uttalat positiva lill förslaget är socialslyrelsen, LO, Länkens Kamrutförbund
och Malmö, Stenungsunds, Östersunds och Vilhelmina kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kritiken mol förslagel rör bl. a.
förulsällningama för räll lill bistånd. Etl flertal remissinstanser anser atl
förslagel - som del har kommit till uttryck</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1720>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i 5 8 socialtjänstlagen - kan lolkas så att räll lill
bislånd föreligger även om den enskilde har förmåga all försörja sig t. ex,
genom eget arbele. Som regel vänder sig remissinslanserna mol elt sådant
synsätt. Vissa andra remissinstanser ulgår från att ulredningen inte har
avsett all ge rätten lill bistånd ell så vidgai tillämpningsområde och
hänvisar till uttalanden i motiveringarna till förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Stocholms län anser
all en ovillkorlig rätt lill bislånd knappasi kan upprätthållas generelll.
Flera andra länsstyrelser och även en del kommuner underslryker alt den
enskilde måsle ges dt eget ansvar för sin silualion och all hans räll lill
bislånd måste sällas i förhållande lill hans förmåga all försörja sig genom
eget arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF anser all del ingenstans i
belänkandet framhålls den enskildes egel ansvar för sin silualion. Mol utredningens
ensidiga betonande att den enskilde har rätt att ställa krav på samhället i
olika avseenden vill SAF hävda synsättet atl rättigheter och skyldigheler måsle
följas ål. Del ligger enligt SAF en fara i all socialnämnden alllid slår till
reds alt tillförsäkra "en skälig levnadsnivå" helt oberoende av
vederbörandes attityd till sin försörjning. SAF menar all en alllför generös
lolkning av socialtjänstlagen skulle kunna skapa molsällningar mellan
socialhjälpslagare och andra, särskill bland hårt arbetande låginkomsttagare,
och anser det väsenlligt att samhällel hävdar arbelets värde och att
motivationen till egna arbetsinsatser inte försvagas ytterligare. Härvid kommer
enligl SAF givetvis även skattesystemets utformning in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges kommunaltjunslemunnaförbund
understryker att socialtjänsten inte kravlöst bör stå lill den enskildes eller
gruppers tjänst utan anser att motprestationer skall fordras allt efter den
enskildes egen förmåga. På detta sätl kan enligt förbundet den enskildes självkänsla
höjas och fömlsätlningama för rehabilitering öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen, å andra sidan,
anser att möjligheten att erhålla ekonomisk hjälp skall vara en rättighet för
den enskilde som inte bör förenas med Ivingande krav. Slyrelsen anser därför
att krav om alt la lämpligt arbele inte skall införas i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som med stöd i
motivullalanden ulgår från att rätten till bistånd skall vara beroende av den
enskildes egen förmåga, understryker vikten av att detta anges i lagtexten.
Hit hör fiera länsstyrelser och kommuner. Kummurrätten i Göteborg betonar att
det inte kan godlas alt begränsningar av vad som framstår som lagstadgade
rättigheter görs genom motivullalanden. Enligt kammarrällens mening bör det av
förslaget också klart framgå att rätl till bistånd inte föreligger när behovel
skall och kan tillgodoses genom annan än kommunen. 70 anser för sin del att en
sådan begränsning som utredningen har tänkt sig inte är självklar för den enskilde
som vänder sig till socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot den uppfattning som nu har
redovisais anför Västerås kommun att en inskränkning av den föreslagna regeln
skulle ge uttryck för en mera re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1722>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siriktiv hållning än vad utredningen har avsett. Den
skulle enligt kommunen kunna leda lill atl den som självförvällat har råkal i
en nödsilualion inle skulle ha rätl till hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I åtskilliga remissvar framhålls
all 5 S i förslaget lill socialljänsfiag även i andra avseenden har getts en
sådan ulformning att den kommer alt leda lill tolknings- och
tillämpningssvårigheter. Dessa synpunkler redovisas under rubriken Biståndels
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Örebro län
framhåller all det praktiska värdet av den ul-vidgade rälien till bislånd till
slut ändå kommer all beslämmas av den enskilda kommunens resurser. Liknande
synpunkler förs fram av bl, a. riksrevisionsverket, länsstyrelsen I Ålvsborgs
län, statens handikuppråd och Sveriges sociologjörbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser att
rätlen lill bislånd bör utformas så, atl garantier ges för en minimistandard
eller liknande. Dessa synpunkter redovisas tillsammans med andra remissvar med
liknande innehåll i avsnill 8.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I några remissvar framhålls all
råtlen till bislånd har gells en sådan konstruktion atl barnens rätl gentemot
föräldrama sätts ät sidan vid en intressekonflikt. En samlad redovisning av
remissvar som rör barnomsorg lämnas i avsnill 7.3.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR ifrågasäller om valel av
lermen bislånd är hell lyckad. Organisationen framhåller atl lermen är
upplagen för bislånd i u-länderna och alt den ger snäva associationer till
enbart ekonomisk hjälp. Enligt organisationen är termen "rätt all erhålla
socialtjänst" lämpligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Biståndets innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt flertal remissinstanser
framhåller alt biståndets innehåll har getts en allt för oklar eller oprecis
beslämning. Den enskilde kan därför inte få en uppfattning om sina rättigheter.
Kommunerna och be-svärsmyndighelerna anses inle heller ha ett tillräckligt
underlag för att bedöma biståndets omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Göteborg anser atl
helhetssynen och del övergripande ansvarel släller krav på en lagstiftning som
ger kommunen stor handlingsfrihet vid bedömningen av vilka sociala insatser
som bör sättas in. Men samtidigt som en sådan handlingsfrihel är nödvändig för
socialnämnden är det enligt kammarrätten en förutsättning för den enskildes
rättssäkerhet att lagen konkret anger hans rältigheter. Att i lagen precisera
enskildas rältigheter anser kammarrällen angeläget från flera ulgångspunkler.
Kammarrätten anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man måsle t.ex. förutsätta alt del
kan uppkomma meningsskiljakligheler mellan socialarbelare och klienl i fråga
om vilka sociala insalser som bör erbjudas klienten. Sell från den enskildes
synpunkt måste det i sådana fall vara värdefullt att kunna hänvisa till
rättigheter som finns fastlagda i lag. Om så är faltet, öppnar lagen i regel
tillika en möjlighet till förvall-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1723>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1724>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsbesvär för den enskilde. Del belyder alt han kan
klaga sig lill förmåner som socialnämnden vägrat honom. Som förslagel är
utformat är det knappasi möjligt all fastslå var gränsen går för medborgarnas
ovillkorliga rätl till socialljänsl. Den räu som lilläggs medborgarna i 5 S ger
visserligen intryck av alt vara av myckel vidslräckl och generell natur. Av
moliven framgår emellertid all rälien är avsedd all vara betydligl mer
begränsad än vad lagens ordalydelse ger vid handen. Vid besvärspiövningen skall
sålunda hänsyn las till de resurser som finns inom kommunen. En prövning med
sådana hänsynslaganden kan i sämsla fall leda lill all den enskilde inte får den
socialljänsl som alla parter i och för sig anser all han är berälligad lill. En
annan ofrånkomlig konsekvens är all rälien lill socialt bislånd får olika
innehåll från kommun lill kommun. Inom en och samma kommun kan också
innehållet i biståndet komma all skifta på grund av förändringar i resurslägel
eller i fråga om ambitionsnivån. Den reglering av rälien till socialt bislånd
som socialulredningen föreslår är inle lillfredsslällande från fiera
synpunkler. Dess innebörd är i mer än ell hänseende oklar, och den är därigenom
ägnad alt ge upphov till belydande svårigheier på det rättsliga planel. Del
grundläggande felet i den föreslagna regleringen är att den enskilde i lag (5
8) tillförsäkras rätl lill bislånd i en omfallning som i mänga fall måsie komma
all översliga kommunernas resurser. Särskilt gäller della sådana former av
bistånd som tillhandahållande av barndaghem, pensionärs-bostad, färdtjänst och
social hemhjälp. Del är inle tänkbart att de kommunala resursema - i synnerhet
på personalsidan - skall förslå för att lillgodose alla de i och för sig
väldokumenterade behov som kan föreligga. Ulredningen är uppenbariigen medvelen
om della. Å andra sidan betonar den att den enskilde skall ha valfrihet mellan
olika sociala tjänster. Svagheten i den föreslagna lagtekniska konstruktionen
träder i dagen inle minsl när del blir fråga om överprövning av socialnämndens
beslul all vägra bislånd av det slag som den enskilde har begärt. Liksom
utredningen anser kammarrätten att en i författning föreskriven rätl till en
förmån bör vara kombinerad med en i princip obegränsad klagorält över
avslagsbeslut. 1 enlighet härmed föreslår utredningen i 35 5 att socialnämnds
beslut i fråga om bistånd enligl 5 8 skall få överklagas genom
förvaltningsbesvär. Enligt ordalagen borde detta innebära all den
besvärsprövande myndighelen -länsrätten, kammarrätlen och regeringsrätten -
skulle ha befogenhel alt pröva biståndsfrågan i dess helhet, dvs. inte bara
frågan om sökanden är i behov av det sökta bislåndel ulan även t.ex. frågan om
del är rikligt alt kommunen saknar resurser för att tillgodose hans behov eller
frågan om han skall komma i åtnjutande av kommunens begränsade resurser på området
framför någon annan som också har liknande behov. Utredningen har visserligen
uppmärksammat dessa problem och gjort vissa uttalanden om hur de skall lösas,
uttalanden som knappast i allo kan anses stå i överensstämmelse med lagtexten.
Emellertid är uttalandena också sinsemellan motsägelsefulla och ger därför inte
någon tillfredsställande ledning för att lösa svårigheterna. Sålunda heter det
å ena sidan atl besvärsprövningen skall "omfatta jämväl frågan om vilka
åtgärder som bör vidlas för att tiUgodose den enskildes behov" saml att
"denna bedömning sker på grundval av vad i målet blivil upplyst om den
enskildes behov och om de resurser söm finns inom kommunen". Å aiidra
sidan framhåUs att prövningen "i princip inte skall leda till atl frågor
som gäller hur tillgängliga resurser inom t. ex barnomsorgen skall fördelas
mellan kommunmedlemmarna förs in under länsrättens prövning". Men om nu
sökanden bestrider riktigheten av kommunens påstående att det saknas resurser
för att bereda hans barn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1726>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>plats
på barndaghem eller hävdar alt hans barn bör beredas sådan plals framför någol
annat barn. Skall domstolen då i varie läge godta socialnämndens ståndpunkt
och t.ex. konsekvent avvisa bevisning eller annan ulredning som klaganden vill
åberopa lill stöd för sin slåndpunkl? En sådan ulformning av en domstolsmässig
besvärsprövning är enligt kammarrällens åsikt orimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl kammarrällens mening bör problemel lösas på
del sättet atl man begränsar rätlen till socialt bistånd lill atl gälla,
föruiom ekonomiska behov, elementära behov på äldreomsorgens, barnomsorgens
och handikappomsorgens områden. När del gäller sådana behov förutsätter kammarrällen
atl tillhandahållandet av socialt bislånd inle skall hindras av resursknapphel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När del däremol gäller andra former av sociah
bislånd - bl.a. sådana som är slarkl beroende av tillgången på personal - måste
man enligl kammarrällen ge lagstiftningen en annan ulformning. T.ex. kan man
föreskriva en skyldighel för kommunerna all tillhandahålla sociala Ijänsler av
olika slag i den omfattning som kan anses molsvara behovel bland invånarna i
kommunen. En sådan skyldighel ger inle den enskilde kommunmedlemmen en direkl
räu till förmånen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kummurrätten i Sundsvull anser också all den i 5 S
i förslagel till socialtjänstlag valda uttrycksformen kan komma att skapa
svårigheter vid rättstillämpningen och då särskilt vid besvärsprövningen.
Svårigheter kan uppstå för den enskilde som inte genom lagen får någon ledning
i fråga om vilken typ av bistånd han har räll till. Samma svårigheier slälls
en besvärsprövande instans inför när del gäller att avgöra vilken lyp av
bistånd en enskild klagande kan vara berälligad lill. Enligt kammarrättens
mening måste därför del område som omfattas av förvaltningsbesvärsrälten på
någol sätl närmare preciseras. Detta borde kunna ske genom att i 5 8 lämnas en
exemplifierande uppräkning av de lyper av bislånd en enskild är berälligad
till. Härigenom vinns enligl kammarrällen dels all den enskilde får kunskap om
vilken socialtjänst han kan efterfråga och dels all besvärsinslan-serna får
ledning vid prövning av besvär. Visserligen är del i ell skede av snabb
utveckling på socialvårdsområdel ej önskvärl atl i lagen ge en ut-lömmande
reglering av de bislåndsiyper som skall kunna komma i fråga. Kammarrätten anser
dock att intresset av all ddaljreglera så litet som möjligt måsle vägas dels
mol den enskildes berälligade krav på all få vela vad socialljänslen kan
erbjuda honom och dels mol kravet på att beslämmelserna har en sådan
utformning all en överprövning inom besvärsorganisationens ram framstår som
meningsfull och från rättssäkerhetssynpunkt godtagbar. Oklara och oprecisl
ulformade bestämmelser kan dessutom leda till att tillämpningen varierar från
kommun lill kommun och att utrymmet för rent godtycke ökar. Utredningens
mening är atl kommunerna måsle få frihet alt själva utveckla sin socialtjänst
och att en delaljreglering därvid skulle kunna verka hämmande. Enligl
kammarrätlen kan den föreslag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1728>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na lagstiftningen dock får samma hämmande effekt om den
genom sin oklarhel skapar osäkerhei och iveksamhel i rätlslillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrällen framhåller också all
kommunen skall ha elt yttersta ansvar för dem som vistas i kommunen, dvs.
kommunens ansvar anknyts inte lill hemvislbegreppd utan tiil den faktiska
vistelseorten. Även sell ur den synpunklen är del enligt kammarrätlen av värde
all precisera vad som avses med bistånd enligl 5 8 i socialtjänstlagen,
eftersom de som ej är kommunmedlemmar men ändå vislas inom kommunen endast har
en besvärs-väg öppen, nämligen rätlen all anföra förvaltningsbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även riksrevisionsverket och jlera
länsstyrelser betonar att det är väsentligt från rällssäkerhelssynpunkl atl
rälien lill bistånd ges en klar precisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller atl del är
tillfredsställande all man lagfäster en så viktig princip som rälien lill
bislånd. JO vill också anslula sig till tanken all man bör slå fasl generelll
atl den enskilde har rätt alt kräva en skälig levnadsnivå och all
socialnämnden skall lämna erforderligt bislånd för della i former som svarar
mol varje individs särskilda behov. Uppenbarligen bör en så central bestämmelse
utformas på etl sådanl sätt atl den inte leder till alllför stora
tillämpningssvårigheter. Den föreslagna utformningen - rätl lill bistånd för
sin försörjning och sin livsföring i övrigl - är emellertid enligt JO mycket
vag och kan tänkas avse snart sagt vilka behov som helsl. Den ger snarasl
uttryck för en önskan all ange mål också för socialljänstens individinriktade
verksamhet. Däremot ger den inle myckel ledning för den praktiska tillämpningen
och avgränsningen av socialtjänstlagen. JO menar atl man därför kan förulse
belydande svårigheter för kommunema och besvärsmyndigheterna när det gäller
prövning av frågor om rätt till bistånd. Enligt JO:s mening bör man siräva
efler atl bältre precisera vilka lyper av behov som kan grunda räll till
bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO pekar vidare på all förslagel
inle innehåller några bestämmelser varigenom kommunen åläggs ett direkt ansvar
för all erforderiiga hjälpinsalser kommer till stånd i del enskilda fallel. JO
förmodar alt socialulredningen har ansett detta följa bl. a. av den föreslagna
rätten till bistånd och av de grundläggande principerna för socialnämndens
verksamhel. Enligl JO:s mening bör dock kommunens ansvar för atl väsenlliga
individuella hjälpbehov blir tillgodosedda, klargöras genom en uttrycklig
anvisning i lagen, inte minst därför all lagen kommer atl tillämpas och läsas
av många som saknar juridiska insikler. Frånvaron av besiämmelser som anger
socialnämndens ansvar för au erforderliga ålgärder vidlas i enskilda fall blir
enligt JO särskilt påfallande vad gäller barnavården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet betonar atl
biståndets innebörd måsle klargöras ylterligare eller kommunerna ges garanti
alt själva få utforma och närmare konkretisera innehållet i biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl slort anlal remissinsianser
kritiserar den beslämning av bislåndels innehåll som har kommit till uttryck
genom begreppen "skälig levnadsnivå" och "livsföring i
övrigl".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1729>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1730>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet uppfattar begreppet
"skälig levnadsnivå" som synnerligen diffust. Exempel på problem som
kan uppkomma ulan en klar definilion är enligl förbundet om den enskilde har
rält till én levnadsnivå som han tidigare har haft eller om den skäliga
levnadsnivån innebär en miniminivå, som eventuellt blir olikartad beroende pä
var man är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges folkpensionärers
riksjörbund påpekar all den levnadsnivå som anses skälig i en kommun ofla inte
är skälig i en annan. Förbundet framhåller som exempel alt del kommunala
bostadsbidraget i sloriek varierar yitersl kraftigt från kommun lill kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska Diakonsällskapet anser att
begreppet "skälig levnadsnivå" måsle relateras till mera konkrela
begrepp och definieras för att bli meningsfyllt. Sällskapet ifrågasäller om
inle generella regler måsle ställas upp för biståndels innehåll och påpekar att
resulialei i så fall inle blir helt olikt nuvarande detaljerade lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också Stockholms kommim och
Föreningen Sveriges socialchefer anser att levnadsnivåbegreppet måste relaleras
lill mera konkrela begrepp. Enligt dessa båda remissinsianser kan detta enligl
förslagel ske endast genom alt en praxis ulformas med hjälp av
besvärsinslitutet. Man anser atl della kommer all leda till det
otillfredsställande förhållandel all frågan om enskilda skäliga
levnadsvillkor, som är en fråga av socialpolitisk karaklär, kommer att avgöras
av domstolar med utgångspunkl från etl juridiskt betraktelsesätt. Även
Sveriges kommiinalljänstemunnuförbund gör sig till lolk för en sådan
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som från
liknande synpunkter kriliserar begreppel "skälig levnadsnivå" är
länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Hullands, Västmanlands och
Västernorrlunds län. Kulmur, Klippans och Örebro kommuner, SACO/SR och
Sveriges socionomers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
menar all begreppel "livsföring i övrigt" måste ulvecklas
ytteriigare. Detla anses nödvändigl bl.a. därför att del i början kan vara
svårt alt precisera bistånd på den nivå som främjar personlig utveckling och
akliv livsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ett remissvar, av Linköpings
kommun, framhålls dock alt närmare preciseringar av rätten till bistånd kan
vara svåra att göra utan att den generella rätt som åsyftas, i praktiken
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om förhållandel mellan 5 och
6 SS i förslagel till socialtjänstlag behandlas i några remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Sundsvall anför att
de föreslagna besvärsreglema fömlsäller atl det av beslut i enskilda ärenden
klart framgår om beslutet är fattal med slöd av 5 8 eller 6 8. Enligt
kammarrätten måsle man därför i lagstiftningen klarare ange vilka former av
bistånd som är atl hänföra till de olika paragrafema. Länsstyrelsen i Jämtlands
län år av samma uppfattning och sätler dessutom i fråga om det överhuvudtaget
är nödvändigt med den föreslagna uppdelningen av bislåndsreglema. Enligl
länsslyrelsen kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1732>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förekomsten av 6 8 ha en återhållande effekt på kommunemas
benägenhet atl lämna bistånd enligt 5 8. Dessutom anser länsslyrelsen all det
finns en risk för elt "normtänkande" i likhet med del som 12 § socialhjälpslagen
i dag ger upphov till. Del kan således befaras att 5 8 ulnylljas för bistånd
upp till "normen" medan 6 S utnyttjas i övriga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund tar fasla på att bislånd enligt 5 8 skall ge en
skälig levnadsnivå och frågar från denna uigångspunkl vilken levnadsnivå
bistånd enligt 6 S skall ge och vilka funktioner ell sådanl bislånd skall
fylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien I Göteborg kan inte
dela ulredningens uppfaUning atl borgen inte kan komma i fråga när den enskilde
har räll lill bislånd enligl 5 8 ulan bara när bislånd ges med slöd av 6 §.
Såvitt kammarrällen har kunnal förstå ankommer det på den enskilde och
socialnämnden atl - när väl formell rätl lill bislånd föreligger - i samråd
enas om vilka insalser som skall erbjudas den enskilde. Några lagregler som
begränsar valet av insalser finns inle och bör inle heller finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser anser att
rätten till bistånd bör omfalla även andra in sal se rån de som utredningen har
berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen uppfattar
del som en brisl att utredningen i samband med behandlingen av rätten till
bistånd inle har berört socialtjänstens ansvar för kriminalvårdens klienler.
Slyrelsen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All praktisk erfarenhet och några
statistiska klienlundersökningar visar atl de flesla kriminalvårdsklienler,
både i anstalter och frivård, under någol skede av rehabiliteringsprocessen
blir i behov av socialvårdens insalser. Vissa klienlundersökningar som under
åren 1974-1975 utfördes av Frivårdens storsladsutredning ger anledning förmoda
all mellan två tredjedelar och Ire fjärdedelar av frivårdens klienter är
akluella i socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen 1 Göieborgs och Bohus
län påpekar all inget ullrycklig! harangens i socialtjänstlagen om den slora
grupp med särskilda hjälp- och vårdbehov som ulgör personer som missbrukar
alkohol eller andra beroendeframkallande medel. Enligl länsslyrelsens
uppfattning bör i socialljänsllagen uttryckligen fastslås en skyldighel all
erbjuda den vårdbehövande missbrukaren lämplig hjälp och vård. Länsstyrelsen
framhåller följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många, särskill större kommuner
kommer säkerl all ha resurser alt erbjuda hjälp och vård i olika avseenden och
former, men hur ställer det sig i de mindre kommunerna? Kommer en social
myndighet alltid atl anse atl del ankommer på myndigheten att erbjuda en
alkoholmissbrukare vård utan all ha formligt slöd för della i lagen? 1 varje
fall kan man befara alt kommunerna ulan sådant åläggande i lag inte kommer atl
anse sig ha skyldighet härtill. Detta gäller framför allt sådana kommuner där
redan nu vården av missbrukare i vissa fall är eftersatt. För all nå denna
grupp erfordras en intensiv uppsökande verksamhel och en skyldighet härvidlag
bör inskrivas i socialtjänstlagen. I detla sammanhang bör framhållas alt
missbrukaren f n. ofta har kontakt med de sociala myndigheterna genom att han</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1734>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tvingas söka socialhjälp till sill uppehälle. Då
socialhjälpen har föreslagils i belydande ulsträckning bli ersatt med
socialförsäkringstillägg, som administreras av försäkringskassan, kan del
befaras atl de sociala myndighelerna ofla kommer i kontakt med missbrukarna
försl på ell belydligl senare sladium än nu. De sociala skadeverkningarna kan
då ha hunnil bli än allvariigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsens landsfärbund
anser all rätlen lill bistånd också bör ges den utformningen alt det inräUas
ett alkoholpolitiskt råd i varje kommun. Pä riksplanel finns nu en nämnd för
alkoholfrågor knulen till socialstyrelsen. Enligt förbundets mening behövs eU
sådant organ i varje kommun. Ell alkoholpoliliski råd skall enligl förbundel
ha som uppgift all la inilialiv för all förbällra nykterhelslillslåndel i
kommunen. Rådel bör vara obligaloriskl och ha förslagsrätl lill kommunens
beslulande organ. Rådet bör få en sammansältning liknande den som socialslyrelsens
nämnd för alkoholfrågor har fått. kompletterat med företrädare för de i
kommunfullmäktige representerade politiska partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Hallunds lån lar
upp frågan om bistånd ål utlandssvenskar som återvänder till Sverige och
framhåller följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En speciell hjälp åt behövande
svenska medborgare, vilka som regel inte är mantalsskrivna i den kommun, där
hjälpbehovet uppkommer, utgår enligl kungörelsen angående bislånd ål
utlandssvenskar som återvänder lill Sverige m.m. Detta bistånd har tre former,
motlagningshjälp, starthjälp och rörelselån. Den förstnämnda administreras av
länsstyrelserna och de övriga av arbetsmarknadsverkets organ. Socialulredningen
har inte berört hjälpen åt utlandssvenskarna. Länsstyrelsen vill därför
framhålla, alt i vart fall starthjälpen bör kunna upphöra och sådan ekonomisk
hjälp, som avses, ingå i den kommunala socialtjänsten. Frågan om upphörande av
såväl starthjälpen som övriga biståndsformer enligt kungörelsen synes lämpligen
böra prövas i samband med socialulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelsen i Kopporbergs
län anser att del är en brist i utredningens förslag alt frågan om bistånd åt
utlandssvenskar som återvänder till Sverige inte har berörts. Enligl
länsstyrelsens mening har man på senare lid kunnal röna ett visst nymornat
intresse för denna biståndsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Socialbidrag (socialhjälp)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen lade redan i
principbelänkandel fram förslag om all den nuvarande socialhjälpen skulle
ersällas av ell socialbidrag med slarkare inriklning på förebyggande och
rehabiliterande uppgifter. Utredningen återkommer i slutbelänkandel med i slorl
sell samma men i vissa avseenden mer ulförligl förslag om socialbidrag. 1
slulbelänkandel har ulredningen också lagl fram förslag om ell
socialförsäkringstillägg (soft), som är av-</span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1979180. I saml. Nr.
l.DelB</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1736>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sell alt minska behovel av socialbidrag lill
försörjningen. Remissinslanserna har främsl kommenterat förslaget om sof; och
gör vanligen inga erinringar mol den föreslagna ulformningen av
socialbidragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialpidiiiska samordningiiiredningen är positiv lill
socialulredningens mening all behovel av socialhjälp bör nedbringas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prövningen och kontrollen av om
räll lill socialhjälp föreligger kan upplevas som förödmjukande av den
sökande. Hjälpberätligade kan dra sig för au söka hjälp och syslemel kräver
stora arbelsinsalser. Vi delar ulredningens uppfaUning och ser möjlighelen all
minska behovel av socialhjälp som den viktigasle principiella grunden för att
införa soft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser såsom
länsslyrelsen i Blekinge län. ansluler sig lill ulredningens uppfaUning all en
behovsprövad ekonomisk hjälp kommer all behövas även i fortsättningen och atl
denna bör omfalta såväl försörjningsslöd som insalser i förebyggande och rehabiliterande
syfte i enlighel med ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus lån
kommenlerar ulredningens förslag alt den nuvarande uppdelningen i
"obligalorisk" och "frivillig" hjälp skall slopas.
Länsslyrelsen anför all "nuvarande uppdelning i obligalorisk och frivillig
hjälp ofla är eu hinder för ell konslruklivi socialvårdsarbele och välkomnar
således att denna försvinner".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser lar upp
frågor om den levnadsslandard som socialbidraget bör tillgodose och vilka
normer som bör gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Norrbottens län anför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag lill
socialbidrag för att lillgodose behov av ekonomisk försörjning innebär en
påtaglig anpassning till nyare tankegångar om jämlikhel och solidariiel
medborgarna emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialbidragels syfte skall vara au
tillförsäkra den enskilde möjlighet till skälig levnadsslandard. ullrycker
ulredningen del. Detta innebär en ulvidgning av nuvarande socialhjälps
omfallning som är positiv. De personliga uivecklingsmöjligheler den enskilde
har, kan bättre tillvaratas oberoende av i vilken social situation han
befinner sig. De aktiva levnadsförhållandena förändras lill del bällre. Den
enskildes ekonomiska silualion upphör all vara enda grunden för ell värdigt
samhällsliv. Alla medborgare skall beredas lika möjlighel lill ell fullvärdigt
liv. Behovsprövningen förutsätts av utredningen bli enkel. Del nuvarande
socialhjälpssyslemet uppfällas av den enskilde som byråkraliskl och
tillkrånglat. Det är därför värdefullt om tillämpningen kan förenklas.
Svårigheter uppstår dock alltid vad gäller ulredningssidan, varför den enskilde
ändock kan komma all uppfatta ut-fåendel av socialbidrag som byråkraliskl. All
undvika en sådan uiveckling kan ske genom en omfaUande informalion lill
medborgarna. Länsslyrelsen delar slulligen ulredningens uppfaUning atl
ersällningsskyldighel för socialbidragel inte skall föreligga.
Ersäitningsskyldighel innebär enbarl en risk för försämring av en lidigare
besvärande social situation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1738>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser vill all de
nuvarande normerna för den ekonomiska hjälpen skall utjämnas mellan
kommunerna. De slöder socialulredningens rekommendation atl anpassa normerna
för socialbidragel lill de föreslagna basbeloppsanknutna normerna för soft.
Sådana eller liknande synpunkler redovisar länsstyrelsen i Skuraborgs län.
Kommunförbundel. Föreningen Sveriges socialchefer, Sveriges socionomförbiind,
LO, TCO. fiera kommioier som Mulmö, Örebro, Klippan och Högsby.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Ålvsborgs län anser
all de föreslagna normerna för soft är för höga och släller sig därför kritisk
lill all samma normer skall gälla för socialbidragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En beräkning enligl dessa
föreslagna normer ger vid handen all exempelvis en familj med tre minderåriga
barn kan, alli efler familjens koslnad för boslad, i vari fall efler de vänlade
kraftiga ökningarna av den kommunala uldebileringen, ha räll lill socialbidrag
upp lill en nivå. som ungefär motsvarar den slatliga löneskalans 20:e lönegrad
(ca lOOOOO kr/år). Endast några få procent av de slalligl anslällda har ijänsl
i denna eller högre lönegrad. Länsslyrelsen vill med della peka på
nödvändighelen av all normer-för ekonomisk hjälp besläms på sådanl sätl, att
del för flertalet alltjämt skall vara mesl allraklivl all försörja sig genom
arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges socionomers
rik.sförbund vill att soft-nivån skall bli högre än enligt socialulredningens
förslag. De föreslår all nivån blir densamma som för folkpension (inkl.
pensionslillskoll). Folkpensioner och sofl-belopp för make bör vara lika slora
som för ensamslående, vilkel inle anses vara "någon radikal förändring
ulan denna ordning bör gälla redan i dag", Enligl de båda förbunden bör
sociulbidrugets miniminormer överensstämma med normerna för soft och
tillsammans med denna "bli en av staten fastställd enhetlig miniminivå för
landets kommuner".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag vad
gäller personkretsen kommenleras från skilda ulgångspunkler. Ulredningen
föreslår bl. a. all den som är arbetslös skall kunna ha rätl lill socialbidrag.
Ingen vänder sig mol förslagel. Några vill gå längre. De anser atl rätlen till
socialbidrag inte bör vara förbunden med krav på att ta lämpligt arbete.
Sociulstyrelsen anför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varken i socialtjänstlagen eller i
motiveringarna framgår del klarl om 5 8 i lagen innebär skyldighel för enskild
att ta anvisat arbele. 1 specialmotiveringen uiialas: "Den som är
arbelsför och kan beredas lämpligl arbele är således endasi lillfälligt och
lills han själv kan klara sin försörjning berälligad till ekonomiskl bislånd
enligl denna paragraf". Enligt traditionella ar-bdsmönsler för
socialvården i vissa kommuner kan della tolkas som all rälien lill bidrag i
princip skall förenas med skyldighel all söka och la lämpligl, anvisal arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen anser, och har
också i lidigare yttrande framhållit, atl möjlighelen all erhålla ekonomisk
hjälp skall vara en rältighel för den enskilde som inte bör förenas med
ivingande krav. Styrelsen anser alltså inle atl krav om atl la lämpligt arbete
skall införas i lagen. Della skall emellerUd klart framgå såväl av laglext som
specialmolivering och anvisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1740>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges socionomers
riksförbund framhåller, med hänvisning lill sill yllrande över
principbelänkandel, all räll till socialbidrag inle bör förbindas med skyldighel
all la erbjudet lämpligl arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen anser vidare all
socialljänslen, där det behövs bör lämna ekonomiskl stöd lill yngre för all de
skall kunna fullfölja sludier i gymnasieskola. Däremot bör inle brisl på medel
till försörjningen i samband med eftergymnasiala studier grunda generell räu
till socialbidrag. Utredningen finner del angelägel au ulbyggnaden av del
sludiesociala stödel forlsäller och ulformas så all behov av socialbidrag inle
skall behöva uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studieslödsutredningen anför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslen bör visserligen
tillse och medverka lill att de studerande erhåller del sludiesociala slöd de
är berättigade lill, men eftersom della Slöd. enligl socialulredningens mening,
försämrats under de senasle lio åren, kan del dock och har varil nödvändigl all
socialbidrag ges återkommande lill elever pa dessa utbildningsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studieslödsutredningen gjorde en
beräkning av vad del skulle kosla alt låla del selektiva stödet i studiehjälpen
ulgå med samma belopp som i socialhjälpssammanhang i Stockholms kommun
beräknas för en hemmaboen-de gymnasiestuderande i åldern 16-19 år.
Socialhjälpsnormerna i Slockholms kommun överensslämmer med de regler för
exisiensminimum som riksdagen fastställde år 1975 och som nu också
socialulredningens förslag lill sociallörsäkringslillägg bygger på.
Sludiestödsuiredningen fann alt en sådan höjning av studiehjälpen skulle kosla
ungefär en halv miljard kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen betonar i sill
belänkande all sociallörsäkringslillägg och socialbidrag inte får ses som någon
"permanenl lösning" av den försäkrades försörjningssvårigheier. De
ekonomiska tillskotlen från socialförsäkringen skall som regel endast svara
för försörjningsbehov som inle tillgodoses på annal säll. Behovel av långvarigl
försörjningslillskott mäste, framhåller socialulredningen, tillgodoses på annal
säu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiestödsutredningen vill med
krafl inslämma i delta resonemang. Det fortsalla reformarbelel i samhällel
måsle successivi minska behovel av mera långvariga ulbelalningar av socialförsäkringstillägg
och socialbidrag. En framlida arbelslöshdsförsäkrinp och en reformering av del
sludiesociala stödel kan nämnas som exempel. Försiärki socialpoliliskl slöd
lill barnfamiljer och - kanske framför allt - fortsatt inriklning på alt höja
de lägsta lönerna är andra exempel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
konimiinalijänsieniannaförbiind redovisar liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SKI F önskar vad gäller rikllinjer
för socialbidrag lill studerande anföra alt dessa i princip inle bör fä sill
sociala slöd genom socialbidrag. 1 ställd bör en sådan fortsatt reformering av
det sludiesociala slödel komma lill stånd all della lill fullo kan läcka de
studerandes omkostnader. Av slor belydelse är all vuxensludiestödet
ytterligare byggs ul så all även familjeförsörjare med slörre försörjningsbörda
får rimliga möjligheler till sludier. Förbundel anser dock ur socialpolitisk
och arbetsmarknadspolitisk syn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1742>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinkel det angeläget all socialbidrag kan ulgå för sludier
under en övergångsperiod i avvaklan på förbättringar i del sludiesociala
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverslyrelsen inslämmer i
socialulredningens uppfaUning all del inle är en uppgifl för socialljänslen
all svara för den enskildes koslnad i samband med studier. Slyrelsen
underslryker samlidigl "all sociahjänslen bl.a. bör kunna hjälpa yngre
elever i gymnasieskola i akula ekonomiska svårigheier för all siudierna skall
kunna fullföljas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malm</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> kommun redovisar liknande
synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag au den
som deltar i arbetskonflikt skall kunna ha rätt till socialbidrag med
äterbetalningsskyldighel har kommenterats relativt utförligt av Svenska
arbetsgivareföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget innebär atl även den som
själv dellar i konflikl kan få socialbidrag. Vi kan inle finna alt utredningen
anförl några bärande skäl för alt pfl della säll ulvidga möjligheterna för den
som dellar i arbelskonflikt au erhålla socialbidrag. Vi anser del
ulomordenlligl väsenlligl atl principen om samhällets neulralild vid
arbetskonflikt upprällhålls. I annal fall försvåras möjlighelerna all iräffa kollektivavtal
och därmed uppnå arbetsfred. För au parterna inför eller i en konflikisiiuation
skalt ha ell tryck på sig all "göra upp" fordras balans i
slyrkeförhållandd. Redan nu föreligger lill följd av anställningsskyddslagens
permilteringslönebestämmelser (21 S) och vissa inslag i 1969 års lag om
begränsning av samhällsstöd vid arbelskonflikt obalans lill arbdsgivarsidans
nackdel. Än slörre skulle obalansen bli om arbelslagarsidans medlemmar skulle
kunna påräkna ekonomiskl Slöd ulöver vad konfliklfonder och liknande kan
tillhandahålla. Särskill siölande skulle del vara om den som dellar i en
olovlig konflikl och alliså bryler mol samhällels rällsregler skulle kunna få
ekonomiskt slöd från samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma linje går också länsstyrelsen i Ålvsborgs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 frågan om rätl lill ekonomiskl
bislånd av allmänna medel vid arbetskonflikl gäller för närvarande dels lagen
(1969:93) om begränsning av sam-hällsslöd vid arbelskonflikt dels ock den
regeln, atl obligalorisk socialhjälp ej kan ges den som saknar medel till sitt
livsuppehälle därtör att han deltar i konflikl. Socialulredningens förslag all
socialbidrag skall ulgå vid sådana konflikler och således även vid så kallad
vild sirejk innebär alltså ell avsteg från den av samhällel lidigare iakliagna
neuiralilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spelet mellan arbelsmarknadens
parter ulgör i myckel en kraftmälning mellan dessa. Samhällel har, som nämnts,
markerat sin opartiskhet i della spel och överiåtil ål de direkl berörda all
själva beslämma om löner och övriga arbetsvillkor. Den utveckling som sketl i
Sverige i della avseende lalar ej för alt del kan föreligga någol egenlligl
behov av samhällelig inblandning i nu berört avseende. Parlerna disponerar för
övrigl egna medel bland annal för konflikländamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den prakliska bisiåndssilualionen
är slulligen all märka, atl hemarbelande maka och minderåriga barn enligt nu
gällande räll är berälligade lill socialhjälp även om familjeförsörjaren
befinner sig i arbdskonflikl. En fakulialiv ej förpliktande möjlighel all
hjälpa öppnas ocksä i 6 8 i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag i den del del innebär all
samhällel skall bislå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1744>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den som dellar i arbetskonflikl grundar sig enligl uppgift
i belänkandel pä vissa förfrågningar per lelefon. Underlaget för
ställningslagandet bedömer länsslyrelsen därför som alllför bräckligt. Frågan
bör prövas ånyo inför ett slutligt slällningstagande. Därvid bör ålminslone
reservanten Anderssons synpunkl beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser underslryker
socialvärdens allmänna skyldighel all tillse all ingen lider malerieU nöd och
lillslyrker därför utredningens förslag. Hil hör Föreningen Sveriges
socialchefer saml Slockholms och Malmö kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen tar också upp frågan om
socialhjälp vid arbetskonflikl. Här föreslås atl socialbidrag skall kunna
lämnas efter samma normer som gäller för andra hjälpsökande, men motlagaren
skall vara skyldig all ålerbelala sådan hjälp. LO delar denna uppfaUning, men
vill framhålla all den generösa inslällning som enligl praxis visals när del
gäller återbetalning bör till-lämpas även fortsällningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Mulmöhus län konslalerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande
ålerbelalningsskyldighelen för ekonomiskl slöd vid arbdskonflikl har
synbarligen en kompromiss gjorls med lanke pä myndighelernas slrävan till neutralitet
vid arbetskonflikt och godlages däri'ör, särskill som texten klargör att
aierbelalning ej kan bli akluell däresi medel till försörjning skulle saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag är atl
rätten till socialbidrag endast i undantagsfall skall vara förbunden med
återbetalningsskyldighet har föranlett enstaka kommenlarer. Socialstyrelsen
säger om förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller ålerkrav har
styrelsen i yttrandet över principbelänkandel diskuterat behovet av
bestämmelser för ålerkrav mol enskilda och härvid ullalal alt kostnaderna för
all göra ålerkrav sannolikl är slörre än de belopp som kan indrivas, varför
besiämmelser om ålerkrav helst inle bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klippans kommun varnar däremol för
all om förslagel genomförs "kan della medföra slörre reslrikliviiel och
minska möjlighelerna lill individuellt anpassade ålgärder. Kommunen anser
därför all en möjlighel alt ge socialbidrag med ålerbelalningsskyldighel bör
införas i förslagel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag all
socialbidragel inle skall beskallas eller göras ATP-grundande lillsiyrks eller
lämnas ulan erinran. Uppsala kommun ifrågasäller emellertid om det är lämpligl
alt olika regler härvid skulle gälla för sofi och socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen är i princip
positiv lill all försäkringskassan även svarar för uibdalningen av
socialbidrag. Utredningen menar dock alt delta får ses som en lösning på längre
sikl och efler del alt erfarenheler vunnits av soft-reformen. Även
remissinslanserna behandlar vanligen frågan i samband med den föreslagna
socialförsäkringsreformen (sofl). Flera uttalar sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1746>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>posilivi om förslagel som sådanl medan uppfallningen om
rätl lidpunki för genomförandd kan variera. Riks.försäkringsverkei,
länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län saml i Skuruborgs län, Borås, Uppsala
och Umeå kommuner m. fl. förordar en sådan utbelalningsordning. Andra kommuner
däremot, som Storfors, anser det uteslutei att försäkringskassan skall utbetala
socialbidragel, vilkel skulle leda lill all två myndigheler hell i onödan får
befallning med och insyn i ärendei. Slatskonlorel anser all frågan bör beaklas
i fortsatt ulredningsarbete om sofl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan i principbelänkandel föreslog
socialulredningen all den kommunala behovsprövade ekonomiska hjälpen skulle
kallas socialbidrag och ulredningen vidhåller förslagel i silt slulbelänkande.
Förslagel har inle väckt erinringar i remissbehandlingen. Någon ensiaka
remissinslans som Hässleholms kommun, lillslyrker direkt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Äldreomsorg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag lill äldreomsorg
får elt myckel goli mottagande av remissinstanserna. Dessa delar utredningens
förslag till principer och riktlinjer för äldreomsorgen. Genomgående betonas
viklen av all insatsema förde äldre vägleds av självbeslämmanderält och
normalisering. Några remissinsianser anser atl avsniitet tillhör betänkandets
mest förtjänstfulla, och den övervägande delen av remissinstansema tillstyrker
oreserverat utredningens förslag. Alla är ense om au de äldre, så långl del
över huvud tagel är möjligt, skall beredas möjlighet all bo kvar i den egna
bostaden och all del ankommer på kommunen, när detla inle längre är möjligi,
all tillhandahålla en boslad med lillgång lill de speciella fiänsler som svarar
mol den enskildes behov. - Remissinslanserna har dock ålskilliga synpunkler på
hur de äldres boende skall närmare ulformas och utbyggas. - Vikten av alt de
äldre får möjlighel atl stanna kvar i siu arbele så länge de kan och vill,
liksom viklen av all övergången till pensionärslill-varon förbereds på ett
lämpligt sätt framhålls av många remissinstanser. Remissinstanserna
understryker även betydelsen av alt pensionärerna ges möjlighel lill ell aktivt
samhällsliv för all molverka isolering och passivitet. Ulredningens förslag
till villkor för finansiering av bosläder med gemensam service och förslaget
om alt statsbidrag lill hemhjälp bör utgå oavsett om ijänsierna ges vid boende
med gemensam service eller i annal egel hem tillstyrks av remissinstanserna.
Enigheten om alt upphäva nuvarande inskränkningar i vissa pensionärers rätl all
själva uppbära sin pension är i det närmaste total.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1748>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Förberedelser inför pensionering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens betoning pä
vikten av all man förbereder pensioneringen mottas väl av remissinstansema.
Stt>ckhi>lms kommun och Föreningen Sveriges socialchefer underslryker
vikten av all övergången från yrkeslivel till pensionärstillvaron upplevs så
posilivt som möjligt. Möjlighelen till konlakl med arbelslivel även efler
pensioneringen skulle vara myckel värdefull för slora grupper av pensionärerna.
DeUa synes dock, menar man, kräva någon form av lojalilelsförklaring från
arbelsmarknadens parter. För fackföreningsrörelsen, framhåller LO, är del en
särskill viktig uppgifl atl se lill all pensionärerna kan hålla konlakl med
lidigare arbelskamralcr och de fackliga strävandena. Organisationen är för sin
del beredd all förorda att sådana insalser görs inom de fackliga lokalavdelningarna
och klubbarna. Svenska röda ktvset finner alt myndighelerna i dessa frågor
saknar aklivi engagemang och konslalerar all Sverige i jämförelse med andra
europeiska länder är efler i ulvecklingen. En mer Ivingande skrivning i fråga
om myndighelernas ansvar för resurstilldelning till denna verksamhel hade varil
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Enskilt boende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag, alt det
normala bör vara atl människor behåller sin boslad även när de kommer upp i
åren, tillstyrks genomgående av remissinstanserna. Bostadsslyrelsen ansluter
sig till de mål och värderingar ulredningen har för boendeomsorgen om de äldre,
dvs. i försia hand att äldre skall leva och bo som andra och med andra så långt
delta över huvud laget kan förverkligas. Denna syn på de äldres boende ställer
krav på etl slörre hänsynslagande lill de äldre vid sladsombyggnad och
nyexploatering än vad som i dag är vanligl. Utredningen visar dock inte hur
långt man kan gå när del gäller alt möjliggöra för de äldre alt bo kvar i
invanda områden eller välja ny bostad i del vanliga beståndet. Målet atl göra
del möjligt för de äldre att bo kvar kan framförallt i del äldre
fasiighelsbeslåndd komma atl kollidera med målel om en allsidigt sammansatt
befolkning. Vid ombyggnad av bosläder i del äldre fastighetsbeståndet bör
därför de äldres och handikappades särskilda behov alltid beaktas. Enligl
styrelsen är delta av största betydelse för dessa gruppers möjligheter alt bo
kvar i sina bosläder eller i varje fall i sina bostadsområden. Pensionärernus
riksorgunisulion framhåller aU målet måste vara ökade möjligheter till dl
självständigt boende i en miljö, där man känner sig hemma och har alla sina
sociala kontakter. För atl förverkliga detla krävs en förbättrad service och
en lättillgänglig, områdesbunden medicinsk service och vård av god kvalitel,
anför organisationen. Några remissinstanser framhåller, att i glesbygden finns
det fortfarande behov av bostäder för äldre människor som ogärna flyttar från
sin hemort. Etl varieral utbud av bostäder för äldre, som utredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1750>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslår, innebär också enligl dessa remissinstanser atl
del i lälorler kan finnas behov av avskilt belägna bosläder enbarl för äldre,
eftersom många äldre Irivs bäst i en lugnare miljö och tillsammans med
människor i samma åldersgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Bostadstillägg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frägan orn de kommunala
bostadstilläggen tas upp av ett flertal remissinstanser. Länsstyrelsen i
Västernorrlands lån anser det angelägel med en översyn av bestämmelserna om de
kommunala bostadstilläggen. Pensionärernas riksorganisalion, som ansluler sig
lill boendeulredningens förslag, atl ensamstående pensionär skall ha en
lägenhel om minsl två rum och kök och gifla och sammanboende pensionärer tre
rum och kök. anser atl de kommunala bostadstilläggen måsle läcka kostnaderna
för denna boendeslandard. Sveriges folkpensionårers riksförbund, LO och ell
flertal andra remissinstanser anför liknande synpunkler på de kommunala
bo-sladslilläggen. Några remissinstanser, bl.a. TCO, Sveriges socionomförbund
saml flera kommuner, anser alt bosladslilläggen för pensionärer bör vara en
slallig eller en slalskommunal angelägenhet Härigenom skulle bostadstilläggen
och de äldres bostadsstandard bli lika i hela landet, anför man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Allmänt om utbyggnad av servicehus</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den av utredningen föreslagna
ulbyggnaden av s. k. servicehus las i allmänhet väl emot av remissinstansema.
Genomgående tillstyrks en kraftig ulbyggnad av pensionärsbostäder med lillgång
lill särskild service. Flera remissinsianser har dock synpunkler pä hur
utbyggnaden bör ske. Byggnadsstyrelsen anför all enligl socialulredningen
måsle byggnaden vara lillräckligl slor för att man skall kunna erbjuda ett
varieral utbud av sociala tjänster och aktiviteter samlidigl som den av
irivselskäl inle bör bli för slor. Del förekommer all del byggs servicehus med
mer än 150 och ibland ända upp lill 300 lägenheler. Bosladsslyrelsen anser all
konventionellt ulformade anläggningar med uppål 300 lägenheter i varje fall är
för stora. Servicehusen bör så långt möjligt inte ulformas så att de får
karaktär av vårdinstitution, avsedda fören enda kategori av känniskor.
Bostadsslyrelsen anser liksom socialutredningen att man bör undvika atl
särskilja de äldre. Det innebär atl stora servicehus enbart för äldre inte bör
byggas. För atl servicehusen verkligen skall efterfrågas av andra grupper än
äldre måsle utbudet av verksamheler vända sig lill fler kalegorier och organisationen
ulformas så alt den kan möta både äldre och yngre hushålls önskemål om
gemensamt boende och kollekliv service. Enligt slyrelsen släller
socialutredningen irite upp några krav på kvalitet för lägenheter och utemiljö.
Styrelsen framhåUer viklen av att de äldre ges en god utrymmessian-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1752>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dard som medger olika aktiviteter och umgänge inom
lägenhelen. Många av de servicehus som byggs i dag innehåller lägenheler med
läg standard i fräga om både uirymme och ulrustning. Ulemiljön är i dag
dessulom ofla olämpligi ulformad med hänsyn lill de äldres slörre känslighet
för I.ex. buller och blåsl. anför slyrelsen. Länsslyrelsen i Norrbotlens län
finner del önskvärl alt socialstyrelsen sammanställer eifarenheter från servicehus
som tagits i bruk. Härigenom kan kommunerna då man planerar nya servicehus
undvika uppenbara olägenheler som t.ex. små och trånga bosläder. Allt för små
lägenheler kan leda till atl de ej efterfrågas. De blir genomgångsbostäder med
risk att så småningom förslummas. Stockholms kommun anför all i Stockholm
planerar man alt bygga yllerligare etl anlal bosladsholell under den kommande
femårsperioden. Dessa bostadshotell är kategorihus i socialulredningens mening
och ulgör alltså etl avsteg från normaliseringsprincipen. Anledningen lill atl
man bygger bostadshotell är pensionärernas egna önskemål, men bostadshotellen
är också ett ullryck för målsällningen alt förena kravel på irygghel med kravet
på personlig frihet och oberoende. Del är kommunens uppfaUning atl
pensionärerna föredrar atl bo i nuvarande form av bosladsholell. dvs.
kaiegorihus framför servicehus av den lyp socialulredningen skisserar. Del är
vidare kommunens erfarenhet att bostadshotellen är en god satsning från såväl
vård- som service- och personalsynpunkt. Den service som tillhandahålls inom
bo-sladshoiellen avses till viss del också betjäna de äldre personer, som är bosalla
i hotellens omgivningar. Tanken är härvid all kringboende pensionärer - i
överensslämmelse med normaliseringsprincipen - genom att utnyttja
bostadshotellets service skall kunna bo kvar i sin gamla bostad längre tid än
som eljest varit möjligt. En boendeform, som länge varit föremål för
diskussioner, men som aldrig fåll någon slörre utbredning, är kollektivhuset.
De erfarenheler som man i dag har av kollektivhus visar alt de ursprungliga
idéerna i många fall fått överges. Dock finns erfarenheler som visar att denna
boendeform har slora fördelar för många människor; ett kollektivhus ger bl.a.
tillfällen till oplanerade konlakler och aktiviteter utanför den egna
lägenhetens ram, varvid bl.a. kontakten mellan generationerna ökar. Det är
möjligt all i kollektivhus bygga in service för såväl åldringar som för
bamfamiljer. Erfarenheten visar dock all de flesta pensionärer föredrar att
umgås med andra pensionärer. Bl. a. därför är del självklart atl kollektivhusen
inte bör ta sikte på atl åstadkomma en boendeform som passar alla, utan måsle
vända sig lill de grupper som efterfrågar den. Kommunen anser atl det finns
många fördelar med kollektivboende och förespråkar en allvariig prövning av
denna boendeform. I förslagel att pröva kollektivboende för de äldre instämmer
andra remissinstanser, bl. a. Föreningen Sveriges socialchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göieborgs kommun år för sin del
tveksam lill utredningens kraftiga ställningstagande för servicehus som
kategorihus för äldre. Det kan nämligen sättas i fråga om någon mera belydande
efterfrågan finns på denna typ av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1754>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>boende från andra grupper än pensionärer. Del kan ju inte
heller vara fråga om annat än att. då efterfrågan på lägenheler i servicehus
överstiger tillgången, dessa i försia hand måste erbjudas pensionärer med
klart uttalade servicebehov. Skövde komniun anser atl den önskvärda blandningen
av äldre och yngre boende ej bör åstadkommas inom servicehuset utan i dess
grannskap. De flesta äldre vill visserligen kunna följa vad som händer och sker
omkring dem, men de vill samfidigt ha möjligheler alt dra sig undan och ej
riskera störningar från grannar. Inom servicehuset bör man kunna blanda såväl
äldre som yngre pensionärer med slörre eller mindre servicebehov. Servicehusen
bör placeras mycket cenlrall. Linköpings kommun uppger all man har myckel goda
erfarenheter av servicehus och del har bl. a. visal sig atl personer med storl
behov av omvårdnad med fördel kan bo i servicehus. Servicelägenheterna har
dessutom ofta en högre boende-standard än ålderdomshemmen och i
servicelägenheterna kan de äldre lällare klara av dagliga sysslor som slädning
och mallagning. Enligl kommunen undviks på så säll "övervärd" och
beräkningar som kommunen gjorl tyder också på atl de resurser, som frigörs
genom all "övervård" undviks, från ekonomisk synpunkl väl läcker
merkoslnaderna för den högre slandarden i servicehus. Pensionärernas
riksorganisation framhåller atl del är viktigt alt den slora ulbyggnaden av
servicehus inle leder till all de äldre koncentreras lill elt område och bildar
ell samhälle utanför det övriga samhället. Organisationen förordar alt man
försöker integrera de äldre med övriga åldersgrupper i själva boendet och inle
enbarl via dagcenlraler, Della medför all byggnationen av servicehus måste
spridas över alla bosladsområden, så all man så långl del är möjligt undviker
all flylla äldre från sin gamla miljö, anför organisafionen. Malmö kommun anser
all den service och det aktivitetsulbud, som enligl utredningens förslag skall
finnas och omfatta även andra än pensionärer, inte nu bör uppställas som
villkor för all få uppföra servicehus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Finansiering av servicehus</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår i sill
belänkande all lånenivån höjs så atl hela kostnaden för servicehus kan
finansieras med slalliga lån och atl finansieringsvillkoren skall vara desamma
för byggande av olika bostäder med gemensam service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansema delar ulredningens
förslag till finansieringsformer och vissa instanser understryker kraftigl atl
ökade lånemöjligheler underlällar för kommunerna all bygga upp en äldreomsorg
som svarar mol det ökande behovel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser, bl.a.
länsstyrelsen i Gävleborgs län och Klippans kornmun, vill gå etl steg längre
och anser alt de förbättrade finansieringsmöjligheterna bör gälla även
ombyggnader och förbättringar på befintliga ålderdomshem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1756>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Beteckningen servicehus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag om all införa
ell gemensaml begrepp, servicehus, för alla former av boende med gemensam
service får, liksom utredningens syn på ålerdomshemmens framlida slällning, ell
blandat mollagande hos remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Norrbollens lån
anser all socialulredningens förslag all ålderdomshemmen skall ingå under
beteckningen servicehus är välbelänkl och kan förhoppningsvis leda fram till
att del motstånd som fortfarande finns mot ålderdomshemmen förbyls lill en
positiv inställning. Länsstyrelsen i Kalmur lån ställer sig positiv till
ulredningens förslag till benämningen servicehus, vilken enligl länsstyrelsen
inte är så negaliv och kalegori-bunden som ålderdomshem. Länsstyrelsen i
Göieborgs och Bohus lån anser atl del inte är frill från invändningar att
använda beteckningen servicehus i lagtexlen. Denna beteckning hör i försia
hand hemma i kommersiella sammanhang. Enligt länsstyrelsens mening bör i ställd
användas beskrivningen "hem för gemensamt boende med möjlighet till
omvårdnad dygnet runt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
anser alt del inle finns skäl för atl ulan åtskillnad ändra beleckningen
ålderdomshem till servicehus. Etl stort antal ålderdomshem uppfyller nämligen
inle ulredningens krav på servicehus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler anförs av andra remissinstanser.
Kommunförbundel anser alt begreppel servicehus felaktigt kan föra tanken lill
dels särskilda hus. dels stora enheter med inbyggd service och gemensamhelslokaler.
Slyrelsen anser all begreppet servicehus därför kan skapa osäkerhei i
kommunerna. Enligl styrelsens uppfattning handlar det om sättet all bo och
därför torde benämningen serviceboende bättre ge utlryck för tankarna bakom
begreppet. Det vikliga i ell serviceboende är dygnd-mnl-lryggheten och den
sociala servicen. Denna kan ges även i små enheter integrerade i övrig
bebyggelse. Förbundel anser all del finns tveksamheler med en namnförändring av
ålderdomshemmen då de nuvarande ålderdomshemmen av bl.a, byggnadslekniska skäl
knappast kommer atl motsvara del försia av de grundläggande kraven på
servicehus, nämligen möjlighel lill självsländigl liv. På ålderdomshemmen pågår
en utveckling av både verksamhel och organisation mot serviceboende. Enligt
förbundets mening är det därför bältre att ge ålderdomshemmen en benämning som
svarar mol vad dessa hem efter sina förulsältningar kan ulvecklas mot och låta
begreppel serviceboende slå för sådana boendeformer som uppfyller de
grundläggande krav ulredningen ställer upp och som förbundet ansluler sig
lill. Västerås kommun anför atl ålderdomshemmen bör förändras så, atl de så
långl som möjligt normaliseras i förhållande till vanligt boende. Ändras inte
de nuvarande funktionerna vid ett ålderdomshem mol servicefunktioner bör ell
sådanl ålderdomshem inte få kallas service-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1758>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hus och slalsbidrag lör hemhjälpsinsatserna inte ulgå,
Begreppel ålderdomshem bör följaktligen, enligt kommunen, inte ulmönstras ur
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om vissa remissinsianser
sålunda är tveksamma till beteckningen servicehus, är dock flertalel positiva
till au begreppet införs som etl enhetligt begrepp för samtliga former av
boende med gemensam service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet av remissinslanserna
delar också utredningens uppfattning au en resurs med den höga grad av omsorg
som ålderdomshemmen i dag erbjuder bör under överskådlig tid finnas inom
äldreomsorgen. Länsstyrelsen i Ösiergöllands lån belönar all behovel av den
vårdfunktion som ålderdomshemmen i dag represenlerar kommer all kvarstå också
inom den framlida äldreomsorgen, inte minst med lanke på den personalkonlinuild
som ålderdomshemmen kan erbjuda, och enligl länsstyrelsen i Malmöhus län har
ålderdomshemmen en given plals i elt differenlieral boendesystem för äldre
oavsett vad som ibland åberopas mot dem. Landsting.sförbundet anser alt del i
och för sig är oinlressani vilken benämning vård- eller boendeformen har under
förutsäUning atl funkticn,;n finns kvar. För många äldre utgör ålderdomshemmet
en utmärkt boendeform, för vilken man snarare borde överväga en utbyggnad än
den minskning, som på många håll äger rum till förmån för mindre
servicekrävande boende. Förbundel understryker därför bestäml belydelsen av
att ålderdomshemmen, som funktion och med etl inom kommunen differentierat
ulbud av värd och service, fär finnas kvar. Enligt Pensionärernas
riksorgunisulion måste ålderdomshemmens nuvarande funktion förändras så alt
mera tidsenliga former för de äldres gemenskap och boende kommer till stånd i
de fall då trygghetsbehovet kommer i första hand. Sveriges Jölkpensionurers
rik.sförbund anser all både ålderdomshem och servicehus behövs. På landsbygden
bör man behålla de mindre och trivsamt ulformade ålderdomshemmen kring vilka
man kan skapa den miljö som känns igen från den boslad man måst lämna. För den
som inle längre kan klara sig på egen hand bör kommunen alllid kunna slälla ett
välutruslal och väl fungerande ålderdomshem lill förfogande, anför förbundet.
Sveriges socionomförhund anser att utvecklingen mot normalisering och
självbestämmanderätt för de äldre ytterligare kan förslärkas om nuvarande
ålderdomshem blir föremål för översyn i syfte atl antingen avvecklas, omvandlas
till sjukhem eller ändras till servicehus enligl socialulredningens
inientioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.8 Pensionärs rätt att uppbära pension</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser. som ultalar sig
om utredningens förslag om alt inskränkningarna i rätten för ålderdomshemmens
pensionärer att själva uppbära sin folkpension skall upphävas, tillstyrker i
del närmasle enhetligt förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser, bl. a.
Stockholms kommun och Föreningen Sveriges sociulchefer ansluler sig lill
ulredningens förslag men påpekar all so-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1760>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cialulredningen synes förbigå de problem som kan uppslå
vid belalningsvägran m. m. De efterlyser därtör förslag till lösningar på
denna punkt. Av de fåtaliga remissinsianser. som anser atl kommunens räll att
uppbära helinackorderade pensionärers folkpension skall finnas kvar. pekar
Vura kommun på. atl i de inle ofta förekommande fall där kommunen med Ivång
omhändertar en pension har en nogrann ulredning gjorts och omhändertagandel är
väl motiverat. Karlslads kornmun anser, atl kommunens räll all uppbära
folkpension bör finnas kvar vid dokumenterad betalningsvägran annars skapas
troligen problem både för vissa hyresgäster och kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.9 Villkor för flnansiering av hemhjälp och motsvarande
service</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag om att
hemhjälp och motsvarande service bör få samma villkor i fråga om slalsbidrag
lillsiyrks av remissinslanserna. Vissa remissinstanser har dock en från
ulredningen delvis avvikande uppfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Ålvsborg län anser
all slalsbidrag lill social hemhjälp inle bör ha karaklär av uivecklingsbidrag
som kan avvecklas. KEU 76 förordar alt slalsbidragen lill social hemhjälp på
sikt arbelas in i skalleutjämningssyslemel. Ulredningens förslag att utvidga
bidragsunderlaget för den sociala hemhjälpen lill atl gälla även
ålderdomshemmen tillstyrks inle av utredningen. Svenska
koinmunalorheiarförbundel tillstyrker förslaget om enhelliga villkor för
finansieringen men anser dessulom att slalen bör la ell större direkl
kosinadsansvar för personalkostnaderna. Även Sveriges folkpensionärers
riksförbund tillstyrker förslaget i denna del. Förbundet betonar emellertid, i
likhel med andra remissinsianser, också viklen av atl hemhjälpen förstärks och
byggs ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.10 Kontakt och gemenskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som ultalar sig
om vad utredningen anför under rubriken "kontakt och gemenskap med hela
samhällel" är positiva till vad som där ullalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlunds län
underslryker särskill all det är angelägel med "träffpunkler" i
servicehus eller i olika former av centraler, som be-Ijänaralla invånare i ett
bosladsområde och där I.ex. ell fritidshem kan ingå och servicelägenheler
föriäggas i anslulning lill centralen. Här kan t. ex. barn och pensionärer
Iräffas och de äldre ges meningsfulla uppgifter i samvaron med barnen.
Sveriges folkpensionärers riksförbund belönar all verksamhelen vid dagcentraler
bör ålminslone delvis ske i pensionärsorga-nisalionernas egen regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler framförs även av andra
remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kttmmun anser del mycket
angeläget all dagcentralverksamheien byggs ul. Kommunen anser dock all
utredningen inte uppmärksammar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1762>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dagcentralerna lillräckligl och endasi betraktar
centralerna som "iräff-punkler" för i första hand barn och
pensionärer. All man vid dagceniralerna skall kunna la emol även andra än
äldre människor, är naiurliglvis önskvärt men samlidigl en sekundär fråga för
äldreomsorgen, som ju i första hand måste syfta lill atl klara de sociala
insalserna för de äldre. Då det problemet i framliden kommer atl bli den alli
annat överskuggande uppgiften för många kommuner borde socialutredningen i
stället för talet om områdescentraler för alla invånare - en uppgift som
närmast berör fritidsgårdarna - belonai detla problem i slörre ulslräckning.
En dagcenlral kan naturligtvis byggas in i en fritidsgård men del är då enligt
kommunens mening närmasl en fråga om samlokalisering av olika aktiviteter.
Svenska läkuresällskupet anser all en långlgående inlegration mellan äldre och
yngre kan vara önskvärd men del primära målel för dagcenlerverksamhelen bör
inle vara integration utan en möjlighel all erbjuda ökad service ät de äldre,
som i särskild utsträckning behöver slöd och aktiviteter. Enstaka yngre
personer eller grupper av personer med visst och för dagcenlerverksamhelen
avpassat servicebehov, kan erbjudas det tjänsteutbud som förekommer inom
dagcenlerverksamhelen. Del är också viktigi all man inom dagcenlerverksamhelen
strävar efler att få pensionärerna all knyla kontakter i avsikt alt kunna
stödja/hjälpa varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.11 Aktiv sysselsättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun delar ulredningens
uppfattning atl verksamhel som avser all ge de äldre aklivilel, sysselsältning
och gemenskap i belydande utsträckning bör beredas inom föreningslivel.
Ulredningen har dock behandlat del allmänna föreningslivel och dess
förulsättningar all fylla denna funktion alllför översiktligt. Kommunen
föreslår att ett statligt aktivitetsstöd införs, ulformal i princip såsom det
som föreningsverksamhel för ungdom ålnjuler. Detla slöd bör kunna erhållas av
såväl pensionäremas egna organisationer som av andra föreningar som riktar
aktiviteter lill pensionärer. Linköpings kommun understryker vikten av en
meningsfull sysselsällning för de äldre. Västerås kommun är nöjd med förslagen
om de äldres räll lill arbele eller meningsfull sysselsällning, men Kurlstuds
kommun anser alt socialulredningen tagit alllför lätt på de problem som finns
för äldre all slanna kvar i arbetslivet. Svenska röda korset anser alt
kommunerna borde starta försöksverksamhet med alt förmedla tjänster och uppdrag
anpassade för pensionärer samt atl politiskt arbele och föreningsliv kan för
många vara en god ersällning för ett yrkesarbete. Betydelsen av informalion.
ulbildning, föreningsliv och andra aktiviteter för de äldre understryks av
Pensionärernus riksorganisuiion. som dock anser alt bidragen till organisationen
är otillräckliga med hänsyn till de slora insatser organisationen gör inom
dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan man nolera
att fiertalet av de remissinstanser som ullalar sig i denna fråga sluler upp
bakom utredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1764>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9,12 Personal inom den sociala hemhjälpen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning och arbdslörhällanden
för hemhjälpspersonalen tas upp av flera remissinstanser. Skolöverstyrelsen
anser all lämpliga grundutbildningar för socialt hemhjälpsarbele redan nu
finns i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenulbildning. Dessa ulbildningar
kan ylterligare anpassas till de krav som gäller för social hemhjälp. Statens
invandrurverk understryker vikten av atl man vid planeringen av utbildningen
beaktar behovel av Ivåspråkig personal och personal med kunskaper om invandrarna.
Komniunjörhundei anser alt i en inlegrerad socialtjänst kommer sannolikl förväntningarna
pä äldreomsorgspersonalen - liksom pä övriga personalkategorier - alt
förändras. Inle bara så atl deras egel verksamhetsområde kan förändras ulan
också så alt de kommer alt belraklas som en resurs för insatser på andra
områden än dem de själva betraktar som silt. Förbundel finner därför atl
otryggheten för denna personalkategori motiverar ulbildning, fortbildning,
handledning och gruppverksamhel. Stockholms kommun framhåller atl
hemhjälpsverksamhelen brottas i dag med svåra rekryteringsproblem. Flera
faktorer spelar in, bl.a. det faktum atl rekryleringsunderiaget. dvs.
medelålders icke yrkesarbetande kvinnor, minskal kraftigl. För att trols detla
uppnå en önskvärd rekrytering behövs förbällrad utbildning, förbättrade
löneförmåner och förbättrade ansläll-ningsförhållanden i övrigl. Sveriges
kommunultjänsiemannaförbund underslryker all yrkesskador och förslitningar är
oacceptabelt höga inom hemserviceverksamheten. Förbundel menar all
socialtjänsten måste få till slånd sådana förbällringar i servicetagamas hem
all arbdsmiljön blirgod-Uigbar för de anslällda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlliga remissinsianser som
uttalar sig i denna fråga är ense om alt utbildningen och
anställningsförhållandena för hemhjälpspersonalen behöver förbättras högst
betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.13 Färdtjänst och tekniska hjälpmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad socialutredningen säger om
färdljänsl och tekniska hjälpmedel tillstyrks allmänl av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några instanser, bl.a.
länsstyrelsen i Västernorrlunds län och Sveriges sinionomers riksförbund går
vidare och menar att samma regler för den kommunala färdtjänsten bör gälla i
hela landet. KEU 76 förordar att statsbidragen till färdljänsl på sikl arbetas
in i skatteutjämningssystemet. Syftel med bidraget lill färdljänsl, menar
ulredningen bör vara all möjliggöra ulbyggnaden av kommunemas färdtjänst för
personer med handikapp, och atl bidragsunderiagel bör begränsas till denna
grupp, medan Pensionärernas riksorgunisulion anser atl färdtjänsten bör byggas
ut till en form av kompletteringslrafik för alla som bor så atl de inte har
tillgång lill allmänna kommunikationer inom rimligt avstånd från bostaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1766>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.14 Vård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens ställningstagande i
vårdfrågan har rönt dt myckel stort inlresse hos remissinslanserna. Särskill
frågorna om huvudmannaskap för långtidssjukvård och åldringsvård,
primärkommunernas yllersla ansvar för äldreomsorgen saml frågan om samverkan
mellan huvudmännen föranleder ålskilliga remissinsianser att redovisa sina
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag atl ett
enhelligl huvudmannaskap för långtidssjukvård och åldringsvård inte skall
komma i fråga lillsiyrks enhälligt av remissinstansema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa remissinsianser finner all
socialulredningens förslag lill ålskillnad mellan sociala och medicinska
insalser inom äldreomsorgen är klarl och redigt och alt förslaget kommer alt
lösa många av de tvistefrågor som för närvarande så lätt uppkommer mellan
primärkommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun finner att
socialutredningens klara ålskillnad mellan sociala och medicinska insatser
belyder all man nu får förutsättningar atl lösa gräns- och kompetensfrågor
mellan primär- och landstingskommuner. Även andra remissinsianser anser all
socialutredningens förslag till avgränsning av de sociala och medicinska
insatserna är klar och entydig. TCO anser alt en av de cenirala punkterna i
avsnittet om äldreomsorg är socialutredningens klara slällningstagande i
vårdfrågan. Dvs. när den enskildes tillstånd kräver aktiva, medicinska
insatser och en längre tids instilutionell vård då faller vårdansvaret på
sjukvårdshuvudmannen medan det i övrigl är social huvudman som har
vårdansvaret. Slällningslagandet kan förefalla enkelt, men ansvarsfördelningen
har hitintills inte varit klar, varför organisafionen finner starka skäl för
att stödja socialulredningens genomtänkta linje. Ell beslul enligl
ulredningens förslag skulle leda till att man fick avgörande förutsättningar
atl komma tillrätta med de nu så svåra kompetenskonfliktema mellan landsting
och primärkommun. Organisationen ser ställningstagandet i denna fråga som en
nyckelfråga för äldreomsorgen. Det motverkar nämligen också inrättandet av
särskilda sjukavdelningar inom den sociala äldreomsorgen liksom det
underlättar hemvårdens anknytning till servicecentra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som
uttalar sig i denna fråga anser dock att kommunernas yttersta ansvar i
förhållande till landstingens ansvarsområde bör ges en klarare bestämning,
varvid man pekar särskilt på de svåra gränsdragningsproblem som finns framför
allt inom äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser att kommunens
yttersta ansvar bör ges en klarare bestämning i förhåUande till bl.a.
sjukvårdshuvudmännens ansvarsområde. 1 annal fall kan det finnas risk atl en
kommun får la på siguppgifler som normall skall ulföras av annan huvudman.
Kompdensfrågöma är särskilt svåra att bedöma inom äldreomsorgen. Statskontoret
dch riksrevisionsverket anser att behovel av en närmare ansvarsreglering
mellan kommunerna och sjukvårdshuvudmännen framstår särskilt klart när del
gäller 10 Riksdagen I979I80. 1 saml. Nr. l.DelB</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1768>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a, äldreomsorg. Inom delta område krävs ofta både
medicinska insatser från landslingen och sociala insatser från kommunerna. När
vårdresurserna är knappa kan i dessa fall en oklar reglering av ansvaret läll
leda lill att berörda huvudmän inle sätler in tillräckliga resurser för sin
verksamhel ulan i stället förlitar sig lill andra huvudmäns åtgäider. En
klarare ansvarsfördelning kan också vara belydelsefull för alt huvudmännen
inte i onödan skall bygga upp parallella resurser som är avsedda för samma
ändamål. Spri betonar att del är angeläget atl fä lill slånd ett principielll
ställningslagande lill ansvarsgräns mellan de Ivå huvudmän som verkar inom
äldreomsorgen. Samlidigl konslalerar instilulel all en hell skarp gräns inte
går all åstadkomma och inte heller är önskvärd då del måsle finnas uirymme för
en fiexibililel i den enskilda siluationen. Sveriges
kimimunultjänstemunna-förbund framhåller all gränsdragningama mellan
primärkommunernas och landstingskommunemas kompelensområde inom åldringsvården
måste bli klarare. Detla kan enligt förbundel åstadkommas endasi om landslingen
får ell individuelll vårdansvar inom sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av samverkan mellan
primärkommunerna och landstingskom-munema understryks genomgående av remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen understryker atl en
utveckling mol serviceboende kommer all slälla krav på sjukvårdens resurser
både i fråga om öppna och slul-na vårdformer, Särskill för äldre, som behöver
vård på institution, krävs en nära samverkan mellan primärkommuner och
landstingskommuner, framhåller styrelsen. Riksrevisionsverkei anser all en
samordnad planering av kommunernas och sjukvårdshuvudmännens äldreomsorg bör
komma lill slånd. En sådan planering bör avse både öppenvårds- och slutenvårds-insatser
hos de olika huvudmännen saml även bosiadsfrågor och andra kommunala ålgärder
som inle är direkt hänförliga till socialtjänsten. Planeringen skall, anför
verket, underlätta för huvudmännen atl anpassa sina åtgärder till de äldres
behov och deras förändringar saml därvid främja en god resurshushållning.
Länsstyrelsen i Jämtlunds län ulgår ifrån all samverkansfrågorna kommer all
behandlas i ulredningen om ny lagsliflning för hälso- och sjukvården. Spri
påpekar, all om områdel äldreomsorg skall kunna fungera så alt enskilda
människor inle drabbas av all Ivå huvudmän har olika ansvar synes del helt
nödvändigl atl det skapas förulsättningar för en gemensam och samordnad
planering av resurserna inom äldreomsorgen. I en sådan planering bör det vara
möjligt för de båda huvudmännen att mer konkret ange vilket ansvar som skall
åvila resp. huvudman. Det bör också vara möjligi alt komma fram till behovet av
vård- och serviceinsatser och vem som skall ansvara för resp. insals. Denna
gemensamma planering bör avse både korl och lång sikl. Del är nödvändigl atl
meloder för en sådan planering ulvecklas, underslryker instilulel. Även Kommunförbundel
finner del angelägel all de båda huvudmännen kommer överens om gränserna för
sina ansvarsområden och påpekar särskill att socialulredningen borde klarare
ha belysl denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1770>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.15 Kommunala planer för äldreomsorg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga som inle behandlas av
socialulredningen men som las upp av ålskilliga remissinstanser är frågan om
kommunerna skall ha skyldighet alt upprätta planer för äldreomsorgen i likhet
med vad som nu gäller för bamomsorgen. De remissinstanser, som berör frågan i
sina remissvar är ense om all kommunema bör åläggas en sådan skyldighel. Bland
dessa remissinsianser märks länsslyrelsernu i Kronobergs. Mulmöhus. Ålvsborgs.
Skaraborgs och Västernorriands län, Vara och Falu kommuner, Sveriges
socionomförbund, TCO, Sveriges kommunulljänslemannaförbund saml
Frälsningsurmén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län
framhåller all med lanke på del ökande anlalel åldringar de kommande åren är
del angelägel alt äldreomsorgen får en lagfäsi planering, 1 en sådan plan bör
redovisas resursbehovel inom såväl den öppna som den slulna vården. Här måste
en samverkan med landslingen äga rum. Länsslyrelsen vill därför föreslå atl i
lagen las in en skyldighet för kommunema all upprälla en femårsplan för
lösning av behovet av äldreomsorg i likhel med vad som gäller för barnomsorgen.
Länsslyrelsen i Malmöhus län anser att samhällsansvaret för äldrevården bör
vara övergripande. Kommunerna bör på samma säll som i fråga om barnomsorgen
upprälla planer för äldreomsorgen med länsslyrelsen som tillsynsmyndighet.
Detla bör gälla såväl den öppna som den slulna åldringsvården och bör framgå av
30 8 angående länsslyrelsens tillsyn. Länsslyrelsen i Ålvsborgs län finner,
mot bakgrund av det ökande antalet äldre personer under de kommande åren, alt
det bör föreskrivas att varje kommun skall ha en plan för äldreomsorgen. En
sådan plan bör omfatta behovet av såväl "servicehus", social
hemhjälp för äldre, färdtjänst m. m. som sättet att läcka della behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Vara kommun finner all det
ökande anlalel åldringar i landel kräver en noggrann planering av
äldreomsorgens verksamhel. Av tillgänglig statistik framgår klart att antalet
pensionärer i de högre åldrarna kommer all öka kraftigl. För all möla denna
ökning är del nödvändigl med en ordenllig planering inom äldreomsorgen. Del
borde därför anses lika väl moliverat atl en särskild äldreomsorgsförordning
görs på samma säll som inom bamomsorgen. 1 denna förordning skulle också
skrivas in all i kommunen skulle finnas en av kommunfullmäktige antagen plan
för äldreomsorgen, där man redovisar bl.a. plalser i servicehus,
hemhjälpstimmar, färdtjänstfrågor och bosläder för äldre. Kommunen finner det
däremot Iveksaml om denna plan skall revideras varje år som barnomsorgsplanen.
Det borde vara tillräckligt med vart tredje år. Sveriges socionomförbund och
TCO, som båda ansluter sig lill socialulredningens principiella syn på
äldreomsorgen, anser dock atl frågorna om äldreomsorgen borde ha behandlats på
ett mera konkret sätt. De ser t.ex. gäma att kommunema fär en lagfäsi
skyldighet att upprätta äldreomsorgsplaner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1772>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.16 Forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av forskning inom
äldreomsorgen tas upp endasi av etl fålal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stålens invandrarverk framhåller
all forskning om de åldrande invandrarnas levnadsvillkor och särskilda behov
bör inledas ulan dröjsmål. Svenska läkaresällskapet anser all forsknings- och
ulvecklingsarbcle vad gäller den sociala servicens optimala ulformning för alt
tillgodose de äldres behov är vikligl. Sådan forskning kan bli av
tvärvetenskaplig nalur där medicinska, sociala och psykologiska faktorer spelar
roll och får avvägas mol varandra vid ulformningen av en optimal
service/boende/vårdnivå för de äldre. Gcrontologiski centrum i Lund anför
sammanfattningsvis all de ekonomiska problem som, enligt bl.a. Europarådel,
väntar vårdseklom i framliden kan minskas eller undanröjas både inom områdel
för prevention och inom det kliniska området. Vad gäller prevention måsle man
skapa en god miljö, inom i.ex, arbetslivet, redan årtionden innan man
pensioneras. En förbättring av miljön kan förväntas atl som bieffekt ge en
högre produktion. Inom det kliniska områdel bör en mer effektiv ulbildning och
dl mer realistiskt intag till ulbildning kunna minska personalomsällningen och
de exlra kostnader som orsakas av personalomsältning samt ge en effektivare
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.17 Vård av senildementa och störande vårdlagare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel av de remissinsianser som
lar upp frågan om vård av senildemenla och störande vårdlagare är positiva
till vad socialulredningen föreslår i denna del. Några remissinsianser framför
dock kriliska synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spri delar uppfaUningen all dessa
palienler behöver en speciellt anpassad miljö men understryker atl vården -
beroende på art och grad av beteenden - bör ske i såväl öppna som slutna
service- och vårdformer. Alltså av både primärkommuner och landsting. Uppsulu
kommun betonar att den stora gruppen lindrigt senildemenla måsle uppmärksammas
i planeringen. De befinlliga ålderdomshemmen kan också i fortsäliningen ha
omvårdnad om dessa så länge de inle upplräder slörande. Svensku
läkaresällskapet anser all vården av åldersdemenla är ett belydande problem
inom den sociala äldreomsorgen och all plalsbrisien inom sjukvården för denna
pa-tientkategori under överskådlig lid kommer att bestå. Det är därför angelägel
alt den fortsatta ulbyggnaden av långtidssjukvården tillgodoser dessa behov,
saml alt del inom den sociala äldreomsorgen skapas tillräckliga resurser för
atl på ell tillfredsställande sätl under ell övergångsskede lillgodose sådana
vårdbehov. Sällskapel beklagar all ulredningen inle ansett särskilda
bestämmelser nödvändiga för vård av gravi alkoholskadade. Och sällskapet
förmodar därför all denna grupp av äldre svårplacerade personer också i
fortsäliningen kommer på efterhand när del gäller vård. Stock-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1774>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>holms ktnnmun anser atl värden av senildementa skall
åligga sjukvårdshuvudmannen. Kommunen finner däremol förslaget om all s.k.
slörande vårdlagare skall beredas vård genom kommunen, och inle som hiuills genom
sjukvårdshuvudmannen, direkl olämpligt. Del är kommunens uppfattning alt
nuvarande bestämmelser om störande vårdlagare skall las in i föreliggande
förfaltningsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Omsorg om personer med handikapp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag lill
ålgärder för de handikappade får dt blandat mottagande hos remissinstansema.
Vissa remissinstanser är övervägande positiva till utredningens förslag. Till
dessa hör bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län, Linköpings, Helsingborgs,
Vara, Västerås och Skellefteå kommuner samt Sveriges låkarjörbund. Andra
remissinsianser delar i slorl ulredningens syn på handikappomsorgen men har på
enskilda punkter en avvikande uppfaUning. Åler andra redovisar en mera negaliv
inslällning. Dessa remissinsianser, i/ö/c/ti handikuppråd. Stockholms kommun.
Hun-dikuppjörbundens cenlralktmimttié. De handikappades riksförbund. Föreningen
Sveriges socialchefer och Sveriges socialförbund, menar främst att
handikappfrågoma är alltför knapphändigt behandlade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna är dock
genomgående positiva till de principer som socialutredningen ställer upp för
handikappomsorgen. Även utredningens syn på handikapp som ett relalivi begrepp
delas av remissinslanserna. Flera remissinstanser anser all det är rimligl att
kommunens skyldigheler mot de handikappade regleras i lag. Man slryker dock
under all om utredningens intentioner skall förverkligas krävs etl långsiktigt
arbele som måsle omfalla alla samhällsområden. De handikappades speciella behov
måsle beaktas vid miljöutformning, trafikplanering elc. Omsorg om personer med
handikapp är alltså inte en uppgifl för enbart socialljänslen. Man framhåller också
alt målen för handikappomsorgen måste finnas inom fier verksamheler än
sociahjänslen för atl ge effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänslens ansvar när del
gäller atl påverka samhällsstrukturen och att medverka i samhällsplaneringen
tas upp av flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens handikappråd framhåller
utredningens påpekande, all del åligger socialljänslen alt påverka
samhällsstrukturen och della i samhällsplaneringen för atl minska eller helt
undanröja svårigheterna för handikappade. För att uppnå långsiktigt
förebyggande effekter, påpekar rådet, är det nödvändigt atl socialsektom med
sina speciella kunskaper medverkar i samhällsplaneringen. De sociala aspektema
måste komma in redan vid den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1776>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergripande planeringen. Det är när man beslämmer var
arbetsplatser, bostäder, kommunikationer, serviceenheter elc. skall vara
belägna som man avgör ell samhälles funktionsduglighet och
"tillgänglighet" i vidaste bemärkelse, anför rådd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler förs fram av andra remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kimimun anser alt
socialförvallningens roll i fråga om bevakningen av den yltre miljön inte
preciseras tillfredsställande i socialulredningens förslag. Gölebi>rgs
ktnnmun anför atl med nuvarande vårdideologi och arbelsmeloder finns del slora
grupper psykiskt och socialt handikappade som ej får del av socialvårdens
verksamhel. För all sociahjänslen skall klara en vidgad handikappverksamhel och
därmed bidra till all ge människor, som nu slås ul, en värdig samhällslillhörighd
krävs således den aktiva roll som utredningen föreslår. Kommunen finner
emellertid en klar brist i ulredningen vad gäller konkrela förslag till hur
denna aktiva roll, i synnerhet vad gäller generella insalser på
handikappområdet, skall åstadkommas. De handikappades riksjörbund understryker
behovet av att sociala aspekter i myckel högre grad än vad som nu är fallel
måste påverka all framtida samhällsplanering. Socialtjänsten måste därför ges
en starkare slällning framför allt när del gäller all formulera målen för den
kommunala planeringen. Förbundet ser därför mycket positivt på förslagel om
social-fiänstens medverkan i samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialljänslens behov av samverkan betonas av
remissinstansema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen anser alt när del
gäller handikappade ungdomars yrkesanpassning måste samarbetsformer mellan bl.
a. skola, socialtjänst och arbetsmarknad ytterligare ulvecklas inom t.ex.
SSA-råden. Arbetsmarknadsstyrelsen understryker starkt betydelsen av all
distriktsarbelsnämnderna ulnylljas som medel för samverkan mellan kommun,
arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen, varvid frågor om planering av
samor-nade insalser för all lösa problem på arbelsmarknaden är ell vikligl
inslag. Della är särskill belydelsefulll när det gäller att bevaka bl. a.
arbetshandikappades behov av slöd för all finna och behålla lämpliga
arbelsuppgifter. Inle minsl viktig är dock samverkan mellan handläggande
personal vid socialbyrå och arbelsförmedling. Arbetsmarknadsverket har försökl
ulveckla smidiga arbetsformer mellan arbetsförmedling och socialbyrå och är berett
att medverka till sådana förändringar i samverkansformerna som kan leda lill
elt bättre utnyttjande av de gemensamma resurserna. Svensku läkaresällskapel
anser, att socialutredningen inte lillräckligl betonat socialtjänstens behov
av samarbete med sjukvården. Landslingsförbundet instämmer i viklen av
samarbele mellan sjukvårdshuvudmännen och socialnämnderna i fråga om
handikappade bam, men poängterar att etl sådant samarbele är nödvändigl
belräffande handikappade i alla åldrar. Statens</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1778>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handikappråd inslämmer helt i socialulredningens
upplänning, att elt väl ulvecklal samarbele mellan och inom olika samhällsorgan
och mellan olika yrkeskalegorier är en förutsättning för att ulredningens
intentioner på handikappområdet skall kunna uppfyllas. Rådel frågar sig dock
hur detla samarbele praktiskt skall ske och vilka ylterligare resurser del
kommer all kräva. Dessa problem har utredningen, enligl rådels mening, lyvärr
inte gäll närmare in på ulan de överlämnas i stort sell till kommunema. Rådel
pekar också pä att samverkan mellan myndigheler ofla försvåras av all myndigheterna
har olika distriktsindelning. En sä långl som möjligi enhetlig distriktsindelning
för myndighelema bör ge bältre möjligheler lill en samordnad insats av olika
åtgärder. Det bör vidare anses som en självklarhet, alt handikappades behov och
krav beaktas på etl lidigl sladium vid all planering samt alt handikapprådens
särskilda kunskaper tas till vara, anför rådel. Liknande synpunkler förs fram
av HandikuppjÖrbiindens ceniralkommilté.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Uppsökande verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens handikappråd. De
hundikuppudes riksförbund och Hundikuppförbundens cenirulkommitié pekar på atl
behovet av uppsökande verksamhet är mycket stort och att det fortfarande finns
handikappade som lever under hell orimliga förhållanden. Stora
informationsinsatser, framför allt som uppsökande verksamhel, behövs därför.
Etl ytterligare skäl för atl man måste salsa betydligt mer på uppsökande
verksamhel är. all om socialtjänsten verkligen skall kunna bidra med
erfarenheter i samhällsplaneringen måste en kartläggning av de sociala
förhållandena i kommunen komma till stånd. För atl klara denna uppgift fordras
bl. a. en uppsökande verksamhet. För att den uppsökande verksamheten skall
komma igång fordras dock att särskilda resurser ställs till förfogande. De tre
remissinslanserna förordar därför alt statsbidrag, i form av
utvecklingsbidrag, skall utgå till verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.5 Boende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bosludsstyrelsen, som ansluter sig
till de mål och värderingar utredningen har beträffande de handikappades
boende, framhåller att vad slyrelsen uttalar om de äldres boende äger till
stora delar giltighet också för de handikappades boende. Kommunförbundet understryker
att boendet så längl möjligt skall planeras och ulformas så att
institutionsprägeln undviks. Den vägledande grundsynen på serviceboendet bör
vara alt del skall planeras för alla som behöver del, oavsett ålder.
Gemensamhelslokaler bör finnas i närheten och kan vara till för alla boende i
området. Skellefteå kommun anser att socialutredningens förslag om slatliga
bostadslån för finansiering av serviceenheter bör gälla alla bostäder för
handikappade. Svensku läku-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1780>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resällskapet finner, alt det avsnitt i ulredningens
förslag som lar upp frågan om socialnämnds medverkan i atl anskaffa bostad bör
konkretiseras. De handikappades riksförbund anför atl enligl ulredningens
förslag skall socialnämnd medverka till alt den enskilde får elt boende, som är
anpassat efter hans särskilda behov. Förbundel är myckel posilivt till detla,
då del bör påskynda ulbyggnaden av boendeservicen lör handikappade i kommunema.
Förbundel framhåller dock besläml all boendeservicefrågorna för handikappade skall
särskiljas från äldreomsorgens område. Ulredningen menar atl serviceenhelerna
för handikappade kan förläggas i närhelen av etl dagcentrum. Målel all
dagcentra på sikt skall ulvecklas lill alt betjäna alla invånare i områdel.
anser förbundel vara posilivi, men all i dag särskill knyla ihop dagcentrumet
med dessa serviceenheler finns del inga skäl för. Det medför snarare slora
risker för all kommunerna hillar lösningar på handikappades behov av
boendeservice, genom en ulbyggnad av servicebosläder för äldre, vilkel
förbundel inle kan acceptera. Förbundel önskar alltså en klarare formulering i
den här frågan. Handikappförbundens ceniralkommilté understryker betydelsen av
att det finns fler tillgängliga bosläder med olika lillgång till service och
med möjligheter att få den tillsyn och den medicinska behandling som krävs i
eller nära bostaden. Särskilt viktigt är del alt skapa former för serviceboende
som är användbara även då det gäller människor med grava handikapp. Det gäller
här att finna boendeformer som förenar största möjliga trygghet med integritet
och hemkänsla och som ändå uppfyller kraven på service och tillsyn. Del finns
också behov av en specialislservice knulen lill boendet. Denna funktion skall
vara lill för både enklare och mera komplicerade krissituationer. Specialisterna
bör kunna fungera ute i del integrerade boendel och gripa in i akuta
situationer. "Brandkårsslyrkan" kan bestå av t. ex. en psykolog, en
kurator och en sjuksköterska. Väsenlligt är att denna grupp specialisler känner
människoma i bostadsgruppen och har regelbunden konlakl med dem. Vid planering
av boende måste man också ha kunskap om exempelvis vilken samhällsservice som
finns alt få, behovet av att undvika segregerade boendemiljöer etc. Etl
varieral ulbud av olika boendeformer med anpassad service minskar och skjuter
upp behovet av instilutionsvård. förutom att detta är positivt för den enskilde
innebär det också all man undviker all människor vislas inom dyrare vårdformer
än de egenlligen behöver, anför kommilién.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.6 Arbete och sysselsättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätlen till arbete och meningsfull
sysselsättning för de handikappade tas upp av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen anser att
det är viktigt atl så långl som del är möjligt anpassa arbetsuppgifter och
arbetsplatser till de arbetssökandes önskemål och förutsättningar för att göra
det möjligt för grupper som f. n.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1782>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slår uianför arbelslivel. framför allt de
arbetshandikappade, atl få fotfäste på arbelsmarknaden. För många
arbelshandikappade krävs även andra förändringar I.ex. vad gäller
arbelsorganisation. arbetstidens förläggning och arbdskamralernas och
arbelsledarnas inställning till de villkorligl arbelsföra. Del krävs således
omfaUande insalser frän samhällels sida för all förhindra ulslagning och förbällra
sysselsällningsmöjlighelerna för de arbelshandikappade. Anpassningsgruppema,
som bygger pä Ireparlssamverkan mellan förelag, fackliga organisationer och
arbetsförmedlingen, kan spela en viklig roll när del gäller atl främja
rekryteringen av arbelshandikappade på den reguljära arbelsmarknaden liksom
när del gäller alt molverka ulslagning av arbetskraft från förelagen.
Slyrelsen belönar, liksom socialulredningen. all det ulöver service från
arbetsförmedlingens sida. ofla krävs andra individinriklade åtgärder för alt
handikappade skall kunna la och behålla förvärvsarbele. De handikappade är i
hög grad beroende av sådanl slöd från kommunemas sida som
arbetsmarknadsmyndighelen inle kan bidra med, 1. ex. vad gäller bosladsfrågan
och möjlighelerna till dagliga resor mellan boslad och arbdsplals. Slyrelsen
anser del också vikligl all belöna kommunemas ansvar för
sysselsällningsfrågorna och all del är angeläget alt kommunerna i slörre
ulslräckning än f n. lar aktivt ansvar för sysselsällningsplaneringen i
samverkan med arbetsmarknadsmyndighelen. Denna planering kan beslå i all
analysera brister i lokala arbels-marknader. utnyttja den kommunala budgelen i
sysselsätlningspoliliskt syfte och alt beakta sysselsättningsfrågorna vid
verksamhetsplanering och planering av bostadsbebyggelse eller annan fysisk
planering. Sysselsättningsfrågorna bör således på elt bällre säll än f. n.
ingå i den kommunala planeringen. Del är vidare angelägel atl kommunerna i
egenskap av stora arbelsgivare förbätlrar framförhållningen när del gäller
lämpliga sysselsättningsobjekl som kan utnyttjas vid lägen med hög
arbetslöshet. Denna planering bör alliså vara slarkl inriklad på alt snabbt
sälla in ålgärder, anför styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Malmöhus län
framhåller atl det är iveksaml om den nya lagstiftningen på något sätl
förändrar de handikappades situation om ej fler och bätlre resurser ställs till
förfogande. Frågan om en särlagstiftning med åläggande för förelag, stat och
kommuner all slälla upp med en viss kvot arbetsplatser för handikappade och de
förutsäitningar som bör gälla härför lorde ganska snart få las upp lill
ingående överväganden. I försia hand bör dock de handikappades lillgång till
arbetstillfällen om möjligt tryggas genom rekommendationer från staten,
kommunförbunden och företagarorganisationerna. Länsstyrelsen i Gotlands län
anser alt socialutredningen inte har närmare angivit hur en meningsfull
sysselsättning skall kunna erbjudas de fysiskt och psykiskt handikappade.
Arbetsvärdens prestationskrav skärps då allt fler i dag även av rent sociala
handikapp kan få förtidspension. Arbetsvärdens uppgifter utreds nu i annan
ordning. I denna utredning är det önskvärt att man beaktar atl socialtjänsten
saknar såväl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1784>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiska resurser som erfarenheler för att kunna
tillgodose de förtidspensionerades behov av meningsfull sysselsällning.
Slockholms kommun anser atl allas rält lill arbele förutsätter all kraftlag
sätts in för att bereda framför alli yngre handikappade normalt arbele. Annars
måsle kvotering övervägas för alt ge de olika handikappgrupperna
arbelsliilfällen såväl hos enskilda arbelsgivare som hos stal. landsting och
primärkommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luleå kommun pekar på att rätlen
till arbele är myckel väsenllig för de handikappade. Ofta hänvisas de emellertid
lill förtidspensionering och den passivisering som kan följa därav. 1 slällel
för förtidspension bör ell ökat anlal skyddade arbelsplalser tillkomma på den
öppna marknaden, menar kommunen. Försäkringsansiälldas förbund finner del
märkligt atl socialulredningen ägnal endasi några få sidor åt
sysselsättningsfrågorna och hell gåu förbi arbelets betydelse vid
rehabililering av människor med olika handikapp. Människans möjlighel att få
della i arbetslivet är mycket väsenlligl och satsningen på förebyggande
ålgärder i della syfte kan därför inle nog betonas. Sveriges socionomers
riksförbund anser alt rätlen till arbete för handikappade bör skrivas in i
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.7 Utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen finner det
särskill betydelsefullt alt handikappade ungdomar bereds ökade möjligheler till
utbildning och arbete på den egna hemorten. Styrelsen är medveten om alt
anordningar och byggnader, som skall kunna ta emol handikappad ungdom, kan
komma all dra ökade koslnader. Principen skall dock vara hell klar. Inom all
utbildning av handikappade bör enligl slyrelsen en friare resursanvändning
efler lokala beslul komma lill slånd så alt de handikappade får möjlighet lill
en mer individuell undervisning saml träning i alt fungera i grupp. Stockholms
kommun anser att det ofla inle är lillräckligl all anvisa handikappade barn
under sex år plats i förskola. Många gånger är särskilda insatser nödvändiga
för att barnen skall kunna tas emol i förskolan och för att vistelsen där skall
bli meningsfull för barnen. Erfarenhelerna i Slockholm visar, all många barn i
förskolan behöver kvalificerade insalser framför alli av pedagogisk och
psykologisk art men även i annan form. En ökad satsning på förskolan är därför
nödvändig, anför kommunen. Handikappförbundens centralkommitté anser alt om
man i ökande omfattning rekryterar handikappade till yrken som har konlakl med
handikappade skulle de handikappade genom sin erfarenhet av det egna
självupplevda handikappet ha en unik kunskap som de skulle kunna lillgodogöra
sig i sin yrkesverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.8 Värdare av handikappade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län
anser det viktigi att i synnerhet föräldrar, som vårdar handikappat barn, och
andra vårdare av handikappade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1786>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får stöd och ulbildning i handikappfrågor. Bl.a. Sttnkholms
konimioi och Sveriges socionomers riksjörbund anser atl anhöriga värdare skall
ha lillgång lill avbylare. Sveriges lökurförbund påpekar, all en fråga som
ulgjort ell slort problem under mänga år gäller ersällningen till
familjemedlemmar för värd av handikappade i hemmet. Såväl av älder som pä annat
sätt handikappade personer mår oftast bäsl av alt få slanna kvar i sin invanda
miljö och där skötas av människor som de känner. Det är, anför förbundel, angelägel
alt anhöriga, som vårdar hjälpbehövande familjemedlemmar, fär full täckning för
evenluelll inkomstbortfall resp. marknadsmässig ersällning. De hundikuppades
riksjörbund framhåller all i många familjer där en familjemedlem är handikappad
gör anhöriga slora arbetsinsalser. Påfresl-ningama på familjen kan bli stora.
Anhöriga kan då regelbundel behöva lediga dagar atl använda lill såväl
personliga angelägenheler som till samvaro med familjen. För all stödja dessa
familjer måste hemhjälpens resurser byggas ul. Enligl förbundel bör därför
behovet av ätgärder till slöd för familjer med handikappade ulredas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.9 Statliga bidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens hundikuppråd,
Hundikuppförbundens cenirulkommitié och De handikuppudes riksförbund anför, all
enligl socialulredningens förslag kommer socialtjänsten inle att erhålla något
riklat bidrag, och specialdestinerade medel kommer i slort sell atl försvinna.
De vill inte tillstyrka denna inriklning. Då det gäller så väsenlliga
funktioner som den kommunala servicen lill handikappade i form av färdtjänst
och social hemhjälp bör statsbidraget vara förknippat med krav på en viss
minimistandard. Stalsbidragel lill dessa tjänster föreslås vara kvar i form av
utvecklingsbidrag. De tre remissinstansema anser att dessa bidrag skall vara
permanent specialdestinerade. De bör alltså inle avvecklas efter en tid.
SACOISR anser, att kommunemas ekonomiska resurser för handikappomsorgen skall
ökas och alt denna ökning skulle kunna ske med nya former av slatliga
specialdestinerade bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppfattningen atl de statliga
bidragen även framdeles skall vara riktade delas också av andra
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Principer för sociala insatser för enskilda och
familjer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De principer för sociala insalser
för enskilda och familjer som ulredningen lägger fram får ett positivt gensvar
hos del övervägande antalet remissinstanser. Till dessa hör riksåklaguren,
kriminalvårdsstyrelsen, brollsföre-byggunde rådet, länsstyrelsen i Gävleborgs
län. Kommunförbundet, fiertulet kommuner. Föreningen Sveriges sociulchejer,
TCO, SACOISR och Sveriges socionomers riksförbund.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1788>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den krilik som förs fram mol
förslaget gäller främst principen om frivillighei och självbeslämmande.
Kritiken redovisas i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriininalvårdssiyrelsen framhåller
alt de vägledande principerna för sociala insalser, frivillighet, helhetssyn,
normalisering, kontinuitet, flexibilitet, närhet och behandlingsplanering
ansluter sig myckel nära lill de riktlinjer som ligger till grund för 1973 års
kriminalvårdsreform. Slyrelsen ansluler sig oförbehållsami lill dessa
principer och vill, åberopande fyra års erfarenhel av försök all omsälla dessa
principer i konkret behandlingsarbete, anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klienlens/nvi7//iJö medverkan är
enligl slyrelsens mening en utomordentligt viklig. om än inle i varje enskild
silualion absolut nödvändig förulsällning för framgångsrikt socialt arbele.
Kriminalvårdens tjänstemän lill-varalar givetvis varje lillfälle atl väcka och
vidmaklhålla behandlingsmoli-valion hos klienlen. Kriminalvården måste emellertid
bedriva sin verksamhet oberoende av behandlingsmolivalion. - Inle heller i
fråga om begreppel helhelssyn arbelar socialvård och kriminalvård under samma
villkor. Broltspåföljden är specifikt inriklad på individen med de begränsningar
detta medför i fråga om valel av behandlingsåtgärder. Denna omsiändighel
hindrar självfallel inle kriminalvårdstjänslemännen från alt söka problemlösningar
i en tolalanalys av klienternas sociala situation. Kriminalvården är dock
genom sin bindning till brottspåföljden och kontrollfunktionen i mycket hög
grad beroende av insatser från angränsande vårdområden, i första hand
socialtjänsten. - På samma säu förutsätter normalise-ringsprincipen ell ökal
engagemang i kriminalvården från socialvård, sjukvård, arbels- och bostadsförmedling
etc. Vissa behandlingsåtaganden som kriminalvården iklätl sig, t.ex, hjälp till
del dagliga uppehällel, klienlbo-städer, sjukvård m.m.. slår i principiell
motsättning till normali.serings-principen och bör, med hänsyn till de förslag
till en kraftig generell ulvidgning av socialtjänstens ansvarsområde som
ulredningen framlägger, i framtiden kunna överläs av kommunerna.
Kriminalvårdens arbete med all omsätta normaliseringsprincipen i praktiskt
behandlingsarbete bedrivs efler flera linjer. Vissa lagsliftningsområden
innehåller särregler för straffade, som innebär en diskriminering av
kriminalvårdens klienler. Så är fallel beträffande t.ex. kontant
arbetslöshetsstöd samt sjuk- och arbetslöshetsförsäkring.
Kriminalvårdsstyrelsen ser som sin uppgifl atl verka för alt sådan
lagstiftning ändras. På vissa områden t. ex. tandvård och personskadeskydd,
har sådan diskriminerande särlagstiftning redan omarbetats. Mellan
kriminalvårds- och arbetsmarknadsverken har upprältats avtal som reglerar samarbetet
på central och lokal nivå. På grundval av detta avtal har ell fruktbart
samarbete utvecklats. San:verkansfrågorna mellan de båda verken är föremål för
regelbundna överläggningar mellan de båda verken. Även mellan kriminalvården
och dess kanske viktigaste samarbetspartner, den kommunala socialvården, har
vissa samarbetsöverenskommelser kunnal Iräffas. 1 viktiga frågor, t.ex.
beträffande vissa mellanformer mellan anstallsvård och frivård, har
normaliseringsprincipen dock inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1789>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1790>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunnal fullföljas, eftersom kriminalvårdens och
socialvårdens huvudmän fortfarande har skiljaktiga uppfallningar om hur del
ekonomiska ansvaret bör fördelas. En arbetsgrupp inom broltsförebyggande rådd
har pä basis av lokal försöksverksamhet ularbelal vissa samarbdsprinciper. som
förhoppningsvis kan bidra lill atl ulveckla samverkansformerna. - Kravel på
.flexibilitet i socialt rehabilileringsarbde bör enligt styrelsens mening komma
lill utlryck däri all olika former av socialvård bör ges fordrade framför
kriminalvård i de silualioner där behandlingsaspeklen sätts i förgrunden. De
lagar och författningar som styr kriminalvårdens verksamhel möjliggör inie
alllid all behandlingsinsalsema snabbi och smidigt kan anpassas till
förändringar i vårdbehovel. - De tidigare nämnda klienlundersökningarna har
även visal att en sejour inom kriminalvården för de flesta klienler innebär en
kort parentes i en mångårig konlakt med socialvården. Eftersom del långsikliga
vårdansvarei för klienierna alllid ligger på socialvärden ulgör även kraven på
planmässighel. konlinuilet och närhel starka incilameni för ell större
engagemang i kriminalvården från socialtjänstens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsalu kommun påpekar alt de
huvudprinciper som utredningen talar om redan tillämpas av dagens socialarbelare.
De begränsningar som finns orsakas av brislen på lillräckliga resurser och del
är ell problem som knappast kommeratt lösas de närmasle åren. Här är del
enligt kommunens mening vikligl alt familjeterapin uppmärksammas som en resurs
för barnet eller den unga människan vid en placering ulom föräldrahemmet och
någol som också kan underlätta återgången lill den biologiska familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klippans kommun ansluler sig till
de allmänna principer för insalser för enskilda som anges i ulredningen.
Kommunen vill dock framhålla behovel av utveckling och anpassning av
socialvårdens meloder och behandlingsformer. Kommunen pekar vidare på all del
i utredningen saknas en redogörelse för skolans möjligheter all via de meloder
och institutioner som anges i SIA - skoldaghem, internat, lägerskolor etc. -
medverka i behandlingsarbelel. De fiesta ungdomar som är föremål för
socialvårdande ålgärder är ju också skolelever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun framhåller alt
kommunen med tillfredsställande resultat har hafl möjlighet att inom ramen för
del s. k. Skåneprojektet till-lämpa de principer som ulredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Borås kommun ansluler sig med vissl
förbehåll lill de föreslagna principerna men belönar all tillämpningen av
dessa kräver ell brett register av vårdmöjligheler jämle socialarbetare med lid
för varje klienl. Den utvidgade rätten lill bislånd och den starka betoningen
av socialtjänstens erbjudande, icke-repressiva karaktär, kan enligl kommunens
mening förväntas leda lill atl allmänhelen kontaktar socialtjänsten i större
utsträckning med önskemål om behandling och hjälp med personliga problem.
Frågan är då vilken ambitionsnivå som kan anses acceptabel för socialtjänstens
insalser i del individuella fallet. Bestämningen av den nivån måste ta hänsyn
bl. a. lill ovannämnda principer och problemens svårighetsgrad. Kommunen är
orolig för atl det skapas en övertro på socialarbele i form av s. k. problem-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1792>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lösning pä individnivå. Om en slulsats skall dras av
socialvårdens erfarenheler hittills i denna del. torde enligt kommunen dessa
snarare ge en bestämd fingervisning om möjlighelernas begränsning än
molsalsen. Kommunen vill därför underslryka all den inle är odelal positiv
till utredningens skissering av den framlida utvecklingen vad gäller
socialljänstens insatser genom stöd och behandling i individuella fall. Det
måsle klargöras, inle minst för allmänheten, atl kvalificerade
behandlingsinsalser av lyp familjelerapi, hemmahosarbele eller gruppsamarbde
mellan socialarbetare, läkare, psykolog etc. jämte klienlen själv är och kommer
alt vara exklusiva och speciella insatser. Socialljänslens möjligheter all
fungera som "pro-blemlösare" i enskilda ärenden bör lönas ner. annars
skapas orealistiska förväniningar. Därmed är det enligt kommunen inte sagl atl
metodutveckling elc. skall avstanna. Men denna skall ske med syfte all
omgående söka föra över erfarenhelerna lill generella, förebyggande insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun finner all
socialulredningen ger utlryck för ell synsätt som med viss förenkling kan sägas
innebära atl vård i öppna former i första hand bör eftersträvas, därefter vård
i familjehem och i sisla hand vård i institution. Kommunen kan i princip dela
delta betraktelsesätt men vill underslryka all huvudregeln bör vara alt del i
varje särskild situation bäsla vård- och behandlingsalternativet bör väljas. En
god vård i familjehem eller institution får inte avvisas till förmån för en
sämre vård i öppna former. Särskild vaksamhet kan vara på sin plals när del
gäller val mellan familjehem och institution. Små institutioner i närmiljön
kan enligl kommunens mening i många fall vara etl bältre allernaliv än
familjehem. Föreningen Sveriges sociulchefer och Vilhelmina kommun ger utlryck
för liknande åsikler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luleä kommun påpekar all
svårigheterna inte skall underskattas då del gäller atl i del dagliga vård- och
behandlingsarbelel lillämpa de föreslagna principerna. Redan ulredningen
belyser konflikterna. Därtill kommer atl nya vårdprinciper förs fram i debatten
och prövas, vissa stick i stäv med vad socialulredningen innehåller. Enligt
kommunens mening måste därför en ständig analys ske av vård- och
behandlingsresultat och meloderna i förhållande lill övergripande mål och
fastlagda principer för socialvårdsar-belet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet uv
föräldraföreningarna mot narkotiku lar upp de anhörigas roll i del sociala
arbelel och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård och behandling är i dag
begränsad till symptombäraren ensam. Missbrukaren eller de med psykiska eller
sociala störningar blir isolerad och ell objekt för samhällels åtgärder.
Problemen privatiseras och individualiseras. De anhörigas behov av stöd och
hjälp nonchaleras fullständigt - samlidigl som man förvänlar sig all de skall
slälla upp i alla lägen. Var log helhetssynen vägen? Vårdfrågan är ingel som
går att hänskjula lill experter. Honnörsord som solidaritet och gemenskap
förblir ord, så länge som man inle tar tillvara de mänskliga resurser, som
finns i det sociala nä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1793>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1794>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ld kring en avvikare. Föräldrar och andra inom förbundel
kräver all få vara delaktiga i vårdprocessen, ta sin del av ansvarel och
arbela med sin del av problematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.2 Helhetssyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens betoning av
helheissynen i del sociala arbelet lillsiyrks eller lämnas ulan erinran
genomgående. De få remissinsianser som alls berör principen nöjer sig - i
likhel med Föreningen Sveriges sociulchefer - med att konslalera all denna är
allmänl omfaltad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.3 Frivillighet och självbestämmande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens uttalanden om den
enskildes medverkan vid beslul om slöd- och hjälpinsalser har föranleit delade
meningar bland remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchefer
anser - liksom i fråga om helhetssynen - alt principen om frivillighei och
självbeslämmande är så allmänl omfallad alt kommentarer är överflödiga. TCO och
Sveriges socionomförbund finner atl utredningens ställningslagande kan sägas
vara ett väsentligl framsteg för den sociala metodiken genom atl del nu
formellt blir möjligi att tillsammans med den enskilde välja lämpligaste
framkomstväg för rehabiliteringsarbetel. Sociologisku institutionen vid
Slockholms universitet delar utredningens uppfattning att den som behöver
bistånd bör kunna välja mellan olika former av insalser och även bör kunna
efterfråga ensiaka socialljänsler och samtidigt avvisa erbjudanden om andra
insatser som avser behandling. SACOISR understryker vikten av atl medborgarna
alltid behåller sin självbestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun menar all
rälligheten all själv få beslämma över den hjälp och behanding som
socialljänslen erbjuder grundar sig på demokratiska värderingar och bör vara
huvudprincip. Detta bör gälla även för människor med sociali avvikande
beleende. Kommunen betonar atl det är vikligl med hänsyn också lill
behandlingsresultatet alt även dessa människor får uppleva all socialljänslens
beslul om vård och behandling fattas med deras egen medverkan. Detta behöver
dock inle var liktydigt med en hell kravlös inslällning. Då socialarbelaren
engagerar sig i en annan människas livssituation, lar henne på allvar och tror
på hennes förmåga, innebär del också ell krav på all den enskilde lar ansvar
för sill liv och själv försöker åstadkomma en förändring. Kraven måsie alltid
anpassas till individens förmåga och situation. Sökandens aktiva medverkan för
all lösa sina problem kan molverkas om man bortser från personens egel ansvar
för sina förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt inte alla gånger få precis den
hjälp man begär kan ibland tvinga en person att själv ta itu med sina
förhållanden på etl konslruklivi säll. Hjälp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1795>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1796>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och slöd som ges hell ulan förbehåll, blir läll passiviserande
och förlänger hjälpberoendet. Socialtjänstens inslällning till klienierna bör
naturligtvis hela tiden vara positiv och tolerant. Elt kravlösl erbjudande av
hjälp kan ibland uppfattas som likgiltighet för enskilda människors problem,
Däremol är det för socialarbelaren en tidskrävande och påfrestande arbetsmetod
atl engagera sig i olika människors livssilualion och aktivera dem i en
förändringsprocess, som enligl portalparagrafens värderingar syftar till atl
frigöra och ulveckla de enskildas egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Halmstads kommun delar utredningens
uppfattning alt insalser för den enskilde skall ulformas och genomföras
tillsammans med honom. Kommunen vill emellertid understryka svårighderna i alt
genomföra en insals. där klient och socialarbelare har olika uppfattningar och
där klienlens självbe-slämmanderätl måsle respekteras. Della kräver
ansvarskänsla och omdöme hos socialarbelaren och ulbildning i
behandlingsarbele. Varu kommun menar att man får akta sig för all ha en alltför
slor övertro på socialvårdens möjligheler all lösa alla problem genom
frivillighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
ktiinmunulljänsieinunnaförbund påpekar all det är väsenlligl all vårdlagaren i
så slor ulslräckning som möjligt behåller ansvaret för sin silualion. Samtidigt
som socialtjänsten ger en rält lill bislånd så får detta bislånd inle ges
kravlösl. Prestalionskrav bör slällas på den enskilde efler dennes förmåga.
Förbundel anser del också angeläget atl man vid val av stöd och
behandlingsformer ocksä tar hänsyn lill socialarbetarnas situation. Den
anställde skall inte behöva underordna sig vilka silualioner som helst för alt
den enskilde skall få en fullständig frihet att välja service. Exempelvis
måsle hänsyn tas till socialarbetarens arbetsmiljö. Förbundet anser del därför
väsentligl alt ansvaret för socialarbelarnas arbelsmiljö påtalas och all även
servicdagarna här av olika anledningar måsle göra vissa avsleg från rälien att
frilt välja service. Della leder enligl förbundels mening inle till en
försämrad relalion mellan socialarbetare och servicdagare, snarare kan
relationen härav för båda parter upplevas som mer äriig och att beroendet är
ömsesidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun menar all
möjligheten all efterfråga enstaka sociala fiänsler och samtidigt avvisa
erbjudanden om andra insatser speglar en inslällning som i olika sammanhang
kommer lill ullryck i belänkandel och som. enkell ullryck. tilldelar
socialljänslen rollen all tillhandahålla kunden vad kunden efterfrågar. Fråga
är enligl kommunen om inle ulredningen alllför onyanserat och med förankring i
åskådningar som under ulredningens arbele hunnil modifieras, säiler upp
kravlöshden som ideal. 1 alla mänskliga sammanhang, arbelsliv och föreningsliv,
äktenskap, trafik och affärer, bygger växelverkan mellan människor på
ömsesidigt godtagna, uttalade eller underförstådda normer, solidaritetskrav
och förväntningar. Att inom socialljänstens ram nedklassa ömsesidigheten
belyder alt man samlidigl nedklassar de människor man har all göra med. Inom
dagens socialvård har ju behandlingsarbelel. inle minsl inom den friviUiga
institutions-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1798>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vården, i mycket hög grad kommil all betona den ömsesidiga
solidariteten och bestämda krav som individen måste acceplera. Betoningen av
socialljänslens serviceinriklning får enligt kommunen t.ex. inle innebära skyldighet
alt för aU göra klienten lill viljes medverka till åtgärder som från behandlingssynpunkt
bedöms olämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveu hovrätt delar inle
uppfallningen all ål den hjälpsökande skall överlämnas en sä långl gående
beslämmanderäll som ulredningen länkl sig. Liksom hiuills bör del få ankomma på
den eller dem som har ansvarel för socialvården - socialijänsleman eller
socialnämnd - all från fall lill fall bedöma vilka ålgärder som lämpligen bör
sällas in. All del därvid gäller all försöka vinna den hjälpbehövandes
förtroende och hos honom väcka en samarbelsvilja anser hovrällen klarl. Men i
yllersla fall måsle den som "har del yllersla ansvarel för all de som
vistas i kommunen får del slöd och den hjälp som de behöver" också ha inle
bara möjlighet ulan även skyldighel all i enlighel med della ansvar beslämma om
hjälpålgärd. Hovrällen finner emellertid all ulredningens ullalanden närmasl
innebär all socialljänslen befrias från alli ansvar ulöver skyldighel all
effektuera beslällningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen konslalerar all
ulredningens uigångspunkl har varil au skapa regler för en socialvård som så
långt möjligi är grundad på frivillighei från den hjälpbehövandes sida och
byggd på ell förtroendefullt samarbele mellan hjälpsökande och social myndighel
samt med sä få inslag av ivång som möjligi. Slyrelsen kan i och för sig dela
denna grundläggande uppfattning i fråga om inriklningen av det sociala arbetet.
Denna uppfattning får dock inle ensidigt av vårdideologiska moliv drivas så
långl all andra skyddsvärda samhällsinlressen hell skjuls i bakgrunden.
Polisen är del samhällsorgan som yllerst bär ansvarel för alt allmänhelens krav
på säkerhel lill liv och hälsa blir tillgodosedda. För all kunna lösa denna
uppgifl på eu godtagbart sätl måsle polisen ha möjlighet all i vissa fall ulöva
tvång mol bl. a. missbrukare av skilda slag, vilka ulgör en fara för sin
omgivning och som inle kan förmås all på frivillighelens väg söka behandling
för silt missbruk. Polisens rätt atl utöva Ivång måsle vara stadgad i lag och
så entydigt ullryckt all någon ivekan om dess tillämpning inte föreligger.
Polis-arbdels särskilda beskaffenhet innebär atl skilda uppfallningar kan uppkomma
om vilka inlressen som bör ges företräde i del sociala lagsliflningsarbeiel -
den hjälpsökandes möjligheler all erhålla frivillig anonym behandling eller
andra personers, l. ex. familjemedlemmars krav på omedelbart och effektivt
skydd för sin personliga säkerhel. Den avgörande avvägningen av dessa
molsiående inlressen måsle träffas av lagstiftaren. Enligl rikspolisslyrelsens
uppfattning har utredningen överskattat samhällels möjligheler all få framför
allt missbrukare av olika berusningsmedel att frivilligt söka vård för sitl
missbruk. Slyrelsen anser även att den viktiga frågan om samhällels
möjligheler all ingripa med Ivång i vårdärenden och vilka myndigheter som i
framtidens samhälle bör la befallning med sådana 11 Riksdagen 1979180. I
saml. Nr. l.DelB</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1800>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärenden inle fäll den ingående behandling som är nödvändig.
En undersökning och Ulvärdering av dessa betydelsefulla frågor framslår därför
som nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sällskapet Länkarnas riksförbund
menar all socialutredningens förslag att all vård av missbmkare skall grundas
på frivillighet innebär all socialvården och dess Ijänslemän kopplas borl från
de verkligl "besvärliga" fallen - alliså de som vägrar frivlligvård.
Därmed kommer den för ändamålei bäsl ulbildade yrkeskåren alt i huvudsak
uppehålla sig vid de välmotiverade och lerapibejakande medan de sämsl slällda
och därmed bäsl behövande hänvisas till polisiära och kriminalvårdande
utmärker. Förslagel framstår som ogenomtänkt i synnerhet som skaran av
förändringsmoliverade endasi utgör en försvinnande lilen del av den lolala
avvikargruppen. Majorileien varken vågar eller orkar knyla an lill den
frivilliga vården. Del siörsla iniressel i vårdplaneringen måsle därför läggas
på de slora, lunga och vårdskepliska grupperna. En minoriiel av frivilliga får
enligl förbundets mening inle bli normgivande för uppbyggnad av den framlida
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.4 Normalisering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna godtar vad
ulredningen anför i detla sammanhang. Borås kommim anser dock alt principen om
normalisering för socialtjänstens del innebär en viss begränsning i
ambilionshänseende. Enligt kommunens mening blir följden av all en social
myndighet tar initiativ till service eller ingripande, dvs. i praktiken går in
i närmiljön och verkar i stället för enskilda atl della upplevs som en
särbehandling av både den enskilde individen och av hans omgivning.
Socialvårdens erfarenheler härvidlag ger så klara signaler, all detta måste tas
på allvar. Kommunen menar all normaliseringsprincipen därför är synnerligen
svår all förverkliga inom del område som vanligen benämns socialt
behandlingsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.5 Principer för vård utom det egna hemmet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principerna om konlinuiiel och
fiexibililel lillsiyrks eller lämnas ulan erinran av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Borås kommun vill dock framhålla
alt principen om personkontinuitet i behandlingsarbetet motsägs av den
rörlighet som vårt samhälle uppvisar. Socialarbelare, vårdpersonal elc. byler
Ijänsl, skaffar annat arbete, flyttar osv. precis som andra arbetstagare. Som
exempel anför kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De 18 tjänster som svarar för
behandlingsarbetet på socialkontoret i Borås innehades av 38 socialarbetare
under år 1976, dvs. i genomsnitt mer än två socialarbelare per tjänst. Endast
nio tjänster kan uppvisa förutsättningar för kontinuitet i den mening
utredningen förelräder. Ändå är inte semestervikarier eller vikarier vid
längre tids sjukdom inräknade. Räknas även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1802>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detla in blir resultatet över 50 handläggare på arton
tjänster under della år. Förhållandel torde inle vara unikt för Borås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen menar atl man då del
gäller konlinuileien socialarbetare-klient inte bör utgå från att denna är
regel ulan undantag. Det är därför inte realistiskt all planera och bygga upp
behandlingsinsatser inom socialtjänsten som förutsätter konlinuilet i denna
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna ansluler sig över
lag även lill närhelsprincipen. Behovel aU i vissa fall göra undanlag från
denna princip diskuteras dock i flera remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Gävleborgs län
menar atl del kommer all bli synnerligen svårl för de slora kommunema all finna
familjehem om närhetsprincipen drivs för hårt. Närhetsprincipen kan enligt
länsslyrelsens mening inle diskuleras generellt. Genom allmänna uttalanden om
denna princip kan det föreligga risk för atl man glömmer vad som egenlligen är
bäsl för barnel. Man måsle också beakta fosterföräldrarnas behov av lid och
andrum för atl etablera konlakt med barnel innan de kan la sig an föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Botkyrka kommun anser att
socialvården i dag fullt medvetet bidrar till "dåliga" placeringar av
barn och vuxna utanför det egna hemmel, i fosterhem och institutioner av olika
slag. Placeringarna är "dåliga" på det sättet att man redan från
början vet att man genom att flytta människor till avlägset belägna fosterhem
eller institutioner närmasl omöjliggör normal konlakl med klienten och dennes
närmaste miljö liksom den kontinuitet socialvården i övrigt eftersträvar i
behandlingsarbetet. 1 dessa fall väljer oftast socialvården det minsl onda av
två onda ting. Del går av någon anledning inte att fortsätta hjälp- och
stödarbetet i det egna hemmet, utan någon form av separation måste till. Ofta
förgäves söker man då efter foslerhem eller i förekommande fall
institutionsvård i klientens närmaste miljö. Kommunen betonar alt socialvården
aktivt måsle verka för att tillskapa nödvändiga behandlingsresurser så nära
människors egen miljö som möjligt. Kostnadsansvar och huvudmannaansvar för
dessa behandlingsresurser måsle enligl kommunens mening bli föremål för närmare
studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun understryker
atl fördelarna med närhetsplaceringar är uppenbara och uppger alt kommunens socialförvaltning
under försökstiden med del s. k. Skåneprojektel i slor ulsträckning placerat
barn i kontrakterade familjehem inom kommunen i slällel för som tidigare i
barnhem på annan ori. Närheten har dock i vissa fall också inneburil problem
genom att tidigare nedbrytande miljö och kamratkontakter varit alllför lätta
atl nå. Sådana konsekvenser av närhetsprincipen måste enligt kommunens mening
beaklas bl. a. i diskussionerna om ändral huvudmannaskap för vissa
vårdinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund anser att man
bör värna om närhetsprincipen så långt möjligt. Man måsle dock kunna erbjuda
klienierna behandling långt ifrån hemorten. Missbrukare kan behöva vistas i en
giftfri miljö ulan fres-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1804>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telser att skaffa sig del begärliga preparalet; ungdomar,
som på annat sätl har kommit snett i tillvaron, kan behöva definitivt
miljöombyle. Liknande synpunkter förs fram av bl. a. Föreningen Sveriges
sociulchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterföräldrarnas rik.sförbund
intar en mera kritisk inställning lill närhelsprincipen och menar all denna är
Ivivelaklig. Inom fosterbarnsvården kan den enligt förbundets mening vara
direkl skadlig för ell barns positiva utveckling. Förbundel påpekar all
omhänderlagande ofta har skett på grund av del biologiska hemmets oförmåga all
tillfredsställande klara barnels vård och foslran och frågar sig om de
biologiska föräldrarna då, genom sin närhel. skall ges slora möjligheler all
även i fosterhemmet negaiivi påverka sina barn. Den ökade belastning som
foslerhemmel härvid ulsälls för kan ävenlyra barnels foslran och vård,
särskill som kommunerna i allmänhel inle släller några hjälpresurser lill
förfogande. Förbundel framhåller också alt barn och ungdomar med
missbruksproblem kan fara illa av närhetsprincipen. Förbundet påpekar vidare
all normaliserings- och närhetsprinciperna används som slöd för alt i del
längsla hålla barn och ungdomar kvar i del biologiska hemmet, gärna med hjälp
av insalser från familjeterapeuter, vilka är "på model". Atl dessa
terapeuter ofla saknar ulbildning och kunnande all klara problemen bortser man
lyvärr ifrån. Fosterhemmen får många gånger ta hand om ungdomar, som på detta
sätt alltför länge kvarhållils i ell olämpligt hem. Atl då
"reparera" de ofla djupgående störningar som erhållils under lång lid
kan enligl förbundel vara näsl intill omöjligi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.6 Planering av behandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som yllrar sig i
frågan betonar viklen av en sådan behandlingsplanering som ulredningen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broltsförebyggande rådet menar alt
uppgiften atl beskriva och analysera problem, förväntade effekter och resultat
torde vara en nödvändig del av arbetet med att ulveckla de sociala metoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Gotlands lån anser
all man som grund för den behandlingsplanering som förutsälls bör analysera de
förväntade effeklerna av olika ålgärder för all det bäsla alternalivel skall
kunna väljas. Della arbelssäll kräver all socialarbeiel omsimklureras.
Handledning och vidareulbildning av socialarbelarna erfordras också enligl
kommunens uppfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Malmöhus län år av
uppfattningen all behandlingsplanering som är direkl individinriktad bör
stödjas upp av konkretiserade mål och delmål för rehabiliteringen samt all
behandlingsplan skall vara obligalorisk för varje enskill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slockholms kommun vill underslryka
all socialtjänsten måste lägga upp långsiktiga behandlingsplaner och all övriga
samhällsinsatser, t.ex. ar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1806>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belsmarknadsorganen, solidariskt måste ställa upp och la
sill ansvar för att den enskilde skall känna det moliveral all ingå i en
behandlingsaklivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun påpekar all man
inom kommunen har pröval syslemalisk behandlingsplanering som en melod för all
underiälla medverkan från klientens sida och samverkan mellan olika organ.
Försöken, som inleddes inom försöksverksamheten Social samverkan,
vidareutvecklas nu inom del s.k. SI B A-projektet (Samverkan i
behandlingsarbele). Kommunen uppger atl socialstyrelsen i sin sammanfallande
rapport över försöksverksamheten med social samverkan drar följande slulsalser
om metoder för utveckling av samverkan i individuelll behandlingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl geografiskt avgränsal område bör utgöra bas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De organ och den personal som har
direktkontakten med klienterna eller som har tillgång till behandlingsresurser
bör permanenl eller tillfälligt ingå i samarbetsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Formerna för samverkan bör
ulvecklas av personalen och ses som en fortlöpande process för utveckling av
arbelsmeloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett ärendes omfattning och art bör
avgöra en samarbdsgrupps sammansältning — endast den personal som är berörd
bör della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om syftet är ömsesidig informalion
i fiera ärenden samtidigt, bör den personal delta som kan ge eller bör motta
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den melod för behandlingsplanering
som redovisas i rapporterna bör kunna utnyttjas som underlag för utveckling av
en gemensam behandlingsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Formerna för klientens medverkan
och medansvar måste fortlöpande diskuleras. Ingen planering får ske utan
klientens direkta eller indirekta medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Något organ och någon medarbetare
hos detta måste åta sig alt svara för samordningen av gruppens arbele och
fungera som "molor" i utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensamma utbildningsinsatser som
introduktion till och fortlöpande stöd för samarbelsgruppen bör ingå som en
inlegrerad del i personalens fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Systematisk behandlingsplanering
ingår i den del av SIBA-projeklel som är inriklad på utveckling av metoder i
det individuella behandlingsarbelel. I anslulning härtill syftar projektet
också lill all finna en basorganisalion för samverkan på primärvårdsnivå.
Parallelll sker inom kommunen en successiv anpssning till beslutad gemensam
distriklsindelning. Denna indelning avser primärkommunal, landslingskommunal
saml slallig verksamhel på del sociala och medicinska oiurådel. Genom den
gemensamma geografiska indelningen underiättas samverkan i de olika
distrikten. Inriklningen av försöksverksamheten ligger sålunda väl i linje med
den utveckling av det sociala arbetet som utredningen anger. Erfarenheterna
hittills visar att en sådan förändring av det sociala arbetet innebär en
process, som både lar lid och kräver belydande utbildningsinsatser. Inte minst
måste beaklas de olika synsäu och värderingar i fråga om det sociala/medicinska
arbelel som av naturiiga skäl finns bland de många olika yrkesgrupper som har
att samverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro och Vilhelmina kommuner år
positiva till samverkan i arbetslag vid behandlingsplaneringen men vill
framhålla atl inrättandet av arbetslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1808>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kräver en långlgående anpassning inle enbarl av
socialljänslens utan även av hälso- och sjukvårdens organisation och
arbelsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund framhåller
att utvärdering av behandlingen i dag är ell eflersall område. I samband med
behandlingsplanering bör man parallelll ularbela ulvärderingsinslrumenl och
kontinuerligt utvärdera arbetet. Förbundel menar alt della på korl sikl gagnar
den pågående verksamhelen och på lång sikl blir det minsl kostnadskrävande
sällel atl förnya och effektivisera socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO nolerar med tillfredsställelse
all utredningen så kraftigt underslryker vikten av att en behandling planeras
omsorgsfullt och bl. a. omfallar analys av vilka förändringar som eftersträvas
och av de förväntade effeklerna av olika handlingsalternativ. I JO:s verksamhet
har del förekommit en hel del fall där socialförvallningar vidtagit
vårdåtgärder till synes närmast för all "någol måsle göras".
Frånvaron av långsiktig planering har ofla kommil lill ullryck i ryckighd,
onödiga omfiyitningar av barn osv. JO vill därför inslämma i ulredningens
överväganden på denna punkl, och i del sammanhängd även framhålla viklen av
all behandlingsplanen och de överväganden som föregåli uppräliandd av planen
dokumenleras så all della malerial kan las tillvara i del forlsalla arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Stöd- och hjälpinsatser i hemmet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.1 Stöd och hjälp i hemmet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna slöder
ulredningens uiialande alt man så långl möjligt skall respektera den enskildes
önskan au bo hemma och inle avskära de kontakter som han i regel har där. Då
det gäller barnens silualion påtalas emellerfid i flera remissvar all denna
princip inle får drivas så långl all barnens räll lill skydd och hjälp kommer i
fara. Åtskilliga remissinsianser uppehåller sig vid del utbud av sociala
fiänsler som krävs för all enskilda vårdbehövande skall kunna bo hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet slår fasl
all ju bällre och mer varierade insalser som kan göras desto slörre borde
möjlighelerna bli all undvika mera ingripande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun vill framhålla all
socialljänslen måsle ha lillgång lill många och rikl differentierade slöd- och
hjälpåtgärder. Det melodulveck-lingsarbde som hittills bedrivils inom områdel
har varit relativt begränsat och endast undanlagsvis skell med slalligl slöd.
En ökad slallig satsning på utveckling av meloder för individinriklade insalser
efterlyses därför av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbiind
ser del som direkt betydelsefullt all slöd- och hjälpinsalser har som primär
uigångspunkl all den enskilde skall kunna bo kvar i sitl egel hem och sin
normala miljö. Av del skälet anses ulbyggnaden av barnomsorg, social hemhjälp
och friiidsverksamhel särskill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1810>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viktig. Dessa funktioner bedöms ha slor belydelse också i
del individinriklade arbelel. Föruiom dessa allmänl förebyggande insalser bör
man enligt dessa bada remissinsianser ocksä vidareutveckla hemma-hos-arbeie,
slödfamiljer, dagcenlraler elc. Dessa ftmklioner nämns som exempel på områden
där personal- och resurskrävande ulvecklingsarbcle måsle genomföras. -
Liknande synpunkler förs fram av bl. a. SACOISR. Sundsvalls och Malmö kommuner
saml Rik.sförbundel för hjälp ot lukemedelsniissbruku-re.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges socionomers
riksförbund belönar all principen om siödinsalser inom hemmet är vikligl och
all den fordrar ell väl ulbyggl näl för hjälpinsatser för olika målgrupper.
Enligl förbundels mening måste försöksverksamhet av olika slag undersiödjas,
Förbundel påpekar all familjebehandling lordrar väl utbildad personal som
terapeuter och au handledar-behovel måsle tillgodoses. Förbundel vill även
framhålla nödvändighelen av all man skyddar den enskildes och familjens
inlegrilel vid valel av vårdform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverslyrelsen konslalerar all
resursen "hemma-hos-lerapeuler" har ökal inom några kommuner och
uppger all erfarenhelerna av denna verk-samhelsform är goda från skolans sida.
Slyrelsen framhåller vidare all en annan stödform, kallad
"vuxenkamral" också har prövals. Denna stödform innebär, all en
vuxen uianför familjen, I.ex. blivande förskollärare eller fritidspedagoger,
regelbundel sammanlräffar med barnel och familjen. Erfarenhelerna av denna
verksamhel är också positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens invandrarverk betonar med
ulgångspunkt från invandrarnas situation att en förutsättning för atl slöd-
och hjälpinsatser i hemmel skall ge önskal resultat är en ökad salsning på
utbildning av tvåspråkiga personer för hemma-hos-insalser av olika slag. Verket
menar att tvåspråkiga hemvårdare är av stor betydelse för en invandrarfamilj,
om en i vanliga fall hemarbelande förälder på grund av sjukhusvistelse eller av
annat skäl måste ersättas av kommunal hemvårdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
ansluler sig till ulredningens uppfaUning om förskolans och fritidshemmens
betydelsefulla roll i del förebyggande arbetet och anser att förebyggande
ålgärder bör breddas på alla nivåer. Länsstyrelsen är också av uppfattningen
att hemma-hos-arbete som stödinsats kan vara ytterst värdefull om den är räll
organiserad. Man bör dock enligt länsstyrelsen vara medveten om att detta är en
mycket ingripande insats i en familj, som ställer stora krav på samtliga
parter. - Förslaget om att engagera stödfamiljer bedömer länsslyrelsen som
dåligt underbyggt. Då denna behandlingsform är relalivi ny hade del enligl
länsstyrelsens uppfaUning varit av värde om utredningen hade redovisat
erfarenheter av de försök som pågåU, t.ex. Skåneprojektel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsalu kommun menar att de former
för stöd- och hjälpinsatser i hemmet som utredningen beskriver utgör en
sammanställning av de bästa föresatser som finns i dagens socialvård. Det
måste enligt kommunen under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1812>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strykas hur vikligl del är all del finns väluibildade
familjelerapeuter lör all kunna ge den hjälp som behövs. Vidare bör del ske en
kraftig utbyggnad av den barnpsykialriska värden och ett fast samarbele
utvecklas med socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socit.tlogiska institutionen vid
Stockholms universilel vill poänglera ulredningens uppfaUning alt de människor
som behöver hjälp eller slöd i första hand skall ges dylikt slöd utan
omhändertagande för inslilulionsvård och menar all slödsamlal och terapi i så
slor ulslräckning som möjligi bör ges i klienlens hem eller i en hemliknande
miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverigs läkarförbund framhåller all
hemma-hos-arbetel under de senaste åren inte bara har ulvidgals i fiera
kommuner ulan aU del dessulom har utvecklats. Man har kunnal göra upp en
läroplan som redan tillämpats. I många kommuner finns del dock fortfarande
hemterapeuter som inle bara saknar utbildning utan dessulom saknar kompetent
handledning. Förbundet påpekar all arbelel - om del bedrivs på ett sådant sätt
- kan leda lill all sociala missförhållanden döljs och konserveras hos
familjerna och alt terapeuten utsätts för onödigt slitage. Kommunerna bör
därför enligt förbundets mening organisera hemma-hos-arbetel så att
hemterapeuterna ges möjlighel till regelbunden handledning och adekvat
utbildning. Förbundet vill vidare framhålla viklen av alt man kontinuerligl
mäter effeklen av behandlingen. Man måste enligl förbundet vara uppmärksam på
risken av atl det kan föreligga dolda missförhållanden, t. ex. barnmisshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer ansluler sig till
utredningens förslag men vill peka på ett för många kommuner betydande problem.
Efterfrågan på barnvårdare stiger i stort sett i takt med utbyggnaden av daghem
och fritidshem trols de förbättrade förmånerna inom föräldraförsäkringen.
Trots de speciella rekryleringskampanjer som bedrivs har det ofla inle varit
möjligt att få tillräckligt med personal till verksamheten. Barnvårdarna
arbetar alltid ensamma och upplever sig därför ofta isolerade i sitt arbete.
För atl minska denna isolering - och därigenom på sikt förbättra
rekryleringsmöjlighetema - bör enligt föreningens mening möjlighelerna all
knyla barnvårdarna till daghemmen undersökas. Ett visst hinder för en sådan
omorganisation ulgörs dock av nuvarande statsbidragsbestämmelser för social
hemhjälp. Enligl dessa bestämmelser utgår ej slatsbidrag för del av löner, som
avser barnvårdares tjänstgöring på barnstuga. Föreningen förespråkar därför en
ändring av stalsbidragsbeslämmelserna i denna del. Stockholms kommun förelräder
samma åsikt men vill för egen del framhåUa att det med tanke på den utbyggnad
av daghems- och fritidsverksamheten som f n. sker är tveksamt om det för
framtiden blir möjligt att i tillräcklig omfattning rekrytera barnvårdare -
eventuella stimulansåtgärder till trots. Troligen kommer insatser av helt
annat slag att krävas för atl tillförsäkra barnen omsorg under deras
sjukdomsperioder. En sådan insats kan enligl kommunen vara utbyggd
föräldraförsäkring. Skellefteå kommun understryker vikten av att de
erfarenheter som görs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1814>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av stöd- och hjälpinsalser i hemmel ulvärderas och all
kunskap om erfarenhelerna sprids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SltKkholms kommun betonar all olika
slöd- och hjälpinsalser i hemmel inte får användas som elt alternativ till
omhändertagande av elt barn som uppenbart far illa i sin hemmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO ulgår från ulredningens
uttalande all när det gäller underåriga som måste beredas vård ulom hemmel det
skall åligga socialnämnden all verka för atl vården så snarl som möjligi åler
kan förläggas lill den underåriges eget hem. Detla uiialande är enligt JO:s
uppfaUning alllför kategoriskt. Skulle del lillämpas som del är formuleral,
skulle man så snarl förbättringar i barnels hemförhållanden kunde anlas ha
inlräll verka för all barnel skulle få komma hem på försök. Erfarenhden säger
att en sådan tillämpning är direkl olämplig ur barnels synpunkt och kan få
olyckliga konsekvenser för barnels utveckling. Det bör därför enligl JO:s
mening klargöras all man inte avser alt uppmuntra ständiga försök med atl
flytta hem omhändertagna barn. Över huvud lagd bör omplaceringar av barn undvikas.
Som riktmärke bör gälla atl barnet inte flytlas förrän man känner sig
någorlunda säker på att den nya placeringen kan bli varaktig. Della bör gälla
såväl vid återtlyttning lill föräldrahemmet som vid flyllning lill annal hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Helsingborgs kommun anser all
ulredningen ullalar sig alllför ka-legoriskl då del gäller skyldighelen all
verka för all vården av barnel åter förläggs lill del egna hemmel. Kommunen
vill framhålla, all vissa hemmiljöer är uppenbart skadliga för barn och
ungdomar och kommer all sä förbli även efler behandlingsinsalser från
socialljänslen. Vården av bam och ungdomar från sådana hem måsle därför
inriklas på en frigörelse från föräldrar och lidigare hemmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skövde kommun pekar på all risker
finns för alt insalser i hemmel görs till ell sa övergripande medel, alt
missförhållanden tolereras, som yiiersl går ul över barnen, vilka ej har
möjligheler all freda sig eller all föra sin lalan. I barnfamiljerna måsle
alllid vissa grundlömlsällningar finnas i form av samarbetsvilja hos
föräldrarna, en malerieU och känslomässig grund-irygghd och lillgång lill slöd
av del slag, som socialulredningen räknar upp för alt insalser i hemmet skall
bli meningsfulla. Föreningen Sveriges socialchefer och Luleå kommun ger
ullryck för liknande åsikler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.2 Familjerådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel alt den kommunala
socialtjänsten skall vara huvudman för familjerådgivningsverksamheten
tillstyrks i princip av del övervägande antalet remissinstanser som har yttrat
sig i frågan. Till dessa hör sociulstyrelsen, länsslyrelsernu i Stockholms,
Uppsula, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Hullunds, Skuruborgs,
Värmlunds, Koppurhergs och Gävleborgs län, burnomsorgsgruppen,
Kommunförbundet, Lundslings-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1816>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbundet, flertalet kommuner, Koniinioud- och
landsiingsunställdu.familjerådgivares Jörcning, Övervakarnas riksförbund.
Svenska Diakonsällskapet, Sveriges sociulförbund, LO. SACOfSR, Sveriges
socionomers riksjörbund, Sveriges lökurförbund, Sveriges
kommiinaltjänslemanna.förbund. Svenska kyrkans diakoninämnd, Delegulionen jör
familjerådgivning och KDS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av de remissinsianser som
tillstyrker förslaget ger dock ultryck för tveksamhet då del gäller de mindre
kommunernas möjligheler all anordna familjerådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser all för de
mindre kommunerna som inle har behov av ijänsler i större omfaUning bör den
hittillsvarande landslingsor-ganiserade familjerådgivningen, men med möjlighel
för kommunerna all köpa tjänster, vara en möjlighet tiil alt erhålla en
välbemannad familjerådgivningsbyrås resurser ulan alt behöva bygga ul denna
verksamhet med elt helt personalieam eller all använda inom denna specialitet
outbildad och orulinerad personal. - Ulvägen all i någon form behålla
familjerådgivningsverksamhet inom landslingen för atl lösa de mindre
kommunernas problem förordas också av länsstyrelsernu i Hullands, Skuruborgs
och Koppurbergs län saml Grums kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighelen för mindre kommuner att
samordna verksamhelen pålalas av bl. a. Håbo komniun, Sveriges socionomers
riksjörbund, Sveriges kom-munaltjänstemannuförbund och Svensk kurutorsförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fumiljelagssakkunniga anser att
ålskilliga skäl kan anföras för alt elt landstingskommunalt huvudmannaskap vore
att föredra medan andra skäl, särskilt att familjerådgivningen på sina håll
byggts upp av primärkommunen, kan tala för en annan lösning. Primärkommunalt
huvudmannaskap i så obestämda former som socialutredningen föreslår kan dock
länkas leda till att landstingen lägger ner sin rådgivningsverksamhet utan att
primärkommunerna bygger ut familjerådgivningen i tillräcklig omfattning. Den
vikt man tillmätt familjerådgivningen vid 1973 års skilsmässoreform och bl. a.
del förhållandet att medlingsinslitutel ansågs böra bestå endasi övergångsvis
i väntan på familjerådgivningens utbyggnad talar enligt de sakkunnigas mening
för alt familjerådgivningens organisation och ställning bör regleras närmare
genom en av riksdagen antagen lag i vilken enskildas räu till familjerådgivning
uttryckligen slås fast. I en sådan lag måsle fastläggas var skyldigheten aU
anordna familjerådgivning skall ligga, men till detta har de sakkunniga inte
ansett sig ha anledning all f. n. la slällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skövde kommun menar alt huvudmannafrågan bör lämnas öppen
för frivilliga överenskommelser mellan kommuner och landsting inom resp. län.
Enligt Landstingsförbundets åsikt bör övergångsbestämmelser utfärdas, som bl.
a. underiättar samverkan kring förändringen av familjerådgivningen kommunerna
emellan och mellan kommuner och landsting. Inle minst viktigi är att finna
former för konsultmedverkan från psykiater, gynekolog, den psykiska barn- och
ungdomsvården och andra av landstingens verk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1818>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samheler. Det kan enligl förbundets uppfattning inle
uleslulas alt del i vissa delar av landel kan visa sig lämpligl all landsiingd
under en övergångslid behåller huvudmannaskapel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl mindre antal remissinsianser
lar hell avslånd frän primärkommunall ansvar för
familjerådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Botkyrka kommun menar all del är
lika självklart som belräffande 1. ex. mödraverksamhden all huvudmannaskapel
finns hos landstinget, då man i annat fall kan befara all kommuner som bäsl
behöver dessa resurser av ekonomiska skäl inle klarar av en erforderlig utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karistads kommun framhåller all
familjerådgivningsenhelerna i landel drivs huvudsakligen i landslingkommunal
regi och finner del iveksaml om etl överförande av huvudmannaskapel till
kommunerna skulle innebära några fördelar. Skälen för della slällningsiagande
är enligt kommunen all de fiesla landsting redan har en fungerande
familjerådgivning och dessutom har lättare än kommunerna att knyla
lärarkonsuller lill verksamhelen, atl de landstingsanslällda rådgivarna kan
arbela över kommungränserna, all mindre kommuner kan förutsäUas få svårigheter
att rekrytera personal med adekvat ulbildning och förslagel om gemensam Ijänsl
för fiera kommuner lorde medföra avsevärda organisaloriska problem samt atl särskilda
sekretessregler gäller för familjerådgivningen. Mycket synes enligl kommunens
mening i slällel lala för all verksamhelen bibehålls som en landslingskommunal
angelägenhet - liksom PBU enligl ulredningens förslag. Samma argument som
används i del sammanhängd kunde vara till-lämpliga avseende familjerådgivningen.
Kommunen anser slutligen all till-gänglighden bör ökas genom ell ulbyggl
filialsyslem och verksamhelen göras mera känd genom bällre informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun anser inle alt det
finns skäl att som utredningen föreslår överföra familjerådgivningen från
landstinget till kommunema. Den nuvarande verksamheten fungerar enligt
kommunens uppfattning av allt att döma tillfredsställande. Då elt kommunall
huvudmannaskap skulle medföra problem i fråga om sekreless och tillgång lill
medicinsk expertis finns risk lör all familjerådgivningen skulle bli mindre
attraktiv i allmänhetens ögon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska läkuresällskupet
understryker atl familjerådgivningen på många håll har funnit sin form och gör
en väsentlig insals med bl. a. rela-lionsbearbelning inom familjerna. Överförs
familjerådgivningen till kommunema finns del enligl sällskapel risk för en
försämring av denna verksamhet. Särskill de små kommunema kan knappast länkas
lösa sin familjerådgivning på annat säll än alt den får uppgå i den övriga
socialvården. Risk finns då att verksamheten förlorar sin profilering. Även
Tierps kommun tar främst de små kommunemas svårigheier atl anordna familjerådgivning
som intäkt för all förorda elt fortsall landslingskommunall huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt betydande antal remissinstanser anser att
familjerådgivningen bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1820>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara en lagsladgad uppgift lör kommunerna eller, i vissa
fall, alt behovel av verksamheten på annat säll bör markeras tydligare än i
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Slockholms län
anser del otillfredsställande atl ulredningen inle i lagförslaget närmare har
angett och definieral familjerådgivningsverksamhelen som en lagsladgad uppgifl
för kommunen. Delta kan enligl länsslyrelsens mening bl.a. leda till
komplikationer i sekretesshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt länsslyrelsen i Uppsala lån
inger del en viss oro atl man nu, i molsals lill i principbelänkandel, inle
lalar om verksamheten som en lagsladgad skyldighel för kommunerna.
Länsslyrelsen framhåller all familjerådgivningen är en elablerad verksamhel i samhällel
och vill underslryka vikten av all den i framliden får behålla sin särprägel,
såväl vad gäller innehållei som bestämmelserna om sekreless, befrielse från
skyldighet alt vittna elc. All verksamhelen överförs lill kommunerna är
likaledes en fördel men den bör ges en sådan organisation atl ingen Ivekan
uppslår hos allmänhelen om dess oförändrade karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga anför all man
med utgångspunkl från utredningens lidigare deklaration atl
familjerådgivningen skall regleras i lag hade vänlat sig all i lagförslagen
finna konkrela besiämmelser om familjerådgivningen. Sådana saknas emellertid
och i slällel finner man några allmänna regler om socialnämndens uppgifler. De
sakkunniga anser alt sådana allmänl hållna regler inte är lillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska Diakt/nsällskapet menar att
verksamhelen läll kan sugas upp i den allmänna socialljänslen om den inle
regleras i lag. Verksamhelen riskerar härigenom all förlora sin särart och
specifika uppgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som anser all
komnumerna i socialljänsllagen bör åläggas skyldighel all anordna
familjerådgivning är länsslyrelsen i Östergötlunds län, Kommunförbundel,
Slockht/lms, Håbo och Halmsiuds kommuner. Kommunal- och lundsiingsunslällda
familjerådgivares Jörcning, Svensk kurutorsförening, Övervukurnus riksförbund,
Sveriges sociulförbund, Sveriges socitmomers rik.sförbund. Svenska kyrkans
diakoninämnd. Delegationen för familjerådgivning och KDS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landslingsförbundet framhåller alt
del förhållandel all förslagel angående familjerådgivningen närmast har formen
av en rekommendation kan inge vissa farhågor för dess framlid. Verksamhelen
blir beroende av kommunernas priorileringar och detla kan - speciellt i mindre
kommuner - leda till all invånarna i ännu mindre utsträckning än nu får tillgång
lill della stöd. Landslingsförbundel tillstyrker emellertid trots allt
förslaget i denna ulformning men vill markera belydelsen av att en väl
fungerande rådgivning kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
familjerådgivningsverksamhetens organisaloriska placering inom kommunen
diskuteras av åtskilliga remissinstanser. Flertalet av dessa finner atl
verksamhelen bör bilda en särskild enhet eller molsvarande inom
socialvårdsförvallningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1822>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län anser
atl en förutsätlning för en rationellt fungerande familjerådgivning är atl
rådgivningen ulgör en självsländig enhel, avgränsad lill organisation och
lokal, med utsagd inriktning pä rela-lionsbehandling. Klienlernas konlakl med
familjerådgivningen skall vidare alllid vara frivillig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller att efter 25 ärs
försöksverksamhet inom landsting och några primärkommuner med mycket goda erfarenheter
har familjerådgivningsorganisationen fåll en yrkeskår som specialiserat sig på
samlevnadsproblem och som genom vidareulbildning och yrkeserfarenhet tillägnat
sig fördjupade kunskaper i relationsbehandling. Om familjerådgivningen även
efler inlemmandel i den kommunala socialvårdsomsorgen skall ha möjlighel all
vidareuiveckla metoder elc. bör den enligl länsstyrelsens uppfaUning bilda en
särskild enhel inom socialförvallningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjelugssukkunnigu belönar all familjerådgivningen
måsle ges en från kommunens socialvård frislående ställning om den skall kunna
bibehålla det fulla förtroende från allmänheten som byggts upp under försöksverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundel tar avstånd från
tanken alt familjerådgivningen bör ingå som en även lokalmässigl inlegrerad
avdelning inom socialbyrån. Verksamhelen lorde enligt förbundel närmast böra
jämföras med samhällels erbjudande av rättshjälp, somatisk och psykisk hälso-
och sjukvård, yrkesrådgivning etc, vilka verksamheter också har social
inriktning utan atl för den skull lokalmässigt samordnas med socialtjänsten -
exemplifierade verksamheter ej ens organisatoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundstingsförbundet finner del
nalurligl att organisafionen görs beroende av lokala förhållanden och
resurser. De gångna årens erfarenheter har emellertid enligt förbundel visal
all familjerådgivningen fungerar bäsl om den får bilda en särskild enhel med möjligheler
lill lagarbete mellan flera rådgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku kyrkuns diukoninämnd och
Delegulionen Jör familjerådgivning förordar all verksamhelen organiseras som en
särskild enhel och anför i likalydande yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi anser det myckel oroande att som
utredningen uttalar, kommunerna ska ha frihet "alt - med beaklande av de
särskilda förutsäitningar som angivits i principbetänkandet - välja den
organisaloriska lösning som kommunen finner lämplig." Del kommer att
innebära mycket slora risker för familjerådgivningens fortsatta verksamhet och
kvalitet. Den yttersta konsekvensen blir alt en kommun "bakar in"
familjerådgivningen i den allmänna socialtjänsten med motivering all
socialtjänstens omfattning också inbegriper familjerådgivning. Genom della
kommer den fina melodik och arbelssäll alt bryias ner, som byggis upp under
avsevärd tid. Det kan inte vara rimligl all en drygl 25-ån'g försöksverksamhet,
som visat en så positiv utveckling och som vunnil så slor respekl och
förtroende, nu ska riskera all allvariigt försämras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1824>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detla kommer all drabba den
enskilde individen och dennes familj. Den helhelssyn som ulredningen så
posilivi bejakar kan inle behöva innebära all socialljänslen ska inlegrera den
nu så väl fungerande familjerådgivningen. Tvärtom måsie detta att hävda
människans helhelssyn innebära all man förslår all i vissa ömlåliga
silualioner. i. ex. i samlevnadskonfiik-ler, behöver människor få känna lugn
och irygghel i en avskild miljö, där del finns tillräckligt med tid avsatt för
varje ärende. Vi måsle vara realistiska och se att sådana resurser f. n. inte
finns och under avsevärd tid framöver inle kommer alt kunna erbjudas av
kommunerna då del gäller den allmänna socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunal- och landsiingsunställdu familjerådgivares förening
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del fanns i ulredningens behandling
av familjerådgivningsverksamhelen i principbelänkandel en tilltro till
familjerådgivning som resurs. Även om denna i dag är en fungerande verksamhet
som kvalitativt sell gör en betydande förebyggande insals i vårt samhälle så
är den en i förhållande lill socialvården i stort mycket lilen verksamhet. Om
den skall kunna bevaras som resurs måsle dess speciella karaktär bibehållas. Om
den integreras i socialljänslen utan all bli en egen enhel med speciell ulformning
och slandard kommer denna speciella karaktär all gå förlorad.
Familjerådgivningens förebyggande insals kommer då all försvagas i slällel för
alt förslärkas som ulredningen avsett. Vissa remissinstansers förslag atl lösa
rollkonflikter genom byte av "handläggare" verkar mol denna bakgrund
helt orealistiskt. Om klienter skulle få kännedom om atl deras
familjerådgivare i andra sammanhang kan åläggas alt exempelvis göra
värdnadsuiredningar, skulle delta bli ett allvarligt hinder för den öppenhet
från deras sida som är förulsällningen för all få hjälp i en
relationskonflikl. Det är uppenbart, all allmänhetens förtroende för kommunens
familjerådgivning under sådana förhållanden skulle undergrävas. Vissa
remissinstanser jämställer som en konsekvens av helhetssynen samlevnadsproblem
med symlom av olika slag. Enligl vår erfarenhel kan relalionskonflikler i hem
och familj, om de inle behandlas i lid, ulvecklas lill olika former av sociala,
psykosomatiska eller psykiska symlom både hos vuxna och barn, som ofla kräver
mång-dubbell slörre insalser från samhällels sida. 1 della perspektiv medverkar
familjerådgivningsverksamhelen lill samhällsbesparingar. Vidare påslås av en
rad remissinsianser "all samlevnadsproblem inle på någol principielll
säll skiljer sig från andra former av sociala slörningar och ofla är inlimi
relalerade lill andra sociala problem". Vi som har direkt ertarenhel av
familjerådgivningsarbele vel alt de relationsproblem vi arbetar med ofta för
berörda parter innebär att la slällning lill en familjs splillring eller fortlevande,
och atl della upplevs som en djupt personlig fråga. Visst kan "sociala
slörningar" både vara en av orsakerna lill samlevnadsproblem och bli
följden av sådana. Men i den akluella situation, då motsättningarna blivit så
djupa atl man söker en ulomslående för atl finna en lösning, eller då man inför
en separation eller skilsmässa vill ha hjälp atl enas i vårdnads-och
umgängesfrågan, är del inle som "en form av social slörning som inle på
något principielll säll skiljer sig från andra former av sociala slörningar"
man upplever della ulan som en otillräcklighet på del personliga planel. Vi vel
all vad människor i denna ömtåliga och kanske livsavgörande silualion
efterfrågar inle är allroundinrikiade och allroundkunniga so-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1826>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cialarbelare, hur skickliga de än är, ulan människor vars
speciella yrkesinriktning, kunskaper och yrkeserfarenhet kan tänkas garantera
atl man får den hjälp man behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjerådgivningen har drygt 25
års erfarenhet av all behandla rela-tionskonfiikler mellan i första hand de
vuxna parlerna i en familj, som ofta söker hjälp i krissituationer.
Familjerådgivarna är socionomer med lång erfarenhel av socialt arbele och
menlalhygienisk vidareulbildning. En ny familjerådgivare erhåller i sill
behandlingsarbele fortlöpande handledning under minsl ell år av en erfaren
kollega. All sländigi arbela med människors inbördes konflikter är personligl
och psykologiskl krävande. Inom familjerådgivningen pågår alllsedan
verksamhelens början en kontinuerlig melodulveckling. Den slandard delta ger
har skapai ell fast grundal förtroende hos förelrädare för andra inslilulioner
och hos allmänheten för denna form av psykosocialt behandlingsarbele. En
enkätundersökning som gjordes vid familjerådgivningen i Slockholms kommun 1973
visar all familjerådgivning efterfrågas i alla samhällsgrupper. Della bekräftas
yllerligare av inom Slockholms och Malmö kommuner samt inom Kopparbergs län
gjorda översikter av klienlernas yrkeslillhörighd. Del kan yllerligare
understrykas hur vikligl det varil all verksamhelen iniliall präglals av en
psykosocial grundsyn som också avspeglals i all den adminislraliva ledningen
innehas av en socionom. Verksamhelen har i hög grad befrials från
sjukdomsprägel, vilkel varil gynnsaml. Frihden all ulveckla adekvata behandlings-
och arbelsmeloder har bidragit till en klar profilering och en befäst
yrkesidentitet hos familjerådgivarna. Föreningens årliga studiedagar har
bidragit till alt verksamheten kunnat ulvecklas och hålla en relalivi enhetlig
slandard över hela landel. Med hänsyn till familjerådgivningsverk-samhdens
utformning och slandard saml lill tillgången på erfarna handledare placerar
fortbildningskurserna vid Socialhögskolan i Stockholm och Lund elever för i
ulbildningen ingående handledd praktik bl. a. på tillgängliga
familjerådgivningsbyråer. Härigenom är familjerådgivningsverksamheten redan en
utbildningsresurs för socialvården. Genom atl den kommande statliga
psykoterapiulbildningen av samma skäl räknar med familjerådgivningsbyråer som
utbildningsinstilulioner kan familjerådgivningen som utbildningsresurs komma
all yllerligare förstärkas. Två av de 16handledare som utbildades vidden försia
slatliga handledarutbildningen i UKÄ:s regi var familjerådgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den av utredningen uttalade
friheten för kommunen "all - med beaklande av de särskilda
förulsällningar som angivils i principbelänkandel -välja den organisatoriska
lösning som kommunen finner lämplig" kan resullera i atl den resurs som
familjerådgivningsverksamhelen hade avsells bli i den framtida socialtjänsten
utplånas. Om verksamhelens organisation och slandard inle på något säll
regleras kommer följden all bli aU fiertalet kommuner inte kommer att kunna
erbjuda en familjerådgivning med dagens utformning och standard. 1 detta läge
kommer människor med goda ekonomiska möjligheler all vända sig till privata
familjeterapeuter med skiftande ulbildning och metodik och människor med
religiös anknylning till kyrkliga familjerådgivningsbyråer. Ett sådant
segregerande utbud av hjälpmöjligheter i familje- och andra relalionskonfiikter
skulle vara synnerligen olyckligt och även pä della område leda lill en ökad
ojämlikhd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som föredrar
alt verksamhelen anordnas i en särskild enhel är länsstyrelserna i
Ösiergöllands och Jönköpings län saml Håbo, Helsingborgs, Hulmslads och Borås
kommuner.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1828>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen finner det
uppenbart all familjerådgivningen på vissa orter fåll slörre förutsättningar
atl ulveckla metoder för sin verksamhel än socialvården i övrigl. Eli
organisaioriskl inordnande av familjerådgivningen i sociahjänslen bör således
enligl slyrelsens mening fä positiva effekler för socialtjänsten i sin helhet
och förordas därför av slyrelsen. Under en övergångstid kan dock organisaloriska
lösningar inom socialljänslen behöva sökas, som ger möjligheler till
ömsesesidigl kunskapsulbyle mellan familjerådgivningen och övrig verksamhel
för all på längre sikl leda till integrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skellefteå kommun påpekar atl
frågan om verksamhelens organisaloriska placering självfallel måsle bli
föremål för överläggningar med berörd personal och fackliga organisationer, men
kommunen vill närmast anslula sig lill en lösning som innebär all
familjerådgivningen ingår som funktion i socialvården ulan atl vara en särskild
organisatorisk enhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR betonar all del är viktigt
all familjerådgivningen inle försämras och förlorar sin profil om den överförs
till kommunema. Särskill de små kommunema kan dock enligl organisationen
knappast tänkas lösa sin familjerådgivning på annal sätt än alt den får uppgå i
den övriga socialtjänsten. Sveriges läkarförbund ärav samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers rik.sförbund
anser att när kvalitativa resurser på sikl har byggis upp inom socialljänslens
behandlingsinriktade verksamhel bör familjerådgivningen inlegreras i den
reguljära sociala verksamhelen. Della måsle dock ses som en lösning på lång
sikl. Till dess är det nödvändigt all familjerådgivningen, som i dag fyller en
myckel viklig funktion, under en relalivi lång övergångsperiod utformas som en
särskild enhet eller molsvarande inom socialvårdsförvallningen. Förbundel vill
vidare underslryka all överföringen av verksamhelen lill kommunema kräver
klara övergångsbeslämmelser och direktiv så all inrällandei av familjerådgivningen
inom socialtjänsten svarar mot de principer som socialulredningen anger som
förulsällningar för verksamhelen. Del finns annars en myckel slor risk all den
kvalitativa resurs som familjerådgivningen i dag utgör försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
kommunaltjänstemunnaförbund underslryker all de individuelll inrikiade
insalserna måsle ske utifrån en helhetssyn. För att tillägna sig denna
helhetssyn behöver socialarbelarna arbela med hela socialljänslen. Bl. a.
härtör bör enligl förbundels mening familjerådgivningen inlegreras med
socialljänstens övriga arbetsuppgifter. Den specialislkunskap som familjerådgivningen
besiller kommer all bli en belydande tillgång för socialtjänsten. Socialvården
bedriver redan familjerådgivning och det framstår som naturligt atl
socialljänslen i huvudsak bör ansvara för och erbjuda sådana Ijänster även i
fortsäliningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den familjerådgivningsverksamhet som bedrivs av bl. a.
kyrkan och ideella organisationer berörs i fiera remissvar.
Familjelugssukkunnigu anser det angeläget att påpeka all familjerådgiv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1830>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsbyråer som drivs av ideella organisationer bör ges
möjligheler att forlsalla sin verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsalu kommun framhåller all
kommunerna inle skall ha monopol på familjerådgivning och all samarbele bör
kunna ske med t. ex. kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensko Diakonsällskapel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diakonsällskapel, som i samarbele
med Sladsmissionen i Slockholm driver en Kyrkans byrå för familjerådgivning och
personlig rådgivning, vill här erinra om den lillgång som den kyrkliga/ekumeniska
familjerådgivningen utgör, både som komplement lill kommunernas och
landstingens byråer och som etl altemativ för människor i ett pluralistiskt
samhälle. Den kyrkliga/ekumeniska familjerådgivningen är en väl fungerande
verksamhet, som sedan 1954 arbetar med samma målsätlning som kommunemas/landstingens
byråer. Denna verksamhet torde även i framtiden komma att fortsätta.
Diakonsällskapel önskar därför särskilt betona vikten av atl familjerådgivningsverksamhelen
byggs ut i den omfattning som föreslagits i socialutredningens
principbetänkande såsom en lagstadgad uppgift för kommunema, och av att
samarbete bör ske mellan kommunemas familjerådgivning och den
kyrkliga/ekumeniska familjerådgivningen, där kvalificerad personal med
erfarenhel från sådan rådgivning borde vara en tillgång för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för familjerådgivning anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämsides med samhällels
familjerådgivning bedriver kyrkorna sedan 1953 sådan verksamhet vid 23 byråer
och med ca 30 familjerådgivare anställda. Under 1976 handlades ca 2000
ärenden. Sedan 1974 finns en delegation för familjerådgivning som är en
riksorganisation för den kyrkliga/ekumeniska familjerådgivningen. Delegationen
är ekumeniskt uppbyggd och har lill uppgift att främja utvecklingen med
kyrklig/ekumenisk familjerådgivning. Del föreligger f n. ett stort intresse för
denna verksamhet hos kyrkorna. Man är väl medveten om att samlevnadsproblem
finns bland alla kategorier och man ser verksamheten som ett led i det
diakonala och själavårdande arbelel i församlingarna. Det är självklart atl
också kyrkorna bedriver familjerådgivning, eftersom man medverkar till alt
människor ingår äktenskap (vigseln) och tidigare medverkade i samband med separation
(den obligatoriska medlingen). Del är naturiigt att man tillhandahåller hjälp
när människor får problem i sina relationer. Vi ser den kyrkliga/ekumeniska
familjerådgivningen som ett komplement till samhällets verksamhet och anser att
båda verksamheterna behöver utvecklas och växa fram sida vid sida. Detla för
att erbjuda människor valmöjlighet då man befinner sig i en krissituation.
Rätten att få välja den verksamhet man har mesl förtroende för anser vi vara en
självklarhet om man skall kunna hävda atl man omfattar en helhetssyn av
människan. Till de kyrkliga/ekumeniska byråerna kommer alla kategorier av
människor och inte bara kristna. Anledningen till att man vänder sig till våra
byråer kan vara att man känner trygghet då det gäller oron inför register och
journaler. Våra byråer ligger ofta lugnt och enskilt och uppfattas inte som
någon "myndighet" eller "organisation". Av lång erfarenhet
vet vi att detta är/viktiga faktorer att ta hänsyn till då människor är i kris
och söker familjerådgivning. Vi har samma höga krav då det gäller medarbetarnas
kompetens, som man har vid samhällets byråer. Våra konsultteam har samma
sammansättning </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1979180. I saml. Nr. l.DelB</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1832>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men vi har dessulom en präsl med, Sällel all arbeta på
skiljer sig inte från samhällels byråer, men den som kommer lill en
kyrklig/ekumenisk byrå skall naiurliglvis kunna få diskulera
livsåskådningsfrågor på samma självklara säll som man diskulerar övriga
frågor. Delegafionen för familjerådgivning driver dessulom fortbildning bland
sina medarbelare. Till dessa forlbildningskurser inbjuds också familjerådgivare
från samhällets byråer. Kurserna går över tre år med en intensiv kursvecka
varje sommar med sludier på hemorten. Familjerådgivningens metodik är
huvudämnet. Dessulom anordnas årliga studiedagar med aktuella lema.
Delegationen för familjerådgivning har också samarbete med den kyrkliga
familjerådgivningen i Danmark. Finland och Norge. Medarbetarna vid byråerna är
aktivt engagerade i ulålriklat arbete vid olika ulbildningsanslaller. Inom
delegationen och de kyrkliga och frikyrkliga sludieförbunden arbelar man med
studiematerial i samlevnadsfrågor och konfirmandmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen för familjerådgivning
ser med tillförsikt fram mol en fortsatt positiv utveckling med den
kyrkliga/ekumeniska familjerådgivningen. Vi har sedan delegationens tillkomst
fåll resurser all ulveckla verksamhelen och hoppas kunna få göra del jämsides
med samhällels familjerådgivning. Även om man från samhällels sida inle kommer
all utveckla verksamhelen med familjerådgivning efler de rikllinjer som
hittills tillämpats och som visat sig vara av värde, kommer vi inom den
kyrkliga/ekumeniska familjerådgivningen all ulveckla vår verksamhet efter
nuvarande riktlinjer. Vi är hell övertygade om alt del är den enda framkomliga
vägen atl driva verksamheten på, med bibehållande av den höga slandard på
familjerådgivning, som f. n. råder. Vi hoppas dock att även kommunerna kommer
all låla familjerådgivningen forlsalla som fristående verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KDS anser del självklarl att också
kyrkor och samfund som sedan länge bedriver en av socialulredningen posilivi
värderad familjerådgivning även i framliden kan vara huvudmän för sådan
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser understryker
- liksom Kommunförbundel - behovel av särskild ulbildning för
familjerådgivaren och möjligheter för denne till samråd med andra i samma
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.3 Kontaktman</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel atl avskaffa
övervakningsinstilutd och i ställd införa möjlighet lill förordnande av
konlaklman lämnas ulan erinran av flerlalel remissinstanser. Endast dt mindre
anlal remissinsianser lar uUryckligen stäUning för eller emol förslagel. Bland
dessa är meningarna delade om värdet av förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
upplever förslaget om kontaktman som posilivi och framhåller all denna
arbelsform länge har använls enligl nyk-terhelsvårdslagens mönster även inom
barnavårdslagens ram. Del är enligl länsslyrelsen välgörande all finna all
ulredningen har en så seriös inslällning lill de svåra familjerälisliga
ärendena, och alt dessa kräver speciella insatser av socialljänslen.
Erfarenhdsmässigl har man funnil, alllsedan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1833>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1834>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnavårdsmannainslitutionen upphörde, all ju mera lid man
ägnar resp. parter vid I.ex. samarbele kring faderskapsutredningar, deslo
mindre lid behöver man lägga ned på "medling" och annal arbete i
samband med framlida konfiiklsitualioner kring barnen. Arbelssällel kring t.ex.
värdnadsuiredningar har också under senare år förändrats betydligt, men ambitionen
all i den ulslräckning del är möjligi ena parlerna kan enligl länsslyrelsens
uppfaUning vara oerhört tidskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun instämmer i
förslaget. Kommunen framhåller all det har uttalats farhågor för att
omhändertagande för vård skulle komma atl tillgripas i onödan beroende på all
konlaklmannaskap i vissa lägen inle skulle bedömas som lillräckligl
betryggande. Under förulsällning all socialljänslen kommer all kunna arbela
med ell brell ulbud av ålgärder torde det enligl kommunens mening emellertid
inle finnas skäl för dessa farhågor. Konlaklmannaskap innebär enligt kommunen
elt förlroendeförhållan-de och är därför överlägset påtvingad
övervakningskonlakl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Övervakurnus riksförbund delar
ulredningens uppfaUning all inslilulel övervakning bör slopas och all man i
slällel bör införa möjlighel all i samråd med den enskilde ulse konlaklman.
Förbundel slöder också uppfallningen all möjlighelerna all förordna konlaklman
bör kunna ulnylljas i belydligl fier situationer än de som f n. föranleder
förordnande av övervakare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund har en
positiv inslällning lill möjlighelen all förordna kontaktfamiljer och
framhåller all liknande arrangemang med framgång har prövals i den barn- och
ungdomspsykialriska verksamhelen och av omsorgsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklaguren har ingen principiell
erinran mol förslagel men påpekar all del medför vissa kriminalpoliliska
konsekvenser bl. a. när del gäller tilllämpningen av inslilulel
åtalsunderlålelse för unga lagöverträdare och påföljden överlämnande till
särskild vård. Riksåklagaren anför i della sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag medger all del från
socialvårdens ulgångspunkler är mesl följdrikligl alt ersälla
övervakningsinsiiluiet med ell frivilligi konlaklmannaskap. Om så sker saknas
skäl all behålla beslämmelserna om föreskrifter, förmaning och varning. Även
dessa ändringar får viktiga kriminalpolitiska konsekvenser. Enligl
brottsbalken har domstolen vid påföljdsvalet all iaklla vad som krävs för atl
upprätlhålla allmän laglydnad. Samma lanke ligger bakom inskränkningarna i
åklagarens räll alt underiåta åtal mol unga lagöver-irädare. Konirollfunktionen
ingår således som etl nödvändigt momenl i allt kriminalvårdsarbele och skiljer
därigenom kriminalvärden från de flesla andra vårdområden. Eftersom
socialljänslen avhänder sig merparten av nuvarande konlroUmöjligheler framslår
den föreslagna påföljden överlämnande för vård inom socialljänslen som klarl
olillräcklig och från principiell synpunkl direkl olämplig. Denna påföljd bör
knappasi komma i fråga i andra fall än dem som fömlsäller en tillämpning av
lagen med särskilda besiämmelser om vård av underårig. Flertalet unga
lagöverträdare bör följ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1835>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1836>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aklligen ådömas påföljd i kriminalvårdens regi. Med hänsyn
lill den pågående Ulvecklingen i riklning mol en ökad användning av
kriminalvård i frihel lorde denna överströmning lill kriminalvården inle
behöva innebära nägon skärpning av pålöljdssyslemei förde unga. Det förtjänar
framhållas all de antydda konsekvenserna av socialulredningens förslag ligger
hell i linje med grundlankarna i BRÅ:s förslag till nytt straffsystem, Enligl
dessa skall Slraff bygga på ansvar, slraff och vård hållas isär och straffen
ulformas sä all lämplig värd skall kunna sältas in under verkställighet.
Förslagel innebär all påföljden överlämnande lill särskild vård utmönstras ur
syslemel. När del gäller frivården föreslås Ire olika former av påföljder,
nämligen villkorlig dom. skyddslillsyn och inlensivövervakning. Sistnämnda
påföljd är avsedd som en upptrappning av de övriga frivårdspåfölj-derna och
innebär en mer intensiv konlroll än skyddslillsyn. Härigenom ökar möjigheterna
atl på ett effektivt säll fånga upp sociala behov och lägga gmnden för
positiva insalser i samarbele med den dömde, någol som framslår som särskill
angelägel med lanke på all en alli större del av fri-vårdsklienielel har svära
problem av social och annan nalur. Denna uppgifl bör enligl förslagel lösas av
frivårdsorganisationen i samråd med socialljänslen, Ulredningen har förulsall.
all övergången lill en vidgad frivillighei i vårdarbelel inom socialljänslen
inte bör leda lill atl unga lagöverträdare blir föremål för åtal i vidare
ulslräckning än som förulsälls i ålals-rätiskommilténs förslag. Del är
emellertid osäkert i vad mån della förslag kommer all leda lill lagstiftning.
Frågan bör därför bedömas med utgångspunkl frän gällande räll. Del framslår
därvid som uppenbart, alt avsaknaden av adekvata ivångsälgärder inom
socialljänslen i avsevärd män begränsar möjlighelerna au använda
åtalsunderlåtelse i resocialiseringssyfle. I synnerhet slopandet av
övervakningsinstilutd måsle medföra en markanl ökning av anlalel åtal. En
ordning, enligl vilken åtalsfrågan görs beroende av om den unge förklarar sig
beredd all underkasla sig viss frivillig värd, som han när som helsl kan
avbryta, framstår inte som ändamålsenlig och kan även ifrågasältas från
principiell synpunkl. Jag vill i della hänseende ånyo hänvisa lill BRÅ:s
rapport om dl nyll siraffsyslem. En av huvudprinciperna i förslagel är all
brolt skall följas av slraff. I den mån man avser all begränsa
kriminaliseringen pä etl vissl område, bör man därför i försia hand använda sig
av siraffrällsliga medel. Della synsäu bör enligl rapporten leda till all man
ökar ulrymmel för påföljdseflergift så all dom-siolen får samma möjlighel all
underlåta påföljd som åklagaren all underlå-la ålal med undanlag för vissa
återfalls- och konkurrenssituationer, där processekonomiska skäl lalar för
slörre åtals- än påföljdseflergift, Socialulredningens förslag lorde inle
lägga hinder i vägen för en lösning av ålals-underiåielseproblemaiiken enligl
de rikllinjer som förordats i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveu hovrätt anser all även en ny
lagstiftning bör under klart angivna förulsältningar erbjuda möjlighel all ulan
den enskildes samtycke meddela föreskrifter och tillsalta kontaktman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsfångelseutredningen utgår
från att del även i framtiden kommer att finnas fall där alla försök till
samarbele misslyckas. När del gäller dessa fall är det från många synpunkler
olämpligt all hell underiåta atl beivra brottslighet. De rätlsvårdande
myndighelerna skulle därför, i avsaknad av övervakning och andra mindre
ingripande åtgärder enligt social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1837>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1838>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagsliftningen,
vara nödsakade att kräva antingen all tvångsmässig vård kommer till stånd
enligl den av socialutredningen föreslagna lagen om vård av underårig eller att
anordna övervakning inom kriminalvården. Båda dessa lösningar är dock enligl
ungdomsfängelseutredningens mening olyckliga. Ungdomsfängelseutredningen vill
särskill peka pä all kriminalvård i frihet förutsäUer att frihetsberövande
inom kriminalvården kan anordnas i de fall den dömde inte rältar sig efter de
besiämmelser som gäller för frivårdspåföljden. Ungdomsfängelseulredningen
avslyrker mot bakgrund av del som nu sagts atl möjlighelen all inom
socialvården anordna övervakning av underåriga lagöverträdare avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO ifrågasätter om del är ändamålsenligl alt avsäga
sig alla möjligheler all förordna konlaklman annat än med vederbörandes
samiycke. Della medför bl. a. alt man, om kontaktman avböjs, inte har några
andra åtgärder till buds såvitt avser barnen, än omhändertagande enligl lagen
med särskilda bestämmelser om vård av underårig. Det måsle enligl JO:s mening
emellertid finnas många ärenden med barnavårdsproblemalik där behovet av stöd
och hjälpinsalser är påtagligt men där man likafullt inle kan anse att
kriterierna för omhändertagande enligl den särskilda lagen är uppfyllda. Dessa
ärenden måsle då lämnas utan ålgärd. JO ifrågasätter om man inle närmasl med
lanke på dessa fall borde behålla möjlighelen till övervakning, eller om man
så vill, alt förordna kontaktman oberoende av samtycke. Det kan mycket väl
länkas att vederbörande till en början motsätter sig att kontaktman förordnas,
men senare ändrar uppfaUning lill följd av kon-laklmannens verksamhel. En sådan
mindre långtgående åtgärd kan ju också leda till atl socialnämnden kanske kan
undvika all la lill mera ingripande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO framhåller vidare atl det i förslaget om
konlaklman finns vissa oklarheter och anför i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 belänkandet får man inte klart svar på frågan om
kontaktman kan förordnas för flera personer samtidigt eller om var och en
skall ha egen kontaktman. Man undrar vidare om kontaktman skall förordnas för
vissl ändamål. I del exempel som omnämns (s. 183) kan ju den
umgängesberältigade t. ex. ha alkoholproblem och därför ha fåll en egen
konlaklman förordnad. Skall då denna konlaklman biträda sin klienl i alla
ärenden, dvs. även i umgängesrättsfrågan? Om så är avsett - vilket ligger
närmasl till hands - bör det sägas ut direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala kommun anser att del förhållandet att det
finns elt övervakningsinstitut kan medföra en smidigare behandling av unga
lagöverträdare. Rätt använt kan det leda till atl övervakaren och klienlen ges
en chans all utveckla de goda relationer som förutsätts i den kontaklmannafunklion
som ulredningen talar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Linköpings kommun finner alt möjligheten alt utse
konlaklman är värdefull, bl. a. av del skälet att man kan la speciella hänsyn,
t. ex. vid person-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1839>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1840>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>val. Kommunen anser emellertid all del finns skäl som
lalar för alt socialnämnd även i fortsättningen bör kunna besluta atl förordna
kontaktman för den unge utan atl samiycke föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län är
av den uppfallningen all frivilliga kontaktmän inte i alla silualioner kan
ersälla behovel av ell övervakningsinsli-lul. Däremot hälsar länsslyrelsen med
lillfredsslällelse förslagel om möjlighel för en förälder, som inle är
vårdnadshavaré, all begära konlaklman för atl få hjälp med umgängesräll eller
liknande angelägenheter och påpekar alt en sådan möjlighel sedan länge har
varil efterfrågad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen om burnens räll påpekar
atl det givelvis är bäsl om man kan få den enskilde att godla alt det förordnas
en kontaktman. När det gäller små barn kan det emellertid i vissa situationer
finnas behov av någon annan än föräldrarna som särskilt bevakar barnets
intressen. Del skulle därför kunna diskuteras om inle konlaklman eller annan
skulle kunna förordnas mol vårdnadshavarens vilja i dessa fall. Frågan bedöms
emellertid vara alllför komplicerad för atl utredningen nu skall kunna la
slällning. Emellertid avser utredningen - eftersom frågan om hur barn skall
representeras i olika krissituationer omfattas av dess uppdrag - att återkomma
lill frågan om förordnande av någon representant för bam mol vårdnadshavares
vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen burnens rätt i sumhäUet
anser all del är av största vikt att barnavårdsman kan utses även mol
vårdnadshavarens vilja om siluationen är sådan att det är påkallal. Hänsynen
till förälderns vilja kan här enligt föreningen under inga omständigheter få gå
före barnets väl. Föreningen vill underslryka att den hade föredragit atl
barnavårdsmannainslitutionen fått vara kvar som obligatorium för barn till
ensamslående föräldrar och skilsmässobarn och alt den nu inle kan medverka lill
all denna institution ylleriigare urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall
konstaterar att någon obligatorisk rätt att få kontaktman förordnad inle
åsyftas av utredningen. Enligt kammarrättens mening bör detta förhållande
markeras klarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor som rör kontaktpersonens
roll och kvalifikationer berörs i några remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broltsförebyggande rådet anser att
det behöver framhävas slarkare, att kontaktmannens uppgift försl och främsl
innebär all vara medmänniska. Del finns annars en risk för att den
"fixarroll", som socialarbetaren lätt hamnar i, nu i stället läggs
över på kontaktmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun menar aU den
socialarbdarroll - socialassistentroll - utredningens förslag leder till i
många stycken liknar den roll utredningen föreslår för kontaktmannen. Här kan
gränsdragningsproblem uppstå. Välmotiverade krav på ersällning för förlorad
arbetsförtjänst och bällre ersättning i övrigt för konlaktmännen kan enligl
kommunens mening också leda till alt gränserna blir oklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska nykterhetsvårdsförbundet påpekar att det finns en
risk för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1841>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1842>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man - med de krav som slälls på kontaktmannen - skapar en
särskild so-cialarbdartjänsl på hellid. DeUa skulle enligt förbundets mening
vara en olycklig utveckling eftersom mycket i konlaklmannens belydelse och värde
jusl ligger i del frivilliga, ideella engagemanget för en enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Värmlands län
påpekar alt ulredningen inle lar upp frågan om hur långl socialnämnden måsle
lillmölesgå bislåndsbehövandes önskemål i fråga om val av konlaklman.
Länsslyrelsen finner del uppenbart all nämnden kan vägra utse en person som
den bedömer som hell olämplig, men frågar sig om socialnämnden också kan vägra
godkänna en person endasi därför alt nämnden önskar ulse en annan som är bätlre
utbildad eller eljesl lämpligare eller däiför all den konlaklman som den
bi-ståndsbehövande önskar få släller för höga ersällningsanspråk. Enligt
länsstyrelsens uppfattning måste socialnämnden få ha etl avgörande inflyiande
över personvalet, även om därmed service- och frivilligiankarna i
socialtjänstlagen i viss mån får mindre utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun framhåller atl
kontaktman bl.a. skall överta de uppgifter som nu enligt 3 a 8 barnavårdslagen
åligger barnavårdsman. Bar-navårdsmannauppdragen i Slockholm innebär enligt
kommunen ofla arbete med komplicerade separalions- och umgängesrältsproblem.
Denna rådgivnings- och behandlingsverksamhel kräver specialkunskaper. Kommunens
mening är atl verksamheten i och för sig kan inordnas i kontaklman-nainslitulet,
men all det är vikligl atl socialtjänsten kan anlita utbildade socialarbetare,
inte bara lekmän, för konlaktmannauppdrag. Kommunen påpekar att det sistnämnda
självfallet kan gälla även andra typer av ärenden, där kontaktman förordnas.
Svenska Diukonsullskapet för fram liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kurlstuds kommun anser atl
utredningen andas en allt för slor optimism när det gäller socialtjänstens
möjligheter atl få privatpersoner att engagera sig som kontaktpersoner i slörre
omfallning än vad som sker i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om skyldighel för
kontaklmannen alt rapportera lill nämnden las upp av Västerås kommun, som
fömtsätter att tillsynsmyndigheterna eller andra utfärdar regler för
kontaktmannens ställning i detta hänseende. Kommunen menar att sådana regler är
betydelsefulla, särskill som del finns vårdideologiska skäl som talar emot
rapporteringsskyldighet. Övervakurnus riksförbund menar att
rapporteringsskyldigheten måsle slopas om ett ömsesidigt förtroendefulll
samarbete skall kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser diskuterar
frågor om ekonomisk ersällning och andra förmåner lill kontaktpersonerna och
utbildningen av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren underslryker viklen
av allsidig och gedigen ulbildning för konlaklmännen med hänsyn lill deras
mångskiftande och belydelsefulla uppgifler. Del är enligl riksåklagarens mening
vidare angeläget all ersätiningarna besläms så all yrkesverksamma personer i
slor ulslräckning kan engageras lill uppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Gävleborgs län anser att frågan om
ersällning lill kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1843>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1844>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lakimännen kommer alt bli föremål för en alllför
varierande bedömning om kommunerna själva skall lösa denna fråga. Cenirala
rekommendalioner i likhel med dem som lämnas från Kommunförbundel om </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. fosterlöner bör enligt
länsslyrelsens mening lämnas även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala kommun understryker atl del
krävs resurser i form av ulbildning och speciella stödåtgärder för
konlaklpersonerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skellefteå kommun år av
uppfallningen all frågan om ersällning lill konlaklman bör regleras cenlrall
för all skapa likvärdiga villkor i hela landel. Av samma skäl bör genom
cenirala beslul fastslällas enhetliga beskattningsregler. Även frågan om rätt
lill ledighel bör lösas cenlrall, evenluelll genom fackliga avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings kommun delar
utredningens uppfaUning atl konlaklman vid behov skall kunna beredas
erforderlig ledighel från arbelel saml all ersättningsfrågan måsle lösas på
ell lillfredsslällande säll. Kommunen vill samlidigl peka på atl
ersällningsfrågan för kriminalvårdens motsvarande funktioner beaklas, då dessa
ersättningsregler ofta kan bli normgivande också för den primärkommunala
ersättningsfrågan avseende socialljänslens konlaklman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska nyklerhelsvårdsförbundel
betonar alt rätten till erforderlig ledighet från arbete samt
ersällningsfrågan för konlaklpersonerna måsle klarl regleras. Förbundel vill i
detla sammanhang påpeka belydelsen av all socialljänslen lillskapar möjlighel
för en fortlöpande konlakl med dessa frivilliga medarbelare saml tillgodoser
deras behov av ulbildning och fortbildning. Även Svenska Diakonsällskapel
framhåller behovel av ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Vård i familjehem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.1 Vård och fostran i annat enskilt hem än
vårdnadshavarens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De särskilda problem som kan vara
förbundna med foslerbarnsvård berörs ulförligl i några remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen barnens rätl i samhällel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad belräffar priorileringen av de
enskill inrikiade insalserna upplever vi inom BRIS alt foslerbarnen är den
grupp som omedelbarl bör komma i ålnjulande av ökad omsorg från samhällels
sida. Foslerbarnen är den mesl svaga och ulsalla gruppen i samhällel. De har
innan de placerades i foslerhemmel ofla genomgålt svåra upplevelser. Om vi
inle sätler in lämpliga stödälgärder här vet vi all dessa barn med siörsta
sannolikhel blir vårdfall för resten av livel. Både ur mänsklig och
samhällsekonomisk synvinkel bör del därför vara angelägel atl tidigt ge dem
adekvat hjälp. Vi kräver en precisering av på vilka indikationer en
foslerhemsplacering skall ske. Vi är krafligl emol del uttalande som görs i
kapitlet om vård av underårig i särskilda fall: "Även om svåra
missförhållanden föreligger skall om möjligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1846>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdbehovel tillgodoses på frivillig väg." Barnets
behov av irygga upp-växllörhällanden och konlinuiiel bör här ovillkorligen
prioriteras. Erfarenheten säger au en lidig foslerhemsplacering har större
förulsällningar all lyckas. Då barnet kommil upp i skolåldern har redan skapals
bindningar som är svära all bearbeia. Barn från dåliga miljöer har då ofla
blivil så allvarligt slöida all del är svart, ja stundom omöjligt atl komma
lillrälla med barnels problem. Del leam av barnsakkunniga vi föreslagit' skall
knytas lill socialnämnden skall också ha lill uppgift all bearbeia barnels och
föräldrarnas separation från varandra saml välja ul och ge konlinueriig handledning
lill fosterföräldrarna. Denna nya resurs kan alltså inte fungera med löst
anknutna eller dellidsanslällda familjelerapeuler. Den måste få heltidsanställda
medarbelare. BRIS vill reservera sig mol principen om när-helsplacering och en
läl konlakl mellan de biologiska föräldrarna och foslerhemmel, som nu föreslås
bli generell oberoende av hur barnels familjerelation ser Ul. Enligl vad vi
erfaril kan della leda lill slora problem särskill lör ungdomar som lagils om
hand på grund av sill egel beleende saml för små barn. De små barnen orkar inle
alllid med en läl konlakl med de biologiska föräldrarna. De blir oroliga,
splillrade och vel inle var de hör hemma. En inskolningstid i foslerhemmel är
nödvändig. Men del gäller också när barnet skall återtoras till del biologiska
hemmel. Vi måste ha klarl för oss all del nu gäller en upprepning av den
smärtsamma upplevelse en separation alllid innebär för dl lilel barn, vilkel
gör den dubbelt farlig. Del är därför viktigt all foslerföräldrama får la akliv
del i barnets återanpassning lill sill biologiska hem, saml all de får
umgängesrätl med barnel om del vislals hos dem en längre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fosierföruldrurnus riksförbund anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterföräldrar till barn som
placerals genom den kommunala socialvårdens försorg känner i dag ofla en slor
osäkerhei i sin silualion. Osäkerhelen har fiera orsaker. Bland dessa kan
nämnas - dålig eller ingen informalion om fosterbarnets bakgrund saml orsaken
lill placeringen - avsaknad av information om tillämpade lagrums innebörd -
osäkerhei belräffande konlakler med vårdnadshavaré och tillsynsmyndighet -
ovisshel om hur länge barnel skall slanna - svårigheier all få slöd i akula
krissituationer. Nuvarande lagsliflning söker trygga rättssäkerheten för barn
och vårdnadshavaré. Fosterföräldrarna har ej motsvarande Irygghel ulan är mer
eller mindre objekt i en vårdapparat. Av detta framgår all del för fosterföräldrar
kan vara svårt all etablera djupare känslomässig konlakl med fosterbarn,
eftersom fosterföräldrarnas situation ofta är olrygg. Det finns behov av
fastare regler för familjehemmens slällning. Regler som anger skyldigheler och
räuighder för fosterföräldrarna. Enligt nuvarande bestämmelser saknar
fosterföräldrarna rätlen att överklaga beslut rörande fostervården då ärendei
ej rör dem. Del är svårt aU förslå all personer som under lång fid byggl upp
känslomässiga relafioner ej skall vara berörda av plötsligt avbrott av
relationen. Familjehemmet måste även få rätl alt överklaga i de fall de ej
anser att socialnämnden följer vården och ger det slöd och den hjälp som
erfordras för all kunna fullgöra vården. Familjehemmen känner sig ofta
utelämnade när slöd och hjälp behövs. 1 vissa fall kan det vara svårt att ta
kontakt med den nämnd som har tillsyn över ärendet av rädsla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsniitet Sociahjänslen - funktion och uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1848>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl della skall belraklas som elt misslyckande för
fosterföräldrarna. En förlroendefuU relalion med delal ansvar mellan
socialnämnd och foslertöräldrar måsle skapas. Den nuvarande lagsliftningen
lägger huvudvikten vid rättssäkerheten för de biologiska föräldrarna. 1 andra
hand kommer hänsynen till barnen. Hänsyn till fosterföräldrar är inte ens
omnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus lån anser
att del hade varil lämpligt atl ulredningen även behandlat möjlighetema all
fasiare kunna binda fosierbarn lill foslerhem i de fall, då de biologiska
föräldrarna under längre lid ej visal något inlresse för barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all ulmönslra begreppel
fosterbarn ur lörfallningar-na bemöts posilivi av Helsingborgs kommun. Övriga
remissinsianser som har yllral sig i frågan har en negaliv inslällning lill
förslagel. Till dessa hör justitiekanslern, socialslyrelsen, kammurrutten i
Sundsvull, länsstyrelserna I Slockholms, Östergötlands, Gollands, Mulmöhus, Ålvsborgs,
Skuruborgs, Västmunlunds, Koppurbergs, Gävleborgs, Västernorrlunds och
Jämtlands län, utredningen om barnens rätt, Stockholms, Borås, Vara, Kurlstuds
och Västerås kommuner, Föreningen Sveriges sociulchefer och Fosierföruldrurnus
riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna anser genomgående
au begreppel fosierbarn inle har den negaliva klang som har gjorls gällande.
Flera remissinsianser påpekar dessulom - i likhel med sociulstyrelsen - all
begreppel har en direkt molsvarighel i andra länders språk. Justitiekanslern
ifrågasäller om del inle från lagleknisk synpunkl är fördelaktigare alt behåUa
begreppel fosierbarn. Kammarrätten i SundsvaU befarar all en ulmönsiring av
begreppel kan medföra svårigheier i rällstillämpningen. Länsstyrelsen i
Malmöhus län menar atl begreppel foslerbarnsvård har en förankring inle bara
internalionelll ulan även litterärt. Flera remissinsianser, bl.a. Borås kommun
och Föreningen Sveriges socialchefer framhåller svårighelen alt finna adekvata
ersällningsbegrepp. Västerås kommun år av uppfallningen all man i brisl på
ersällningsbegrepp under alla förhållanden kommer atl använda begreppet
fosterbarn även i framtiden. Länsstyrelsen i Västmunlunds län menar för sin
del atl begreppet är inbyggt i del allmänna medvetandet och att det är
upplysande och lätthanterligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det råder delade meningar bland
remissinstanserna om värdet av atl la in reglerna om foslerbarnsvård i
föräldrabalken. Förslaget tillstyrks av sociulstyrelsen och kummurrätten i
Göteborg. Även kammarrätten i Sundsvall kan acceptera förslaget. Kammarrätten
är medveten om atl förslaget kan föranleda viss tvekan med hänsyn lill all en
sådan överflyttning i viss mån står i strid mot den i direktiven angivna
målsällningen att sammanföra bestämmelserna i de tre vårdlagarna till en lag.
För en överflyttning talar dock enligl kammarrällens mening bl.a. att i
föräldrabalken redan nu återfinns bestämmelser om barnavårdsnämnds uppgifler i
vissa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinsianser som har yttrat sig över förslaget
i denna del in-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1850>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tar en klar övervikl dock en kritisk hållning mol
förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Slockholms län
påpekar alt reglerna om fosterbarn är offentligrättsliga och tillerkänner
barnavårdsnämnd vissa befogenheter genlemol lilliänkta och ulsedda fosterföräldrar.
Till barnets skydd har nämnden även befogenheler gentemot de biologiska
föräldrarna. Föräldrabalken reglerar det familjerätlsliga förhållandet,
framför allt vårdnadsfrågan mellan barn och föräldrar, och tvister härom
avgörs traditionellt och med rätta av allmänna domstolar. Placering i
familjehem avser inle någon förändring i del familjerältsliga förhållandel.
Enligl länsslyrelsens mening sammanblandas redan nu ofta begreppen vård och
vårdnad och denna sammanblandning måste bli ännu slörre med föreliggande
förslag. Bestämmelser rörande fosterbarn och deras förhållanden är en fråga om
barnomsorg och bör därför enligt länsslyrelsen sammanföras under denna rubrik
i socialtjänstlagen. Länsstyrelsen understryker all all väsenllig lagstiftning
om den sociala verksamheten om möjligt bör finnas samlad i en enhetlig
sociallag. - Synpunkler av samma slag förs fram av länsslyrelserna i
Östergötlunds, Malmöhus, Ålvsborgs, Gävleborgs och Jämtlunds län, Stockholms
kommun och Sveriges sociulförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO är också av uppfaUningen att
beslämmelserna inle hör hemma i föräldrabalken och påpekar all föräldrabalken
i princip behandlar de rällsliga relationerna mellan föräldrar och barn, inle
hur barn i allmänhel bör vårdas. De föreslagna nya beslämmelserna, som i huvudsak
hämtats från 7 kap. barnavårdslagen, handlar om jusl detta. Det är här fråga om
vård som anordnas av socialnämnden eller som står under dess tillsyn och om
nämndens befogenheter i dessa frågor. JO kan inle finna något bärande skäl för
att i föräldrabalken placera I.ex. bestämmelsen om att socialnämnden i vissa
fall kan meddela förbud mol att ta emot s. k. visielsebarn. Enligt JO har man
inte heller konsekvent genomfört principen om att reglerna om vård i familjehem
skall slå i föräldrabalken. Sådana bestämmelser finns även i socialtjänstlagen.
JO menar atl det närmasl är så atl huvudparlen av de bestämmelser som
innehåller regler om konlroll, förbud och slraff brutits ut ur
socialtjänstlagen och placerats i föräldrabalken och finner alt en sådan systematisering
inte verkar meningsfull. JO anser därför atl de föreslagna 16-23 88 i 6 kap.
bör inarbetas i socialtjänsfiagen, vilken för övrigt redan innehåller
bestämmelser om kontroll och förbud såviit gäller inslilulionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen burnens rält i samhället
betonar att del är önskvärl alt alla lagar som reglerar barns rällsliga
ställning och levnadsförhållanden samlas under en huvudrubrik och all detta
även gäller regleringen av fosterbarnens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravel på medgivande av
socialnämnden för atl bereda barn under 16 år vård och foslran i annal enskilt
hem än vårdnadshavarens föranleder delade meningar bland remissinslanserna. En
övervikt av dem som har yttrat sig i frågan stöder dock utredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1852>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Sit)ckht>lms län
framhåller att fosterbarnsulredningens förslag alt slopa tillsynen över
privatplacering av bam vid remissförfarandet mötte hårt motstånd.
Länsslyrelsen ser med lillfredsslällelse all socialulredningen nu föreslår all
gällande besiämmelser bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelsen i
Väslernorrlands län lillslyrker krav på medgivande. Länsslyrelsen konslalerar
emellertid alt del är ulredningens mening all kortare tids placeringar av barn
i enskilda hem skall kunna ske ulan socialnämndens godkännande. En sådan
ordning bör enligl länsslyrelsens mening endasi lillämpas då så oundgängligen
erfordras och prakliska skäl lalar mot all nämnden beslular. Länsslyrelsen har
den erfarenhelen alt placeringar som först varil avsedda som tillfälliga i
flera fall övergåll lill all bli varaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Borås kommun anser alt det är
posilivt alt ulredningen har slannat för att lillslåndslvångel för mollagande
av fosierbarn skall vara kvar. Som kommunen uppfaltar del föreligger del här en
utvidgning. Socialnämnderna skall dels faktiskt godkänna att föräldrarna
lämnar ifrån sig vården av barnel, dels godkänna elt enskill hems lämplighel
all la emol barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som
uttryckligen lillslyrker utredningens förslag i denna del är länsstyrelserna i
Göieborgs och Bohus och Gävleborgs län, utredningen om barnens rätl,
Stockholms, Uppsala, Göteborgs och Örebro kommuner. Föreningen Sveriges
socialchefer, SACOISR och Sveriges socionomers riksjörbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammurrutten i Göteborg finner all
övervägande skäl talar för att lillslåndslvångel inle bör behållas i en ny
sociallagstiftning. I sådana fall där vårdnadshavaren väljer all anförtro
vården av barnel åt nära anhörig förefaller lillslåndslvångel enligl
kammarrättens mening särskilt omotiverat. Kammarrätten anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Foslerbarnsuiredningen föreslog i
belänkandel Barn och ungdomsvård (SOU 1974: 7) atl kravel på lillslånd av
barnavårdsnämnden för all ta emot fosterbarn i enskill hem skulle las bort.
Bakom förslaget låg uppfallningen atl förhållandena inom barna- och ungdomsvården
inle längre motiverade elt generellt lillslåndslvång vid privalplacering.
Utredningen ansåg au samhällel inle borde slälla slörre krav på
foslerföräldrama än på föräldrar-na själva. Om samhällel behövde ingripa mol
missförhållanden, borde della ske enligt samma regler oberoende av var barnel
vislades. Svårighelei na all kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna
anfördes ocksä som skäl mot tillståndstvånget. Även om del förekommer endast i
ett fåtal fall all ansökningar om lillslånd avslås, har det mot
fosterbarnsulredningens förslag invänts att kravel på lillslånd har hindral
olämpliga privalplaceringar av barn. Utredningen anser härutöver bl. a. att
det till skydd för barnet och även lill stöd och hjälp åt föräldrarna är
befogal med bestämmelser som ger socialnämnden möjlighet atl medverka vid
bedömningen om ett visst hem är lämpligt som foslerhem. Enligt utredningen är
det inte tillfredsställande atl barnel genom föräldrarnas beslut kan undandras
den Irygghel som tillförsäkras barnet genom att socialnämnden får medverka vid
placeringen. Frågan om lillslåndslvång eller inle vid placering i foster-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1854>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hem bör enligl kammarrällens mening ses mol bakgrund av de
övriga bestämmelser som skall gälla för socialljänslen i framtiden. Särskild
vikl bör dä naluriiglvis fästas vid de regler som ulredningen föreslår införda
i föräldrabalken. Socialljänslen skall bli en verksamhel som huvudsakligen
skall inriktas på slöd, hjälp och bislånd i frivilliga former. Tonvikten skall
läggas på allmänl inriktade och förebyggande insatser. Över huvud laget
omgärdas socialljänslen med lagregler som skall ge fömtsättningar för ell
förtroendefullt förhållande mellan socialarbetare och klienl samt höja benägenheten
hos medborgarna all vända sig till socialnämnden. Med en sådan inriktning på
verksamheten bör också förutsättningarna för atl familjer med problem vänder
sig lill socialnämnden förbättras. Del finns därför skäl att anta atl
socialnämnden i framtiden i större utsträckning kommer all medverka vid
placering av barn i foslerhem, oavselt om regler om lillslånd finns eller ej.
Med en sådan utveckling minskar självfallel behovel av särskilda
tillståndsregler. Härtill kommer att socialnämnden i likhet med vad som gäller
i dag skall ha rätl alt förbjuda person som har silt hem inom kommunen att utan
nämndens medgivande moltaga annans barn under 16 år för vistelse i hemmel som
ej är lillfällig. Denna regel bör ge viss garanti för all olämpliga
privatplaceringar av barn inle kommer till stånd. Härtill kommer de skäl som
fosterbarnsutredningen har anfört mol all kräva tillstånd för alt placera barn
prival i annat hem för vård och foslran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kominiinförbundel kan inle anslula
sig till ulredningens linje angående lillslåndslvångel. Förbundet påpekar all
ulredningen ulförligl har beskrivit de svårigheier kommunerna har all
överblicka och följa upp privalplace-ringarna. Della kan enligl förbundet i och
för sig användas som argumenl mol lillslåndslvång. Om en ulredning härom kommer
till slånd försl då ell barn vistats en längre lid i etl annal hem än del egna.
förlorar lillslåndslvångel lill stor del sin betydelse. Förbundet går i della
sammanhang på fosterbarnsulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun kan inie heller bilräda utredningens förslag
i denna fråga. Kommunen påpekar att föräldrar av en rad skäl kan anse del
lämpligl all för en viss lid, i en del fall ganska långvarig, låta barnet
vislas i annan familj - oftast hos nära anhöriga eller vänner. 1 allmänhet är
del då fråga om en åtgärd som är avsedd all undvika atl barnel onödigtvis rycks
borl från sin miljö - skola, kamralkrels elc. Del kan röra sig om atl barnel
irols föräldrarnas flyllning skall få fullfölja sin skolgång, att barnel självi
molsälier sig en flyllning i. ex. på grund av slark bindning lill kamraler
eller någon anhörig. Andra skäl kan vara alt barnet på grund av föräldrarnas
sjukdom, misshälligheier i äktenskapet, ekonomiska problem, boslads-problem
eller av något annal skäl kommer all få en bällre lillvaro hos en annan familj.
Del är kommunens uppfaUning atl privalplaceringar av barn i enskill hem i de
flesla fall är någol som föräldrarna genomfört lill barnels bäsla. Likaså finns
det all anledning alt anla all den familj som är villig atl la hand om barnel
verkligen ser som sin uppgifl all erbjuda en god miljö och ge en god foslran,
Enligl kommunens uppfaUning kommer de av socialulredningen föreslagna
bestämmelserna snarast all ha negativa effek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1856>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ler. Del är iroligl all kravel på godkännande och konlroll
från socialnämnden kommer alt avhålla många föräldrar och presumtiva
fosterföräldrar frän all föranslalla om privatplacering i enskild familj, irots
all delta skulle vara till fördel för barnets utveckling och välbefinnande.
Kommunen inslämmer i ulredningens uppfattning all vissa privalplaceringar kan
vara till nackdel för barnel. Den familj där barnel skall vistas kan vara
olämplig eller så kan skilsmässan från föräldrarna visa sig ha negaliva
effekter på barnel oavselt foslerföräldrarnas lämplighel. Enligl kommunens uppfaUning
är del emellertid fulll lillräckligl all kräva all föräldrarna lill socialnämnden
anmäler en mera varaktig vistelse. Socialnämnden kan sedan genom en preliminär
undersökning, t.ex. genom kontroll av regisierdaia, avgöra om en mera ingående
undersökning är nödvändig. Om en sådan undersökning visat all
foslertöräldrarna är olämpliga finns möjlighelen all enligt 18 8 i förslagel
lill ändring i föräldrabalken meddela förbud mol au de lar emol annans barn i
siu hem. Om foslerföräldrama är lämpliga, men del ändå visar sig all problem
uppslår är del fulll lillräckligl au försöka komma lillrälla med dessa genom
slöd- och hjälpälgärder i samråd med vårdnadshavaré och fosterföräldrar eller
om del är nödvändigl genom all hos länsrällen ansöka om vård av den
underårige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även ICO och Sveriges
socionomförbund anser all del är lillräckligl om föräldrarna anmäler en mer
varaktig vislelse lill socialnämnden och menar all en preliminär granskning är
lillräcklig för alt ge svar på frägan om en mer ingäende undersökning är
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kyrkans diakoninämnd finner
all ulredningens förslag innebär all socialnämndens medgivande måsle sökas, sä
snarl ell barn under 16 år skall vårdas i annal hem än vårdnadshavarens, </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. hos släktingar medan
föräldrarna vislas ulrikes ell anlal månader. Nämnden anser all elt sådanl
lillslåndslvång är orimligi och föreslår all del i laglexlen markeras atl lillslånd
krävs endasi då del är fråga om alt stadigvarande bereda värd och fostran i
annans hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser påpekar - i likhel med ulredningen
om burnens rält - all den föreslagna beslämmelsen om medgivande vid privalplacering
av barn innebär, om den lolkas ordagrant, all exempelvis en um-gängesberälligad
förälder måste ha socialnämndens lillslånd för alt under en längre tid ha sitt
eget barn hos sig, vilkel inte krävs enligl barnavårdslagen. Ulredningen om
barnens räu ifrågasäller om denna konsekvens är avsedd eller önskvärd.
Länsstyrelsen i Malmöhus län menar all innebörden av bestämmelsen är alltför
långlgående, eftersom del inle sällan förekommer all barn placeras hos en
förälder som inle är vårdnadshavaré. Länsslyrelsen i Hallunds län och Väslerås
kommun för fram liknande synpunkler. Förslagel alt beslämmelserna om medgivande
lill vård och fostran i annans hem och lillsynsskyldighel vid sädana
placeringar skall gälla endasi om barnel är under 16 år lämnas ulan erinran av
del övervägande anlalel remissinsianser. Flera remissinsianser förordar dock en
höjning av åldersgränsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1858>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen har erfarenhel av
alt en del foslerhemsplacerade ungdomar i åldern 16- 18 är och deras
fosterföräldrar har myckel stora behov av slöd från socialvården. Därför anser
slyrelsen all socialnämnden i vissa fall bör ha tillsyn enligl den föreslagna
17 S i föräldrabalken även över fosterhemsplacerade ungdomar i åldern 16- 18
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands lån
konslalerar atl ulredningen inte närmare har diskuierat frågan om
16-årsgränsen för fosterbarnsförhållandels och därmed tillsynens upphörande. Om
särskilda skäl föreligger, ger gällande lag möjlighel till förlängning av
lillsynen i högsl tre är efter del atl barnel fylll 16 är. Utredningens förslag
innebär alt denna möjlighet avlägsnas. Enligl länsstyrelsens mening föreligger
ej sällan behov av fosierbarns-lillsyn lill 18 år. Den föriängda skolplikten
och de ökade svårigheterna för ungdomar på arbelsmarknaden har bidragii lill
all skapa behov av stöd för denna åldersgrupp. Med en fortsatt utbyggnad av de
förebyggande insalserna kommer enligl förslagel anlalel barn och unga som
behöver vård uianför del egna hemmel all minska. Della kan dock få som
konsekvens all de som måsle beredas värd i foslerhem kommer alt ha slörre
vårdbehov och all många av dessa kommer all befinna sig nära 16-årsgränsen vid
placeringen. 1 följd härav bör enligl länsslyrelsens mening foslerbarnsåldern
höjas lill 18 år, varigenom en nalurlig anknylning lill föräldrabalkens regler
om föräldrars ansvar erhålls. Länsstyrelsen i Stockholms lån har samma
uppfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län
framhåller all barnen i dag är 16 år när de normall slular grundskolan. Vid
denna ålder är problemen mesl akula om barnen skall få forlsall utbildning
eller gå ul i förvärvslivet. Enligl länsslyrelsens uppfaUning måsle
socialnämnden följa upp dessa barns räll lill lämplig ulbildning även om barnel
fyllt 16 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus
län påpekar också all skolulbild-ningen oftast inte är avslutad vid 16 års
älder och all etablering i yrkeslivet då ännu inle har sketl. Både
"fosterföräldrar" och barn behöver stöd jusl då. Särskill gäller
detta när "foslerföräldr-arna" är gamla t.ex. mor- eller
farföräldrar, som inte orkar möla och bearbeia barnels problem på ell adekval
sätl. Många skäl lalar därför enligl länsstyrelsens mening för all lillsynen
bör kvarslå tills den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län
påpekar att det finns en inte obelydlig grupp ungdomar mellan 16 och 18 år, som
har sociala problem och där kuralorer, ungdomarnas föräldrar eller de själva
därför ordnar prival placering i enskill hem, i s.k. storfoslerhem,
familjekollekliv eller i andra oreglerade former av gemensamhelstillvaro. Dessa
ungdomar omfattas inte av fosterbarnslagsiiftningen. Verksamhet i kollektiv av
olika slag regleras inte heller i stadgan om enskilda vårdhem. Sociala
centralnämnden har därför begränsade möjligheter all lämna ungdomarna stöd och
hjälp. Länsstyrelsen konstaterar att utredningen inte närmare behandlar dessa
ungdomars problem. Enligt länsstyrelsens erfarenhet är del emellertid myckel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1860>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angelägel all samhällel får möjlighel atl följa de
förhållanden som dessa ungdomar lever under. Detta skulle kunna ske genom all
beslämmelserna om vård i annat enskill hem än vårdnadshavarens utvidgades lill
all omfalta även ungdom upp t.o. m. 18 års ålder, oavsett om del förelåg ell
lillfälligl eller ell långvarigl vårdbehov och oavsell vem som medverkal vid
placeringen, enskild eller myndighel. En samordning av bestämmelserna med
sladgan rörande enskilda vårdhem borde enligt länsslyrelsens mening också ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som uttalar
sig i riktning mol en höjning av åldersgränsen till 18 år är länsslyrelsernu i
Ålvsborgs, Gävleborgs, Västernorrlunds och Jämilunds län, Slockholms kommun
och Föreningen Sveriges socialchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen burnens rätt i sumhäUet framhåller alt
föreningen har föreslagit alt vård enligl lagen med särskilda besiämmelser om
vård av underårig skall kunna utsträckas lill den unge fylll 20 år, då man
anser all exempelvis unga missbrukare av beroendeframkallande medel och
ungdoms-brollslingar är mer betjänla av den vård som kan ges inom
socialljänslens ramar än inom kriminalvården. Föreningen anser all della gäller
även för barn i foslerhem. Då ungdomar mellan 16 och 20 år, som placeras i
annat enskill hem än vårdnadshavarens, ofla är de som har de svåraste problemen
anser föreningen del yUersl angelägel all del även för denna ålders-gmpp finns
krav på godkännande av "fosterhemmet". Föreningen föreslår all barn
under 18 år inle ulan socialnämndens medgivande får beredas vård och foslran i
annal enskilt hem än vårdnadshavarens och all medgivande skall krävas även för
ungdomar upp fill 20 år om särskilda skäl föreligger. Ulredningens förslag all
den nämnd som har lämnal medgivande lill placeringen skall ha tillsyn över
vården även då hemmet är belägel i en annan kommun får ell blandat mollagande
av remissinslanserna. Förslaget tillstyrks uttryckligen av Örebro och
Norrköpings kommuner. Övriga remissinstanser som redovisar sin uppfattning i
frågan ger emellertid utlryck för en negaliv eller tveksam inställning lill
förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchefer
menar alt förslaget kan accepteras när del gäller barn som placeras genom
socialnämnden men släller sig Iveksam till en utvidgning av såväl
lillslåndsgivning som lillsynen lill all omfalla även
"privatplacerade" barn i annan kommmun. Det kan enligt föreningen
ifrågasättas om det är meningsfullt att införa en sådan bestämmelse, eftersom
det torde bli svårt för de fiesta kommuner all på etl riktigt sätl uppfylla
syftet med bestämmelsen ulan all barnels vistelsekommun i hög grad engageras.
Föreningen menar att det i praktiken torde bli så att kommunerna kommer att
begära överflyttning enligt de föreslagna bestämmelserna härom. Stockholms kommun
har samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen I Jämtlunds län
redovisar en Iveksam inställning till förslagel. Länsstyrelsen lar också upp de
evenluella ekonomiska konsekvenserna för vislelsekommunen och framhåller alt
elt barn som placeras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1862>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt socialljänsllagen i en annan kommun - ulan
lillslånd - är placeringskommunens ekonomiska ansvar. Upphör emellertid
socialljänstpla-ceringen formelll men barnel blir kvar' i foslerhemmel eller
inom kommunen, får vislelsekommunen la över del ekonomiska ansvarel ulan all
ha kunnal påverka ulvecklingen dillills annat än i speciella fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Mulmöhus län
framhåller all erfarenhelen har visal all konfliktsituationer kan uppkomma
mellan nämnden i den kommun, där föräldrarna bor, befattningsnämnden, och i
den, där fosterhemmet är belägel, den lokala nämnden. Del förekommer i.ex. all
slörre kommuner vid placering av fosierbarn i annan kommun förbigår den lokala
nämnden och bortser från dess befogenheler i sammanhängd. Del är enligl länsslyrelsens
mening angelägel all formerna för samarbelel mellan dessa nämnder närmare
regleras saml atl en skyldighel lill samråd i tillståndsfrågor fastställs. -
Kommunen framhåller vidare att del i 298 förslaget till socialnämndslag anges
atl befallningen med ärendei kan överflyttas till annan kommun, men påpekar att
detta inte kan ske förrän lillslånd redan lämnats och tillsynen påbörjats. En
omarbetning i denna del av lagförslaget bör enligl länsslyrelsens uppfattning
ske. För den lokala nämnden är del nämligen väsentligt atl ha kännedom om
vilka fosterhem, som finns i kommunen, bl. a. i samband med nämndens uppgift
att beslula om förbud mot förflyttning av fosierbarn enligt 19-2088.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hullunds län anser
att det i laglexlen bör tas in en särskild föreskrift om skyldighet för den
placerande nämnden att i tillståndsärenden höra nämnden i vistelsekommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län har en mera uttalat negativ inställning till förslagel och framhåller
bl.a. att man skall kunna överflytta ärendet lill vistelsekommunen endast om
vislelsekommunen går med på detta. Risk föreligger då enligt länsslyrelsens
mening för alt många "fosterhem" i realiteten blir utan tillsyn och
därmed följande hjälp och slöd, särskill om barnel placeras på långl avstånd
från hemkommunen och denna underlåter att överföra ärendet till
vislelsekommunen. Länsslyrelsen anser all "fosterbarnsvården" lorde
vara mera betjänt av att också vislelsekommunen har tillsynsansvar, såsom
enligl gällande barnavårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göieborgs kommun ifrågasätter om
inte utredningen frångår helhetssynen och för fram molsägande förslag, då den
ger den placerande kommunen tillsynsansvaret för hem i annan kommun och
samtidigt fastlägger kommunens yttersta ansvar för den som vistas där.
Fosterbarn och fosterföräldrar skulle härigenom få en särställning genom atl
inle lill alla delar omfallas av del kommunala ansvaret. Det vore enligt
kommunens uppfattning olyckligl om vistelsekommunen på detta sätt befrias från
skyldigheter och rättigheter gentemot familjehemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlunds län
konstaterar att vistelsekommunernas nuvarande tillsynsansvar för fosierbarn
kommer alt upphöra om förslagel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1979180. I saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1864>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomförs och menar alt del finns skäl all meddela
övergångsbeslämmelser i della avseende. Atl förverkliga närhetsprincipen kan
nämligen enligt länsslyrelsens mening beräknas la förhållandevis lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2 Förflyttning av fosterbarn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag i denna del
har kommenierals av endasi ell mindre anlal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Sundsvall
konslalerar atl de föreslagna reglerna - liksom de nuvarande i barnavårdslagen
- ger en räll all förhindra en förflyll-ning av ell barn från dt foslerhem om
del föreligger risk som ej är ringa för skada på barnels kroppsliga eller
själsliga hälsa om del skiljs från foslerhemmel. Detta rekvisit, som för
övrigt ålerfinns också i 21 kap. 5 S andra styckel föräldrabalken, har enligl
kammarrällens mening medförl svårigheter när del gäller all äsladkomma en
likformig fillämpning. Kammarrällen vill därför aktualisera frågan om del inle
finns skäl alt utforma föreskrifterna så all de tar sikle på skador hos barnel
som inle är av övergående nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övervakarnus riksförbund anser all
de regler om fiytining av fosierbarn som gäller i dag är myckel oklara och har
skapai en ur del utsatta barnels synvinkel fruktansvärd silualion. Förbundel
finner del angelägel all delta uppmärksammals och delar ulredningens uppfaUning
all socialnämnden skall få rätten alt meddela beslut. Enligt förbundets mening
är del väsentligt all man i siörsta möjliga ulslräckning lar hänsyn till
barnels egen vilja och mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Föreningen barnens räll i
samhällel betonar all barnels vilja måsle lillmälas slor belydelse och
underslryker all del under inga omsländigheier får skiljas från ell goli
fosterhem mol sin vilja. Barnel får heller inle skiljas från foslerhemmel om
del föreligger risk för skada på barnels kroppsliga eller själsliga hälsa om
del skiljs från hemmel. Enligt föreningens uppfattning bör beslul mol
förflyttning meddelas all gälla under obegränsad tid eller lills förhållandena
förändrats så all hinder av detla slag inle längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun anser all befogenhelen
all meddela förbud bör fillkomma den kommun som föranslallal om placeringen
och har vårdansvarei. Kommunen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl utredningens förslag skall
den placerande kommunen ha uppgiften alt följa värden i familjehemmet och
måsle därigenom också vara bäsl skickad all avgöra om en förflyltning kan vara
lill skada för barnel. Som skäl för silt förslag anför ulredningen alt den
kommun där fosterhemmet är belägel bäsl kan klara den snabba handläggning som
ofla är nödvändig. Motiveringen förefaller knappasi hållbar med lanke pä all
denna kommun helt saknar kunskap om ärendei. Den placerande kommunen borde däremol
ha underlag för en snabb handläggning. Med den ökade närhel i fa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1866>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljehemsplaceringarna som kan förväntas minskar
yllerligare skälen för ulredningens förslag. Kommunen anser all ulredningens
förslag i denna del sirider mol principerna om konlinuilet och vårdansvar
samlidigl som del inte ger de prakliska fördelar som anges i motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även TCO och Sveriges
socionomförbund är av uppfallningen alt placerande kommun bör vara den som
meddelar förbud då det gäller skadlig förflyttning av barn och att del
vårdansvar som är kopplal till placerande kommun gör det nalurligl med ett
sådanl förfarande. JO är inne på samma tankegång och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 6 kap. 19 8 ålerfinns
bestämmelser molsvarande nuvarande 50 8 barnavårdslagen. Bestämmelserna är i
huvudsak oförändrade. Det är sålunda alltjämt vislelsekommunen som beslular om
förbud mot fiyllning av fosterbarn. Enligt min mening borde utredningen här ha
uppmärksammat möjligheten all samordna prövningen av sådanl förbud med en
eventuell prövning om upphörande av vård enligt lagen med särskilda
bestämmelser om vård av underårig. Jag har i några fall observerat att onödigt
långdragna och uppslitande processer orsakals av den nuvarande bristande samordningen
i motsvarande situationer. Föräldrarna begär t. ex. att samhällsvården för
barnet skall upphöra. De får inte bifall till sin talan förrän i kammarräti
eller regeringsrätten. De väntar sig då att få hem barnet, men möts av ett
förbud enligt 50 8 barnavårdslagen, varefter en ny lång process börjar. Under
tiden lever alla de inblandade i plågsam ovisshel. Detta skulle lill en del
kunna undvikas om den instans som hade atl ta ställning till frågan om upphörande
av samhällsvården även gjorde en prövning av frågan om hinder ändå mötte mol
hemtagning av barnel med hänsyn lill bamets anknylning till fosterhemmet.
Prövningen skulle således i princip företas av nämnden i hemkommunen men i
förekommande fall lämpligen ske efter hörande av vislelsekommunen. Ofta kan det
dessutom vara samma kommun som omhändertagit barnet och som är vistelsekommun.
Detta får antagas bli fallet i ännu högre grad i framliden. Det framslår då
som än mera opraktiskt atl man i vissa fall kan behöva föra ivå långa processer
efler varandra, om vad som ur den enskildes synpunkl måste te sig som en enda
sak, nämligen om barnel får komma hem eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anser all den
föreslagna lidsfristen om fyra veckor för interimistiskt beslul är för kort för
atl socialtjänsten skall hinna ulreda och vidtaga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.3 Förhandsbesked</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag alt
möjligheten lill förhandsbesked rörande ell hems allmänna lämplighel skall
finnas kvar endast såvitt avser blivande adoplivhem lämnas utan erinran av
flertalel remissinsianser. De få remissinstanser som UUryckligen har lagil
slällning i frågan är dock kriliska mol förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien I Sundsvull menar all
silualioner kan uppslå då nämnden har behov av atl snabbi kunna placera ell barn
i etl enskill foslerhem. I ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1868>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådant fall kan del enligl kammarrättens mening vara
värdefulll om nämnden redan har föreiagil en undersökning om hemmels
lämplighel, Kammarrällen kan inle finna all de skäl ulredningen anförl för ell
avskaffande av möjlighelen att erhålla förhandsbesked är lillräckligl vägande.
Någon påtaglig olägenhel lorde del ej medföra om möjlighelen finns kvar. Kammarrällen
anser snarare all del såväl från den enskildes som från socialnämndens
synpunkl kan vara av värde all behålla lörhandsbeskedsinsliiu-lei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Koppurbergs län
konslalerar alt förslagel innebär en återgång till vad som gällde före år 1969,
då möjligheten till förhandsbesked infördes för all anpassa lagsliftningen
till en praxis som kommil att utvecklas vid sidan av lagen. Enligt
länsstyrelsens mening har utredningen inte redovisai någol skäl varför riskerna
för en sådan utveckling numera skulle vara mindre. 1 avvaktan härpå finner
länsstyrelsen möjligheten till förhandsbesked böra bibehållas i samma
utsträckning som f n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslernorrlands län
anser alt förhandsbesked är etl bra instrument för socialnämnden att tidigt
kunna utmönslra olämpliga hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vuru kommun är av uppfattningen alt
förhandsgodkännande av foslerhem ger ökade möjligheter för särskilt de större
kommunema atl relativt snabbt få lag på ett lämpligt fosterhem för bam som
hastigt omhänderlages. Om man har ell förhandsgodkännande skulle i vissa
sammanhang en institutionsvård ej behöva tillgripas utan bamel direkt placeras
i fosterhem. Kommunen betonar dock all precis som i nuvarande lagstiftning ett
definitivt godkännande av fosterhemmet också måste ske. Samma tidsbegränsningsregler
av förhandsgodkännandet som gäller vid adoption av utländska barn bör enligl
kommunens mening gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun anser atl elt
förhandsgodkännande rörande etl hems allmänna lämplighel som fosterhem bör
finnas kvar och påpekar att foslerbarnen ofta måste placeras med mycket kort
varsel. Socialnämnden är därför beroende av all ha foslerhem "på
lager". Det är enligt kommunens mening av myckel slort värde atl dessa
hem har ett förhandsgodkännande. Hell nalurligl måsle etl nyll lillslånd ges i
samband med barnets placering men detta underlättas om etl förhandsgodkännande
redan finns. Kommunen bedömer del också vara vikligl all på etl tidigt stadium
kunna ge blivande fosterföräldrar ett besked om nämndens bedömning av deras
lämplighel. En sådan ordning främjar rättssäkerheten eftersom möjlighet finns
all överklaga elt negativt beslul. Vilhelmina kommun för fram liknande
synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.4 Förmedlingsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag i denna del
lämnas utan erinran av remissinstansema. Några få remissinstanser,
kammarrätten i SundsvaU, länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län och
Uppsala kommun, tillstyrker uttryckligen förslagel, dock ulan atl närmare
kommentera detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1870>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.5 Värd i familjehem som resurs inom socialtjänsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.5.1 Allmännu synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna är över lag
posilivi inställda lill vård i familjehem som en resurs inom socialljänslen. I
flera remissvar betonas värdet av all denna vårdform i ökad ulsträckning blir
tillgänglig för vuxna. En viss Iveksamhel yppas emellertid rörande möjlighelen
all i önskad ulslräckning engagera familjehem. Några remissinstanser varnar för
atl familjehem, särskill de kommunala, kan ulvecklas lill instilulionsliknande
inräilningar. Då del gäller lonåringar anser flera remissinsianser all vård i
små institutioner i vissa fall kan vara all föredra framför vård i familjehem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skövde kommun uppger sig ha en
mycket positiv inställning lill familjehem eftersom dessa kan ge individuell
och personlig vård närmare normalt liv och dessutom är billigare än
institutioner, men ändå i allmänhet ger bättre vårdresultat. För att stimulera
familjer att åtaga sig rollen som familjehem krävs dock enligl kommunens
mening större trygghet i arbetsförhållandena, en rimlig lön och
omkoslnadsersättning, utbildningsinsatser och fortlöpande kontakt och stöd från
den vårdansvarige socialarbetaren. Riksförbundet för hjälp åt
läkemedelsmissbrukare betonar att placering i familjehem är ett mycket viktigt
komplement till annan vård. - En uttalat positiv inställning till vård i
familjehem uttrycks också av bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län och
Sveriges socionomers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun vill för sin del - på
grundval av viss försöksverksamhet - framhålla att de kommunala och
konlraklerade familjehemmen ur vårdmässig synpunkt visal sig ha stora fördelar
och utvecklingsmöjligheter. Försöksverksamheten har emellertid samtidigt visat
på svårigheter av arbetsrättslig karaktär och av försäkrings- och
skattekaraktär. Med hänsyn till de kommunala och kontrakterade familjehemmens
fördelar ur vårdsynpunkt beklagar kommunen all socialutredningen inte
föreslagil bestämmelser som kan skapa administrativa förutsättningar för atl
vidareutveckla verksamheten. Kommunen anser det nödvändigt att den pågående försöksverksamheten
i Skåneprojektel på deUa område får fortsätta lUls man summerat erfarenheterna
och utformat riktlinjer för fortsatt verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun påpekar att man
i kommunen inom ramen för Skåneprojektet har prövat verksamhet med
kontrakterade och kommunala familjehem. Med ledning av vunna erfarenheter delar
kommunen utredningens bedömning, att skäl inte finns aU i lagsliftningen
ddaljreglera vården i olika typer av familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen understryker
att det för kriminalvården är elt värdefullt förslag att familjevård i större
utsträckning skall erbjudas vuxna klienter och att kostnadsansvaret skall åvila
socialtjänsten. En sådan utveckling av familjevårdsinstitutet torde enligt
slyrelsen få positiva konsekvenser för kriminalvården, som genom en ny
lagstiftning beretts möjligheter att under vissa förutsättningar verkställa
frihetsstraff utanför anstalt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1872>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t.ex. i enskilt hem eller behandlingskollekliv. Delta
institut (34 8 lagen om kriminalvård i anstalt) har fått särskill stor
belydelse för vården av missbrukare av beroendeframkallande medel men har i
någon mån begränsats av kommunernas Iveksamhel all äta sig kostnadsansvaret.
Genom föreliggande förslag synes enligt styrelsens mening denna begränsning
kunna undanröjas. Även 7"CO och Sveriges socitmomförbund vill framhålla
all kriminalvårdens frivård efterfrågar den resurs som vård i familjehem
innebär och anser det därför värdefullt alt ulredningen klargör att
socialnämnden bör få betalningsansvaret, eftersom ekonomiska
gränsdragningsproblem av denna art länge har försvårat samarbelel mellan
kriminalvården och den primärkommunala socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betydelsen av vård i familjehem som
en resurs även för vuxna betonas vidare av bl.a. länsstyrelsen i Östergötlands
lån. Stockholms kommun, Föreningen Sveriges socialchefer och Sveriges
socialförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet anser att en utveckling mol ett
minskat behov av placeringar i enskilt hem är ett givel mål. Samtidigt
eftersträvas alt antalet institutionsplaceringar skall nedbringas och atl
familjehemsvård i slällel skall användas. Rådel konstaterar all detta senare
också innebär ett ökal vårdbehov hos dem som kommer alt vårdas i enskilt hem
och menar att utredningen inte har lämnat någon bedömning av det personella
resursbehovet för nämndens vårdansvar. Enligt rådets uppfattning behöver resursema
ökas för all del önskvärda stödet lill barn, föräldrar och familjehem
verkligen skall kunna lämnas. Slockholms kommun påpekar att det enligt
utredningens mening är önskvärt att barnel eller den unge som regel bereds vård
på kortare avstånd från föräldrahemmet än vad som nu oftast sker. Placering i
den egna kommunen bör vara huvudregel, även om man måste frångå denna regel om
delta är nödvändigt med hänsyn lill en olämp-hg hem- eller kamratmiljö.
Kommunen anser detla vara en viktig allmän regel men vill samtidigt påpeka att
avstegen från regeln inle enbart kan hänföras till ovan angivna förhållanden.
Vissa större kommuner, exempelvis Stockholm, har så storl behov av fosterhem
att detla inte på långl när kan täckas genom placeringar inom kommunen eller
närliggande kommuner. Det kan nämnas, att ca tre fjärdedelar av de av sociala
centralnämnden i Slockholm placerade fosterbarnen erhållit fosterhem inom
andra kommuner. Ungefär hälften är placerade inom ett närhetsområde, omfattande
Stockholms kommun och län samt Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län.
Den andra hälften, ca 1 150 barn och ungdomar, är placerade över hela landet.
Håbo kommun framhåller att vård i familjehem medför stora svårigheter redan i
dag på grund av bristen på sådana. Kommunerna konkurrerar om familjehemmen.
Speciellt kännbart är detta för mindre kommuner, som ligger i närheten av
landets större kommuner. -Andra remissinstanser som uppehåller sig vid bristen
på familjehem år Linköpings, Borås, Kurlstuds och Luleå kommuner.
Länsstyrelsen 1 Jämtlands län menar att det är viktigi att man är upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1874>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>märksam på all de föreslagna kommunala familjehemmen inle
ges inslitu-tionsprägel, med allt vad detla medför av negativa konsekvenser för
vårdmiljön. Norrköpings kommun är av samma uppfattning och finner del angelägel
atl framhålla all de kommunala familjehemmen inle får ulvecklas lill någon form
av mindre institutioner. Della kan enligt kommunens mening läll bli fallet om
heltidsanställning sker av "vårdgivare" med ersättare genom den
kommunala socialtjänsten vid ledigheler. Kommunen framhåller alt de
administrativa frågorna måsle lösas så att trygghet finns i de konlraklerade
kommunala familjehemmen men detta bör ske under sådana former att familjeprägeln
bevaras och institulionsprägeln undviks. Här är det enligt kommunen verkligen
erforderligt med möjligheler för kommunerna atl utforma verksamhelen så all
den på bästa säll anpassas till lokala förhållanden och erfarenheter. Kommunens
erfarenheter av den sedan flera år pågående verksamhelen i storfosterhem är
bakgrunden till denna bedömning av ulredningens förslag. - Kommunen
underslryker vidare alt samverkan med framför allt sjukvårdshuvudmannen i delta
sammanhang bör leda till att kontrakterade familjehem också kan användas i
barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten som en stödresurs eller eftervårdsresurs.
Det synes enligt kommunens mening inte rimligt atl tillskapa liknande
familjehem för detta ändamål utan lämpligen bör integrering kunna ske, varvid
specialistpersonal bör medverka i fortbildning och stödverksamhet för de
kontrakterade familjehemmens ansvariga. Linköpings kommun och Svenska
nykterhetsvårdsförbundet för fram liknande åsikter. Svenska
nykterhetsvårdsförbundet är också av uppfattningen att man jämsides med
utvecklingen av familjehem måste se över och utveckla de institulionella
resursema speciellt för lonåringar och missbruksgrupper. Förbundet avser med
detta små institutioner där krav och inriktning mot normaliserat boende i
närheten av hemorten tillgodoses. Även SACOISR betonar vikten av en
vidareutveckling av andra vårdformer än vård i familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen anser atl det vid socialnämndens
placering av barn i skolåldern i annat hem än föräldramas bör ingå kontakt med
den nya skolan som etl viktigt led. Genom omplaceringen bryts ibland
värdefulla kontakter både med andra vuxna än föräldrarna och med kamraler. Vid
barnets anpassning till sin nya miljö är trivseln i skolan en viktig faklor.
Speciella åtgärder från skolans sida kan vara av betydelse. Skolan bör från
början kunna stödja barnet i en önskad utveckling. Även kontinuiteten i elevens
skolarbete kräver samråd mellan socialtjänsten och skolorna. Enligt
skolöverstyrelsen sker det nu ofta omplaceringar utan nämnvärda förberedelser
och barn med problem ges liten chans atl få en god start i den nya skolmiljön.
Styrelsen uppger atl den i samråd med socialstyrelsen har tagil upp några av de
problem som kan uppstå och angett riktlinjer för placeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens invandrarverk framhåller
att åtgärden alt placera elt invandrarbarn i ett svenskt hem ofta av språkliga
och andra skäl är olämpligt. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1876>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krävs därför enligt verkels mening insalser från
kommunernas sida för atl få fram familjehem bland invandrarfamiljer och för alt
utbilda dagbarnvårdare med invandrarbakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundel menar all
utredningens avsnitt om vård i enskill och kommunalt familjehem präglas av
länkande i fastlåsta konventionella modeller. Samspelel mellan olika former av
socialt behandlingsarbete - vård i familjehem eller på institution - har enligt
förbundets mening inte belysts lillräckligl. Någon diskussion om hur dessa
resurser kan samordnas och berika varandra förs ej och något nytänkande i denna
riktning finns inte enligt förbundets mening. Förbundet anser liksom
utredningen att det i många fall kan vara fördelar med att barnet/ungdomen har
få vuxna atl knyta an till vid en familjehemsplacering, men det kan enligt
förbundets mening också finnas fördelar med instilutionsvård, där det finns
flera vuxna alt knyla an till. Mycket talar t.ex. för små institutioner
framför kommunala familjehem. Förbundet vill i del här sammanhanget lydligare
än utredningen skjuta fram tveksamheten inför de kommunala familjehemmen vars
konstruktion visat sig innehålla mänga svårlösta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund och Svenska
läkaresällskapet anser att det är en grundläggande princip när det gäller barn
att vård i annat hem än det egna i första hand skall ges i enskilt hem. Denna
princip bedöms emeHertid inte alltid vara lika tillämplig på ungdomar.
Ungdomarna har svårare att smälta in i en ny familj och klarar ofta bätlre
boende i små behandlingsenheter -lonårshem. - Läkaresällskapet tillägger i
detta sammanhang atl om den barn- och ungdomspsykialriska kliniken har haft
behandlingsansvarel för elt barn och väsenlligl medverkat till dess inslussning
i fosterhem, borde det vara nalurligt all socialvården skulle kunna delegera
sill behandlingsansvar även i framliden till den barnpsykiatriska vården.
Hänsyn skall därvid tas till klientens och fosterfamiljens behov och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun menar atl
erfarenhelen lalar för atl det är mycket svårt att placera tonåringar i
enskilda hem. vilkel gör del angeläget att se över och ulveckla de institutionella
resurserna för här akluella målgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.5.2 Utbildning och ersättning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl stort antal remissinstanser
understryker behovet av utbildning och fortbildning av dem som i sitt hem lar
emot annan för vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län anser
att det på detta område finns ett storl och uppdämt utbildningsbehov som det är
nödvändigt att tillgodose. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller vikten
av utbildningsinsatser för att rekrylera nya fosterhem och för att utbilda
fosterföräldrar. Örebro kommun delar utredningens uppfattning att det är en
viktig uppgift för socialnämnden att medverka vid utbUdning och fortbildning av
dem som i sina hem tar emot barn och ungdom eller andra för vård. Kommunen vill
i sammanhanget peka på att nära nog hälften av alla omplaceringar av fos-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1878>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lerbarn framtvingats av atl fosterföräldrarna
"iröllnat". Del är därför enligl kommunens mening vikligl all
understryka behovel av all foslerlöräld-rar får elt effektivt slöd i sitl
arbete. Luleå kommun påpekar atl vårdformen i jämförelse med inslilulioner är
föga resurskrävande men framhåller att den å andra sidan måste tillföras hell
andra möjligheler än tidigare i form av ulbildning, stimulans, handledning,
Irygghel i anställningen, betalning etc. Svensku nyklerhelsvårdsförbundel
finner det angeläget all famil-jehemmds tillgång på maleriella resurser
(pedagogiskl material, lerapiul-rustning m. m.) är tillfredsställande. Därjämle
krävs del enligl förbundets mening en fortlöpande konlakt och utbildning från
kommunens socialljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges socionomers
riksförbund vill med skärpa poänglera all familjehemsverksamheten kräver en
fast, cenlral organisation för tillsyn och service. Ulbildningen måste bli
omfattande och ersättningen till familjehem så hög att samhället verkligen kan
ställa slora krav på hemmens engagemang och funktion. Dessa båda
remissinsianser anser vidare att en positiv utveckling inom området förutsätter
att dessa frågor kring utbildning, tillsyn, organisation, handledning och
service löses innan familjehemsverksamheten utvidgas, TCO menar att del är
angeläget att garanlier tillskapas för all familjehemmen håller en vårdmässigt
tillfredsställande kvalild. Utbildning måsle ges de berörda familjerna och
tillsyn av hemmen måste ske oftare än vad som i dag är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings kommun betonar att
familjehemmens stöd genom ulbildning måste tillgodoses på eU bättre sätt än f
n. Såväl centralt som regionall bör kommunerna kunna få medverkan härtill genom
dels kursmaterial, dels med anordnande av fortbildningsverksamhel. 1 deUa bör
vidare medverkan kunna lämnas av specialisler hos andra huvudmän. I.ex.
läkare, psykologer m,fl. Den regionala insalsen bör enligl kommunens mening
kunna ulformas så att särskilt ulbildade handledare svarar för lokala, kontinueriiga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen barnens rätt i samhället
menar alt del är viktigt att det i fosterföräldrarnas ulbildning ägnas tid ål
samhällsanalys för all ge fosterföräldrarna insikt i de utslagningsmekanismer
som letl lill att de biologiska föräldrarna inle klarat att själva la hand om
sina barn. Om fosterföräldrarna inte har förståelse för denna problematik är
det enligt föreningens mening svårt för dem att förmedla känslan att barnet
och dess föräldrar har ett värde, något som är viktigt för barnets
personlighelsutveckling och allas inbördes relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosierföruldrurnus riksförbund
underslryker all utbildning av fosterföräldrar är ett sätt all skapa
förtroende mellan nämnd och fosterhem. Någon form av utbildningsplan bör
utarbetas och alla fosterföräldrar ges möjlighet att kunna få en
gmndutbildning. Därvid måste enligl förbundel prakliska frågor som bampassning
och ersättning för inkomstbortfall lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som i detta sammanhang betonar
vikten av ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1880>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bildning är länsstyrelsen i Malmöhus län och Riksjörbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågor om ersäUning lill
familjehemmen tas - utöver vad som lidigare har redovisais - upp särskilt i
några remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Håbo kommun menar alt en del av
svårighelen alt rekrylera familjehem beror på ersällningsfrågorna. Enhelliga
regler för ersäUning lill familjehem för landets kommuner bör enligt kommunens
mening tillskapas. I dag finns endasi rekommendalioner, som inle har anlagils
av samlliga kommuner. Ekonomiska resurser bör slällas till förfogande som
möjliggör för kommunerna all ersätta familjehemmen i den omfallning som är
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchefer
anser alt del i dag inom familjevård för vuxna råder en besvärande brist på
rikllinjer. Det är enligt föreningens mening angelägel atl Kommunförbundet här
ges uppdrag alt utarbeta sådana i fråga om ersättningsnormer på molsvarande
sätt som gäller för fosterbarnsvården. Sveriges socialförbund är av samma
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LRF framhåller att ett stort antal
ungdomar varje år bereds möjlighel att vislas i lantbmkarhem. Samtidigt är
efterfrågan på sådana hem större än tillgången. Detta sammanhänger enligt
förbundet sannolikt med att antalet lantbmkare minskar men har säkert i en del
fall samband med ersättningsreglerna och därmed sammanhängande frågor. Det är
därför enligt förbundets mening väsentligt att en huvudman åläggs ansvaret för
denna verksamhet. Förbundet vill betona atl en förutsätlning för att behovet
av familjehem bättre skall kunna tillgodoses är att ersättningarna höjs i
förhållande lill nuvarande nivå samt alt kommunens respektive familjens ansvar
i dessa frågor klarläggs. Så är det t. ex. f n. oklart i vilken ulsträckning en
lantbrukare åläggs arbetsgivaransvar om ungdomar som vistas i lantbmkarhem
tidvis deltar i lantbruksarbdel. Vidare måste det enligt förbundet klarläggas
vilka sociala förmåner vårdfamiljen har rätl lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterföräldrarnas riksförbund
anser att ersättningsfrågoma måste lösas mer tillfredsställande än vad som nu
är fallet och konstaterar att socialutredningen och fosterbarnsutredningen
föreslår att ersättning skall utgå enligt det mönster som nu rekommenderas av
Kommunförbundet. Denna rekommendation måste enligt förbundets mening i
fortsättningen utarbetas i samarbete med förbundet och ersättningsbeloppen
måste kraftigt justeras upp. Förbundet menar att ersättningen är blygsam i
jämförelse med den ersättning som lämnas för dagbarnvård och de kostnader som
blir följden av institutionsplacering. Det kan enligt förbundets mening inte
undvikas att man ibland får en känsla av att det fortfarande rör sig om en
ulackordering till lägslbjudande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1882>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Institutionell vård och behandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.1 Institutioner som behandlingsresurs</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna är genomgående
positiva eller övervägande positiva till de allmänna rikllinjer som utredningen
har dragit upp för den institutionella vården och behandlingen. Ålskilliga
remissinsianser kriliserar dock förslaget på särskilda punkter eller lämnar
förslag lill förbättringar av den föreslagna institutionsstrukturen. Dessa
synpunkler redovisas i det följande utan försök till indelning i positiva
eller negativa ullalanden. Del förtjänar alt framhållas atl remissinslanserna
har förl fram synpunkter av samma eller liknande slag även vid behandlingen av
utredningens förslag under rubrikerna Principer för sociala insalser för
enskilda och familjer, Stöd-och hjälpinsalser i hemmel och Vård i familjehem m.
m. Synpunklerna har redovisais i det sammanhang i vilket de har tagils upp av
remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren menar alt
övervägandena i betänkandel om de framlida institutionernas struktur, innehåll
och resurser behöver konkretiseras närmare. Enligl riksåklagarens mening är
del uppenbart att en slor del av de nuvarande inrättningarna bör kunna
behållas. Riksåklagaren vill i detta sammanhang särskilt framhålla att
ungdomsvårdsskolorna är välulrustade och försedda med goda personalresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådel framhåller
all förslagen innebär förbällringar, framför alli i fråga om organisation,
närhel och möjligheter till samarbele, vilket är yttre förändringar som är
angelägna atl göra. Rådel saknar dock en målbeskrivning när del gäller
innehållei i den institutionella vården och behandlingen och påpekar all
innehållei i de olika vårdmöjligheler som kan erbjudas har väsentligl slörre
belydelse än de yllre formerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhelsvårdens anslallsförbund
finner all en brisl i ulredningen är all innehållei i inslitulionssyslemd inle
klarlagts mer belräffande vårdinnehåll och personella resurser. Förbundel vill
särskill framhålla viklen av all institutionerna vid ändral huvudmannaskap
tillförsäkras en jämn och hög vårdstandard som blir enhetiig över hela landel.
För insliiulionerna är del enligl förbundels mening värdefulh med ell närmare
samarbele med sjukvården vars resurser på ell bältre sätt än nu kan komma
insliiulionerna lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Slockholms län
belönar all ambitionerna all så långt möjligt undvika instilutionsvård till
förmån för öppenvård i klienlens egen miljö inte får drivas så långt all en
instilulionsplacering utnyttjas först i ell sä sent skede i behandlingskedjan
atl en sådan placering inle kan ge avsell resullal. Vid valet av lämpliga
insalser bör instilutionsvård finnas med som en posifiv behandlingsresurs som
inle ulan vidare uppfällas som elt misslyckande i behandlingsarbelel. Del är
enligl länsslyrelsens mening vikligl all behandlingen pä inslilution ges elt
målinriktat innehåll och ses som etl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1884>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av flera led i en längre behandlingsplan. - Länsslyrelsen
lar också upp frågor om samverkan mellan socialljänslen och andra organ i
della sammanhang. Länsslyrelsen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen vill vidare
underslryka nödvändighelen av elt inlimi samarbete mellan socialljänslen och
den som har ansvarel för insliiutionsresurserna. Även samarbelel mellan
inslilution och andra berörda organ såsom arbelsvård, sjukvård,
bosladsförmedling och skola måsle avsevärl förbällras. Den isolering av
institutionsvården från den öppna socialvården, som i dag är vanlig, försvårar
gemensamma behandlingsinsalser och ell rationellt uinylljande av befinlliga
resurser. Eli sammanhållel vårdansvar är därtör nödvändigl för all möjliggöra
inlegrering mellan institutionsvården och socialljänslen. Länsslyrelsen
lillslyrker därför förslaget all öppenvården skall ha vårdansvarei för den
enskildes institutionsvård, Detla ligger i linje med kommunens yttersta ansvar
och syftet all institutionsvården som resurs skall vara en del av den kommunala
socialljänslen. Organiserade samarbelsformer mellan inslilution och öppenvård
mäsle dock komma till sländ för all åstadkomma en gemensam behandlingsplanering
för såväl inslilulionsvislelsen som de forlsalla öppenvårdsinsaiserna, -Del
synes enligl länsslyrelsens uppfattning vara en brisl all utredningen inle
närmare diskuterat samverkan mellan socialtjänsten och kriminalvärden vad
gäller inslilulionell vård och behandling. Otvivelaktigt finns i dag en alllmer
uiialad slrävan från domstolarnas sida all ge olika påföljder ett mer
vårdinriklal innehåll. Härigenom har samverkan mellan kriminalvård och
socialvård fåll ökad belydelse. Kriminalvårdsklienteld består i slor ulslräckning
av personer som samlidigl med insalser från kriminalvårdens sida är aktuella
för ålgärder från socialvården. Behovel av en decentraliserad kriminalvård i
nära samverkan med socialvårdens insliiuiionsresurser borde enligl
länsslyrelsens uppfattning närmare diskuleras. Fördelarna med ell närmare
samarbele borde vara slora såväl vad gäller behandlingsresultat som elt
ralionelll uinylljande av de samlade vårdresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Stockholms kommun varnar för
risken all driva insalser i öppen vård så långt att en instilulionsplacering
inle kan ge avsell resullal. Kommunen belönar atl en realistisk avvägning av
insatserna alllid mäsle ske i del enskilda fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges socionomers
riksförbund underslryker all valel mellan öppen vård och inslilulionsvård
alllid måsle göras mol bakgrund av de problem som skall lösas och all parlerna
själva bör få möjlighel atl välja i samband med en analys av problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Gävleborgs län
anser all del är viktigi all insliiulionerna blir en del av de samlade resurser
socialljänslen har all erbjuda. Sällskupet Länkurnus riksförbund år av samma
uppfaUning och vill dessulom framhålla betydelsen av all de frivilliga
organisationernas alla möjligheler ulnylljas i rehabilileringsarbdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belydelsen av en samordning mellan
öppen vård och institutionsvård understryks också av Örebro, Vilhelmina och
Norrköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hundikuppförbundens centrulkommitté anser atl man i större
utsträck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1886>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning än vad utredningen har gjort behöver klargöra
institutionens speciella förutsättningar som ett led i den vård- och
servicekedja som ytterst syflar lill en så fullständig rehabililering som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rik.sjörbundet mot ulkohot- och
narkotikamissbruk finner all dagens vårdinnehåll måsle ses över och radikalt
förändras. Del behövs enligt förbundets mening bl.a. en genomtänkt och samordnad
utbildning för den personal som skall svara för missbrukargmppernas behov och
rehabilitering. Förbundel vill vidare med stöd av erfarenhel som huvudman för
tre framgångsrika behandlingshem framhålla viklen av alt vårdlagar- och personalrepresentanter
får vidgai inflytande i utvecklingsarbetet när det gäller inslilulionernas form
och innehåll och all dessa allleflersom förvandlas från slutna
kommunikationssyslem lill öppna demokratiska organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun är av
uppfattningen att den ökade satsningen på förebyggande vård och familjehem
kommer att innebära atl inslilutionerna får la emot allt mer krävande
vårdlagare. Detta kommer enligt kommunen att ställa slora krav på
personalutbildning och -fortbildning. Det är vidare av vikl alt institutionerna
utformas till små enheter, där man ägnar stor uppmärksamhet åt själva
vårdinnehållet. Kommunen vill slutligen understryka vikten av en väl
fungerande samverkan mellan institutionerna och olika öppna vårdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundsttngsförbundet framhåller att
förverkligandet av principerna om kontinuitet, närhel och flexibilitet liksom
de korta vårdtidema kommer att medföra omfattande förändringar inom de redan
existerande institutionerna och en omstrukturering av institutionsvården.
Personalen kommer att få ändrade yrkesroller med delvis större inriktning på
kris- och korttidsbehandling. Troligen kommer klienterna alt bli ännu mera
vårdkrävande än i dag. Förändringsprocessen måsle enligt förbundets mening
mötas med omfattande stöd till personalen och ökade utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principen om närhel inom
institutionsvården berörs i ålskilliga remisssvar. Remissinslanserna, bl.a.
Kommunförbundet, TCO, SACOISR, Sveriges socionomers riksförbund.
Nykterhetsvårdens anstultsförbund, Sällskupet Länkurnus riksförbund, Sveriges
sociulförbund och fleru kommuner, ultrycker en positiv grundinställning lill
principen. I flera remissvar ulvecklas dock behovet all i särskilda fall göra
undanlag från principen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren anser att del i
synnerhet i fråga om ungdomar och missbrukare ofta kan vara nödvändigt atl
åstadkomma en brytning med tidigare miljö och kamratkrets. Ibland kan enligt
riksåklagarens mening även alltför täta kontakter med anhöriga inverka
störande på behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Stockholms län
menar all närhelsprincipen är riklig som huvudprincip men all den inle kan
lillämpas konsekvenl i alla situationer. Del måsle enligt länsstyrelsens mening
i vissa fall vara mera angelägel alt kunna erbjuda institutioner med lämpliga
vårdresurser och meloder än alt i försia hand länka på närhelen lill hemmiljön.
För vissa ungdomar och vux-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1888>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na med missbruksproblem kan del enligl länsstyrelsen
dessulom vara önskvärl med en lids miljöombyle och dislans lill en kamralkrels
och nedbrytande närmiljö som försvårar eller kanske renl av omöjliggör all problembearbelning.
Stockholms kommun är av samma upplänning och underslryker all jusl närmiljön
med dess gängbildningar och negaliva Iryck har inneburil nedbrytande och
deslmkliva faklorer för många ungdomar som kommer i fråga för placering på
instiluiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska nykterhetsvårdsförbundet
betonar all närhetsprincipen inte får lillämpas undantagslöst. Speciellt när
det gäller vård av missbrukare kan del enligt förbundets mening i många fall
vara betydelsefullt atl kunna placera vederbörande mera avskärmat från
hemmiljön. Härigenom kan risken för fortsatta negativa kontakter minskas.
Länsstyrelsen i Gotlands län menar alt närhelsprincipen i många fall kan vara
etl hinder i behandlingsarbetet, särskilt då del gäller ungdomsklienleld.
Länsslyrelsen i Blekinge lån ansluler sig lill en tillämpning av
närhetsprincipen men betonar alt vissa avsteg från den ibland kan bli
nödvändiga. Även Gävle kommun anser att närhetsprincipen är en riktig
huvudprincip, men vill framhålla att det för vissa vårdlagare kan vara önskvärt
med en viss distans lill den miljö som omöjliggör önskvärd problemarbelning.
Kommunen påpekar vidare all närhetsprincipen måste kunna brytas för atl man
skall få tillgång lill institutioner med adekvata vårdresurser och
vårdmetodik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens uttalande alt
differentiering efter ålder, kön och symptom så långt det är möjligt bör
undvikas föranleder kommenlarer hos några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet mol alkohol- och
narkotikamissbruk understryker att man vid behandling på institutioner inte bör
göra ålskillnad mellan klienter som missbrukar alkohol respektive narkotika.
Del är enligl förbundels mening missbruksbenägenhden som skall angripas, inte
det eller de preparat som utgör sympiom på missbrukel. Även Klippans, Örebro
och Sundsvalls kommuner ger uUryckligl slöd åt ulredningens uppfaUning. Örebro
kommun vill dock framhålla att det är lätt all föreslälla sig situationeräven i
framtiden då en viss differentiering inte kan undvikas. Samtidigt är del enligt
kommunens mening angelägel att betona flexibilitetskravet. En institution
måste kunna förändras i lakl med atl förulsältningarna och behoven skiftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR vill nyansera principen om
att differentiering med hänsyn till olika symptom bör överges. Den principen är
enligt organisationens mening inte möjlig att konsekvent tillämpa om man vill
behålla och ulveckla en kvalificerad behandling av t.ex. svårt störda barn med
skilda svårbehandlade symptom. Del måste vara utvecklingen av behandlingsmetoderna,
personalens utbildning och de övriga resurser som ställs lill förfogande som
avgör hur fort principen om differentiering efler sympiom kan överges. SACO/SR
påpekar att utredningen lidigare har konstaterat atl de problem som döljer sig
bakom missbruk av beroendeframkallande medel sak-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1890>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nar enlydigt samband med valel av missbruksmedel och all
ulredningen har dragit den slutsaisen all det inle finns skäl för en fortsall
uppdelning av institutionerna efter missbruksmedel. SACO/SR menar all i
praktiken leder ofta en sambehandling av olika missbrukarkalegorier till
svårigheier i behandlingsarbelel. Ceniralorganisationen har därför svårl all
tänka sig en konsekvenl genomförd sambehandling. Sveriges socionomers
riksförbund har samma uppfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ICO och Gävle kommun gör gällande
alt en möjlighel till differentiering måsle finnas även i framliden för de mesl
resurskrävande ungdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser diskulerar
behovet av särskilda resurser för missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill erinra om den
akuta bristen på vårdresurser för lillnyktring och s. k. avgiftning av
alkoholmissbrukare - en brist som framslår ännu mer tydligt efter den I
januari 1977, då lagen om omhänderlagande av berusade personer m. m. (LOB)
trädde i krafl. Samtidigt som polisen efler LOB;s ikrafiirädande i mindre
ulslräckning än lidigare omhändertar akul berusade personer, avvisas många som
frivilligt söker vård från sjukhusens akuimollagningar. Syftel med LOB - all
av polisen omhändertagna personer skall beredas vård - har enligl styrelsens
uppfaUning inle kunnal fullföljas på grund av brislande vårdresurser. Mindre än
10% av alla omhändertagna personer enligl LOB under försia halvård 1977
överfördes till vård. Styrelsen vill underslryka all ökade vårdresurser för
tillnyklring och avgiftning är en nödvändig förulsällning för social och
medicinsk rehabililering av alkoholmissbrukare och för en konslmktiv samverkan
mellan socialljänsl och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet menar all resurser
i foim av tillnyktringsenheler och avgifiningskliniker är ovärderliga om
kommuner och landsting skall kunna bedriva en effektiv och ändamålsenlig vård
av missbrukare. Med hänsyn lill den kommunalekonomiska siluationen och lill den
korla lid (2-3 veckor) som huvudmännen hade pä sig mellan riksdagens beslul
all anla lagen om omhändertagande av berusade personer och lagens
ikraftträdande har kommunerna hell nalurligl ännu inte kunnal uppfylla
intentionerna i riksdagsbeslutet. Eftersom slalsmakiernas målsältning var alt
på sikt skapa sådana vårdresurser au berusade kan beredas vård inom
nyklerhelsvårdens och sjuk värdens ram utanför polissiation har alltså inle
några direkla krav om en omedelbar utbyggnad av dessa resurser ställts frän
regering och riksdag. Eftersom denna typ av resurser bedöms som angelägna krävs
del enligl förbundels mening dt ekonomiskl tillskoll från stålens sida om
kommuner och landsting skall kunna leva upp till målsättningen i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR påpekar all utredningen
noterar all del fakliska anlalel och anlalel uinyltjade vårdplatser i
inslilulioner "för vård och boende" har gåll ner kraftigl. SACO/SR
anser all delta inle får lolkas som om behovel av vårdplalser minskal och
anför.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1892>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller t. ex, vårdanslaller
för alkoholmissbrukare och ungdomsvårdsskolor kan del snarare handla om all
socialvården ändral synsäll när det gäller den kontinuerliga koniaklen mellan
socialassistenten och klienlen. saml alt nedgången är ell uttryck lorden
krilik som riktats mol de oflasl stela och "lerapifalliga"
vårdformerna, dvs. socialassistenterna undviker instilulionsplacering så länge
som möjligt. Della har i sin tur medverkal lill den kraftiga ökningen av
missbrukare inom psykialrisk vård och ökningen av klienter inom frivården. De
senasle två årens irend vad gäller värdsökande bland vuxna missbrukare har
dessulom brutils. Köerna lill inslilulioner för frivillig vård är i dag
olyckligl långa, Irols all anlalel vårdplalser inom denna seklor ökal
pålagligl. Del är också uppenbart all efterhand som de allmänna
värdanslallcrnas värdinnehåll förbällras så kommer också anlalel vårdsökande
all öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR vill underslryka all
behandlingsbehovei för akul alkohol- och narkotikaskadade inle är tillräckligt
tillgodosell. Varken socialvärden eller psykiatrin har i dag lillgång till
adekval och ändamålsenlig vård mer än undantagsvis. SACO/SR menar all en
förändring är nödvändig här. Organisationen pekar vidare på all ulredningen
föruisäller all socialljänslen i samarbele med paiienlen och annan vårdgivare
skall upprälla en behandlingsplan i alla ärenden. Delta är utomordentligt
väsentligl. För missbrukare krävs då all avgiftning alltid sker innan
behandlingsplanen diskuteras. Della släller slora krav på såväl resurser som
vårdinnehåll vid abslinensbe-handling och avgiftning. Behandlingsplanen
förutsäller i sin lur au ell differenlieral vårdutbud finns. För den
tvängsintagne inom nykterhelsvården finns i dag bara den anslall där han råkal
hamna. Och för den LSPV-omhänderlagne finns bara öppen vård eller den
inslilution som råkar ha en plals ledig. Organisationen menar all della
förhållande är inhumant. Det är dessulom terapi- och molivalionshämmande saml
nedbrytande för tilltron till vården. SACO/SR framhåller vidare all redan
fyllerislraffulredningen föreslog all samhällel skulle ordna inslilulioner som
alternativ till polisar-reslerna. Utredningens förslag ledde dock inte lill
någon ulbyggnad av lill-nyklringsslalionerna då fyllerislraffei avskaffades.
SACO/SR anser del oacceplabell all reformer på della säll genomförs ulan all
resurser slälls till förfogande. De korla och lill inlel förpliklande
vårdperioder som nu erbjuds akul alkohol- och narkotikaskadade leder till all
socialvården i regel inle kan äsladkomma nägon meningsfylld konlakt med
värdgivare i öppen vård. SACO/SR hävdar all del behövs adekvata resurser för
akul behandling med avgiftning, abstinensbehandling, vårdnivåbeslämning,
motivalionsbehandling och social service. Dessa vårdresurser måsle bli
inlegrera-de med såväl psykiatrin som socialtjänsten. Del krävs dessulom etl
ulomordenlligl omfaUande samarbele med övriga samhällsorgan. Della kan tillgodoses
genom en gemensam planering på regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksjörbund
för fram samma synpunkler som SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsens lundsförbund
föreslår att det i varje kommun inrättas alkoholpoliklinik och
lillnyklringsstalion. Förbundel anför.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1894>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa kommuner har i dag
alkoholpolikliniker. Dessa fyller ell slort behov. Försöksverksamhet med
tillnyklringsstaiioner bedrivs f n. med statsunderstöd. Förbundel anser all
alkoholpolikliniker och lillnyktringsslatio-ner med rådgivningsbyråer och
eftervårdsresurs i princip måste finnas i varje kommun. Tillsynsmyndigheten bör
dock kunna ge dispens för mindre kommuner som har möjlighel all ulnyllja
poliklinik i närbelägen slörre kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sällskapel Länkurnus rik.sförbund
betonar all sjukhusens akulpoliklini-ker är klart otillräckliga och all
lillnyklringssiationer måste upprättas. På dessa skall möjligheler finnas till
konlakl med frivilligorganisationer såväl som läkare och övrig vårdpersonal
saml socialarbelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet jör hjälp åt
lukemedelsmissbriikure menar all som förhållandena är i dag uleslängs mänga
narkotikamissbrukare. Förbundel är av uppfaUningen all missbmkare tillåts komma
in på en akulmoUagning försl då liv står på spel och framhåller atl
tillräckliga resurser måsle lill för avgiftning. Man kan I.ex. använda
resurser från psykvården och skapa små enheler. Med små enheler menar förbundel
3-4 plalser. På akuimollag-ningarna eller dessa avgiftningsenhder skall även
fältassislenler och kuralorer finnas som anfingen hjälper missbmkaren lill
fortsall långsikfig behandling om del behövs eller hjälper lill all ordna
boslad och arbele. Enligt förbundels mening avgiftas i dag missbrukare som sen
skrivs ul lill ingenfing. Den sociala silualionen efler avgiftningen är inte
förändrad. - Förbundel framhåller vidare atl del är långa köer lill
behandlingshem och kräver en omfördelning av resursema. Plalser på behandlingshem
kan enligl förbundets mening tas från de 45000 platserna på
tvångsinslilutionerna. Förbundel menar all del är uppenbart all del behövs fler
frivilliga behandlingshem. Innehållei i behandlingshemsverksamhden måsle
enligl förbundels uppfaUning bygga på de ertarenheler som hiuills finns samlal
bl. a. från förbundets kollektivverksamhei. Behandlingshemmen måsle förbereda
folk för livel ule i samhällel. 1 dag förbereder många behandlingshem för ell
forlsall liv inom vårdapparalen. Missbrukarna blir fullfjädrade lera-peuliska
objekl. För all molverka detla menar förbundet alt konlakler måste knyias med
fackföreningarna, med arbetsplatserna, med skola, med arbetsmarknadsmyndigheter
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tierps kommun betonar betydelsen av
sådana behandlingshem inom nykterhelsvården där närkontakten behålls och
socialarbetaren kan göra besök och bättre planera för en rehabilitering av
vederbörande. Dessulom är del enligt kommunens mening av vikt i
nykterhetsvårdsarbdet aU eU gott samarbete etableras med fackföreningsrörelsen
och arbetsplatserna i kommunerna. För att erhålla en attitydförändring till
missbmkama bland allmänheten anser kommunen en utväg vara att påverka föräldrar
m. fl. genom studiecirklar. I övrigt bör man redan i förskolan informera om
alkoholens skadeverkningar, varvid socialarbetare bör medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen menar att
utredningen tycks sväva i tvivelsmål </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1979180. I saml. Nr. l.DelB</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1896>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande behovel av insiituiionsplatser för
narkotikamissbrukare. Styrelsen vill i sammanhanget erinra om atl senare
undersökningar av platsbehovet pekar på att väsenlliga förstärkningar på detla
område är nödvändiga och framhåller all ledningsgruppen för narkotikafrågor på
basis av noggranna fältstudier föreslår en fördubbling av antalet platser på
behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku röda korset finner all del
i ulredningen saknas underlag i form av analyser av missbrukssiluationen,
vårdbehov elc. Del torde enligt organisationen vara ell välkänt faklum för
missbrukare, vårdpersonal och socialarbetare samt aktiva i
frivilligorganisationer atl brislen på frivilliga behandlingsalternativ är
slor. Organisationen vill därför kraftigt betona vikten av all en ulbyggnad
sker av behandlingsresurserna för narkotikamissbrukare. Det positiva i en vård
byggd på frivillighet och på den enskildes medverkan och ansvar blir annars ell
loml slag i luften. Organisationen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brislen på behandlingsalternativ
förde hundralals missbrukare som stod i kö var en av anledningarna till atl
Svenska röda korsd/Ungdomens röda kors i samarbele med Riksförbundet för hjälp
åt läkemedelsmissbrukare, RFHL, år 1973 bildade en fasl arbetsgrupp i syfte all
slödja bildandel av inackorderingshem och kollekliv för narkotikamissbrukare.
En annan anledning var all man genom kolleklivverksamhelen ville visa pä
allernaliv lill den traditionella inslilulionsvården. Arbelsgruppen är f n.
huvudman för ire inackorderingshem med vardera sju plalser. Inackorderingshemmen
drivs i stiftelseform där represenlanler för lokal Röda korsorganisation ingår
i slyrelsen. Vidare har arbelsgruppen slöll elt 25-lal gårdar och kollektiv som
lar emol missbrukare. Slyrkan med kollekliven är all man där kan erbjuda någon
form av produktivt arbele eller sludier. en hemmiljö med möjlighel lill nära
personlig konlakl. krav och slöd från slabila människor. I arbelel på
kollektiven ulgär man frän en helhelssyn på människan, där man bearbeiar
problemen pä olika nivåer; individuelll, i relalion lill den närmasle gruppen
och sell i ell samhälleligl perspektiv. SRK har på så säll velal bidra till
ulvecklingen av boende- och behandlingsallernaliv där man stimulerar och
tillvaratar människors egna resurser och som inle tvingar in människor i en
passiv vårdlagarroll. Inom SRK/URK anser vi del också vikligl all som
frivilligorganisalion koppla på där inackorderingshemmen och kollekliven inle
ensamma förmår arbela 1. ex. genom ul-ålriklad informations- och
opinionsbildande verksamhet, gemensamma aktiviteter i form av kurser, läger
elc. Det är av synnerligen slorl värde atl denna verksamhel bedrivs av
"vanliga" människor och ej av anslällda ijänslemän inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7CO anser all ulredningens
beskrivning av klienlbehov och insliiulions-lyper inte ger en realistisk bild
av den problemalik, som är aktuell i fråga om dagens ungdomsvårdsskoleelever.
Organisationen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de instiluiionsiyper
socialulredningen beskriver, lorde del vara ivå, som ansells tillämpliga på
dagens ungdomsvårdsskoleelever. Den första av dessa instiluiionsiyper.
inslilulioner för krisbehandling, lorde vara avsedd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1897>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1898>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för i tidshänseende så begränsade insalser, alt de endasi
i ringa mån molsvarar nuvarande ungdomsvårdsskolors funktion. Den andra
inslitulions-lyp socialulredningen lar upp är avsedd för bl. a. ungdomar som är
motiverade för behandlingsplanering och en tids problembearbelning. Platslillgången
för kvalificerad frivillig vård vid ungdomsvårdsskolor och andra
behandlingsinsliluiioner understiger behovet av sådan vård. Del lorde dock vara
realisliskl alt, som också socialutredningen gjorl. räkna med alt
Ivångsälgärder mot en belydande minoritet unga lagöverträdare och missbrukare
ej kan undvaras under överskådlig lid. Enligl TCO:s uppfaUning har dock
socialulredningen inle gell en realislisk beskrivning av de
inslitu-lionsinsalser som eribrdras för dessa ungdomar med dålig motivation för
problembearbelning. Inadekvala instiluiionsiyper kan medföra ogynnsamma
effekler ur vårdsynpunkl. En annan följd skulle sannolikl bli alt en förhållandevis
slor del av dagens imgdomsvårdsskoleelever, med behov av kvalificerade
vårdinsalser och psykosocialt slöd, överförs lill kriminalvården därför alt
åklagarmyndigheter och domstolar i dessa fall skulle bedöma socialvårdens
insalser som otillräckliga för unga lagöverträdare. Socialulredningen har
också uttalat alt den enskildes behov skall vara avgörande för socialvärdens
insalser. Del är dock orcalistiskl all tro all iniressel av ell vissl
samhällsskydd mol unga lagöverträdare med kvalificerad kriminalilel inle kommer
all göra sig gällande ocksä i framliden. Socialulredningen har inle berört
problemel all ungdomar med denna bakgrund skulle överföras till kriminalvården.
Etl förslag i den riklningen måste förenas med ålgärder för all tillskapa
vård- och behandlingsresurser, som kriminalvården behöver för all bereda dessa
ungdomar kvalificerad vård minsl molsvarande den som i dag ges på
ungdomsvårdsskolorna. Någon beredskap härför finns inte i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO ulgår från alt
ungdomsvårdsskolorna eller inslilulioner med ungefär molsvarande funktion även
i framliden får uppgiften alt la hand om huvuddelen av unga lagöverträdare och
missbrukare med anpassningssvårig-heler och vårdbehov som är särskill
resurskrävande. Organisationen belönar vidare all den forlsalla utvecklingen
av inslilulionsvården mäsle ske i en öppen och realislisk anda med klarl
angivande av vilka inlressen som skall tillmätas belydelse. Della är enligl
TCO;s mening en angelägenhet av största betydelse för dem som blir föremål för
framtida institutionsvård, men också för den personal som skall ombesörja den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gävle kommun påpekar all del är
utredningens uppfattning atl nuvarande spädbarns- och mödrahem saml
upptagningshem bör kunna utmönstras. Delta synes kommunen rikligl när del
gäller spädbarns- och mödrahem, men diskutabelt när del gäller upplagningshem.
Kommunen anser vidare all del kan ifrågasältas om man inom ramen för den gjorda
typbeskrivningen av inslilulioner har möjligheler all ge de
inslilulionsinsalser som erfordras för ungdomar och belönar all inadekvala
instiluiionsiyper och orealistiskt korta vårdlider kan medföra ogynnsamma
effekler ur vårdsynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens invundrurverk framhåller
all inslilulioner behöver lillgång lill tvåspråkig personal ålminslone vad
gäller de slörre invandrarspråken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1900>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhelsvårdens unsialisförbund
beklagar all ulredningen inle har gäll in på den särskilda frågan om rätlen alt
omhänderla rusdrycker från den som är inlagen på vissa inslilulioner, Förbundel
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För allmän vårdanslali för alkoholmissbrukare
gäller nu all föresländare får omhänderla berusningsmedel som anlräffas och all
straffar stadgat för den som lill inlagen lämnar berusningsmedel. Av intresse i
sammanhanget är också ell JO-beslul år 1975 angående omhänderlagande av rusdrycker
vid ålderdomshem och enskilda vårdanslaller för alkoholmissbrukare m. m. Dessa
frågor belecknas av JO som ell problemkomplex, som del erbjuder belydande
svårigheier all komma lillrälla med. Avvägningar måsle göras i samklang med de
allmänna målsäiiningarna för socialvården. Frägan borde därför enligl JO:s
mening bedömas inom socialulredningens ram. varför ulredningen fick del av
besluiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.2 Frågor om huvudmannaskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En slor majoriiet biand
remissinslanserna ger ultryck för en positiv eller övervägande positiv
inslällning till ulredningens förslag rörande vårdansvar, resursansvar och
koslnads- och behandlingsansvar. Remissinsianser som lillslyrker förslaget ulan
alt närmare kommenlera della är länsstyrelserna I Kalmur. Mulmöhus och
Koppurbergs län, Botkyrku, Stockholms, Uppsula, Linköpings, Helsingborgs,
Göieborgs, Varu, Västerås, Fulu, Gävle och Skellefteå kommuner, Svensku
nykterhetsvårdsförbundet, Övervukurnus riksförbund. Föreningen Sveriges
sociulchefer, Sveriges socionomförbund, Sveriges kommunultjänsiemannaförbund
och LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet släller sig bakom
ulredningens synsäll och påpekar atl delta praktiskt kan komma atl innebära all
de "tyngre institutionerna" - ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter
för alkoholmissbrukare - i många fall inte kommer atl ha ett primärkommunalt
huvudmannaskap medan de mindre institutionerna av typ behandlingshem
fortfarande i slor ulsträckning kommer atl ha primärkommunen som huvudman.
Möjlighelen lill differentierade insliiuiionsresurser kan emellertid enligl förbundets
mening erbjudas genom atl kommuner sinsemellan går samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstings.fÖrbundei molsälier sig
inle ulredningens förslag men betonar all en förulsällning för all landslingen
skall överta ansvarel för vissa inslilulioner är all de får fullständig ersällning
från slalen för de koslnader som har samband med etl ändral huvudmannaskap för
inslilulionsvården. Förbundel ger vidare ullryck för uppfallningen all den
huvudman som driver en institution också i princip bör ha del formella
kosinadsansvaret för verksamhelen. Principen för kostnadsregleringen mellan
landsting och kommimer bör enligl förbundels mening utformas i överenskommelser
mellan de Ivå kommunförbunden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luleå kommun anser del rikligl atl
kommunerna får dela koslnadsansvarei med främsl landslingen. Kommunen förordar
också en regional sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1902>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordning av de inslilulionella resurserna och menar all
della mäsle ske inle minst i BD-län med 1/4 av landels yla. Vissa principer
såsom närhel lorde enligl kommunens mening också fä annan innebörd här än
annorstädes. För alt institutionerna skall fylla sin uppgifl fordras en intim
samverkan med kommunerna både i enskilda ärenden och i melodulveckling. Slora
förändringar är nödvändiga, förberedelserna blir särskill vikliga och slora insalser
för inlroduklion och ulbildning måsle lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholproblemalikers
riksorganisuiion framhåller all kommunerna enligl förslagel ges skyldighel alt
se till alt de som vislas i kommunen får den hjälp och del slöd som behövs och
menar all kommunerna mol denna bakgrund bör i lag åläggas ell konkrel
vårdansvar. Om i slällel landslingen ålades ell utvidgal vårdansvar, skulle
detla enligl organisationens mening innebära atl helhetssynen blev lidande.
Landslingens starka inriktning på sjukvård skulle vidare kunna innebära all
vikliga aspekier kom vid sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet uv
Jöräldraföreningurnu mot narkolika nolerar med glädje all ulredningen
uppmärksammal de problem som hänger samman med primärkommunall, landstings- och
slalligl vårdansvar och bristen på samverkan mellan olika vårdinslanser.
Förbundel menar att människor/värd-lagare i dag bollas mellan kommunala,
landstingsdrivna och slatliga inrättningar som plottrar med olika och
molsägande ålgärder. Ekonomiska och byråkratiska hinder stoppar mänga bra försök
till hjälpinsatser. Ingen känner sig ha huvudansvard. Förbundel vill därför
poänglera viklen av atl primärkommunen tar på sig huvudansvard för vården och
framhåller au della innebär atl socialljänslen aklivi skall följa sin klienl
genom en vårdkedjas alla länkar. Detla släller slora krav på samverkan mellan
framför alli de sociala och de medicinska resurserna. Samordningsproblemen måste
lösas. Siluationen förvärras enligl förbundets mening av atl vårdresurserna är
synnerligen ojämlikt fördelade över landet. Förbundet framhåller att många
kommuner hell saknar resurser för vård av missbrukare — framför allt av unga
missbrukare och att drogmissbruk i dag inte är något slor-sladsfenomen. Brislen
på värdplatser är enligl förbundels mening kaia-slrofal och måsle avhjälpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DecentruUseringsulredningen delar
uppfallningen all verksiällighei i samhällsarbelel av den lyp
institutionsvården ulgör inle skall vara en uppgifl för det cenirala slalliga
organet inom den sociala verksamhelen. Del bör som socialulredningen föreslår
vara möjligi för landstingskommunerna alt driva </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ex. ungdomsvårdsskolorna och anslallerna för
missbrukare, samlidigl som kommunerna har vårdansvarei. En av förulsäliningarna
för all syslemel skall fungera är dock enligl decentraliseringsulredningens mening
all det klarl sägs ut vilkel organ som har koslnadsansvarei och vilkel som
skall sörja för atl den som behöver social samhällsvård också får det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen 1 Blekinge län finner
starka skäl som talar för att landstingskommunen blir huvudman för sådana
institutioner som i dag närmast motsvaras av ungdomsvårdsskolor och allmänna
nykterhetsvårdsanstalter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1904>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för alkoholmissbrukare. Del behov av sjukvårdsresurser som
måste tillgodoses lalar också för landstinget som huvudman. Del är enligl
länsstyrelsens mening orealistiskt all tro all andra än de siörsla kommunerna
i landet skall kunna driva sådana institutioner. Del kan enligl länsstyrelsens
mening också sättas i fråga om varje enskill landsting förmår anskaffa nödvändiga
resurser. Det förefaller länsslyrelsen nödvändigl all flera landsting gemensaml
driver den typ av hem för vård eller boende, som skall bli beleckningen på de
nya institutionerna, om inte kostnaderna skall bli orimliga eller vården
åsidosättas. - Då det gäller vården av barn och ungdom -bortsett från del allra
mesl vårdkrävande klientelet - menar länsstyrelsen all kommunernas socialtjänst
torde kunna bygga upp erforderliga resurser, men alt ell nära samarbele är
erforderligt med landstingei och dess barnpsykiatriska verksamhet. -
Länsstyrelsen anser vidare att det är logiskt atl kommunen med det yllersla
ansvaret också har vårdansvarei medan behandlingsansvaret bör delas mellan
landstinget och kommunen. För kontinuiteten i behandlingen är del väsentligt
all kommunen inte mister kontakten med en person som vårdas på en
landstingsdriven institution. Då det gäller kostnadsansvaret är frågan enligl
länsstyrelsens mening mera kontroversiell. Länsslyrelsen anser dock all
landstinget såsom huvudman för institutionen även bör ha kostnadsansvaret.
Resursansvaret bör enligl länsstyrelsens mening delas av landstinget och
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser vänder sig
mot utredningens uppfattning att kostnadsansvaret inte generellt bör ligga på
kommunen utan att i övrigl underkänna ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei menar all den
huvudman som för all uppfylla sitl ansvar finner sig böra ta i anspråk
insliiuiionsresurser också i första hand bör svara för därmed förenade
kostnader. Kostnadsfrågan kommer då att få sin rätta tyngd vid val mellan olika
möjligheter att tillgodose ell aktuellt hjälpbehov. Liknande synpunkter förs
fram av Borås, Skövde, Örebro, Sundsvulls och Vilhelmina kommuner. Örebro och
Vilhelmina kommuner påpekar i detla sammanhang alt oavsett hur frågan om
kostnadsansvaret finner sin lösning är det vikligl all socialnämnden får ell
avgörande inflytande vid bedömningen av vårdtidens längd i varje särskilt
vårdärende. Om kommunen inle bereds möjligheter till etl sådant inflytande
torde den få svårt att svara upp mot de krav som kommer att ställas på det
yttersta vårdansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun framhåller att man i
och för sig inser de administrativa och andra nackdelar som är förknippade med
etl primärkommunalt kostnadsansvar då huvudmannaskapet är landslingskommunall.
Del primärkommunala kosinadsansvaret har enligl kommunens mening å andra sidan
så stora fördelar när del gäller all samordna melodulveckling och resursutveckling
all man bör överväga om del inte går att förena det med landslingskommunall
huvudmannaskap. Kommunen anser all delta skulle kunna uppnås t. ex. genom all
landstinget avgifisvägen tar ul hela vårdkoslna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1906>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
i del enskilda ärendet av primärkommunen. Landstinget skulle då endast få
täcka eventuella underskott lill följd av låg beläggning eller oförutsedd
kostnadsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även SACOISR och Sveriges socionomers riksjörbund
ger ullryck för uppfallningen att vårdansvar och kostnadsansvar bör följas åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett mindre antal remissinsianser redovisaren mera
utlalal krilisk inslällning till utredningens bedömning av frågorna om
huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen anser alt del råder vissa
motsättningar mellan ä ena sidan närhetsprincipen och utredningens övervägande
i huvudmannaskapsfrågan saml å andra sidan en rikt differentierad och
ändamålsenlig institutionsvård. Förslagel att förlägga huvudmannaskapet lill
de största primärkommunerna och lill landslingen innebär enligl slyrelsens
mening små uppiagningsområden och därmed starkt begränsade differenlieringsmöjlig-heler
i instilutionemas behandlingsprogram. Slyrelsen finner vidare atl den
splittrade ansvarsfördelningen, som den presenteras i belänkandel, med
primärkommunall vårdansvar, landslingskommunalt resursansvar och statligt
kostnadsansvar ger utrymme för motsättningar mellan de olika intressenterna och
för en ojämn utveckling av institutionsvården. Vissa skäl kan enligt styrelsens
mening tala för atl bibehålla staten vid etl odelal ansvar för
ungdomsvårdsskolorna och vissa vårdinstitutioner för missbrukare av
beroendeframkallande medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen betonar att riskerna för atl
inslilulionsvården isoleras och på samma sätt som i dag blir en speciell
behandlingsform är minsl om primärkommunerna har ansvar för kostnader och
resursutveckling. Elt förenal vård- och kostnadsansvar skulle medverka till en
starkare inlegrering mellan öppen och sluten vård och vore därför att föredra.
Skulle kostnadsansvar och resursansvar övertas av landstingen blir del enligl
socialstyrelsens mening av ännu större betydelse alt de öppna vårdresurserna
förstärks. Styrelsen framhåller vidare alt socialtjänsten måste ha lillräckliga
resurser för kvalificerat behandlingsarbete om man skall kunna upprälthålla en
övergång till öppna och preventiva vårdformer. Detla är enligl styrelsens
mening en förutsättning för riktiga prioriteringar mellan olika vårdformer.
Den öppna vården bör vid behov utnyttja institutionerna som en av många
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Gotlunds län framhåller
inledningsvis alt det ulbud av alternativa vårdresurser som erfordras för att
tillgodose skiftande individuella behov inle kan tillgodoses inom en ensam
kommun som Golland och alt det därför krävs en samverkan med andra kommuner.
Enligl länsslyrelsens mening skulle utredningens förslag om huvudmannaskap få
allvariiga konsekvenser om man på samma sätt som förekommer inom åldringsvården
indelar socialt utstötta och problemfyllda människor i vårdlunga och mindre
vårdtunga grupper, där de vårdtunga behandlas av sjukvårdshuvudmannen och de
enklare fallen av socialtjänsten. Länsstyrelsen påpekar att det ofta förekommer
att åldringar är för sjuka för ålderdomshem men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1908>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för friska för långvårdssjukhus. De blir antingen kvar
inom akutsjukvården för länge eller skrivs ut lill bostaden, där de inle
erhåller någon eller endasi rudimentär vård. Länsslyrelsen belönar all del
måsle förhindras alt sådana mellangrupper uppkommer bland sociali
problemfyllda människor. Del är länsslyrelsens uppfaUning all landstingets
huvudmannaskap kan förhindra institutionsplacering efler individuellt
vårdbehov och den enskildes önskemål. På samma sätt som inom sjukvärden kan man
förmoda alt endast i ell akutskede inslilulionsvård erbjuds ulom del egna
landstingei. Därefter överförs vederbörande till hemortslandstingels
vårdinstitution för fortsall behandling så snarl ske kan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands lån
menar alt utredningen i principbetänkandet lade fram klara regler om
ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och alt det inle finns skäl all gå ifrån
denna fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:4.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund framhåller
alt utredningen i slutbelänkandel har frångått den slarka betoningen av
kommunens ansvar för instilulionsbund-na sociala insatser. Enligl förbundels
mening föreligger fortfarande samma skäl som anfördes i principbelänkandel all
där så är möjligt organisatoriskt anknyta instilutionsbunden socialvård lill
öppen social vård. En viktig och kanske nödvändig drivkraft till en sådan
utveckling är enligt förbundet alt ge kommunerna kostnadsansvar för inslilutionsbundna
sociala vårdinsatser. Förbundet anser att en generell lendens atl ålägga
landslingen huvudmannaskapel jämte kostnadsansvaret för instilutionsbunden
socialvård har flera nackdelar. Man riskerar sämre samband mellan öppen
socialvård och instilutionsbunden socialvård. Del blir svårare all tillämpa
principer om närhel och normalisering i vården. Tvister kan uppstå huruvida en
viss person skall beredas plals på en institution eller inte. Del är också tveksamt
om landstingen med sill tunga ansvar för sjukvården kommer att mäkta med atl
bygga ul en instilutionsbunden socialvård. Sammanfattningsvis bör enligt
förbundets mening därför kommunerna åläggas etl odelat kostnadsansvar för
instilutionsanknulna sociala insatser och vidare också åläggas ett ansvar atl
där så är möjligt organisera familjehem eller annat hem för vård eller boende
avsedda för dem som behöver vårdas eller bo i annat hem än det egna. I den mån
den enskilda kommunen inte kan anordna lämpade institutioner bör behovet
tillgodoses genom landstingskommunerna enligl planer som upprättas gemensamt
av landstingskommunen och kommunerna i områdel och redovisas för
länsstyrelsen. Svenska läkuresällskupet är av samma uppfattning och tillägger
för egen del atl del finns åtskilliga erfarenheler som talar för all ett
genomförande av socialutredningens slutbetänkande kan innebära svårslitna
tvister i det praktiska arbetet. Sådana tvister är enligt sällskapets
erfarenhel på intet sätt ovanliga när det gäller attacker på sjukvården för alt
man inte lar hand om "vårdbehövande" alkoholmissbmkare eller
åldringar och omvänl klagomål på </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ex. alkoholislanslaller för all man väljer och vrakar bland vårdbehövande
alkoholmissbrukare. Tvister av della slag har också lell lill all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1909>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1910>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingen ålagil sig ell odelat kostnadsansvar lör
åldringssjukvården, oavsell på vilken inslilution den sjuke värdas. Denna
tillämpning av principen om dt generelll kosinadsansvar synes i många
avseenden ha minskal irrilationen i del prakliska vårdarbelel. Det synes därför
sällskapel knappasi vara moliveral all införa en moisall reform när del 1. ex.
gäller vården av missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO menar all frågan om
huvudmannaskapet är oiillräckligl utredd och hävdar alt en närmare beslämning
av institutionsvårdens roll och omfattning i förhållande till sjukvården - och
även kriminalvården - allijäml krävs som underlag för all la slällning. Ell
lämpligl avvägl primärkommunalt kostnadsansvar bör dock enligl TCO vara en av
ulgångspunklerna för den forlsalla prövningen av denna fråga. Vidare bör en
jämlik vårdstandard garanleras oberoende av varierande förulsällningar i fråga
om befolkningsunderlag och ekonomi i olika delar av landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.3 Institutionsplanering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna är eniga om
behovel av en noggrann planering av in-stilulionsresurserna. Det råder däremol
delade meningar rörande omfattningen av planerna och förfarandel i samband med
all planerna upprättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag tillstyrks
ulan närmare kommenlarer av länsslyrelsernu I Slockholms, Kalmar och Malmöhus
län, Uppsala, Linköpings, Göteborgs, Vara, Gävle, Skellefteå och Norrköpings
kommuner, Övervakurnus riksförbund, Sveriges kommunultjänstemunnuJÖrbund och
LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet ser med
tillfredsställelse att utredningen anser all instilutionsplanering är en fråga
för kommuner och landsting och inle en uppgift för länsstyrelserna. Enligl
förbundets mening bör de kompetenskonflikter som kan uppstå vid delal
huvudmannaskap kunna lösas i samband med all insliiutionsplanerna upprällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundstingsförbundet tillstyrker
förslagel och framhåller all insliiutionsplanerna närmast blir instrumenl för
dimensionering och lokalisering av institutioner inom länen. Planeringen börda
enligt förbundets mening vidgas att omfatta även andra former av institutionell
vård än den "tyngre" dvs. den som motsvarar dagens
nykterhetsvårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor. Förbundel avser här
exempelvis kommunernas inackorderingshem för alkoholmissbmkare, som måste
beaktas för en riktig fördelning av resursansvarel för de olika typerna av
hem. I inslilutionsplaneringen mäsle enligt förbundet vidare ingå landstingens
nuvarande institutioner för barn och ungdom. Även om beläggningen på dessa
successivt har minskal under senare år till förmån för placeringar i enskilt
hem genom socialvårdens försorg torde det enligt förbundets mening vara svårt
att i framtiden vara helt utan institutionsresurser även för mindre barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO delar utredningens bedömning av
behovet av institutionsplaneringar, men anser att facklig medverkan bör förekomma
i planeringsprocessen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1912>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO upplyser att sådan medverkan förekommer i nu pågående
försök med instilulionsplaner. HundikuppJÖrbtmdens centrulkommitté menar atl
inslilutionsplaneringen i dag är loppstyrd och föreslår all man i framliden
lar till vara ert"arenheter från bl. a. vårdare och "palienler".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhetsvårdens anstultsförbund
anser atl ålminstone i det skede där envar anställs plals i de nya länsplanerna
skall avgöras - och där anslalts-förbundets medverkan synes böra övervägas -
måsle det betecknas som en viklig tillgång och ell välgrundat krav all
anslallens erfarenheler och synpunkler blir framförda och beaklade.
Anslaltsförbundd anför vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de inslilulionskalegorier som
är representerade i Nyklerhelsvårdens anslaltsförbund innebär i åtskilliga
hänseenden del föreliggande förslaget, om det förverkligas, den siörsla
omvälvning som sketl under de senasle sextio åren. Landstingels inlräde jämle
primärkommunerna såsom ordinär huvudman och de härmed sammanhängande omläggningarna
i fråga om anstalternas finansiering har för samlliga anstalter djupgående
principiell och praktisk belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Främst för de allmänna anstalternas
vidkommande innebär slopandet av nykterhelsvårdslagen - vilken innefaltar eller
ulgör gmnd för de bestämmelser som nu i huvudsak reglerar verksamheten - alt
deras hittillsvarande ram försvinner. Som led i övergången till en ny ordning
får räknas med att befinlliga anstalter kan få starkt förändrade uppgifler,
ändrat platsantal eUer ställas inför nedläggning. Självfallel måste
inslilulionssektorn underkasta sig och aktivt främja en anpassning till
ändrade förutsättningar och krav. Samtidigt är det, för den verksamhet som slår
inför omvandling och för de människor som är engagerade däri, ett intresse att
osäkerheten om framtiden inle blir alllför tyngande. I delta hänseende
förefaller behandlingen av de instilulionsfrågor som socialutredningen
aktualiserat vara mindre lycklig. 1 reformfrågor som för institutionerna varit
långt mindre omfattande och ingripande har vanligen bedömningar kunnal göras
och yllranden avgivas på basis av relativt klara och konkrela förslag. 1
molsals härtill förefaller behandlingen av inslitutionsfrågoma i
socialutredningens slutbetänkande mera allmän och översiktlig. På praktiskt
taget varje punkt där en i anstallsarbde verksam organisation eller person
söker svar på frägor om den "egna" institutionens sannolika framtid
och blivande villkor lämnar betänkandel endast plats för antaganden. Den oro
och osäkerhet som detta framkallar dämpas inte av det förhållandet att
grundläggande förutsäitningar för institutionernas verksamhet i stället gjorls
beroende av förhandlingar på hög nivå, vari institutionerna inte har inflytande
eller insyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl anstallsförbundds åsikt
skall vid behov i länsplaneringen även kunna ingå inslilulioner som inle är
belägna inom del egna länel men som genom sin placering och användning kommer
alt ingå i en region som be-Ijänar mer än elt län. Förbundet ifrågasäller
vidare om man inle i samband med upprällande av inslilulionsplan även borde
upprälla någon plan för vad insliiulionerna skall ha för resurser och vari man
syflar med den behandling som skall lämnas. Härigenom skulle en klarare bild
framstå av inslilutionerna och vilka resurser de har.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1913>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1914>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skuraborgs län
uppfattar den föreslagna lösningen som smidig och rationell och anser att den
är gynnsam från samarbelssynpimkl, Arviku komniun bedömer instilutionsplanering
som särskill viklig under den period när de slalliga institutionerna liiggs ned
eller omvandlas lill förmän för primärkommunala och landslingskommunala
institutioner. Svenska nyklerhelsvårdsförbundel ser med tillfredsställelse atl
ulredningen från-gålt sitl förslag i principbelänkandel all länsslyrelsen skall
faslslälla institutionsplanen och i slällel föreslår all planen endast skall
redovisas lill länsslyrelsen. Della är enligl förbundels mening mera i linje
med del genomgående kommunala huvudansvaret för vårduppgiften inom det sociala
området. Förbundel vill underslryka viklen av atl del i inslilutionsplanen
redovisas såväl medicinska som sociala behov och betonar all del är väsenlligl
all parallella resurser inle skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DecentruUseringsulredningen anser
del vara ell sleg i räll riklning att socialutredningen har gått från sill
tidigare förslag om en statlig prövning av planerna.
Decentraliseringsutredningen ansluter sig till meningen i del senaste
betänkandet au huvudmännen sannolikl i de allra flesta fallen kommer att enas
om vilka resurser som behövs. Den planeringsdialog som socialutredningen länker
sig kommer enligl decenlraliseringsutredningens mening atl vara en lillräcklig
garanti för all länets institutioner skall drivas och vid behov byggas ut på
elt ändamålsenligt sätl. Utredningen kan därför inte se att länsstyrelsen
eller något annal slalligl organ behöver ha någon samordnande funktion enligl
de länkar socialulredningen har redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret ifrågasätter om det
är lämpligt all planera vissa delar av socialvårdens resurser i särskild
ordning. Om man ulgår från den helhelssyn som utredningen företräder borde det
enligl slalskontorets mening vara naturiigare med en allmän
vårdresursplanering som innefatlar dels större och mindre institutioner, dels
socialvården i övrigl. Härigenom skulle det också bli möjligt att utnyttja de
samlade resurserna bältre. - Stalskontorel framhåller vidare att institutions-
eller hellre vårdresursplaneringen för socialtjänsten kommer att bli eu av de
viktigaste instmmenten för att förverkliga framtidens socialvård. Hur
statsmakternas intentioner förverkligas kommer i hög grad att återspeglas i
vårdresursplaneringens ulformning. För atl de statliga organ som är berörda,
länsstyrelsen och socialstyrelsen, skall kunna fylla sina uppgifter i deUa
hänseende är det enligt statskontorets mening inle tillräckligt atl
vårdresursplanerna endast anmäls för länsstyrelsen. Förslaget att adjungera
tjänstemän från länsstyrelsens socialtjänstenhel och insliiulionerna lill
regionala samrådsorgan kan enligt slalskonlorels mening leda lill oklarheler i
ansvarsfördelningen m.m. Slatskonlorel är därför av uppfallningen alt
länsslyrelserna och socialslyrelsen bör ha en formell delaklighel i ularbdande
av värdresurs- eller instilutionsplanering enligl principbelänkandeis modell
eller del av slatskonlorel i remissvaret på principbetänkandet diskuterade
alternativa förfarings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1915>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1916>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sällel, som innebär all granskningen av
insliiutionsplanerna sker inom länsstyrelserna, medan faslslällandel av
planerna i slällel åvilar socialslyrelsen, som därmed direkl får ell underlag
för all bedöma hur slalsmakiernas intentioner beträffande socialvårdens
uppbyggnad förverkligas. I båda dessa fall bör den av ÖSoS föreslagna sociala
och miljömedicinska enhelen aklivi medverka i länsstyrelsernas insalser pä
området. Riksrevisionsverkei för fram liknande synpunkler och framhåller bl.
a. all det är nödvändigl alt planerna ges in till socialslyrelsen för all denna
skall kunna fullgöra sin centrala planerings- och iippföljningsroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spri framhåller alt planering av de
institutioner socialutredningen diskulerar endasi är en del av planeringen
inom både kommun och landsting. De båda huvudmännen har atl med ulgångspunkt
från behov planera vård-och serviceresurser inom olika områden. Atl låta
planering av institutioner handläggas av ett särskilt organ förefaller därför
felaktigt. I stället bör planering av erforderliga institutioner ingå i en
samordnad planeringsprocess mellan primärkommuner och landsting. Berörda
huvudmän bör tills vidare ha frihet alt själva ulforma den organisation som
krävs för alt genomföra en samordnad planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län är för
sin del av den uppfallningen all del bör skrivas in i lagen att länsslyrelsen
har all faslslälla en för länet gällande inslilulionsplan om överenskommelse
inle kan nås mellan landsting och kommun. Länsslyrelsen i Gävleborgs län menar
atl del med den föreslagna lösningen av inslilutionsplaneringen blir svårt för
länsstyrelsen all fylla de krav på tillsyn som föreskrivs i socialljänsllagen.
Länsstyrelsen I Värm-lunds län fömlsäller all inslilutionsplanen kommer atl
upprällas i ell för kommuner och landsting gemensamt organ där också
länsstyrelsen blir representerad. Med hänsyn härtill synes det länsstyrelsen
knappasi meningsfullt alt - som ulredningen föreslår - tillsätla ett
parlamentariskt organ på länsnivå för att nå överenskommelse om planen, då
samarbelsorganel inte kunnat uppnå enighet. Kan enighet inle nås inom
samarbelsorganel bör enligl länsstyrelsens mening frågan i slällel överlämnas
lill regeringen eller socialslyrelsen. Länsslyrelsen förordar all
socialstyrelsen far falla beslul med besvärsräll lill regeringen. Länsstyrelsen
i Koppurbergs lån föreslår med hänsyn till behovel av en samlad överblick över
rikets vårdinslilutioner lill såväl funktion som lokalisering all
inslilulionsplaner-na underställs socialslyrelsen. Oberoende av vilken
myndighet som i detta sammanhang väljs bör vidare enligl länsstyrelsens mening
myndighetens uppgifl beslå i annal och mera än all endast stå som mottagare av
redovisade planer. Länsstyrelsen förordar därför att redovisade planer också
prövas av tillsynsmyndigheten och att denna i fall av underkännande tilläggs
befogenhel atl ulfärda erforderiiga ålägganden. Helsingborgs kommun är av
uppfattningen atl institulionsplanerna också bör omfatta institutioner av typ
behandlingshem inom den psykiatriska verksamheten. Sundsvalls kommun ser det
som viktigt alt även mindre hem och institutioner som i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1917>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1918>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dag drivs av enskilda primärkommuner, t.ex.
inackorderingshem för barn och vuxna, behandlingshem, sommargårdar, lonårshem
osv. tas upp i inslilulionsplan vid bedömningen av behov, resurser m. m. Denna
lyp av inslilulioner utgör enligt kommunens mening en betydande resurs, som
del vid en helhelsbedömning av instilutionsbehov inle lorde vara möjligi all
bortse ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.4 Institutioner som drivs av frivilliga organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser diskuterar
den roll inslilulioner som drivs av frivilliga organisationer spelar i dag och
de möjligheter som finns atl även i framliden la till vara de resurser sådana
institutioner innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhetsvårdens unslullsförbund
påpekar alt organisationer av vitt skilda slag står bakom en del av
institutionerna för alkoholmissbrukare och narkotikamissbrukare och att frågan
i vad mån sådana existerande engagemang kan innefatta värden, som förtjänar
all tillvaratagas vid övergången lill en ny organisation, har förbigåtts av
utredningen. Däremol har ulredningen funnil del viktigt all begränsa ulrymmel
för nya insliiulionsengagemang från organisationernas sida. Utredningens
magistrala påpekande all del inte kan vara någol angelägel intresse för
organisationerna atl binda resurser i institutionsverksamhet borde osökt ha
väckt frågan varför organisationer på sätt som skett gått in i ell besvärligt
och notoriskt olönsamt arbele. Sammanfattningsvis måste det enligt förbundels
mening konstateras all de frågor som gäller organisationers insalser i
instilutionssammanhang fåll en helt otillräcklig belysning. Förbundel kan inle
dela utredningens åsikl, all endasi kommun och landsting skall vara huvudmän
för institutionerna utan vill framhålla vikten av alt
frivilligorganisationerna även i fortsättningen ges möjlighel all bedriva institutionell
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsens lundsförbund
anser atl utredningens tankar belräffande organisationers möjligheter alt
starta nya institutionella vårdresurser kommer all förhindra en progressiv
utveckling. Förbundel framhåller all många frivilliga organisationer har
slarlal och sedan länge drivii vårdinsli-lulioner och atl de i många fall har
varil banbrytande när det gäller behandlingsformer. Del måsle enligt
förbundels mening vara fel alt inle la till vara den resurs som dessa
institutioner utgör. Förbundel fömtsätter därför att lagsliftarna kommer atl
ålägga kommuner och landsting att vid arbetet med institulionsplanerna positivt
pröva de frivilliga organisationernas möjligheter både atl fortsätta alt driva
befintliga institutioner och atl starta nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska nykterhetsvårdsförbundet
vill betona att samverkan i institutionsfrågor inle enbarl skall ske mellan
primärkommunerna och landstingen utan även med ideella organisationer.
Möjlighet bör även i framliden finnas för dessa organisationer atl slå som
huvudman för institution. Den fiexibililel som präglar ulredningens förslag om
olika inslitutionsresurser pekar enligt förbundets mening klarl på behovet av
organisationernas med-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1919>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1920>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkan. Viljan all finna nya vägar och försöksverksamheler
präglar ofla organisafionernas insatser i dagens socialvård. Möjlighelen all
ulnyllja sådan medverkan bör beaklas vid ulformning av inslitulionsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet mot alkohol- och
nurkoiikumissbruk menar all såväl öppna som slulna vårdinslilutioner med
fördel bör kunna drivas även av frivilliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku Diukonsällskapet anser all
även om avsleg enligl utredningens uttalande skall kunna göras från principen
all vårdinstitutioner inte skall drivas av enskilda - och alt sådana
"avsleg" skall bedömas "i posiliv anda", hade det varit
befogal med en skrivning i en mera posiliv och generös anda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frälsningsarmén förutsäller all
samlal tas upp i myckel god lid, innan några förändringar av huvudmannaskapel
sker. Vidare utgår Frälsningsarmén från alt frågorna om nedskärning av
platsantal och eventuell förändring av vårdinnehållet blir föremål för
överläggningar med sådana tidsmarginaler, att övergångssvårigheler elimineras
i möjligaste mån. Frälsningsarmén anför vidare bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alltsedan mitten av 1940-lalel, då
landslingen blev huvudmän för barnhemmen, har Frälsningsarmén kunnal glädja
sig ät elt gotl och förtroendefulll samarbele med landstingen vad angår
barnhemmen. Resurser har slällls lill förfogande i behövlig ulslräckning.
Frälsningsarmén driver den siörsta enskilda nyklerhetsvårdsanstallen i rikel,
nämligen Kurön, som varil i bruk i mer än 60 år. För Frälsningsarméns
vidkommande har Kurön inneburil dels ell slarkl ekonomiskl engagemang, della
särskill under lidigare år, innan slalen generöst ställt erforderliga medel
lill förfogande, dels etl personelll engagemang, som krävt och kräver oavlåtlig
uppmärksamhel. Varken socialslyrelsen eller Slockholms läns landsting, lill
vars ansvarsområde Kurön lorde komma atl höra, har tagit någon konlakl med
Frälsningsarmén och diskuierat Kuröns framlid. - 1 likhet med andra organisationer
har Frälsningsarmén slräval efter all anpassa hjälpinsatser till de behov som
gjort sig gällande. År 1973 startades t.ex. Nylösegården i Göleborg.
"Gården" drevs från begynnelsen och drivs alllfori som ell inackorderingshem.
Del visade sig emellertid svårl alt få ekonomiskl slöd frän del allmänna under
de försia åren. Nu utgår dock bidrag enligl gällande föreskrifter för
inackorderingshem och möjlighelerna all hjälpa missbrukare av olika slag bar
därmed väsenlligl ökal. Hemmel har plals för 16 patienter. I Slockholm håller
ell liknande hem f n. på att iordningställas. Delta hem kommer atl få plals för
19 patienter. När Slockholms läns landsting ej längre hade behov av Skogsbo
som mödrahem, omvandlades inslilulionen till ell slags inackorderingshem för
missbrukare och vinddrivna medmänniskor i behov av skydd. Trots behjärlansvärda
insatser från hemmels sida lämnar slalen ej några fasla bidrag lill
verksamhelen. Nacka kommun "prenumererar" på några plalser och
betalar för dem i vederbörlig ordning. För Frälsningsarmén utgör Skogsbo en
kännbar ekonomisk ansträngning. Del bör lilläggas all Skogsbo alllid är
fullbelagl. Sundsgården - Frälsningsarméns inlernalskola för pojkar - startade
för mer än 30 år sedan. Den har visat sig behövas genom alla år. Enligt
samstämmiga uppgifler från barn- och ungdomspsykialriska kliniker och sjukhus
saml</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1921>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1922>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
kommunalt och regionall hall ulgör Sundsgården ell värdefulll allernaliv i
behandlingen av psykiskl och/eller sociali slörda barn och ungdomar. Där nås
påtagliga resullal. Skolans alla plalser är uppiagna. Bidrag ulgår från de
landsting och kommuner, som placerar sina elever på Sundsgården. Eleverna
kommer huvudsakligen på remiss från de olika barn- och ungdomspsykialriska
klinikerna och sjukhusen i landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kyrkuns diukoninämnd underslryker viklen av
all en kommande lagstiftning utformas så all den alltfort ger utrymme för ell
enskill vårdhuvudmannaskap av den typ diakoniinstitutionerna representerar.
Diakoninämnden anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ulredningen är i sina uttalanden ytterligt posiliv
och välvillig lill fria och av folkrörelser inspirerade insatser inom
socialljänslen (s. 639). De ökar gemenskapen, är "drivkraft för nya
idéer" och "tillfördel sociala arbelet personella resurser av myckel
slort värde". Man ser med tillförsikt fram emol dl ulvidgat samspel mellan
samhället och folkrörelserna, som kan ge de senare "en vidgad roll i
samhällsbyggandd". Diakoninämnden finner dock anmärkningsvärt, att
utredningens positiva allilyd genlemol de frivilligt verkande krafterna i
samhället ej längre räcker lill, dådet blir fråga om enskilda huvudmäns
ambitioner all bedriva inslilulionsvård. Utredningen hävdar energiskt, alt
enskilda organisationer ej bör starta nya institutionella vårdresurser, som
det ankommer på samhället atl tillhandahålla. Endast "bärande motiv för
avsleg från denna huvudprincip" bör kunna prövas i positiv anda.
Utredningen tror sig även kunna göra frivilligorganen en tjänst genom atl
förutsätta att det inte kan vara någol angelägel inlresse för enskilda huvudmän
att binda sina resurser vid administrativ verksamhet av detta slag (s. 640).
För diakoninämnden står del fulll klarl, atl del i första hand är för
människans skull, som frivilligorganen vill nyttja sina personella och
administrativa resurser till instilulionellt vårdarbete. Erfarenheten har
dessulom visat atl de enskilda huvudmännen ofta lyckats nedbringa de
administrativa kostnaderna till jämförelsevis blygsamma belopp. Ulredningen
har synbariigen inte förmälts överge sin från principbelänkandel kända
reslriktiva hållning lill den enskilda inslilulionsvården. Med den
helhelsaspekt på människan som vårdobjekl, som diakoninämnden omfattar och som
innebär alt i helhelsbilden också räknas med en elisk-religiös dimension, har
nämnden svårt atl acceplera utredningens förbehällsamma skrivning på denna
punkl. Nämnden noterar med tillfredsställelse, att utredningen i slor ulslräckning
bygger på principer om hänsynstagande lill den enskildes hela situation och
önskemål och om en breddad, demokratisk vårdbas. Detta ger enligt nämndens
övertygelse utan tvivel starka argumenl för ell vårdutbud från diakonins sida
även inom institutionsvården. Ej minsl de smärre vårdenhelerna i enskild regi
med möjlighet alt bereda allernaliva miljöer för vårdlagare bör ha stora
förulsällningar all molsvara de krav som kyrkan likaväl som samhällel har räll
alt ställa på institutionsvården. Diakoninämnden har lill sig ansluina en rad
av den svenska kyrkans diakoniinstitutioner. Bakom dessa finns en lång, mer än
hundraårig iradilion. Ålskilliga av dem arbelar efter av Kungl. Maj:i respektive
regeringen faslslälld siadga. De har ulvecklal en rad pionjärinsatser likaväl
som iradilionella och med samhällels egen verksamhel parallella vårdutbud. Del
allernaliv de har erbjudil i vårdpanoramat har varil en av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1923>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1924>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krislen människosyn präglad vårdmiljö. Genom dem har
kanaliserals en bred folkvilja lill medmänsklig hjälp. Belydande ekonomiska
uppoffringar har kommil del svenska samhällel till gagn. I stor ulslräckning
bedrivs dessa inslilulioner i dag i samverkan med samhällels egna organ för motsvarande
vardakiiviieter och med ekonomiskl slöd av såväl samhällel som den enskilde
huvudmannen. Diakoninämnden tror sig kunna konstalera alt dessa inslilulioner
skapai respekl och uppskallning för gedigna vårdinsalser. 'I ill del redan
anförda skall läggas ylleriigare en för svenska kyrkan myckel angelägen aspekl.
De lill diakoninämnden ansluina diakonianslal-lerna har lillkommil som
utbildningsanslaller för diakoner och diakonissor i svenska kyrkan. Vid
institutionerna har dessa fåll den träning som varil nödvändig för deras
kommande vårdinsalser. Värdideologisk deball och värdering har kunnal föras
jämsides med del prakliska arbelel, vilkel förlä-nal en realistisk profil åt
den diakonala ulbildningen. Därigenom har man byggt upp en på egna erfarenheler
grundad sakkunskap och förirogenhel med värden och klieniernas/palienlernas
inre och yllre silualion. Diakoninämnden ser sålunda i kyrkans diakonala
inslilulioner ell ulomordenlligl viktigt komplemenl till - och genom
ulbildningen en förulsällning för -kyrkans öppna församlingsdiakonala
akiiviieter. De ingär därmed som etl led i uiövandel av kyrkans i
församlingsslyrelselagen faslslällda diakonala kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KDS uppfallar ulredningens
ullalanden om de enskilda organisationernas framtida insalser som mera snäv än
generös. All samhällel inte alltid kan vara villigt atl ta på sig del
ekonomiska ansvarel för institutioner som startats av enskilda men sedermera
"havererat" är enligt KDS förståeligt. KDS menar emellertid atl
samhället lorde både ha hafl och ha mera alt vinna än att förlora på en
samverkan med andra sammanslutningar även i fråga om institutionell social
verksamhel. Del torde enligt KDS räcka att här erinra om de insatser som gjorts
av Svenska kyrkans diakoni och av skilda frikyrkosamfund inom den
institutionella åldringsvården och alkoholistvården. Alltjämt föreligger
enligt KDS mening ett behov av insatser från organisationer och
sammanslutningar även när det gäller institutionell social vårdverksamhet.
Särskill gäller delta sådana verksamheler som ulgör kompldteringar av
samhällets insatser och nya verksamhelsgrenar av pionjärtyp. KDS framhåller alt
sådana aktiviieler självfallel bör planeras i samförstånd med samhällels
sociala organ och påpekar att det enligl lag fordras socialstyrelsens
godkännande för nyetablering av vårdinstitutioner. Socialstyrelsen är också
tillsynsmyndighet över dessa. Några restriktioner för instilutionell
vårdverksamhet etablerad och driven av enskilda organisationer och
sammanslutningar utöver dem som redan finns torde enligt KDS mening inte
behövas. KDS vill understryka, att alla parter har myckel alt vinna på en
generös prövning av enskilda inilialiv även på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings kommun anser all den
flexibilitet som präglar utredningens förslag om olika insatser av
institutioner i det sociala arbetet klarl pekar på behovel av organisationers
medverkan. Viljan all finna nya vägar och för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1925>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1926>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>söksverksamheter
priiglar enligt kommunens mening ofta organisationers insalser i dagens
socialvård. Möjlighelerna att utnyttja sådan medverkan bör enligt kommunen
beaktas vid ulformning av instilulionsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
Enskilds kostnadsansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag rörande enskilds
kostnadsansvar för socialt bislånd lillsiyrks eller lämnas utan erinran i sina
huvuddrag av flertalel remissinstanser. Etl betydande antal remissinstanser
kritiserar dock de föreslagna reglerna om föräldrars kostnadsansvar. Även i
övrigl förekommer viss kritik mol enskilda punkter i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks utan närmare kommentarer av
Uppsulu, Helsingborgs, Stenungsunds, Gävle och Skellefteå kommuner, Sveriges
socionomers riksjörbund och LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kriminulvårdsstyrelsen betonar atl förslagel att
begränsa den enskildes kosinadsansvar för socialtjänstens insatser innebär etl
stöd för kriminalvårdens ansträngningar att hjälpa klienterna att sanera sin
ekonomi. Det är enligt styrelsens uppfattning ur såväl principiell som praktisk
synpunkt viktigi att samhällets bistånd i sociala nödsituationer inte är
förbundet med ekonomiska återkrav som kan ytteriigare förvärra klienternas
svåra ekonomiska situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vuru kommun instämmer i utredningens synpunkter och
framhåller att det är självklart och nödvändigt att återbetalningsskyldighet
skall kunna föreskrivas för bistånd enligt 68 i socialtjänstlagen. Om denna
möjlighet inte fanns skulle det enligt kommunens mening kunna bli så alt
kommunerna i vissa sammanhang inte gör en extra ekonomisk satsning för den
enskilda personen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges lökurförbund delar utredningens
sammanfattande synpunkt, atl socialtjänstens insatser principiellt skall vara
förenade med frihet från kostnadsansvar för den enskilde. Särskill i de fall då
klienten först har behövt motiveras att ta emot de behövliga hjälpåtgärdema
skulle det enligt förbundets mening vara helt orimligt att utkräva ekonomisk
ersäUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Örebro kommun delar i sak utredningens uppfattning
om kostnadsansvaret men menar att utredningens uttalande att man förordar
"en principiell frihet från kostnadsansvar" för enskilda som
erhåller bistånd genom socialtjänsten är mindre väl valt eftersom huvuddelen av
den verksamhet som ingår i begreppet bistånd är avgiftsbelagd. Så är exempelvis
fallet med stora delar av barnomsorgsverksamheten, äldreomsorgen, den sociala
hemhjälpen och färdtjänsten. De områden där socialutredningen förordar frihet
från kostnadsansvar är egentligen endast ekonomisk hjälp samt stöd-och
hjälpinsalser av behandlingskaraktär. Vilhelmina kommun för fram liknande
synpunkter. </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15
Riksdagen 1979180. I saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1927>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1928>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien i Göteborg anser i
likhel med ulredningen all del är vikligl all den enskilde blir informerad om
när ulgivel bislånd kan komma all återkrävas. Kammarrätlen är därför posiliv
lill förslagel alt ekonomisk hjälp som har lämnats med slöd av 6 S får
återkrävas endasi om hjälpen har givits under villkor om aierbelalning.
Synpunkten all hjälplagaren bör vara medveten om skyldighelen atl återbetala
erhållen ekonomisk hjälp gör sig emellertid gällande även i de fall som
regleras i 24 8 försia styckel. Enligl kammarrättens mening bör del därför
övervägas atl införa en molsvarande föreskrift även för dessa fall. -
Kammarrällen framhåller vidare alt del i socialljänsllagen bör las in en regel
om atl återbelalningsskyldighet föreligger även i de fall ekonomisk hjälp har
erhållits på orikliga uppgifler. Arviku kommun har samma uppfaUning i denna
fråga och betonar atl man genom atl la in en sådan regel undviker missförslånd
i koniaklen mellan den enskilde och myndighelen, samlidigl som lilllron lill
uppgifter som bör ligga till grund för myndighdsulövningen ökar. Även Kurlstuds
kommun anser atl del föreligger ell behov av all direkl i socialljänsllagen
ange all ålerbelalningsskyldighet föreligger i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhelsvårdens unslullsförbund
konstaterar all utredningen inle finner anledning all föreslå ändring i
beslämmelserna i lagen om allmän försäkring (AFL) angående reducering av
ulgående socialförsäkringsförmåner under tid som institutionsvård erhålls och
påpekar atl den som vårdas på enskild eller allmän vårdanstalt får sina
pensionsförmåner reducerade. Särskilt borttagandet av del kommunala boslad sti
I lägget har enligl förbundets erfarenhet väckt slor irritation och rönt
berättigad krilik från såväl vårdlagare som socialarbetare. Förbundel finner
behov föreligga atl det görs en översyn av AFL:s bestämmelser och då särskilt
med beaktande av borttagandet av del kommunala bostadstillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
anser i molsats till utredningen all olika vårdformer skall vara neutrala vad
gäller koslnader och all samma regler som gäller för vislelse på sjukhus bör
gälla också vid annan inslilulionsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Jämtlands lan har
ingel alt erinra mot atl hjälp, som lämnats enligl 68 i den föreslagna
socialtjänstlagen skall kunna återkrävas om hjälpen givits under villkor om
återbetalning. Vad beträffar hjälp som utgivits med stöd av 5 8 är
länsstyrelsen mera tveksam. Det ligger enligl länsstyrelsens mening i sakens
natur all del främsl är de svaga grupperna i samhällel som efterfrågar dylikt
bislånd från socialljänslen och det förefaller mindre skäligl all
ålerbelalningsskyldighel skall föreligga belräffande hjälp som de haft räll alt
ulfå. Man kan enligl länsslyrelsen även göra en jämförelse med andra sociala
förmåner, I.ex. sjukpenning, arbelslöshels-ersältning eller
handikappersättning. Dessa återkrävs inle även om situationen förbättras för
den som uppburit förmånen. Länsslyrelsen anser atl del bör vara lika legitimt
all uppbära bislånd från socialljänslen. Frågan om förskollering av en förmån
eller ersättning bör enligl länsslyrelsen kun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1929>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1930>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>na
lösas dels genom att försäkringskassans möjligheler all ge förskoll ökas och
dels genom all förskollsregler och smidigare utbelalningsförfarande införs för
respektive förmån. Länsslyrelsen finner det däremot självklarl, atl ekonomisk
hjälp som tillskansats genom medvelel oriktiga uppgifter regelmässigt skall
återbetalas, om inte synnerliga skäl talar häremol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kulmur kommun avslyrker generell
ålerbelalningsskyldighel för den som får socialbidrag och är i arbdskonfiikl.
Kommunen framhåller som grund för denna inslällning all
återbelalningsskyldighelen bör vara likvärdig för alla behovsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Väslmanlands län påpekar all regeln
om ömsesidigl ansvar makar emellan för utgivet socialt bidrag inte har
överförts till den nya lagen och ställer frågan vem som är
ålerbelalningsskyldig för erhållet socialbidrag under arbetskonflikl, hustrun
och barnen som varil bidragsberättigade eller mannen som varil indragen i
arbdskonfliklen men ej uppbu-ril någol socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mulmö kommun biträder de principer som ligger lill
grund för ulredningens förslag. När det gäller de konkrela förslagen vill
kommunen dock efterlysa dl förtydligande på en punkl. Ulredningen föreslår
olika former av skyddat boende för missbrukare. Denna verksamhel kan, enligl
kommunen, inle belecknas som helinackordering för äldre eftersom den lill slor
del kommer all beröra personer under pensionsåldern. Eftersom del rör sig om
etl långvarigt boende och eftersom de akluella klienierna i allmänhel
kommeratt ha förtidspension finns del, enligl kommunens uppfaUning, anledning
alt göra det möjligt för kommunen all la ul en rimlig avgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Göieborgs kommun ansluler sig lill ulredningens
förslag all slöd och hjälpinsatser av behandlingskaraklär inle skall vara
förenade med koslnader för den enskilde. Kommunen vänder sig dock mol all den
som genom socialnämndens försorg berells vislelse och vård i enskill hem eller
på in-stitution - andra än de äldre i servicehus - inte skall behöva svara för
kostnaderna härför. Som en del av den enskildes egenansvar och även som led i
social rehabililering mäsle det enligl kommunens mening anses väsenlligl all
den enskilde efler förmåga bidrar lill kosinadema för sill uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Slockholms lån vill i della
sammanhang nämna alt anlalel ärenden enligl socialhjälpslagen där kommunerna
hos länsslyrelsen väcki lalan om aierbelalning av ulgiven hjälp markanl har
ökal vid länsslyrelsen i Slockholms län, från 30 ä 40 per år i början av
1970-lalel lill över 200 per år under de senasle ire åren. Denna uiveckling har
beroll på elt ökal anlal ärenden, där föräldrar med i och för sig goda
inkomsler i försia hand använder dessa lill invesleringar i kapilalkrävande
objekl såsom egna hem, båtar, bilar elc. och därmed släller socialnämnden inför
fullbordat faktum, nämligen atl de saknar medel för såväl sin egen som barnens
försörjning. För atl i någon mån komma lill rätta med detta problem har kommunerna
i ökad utsträckning lämnat hjälp mol ålerbelalningsskyldighel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1931>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1932>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den möjlighet försvinner som socialnämnden nu har all
ålersöka hjälpen samlidigl som rälien lill bislånd ulökas all ovillkorligen
gälla den som saknar medel och inle får behovel tillgodosett på annal sätt,
föreligger enligl länsstyrelsens mening viss risk för all ansvarel för
exempelvis barns försörjning i allt slörre utsträckning övervältras på
kommunerna ulan all dessa har någon möjlighel all försöka slävja della. En
sådan utveckling är olycklig såväl ur ren rätlvisesynpunkl som förföräldrarnas
ansvarskänsla. Länsstyrelsen anser därför all fier möjligheler för kommun all
ålerkräva ulgiven hjälp än de ire som redovisais i ulredningen bör anges i en
kommande sociallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som lidigare har framhållits rör
den krilik som förs fram i della sammanhang främsl de föreslagna reglerna om
föräldrars kosinadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen anser all del kan
vara olyckligl alt genom ell kostnadsansvar yllerligare belasta föräldrarna i
svåra silualioner, särskill när det gäller barn som har lagils om hand mol
föräldrarnas vilja. Länsslyrelsernu i Jämilunds och Västerbouens län har samma
åsikl och påpekar all samhällels inläkter i dessa fall får bedömas vara av
marginell belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchefer
framhåller all f. n. endast ersällningsfrågan belräffande omhänderlagande för
samhällsvård är reglerad i lag. Däremol ulgår inle lagsladgad ersällning för
den mildare formen av omhändertagande, inackordering. Härför krävs all etl
avtal görs upp mellan socialnämnden och vårdnadshavaren. Enligt det nya
lagförslaget kommer del all finnas ivå olika former för placering ulom hemmel,
frivilligi omhänderlagande enligt socialljänsllagen och ivängsomhänderlagande
enligt den särskilda lagen om vård av underårig. Samma kosinadsansvar för föräldrar
och barn bör gälla för båda formerna för omhänderlagande. Ulredningens
huvudprincip all vård inle skall kosla den enskilde någol bör enligl föreningens
mening inle heller i della sammanhang uleslula kosinadsansvar för kost och
logi. Föreningen är vidare av uppfallningen all eftersom föräldrarna i normala
fall svarar för barnels försörjning till 18 års ålder bör den nuvarande
åldersgränsen för föräldrarnas ersällningsskyldighel utsträckas lill denna
gräns, Slockholms kommun för fram samma synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens bedömning all barnels
egna tillgångar inle bör kunna las i anspråk kritiseras av några
remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvull påpekar
all de föreslagna reglerna i detta avseende slår i mindre god överensslämmelse
med föräldrabalkens reglering av underhållsskyldighelen mellan föräldrar och
barn. Den av utredningen föreslagna skyldighelen för föräldrar all della i
koslnaden för vården av barn som vislas i annal enskill hem än del egna kan
således lägga elt större kostnadsansvar på föräldrarna än de har enligl
föräldrabalken. Kammarrällen fömlsäller all den diskrepans som kan sägas
föreligga uppmärksammas under del forlsalla lagsliftningsarbdd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga uppger all de i sill förslag till
ändring av 7 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1933>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1934>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 8 föräldrabalken behåller den nuvarande regeln all
föräldrarna skall svara för barnels uppehälle och ulbildning bl.a. i den mån
barnet inle har egna lillgångar. De sakkunniga anser all dén av
socialulredningen föreslagna ul-vidgningen är principiellt oriktig även om,
såsom utredningen anför, saken lorde ha mindre praktisk belydelse i de
silualioner del här kan bli fråga om. Enligl de sakkunnigas mening bör
emellertid antingen bestämmelsen i 25 8 försia slyckel socialtjänstlagen
anpassas efter familjerättens regler eller också, vilket är mesl följdrikligl,
andra styckets mera generösa regler gälla även i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Mulmöhus län menar
all barnels egna lillgångar i försia hand bör las i anspråk vid utkrävande av
del kosinadsansvar som avses i 25 S i förslagel lill socialtjänsllag.
Länsstyrelsen anser också all det kan vara onödigt med en ekonomisk
komplikation till de övriga som föreligger vid tvångsomhänderlagande och ser
gärna alt kostnaderna i sådana fall stannar på kommunerna. Möjlighet för
föräldrar all della i kostnaderna på frivillig grund bör dock föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser all, i
enlighel med föräldrabalkens regler om föräldrars underhållsskyldighel genlemol
barn, i försia hand på barnet löpande bidrag såsom allmänt barnbidrag,
bidragsförskoll, pensioner inklusive ATP och andra pensionsförmåner saml
barnels övriga egna lillgångar försl och främsl skall tas i anspråk för all
täcka kosinadema. Kommunen anser vidare atl etl begränsat ersällningsbelopp,
förslagsvis ivå gånger bidragsförskottet jämte allmänl barnbidrag, bör
behållas även forlsätlningsvis. Föräldrars ersällningsskyldighel föreslås
inlräda försl när barnels egna medel ej är lillräckliga. Ersällning ur barnels
löpande bidrag skall enligl kommunens mening regleras i lagstiftningen, så all
den direkl kan ålerkrä-vas av omhänderlagande myndighel. Har barnel egna
lillgångar eller egen förmögenhei bör koslnader ulöver vad som kan falla
uianför den normala vården såsom ullandsresor, dyrbar ulbildning elc. ej bekoslas
av samhälld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO belönar alt föräldrarnas
ersällningsskyldighel inte gärna kan gå längre än den legala
underhållsskyldigheten. Länsstyrelsen i Kopporbergs län har samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser diskuterar
storleken av de ersättningsbelopp som föräldrarna bör kunna åläggas alt utge
och de principer som bör gälla vid fastställande av ersättningsnormer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet framhåller att
socialnämnden har möjlighet att sammanlagt från föräldrar återkräva 5 000 kr.
per år eller drygt 400 kr. per månad. Först skall nämnden då dra ifrån
bidragsförskott, allmänt barnbidrag och eventuella pensioner. Detta medför att
det inle finns något utrymme kvar för återkrav såvida dessa sociala förmåner
överstiger 5000 kr. Enligl förbundets mening bör denna konstruktion med
maximerad gräns, som dessutom inte är basbeloppsanknuten, ändras och göras mer
flexibel. Härigenom skulle betalningsansvaret bättre kunna anpassas till
föräldrabal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1936>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kens
intentioner. Förbundet vill dock understryka att det är föräldrarnas
betalningsförmåga som skall vara avgörande vid bedömningen och all möjlighet
skall ges att ta hänsyn till speciella förhållanden. Läns.styrelsen i
Koppurbergs län för fram liknande synpunkter och menar att en årlig omprövning
av ersättningsbeloppen bör komma till slånd. En annan möjlighet är enligl
länsslyrelsen all del görs en anknytning till basbeloppel. Örebro kommun finner
all ersältningsbeloppen bör höjas och i framliden grundas på basbeloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fulu kommun anser atl del nuvarande systemet med
fastlagt högsta möjliga återkravsbelopp av enskild vid omhänderlagande och
placering av barn bör ändras, så alt en, med hänsyn till föräldrarnas ekonomi,
skälig avgifl uttages. I anslutning lill detta föreslås att båda föräldrarna
görs solidariskt betalningsansvariga även i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO menar att utredningen har förbisett de särskilda
problem som uppslår då bara den ene föräldern är vårdnadshavaré och den andre
betalar underhållsbidrag. Enligt nu gällande regler skall den underhållsskyldige
betala fastställt underhållsbidrag - vilket kommunen har rätt att uppbära med
stöd av 728 barnavårdslagen - medan vårdnadshavaren skall bidra med skillnaden
mellan 5000 kr., som är högsta ersättningsbelopp, och underhållsbidraget,
allmänna barnbidraget, m.m. Beloppel blir i allmänhet helt obetydligt. JO
påpekar att detla förhållande är principiellt otillfredsställande. Enligt JO:s
mening bör båda föräldrarna bidra till kostnaderna för barnet var och en efler
sin förmåga. Ålminstone vid längre vårdtider borde man därför snarare
fastställa ett bidrag från vardera föräldern efter samma principer som gäller
för underhållsbidrag enligt föräldrabalken. JO nämner även att förslaget saknar
motsvarighel till 72 8 barnavårdslagen och att detla förhållande inte har
kommenterats i betänkandel. Enligl JO:s mening bör gmndema för föräldrarnas
ersältningsskyldighet kompletteras i syfte att skapa större ekonomisk rättvisa
mellan föräldrar som inte har gemensam vårdnad om barnet. Föreningen Sveriges
socialchejer och Stockholms och Örebro kommuner pekar på samma förhållande som
JO. Enligl Föreningen Sveriges socialchefer och Stockholms kommun bör en beloppsgräns
för ersättningsskyldigheten sättas för båda föräldrarna motsvarande
bidragsförskottets nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16
Förfarandet vid återkrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag tillstyrks ulan närmare
kommentarer av Uppsala, Stenungsunds, Örebro, Gävle och Vilhelminu kommuner
saml LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet konstaterar alt de regler för
ålerkrav från enskild som utredningen föreslår i siorl sett är desamma som nu
gäller men all ulredningen dock vill begränsa användandet av fullmaki för
säkerslällande av belalning. Förbundet inslämmer i delta synsäll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1938>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelsen I Kopparbergs
lån berör särskill brukei av ftrllmak-ler och anser atl utredningen har ägnal
de problem som detta medför väl summarisk uppmärksamhel. Enligl länsslyrelsens
uppfaUning är även del nägot begränsade gillande av dessa fullmakier som
utredningen ger ullryck för, hell oförenligl med den även av utredningen i 27
andra slycket förslagel lill socialtjänstlag omfaliade principen, innebärande
räu respektive skyldighel lill jämkning av ell i och för sig ostridigl
ersättningsanspråk med hänsyn lill gäldenärens ekonomiska eller sociala
förhållanden. Enligt länsslyrelsens mening bör man beslämma sig antingen för
ell erkännande av dessa fordringsöverlätelsers berälligande, i vilkel fall
ovannämnda jämkningsprincip hell bör vika, eller också bör uUryckligen i
laglexi förbud meddelas mol fullmakter, som här avses, för vilkel fall även
beslämmelsen i 17 kap. 4 8 lagen om allmän försäkring i följdriktighetens
intresse bör ses över och anpassas lill förenämnda jämkningsprincip.
Länsslyrelsen påpekar vidare atl del visseriigen låler sig sägas all fullmakt
skall kunna tillgripas endasi under speciella omsländigheier såsom all
återbelalningsskyldighet föreligger enligl socialljänsllagen och all del
belopp fuUmaklen avser är sådanl all del kan överlålas innan det blir
lillgängligl för lyftning. Enligl länsslyrelsens erfarenhel har emellertid
sällan den fullmakiskrävan-de socialljänslemannen och, i än mindre grad, den
tilltänkle fullmaklsgiva-ren respekl för eller kännedom om sådana - ur deras
synpunkl selt - juridiska subliliteler. Länsslyrelsen förordar bl.a. med hänsyn
lill del senasl anförda uUryckligl förbud mol del förekommande (miss-)brukei av
fullmakter inom den ekonomiska socialhjälpens område. Det försök atl även
fortsällningsvis silla på Ivå siolar som, enligl länsslyrelsens mening, ulredningens
inslällning innebär, kan endast föranleda fortsatta olägenheter och risker för
den enskildes rälissäkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO påpekar att de föreslagna bestämmelserna om återkrav i
princip inte lägger hinder i vägen för kommunen alt framställa krav direkt mot
den enskilde även i fall där bifall till ersättningsanspråket uppenbariigen ej
kan påräknas. Om den enskilde ändå går med på ett sådant krav från kommunen
kan man befara att den i lagen avsedda sociala prövningen inte kommer till
stånd. JO har kunnat konstalera att enskilda personer som utsätts för återkrav
av socialhjälp inte alltid inser atl de kan motsätta sig kravet och detta
gäller även fall där en ersättningstalan hos länsstyrelsen helt klart inte hade
kunnat vinna bifall. Risken aU den enskilde skall missupp-faUa sina rättigheter
är särskilt slor i de fall när vederbörande lidigare har lämnal fullmakt för
kommunen att uppbära någon honom tillkommande förmån, t. ex. underhållsbidrag.
Mera tilltalande vore därför alt knyta den sociala prövningen redan till
kommunens återkrav, dvs. ange betingelserna för att återkrav skall få ske och
inte endast för när ersällningslalan får bifallas. Anspråkets tillåtlighet bör
enligt JO:s mening rimligen inte vara beroende av om den enskilde går med på
det eller ej. Lånsstyrelsen i Västernorrlands län efteriyser klara regler om
hur det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1940>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall förfaras vid den enskildes vägran atl erlägga t.ex.
ålderdomshems-eller serviceavgift. Länsslyrelsen framhåller att det är av stor
vikl all så humana former som möjligt kan väljas med hänsyn till de speciella
förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen menar all
kostnaderna för att göra återkrav sannolikl är större än de belopp som kan
drivas in, varför bestämmelser om återkrav helst inte bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser uppehåller
sig vid frågan om lämplig myndighel för prövning av återkrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammurrätten i Göleborg delar
utredningens uppfattning att det bör ankomma på länsslyrelsen att pröva
återkrav i de av utredningen i förslagel tiU socialtjänstlag angivna fallen.
Enligt kammarrättens uppfattning bör emellertid länsslyrelsen pröva kraven även
om dessa grundas på allmänna skadeståndsrättsliga regler. Kammarrätlen anför i
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En talan vid allmän domstol innebär
att den enskilde ställs utanför det skydd som 278 andra slycket annars skulle
ha tillförsäkrat honom. Den allmänna domstolen har inte som länsstyrelsen
befogenhet alt jämka eller ogilla ett återkravsyrkande av hänsyn till den
enskildes ekonomiska eller sociala förhållanden. Nu kan naturiigtvis invändas
att del inle är särskill angeläget att bereda den som erhållit ekonomisk hjälp
på oriktiga uppgifter ett sådant skydd. Å andra sidan framgår emellertid inte
om utredningen avser att återbetalningsskyldighet skall föreligga endast om
den enskilde avsiktligt eller av vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter eller
om det skall räcka med att uppgiften objektivt sett är oriklig. Enligt
nuvarande regler (33 8 b socialhjälpslagen) kan endast medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnad oriktig uppgift föranleda återbetalningsskyldighet. Till det
sagda skall också läggas att det förefaller meningslöst alt fastställa
återbetalningsskyldighet, om den enskilde därigenom skulle försättas i en
sådan ekonomisk situation att han blir berättigad lill ekonomisk hjälp enligt 5
8. För sådana fall vore det motiverat att behålla en jämkningsmöjlighet. Ytterligare
ett förhållande, som talar för att länsstyrelsen behålls som prövningsinstans
i dessa frågor, är att en sådan ordning sannolikt ställer sig både enklare och
billigare för såväl den enskilde som socialnämnden. Sammanfattningsvis anser
kammarrätten atl samtliga frågor om återbetalning av ekonomisk hjälp enligt
socialtjänstlagen även i framtiden bör kunna prövas av länsstyrelsen (eventueUt
länsrätten). En annan sak är att om åklagaren för ansvarstalan mot enskild i
fall som nu berörts socialnämnden naturligtvis bör kunna föra målsägandelalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun är av
uppfattningen att socialtjänstlagens regler inte är fullständiga när det gäller
att reglera kommunernas möjligheter att kräva enskild. Gmndas kravet på
allmänna skadeståndsrättsliga regler har utredningen förutsatt att allmän
domstol skall pröva anspråket. Utredningen hänvisar här till ett avgörande i
Högsta Domstolen i ett mål om skadeståndstalan i anslutning till åtal för
socialhjälpsbedrägeri. Kommunen är emellertid för sin del inte övertygad om att
rättsläget genom denna utredningens hänvisning är helt klariagt. Kommunen
skulle önska en uttrycklig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1942>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regel i socialtjänstlagen, vari det utsågs all krav som grundas
på allmänna skadeslåndsrätlsliga regler skall prövas av allmän domstol. Det av
ulredningen åberopade rätlsfallet innebär närnligen enligl kommunens mening
inle annat än atl allmän domstol har behörighet alt pröva om anspråket kan las
upp i den sedvanliga processordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammurrätten i Sundsvull vill sälla
i fråga om inle ärenden om återkrav av utgivet bistånd, som enligl
kammarrätlens mening företer slora likheter med vanliga kravärenden hos
allmänna domstolar, i stället borde handläggas av länsrätl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitiekunslern menar atl de skäl
som utredningen anför för alt prövningen inte kan förläggas till allmän
domstol eller länsrätt inle är bärande. Del torde enligl justitiekanslern inle
vara främmande för domstolarna att vid bedömningen av om och i vilken mån en
förpliktelse skall åläggas någon la hänsyn till vederbörandes ekonomiska
situation. Som exempel på en bestämmelse som ålägger domstol sådant
hänsynstagande nämner justitiekanslern 6 kap. 2 8 skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Skaraborgs län finner
det mer konsekvent och följdriktigt all prövningen av ålerkrav förläggs lill
länsrälterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även datuinspekiionen ullalar sig i
princip för alt prövningen sker hos allmän domstol och anför i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen nämner inle särskilt
all även framdeles möjligheten lill frivillig återbetalning bör prövas i
försia hand men lorde likväl ha åsyftat detla. Även i detla avseende bör
frivillighei och förtroende ha försteg framför ivång. En sådan ordning
förulsälls också i 6 8 inkassolagen. Återkrav på nu angivet säll faller även i
övrigl under regleringen i inkassolagen, varför bl. a. skall iakltas god
inkassosed enligt 4 denna lag. Efler viss diskussion föreslår ulredningen all
räiislig prövning av älerkravel - efler ulebliven belalning - skall anförlros
länsstyrelse. Ell dylikl beslul av länsstyrelse kan komma all registreras och
användas i kredilupplysningssammanhang (7 8 kredilupplysningslagen). Delta
skulle innebära risk för intrång i den berördes personliga inlegrilel, men även
kirnna molverka socialljänstens syften. Någon mer omfaltande registrering av
domstols avgöranden i tvistemål förekommer av prakliska skäl emellertid inte f
n. Någon förändring härvidlag är knappasi atl vänta. Del synes därför vara atl
föredra alt få prövningen förlagd lill domsiol. Fördel fall ålerkrav framdeles
kan komma alt prövas i summarisk process är inle denna slulsais lika självklar,
eftersom regislrering av lagsökning och beialningsföreläggande f. n. förekommer
och någon ändring i delta avseende inte kan förväntas. Av ulredningen
framlagda skäl lill sill förslag atl föredra länsstyrelse framför domstol som
prövningsinstans synes inte ha någon större bärkraft. Datainspektionen kan
nämligen för sin del inle se all länsstyrelse skulle ha större möjlighel än
domstol att ta hänsyn lill den ekonomiska belastning för den enskilde som
återbetalning skulle innebära. Avgörande för en sådan prövning är inle vilken
myndighel som gör den, ulan de regler på vilka den grundas. Ingel lorde hindra
all i en evenluell lagregel om aierbelalning tas in en bestämmelse om att
hänsyn skall tas till den betalningsskyldiges ekonomiska situation eller andra
särskilda omständigheter. En sådan regel förekommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1944>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i exempelvis 6 kap. 2 8 skadeståndslagen (1972: 207).
Innan talan väcks bör dessulom socialnämnden, vilken är bältre skickad därtill
än länsslyrelsen, som Ulredningen påpekar, pröva jusl de angivna frågorna.
Nämnden kan också ålerkalla sin talan eller underlåta all begära verkställighet
när den berördes silualion kan anlas komma all påverkas negaiivi vid eventuell
återbetalning. Genom domstolsprövning i förevarande sammanhang vinnes också
fördelen av alt alla ålerbdalningssilualioner bedöms av samma instans, eftersom
i vissa silualioner (belänkandet s. 280) domstol ändå skulle komma all få pröva
frågor av enahanda eller likarlal slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens slällningsiagande i
fråga om preskriptionstid för kommuns räll lill ersättning av enskild berörs i
några remissvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksjörbund
finner all ulredningens överväganden lill grund för besluiel all inte föreslå
en förlängning av den treåriga preskriptionstiden är rikliga och inslämmer
därför i förslagel i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vara kommun känner en viss
tveksamhet när del gäller preskriptionstiden pä tre år med tanke på all del
skulle kunna innebära att nämnderna blev obenägna all lämna i och för sig
behövlig hjälp. Socialulredningen har emellertid framfört all dessa ärenden är
mer och mer sällsynla vilkel också kan vidimeras av kommunen. Även om
Iveksamhel alliså råder när det gäller ireårsgränsen lillslyrker kommunen
utredningens förslag belräffande denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
påpekar att den nuvarande treåriga preskriptionstiden vid ålerkrav kan
innebära, att nämnden får väcka talan vid länsslyrelsen endasi för all bryta
denna. Della gäller vid fall av hög återbetalningsskyldighd. Betalningen sker
frivilligt men beloppel kan ofla inte betalas tillbaka i sin helhet inom den
stipulerade treårsperioden. En längre preskriptionslid, förslagsvis fem år,
skulle enligt föreningens uppfattning medföra att det i större utsträckning än
som nu sker går atl undvika sådana processer. Stockholms kommun har samma
åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.1 Allmänna synpunkter på tillsynsfunktionerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens uppfaUning att
tillsynen bör ulvecklas i andra former än detaljanvisningar och traditionell
myndighetskontroll och att formerna för tillsynen därför bör förskjutas mol ett
ökat inslag av bl. a. allmänna riktlinjer tillstyrks eller lämnas utan erinran
av flertalet remissinstanser. Ett betydande antal remissinstanser framför dock
önskemål om en starkare tillsynsfunktion än den som utredningen har skisserat.
Några remissinstanser anser å andra sidan att redan den föreslagna tillsynen
utgör ell ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ser del som mycket
angeläget att kommunerna ges frihet atl utforma socialtjänsten så att den
anpassas till de skiftande behoven ute</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1946>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i kommunema. Den detaljreglering som lagstiftning och
stalsbidragsbe-stämmelser medför kan enligt styrelsen i många fall binda och
konservera verksamheten på etl olyckligl sätl. Styrelsen framhåller atl den av
utredningen föreslagna arbels- och rollförändringen kan göras möjlig bl. a.
lack vare den kommunala expansion på del sociala området som ägl rum de senasle
decennierna, varigenom kommunernas socialförvallningar har kunnal byggas ut
och lillgången på kvalificerad sakkunskap har ökal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Decentruliseringsutredningen anser
all en förändring av den slatliga tillsynen så att allmänna rikllinjer,
ulvecklingsarbde, forskning och försöksverksamhet ersätter detaljreglering och
konlroll är ett väsentligt led i strävandena mol etl ökat regionalt och lokall
inflyiande. Ulredningen påpekar att den inom andra områden genom olika förslag lill
ålgärder försöker stimulera en utveckling i den riklningen. Ulredningen menar
vidare atl del är självklart att lillsynen inte får ha ell sådanl innehåll alt
tanken med en ramlag förfelas. Socialutredningens förslag all länsslyrelsen
som regionalt statligt organ inom den sociala sektorn skall följa kommunens
arbele inom socialtjänsten och vid behov kunna göra påpekanden bör därför
endast avse avvägningar i det enskilda fallet - all den enskilde får det stöd
och den hjälp som lagen avser att tillförsäkra honom. Socialnämndens politiska
ansvar anses vara en tillräcklig gmnd för verksamheten i kommunens socialtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges socionomers
riksförbund betonar värdet av en förskjutning av den statliga lillsynen mol
ett ökat inslag av allmänna rikllinjer, utvecklingsarbele, forskning och
försöksverksamhet. Förbundet varnar dock för risken alt servicenivån mellan
kommunerna kommer all variera och menar att det i den statliga tillsynen ligger
en viklig uppgifl atl bevaka all detta inte blir fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län påpekar att socialtjänstens standard i olika avseenden i en kommun kommer
att bli beroende främst av kommunens ekonomi. Redan detta gör enligl
länsstyrelsen att det får anses uteslutet alt en regional eller central tillsynsmyndighel
lilläggs befogenhet att, inom ramen för en allmän tillsynsfunktion, ålägga en
kommun att vidta beslämda åtgärder inom socialtjänsten. Då det gäller
länsstyrelsens uppgifter i förhållande lill den kommunala socialtjänsten, bör
i stället ökad vikt läggas vid vägledning, stimulans, utveckling och
samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stuiskontrollkommitlén anser att
den statskontroll som är inrymd i utredningens förslag i slort kan accepteras.
Kommittén vill dock understryka behovet av att ämbetsverkens befogenheler att
utfärda föreskrifter, anvisningar och allmänna råd klargörs mer uttömmande än
vad som har skett i betänkandel. Enligt kommitténs mening bör en strävan vara
att begränsa de slatliga ämbetsverkens möjligheter att utfärda föreskrifter och
anvisningar av bindande natur gentemot kommunerna. I regel bör ämbetsverken
kunna nöja sig med att till stöd och vägledning för den praktiska verksamheten
på det kommunala planet lämna allmänna råd av ej rättsligt bin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1948>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dande
natur. Härigenom gagnas enligt kommittén i etl större perspektiv den kommunala
demokratin och ökas möjlighelerna atl fördjupa medborgarinflylandel på olika
samhällsseklorer. Kommittén framhåller all tanken bakom den av
socialutredningen föreslagna ramlagstiftningen i stora stycken skulle förfelas
om centrala ämbetsverk genom juridiskt bindande föreskrifter i väsenllig
omfallning ges befogenhet att slyra kommunernas handlande. Mol denna bakgrund
ifrågasätter kommittén om den föreslagna bestämmelsen i 308 i förslaget till
socialtjänstlag om all länsslyrelsen skaU "även i övrigl tillse all
socialnämnderna fullgör sina uppgifler på etl ändamålsenligl säll" hell
går all förena med del synsäll som kommilién har angett. Kommilién förordar
därför all man vid den forlsalla beredningen av utredningens förslag överväger
möjlighelen all låla beslämmelsen ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som uttrycker en posiliv
eller övervägande posiliv inställning till förslagel år länsstyrelsen I Örebro
lån, Uppsulu, Helsingborgs, Stenungsunds, Varu och Varbergs kommuner samt LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 kritiken mol de föreslagna tillsynsfunktionerna
betonas främsl ell önskemål om förstärkning av tillsynsmyndigheternas
ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret konstaterar att den föreslagna
socialtjänstlagen genom sina starka inslag av rambestämmelser skapar delvis
nya förutsätlningar för den statliga uppföljningen och tillsynen. Detta beror
bl.a. på alt kommunerna ges stor frihel all själva ulforma verksamheten.
Statskontoret är dock av den uppfattningen att del tillsynsansvar som socialstyrelsen
har som cenlral myndighet inom socialsektorn måste ges elt reellt innehåll.
Statskontoret anför i denna fråga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är väsentligt att del i tillsynsarbetet skapas
elt väl fungerande samarbete mellan socialstyrelsen och länsslyrelserna. De
senare bör bl.a. ha möjlighel att vid behov anlita den expertis och
specialkompetens som finns inom socialstyrelsen. Det bör också vara möjligt för
socialstyrelsen atl kunna företa inspektion och ulredning om förhållanden i
enskilda fall. Socialstyrelsen har som cenlral förvaltningsmyndighet för
socialvård samt hälso- och sjukvård det högsta tillsynsansvaret inom denna
seklor. Tillsynsansvaret bör enligl statskontorets bedömning bland annat
innefatta en bevakning av att statsmakternas och medborgarnas intresse av t.ex.
likvärdig social slandard uppfylls via primärkommunernas verksamhel inom
socialvården. Socialstyrelsen riskerar emellertid all hamna i ell dilemma när
del gäller att kunna uppfylla detta tillsynsansvar genom den föreslagna
ramlagen. Det finns mycket små möjligheter att genom den föreslagna socialtjänstlagen
garantera, om statsmakterna finner detta angeläget, en viss minimistandard inom
något delområde av socialtjänsten. Enligt ulredningens förslag får regeringen
meddela ytterligare föreskrifter i anslutning till lagen endast när det gäller
förskole- och fritidsverksamhetens organisation och omfattning samt vård vid
vissa insfitutioner. Det ges genom lagförslaget ingen befogenhet för statliga
myndigheter att utfärda bindande anvisningar eller att inom ramen för en
tillsynsfunktion ålägga kommunerna åtgärder. Såväl nuvarande vårdlagar som
huvuddelen av annan speciallagstiftning som reglerar kommunemas verksamhet ger
staten slörre reella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1950>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befogenheler gentemot kommunerna. När frågan om centrala
myndighelers möjligheler till uppföljning och tillsyn diskuteras måsle även
nämnas kungörelsen 1970:641 (ändrad 1977:629) om begränsningi myndighets räll
all meddela föreskrifter, anvisningar eller råd. Där stadgas atl statlig myndighet
inle ulan atl underställa regeringen frågan får ge ändrade eller nya
föreskrifter, anvisningar eller råd som kan påverka gällande standard eUer
tillämpade normer och som i mer än oväsentlig grad kan leda till direkla eller
indirekta kostnadshöjningar i den av föreskrifterna m. m. berörda verksamhelen
som bl. a. avser kommunal verksamhet. Beslämmelserna skärptes vid en ändring i
kungörelsen juni 1977 (1977:629), bland annat med följden atl kungörelsen nu
även innefallar bestämmelsen att de koslnadshöjande effekterna av en
myndighels verksamhel skall begränsas även när myndighelen "ulövar sådan
tillsyns- eller inspektionsverksamhet som ankommer på myndighelen".
Kungörelsen ifråga begränsar självfallel socialslyrelsens möjlighel alt ålägga
kommunerna atl vidla ålgärder med anledning av förhållanden som uppdagas vid
såväl den generella uppföljningen som vid en individuelll inriklad tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret framhåller att verket
inte har sökt bedöma om statens direkta styrmöjligheter har fått en rimlig
avvägning i socialtjänstlagen. Verkel utesluter dock inle att det inom vissa
delområden av socialvården kan finnas behov av starkare styrmedel om
lagstiftningens inientioner skall kunna förverkligas i hela landel.
Socialstyrelsens högsta tillsynsansvar bör enligl statskontorels mening skrivas
in i socialtjänstlagen. Det kan mot den nu skisserade bakgrunden enligt
statskontorels mening dessutom finnas skäl att ge de statliga organen på
cenlral och regional nivå en starkare roll mot kommunerna än vad utredningen
föreslår. Socialslyrelsen skulle t. ex. kunna ges möjlighel att utfärda
anvisningar som till skillnad från allmänna råd inte enbart innebär allmänna
rekommendationer utan också syftar lill att uppnå en enhetlig tillämpning av
praxis. Länsstyrelsernas möjligheter atl inspektera och utreda kommunernas
verksamhet skulle också kunna preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även riksrevisionsverkei vill
ifrågasätta om det inom någol eller några delområden inte kan behövas mer
direkta styrmedel atl tillgå. Verket uttalar att en förskjutning av den
statliga styrningen från detaljanvisningar och traditionell myndighetskontroll
mot ökat inslag av bl. a. allmänna riktlinjer visseriigen har stora fördelar
men att riktlinjer och andra indirekta styrmedel också har givna
begränsningar. Om statsmakterna t. ex. skulle bedöma det angelägel all
garantera en viss minimistandard inom någol delområde av socialtjänsten ger den
föreslagna socialtjänstlagen ytterst små möjligheter. De förändringar i
socialtjänstlagen som bör övervägas, om det bedöms angeläget att kunna öka det
stafiiga inflytandet inom någon del av socialtjänsten, är enligl
riksrevisionsverkei t. ex. en utvidgad rätt för regeringen atl utfärda
föreskrifter, en subdelegation som ger även den myndighet som regeringen ulser
rätt att utfärda anvisningar och/eller en befogenhet för länsstyrelsen att
liksom i dag ålägga kommunerna att vidta vissa åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1952>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyldighet för kommunerna all ularbela planer och på
begäran lämna uppgifter lill ställiga myndigheler är andra exempel på hur del
statliga infiytandel kan ökas. - Riksrevisionsverkei anser vidare all
arbelsfördelningen mellan socialslyrelsen och länsslyrelserna kan behöva
klariäggas. 1 denna fråga anför verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen anger i sin beskrivning
av socialslyrelsens uppgifter också all slyrelsen måsle spela en cenlral roll i
den statliga uppföljningen och lillsynen av socialtjänsten. 1 lagförslaget
sägs däremot ingenting om någol tillsynsansvar för socialslyrelsen. Den
formella tillsynen skall enligt ulredningen ulövas av länsstyrelsen, som kan
förda inspektion, verkställa utredning och lämna påpekanden. Verkel
lillslyrker ulredningens förslag all länsslyrelsen skall vara tillsynsmyndighet
i den bemärkelsen all den skall svara för den löpande tillsynen i den mening
som angivils ovan. Socialstyrelsens ansvar i sammanhanget bör enligl verkels
mening i huvudsak vara etl allmänt bevaknings- och utvecklingsansvar. Verkel
vill här framhålla, all länsslyrelsens tillsyn är ell av de medel som
socialslyrelsen kan repliera på i sitl mer allmänna uppföljningsarbete. Vidare
får länsstyrelsens tillsynsansvar enligt verkets mening inte inskränka
socialslyrelsens möjligheler att direkl följa verksamheten i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även socialslyrelsen diskuterar
förhållandet mellan slyrelsen och länsslyrelserna och finner del väsenlligl
all det i tillsynsarbetet skapas ett reelll samarbele. Länsslyrelserna bör bl.
a. ha möjlighel all vid behov anlita den expertis och specialkompetens som
finns inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammurrutten i Sundsvull finner det
angeläget att socialstyrelsens ställning förstärks och atl styrelsen genom råd
och anvisningar ges möjlighet atl direkl påverka socialljänslen. Liknande
synpunkler förs fram av Alkoholproblemulikers riksorgunisulion. De
hundikuppudes riksförbund, Sveriges socionomförbund och MS-förbundel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociologförbund anser all
förslaget kommer att innebära alt kommunförbundel får etl starkt infiytande på
den övergripande planeringen av del sociala området utan inblandning från
centralt politiskt håll. Enligt sociologförbundet bör man se med oro på delta
eftersom kommunförbundel har till främsta uppgift atl se lill kommunernas,
främst ekonomiska, intressen. Sociologförbundel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En mer preciserad lagstiftning i
kombination med stafiiga tillsynsmyndigheter, främst socialstyrelsen, har
varit den form, enligt vilken den enskildes blygsamma rätl till bistånd
lidigare i princip har skyddats. Det har mer varit ett administrativt skydd än
etl juridiskt skydd. I praktiken har socialslyrelsen mer direkl styrande och
övervakande uppgifter sedan en tid upphört. Man har exempelvis lagl ner
utgivningen av serien RoA och man har också på grund av kommunernas ekonomiska
läge ålagts slark restriklivilel i fråga om krav på kostnadskrävande insatser på
del sociala området. Socialstyrelsens uppgift på del sociala områdel synes nu
huvudsakligen vara all genom forsknings-, utvecklings- och informationsarbete
stödja verksamheten. Man får dock anta atl man från kommunall håll inle betrak-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1954>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tar
det som önskvärt alt alllför stora skillnader mellan olika kommuner i
socialljänslens omfattning och innehåll skall uppstå. Etl centralt styrorgan
kommer atl behövas och elt sädariffinns - kommunförbundel. Kommunförbundel har
i dag genom sina riktlinjer, sin ekonomiska makt och också sin
utbildningsverksamhet en påtaglig slyrande roll. Denna aspekl berörs inte av
utredningen. I delta sammanhang är det framförallt av belydelse att
kommunförbundet till skillnad från socialslyrelsen är ett organ som har alt se
till flera av kommunernas inlressen, inle minsl de kommunalekonomiska. Utan
att förhärliga socialstyrelsens verksamhet på det sociala området kan ändå
konstateras, att socialstyrelsen har andra målfunktioner, inte minst att se
till svaga gruppers intressen. Kommunförbundets juridiska slällning skiljer sig
också ur klienlernas synpunkl ofördelaktigt från socialstyrelsens. Medan
kommunförbundel är en intresseorganisation för kommunerna är socialslyrelsen
ett statligt ämbetsverk, vars verksamhel exempelvis kan JO-anmälas och där
offentlighetsprincipen råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av de remissinsianser som vill ha en starkare
tillsynsfunktion betonar det övervägande anlalel behovel av en förslärkning av
länsstyrelsens handlingsmöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO utgår från utredningens ståndpunkt att det
politiska ansvarel skall ge tillräckliga garanlier för en tillfredsställande
utveckling av socialtjänsten i kommunerna. Enligl JO:s uppfattning kan
emellertid värderingarna skifta från kommun till kommun. Detta kan gälla
allmänna frågor som t. ex. uppskattningen av skälig levnadsnivå. Det kan också
gälla speciella problem t.ex. möjligheterna för minoritetsgrupper alt få gehör
för sina särskilda synpunkter och behov. JO anser det angeläget atl den sociala
standarden blir ungefär densamma i hela landet eller åtminstone inom en region.
För att nå detta mål inom rimlig lid skulle man enligl JO ha slor nylta av en
förstärkt länsstyrelsebefogenhd. Man lorde nämligen inte kunna ulgå från att en
kommun i alla lägen accepterar länsstyrelsens åsikl i etl enskill ärende, om
den avviker från kommunens. All utrusta länsstyrelsen enbarl med en möjlighel
alt göra påpekanden förefaller därför enligt JO vara otillräckligt för att
åstadkomma en någorlunda likformig utveckling av socialtjänsten inom ett län.
Man skall också komma ihåg att det redan finns andra myndigheter med uppgifl
bl. a. alt göra klarläggande uttalanden om lagtill-lämpningen inom
socialvården. JO menar att det därför knappast finns någon anledning att
inskränka länsstyrelsens uppgift till att bli etl sådant allmänt rådgivande
organ. Skäl talar enligl JO i ställd för atl länsslyrelsens uppgifter bör ligga
på ett mera konkret och prakliskl plan. Länsslyrelsen bör därvid även ges
befogenhet att ålägga en kommun alt vidta rättelse i vissl avseende, åtminstone
om det rör sig om grövre missförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Uppsulu län kan inle dela
utredningens uppfattning att det är tillräckligt med enbart elt påpekande från
länsstyrelsen för att vinna rätlelse i visst fall. Erfarenheten har enligt
länsstyrelsen visat att i fall, där meningarna är delade om föreliggande behov
inom en kommun eller mellan olika myndigheter, länsstyrelsen måste kunna
ålägga kommunen att vidta viss ålgärd. Länsstyrelsen anför vidare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1956>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom socialtjänstens område liksom
inom fiera andra områden, som länsslyrelsen enligl sin instruktion skall la
befaUning med, skall länsslyrelsen övervaka all vad som enligt lag eller annan
författning åligger kommunala m.fl. myndigheter blir behörigen fullgjort. Del
kan inte finnas någon anledning att just vad gäller socialtjänsten frångå vad
sålunda föreskrivits. Konstruktionen av 68 socialljänsllagen gör della än mer
nödvändigl. Socialljänsllagens karaklär av ramlag innebär att kommunerna skall
ha stor frihel vad gäller utformandet av rätlen lill bislånd. Den enskilde
skall dock ha möjlighel all anföra förvallningsbesvär hos länsrälten, vars
möjlighel atl ändra beslut fattat av social nämnd dock ej är klart uttalat.
Innehållet i den hjälp (det bistånd) som kommer människor till del kan komma
att ha olika kvalild och även kvanfitet i olika kommuner. Detta är inte
tillfredsställande. Inom ett och samma län förulsätts länsstyrelsen kunna
påpeka skillnader och kanske därigenom tillrättalägga dem. Å andra sidan talar
utredningen om att nivån på det bislånd som erbjuds kommuninvånarna skall stå
i viss relation till kommunens allmänna ekonomiska standard och att hänsyn
skall tas till uppbyggnadstakl etc. Länsslyrelsen måste därför ges sådana
befogenheter att riskerna för alltför stora skillnader i kvalitel och kvantitet
på socialtjänsten i de olika kommunerna minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlunds län
framhåller atl en kommun som är missnöjd med åläggande från länsstyrelsen atl
vidta viss åtgärd alltid besvärsvägen kan föra frågan till prövning i högre
instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinstanser som vill
behålla möjligheten för länsstyrelserna att gripa in med bindande föreskrifter
är länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Malmöhus, Kopparbergs och
Västerbottens län, statens handikupprud, Hundikuppförbundens centrulkommitté.
De hundikuppades riksförbund och Sveriges socionomförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag kritiseras
emellertid inte bara från den utgångspunkten att tillsynsmyndighdema bör ges
en starkare ställning i syfte att åstadkomma en likartad social slandard i
kommunerna. Några remissinstanser anser i ställd alt redan de föreslagna
tillsynsfunktionerna innebär en slyrning som står i strid med principen om
kommunal självbestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet framhåller att den viktigaste
garantin för en kvantitativt och kvalitativt tillfredsställande utveckling av
socialtjänsten är kommunens och bl. a. dess socialnämnds politiska ansvar.
Förbundet är av den meningen att del sirider mol detta synsätt att en
tillsynsmyndighel skall kunna inspektera politiska organs beslut om kvantitet
eller kvalitel av socialljänstens innehåll främst när det gäller generella
åtgärder inom detta område. Förbundet tolkar vidare utredningens förslag så att
den statliga tillsynens syfte skall vara att utjämna servicenivån kommunerna
emellan saml att se till atl målen för insatsema är desamma i aUa kommuner även
i en relativt detaljerad mening. Om denna tolkning är riktig avvisar förbundet
detta syfte med den motiveringen att administrativa myndigheter inte bör ha
möjlighet all inkräkla på kommunernas bestämmanderätt om inriktning,
prioritering eller utbyggnad av kommunala resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1958>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun pekar på risken
atl socialstyrelsens verksamhel även fortsättningsvis kommer atl inriktas på en
styrning genom detaljregler, som kan bli mer Ivingande än själva
lagstiftningen. Komriiunen anser att socialstyrelsens rikllinjer och
anvisningar bör ha en "rimlig" detaljeringsgrad samt dessulom ha
samma detaljeringsgrad för skilda vårdområden, så all inle en ändamålsenlig
organisation och fördelning av de kommunala resurserna utifrån de behov som
finns i kommunen försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skövde kommun finner att den
likformighet mellan kommunerna som tillsynen skall sträva efter atl åstadkomma
sirider mot ramlagsidén. Kommunen acceplerar dock att tillsynsmyndigheterna
försöker få till stånd en miniminivå. Därutöver bör kommunerna emellertid
själva få bestämma om socialljänslens slandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
påpekar all idén med ramlagstiftningen är att kommunerna skall få stor frihet
att utforma en socialtjänst som svarar mol lokala önskemål och behov. Varje
försök från centralt eller regionalt håll att uniformera socialtjänstens
innehåll strider därför enligt föreningen mot intentionerna bakom
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 det följande redovisas mera
ingående synpunkler på tillsynsmyndigheternas organisation och uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.2 Central tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.2.1 Soeialdepartemenlets uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdeparlemenlels uppgifter i
den framlida tillsynen över socialljänslen berörs knappasi alls av
remissinslanserna. Riksrevisionsverket framhåller dock all det råder oklarhel
belräffande ansvarsfördelningen mellan socialslyrelsen och socialdeparlemenlel,
som genom inrällandei av delegationen för socialforskning har lagil på sig en
samordnande och forskningsstödjande funktion, som är nära förknippad med den
planerande och utvecklande roll som utredningen anser bör ankomma på
socialstyrelsen. Vid ställningstagande lill ansvarsfördelningen mellan
socialdepartementet och socialstyrelsen i fråga om forsknings- och
utvecklingsverksamheten (FoU-verksamheten) bör enligt verkets uppfattning de
principiella överväganden som forskningsrådulredningen redovisat i sill
belänkande Forskningspolitik (SOU 1977:52) beaktas. Stalskonloret anför
liknande synpunkter och påpekar all forskningsrådutredningen har betonat
fördelarna med atl lägga den sektoriella forsknings- och
utvecklingsverksamheten till ansvariga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.2.2 Sociulstyrelsens uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens beskrivning av
socialslyrelsens uppgifler har kommenterats av endast etl mindre antal
remissinstanser. Dessa är genomgående positiva till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser atl
utredningens beskrivning av slyrelsens arbets-16 Riksdagen 1979180. I saml.
Nr. </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1960>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter rimmar väl med verkets uppfattning. Del finns
emellertid enligl slyrelsen några dimensioner i beskrivningen som förtjänar atl
framhållas. Således bör socialslyrelsen se lill all riksdagens och regeringens
intentioner inom socialtjänsten tillgodoses. Socialljänslen skall också ge
underlag för slalsmakiernas beslut och initiera förändringar inom verksamhelsområdel.
Socialslyrelsen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddelen av socialslyrelsens
tillsynsverksamhet har karakiären av uppföljning av de mäl som
sociallagsliftningen anger. Om målen inle uppfylls måste nya ålgärder sällas
in. Tillsynen och uppföljningen är nödvändiga som underlag när socialslyrelsen
skall lägga fram förslag lill slruklur och innehåll i vårdarbelel. Genom
fälikoniakler, överläggningar med hu-virdmännen, analys av slalislik och
speciella uivärderingar kan socialslyrelsen få en uppfaUning om hur förslagen
förverkligals och på vilket säll människornas levnadsvillkor päverkals.
Uppföljning görs naiurliglvis också av huvudmännen själva som ell led i en
utvecklad verksamhelsplanering. När kommuner och landsting lar över mer av
delaljfrågorna kan socialslyrelsen släppa den mer slumpmässiga slyrningen
genom enskilda ärenden och i slällel se lill hela seklorns problem i slorl.
Fördetta erfordras all socialslyrelsen ökar sin kunskap om lillslåndel i
seklorn och om människornas levnadsförhållanden. Socialslyrelsen måsle i
framtiden framför alli förlila sig på "mjukare" påverkansmedel som
alt ularbela planeringsunderlag, allmänna råd, underlag för vårdprogram,
ulvecklingsarbete, ulbildning och informalion. Socialslyrelsen bör också på
cenlral myndighetsnivå bevaka och ibland svara för att information ges lill
allmänheten om sociala rälligheler och huvudmannens skyldigheler. Socialslyrelsen
bör också främja samverkan mellan landsting och kommuner inom bl.a.
åldringsvården, saml när del gäller vård av missbrukare och människor med
psykiska problem. Socialslyrelsens cenirala uppgifl rörande påverkan på
personalutbildningens innehåll och dimensionering, informalion lill kommuner
och allmänhet, lillämpningsföreskrifler och samhällspåverkan föruisäller ell
nära samarbele med kommuner och landsting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlorel diskulerar
socialulredningens förslag med bakgrund av del förslag som har lagis fram av
översynsulredningen inom socialslyrelsen (ÖSoS) och framhåller följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl ÖSoS bör man i framliden
urskilja ivå former av tillsyn, nämligen uppföljning och individuell tillsyn.
Uppföljningen är inriktad på måluppfyllelse och ulvärdering av resullalen av
olika planeringsåtgärder. ÖSoS konslalerar all socialslyrelsens lillsynsarbde
ändral karaklär och mer blivil en fråga om ömsesidigl informalionsulbyle än
konlroll. Skillnaderna mellan socialslyrelsens tillsyn och planering har blivil
mindre uipräglade. Enligl ÖSoS bör tillsyn och planering ses som delar i en
gemensam process som organisaioriskl bör kopplas ihop i verkels olika
fackenhder så all kunskaper från lillsynen bällre skall kunna ulnylljas i del
framålsyflande arbetet. Tillsynen som sådan bör dock enligl ÖSoS främsl avse
redan ui-förd verksamhel och redan inlräffade händelser. Socialulredningen
lägger i tillsynsbegreppel in uppgifler som enligl della synsäu snarare hör
lill kategorin planerings- och utvecklingsuppgifter än lill tillsyn.
Ulvecklingen mol</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1962>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>målorienlerade
ramlagar för socialvård samt hälso- och sjukvård innebär enligl ÖSoS all
socialslyrelsens framtida tillsyn i ökad ulslräckning bör avse uppföljning,
alliså konlroll av måluppfyllelsen. Medlen för' denna mera generelll inrikiade
tillsyn är t.ex. olika fälikoniakler, överiäggningar med huvudmännen, analys av
slalislik och speciella utvärderingar av utvecklingen inom seklorns olika
delområden. Den individueUa lillsynen är inriklad på rälissäkerhel saml
säkerhel i kvalild i vård och behandling i enskilda fall. Denna tillsynsform
ger samlidigl socialslyrelsen kunskap om lillslåndel inom socialvården och
hälso- och sjukvården och är i den meningen en del av uppföljningen.
Stalskonlorel bilräder ÖSoS allmänna syn på inriklningen av socialslyrelsens
framtida lillsynsuppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slalskonlord finner all socialulredningens
principiella syn när del gäller en lyngdpunklsförskjuining av socialstyrelsens
verksamhel mol samordnings- och utvecklingsarbele stämmer med de principer
ÖSoS har slagil fasl för styrelsens framlida arbelssäll och organisation. Då
del gäller slyrelsens organisation framhåller slalskonlord alt verkel stöder
ÖSoS förslag, som innebär alt slyrelsens resurser för planering, uiveckling
och tillsyn av socialvården samlas i en avdelning för socialljänsl.
Slalskonlord ulvecklar denna inslällning på följande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En förskjuining av socialslyrelsens roll och
arbelsuppgifler har pågåll sedan en längre lid. Denna uiveckling kommer all
förstärkas och befästas vid en reformering av socialvården och ell införande av
ny sociallagsliftning enligl socialulredningens förslag. Enligl slalskonlorels
mening måsle socialslyrelsens organisation anpassas till denna utveckling. De
flesta primärkommunerna har redan dragit konsekvenserna av principen om helhelssyn
genom alt sammanföra de lidigare separata förvaltningarna på socialvårdssidan.
En sådan integration på kommunal nivå föreslås nu bli obligalorisk genom den
föreslagna socialnämndslagens sladgande i denna fråga. Socialslyrelsens
regionala konsulenler inom socialvårdsområdel har också förls samman i
flerlalel län. Socialulredningen föreslår nu all även denna inlegration
fullföljs och all berörda konsulenlers verksamhel skall bedrivas i en
socialljänslenhd inom länsslyrelserna. Socialslyrelsens egen organisation är
dock forlfarande uppdelad efler socialvårdens iradilionella ansvarsområden.
Verkels sociala byråer är fördelade på olika avdelningar. ÖSoS har i sin
översyn konslaleral all della inom verket har inneburit hinder belräffande
socialvärdens kunskapsuiveckling och planering saml kontakterna med närmast
berörda organ på socialvårdsområdet, dvs. primärkommunerna, kommunförbundet
och dess länsavdelningar saml länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om socialslyrelsens organisation som
tillsynsmyndighel på socialljänslens område berörs också av
decenlraliseringsulredningen som anser all socialulredningens förslag till
ramlag ändrar förutsättningarna för den slalliga sociala myndighetens arbete.
Hälso- och sjukvårdsutredningens arbete kommer alt komplellera bilden inom en
annan väsentlig del av del sociala fälld. Enligl decenlraliseringsulredningen
är del ofrånkomligl all socialslyrelsens uppgifter och arbetsformer radikall
förändras. Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1964>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredning framhåller atl den i etl principbetänkande under
våren 1978 kommer all redovisa sin allmänna syn på hur fördelningen av
uppgifterna mellan centrala, regionala och lokala organ i den offenlliga
verksamhelen bör vara. Resultaten av socialslyrelsens översynsulredning bedöms
också kunna bli en del av underlagd för de överväganden som fordras för all
slalsmaklerna även organisaioriskl skall kunna ulforma en slagkraftig socialljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei fäster
uppmärksamhelen på all en förändrad roll för socialslyrelsen också aktualiserar
frågan om verkels dimensionering och kompetensbehov. Vilka kvanlilaliva och
kvalitativa personalresurser som bör finnas vid socialslyrelsen i framliden bör
enligl riksrevisionsverkei bli föremål för särskild prövning i anslulning lill
ell slällningstagande till so-cialuiredningens förslag och lill del förslag
till framlida arbelsuppgifler och organisation som ÖSoS har lämnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siuiskonlorel påpekar all
ulredningen inle närmare har berört social-sly relsens relalion till kommunförbundel.
Verkel betonar all kommunförbundel, som i försia hand åren rnlresseorganisation
med serviceuppgifter till medlemmarna, dvs. primärkommunerna, under de senasle
åren har hafl slorl infiylande på den kommunala socialvårdens inriklning, utveckling
och omfattning. Della förhållande, fillsammans med den föreslagna ramlagen på
socialvårdens område och föreskrifierna i kungörelsen om begränsning i
myndighels rätt all meddela föreskrifter elc. innebär enligl slalskonlorels
mening all socialslyrelsens samarbete med kommunförbundet kommer all få myckel
slor belydelse för genomslagskraflen av myndighelens arbele inom hela
socialvårdsområdel. Slalskonlord menar all del också är önskvärt med en
samordning av insalserna hos de båda centrala organen så all onödigt
dubbelarbele undviks. Gävle kommun finner all en förskjuining av
socialslyrelsens uppgifler mol upplysning, ulbildning och melodulveckling bör
leda fram lill ell nära samarbele med kommunförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forsknings- och ulveck
lingsverksamhet (FoU - verksamhel) inom ramen för socialslyrelsens
lillsynsuppgifler berörs av några remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen belönar att del är
vikligl all styrelsens arbete med forsknings-, utvecklings- och
försöksverksamhel nära samordnas med planeringen. Slyrelsen påpekar vidare att
dess roll i kunskapsprocessen inom socialseklorn i försia hand är all följa och
slödja kunskapsutvecklingen på del sociala fältet, främst i avseende på
innehåll och utformning. Styrelsen skall medverka lill all skapa kanaler för informalion
mellan forskning och den praktiska verksamhelen. Den skall även bidra lill atl
ny kunskap görs läll lillgänglig. Della kan ske genom all socialslyrelsen lar
inilialiv till att kunskapsöversikter ularbelas samt anordnar symposier och
paneldiskussioner, dellar i fortbildning m. m. Betoningen av kunskapsprocessen
leder enligl slyrelsen lill ökade krav på samverkan mellan den och andra myn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1966>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dighder
och organisationer. Inom socialsektorn är forskning, uivecklings-och
försöksverksamhelen mer utvecklad inom hälso- och sjukvården än inom
socialvärden. Del är enligl slyrelsen angelägel all denna obalans ändras genom
yllerligare ökningar av forskning, ulveckiings- och försöksresurser pä
socialvärdssidan. Styrelsen anser alt den bör få en allt viktigare funktion som
"brygga" mellan forskningsseklorn och den praktiska verklighelen i
socialt arbete. Slyrelsen summerar sina huvuduppgifter i samarbelel med
forskningsseklorn enligl följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>ull be .illa bearbetning av befinllig kunskap för
fillämpning i praktiskt arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>alt till forskningssektorn kontinuerligt redovisa
läge och utvecklingslinjer för socialljänslen och förulsäliningarna för
FoU-verksamhet i praktisk verksamhel saml stimulera lill konlakler mellan
högskolor och kommuner för genomförandel av FoU-projekt och atl ge underlag
lill forskarna ulifrän sektorns planering och tillsyn för FoU-akliviieler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ull sammanslälla och till forskare redovisa behov
av FoU-insalser från socialtjänstverksamheten grundal på planering och tillsyn
av denna verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ull bidra till en förbällrad kommunikation mellan
forskargrupper inom styrelsens verksamhetsfält liksom mellan forskare och
praktiker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>att tillsammans med kommunerna slödja och följa
utvecklings- och försöksverksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Styrelsen betonar vidare att dess behov av FoU -
som underlag för pla-neringsfunklionen - i princip omfattar kunskaper av
grunläggande nalur till försöksverksamheler. Slyrelsen bör bl. a. mol denna
bakgrund iniensi-fiera sin samverkan med de slalliga forskningsråden (motsvarande).
Slyrelsen bör även samverka med forskningrådsnämnden i projekl av mer
långsikfig nalur. Socialslyrelsen konslalerar också all ulredningen har föreslagil
att slyrelsen ulöver konlaklerna med övrig forskningsverksamhel skall la ansvar
för sådan social forskning som ingår som en inlegrerad del av social
verksamhel. Slyrelsen delar ulredningens uppfaUning om behovel av all
slyrelsens ansvar för forsknings- och ulvecklingsarbcle vidgas. Della
fömlsäller emellertid enligl slyrelsen all den får resurser för sådan
verksamhet inom både socialljänslens och hälso- och sjukvårdens område över
anslag i budgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret framhåller atl ÖSoS i sin ulredning
har lämnat förslag beträffande FoU-verksamhetens omfattning och organisation
inom socialslyrelsen och samspelel med omvärlden inom delta område. Förslagen
bygger på en myndighetsroll för socialslyrelsen som innebären slarkare inriktning
på atl utveckla och förmedla kunskaps- och beslulsunderiag. Socialslyrelsen
bör enligl ÖSoS öka insatserna för forskning och uiveckling men slyrelsen skall
dock inle ha fill uppgift au bedriva forskning. Socialslyrelsen skall följa
och slödja kunskapsutvecklingen inom socialseklorn genom att initiera, bidra
till och medverka i forskning, försöksverksamhel och an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1968>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nat utvecklingsarbete i nära anknylning lill den prakliska
verksamhelen inom kommuner och landsting. Socialslyrelsen bör enligl ÖSoS följa
upp samtliga led i kunskapsprocessen och förmedla informalion mellan forskning
och praktisk verksamhel. Stalskontorel slöder ÖSoS' förslag på della område och
finner all dessa ligger väl i linje med forskningsrådulredning-ens synsäu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser all
socialslyrelsens relationer lill universitden och forskningsråden inle är klart
belysta inom FoU-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun understryker atl del
är nödvändigl all huvudmännen för socialljänslen ges lillfredsslällande
möjlighel all medverka i ledningen av utvecklingsarbete och försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers rik.sförbund
år iveksamt till om socialstyrelsen skall bedriva forskning kring egna projekt
och verksamheter. Förbundet understryker vidare atl en av de viktigasle vägarna
för atl ålertöra forskningsresultaten till fältet går genom grund- och
vidareutbildningen av socialarbelare. Det är därför enligt förbundel vikligl
all en anknylning upprättas mellan socionomutbildning och den forskning som
bedrivs utanför universiteten och högskolorna, t. ex. socialstyrelsens
forsknings- och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
framför önskemål om all socialslyrelsen på ell mera aklivi säll skall medverka
lill melodulveckling inom den kommande socialtjänsten. TCO anför följande i
sill remissyllrande som i väsenlliga avseenden slammer överens med
socionomförbun-dels yllrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I yllrandel över principbelänkandel
framhölls all TCO delar socialutredningens principiella uppfattning alt del
bör undvikas all del sociala arbelel binds av delaljerade föreskrifter. Della
hindrar inle. framhöll TCO vidare, "alt socialarbetarna ule på
arbelsfällel i vissa silualioner har upplevt brislen på vägledning från
socialslyrelsen som besvärande". Härefter pekade TCO på några exempel på
frågor där ijänslemännen kan behöva ämbetsverkets slöd för all kommunerna och
deras samarbetspartners skall stimuleras lill erforderliga åtgärder. Som ett
sådanl exempel framhålls socialslyrelsens brisl på iniiiiaiivkrafi när finska
zigenare 1971-72 började invandra lill Sverige. Ålskilliga berörda kommuner
visade då inget slörre intresse för all sätta in adekvata åtgärder till slöd
för denna ofla svårl handikappade grupp. Socialarbelarna var tidigt medvetna
om problemen och även om meloder för all lösa dem, men hade ell klarl behov av
cenlrall stöd för atl hos arbetsgivaren/kommunen få gehör för insatser och resurser
för all verkslälla dem. Trots all detla problem forlfarande är akluelli upplever
socialarbelarna forlfarande atl bristen på vägledning och handlings-</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\krafl"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\krafl</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från socialslyrelsens sida gör
förhållandena värre för denna diskriminerade grupp än de hade behövi vara. De
andra exempel som TCO vid della lillfälle pekade på var brislen på vägledning
för nyklerhdsvårdsarbdel och brislen på vägledning för tillämpning av lagen om
lillfälligl omhändertagande. Inie heller i dessa avseenden har efler 1975
någon väsentlig förbättring av socialslyrelsens aktivitet kunnat märkas på
fältet. Yllerligare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1970>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>exempel
på behovet av riktlinjer och rekommendalioner i melodfrågor skall här inte ges.
TCO vill i stället allmänl framhålla all ell slorl behov finns av alt
socialstyrelsen på ell aklivi sätl medverkar till melodulveckling inom den
kommande socialljänslen. Delta kan ofla ske på ell prakliskl säll genom att
styrelsen </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-family:Verdana'>ex. hell enkell häller sig å jour med ulvecklingen
ute i kommunema och stimulerar och sprider kännedom om utveckling av meloder
som bedöms vara av allmänl intresse. När del gäller dessa bedömningsfrågor är
medverkan från de yrkesverksamma och deras fackliga organisationer önskvärd.
Delta behöver inle nödvändiglvis ske i form av ulredningsprojekl med långsiktig
planering och breda målformuleringar. TCO har direkt negaliva erfarenheler av
flera sådana ulvecklingsprojekl inom socialslyrelsen, som Irots myckel slora
resursinsaiser inle lell lill några konkrela resullal av någol större värde för
de på fälld verksamma. I försia hand bör för melodulveckling prövas små
arbdsgrupper, knutna lill varje fackbyrå, med uppgift atl direkl stimulera
melodulvecklingen inom sitl område. Resultaten bör snabbt föras ul i form av
rekommendalioner. En samordnande slyrgrupp inom styrelsen bör svara för
övergripande bedömningar och beslul. På alla nivåer bör finnas medverkan från
kommunerna och berörda fackliga organisafioner. I styrgruppen bör ingå också
förelrädare för socialdeparlemenlel, som härigenom direkl kan bevaka all
regeringens inlenlioner förs ul lill fälld och att ämbetsverkels rekommendalioner
ligger i linje med regeringens viljeinriklning. Del ligger i sakens natur atl
rekommendalioner om metodutveckling med den organisation och inriktning som
ovan skisserats kan komma att få konsekvenser också för socialljänslens
koslnader i vissa kommuner. Della får enligl TCO:s uppfattning inte hindra att
en önskvärd metodutveckling kommer lill slånd inte minst i samband med
genomförandel av den akluella socialtjänslreformen. Socialstyrelsens
passivitet under senare år har i alllför slor ulslräckning förklarals med all
slyrelsens ålgärder inle får föranleda merkoslnader för kommunerna. Enligl
TCO:s uppfattning är del rimligl alt melodulveckling i vissa fall leder till
koslnadsökningar och Irots detta önskvärl all etl ämbetsverk på ett aklivi säll
medverkar lill all förverkliga regeringens socialpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialslyrelsens ansvar för planering av den
sociala verksamhelen berörs av några remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller att det nya kommunala
ansvarel innebär all vissa krav måsle slällas på kommunerna för all dessa skall
lillgodose en godlagbar slandard. Enligt styrelsen finns del därför ell slarkl
behov av en samlad planering för hela socialtjänslområdel.
Verksamhetsplaneringen i kommunerna blir enligt slyrelsen eu av underlagen för
den ulvecklingsplanering som skall bedrivas av slyrelsen i riklning mol de
gemensamma målen, för atl ulveckla kvaliteten i det sociala arbetet och
medverka till förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser all socialslyrelsens
planeringsansvar för socialljänslen behöver preciseras närmare. Redan i dag
har enligt verkel socialstyrelsen etl seklorsplaneringsansvar fastlagt i sin
inslmklion, men oklarhel råder om vad della ansvar reelll innebär. En viklig
del av sektor-planeringen - som utredningen inte har berört - bedöms vara att
analyse-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1972>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ra personalbehoven inom olika delar av den sociala seklorn
och i anslulning härtill påverka beslul i frägor om ulbildningens
dimensionering och innehåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen berör i sitl
remissyllrande verkets ansvar för ulbildning på det sociala området. Enligl
slyrelsen har den genom påverkan pä ulbildningen av personal etl viktigi medel
alt sprida erfarenheler från FoU-verksamhet, uppföljning och melodulveckling.
Socialslyrelsen har i dag bl.a. inom barnomsorgsområdd och för personalen inom
underför-valtningarna dl ansvar för ulbildningen. När det gäller fortbildningen
för personal vid landsting och kommuner åvilar ansvarel i princip respektive
huvudman. I vissa sammanhang kan det emellertid vara nödvändigl för socialslyrelsen
all initiera uibildningsinsalser om ny lagstiftning, forskningsrön eller
annat. Detla kan dels ske cenlrall för rikel genom malerialproduktion och
konferenser som hell anordnas av socialslyrelsen, dels genom regionala
konferenser i samarbele med den regionala organisationen och vid behov med
kommunförbundels länsavdelningar. När dylika insalser har salls igång kan de
omformas lill fortbildning i huvudmannens regi. Denna ansvarfördelning
motiveras enligt styrelsen av att all personal inom socialljänslen bör få della
i fortbildning. En förändring av verksamhelens innehåll kan inle genomföras
ulan slöd av en regelbunden fortbildning. Socialstyrelsen påpekar atl
riksdagen har understrukit belydelsen av fortbildning för personal i förskolor
och fritidshem. Slyrelsen har ålagls visst ansvar för denna fortbildning,
främst genom malerielproduktion och en övergripande planering. F. n.
förbereder slyrelsen utbildningsinsatser i samband med ny sociallagstiftning i
samråd med socialdepartementet, kommunförbunden, de fackliga organisationerna
och Nämnden för samhällsinformalion. När det gäller grundutbildningen är det enligt
styrelsen framför allt UHÄ och SÖ som svarar för denna. Socialslyrelsen bör
därvid ges möjlighet alt påverka innehåll och ulformning av de olika
utbildningarna utifrån de krav socialtjänsten släller. Slyrelsen kan även bidra
med ulformning av läromedel och spridning av erfarenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund
anser atl del är önskvärl alt socialstyrelsens information lill allmänheten
ylterligare prioriteras och planeras på ell långsiktigt sätt. Inle minsl
gäller detla frågan om basinformation i syfte alt ge kunskap t. ex. om
socialbidrag och socialbidragstagare för atl påverka altityder, men också i
direkt syfte alt ge kunskap om sociala rälligheler, en funktion som enligt
dessa båda remissinsianser ofta eftersatts av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anför som sin
uppfattning att socialstyrelsens ansvar för uppfölj nin g av socialtjänsten
innebär atl slyrelsen, när ulvecklingen inom socialtjänsten inte
överensslämmer med riksdagens och regeringens intentioner, måsle dels inom
ramen för sina egna befogenheter vidta olika slags ålgärder för att påverka
kommunernas handlande, dels informera statsmaklerna, som kan förändra
lagstiftningen eller vidla andra åt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1974>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gärder. Del är här enligl verkel vikligl atl framhålla,
all socialslyrelsens bevakning och uppföljning mäsle inriklas mol både
behovsutvecklingen hos olika grupper och resullalen av socialljänslens
ålgärder. Socialstyrelsens bevakning och uppföljning kräver såväl löpande
informationsinsamling i form av statistik etc. som mer specialinriktade
utvärderingsinsatser. Direkla kontakter med fälld krävs också för atl
socialstyrelsen skall få kunskap om verksamhelen, Verkel belönar all
socialslyrelsens bevaknings- och utvecklingsansvar inle enbart får avse själva
socialljänslen utan all Slyrelsen också har etl viktigt ansvar för
socialljänstens samverkan med hälso- och sjukvård och med en rad andra områden,
t.ex. kriminalvård, skola och arbelsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.3 Regional tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag alt
länsstyrelserna skall ha formell tillsyn över socialljänslen lämnas
genomgående ulan erinran. Kummurråiien i Sundsvull anser dock att del är
lämpligare all anförtro lillsynen åt elt förstärkt konsu-lenlorgan som är
direkl undersiälll socialslyrelsen. En sådan lösning borde enligt kammarrätten
gå all förena med ulredningens förslag all adminislra-livi inordna
tillsynsorganel i länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket framhåller all
ell tillsynsansvar hos länsslyrelserna förutsäller regionala slatliga resurser
i någon form och omfallning inom socialljänslen. Verkel anser emellertid all
ulredningen inle lillräckligl ingäende har uirell hur slorl delta behov är och
vilka uppgifler som föruiom lillsynen lämpligen bör ligga på den regionala
nivån. De uppgifler som ulredningen föreslår skall ligga på den regionala
nivån anges enligl verket i myckel allmänna termer, vilkel försvårar en
bedömning av förslagel. Verkel delar dock ulredningens uppfaUning all
länsslyrelsen bör vara huvudman för uppgifler inom socialljänslen på regional
nivå. Elt av skälen för detta ställningstagande är atl del enligt verkets
mening är önskvärt all minska anlalel frislående länsorgan och inordna dem i
länsslyrelsen. Elt annal skäl är all uppgiften att tillföra den regionala
samhällsplaneringen sociala aspekter naturligen hör hemma på länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel atl en särskild
socialijänsienhel på länsnivå skall inrällas tillstyrks i princip av en
belydande övervikt bland remissinslanserna. Hil hör sociulstyrelsen,
siuiskonlorel, riksrevisionsverkei, fiertulet länsslyrelser, slalens
handikappråd, Linköpings, Göieborgs, Skövde, Örebro och Gävle kommuner. Svenska
nyklerhelsvårdsförbundel. De hundikuppades riksförbund och Sveriges socionomers
riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen framhåller all ÖSoS
har föreslagil all det inom länsslyrelsen skall bildas en ny social och
miljömedicinsk enhel som skall innehålla de funktioner som i dag ligger hos
länsläkarorganisationen, socialkonsulentorganisationen och
utskänkningshandläggarna. Enhetens huvuduppgifter föreslås bli tillsyn, besvär
och övrig ärendehandläggning, kunskaps-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1976>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmedling saml medverkan i samhällsplaneringen. Enligl
styrelsens uppfattning ingår i dessa uppgifler bl. a. sädana som
socialulredningen har föreslagil för socialljänstenhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei anser all del
är lämpligare atl organisera socialljänstens regionala resurser i en samlad
enhet än all splittra dessa på olika enheter inom länsslyrelsen. Verkel
lillslyrker därför förslaget om en socialljänslenhd. Statskontoret år av samma
uppfattning och understryker atl en samordning bör leda till effektivare
slallig regional verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl mindre antal remissinstanser är
övervägande negativa eller i vissa fall tveksamma till en särskild
socialtjänslenhet med de uppgifler som utredningen har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundel anser all nuvarande
konsulenlorganisaiion i stället bör inordnas som resursförstärkning lill
länsrällen och bilräda domslolen som sakkunniga i de sociala ärenden som denna
har all fullfölja. Ulöver denna uppgifl vill förbundel peka pä atl de
personulredningar som skall ligga lill grund för körkortslillslånd bör kunna
handläggas av dessa tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer är
iveksam lill om en socialljänslenhd på ell meningsfullt säll kan fylla samlliga
de funktioner som ulredningen vill ge den. För de slörre kommunernas del kommer
den enligt föreningen knappast all kunna fungera som dt kontaktorgan mellan
socialslyrelsen och den kommunala socialljänslen. Inle heller kommer den all ha
förutsättningar för impulser till utvecklingsarbele i den omfaUning som utredningen
gör gällande. När del gäller all tillföra den regionala samhällsplaneringen
sociala aspekier anser föreningen all socialljänslenhdens möjligheler kan
ifrågasällas. Socialljänslenheien måsle enligl föreningen finnas vid
överprövningen av del individuella ärendei saml fungera som klagomur men bör
dimensioneras för dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Decenlraliseringsulredningen
ifrågasäller arbetsuppgifterna för enhelen. Med de resurser organisationen kan
komma atl få - sannolikl inle mer än vad den nuvarande länsläkar- och
socialkonsulenlorganisalionen disponerar - är del enligl denna ulredning med
hänsyn lill verksamhelens slora omfattning och komplicerade nalur Iveksaml om
den verkligen kommer all kunna ge sådan vägledning alt den i. ex. stimulerar
ulvecklingsarbelel. Inte heller fordras del enligl
decentraliseringsulredningens säll att se något konlakiorgan mellan
socialslyrelsen och den kommunala socialljänslen. Den uppgifl som återstår
skulle då vara enbarl alt i länsslyrelsens arbele bidra med bedömningar av de
sociala omvårdnadernas krav på samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grums kommun bedömer all del blir
svårl all finna lillfredsslällande former för socialkonsulenlorganisalionen på
länsnivå. Genom ulbyggnaden av kommunförbundel och dess länsavdelningar har del
enligl kommunen skelt en stark aktivering framför allt på utbildningsområdet
men även genom förmedling av erfarenheler och kunskaper på del sociala
områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1978>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed har kommunerna själva påtagit sig en uppgifl som
konsulenterna skulle ha kunnat ombesörja om inle deras verksamhel lidigare hade
varil så hårt knulen lill lillsynsuppgifler. Genom sin smidiga organisation och
sin anknylning till kommunerna har del varil läll för kommunförbundels länsavdelningar
all flyta in i sin nya roll. Visst samarbele förekommer mellan
länsavdelningarnas socialorganisalioner och konsulenterna i utbildningsfrågor
men i övrigt finns konsulenterna kvar i sin gamla roll av lillsynsorgan,
klagomur för allmänhelen och utredare ål länsslyrelsen och länsrällen. Del är
enligl kommunen svårl all finna atl utredningens förslag nämnvärt skulle
förändra konsulenternas nuvarande roll. Kommunen är av den uppfallningen alt
konsulenlerna kommer all få svårigheier alt finna en veltig roll med den
föreslagna organisationen. Sannolikl kommer arbelsuppgifterna alt forlsalla i
hiuills inrutade banor med huvudsaklig handräckningsljänsl lill länsslyrelserna
och länsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Östersunds kommun anser alt
enhdens uppgifler huvudsakligen kommer all beslå i all tillhandagå länsrätten.
Kommunen är därför tveksam till behovel av den föreslagna enhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel av de remissinsianser som
har yllral sig i frågan anser all socialljänslen helens organisaloriska
placering bör avgöras sedan förslag har lagts fram av utredningen om
länsslyrelsernas organisation (OPAL). Hil hör socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverkei samt länsstyrelserna i HuUands, Skuraborgs, Örebro och
Gävleborgs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar dock
principiell slällning till enhetens placering. Stutskontoret framhåller atl
det är väsentligt all enhelen får en sådan organisalorisk inplacering inom
länssiyrelseorganisalionen atl den kommer all aktivt kunna della i
planeringsarbelel. Med nuvarande organisation av länsslyrelsen innebär delta
enligt statskontoret en inplacering av enheten i planeringsavdelningen. Även
länsstyrelsen i Blekinge län anser atl enheten hör hemma i
planeringsavdelningen. Sociulstyrelsen påpekar atl ÖSoS föreslår all den
sociala och miljömedicinska enheten skall inordnas i länsstyrelsens
planeringsavdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsernu i Ålvsborgs,
Jämtlunds och Norrbottens län förordar länsslyrelsernas nuvarande
förvaltningsenhet som hemvist för socialljänstenhelen. Länsstyrelsen i
Jämtlands län anser dock all en självsländig socialljänslenhd inom
länsslyrelsen skulle medföra bättre flexibilitet vad gäller framtida
organisatoriska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska nykterhetsvårdsförbundet
föredrar en självständig socialljänslenhd. Enligl förbundel bör enhelen få en
särskild förtroendemannanämnd hos länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Uppsala län anser
all del kan finnas skäl alt inordna konsulenterna i socialslyrelsen om
länsdomstolarna siannar kvar i länsstyrelserna. Man skulle genom en sådan
placering belöna deras frislående slällning genlemol domslolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket pekar på alt socialstyrelsen har
ytterligare en frislå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1979>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1980>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ende regional organisation - länsläkarorganisalionen. Del
finns enligl verkets uppfattning skal alt även ta upp frågan om en
organisatorisk inordning av länsläkarorganisation i länsslyrelsen i samband
med all en socialljänslenhd inrällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel att socialtjänslenhelen i
vissa ärenden skall vara underställd socialstyrelsen har kritiserats av flera
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskontorel anser all del inle
finns någon anledning all ulforma relationerna mellan den regionala enhelen
och socialslyrelsen på annal säll än vad som gäller för andra cenirala
myndigheter med regionala enheler. Slatskonlorel ifrågasäller därför förslagel
i denna del. Verkel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På samma säll som övriga cenirala
fackmyndigheier bör socialstyrelsen kunna påverka resurser och
verksamhetsinriktning vid de regionala enheterna, främsl genom ell inflyiande
på Ijänslelillsältningar, ansvar för den fackinriktade fort- och
vidareulbildningen av enhdens personal samt genom synpunkter pä
verksamhelsplanering vid enheten och länsslyrelsernas anslagsframställningar i
berörda delar. Några bindande föreskrifter eller anvisningar kan del
emellertid knappasi bli fråga om. Etl nära samarbele bör i slällel ulvecklas
mellan den cenirala myndighelen och länsslyrelserna. Sannolikl är också
socialslyrelsens möjligheter all ulnyllja och påverka den regionala enhelen
mer beroende av hur akliv myndighelen är och av innehållet i dess information
och rikllinjer än av formella slyrmöj-lighder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei avslyrker
förslagel och anlägger samma synpunkler som stalskonlorel på relationerna
mellan socialtjänslenhelen och socialslyrelsen. Även länsstyrelserna i
Krisiianslads, Skaraborgs, Värmlands och Norrbollens län för fram uppfallningen
all socialljänstenhelen i alla frågor skall vara underställd länsstyrelsen.
Örebro kommun anser all roll-konflikler kan uppkomma om enhelen i vissa frågor
är underslälld länsslyrelsen och i andra socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen tar ingen egen
ställning i frågan om enhetens organisatoriska förhällande till styrelsen men
påpekar att ÖSoS har utvecklat de framlida relationerna mellan enhelen och
slyrelsen. Enligl ÖSoS bör socialstyrelsen i första hand ha ell ansvar mol
enhelen då del gäller fort- och vidareulbildning, verksamhelsplanering och
anslagsframslällning. ÖSoS föruisätter vidare atl socialslyrelsen skall beredas
tillfälle atl ytlra sig vid tillsättning av handläggartjänster vid enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser diskulerar
fördelningen av uppgifler mellan social tjänstenhelerna och kommunförbundets
länsavdelningar. Grums kommun anser all frågor som rör konsulenl-organisationen
inle kan lösas ulan att man beaktar verksamhelen inom länsavdelningarna och
särskill dess socialdelegalioner. Del lorde enligl kommunen vara nödvändigt att
finna samarbetsformer och arbetsfördelning som ger konsulentorganisationens
verksamhet etl bätlre innehåll än</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1982>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som hiuills har varil fallel. Ell område där förslärkning
behövs lill kommunerna är informalion där kommunen anser atl en
konsulentorganisation som är uppbyggd med lanke pä all kunna fullgöra en sädan
uppgift har en plals all fylla. Länsslyrelsen i Slockholm län och flera kommuner
framhåller alt länsavdelningarna har viktiga uppgifler då det gäller bl.a.
uibildningsinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkei framhåller all
belräffande såväl nuvarande social-konsulenlorganisation som
länsläkarorganisation bör dimensioneringen ses över i samband med en inordning
i länsslyrelsen. Enligt verkels uppfaUning bör samordningen inom länsslyrelsen
skapa förulsällningar för en rationellare organisation, varför en minskning av
personalramen bör kunna genomföras. Verket påpekar dock alt regionala skillnader
i behovel av olika insatser självfallel kan motivera vissa variationer i bemanningen
av de föreslagna nya enheterna vid länsslyrelserna. Göieborgs kommun anser det
väsentligl atl socialljänslenhelerna fär en ändamålsenlig
personalsammansäliningmed Ijänslemän som har kunnande och erfarenhel från
socialljänslens olika verksamhelsomräden och som är väl förtrogna med de
enskilda kommunernas ekonomiska förhållanden. Det senare är enligl kommunen
inle minsl vikligl mol bakgrund av att besvärs-instanserna vid sin prövning
förutsätts ta skälig hänsyn lill resursläget i den enskilda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskonloret och
riksrevisionsverkei lillslyrker förslaget att eftervård sorgan i sal ionen
skall avvecklas i samband med förändring av huvudmannaskapel för ungdomsvårdsskolorna.
Socialslyrelsen anför alt ÖSoS delar socialulredningens förslag i denna del och
all eflervårdskonsu-lenterna enligl ÖSoS:s uppfaUning bör samordnas med
socialkonsulenlerna i avvaklan på avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller
glesbygdskonsulenterna anser statskontoret och riksrevisionsverket atl
konsulenlerna bör slå kvar under socialslyrelsens huvudmannaskap så länge
försöksverksamhelen pågår. Del framlida behovet av dessa resurser bör
behandlas i samband med en ulvärdering av försöksverksamhelen. Enligl
socialslyrelsen har ÖSoS gjorl samma bedömning som dessa remissinsianser. ÖSoS
har också föreslagil all ell generelll ansvar alt beakla dessa frågor bör ligga
på den föreslagna social- och miljömedicinska enhelen i de län som har
glesbygdsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länslyrelsen i Norrbollens län
förklarar atl den delar ulredningens uppfattning all länsnyklerhelsnämnderna
bör avvecklas ulan alt ersällas av något nyll organ och i slällel hell gå upp
i den föreslagna regionala organisationen. Länsslyrelsen i Koppurbergs län
påpekar atl länsnyklerhelsnämnderna inle uUryckligen nämns i slulbelänkandel.
Länsslyrelsen ulgår dock från all avsiklen, som den kom till ullryck i
principbelänkandel, allijäml kvarslår atl de skall avvecklas och deras
uppgifler övertas av länsstyrelserna. I sådanl fall bör enligt länsslyrelsens
mening även nämndens tillsynsfunktioner och förulsäliningarna härför i princip
oförändrade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1984>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överflyttas lill länsslyrelserna. 1 och för sig kan dock
enligl länsslyrelsens mening elt behållande av länsnyklerhelsnämnderna
ifrågasällas med hänsyn till uppgifternas antal och vikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Besvär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel om en ulvidgad räll lill
förvallningsbesvär har gell upphov lill delade meningar bland
remissinslanserna. De remissinsianser som lämnar positiva eller övervägande
positiva svar pä förslagel är kummurrätten 1 Göleborg, kammarrällen i
Sundsvull, länsslyrelsernu I Kulmur, Södermunlunds och Västerbouens län,
slutens hundikappråd, Kommunförbundel, Uppsala, Helsingborgs, Malmö,
Stenungsunds, Örebro, Gävle och Vilhelmina kommuner. Svenska
nykterhetsvårdsförbundet, Hundikuppförbundens cenlrulkommiilé, Sveriges
socionomförbund, LRF och StalskontroUkommittén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Negaliva eller övervägande negaliva
lill förslagel är riksrevisionsverket, länsslyrelserna i Stockholms, Gollands,
Blekinge, Krisiianslads, Skuruborgs, Vurmlunds och Gävleborgs lån, JO, Borås,
Skövde, Varu, Grums, Väslerås och Östersunds kommimer, Alkoholproblemalikers
riksorgunisulion. De hundikuppades riksförbund och Föreningen Sveriges socialche-fer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som tillstyrker
förslagel anser i allmänhel - i likhel med Helsingborgs och Mulmö kommuner -
all en ulvidgad räll till förvallningsbesvär är av belydelse från
rällssäkerhelssynpunkl och slärker den enskildes ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 kritiken mol förslagel förs i
främsla rummel fram den uppfallningen all den föreslagna ulvidgningen saknar
verkligl innehåll. Några remissinsianser gör gällande all den frihel all
ulforma socialljänslen efler lokala behov och önskemål, som ramlagsliflningen skall
ge, beskärs genom besvärsprövningen. Även annan krilik mol förslagel förs
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO finner del i princip tilltalande
all man uividgar den enskildes möjligheler alt anföra förvallningsbesvär, men
säiler i fråga bl. a. vilkel värde den föreslagna besvärsrällen har. JO anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den enskilde är
förvallningsbesvären olvivelakligl ell mera effektivi medel all äsladkomma
rällelse av ell felaktigt beslul. Emellertid synes besvären ofla komma alt
gälla frågor om fördelningen av ekonomiska resurser vilka inte förslår lill
all täcka alla behov. Man kan ifrågasälla vilkel värde besvärsrällen i det
fallel har för den enskilde. Jag ifrågasäller också om ulredningen verkligen
beaklal vilken mängd frågor som på della sätl kan komma all föras in under
förvaltningsdomstolarnas prövning. Som exempel kan nämnas atl det i besvären
åberopas rält till bislånd i form av daghemsplals, social hemhjälp, färdljänsl,
plals på ålderdomshem, osv. Ofla måsle dessulom räll lill bislånd anses
föreligga i denna lyp av ärenden. Härigenom kommer ett slort anlal rena
köärenden inklusive frågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1986>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om förtur, vilka lidigare kunnal överklagas endasi genom
kommunalbesvär, alt föras in under förvaliningsbesvärens tillämpningsområde.
Del kan förutses att della kommer atl leda lill myckel svära ulrednings- och
avvägningsproblem för förvaltningsdomstolarna. Jag anser för min del atl de
prakliska konsekvenserna för domsiolssidan måsle analyseras ordeniligl. En
yllerligare komplikation uppkommer genom alt besvärsrällen enligl 35 8 formellt
inle är begränsad lill den vars bislånd är ifråga. Man kan därför inte
uleslula möjlighelen all även andra än den närmast berörde kan komma alt ha
räll all anföra besvär över vissa beslut rörande bislånd. Om ell flertal
personer, vilka alla åberopar räu lill bislånd för alt få daghemsplals, slår i
kö för plals och därefter en daghemsplals tilldelas exempelvis nr 8 i kön,
lorde delta sålunda kunna tolkas som all besluiel om tilldelning av plats går
emol de 7 framförvarande i kön. Samlliga dessa skulle då kunna anföra
förvallningsbesvär över besluiel och åberopa sin egen räll lill bislånd.
Enligl min uppfaUning måsle besvärsrällen begränsas mera än som skell i den
föreslagna 35 8, om besvärsprövningen alls skall kunna fungera. Även sambandel
med den föreslagna socialnämndslagen bör i della sammanhang uppmärksammas. I
denna lag anges bl.a. atl 14-17 88 förvahningslagen skall lillämpas i alla
ärenden som avser myndighelsuiövning. Fördelning av daghemplalser m. m. anses
av ulredningen ulgöra myndighelsuiövning. Eftersom beslul av innebörd att
någon går förbi andra i kön torde kunna överklagas av de förbigångna följer
därav all dessa mäsle anses vara parter i ärendei och all kommunikation måste
ske. Eftersom del rör sig om inlresseavvägningar av ofla svårl slag lorde del
inle kunna hävdas all kommunikalron kan underlålas för all den skulle vara
uppenbart obehövlig. Vidare har de berörda principielll rätt lill munllig
inställelse inför nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis konstaterar JO
all den myckel allmänna formuleringen av 5 8 i förslagel till socialljänsfiag
i förening med besvärsbesläm-melsen i 35 S knappast kan undgå alt leda lill
slora svårigheier i rällslill-lämpningen. En begränsning av besvärsrätten
skulle enligl JO lösa en del av dessa problem. Begränsning skulle </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. kunna göras belräffande möjlighelen
all anföra besvär över bislånd lill annan och all anföra besvär över
bagatellartade detaljer i kommunens handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser all del
finns anledning all la upp frågan om del överhuvudlagel är meningsfullt med
möjlighel atl anföra förvallningsbesvär mot alla lyper av beslul inom
socialljänslen som direkl rör den enskilde individen. Besvärsrällen torde
enligl verket i vissa fall bli en rättighet som inle har någon pålaglig reell
innebörd, eftersom det många gånger på korl sikl kan finnas en
resursreslrikiion. Verkel finner atl del därför inom vissa serviceområden kan
vara lillfyllesl atl kunna anföra kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Gävleborgs län
konslalerar också all hänsyn skall las lill kommunens egna förulsättningar all
lämna bislånd. När det gäller besvärsprövningen kan denna således inle ske
enbart med hänsyn till den enskildes behov ulan besvärsmyndighelen har också
all beakla befinlliga resurser i kommunen. Det är enligl länsslyrelsen svårt
all förulse vad della kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1988>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebära! den praktiska tillämpningen och vilka hänsyn som
vid prövningen kommer all väga tyngst. Om den enskildes hjälpbehov överstiger
de ramar som kommunerna har lagl fasl eller resurserna inom etl vissl område
är otillräckligt utbyggda anses dock besvärsinsliluiet få en myckel begränsad
belydelse. Länsslyrelsen påpekar vidare all rälien lill bislånd inle avser
några angivna insalser såsom fallel är enligl nuvarande ordning med socialhjälp
enligl 12 8 socialhjälpslagen. Besvärsmyndighelen måsle därför försl bedöma om
räll lill bislånd föreligger och därefter pröva vilken hjälpform som bäsl
tillgodoser den enskildes behov. Del ligger enligl länsslyrelsen i sakens
nalur all en sådan besvärsprövning utan en bestämd avgränsning av
"processföremålel" kan bli myckel komplicerad och omfaltande.
Eftersom ifrågavarande lyp av mål lill slor del kommer alt gälla bedömningar
av mer eller mindre omedelbara hjälpbehov kan den lid som åtgår för
besvärsmyndighelen all införskaffa tillräckligt beslutsunderlag komma all bli
alllför lång för all besvärsinslitutet skall tjäna ell egenlligl syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skövde kommun släller sig yiiersl
Iveksam lill den föreslagna ulvidgningen av besvärsrällen. All först
konslalera all räll lill bislånd i princip föreligger, men alt sedan fastslå,
all kommunens resurser f. n. ej medger all bislåndel lämnas eller all, efter
ålerförvisning, låla kommunen konslalera delta, måsle av en klagande närmasl
upplevas som ell hån. För både länsrällen och socialljänslen innebär enligl
kommunen en på föreslaget säll ulvidgad besvärsräll en hell meningslös ökning
av den adminislraliva bördan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En konflikt vid besvärsprövningen
mellan den enskildes rätl till bislånd och kommunens resurser pålalas också av
bl.a. länsstyrelserna i Gotlands, Mulmöhus, Ålvsborgs, Örebro, Kopparbergs och
Värmlands län, Örebro och Vilhelmina kommuner, Sociologisku inslilulionen vid
Slockholms universitet, Sveriges socionomers riksförbund och MS-förbundel.
Några av dessa remissinsianser - bl.a. Sveriges socionomers riksförbund -
hävdar all konflikien bör lösas genom all länsrällens prövning får omfatta
endasi de lagliga förulsäliningarna för räll lill bislånd men däremot inle
bislåndels innehåll och omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län anser
all ell för kommunen förpliktande beslul måsle kunna genomföras om
besvärsprövningen skall ha någon funktion alt fylla. Länsslyrelsen finner all
della inle är möjligi med den ulformning av besvärsrällen som har föreslagils.
Liknande synpunkler förs fram av länsslyrelsernu i Kristiunstuds och Kulmur
lån. Länsstyrelsen i Stockholms län anser för sin del alt det är hell
uleslulel all anordna elt besvärsförfarande i domslolsmässiga former för alla
slag av bislånd. Enligl länsslyrelsen är det möjligt atl man kan komma fram
till en ordning som medger formliga besvär belräffande vissa angivna sociala
förmåner, t. ex, rätl lill ekonomisk hjälp genom socialbidrag. Däremol är
länsslyrelsen främmande för atl någon i form av förvaltningsbesvär skulle
kunna "processa sig lill" sådana sociala Ijänsler som daghemsplalser,
social hemhjälp o.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1989>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1990>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dyl., där lillgången under lång lid sannolikl kommeratt
understiga efterfrågan och beviljandet av ijänsler främsl blir ell
prioriieringsproblem. Snarare finns del enligl länsslyrelsen skäl ail överväga
en ulvidghirig av del nu tillämpade förfaringssällel all enskilda formlösl
framför klagomål till länsslyrelsen, som i egenskap av tillsynsmyndighet
utreder saken och meddelar sin uppfattning, ulan all del regelmässigt behöver
bli aktuellt med något åläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om förhållandel mellan
besvärsmyndighelernas prövning och kommunernas frihet all själva ulforma
socialljänslen berörs av flera remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koinmunförbundel varnar för risken
atl besvärsprövningen kan leda lill slyrande ingrepp i den polifiska
beslutsprocessen i kommunerna. Förbundel vill därför underslryka all
länsrällen vid besvärsprövningarna lar hänsyn lill laklen i uppbyggnaden av
kommunens resurser saml endasi när del gäller ekonomiskl bislånd slyr
bislåndels utformning och omfallning. Dessa begränsningar i länsrällens
befogenheler bör enligl förbundels mening komma lill ullryck i en kommande
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchejer
pekar på alt idén bakom ramlagstiftningen är all kommunerna skall få slor
frihel alt utforma en socialtjänst som svarar mot lokala önskemål och behov.
Varje försök från centralt eller regionalt håll atl uniformera socialljänslens
innehåll skulle därför enligl föreningen strida mol inlenlionerna bakom
lagförslagel. Enligl föreningens mening kommer del inte heller atl kunna skapas
förulsältningar för en renl räiislig prövning av innehållei i det bistånd
socialnämnden lämnar. De avvägningar som måsle göras kommer i många fall att
kräva mycket omfal-tande kunskaper om sociali arbele. Del kan gälla atl väga
olika terapiformer mot varandra eller all i en given situation avgöra om
bislånd i hemmet är all föredra framför instilutionsvård elc. Föreningens
slulsats blir därför alt länsrättens besvärsprövning bör inskränkas till att
gälla rätlen lill bislånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anser all frågan om
länsslyrelsens befogenhel all ålägga en kommun all vidla viss ålgärd i viss mån
hänger samman med frågan om vidden av besvärsprövningen i frågor om rätl lill
bistånd. Av betänkandel framgår enligt JO inle klarl hur delaljerad prövning
som skall göras av förvalinings-domslolarna. Man kan därför inle förulse i vad
mån domstolarnas beslul kommer alt ges sådan utformning all de genasi kan läggas
till grund för verkslällighdsålgärder. JO menar dock all del knappasi är
möjligt och inte heller lämpligt alt en förvallningsdomslol lämnar delaljerade
föreskrifter om t. ex, social hemhjälp. Detla skulle även kunna leda lill
konflikter med den kommunala självbeslämmanderätlen. I de flesla fall av bifall
lill besvär rörande bislånd kommer således enligl JO uppenbarligen ytteriigare
beredning och beslut hos kommunen alt bli nödvändiga. 1 princip måsle kommunen
därvid anses skyldig all följa besvärsmyndighelens beslut, även om della inle
formulerals som ell åläggande för kommunen alt vidla viss ål-</span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr.
I. Del B</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1991>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1992>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gärd. Dessa frågor medför dock svåra avvägningar och lorde
dessulom i vissa fall kunna vara poliliskl kontroversiella. Besvärsmyndighetens
befogenheler atl i ärenden rörande bislånd besluta om konkrela ålgärder från
kommunens sida bör därtör enligl JO:s mening preciseras i laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra remissinsianser som betonar
risken för konflikler med den kommunala självbeslämmanderätlen år
länsstyrelsen i Skuruborgs län, slutens handikuppråd, Borås, Örebro och
Östersunds kommuner samt stutskon-trollkommittén. Göieborgs kommun utgår från
att besvärsmyndighelema i sin prövning inte bara skall ta hänsyn lill takten i
utbyggnaden av kommunens resurser, utan även de allmänna riktlinjer som
kommunen uppställer när del gäller t. ex. rätlen lill plals på daghem, lill
servicehus för äldre eller lill annan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun anser atl de
föreslagna reglerna på etl olyckligt sätt koncentrerar inlresset kring den
rättsliga bedömningen på bekoslnad av vårdaspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet fäster
uppmärksamheten på atl antalet förvaltningsbesvär sannolikt kommer att öka
avsevärt, vilket kan medföra ökade krav på resurser till socialtjänsten.
Länsstyrelsen i Västerbottens län och Helsingborgs kommun är av samma
uppfattning. Helsingborgs kommun anser atl etl väsentligt merarbete kommer atl
bli följden genom kommunicering, delgivning och yttrande till länsrätl i
betydligt ökad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast ett mindre antal
remissinstanser har berört frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsbesvär
och kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammurrätten i Sundsvall anser atl
den föreslagna gränsdragningen är godtagbar. Även kammarrätten i Göteborg är positivt
inställd till förslagel i denna del. Enligt kammarrätten bör svårigheterna alt
skilja mellan förvaltningsbesvär och kommunalbesvär inte överdrivas.
Kammarrätten anför i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om besvär över beslut
enligt 6 8 står enligl utredningens förslag -i molsats till vad som gäller i
dag beträffande beslut enligt 13 8 socialhjälpslagen - endast
kommunalbesvärsvägen öppen för den missnöjde. Den prövning av besvär över
beslut enligt 13 8 socialhjälpslagen som kan ske i dag är i praktiken mycket
begränsad och liknar i hög grad den prövning som görs vid kommunalbesvär.
Kammarrätlen har därför inget emol att steget nu tas fullt ut och atl beslut
enligt 6 8 skall kunna angripas endasi kommunalbesvärsvägen. Utredningens
förslag innebär att områdel för hjälp enligt 6 8 kommeratt bli mindre än enligt
13 8 socialhjälpslagen. Därmed torde också antalet kommunalbesvär bli färre.
Vidare måste beaktas att om klaganden försuttit liden i fråga om anförande av
kommunalbesvär det oftast torde vara möjligt atl vända sig till socialnämnden
för att få ett nytt beslut som kan bli föremål för besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Göteborgs och Bohus
län anser att den meningen kan hävdas atl socialnämnden genom att beteckna
hjälpen som bistånd enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1993>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1994>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
8 skulle kunna förhindra anförande av förvaltningsbesvär. Frågan huruvida
biståndet i dl visst fall är alt hänföra till 5 8 eller 6 8 bör emellertid enligt
länsstyrelsens mening i fall av besvär ankomma på besvärsmyndighetens
prövning. Besvärens formulering bör i försia hand vara avgörande för om de
skall handläggas som förvaltningsbesvär eUer kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har en uttalad negativ
instäUning till den föreslagna gränsdragningen och anser atl denna bör
övervägas på nyll. Länsstyrelsen i Gävleborgs län finner del egendomligt att
ärenden om socialtjänst skall kunna följa olika besvärsvägar. Länsstyrelsen
anser vidare - liksom länsstyrelsen i Jämtlunds län - att förslaget leder lill
elt svåröverskådligt syslem som ställer slora anspråk på precision i beslut och
besvärshänvisningar. Länsslyrelsen i Uppsala län fömlser belydande svårigheier
med olika besvärsmöjligheler. Utrymmet för felbedömningar om biståndets karaktär
och felaktiga besvärshänvisningar med åtföljande rättsförluster kommer enligt
länsstyrelsen att bli slort. På hälsovårdens område har länsstyrelsen
erfarenhet av att dessa farhågor är realistiska. Länsstyrelsen i Blekinge län
år tveksam lill gränsdragningen och framhåller att uppdelningen av bistånd
enligt 5 8 resp. 6 5 i förslaget till socialtjänstlag har angivits i allmänna
ordalag. Samma åsikt förs fram av länsstyrelsen i Örebro län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kummurrätten 1 Göteborg förordar att frågan om den
enskildes möjligheter att få lill stånd ändring i avgiftsbeslut ägnas
ytterligare uppmärksamhet och alt möjlighet till förvaltningsbesvärsprövning
av sådana beslut införs. Kammarrätten anför i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I dag är del möjligt för den enskilde att begagna
sig av förvaltningsbe-svärsvägen för aU få ändring i beslut om avgift vid
ålderdomshem. Utredningen anser att de principer som anges i kungörelsen om
avgifter vid ålderdomshem skall äga giltighet även i fortsättningen, men
däremot innebär utredningens förslag alt rätlen atl föra talan mot sådana
avgiftsbeslut genom förvaltningsbesvär tas bort. Kvar slår
kommunalbesvärsvägen. Något skäl till varför denna ändring har gjorts har
kammarrätten inte kunnat finna i betänkandet. Den besvärsprövning som i dag
sker i mål om avgift vid ålderdomshem kan innefatta en prövning av såväl att
den av kommunen fastställda avgiftstaxan har tillämpats riktigt som att
reglema i kungörelsen om avgift vid ålderdomshem har följts. Enligt
kammarrättens mening vore det en fördel om en liknande besvärsrätt som den
beträffande ålderdomshemsavgift tillerkändes den enskilde även i fråga om
andra avgiftsbeslut. De rikfiinjer som utredningen har föreslagit när det
gäller uppbyggnaden av avgiftssystemet - särskilt kraven på en enhefiig
bedömning och möjlighet till individuella hänsynstaganden i särskilda fall -
talar också för att det bör finnas en möjlighet till
förvaltningsbesvärsprövning av avgiftsbesluten. Som utredningens förslag nu är
utformat torde det bli begränsade möjligheter för den enskilde atl få den
avgift som debiteras honom överprövad. Socialnämndens avgiftsbeslut i det
enskilda fallet torde endasi kunna angripas kommunalbesvärsvägen. Vägrar den
enskilde att betala avgiften, kan socialnämnden föra talan vid allmän domstol
för att få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1995>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1996>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ut avgiften. Därvid torde domstolen kunna pröva en
invändning från den enskilde om atl avgiftstaxan inte har tillämpats rikligt
och möjligen också en invändning om atl skäl för individuella hänsynstaganden
har förelegal. Det torde emellertid vara en mera praktisk ordning att sådana
frågor överprövas förvaltningsbesvärsvägen. Därigenom uppnås bl.a. att den
enskilde kan få avgiftsdebiteringen överprövad i nära anslutning till att
denna görs och inle tvingas gå vägen över belalningsvägran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som har
yttrat sig i frågan om besvärsprövande myndighet tillstyrker flertalel all
länsrälten får denna funktion. Hil hör kummurrätten i Göteborg, länsstyrelsernu
i Uppsula, Göteborgs och Bohus. Skuraborgs, Kopparbergs. Jämtlands och
Västerbottens län saml Svenska nykterhetsvårdsförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kritiska mol förslaget är
riksrevisionsverkei och länsstyrelserna i Kalmar och Norrbotlens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg vill utöver
de skäl som utredningen har anfört för förslagel peka på all man uppnår all
även lekmän kommer atl della i avgörandena. Den kunskap och erfarenhel som
nämndemännen kan förväntas tillföra domstolen bör enligl kammarrätten vara av
värde inle minst i de mål som den nya socialtjänstlagen kommer att ge upphov
till. Även länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län anser att medverkan av nämndemän
vid besvärsprövningen är av väsentlig betydelse. Enligt länsstyrelsens mening
bör något annat organ än länsrätten inte komma i fråga som besvärsinstans på
länsnivå. Den sakkunskap länsrätten för ifrågavarande ändamål behöver i sociala
frågor och för att fortlöpande följa utvecklingen på det sociala områdel lorde
enligt länsstyrelsen få tillföras länsrätten från länsstyrelsens
sociahjänsienhd. Lånsstyrelsen i Västerbottens län understryker att hänsyn
till rättssäkerheten leder fram till länsrätten som besvärsprövande myndighet.
Länsstyrelsen i Koppurbergs län finner atl välgrundade skäl lalar för den
föreslagna lösningen. Länsstyrelsen trycker främst på önskemålet om större
organisatorisk reda mellan olika myndigheler och deras funktioner. Även
länsslyrelsen 1 Skuraborgs län är av uppfattningen att man når en bättre balans
i uppgiftsfördelningen om länsstyrelsen får roll av enbart tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som är kritiska
mot förslaget förordar länsstyrelsen som besvärsprövande myndighet.
Riksrevisionsverkei framhåUer att det vid besvärsprövningen många gånger kan
bli fråga om att väga samman den enskildes behovssituation och kommunens
möjligheter att tillgodose dessa behov. Det kan också bli aktuellt att göra en
prioritering mellan olika personers behov inom givna resursramar. För atl
rätten skall kunna göra de skälighetsbedömningar det är fråga om krävs många
gånger såväl social och medicinsk sakkunskap som kunskap om servicenivå och
resurser i den aktuella kommunen och i jämförbara kommuner. Sådan kunskap finns
inte naturiigen hos länsrällen. En stark och konsekvenl betoning av den enskildes
behov vid besvärsprövningen skulle enligt verket innebära, aU sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1997>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1998>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>krav
kan ställas på kommunerna att dessa kan aktualisera frågan om ytterligare
statligt slöd för att kunna fullgöra de ålagda uppgiftema. 1 ell sådant
perspektiv är regeringen enligl verkels uppfattning en mer nalurlig sisla
besvärsinstans än regeringsrätten, vilket i sin tur skulle tala för länsslyrelsen
i StäUet för länsrätten som första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län betonar att
länsstyrelsen redan är besvärsinslans och har befattningshavare med erfarenhet
och kompetens för uppgiften hl. a. till följd av tillsynsutövningen. Elt
genomförande av ulredningens försi.;,.; skulle innebära att tillsynsulövningen
och besvärsprövningen skulle behandlas av skilda myndigheter. Länsstyrelsen
anser att della inte är rationellt, allra helst som en besvärsprövning i sig
innefattar tillsynsfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län är av den
uppfattningen alt bistånd som i första hand avser att hjälpa den enskilde över
eventuella svårigheter inte nödvändigtvis måste prövas i domstolsmässig
ordning. De handläggningsproblem en sådan ordning kan medföra torde enligt
länsslyrelsen inte uppvägas av eventuella fördelar ur rättssäkerhetssynpunkt.
Länsstyrelsen understryker att man bör eftersträva att frågor om socialt
bislånd i försia hand skall handläggas efter sociala melodprinciper. Delta
leder enligt länsstyrelsen fram till att den besvärsprövande funktionen bör
ligga hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har tagil upp till diskussion
frågan om möjlighel till återförvisning av ärende från länsrätten till
socialnämnden. Länsstyrelsen i Uppsalu län är av den uppfattningen atl
länsrälten vid bifall till besvären vanligtvis bör återförvisa ärendet tiU
socialnämnden för ny prövning såvitt avser formerna för biståndet. Enligt
länsslyrelsen är detta en naturlig följd av en domstolsprövning som
huvudsakligen bör avse rättsfrågor. - Övriga remissinstanser som har tagit
ställning i frågan är dock negativt inställda eller tveksamma till en liberal
tillämpning av möjligheten till återförvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kummurrätten i SundsvaU anser att den föreslagna
utformningen av 5 8 i socialtjänstlagen inte sällan kommer att tvinga de
besvärsprövande myndigheterna att återförvisa ärendei till socialnämnden.
Enligt kammarrätten inrymmer en sådan ordning flera olägenheter. Föruiom den
exlra tidsutdräkt en återförvisning innebär kommer klaganden att ånyo vara
beroende av socialnämndens prövning av hans framställning om bistånd. Kammarrätten
påpekar aU förvaltningsbesvärsinstitutet i den utformning det har enligt
gällande rätt innebär att den besvärsprövande myndigheten i princip skall kunna
sätta ett annat beslut i det överklagades ställe. Med den av ulredningen valda
konstruktionen kan förvaltningsbesvärsinstitutet sägas få en innebörd liknande
kommunalbesvärens. Enligt kammarrätlens mening torde vidare fall kunna inträffa
där socialnämnden vidmakthåller ett tidigare beslut med samma motivering som
tidigare. Om utredningens förslag till utformning av besvärsbestämmelsema
skulle leda till en ökad användning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1999>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2000>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
återförvisningsinstitulet ökar därmed också risken för att en besvärsmyndighets
beslut till en klagandes fördel ej kommer atl medföra någol för klaganden
gynnande beslul från socialnämnden. Detta är enligt kammarrättens mening inle
acceptabelt ur rättssäkerhetssynpunkt. Lagstiftningsarbetet bör i stället inriktas
på alt försöka skapa bestämmelser som så noggrant som möjligt anger vad som
faller inom området för förvaltningsbesvär för att undvika att återförvisning
av ärenden måste tillgripas i hög utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Kopparbergs län finner all elt
ökande antal återför-visningar innebär etl avsteg från gängse uppfattning av
förvaltningsbesvärsinstitutet. Frånsett denna mera principiella synpunkt anser
länsslyrelsen att man av en besvärsmyndighet vid bifall till besvär bör kunna
kräva besked rörande den prakliska innebörden av detta genom uttryckligt
angivande av summor eller ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO och Sveriges socionomförbund anser att
länsrätten endast skall kunna fatta nytt beslut eller lämna besvären utan
ålgärd. Som skäl för denna uppfattning anges att besvärsinslansen endast på så
sätt ges möjlighet att svara för en likartad behandling av ärenden i olika
kommuner. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund ger uttryck för samma
uppfattning. Även Helsingborgs kommun har en negativ inställning till återförvisningsmöjlig-heten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser betonar värdet av information
om länsrättens beslut och uppföljning av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län anser att avskrift av
beslut bör tillställas länsstyrelsen som i egenskap av tillsynsmyndighet bör
följa ärendet. Länsstyrelsen bör också ges befogenhet att som allmänl ombud la
upp frågan igen i domstolen om socialnämnden inte följer domstolens i beslutet
ultalade intentioner eller underlåter att ge erforderligt bistånd.
Länsstyrelsen I Gävleborgs län trycker på behovet av att snabbt kunna sprida
information om utvecklingen. I detta syfte bör länsrätternas beslut i
besvärsärenden kontinuerligt sändas över till socialslyrelsen. Efter
bearbetning och sammanställning kan denna information lämpligen förmedlas till
kommunerna via den regionala konsulentorganisationen. Västerås kommun är av den
uppfattningen att man kan förutse en ovisshet om innebörden av rätten till
bistånd. Kommunen finner det därför angeläget alt besvärsinstansernas
prejudicerande utslag snabbt når ut lill kommunerna och menar att detta är en
uppgift för tillsynsmyndigheterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2001>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2002>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 Social nämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det avsnitt i ulredningens
betänkande som behandlar social nämnd har kommenterats endast av etl fålal
remissinsianser. Men även om få remissinsianser har visat inlresse för
avsnittet, så har några av dessa behandlat utredningens överväganden och
förslag deslo ulföriigare. Della gäller JO. Kommunförbundet, några av de slörre
kommunerna och Sveriges socionomers riksförbund. Kritiken är övervägande
positiv, även om en del remissinstanser i vissa frågor har en uppfattning som
avviker från ulredningens. Önskemål om klarlägganden eller yllerligare
överväganden på enstaka punkter kommer också fram i remissvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.2 De sociala nämnderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.2.1 Socialnämnd och social distriktsnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens uppfattning, att
huvudansvaret för socialtjänsten skall läggas på en obligatorisk nämnd -
socialnämnd - samt alt kommunernas möjlighet att inrätta sociala distriktsnämnder
för bestämda geografiska områden bör bibehållas, delas av de flesla
remissinstanser som kommenterar frågan. Några enstaka remissinstanser lämnar
förslaget utan erinran, men ingen remissinstans är negativ till denna del av
betänkandet. På enstaka punkter har dock vissa av remissinstanserna en
uppfattning som avviker från utredningens. Följande remissinstanser uttalar etl
uttryckligt stöd för förslaget: brottsförebyggande rådel, sociulstyrelsen,
siuiskonlorel, länsslyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Göteborgs och Bohus och
Västerbottens län. Kulmur, Helsingborgs, Mulmö, Vuru, Kurlstuds, Örebro,
Vilhelminu, Luleå och Krumfors kommuner, Sveriges socionomförbund, Sveriges
socionomers riksförbund, Sveriges läkarförbund, TCO samt LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåUer att när
det gäller den sociala nämndorganisationen ansluter sig styrelsen till
förslaget om en socialnämnd med ett samlat ansvar för det sociala arbetet.
Detta motiveras framför allt av hänsyn till arbetet med de övergripande
frågorna. När det däremot gäller praktiskt arbete och beslut i avgränsade
frågor anser styrelsen att det är bra om det politiska inflytandet delas av
många och om en decentralisering inom kommunema blir möjlig. Styrelsen
tillstyrker därför förslagen om distriktsnämnder i kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län anser
att socialutredningens förslag om en socialnämnd och i förekommande fall
sociala distriktsnämnder, såsom en för kommunerna obligatorisk organisation, är
helt i linje med den utveckling som föregått utredningens betänkande.
Förslaget stämmer också väl överens med den organisation som tillämpas i de
flesta kommuner sedan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2003>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2004>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
år. Ingenting lalar för alt del vore någol att vinna på att återgå till en
organisation med funktionsnämnder inom socialtjänsten. Etl ytteriigare skäl mol
återgång är atl konsulentverksamhelen vid länsstyrelsen numera integrerals. 1
likhet med ulredningen finner länsstyrelsen alt besiämmelser om kommunslyrelse
generellt bör bli tillämpliga på socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kalmar kommun tillstyrker förslagel att i varje
kommun skall finnas en socialnämnd samt alt fullmäktige skall ha möjlighet atl
beslula om två eller flera distriktsnämnder. Kalmar kommuns socialvård har
sedan år 1971 prövat en organisation med social centralnämnd och två
distriktsnämnder. En allmän uppfattning är att den prövade organisationen är
mycket ändamålsenlig både från de förtroendevaldas synpunkt och med hänsyn
till de aspekter förvaltningsorganisationen företräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgifter om goda erfarenheter av att ha socialtjänsten
organiserad på det sätl som lagen den 5 juni 1970 om social cenlralnämnd m. m.
ger möjlighet till framkommer också i andra remissvar, främst från kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I en utförlig kommenlar till denna del av
betänkandel pekar Helsingborgs kommun på att utredningens förslag innehåller
vissa nyheter. Sålunda betonas dislriklsnämndernas möjlighet alt spela en mer
aktiv roll i del uppsökande och förebyggande arbetet. Distriktsnämndernas
kunskap om distriktet, som bl. a. grundas på erfarenheter från det individuella
stöd- och hjälparbelet kan utnyttjas vid medverkan i samhällsplaneringen och
det övriga förebyggande arbetet inom distriktet. Även om socialnämnden har det
samlade budgetansvaret, kan distriktsnämnderna av socialnämnden ges uppdrag som
rör t. ex. budgetberedning samt behovs- och resursinventeringar. Med
utgångspunkl i två viktiga begrepp helhetssyn och närhet är kommunen mycket
positiv till de vidgade arbetsuppgifter som distriktsnämnderna ges i
förslaget. Förslaget möjliggör dels en aktivering av distriktsnämnderna, dels
en djupare förankring av ärendena hos såväl socialarbetarna som invånarna i
dislriklel. Den nuvarande tillämpningen av lagen om social centralnämnd har i
detla avseende lämnal myckel övrigt att önska. Utredningen har dock ej berört
konsekvenser för förvaltningsorganisationens struktur. I och med atl
distriktsnämnderna tilldelas ansvaret för alla enskilda ärenden - om inte
fuUmäktige beslutar annat - dvs. även för bamomsorg, äldre- och handikappomsorg
måste förvaltningsorganisationen dislriktsindelas och samlliga programområden
måste ha samma distriktsindelning. Med en sådan förvaltningsorganisation synes
det mycket komplicerat att behåUa uppdelning i socialavdelningar och
serviceavdelningar med linjeansvar för hela kommunen. Det torde vara
nödvändigt att till distriktsnämndema knyta en förvaltningsorganisation med ett
sammanhållet ansvar för socialtjänsten inom distriktet. Därigenom tillgodoses
också helhetssyn och kravet på närhet bäst. Genom en sådan organisation aktualiseras
i än högre grad vilka specialistfunktioner som skall finnas och deras
organisatoriska tillhörighet. Kommunen anser att dessa frågor bör ägnas
särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2005>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2006>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mulmö kommun bilräder uppfattningen atl det bör
vara ell obligalorium alt en nämnd skall ha huvudansvaret för kommunens
socialljänsl samt alt när så erfordras särskilda dislriklsnämnder skall kunna
inrällas. Förslaget bör ses som en konfirmalion av nu gällande ordning. I
huvudsak bör också den ordningen gälla, all i den mån distriktsnämnder inrällas
skall de befalla sig med enskilda ärenden men dämlöver ha möjligheter lill
insatser vad avser bl.a. förebyggande och uppsökande insalser i vid bemärkelse.
Dislriklsnämnden skall alltså hos socialnämnden, utöver att vara direkt remissinslans,
kunna aktualisera angelägna sociala frågor och problem som förekommer inom
dislriklel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl Luleå kommun underlättas socialvårdens
nuvarande utveckling mot en utvidgad helhetssyn av lagen om social centralnämnd.
Det är därför riktigt att lagen blir obligatorisk, likaså atl kommunema får
fortsatt möjlighel all inrälla distriktsnämnder. Dessa kan vara nödvändiga i
de stora kommunema. Socialtjänsten får emellertid organisatoriska konsekvenser.
De förtroendevalda skall företräda helhetssynen och ha det övergripande
ansvaret för verksamheten. Nämnden måste inrälla sig därefter. Politikerna
måste också genom deltagande i styr- och ledningsgrupper vara med i
förberedelser av beslut samt i utvecklingsarbete och verkslällighdsåtgär-der av
mera betydande omfattning. I dessa sammanhang blir specialiseringen och
detaljeringsgraden hög. Också väljarna begär besked om detaljer från
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunen framhåUer också att bland de anställda
föreligger olika slag av specialisering. Ytterligare uppdelning av
arbetsuppgiftema bör hållas tillbaka. Personalens kompdens måste fortlöpande
vara på en hög nivå bl. a. genom information och utbildning. Dess medverkan i
samhällsplaneringen förutsäller också att man sinsemellan har god kännedom om
socialförvaltningens tolala vård- och behandlingsarbete, resurser och siadig
praxis inom delområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt Föreningen Sveriges sociulchefer ter det sig
konsekvent att, mot bakgrund av socialtjänstens utökade ansvar och befogenheter
vad gäller slmklurinriktade insatser såsom medverkan i samhällsplaneringen,
uppsökande verksamhet och arbete med sociala problem i samhället, också de
sociala distriktsnämnderna, där sådana är inrättade, får dt ökat inflytande
även på dessa mer allmänt sociala frågor inom del geografiska verksamhetsområdet.
Frågan om kommunernas möjligheter att organisera sin verksamhet efler det
praktiska behovel och med minsta möjliga byråkrati har uppmärksammats i olika
statliga utredningar under senare tid. Av förarbetena till den nya
kommunallagen framgår att det varit statsmakternas strävan att så långt möjligt
överlåta till kommunerna själva att avgöra hur fördelningen av vissa frågor
mellan olika kommunala organ skall ske. Även om de sociala distriktsnämndema inte
har åsyftats i detta sammanhang, är det uppenbarligen så att de grundläggande
tankegångarna om minskad statlig detaljreglering och ökad frihet för kommunerna
att anpassa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2007>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2008>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sin organisation efter del prakliska behovel även i hög grad
gäller belräffande förhåUandel mellan socialnämnd och sociala
distriktsnämnder. Föreningen anser därför alt del är angeläget atl
kommunfullmäktige ges befogenhet alt, om man så önskar, tilldela
distriklsnämnderna beslutanderätt även i andra frågor än sådana frågor som
berör enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
instämmer i utredningens förslag, att möjligheterna att behålla de
specialiserade nämnderna för nyklerhelsvård, socialhjälp och barnavård bör
slopas. Huvudansvaret bör ligga på en obligatorisk nämnd kallad socialnämnd
med möjlighet atl inrätla sociala distriktsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På ett avgörande avsnitt avviker
dock förbundets uppfattning från utredningens. Förbundet anser inle all
sociala dislriklsnämnden skall "ha lill uppgift atl befalla sig med
ärenden rörande enskilda personer". Inom övriga vårdseklorer i samhällel
är del givet all anställda inom områdel - läkare och sjukvårdspersonal inom
hälso- och sjukvård, lärare inom skolan, förskollärare och övrig personal inom
barnomsorgen, instilutionspersonal inom åldringsvården - beslular belräffande
vård- och behandlingsinsalser. I takt med att alltfler tjänstemän vid
samverkan mellan myndigheler skall erhålla insyn i och medverka vid beslut i
enskilda ärenden måste tjänstemännen tillföras beslutanderätten. Det är därför
nödvändigt att socialtjänstens anslällda äger besluta i alla frågor rörande
den enskilde - naturligtvis så långl möjligt i samverkan med denna. Förbundet
menaratt det är viktigare att politikerna ägnar sin lid lill övergripande och
förebyggande frågor. Socialljänstens medverkan i samhällsplaneringen kommer
särskilt att ställa ökade krav på förtroendemännens engagemang och intresse för
principiella frågor. Detsamma gäller utredningens intentioner om ökad samverkan
mellan olika samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundet anser vidare all
ansvarsfördelningen mellan socialnämnden och sociala distriktsnämnden bör kunna
decentraliseras mer än vad ulredningen föreslår. Del gäller bl.a. övergripande
frågor inom distriktet och möjligheter alt ställa förslag och yrkanden direkt
lill fullmäktige. Ökad beslutanderätt bör som en konsekvens föras över från
distriktsnämnden till tjänstemännen - via författning och inte genom
delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som enligt förslagel kan
förefalla Iveksamt är enligt Vurbergs kommun atl distriklsnämnderna, trots alt
de får betydligt större befogenheter än i dag belräffande t. ex. barnomsorg och
äldreomsorg, inte skall få göra egna framställningar till kommunfullmäktige.
Del hade kanske varil naturligare att ge dem en ställning som liknar annan
fakultativ nämnd, som </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex.
fritidsnämnden, för vars verksamhel, Irots att den är självständig, socialnämndens
övergripande ansvar skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.2.2 Kommunens befogenhet utt orguniseru sociultjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens ståndpunkt, att
kommunens befogenheter såvitt avser organisationen av socialtjänsten bör
knytas an till indelningen i strukturinrik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2010>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tade,
allmänl inriktade och individuellt inrikiade insatser på så säU, atl del i de
två försia hänseendena bör slå kommunen fritt alt överiåta åt särskilt organ
atl handha vissa uppgifter, dock med ell övergripande ansvar för socialnämnden,
medan verksamheten inom det individuella stöd- och hjälparbelet bör ankomma på
socialnämnden ensam eller i förekommande fall på social distriktsnämnd,
kommenleras av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen anser att det kan bli avgörande för
hur innehållet och meloderna för socialvårdens medverkan i samhällsplaneringen
ulvecklas om de politiska besluten för del sociala arbetet fattas i en nämnd
eller är spridda bland flera nämnder. Styrelsen anser därför att det inte bör
finnas möjligh n atl bilda fakultativa nämnder för verksamheter som omfattas av
socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Brottsförehyggunde rådet finner alt frågan om
ansvarsfördelningen mellan socialnämnden och vissa fakultativa nämnder, t. ex.
fritidsnämnden inte har klarlagts tillräckligt av utredningen. Som
huvudprincip anges att socialnämnden skall ha ett övergripande ansvar för hela
socialtjänsten, således även för sådana verksamheter som bedrivs av
fakultativa nämnder inom socialtjänstlagens kompetensområde. Kommunen kan
visserligen uppdra åt annat organ än socialnämnden att fullgöra uppgifter inom
vad ulredningen definierar som strukturinriktade eller allmänt inriktade verksamheter,
t.ex. inom barna- och ungdomsvården. Socialnämnden skall dock hos kommunen göra
anmälan om uppgifterna handhas på ett sätt som inte svarar mot de för
verksamheten angivna syftena. Detta är enligt rådel en alltför passiv
ansvarsfunktion. En stor del av den allmänt förebyggande och uppsökande
verksamheten för barn och ungdom bedrivs i dag av sådana fakultativa nämnder
(fritidsnämnd, skolstyrelse, kulturnämnd etc). I konsekvens med den s. k.
sociala helhetssynen bör verksamheter, som riktar sig till bam och ungdomar
med mer eller mindre uttalade tecken på personliga problem, bedrivas inom
socialtjänsten med ett direkt ansvar för socialnämnden. Nämnden bör
följaktligen ha ansvar även för planering och genomförande av förebyggande och
uppsökande verksamhet för barn och ungdom så snart socialt stödjande ålgärder
kommer in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ett omfattande yttrande gör Kommunförbundel en
granskning av förslaget från rättslig synpunkt. Förbundel anför att den
grundläggande principen för all nämndförvaltning - oavsett om den är
fakultativ eller specialreglerad - är aU den är odelbar. Samtliga nämnder är
sidoställda, en nämnd kan ej utan lagstöd överordnas en annan. Undantag
härifrån finns i lag t.ex. när det gäller kommunstyrelsens
"övergripande" ansvar och i fråga om sociala distriktsnämnder.
Tillsätter man alltså en särskild nämnd för vissa uppgifter inom t.ex.
fritidsverksamheten, bamomsorgen eller äldreomsorgen kommer inte socialnämnden
att ha något övergripande ansvar utan uttryckligt lagstöd. Socialutredningens
ställningstaganden i denna fråga är alltså tveksamma från kommunalrättslig
synpunkt. Någon lagregel som ger socialnämnden rätt att göra
"anmälan" finns ej, om man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2011>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2012>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bortser
från socialnämndens möjlighet atl "göra de framställningar som nämnden
finner påkallade".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Möjligheter alt överflylta ärenden till annan nämnd
synes enligt 2 8 2 st förslaget till socialnämndslag inte gälla uppgifter som
direkl framgår av socialtjänstlagen. Della bör enligl förbundel - liksom
hittills - beaklas utifrån önskemålet om att kommunerna fritt kan bestämma
över organisationen även om barnomsorgen ur etl socialpolitiskt perspektiv
närmast hör hemma inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mellan institutionsstyrelser och sociala
distriktsnämnder finns enligt förbundet flera olikheter. En
institutionsstyrelse har alltid etl självständigt budgdansvar och kan själv
göra framställningar till fullmäktige (jfr 2 kap. 15 KL). En
inslitulionssiyrelse är formelll sidoställd med socialnämnden. Möjligheterna
atl låta social distrikisnämnd vara "institutionsstyrelse" -vilket
socialutredningen tycks förutsätta - synes tveksamma även om detta kan te sig
önskvärt. Någon geografisk funktionsfördelning på nämndsidan är omöjlig utan
lagstöd. Distriktsnämnderna har sådant lagstöd, men ej institutionsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 6 8 förslagel till socialnämndslag är avsikten
bl. a. att kunna låta socialnämnden handlägga ärenden om intagning i förskola
och sedan delegera denna ärendetyp. Någon spärr för att fullmäktige jusl skulle
lägga denna uppgift på socialnämnden finns inle. Formellt synes fullmäktige
kunna föra över denna uppgift på vilken nämnd som helst, anför förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppsulu kommun biträder utredningens synpunkter och
förslag men understryker att om t. ex. fritidsfrågorna förs över till annan
särskild nämnd så är del den nämnden som inför fullmäktige skall ha del
fullständiga ansvaret belräffande budget och verksamhet. Delta innebär en
avvikelse från utredningens mening att socialnämnden även här skall vara den
ytterst ansvariga instansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Malmö kommun anför alt belräffande
strukturinriktade och allmänt inriktade insatser bör del, enligt
socialutredningen, stå kommunen frilt alt överlåta särskilda uppgifler åt annat
organ (fakultativa nämnder), dock att del övergripande ansvaret kvarslår för
socialnämnden. Kommunen biträder denna princip för ansvarsfördelning, dvs.
socialnämndens rätl att hos kommunstyrelse/kommunfullmäktige göra de
framställningar eller anmälningar som är motiverade utifrån det förhållandel
all kommunen skall kunna besluta om åtgärder utifrån sitt yttersta ansvar för
den enskildes sociala situation. Det behövs dock ytteriigare klariägganden om
gränsema för ansvar och befogenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Göieborgs kommun noterar med tillfredsställelse atl
utredningens lagförslag lämnar stort utrymme för kommunen att välja olika
organisatoriska lösningar för sin socialtjänst. Administrativa uppgifter kan
således enligt förslagel föras över från socialnämnden till distriktsnämnd
eller till annan kommunal nämnd. Detta innebär en flexibilitet som gagnar en utveckling
mot ökad effektivisering av den kommunala förvaltningen. Kommunen ef-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2013>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2014>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lerlyser dock klarläggande motivullalanden, som visar atl
en fakultativ nämnd såsom t. ex. fritidsnämnden inom ramen för silt reglemenie
har det direkta ansvarel inför kommunfullmäktige för verksamhelen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väslerås kommun framhåller atl
inget hindrar att en kommun uppdrar åt annal organ att handha vissa uppgifter
såsom sketl i Västerås beträffande barnomsorgen och fritidsverksamheten.
Socialnämnden skall dock ha "ett övergripande ansvar" för dessa
verksamheler och "hos kommunen göra anmälan om uppgifterna handhas på sätt
som inle svarar mot de för verksamheten angivna syftena". Bestämmelserna
om t.ex. besvär, handläggning av ärenden, sekretess och tystnadsplikt gäller
då också för dessa fakultativa organ. Enligt kommunens mening vore del
värdefulll om de närmare föreskrifter, som kan komma atl utfärdas om dessa
många gånger komplicerade frågor, tar hänsyn till atl organisationen av
socialtjänsten i vissa kommuner avviker från det normala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Falu kommun ställer sig mycket
Iveksam till att det övergripande ansvaret för en fakultativ nämnd, t. ex.
fritidsnämnd, skall ligga hos socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
påpekar att enligt socialutredningen bör det stå kommunen fritl att i fråga om
generellt förebyggande insatser överlåta åt särskilt organ att handha vissa
uppgifter. Socialnämnden skall dock fortfarande ha ett övergripande ansvar.
Förbundet tillstyrker principen men anser att utredningen inte tillräckligt
angivit hur det övergripande ansvaret skall tillämpas på sådana fakultativa
nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.3 Nämndens sammansättning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasi ett fålal av
remissinstanserna kommenterar en eller flera av de frågor som utredningen tar
upp under kapillel nämndens sammansättning m.m. Några remissinstanser, bl.a.
Malmö, Örebro och Villielmina kommuner, tillstyrker hell kortfattat
utredningens överväganden och förslag, medan ett par remissinstanser lämnar dem
ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.3.1 Vul UV ledumöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Håbo kommun framhåller all anlalel
ledamöter varierar från kommun till kommun. Anlalel överskrider vanligtvis,
såsom utredningen påpekar, betydligt det lagstadgade minimianlalel fem. Atl det
är önskvärt att snarare öka än minska de förtroendevaldas antal i den kommunala
verksamheten är sedan länge väl känt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociontnners riksförbund
instämmer i förslaget som ger kommunen möjlighel all bestämma antalet
ledamöter lill minst fem och som gör nya kommunallagens bestämmelser
tillämpliga. Förbundet tillstyrker också utredningens förslag om atl del i
lagen inte skall finnas bestämmelser om könsfördelning eller
yrkesrepresentation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges lökurförbund påpekar att vid val av ledamöter
till nämnden bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2015>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2016>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunfullmäktige ha i ålanke, alt uppdraget kräver slora
tidsinsatser föruiom del personliga engagemanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.3.2 E.xpertmedverkun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den enda remissinstans som
kommenterar della avsnitt är länsstyrelsen i Västerbottens län. 1 sill svar
framhåller länsstyrelsen endast all del synes lämpligl att socialnämnden själv
får avgöra när behov av expert (jurisl. psykolog, läkare m.fl.) föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.3.3 Innehållet i prolokoll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även detta avsnitt kommenleras
endasi av etl fåtal remissinsianser. Länsstyrelsen i Västerbottens län finner
det naturligt att samma regler för prolokoll gäller för samtliga kommunala
nämnder och Kommunförbundel påpekar att i fråga om protokollsreglerna uppstår
risken att man får rätl att avstå från atl rösta i ärenden om
myndighetsutövning genom alt regeln i 2 kap. 22 8 KL också kommer att gälla
nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun tillstyrker atl
kommunallagens regler om hur protokoll förs skall tillämpas utan de undantag
som i dag finns i sociala vårdlagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
delar utredningens uppfattning att i socialnämndslagen endast behöver göras en
hänvisning till kommunallagens bestämmelser om protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.4 Särskilda arbetsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kapitlet om särskilda arbetsformer,
dvs. ordförandebeslul och delegation, har uppmärksammats av remissinstansema i
betydligt slörre utsträckning än det närmasl föregående kapitld.
Remissinstanserna är i huvudsak positiva lill utredningens förslag, men några
av remissinstanserna, främst JO och Kommunförbundel. önskar ylleriigare
klarlägganden och närmare överväganden på vissa punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.4.1 Delegution</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen anser att
delegation av ärenden från socialnämnden och distriklsnämnden bör ske i första
hand till enskilda tjänstemän. Genom en delegalion lill tjänstemän åstadkommer
man en förenkling för hjälpsökande och bidrar lill en förändring av
socialarbetamas roll och funktion. Om de förtroendevalda i ökad omfallning kan
avlastas detaljfrågor ökar också deras möjligheter alt öva inflytande över
planering och inriktning av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Koppurbergs län
erinrar om att den redan i 1975 års yttrande påtalade behovet av uiiryckliga
och klara regler för hela dokumentationen av delegationsbeslut. Utredningen
har emellertid i sitt slutbetänkan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2017>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2018>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de ej tillgodosell della önskemål i vidare mån än all
under 35.4,2 anges all beslul som fallas med stöd av delegalion är i alla
hänseenden alt anse som etl av nämnden själv fatlat beslul. Härtill lägger
ulredningen några i och för sig viktiga upplysningar rörande besvärsordningen.
Länsstyrelsen anser att frågan om utformning m. m. av delegationsbeslut
alltjämt kräver större uppmärksamhel än vad utredningen gell den. Länsslyrelsen
förordar atl bestämmelser i ämnet får infiyla i varje fall i någon form av
tillämpningskungörelse om del av någon anledning inle kan ges uirymme härför i
själva socialnämndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO påpekar att del inte är tillåtet
för social distriktsnämnd att delegera beslut om ansökan till länsrätl om vård
enligt förslaget till lag med särskilda bestämmelser om vård av underårig saml
alt tiden för sådan ansökan i princip är begränsad till 14 dagar när omedelbart
omhänderlagande skelt. Det kan förutses att denna reglering kommer att leda
till mycket slora svårigheter för socialnämndema. Följden av atl ansökan görs
för sent — 1. ex. för alt kommunikationen av utredningen dragit ut på tiden -
är alt det omhändertagna barnet måsle ålerlämnas till föräldrarna. Det säger
sig självt att detta kan vara myckel olämpligt, om t.ex. barnmisshandel
konstaterats. JO anser atl denna risk måste elimineras, vilket i viss
utsträckning kan ske genom en bestämmelse om interimistisk beslutanderätt för
ordföranden eller annan. Även tidsfristen måste emellertid övervägas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Kommunförbundet gäller i
fråga om delegation samma regel för anmälningsskyldighet som i fråga om
kommunstyrelsen (jfr prop. 1975/76:187). 1 och för sig är detta naturligt, men
frågan är hur kommunstyrelseregeln skall tolkas. De jämkningar som sketl i
propositionen pekar på ett krav på individuell anmälningsskyldighet i varje
ärende, vilket av administrativa skäl är orimligt särskilt inom socialsektorn
med dess många delegationsärenden. Som framhållits i kommunallagens förarbeten
är det vikligaste för nämndens del kontroU- och informationsbehovet och delta
bör man klara stickprovsvis. Enligl förbundel bör denna fråga klarläggas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundet anser att gränserna för
vad som avses med delegalion i princip bör bedömas efter samma kriterier över
hela den kommunala seklorn och erinrar därför om vad konstitutionsutskottd (KU
1976/77: 25) anfört i denna fråga. Delegationen avser alltså i försia hand
beslut som får självsländigl överklagas. Detta bör beaktas i
lagstiftningsarbeld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö, Helsingborgs och Kulmur
kommun tillstyrker utredningens förslag vad gäller möjligheterna lill delegation
och den begränsning av rätten till delegation som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller fördelningen av
uppgifler mellan socialnämnd och distriktsnämnd ifrågasätter Örebro kommun om
inte större möjligheler borde finnas att delegera adminislraliva uppgifler.
Enligt kommunen borde kommunerna ha fullständig frihet att fördela uppgifter
mellan socialnämnd och distriktsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2019>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2020>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Håbo kommun finner att den nya kommunallagen ger
fullmäktige möjlighel all i ökad omfallning delegera beslutanderätten i
grupper av ärenden. Kommunen instämmer i utredningens principer om att
omfattning av delegationsrätten inte skall begränsas utan bibehållas och i
viss omfattning även utökas. Viktigi är även all kommunerna själva beslämmer
hur delegationsreglerna skall tillämpas. En strävan måste vara att de
förtroendevalda utformar principema för arbetet saml utformar målen, som skall
vägleda förvaltningsmyndigheterna när de verkställer besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt Sundsvalls kommun bör en långt driven
delegation av beslutanderätten gynna kontinuiteten i behandlingsarbetet. En
sådan långlgående delegation fordrar dock, för att tillgodose kravel på
demokrati, att riktlinjer utformas för socialljänstens olika verksamhelsgrenar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund anser att ärenden,
som föreslås kunna beslutas av ordförande (speciellt lag med bestämmelser om
vård av underårig S 7) skall kunna föras till tjänsteman i ansvarig ställning
inom socialtjänsten, t. ex. arbetsledare för socialassistenter eller
socialbyråchef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19.4.2
Ordförandebeslul</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO påpekar atl del enligl förslagel inte längre
finns någon allmän befogenhet för socialnämndens ordförande atl i brådskande
fall fatta beslut i avvaklan på nämndens prövning. Denna befogenhel har oflasl
kommit lill användning i allvarligare bamavårdsärenden. Ordförande - eller
annan därtUl utsedd ledamot - kan enligt förslaget endast fatta beslul i vissa
särskilt angivna fall (främst omedelbart omhändertagande och förbud mot att
flytta fosterbarn). JO ifrågasätter om socialutredningen anfört tillräckliga
skäl för att gå från den reglering som f. n. gäller genom 11 8 barnavårdslagen.
JO har för sin del inte observerat några tecken på atl bestämmelsen skulle
missbrukas. Den kommer huvudsakligen till användning i situationer där det i
barnets intresse är omedelbart påkallat med åtgärder. De särskilda
bestämmelsema i förslaget i fråga om omedelbart omhändertagande etc. täcker
visserligen många av dessa fall. Det är dock svårt att förutse alla
situationer som i praktiken kan uppstå. JO är för sin del inte helt övertygad
om att det inte också i andra fall än dem utredningen åsyftat kan uppstå behov
av omedelbart beslul. Enda sättet för socialnämnden alt möla detta problem är
atl tillämpa en mycket vidsträckt delegation till tjänstemän, vilket å andra
sidan kan medföra att en alltför stor del av ärendena undandras nämndens
prövning. Kommunen kanske inte heller önskar till-lämpa en så omfaltande
delegation. Delegationsbeslut innebär ju, tUl skillnad från interimistiska
beslut, etl definitivt avgörande av saken. JO anser därför att man med hänsyn
till risken för ej förutsedda komplikationer tUls vidare bör behålla en
bestämmelse motsvarande 11 8 bamavårdslagen. Det bör understrykas att denna
särskilda befogenhet ju bara kommer i fråga när saken brådskar och nämndens
prövning inte kan avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Mjölby kommun anser all rätten för nämndens ordförande att fatta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2021>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2022>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
enligt 11 8 barnavårdslagen bör ftnnas kvar, medan Kurlstuds kommun framhåller
atl den vida delegationsrätl som anges i förslagel lill socialnämndslag samt
den särskilda beslutanderätt som föreslås i lagen med särskilda bestämmelser
om vård av underårig synes eliminera behovel av särskild beslutanderätt för
ordföranden eller annan ledamot av socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19.S
Vissa förvaltningsuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ulredningens förslag om regler för
egendomsförvallning, social nämnds uteslutande skyldighet all föra kommunens
talan, personaladministration, skyldighel alt göra framställningar samt rätt
atl infordra yllranden och upplysningar las upp endasi av etl fåtal
remissinstanser. Någon sammanfallande bedömning av ulredningens förslag och
överväganden i denna del görs inle av remissinstansema, utan dessa har valt alt
kommenlera endasi de frågor som de funnit speciellt intressanta, särskilt
sociala distriktsnämndens befogenhet i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19.5.1
EgendomsförvaUning m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms kommun pekar på att vid tillkomsten av
lagen om social cenlralnämnd m. m. var en av utgångspunkterna att den
administrativa förvaltningen skulle koncentreras till centralnämnden.
Erfarenheterna från verksamheten i Stockholm har emellertid visat att en sådan
koncentration är förenad med många nackdelar när organisationen når över en
viss storlek. Som exempel på ärenden, vilka med fördel bör kunna handläggas av
distriklsnämnderna, nämns anställningsfrågor och övriga personalfrågor av olika
slag. Även vissa andra administrativa uppgifter bör emellertid med fördel kunna
handläggas lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om kommunernas möjligheler att organisera
sin verksamhet efter det praktiska behovel och med minsta möjliga byråkrati
har uppmärksammals av olika slalliga utredningar under senare tid. Av
förarbetena till den nya kommunallagen framgår att det varit slatsmaktemas
strävan att så långt möjligt överlåta till kommunema själva atl avgöra hur
fördelningen av vissa frågor mellan olika kommunala organ skall ske. I den nya
kommunallagen har delta även kommit lill uttryck genom en ny bestämmelse i lagens
3 kap. 14 S enligt vilken kommunfullmäktige får beslula atl styrelse eller
annan nämnd bland annal skall handlägga frågor om anställning m. m. beträffande
personal som är underslälld annan nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-family:Verdana'>Även om de sociala distriktsnämnderna inte har
åsyftats i detta sammanhang, är det uppenbariigen så att de grundläggande
tankegångarna om minskad statlig detaljreglering och ökad frihet för kommunema
att anpassa sin organisation efter det prakliska behovet även i hög grad gäUer
beträffande förhåUandel meUan socialnämnd och sociala distriktsnämnder.
Kommunen anser därför atl det är angeläget att fullmäktige ges befogenhet </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr.
I. Del B</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2023>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2024>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att tilldela distriktsnämndema beslutanderätt även i vissa
administrativa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun framhåller atl
den sociala verksamhetens produktion består näslan uteslutande av tjänster.
Produktionens kvalitet hör sålunda helt samman med vilken personal som
tillsätts. Även om lagförslaget ger möjlighet att lägga beslutanderätten i
personalärenden hos del centrala personalorganet vore detla synnerligen
olämpligt. Del skulle nämligen innebära atl socialljänslen ej fick ansvarel
för all anslälla den personal som producerar tjänsterna men däremol för de
producerade tjänsterna. Kommunen finner mol denna bakgrund del angelägel all
möjliggöra för dislriktsnämnderna atl beslula i vissa personalärenden. Av
specialmoliveringen lill 8 7 i socialnämndslagen framgår atl "lagrummet
upptar en erinran om att de för socialnämnd gällande bestämmelserna i denna
lag eller annan författning skall ha motsvarande tillämpning på social
distriktsnämnd". Därefter redovisas de två undanlag som framgår av 8 7.1
specialmotiveringen anförs "distriklsnämnderna bör således t. ex. först
efter fullmäktiges beslut handha egendomsförvaltning". Kommunen tolkar
detta så atl dislriktsnämnderna kan, om fullmäktige så beslutar, tilldelas
beslutanderätt i t, ex. personalärende som är atl hänföra till distrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Västerås kommun innehåller
förslaget till socialnämndslag inga bestämmelser om personalärenden. Detta
innebär att fullmäktige i enlighet med 3 kap. 14 S 2 mom. kommunallagen har
möjlighet att beslula att kommunstyrelsen eller annan nämnd skall
"handlägga frågor om anställning, ledighel, vikariat eller skiljande från
tjänst samt andra frågor beträffande personal som är underslälld annan
nämnd". Enligl kommunen borde i socialnämndslagen eller annan författning
tas in en bestämmelse om atl - i del fall fullmäktige utnyttjar denna möjlighet
- socialnämnden som facknämnd borde få ytlra sig i de enskilda
personalärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers rik.sförbund
anser att del är väsentligt att kommunallagens vidgade möjligheter för
socialnämnden att handlägga bl. a. personaladministrativa frågor utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller anställningsärenden
m. m. måsle facknämnden, enligt Mjölby kommun, ha etl avgörande infiylande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.5.2 Rätt att göra framställningar m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över delta avsnill yttrar sig
endasi Ivå remissinsianser, nämligen Stockholms kommun och Sveriges
socionomers riksförbund. 1 ett mycket omfat-tande yttrande pekar Stockholms
kommun på all vad gäller beslämmelserna om rätl alt göra framställning och
avge yUrande till fullmäktige föreslår ulredningen ingen ändring jämfört med nu
gällande lagstiftning. Utredningen har således utgått ifrån all denna räll
enbarl skall tillkomma socialnämnden. Detta får ses mot bakgrund av bl. a. vad
som anförts i förarbetena till den nya kommunallagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2025>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2026>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kommundepartemeniets promemoria "Minskad
statlig delaljreglering av kommunerna. 11. nämndorganisalionen, underslällning
m.m," (Ds Kn 1975: 3) behandlades frågorna för specialreglerade nämnder.
Dessa förslag ledde sedan fram till bestämmelserna i den nya kommunallagen. I
promemorian föreslogs alt förbudet för social dislriklsnämnd atl inge framslällning
och avge yllrande lill fullmäktige skulle slopas. Det anfördes alt frågan i
stället borde regleras av fullmäktige. Den föreslagna ändringen genomfördes
emellertid inte. 1 propositionen 1976/77:1 anförde departemenlschefen bland
annat följande: "För dagen villjag främst la fasta pä alt förslagel i
promemorian innebär all social distriktsnämnd ges en annan slällning än den som
ursprungligen har avsetls. Innebörden eller konsekvenserna av detta har inle
närmare klarlagts. Jag vill därför inle i della sammanhang anslula mig lill
förslaget. Frågan om dislriklsnämndernas ställning bör i slällel bedömas från
samma utgångspunkter som motsvarande problem på andra kommunala områden,
exempelvis skolans. Del kommer därför att finnas anledning all återkomma lill
denna fråga."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunen anser att flera skäl talar för atl det
uttryckliga förbudei för social distriktsnämnd all göra framställning och avge
yttrande till fullmäktige bör slopas. 1 enlighet med den allmänna principen,
atl kommunen själv skall ha frihel att bygga upp och organisera sin verksamhel,
bör del kunna överlämnas åt kommunfullmäktige alt beslula om dislriklsnämnd
skall ges sådana befogenheler belräffande vissa grupper av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dislriktsnämndernas huvuduppgift är atl fatta
beslul i enskilda ärenden. Därtill kommer alt nämnderna skall göra sig väl
förtrogna med de sociala förhållanden inom respektive dislrikl och hos sociala
centralnämnden göra framställningar och framlägga förslag om olika
förändringar. Erfarenheterna från Stockholms kommun visar alt
dislriktsnämnderna i mycket stor utsträckning gör sådana framställningar. Det
gäller framställningar i olika sociala frågor, där del ankommer på sociala
centralnämnden att utfärda rekommendationer eller rikllinjer eller fatta
beslul. Ofta gäller framställningarna emellertid samhällsservice av annal
slag, såsom frågor om sjukvård och apoteksservice, busstrafik, postkontor,
skolfrågor, kulturutbud elc. Belräffande den senare typen av ärenden vore det
givetvis praktiskt om distriktsnämndernas framställningar kunde ställas direkt
till del organ inom eller utom kommunen, som beslutar i frågan. Därmed skulle
man slippa en onödigt byråkratisk ordning med handläggning av samma ärenden
försl i sociala distriklsnämnden och sedan i socialnämnden. Riktmärket bör vara
atl framställningar rörande frågor av utpräglat lokal karaktär skall behandlas
av distriklsnämnden, vilken också har den bästa kännedomen om förhållandena
inom distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Likaså bör den sociala distriktsnämnden ges
befogenhet att avge yttranden till fullmäktige i vissa grupper av ärenden.
Praktiska skäl talar exempelvis för att distriktsnämnd skall kunna yttra sig
direkt i stadsplaneärenden som enbart berör det enskilda distriktet. Givetvis
måste den sociala distriktsnämnden därvid beakta eventuella riktlinjer som
tidigare utfärdats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2027>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2028>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av socialnämnden. Distrikisnämnd bör även kunna avge
yttranden över motioner som väckts i fullmäktige och som berör enbart de lokala
förhållandena i distriktet. Som exempel kan anföras vissa i Slockholms kommunfullmäktige
nyligen vackla motioner som berör behovel av samlingslokaler för
föreningslivel inom områdel, handikappanpassning av vissa byggnader inom
distrikiel, uppsättning av ljussignaler vid trafikkorsning som särskill berör
barn eller pensionärer, ulrustning av lekplalserdc. intill barndaghem, ålgärder
av social karaktär inom friluftsområden m. m. Andra ärenden som
distriklsnämnderna bör kunna yttra sig över är I.ex. ansökningar om
serveringstillstånd för restauranger inom del egna distriktets område, anför
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
framhåller att enligt socialutredningen bör förbudei för distriktsnämnd atl
inge framställning till fullmäktige stå kvar i den nya lagen. Förbundet delar
inte den åsikten. I konsekvens med en ökad decentralisering anser förbundel det
viktigt all en dislriklsnämnd har räll all slälla förslag till
kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.6 Om utredning vid nämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kapitlet om utredning vid
nämnd tas i mycket begränsad utsträckning upp av remissinslanserna. Av de
remissinsianser som kommenterar kapitlet gör särskilt JO en synnerligen
noggrann och utförlig granskning av utredningens förslag. Övriga
remissinsianser behandlar förslagen mera kortfaUat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.6.1 Inledande av utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brotisförebyggunde rådet framhåller
atl enligt socialutredningen får vid utredning samråd med annan myndighel ske
med den enskildes samiycke. Likaså skall samtycke inhämlas vid komplettering av
uppgifter lill ulredningen. Vid anhängiggörande enligl den föreslagna lagen om
vård av underårig skall nämnden dock inleda ulredning omedelbarl och är inle
bunden av denna tystnadsplikt. Eftersom ulredningens principförslag i sin helhel
syftar till atl, så långl del är möjligt, befria socialljänslen från ivång, är
della generella krav på samiycke från klientens sida vid kontakter utanför
socialljänslen följdrikligl. Rådel anför dock vid behandlingen av utredningens
förslag rörande lysinadspliklen på socialtjänstens område viss tvekan inför en
alllför starkt bindande sekretess från socialtjänstens sida gentemot andra
myndigheter, som har alt la befallning med likartade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Duiulnspekiionen understryker
slarkl vad socialulredningen anför om all ulredningen vid social nämnd skall
bedrivas med hänsynstagande till integriteten hos den enskilde. Kravet på
fullgott beslutsunderlag får inle leda lill dalaregislreringar som innebär
obehörigt intrång i enskilds personliga integritet. Som utredningen också anger
bör inle samråd med annan myndighet få ske utan den enskildes samtycke. Inspektionen
underslryker ock-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2029>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2030>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>så
vikten av aU den som hörts under utredningen alltid bör beredas tillfälle all
få la del av gjord uppteckning och göra de tillägg eller förändringar som han
finner påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO påpekar att enligl 12 8 skall socialnämnden utan
dröjsmål inleda ulredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har
kommil lill nämndens kännedom och som kan föranleda åtgärd av nämnden. DeUa är
en viktig bestämmelse som kräver vissa kommenlarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO uppger all han i sin verksamhet har kunnat
konstalera att ett vanligl misstag s,_m begås av socialförvaltningarna gäller
just inledande av utredning. Betydande oklarhet synes råda på många håll
angående skyldigheten alt sätta igång utredning, främst i barnavårdsärenden Man
verkar inte heller ha klart för sig nödvändigheten av atl ha en ulredning till
grund innan man vidtar åtgärder. Det är därför inte ovanligt att JO riktar
kritik mol socialnämnder för alt dessa underlåtit att föranstalta om utredning
enligl barnavårdslagen trols att del funniis anledning anta atl åtgärder varil
påkallade. Nämndernas tveksamhet får lyvärr ofta till följd att åtgärder
uteblir eller sätts in alltför sent med följd atl åtgärden, när den väl sker,
kanske måste bli mer ingripande än om nämnden handlat på ett tidigare stadium.
JO framhåller därför det angelägna i atl den nya lagstiftningen ger klart
besked tiil socialnämnderna om deras skyldighet atl i lid föranstalta om
erforderlig ulredning. Den föreslagna bestämmelsen i 12 8 fyller inte detta
krav på klarhet. Tanken är att nämnden skall inleda utredning omedelbart om ålgärder
med stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av underårig kan bli
aktuella. Är däremot fråga om stöd- eller hjälpålgärd enligl socialtjänstlagen
får utredning inledas först sedan den enskilde genom ansökan eller på annat
sätt vänt sig till nämnden. Man ställer onekligen frågan hur socialnämnden med
dessa utgångspunkter skall förfara i bamavårdsärenden där föräldrarna inte
vänt sig till nämnden eller där de inte alls önskar någon utredning. Är
omständigheterna sådana att vård enligt lagen om särskilda bestämmelser om
vård av underårig kan komma i fråga får nämnden visseriigen sätta igång
utredningen ändå. Men i de flesta fall. där man har anledning att utreda ett barns
förhållanden, kan man knappast redan från början förutse alt ett
omhändertagande kommer atl bli aktuellt. Tvärtom önskar man kanske framför allt
utreda just behovel av andra hjälpåtgärder för bamets del. Av betänkandel att
döma skulle socialnämnden i det fallet inte få inleda och genomföra utredningen
utan föräldrarnas samiycke. Detta inger starka betänkligheter. Det säger sig
självt att många allvariiga barnavårdsärenden skulle missas, om den mycket
storadel av utredningar enligt bamavårdslagen, som f n, görs och som inte
syftar till omhändertagande, skulle få genomföras endast i den omfattning som
föräldrarna accepterade detta. Det är ofta först vid en utredning som det
visar sig hur bekymmersam bamets situation är. Del är vidare just i de fall
där bristerna i hemmiljön är mest framträdande som man riskerar atl föräldrama
motsätter sig utredning. JO anser det därför nödvändigt att socialnämndema ges
möjlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2032>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hel
att utreda barnavårdsärenden oberoende av föräldrarnas samiycke också i fall
när vård enligt nämnda lag ännu inle är aktuell. JO framhåller även atl en väl
underbyggd ulredning många gånger kan få föräldrarna atl ändra uppfattning så
att de senare accepterar de föreslagna hjälpålgärder-na för barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO föreslår på annan plals i sill remissyttrande
att socialtjänsfiagen kompletteras med bestämmelser om kommunens primära
ansvar för barns levnadsförhållanden oavselt om barnets föräldrar begär
bistånd för dess räkning. JO finner därför lämpligt att beslämmelsen om utredning
i socialnämndslagen knyter an härtill och anger att nämnden skall föranslalla
om erforderlig utredning i fall när underårig kan antas vara i behov av bistånd
från nämndens sida, varvid nämnden inte är bunden av föräldrarnas samtycke
till utredning. Alt man tagit lätt på problemen med socialnämndemas utredningar
framgår enligl JO även av övervägandena om att avskaffa vissa ivångsmedel vid
utredningen. Man utgår här helt enkelt från atl alla berörda i allmänhet
medverkar frivilligt och hänvisar lill alt man får överväga omhänderlagande om
den underårige eller föräldrama motsätter sig utredning. Självfallet kan dock
inte omhändertagande beslutas på sådan grund. För vård enligt lagen om
särskilda bestämmelser om vård av underårig förutsätts att en utredning
genomförts som visar att lagens betingelser är uppfyllda. JO anser därför all
lagen bör ge ultryck åt uppfattningen att envar bör medverka vid
barnavårdsutredningar, även om denna principiella skyldighet är osanktionerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun framhåller att de föreslagna
bestämmelserna om förfarandet vid utredning efter egen hänvändelse av klienten,
vid uppsökande verksamhel, vid ifrågasatt vård av underårig saml i
yttrandeärenden torde kunna användas inom den framtida socialtjänsten. Däremot,
påpekar kommunen, lar socialutredningen inte upp frågan hur det skall förfaras
när anmälningar kommer in om alkohol- eller narkotikamissbruk hos vuxna.
Genomförs majoritetsförslaget och det sålunda inte stiftas särskild lag för
vuxna missbrukare bör anmälningar enligt t. ex. LOB och LSPV behandlas på samma
sätt som föreslås ske vid uppsökande verksamhet; dvs. alt socialtjänsten
föreslår stöd- och hjälpinsatser och atl utredning endast får inledas efter
samförstånd med den anmälde. Skulle däremot det alternativa förslaget om tvång
mot vuxna missbrukare upphöjas lill lag torde socialtjänstens idé förfuskas,
eftersom det av majoriteten skrotade utredningsmaskineriet får rustas upp igen
och användas för varje anmälan om än aldrig så banal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt Borås kommun är det riktigt att utredning
jämlikt socialtjänstlagen får inledas endast på ansökan av den enskilde eller
med hans medgivande, dvs. sociala tjänster är i princip serviceerbjudanden.
Däremot tycks det föreligga vissa oklarheter när utredning avser åtgärder
jämlikt lagen om vård av underårig. Här skall nämnden utan vederbörandes
samtycke kunna genomföra utredningen. I vilka lägen inträder denna rätt? Kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2034>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialnämnden t.ex. med slöd av lagen inleda ulredning mol
vederbörandes vilja vid fall av snalleri, enklare skadegörelse etc?
Belräffande socialnämndslagens 12 8 önskar kommunen en komplettering, som
stadgar bl. a. aU olägenhet och obehag inte i onödan får vållas den enskilde
saml slår fasl aU utredning skall vara allsidig. Det är viktigt för den
enskildes rättssäkerhet, menar kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
framhåller all socialulredningen. beträffande uppsökande verksamhet, säger all
förhållanden kan framkomma "som bör föranleda insatser från nämndens
sida" och att ulredning "endast i samförstånd med den enskilde"
bör inledas. Redan i näsla stycke anges atl i situationer där vård av underårig
utan samiycke kan vara aktuell skall nämnden inle vara bunden av samtycke för
att genomföra utredningen. Förbundet instämmer i alt detta kan bli nödvändigl.
Diskussion om tolkning av detta förs på flera håll. Förbundel ger följande
lolkning: Även där insatser med samiycke påbörjats eller utredning igångsatts
eller förhåUandel redovisats efter uppsökande verksamhet skall socialtjänsten
ha rätt/skyldighet att göra utredning för evenluella ålgärder ulan samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.6.2 Tvångsmedel m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet påpekar
atl socialutredningen framhåller att särskilda tvångsmedel inte behövs vid stöd
och hjälp enligt socialtjänstlagen. Vid utredning enligt den föreslagna lagen
om vård av underårig skall nämnden dock kunna begära handräckning för atl
genomföra läkarundersökning. Några tvångsmedel för hämtning till förhör och
vid hembesök anses inte behövliga. Rådet ifrågasätter om inte ivångsmedel i
form av handräckning kan motiveras i vissa fall, i huvudsak sådana som avses i
18 8 BvL. Ändamålet med handräckningen skulle i sådana situationer uteslutande
vara att bereda tillträde till bostaden för socialarbetare, som sedan kan bearbeta
den akuta situationen med de medel som socialtjänsten förfogar över. Sätter man
in sådana tvångsmedel tidigt, kan della underiätta ett snabbt och
ändamålsenligl ingripande i akuta krissituationer utan alt tvånget därför
behöver vidmakthållas eller negativt inverka på den fortsatta behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
instämmer inte i förslaget om att polishandräckning även i fortsättningen bör
vara möjlig vid läkarundersökning av underårig. Förbundet menar atl läkaren
och socionomen i sådana fall själva bör söka upp den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.6.3 Dokumentation och insyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om dokumenlation delar dalainspektionen
utredningens i avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37.3.4 framförda uppfattning, utom såvitt avser
den enskildes insyn, som<br>
bör vara oinskränkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO ifrågasätter inledningsvis vad socialutredningen anför
på s. 582 i be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2035>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2036>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tänkandet
om socialnämndens skyldighet att dokumenlera vad som kommil fram vid
utredning. Där anges bl. a. alt ulredningen skall begränsas till uppgifler om
vilka ålgärder som vidlagits och skälen för dessa. Vidare skall uppgifter som
innefaltar subjektiva värderingar inte få förekomma. Enligt JO:s mening bör
dokumentationsskyldighelen rimligen omfatta även uppgifler om ålgärder som
övervägts men av olika skäl inle genomförts saml om de överväganden som legat
bakom dessa bedömningar. Inte heller kan man kräva att subjektiva värderingar
inte skall få förekomma. Vissa uppgifler är av del slagel atl de endast kan
lämnas i form av en subjektiv värdering. De behöver för den skull inte vara
irrelevanta. Vad som åsyftats är måhända atl uppgifterna skall vara underbyggda
och av belydelse för ärendei och alt de inte bör innefatta förklenande
värdeomdömen om klienlen. Generellt bör gälla att dokumenlation, för att vara
godtagbar, måste omfalla alla uppgifler som är nödvändiga för en rättvisande
bedömning såväl av det enskilda ärendet som av ärendels handläggning. Även med
hänsyn lill atl det yttersta ansvarel för ärendenas handläggning inle åvilar
Ijänslemännen utan de politiska förtroendemännen är del viktigt all
dokumentationen inte görs alltför sparsam. Politikema måste således ha
möjlighet att sätta sig in i enskilda ärendens handläggning och kontrollera i
vad mån tjänstemännen följt nämndens riktlinjer och intentioner. Självfallet
kan inte nämnden kontrollera aUa enskildheter. Det bör emellertid finnas
möjlighel att göra stickprovskonlroHer liksom att undersöka speciella frägor,
t. ex. om en viss tjänsteman fått kännedom om att ett barn farit illa och vilka
åtgärder som i så fall vidtagits. En sak som nämnden ofta borde ha anledning
att fråga sig är om tjänstemännen i tillräcklig omfattning för upp ärenden för
beslut i nämnden. Konsekvensen av att en tjänsteman underlåter att
färdigställa en utredning och förelägga nämnden förslag till beslut är att
nämnden aldrig får kännedom om ärendet. Om tjänstemännens dokumentation i form
av journalanleckningar dessutom är torftig kan allvarliga missförhållanden
inom en socialförvallning undgå att upptäckas. Enligt JO:s erfarenhet är det
ofla oklart för socialarbetarna när och i vilken omfattning
dokumentalionsskyldighet föreligger. Dessa praktiskt väsentliga frågor bör
därför kommenteras och klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande rätten till insyn för den enskilde
anför JO, att enligt utredningens förslag bör den enskilde hållas underrättad
om de journalanteckningar som förs om honom. Anteckningama bör, när det är
möjligt, upprättas tillsammans med honom och i annat fall bör han i efterhand
få ta del av dem. Hur man har tänkt sig att detta skall gå till i praktiken är
oklart. Det är självfallet av stor vikt att den enskilde känner sig ha full
insyn i sitt ärende. JO framhåller emellertid atl denna allmänt accepterade
princip inte får tolkas som att journalanteckningama skuUe kunna upprättas i
något slags samråd med den enskilde med rätt för denne att påverka anteckningarnas
innehåll. Så kan bara vara fallet i mycket begränsad omfattning, nämligen då
det rör sig om rena rättelser av felaktigheter o. d. Socialnämn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2037>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2038>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den får såsom myndighel anses ansvarig för atl
anteckningarna är rikliga och utförliga. En socialassistent kan sålunda
knappast underlåta alt anteckna en för ärendei relevant uppgift av det skälet
alt klienlen inle vill aU uppgiften skall finnas med. Såväl ulredningar som
journalanteckningar skulle annars kunna bli fullständigt missvisande JO anser
all förvaltningslagens regler om rätt till insyn i princip är fullt
tillräckliga för atl tillgodose önskemålen om att klientema inte skall vara
okunniga om socialtjänstens uppgifter om dem. Det nu föreslagna tillägget om
alt klienten bör hållas underrättad om innehållet i journalanteckningarna
verkar därför inte särskilt angeläget. Det kan t. o. m. få negativa
konsekvenser på så sätt att socialarbetarna drar sig för att anteckna sådana
uppgifter som man tror kommer all uppfattas negativt av klienten, även om
uppgifterna är i sak rikliga och relevanta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
delar utredningens synpunkter på en begränsad dokumentation och på rätten för
den enskilde att delta i upprättande av anteckningar och/eller la del av
dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens påpekande att
anteckningar i dag innehåller ingående redogörelse för bl. a. personliga
förhållanden stämmer säkert. Förbundet anser dessutom värt påpeka alt
anledningen många gånger är de kontrollfunktioner socialarbetarna åläggs av
förtroendemän och revisorer. En förändrad fördelning av beslutsrätt skulle
resultera i förenkling också av dokumentationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt LRF bör, för att
vårdinsatserna skall ge ett tillfredsställande resultat, den enskilde beredas
tillfälle att ta del av uppgifter som ligger till grund för beslut rörande
honom. Utredningens förslag att undantag från uppgiftsskyldighet bör få
förekomma måste tillämpas restriktivt. Utredningens beskrivning i denna fråga
är inte tillfredsställande ulan en ytterligare konkretisering bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.7 Underårigs hörande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast tre av remissinslanserna
kommenlerar särskill socialulredningens förslag om regler i socialljänsllagen
för mål och ärenden där underårig hörs. Ell fålal andra remissinsianser
lillslyrker ulredningens förslag ulan särskild motivering eller lämnar
förslagel ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen om barnens rätt anför
alt socialulredningen har med hänvisning till nu gällande regler föreslagil en
bestämmelse om all barn som fylll 15 år skall ha räll all själv föra sin lalan
i mål eller ärenden enligl socialljänsllagen. Vidare har socialulredningen
ansell alt i vart fall barn som fylll 15 år skall höras i ulredningar.
Beträffande frågan i vad mån yngre barn skall höras i utredningen eller kallas
till rätten har socialutredningen ansett all del bör ankomma på den som utreder
resp. länsrällen alt avgöra i varje enskilt fall. Utredningen om barnens rält
anser atl under alla förhållanden skall barn som fyllt 15 år ha den rält som
socialulredningen före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2039>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2040>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slagil. Möjligen är åldersgränsen 15 år alllför hög.
Ulredningen om barnens räll avser atl i sill eget arbele återkomma lill frägan
om i vilken ulsträckning och vid vilken ålder bam själva skall få föra sin
talan och ha rält all bli hörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund
inslämmer i alt del är nödvändigl all med kunnighel berätta för barnel om de
insalser som är aktuella. Förbundel poängterar särskill viklen av all barnels
mening så långl möjligi inhämtas även före det barnet fyllt 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LRF bör underårig i siörsta
möjliga ulslräckning få tillfälle all komma in med synpunkler. Ulredningen har
angivit en åldersgräns på 15 år efler vilken barnet alllid bör medverka. LRF
anser med hänsyn till barns mognad vid skilda tidpunkter all även barn under 15
år i siörsla möjliga ulslräckning bör höras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.8 Förfarandet vid nämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 likhel med övriga kapiiel under
avsniliel social nämnd lar remissinslanserna i myckel lilen omfallning upp
socialulredningens överväganden och förslag i kapillel förfarandel vid nämnd.
Den krilik som ges är i huvudsak posiliv, men ivå remissinsianser, 70 och
Göieborgs kommun ifrågasätter några av delfrågorna i kapillel. JO anser bl.a.
all reglerna om kommunikation fåll alltför vid omfallning och Göieborgs kommun
är tveksam lill den utformning som beslämmelserna om personlig inslällelse
inför socialnämnd fåll i belänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.8.1 Tolk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverslyrelsen framhåller alt
socialulredningen erinrar om myndighels räll all i vissa fall anlila tolk
enligl 9 8 förvahningslagen och all ulredningen konslalerar alt beslämmelsen
endast utgör en rekommendation. Slyrelsen anser del angetägel all denna
möjlighel används och påpekar att del vid upprepade tillfällen framhållits all
lagtextens ord "får anlila lolk" bör uppfattas som "bör anlila
lolk". Slyrelsen har i skrivelse lill justitiedepartementet begärt all en
sådan ändring skulle införas belräffande personer som är aUvarligt hörsel-
eller talskadade. Den av regeringen tillsalta s. k. byråkratiulredningen har
fåll i uppdrag att pröva frågan om en evenluell ändring av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den intensifierade ulbildningen av
konlakltolkar fr. o. m. budgetåret 1977/78, som syftar till all ulbilda 7 200
konlakllolkar under en fyraårsperiod, kommer atl innebära en avsevärd höjning
av slandarden på tolkarna här i landel. Ell av de huvudområden som sluderas
inom konlakllolkut-bildningen är sociallolkning. För skolans vidkommande är
delta en avsevärd förstärkning av dess möjlighet att nå kontakt bl. a. med
hemmen, anför styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Sveriges läkarförbund bör möjlighelen alt anlila
lolk ulnylljas så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2041>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2042>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snarl man har all göra med en klienl som inle hell
behärskar det svenska språkel. Del bör också vara dl krav all man anlilar en
professionell lolk. På denna punkl syndas del myckel i dag inom socialvården
och sjukvården. Samhällels sparsamhelsiver får inle siräcka sig sä långl atl
man anlilar någon Ijänslemän, anhörig eller arbelskamral som lolk. Det är
svärl alt lolka och del krävs ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.8.2 Personlig inslällelse inför sociulnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göieborgs kommun framhåller atl i
17 8 i förslagel lill socialnämndslag föreslår ulredningen atl den som har räll
all ytlra sig enligt denna lag eller förvaliiiingslagen skall ha räll all få föreiräde
inför nämnden om ej särskilda skäl föranleder annat. - Kommunen pekar här på
alt lagtexlen givils en formulering som ger den enskilde rätl all få föreiräde
inför nämnden in pleno i alla typer av ärenden oavsell på vilken nivå ärendet
normall avgörs inom förvallningen. Också delegerade ärenden kan på della säll
bringas inför nämnden. Denna ordning kan för de slörre kommunerna komma all innebära
en pålaglig merbelaslning på ell redan krävande nämndarbde. Kommunen anser
därför all rätlen till föreiräde inför socialnämnden in pleno bör begränsas så
all del gäller bloil vissa lyper av ärenden eller i ärenden som regelmässigi
avgörs av nämnden in pleno. I sammanhanget bör erinras om all den enskilde som
inle ålnöjes med bestulen har andra möjligheter all ta vara på sin rätl, t. ex.
möjlighelen all anföra besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun däremol
tillstyrker förlagd om den enskildes rätt till personlig inslällelse inför
nämnden i alla ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.8.3 Kommiinikuiion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO finner all 15 och 16 SS i
förslagel lill socialnämndslag klargör på ell föredömligt enkelt sätt vilka
regler i förvaltningslagen som skall lillämpas hos socialnämnden. JO framhåller
emellertid de avsevärda praktiska förändringar som förslaget kommer all
innebära. Enligl ulredningens mening avser man med myndighelsuiövning bl. a. de
fiesla silualioner där det allmänna tillhandahåller nyllighder till pris eller
villkor som inle kan anses marknadsmässiga. Denna tolkning kan i princip vara
riklig. Härigenom kommer dock ell mycket slorl anlal ärenden, vilka hittills
varil uteslutna från förvallningslagens tillämpning på grund av att besluten
endast kan överklagas genom kommunalbesvär, all bli underkaslade de i 16 8
angivna reglerna, bl. a. reglerna om kommunikation. Här kan nämnas ärenden om
fördelning av daghemsplalser och pensionärsbosläder. JO ifrågasäller om del är
prakliskl genomförbart all upprätlhålla elt krav på fullständig kommunikation
i alla dessa fall. Del lorde innebära slora svårigheter all låla alla som
förbigåtls i kön få tillfälle atl yllra sig över de omsländigheier som gjort
all någon annan beviljals förtur. Som lidigare nämnls har denna fråga vissl
samband med frågan om vem som bör ha räll all anföra besvär över beslul om räu
till bistånd. I den mån någon har rätl all anföra förvallnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2043>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2044>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besvär över ell beslul bör han rimligen ocksä ha räll all
få del av underlagd för besluiel och lillfälle alt yllra sig över della.
Vidare föreslås genom ell särskilt tillägg lill 16 S all ifrågavarande regler i
förvaltningslagen skall lillämpas även då yllrande avges lill annan myndighel i
ärende som gäller myndighelsuiövning hos denna. JO finner det oklart hur denna
bestämmelse skall tillämpas. För del fall all socialnämnden genomför en
utredning, vilken skall ligga liU grund för nämndens yllrande liU den andra
myndighelen, skall givelvis vad som framkommil vid utredningen kommuniceras
med den enskilde sä all kompletleringar vid behov kan göras. Detla synes följa
av allmänna regler. Alt i delta avseende skilja på olika slag av ulredningar
alllefler syftel med ulredningen synes inle lämpligt. Man frågar sig därför vad
som avses med del särskilda lilläggel i 16 8. Menas all en framslällning om
yllrande från annan myndighel alllid skall kommuniceras med den berörde innan
nämnden avger yllrande? Om delta är meningen synes förslagel vara överdrivel. 1
de fall där del är fråga om alt avge yllrande lill domsiol kan man ulgå från
att den enskilde känner till all yttrande begärs. Vidare sker kommunikation hos
domslolen sedan yllrande avgelis. Yllerligare kommunikation hos socialnämnden
synes då obehövlig, frånsell del fallet atl den enskilde bör få lillfälle atl
påverka en eventuell ulredning. Kommunikation i dessa och liknande fall kommer
såvitt JO kan förstå endast all fördröja handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.8.4 Övrigu frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingsborgs kommun lillslyrker
all kommunallagens regler om hur prolokoll skall föras skall tillämpas utan de
undanlag som i dag finns i de sociala vårdlagarna samt all reglerna om
motivering enligl 17 8 förvaltningslagen skall tillämpas i slutliga beslul i
kommunalbesvärsärenden inom sociaUjänsten om ärendet innefattar
myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller beslutsmotivering
lillslyrker LRF beslämmelsen alt motivering alllid skall förekomma om ärendei
innefallar myndighelsuiövning. I många fall förekommer alt en beslulsmolivering
endasi innehåller hänvisning till lagtext eller bestämmelser som inle är
tillgängliga för den enskilde. En sådan motivering är inte lillräcklig. LRF
anser därför atl ell beslut måsle motiveras med hänvisning lill de faktiska
omsländighelerna i fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 Socialtjänstens samverkan med andra
verksamhetsområden 20.1 Allmänt om samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.1 AUmännu synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt framhåller alt ell väl
ulbyggl samarbele myndigheler emellan ofla kan vara nödvändigt för atl en
önskad helhelssyn skall kunna till-lämpas. Hovrätten släller sig emellertid
krilisk lill tanken all den enskilde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2045>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2046>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall få hindra samråd mellan socialtjänsten och andra
myndigheler och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätlen i Göleborg belönar alt
del redan i dag finns behov av samverkan mellan förvallningsdomstolarna och
socialvården. En ömsesidig kännedom om respektive verksamhel saml ulbyle av
erfarenheler, kunskaper och idéer har visal sig vara av slorl värde från flera
synpunkler. Hiuills har det för kammarrätlens del förekommil samverkan endasi i
begränsad omfaUning. Sålunda har represenlanler för socialvården medverkal
vid förvaltningsdomarmölen när sociala frågor har behandlals, och personal från
kammarrällen har dellagil i vissa arrangemang av socialförvallningen i
Göteborg. Erfarenhelerna av della ömsesidiga ulbyle är för kammarrättens del i
högsta grad positiva. Kammarrätlen anser all del är angelägel alt ulvidga denna
samverkan. Också nya samverkansformer bör kunna prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas och
förvallningsdomslolarnas verksamheler kommer också i framtiden alt ha mänga
beröringspunkter. Även enligl den nya sociallagsliftningen kommer sålunda
enskilda all ha möjlighel all föra lalan mol socialnämndens beslut i flera
frägor. 1 mål enligl den särskilda vårdlagen ligger beslulanderällen hos
länsrällen. Den grundläggande ulredningen i dessa mål skall emellertid göras
av socialnämnden, som också kommer all initiera målen hos länsrätten. 1 mål om
verksiällighei enligl 21 kap. föräldrabalken kommer socialnämndens medverkan
även i forlsältningen att vara av väsentlig belydelse. Förvaltningsdomstolarna
och socialnämnderna kommer således liksom i dag all i flera avseenden möla
problem av liknande slag eller slällas inför frågor där den ena myndighelens
bedömning kan förulsällas påverka den andras handlande. I många avseenden är
del nödvändigl för förvallningsdomslolarna all känna lill vilka resurser som
slår till buds i kommunerna för del sociala arbelel och hur arbelet bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alli lalar enligl kammarrätlens
mening för all en ökad samverkan mellan förvaltningsdomstolarna och
socialnämnderna kan förbällra förutsättningarna såväl för rättskipningen som
för del sociala arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen uppfallar
ulredningens förslag om samverkan i olika former som ell medel som gör del
möjligi för kommunen alt åla sig det yttersta ansvarel för invånarna. Del är
därför angelägel all förulsältningarna för samverkan förbättras genom de regler
som slyr verksamhelernas innehåll och organisation och alt samverkan inle läggs
på som ell exlra krav på en redan elablerad verksamhdsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slyrelsen har i dag goda
erfarenheler av försöksverksamheler kring samverkan mellan främsl socialvård
och hälso- och sjukvård. Erfarenhelerna har visal all del krävs viss
organisalorisk anpassning av verksamhe-lerna för alt kunna ulveckla elt
samarbele, som kan bedrivas i enkla former och ulan omständlig administration.
Sådana organisatoriska förulsällningar är bl.a. geografiskt avgränsade
upptagningsområden för verksam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2047>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2048>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helerna, samma principer för ärendefördelning inom områdel
och lokalmässig närhel lill varandra. Inom socialljänslen finns det ocksä
behov all samordna de olika delfunktionerna såsom äldreomsorg, barnomsorg och
behandlingsarbele för all åstadkomma bällre och effektivare resursutnyll-jande.
Personal som medverkar i samhällsplaneringen, i det allmänl förebyggande
arbelel och i del sociala behandlingsarbelel måsle kunskapsmäs-sigi och
organisaioriskl närma sig varandra. Meningsfull samverkan föriri-säller också
alt de sociala ijänsierna koncentreras, avgränsas och i möjligaste män
samordnas under kommunall huvudmannaskap. Härigenom markeras socialljänslen som
en resurs för speciella behov och en samver-kanspariner för andra verksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län är av den uppfallningen atl
samverkan med andra organ är en förulsällning för all socialljänslen skall
kunna fungera. Inle minsl i planeringsarbelel måsle skyldighel lill samverkan
med andra organ finnas. Kostnadskrävande resurser kan användas över huvudmannaskapsgränser.
Samverkan med skola, polis, arbelsförmedling och arbelsmarknadens parter på
del lokala planel är nödvändig, men samverkan med landstingei och dess olika
funktioner ler sig som dl oeflergivligl krav. Slockholms kommun och Föreningen
Sveriges sociulchefer släller sig positiva lill all ulredningen belonai behovet
av samverkan i mer genomgripande form. Socialtjänsten kan inle ses som ell
från övriga samhällsfunktioner skill verksamhetsområde. För all socialljänslen
skall kunna verka i enlighet med de uppställda målen och få möjligheler all
lillfredsslälla de förväniningar som blir en självklar följd av ulredningens
förslag, krävs ell inlensivl samarbele med olika samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Väslerås kommun är
socialutredningens belysning av olika samarbetsomräden och frågeställningar så
uttömmande som del i en utredning av della slag finns anledning vara. Enligl
kommunen bör socialulredningens slällningsiagande vara en lämplig ulgångspunkt
för cenirala ämbels-verk och kommun- och landslingsförbunden all genom cenirala
inilialiv och rikllinjer sfimulera samarbetet på lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
kommunalijänstemannaförhund anser all socialutredningens förslag förutsätter en
nära samverkan mellan en rad förvaltningar och myndigheler. Förbundel
underslryker behovel av samverkan inle minsl för atl undvika kompetenslvisler
och för alt möjliggöra ell förbällra! re-sursutnytljande. Ell förbälirai
erfarenhelsutbyle från de försök med olika samverkansmodeller som prövals.
borde söka åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.2 Lagfäsi unsvur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag, all
lagfäsla socialnämndens ansvar för atl samverkan med andra organ i samhällel
kommer lill slånd, las posilivt emot av remissinslanserna. De flesta uppger
helt korl alt de tillstyrker förslagel, men några få remissinsianser ulvecklar
någol sin syn på varför ansvarel för samverkan bör lagfäslas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2049>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2050>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun anser del
logiskl, som en konsekvens av del yttersta ansvaret, all socialljänslen får
ell lagfäst ansvar för atl nödvändig samverkan med andra organ pä det sociala
och medicinska fälld kommer till slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt De hundikuppades riksförbund
kan ansvarsområdena för olika myndigheler vara oklara. Gränsdragningsproblem
uppslår och den enskilde kommer i kläm. Ell lypiskl exempel på della är
ansvarsfördelningen mellan hemsjukvård och social hemhjälp. All del kommunala
ansvarel för all la initiativ lill en samverkan lagfäsis anser förbundel därför
vara posilivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges socionomers rik.sförbund
är posilivi lill ell lagsladgal ansvar för socialnämnden. Men en förulsällning
för all della skall vara genomförbart är, enligl kommunen, all del finns
molsvarande lagsladgad skyldighet också inom andra verksamhetsområden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sundsvalls kommim framhåller atl
socialnämnden är ofla del organ som kommer den enskilde närmasl. Från den
synpunklen slöder kommunen förslaget att ansvaret för att samråd kommer lill
slånd skall ligga på socialnämnden. I de silualioner när den enskilde vårdas
av annan huvudman, måsle dock initialivd lill samverkan komma från denna
huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.3 Formerna för samverkan saml behov av ceniralu
direkl iv eller riktUnjer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens uppfaUning all
formerna för socialljänslens samverkan med andra organ i samhällel och med
frivilliga organisafioner inle bör bindas i lagstiftningen har lagils upp av
många remissinstanser. Endasi med några få undanlag är remissinslanserna
positiva lill atl formerna för samverkan inte binds i lagstiftningen saml till
atl samverkan stimuleras och stärks genom cenirala direkliv eller riktlinjer.
Bland de remissinsianser som lillslyrker utredningens uppfaUning i denna fråga
märks riksåklugu-ren, brottsförebyggande rådel, statskontoret,
riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Jönköpings län, slutens hundikuppråd,
Göteborgs, Borås, Vuru, Örebro, Gävle, VUhelmina och Norrköpings kommuner.
Svenska nykterhetsvårdsförbundet, Sveriges socionomförbund, TCO saml Svenska
röda korset.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö och Luleå kommuner. De
hundikuppudes riksförbund. Föreningen Sveriges.frivårdsljänstemån saml Svensku
kyrkuns diukoninämnd är övervägande negaliva lill vad ulredningen anför om
formerna för samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren anser att de
föreslagna samarbelsorganen kan komma all medföra slora fördelar för
samarbelel. Socialslyrelsen bör dock utfärda erforderiiga anvisningar, så all
brislen på fasl form icke leder lill alt samverkan kommer all fungera mindre
väl i vissa kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brott.sförebyggande rådel
framhåller all oavsett vilken omfallning socialljänstens medverkan kommer att
få, bör slor vikl läggas vid den praklis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2051>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2052>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ka utformningen av samarbetet mellan socialtjänsten och
andra samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siuiskonlorel och
riksrevisionsverkei, som delar ulredningens uppfaUning au samverkan inle bör
bindas i alltför fasla former, underslryker alt del är angelägel atl olika
samverkansprojekl fortlöpande avrapporleras och utvärderas sä all
erfarenhelerna kan omsättas lill allmänna råd för samverkan. Ulan atl
ddaljreglera bör förulsällningar skapas som gör det möjligi för olika organ och
myndigheler alt samverka efler enhelliga mönster. Från denna ulgångspunkt blir
det av särskild vikl alt del på cenlrall håll finns en överblick och en
möjlighel till kunskapsöverföring och erfarenhelsutbyle mellan olika huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl länsstyrelsen i Jönköpings
län bör formerna för samverkan inle bindas i lagsliftningen med hänsyn lill att
del finns alllför många och heterogena frågor som måsle lösas - var och en
genom olika former av samverkan. Kommunernas olika storlek gör också atl bundna
former av samverkan som kan passa alla kommuner är svåra att fastställa. Det
är emellertid synnerligen vikligl all cenirala råd belräffande samarbelel ges
myndigheler och organisationer. Inle heller formerna för samverkan mellan
barnavårdsnämnd, skola och polis bör regleras genom förfallningsbesiäm-melser.
I slällel bör del ankomma pä socialslyrelsen all efler samråd med
skolöverslyrelsen. rikspolisslyrelsen, kriminalvårdsslyrelsen, brotlsförebyggande
rådel och Kommunförbundet ulfärda råd belräffande samarbe-lels uppläggning i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens handikuppråd, som inslämmer
i behovel av etl väl ulvecklal samarbete mellan olika samhällsorgan, frågar sig
hur detla samarbele prakliskl skall kunna realiseras och vilka yllerligare
resurser del skall anses kräva. Dessa problem har ulredningen lyvärr inle gåll
närmare in på ulan de överlämnas i slorl selt lill kommunerna. Visserligen
framhåller ulredningen behovel av cenirala direkliv för samverkan och
specielll angelägenheten av riktlinjer för samverkan mellan socialljänslen och
hälso- och sjukvården, men del sker i yllerst svepande ordalag. Del måsle
underslry-kas all samverkan aldrig är etl mål i sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göieborgs kommun delar ulredningens
uppfattning all formerna för samverkan inle bör bindas i lagstiftningen. Enligl
kommunen föreligger emellertid dl slorl behov av cenlrall givna rikllinjer och
råd för hur olika behov av samverkan lämpligen bör åsladkommas och organiseras.
Del hade varil av värde om ulredningen genom exempel hade försökl göra en mera
pålaglig insals för all fylla denna brisl. Del är nu i praktiken vanligl all
samarbelsfrägorna avses lösas genom att man skapar särskilda samarbelsgrupper.
Samarbelel blir då läll belraktal som en uppgifl som tillkommer ulöver de
uppgifter en organisatorisk enhel redan har. All della i samarbelsorgan kan då
komma atl uppfaUas som någol extra, någol som man gör om del finns lid och ork,
inle någol som primärl har all göra med möjlighelerna alt fullfölja de egna
arbelsuppgifterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2053>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2054>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun framhåller all när
del gäller formema för samverkan presenlerar ulredningen en rad exempel men
några egenlliga förslag läggs inie fram. Della är nalurligl eftersom
förhållandena varierar från ort till ort. Kommunerna bör därför ha frihet all
ulforma sin samverkansorganisa-lion efter lokala förulsällningar. En forlsall
stalligl slödd försöksverksamhel i kommuner av olika sloriek och slruklur bör
dock enligl kommunens mening komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska röda korsel pekar på atl
socialulredningen vidhåller atl formerna för samverkan med
frivilligorganisalionerna inle bör bindas i lagstiftningen. I belänkandet
saknas en klar precisering av den icke offenlliga socialvårdens roll, vilkel
gör all osäkerhelen i arbelsfördelningen mellan samhällelig och frivillig
socialvård kvarslår. Även om formerna för samverkan inle bör bindas i
lagstiftningen hade del dock varil önskvärl all ulredningen lämnal lydligare
anvisningar om var gränserna lämpligen bör dras. Del enda konstaterande som
görs i denna riklning är all frivilliga organisationer i allmänhel inle bör
starta nya institutionella vårdresurser, som del ankommer på del allmänna alt
tillhandahålla, om det inle finns bärande moliv för avsleg från denna
huvudprincip. Della är ell slällningsiagande som organisalionen principielll
slöder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinsianser, som är
övervägande negativa lill vad socialutredningen anför om formerna för
samverkan, ställer sig Mulmö kommun frågande till all ulredningen inte går
fasiare och mera konkret fram med synpunkter på hur lokal samverkan och lokall
samarbele kan föras vidare ul och initieras i de många kommuner, där sådanl
samarbete ännu ej i praktiken fungerar irols kanske i grunden gemensamma
värderingar och upplevda förplikielser gentemot en gemensam helhelssyn.
Socialutredningen missar här en möjlighel all hjälpa denna uiveckling åstad.
Man talar om att diskussioner forlsall bör föras med socialstyrelsen och även
skolöverstyrelsen och all med ledning av efterhand gjorda erfarenheter
riktlinjer för samverkansformer skall utarbetas. Detla blir i någon mån att
"kasta in jästen efter bullarna!"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luleå kommun anser atl
socialulredningen inte tillräckligt analyserat de medel och meloder som krävs
för att samverkan skall få någon effekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hundikuppförbundens centralkommitté
och De hundikuppades riksförbund anser all socialulredningen inle tillräckligt
klarl anger hur samarbelel skall fungera i praktiken ulan överlåter till
kommunerna atl finna lämpliga former för samverkan och samarbete. Stor risk
föreligger därmed att utvecklingen av samarbetet kommer atl skjutas på
framtiden. Man betonar här belydelsen av att konstruktiva samarbetsmodeller
utformas. Erfarenhetsmässigt vd man bl. a. från olika försöksverksamheter atl
della samarbele ofta stöter på betydande svårigheter som i förlängningen leder
lill att den handikappade kommer i kläm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
frivårdstjänstemän finner atl socialutredningens Slällningstagande i de
övergripande samverkansfrågorna är vaga och lill </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1979180. I saml. Nr.
I. Del B</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2055>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2056>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näslan iniei förpliklande. Belräffande formerna för
samarbelel säger ulredningen ingel annat än all del är vikligl atl organ för
samverkan bildas. Föreningen menar atl bestämmelser av ivingande karaklär
skall utfärdas om atl del skall bildas samarbelsorgan i varje kommun.
Socialljänslen bör härvidlag åläggas en samordnande funktion. Etl sådanl organ
skulle kunna samla och vidarebefordra informalion om sociala problem, göra
respektive huvudman uppmärksam på vilka problem som finns och hur de kan
ålgär-das saml även samordna den förebyggande verksamhelen. Enligl socialulredningens
förslag åvilar sådana här arbelsuppgifler yiiersl socialnämnden men del borde
vara en slyrka för hela del socialvårdande arbelel om alla berörda inslanser samordnar
sina insalser. De lokala kriminalvårdsorganen skulle ha en nalurlig roll i
delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Svensku kyrkuns diukoninämnd
måsle laglexlen om samverkan mellan socialljänsl och frivilliga organisationer
skärpas betydligl om den öppna allilyd lill samverkan, som ulredningen gör sig
lill lolk för, ej skall slanna på papperet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.4 Gränsdrugningen mellun socialljänslen och undru
orgun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som lar upp
gränsdragningen mellan socialljänslen och andra organ pekar på all socialulredningen
enligl deras uppfaUning borde klarare och enlydigare ha angivii gränserna för
socialljänslens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brotisförebyggunde rådel hävdar all
socialljänslens ansvarsområde inle lillräckligl konkrel redovisais.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen slår fasl all sjukvården
och socialvården arbelar med var siu verksamhelsområde och all de skall
forlsalla ulveckla sina kunskaper inom respektive område. Därmed blir del
viktigt atl områdel för socialt respektive medicinskl arbele avgränsas för all
undvika all parallella resurser byggs upp. Slyrelsen pekar på all
socialulredningen i vissa av sina förslag - I.ex. vad gäller PBU-verksamhelen -
gåll från denna grundläggande princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl siuiskonlorel och
riksrevisionsverkei krävs inom vissa områden en närmare reglering av ansvarsförhållandena
mellan främst kommunerna och sjukvårdens huvudmän. Della gäller i.ex.
äldreomsorgen och vården av missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.5 Samarbelsorgan jör skilda områden och särskildu
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller i sill
slulbelänkande all, med hänsyn till vad som nu anförts i remissvaren
belräffande principbelänkandel, del är viktigare all samarbelsorgan för skilda
områden och särskilda frågor kommer till slånd än alt olika samarbelsorgan
inom en kommun förs samman lill ell enda organ. Ulredningens uppfaUning delas
av vissa remissinsianser men inte av andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatskonlorel och riksrevisionsverkei anser, i likhel med
ulredningen,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2057>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2058>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all det är viktigare all samarbele för skilda områden och
särskilda frägor verkligen kommer lill slånd i del prakliska arbelel än all
olika samarbelsorgan inrällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spri belönar all del är nödvändigl
all anlalel samarbelsorgan begränsas samlidigl som det måsle ske en anpassning
till kommunens slruklur och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sundsvulls kommun menar atl samverkan
i första hand bör ske vid behov och kring speciella frågor eller ärenden. För
all undvika överorganisation av samverkansgrupper, bör behovet av permanenta
samverkansgrupper med fasla sammanträdeslider noga övervägas innan de
konstitueras. Delta gäller såväl samverkan med andra samhällsorgan som det
inlerna samrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luleå kommun anser alt del i
längden blir ohållbart all, som socialutredningen föreslår, tillsalta en
arbetsgrupp för varje ny fråga. Del är ofla samma personer som ingår i dessa
grupper och dessa personer får sill arbele slarkl splillral till följd av många
sammanlräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges socionomers
riksförbund framhåller all de inle delar uppfaUningen atl del är väsentligl alt
tillskapa särskilda .samarbetsorgan för skilda områden och särskilda frågor.
Erfarenheler från olika håll lalar för alt della sätt all samarbela har blivil
alllför resurskrävande och inneburil alt den enskilde befaltningshavaren inle
har hafl lid och möjlighel atl della i del samarbele som finns. Anlalel samarbetsorgan
måsle begränsas och en anpassning måste ske lill resp. kommuns slruklur och
organisafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.6 Samarbele pa olika nivåer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna är genomgående
posifiva lill ulredningens uppfaUning all samverkan mellan socialljänslen och
andra organ måsle ske på olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret, riksrevisionsverket
saml Örebro, Vilhelminu och Luleå kommuner instämmer i ulredningens uppfattning
utan att utveckla grunderna för sitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundstingsförbundet understryker
särskill all samverkan måsle ske på alla nivåer och omfalla både
förtroendevalda och tjänstemän. Samlidigl som del finns behov av strukturerad
regional samverkan i planerings- och principfrågor är del angelägel alt del i
handläggningen av enskilda ärenden, metodfrågor osv. lämnas utrymme för
inilialiv och fiexibililel saml all konlakt vägar skapas för mindre formella
ålgärder då della kan främja den enskildes bäsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet inslämmer i
socialulredningens allmänna principer om samverkan för specielll ivå ändamål -
planering och samverkan i enskilda ärenden. Härulöver bör man enligl förbundel
skilja på samverkan mellan ijänslemän, samverkan mellan förtroendevalda och
samverkan mellan tjänstemän och förtroendevalda. Förbundel markerar alltså en
kla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2059>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2060>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rare rollfördelning mellan förtroendevalda och ijänslemän
än vad socialulredningen har orl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Svensk kurutorsförening
krävs det samarbele på politisk nivå och mellan ijänslemän när det gäller alt
handlägga enskilda ärenden men även för planering och adminislralion av del
prakliska vårdarbelel. Föreningen anser alt man hiuills ganska ensidigt
bedrivii samverkan på den nivå som rör politikerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomförbund och TCO
menar i likhet med socialulredningen alt samarbele måsle bedrivas på olika
nivåer och all särskilda samarbelsorgan för avgränsade frågor ofla är all
föredra framför mer övergripande samarbelsformer. Del finns därför behov av
all analysera effeklerna av de olika samverkansformerna som finns i olika
kommuner. Därvid behöver man bl.a. känna till befogenheler. hinder i
verksiällighei, effekliviiel och förhållandet Ijänslemän-poliliker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Sveriges socionomers
riksförbund delar uppfallningen all samverkan kan ske pä olika nivåer. På
nivån som gäller planering och rikllinjer anser förbundel angelägel all
förlroendemän blir effektivt engagerade. När det gäller handläggning av
enskilda ärenden är det lika angelägel att de befattningshavare som har all
handlägga ärendei ansvarar för samarbelel. Kontaklvägar som innebär alt samarbelel
går via särskill ulsedda personer kommer all kräva mer resurser. En annan
förutsättning är att de som har all handlägga individärenden både inom
socialljänslen och inom sjukvården har jämförbar besluiskompdens. DeUa innebär
all ijänslemännen inom socialljänslen måsle ha möjlighet all falla beslul i
enskilda ärenden på molsvarande säll som läkaren gör inom sjukvården. Del måsle
också finnas skyldighel för socialvården och sjukvården alt samarbela i
enskilda individärenden om så behövs för en adekval behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.7 Sumarbeisorganens unsvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningen får inle
del förhållandel all man inrällar samarbelsorgan leda lill all
samarbelsorganen lar över någon del av ansvarel för resp. huvudman eller nämnd.
De remissinsianser, bl. a. Örebro och Vilhelmina kommuner saml Spri och
Sveriges socionomers rik.sförbund, som kommenlerar samarbelsorganens evenluella
ansvar delar hell ulredningens uppfaUning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.8 Sumverkun med skolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen anser all de
allmänna principerna för skolans inre arbele pekar på all den skolkuraliva
personalen bör behållas under skolslyrelsens huvudmannaskap. Med hänsyn
härtill finner ulredningen ingen anledning all föreslå någon ändring av del
huvudmannaskap som nu gäller i prakliskl laget alla kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalel av de remissinsianser som
lar upp frågan delar ulredningens slällningsiagande. Några remissinsianser är
emellertid iveksamma eller ul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2061>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2062>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lalal negaliva lill ulredningens slällningsiagande. Elt
par remissinsianser berör frågan men lar inte slällning i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Positiva lill atl den skolkuraliva
personalen även framdeles skall slå under skolstyrelsens huvudmannaskap är
bl.a. följande remissinsianser. Skolöverstyrelsen, länsslyrelsen i Skaraborgs
län, Helsingborgs, Linköpings och Malmö kommuner samt SACOISR, som kräver atl
även skolpsykologerna skall vara anslällda hos kommunens skolstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tveksamma eller ullalal negaliva
lill ulredningens ställningslagande i denna fråga är bl. a. socialstyrelsen,
Kommunförbundel, Föreningen Sveriges socialchefer saml någru mindre kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen anser alt
socialutredningen har föreslagil parallella resurser när del gäller
socialkurativ verksamhel i skolan. Ulredningen förordar alltså alt den
socialkurativa personalen bibehålls under skolstyrelsens huvudmannaskap.
Socialulredningen har därmed inlagil samma hållning till huvudmannaskapet för
den skolkuraliva verksamheten som 1974 års skolhälsovårdsutredning till
huvudmannaskapel för skolhälsovården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolhälsovårdsulredningen fann i
sina överväganden all skolhuvudmännen bör vara huvudman för skolhälsovården. I
remissvaret över skolhälso-vårdsulredningens belänkande redovisade
socialslyrelsen (liksom Landslingsförbundel) "atl skolhälsovårdens
möjligheler atl ge skoleleverna erforderlig hjälp och slöd bäsl främjas om
verksamheten bedrivs under sjukvårdshuvudmannens huvudmannaskap som en
integrerad del av barn- och ungdomshälsovården. En så anordnad skolhälsovård
innebär bl. a. bällre garanlier för konlinuiiel i hälsovårdsarbdel, ell
effektivare uinylljande av tillgängliga resurser och korlare samarbdslinjer i
förhållande lill övriga verksamhelsgrenar inom hälso och sjukvården".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser atl del av
likartade skäl finns anledning atl ifrågasätta lämpligheten av att
skolhuvudmännen förblir huvudman för elevvårdspersonalen. Under socialnämndens
huvudmannaskap har den skolkuraliva personalen tillgång lill och kan själv
disponera socialljänstens samlade resurser. Vidare innebär
huvudmannaskapsändringen all denna personal omfallas av samma sekreless och
lyslnadsplikl som ulredningen föreslår för socialtjänsten. Detta ger betydligt
bättre förutsättningar all vidga samarbelel mellan socialljänsl och skola,
vilkel ulredningen anser angelägel. Ändrat huvudmannaskap för den skolkuraliva
personalen kan inte enligt socialslyrelsens uppfaUning försvåra förverkligandel
av de allmänna principerna för skolans inre arbele, vilka utredningen haft som
utgångspunkt för sitt ställningslagande. Möjligheterna till en arbdsmässig integrering
med skolans övriga personal torde kunna kvarslå Irols ändral huvudmannaskap.
Socialslyrelsen anser alt frågan om lämplig huvudman för denna personal bör bli
föremål för ytterligare ulredning och allsidig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl Kommunförbundet bör det ankomma på varje kommun att
själv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2063>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2064>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämma vilken organisation skolkuralorverksamhden skall
ha och vilken förvallning den skall höra lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
anser, liksom några mindre kommuner, all skolkuratorerna bör slällas under
socialt huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO och Sveriges socionomers
riksförbund lar båda upp frågan om den skolkuraliva personalen ulan all la
slällning lill dess huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.9 Sumverkun med urbelsmurknudsorganen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser underslryker
viklen av samarbele mellan socialnämnd och distriklsarbetsnämnd allernalivl
lokalt planeringsråd. Dock är det endasi några få remissinstanser som ulvecklar
sin syn på hur detta samarbete skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
underslryker slarkl belydelsen av all di-slriklsarbdsnämnderna ulnylljas för
samverkan mellan kommun, arbetsmarknadens parter och arbelsförmedlingen,
varvid frågor om planering av samordnade insalser för atl lösa problem på
arbelsmarknaden är elt vikligl inslag. DeUa är särskill belydelsefulll när del
gäller all bevaka bl. a. arbels-handikappades, äldre personers och ungdomars
behov av stöd för all finna och behålla lämpliga arbelsuppgifler. Inte minst
vikligl är dock samverkan mellan handläggande personal vid socialbyrå och
arbetsförmedling. Ar-belsmarknadsverkd har försökl utveckla smidiga
arbelsformer mellan arbelsförmedling och socialbyrå och är berdl alt medverka
till sådana förändringar i samverkansformerna som kan leda lill elt bätlre
utnyttjande av de gemensamma resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sysselsättningsutredningen
framhåller all ell avsnill i betänkandet som är särskilt vikligl från
ulredningens ulgångspunkler gäller arbelsmarknads-organens samverkan med
primärkommunernas socialnämnder och evenluelll i förekommande lokala
planeringsråd för sysselsällning. Till en del kan denna samverkan äga rum i
dislriklsarbelsnämnder men eftersom många kommuner inte är representerade i
dessa lorde också andra samverkansformer komma i fråga. Denna fråga får dock
inle någon ingående behandling i betänkandel enligt
sysselsällningsuiredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.10 Sumverkun med bosiudsförmedling och bostadsföretag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialljänstens samverkan med
kommunal bosladsförmedling och bo-sladsförelag kommenleras av endasi några få
remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms kommun framhåller all samarbelel med
bosladsförmedling och bosladsfördag är en angelägen uppgift. Svårigheier all
finna bosläder till en del invandrargrupper och människor med sociala handikapp
är belydande och resulialei härav har blivil all dessa grupper har
koncentrerals till vissa bosladsområden. Ell utökat samarbele med såväl privala
som kommunala bosladsfördag saml bosladsförmedlingen bör bidra lill all på
lämpligl säll lösa segregationen i boendel. Liknande synpunkter förs fram av
bl. a. Helsingborgs och Malmö kom-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2065>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2066>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>muner saml Föreningen Sveriges socialchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO anser atl ålgärder måsle vidtas
som ger socialljänslen möjligheler all, på etl bällre säll än som nu är fallel,
ta tillvara sina klienlers intressen på bostadsmarknaden. Här måste
hyresvärdarnas inlressen underordnas samhällels sociala mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7CO bedömer rätlen lill boslad som
så fundamental i rehabilileringsar bdet all en bestämmelse bör las in i
socialljänsllagen, som ålägger socialljänslen all tillsammans med
bostadsförmedling aklivi verka för all alla er-häller bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.11 Sumverkun medförsäkringskussornu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Kommunförbundet borde
socialulredningen ha ägnal någol slörre uirymme ål förutsättningarna för
samverkan mellan försäkringskassan och socialförvallningen i samband med ell
evenluelll genomförande av SOFT. Ulredningen begränsar sig i denna del lill all
föreslå all ålgärder för all Irygga samverkan mellan socialljänslen och
försäkringskassan bör ankomma på riksförsäkringsverket och socialstyrelsen.
Del är angelägel all förbundet medverkar då evenluella rikllinjer för denna
samverkan ularbelas eftersom den kommunala socialljänslen kommer att beröras i
mycket slor omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun framhåller all
enligl socialulredningen kommer förutsällningarna för samverkan mellan socialtjänsten
och försäkringskassorna väsenlligl all förändras om del föreslagna
socialförsäkringslilläggei införs. Behovel av kvalificeral samarbele särskill i
förebyggande syfte och i behandlings- och rehabiliteringsärenden kommer atl bli
belydande. En viktig förutsättning för sådant samarbete är au
försäkringskassans personal erhåller ulbildning rörande socialljänstens
arbelsformer och ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Synpunkler, som i huvudsak stämmer
överens med Helsingborgs kommuns, förs också fram av Stockholms kommun och
Föreningen Sveriges sociulchejer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.12 Sumverkun med lundslingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens syn på hur
samverkan mellan sociahjänslen och landstingen skall ulformas kommenleras
lämligen ulförligl av remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen underslryker all
ökade vårdresurser för tillnyklring och avgiftning är en nödvändig
förutsättning för social och medicinsk rehabilitering av alkoholmissbrukare
och för en konstruktiv samverkan mellan socialtjänst och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skuruborgs län
erinrar om all man i silt yllrande över principbetänkandet framhöll, då del
gällde samverkansproblemen, alt dessa till betydande del syntes kunna lösas, om
man för samman skilda verksamheler, även med olika huvudmän, till en
vårdcentral för varje</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2067>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2068>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommun pä ell sådant säll som ulvecklals i Skaraborgs län.
Ulbyggnaden av dylika cenlraler i länel har ägnals uppmärksamhel och redovisas
i del föreliggande belänkandel. Erfarenhelerna av verksamhelen har bedömts som
övervägande positiva av säväl socialvårdens som sjukvårdens personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ktmimunförbundel ser del som
posilivi all socialulredningen inle föreslår atl närmare rikllinjer för
samverkan mellan sjukvård och socialljänsl skall anges i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun och Föreningen
Sveriges socialchefer anser all särskill inom elt område framstår behovet av
ulformade rikllinjer för samverkan som klarl angelägel. Del gäller samverkan
mellan socialljänslen och hälso- och sjukvården. Den öppna hälso- och
sjukvården är under snabb ulbyggnad. 1 delta sammanhang ägnas de förebyggande
åtgärderna ökad uppmärksamhel. De sociala faktorerna uppmärksammas och beaklas
också i allt högre utsträckning. Helhetssynen på olika sjukdomars uppkomsl och
behandling får en alli slarkare betoning. Detla medför vidgade kontakter med
socialljänslen. Socialvården är också under slark utbyggnad såväl
organisatoriskt som lokalmässigl. Den lokall förlagda vården i form av
servicecentraler samordnas i allt högre ulslräckning med exempelvis
vårdcentraler, hörcenlralerelc. Denna samordning sker emellertid inle enhelligl
över hela landel. Behovel av riktlinjer för en mer organiserad samordning synes
därför angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges läkarförbund
inslämmer i socialulredningens priorilering av samverkan mellan socialljänslen
och hälso- och sjukvården. De föruisäller all man i sinom tid gör en grundlig
analys av samverkan mellan olika organ, dess förulsällningar, de krav som
måsle slällas på de olika yrkesföreträdarna och inte minst de krav som måste
slällas på samordning av den ekonomiska planeringen. Vid analysen bör också
beaktas socialstyrelsens principprogram för medicinsk rehabilitering som framhåller
belydelsen av speciell samordning mellan socialtjänst och sjukvård. Trols alt
man under de senasle decennierna i dl flertal utredningar, som gällt
rehabilitering, belonai nödvändighelen av samverkan mellan sjukvård,
arbelsvård, försäkringsväsendel och socialvård föreligger del forlfarande
många brister. Dessa leder till att man ej uppnår konlinuilet i elt
rehabiliteringsprogram och till myckel dubbelarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska läkaresäUskapet framhåller
atl det slora behovel av bällre samverkan mellan socialvård, sjukvård och
hälsovård måsle betonas och atl arbetsformerna inom bestämda geografiska
dislrikl bör ulvecklas och underlättas. Gemensam utbildning av personal inom
social-, sjuk- och hälsovård kring vissa centrala ämnen och praktiska fall på
såväl grund- som vidareutbildningsnivå efterlyses. Delta liksom regelbundna
träffar kan öka förståelsen för svårigheterna och befordra samarbdsmiinerna.
Här bör framhållas all många av de palienler som söker sjukvård i barnaåldern
har symlom som härrör från den psykiska eller sociala bakgrunden eller sjuk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2069>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2070>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>domar
som förvärras av denna (l. ex. aslma bronchiale, mag- och larmin-fektioncr saml
ulcerös colil). Föräldrarna lolkar ofta barnels behov primärl som medicinskl
och får i dag föga hjälp då man ej lar upp bakgrundsproblemen. Forlsalla
utvärderingar av samverkansprojekl modell Tierp och Skaraborg måsle anses ha
slort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20.1.13
Samverkan med den psykiska burn- och ungdomsvården (PBU)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av principbelänkandel
anförde flera remissinstanser lungt vägande skäl för en närmare anknytning
mellan socialljänslen och den psykiska barn- och ungdomsvärden. I silt
slutbetänkande är socialulredningen emellertid inle beredd all förorda all
huvudmannaskapet för PBU flytlas över från landslingen lill primärkommunerna.
Ulredningens slällningsiagande delas av vissa remissinsianser, medan någon
förordar en överflyilning av huvudmannaskapel. Åter andra är inle beredda all
ännu la slällning till var huvudmannaskapel bör ligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACOISR, Sveriges läkurförbund och Svenska
läkuresållskupel inslämmer i socialulredningens uppfaUning all
huvudmannaskapel för den barn-och ungdomspsykialriska verksamhelen även i den
framlida organisalionen skall ligga hos landstingei. Samarbele och samverkan
mellan socialljänslen och BUP/PBU är nödvändigl för alt socialljänslen i det
enskilda fallel skall kunna fullgöra della ansvar. Della gäller framför alli
ärenden där den sociala problemaliken kompliceras av störning som ligger inom
BUP/PBU:s kompelensområde. Del är därför myckel väsenlligl alt BUP/PBU
forlsäller all vara en egen organisation under landslingeis huvudmannaskap.
BUP/PBU haren annal kompelensområde än socialljänslen. Därför är samverkan och
samarbete viktigare än utveckling mot gemensaml huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen anser all man bör ylleriigare
överväga frågor som rör organisation och huvudmannaskap för PBU och övrig
barn- och ungdoms-psykiatrisk verksamhet. 1 sill yllrande över
socialutredningens principbetänkande anförde slyrelsen all avgörandel om
verksamhetens förläggning måsle grundas på en analys av verksamhelens
huvudsakliga inriktning och innehåll. Socialslyrelsen framlägger inom korl etl
förslag lill principer för den psykiairiska vården. En anpassning härtill av
den bam- och ungdomspsykialriska verksamhelen aklualiseras också. Enligl
slyrelsens mening bör en översyn ske av både den öppna och slulna barn- och
ungdomspsykialriska vårdens målsättning och organisation. Därefter bör frågan
om huvudmannaskapet för en framlida verksamhet som molsvarar den nuvarande
PBU-verksamhelen prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommunförbundel anser all med den inriklning som
PBU fåll under de senasle åren skulle denna resurs och specialitet bäst komma
lill användning inom den kommunala socialtjänsten. Eftersom frågan ännu ej är
tillräckligt utredd så att konsekvenserna av elt förändrat huvudmannaskap i
synnerhet för de mindre kommunerna kan överblickas, avstår dock för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2071>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2072>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biindel från all nu la definitiv ställning. Många skäl
lalar i slällel för en översyn av frågan om hur den kommunala socialljänslens
och skolans behov av psykologiska och barnpsykialriska rådgivnings- och behandlingsinsalser
skall tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sociulchefer
föreslår all de fristående enheterna inom den psykiska barn- och ungdomsvården
förs över till den kommunala socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Blekinge län anser
all PBU bl. a. bör vara en rådgivande och stödjande resurs lill den kommunala
socialljänslen och all en preciserad modell för samverkan bör ulformas. Falu
kommun slöder utredningens uppfaUning beträffande ullokaliseringen av
PBU-enheler lill varje slörre kommun men anser all della bör avse även de
vuxenpsykialriska enheler-na. Också Kalmar kommun slöder förslagel om öppna
PBU-enheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.14 Samverkan i barnomsorgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverslyrelsen delar
socialulredningens uppfaUning all del dels inle bör ges några beslämda
rikllinjer för samverkan i barnomsorgen, dels bör ankomma på socialslyrelsen
och skolöverslyrelsen all följa verksamhelen och med ledning av erfarenhelerna
bistå med viss service för den lokala verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Kommunförbundel delar
ulredningens uppfaUning alt några bestämda riktlinjer inte bör anges för hur
denna verksamhel skall byggas upp. Förbundet framhåller all del måsle ankomma
på de inblandade parlerna all organisera sin samverkan med uigångspunkl i
lokala förulsällningar. Förbundel avvisar tanken all kommunerna lill
socialslyrelsen årligen skall redovisa verksamhetsberällelser över den
samverkan som ägl rum. En sådan verksamhetsberättelse kan aldrig ge någon
rättvisande bild över hur samverkan fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan inslällning lill samverkan
i barnomsorgen har Malmö kommun som avvisar ulredningens förslag om all
socialljänslen på särskilt säll skall ingå i verksamheten vid mödravårds- och
barnavårdscentral för atl därefter förlänga samarbelel kring del enskilda
barnel i förskola och skola. De uppräknade verksamheterna är generella
socialpolitiska anordningar och bör inle förses med specialarrangemang som för
många kommer all framslå som en försåtlig social konlroll. Däremol skall man i
här förebyggande verksamheler vid varje särskill lillfälle och tillsammans med
barn och föräldrar kunna ta del i kontakter med socialljänslen som bedömts
erforderliga, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.1.15 Samverkan med friviUiga orgunisulioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Skaraborgs län
framhåller att socialutredningens katalog över frivilliga organisationer som
socialtjänsten bör samverka med kan givelvis ylterligare ulökas, och
länsslyrelsen riktar här uppmärksamheten främst på kontaktorganen för
trafiksäkerheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2073>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2074>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens ungdomsråd, som delar
socialulredningens uppfattning att det inle är meningsfullt all binda samverkan
i en för alla kommuner enhetlig form. pekar på all rådet lidigare lämnal
regeringen dl förslag lill modell för samverkan mellan socialljänslen och de
frivilliga organisationerna. Modellen bygger pä all kommunen genomför
föreningsträffar kommirndelsvis en eller två gånger per år. Dessutom genomförs
ärligen en planeringskonferens med samlliga föreningar inom kommunen. Den för
föreningslivet och kommunen bäsla rutinen måste dock arbelas fram inom resp.
kommun. Vid de försia konlaklerna mellan föreningslivel och kommunen kan exempelvis
diskuleras jusl hur rutinerna för del framlida konlaklarbeiel skall fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Västerås kommun bör
socialljänslen se fackföreningarna och deras represenlanler på arbetsplatserna
som angelägna samarbetspartner. Många sociala problem aklualiseras hos dessa
represenlanler på ell lidigl sladium, då socialljänslens erbjudanden om hjälp
borde ha god effekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luleå kommun anser alt del är
vikligl alt samarbelel med folkrörelserna ulvecklas mer i generellt
förebyggande syfte. Folkrörelsernas insalser all aktivera medlemmar brukar ge
ett bra resullal. Samarbete med föreningar i upplysningssyfte, för all
förebygga i.ex. narkolika- och spriiproblem, är belydelsefulll. Genom
folkrörelserna lillförs fler personer i socialljänslens uppsökande verksamhel.
Socialtjänsten kan i sin lur siölta folkrörelserna i deras arbele med barn,
ungdom och vuxna, genom all tillföra kunskaper om I.ex. samtalsmetodik,
behandlingsmeloder, kommunala resurser elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku Diakonsållskapet pekar på
all även om avsleg skall kunna göras från principen alt vårdinslilutioner inte
skall drivas av enskilda - och all sådana "avsleg" skall bedömas
"i posiliv anda", hade sällskapel helsl sell en skrivning i den mera
positiva och generösa anda som kommer lill ultryck exempelvis i ledamölerna
Daniel Wiklunds och Ingegerd Troeds-sons särskilda yllrande i
socialulredningens förra belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diakonsällskapel erinrar om att
enskilda organisationers engagemang på vissa områden borde även i framliden
vara särdeles angelägna. Sällskapel pekar härvid på alt nyetablering och drift
av inslilulioner ulan samråd med samhälleliga expert- och lillsynsorgan enligl
gällande lagsliflning är omöjlig med hänsyn lill del godkännande av planerad
vårdverksamhd som socialstyrelsen skall lämna, varför ylterligare
reslriklioner i detla sammanhang inle kan anses motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är nalurligl alt enskilda
organisationer inle bör starta inslilulioner utan atl ha en långsiktig
ekonomisk planering, och del är också förståeligt atl siat och kommun inle
alltid är benägna atl träda in och överta del ekonomiska ansvarel för
inslilulioner som startats av enskilda. Sällskapet betonar särskill, atl
klarlagda ekonomiska förutsättningar är nödvändiga i samband med enskildas
engagemang i socialt inslitutionelll vårdarbete. Del är en angelägen uppgift
för samhällel alt i samverkan med de enskilda organisationerna ularbela normer
för ett ekonomiskt samarbele, som inne-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2075>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2076>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fållar
även regler för eventuell avveckling av enskilda organisationers insalser, då
dessa av en eller annan anledning inle anses böra forlsalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>7CO anser all anpassningsgrupper är av särskill
inlresse som en ny resurs i del sociala rehabiliteringsarbetet och
organisalionen släller sig positiv lill lämpliga former för samverkan mellan
dessa grupper och socialljänslen. På molsvarande sätl lorde konlakler kunna
etableras mellan socialvårdens institutioner och regionala och lokala fackliga
organ. Här pågar sedan etl par år samarbele mellan de fackliga organisationerna
och kriminalvårdens anstalter genom de s. k. NAFF-nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svensku rödu korsel erinrar om all enligl
socialutredningen kan samverkan mellan frivilliga organisationer öka
gemenskapen och förankra solidarilelsidéer som är en nödvändig grundval för
socialpolitiken, verka som drivkraft för nya idéer och meloder i sociali arbele
och tillföra personella resurser av mycket slorl värde. Möjlighelerna för
frivilligorganisalionerna atl hell leva upp lill dessa förväniningar är dock,
som ulredningen påpekar, beroende av all kommunerna är beredda all slödja
organisationerna. Erfarenheterna visar atl aktivt slöd lill och konkrel
efterfrågan av Röda korsets ijänster från samhällets sociala organ slärker
motiven hos frivilliga lill ökade insalser. En kraftfull efterfrågan av
frivilliga insalser inom den sociala seklorn skulle sannolikl mana fram många
människor med ell latent inlresse för frivilligt ansvarslagande. De ger sig
till känna försl när frivilliga insalser blir officiellt efterfrågade och
sanklionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ulredningens påpekande atl en förutsätlning för
samverkan är alt organisafionernas inlegrilel bevaras är viklig. Röda korsel
har goda erfarenheler i della avseende genom en läng Iradilion av samarbele
med myndigheler. såväl cenirala som regionala och lokala, bl.a. inom
tolalförsvards ram, och hyser ej farhågor för all organisalionens inlegrilel
skulle äveniy-ras vid ell ulbyggl samarbele med samhällels organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinsianser inlär en mer försiklig
hållning lill socialulredningens slällningsiagande i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Göieborgs kommun hävdar besläml all - med hänsyn
lill den enskildes inlegrilel och möjlighelerna atl etablera etl
förtroendefulll förhållande med den enskilde - samverkan mellan socialtjänsten
och föreningar och andra icke offenlliga organ om en enskild klienls problem
endasi får ske efler ul-iryckligl samiycke från klienlen eller via denne, I.ex.
genom all socialljänslen söker intressera klienten för föreningslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges kommunaltjänstemannaförbund ställer sig i
vissa avseenden tveksamt lill föreskriften i utredningsförslaget om samarbete
med exempelvis föreningar, eftersom risk föreligger att detla leder till att
socialtjänsten indirekt kommer alt styra föreningsaktiviteterna och i och med
del minska föreningarnas iniliativförmåga och vilalild. Förbundet vill inskränka
del lagbundna samarbelel genom atl föreslå följande lydelse av 4 8 förslagel
lill socialtjänstlag; "Till socialnämndens uppgifter hör alt göra sig väl
förtrogen med enskildas levnadsförhållanden i kommunen och genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2077>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2078>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slöd
av generell arl genlemol föreningar, organisationer och enskilda verka för
goda miljöer i kommunen, ge informalion om socialljänslen i kommunen".
Den föreslagna lydelsen av 4 8 innebär självfallet all socialnämnden skall la
tillvara föreningslivets positiva möjligheler alt aktivera grupper och
enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svensku kyrkuns diakoninämnd finner det
anmärkningsvärt, all socialulredningens positiva allilyd till de frivilligi
verkande krafterna i samhällel ej längre räcker lill, då det blir fråga om
enskilda huvudmäns ambitioner all bedriva inslilulionsvård. Ulredningen hävdar
energiskl, all enskilda organisationer ej bör slaria nya inslilulionella
vårdresurser, som del ankommer på samhällel all tillhandahålla. Endasi
"bärande moliv för avsleg från denna huvudprincip" bör kunna prövas
i positiv anda. Ulredningen iror sig även kunna göra frivilligorganen en Ijänsl
genom all fömlsälla all del inle kan vara något angelägel inlresse för enskilda
huvudmän alt binda sina resurser vid adminisirativ verksamhel av detla slag.
För diakoninämnden slår del fullt klarl, all del i försia hand är för
människans skull, som frivilligorganen vill nyllja sina personella och
administrativa resurser lill instilulionellt vårdarbele. Erfarenheler har
dessulom visal alt de enskilda huvudmännen ofla lyckats nedbringa de
administrativa kostnaderna lill jämförelsevis blygsamma belopp. Utredningen
har synbarligen inte förmåns överge sin från principbelänkandel kända
restriktiva hållning till den enskilda institutionsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>20.2
Föreskrifter om samverkan i enskilda ärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20.2.1
Allmännu synpunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rikspolisslyrelsen anser atl utredningen
belräffande samverkan mellan myndigheler och enskilda ärenden överdriver
farhågorna för att den hjälpsökandes krav på anonymitet kommer all
åsidosällas. Särskill på mindre orter lorde det vara ofrånkomligt, om etl
meningsfullt samarbele skall kunna upprätthållas, att behöva diskulera
exempelvis olika enskilda missbrukares problem med represenlanler för skola,
polis och socialnämnd i syfte all komma lillrälta med deras missbruksproblem.
En viss öppenhet torde även vara nödvändig om del broltsförebyggande arbelel
inom polisen skall kunna bedrivas effektivi. All alllför ensidigt hävda integritelsintressena
hos enskilda vårdsökande lorde vara ägnal all skapa molsällningar mellan
represenlanler för olika myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Brotlsförebyggande rådet finner att när det gäller
individuella ärenden får utredningens förslag till följd att samarbetet
försvåras. Möjligheten att samråda med andra myndigheter blir, för
socialtjänstens vidkommande, väsentligt begränsad. Klienternas förtroende för
och tillit till socialtjänsten anses väga tyngre än kravet på effektivitet i de
insatta åtgärderna. På många områden, inte minst barna- och ungdomsvården, kan
en sådan sek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2079>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2080>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lorisering medföra allvarliga olägenheler i form av
lidsutdräkl, minskad handlingsberedskap och ofullständigt behandlingsunderlag.
Rådet anser atl en sådan utveckling är olycklig och på sikl lill nackdel för
socialljänslens klienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl dutuinspektionen måsle,
såsom fiera remissinstanser framhållit i yttranden över socialutredningens
principbetänkande, vid en samverkan mellan sociala myndigheter och andra organ
slor vikl läggas vid integriiels-aspeklen. Ett utbyte av information som rör
enskilda personers förhållanden medför atl den personkrets vidgas som har
tillgång till ett kanske myckel känsligt informationsmaterial. En slor
ansamling av uppgifter om en enskild person hos en viss myndighet är betänklig
från inlegritelssynpunkt främst därför all man hos denna myndighet kan få en
mer eller mindre fullständig kartläggning av personen. Detta kan givetvis vara
till gagn för att uppnå åsyftad social effekt men kan också få negativa följder
bl. a. beträffande förtroendeförhållandel. Här måste således stor försiktighet
iakttas. Redan antydan till uppfattning hos de berörda personerna eller hos
allmänheten om att de sociala myndighelernas informalion skulle användas såsom
en samhällels övervakning av dess medborgare skulle rubba förtroendet för
socialtjänsten och reformens vällovliga syfte skulle svårligen kunna
genomföras. Det är därför viktigt att samverkan med andra myndigheter eUer
organisationer genom informationsutbyte i ärenden som rör enskild person inte
sker annat än i lagreglerade fall om inte personen samtyckt till samarbetet.
Socialutredningen har berört detta i avsnitt 41.3.1 och vad där uttalas
förtjänar att understrykas. Om man vill bygga informationsutbyte på samiycke
från den enskilde bör naiurliglvis sådanl samtycke inte ställas som villkor för
att den enskilde skall komma i åtnjutande av viss social hjälp eller omvårdnad.
Dalainspektionen godtar socialutredningens uppräkning över situationer där
kravet på den enskildes samtycke får genombrytas. Det är, som utredningen
menat, lagstiftarens sak atl bestämma i vilka sammanhang detla får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Koppurbergs län
anser att socialutredningen i delta kapitel, som i praktiken synes handla mest
om lämnande av olika slags uppgifler till eller från socialnämnden, ägnat sig
åt en närmast minutiös genomgång myndighel för myndighet rörande det som
enligt utredningens mening bör vara tillåtet eller förbjudet. Rent allmänt får
länsstyrelsen härvid en känsla av alt utredningen genlemol den enskilde intar
en alltför ängslig attityd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun erinrar om att
enligt socialutredningen är samarbele ofla påkallal i ärenden som rör enskilda
och atl socialljänslen i dessa ärenden kan komma i konflikt med intresset att
skydda klienternas integritet. Verksamheten inom socialtjänsten skall enligt
utredningen bygga på respekl för människans självbestämmanderätt och
integritet. Därför skall klientens samtycke i princip erfordras för atl
uppgifter om personliga förhållanden skall få vidarebefordras. Kommunen
bedömer detta vara en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2081>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2082>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gmndläggande förulsällning för all elt förtroendefullt
samarbele skall kunna ulvecklas med socialljänslens klienler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun menar all del förslag
som socialutredningen presenlerar om socialljänstens uppgiftslämnande till
olika myndigheler i tillböriig grad både tillgodoser den enskildes integritet
och underiättar för ell förtroendefullt samarbete mellan socialtjänst och
klient.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun framhåller all målsättningen
för samverkan kring enskilda fall alltid måste vara klientens bästa. Det bör
uppmärksammas alt en aUt för långt driven samverkan kan bli påfrestande för den
enskilde genom att många människor blandas in i etl ärendes handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.2.2 Kriminulvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna är i allmänhel
positiva lill vad socialulredningen anför om hur samverkan skall ske mellan
kriminalvården och socialljänslen, då del gäller all bislå dem som skall friges
från kriminalvårdsanslall, dem som redan är frigivna och dem som dömls lill
skyddslillsyn. På ensiaka punkter har dock några remissinstanser en uppfaUning
som delvis avviker från ulredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ som är positiv till utredningens
överväganden om behovet av och formerna för samarbete mellan olika huvudmän,
understryker atl inte minsl den pågående utvecklingen inom kriminalvården, som
kännetecknas av en ökad användning av frivårdspåföljder, nödvändiggör ett nära
samarbete mellan kriminalvård, sjukvård och socialljänsl. Atl sådant samarbete
kommer till stånd är av hell avgörande belydelse för all kravet på kontinuitet
i vård- och behandlingsarbetet skall kunna upprälthållas. I detta hänseende är
utredningens förslag om inrättande av särskild jourverksamhet inom
socialtjänsten i hög grad beaktansvärd. Även de föreslagna samarbetsorganen
inom kommunerna kan medföra stora fördelar därvidlag. RÅ framhåller dock att
bristen på fast form för denna verksamhet innebär risk för atl samarbetet i
vissa kommuner kan komma att fungera mindre väl. Erforderliga anvisningar bör
därför utfärdas genom socialstyrelsens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om samverkan mellan
socialtjänsten och kriminalvården understryker brotisförebyggunde rådel vikten
av samarbele och ökal kunskapsutbyte samt fortlöpande anpassning av resurser
och rutiner. Speciellt gäller detta frivården, vars verksamhet i ökad
omfallning blir beroende av de landstings- och primärkommunala vårdresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anför att
fömtsättningarna för samverkan mellan socialtjänsten och kriminalvården bör
ytteriigare studeras. För alt undvika särbehandling av olika grupper bör del
utredas om socialtjänstens resurser kan utnyttjas effektivare för
kriminalvårdens klienter som är i öppen vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket framhåUer all
lill de klienter som dömts till kriminalvård i frihet eller frigivits
villkoriigl från anstalt har frivården i uppgift bl. a. att förmedla samhäUets
hjälp- och stödresurser. Även under anstallstiden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2083>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2084>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
kriminalvården denna förmedlande uppgifl. Enligt socialutredningens förslag
skulle socialtjänsten utföra vissa av de resursförmedlande uppgifler som i dag
ligger på kriminalvården, såsom förmedling av rättshjälp, begäran om
avskrivning av skulder etc. Detta skulle leda till en oklar ansvarsfördelning.
Verket föreslår därför atl detta ansvar ligger kvar på kriminalvården. Sådana
stöd- och hjälpåtgärder som ligger inom socialljänslens normala arbelsfäll bör
däremot kriminalvården inte svara för. Här har kriminalvården en
resursförmedlande funktion genlemol socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Slockholms län anser att del är en
brist atl utredningen inte närmare diskuterat samverkan mellan socialtjänsten
och kriminalvården vad gäller institutionell vård och behandling.
Otvivelaktigt finns i dag en alllmer uttalad strävan från domstolarnas sida alt
ge olika påföljder ell mer vårdinriklal innehåll. Härigenom har samverkan
mellan kriminalvård och socialvård fått ökad betydelse. Kriminalvårdsklientelet
består i stor utsträckning av personer som samtidigt med insatser från
kriminalvårdens sida är aktueUa för åtgärder från socialvården. Behovet av en
decentraliserad kriminalvård i nära samverkan med socialvårdens
institutionsresurser borde enligt länsslyrelsens uppfaUning närmare diskuleras.
Fördelarna med ell närmare samarbele borde vara stora såväl vad gäller
behandlingsresultat som elt rationellt utnyttjande av de samlade
vårdresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Enligt Kommunförbundet bör kriminalvårdens
frivårdsorganisation på sikl inordnas i den primärkommunala socialtjänsten.
Uppfattningen att ansvarel för fri vården bör ligga på socialtjänsten delas av
Borås kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kulmur kommun ifrågasätter om det vid samverkan med
kriminalvården är socialtjänsten som skall ansvara för att information och
samverkan kommer lill slånd. Endast kriminalvården har i dag den övergripande
informationen om vilka som finns inom kriminalvården och dessutom är i behov
av socialtjänstens stöd. Kalmar kommun efterlyser därför en klarare
ansvarsfördelning vid exempelvis frigivningsförberedelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän noterar med
tillfredsställelse att principen om de dömdas "lika rält" till
samhällets service hävdas av socialulredningen. Föreningen anser dock att en
kraftigare betoning av denna princip är angelägen. Det finns tyvärr fortfarande
förtroendemän och tjänstemän inom socialvården som är klart negativa till
socialt avvikande personer, vilkel ibland medför en särbehandling av dem som
har begått brott. Paragraferna 2 och 5 i förslaget till socialtjänstlag om det
"yttersta ansvaret" och "skälig levnadsnivå" kan tänkas
täcka upp de rättvisekrav frivårdarna vill hävda men föreningen anser all det
kan diskuteras om inle normaliseringsprincipen bör ytterligare markeras genom
alt principen starkt betonas för kommunema i exempelvis anvisningar som kan
komma att utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdens frivård arbelar i nära anknytning
till den kommunala socialvården och är nästan helt beroende av denna när det
gäller att sätta in ekonomiska och även andra resurser i
rehabiliteringshänseende. Ingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2085>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2086>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill i dag heller hävda annal än all kriminalvårdens egna
sociala resurser skall vara yllerst begränsade om de nu alls skall exislera.
Med avseende på innehåll, utformning och inriktning är det arbele som bedrivs
inom socialvård resp. frivård i grunden av samma karaklär. Del finns ingen
särskild melod inom frivården att bemästra jusl det beleende som belecknas som
kriminelll. Den pålagbara skillnaden mellan verksamhetsområdena ligger däri,
att frivården verkställer påföljder och därigenom har sin målgrupp klarl
avgränsad. Dock är även kriminalilden etl socialt problem, vilket icke
existerar i ell vakuum. Tvärtom är det sammanvävt med missbruksproblem och
andra svårigheier. Följdrikligl visar också alla undersökningar alt huvuddelen
av de övervakade i kriminalvården, ibland uppål 80-90%, är kända i
socialvårdens regisler. Del parallella arbete som sker med dessa människor är
således betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller samarbetet om
enskilda klienter framhåller föreningen all della måste ske på handläggarnivå.
Då detta samarbete måste ske snabbi och så gott som dagligen är det svårt all
tänka sig hur förtroendemännen där skall kunna kopplas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen anser all
kriminalvården har egna resurser när det gäller att tillgodose de dömdas
omedelbara behov av bistånd. När det gäller frivården får delta ej lolkas så
att socialvården skall kunna undandra sig huvudansvaret för även fri
vårdsklienternas ekonomi. Fri vårdens ekonomiska medel är endast
kompletterande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen anser vidare aU
socialtjänsten skall hjälpa kriminalvårdens klienter med att begära avskrivning
av skulder, lägga upp avbetalningsplaner, tillse att rättshjälp tillgodoses
och hjälpa till med bostadsfrågan. Detta är uppgifter som kriminalvården redan
nu hjälper klienierna med och här behöver socialtjänsten ej gripa in i slörre utsträckning
än som nu är fallet. I slällel bör socialtjänsten och kriminalvården samarbela
och i varje enskill fall avgöra "vem som skall göra vad". Del är
viktigt att redan från början avgöra när socialtjänsten skall kunna ta över
ärendet från kriminalvården. Socialtjänsten kan även inom ramen för frihet ta
över ärenden. Viktigt är att denna samverkan sker redan på
personundersökningsstadiet så atl socialtjänsten kan etablera kontakt med en
missbmkare för att domstolen skall få möjlighet atl lämna över ärendet lill
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller kriminalvårdens
frivårdsresurser framhåller LO starkt behovet av en så nära samordning som
möjligt mellan frivården och socialljänslen. Förhållandena är här långl ifrån
tillfredsställande. Det är tyvärr myckel vanligl aU kriminalvårdens klienter
hamnar mitl emellan de två organen. Ingen känner därför ansvar för klienternas
återanpassning. Ett ytteriigare studium av denna fråga och utarbetandet av
konkreta samverkansformer behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO understryker vikten av atl
socialnämnden tar etl lillräckligl ansvar för kriminalvårdens klienler. Ökade
förulsällningar härför har skapals genom all kommunens yttersta ansvar
enlydigl läggs fasl i utredningens förslag. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1979180. I saml. Nr.
I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2087>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2088>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.2.3 Körkorisfrågun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag om all
socialnämnderna skall befrias från skyldigheten all lämna uppgifler i
körkorisärenden kommenleras främsl av länsslyrelsema och kommunema. Förslagel
får ell myckel blandal mollagande, och remissinsiansernas inslällning lill
förslagel synes bero på vilken av de båda grupperna av remissinsianser man
tillhör. Av de kommuner och länsslyrelser som uttalar sig i frågan betonar
samtliga kommuner vikten av all förslaget genomförs, medan länsslyrelserna, med
endasi något undantag, är starkt negativa lill förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande kommuner kommenlerar
förslaget. Botkyrka, Slockholms, Kulmur, Helsingborgs, Mulmö, Borås, Vura,
Grums, Väslerås, Gävle, Skellefteå, Varbergs, Olofsträms, Kramfors, Danderyds
och Sundsvalls kommuner. Förutom nämnda kommuner tillstyrker Föreningen
Sveriges socialchefer, SACOISR, och Sveriges socionomers riksförbund ulredningens
förslag. Kammurrutten i Göteborg år i princip positiv lill förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande länsslyrelser avvisar
förslaget. Länsstyrelsen i Uppsalu, Södermunlunds, Östergötlands, Blekinge,
Kristiunstuds, Mulmöhus, Örebro, Värmlands, Västmunlunds, Koppurbergs,
Gävleborgs och Västernorrlunds län. Länsstyrelsen i Skuruborgs län tar inte
ställning till förslaget. Negativa till förslagel är förutom nämnda
länsstyrelser även justitiekunslern, rikspolisstyrelsen och brotisförebyggunde
rådel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun betonar att
skyldighelen att lämna uppgifl om en sökandes evenluella missbmksproblem i
samband med utfärdande av körkort har länge upplevts som ett hinder för
kontaklarbetet inom nykterhetsvården. Kommunen underslryker därför
angelägenheten av atl socialnämndernas nyklerhctsvardande insatser inte
försvåras genom tvånget alt lämna uppgifter av sådant slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun framhåller atl
socialutredningens förslag om tystnadsplikten har bl.a. till följd all
uppgifter om människors nykierhetsför-hållanden inle längre får lämnas ul lill
polisen för ulredningar i körkorts-och vapenlicensärenden. Della är en
betydelsefull förändring och hell konsekvent om man tänker på socialtjänstens
inlresse av alt människor med alkoholproblem frivilligt söker hjälp. Samhällels
behov av all få underlag för bedömning av körkortslämplighel etc. bör kunna
tillgodoses genom polisens egna uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gävle kommun anser atl om
socialtjänsten skall kunna verka på det sätt som socialutredningen har
föreslagit måste den omfattas av ett odelat förtroende hos allmänheten. Elt
sådant förtroende kan inte etableras om socialvårdens roll i handläggningen av
körkortsärenden består.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skellefteå kommun hälsar med stor
tillfredsställelse atl socialtjänsten i framliden ej skall behöva ta befattning
med körkortsärenden, där socialvården f n. ofta framstår som "boven i
dramat" vid vägrat lämplighetsintyg eller körkortsåterkallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synpunkter, som i allt väsentligt stämmer överens med vad
ovan redovi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2089>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2090>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sade kommuner anför, återkommer i övriga kommuners
remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialche.fer
finner att förslaget om att socialtjänsten inte skall avge yttrande i
körkortsärenden är en ytterst angelägen förändring för att medverka till atl
ett förtroende kan byggas upp mellan hjälpsökande och den kommunala
socialtjänsten. Föreningen anser atl denna reform är så angelägen atl den bör
brytas ut ur förslaget och förverkligas snarast möjligt. Föreningens
uppfattning att socialtjänstens befallning med körkorlsärendena bör omedelbart
upphöra delas av Botkyrku kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges socionomers
riksförbund konslalerar med tillfredsställelse all socialnämndens skyldighel
all lämna uppgifter i körkortsärenden föreslås bortfalla. De anser atl denna
skyldighet ofta har varit eU större hinder för atl åstadkomma en adekval
behandling än risken för tvångsåtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Göteborg, som i
huvudsak ansluter sig lill socialutredningens förslag till reform av
sociallagsliftningen, anser atl med den uppbyggnad förslagel har lalar slarka
skäl för all socialnämnderna befrias från uppgiftspliklen i körkortsärenden.
Som ulredningen har påpekat ger uppgiftsplikten inte heller en rättvisande
bild, eftersom åtskillig nykterhets-vård bedrivs av andra organ, bl.a.
sjukvården. Om polismyndigheten får möjlighet alt föra någon form av
"nykterhelsregisler", anser kammarrätten all förslagel atl slopa
uppgiftspliklen för socialnämnden bör kunna godtas. Kammarrällen belönar
emellertid all del inle är fråga om att socialnämnderna skall vara förhindrade
att lämna ut uppgifter i körkortsärenden ulan endasi all det inle skall finnas
någon skyldighel all göra del. Med vederbörandes samiycke bör självfallel
socialnämnden kunna lämna ul uppgifler om hans nyklerhelsförhållanden. Della
kan få betydelse när handlingarna i ell ärende hos körkorlsmyndighelen inger
tveksamhet om en sökande bör betros med körkort eller om en körkortshavare bör
få behålla sitl körkort. Tveksamheten kan t.ex. bero på atl polismyndigheten
har registrerat vederbörande i del särskilda regislrel för omhändertagna
berusade personer. Han bör då ges lillfälle all visa all han ändå kan anses
pålillig i nyklerhelshänseende, i.ex. genom ell yllrande från socialnämnden
(jämför 7 8 och 16 8 5 körkorislagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelserna, av vilka nästan
samtliga är negafiva till förslaget i denna del, redovisar genomgående sina
synpunkter i omfattande yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsulu län pekar
på att i förarbetena tiil den nyligen genomförda reformen på
körkortslagstiftningens område betonas starkt att det vid körkortsprövningen är
helhetsbilden av personen och dennes situation som måste bedömas. Detla
innebär att ett mera differentierat synsäu bör komma till stånd. Till grund för
denna bedömning skall enligt departementschefens uttalande ligga polisens
lämplighetsutredning, i vilken ingår yttrande från vederbörande sociala organ.
Socialutredningens förslag innebär att till gmnd för körkortsmyndighetens
bedömning av en persons hel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2091>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2092>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hetsbild och situation kommer all ligga en uppgifl från
polismyndigheten om evenluella omhändertaganden i berusat tillstånd eller
begångna brotl. Att av en sådan uppgifl dra slutsatser angående en persons
tolala situation kommer atl ställa körkorlsmyndighelen inför oöversligliga
svårigheier. Detla kan komma att medföra en återgång till en icke önskad
schablonarlad bedömning av körkorisärenden och återkallelse av körkort även i
fall där en sådan åtgärd inte är motiverad av trafiksäkerhetsskäl. En sådan situation
kan ej heller med hänsyn till körkortets stora betydelse för människors
sociala silualion vara önskvärd. Länsslyrelsen avslyrker därför förslagel all
undanlag från socialnämndens tystnadsplikt ej skall göras i körkortsärenden.
Därjämte erinrar länsstyrelsen om atl regeringen numera meddelai föreskrifter
om sekrelesskydd för vissa uppgifter i körkortsre-gislret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl länsslyrelsen i Södermunlunds
län förefaller utredningens uppfaUning all nyklerhelsvårdens befallning med
körkorisärenden kan verka slarkl avhållande på benägenheien all la frivillig
konlakl med de nykter-hetsvärdande organen alltför kalegoriskt. De personer som
frivilligi vänder sig till nykterhelsvården har ofla grava alkoholproblem och
har gjorl sig skyldiga lill fylleriförseelser, rallfylleri och andra broll.
Många av dessa personer har aldrig haft körkort eller har fåll delta
ålerkallal. För del fall all en klienl efler erhållen vård ålergåll till dt
normall liv, brukar han efler någol år vända sig till länsslyrelsen med en
ansökan om förhandsbesked angående sina möjligheter alt få körkort.
Personutredning kommer då enligl den nya lagstiftningen all verksiällas genom
polisens försorg. Polisens bedömning grundar sig dels på vad nyklerhelsnämnden
anfört i ärendet, dels på vad polisregistren innehåller om begångna brotl och
förseelser. Nyklerheisnämndernas bedömningar lorde i flertalet fall på grund
av deras kännedom om den sökande bli betydligt mer nyanserad och därför mera
lillföriitlig än polisens. Nämnderna är vanligtvis också mera positiva lill
gjorda körkorlsansökningar än vad polisen är. Förekomslen av anleckningar i
regisler angående omhänderlagande för fylleri behöver I.ex. inle alltid
innebära all en körkorlssökande vägras körkort. Nyklerhelsnämnden kan i
yllrande lill länsslyrelsen ha lämnal sådana kompletterande uppgifler angående
vederbörandes alkoholvanor all de regislrerade omhänder-lagandena måsle
belraklas som ensiaka föreleelser av en i övrigl skölsam person. Enligl
länsslyrelsen är nyklerhelsvårdens befallning med körkorlsärendena av myckel
slor betydelse för sökandena i deras ansträngningar all få körkort och därmed
möjligheter lill en allmän rehabililering. Med ulredningens förslag skulle
vidare de alkoholproblemaliker som aldrig omhändertagits berusade, s.k. dolda
alkoholmissbmkare, kunna obehindrat fortsätta alt köra bil eller kunna skaffa
sig körkort. Länsstyrelsen anser all nyklerhelsvärden inle kan undandra sig sin
del av ansvaret för all körkort så långt möjligt endast utfärdas för eller
innehas av personer som är skötsamma i nykterhetshänseende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2093>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2094>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kristiunstuds län
menar all enligl utredningens uppfaUning skulle uppgiftsplikt för
socialnämnderna i körkorisärenden innebära en väsentlig inskränkning i
sekretessen. Delta kunde leda till atl klienierna skulle bdrakia
sekrelesskyddel som illusoriskl. Del kan i och för sig anföras skäl för all
inle bibehålla skyldighelen för socialmyndighd all lämna uppgifl i
körkorisärenden. Del sägs all ingen bör avhålla sig frän alt söka hjälp för
missbruk av rädsla för all körkortsmyndighel skall få vetskap om missbrukel.
Trafiksäkerhdsinlressd är av synnerligen hög dignild. Problemel kan inle lösas
så enkelt som ulredningen gjorl nämligen med en hänvisning lill all
polismyndighd får föra regisler över ingripanden enligt lagen om
omhänderlagande av berusade personer. Del finns även en annan aspekl som
förtjänar påpekas. Nyklerhdsnämnds ulredning i dessa mål och ärenden ger oftast
en mer nyanserad bild av vederbörande person än en uppräkning av
omhändertaganden och andra åtgärder. En fylligare ulredning är därför inte
sällan gynnsam för den enskilde. Länsslyrelsen ser som körkortsmyndighel med
oro på förslagel atl den resurs som nykterhelsnämnds yttrande innebär skall
avslås utan atl någon annan likvärdig informationskälla anvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen I Östergötlunds län
kan inte anslula sig lill ulredningens slällningsiagande. På någol säll måsle
behovel av ulredningen om körkorlssökandes och körkorlsinnehavarens
nyklerhelsförhållanden tillgodoses. Del är orcalistiskl alt länka sig alt
genom polisen få fram lillfredsslällande dokumenlation annat än i ell mindre
anlal fall. F.n. lorde de sociala nämndernas material vara den enda
belydelsefulla kunskapskällan. All uianför socialvården bygga upp ell
ändamålsenligt dokumenlionsmalerial lorde vara ogörligl. Om ulredningens
förslag genomförs, skulle därför Ira-fiksäkerhden i väsentligt avseende
försämras. Den körkorlslag som nyligen Irätl i krafl förutsätter tvärtom att
vederbörandes individuella förhållanden skall prövas ännu mera ingående än vad
som tidigare skett. Upprätthållande av trafiksäkerheten får ses som elt
ultryck för den enskildes Irygghdskrav. Del måsle anses som elt så väsenlligt
krav i den stora allmänhelens inlresse, alt socialvårdsklienternas behov av
sekretess i dessa fall bör få vika. Beträffande argumentet, att
uppgiftsskyldighelen ger etl ofullsländigl resullal på grund av all åtskillig
nyklerhelsvård bedrivs inom sjukvården, kan invändas, att sjukvård ofla
initieras av socialvården. Skyldigheten att på begäran lämna uppgifter om
fakliska förhållanden i körkorisärenden bör därför finnas kvar. Däremol torde
den nuvarande anmälningsplikten kunna avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet med länsslyrelsen i
Östergötlands län anser länsstyrelserna 1 Malmöhus och Örebro län atl den
uppgiftsskyldighet, som enligl 86 8 körkortsförordningen åvilar
nyklerhelsnämnd, kan las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissyttranden av länsstyrelser
som här redovisats är mycket represenlaliva för remissyllrandena från
länsslyrelserna i allmänhel. Samma eller mycket likartade argument förs
sålunda fram av de flesta länsslyrelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2095>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2096>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitiekunslern finner del
belänkligl atl socialnämnden föreslås bli befriad från skyldighet all lämna
uppgifler i körkorisärenden och framhåller alt det är från
Irafiksäkerhelssynpunkl utomordentligt viktigi alt körkorts-tillstånd inle
beviljas utan en tillräckligt väl underbyggd lämplighelsuiredning. Sökandens
nyklerhelsförhållanden har därvid slor belydelse. JK anser all socialnämnden
har belydligl bällre förutsättningar än polismyndigheten atl ge underlag för
bedömningen av sökandens nyklerhelsförhållanden och avslyrker således
förslagel i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen erinrar om all
socialutredningen föreslår att socialnämnds registrering av olika uppgifter,
t.ex. rörande missbruk, krafligl skall begränsas samt alt socialnämnds
skyldighel all ytlra sig till andra myndigheler i olika ärenden skall helt
upphöra. Slyrelsen kan icke acceplera dessa förslag. Slyrelsen framhåller del
angelägna i all uppgifter rörande alkohol- och narkotikamissbruk finns alt
tillgå vid behandlingen av främsl körkorisärenden, lillslånd lill innehav av
vapen saml ärenden avseende förordnande för väklare och ordningsvakter. Vid
behandlingen av dessa ärenden är uppgifler om sökandens nykterhels- och
narkolikaförhål-landen myckel betydelsefulla och är i vissa fall helt avgörande
för frågan om lillslånd eller förordnande skall meddelas. Slyrelsen erinrar om
all riksdagen vid behandlingen av propositionen med förslag till ny körkortslag
framhållit angelägenheten av atl uppgifter om en körkorlssökandes på-litlighel
i alkohol- och narkolikahänseende beaklas. Slyrelsen har observe-ral de
svårigheier som i dag föreligger alt från vissa sociala myndigheter erhålla
uttömmande uppgifter i dessa avseenden vid s.k. personutredningar enligt
körkorislagen. Om ulredningsförslagd i denna del skulle godlas lorde det vara
nödvändigt all någon annan myndighel i lag bemyndigas all föra särskilda
regisler angående personers nykterhels- och narkotikaförhållanden. Även om
annan myndighel tillåts föra registeruppgifter lorde avsaknaden av socialnämnds
yllrande del oaklal komma alt ulgöra en väsentlig brist vid olika
tillståndsprövningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brotisförebyggunde rådel, som inte
kan anslula sig lill ulredningens förslag i denna del, framhåller all del är
välkänt atl alkohol i samband med förande av molorfordon kan få förödande
följder i Irafiksilualioner. Mot denna bakgrund är del välmotiverat att
personer, som missbrukar alkohol, bör kunna vidkännas inskränkningar i rätten
all få och behålla körkort. Enligt ulredningen bör också i framtiden
lämplighdsulredningar utföras, men endast av polismyndigheten och endasi på
grundval av de registreringar, som polisen gjorl i samband med omhänderlagande
av berusade personer. Rådet riktar i detla sammanhang uppmärksamhel på
förhållandel all det inle föreligger någon generell skyldighel för polisen atl
regislrera berusade, omhändertagna personer. Framför allt när de körs lill
sina bostäder eller till sjukvårdsinrällningar kan en regislrering inle ske.
Inle heller är de omhändertagna skyldiga att legitimera sig inför polisen. Det
är mol denna bakgrund som polisregislreringar - i varje fall som systemet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2097>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2098>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ftingerar f n. - inte kan läggas lill grund för
bedömningen av en persons lämplighel all inneha körkort. I prop. 1975/76: 113
med förslag om avskaf fande av fyllerislraffei saml prop. 1975/76:155 om
ändrade regler rörande vissa körkorlsfrågor har också förulsälls en forlsall
medverkan av socialvården i körkorisärenden. Utredningen anser att en på
frivillighelens grund bedriven nyklerhetsvård kan fungera tillfredsställande
endast om klienlen har förtroende för sekrelessen inom socialhjälpen. En
lämplighelsuiredning omfatlar emellertid ofla perioden före 18-årsdagen, dvs.
när enligl förslagel bäde frivilliga och konlrollerade ålgärder kan komma i
fråga. Rådet anser därför all uppgifter om nyklerhelsförhållanden under
perioden före 18-årsdagen bör lämnas av socialnämnden lill polismyndigheien.
Belräffande vuxna missbrukare bör enligl rådets uppfaUning däremol ulredas hur
en lillfredsslällande registrering av nyklerhelsförhållanden kan åsladkommas.
Socialnämnden bör inte befrias från att lämna ut uppgifter för
lämp-lighetsbedömningen för perioden efter 18-årsdagen innan frågan om regislrering
är löst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.2.4. Vapenlicenser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansernas inslällning lill
socialnämndernas medverkan i ärenden om vapenlicenser är densamma som lill
socialnämndernas medverkan i körkorisärenden. Anlalel remissinsianser som
ullalar sig i denna fråga är dock endasi ca hälften så slort. Även i denna
fråga är det kommunerna och en del intresseorganisationer som ställer sig bakom
förslaget under det atl JK, rikspolisslyrelsen samt några länsslyrelser avvisar
förslagel. De flesla remissinstanserna behandlar frågan samtidigt med
körkorlsfrågan och de anför i båda frågorna genomgående samma grunder för sina
slällningslaganden. Anledning atl ånyo redovisa dessa grunder saknas, varför
här endast redovisas remissinstansernas ställningstaganden lill förslagel om
socialnämnds medverkan i ärenden om vapenlicenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinsianser lillslyrker förslagel. Botkyrka,
Slockholms, Kalmur, Helsingborgs, Mulmö, Vara, Västerås, Gävle. Skellefteå,
Krumfors, Dunderyds och Sundsvulls kommuner. Föreningen Sveriges sociulchefer,
SACOfSR och Sveriges socionomers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstyrker förslagel gör justitiekunslern.
rikspolisslyrelsen samt länsslyrelsernu i Malmöhus, Väsimunlunds och
Koppurbergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20.2.5 Övrigu frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt delar inle
ulredningens uppfattning, all socialljänstens klienl bör åtnjuta etl så långt
gående "inlegrilelsskydd" alt I.ex. personundersökare inte skall få
del av socialvårdens akt angående klienten och att uppgifter om socialtjänstens
klient inte skall få lämnas lill utredningsman inom polisen eller åklagare.
Sundsvalls kommun däremol stöder utredningens förslag atl personundersökare ej
skall ha tillgång lill socialvårdens akter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2099>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen framhåller del
angelägna i alt uppgifler orn alkohol-och narkotikamissbruk finns att tillgå
vid behandlingen av bl.a. ärenden avseende förordnanden för väklare och
ordningsvakter, medan Botkyrka kommun betonar atl del är angeläget all
socialnämnden befrias från sin skyldighel all lämna uppgifter i bl.a. ärenden
som rör förordnanden som bevakningsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överbefälhavaren anser alt
försvarsmaktens behov av samverkan med socialljänslen bör omnämnas i den
kommande propositionen med hänsyn lill alt ärligen ca 50000 värnpliktiga
fullgör grundutbildning och viss obligalorisk befälsutbildning under 7- 15
månader och ca 80000 värnpliktiga fullgör repdionsulbildning. Tjänslgöringen
sker oflasl på belydande avslånd från hemorten. Försvarsmaktens samverkan med
socialljänslen bör genom socialljänsllagen underlättas och förslärkas och de
värnpliktiga själva klarl ges samma räll lill samhällets ijänsler som övriga
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Göieborgs cich
Bohus län pekar på alt i 10 8 nyklerhds-vårdslagen stadgas skyldighel för
polismyndighet all lill de sociala myndigheterna göra anmälan då någon
omhänderlagils enligl lagen om omhänderlagande av berusade personer m.m. Upphör
denna skyldighet skulle de sociala myndigheterna kopplas in på ell senare
stadium än nu sker. Enligl 7 8 sislnämnda lag skall polisen, om omhändertagen
finnes vara i behov av hjälp och slöd från samhällels sida, innan
omhänderlagandel upphör i den mån del lämpligen kan ske samråda med annat
samhällsorgan som har lill uppgifl atl lillgodose sådanl behov. Denna
beslämmelse förutsäller för sin tillämpning en jourverksamhet, som de sociala
myndighelerna nog i allmänhel saknar förulsällningar all upprälthålla.
Beslämmelsen bör få en sådan utformning all polismyndigheien i varje fall blir
skyldig all lill socialljänslen göra anmälan molsvarande den som sladgas i 10
8 nykterhelsvårdslagen. Pä så säll får sociahjänslen möjlighel all sälla in
hjälp i ell någorlunda lidigl skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kalmar kommun framhåller all när
del gäller yttranden till åklagarmyndigheter och domstolar kan delta
förtärande förenklas med delegalionsbe-stämmelser till handläggande tjänstemän.
Dessa har sannolikt en slörre kännedom om del enskilda fallel än
förtroendemännen. Della förfarande har med goda resultat frllämpals i Kalmar
kommun sedan 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekerö kommun erinrar om all
socialulredningen föreslår all ordförande eller ledamol i socialnämnden vid
samarbele med åklagarmyndighden skall kunna lämna upplysningar i ställd för all
man skall göra utredningar i dessa ärenden. Delta är enligt kommunen inle en
rinilig konstruktion. Skall etl förenklat informationssystem byggas upp mellan
socialljänslen och åklagarmyndighden bör del vara ijänslemännen som svarar för
denna informalion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Socialregister m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21.1 AUmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många remissinsianser inslämmer i
SU:s förslag när del gäller dokumenlation och regislerföring, Hii hör bl. a.
socialslyrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län, flera kommuner, Sveriges
socionomers riksförbund och Föreningen Sveriges socialchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller förslagel lill
gallringsbeslämmelser är däremol remissopinionen splittrad. Medan ålskilliga
remissinstanser anser all förslagel medför etl vikligl skydd för den personliga
inlegrilelen, varnarandra för den negativa inverkan förslagel kan få särskilt i
barnavårdsärenden och när det gäller forskningen. Till de remissinstanser som
är positiva till förslagel hör socialstyrelsen, länsstyrelsen i Väslmanlands
län. Svenska kommunförbundet, tleriulet kommuner som har yttrat sig i frågan,
Lö, TCO, SACO/SR, Sveriges socionomförbund, Sveriges socionomers riksförbund.
Föreningen Sveriges socialchefer och Alkoholproblemalikers
riksorganisuiion.Qland de remissinstanser som helt eller delvis avstyrker SU:s
gallringsförslag finns Svea hovrätt, riksarkivel, Uppsala och Skövde kommimer.
Sociologiska inslilulionen vid Slockholms universitet, Sveriges soda (förbund.
Svenska diakonsällskapel, Sveriges sociologförbund, Sveriges läkarförbund och
Svenska läkaresällskapel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har ingen
erinran mot förslaget all register och akter skall gallras efler viss tid men
anser all gallringsfristerna är för korta. Hit hör kammarrätlen i Göteborg, JO,
länsslyrelserna i Malmöhus. Ålvsborgs, Örebro, Gävleborgs och Västernorrlunds
län, medicinska fakuheisnämnden vid Lunds universitet, Stockholms och
Sundbybergs kommuner. Föreningen Sveriges frivårdsljänstemän.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21.2 Dokiimeniallon och register</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel alt slopa den nuvarande
lagen om socialregister tillstyrks uttryckligen av flera remissinstanser,
däribland kammarrätlen i Göteborg, Föreningen Sveriges socialchefer, Sveriges
socionomförbund och Sveriges socionomers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller att del
är väsentliga ändringar som SU föreslår belräffande dokumenlation och regisler
på socialvårdens område. Större hänsyn tas särskill till den enskildes
personliga inlegrilel, Slyrelsen tillstyrker förslagen då de går hell i linje
med ulredningens övriga förslag om en ändrad socialvård, Sveriges socionomers
riksförbund säger att man särskill delar SU:s överväganden beträffande
förslaget au socialregisier inte skall få innehålla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värderingar
om den enskilde klienlen och dennes personliga förhållanden. Föreningen
Sveriges socialchefer har i princip samma uppfattning som SU alt den enskildes
inlegrilel bör så långt möjligi skyddas genom inskränkningar i regislrering och
dokumenlation. Föreningen framhåller au registrering och diarieföring är en för
kommunerna svårhanterlig fråga. Del gäller här en avvägning mellan den
enskildes inlresse "och skydd för sina piersonliga förhållanden å ena
sidan och rältssäkerhelsinlressei å andra sidan. Härtill kommer inriktningen på
förtroendefullt samarbete i frivilliga former. SU har uppmärksammat denna
svårighel och föreslagil all socialslyrelsen som cenlral myndighel för
socialljänslen skall ulfärda närmare föreskrifter om personregistrens förande.
Föreningen anser detta nödvändigl. Det är viktigt all kommunerna härvid bereds
lillfälle att medverka. Föreningen anser också i enlighel med SU:s förslag att
socialstyrelsen efter samråd med kommunförbundet bör ge anvisningar om
dokumentation i enskilda ärenden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociatfoivahningen i Helsingborg delar SU;s
uppfaUning alt dokumentation bör ske i samråd mellan socialarbelare och den
enskilde. Vidare biträds SU:s förslag att det inle är önskvärt all
författningsvägen närmare reglera dokumenlationen inom socialtjänsten utöver
beslämmelserna i kommunallagen och förvaltningslagen. Det (år ankomma på
socialstyrelsen och kommunförbundet att utfärda allmänna råd till kommunema. -
Förvaltningen har inte heller någon erinran mot alt socialtjänsten får en
allmän skyldighet att föra diarier under fömtsättning att sekretesskyddade
uppgifter inte kan utläsas ur dessa och atl enskilda personer vid behov anges
anonymt, t. ex. med bokstavsbeteckning eller dylikt. - Beträffande innehållet i
personakter lär det inte kunna resas några invändningar mot alt akterna inte
tillförs onödiga och lör klienterna förklenande uppgifter. Det lorde bli
lättare att inom socialtjänsten iaktta opartiskhet och saklighet och siräva
efter alt uppgiftema i personakterna blir korrekia och väl underbyggda. - SU:s
huvudprincip att innehållet i register i inskränkl bemärkelse endasi skall
uppta namn etc, inkomsl- och förmögenhetsförhållanden samt beslut inom
socialtjänsten om åtgärd som innebär myndighetsutövning lämnas utan erinran.
Övriga sekretesskyddade uppgifler om klienterna får alltså inte antecknas i
dessa register. Vidare fär inga anteckningar föras om åtgärder som gmndats på
andra myndigheters meddelande, t. ex. LTO, LOB elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun anser alt som en följd av
tankegångarna kring sekretessfrågorna bör diariet utformas så atl det inte går
att utläsa något som kan röja sekretesskyddade uppgifter. Därmed behöver
diarieföraren inte slällas inför svåra och oklara silualioner och överväganden
om atl låta någon ta del av diariet. Det blir mera praktiskt att arbeta med ett
fullständigt "offentligt" diarium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kriliska synpunkter på förslagel lämnas av bl. a.
Kommunförbundet, som hänvisar till sitt yttrande över promemorieförslagel där
vissa klargöranden har efterlysts om uppgifter i barnstugekö. De förslag som SU
har lagl fram om diarieföring inom kommunala myndigheter synes enligt förbundet
innebära</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
man får ell krav på all alla ärenden skall antecknas i kronologisk ordning, Ell
sådanl förfarande skiljer sig avsevärl från nuvarande rutiner och kommer all
kräva en omläggning av bl. a, socialregistrel, Kravel på överblickbarhet inom
förvallningen tillgodoses väl genom nuvarande rutiner och slyrelsen lar därior
avstånd från ulredningens förslag härvidlag, - SU:s förslag till delning av
socialregistrel i snäv och vid bemärkelse kommer all medföra ökade koslnader
för adminislralionen av framför allt barn- och äldreomsorgen. Utredningens
förslag till nya regler för handlingssekreless och lyslnadsplikl, vilka
slyrelsen har tillslyrkl, tillgodoser säkerheten av alt uppgifter av känslig
natur inle kommer i orätta händer. Styrelsen anser det därför ot)efogal alt
skapa en delning av socialregistrel som enbart kan få marginell betydelse men
medför en kraftig kostnadsökning för administrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lö framhåller alt om ulformningen av
socialtjänstens register genomförs behöver de människor som söker upp
socialljänslen inte befara all subjektiva anleckningar om dem och deras
aktuella situation följer dem för all framlid,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Västerås kommun anser all förslagel om
diarieskyldighel på ett onödigt sätl kommer i konflikl med förvaltningsmässiga
krav pä rationella rutiner. Kommunen erinrar om att om inle sekretesskyddade
uppgifler skall framgå av anteckningarna, kommer det alt bli nödvändigl alt
ange en persons namn med boslavsbeteckningar e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 fråga om vårdärenden beträffande enskilda
personer, har diariet i så fall ingen egentlig uppgift att fylla eftersom
personen eller ärendei inte går alt identifiera. En tänkbar möjlighet vore då
atl det inom förvaltningen upprättades register i t. ex. personnummerordning på
de personer, som de inkomna handlingarna avsäg. Enligt utredningen får dock
inte heller personregisler innehålla uppgifter, "som är ägnade att röja
enskilds personliga förhållanden" (25 § socialnämndslagen). Skall man
undvika att i såväl diarium som register anteckna t. ex. inkomna polisrapporter
är det inte möjligt att avgöra vilka ärenden som aklualiserals hos
förvaltningen. De begränsningar i registreringen som utredningen gör, lägger av
allt att döma hinder i vägen för en överblick över verksamheten med enskilda
ärenden. Dä det är av betydelse ur flera synpunkter atl det inom förvaltningen
går att på ett enkell och tillföriitligi säu följa och bevaka ärendenas
handläggning, bör dessa frågor ses över på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Örebro och Vilhelmina kommuner avstyrker SU:s förslag
om offentlig diarieföring och atl det skall finnas en generell skyldighet atl
föra diarium. Kommunerna anser au det skulle bli allför betungande atl som SU
föreslår ulforma ärendemeningen anonymt med bokstavsbeteckning e. d. så atl
sekretesskyddade uppgifter inte kan utläsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21.3
Gullring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen säger att de av utredningen
föreslagna reglerna för gallring av personregisler och därtill hörande akter
noga har övervägts av styrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget får sociahjänslen i större ulsträckning lila på den enskildes egen
beskrivning av sin bakgrund, eftersom dokumentation ofta kommer all saknas.
Slyrelsen ser posilivt på en sådan utveckling av del sociala arbelel. I samband
med en omläggning av socialvårdens regisiersystem och rutiner för dokumenlation
krävs enligl slyrelsen belydande rådgivning från såväl socialslyrelsen som inom
primärkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Våstmanlunds län anser del särskill
tillfredsställande alt i förslagel lill socialnämndslag har införls
besiämmelser om utgallring av anleckningar och akter som inle har varil
aktuella under tre år. All siua fasl i gamla värderingar är ime främjande för
en god vårdplanering. Kommunförbundet anser all SU:s förslag beträffande
social register är välbetänkt och vill särskill framhålla de föreslagna
gallringsreglerna. För all del intresse för allmän forskning i materialel som
ofta visar sig skall kunna tillgodoses utgår Slyrelsen från att t. ex.
riksarkivel fär bemyndigande atl omhänderta sådant malerial som kan ha forskningsintresse
men som avses bli utgallrat i kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun menar atl många behövande i dag
avstår från alt uppsöka socialvården på grund av rädsla för alt "hamna i
papperen". Del är därför vikligl all SU:s förslag om gallring av
personakler och persorregisier tre år efter senasle aktualitet genomförs.
Föruiom del ökade förtroende och den slörre öppenhet som kan väntas bli
effeklen av förslagel, blir även den administrativa hanleringen lättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialförvaltningen
i Helsingborg anser all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>förslaget om ivingande bestämmelser avseende
gallring ur regisler och personakter behöver preciseras bättre. SU förordar all
uppgifter ur regisler i inskränkl bemärkelse över klienter inte får bibehållas
längre än tre år efter den lid anteckningen gjordes. Härifrån föreslås undantag
lör fortvarande förhållanden, I.ex. placering av en underårig uianför hemmel,
i vilka fall anteckningen får utgallras tre år efter att del förhållande
anieckningen avser har upphört. Förvaltningen tillstyrker gallringsförslaget
men efterlyser flera exempel på "fortvarande förhålladen". Avser SU
även pågående slödärenden? När upphör i så fall dessa ärenden? Det kan ju
finnas klienler som uppsöker socialtjänsten elt par gånger om året. Skall det i
så fall förflyta tre år efter sisla kontakten innan gallringen sälter igång
eller menar SU atl i registret endasi får finnas tre år gamla anteckningar?
Förvallningen för sin del förordar en ivingande bestämmelse som innebär all
uppgifler i regislrel skall utgallras tre år efter den tid anteckningen gjorts.
Endasi vid placeringar av underåriga uianför hemmel skall undanlagsregeln
gälla, då anteckningarna får utgallras ire år efler del förhållande
anieckningen avser har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förvallningen tillstyrker också förslaget om en
generell gallringslid för personakler på tre år. Även här behövs emellertid en
precisering. Förvaltningen lolkar SU:s förslag så att anteckningar och
handlingar som är tre år gamla skall gallras ul, även om klienierna är akluella
inom socialtjänsten. Självklarl måsle undanlag göras för handlingar om bislånd
med ålerbelalningsskyldighet saml bevisurkunder i ärenden om faderskap och
underhåll, I övrigt finns det inga rimliga skäl all behålla mer än tre år gamla
anleckningar om enskilda personer. Beträffande uppgifler för forskning får
undanlagsbeslämmelser lösas i särskild ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR anser au del är uppenbart all k valilelen
på förefintliga journaler är yllerst varierande. Vissa journaler har varil så
knapphändiga all deras värde har varil myckel ringa. Denna omsiändighel bör bl,
a, leda lill slulsalsen all man bör siräva efter all höja kvalileten på
dokumenialionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En syslemalisk och professionell dokumenlation är
nödvändig inle bara från rättssäkerhetssynpunkt. Om en social diagnos- och
behandlingsmetodik skall kunna ulvecklas och revideras, krävs en långl mer
syslemalisk uiveckling av behandlingsjournaler än vad som hittills kommil till
slånd inom såväl familjerådgivningen som socialt klieniarbete.
-Socialulredningen föreslår alt forskningens behov av primärmalerialel skall
tillgodoses genom alt en viss del av aklmaterialel undantas från gallring och
bevaras för framlida forskning, - Del är angelägel all man vid genomförandel av
förslagel om gallring har klargjort hur forskningens behov skall säkersiällas.
1 della sammanhang är del nödvändigt alt underslryka all en ulvärdering av
olika behandlingsmeloder kan förulsälla ati aktmalerial äldre än ire år finns
bevarat. Man bör emellertid tillförsäkra sig om all materialet ulnylljas endast
lill ovan nämnda ändamål och icke ingår i tillgängliga dataregister, - SACO/ SR
understryker vidare alt en professionell dokumenlation, bevarad under en längre
lid än tre år kan vara ell nödvändigl skydd mot tredje person. Del finns
exempel på hur barnmisshandel förekommil under en lång tidsperiod och del kan
inle vara förenligt med allmänna rättsprinciper atl denna typ av uppgifter
gallras vari tredje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund inslåmmer i
princip i förslaget att uppgifter i regislren måste gallras efter tre år från
del anteckningen infördes. Förbundet anser dock att i syfte all tillgodose
barnens räll så måsle uppgifter rörande ivängsingripande mol olämplig vårdare
kunna sparas längre än tre år. Speciella regler för arkivering måsle skapas för
dessa fall. Förbundel vill också uppmärksamma au prolokoll kommer alt kunna
bevaras i femtio år och att del finns möjlighel alt lägga hela utredningar som
bilaga till protokollen. Förbundet anser att särskilda regler om vad som får
läggas som bilaga därför måste införas. Regeln om gallring av registren efler
tre år blir annars verkningslös. - Förbundel menar au skyddel för den
personliga inlegrilelen är en grundläggande rättighet. Del är därför bra all
regislren måsle gallras på uppgifler äldre än tre år. Men förbundel iror samtidigt
att sekretesskyddet kan kombineras med att forskningens behov av underiag
tillgodoses på ett säkert och tillböriigi sätt. Det är därför angeläget för den
framtida sociala forskningen alt dessa särskilda sekretessregler löses på ell
tillfredsställande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som vill ha längre
galltingstider finns kammarrällen i Göteborg som menar alt gallringsfrislerna
förefaller förvånansvärt korla. Särskill inom barnavården framslår del som
omoliveral med så korta frisler. Uppgifter av äldre datum lorde inom denna
seklor ofta vara belydelsefulla. De regler om sekretess som föreslås gälla för
socialtjänsten kommer att innebära atl handlingar i socialnämndernas register
och akter i allmänhel inte kan lämnas ut. Den personliga inlegrilelen skyddas
därför redan på grund av sekretessreglerna, Kammarrällen ifrågasäller därför om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
är moliveral alt gallra ut handlingar redan efler ire år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>70 anser alt även om en lidsgräns för gallring på
tre år kan godlas när det gäller vuxna klienter skulle en sådan gallringsregel
få olyckliga konsekvenser för barnavårdens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anlagandel all äldre uppgifter skulle sakna
relevans för bedömningen av etl enskill ärende kan nämligen inte upprälthållas
inom barnavården. Den omständigheten all inga anmärkningar mot ett barns
förhållanden inkommil på tre år ulgör ingen garanti för alt barnel hafl det bra
under denna lid. Det är ofta slumpen som avgör om och när anmälningar görs om
t. ex, barnmisshandel eller andra missförhållanden i etl barns hemmiljö.
Belräffande vissa slag av uppgifler är del vidare av särskilt inlresse atl
kunna bevaka om ell mönsler upprepas. Sådana uppgifter är t, ex. tidigare
misshandel eller vanvård av äldre syskon lill barnel. Även vissa psykiska
sjukdomsiillslånd hos barnels vårdare eller annan i dess omgivning förtjänar
alt uppmärksammas. Del finns prakliska exempel på att sådana tillstånd, 1. ex.
amningspsy-koser, ålerkommil hos vårdaren vid senare tillfälle och inneburil
slora faror för ell nyll bam. Har man fränhäni sig alla möjligheter all
kontrollera familjens lidigare förhållanden kanske man inte förslår all ingripa
i tid för all rädda barnet. Del bör framhållas att många allvarliga brisier i
ell barns tidigare förhållanden inte behöver ha lell lill varaktigl omhänderlagande
av barnet. Vårdaren kan t. ex. tillfriskna från sin sjukdom ehuru man inte kan
uleslula risk för återfall. Del förekommer även varje år flera fall där barn
avlider till följd av misshandel i hemmet. Man kan även tänka sig att barnet
adopteras bort. I samtliga dessa fall kommer socialtjänsten med den föreslagna
regeln atl sakna all kännedom om vad som hänt. Delta kan lätt leda till att man
inte i tid inser att ett nytt barn löper risk att uisätlas för allvariig skada.
Ell annal exempel gäller kontrollen av tilltänkta fosterhem. Om del tidigare
konstaterats all barn vanvårdats i ett foslerhem bör detla hem uppenbarligen
inte pä nyll godkännas som foslerhem utan atl ingående ulredning gjorts som
visar att del inle längre finns risker med att placera barn där. Med den
föreslagna beslämmelsen skulle man efter några år inte längre kunna klariägga
sådana förhållanden och risken är slor atl anmärkningarna inte alls skulle
upptäckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En tvingande regel om gallring tre år efter sista
anteckning skulle således kunna få myckel olyckliga följder för barnavården. JO
anser därför att en sådan regel inte kan genomföras generellt utan måste förses
med viktiga reservationer när det gäller uppgifter om allvariiga
missförhållanden rörande bam. Enligt JO:s mening bör gatlringsregeln
konstrueras så atl dylika uppgifter inte gallras tidigare än efter lio år eller
den senare dag när barnet uppnår myndig ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län anser atl den
föreslagna gallringsiiden är alltför knapp och föreslår med bl. a. lanke på
helhetssynen och vikten av atl kunna göra en samlad bedömning alt tiden ökas
till fem år efter sista anteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser atl med hänsyn
till den helhetssyn som enligl förslagel skall anläggas är del av värde all del
finns malerial för en sådan samlad bedömning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som exempel bland många andra kan nämnas följande
om eii för någon tid sedan pröval mål om omhändertagande av barn. Vad som
inträftat gav vid handen all barnmisshandel kunde ha förekommil men med hänsyn
lill omsländighelerna kunde saken också ha sin nalurliga förklaring. Emellertid
var upplysl all liknande händelser inlräffal med annat barn fem år lidigare
saml alt ell allvarligt fall av barnmisshandel inträffat yllerligare ire år
dessförinnan. Mol bakgrunden av vad som visals ha inträffat i det förgångna
beslulade vederbörande myndighel att omhänderta barnel i fiåga. Sedermera
bekräftades också alt misstanken om misshandel var riklig. Hade i della fall
treårig gallringsfrist gälli hade saken ej fåll sin rälla belysning och
besluiel således blivit felakligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del anförda exemplet visar all en gallringsfrisl om
ire år är alllför knapp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Örebro län finner den föreslagna gallringsiiden för kort med hänsyn inle
minst lill länsrättens behov av uppgifter och bakgrundsmaterial i sociala mål.
Det bör övervägas om den inte kan föriängas något, ålminslone lill fem år.
Länsstyrelsen I Gävleborgs län anser alt behovet av längre frister t, ex. i mål
om omhänderlagande av barn för samhällsvård synes pålagligl. Länsslyrelsen i
Väslernorrlands län anser ocksä all en gallringsfrisl om tre år synes för snävi
lilliagen, Erfarenhdsmässigl förekommer I, ex, inom barn-misshandelsområdet
fall där i samma familj misshandel redan lidigare har förekommit, fast längre
tillbaka än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges.frivdrdstjänstemän, som också
finner en gallringstid på tre år vara i kortaste laget, menar atl en tjänsteman
i stället för atl få klara dokumenterade fakta får lita till sitl minne. Delta
kan vara ödesdigert när något positivt eller negativt som har inträffat skall
vederiäggas. Del kan leda till rättsosäkerhet. Sundbybergs kommun uttalar
tveksamhet mol all barnavårdsärenden skall gallras efter så kort tid som tre
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun tillstyrker SU:s förslag om en generell regel om gallring efler tre år
av såväl personregister som personakter med de undantag som angivils. Härulöver
bör dock enligt kommunens mening i lagen undanlas ärenden rörande barn som
varil skilda från hemmel genom socialnämndens försorg, oavsett om placering
skett med eller ulan den enskildes samtycke, I dessa fall aren betydligt längre
gallringsfrist motiverad för socialnämndens behov av dokumenlation vid
handläggning av barn- och ungdomsärenden. Kommunen anser här en gallringsfrist
på ISår lämplig. En annan ärendegrupp, där längre gallringsfrist bör övervägas,
gäller långvarig vård och fostran utom det egna hemmet. Det förekommer ibland i
dessa fall all ungdomar vill ha reda på sin bakgrund och anledning lill atl de
inle fåll växa upp hos föräldrarna. - Kommunen vill underslryka nödvändigheten
av att tillräckligt aktunderiag bevaras för utvecklingsarbete och forskning.
För socialförvallningen i Stockholm, som har en egen inbyggd organisation för
metodutveckling och forskning, framstår del som angelägel alt förvaltningen
tillförsäkras inflytande vid en kommande reglering av undaniagsbesiämmel-serna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt tillhör de remissinsianser som hell
avslyrker gallringsförslagel. Enligl hovrätten förefaller del oklart vad slags
skyddsinlresse som avses när förslagel enligl SU syftar till all "bereda
den enskilde ökal skydd vad gäller redovisning och bevarande av uppgifler
rörande hans personliga förhållanden",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell fullt ut tillgodosett rättssäkerhelsinlresse
samt kraven på öppenhd från socialvårdens sida och på förtroendefullt samarbele
synes tvärtom motivera dokumenlation av varje omsiändighel som för den
handläggande ijänslemännen förefaller vara av belydelse. Inte minsi gäller
delta handläggarens av utredningen som "subjektiva värderingar"
betecknade slulsalser och bedömanden. Härvidlag må erinras om alt ulredningen
själv framhåller betydelsen av förfaranderegler som slärker rällssäkerhelen
för den enskilde i hans mellanhavande med myndighel. Tankegången bakom förslagel
om utgallring synes svårgripbar. Social rehabililering är ofta nog
tidskrävande; den som väl en gång varit aktuell hos socialvården återkommer ej
så sällan. Utredningens förslag innebär, att socialtjänsten berövas tillgång
till betydelsefulla kunskaper, och därigenom minskar det fömtsättningarna all
snabbt sätta in adekvata hjälpåtgärder. Man måste börja från början i stället
för atl kunna koppla på där man förra gången slutade. Vidare må i sammanhanget
också framhållas, att förslaget är ägnat atl allvariigt försvåra ulredning om
socialhjälpsbedrägeri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Forskningens behov understryks i några remissvar.
Sälunda ulgår <span style='text-transform:uppercase'>BRA </span>från alt frågan
om särskilda bestämmelser om undanlag från gallring för all tillgodose
forskningens behov av primärmaterial löses innan SU:s förslag leder till
lagstiftning. För forskningen viktigi material kan annars gå förlorat innan
sådana undantagsbestämmelser träder i krafl. BRÄ vill i della sammanhang peka
på del vanskliga i atl avgöra vilka uppgifter som kan tänkas vara intressanta för
eventuell framtida forskning. Vilkel malerial som är av intresse för forskning
är ytterst beroende på de frågor en undersökning har till syfte att belysa och
är svårt att förutsäga. /I rv/Zco kommun har diskuterat tiden för gallring bl.
a. mot bakgrund av att socialhögskolorna i ökad omfattning beräknas få resurser
för social forskning och att därvid deras arbete kunde försvåras om gallring
sker i allt för snabb takt. Om utredningens förslag om gallring i personakter
sker tre år efter det datum när sista anteckningen gjordes i akten, med
undantag för handlingar rörande faderskap och fastställande av
underhållsbidrag, måste klara regler om undantag från gallring av för forskning
nödvändigl material snabbt utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medicinska fakuheisnämnden vid Lunds universitet är
synnerligen tveksam om lämplighelen av att redan tre år efter den sista
anteckningen i en personakt gjorts utgallra samtliga uppgifter ur en
socialnämnds personregister. Utgallringen har starkt negativa effekter såväl
för forskningen som för bedömningar och behandlingar i vissa fall.
Fakultelsnämnden framhåller även att den betydande skärpning av såväl
handlingssekreless som tystnadsplikt ur inlegritetssynpunkt är välkommen men
självfallel inte får drivas så långt att en meningsfull samverkan mellan
representanler för medicinsk och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>social
vård försvåras. Delsamma gäller även sekretessreglernas inverkan på social och
medicinsk forskning. Rektorsämbetet vid Stockholms universitet anser all det
borde finnas möjligheler att med andra meloder än de av SU angivna lösa
integritelsfrågan och samtidigt ge erforderligt utrymme för Seriös social
forskning och ulvecklingsarbete inom socialtjänsten. Rektorsämbetet yrkar
bestäml på alt de berörda frågorna om gallring och statistikproduktion skall
bli föremål för en ingående ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Institutionenjor socionomutbildning -
Socialhögskolan vid Stockholms universitet nämner att SU i fråga om utgallring
av personregister och innehållet i personakter föreslår atl från gallringen
skall undantas material i den utsträckning detla är nödvändigt. Bestämmelserom
undantagskall meddelas av en av regeringen för ändamålei utsedd myndighel. Atl
på detla sätt i förväg avgränsa och välja ut relevant forskningsmaterial torde
vara etl utomordentligt vanskligt tillvägagångssäit. Enligl institutionens
mening bör frågan ulredas ytteriigare. Starka skäl talar för en betydligl
längre arkiveringsperiod än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms
universitet framhåller forskningens behov av alt socialregistrens uppgifter
bevaras fören betydligt längre lidsperiod än tre år efler avslutat fall, men
att sekretesskyddet samtidigt bör göras effektivare. Detta kunde t. ex. ske
genom att personakterna tre år efter avslulal fall överfördes lill elt särskilt
register, som är tillgängligt endast för forskningsändamål. Risken för missbruk
av registren vid forskning är minimal varför extra åtgärder med avseende på
sekretessen i det sammanhanget kan anses obehövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet
förklarar att man givetvis delar SU:s omsorg om klienternas personliga
integritet. En hel del uppgifter av ovidkommande eller närmast
"pikant" natur bör saklöst kunna rensas ut ur regislren. Den
föreslagna utgallringen av personakter tre år efter del atl sista anteckningen
gjorls i akten föreslås visseriigen ske med beaktande av forskningens behov av
primärmaterial genom särskilda bestämmelser om undantag för gallring, men
institutionen anser att det ibland är omöjligt att i förväg ange vilka uppgifter
som kommer att bli relevanta för den framtida forskningen. I det sammanhanget
pekar man också på kostnaderna och övriga svårigheteratt i ett enskilt
forskningsprojekt samla in uppgifler av de slag som nu finns i socialregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska diakonsällskapet menar atl förslaget om
utgallring av material ur de sociala regislren efter en så kort tid som tre år
kommer att starkt försvåra, i många fall helt omöjliggöra, bedrivandet av
vetenskaplig social forskning. Ett önskat förstärkt skydd för den personliga
integriteten bör kunna skapas på ett sätt som inte medför de starkt menliga
följder för forskningen som föreliggande radikala gallringsförslag gör. En
fömtvarande klient är primärt intresserad av atl hans namn försvinner ur
register och akter. Forskaren är minimalt intresserad av just namnuppgifterna i
akterna. Del borde därför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen I979I80. 1 saml. Nr. l.DelB</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas
goda förutsätlningar för all praktiskt finna en lösning, som vad äldre
socialvårdshandlingar belräffar både tillgodoser klienlers och forskares krav,
- Diakonsällskapet anser sålunda med hänsyn till den framlida sociala
forskningen, alt förslagel om utgallring i sociala regisler bör omarbelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges socialförbund påpekar att riksarkivel i
förslag lill gallring av socialdossier föreslagil atl vissa lyparkiv skall
flnnas inom vissa kommuner. Det synes därför vara angeläget alt denna fråga
blir löst i detla sammanhang. Den socialhistoriska forskningen befinner sig i
utveckling och det måste vara ytleriigl väsenlligl alt material för
möjliggörande av denna nya forskning säkerställs. All utarma forskningen på
informalion synes ej gagna samhällel på sikt. För atl skapa etl bättre samhälle
måste man kunna utläsa begångna fel, och en lidigare samhällsskada mäste kunna
dokumenleras. Del synes lättsinnigt att utradera socialdossier frän den
utomordentligi vikliga lidsperiod då socialvård, nyklerhelsvård och barnavård
började tillämpas. Ur forskarnas synpunkt ävensom samhällets måste forskningen
kunna göra bedömningen inle enbarl från individualfallei utan även från den
policy som myndigheterna tillämpat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges sociologförbund anför liknande synpunkter
och säger sammanfaUningsvis att det är ytterst väsentligl all en utredning om
integritetsfrågor får som direktiv alt finna lösningar som garanlerar såväl den
enskildes integritet som behovet av dokumentation för forskarändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund lar bestämt avstånd från
förslagel om generell gallring efter tre år av hänsyn lill såväl den enskilde
klienlens som forskningens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del är upperkbart att kvaliteten på förefintliga
journaler är yiiersl varierande. Vissa journaler har varil så knapphändiga atl
deras värde har varil mycket ringa. Denna omständighet bör emellertid inte leda
till slutsatsen att allt material kan och bör gallras bort efler korl tid.
Tvärtom bör man sträva efter att höja kvalileten på dokumentationen. -
Utredningen har uppenbarligen endasi beaktat att dokumentationen kan innehålla
negativa uppgifter som inte längre bör kunna åberopas mot klienlen. Det bör
dock observeras all dokumentationen även kan vara fwsitiv och till fördel för
klienten. - En systematisk och professionell dokumenlation är nödvändig inte
bara från rättssäkerhetssynpunkt. Om en social diagnos- och behandlingsmelodik
skall kunna utvecklas och revideras, krävs en långl mer systematisk utveckling
av behandlingsjournaler än vad som hittills kommit till ständ inom såväl
familjerådgivningen som socialt klientarbeie. - Man bör därför slarkl
understryka forskningens behov av tillgång till primärmaterial. SU föreslår att
detta behov skall tillgodoses genom atl en viss del av primärmalerialel
undantas från gallring och bevaras för framtida forskning. - Del är angelägel
att man inte genomför förslagel om gallring innan forskningens tjehov
säkerställts. Sverige har vad gäller sociala och medicinska register en unik
tradition. Man har tillgång till ett kontinueriigt historiskt
bakgrundsmaterial, vars betydelse blivit alltmer uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av Svenska läkaresällskapel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
har behandlal de föreslagna gallringsbeslämmelserna i ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utförligt
yttrande. Riksarkivel åberopar därvid yttranden som har inhämtats från
landsarkiven, nägra slörre kommunala stadsarkiv och från vetenskapliga
institutioner. Riksarkivel konslalerar alt de sociala nämndernas personakler
spelar en cenlral roll för en lång rad vetenskaper, samhällsvetenskapliga,
medicinska och andra (sociologi, socialmedicin, psykiatri, ekonomiska och
social historia osv.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivel
framhåller därefter bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del bör understrykas, atl del därvid inle enbart
rör sig om en historiskt inriktad forskning utan i minsl lika hög grad om en
forskning, som förbereder eller utvärderar praktiska reformer, jämför olika
behandlingsmetoder, söker klariägga effekterna av miljö- eller
arbetslivsförändringar eller söker finna orsakerna till utslagningsmekanismer.
Till stor del rör det sig om s. k. sambandsforskning, som genom atl
sammanställa material frän olika håll kan kasta ljus över väsentliga
samhällsproblem. Näraliggande exempel är undersökningar rörande samspelet
mellan sociala och medicinska faktorer, mellan alkoholmissbmk och
missbildningar osv. I sammanhanget bör påpekas,att socialutredningen i det nu
aktuella betänkandet framhållit vikten av en fortgående forskning på
socialtjänstens område (bl. a. avsnitt 1.4.2 och 1.4.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För de historiska vetenskaperna är det av vikt att
den vändning, som från forskarnas sida skell mol sociala frågor och mot stora,
fömt obeaktade folkgmpper, ej motverkas genom förstöring av relevant
källmaterial. Riksarkivel hänvisar i sammanhanget till det av Socialmedicinsk
tidskrift utgivna specialnumret (nr 5-6, 1977) om socialhistorien och dess
källor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn härtill kan en totalutgallring av
personakterna i stora delar av landet ej f n. anses motiverad. Som landsarkivet
i Vadstena framhållit, synes därjämte arkivbildningen i olika kommuner komma
att bli sä olikartad, att kortfattade och allmänt hållna gallringsbestämmelser
även av det skälet förefaller mindre lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>A andra sidan kan det ej förbises, att
personakterna utgör ett skrymmande material, varför det är angeläget, att
omfånget såvitt möjligt nedbringas. Vid den undersökning, som företogs i
riksarkivet 1972, uppskattades akterna till omkring fem hyllmil för hela riket.
I själva verket synes möjligheterna att reducera arkivmängden utan att tillfoga
forskningen allvariig skada vara betydande. Detta kan ske genom en effektiv
utrensning av betydelselösa handlingar (särskilt cirkulär om aklrensning utfärdat
av riksarkivet den 4 oktober 1972), genom tillämpning av riksarkivets cirkulär
den 4 april 1975 -vilket i sig är synneriigen långtgående - även på handlingar,
som ingår i personaklerna, och genom ytterligare gallring efter särskild
utredning (som bl. a. landsarkivet i Uppsala påpekar, förefaller det tänkbart
aU handlingarna rörande socialhjälp placeras inom särskilda omslag och efter
viss tid utmönstras ur akterna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En sådan gallring skulle sannolikt kunna utföras
med den av socialutredningen föreslagna fristen (tre år efter sista
anteckning), varvid de kvarblivande handlingarna kunde avställas för särskild
förvaring. De skulle därigenom - om sä anses nödvändigt - kunna undandragas den
löpande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En lösning av gallringsfrågan i enlighet med socialutredningens
förslag väcker ej endast betänkligheter med hänsyn till forskningens intressen;
den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medför
därjämle praktiska svårigheier av skilda slag. Som fiera av landsarkiven
framhållil måsie sålunda den föreslagna gallringsfrislen - tre år efter sista
anteckning eller tre år efter del de förhållanden, som avses i regisler,
upphört - inge farhågor på grund av frislens korthel. En förulsällning för all
skadeverkningar skall undvikas är sålunda,som utredningen själv päpekar(s, 747),
all anteckningar verkligen görs i akten om fortvarande förhållanden (l, ex, om
underårigs placering utanför hemmet), även om några nya ålgärder i form av
ändrad placering eller dylikt ej vidtagits. Man kan ifrågasätta, om så alltid
kommer au ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 riksarkivels cirkulär om gallring i sociala
myndighelers arkiv har en femårig gallringsfrisl rekommenderats för
ansvarsförbindelser, ansökningar om inlagning på barnhem saml anmaningar och
andra handlingar om ersättning av kommun, enskild person eller slalen för
ulgiven socialhjälp. Dessa handlingar placeras inle sällan i personaklerna. 1
Uppsala stadsarkivs yllrande påpekas, all personakterna kan innehålla
handlingar som av förvallningsrälisliga skäl bör bevaras under lång tid. 1
riksarkivets undersökning 1972 förordades en 10- eller 20-årig frist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om man väljer att lösa gallringsfrågan enligt de
linjer, som föreslagils av socialulredningen, blir den vetenskapliga
forskningen näslan helt hänvisad lill de typområden, som kan komma att
utväljas. Den treåriga gallringsfristen bidrar i hög grad härtill; den skulle
bl. a, slarkl beskära möjlighelerna till jämförelser med sjukjournalerna, för
vilka en tjugoårig frist bestämls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn härtill blir urvalel av områden, där
personaklerna skall bevaras, av siörsta betydelse för forskningen. Bestämmandet
av urvalsområden blir under sådana omständigheter maklpåliggande och förenat
med stora svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksarkivel medverkar f n. i en av delegationen för
långsiklsmoliverad forskning igångsatt undersökning om möjligheterna att inom
vissa s. k. regionala typområden bevara ett fylligare arkivmaterial för att
därigenom skapa gynnsamma förutsätlningar för detaljanalyser av skilda slag.
Ännu har dock inte någol förslag härom framlagts, och del ter sig synnerligen
ovisst, i vad mån det kan bli möjligt att från olika vetenskaper vinna
anslulning lill en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härtill kommer en annan betydelsefull omständighet.
Vid hiuills fattade beslut om lypområden eller andra urval har tillsetts, att
möjligheter till forskning funnits inom hela rikel, dels därigenom att
gallringsfristerna i allmänhel varit längre än tre år, dels därigenom att den
grundläggande informationen - själva basmaterialel - bevaras på samlliga orter.
Detla gäller även om den nu beslulade gallringen i de medicinska arkiven, där
vissa register o, d. bevaras i alla arkiv. Avsikten med typområdena är, att
dessa skall medge mera ingående och detaljrika analyser, byggda på ett relalivi
rikhaltigt arkivmaterial. Därigenom atl socialutredningen motiverar sitl
gallringsförslag med etiski-moraliska skäl kommer näslan alla handlingar, som
rör individuellt inriktade insatser, att utgallras; kvar blir främsl
protokollen och diarierna. 1 fråga om diarierna har utredningen av sekretesskäl
förordat en uttunning av innehållet (s. 692).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 praktiken innebär delta, all forskningen om
sociala förhållanden nästan genomgående hänvisas till typområdena, såvida det
inte gäller rena nulägesbeskrivningar. Dylika undersökningar,som endast
redovisaren tvärsnitt vid en given lidpunkt, har emellertid elt begränsat
värde. Så snart forskaren vill klarlägga orsaker och utvecklingslinjer, blir
han i hög grad hänvisad till longitudinella sludier, i vilka individer och
händelseföriopp följs genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiden,
I den moderna forskningen finns en markerad inriklning på individo-rienterade
studier av longitudinell natur (se härom bl, a. yttranden från stadsarkiven i
Slockholm och Örebro),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
socialutredningens förslag trols allt följes, framslår del som självfallel, atl
valet av typområden sker efler ingående överväganden, varvid särskilt
möjlighelerna lill jämförelser med andra slag av arkivmaterial beaktas. Även
inom de valda områdena torde aktrensning och viss utgallring av oväsentliga
handlingar kunna ske; särskilda regler härför måsle dock utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
socialutredningen förordaren så härd gallring - och därtill med sä korta
gallringsfrister - beror på atl ulredningen låtit sitt synsätt bestämmas av
inlegrilelsskäl. Betänkandets förslag på denna punkl kan därför betecknas som
elt relativt renodlat exempel på s. k. etisk gallring. Informationen anses
kunna skada den, som varil föremål för vården, eller göra människor mindre
benägna att söka kontakt med myndighelerna. Bevarandet av dokumentation skulle
ytterst kunna rubba det förtroende, som bildar en gmndval för socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gallringar,
som bygger på en i viss mån likartad motivering, tillämpas sedan några år pä
ADB-området med stöd av dalalagen. Därvid rör det sig dock om upptagningar, och
gallringen motiveras främst av lättheten att vid datoriserad bearbetning
kombinera uppgifter från olika håll. När socialutredningen i stor skala söker
tillämpa samma betraktelsesätt på pappershandlingar, rör det sig - som redan
antytts - om ett i viss mån nytt grepp på gallringsfrågorna. Atl förstöringen
av handlingama enligt förslaget skall bli en lagbunden plikt förstärker detta
intryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I och för sig är det givetvis angeläget, att för
den enskilde skadlig eller nedsättande information avlägsnas, så snart den inte
längre fyller någon väsenllig funktion. När det gäller arkivmaterial av den
slora och mångsidiga betydelse, varom här är fräga, är del emellertid
uppenbart, att det krävs en sorgfällig avvägning mellan skilda och delvis
motstridiga intressen. Eftersom kommittén ej närmare gått in på denna
avvägning, anser sig riksarkivet böra belysa frågan med en viss utförlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ur den enskildes synvinkel innebär förekomsten av
handlingar i sociala ärenden ej endast en olägenhet utan även en garanti.
Händelser, som kan ha varit djupt ingripande i individens liv, kan klariäggas
även efter en längre tids förlopp. Den som varit föremål för vård kan få
viktiga avgöranden och skeden i sitt liv belysta. Riksarkivet hänvisar särskilt
till de yttranden, som avgivits av stadsarkiven i Stockholm och Uppsala och som
utvisar vad dokumentationen betyder för att tillgodose klienters behov av
identifikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För medborgaren synes det vidare innebära en
trygghet,att tjänstemännen dokumenterar sina insatseräven på längre sikt. Ocksä
frän vårdsynpunkt kan den något äldre informationen i vissa fall visa sig vara
av värde. Inställningen bland socialvårdare och behandlingsforskare synes i
varje fall ej vara entydig på denna punkt. Vid riksarkivets behandling av
gallringsfrågor framstår det ofta som en svårighet, att övergången till nya
behandlingsmetoder och vårdformer ofta medför en förändrad syn också på
arkivmaterialet och dess betydelse. Det finns anledning räkna med att
värderingen av den äldre informationen åtminstone under vissa perioder kan
komma att bli betydligt mera positiv än nu är fallet. Därför innebär det
onekligen risker att hårdhänt förstöra unik information under hänvisning till
en inställning, som för dagen är förhärskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Framför allt måste emellertid integriteisaspekten
vägas mot vetenskapens krav. Inte minst från människovårdens egen synpunkt är
det väsentligt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>oersätlligi
malerial ej ulgallras i en ulslräckning, som hindrar forskarna att vinna
klarhet om utslagningens orsaker, verkningarna av kriser osv. och all teckna en
lillföriitlig bild av den faktiska ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Motsättningen mellan de etiski-moraliska
gallringsönskemålen och den moderna, pä slora samhällsföriopp inriktade
forskningen är sålunda i vissa avseenden skarp. Vid avvägningen mäsle enligl
riksarkivets mening de vetenskapliga kraven skänkas etl avsevärt större
beaklande än socialutredningen gjort. Den problemorienterade forskningen är
med nödvändighet beroende av källmaterial, som redovisar missförhållanden och
brister; det är svårigheter av denna arl forskarna företrädesvis vill söka
avhjälpa. I etl samhälle, som blivil allt mera beroende av vetenskapligt
ulvecklingsarbete, kan dessa behov inte förbises.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För forskningen är den etiska gallringen specielll
kännbar på grund av sin hårdhel. Om den skall leda till avsett resultat, måsie
såvitt möjligt alla personorienlerade uppgifter ulgallras. Som ovan antytts
präglar denna långlgående karaktär också socialutredningens förslag. Vid
ordinära gallringar brukar tvärtom tillses, atl täckning för viktigare
utgallrade handlingar finns i bevarat material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En gallring enligt de linjer, som föreslagits i
betänkandet, kan följaktligen ej anses motiverad utifrån vetenskapliga eller
arkivaliska utgångspunkter. Om den genomföres, torde den i stället få bedömas
som resultatet av politiska ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksarkivet kan ej la slällning lill beslut av
denna karaklär men anser sig böra tillfoga den reflexionen, att en betydande
försiktighet under alla omständigheter synes vara på sin plats, eftersom det
rör sig om arkivmaterial av väsentlig betydelse för analysen av flera av det
moderna samhällets problemområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksarkivet förordar säledes, att gallringsfrågan
löses genom utgallring av mindre väsentliga handlingar ur personaklerna enligt
regler, som trär övervägas särskilt. De handlingar, som kommer atl återstå
efter gallringen, bör vid fastställda tidpunkter avställas och hållas åtskilda
frän de handlingar, som begagnas i det löpande arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om regeringen väljer all - i anslulning till
utredningens förslag - utgallra personakterna i sin helhet, bör materialet
bevaras inom klarl angivna områden, som utväljes efter ingående undersökningar
och överiäggningar med forskare och under hänsynstagande till andra motsvarande
urvalsförfaranden. En sådan sammankoppling lorde bäst komma till stånd, om
riksarkivet får i uppdrag atl besluta härom på samma säu som skett i fråga om
de medicinska arkiven. Typområdena måste göras till föremål för en fortgående
observation med avseende på indelningsändringar, ändringar i fråga om
befolkningssammansällning, näringslivets stmktur osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid en eventuell gallring synes därjämte frågan om
gallringsfristernas längd påkalla en förnyad prövning, då de föreslagna
fristerna framslår som alltför korta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21.4
Statistik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
synpunkler pä slatistikproduklionen anförs av statistiska centralbyrån,
länsstyrelsen i Blekinge län och Svenska kommunförbundet. Länsstyrelsen i
Blekinge län konstaterar atl SU anser atl en individrelalerad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slalislik
inom socialtjänslområdel i möjligasle mån bör undvikas. En mängdrelaterad
slatistikrapporlering bör enligt SU;s bedömning i allmänhel vara lillräcklig
för den cenirala socialtjänslstatistiken. Länsslyrelsen kan instämma i denna
bedömning men vill samtidigt erinra om all del inte är sådan statistik som socialtjänstens
företrädare är i slörst behov av. (Denna typ av statistik täcks för övrigt
relativt väl av nuvarande statistikproduktion.) Det är i stället statistik som
identifierar de regionala och lokala sociala problemen och visar dess samband
med övriga regionala och lokala förhållanden. En övergripande redovisning av de
sociala problemen kan vanligen inte användas på del regionala och lokala
planel, vilkel särskill bör beaklas eftersom det framför allt är inom den
kommunala beslutsprocessen som socialljänslens förelrädare har möjlighel alt
verka. Mot den bakgrunden kan länsstyrelsen svårligen finna andra utvägar än en
tämligen omfattande individrelalerad statistikproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
framhåller att den individrelaierade slalistiken som i dag produceras av
kommunerna och kräver arbetsinsatser har sitl ursprung i SCB.s krav på
statistikinformation. Styrelsen vill instämma i SU:s förslag om att
individrelalerad statistik i möjligaste mån bör undvikas och understryker
nödvändigheten av att SCB ej skall slyra dokumentationen. Det mäste i stället
vara kommunernas egna behov av information som skall vara avgörande för
slatistikinsamlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistiska
centralbyrån (SCB) framhåller bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den information som SU anser skall få finnas i vad
utredningen betecknar som personregister hos socialnämnd som utgör
sammanställning av uppgifter synes vara av sädan omfattning att den ensam
knappast kan ligga till grund för statistikredovisning inom socialtjänsten. SCB
finner i likhet med utredningen att det erfordras ytteriigare dokumentation som
underiag bl. a. till erforderiig regional och cenlral statistik inom
socialtjänstområdet samt för att tillgodose forskningens behov av data. SU
anser det varken önskvärt eller praktiskt möjligt att författningsvägen närmare
reglera dokumentationen. Däremot utgär SU från att vissa allmänna råd mäste
utarbetas av socialstyrelsen i samråd med kommunförbundet. SCB vill i detta
sammanhang framhålla att ett tillräckligt enhetligt och preciserat underiag
måste finnas om det skall kunna läggas till grund för statistikproduktion.
Vidare är det viktigi med tanke pä bl. a. uppgiftslämnarbördan att de framtida
redovisningsrutinerna till socialvårdsstatistiken utformas på etl sätt som
medger integration i den övriga dokumentationsverksamheten inom socialtjänsten.
- SCB anser mot denna bakgrund det angeläget atl verket på ett tidigt stadium
bereds möjlighet att delta i arbelel med dokumentationsfrågorna. -De av SU
föreslagna gallringsreglerna för uppgifter inom socialtjänsten medför atl
exempelvis specialsludier över en längre period bakåt i tiden inte kan göras.
SCB vill rikla uppmärksamheten pä all den kommande behovsanalysen av statistik
inom socialljänslen kan resullera i behov av vissa undantag från gaUring då det
gäller uppgifter för statistiska ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 28 8 i förslaget till socialnämndslag skall
regeringen kunna besluta att socialnämnd ur personregister skall lämna ut
uppgifler lill SCB. SCB ansluter sig på denna punkt till ulredningens
uppfaUning. - Enligt utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
talar inlegrilelsskäl för att individrelalerad slatislik i görligaste mån bör
undvikas. Ulredningen preciserar emellertid inte närmare vad den lägger i
begreppel individrelalerad men SCB ulgår ifrån alt härmed avses sådan statistisk
redovisning som är knulen till person som är angiven med namn, personnummer
eller annan identiletsbeleckning. - Slalistiken över social-fiänsten kan till
vissa delar förutses behöva bli baserad på en individrelalerad redovisning i
vilken individen kan identifieras t. ex. genom personnummer eller ärendenummer.
Exempel härpå är statistik över samhällels insalser för medlemmar i familjer
eller hushåll, longitudinella sludier och vissa speciella undersökningar.-SCB
delar emellertid i princip utredningens uppfaUning att restriktivitet bör
iakltas i fråga om individrelalerad statistikredovisning inom
socialtjänslområdel. Uppgifternas känsliga natur och skäl i övrigt som
utredningen redovisar talar härför.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:169.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Ekonomi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.1 Kostnader för socialtjänsten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.1.1 Ulredningens underlag jör beräkningarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens underlag för
beräkningar av kosinadema för den framlida socialljänslen har kommenierals av
endasi elt fålal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR anser all underlagd är
brislfälligl och saknar analys. Organisalionen pekar särskill på all
ulredningens spcialundersökning av kostnaderna i 18 kommuner inte omfatlar
någon av de tre största kommunerna och atl ulredningar inle heller haft
tillräckligt underlag för en bedömning av den socialljänsl som kan ges i
glesbygdskommuner. Liknande tankegångar förs fram av Sveriges socionomers
riksförbund och några kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.1.2 Utredningens bedömning av koslnadernu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som har
yllral sig i denna fråga är de flesla tveksamma till utredningens bedömning
eller framhåller att förslaget inte går all kostnadsberäkna utan mera ingående
överväganden. Ell mindre anlal remissinstanser bedömer ulredningens beräkningar
som orealistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som ger
uttryck för tveksamhet inför utredningens bedömning finns sociulstyrelsen,
flera länsslyrelser och kommuner. Kommunförbundet, Lundstingsförbundet,
Föreningen Sveriges sociulchefer, 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU
76) och riksrevisionsverket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som skäl för tveksamhet till utredningens
beräkningar anges i flertalel fall osäkerhei om de kostnader som uppkommer
genom all socialförsäkringssystemet byggs ut med socialförsäkringstillägg
(SOFT-reformen). Enligt socialstyrelsen har denna fråga behandlats tämligen
översiktligt. Kommunförbundet framhåller att myckel talar för att de nuvarande
social-hjälpskostnadema i varje fall på kort sikt kommer atl öka genom att de
normer som föreslås för SOFT kommer att tillämpas även på socialbidrag som
utges av kommunerna. Riksrevisionsverket och KEU 76 framhåller atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kalkylerna över kostnaderna för SOFT är myckel osäkra och
alt kostnaderna myckel är beroende av den ökade efterfrågan på ekonomiskl
bislånd hos nya grupper som SOFT kan ge upphov till. Riksrevisionsverkei anser
sammantaget att utredningen väsenlligl har underskattat kostnaderna för SOFT.
Enligt KEU 76 borde utredningen ha angell allernaliva ambitionsnivåer för
SOFT-reformen. Utredningen borde också ha gjorl ell försök all uppskatta de
ökade administrationskostnaderna för försäkringskassorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har
framhållil etl behov på skilda områden av resurstillskoll ulöver vad
ulredningen har kommil fram lill. Siaiisllsku centrulbyrån fömlser ökade
kostnader för socialvårdsslalisliken men kan inle nu lägga fram beräkningar.
Flera remissinsianser, bl.a. länsslyrelsen i Stockholms län, pekar på alt
kostnaderna för utbildning i samband med reformens ikraftträdande inle
förefaller ha vägts in i de lolala kostnaderna. Nämnden för samhällsinformation
framhåller all koslnader för information om den nya lagstiftningen måsle las
med i budgelberäkningar. Kravel på en ökad samverkan mellan socialljänslen och
andra myndigheler och organisationer innebär enligt bl. a. statens hundikappråd
ell behov av ökade resurser som utredningen inte har behandlat.
Ungdomsjungelseuired-nlngen anser atl ulredningens förslag medför en överföring
från socialvården till kriminalvården av vissa vårdbehövande i åldern 18-20 år
och finner atl resursberäkningar för della inle har gjorts.
Riksrevisionsverkei bedömer säkerhetsmarginalen som myckel liten då del gäller
beräkningarna av kosinadema för barnomsorg och äldreomsorg. Sociulstyrelsen
anser alt viktiga områden även utanför SOFT-reformen är oiillräckligl
behandlade från koslnadssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser, bl. a.
Stockholms kommun och Föreningen Sveriges socialchejer framhåller all
ulredningens beräkningar är osäkra eftersom de har gjorts under belydligl
gynnsammare ekonomiska förhållanden än som råder i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som intar
en starkare uttalad negaliv inslällning lill utredningens beräkningar är Svea
hovrätt, kriminulvårdsstyrelsen, SACOISR och Sveriges socionomers riksförbund.
SACO/SR anser alt ulredningen inte i erfoderlig ulslräckning har angell kostnadsnivån
för den framtida socialtjänsten och dessulom avslåll från all diskulera
förhållandel mellan den framlida socialljänstens resurser och samhällets
lotala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.1.3 Behovel av prioriteringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinsianser som har yllral
sig över kosinadema för socialljänslen är genomgående av uppfallningen all ell
genomförande av förslaget släller stora krav på samhällets ekonomiska resurser.
Mol denna bakgrund har frågan om prioritering mellan olika delförslag och
mellan sådana och slalliga eller kommunala insalser på andra områden behandlals
av flera remissinstanser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt anser all en belydande
kommunal upprustning är nödvändig för all ulredningens målsältning skall kunna
förverkligas. Hovrällen kan av denna anledning inte lillslyrka all förslagel
upphöjs lill lag men föreslår all ulredningens inlenlioner så långl del är
möjligi tas lill vara i en nuvarande lagstiftning. Länsstyrelsen i Malmöhus län
betonar all prioriteringar i förslagel måsie göras för atl socialhuvudlileln
skall hållas inom en godlagbar gräns. Statens handikupprud ifrågasäller om
samhällel har resurser atl fulll ul genomföra de förändringar som ulredningen
föreslår. -Tidigare fattade beslul om prioritering av barnomsorg och
äldreomsorg betonas av flera remissinsianser, bl.a. Kommunförbundel och KEU
76. KEU 76 konstaterar atl dessa beslut begränsar volymmässig expansion inom
övriga kommunala verksamheler men atl ulredningens förslag leder lill en
kommunal satsning även på de delar av socialljänslen som ligger vid sidan av
barnomsorg och äldrevård. - Landslingsförbundel framhåller all priorileringar
måste göras och erinrar om atl det från statens sida har utlovats siörsla
ålerhållsamhd i fråga om beslul som innebär ökade anspråk på kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KEU 76 betonar alt SOFT-reformen
måsle vägas mol andra reformer som har behandlals och prioriierats av denna
ulredning. Borås kommun framhåller all även andra verksamhelsgrenar på del
primärkommunala planel har välgrundade anspråk och all dessa måste vägas mol de
föreslagna reformerna på socialtjänstens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.1.4 Fördelningen av koslnader mellan slal och kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om fördelning mellan stal
och kommun av kostnaderna för socialtjänsten har berörts av åtskilliga
remissinsianser. Några av dessa, bl. a. Slockholms kommun. Föreningen Sveriges
socialchefer, SACOISR och Norrköpings kommun, anser all kostnadsfördelningen är
oiillräckligl belysl eller för svagt strukturerad av ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En genomgående uppfattning hos
remissinslanserna är alt kommunerna kommer all få vidkännas en slörre andel av
de tolala kostnaderna för socialljänslen än utredningen har beräknat. Del är i
främsla rummel ulredningens bedömning av de resurser som frigörs hos
kommunerna genom SOFT-reformen som kritiseras. De flesla kommuner, men även
vissa andra remissinstanser som slutens hundikuppråd. Handikappförbundens
cenlralkommilé, SACOISR och Sveriges socionomers riksförbund, anser alt
utredningen överskattat belydelsen av SOFT-reformen då del gäller kommunernas
möjligheler till besparingar. Borås kommun bedömer för sin del all
SOFT-reformen frigör endasi 18-19% av nuvarande tolala socialhjälpskostnad.
Sundsvulls kommun redovisar resultat av en försöksverksamhet i kommunen med
SOFT-mtiner och finner för sin del atl resurs-tillskottel kan bedömas till
25-30% av socialhjälpskoslnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller
att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för kommunerna även om
SOFT-reformen avlastar vissa kost-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nåder. Till dessa hör fleru kommuner och länsstyrelser.
Föreningen Sveriges sociulchefer, SACOISR och Sveriges socionomers
riksförbund. Dessa remissinstansers uppfaUning är också all kommunernas
möjligheter till nya breda satsningar på socialljänslens område är myckel
begränsade och atl slaten därför måste åiaga sig etl betydligt ökal ansvar för
kosinadema. Kommunförbundet framhåller för sin del all kommunernas möjligheler
all genomföra förslagel lill slor del blir beroende av hur generella
bidrags-och irygghelssyslem ulformas i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.2 Statsbidrag till kommunernas socialtjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.2.1 Avvägning mellan skalteutjämningsbidrug och ullmänl
driftbidrug</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hos remissinslanserna finns en klar
övervikt för ulredningens förslag all statsbidrag lill kommunernas socialljänsl
i första hand skall utgå i form av skatteutjämningsbidrag. Bland de
remissinsianser som har uttalat sig för skalleuljämningsbidrag finns
sociulstyrelsen, stutskontoret, decentruliseringsutredningen, fiertalet
kommuner, slutens hundikuppråd, Sveriges socialförbund, LRF och KEU 76.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl en uppfaUning som förs fram
av bl. a. Örebro kommun ligger ell skalleuljämningsbidrag i linje med en
lagsfiftning som har lill syfte all ge kommunerna frihel att inom givna ramar
själva ulforma sin socialljänsl. Borås kommun framhåller all del finns andra
kommunala verksamhetsgrenar än socialljänslen som har kostnader för sociala
insalser och alt skatteutjämningsbidrag av denna anledning är atl föredra
framför ell allmänl driftbidrag. KEU 76 betonar alt förslagel ligger helt i
linje med denna ulrednings egel slällningsiagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av de remissinsianser som
lillslyrker skatteutjämningsbidrag framhåller dock alt en nödvändig
förutsätlning är all bidragen innebär en förslärkning av den
kommunalekonomiska siluationen och betonar i della sammanhang att del av
ulredningens förslag inle går all analysera effekterna av ell sådanl bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I flera fall betonas nödvändighelen
av specialdestinerade statsbidrag vid sidan av skalleuljämningsbidragel. TCO
och Sveriges socionomförbund anser all bidrag av detla slag är särskill
angelägna eftersom skalleuljämningsbidrag inte kompenserar medelstora
expanderande kommuner med svag skattekraft eller de största kommunerna för
inkomstbortfall från bidrag lill individinriktade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de remissinsianser som är negativa
eller övervägande negativa till skatteutjämningsbidrag hör fleru länsstyrelser
och kommuner, Sveriges sociologförbund, SACOISR och Sveriges socionomers
riksförbund. Som elt argument mol skatteutjämningsbidrag framför Sveriges
sociologförbund och flera kommuner atl det finns risk för all elt sådanl
bidrag inte kommer socialtjänsten lill godo i önskvärd utsträckning. Bl. a.
länsstyrelsen i Gotlunds län anser atl skalleuljämningsbidrag kommer atl
medföra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prioriteringar som går ut över missbrukargruppernas
resurskrävande värdbehov. Flera remissinsianser framhåller - i likhel med
Sveriges socionomers riksförbund - alt elt allmänt driftbidrag har fördelen
att del går alt göra en direkl koppling mellan bidragels sloriek och villighden
all salsa på en viss verksamhelsgren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser, bl.a.
riksskutieverkel, Kommunförbundet, Stockholms kommun och LO, avslår från all nu
la slällning i frågan om bidragsform och hänvisar lill senare
ställningslagande lill KEU 76: s förslag i ämnel. LO ansluter sig dock i
princip till socialulredningens förslag. Riksskatieverkei nöjer sig med all nu
påpeka all adminislralionen av skalleuljämningsbidragel försvåras om hänsyn
skall lagas till särskilda faklorer vid beräkning av bidragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.2.2 UtveckUngsbidrug</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag i fråga om
uivecklingsbidrag lill olika verksamheler inom socialljänslen behandlas av ell
mindre anlal remissinsianser. Kritiken är med få undanlag posiliv eller
övervägande posiliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karlstads kommun framhåller alt bidraget
lill barnomsorgen inle har inneburil den vänlade kostnadsöverföringen från
kommunerna till slalen. Ökade kapilalijänslkosinader har ulgjorl hinder för
della. Enligl kommunen har ulredningen lättvindigl gått förbi detta problem.
Utredningen borde i StäUet ha prövat frågan om ett statligt övertagande av
personalkostnaderna inom barnomsorgen i likhel med vad som gäller för skolan.
KEU 76 ser en uppräkning av slalsbidragen lill barnomsorgen som en angelägen ålgärd
men konslalerar all frågan kommer all behandlas i annal sammanhang. KEU 76
framhåller dock all primärkommunerna får räkna med belydande neUokoslnader för
barnomsorgen även om del skulle vara möjligi all öka stålens bidrag för
verksamheten. Det är därför enligt KEU 76 angeläget med en utjämning av
nettokostnaderna för barnomsorgen inom skatleutjämningssystemet oberoende av
om de speciella statsbidragen till barnomsorgen höjs. Riksrevisionsverket
framhåller att en ulvärdering av effeklerna av de olika statsbidragen till
barnomsorgen bör ske i ett sammanhang innan nuvarande överenskommelse mellan
regeringen och kommunförbundet löper ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdel av atl behålla bidrag lill
social hemhjälp och färdljänsl belönas av fiera remissinsianser, bl.a. statens
hundikuppråd, handikapporganisationerna, några kommuner, LO och Svenska röda
korset. Flertalet av dessa remissinstanser uttalar sig dock för all bidragen
skall ulgå som permanenta specialdestinerade bidrag i slällel för
uivecklingsbidrag. Statens handikappråd efterlyser klarare principer för kostnadsfördelning
mellan social hemhjälp och hemsjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KEU 76 delar ulredningens
uppfattning alt utvecklingsbidrag bör behållas för social hemhjälp och
färdljänsl. Däremot avstyrker KEU 76 förslaget alt vidga bidragsunderlaget för
social hemhjälp lill att gälla även ålderdomshemmen. KEU 76 framhåller i dessa
delar följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi konslalerar i vårt slulbelänkande (SOU 1977:78)
all om de specialdestinerade bidragen lill färdtjänsten och den sociala
hemhjälpen finns kvar kommer kommunerna all via Ivå parallella syslem få
ersällning för åldersfördelningen i kommunen. Kommuner med slor andel äldre
får genom slalsbidragen viss kompensation för kosinadema för pensionärsservice.
Samlidigl kommer kommunernas neUokoslnader för nämnda verksamheler all
uljämnas inom del reformerade skaileuljämningssyslemd. Vid beräkningen av
nellokoslnaderna dras stalsbidragel av vilkel ulgör en garanti för all
kommunerna inle blir dubbelkompenserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I princip förordar vi därför alt slalsbidragen lill
färdtjänst och social hemhjälp arbelas in i skalleutjämningssyslemel på sikl.
Vi har dock av fiera skäl inle ansett del möjligt atl i dag slopa dessa
bidrag. För del försia innebär specialdestineringen en stimulans för
kommunerna all bedriva verksamhelen. För del andra kommer
skaileuljämningssyslemd enligl vårt förslag inte heller i fortsäliningen all
omfalla alla kommuner. Del är de kommuner som har en egen skallekraft
överstigande den garanterade som ligger uianför syslemel. Om de
specialdestinerade bidragen slopas skulle dessa kommuner bli hell ulan
kompensation för dessa verksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om stalsbidragel lill färdljänslen vill vi
dessulom framhålla atl den snabba ulbyggnaden av verksamheten under de senasle
åren till stor del beror pä atl kommunerna utvidgat bidragsområdd till atl
gälla pensionärer över huvud lagd och inle enbarl handikappade. Vi
underslryker därför i slulbelänkandel atl syftel med bidraget bör vara all
möjliggöra ulbyggnaden av kommunernas färdljänsl för personer med handikapp, och
all bidragsunderiagel bör begränsas till denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi konslalerar vidare i vårt slulbelänkande all del
specialdestinerade bidragel lill den sociala hemhjälpen har ulgjorl en
stimulans för kommunernas verksamhel. Vi pekar i likhel med socialulredningen
på all slalsbidraget endast utgår lill en del av åldringsvården. Kommunernas
avvägning mellan olika lyper av åldringsvård påverkas därför sannolikt av
slatsbi-dragssysiemet. Vi markerar dock alt syftet med statsbidraget lill
hemhjälpen var jusl all stimulera ulbyggnaden av den individorienierade
verksamhelen. Socialulredningens förslag all ulvidga bidragsunderiagel lill
all även gälla ålderdomshemmen kan vi inle lillslyrka. Eftersom vi menar atl
bidragel på sikl bör inarbetas i skatleutjämningssystemet bör inte del slalliga
slödel utvidgas lill yllerligare delar av den sociala verksamhelen. I vårt
förslag till reformerat skalteutjämningssystem utjämnas även nettokostnaderna
för ålderdomshemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket framhåller att verkel på
uppdrag av regeringen har utvärderat det försöksvis tillämpade bidragssystemet
för slatsbidrag till bl.a. färdljänsl och social hemhjälp. Resulialei av denna
ulvärdering har redovisais i rapport 1977-09-30 (RRV dnr 1976:727). Vad gäller
färdljänslen visade utvärderingen enligt verkel atl slalsbidraget hafl
belydelse som slimulansfaklor i kommuner med liten folkmängd och låg
skattekraft. Även vissa slörre kommuner lorde ha byggl ul eller förbältrat sin
färdtjänst i första hand till följd av statsbidraget, men generelll tycks inle
statsbidraget ha varil den viktigasle orsaken till den salsning på färdljänsl
som gjorls i de slörre kommunerna. Där har verksamhelens ulbyggnad i högre grad
påverkals av målgruppens behov och sloriek, kommunalpoliliska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>priorileringar och kommunens ekonomi. Med hänsyn lill sin
bedömning av färdljänslens kvalild och ulbyggnad - och med hänsyn lill
slalsbidragds ultalade syfte all stimulera en uppbyggnad av en färdljänsl av
god kvalile i hela landel - ifrågasäller verkel i rapporten om del i dag finns
lika slarka skäl som lidigare för statlig stimulans genom etl specialdestinerat
slalsbidrag lill kommunernas färdljänsl. Eftersom del finns ell samband mellan
låg skallekrafi och dåligt utvecklad färdljänsl finns del enligl verkels uppfaUning
snarare skäl som lalar för all ersälla del specialdestinerade stalsbidragel
till färdljänsl med bidrag inom skalteutjämningssyslemds ram. Om lika slora
medel fördelas i della syslem som f n. ulbelalas i slalsbidrag lill färdljänsl
skulle della främsl gynna de kommuner som har slörsl behov av all yllerligare
ulveckla färdljänslen. Verkel finner all ett ylleriigare skäl för all överväga
en förändring av bidragel lill färdljänslen är all detla bidrag kan förhindra
atl alternativa trafiklösningar för personer med förflyll-ningshandikapp
prövas. Del speciella stalsbidragel lill färdljänsl priorile-ras framför
salsningar på handikappanpassning av de allmänna kommunikationsmedlen. I
rapporten framförs även skäl som lalar mol all slopa del specieUa slalsbidragd
lill färdljänsl och överföra medel lill ell allmänl skalleuijämningssyslem.
Sådana skäl är enligt verkel all bidragen då inle med säkerhel skulle komma
färdljänslen lill del och all vissa kommuner -främst storstadskommunerna och
andra kommuner där färdljänslen sedan några år är väl utbyggd - skulle få
mindre bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller den sociala hemhjälpen
anser verket all ulvärderingen visade all slalsbidragd under senare år inle
hafl någon belydelse för all stimulera verksamhelens utbyggnad ulan alltmer
övergåll lill all vara ell allmänl fi-nansielll slöd lill kommunerna. Den
sociala hemhjälpen är en elablerad verksamhel och del är enligl verkels mening
knappasi relevanl att lala om uivecklingsbidrag i den mening ulredningen gör.
Del kan enligl verkel mot denna bakgrund finnas skäl all överväga om detla
specialdestinerade slalsbidrag skall behållas eller om bidragel skall inordnas
i skatleutjämningssystemet. Verkel anser dock alt denna fråga, inte minst med
hänsyn lill bidragels sloriek, bör behandlas vid en lolal prövning av behovel
av specialdesfinerade statsbidrag. Om specialdestineringen lill social
hemhjälp behålls anser verkel i likhel med ulredningen all slalsbidraget bör
göras neutralt lill boendeform, eftersom nuvarande slatsbidragsregler och
lillämpningsbestämmelserna till dessa i många fall molverkar alt kommunerna
väljer de efter förhållandena mesl lämpliga formerna av boende för äldre och
dessulom kan molverka ulvecklingen av nya former av äldreomsorg. Ell säll alt
nå neulralild i valet mellan olika former är enligt verkel all som ulredningen
föreslår låla även en del av de nuvarande ålderdomshemmens driftkoslnader bli
slaisbidragsberältigade. Detla anser verket dock leda lill andra
avgränsningsproblem. Under förutsäUning av oförändrad bidragsinsats skulle
detta också leda lill ökad slallig bidragsgivning lill kommunerna. Verkel
pekar därför på alt ell annal säll all åstadkomma neutralitet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan olika kollektiva boendeformer - om
specialdestinerat bidrag skall ulgå - är all ge etl slatsbidrag som pä någol
säll är relaieral lill kostnaderna och/eller omfattningen av kommunernas
lolala äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens uppfaUning all del är
ötillfredsslällande atl kommunerna i fråga om bidragsförskotten får belala för
en verksamhel som de inle kan påverka, delas av bl. a. Stockholms kommun, som
föreslår alt slaten skall ta över kommunernas andel av dessa kostnader. Av
samma uppfattning är KEU 76 som dock framhåller all ell överlagande inte kan
ske förrän delta är samhällsekonomiskt möjligi. KEU 76 framhåller också all en
del av den beräknade rationaliseringsvinslen vid omläggningen av adminislralionen
av bidragsförskolten har gåll förlorad genom den nuvarande konslruklionen med
kommunal del i finansieringen av förskolten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel i fråga om
utvecklingsbidrag lill kommunala nyklerheisnämnder m.m. bemöls posilivi av
remissinslanserna. KEU 76 anser dock atl del är befogal med en någol
annorlunda gränsdragning än den ulredningen har gjort och förordar för egen del
atl endasi bidragel lill admi-nislralionskoslnader upphör alt utgå medan övriga
delar kvarslår som specialdestinerade bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 detla sammanhang bör nämnas all
flera remissinsianser, bl.a. socialstyrelsen. Kommunförbundet,
Landstingsförbundet. TCO och Sveriges socionomförbund, pekar på behovel av
särskill ekonomiskl slöd för ulbyggnad av lillnyklringskliniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all avveckla bidragel
lill familjerådgivning slöds av KEU 76. Enligt Landstingsförbundets mening
fordras del en lång övergångslid för de berörda huvudmännen och deras personal
att anpassa sig till den nya socialtjänstlagen. Denna anpassning skulle enligt
förbundel underiällas om utvecklingsbidrag även i framliden utgick lill
familjerådgivningsverksamhel. Även Föreningen kommunal- och landslingsanställda
familjerådgivare och några kommuner anser att utvecklingsbidraget lill familjerådgivning
bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser är negativa
till utredningens förslag att statligt bidrag inle vidare skall ulgå för
bistånd som har lämnals ål zigenare. Örebro kommun framhåller alt kostnaderna
belastar kommunerna myckel olika och atl insatser, bl. a. på
familjepedagogikens område ofla måsle sältas in under lång lid. Enligl
kommunens uppfaUning kan behovel av insatser förväntas öka. Riksföreningen för
familjepedugogiskt orbete för fram liknande synpunkler. Andra remissinsianser
som anser atl delta särskilda bidrag bör behållas eller i vart fall övervägas
på nytt är bl. a. stålens invandrarverk, Vilhelmina kommun och Sveriges
socionomförbund. Vilhelmina kommun är av den uppfattningen atl även bidraget
för utgivet bislånd åt renskölande samer bör behållas. KEU 76 framhåller all
denna utredning i de frågor som nu har berörts har lagt fram förslag som är
identiska med socialutredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om övriga av ulredningen behandlade
specialdestinerade bidrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har förslagen genomgående bemötts positivt eller lämnats
utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har markerat behov av
specialdestinerade bidrag för verksamheler som utredningen inle har berört i
délia sammanhang. Statens invandrarverk anser all bidrag bör ulgå till samtliga
invandrare som deltar i hemspråkslräning. Statens handikuppråd och HandikuppjÖrbiindens
cenlralkommilé framhåller alt kommunernas uppsökande verksamhel är av siörsla
belydelse för de handikappade och bedömer därför stimulansbidrag för denna
verksamhel som angelägen. Även fiera kommuner är av uppfallningen alt särskilt
bidrag bör utgå lill uppsökande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret uppehåller sig vid
ulredningens uiialande all en garanti för all socialljänslen får rimliga
resurser är all del finns olika organisationer Som hävdar olika inlressen.
Härvid bör del enligl slalskonlord uppmärksammas all alla grupper inle har
lika slarka inlresseorganisalioner eller sä utvecklade organisationer all de
kan driva sina frågor. Risk finns därför alt vissa gruppers intressen kan få
lägre prioriietsgrad än önskvärl. Det är därför enligl slalskonlord viktigt
atl länsstyrelsen och centrala organ har möjlighel all nära följa
socialljänslens uiveckling och får möjlighet alt påtala evenluella brisier i
della hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl riksrevisionsverkets uppfattning bör det
förhållandet alt vissa mindre, specialdestinerade statsbidrag slopas inle
innebära all skatteutjämningsbidragen skall ökas med motsvarande belopp. Del
bör i stället enligl verkel göras en tolalbedömning av de kostnadseffekter
förslaget får för Slalen resp. kommunerna. Verkel framhåller alt kostnaderna
för SOFT-reformen är en viklig komponent i denna bedömning. Om SOFT införs och
adminislreras av försäkringskassorna bör enligt verkets mening minskade
personalbehov för kommunerna vid handläggning av socialbidragsärenden och
försäkringskassornas ökade administrationskostnader tas med vid bedömning av
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Det bör också beaktas atl SOFT
kommer all beskattas. Detla innebär enligl verkel alt kommunerna får ökade
skatteintäkter samlidigl som slalen får molsvarande ulgifier. Omfördelningen
mellan slal och kommun blir därför slörre än vad ulredningen har angell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även statskontoret framhåller all
effekterna av SOFT-reformen bör beaklas då det gäller alt besluta om storleken
av de generella bidrag som skall ersälla specialdestinerade slatsbidrag.
Slatskonlorel pekar särskill på all behovel av socialbidrag förvänlas minska
som en följd av SOFT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.3 Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet remissinsianser är
positiva eller överhängande positiva lill utredningens förslag om avgifler för
vissa ijänster. Nägra remissinsianser, bl. a. Karlslads kommun, underslryker
dock all avgifterna inle får göras så höga atl den som har etl beräliigal behov
avstår från hjälpinsatser. Sveri-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1979180. I saml. Nr. I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ges kommunnlijunstemannuförbund ger ullryck för en viss
oro för atl avgiftsfinansieringen kan fä allt för slor omfaUning. Förbundet
anser vidare atl avgifterna inle bör låsas i alli för stränga schabloner utan i
stället i det enskilda fallet beslämmas efler exakt den ijänsl som del är fråga
om. SACOISR och Sveriges socionomers rik.sförbund påpekar all
inkomsldif-ferentierade avgifter finns bara inom socialljänslen och inte inom
I.ex. kullur- eller fritidssektorn. Enligl dessa remissinsianser bör inte
heller socialljänslens avgifler inkomsidifferenlieras. SACO/SR anser dock all
del från rätlvisesynpunkl finns anledning all behälla inkomsldifferenlierade
avgifler under en övergångsperiod då Ijänsler inle finns all lillgå för alla.
Kommunförbundel efteriyser lagslöd för differenfierade avgifler på äldreomsorgens
område. Enligl förbundel krävs regler för della om begreppel ålderdomshem
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KEU 76 konslalerar all avgifterna
spelar en relalivi lilen roll för socialvärdens lolala verksamhel. Däremol kan
för delar av verksamhelen avgif-lerna vara av belydelse från finansieringssynpunkl.
De sociala avgifternas andel av primärkommunernas lolala exierna inkomsler
uigjorde enligl KEU 76 endasi 1,5%. år 1975. KEU 76 har inte funnil någon
verksamhel där elt ökal avgiftsuttag skulle ge krafligl förslärkla inkomsler
för den kommunala seklorn. Möjlighelen lill jusleringar av avgiftsullagd bör
dock enligl denna utredning prövas löpande i komunerna. När del gäller avgifler
för kommunens sociala ijänsler som daghem, fritidshem, familjedaghem, hemhjälp
lill barnfamiljer, hemhjälp lill pensionärer, avgifler vid ålderdomshem och
annan social service i kommunerna kan del enligl KEU 76 vara svårl atl kraftigt
höja avgifterna. Om avgiften blir för hög kommer de som bäsl behöver de sociala
tjänsterna inte all ha råd all ulnyllja dem. KEU 76 delar socialutredningens
bedömning alt avgiftssystemet inte får ges en sådan utformning all den som har
ell beräliigal vård- och servicebehov avstår från all anlila socialvärdens
ijänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KEU 76 pekar ocksä pä all
laxekonslmktionen kan påverka människors benägenhet all efterfråga de sociala
tjänsterna. Höga avgifler kan medföra lilen efterfrågan även om behovel av
sädan service är slorl. Låga avgifler kan leda lill sior efterfrågan även om
behov inle föreligger. Avgiftssysle-mel kan således ha en slyrande effekl vid
val av serviceform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KEU 76 framhåller all denna
ulredning i sill slulbelänkande förordar ell införande av differentierade
vårdavgifter inom långtidsvården för de utförsäkrade. Med sligande
ATP-inkomsler kommer pensionärerna under 1980-lalel all få ökade ekonomiska
möjligheler all med avgifler belala en del av sin vård. Detta förhållande bör
enligl KEU 76 beaklas inom långvården liksom i den primärkommunala
äldreomsorgen. Därför anser denna ulredning också all differentierade
vårdavgifter för uiförsäk-rade bör prövas. Del kommande ulredningsarbelel inom
socialdeparlemenlel i denna fråga föreslås ske med den ulgångspunklen. KEU 76
framhåller all man inom denna ulredning samlidigl är medvelen om atl effeklen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av differentierade vårdavgifter för utförsäkrade från
finansieringssynpunkt är relativt begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplands-Bro kommun anser all del
nuvarande avgiftssystemet framslår som både orältvisl och ologiskl och nämner
som exempel alt social hemhjälp är avgiftsbelagd men däremol inle
hemma-hos-terapi. Reglerna för avgifterna varierar enligl kommunen kraftigt
mellan olika huvudmän och lyper av service. Till slora delar innebär också
avgiftsullagd en betungande administrafiv apparat. Kommunen finner all del
inle finns någon anledning till all en människa med sociala problem, lika lilel
som med fysiska eller psykiska handikapp skall försättas i en sämre ekonomisk
silualion än en människa ulan sådana problem. Avgifter bör enligl kommunen
endasi las ul för de koslnader som varje människa själv kan svara för, exempelvis
kostnader vid institulionsvislelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22.4 Interkommunal ersättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om avveckling av
inlerkommunala ersältningar har berörts av Kommunförbundel och några
länsstyrelser och kommuner. Förslaget tillstyrks omgående. Länsslyrelsen i
Väslmanlands län ifrågasätter dock om inte rätlen lill ersällning bör finnas
kvar för ekonomiskt bidrag som har lämnals lill fosterbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som skäl alt avveckla de
inlerkommunala ersättningarna anför bl.a. Vara kommun all del adminislraliva arbelel
med ersättningarna inle slår i rimlig proportion till ersättningarnas sloriek.
Kurlstuds kommun underslryker all skillnaden mellan erhållen och ulgiven
ersällning i allmänhel är lilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.1 Rätten till bUräde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag lillsiyrks
ulan särskilda kommenlarer av länsstyrelsen i Östergötlunds län, länsslyrelsen
i Västerbotlens län. Kulmur, Helsingborgs, Skövde och Vuru kommuner och
Sveriges socionomers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen remissinstans motsätter sig
förslagel att räll lill offenlligl biträde skall finnas för såväl barn som
föräldrar eller annan vårdnadshavaré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invändningar förs fram främsl mot
förslagen om obligaloriskl biträdes-förordnande och förordnande av biträde för
barnel och föräldrama gemensaml.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.1.1 ObUgatoriskt biträdesförordnunde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all offenlligl bilräde
alltid skall förordnas när fråga uppkommer om omedelbart omhändertagande eller
om vård enligt den föreslagna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen med särskilda besiämmelser om vård av underårig
tillstyrks av riksåklagaren. kammarrätten i Sundsvall, ulredningen t)ni
barnens räll och Föreningen Sveriges socialchefer. Även länsslyrelsen i
Väslernorrlands län tillstyrker förslagel, Enligl länsslyrelsens mening är även
upphörande av vård en så ömtålig fråga alt förordnande av bilräde bör vara
obligaloriskl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broiisförebyggande rådel är
kriliskl mol förslagel och anser atl det leder för långl all schablonmässigt
förordna offentligt bilräde även i silualioner t.ex. där den enskilde
förklarar au han inle önskar bilräde. Regeln borde enligl rådel i slällel
ulformas så all ulgångspunklen är atl offenlligl bilräde skall förordnas i de
akluella fallen men alt undanlag sker då del är uppenbart all biträde inle
erfordras. En prövning av frågan om behovel av offenlligl bilräde kommer
härigenom till stånd. Prövningen kan dock oflasl ske på etl summariskt säll sä
all del inle uppslår någon fördröjning i ell ärendes handläggning.
Rällshjälpsutredningen har i siu belänkande (SOU 1977:49) Översyn av
rällshjälpssyslemd föreslagil - belräffande bl.a. ärenden om adminislraliva
frihelsberövanden - au offenlligl bilräde skall förordnas, om del ej är
obehövligi. En sådan regel förefaller enligl rådels mening i vari fall
lämpligare än den som socialutredningen har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kaminurräiien i Göteborg anser
all rällshjälpsulredningens förslag i denna del är lämpligare än
socialulredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Södermunlunds län
anser all ulredningens förslag bygger på uppfaUningen all länsrälterna inle i
erforderlig grad skulle överväga om den underårige har behov av bilräde. Någol
slöd för uppfallningen om all del föreligger en sådan risk har emellertid
enligl länsslyrelsen inte redovisats i belänkandet. Länslyrelsen har inle
erfaril all det i andra sammanhang har gells ultryck ål all del i
förvallningsprocessen inte förordnas offentligt bilräde i den omfallning som
gällande besiämmelser fömlsäller. Med utredningens förslag om all länsrällen i
försia inslåns skall beslula om såväl omhänderlagande som vård av underårig
saknas enligl länsslyrelsens mening uirymme för någol tvivel om all offenlligl
bilräde skall förordnas när målels beskaffenhet föranleder till det. För övrigl
ger enligl länsslyrelsen förvallningsprocessen med den ulformning den har i
dag myckel goda garantier för all parternas rält blir tillgodosedd. Enligl 8 8
förvallningsprocesslagen skall rälien tillse all mäl blir så uirell som dess
beskaffenhel kräver. Vid behov skall rälien vidare anvisa hur ulredningen bör
komplelleras. Länsstyrelsen i Uppsula län för fram liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen 1 Jönköpings och
Ålvsborgs län är kriliska mol förslagel. Länsslyrelsen i Älvsborgs län påpekar
all barnavårdsnämnen har lill uppgift atl lillvarala barnels inlresse och au en
föreskrift om obligaloriskl förordnande av bilräde kan uppfaUas som elt
misstroende mol nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.1.2 Gemensumi bilräde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinsianser som har
yttrat sig särskill i denna fråga lillslyrker länsslyrelsernu i Örebro och
Uppsulu län förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser gör gällande
atl barnet och föräldrarna aldrig eller endasi undantagsvis kan ha etl
gemensaml inlresse i mäl av det slag som det här är fråga om. Från denna
utgångspunkl lämnas olika förslag om de regler som bör gälla vid förordnande av
offenlligl bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
framhåller atl om offentligt bilräde förordnas för alt tillvarata enbart
barnels inlressen föreligger viss risk all del fär en slagsida lill förmån för
barnavårdsinlressena när dessa slår emol föräldrarnas inlresse all vårda sill
eget barn. Även om någon egenllig inlres-sekonfronlalion inle föreligger mellan
föräldraintressd och barnavårdsin-tressel är föräldern inle garanlerad all hans
inlressen beaklas av del offenlliga bilrädd. Eftersom del inte alllid är
möjligt all av handlingarna i ell mål bedöma om molslridiga inlressen
föreligger mellan föräldrarna och barnel är det enligl länsstyrelsen av vikl
atl i mål av detla slag offenlligl bilräde regelmässigt utses för barnel och
all särskill bilräde uises för föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kummurrätten 1 Göteborg och
Föreningen burnens rält i sumhäUet anser all bilräde regelmässigi bör förordnas
för barnel och föräldrarna var för sig. Kammarrätlen i Sundsvall menar all
biträde alllid skall förordnas för barnel och alt särskill bilräde för föräldrarna
bör kunna förordnas om så är lämpligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser belönar
vikten av att särskill biträde utses för bamet ulan att ta slällning till
förutsättningarna att förordna bilräde för föräldrarna. Dessa är
skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings och Jumtlunds län och Svenska
föreningen för barnpsykiatriska kuratorer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO understryker att man inte
generellt kan förordna biträde gemensamt för barn och föräldrar, utan att man
därigenom allvariigt försämrar barnets rättsliga ställning jämfört med vad som
gäller för närvarande. 1 fall när det gäller omhändertagande av barn på grund
av föräldrarnas förhållanden föreligger det enligt JO praktiskt taget alltid en
motsättning mellan å ena sidan barnets och å andra sidan föräldrarnas
intressen, vilkel i viss mån framgår redan av att föräldrarna motsätter sig den
vård som föreslås för barnet. Det finns därvid en stor risk att ett biträde som
förordnats för barn och föräldrar gemensamt huvudsakligen kommer att företräda
föräldrarnas intressen på bekostnad av barnets. JO anser därför aU det
föreslagna tillägget till 42 § rällshjälpslagen inte kan godtas. Regeln bör i
stället formuleras så att offentligt biträde inte får förordnas för föräldrar
och barn gemensamt, annal än om det är uppenbart att någon motsättning mellan
dem inte föreligger. Det senaste kan enligt JO närmast bli aktueUt i fråga om
ungdomar som omhändertas på grund av sitt eget beteende. Obligatoriet i 41 S
bör knytas till barnet. Det skall alltså alltid förordnas offentligt biträde för
barnet. I fråga om särskilt offentligt biträde för föräldrama ter det sig
enligt JO tillräckligt att länsrätten, om så anses behövligt, kan förordna
biträde. Om föräldrarna begär det bör biträde som regel förordnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län
anser atl redan svårigheten att i förväg avgöra om motstridiga intressen
föreligger gör länsstyrelsen tveksam i fråga om den alternativa möjligheten.
Härtill bidrar också all enligt länsstyrelsens erfarenhel barnets eventuella
särintressen genlemol föräldrarna i tillräcklig utsträckning blir tillgodosedda
genom det ansvar som i sammanhanget åvilar den sociala nämnden. På grund härav
och då länsstyrelsen även har intrycket att elt särskill för barnel förordnat
offentligt bilräde ofla slår villrådigt i fråga om den roll det skall spela,
särskill när barnet är i sådan ålder alt del ej själv kan ha någon
självsländig mening i saken, finner länsstyrelsen atl det bör övervägas om inte
alternalivmöjlighden skall slopas hell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län
föreslår att offentligt bilräde alltid skall förordnas för föräldrarna och att
särskill bilräde bör kunna förordnas för bamel om det har uppnått 15 års ålder
och har annan inställning till omhändertagandet än föräldrarna. Länsslyrelsen
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälet för länsslyrelsens
ståndpunkt är följande. Omhändertagande för samhällsvård är ett ingripande mot
föräldrarna som därigenom berövas sin rätt att vårda barnel. Föräldrarna bör
därför självfallel som parter i målet och på grund av ingreppets nalur alltid
ha möjlighet att erhålla biträdeshjälp. Det får också anses moliverat att i
angivet fall ge bam över 15 år biträdeshjälp. Offentligt biträde åt ett litet
bam synes däremol ej böra förekomma. Del är i själva verket här ej fråga om en
försvarare i vedertagen bemärkelse som skall bislå parten och utveckla hans
talan. Det offentliga biträdd för det lilla barnet kan ej framföra bamets
mening och framför ej heller föräldramas. Han är närmast en juridisk sakkunnig
som lar slällning till om de lagliga fömtsättningama för barnets
omhändertagande föreligger och framlägger sin egen åsikt om omhändertagandet.
En sådan medverkan är — även om den mången gång visat sig värdefuU — ej
erforderlig för målets prövning. Del är tillräckligt alt omhändertagandefrågan
i länsrätten belyses av barnavårdsnämnden och föräldrama därvid båda parter
bör vara biträdda av juridisk sakkunskap. Erfarenheten är alt nämnderna trots
stadgandet i 10 8 barnavårdslagen tyvärr ej anlitar biträde av lagfaren
person. Länsslyrelsen avser alt taga upp denna fråga med nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun och Föreningen
Sveriges socialchefer understryker atl del bör vara en skyldighet för biträde
som har förordnats gemensaml för barn och föräldrar att i försia hand ta
tillvara bamels inlressen. Dessa båda remissinstanser anser vidare att
förordnande av särskilt bilräde för föräldrama inle skall vara beroende av
ansökan ulan att sådanl förordnande bör kunna ske efter anmälan av socialnämnd
eller på länsrättens egel initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.1.3 Beslutsfunktioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag att låta
länsrätten förordna offentligt biträde och besluta om ersättning till denne har
kommenterats av endasi ett mindre antal remissinstanser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks 'av
Jnstiiiekanslern. länsslyrelserna i Uppsala, Göteborgs och Bohus och Ålvsborgs
lån, utredningen om burnens räll och Föreningen Sveriges socialchejer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammurrätten i Sundsvull framhåller
all den silualionen kan uppkomma att del först i kammarrällen konsialeras all
del är lämpligl all även föräldrarna har ell offenlligl bilräde. Även andra
problem kan tänkas uppstå med den av ulredningen föreslagna ordningen.
Kammarrätlen anser inle att de skäl utredningen har anförl för alt tillägga
länsrätten beslutanderätten i denna fråga är lillräckligl övertygande. Enligl
kammarrätlens mening bör därför denna uppgift även fortsällningsvis åvila
rällshjälpsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsernu Malmöhus och
Gävleborgs län anser all del är lämpligare att den statliga myndighel som
handlägger elt mål eller ärende generellt ges behörighet att falta beslut om
förordnande av biträde och ersällning ål denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.1.4 Övrigu synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitiekunslern ifrågasätter om
del inte kan föreligga behov av offentligt biträde redan när det gäller att ta
slällning till om samiycke lill viss åtgärd skall lämnas eller inte. Det är
enligt justitiekanslern inte helt otänkbart att en vårdsökande person annars
finner sig böra gå med på en åtgärd som han egentligen anser vara onödigt
ingripande bara för atl slippa ifrån förfarandet enligt lagen med särskilda
bestämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län anser
atl då fråga uppkommer om omedelbart omhändertagande torde det många gånger
inte bli möjligt att förordna offenfiigt biträde redan vid ärendets
handläggning i socialnämnden. De tidsfrister som står nämnden tiU buds blir för
korta och även med förlängda tidsfrister torde det bli svårl att lösa
biträdesfrågan. Omhändertagandel kommer enligl länsslyrelsen många gånger att
ske med kort varsel i form av enmansbeslut. Någon möjlighet att här koppla in
offentligt biträde finns inte. Däremot bör naturligtvis biträde förordnas då
länsrätten tar upp frågan om fastställelse av nämndens beslut om omedelbart
omhändertagande men även här blir enligt länsstyrelsen möjligheten avhängig av
tidsfaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län
bedömer det som angelägel att det i rättshjälpslagen uttryckligen föreskrivs
att offentligt biträde även utan fullmakt får anföra besvär till de allmänna
förvallningsdomstolarna i barnavårdsmål. Enligt länsstyrelsen råder det i dag
förvirring på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser har lämnat
synpunkter på det offentliga biträdets kvalifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus
län förutsäUer att det ibland kan bli svårt att få lämplig person för uppdraget
som offentligt biträde. Länsstyrelsen utgår från att biträdena i regel kommer
atl tas från advokatkåren men understryker att det av biträdet måste krävas en
speciell erfarenhel i vårdfrågor som är relativt sällsynt förekommande inom
advokatkåren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges st)clonomers rik.sförbund slår fasl att den
enskilde generellt skall kunna räkna med all få ell biträde som äger gedigna
kunskaper på socialljänslens område. Därför bör enligt förbundel företrädesvis
anlitas socionomer med bred yrkeserfarenhet. Föreningen barnens rätl i
samhällel anser all bilrädd skall ha erkänd erfarenhel av barn och agera i
samarbele med en av barnel utsedd förlroendemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.2 Åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag i denna del
tillstyrks av riksåklaguren, kummurrätten i Sundsvull, rikspolisstyrelsen.
Kommunförbundet och Kalmar, Helsingborgs, Stenungsunds, Vara och Grums
kommuner. Övriga remissinsianser lämnar förslagel ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23.3 Internationella adoptionsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden .för inlernationellu
adopiionsfrågor (NIA) och Förbundet Adoptionscentrum diskulerar ingående
formerna för den framlida internationella adoptionsverksamheien mot bakgrund
av utredningens förslag. Dessa båda remissinstansers yttranden fogas lill
sammanställningen som bilaga 2 och 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna i övrigt har i
myckel lilen omfattning redovisat sin inslällning till utredningens förslag i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län finner att det är tillfredsställande atl socialnämnds förhandsbesked om
enskilt hems lämplighel all ta emol adoplivbarn föreslås gälla högst elt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen om burnens rätt
tillstyrker förslaget om förhandsbesked. Utredningen belönar att
förhandsbeskeden, med tanke på att det inte finns något krav på
fosterhemstillstånd när förhandsbesked föreligger, dock bör vara utförliga och
väl underbyggda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer
finner att utredningens behandling av internationella adopiionsfrågor är
ensidig genom atl synpunkter inhämtats endast från nämnden för internationella
adoptionsfrågor. Föreningen ansluler sig dock helt till utredningens förslag
men förutsätter atl omprövningen av förhandsbesked på grund av dessas
begränsade giltighet skall kunna göras mycket enkel. Endasi i fall där sådan
förändring inträffat i familjens förhållanden att ändring av tidigare beslut
måste övervägas skall enligt föreningens mening ärendet i sin helhet behöva
föreläggas nämnden. Föreningen noterar med tillfredsställelse att utredningen
har avvisat förslaget att lagfästa NIA:s överprövning av positiva
förhandsbesked. De sociala nämnderna bör enligt föreningen stimuleras till att
i större utsträckning än nu utnyttja möjligheten alt i Iveksamma fall inhämta
NIA:s yttrande. Del synes föreningen rimligt atl NIA för alt fullgöra sådan
uppgifl får ökade möjligheler att anlita expertis t. ex. läkare och psykolog.
Förening-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en vill liksom utredningen underslryka viklen av all
slarka den rällsliga slällningen i samhällel särskill för de barn som placerals
i enskill hem, men ännu ej adoplerals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Vura kommun anser all del är
nödvändigl med ell enkell förfa-ringssäll vid omprövning av förhandsbesked.
Enligl kommunens mening finns det i de flesta fall inte skäl atl göra en helt
ny ulredning. Kommunen menar vidare alt omprövning lämpligen bör kunna
delegeras lill enskilda förlroendemän, grupper av förtroendemän eller
ijänslemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun konstaterar att
utredningens förslag innebär att förhandsbesked om enskill hems lämplighel som
adoplivhem skall kunna ersälla del tillstånd som annars skall inhämtas innan
barn mollages för vård och fostran och att den vidare bedömningen i fråga om
adoption, får redovisas i del yllrande socialnämnden skall avge lill
domslolen. Kommunen släller sig Iveksam till den föreslagna ordningen och
påpekar atl förhands-beskedd har karaklär av allmän lämplighelsbedömning av elt
hem medan tillståndet tar särskild hänsyn lill del enskilda barnel. Enbart
förhandsbesked ger enligt kommunen inle lillräcklig grund för bedömningen
"räll barn lill räll hem". Tillslåndsförfarandel, däremol, är knutet
till den aktuella lidpunkten för barnets ankomst och om tillstånd därvid inte
kan beviljas bör detla meddelas de presumtiva föräldrarna så tidigt som
möjligt och inte aktualiseras först vid domstolsprövningen. Om man väljer del
senare förfarandet har nämligen barnel vislals en förhållandevis lång tid hos
de presumtiva föräldrarna och en rad komplikationer kan redan ha uppstått
(ändrad personlig situation, olämpliga hemförhållanden, aktualiserande av
särskilda åtgärder etc). De långa väntetiderna för adoption (kring tre år)
innebär enligl kommunen dessutom alt de årliga omprövningarna av förhandsbesked
blir minst lika betungande som kombinationen förhandsbesked och tillstånd. Det
förhållandet alt domstol beslutar om antagande av adoptivbarn anser kommunen
knappast heller vara ell hållbart motiv för slopande av del tillstånd som
gäller i övrigt vid bedömningen av foslerhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet noterar att
utredningen är av uppfattningen att utredningar för förhandsgodkännanden av
blivande adoptionsföräldrar inte sällan är av låg kvalité men trots detta
stannar för alt handläggningen av dessa ärenden även i fortsättningen skall
ligga på socialnämnden. Förbundel slöder ulredningens förslag och vill gärna
tillfoga att dåliga ulredningar kan förhindras genom utbildning och
fortbildning. Enligl förbundets mening har nämnden för internationella
adoptionsfrågor en angelägen och nödvändig uppgift här - uppgiften att utifrån
den kunskap man har skaffa fram adekval utbildningsmaterial. Genomförandet av
utbildningen kan därefter ske förslagsvis i Kommunförbundets regi. Inte minst
mot bakgmnd av detta anser förbundet - till skillnad mot socialulredningen -
alt riksskatteverkets avisering till NIA bör behållas. Nämnden behöver enligt
förbundels mening denna snabba rapportering för atl på etl tillfredsställande
sätt kunna följa del ständigt föränderliga läget inom adoptionsområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:255.0pt'><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilugu 3:1 Remissyttrande av statistiska
centralbyrån (SCB)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.
AUmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningens slutbetänkande underslryker att
central slatislik inom socialvårdens olika områden även i fortsättningen kommer
all vara av stor betydelse. Inte minst den föreslagna konstruktionen av en för
socialtjänsten målinriktad ramlag kommer att ställa krav på statistik vid ulformningen
av de operativa målen för sociahjänslen, vid uppföljningen av hur verksamhetens
resultat svarar mol dessa mål, vid resullatvärderingen samt i
mål-medelanalysarbdei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCB vill betona att brist på information för nämnda
verksamhel och bristande samordning av denna kan medföra försämrade
möjligheter att följa upp och ulveckla verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialulredningen har avstått från all närmare
analysera dessa olika behov av statistisk information. I utredningens principbetänkande
redovisades vissa allmänna ställningstaganden i hithörande frågor samtidigt
som del framhölls att arbetet med att utforma socialvårdsstatisliken kommer att
inrymma en lång rad svårlösta problem. SCB kan som framgår av del följande
instämma i denna bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCB vill framhåUa alt del krävs ett
ulredningsarbete, där man utifrån en konkretisering av målen för socialtjänsten
klarlägger hur ett statistiskt system för detta område skall utformas och
vilka krav del ställer på underlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som huvudman för socialvårdsstatisliken avser SCB
att under 1978 intensifiera del pågående översynsarbelel på detla område och
genomföra en analys av stalistikbehoven samt därefter utforma förslag tUl den
framtida sociahjänststatistiken. Socialulredningens förslag kräver, om de genomförs,
vissa förändringar av den nuvarande socialvårdsstatistiken. Mol denna bakgrund
har vissa riktlinjer för översynsarbelel dragils upp av hälso- och sjukvårdens
samt socialvårdens stalistikdelegalion. (Delegationen är ell samrådsorgan i
vilket ingår chefema för svenska kommunförbundet, landslingsförbundet,
riksförsäkringsverket, socialslyrelsen, Spri och SCB). Utvecklingsarbetet
kommer således atl ske i nära samarbele med so-cialvårdsslatislikens olika
konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Behov av statistik inom socialtjänsten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen sammanför de medel, som erfordras för
att verka i den riktning socialtjänstens mål anger, i följande huvudgrupper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>strukturinriktade insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>allmänt inriktade insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>individuellt inriktade insalser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De siruklurinriktude insatserna avser medverkan i
samhällsplaneringen, arbete med sociala problem i samhället samt uppsökande
verksamhet. Uppgiftema omfattar bl. a. en hel del sociala områdesbeskrivningar,
uppföljning av den sociala miljön och av levnadsnivåns utveckling saml analysverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen framhåller att samhällsplaneringen bör
bedrivas under medverkan av social sakkunskap. SCB kan instämma i att det är
värdefullt att samhällsplaneringen lillförs socialt kunnande och erfarenhet.
Det bör också vara en uppgift för socialtjänsten att använda och analysera
tillgäng-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lig statistik på området. Denna bör utformas så all de nya
användargrupper som tillkommer enligl ulredningens förslag har läll atl
lillgodogöra sig den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller uppgiften atl framslälla
sociala områdesbeskrivningar med informalion om befolknings-, inkomsl-,
boende- och andra förhållanden är denna enligl SCBs mening av sådan karaklär
alt statistisk fackkunskap krävs. Områdesbeskrivningar förutsäUer kunskap om
bl.a. olika informationskällor, statistiska meloder och presenlalionsformer.
Del bör i försia hand vara en uppgift för en statistisk fackmyndighet atl här
söka ge erforderiig service genom atl tillhandahålla ell enhelligl slalistiski
underiag av detta slag. SCB har för alt tillgodose behövd av statistik för
delområden i kommunerna börjal producera områdesbeskrivningar vilka bl.a.
innehåller information om befolkningens sammansällning, befolkningsförändringar,
inkomstförhällanden och bilinnehav. Information ur folk- och bostadsräkningar
redovisas också i form av speciella områdesbeskrivningar. Dessa har ulformals i
samråd med represenlanler för kommunal planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen framhåller atl man inom
socialljänslen bör ta vara på resullalen av social forskning.
Levnadsnivåundersökningar av del slag SCB genomför utgör vid sidan av bl.a.
socialvårdsstatisliken ell basmalerial för den sociala forskningen och den
sociala planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begreppet välfärdsmälning används
ofla synonymt med levnadsnivåundersökning, som är en omfattande, bred,
samtidig karlläggning av förhållanden inom ett flertal problemområden
(komponenler). Objekl för undersökningen och uppgiftslämnare fill denna är
enskilda personer eller hushåll och de förhållanden som mals äri princip
"välfärdsrelevanta", dvs. positiva eller negativa från individens
synpunkt. Den första undersökningen av denna typ genomfördes 1968 av
låginkomslutredningen. SCBs löpande levnadsnivåundersökningar (ULF) har samma
inriktning men ger genom alt de genomförs årligen slörre bredd (nya
komponenler), slörre slalistisk precision (större stickprov, möjligheter atl
lägga samman årgångar) saml genom större detaljrikedom (inom ramen för ett
system för rotation av komponenler) väsentligt ökade analysmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För välfärdsmätningar kan även
utnyttjas stalistikgrenar och undersökningar som inte har individer eller
hushåll som objekl. Hil hör </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex.
slalislik över koslnader, preslationer, invesleringar eller lillgångar såsom
barnomsorgsplatser, sjukhussängar, vårdlimmar, bostadsbyggande, utbildningsplatser
osv. SCB avser atl undersöka hur denna lyp av information kan utnyttjas och
relaleras till den individbaserade välfärdsslatistiken på sådant sätl alt bl.
a. den sociala planeringen kan tillföras ell bältre underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De s.k.
levnadsnivåundersökningarnas roll i social planering i vid bemärkelse kan
principiellt uppfällas som en probleminvenlering. Levnadsnivåmätningarna kan
emellertid även ha stor belydelse för bedömningen av orsaksförhållanden som
ligger bakom välfärdsproblemen och kan ge viss information om effekterna av
sociala åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SCBs riksomfattande
levnadsnivåundersökningar kan ge en beskrivning av levnadsförhållanden även i
olika delar av landel. Urvalsansalsen begränsar dock möjligheterna till en
långt driven regional och lokal särredovisning. Här bör de tidigare nämnda
områdesbeskrivningarna kunna fylla en viktig funktion och de bör därför också
vidareutvecklas i samarbete med planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om de allmänt inriktade
insalserna krävs för planering och uppföljning statistik av i huvudsak samma
slag som tidigare, medan det för uppföljning av de individuellt inrikiade
insatserna är nödvändigt att utveckla nya former av statistik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Socialförsäkringstillägget (soft)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har - bl.a. med utgångspunkt i
informalion från social-hjälpsslalisliken - föreslagit införandel av ell
socialförsäkringstillägg all administreras av försäkringskassorna. Reformen
kommeratt få lill följd att den kommunala socialvården avlastas vissa slag av socialhjälpsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCB delar utredningens uppfattning all statistiska
data m. m. om verksamhelens omfattning och inriklning bör bli en viklig del i
planeringsunderlaget i framliden. Utredningen framhåller all etl ulbyggl
samarbele mellan socialförsäkringen och den kommunala socialtjänsten i
förebyggande och rehabililerande syfte är en viklig hörnsten i reformförslaget.
Vid ett genomförande av ulredningens förslag angående socialförsäkringstillägg
är del enligl SCBs uppfattning nödvändigt all den slatistiska redovisningen på
ell samlal och samordnat säll kan belysa både försäkringskassornas och den
kommunala socialljänslens verksamhet. I annal fall kan reformens effekter
svårligen utläsas. Mot denna bakgrund kan förutses att del kommer all finnas
behov att i ett sammanhang bearbeia materialen avseende socialförsäkringslillägget
och socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Behovel av statistik över
socialförsäkringslilläggei och sambandel med socialtjänsten kräver närmare
ulredning varvid även frågan om arbelsfördelning mellan olika inslanser
behöver klarläggas. Som ell led i utvecklingen av statistiken på det sociala
områdel begärde SCB redan i petita för 1978/79 under utvecklingsanslagd
särskilda medel härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Behov av entydiga begrepp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nuvarande socialvårdsstatistiken har i olika
sammanhang kritiserals för att den i många fall endast förmår redovisa insalser
inom socialvårdsområdel såsom ålgärder enligt visst lagrum. Härigenom Iräffas
endasi en del av själva händelseförloppel, nämligen de ålgärder som registreras
som formella beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utformningen av lagstiftningen inom
socialtjänslområdel som en ramlag som lämnar uirymme vid val av
tillvägagångssäit och möjliggör slörre anpassning till den enskildes behov och
önskemål kommer atl ställa särskilda krav på den statistiska redovisningen. För
atl statistiska sammanställningar skall vara av värde krävs all de enhets-
eller objeklstyper som ingår i sammanställningarna och de egenskaper eller
variabler som objekten grupperas efter är klarl definierade, väl avgränsade
och grundade på enhetlig tillämpning. Vidare är det av vikt för jämförbarhet
mellan olika sammanställningar och för en rationell insamling, bearbetning och
användning av informationen att definitioner och klassifikalioner är grundade
på gemensamma övergripande grundprinciper för informationsbehandling. Arbelsgmppen
för översyn av socialvårdsstatisliken, som är en beredningsgrupp under
stalislikdelegationen, har starkt understrukit angelägenheten i SCBs
framställan om medel inom utvecklingsanslaget för budgetåret 1978/79 för
utvecklingsarbete i syfte att skapa enhetliga definitioner av enheler samt
gemensamma klassifikalionssystem inom socialvårdsstatisliken. Mot denna
bakgmnd är det angeläget att utformningen av definitioner och klassifikalioner
ges hög prioritet i det kommande statistiska översyns- och utvecklingsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Underlag till statistiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den informalion som ulredningen
anser skall få finnas i vad ulredningen belecknar som personregisler hos
socialnämnd som ulgör sämmansläll-ning av uppgifter synes vara av sådan
omfattning all den ensam knappast kan ligga lill grund för stalistikredovisning
inom socialljänslen. SCB finner i likhel med utredningen all del erfordras
yUeriigare dokumenlation som underiag bl.a. till erforderlig regional och
cenlral slalislik inom socialtjänslområdet saml för all lillgodose
forskningens behov av dala. Ulredningen anser del varken önskvärl eller
praktiskt möjligt all förtallningsvä-gen närmare reglera dokumenialionen.
Däremol utgår utredningen från alt vissa allmänna råd måste utarbetas av
socialslyrelsen i samråd med kommunförbundel. SCB vill i della sammanhang
framhålla atl ell lillräckligl enhelligl och preciserat underlag måsle finnas
om del skall kunna läggas till grund för slafisfikproduklion. Vidare är del
vikligl med tanke på bl, a. uppgiftslämnarbördan all de framlida
redovisningsrutinerna lill socialvårdsslalisliken utformas på ett säll som
medger integration i den övriga dokumentationsverksamheten inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SCB anser mol denna bakgrund del
angelägel all verket på ell tidigt sladium bereds möjlighel all dellaga i
arbelel med dokumenlalionsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De av Ulredningen föreslagna
gallringsreglerna för uppgifler inom socialljänslen medför alt exempelvis
specialstudier över en längre period bakåt i liden inle kan göras. SCB vill
rikla uppmärksamheten på alt den kommande behovsanalysen av slalislik inom
socialtjänsten kan resullera i behov av vissa undanlag från gallring då del
gäller uppgifler för slatistiska ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Statistikrutiner, sekretess- och uitegritetsskydd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen framhåller alt del även
i fortsäliningen kommer all vara av Slor belydelse all få fram cenlral
statistik för all göra överväganden om behovel av stödåtgärder inom
socialtjänsten och följa upp de vidtagna åtgärdernas effekl. Ulredningen synes
medveten om att detta till en del kräver individrelaterat malerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En socialljänsl som präglas av den
helhetssyn ulredningen ger ultryck för kan vidare i en del fall komma alt
slälla sådana krav pä ett slalisliskl underlag som ger en samlad bild om den
sociala silualionen. Den statistiska beskrivningen av socialtjänsten kan
därför inle ges formen av en sluien sektoriell statistik. Della kommer all i
vissa fall motivera behov av individ-relaleral slalisliskl primärmalerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvårdsslalisliken grundar sig
för närvarande i slorl på en allmän analys av behovel av socialvårdsslatislik,
som gjordes under åren 1964- 1968. Denna analys visade bl.a. på ell behov av
longitudinella studier inom barnavården och nykterhelsvården. För dessa
sludier krävs personnummer som identifikation. Vissa stalistikgrenar
konstaterades ha behov av ärendenummer eller personnummer för all klara
granskning och komplellering av materialet t. ex. fosterbarnsstatistiken vid
kontakter med uppgiftslämnare. För statistik som inte bedömdes behöva
individrapporle-ras utformades en mängdrelaterad slatistikrapporlering.
Slalislik över barnavårdsman och faslslällande av faderskap är exempel härpå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 8 28 i socialulredningens
förslag lill socialnämndslag skall regeringen kunna besluta all socialnämnd ur
personregisler skall lämna ul uppgifter lill SCB. SCB ansluler sig på denna
punkl lill ulredningens uppfaUning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt ulredningen lalar
integritetsskäl för att individrelalerad slatislik i görligaste mån bör
undvikas. Ulredningen preciserar emellertid inle närmare vad den lägger i
begreppet individrelalerad men SCB ulgår ifrån all härmed avses sådan
statistisk redovisning som är knulen lill person som är angiven med namn, personnummer
eller annan idenliielsbeieckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatisfiken över socialljänslen kan
till vissa delar förutses behöva bli baserad på en individrelalerad
redovisning i vilken individen kan identifieras t. ex. genom personnummer eller
ärendenummer. Exempel härpå är slalislik över samhällels insalser för
medlemmar i familjer eller hushåll, longitudinella sludier och vissa speciella
undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SCB delar emellertid i princip
utredningens uppfattning atl restriktivitet bör iakttagas ifråga om
individrelalerad stalistikredovisning inom socialljänstområdet. Uppgifternas
känsliga natur och skäl i övrigl som utredningen redovisar talar härför. SCB
vill emellertid erinra om all redan i nuläget förekommer belräffande
socialvårdsslalisliken en prövning av del slag som utredningen redovisar i
avsnitt 43.8.10 med syfte alt skapa garanlier för den enskildes behov av
sekretesskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SCB kan också inslämma i alt kraven
på den centrala statistiken i många fall kan ställas så. alt - trols de behov
av informalion som inledningsvis redovisais - en mängdrelaterad
stalistikredovisning kan vara tillräcklig. Detta bör ålminslone kunna gälla för
en stor del av t.ex. statistiken över socialtjänstens prestationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En enbart mängdrelaterad
redovisning av underlaget till statistiken innebär emellertid i andra fall
pålagliga nackdelar. Den kan sålededes medföra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- att longitudinella sludier inle blir möjliga alt
genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan då i.ex. inle belysa effeklema av socialljänslens
ålgärder för olika grupper av individer över längre lidsperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- ökad börda för uppgiflslämnarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en mängdrelaterad stalistikredovisning överförs en del
av labellar-belel lill kommunerna och uppgiflslämnandel kan försvåras, vilkel
framföralll bör beaklas vid manuell uppgiftslämning. I sammanhanget kan nämnas
all de flesta mindre kommuner endast har manuell uppgiftslämning till den
nuvarande socialvårdsslalisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sämre
möjligheler alt integrera uppgiftslämnandet i socialtjänstens övriga
adminislraliva rutiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mindre
flexibilitet i stalislikredovisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mängdrelaterad stalistikredovisning innebär ofta en
låsning av den efterföljande slatistiska bearbdningen redan vid
uppgiflslämnartillfäl-lel. Elt individrelateral statistikunderlag medför
däremot en beredskap för alternativa bearbetningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slörre behov av
specialundersökningar för vilka uppgifler behöver hämlas från del
primärmaterial som finns i kommunema. Undersökningar, i vilka uppgiftema
behöver grupperas på annal sätl än i den löpande statistiken, t.ex. en
ulföriigare åtgärdsredovisning, medför behov av specialundersökningar i slällel
för specialbearbdningar av individrelaterat material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erfarenhetsmässigt
slörre risk för kvalitetsbrisler i slalistiken och sämre möjlighel lill
samordning av slalistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En individrelalerad redovisning i vilken individen kan
identifieras kan t.ex. möjliggöra kontroll om en klient/familj räknats vid
flera tillfällen eller från flera kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SCB vill slutligen framhålla atl
sedan socialulredningens slutbetänkande publicerats vissa förändringar
hargenomförls i sekrelesslagen fr.o. m. den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I januari 1978 som ylleriigare slär-ker skyddel för
slatistiska uppgifter. Även förslaget lill ny sekrelesslag (DS Ju 1977:1</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>innehåller bl. a. motsvarande
förstärkningar av stalisliksekreiessen. SCB vill i detla sammanhang också
erinra om alt avidenlifiering eller gallring av slalisliskl underlag efter
genomförd bearbelning formellt sett är möjlig pä grundval av den nya
lagstiftningen. 1 samarbele med dalainspektionen och riksarkivet har här skelt
en genomgäng av SCBs personregisler, i datalagens mening, med syfte atl
närmare utreda förstöring, avidenlifiering och kryptering av statistiska
primärmaterial som medel all stärka inlegrildsskyddei (SCBs utredningsrapport
1976-03-06). Denna genomgång har resulterat i vissa förslag, avsedda all
ytterligare stärka integritetsskyddel för bl. a. socialvårdsstatisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot bakgrund av atl ulredningen
inte närmare angivii hur den framlida slalistiken över socialtjänsten bör
utformas är det inte möjligt atl nu redovisa kostnadsberäkningar för denna.
SCB avser all senare ålerkomma i denna fråga. För anpassning och översyn av
socialvårdsstatisliken med anledning av de ändrade förulsältningarna för denna
krävs emeUertid som ovan sagts etl relalivi omfaUande utredningsarbele oavsell
om hela eller endasi en del av socialulredningens förslag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SCB har i sill anslagsäskande för
budgetåret 1978/79 fömlsetl fortsall behov av medel inom utvecklingsanslagd
för projektet Utveckling och översyn av socialvårdsslatislik. Under budgetåret
1978/79 planeras della arbele i försia hand inriktas på utredningsarbete lill
följd av socialulredningens förslag. Ulöver dessa medel har SCB även förutsett
behov av särskilda medel inom utvecklingsanslagd för ulredning av standarder
och definitioner inom socialvårdsslalisliken saml uiveckling av statistik över
socialförsäkringslilläggei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB får sammanfattningsvis framhålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all den
föreslagna konstruktionen av en för socialtjänsten målinriktad ramlag kommer
atl ställa krav på statistik som underiag vid ulformningen av de operativa
målen för denna tjänst, vid uppföljningen av hur verksamhetens resultat svarar
mol dessa mål, vid resultalvärderingen saml i mål-medelanalysarbeld</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl det krävs
ett utredningsarbete, där man utifrån en konkretisering av målen för
socialtjänsten klarlägger hur ell slalisliskl system för detta område skall
utformas och vilka krav del släller på underlaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl uppgiften
atl framställa sociala områdesbeskrivningar med information om befolknings-,
inkomst-, boende- och andra förhållanden kräver statistisk fackkunskap varför
del bör vara en uppgift för en slalistisk fackmyndighel all här söka ge
erforderlig service genom all tillhandahålla statistiskt underlag av detta
slag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl vid etl
genomförande av utredningens förslag angående socialförsäkringstillägg kommer
alt finnas behov aU i ell sammanhang bearbeia materialen avseende
socialförsäkringstillägget och den kommunala socialljänslen</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl
utformningen av lagsliftningen inom socialtjänslområdel som en ramlag släller
särskilda krav på den statistiska redovisningen vad beträffar bl.a.
ulformningen av definitioner och klassifikalioner vilket behöver uppmärksammas
i utvecklingsarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all del är
angelägel all verkel på elt tidigt stadium bereds möjlighel all deltaga i
arbelel med dokumenlalionsfrågorna. Del måsle finnas etl tillräckligt
enhelligl och preciseral underlag om det skall kunna läggas lill grund för
statistikproduktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt avvägningen
mellan mängdrelaleral och individrelaterat underlag till statistiken måsle
övervägas för varje delområde bl. a. med beaklande av behovet av
uppföljningsslatislik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all sedan
utredningens slutbetänkande publicerats vissa förändringar har genomförts i
sekrelesslagen fr.o. m. den I januari 1978 som ylleriigare stärker skyddel för
statistiska uppgifter saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all verkel i
sill anslagsäskande för budgeiårel 1978/79 har förutsett fortsatt behov av
medel inom utvecklingsanslagd för projektet Utveckling och översyn av
socialvårdsslatislik som i första hand planeras inriktas på ulredningsarbete
till följd av socialulredningens förslag. Ulöver dessa medel har SCB även
förutseti behov av särskilda medel inom utvecklingsanslagd för ulredning av
standarder och definitioner inom socialvårdsslalisliken saml utveckling av
statistik över socialförsäkrings-tillägget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:137.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilugu
3:2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrande
av nämnden för internationella adoptionsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>(NIA)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förhandsbesked
om ett hems lämplighet som blivande adoptivhem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rådande praxis vid handläggning av ärenden rörande
blivande adoptivbarn födda i utlandet innebär, som SU framhåller, att den
lokala barna-vårdsmyndigheien gör utredning och tar stäUning sammanlagt tre
gånger i varje enskill sådant ärende nämligen vid förhandsgodkännandet enligt
47 S 3 st BvL, vid tillståndet enligt 47 8 1 och 2 st BvL samt vid yttrandet
över adoptionsansökan enligt 4 kap. 10 8 FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SU föreslår att bestämmelserna om barns vård i
annat enskilt hem än vårdnadshavarens och om möjligheten att ge förhandsbesked
om ett hems allmänna lämplighet som adoptivhem intages i FB. SU har inte
föreslagit någon särbestämmelse avseende utländska adoptivbarn. Enligt SU:s förslag
till 6 kap. 16 8 FB får ej barn under 16 år beredas vård och fostran i annat
enskilt hem än vårdnadshavarens utan socialnämndens medgivande.
Specialmotiveringen till nämnda paragraf anger att med socialnämnd avses
socialnämnden i kommunen där vårdnadshavaren är bosatt. Det förutsätts att
vårdnadshavaren anhåller om tillstånd att fä överlämna sitt barn till annan
familj. Denna paragraf torde av naturiiga skäl inte bli tillämplig då det
gäller utländska blivande adoptivbarn. I sådana ärenden skulle bestämmelsen om
förhandsgodkännande komma att tillämpas. SU föreslår i ett tillägg till 10 8 14
kap. FB att socialnämnden kan lämna förhandsbesked om enskilt hems lämplighel
som adoptivhem. I sitt yttrande över fosterbarnsutredningen anförde NIA att
ett sådant förhandsbesked borde göras obligatoriskt i de fall som avser
placering av utländska adoptivbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA har i sin verksamhet - närmast genom
erfarenheterna från förmedlingsutskottet - allt oftare ställts inför behovet
av en lagbestämmelse som i adoptionsärenden uttryckligen kopplar
förhandsgodkännandet respektive tiUståndsgivningen jämlikt 47 8 BvL till det
livsvariga åtagande som är innebörden av alt ta emot ett barn för adoption. I
sin informationsverksamhet har NIA med eftertryck hävdat betydelsen av ordet
"endast" vid tolkningen av 47 5 2 st BvL; "tillstånd må lämnas
endast om nämnden finner att barnet kommer att erhålla god vård och fostran
samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden". Formuleringen borde inte
lämna utrymme för bifall i ärenden där tvekan om ett hems lämplighet kommer
till uttryck vid den lokala nämndens prövning. NIA har ständigt understmkit att
det är det blivande adoptivbarnets bästa som måste vara det avgörande. NIA vill
därför med hänsyn till den osäkerhet som faktiskt råder i detta avseende
rekommendera en mer utförlig och preciserad lagtext än SU föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>De lagbestämmelser som reglerar det slutliga
genomförandet av en adoption är samlade i 4 kap. FB och i lagen om
internationella rättsförhållanden rörande adoption. Den procedur som föregår
det rättsliga avgörandet är inte i sig reglerad i lag eller författning. Handläggningen
i denna del sker av hävd i enlighet med BvL:s föreskrifter om godkännande av
fosterhem och tillsyn av fosterbarn. Bam som tas emot i enskilt hem för
adoption är tekniskt selt fosterbarn i BvL:s mening, trots att placeringen till
sin innebörd är något helt annat än en placering i fosterhem. Den som tar emot
ett barn för adoption avser ju att så snart som möjligt införliva barnet med
sin familj och släkt genom att upptaga det såsom eget barn, medan den som tar
23 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr. 1. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emot ett fosierbarn ålar sig den mer begränsade uppgiften
att för längre eller kortare lid vara ställförelrädande förälder.
Foslerföräldrars ålaganden avslulas i princip när de själva, vårdnadshavaren
eller den sociala barna-vårdsmyndighden så beslämmer. Blivande adoplivföräldrar
ålar sig i sak samma förplikielser genlemol ell barn som biologiska föräldrar i
enlighel med FB hargenlemol ell gemensaml barn. Vad den lokala
barnavårdsmyn-dighelen egenlligen har all la slällning lill vid den prövning
som föregår det s.k. förhandsbeskedd jämlikl 47 8 3 si BvL är i adopiionsfallen
presumliva adoplivföräldrars lämplighel inle som foslerföräldrar ulan som
blivande föräldrar, med vad del innebär av livsvarig föräldrar-barn-relation med
konsekvenser för alla berörda inte endasi i nuet utan för generationer framåt.
Brislen på uttryck härför i själva lagtexten är enligl NlA:s erfarenhel orsak
till myckel av den oklarhel och osäkerhei som hittills präglat barnavårdsmyndigheternas
inställning till och handläggning av inlernalioneHa adoplionsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SU;s förslag att skjuta in den
viktiga prövningsregeln om socialnämndens förhandsgodkännande som slutmening i
första stycket av 10 § i FB:s adoptionskapilel framslår som olyckligl, eftersom
styckel i övrigt i likhel med andra slycket av samma paragraf, och hela det
nuvarande kapillel, uteslutande handlar om grunderna för domstolens bedömning
av den ansökan om tillstånd att adoptera vilken utgör slutfasen i hela
adoplionsproces-sen, som i praktiken inleds jusl med nämndens förhandsprövning.
NIA ser del som angelägel att beslämmelsen om förhandsgodkännandet ges i en
särskild paragraf i slutet av 4 kap., lämpligen efter 10 8. Med hänsyn till de
svårigheter som uppslår i fall där avslag bör övervägas synes del nödvändigl
att BvL:s villkor för bifall till en ansökan om förhandsgodkännande i lämplig
form överförs till den föreslagna paragrafen med bibehållande av den
avgränsning som ligger i ordel "endast" samt precisering av uttrycket
"adoptivhem" lill "blivande adoplivhem". En sådan
utformning av paragrafen skulle ge ledning även för bedömningen i högre
instans vid överklaganden av avslagsbeslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utöver en sådan generell paragraf
där socialnämnden ges befogenhet att meddela förhandsbesked om ell enskilt hems
lämplighel som blivande adoptivhem vill NIA rekommendera en särskild paragraf
som gör detta förhandsgodkännande obligatoriskt i varje fall då ansökan gäller
ett blivande adoptivhem för barn föll i utlandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då del gäller att bedöma en familjs
lämplighet som blivande adoptivföräldrar till ett utländskt barn måste man
enligl N1A:s mening ta ställning inte enbarl till makarnas lämplighel som
föräldrar utan även till deras förutsättningar att på ett ur alla synpunkter
lämpligl sätt genomföra adoptionen. NIA avser här särskill kontakter med
myndigheter och enskilda utomlands, vilket fordrar god kännedom om
förhållandena i det land man vänder sig till saml stor omdömesförmåga och
laktfullhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskilda sökande har t.ex. ej
alltid möjlighet att själva kontrollera och avgöra en kontakts
tillförlitlighet. Då det gäller adoptionskonlakter utanför NIA och AC får
enskilda sökande oftast kännedom om sådan kontakt genom någon annan familj som
antingen själv fått eller känner till någon annan familj som fått ell
adoptivbarn genom den kontakten. Även om den svenska familjen har de bästa
avsikter och är i god tro kan den råka ut för att dess adoptionsärende
handläggs på etl säll som inle överensstämmer vare sig med barnets hemlands
eller svensk lagstiftning. Som exempel kan nämnas Thailand varifrån det kom
många adoptivbarn på prival väg före april 1977 då thailändska myndigheler
stoppade verksamheten. Där uppda-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gades
sedan all det förekommit såväl förfalskade adoptionsdokument som atl barn
antingen kidnappats eller köpts för atl lämnas vidare för adoption i andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även sedan thailändska myndigheler stoppal
adoptioner till utlandel har det kommit barn därifrån till Sverige. NIA har
fått kännedom om tvä olika förfaringssält som används för att kringgå den
thailändska lagen. Det ena är att de biologiska föräldrarna söker pass för
barnel och tillsammans med barnet reser ut ur landet t.ex. till Hongkong där
bamet överiämnas till adoptivföräldrarna. Del andra tillvägagångssättet är att den
blivande adop-livfadern uppges vara biologisk far till barnet och han kan då
söka pass för barnet. Dessa adoptioner förmedlas av thailändsk advokat och
kostnaderna för bl. a. de biologiska föräldrarnas resa till Hongkong debileras
de blivande adoptivföräldrarna. Sådana adoptioner som beskrivs ovan skulle
omöjliggöras om de sökande ålades att uppge den kontakt de tänkte använda för
atl genomföra adoptionen och att detla skrevs in som elt förbehåll i
förhandsgodkännandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hell nalurligt kan inte samlliga socialnämnder
hålla sig underrättade om lämpliga och olämpliga utlandskontakter men här finns
dä möjligheten att få råd och information från NIA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I nuvarande foslerbarnskungörelsen 5 8 sägs alt
sökande av tillstånd alt ta emot fosierbarn skall till den lokala nämnden lämna
uppgift om "barnavårdsnämnd eller annan, som må ha förmedlat
överenskommelse om barnets mottagande". Dessulom "åligger del
sökande att på nämndens begäran lämna uppgift om villkoren för mottagandet av
bamet även som redogörelse för de förhållanden i övrigt som nämnden finner ha
betydelse för avgörande av tillståndsfrågan". Vidare sägs att
"sökande är skyldig att, där barnavårdsnämnden så begär, styrka
riktigheten av lämnade uppgifter". NIA har erfarenhet av att dessa
bestämmelser ofta förbises, ibland rentav förefaller okända, och att många
nämnder underlåter att inhämta dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt NIA:s mening är det av mycket stor betydelse
atl man vid bedömningen av ett hems allmänna lämplighet som blivande
adoptivhem för utländskt barn även tar hänsyn till lämpligheten av det
tillvägagångssätt och de kanaler de sökande har för avsikt att utnyttja för atl
komma i kontakt med etl barn och genomföra adoptionen såväl i utlandel som inom
Sverige. NIA anser därför atl en beslämmelse motsvarande de här citerade
delarna ur fosterbarnskungörelsen 5 S borde införas i den av NIA föreslagna specialparagrafen
i 4 kap. FB om obligatoriskt förhandsbesked rörande ett hems allmänna
lämplighet som adoptivhem för utländskt barn. Ett skäl härför är dessutom
samhällets uppenbara behov att få kännedom om på vilka vägar och på vilket sätt
enskilda hem i Sverige får kontakt med blivande adoptivbarn ulomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är NIA:s bestämda uppfattning att de
preciserade villkoren för förhandsgodkännandet fyller sin uppgift på ett
bältre sätt i lagtexten än i en förordning om dennas tillämpning, eftersom
lagtexten är direkt bindande. NIA tillstyrker SU:s förslag om lagfäst
tidsbegränsning av förhandsgodkännanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TiUsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt SU;s förslag skall socialnämnden i den kommun
där vårdnadshavaren är bosatt och som givit medgivande till placering av
fosterbarn "följa vården av barnet till dess barnet fyllt 16 år". Då
det gäller utländska blivande adoptivbarn finns ej utom i rena undantagsfall
någon vårdnadshava-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>re
i Sverige. NIA fömlsäller all del är socialnämnden i den kommun där de blivande
adoptivföräldrarna är bosatta som skall ulöva lillsynen över vården. Detta är
dock inte klart utsagt i förfaltningsförslagel. Enligl NIA:s mening borde det klart
framgå av laglexlen vilken socialnämnd som har all utöva tillsynen över del
blivande adoptivhemmet. Eftersom dessa barn ej har någon släktanknytning i
någon annan kommun är det naturligt all kommunen där barnet vislas även har
tillsynen över hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SU föreslår att socialnämnden skall följa vården av
bamel lill dess barnet fylll 16 år. Enligl beslämmelserna i 6 kap. I -3 88 FB
skall föräldrarna sörja för barnels person och ge det sorgfällig uppfostran,
tillse atl del erhåller uppehälle och ulbildning m. m. till dess barnet fylll
18 år. NIA anser att samhällets ansvar för barn som ännu ej fått en
familjerättslig anknytning i Sverige genom adoption bör siräcka sig lika långt
i åldershänseende. Skulle ett utländskt barn som tagits till Sverige i adoptionssyfte
av en eller annan anledning ej bli adopterat innan det fyllt 16 år och
socialnämndens uppgift alt ulöva tillsynen över fosterhemmet då upphör kommer
barnets slällning all bli myckel otrygg. Enligl NI A;s mening bör det ansvar
socialnämnden har i och med tillsynsskyldigheten utsträckas till att omfatta
dessa ungdomar upp till 18 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Barnets
rättsliga ställning innan adoptionen slutförts i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA anförde i sitt yttrande lill SU 1977-02-16 alt
blivande adoptivbarn borde ges en starkare familjerättslig ställning än
fosterbarn som ju redan har en familjerätlslig bindning här i landet. NIA
finner det ytterst viktigi att de utländska blivande adoptivbarnens juridiska
rättigheter förbättras genom lagstiftning som så långt som möjligt även innan
adoptionen är slutligt genomförd i Sverige ger dem en ställning som är
juridiskt jämförbar med den de skulle hafl om de fölls inom familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SU har i silt betänkande hänvisat till att blivande
adoptivbarn innan adoptionen slutförts står under socialnämndens tillsyn och
att socialnämnden i den händelse föräldrarna beslutar sig för atl inte
fullfölja adoptionen på elt tidigt sladium skulle kunna bistå barnet. SU menar
således att någon särskild lagstiftning för att stärka de blivande
adoptivbarnens rättsliga ställning ej skulle vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
NIA:s erfarenhet är den tillsynen inte tillräcklig garanti för barnet. Del är
rikligl att socialnämnden generellt kan bistå barnet, men den kan ej ålägga
föräldrarna att ansöka om adoption. Möjlighetema för barnel atl få
underhållsbidrag från endera av föräldrarna om dessa separerar är </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>ex.
obefintliga. Detta illustreras myckel tydligt i HD:s utslag i ett ärende där
två makar fått äktenskapsskillnad utan att försl gemensamt ha adopterat del
utländska barn de gemensamt tagil till Sverige i adoptionssyfte. Kvinnan som
ensam förordnats till förmyndare för barnet hade yrkat att mannen skulle
åläggas att betala underhållsbidrag för detta bam liksom för familjens
biologiska bam. NIA avgav remissyttrande i ärendet och underströk starkt att
de presumtiva adoptivföräldrarna genom sitt beslut att ta ett barn från annat
land till sig för adoption därmed ikläder sig en klar förpliktelse gentemot
bamets hemland och även ett moraliskt ansvar för barnets person och dess försörjning
som måste jämställas med biologiska föräldrars ansvar för sina bam. Även UD
avgav yttrande och anförde bl. a.: "Det är självfallel otillfredsställande
alt en person som i adoptionssyfte överför elt barn från främmande land till
Sverige skall senare kunna avsäga sig det ekonomiska ansvarel för bamet under
åberopande av att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>adoption
inte har kommit till slånd. Detla är otillfredsställande inte bara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
hänsyn lill bamens inlressen ulan också med hänsyn till Sveriges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anseende
i bamens hemländer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom HD:s beslut friades dock mannen från
underhållsskyldighel i del aktuella fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även Sveriges Socionomförbund har i skrivelse till
Familjelagsakkunniga 1977-01-18 påtalat blivande adoptivbarns rättsosäkerhet i
de fall adoption ej kommer till stånd och hemställt om skyndsam utredning av
frågan och förslag om lagstiftning i syfte att stärka blivande utländska
adoptivbarns rättsliga ställning. Skrivelsen har senare överlämnats till
kommittén för utredning om förstärkning av barns rättsliga slällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till NIA:s kännedom har också kommil ärenden där
ena föräldern avlidit innan adoptionen blivit slutgiltigt klar i Sverige,
varvid barnet ej blivit berättigat till barnpension. Bamet har i ett sädant
fall ej heller arvsrätt efter den avlidne föräldem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA anser att det bör lagstiftas om vissa
rättigheter, såsom underhållsbidrag, arvsrätt och rätt till barnpension som
gör att de blivande adoptivbarnen i dessa avseenden blir jämställda med andra
bam i Sverige. F. n. uppmanar NIA sökande av utländskt adoptivbarn att sedan
de fått barnet till sig och i avvaktan på att adoptionen blir klar upprätta
testamente till förmån för bamet samt skriva in det som förmånslagare i
eventuella försäkringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen
av adoptionsverksamheten, rapportering m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt NIA:s instmktion given av Kungl. Maj:t 1974
har NIA bl.a. att följa utvecklingen på adoptionsområdet. Fram till 1976
saknades över huvud taget möjlighet att få fram uppgifter om hur många bam som
årligen invandrade till Sverige i adoptionssyfte. NIA har tidigare, dock utan
resultat, försökt få fram en adekvat statistik på adoptionsområdet, dvs. antal
barn fördelat på ålder, kön och utvandringsland, som årligen kommer till
Sverige för adoption.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom att NIA tiUs vidare från RSV får sig tillsänd
en kopia av alla rekvisitioner av personnummer från pastorsämbetena som rör
fosterbarn födda i utlandet har NIA möjlighet till en överblick av omfattningen
av de internationella adoptionerna i Sverige. Denna överblick är nödvändig om
NIA skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt instmktionen. Statistikfö-ringen
bör ske centralt, men NIA är knappast den instans som bör handha den
statistiska bearbetningen. Enligt NIA;s mening bör en sådan årlig sammanställning
göras av antingen SCB eller socialstyrelsens statistikbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om pastorsämbetena, såsom SU föreslagit, åläggs att
avisera socialnämndema, dvs. de socialnämnder som skall utöva tillsynen över
barnen ifråga, bör enligt NIA:s uppfattning även en kopia av denna avisering gå
till ansvarig central statistikinstans från vilken NIA åriigen kan erhålla statistik
på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SU föreslår att socialnämnden skall anmäla av
nämnden lämnade förhandsgodkännanden avseende adoption av barn från annat land
till socialstyrelsen, NIA. Ett sådant anmälningsförfarande, innehållande
uppgift om de kontaktvägar sökanden har för avsikt att använda, skulle, enligt
NIA:s mening, vara av synnerligen stort värde. NIA vill därutöver föreslå att
socialnämnden åläggs att till NIA rapportera om barn födda i utlandet som
anlänt till kommunen i adoptionssyfte. Härigenom skulle NIA få möjlighet att
tillfredsställande följa utvecklingen på adoptionsområdet i enlighet med sin
instmktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förbud
att mottaga fosterbarn m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SU föreslår all socialnämnden skall, liksom BvL ger
möjlighel lill, ha möjlighet att förbjuda person som har sitt hem inom kommunen
atl la emol barn under 16 år för vistelse i hemmet som ej är tillfällig. Ulan
särskild motivering har SU i sitt förslag stmkit möjligheten att låla förbudei
gälla då person flyttar till annan kommun. NIA anser det angelägel all kommunerna
samarbelar i dessa frågor och lämnar varandra uppgifter om vad man funnit
anledning atl besluta. När en socialnämnd beslutat om förbud att mottaga
visielsebarn lorde det föreligga sådana anmärkningar mol personen ifråga eller
mol hemmet som i sig borde motivera en prövning av socialnämnden i den nya
bosättningskommunen. NIA anser att en bestämmelse om anmälningsskyldighet till
inflyttningskommunen bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA har funnit att det på flera punkter i SU:s
lagförslag ej klarl framgår vilken socialnämnd som avses i det ena eller andra
fallet. Som exempel kan anges de av NIA tidigare omnämnda bestämmelsema om
medgivande och tillsyn i 6 kap. 88 16 och 17 i FB. Av 23 S samma kapitel
framgår ej heller vilken socialnämnd som har att anmäla till åtal vid brott
mol bestämmelser i de föreslagna paragrafema 16, 18, 19 och 21 i 6 kap. FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förmedlingsförbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA anser att formuleringen i den föreslagna 21816
kap. FB bibehåller den oklarhet som vidlåter 54 S BvL. Enligl NIA:s mening
finns ett starkt behov av att definiera vad det innebär att bedriva förmedling
vilkel lidigare dels påpekats i yttrandet över fosterbarnsutredningen 1974 dels
framförts liU SU i PM av 75-10-10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I Sverige har etl enda ärende rörande förmedling av
fosterbarn förts lill åtal och i samband därmed har socialstyrelsen i ett
remissvar försökt ge en definition av begreppet bedriven förmedling: "Att
förmedling skulle anses föreligga endast när direkt kontakt etableras mellan de
tilltänkta fosterföräldrarna och barnels vårdnadshavaré synes inte vara
avsett. Förmedling torde föreligga också i de fall då kontakt etableras mellan
de tilltänkta fosterföräldrarna och institution, organisation eller myndighet,
som svarar för barnet". Senare har NIA efter samråd med socialstyrelsens
lagbyrå gjorl en tolkning av paragrafen i PM angående internalionella
adoptioner och förmedlingsverksamhet men trots det kvarstår tolkningsproblemen
i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tveksamheten i tolkningen försvårar en samhällelig
konlroll på området. Om myndighelema har svårt att dra en gräns mellan vad som
är tilllåten informationsverksamhet och olaglig förmedlingsverksamhet kan man
inte heller förvänta sig att enskilda personer skall kunna avgöra var gränsen
går. I delta sammanhang vill vi notera atl en offentlig utredning i Norge
rörande adoption och adoptionsförmedling behandlat samma problematik och gjort
ett försök till precisering av vilka led som ingår i förmedlingsprocessen
vilket kan vara av intresse i sammanhanget (NOU 1976: 55 kap. 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA tiUstyrker att möjligheten att lämna tillstånd
till förmedling tas bort. Sådan förmedling bör åvila samhällsorgan. NIA har för
sin del möjlighet att vid behov sluta samarbetsavtal med enskilda och
organisationer som bedöms lämpliga och därvid bestämma de rutiner i
förmedlingsarbetet som bör gälla på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta remissyttrande har tidigare under avsnittet
"Förbud att mottaga fosterbarn m.m." berörts viss oklarhel i SU:s
förslag till formulering av 23 S i 6 kap. FB. Hämtöver vill NIA framhålla
följande synpunkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 förslaget till 23 8 berörs bl. a. den i förslaget
till 21 8 omnämnda otillåtna förmedlingsverksamheten. En sådan verksamhet, i
varje fall om den avser förmedling av blivande adoplivbarn, begränsas knappasi
lill en enda kommuns område. Den som ägnar sig åt sådan verksamhel förmedlar enligt
NlA:s väl dokumenterade erfarenhel blivande adoplivbarn lill hem i olika
kommuner, ofla med slor geografisk spridning. Det torde därför bli förenal med
mycket stora svårigheter för en enskild socialnämnd atl själv få tillräcklig
kännedom om en förmedlingsverksamhet av detta slag för att ha underlag för i
paragrafen omnämnd anmälan till allmänt åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt NlA:s uppfaUning skulle olaga
förmedlingsverksamhet på ell effektivare sätl kunna motverkas och vid behov
beivras, om NIA:s i delta remissyttrande framförda förslag till utformning av
bestämmelserna för förhandsgodkännande genomfördes, innebärande skyldighel för
blivande adoptivföräldrar att uppge kontaklvägar och villkor för den planerade
adoptionen samt skyldighet för socialnämnd att underrätta socialstyrelsen (NIA)
både om givna förhandsgodkännanden och om till kommunen anlända blivande
adoptivbarn från annal land, NIA vill därför föreslå etl tillägg till 23 § av
innebörd att även socialstyrelsen får anmäla till allmänt ålal för brott enligt
21 8- På så sätt skulle möjligheterna att beivra olaga förmedlingsverksamhet
bli tillfredsställande såväl i fråga om fosterbarnsplacering, som i fråga om
adoption inom landet och adoption över gränserna. Enligt NIA:s mening skulle
förbudet att bedriva förmedlingsverksamhet bli i stort sett verkningslöst utan
en sådan utvidgning av 23 S i 6 kap. FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fosterbarnsbegreppet
och begreppet blivande adoptivbarn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Fosterbarnsutredningen har tidigare föreslagit att
begreppet fosterbarn skall utmönstras ur författningarna. SU ansluter sig - om
än med viss tvekan - till fosterbarnsutredningens förslag men konstaterar
samtidigt att man ej lyckats finna ett annat begrepp som lika klarl och
kortfattat anger vad man avser i dessa sammanhang. SU använder således i
betänkandel begreppen "fosterbarn", "fosterbamsvård",
"fosterföräldrar" och "fosterhem". Enligt NIA:s mening
talar avsaknaden av en bättre lerminologi för att de nuvarande begreppen
bibehålls även i lagtexten. NIA anförde i sitt yttrande över
fosterbarnsutredningens betänkande "Barn- och ungdomsvård", med
anledning av utredningens förslag att fosterbarnsbegreppet skulle utgå ur
lagtexten, bl. a. följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Fosterbam och fosterhem är internationella
gångbara begrepp som underlättar kommunikationerna mellan olika länder i frågor
som rör bams placering hos andra än de biologiska föräldrama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avskaffas denna både inom och utom landet väl
inarbetade lerminologi kan detta enligt NIA:s mening övergångsvis vålla vissa
praktiska problem. Det gäller då alt finna en adekvat term som täcker
begreppet "barn som placerats i adoptionssyfle" och som kan vara
intemationellt gångbar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Den nuvarande barnavårdslagen innehåller
ingenting om adoptivbarn eller blivande adoptivbarn. Föreliggande förslag
frikopplar adop-lionsbegreppd från foslerbarnsvården. NIA vill understryka
viklen av att man får en enhetlig lagstiftning och terminologi på adoptionsområdet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då man ännu inte funnit ultryck som kan anses
bättre än fosterbamsbe-greppet vill NIA förorda att detta även fortsättningsvis
används även i lag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>text.
Fosterbamsbegreppet kan ej heller anses ha någon sådan språklig belastning som
skulle motivera all det utmönstrades. Önskvärt vore dock att finna en
terminologi som särskilde blivande adoptivbarn och blivande adoptivhem från
övriga foslerbam/foslerhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överprövning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>NIA vill avslutningsvis instämma i SU:s bedömning
att de komplicerade frågor som rör en eventuell överprövning av kommunala
beslul liksom överklaganden av positiva förhandsbesked om enskilt hems
lämplighet som blivande adoptivhem bör ulredas i särskild ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:176.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga3:3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrande
av Förbundet Adoptionscentrum (AC)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förbud
mot förmedlingsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit atl nuvarande möjlighet
för socialstyrelsen att meddela tillstånd för enskild eller sammanslutning alt
bedriva förmedlingsverksamhet beträffande fosterbarn ska ersättas av elt
regelrätt förbud mot sådan förmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Begreppel bedriven förmedling är i nuvarande
rättspraxis synneriigen oklart. Oklarheten gäller dels vilken omfattning
förmedlingen ska ha för atl betecknas som bedriven, dels vilka moment i det
inlernalioneHa adop-tionsarbetel som ska anses som egentlig förmedling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
för socialstyrelsen att bevilja förmedlingstillstånd bör enligt AC:s mening
ersättas av möjligheten för socialslyrelsen/NIA att erbjuda samarbetsavtal med
organisationer och enskilda, som bedöms lämpliga att arbeta på området.
Samarbetsavtalet bör reglera de rutiner för den egentliga
förmedlingsverksamheten som bör gälla för partema. Systemet med samarbelsavial
och fastlagda mtiner för förmedlingsverksamheten är enligl AC:s mening en
bättre form för tillståndsgivning än den som barnavårdslagen i dag anger. AC
vill därvid understryka att det måste finnas möjligheter för samhället inom
ramen för samarbetsavtal, men på vissa villkor och med givna regler delegera
förmedlingsverksamhet. AC har för sin egen del i diskussioner med NIA och med
den i september 1977 tillkallade departementsgrupp som har att se över frågor
som rör internationella adoptioner (NIA-utredningen) framfört ett förslag om
sådan delegering från NIA till AC bl. a. när del gäller enkla förmedlingsärenden,
en förändring som väsentligt skulle minska arbetet i NIA;s förmedlingsutskott.
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats tillstyrker AC att 54 8 BvL ersätts med
förbud mot bedriven förmedling, men att det åtminstone i förarbetena tiU lagen
anges att samarbetsavtal skall kunna tecknas och att de närmare reglerna för
förmedlingsverksamheten kan preciseras i ett sådant avtal. Ett förbud mot
förmedlingsverksamhet får alltså inte ges en sådan ulformning att det
förhindrar en delegering av förmedlingsverksamhet - eller moment i detta arbete
- lill en samarbdspart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förhandsbeskedet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår att socialnämnden ska
kunna lämna förhandsbesked rörande ett hems allmänna lämplighel vid ifrågasatt
adoption. Förhandsbeskedet ska då ersätta del slutliga tillståndet att ta emot
fosterbarn. Förhandsbeskedet ska enligt förslaget ha en giltighet på ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AC finner att förhandsbesked om ett hems allmänna
lämplighet att ta emot etl bam för adoption alltid bör föregå en adoption och
således i lagen anges inte som en möjlighet utan som en åtgärd socialnämnden
ska vidta. Det torde nämligen vara en nödvändig fömtsättning att de barn som
kommer till Sverige i adoptionssyfte ska placeras med kommunens kännedom och
medverkan. Om förhandsbeskedet inte är obligatoriskt torde dessulom ett beslul
atl inte ge förhandsbesked bli relativt betydelselöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AC finner att ett tidsbegränsat förhandsbesked väl
kan ersätta det slutliga tillståndet vid utländska adoptioner. Del slutliga
tillståndet får lätt karaktären av en formalitet när det gäller ett barn som
man (vilket är vanligt) endast vet namn och ålder på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förhandsbeskedet och det slutliga tillståndet har
emellertid i nuvarande lag olika innebörd. Prövningen i samband med
förhandsbeskedet gäller enbart familjens allmänna lämplighel att ta emol etl
utländskt barn för framtida adoption. När det gäller del slulliga lillslåndel
däremol. kan kommunen även ta ställning till på vilket sätl familjen kommil i
konlakl med barnel, villkoren för mollagandel av barnel och övriga förhållanden
nämnden finner har betydelse för tillståndsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AC finner därför all om förhandsbeskedet får
ersätta det slutliga tillstån-del, vilket i och för sig är lämpligt, bör i
samband med förhandsbeskedet även anges hur familjen avser atl genomföra
adoptionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En begränsad giltighetstid på etl år för
förhandsbesked skulle såvill AC kan bedöma medföra svårigheter vid den
prakliska handläggningen av adoptionerna i ullandet. Handläggningsliden i
ullandet överstiger i etl slorl anlal fall elt halvår och det tar ofla två till
tre månader för en familj att iordningställa sin ansökan lill utlandet. En
utredning kan dessutom inte alltid vara helt nygjord då en familj rekommenderas
för viss adoptionskontakt av NlA:s förmedlingsutskotl. En begränsad
giltighetstid på etl år som skrivs in i utredningen eller förhandsgodkännandet
skulle därför innnebära en slor risk för atl ett anlal familjer fick sin
adoptionsansökan återsänd från ullandel och tvangs förnya den. AC finner att en
giltighetstid på två år vore mera realistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa kommuner har redan i dag mycket långa
väntetider för familjer som begärt förhandsbesked. En nödvändig förutsättning
för att man ska kunna införa en begränsad giltighet är att dessa kommuner ökar
sina utredningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget ska kommunen till socialstyrelsen
anmäla alla förhandsbesked som lämnas. AC finner det lämpligt att information
samlas centralt om samfiiga adoptionsvägar som används. Socialstyrelsen bör
därmed få sådan överblick att man kan ge kommunerna information om mindre lämpliga
adoptionsvägar till ledning för framtida prövning i samband med förhandsgodkännanden.
AC avser all återkomma till denna fråga sedan NIA-uiredningens förslag
framlagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genomgående i socialutredningens betänkande finns
en tendens att hos kommunernas sociala centralnämnder samla de uppgifter som
gäller social- och barnavård. AC finner del riktigt atl denna princip gäller
även för de internalionella adoplionsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sociala centralnämnden ska enligt förslaget liksom
hittills ha ansvaret för tiUsynen över de barn som kommit till Sverige för
adoption innan adoptionen genomförts. För alt möjliggöra detta föreslås att
pastorsämbetena ska avisera respektive sociala centralnämnd om alla utländska
fosierbarn som folkbokförs. AC finner det förvånande att så inte redan sker.
Förslaget bör självklart genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillsynen under tiden tills adoptionen genomförts
är en viktig uppgift för kommunen. Det inträffar i enstaka fall att svenska familjer
inte genomför adoptionen av det bam de mottagit i adoptionssyfte. Bamets
rättsliga ställning blir därmed mycket osäker. Det är därför väsentligt att
kommunen tar initiativ till en lösning i samtliga de fall då adoptionen inte
genomförs så snart som möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även i del stora flertalet fall då adoptionen
genomförs så snart som möjligt är barnet under en period formelll fosterbam
men ulan den rättsliga anknylning till en ursprunglig familj som svenska
foslerbam har. De kommer därmed att sakna möjlighel alt få barnpension om den
ena föräldem dör. De har arvsrätt endast om föräldrama upprättat teslamenle och
då endast efter föräldrama och de kan inte få underhåll om föräldrarna skulle
skilja sig innan adoptionen genomförts enligl svensk lag. AC förordar atl
lagstiftningen ändras så all de utländska bam som kommil till Sverige i
adoptionssyfle får dessa rättigheter även innan adoptionen genomförts enligt
svensk lag och all utredningen om bams rättsliga slällning får uppdrag au framlägga
förslag i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överprövning
av positiva förhandsbesked</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen har också haft atl ulreda frågan
om överprövning av positiva förhandsbesked. Denna fråga har av ulredningen
föreslagils ska överlämnas till utredningen om barnens räll. AC beklagar alt
denna frågas lösning därigenom uppskjuls. Frågan har visseriigen elt självklart
samband med de slora frågor som uireds inom kommittén som utreder frågan om en
förslärkning av barns rällsliga slällning. Det borde ändå ha varil möjligt att
föreslå införande av någon form av överprövning redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En lösning vore att överprövning av positiva
förhandsbesked kunde ske i länsrätl och alt initiativrätt gavs till
barnavårdskonsulenterna i respektive län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det antal fall som kan bli aktuella för överprövning
är under alla förhållanden litet. Trots det bedömer AC möjligheten till
överprövning som betydelsefull för praxis i tillståndsfrågor. I
barnavårdslagen slår nu: "tillstånd må lämnas endast (kursiverat här) om
nämnden finner, att barnet kommer att erhålla god vård och fostran saml i
övrigl gynnsamma levnadsförhållanden," I elt Utet antal fall har det
emellertid inträffat att en familj först givits förhandsgodkännande och att
utredaren därefter muntligen framfört att familjen är mindre lämplig atl la emot
ett barn, men att man inte vågat eller velal avstyrka etl förhandsgodkännande.
En tendens i denna riktning är förståelig i nuvarande situation där endast ett
beslut all inte ge förhandsgodkännande kan överklagas och där en stor del av
adoptanterna efter socialnämndens prövning genomgår ett urvalsförfarande i
NIA:s förmedlingsutskott. En möjlighet till överprövning av såväl positiva som
negaliva förhandsbesked skulle enligl AC:s uppfattning kunna medföra större
klarhet i tillståndsfrågan och bättre balans i hela utredningssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga organisationernas uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AC noterar med lillfredsslällelse alt
socialutredningen särskilt har uttalat att de frivilliga organisationernas
insatser inom socialtjänsten är betydelsefulla. AC finner för sin del att del
sätt på vilket AC kan bedriva del prakliska arbetet i utlandet har många
fördelar, liksom att det är en fördel att samtidigt vara en
föräldraorganisation - med allt vad del innebär - och bedriva det praktiska
adoptionsarbeld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>NIA-utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under våren 1978 kommer den ovan nämnda
NIA-utredningen att framlägga förslag rörande intemationella adoptioner till
Sverige. Flera frågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
behandlats av socialutredningen behandlas eller berörs även i NIA-utredningens
arbete. AC avser när utredningen framlagt sina förslag alt mera utförligt
återkomma särskilt tUl de frågor som rör samhällets medverkan av och kontroll
över adoptioner från andra länder till Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:201.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:225.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:227.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1979-02-27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. regeringsrådet Martenius, regeringsrådet Petrén, justitierådet Sven
Nyman, justitierådet Knutsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18
december 1978 har regeringen på hemstäUan av statsrådet och chefen för
socialdepartementet Gabriel Romanus beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag med särskUda bestämmelser om vård av unga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>lag om ändring i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Anders Thunved och
Gertrud Holmquist. Förslagen föranleder följande yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagrådsremissen förbereder regeringen ett
omfattande lagstiftningskomplex som avses skola läggas till grund för
kommunernas allmänna sociala verksamhet, med benämningen socialtjänsten.
Nuvarande lagar om nykterhetsvård, barnavård och socialhjälp skall ersättas med
nya lagar. Om reformen säger departementschefen i lagrådsremissen att
huvudtankarna i socialutredningens förslag (SOU 1977: 40) kommer att i allt
väsentligt ligga till grund för ställningstagandena i den blivande
propositionen om socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till lagrådet har i detta skede, när hela
regeringsförslaget ännu icke föreligger i slutlig utformning, remitterats de
lagbestämmelser i komplexet som gäller vård utan samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet har vid sin granskning endast haft
tillgång till de förslag tUl socialtjänstlag och till socialnämndslag, som
framlagts av socialutredningen, och har därför inte haft kännedom om den
exakta utformningen av regeringsförslaget rörande socialtjänsten och därmed
sammanhängande organisatoriska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som exempel kan nämnas att den vård, som skall
beredas den unge med stöd av LVU, i princip skaU utgöras av sådan vård varom
stadgas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
den blivande socialtjänsfiagen. Lagrådet har sålunda att bedöma både förutsättningarna
för vård enligt lagen och de processuella reglerna för beslut härom utan full
klarhet om den vård varom det i verkligheten blir fråga. Socialnämnden föreslås
få betydelsefuUa beslutsbefogenheter enligt LVU. Det vore då av värde att känna
till exempelvis hur nämnden skall vara sammansatt och arbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådets yttrande är avgivet med den reservation
som följer av vad som nu anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius,
Petrén och Sven Nyman:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En huvudprincip i den nya lagstiftningen är att
tvång i görligaste mån skall avskaffas inom vad som kallas socialtjänsten.
Denna blir en serviceverksamhet, som skall bygga på respekt för människornas
självbestämmande och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
två punkter avses dock även i fortsättningen tvång förekomma, nämligen
beträffande unga enligt LVU och beträffande vissa grupper av missbrukare av
berusningsmedel enligt LSPV, ombenämnd till LPM. Förslagen är att se som led i
en fortgående rättsutveckling med successiv avveckling av tvångsinslag riktade
mot personer med bristande samhällsanpassning. Vad som efter den nu planerade
reformen återstår av tvång i samhällsskyddande syfte är — bortsett från vad som
tillåts enligt lagförslagen och i vissa specialsituationer — tvånget i kriminalvården
och i mentalsjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vår rättsordning förutsätter att en viss balans
upprätthålles mellan samhäUets krav på den enskilde individen och dennes
anspråk på samhället, något som kommer tUl uttryck bl. a. i stadgandet i 1
kap. 7 § brottsbalken om att rätten vid val av brottspåföljd skall beakta både
vad som krävs för att upprätlhålla allmän laglydnad och att påföljden skall
vara ägnad att främja den dömdes anpassning i samhäUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt LVU får åtgärder mot misskötsamma ungdomar
under 18 år — i vissa faU 20 år — inte vidtas för att tillgodose behovet av
samhäUs-skydd. Vårdbeslut beträffande denna grupp av unga får sålunda endast
grundas på att den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för allvarlig fara
genom sitt beteende. Det kan väl antas att behovet av samhällsskydd i regel
kommer att bli tillgodosett genom de åtgärder som utifrån det i LVU anlagda
betraktelsesättet vidtas mot den unge. FaU kan dock tänkas förekomma då ett
starkt allmänt skyddsintresse måste lämnas obeaktat därför att det inte
sammanfaller med den unges behov av vård. Det sagda innebär att en förskjutning
kommer att inträda i den balans mellan det allmännas och den enskUdes intressen
som för närvarande upprätthålles med stöd av 25 § BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den tvångsvård av alkohol- och
narkotikamissbrukare, som avses förekomma enligt 2 § LPM, har begränsats till
att omfatta högst fyra veckor. Det finns dock anledning antaga att vårdtiden i
regel konuner att avse-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värt
understiga maximitiden. Vården har avsikfiigt givits karaktären av ett
kortvarigt ingripande. Hela gruppen av missbrukare — både de som inte uppfyller
kraven för tvångsvård enligt 2 § LPM och de som kan underkastas denna
tillfälliga vård — torde i själva verket kunna undandra sig effektiv vård om
de så önskar. Vad beträffar alkoholmissbrukare innebär detta en förändring i
förhållande till vad som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Missbrukargrupperna svarar redan i nuläget för en
förhållandevis stor del av dem som tar de sociala och de medicinska
vårdresurserna i anspråk. De medverkar också tiU en betydande del av den
samlade brotts-Ugheten. Om samhäUet i den utsträckning som föreslås i
lagrådsremissen uppger kraven på att missbrukare skall vara skyldiga att
underkasta sig tvångsvård, finns det anledning anta, att trycket på den
allmänna sociala och medicinska vården kommer att öka och brottsligheten atl
tUlväxa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär en klar förskjutning av
tyngdpunkten i den nuvarande balansen mellan samhäUsintressena och hänsynen
tiU den enskildes integritet till nackdel för de förra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns anledning att även granska huru de nu
föreslagna regelsystemen förhåller sig till vissa andra delar av
rättsordningen. Jag tänker på reglerna om omhändertagande genom polismyndighet
av ordningsstörare och om kortvarigt kvarhållande av dessa. Personer som stör
allmän ordning eUer utgör en omedelbar fara för denna får omhändertas eldigt 3
§ lagen (1973: 558) om tillfäUigt omhändertagande. Likaså får jämlikt I § lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer den omhändertas som på
allmän plats anträffas berusad av alkoholhaltiga drycker eller annat
berusningsmedel. Längsta kvarhållningstid är enligt den förra lagen sex timmar
och enligt den senare lagen åtta timmar med möjlighet till någon kortare
förlängning. Meningen med dessa omhändertaganden är att de, då så erfordras,
skall avlösas av vård i mer varaktig form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lagstiftning förutsätter sålunda i viss grad
att det skall finnas vårdformer tillgängliga till vilka de omhändertagna kan
överföras för en mera långsiktig behandUng; se härom uppsats av Rolf Stangvik i
tUl-lämpade studier i offenflig rätt, Stockholms universitet vårterminen 1978.
Deima fömtsättning kommer dock enligt den nya ordningen att alltför ofta
brista.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller alkohol- eller narkotikaberoende
personer kan mönstret tänkas ofta bli följande. Först kommer ett
omhändertagande av polis enligt någon av nyssnämnda lagar med kvarhållande
under några timmar. Under denna tid skall varaktig vård om möjligt ordnas. Det
enda som kommer att stå till buds är tvångsintagning på mentalsjukhus under
kortare tid för avgiftning. Beträffande unga kan dock omhändertagandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>368</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övergå
i omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU med sikte på ett senare beslut om
tvångsvård enligt LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa punkter för sammanknytning av de nuvarande
polisiära ordningslagarna och det nya vårdsystemet kommer sålunda att finnas.
Det blir dock i många fall glapp mellan de båda regelsystemen. Någon verklig
samordning mellan polismyndighetens ordningsingripanden och de efterföljande
vårdmöjligheterna har ej eftersträvats och avses ej heller skola finnas i den
mån den berördes samtycke till vård ej kan erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett svårlöst problem i vår rättsordning gäller i
vilken omfattning samhäUet skall ingripa, om det behövs med tvång, för att
hindra den enskilde att åvägabringa sin egen undergång. PoUsen anses ha rätt
att med våld hindra en person från att begå självmord. Får sådant missbruk av
berusningsmedel, som erfarenhetsmässigt leder tUl missbrukarens död, också
anses vara en grund för samhället att gripa in, om det behövs med tvång?
Intresset av att den enskilde får nödig vård och erforderligt bistånd slälls
mot kravet att den enskilde skall själv få bestämma om sitt liv. Det kan här
erinras om den i lagrådsremissen markerade grundsatsen vilken i 2 §
socialutredningens förslag till socialtjänstlag uttryckts sålunda:
"Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får
det stöd och den hjälp som de behöver." Kommunen har emeUertid icke fått
adekvata medel att fullgöra detta sitt ansvar. Behöver en enskild stöd och
hjälp men avvisar han kommunens anbud härom, har kommunen inga möjligheter att
ombesörja stödet eller hjälpen. Är den enskilde missbrukare av berusningsmedel
och ej beredd att underkasta sig någon vård frivilligt, kan kommunen vända sig
till läkare i syfte att få missbrukaren intagen på mentalsjukhus enligt den
föreslagna nya 2 § LPM. Om patienten under den korta behandlingstid som då blir
möjlig icke kunnat stimuleras tUl att mottaga något vårderbjudande, återgår han
sannolikt vanligen till sitt tidigare liv och är ofta snart nog tillbaka i
kretsloppet av korta omhändertaganden och missbruksperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länge gällde att varje arbetsför person var skyldig
att genom eget arbete söka skaffa sig sin försörjning. Man fordrade att envar
som inte hade laga försvar skulle ta anställning. Även om denna princip
efterhand uppmjukats på många sätl, vilar vårt regelsystem på aUmänna föreställningar
om att envar har att efter förmåga genom egna insatser bidraga tiU sin
försörjning. En svårbestämbar plikt att söka hålla sig i arbetsfört skick har
ansetts åvila den enskilde. Nuvarande socialhjälpslag utgår från överväganden
av denna art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Man synes i det föreliggande lagstiftningsärendet
beredd att, av respekt för den enskildes rätt att bestämma över sig själv,
godta en ordning enligt vilken individen tillåts att genom missbruk av
berusningsmedel relativt snabbt framkalla sin egen invalidisering och ofta nog
förtida död utan att samhället anser sig böra gripa in. I detta sammanhang</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
man bortse från konsekvenserna härav för samhället i stort och för
missbrukarnas närmaste omgivning och helt koncentrera sig på följderna för
individen själv. Det principieUa ställningstagande tiU missbruk av
berusningsmedel som blivit bestämmande för lagrådsremissens utformning framstår
då som ledande till en icke oväsentlig förskjutning inom rättsordningen med
verkningar som är svåra att överblicka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag med särskilda bestämmelser om vård av unga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>EnUgt första stycket i paragrafen skall den som är
under 18 år beredas vård med stöd av lagen, om det kan antagas att behövlig
vård inte kan ges honom med eget eller vårdnadshavares samtycke och därjämte
vissa andra förutsättningar är för handen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av motiveringen till stadgandet får emellertid
anses framgå att för det fall den unge fyllt 15 år samtycke skall lämnas både
av honom själv och av hans vårdnadshavaré. Detta bör komma till tydligt uttryck
i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att första stycket i nu berörd del,
jämte visst förtydligande, ges följande lydelse: "Den som är under 18 år
skall beredas vård med stöd av denna lag, om det kan antagas att behövlig vård
inte kan ges den unge med samtyckte av den eUer dem som har vårdnaden och, om
den unge har fyllt 15 år, av honom själv, samt om 1. brister..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><b><i><span
style='font-family:Verdana'>Liksom nuvarande BvL avses LVU skola behandla två
tämligen olika fall av tvångsingripanden, nämligen dels sådana som föranleds av
bristfälliga hemförhållanden, dels sådana där orsaken är den unges eget
beteende. I förra faUet är ofta fråga om små barn från spädbarn till barn upp i
tonåren, i det senare fallet gäller det vanligen något äldre barn och ungdomar.
Den vård som skall ordnas med stöd av lagen blir ofta ganska olikartad i de
båda fallen. Vården på ett spädbarnshem har inte mycket gemensamt med den vård
som lämnas på hem som anges i 12 §. Det sammanhållande elementet, att det i
båda fallen är fråga om vård av personer under 18 år, är icke särskilt starkt.
Lagregleringen blir på många punkter olikartad och borde sannolikt vara än mer
differentierad. Enligt min mening bör på sikt övervägas om man icke borde
bygga upp skilda regelsystem för de fall då det allmänna måste ingripa för att
avhjälpa brister i omsorgen om barnet och för de fall då ett ingripande bUr
ofrånkomligt på grund av den unges beteende i form av t. ex. kriminalitet eller
missbruk av beroendeframkallande medel. På detta sätt skulle man sannolikt
kunna komma fram till regler som är bättre anpassade till de skilda
kategoriemas verkliga behov. Bestämmel-</span></i></b><b><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr.
1. DelB</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>serna
kunde också ges ökad precision och den vaghet minskas, som nu präglar många
stadganden därför att de måste ha så stor spännvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I specialmotiveringen till denna paragraf sägs att
reglerna i förvaltningslagen (FL) om parts rätt till insyn, om kommunikation,
om parts rätt att meddela sig munUigen och om beslutsmotivering är tillämpliga
i ärende hos socialnämnd om ansökan till länsrätten. Detta följer emellertid
inte av FL. För att den i specialmotiveringen angivna ordningen skall uppnås
fordras en särskild lagregel. En sådan föreslås också av socialutredningen; se
16 § andra stycket i förslaget till socialnämndslag (SOU 1977:40 s. 38).
Lagrådet förutsätter aU deUa förslag förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till vad som anföres vid 21 §
föreslås att tredje stycket utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen ger uttryck för strävan att vården med
stöd av lagen skall inledas så snart som möjligt. Vården skall enligt förslaget
ha påbörjats inom fyra veckor räknat från den dag då vårdbeslutet vunnit laga
kraft eller då det på grund av rättens förordnande annars har kunnat verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den sistnämnda grunden för tidsberäkningen kan
föranleda åtskilliga svårigheter i tillämpningen. Efter förslagets ordalydelse
skall fyraveckors-tiden börja löpa så snart t. ex. länsrätten i samband med
beslutet om vård förordnat om omedelbar verkställighet och fortsätta att löpa
från denna utgångspunkt, även om kammarrätten efter besvär skulle in-hibera
länsrättens verkställighetsförordnande och verkställighet därmed omöjliggörs.
En annan situation som kan vålla svårigheter föreUgger om först länsrätten
meddelar verkställighetsförordnande och sedan kammarrätten fastställer
länsrättens dom i sak och meddelar nytt verkställighetsförordnande beträffande
sin egen dom. Bör fyraveckorstiden då räknas från länsrättens eller från
kammarrättens verkställighetsförordnande? Även andra fall av
lillämpningssvårigheter kan uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening skulle vanskligheter av
denna art undvikas om fyraveckorsfristen alltid räknas från den dag då
vårdbeslutet vunnit laga kraft. Om någon mera avsevärd förlängning av den tid
under vilken vårdbeslutet får verkställas blir det ej fråga för de fall då förslagets
andra regel skulle ha kommit till tillämpning. Verkställighet torde också i
allmänhet komma att ske i nära anslutning till länsrättens vårdbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet får därför föreslå att orden "eUer på
grund av rättens förordnande annars har kimnat verkstäUas" måtte utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen avser att ge regler om den vård som med
stöd av lagen kan meddelas den unge. Vad gäller vårdens huvudsakliga innehåll
hänvisas tiU socialtjänstlagen. I socialutredningens förslag till
socialtjänstlag finns endast synnerligen allmänt håUna regler om den frivilliga
vård som kan erbjudas inom ramen för socialtjänsten. I det nämnda lagförslaget
finns vissa för all vård gemensamma regler i 9—11 § § samt därutöver ett
avsnitt om barnomsorgen, vilket dock i huvudsak handlar om förskola och
fritidsverksamhet. Vidare finns i 21—23 §§ regler om famUjehem och hem för vård
och boende. Bestämmelserna i lagförslaget lämnar i stort sett kommunen fria
händer vad gäller det praktiska genomförandet av vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver dessa allmänna regler, vilkas slutliga
innehåll icke är fastlagt, hänvisas i paragrafen tiU stadgandena i </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span><span style='font-family:Verdana'>—16
§§ förevarande lag. Av Il § remitterade förslaget framgår att det egentliga
innehållet i beslutet om vård med stöd av lagen bUr att socialnämnden får rätt
att ensidigt bestämma hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas
under vårdtiden. EnUgt 13 § första stycket remitterade förslaget skall socialnämnden
vidare ha uppsikt över den unge samt bestämma om hans personliga förhåUanden
om det behövs för vårdens genomförande. Dessa befogenheter kan härledas ur
vårdansvaret. Enligt 12—15 §§ får vidare beträffande vissa av dem, för vilka
meddelats beslut om vård med stöd av lagen, vidtagas olika tvångsingrepp.
Slutligen kan socialnämnd enligt 16 § också ingripa gentemot den unges
föräldrar i vissa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Åtskilliga av de speciella åtgärder om vilka nu är
fråga är sådana som icke socialnämnden utan andra företar eller beslutar.
Hänvisningen i förevarande paragraf till socialnämndens befogenheter är därför
icke helt träffande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Större klarhet skulle vinnas om denna paragraf
begränsades till att allmänt ange den vård som meddelas med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
föreslås få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Beträffande innehåll och utformning av vård,
som lämnas med stöd av deima lag, gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen
(1979: 000) samt föreskrifterna i 11—16 §§."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagrådsremissen fästes avseende vid den vårdplan
som socialnämnden har att uppgöra beträffande den som nämnden finner vara i
behov av stöd och hjälp. Denna vårdplan, eventuellt reviderad med hänsyn till
vad som framkommit under länsrättens behandling, bör utgöra utgångspunkt för
vård med stöd av lagen i det enskilda fallet och bör lagfästas. Jag föreslår
därför att till paragrafen läggs ett andra stycke av följande lydelse:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Vårdens inriktnmg och omfattning i det
enskUda fallet bör framgå av en av socialnämnden uppgjord plan för den unges
vård."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan närmast föregående paragrafer avhandlat
beslut om vård (2 §), beslutets giltighet (3 §) och vårdens innehåU (4 §),
synes denna paragraf böra behandla vårdens upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 ett första stycke bör intas huvudregeln att
socialnämnden skall besluta om vårdens upphörande så snart denna inte längre
behövs. Beträffande den första meningen i lagrådsremissens första stycke får
lagrådet hänvisa till </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härutöver bör i paragrafen ges bestämmelser om dels
den längsta tid vården får vara med hänsyn till den unges ålder, dels en
regelbundet återkommande prövning av frågan om vårdens upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vårdens automatiska upphörande vid viss ålder
behandlas i förslagets tredje och fjärde stycken. Lagrådsremissen synes
förutsätta att något formellt beslut om upphörande icke skall fattas i dessa
fall. Uppenbarligen bör dock upphörandet konstateras på något sätt. Uteslutet
är icke heller att osäkerhet kan uppstå rörande liUämpningen av den särskUda
förlängningsregeln i fjärde stycket andra meningen. Ett beslut vari
socialnämnden anger den exakta dagen för upphörandet kan då erfordras. Detta
spörsmål synes dock kuima regleras i verkställighets-föreskrifter. I nämnda
mening bör ordet "länsrätten" utbytas mot "rätten", då
utgångspunkten för tidsberäkningen kan vara dom av kammarrätt eller
regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den omprövning som föreslås i paragrafens andra
stycke anges skola gälla om vården skall fortsätta. Vårdinstitutet är
emellertid enligt LVU så konstruerat att, sedan rätten meddelat beslut om vård
med stöd av lagen, denna fortsätter tUls det beslutas att den skall upphöra.
Något beslut om att vården skall fortsätta erfordras sålunda ej. Vad som
åsyftas är att socialnämnden minst var sjätte månad skall pröva frågan om
vården skall upphöra. Bestämmelserna bör utformas i enlighet härmed. Någon
regel om omedelbar verkställighet behövs ej här; se härom vid 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De föreslagna första och andra styckena av
paragrafen kan sammanföras till ett första stycke av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"När
vård med stöd av denna lag inte längre behövs, skall socialnämnden besluta att
den skall upphöra. Har den unge beretts vård med stöd av 1 § första stycket 2 eller
andra stycket, skall nämnden pröva frågan om vårdens upphörande inom sex
månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet och därefter fortlöpande
inom sex månader från senaste prövning." Tredje och fjärde styckena blir
andra och tredje styckena. I det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sistnämnda
bör andra meningen ges följande lydelse: "Har sex månader då inte
förflutit från det rätten beslutade om vård eller socialnämnden senast prövade
frågan om vårdens upphörande, får dock vården pågå längst till utgången av
denna tid."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver vad lagrådet sålunda föreslagit bör
ytterligare föreskrifter syftande till tvångsvårdens upphörande lagfästas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör man hålla i minnet att
rättens beslut om vård med stöd av lagen innebär en till tiden obegränsad
fullmakt för socialnämnden att överta vården av den unge varom är fråga. Har
nämnden väl fått denna fullmakt, behöver den icke vidare underställa någon enda
åtgärd under hela vårdtiden rättslig prövning. Ett barn kan sålunda från
födelsen till 18 års ålder stå under socialnämndens bestämmande utan att
behovet av fortsatt tvång överprövats vare sig av nämnden eller av domstol
under hela denna period. Uppmärksammas bör därvid att länsrättens beslut om
vård ofta fattas under intryck av förhållandena vid beslutstillfället. Om
dessa beträffande ett nyfött barn nödvändiggör ett samhällsingripande, kan
redan efter relativt kort tid ett helt nytt läge föreligga med i gmnd ändrade
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det förefaller mig uppenbart ologiskt att knäsätta
en ordning som innebär en noggrann rättslig prövning av läget vid just ett
tillfälle men, sedan det tillfället väl passerats, avstå från rättslig kontroll
beträffande vad som senare inträffar. Säkerhetsventilen i ett sådant system är
givetvis den enskildes möjlighet att begära vårdens upphörande och att, om
socialnämnden avslår begäran, besvärsvägen föra saken under länsrättens
prövning. Enligt min uppfattning är det emellertid ej tillfredsställande att
en omprövning av vårdbehovet genom domstol endast kan utlösas genom ett
ingripande av någon besvärsberättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa frågor berörs i lagrådsremissen.
Departementschefen har därvid tagit avstånd från tanken att vårdtiden från
början skall ges en bestämd längd. Det har befunnits tillfyllest att
socialnämnden har att kontinuerligt ompröva vårdbehovet och att, så snart
förutsättningarna därför föreligger, besluta om vårdens upphörande eller låta
den övergå i frivilliga former. Departementschefen har i andra stycket i
remitterade förslaget föreslagit en lagregel som skaU framtvinga att frågan om
vårdens upphörande prövas av nämnden en gång i halvåret beträffande de unga som
tvångsvårdas på gmnd av sitt eget beteende. Vad gäller de unga, som vårdas på
grund av brister i omsorgen, tänker sig departementschefen att socialnämnden
skaU en gång om året från någon tjänsteman få en anmälan om hur vården i det
enskilda fallet fortskrider. Nämnden har då möjlighet att, om den så vill,
själv ta upp frågan om vårdens upphörande som ett ärende. Anmälan som sådan
skaU emeller-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tid
icke initiera ett ärende. Någon lagbestämmelse om detta förfarande bedöms ej
vara erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att på detta sätt göra skillnad mellan de båda
grupperna av tvångs-vårdade synes mig icke möjligt. För bägge bör finnas en
lagfäst garanti att socialnämnden med visst intervall tar upp frågan om
tvångsvårdens upphörande. Vad gäller de unga som vårdas på grund av bristande
omsorg kan det enklast ske genom att det av departementschefen beskrivna
anmälningsförfarandet skrivs in i lagen. Det bör sålunda stadgas i denna
paragraf — som ett tiUägg till det av lagrådet föreslagna första stycket — att
socialnämnden skall såvitt gäller nu ifrågavarande grupp minst en gång om året
med utgångspunkt från vårdplanen genomgå den unges vårdläge och pröva frågan om
vården kan upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening kan man emellertid icke nöja sig
med att socialnämnden får en lagstadgad plikt att kontinuerligt pröva
vårdbesluten. Rättens vårdbeslut kan icke få ha en obegränsad verkningstid. Så
är visserligen fallet enligt gäUande rätt, men ett nytt läge har inträtt till
följd av reglerna i 2 kap. regeringsformen (RF). Den personliga rörelsefriheten
är numera grundlagsskyddad enligt 2 kap. 8 § RF. Begränsningar i denna får
enligt 2 kap. 12 § RF göras endast under vissa förutsättningar. BI. a. får
begränsningen ej gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn tUl det ändamål
som föranlett den. 1 och för sig tUlgodoses denna grundlagsföreskrift av
stadgandet i paragrafens första stycke om att socialnämnden skall besluta om
vårdens upphörande när vården inte längre behövs. I 2 kap. 9 § andra stycket RF
fästes avseende vid att prövning av tvångsvisa omhändertaganden sker av domstol.
Även detta stadgande kan anses tillgodosett genom att besvär över nämnds vägran
att låta vård upphöra prövas av domstol. Trots det anförda synes det mig
svårförenligt med den åskådning som bär upp 2 kap. RF att låta
frihetsinskränkningar, grundade på förhållandena vid en viss tidpunkt, bestå
utan vidare rättslig prövning i upp till 18 år. Jag anser det därför bäst
överensstämma med andan i 2 kap. RF, att vårdbesluten underkastas någon
tidsgräns, och förordar att en omprövning av domstol föreskrivs skola ske vart
tredje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya lagstiftningen vilar på den uppfattningen
att tvång skall användas främst för att motivera föräldrama eller den unge
själv till friviUig vård. Varje tvångsvård som består under längre tid innebär
ett misslyckande på denna punkt. En treårsregel skulle ge socialnämnden rimlig
tid att planera och genomföra övergången till frivillig vård. Samtidigt skulle
den utgöra en stimulans för nämnden att arbeta vidare med saken och garantera
att tvångsvården icke fortsätts av slentrian. I det övervägande antalet fall
bör socialnämnden under tre år kunna finna vägar att överföra den unge till frivilliga
vårdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under beaktande av det anförda föreslår jag att ett
nytt fjärde stycke läggs till paragrafen av följande lydelse:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har vården icke upphört inom tre år från
dagen för verkställighet av beslutet, skall socialnämnden ofördröjligen
underställa länsrätten frågan om vårdens fortbestånd. Om vården inle längre
behövs, skall länsrätten besluta om vårdens upphörande. Meddelas ej sådant
beslut, skall frågan om vårdens fortbestånd på föranstaltande av socialnämnden
ånyo omprövas av länsrätten en gång varje efterföljande treårsperiod. Har
frågan om vårdens upphörande prövats av rätten i anledning av besvär över
socialnämndens beslut i saken, skall treårsperiod räknas från det rättens
beslut härom vann laga kraft."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då behov kan föreligga av omhändertagande även i
avvaktan på högre rätts beslut torde i första stycket "länsrättens
beslut" böra ersättas av "rättens beslut."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till vad som anförs vid 21 §
föreslås att tredje stycket utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7§
Lagrådel:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beaktas vad nedan anföres vid 8 § om att även
rätten får besluta om omhändertagande, bör i första stycket efter ordet
"omhändertagande" tilläggas "enligt 6 §".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I paragrafens andra stycke föreskrivs, att
underställt beslut skall prövas av länsrätten så snart det kan ske och, om
synnerligt hinder inte föreligger, inom en vecka från den dag då handlingarna
kom in till rätten. Av specialmotiveringen framgår att det förutses att i ett
underställningsärende det kan vara nödvändigt att vid socialnämndens beslut
foga även annan tillgänglig utredning än den som dokumenterats i beslutet. 1
anslutning härtUl inskärps att "handlingarna" skall ha kommit in
till nämnden inom den angivna tidsfristen. I klarhetens intresse torde redan i
första stycket böra anges att vid underställningen beslutet och handlingarna i
ärendet skall insändas till länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tredje stycket bör genom ett tillägg klargöras
att omhändertagandet skall upphöra också då länsrätten ej fastställer det
underställda beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>EnUgt lagrådets förslag bör paragrafen sålunda,
efter viss redaktionell jämkning, ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6
§ skall understäUas länsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades.
Därvid skall beslutet jämte handlingarna i ärendet insändas till rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsrätten skall pröva beslutet så snart det kan
ske och, om synnerligt hinder inte föreligger, inom en vecka från den dag då
beslutet och handlingama kommit in till rätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har underställning inte skett inom föreskriven tid
eller beslutar rätten att ej fastställa beslutet, upphör
omhändertagandet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeln i andra stycket torde innebära att
omhändertagandet under där angivna förutsättningar upphör utan särskilt beslut.
Om länsrätten avslår nämndens ansökan om vård skaU alltså omhändertagandet automatiskt
upphöra. Av motivuttalandena synes framgå att nämnden härefter inte skall
kunna meddela ett nytt beslut om omhändertagande, såvida inte nya
omständigheter har tillkommit. Om nämnden beslutar att överklaga länsrättens
avslagsbeslut kan den alltså inte utan att detta villkor är uppfyllt omhänderta
den unge i avvaktan på kammarrättens prövning av bevären. Lagrådet ifrågasätter
om inte möjlighet till fortsatt omhändertagande borde finnas i en sådan
situation. Beslutanderätten bör emellertid då inte tUlkomma nämnden utan
besvärsinstansen. Nu angivna synpunkt kan tillgodoses genom att till paragrafen
fogas ett fjärde stycke av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har socialnämnden anfört besvär mot beslut
att ej bifalla ansökan om vård, kan den rätt som har att pröva besvären på
yrkande av nämnden besluta om omedelbart omhändertagande av den unge."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet förutsäUer att omedelbart omhändertagande
upphör utan särskilt beslut därom när verkställbart beslut om vård med stöd av
denna lag föreligger. Någon lagregel härom torde ej erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt tredje stycket ankommer det på socialnämnden
att besluta om upphörande av omhändertagande. I fall då ansökan om vård är
anhängig vid domstol synes emellertid även domstolen böra ha befogenhet att
meddela sådant beslut. Lagrådet föreslår därför att till tredje stycket fogas
en mening av följande lydelse: "Sådant beslut kan meddelas också av den
rätt där fråga om vård med stöd av lagen är anhängig".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
och 10 §§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa paragrafer innehåller vissa regler om
handläggningen av mål om vård med stöd av lagen. Enligt rubriken närmast före
paragraferna är dessa tillämpliga endast i länsrätt. Den aUmänna föreskriften
om skyndsam handläggning i 9 § första stycket torde emellertid böra avse inte
bara länsrätten utan också högre rätt. Av 21 § i remitterade förslaget framgår
att reglerna i 10 § skall gäUa även för kammarrätten. Detta kan med fördel
skrivas in i 10 §, varefter den särskilda regeln i 21 § kan utgå. I 18 §
föreslås en regel om hämtning av part tUI förhandling. Denna regel, som gäller
alla instanser, har nära samband med 10 § och kan lämpligen överföras tiU ett
sista stycke i denna paragraf. Ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över vad nu har anförts bör några redaktionella jämkningar
göras i den föreslagna lagtexten. Lagrådet föreslår att paragraferna och rubriken
närmast före 9 § får följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Målens handläggning"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Mål om vård med stöd av denna lag skaU prövas
skyndsamt.<br>
Är den unge omhändertagen, skall länsrätten hålla förhandling i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>målet inom två veckor från den dag då ansökan om vård
inkom. Länsrätten får förlänga denna tid, om ytterligare utredning eller annan
särskild omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 § I mål om vård med stöd av
denna lag skall länsrätten och<br>
kammarrätten hålla muntlig förhandling, när deUa inte är uppenbart<br>
obehövligt. Muntlig förhandling skall alltid hållas om part begär det.<br>
Part skaU upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uteblir enskild part som har
kallats vid vite att inställa sig personligen vid förhandling, får rätten
förordna att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller tUl senare
dag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 5 § första stycket remitterade
förslaget sägs att socialnämnden skall noga följa vården av den som beretts vård
med stöd av lagen. Av motiven till stadgandet framgår emellertid att det icke
är avsikten att nämnden skall ha en blott iakttagande uppgift. Fastmera är
syftet att nämnden skall i föräldrarnas och den unges ställe bestämma om
vården. UppenbarUgen bör denna grundsats komma till direkt uttryck i lagtexten.
Nämndens förpliktelse att noga följa de vårdåtgärder som andra på nämndens
uppdrag rent faktiskt vidtar blir en självklar del av nämndens vårdansvar och
behöver ej utsägas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen bör överflyttas från 5
§ och bUda ett första stycke i denna paragraf. När det gäller att beskriva
nämndens ansvar ligger det nära till hands att utgå från reglerna i 6 kap. FB.
Vårdnadshavaren bibehåUer sin formeUa stäUning även efter det att beslut om
vård med stöd av lagen meddelats, men ansvaret för den omedelbara vården av den
unge övertas av nämnden. Denna bör sålunda svara för att den unge i görlig mån
erhåUer sådan vård och omsorg som anges i 6 kap. 2§FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I socialnämndens vårdansvar
inrymmes en förpliktelse för nämnden att bestämma hur vården skall ordnas och
var den unge skall vistas under vårdtiden. Regeln härom kan lämpligen bilda ett
andra stycke i paragrafen och kompletteras med de föreskrifter om vård i det
egna hemmet, som nu återfinns i det remitterade förslagets andra stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden övertar genom
vårdbeslutet även vårdnadshavarens uppsiktsplikt. Det stadgande härom, som
finns i 13 § första stycket i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
remitterade förslaget, torde böra ingå som ett tredje stycke i förevarande
paragraf. Uppsikten åvilar primärt nämnden, men i och med att vården lämnas
över till annan får uppsikten också åtminstone i viktiga delar övertas av den
som direkt omhänderhar den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som gäller om den som bereds vård med stöd av
lagen bör också gäUa den som omedelbart omhändertagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan anmärkas att föräldrars ansvar för
kostnaderna för den unges vård förutsattes skola i huvudsak kvarbli på dessa.
Se härom 25 § socialutredningens förslag till socialtjänstlag och SOU 1977:40
s. 271—272.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med beaktande av vad nu sagts föreslås paragrafen
få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Socialnämnden svarar för att den unge, som
bereds vård med stöd av denna lag eller som omedelbart omhändertagits, erhåller
behövlig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Därvid bestämmer nämnden hur vården av den unge skall
ordnas och var han skall vistas under vårdtiden. Nämnden får medge att den unge
vistas i sitt eget hem, om detta kan antagas vara bäst ägnat att främja vården
av honom. Vård med stöd av denna lag skall dock alltid inledas utom den unges
eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det ankommer på nämnden eller den åt vUken nämnden
har uppdragit vården att ha uppsikt över den unge och, i den mån det behövs
för vårdens genomförande, bestämma om hans personliga förhållanden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12—15§§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av paragraferna framgår bl. a. att det skall finnas
hem som är anpassade för vård av unga som behöver stå under särskilt noggrann
tiUsyn (12 §) samt att vissa av dem som bereds vård i sådant hem får
underkastas begränsningar i sin rörelsefrihet (13 §), kroppsvisitation (14 §)
och brevcensur m. m. (15 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till den sistnämnda kategorin kommer att höra bl.
a. sådana unga som omedelbart omhändertagits på grund som anges i I § första
stycket 2 eller andra stycket. Vad nu sagts nödvändiggör att det i beslut om
omedelbart omhändertagande utsägs vilken av de i 1 § upptagna grunderna för
beredande av vård som sannolikt bUr att tillämpa beträffande den unge.
Bestämmelse härom bör kunna meddelas i verkställighets-föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad angår utformningen av 12—15 §§ föreslår
lagrådet följande ändringar och tiUägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad 12 § innehåller om att bestämmelserna i 13 §
andra stycket, 14 och 15 §§ endast gäller när den unge vistas i hem, som är
anpassat för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vård
av unga som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn, torde i tydlighetens
intresse böra närmare anknytas till berörda paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som ovan antytts kan den unge enligt 14 §
underkastas kroppsvisitation, och enligt 15 § kan brev och andra försändelser
som ankommer till eller avsänds från honom kontrolleras. Sistnämnda paragraf
föreskriver vidare rätt att omhänderta egendom av vissa slag som anträffas vid
kontrollen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 14 §, men det är
uppenbarligen avsikten att även sådant som påträffas vid kroppsvisitation av
den unge skall kunna tas om hand. Detsamma torde böra gäUa egendom som
påträffas på annat sätt än vid kroppsvisitation eller kontroll av ankommande
försändelse, om egendomen är sådan som den unge med hänsyn till vården eller
ordningen vid hemmet inte bör få inneha där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagen bör klart anges att egendom får omhändertas
från unga som avses i 13—15 §§. Detta kan, efter mönster av 2 och 7 S§ lagen
(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl., ske genom att det
föreskrivs att den unge inte får inneha visst slag av egendom och att sådan
egendom får tas om hand, om den påträffas hos honom eller i ankommande
försändelse. Reglerna bör omfatta sådan egendom som anges i 15 § andra stycket
i det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande förfarandet med vissa slag av
omhändertagen egendom finns bestämmelser i 23 § i det remitterade förslaget.
Annan omhändertagen egendom får tillställas person som den unge anvisar eller
förvaras för den unges räkning i avvaktan på att vården vid hemmet upphör.
Egendomen kan också komma att förverkas med stöd av annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det synes önskvärt att förutsättningarna för att
försändelser skall få kontrolleras anges klarare i lagen än vad som har skett i
det remitterade förslaget. Formuleringen av den i 15 § tredje stycket upptagna
regeln kan lämpligen anpassas efter 9 § första stycket lagen om behandlingen
av häktade och anhållna m. fl. samt 25 § lagen (1974: 203) om kriminalvård i
anstalt. Även i övrigt bör vissa redaktionella jämkningar göras i den
föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det nu anförda föreslås att 12—15
§§ ges följande utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"12 § För vård av unga som behöver stå under
särskilt noggrann tiUsyn skall finnas hem som är anpassade för sådan tillsyn.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen bestämmer
vilka hem som skall anses som hem för sådan särskUd tiUsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>13 § Har omedelbart omhändertagande eller vård av
den unge beslutats på grund som anges i I § första stycket 2 eller andra
stycket och vistas han i hem som avses i 12 §, får han hindras att lämna hemmet
och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig
för att vården skall kunna genomföras. Den unges rörelse-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frihet
får också inskränkas när det påkallas av övriga intagnas eller personalens
säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>14 § Den för vilken bestämmelserna i 13 § gäller
får inte inneha alko<br>
holhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, injektionsspruta eller<br>
kanyl, som kan användas för insprutning i människokroppen, eller<br>
annat som kan vara till men för vården eller ordningen vid hemmet.<br>
Påträffas sådan egendom hos den unge skaU den omhändertagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den unge får kroppsvisiteras när han kommer till
hemmet för kontroll att han inte bär på sig något som han inte får inneha där.
Detsamma gäller om det under vistelsen på hemmet uppkommer misstanke att sådan
egendom skall påträffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid visilering skall iakttas all den hänsyn som
omständigheterna medger. Om möjligt skaU vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>15 § Den för vilken bestämmelserna i 13 § gäller
får underkastas<br>
övervakning av sin brevväxling, om detta är påkallat med hänsyn tiU<br>
ordningen vid hemmet eller den unges särskilda förhållanden. För<br>
detta ändamål får den som förestår vården vid hemmet öppna och ta<br>
del av försändelser som ankommer till eller avsänds från den unge.<br>
InnehåUer ankommande försändelse något som den unge inte får inneha<br>
skall detta omhändertagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Brev mellan den unge och svensk myndighet eller
advokat eller hans offentliga biträde skall vidarebefordras utan föregående
granskning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Befogenhet att civilrättsligt bestämma om umgänget
med förälder som ej har vårdnaden tillkommer, även om den unge är föremål för
omedelbart omhändertagande eller vård med stöd av lagen, enligt 6 kap. 11 § FB
allmän domstol. Vad socialnämnden avses skola kutma göra är att ge föreskrift
om utövandet av den umgängesrätt, som tillkommer vårdnadshavaren eller som kan
ha blivit bestämd genom avtal eller av rätten, 1 paragrafen bör därför ifråga
om umgänget med den unge föreskrivas att socialnämnden under angivna vUlkor får
meddela föreskrift om utövandet av den rätt till umgänge med den unge, som kan
tillkomma förälder eller annan vårdnadshavaré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rubriken över 11—16 §§ har getts lydelsen
"Socialnämndens befogenheter". Paragraferna innehåller olika
bestämmelser om den vård som skall ges den unge. I 14 och 15 §§ upptages därvid
särskUda föreskrifter som det närmast ankommer på föreståndaren för det hem,
där den unge vistas, att iakttaga och som alltså endast medelbart kan sägas
beröra socialnämndens befogenheter. Lagrådet viU därför föreslå att rubriken
ändras tiH "Vården".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen kan lämpligen med vissa redaktionella
jämkningar och förtydliganden ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"I ärende enligt denna lag får socialnämnden
besluta om läkarundersökning av den unge samt utse läkare för undersökningen.
Kan undersökningen inte lämpligen genomföras i den unges hem, får nämnden
bestämma annan plats för den. I mål enligt denna lag har rätten samma
befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Läkarundersökning skall, om den inte av särskilda
skäl är obehövlig, äga mm innan nämnden gör ansökan enligt 2 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Polismyndighet skall på begäran av socialnämnden
eller nämndens ordförande eller av rätten lämna handräckning för att bereda
läkaren tillträde till den unges hem eller för att inställa den unge till läkarundersökningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>18—19§§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid 10 § har lagrådet föreslagit att 18 § i det
remitterade förslaget överförs tUl 10 §. Godtas detta förslag bör 19 § i det
remitterade förslaget betecknas 18 §. De inledande orden i paragrafens andra
stycke bör anpassas efter lydelsen av 13 § andra stycket i det remitterade
förslaget och ges följande utformning: "Har omedelbart omhändertagande
eUer vård av den unge beslutats på grund som anges i I § första stycket 2 eller
andra stycket och är den unge intagen i hem som avses i 12 §, skaU..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I socialutredningens förslag tUl socialnämndslag
finns i 18 § intagen en regel om att barn som fyllt 15 år skall ha rätt att
själv föra sin talan i mål eller ärende enligt socialtjänstlagen och
förevarande lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Bestämmelsen är
införd i ett avsnitt av socialnämndslagen som har titeln "Handläggning av
ärende" och torde främst avse handläggningen i socialnämnd (se SOU 1977:
40 s. 871) men skall sannolikt gälla även mål om vård med stöd av LVU som handläggs
i länsrätt eller högre rätt. Frågan om när den unge själv får föra sin talan
såsom part i mål eller ärenden enligt LVU synes emeUertid böra regleras i denna
lag. Föräldramas eller vårdnadshavarens ställning som part beröres inte därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under förutsättning att reglerna om
polishandräckning överförs till 18 S föreslår lagrådet att 19 § ges följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har den unge fyllt 15 år får han själv föra
sin talan i mål eller ärende enligt denna lag."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är uppenbart att socialnämnderna enligt lagen
kommer att få handlägga ett mycket stort antal ärenden av varierande art. Vissa
slag av beslut är direkt angivna i lagförslaget, t. ex. beslut om omhändertagande
enligt 6 § och beslut om vårds upphörande enligt 5 § första stycket. I andra
fall är underförstått att ett beslut av nämnden måste finnas, t. ex. om ansökan
tiU länsrätt enligt 2 § första stycket. När domstol beslutat att vård skall
beredas någon med stöd av lagen, övertar socialnämnden vårdansvaret för den unge.
Nämnden kan komma att fatta ett stort antal beslut under vårdtiden. Vissa av
dessa är omnämnda i lagen, t. ex. i 11 § första stycket beslut om hur vården
skall ordnas och beslut om var den unge skall vistas. Utövandet av den uppsikt,
som omtalas i 13 § första stycket remitterade förslaget, kan ge anledning till
beslut av skiftande slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppenbart är att nämnden ej själv kan i alla
situationer utöva beslutanderätten utan denna måste delegeras tiU andra. Ett
sådant delegationsfall finns lagreglerat i 6 §: rätlen att besluta om ett
omhändertagande är i lagen för visst fall överlämnad till ordföranden i
nämnden och sådan rätt kan vidare enligt lagen av nämnden ges även till annan
nämndledamot. Då delegationsregler i huvudsak saknas i lagen — se dock 17 och
18 §§ i lagrådets förslag — blir i övrigt de delegationsbestämmelser gällande
som är normerande för socialnämnd i allmänhet. Enligt huvudregeln i 3 kap. 13 §
första stycket kommunaUagen stadgas för de s. k. specialreglerade nämnderna —
dit hör socialnämnden — att om dessa gäller vad specialförfattningarna
föreskriver. Socialutredningen föreslår i 8 § i sitt förslag till
socialnämndslag att vad gäller delegation 3 kap. 12 § kommunaUagen skall gälla.
Av denna paragrafs tredje stycke framgår att varje beslut fattat efter
delegation skall anmälas till socialnämnden. Anmälningarna förutsätter
socialutredningen dock skola bli relativt summariska (SOU 1977: 40 s. 569).
Enligt kommunalräUs-1ig ordning anses beslut träffat efter delegation vara
likställt med beslut som fattats av nämnden själv. Detta gäller också i
besvärshänseende. Beslut fattat t. ex. av kommunal tjänsteman efter delegation
blir över-klagbart på samma sätt som beslut av nämnden. Genom att sociala
distriktsnämnder kan inrättas ökar antalet beslutsfattande myndigheter. Se
härom SOU 1977:40 s. 37—38, 567—572 och 866—868.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagrådsremissen talas om "beslut i
förvaltningsrättslig mening". I motsats härtill förutsätts i andra fall
ärenden hos nämnden icke leda fram till sådana beslut. Någon grund för att
skilja mellan olika slag av avgöranden i socialnämnden — vare sig de träffats
av nämnden själv eller efter delegation av annan — synes ej finnas. Socialnämnd
avses enligt socialutredningen skola ha att följa reglerna i 3 kap. 10 § kommunaUagen,
där det hänvisas tiU reglerna i 2 kap. 22, 25 och 26 §§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
lag. Enligt 25 § skall varje beslut protokollföras. Dessa regler ger alla
avgöranden i en nämnd samma valör. Även en anmälan av en tjänsteman vid ett
nämndsammanträde skall protokollföras, likaså ett eventuellt beslut av nämnden
att lägga anmälningen till handlingarna. En annan sak är att vissa beslut
fattas i ärenden, som innefattar myndighetsutövning och för vilka
bestämmelserna i 14—20 §§ förvaltningslagen gäller, medan andra beslut träffas
i ärenden av annat slag. Somliga beslut är av förberedande eller verkslällande
art men är icke desto mindre förvaltningsrättsliga beslut. Det är därför svårt
att förstå vad som i lagrådsremissen avses med "beslut i
förvaltningsrättslig mening".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialutredningen synes för socialnämndens del
vilja bibehålla den enligt socialhjälpslagen nu gäUande ordningen att de beslut
som ej får överklagas genom förvaltningsbesvär i princip skall kunna angripas
genom kommunalbesvär. Här kan exempelvis hänvisas till 15 § andra stycket
förslaget till socialnämndslag där det sägs: "oavsett vilka besvärsregler
som är tillämpliga". Fråga är nu, när det gäller förevarande paragraf, om
alla beslut av socialnämnd inom ramen för LVU, för vilka ej förvaltningsbesvär anges
som rättsmedel i denna paragraf, skall kunna klandras genom kommunalbesvär.
Alternativet är den lösning som enligt praxis — se RA 1973 ref. 41 — anvisats
inom byggnadsstadgans tillämpningsområde: alla beslut, som ej förklarats
överklagbara genom förvaltningsbesvär, anses icke överklagbara vare sig genom
förvaltningsbesvär eller genom kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skäl kan anföras för båda ståndpunkterna.
Kommunalbesvärsvägen avses tydligen skola stå öppen beträffande alla vårdbeslut
inom den tvångsfria vården. Det kan då synas märkligt att avskära denna klagorält
inom tvångsvården. Ä andra sidan måste kommunmedlemmarna anses ha ett svagt
intresse av att kunna påfordra en legalitetsprövning av alla de detaljbeslut
som tvångsvårdssituationen kan föranleda. Lagrådsremissen uttalar sig ej i
saken. Förslaget får därför antas gå ut på att kommunalbesvärsmöjligheten skall
finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening förefaUer det mest
ändamålsenligt att i LVU reglera överklagbarheten av alla beslut som enligt
lagen fattas av socialnämnden — inklusive besluten fattade efter delegation.
Ges förevarande paragraf en sådan avfattning att den täcker alla sådana beslut
utesluts jämlikt 7 kap. 2 § kommunallagen därmed möjligheten att överklaga
nämndbeslut enligt LVU genom kommunalbesvär. Något behov av en
legalitetsprövning genom kommunalbesvär finns knappast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av det sagda följer att, i den mån beslut som
fattats rörande den löpande vården skaU kunna överklagas, rättsmedlet enligt
lagrådets uppfattning bör vara förvaltningsbesvär och besvärsrätten tUlkomma
främst den vårdade och vårdnadshavaré. I lagen bör anges vilka beslut som skall
vara överklagbara. I tydlighetens namn bör tilläggas en regel om att övriga
beslut av nämnden ej får överklagas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I förevarande paragraf i remitterade förslaget
uppräknas tre kategorier av beslut såsom överklagbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en första grupp upptas i paragrafen under
vårdtiden fattade flyttningsbeslut. I lagrådsremissen framhåUs att nämndens
första placeringsbeslut ej bör kunna överklagas, eftersom frågan om den unges
första placering behandlats av länsrätten i samband med att den fattat det
grundläggande vårdbeslutet. Klaganden förutsattes sålunda kunna genom att föra
talan mot länsrättens beslut om att vård skall beredas med stöd av lagen få
till stånd en omprövning av var vården skall lämnas. Här synes föreligga ett
felslut. Vad som prövas i ett mål om att vård skall beredas är frågan huruvida
socialnämnden skall få en generell fullmakt att ordna tvångsvård i det aktueUa
fallet, i princip icke hur vården skall ordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Givetvis kommer den blivande vården vanligen in i
rättens bedömningar. En förutsättning för beslut om vård enligt I § första
stycket är att behövlig vård ej kan lämnas med vederbörandes samtycke.
Länsrätten måste därför ta ställning till vad som är behövlig vård. Enligt 2 §
andra stycket skall ansökningen också innehålla uppgift om vilken vård socialnämnden
avser att anordna. Länsrättens överväganden om vården kommer emellertid fram
blott i beslutsmotiveringen. Däremot tar länsrätten icke formeU stäUning till
vUken vård den unge skall erhålla. Det är socialnämndens sak att bestämma
härom. Även om länsrätten skulle ogilla socialnämndens vårdplan och för sin del
föredra andra vårdåtgärder än dem socialnämnden planerar, kan länsrätten vara
i det läget att den måste besluta att vård skall beredas med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening finns icke skäl att göra
skillnad mellan nämndens första placeringsbeslut och senare sådana beslut av
nämnden. Därtill kommer den komplikationen att, om den unge är omhändertagen
och rätten förordnar om omedelbar verkställighet av vårdbeslutet, blir
automatiskt den placering den omhändertagne råkar ha vid tiden för rättens
beslut den första placeringen inom ramen för den vård som bereds med stöd av
beslutet. Vad som är det första placeringsbeslutet kan på detta sätt bli
betingat av slumpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan i anslutning härtill anmärkas att
placeringsfrågan ej heller kan komma under länsrättens bedömning då denna tar
ställning tiU besvär över socialnämnds beslut om att vård ej skaU upphöra. Länsrätten
kan då vara nödsakad att fasthålla vid att behov finns av fortsatt vård med
stöd av lagen samtidigt som den kan ha den uppfattningen att den av
socialnämnden valda vårdformen är olämplig. En klagande kan sålunda ej få
spörsmål om hur vården skall anordnas rättsligen prövade genom att klaga till
länsrätten över beslut om att vården ej skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
viU för sin del ej föreslå aiman ändring i lagförslaget på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
punkt än alt alla socialnämndens placeringsbeslut, inbegripet beslutet om var
vården skall inledas, får överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den andra gruppen av beslut som upptas i
lagrådsremissens förslag är beslut i fråga om fortbeståndet av vård med stöd av
lagen. Som följer av vad som sagts vid 5 § bör socialnämndens beslut formellt
avse frågan om vårdens upphörande, ej dess fortsättande. Paragrafen bör
omredigeras med hänsyn härtUl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en tredje grupp har upptagits beslut om
umgänget med den unge och om hemlighållande av hans vistelseort. Dessa beslut
är närmast av intresse för föräldrar och vårdnadshavaré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad gäller besvärsrätten finns inga regler i det
remitterade förslaget. Såväl den unge, om han nått 15 års ålder, som förälder
eUer vårdnadshavaré avses uppenbarligen skola äga besvärsrätt beträffande
vård-beslut. Lagrådet har vid 19 § föreslagit införande i nämnda paragraf av en
regel om talerätt för den unge, som fyllt 15 år. I övrigt torde vad i allmänhet
gäller om besvärsrätt vara tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad angår överklagande av länsrätts och kammarrätts
beslut finns regler i 33 § förvaltningsprocesslagen. Detta lagrum innehåller
även en regel om besvärsrätten. I LVU erfordras därför blott ett stadgande som
undantar länsrätts och kammarrätts beslut om läkarundersökning från
överklagbarhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Särskild uppmärksamhet förtjänar frågan om
överklagande av beslut om olika ingripanden mot den unge, om inskränkningar i
rörelsefriheten och andra ingripanden som kan förekomma vid tvångsvård enligt
13 § andra stycket i remitterade förslaget. Av 23 § socialutredningens förslag
till socialtjänstlag framgår att regeringen avses skola kunna meddela
föreskrifter om vård i hem för vård eller boende. Verksamheten vid de
ifrågavarande hemmen kan sålunda tänkas bli reglerad i förordning. Lagrådet
förutsätter att frågor rörande överklagande och besvärsrätt därvid
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till det anförda föreslås att
paragrafen erhåller följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Talan mot socialnämndens beslut får föras hos
länsrätten genom besvär, då nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beslutat om var vården av den unge skall inledas
eller beslutat att flytta den unge från det hem där han vistas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beslutat rörande fråga om vård med stöd av lagen
skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>med stöd av I6§ beslutat att meddela föreskrift
beträffande umgänget med den unge eller att vägra uppge dennes vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
annat beslut av nämnden enligt denna lag får talan ej föras. Talan får ej
heller föras mot länsrätts och kammarrätts beslut enligt 17 § om
läkarundersökning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr. I. DelB</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådets förslag innebär att av
alla beslut av socialnämnd om själva vårdens genomförande under vårdtiden blott
placeringsbeslut kommer att kunna rättsligen prövas. En så snäv begränsning
synes mig ur rättssäkerhetssynpunkt knappast helt tillfredsställande. Om —
såsom jag föreslagit vid 4 § — socialnämndens plan för den unges vård blir lagfäst,
skapas möjlighet att låta även nämndens beslut om planen bli överklagbara. Som
en ytterligare punkt i paragrafens första stycke bör därför uppföras:
"eljest beslutat rörande planen för den unges vård."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som föreslagits i denna
paragraf har delvis överförts till 10 § i lagrådets förslag och behandlas i
övrigt i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det synes lagrådet lämpligt att
till en paragraf, förslagsvis denna, samla reglerna om verkställighet av beslut
enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndens beslut enligt lagen
kommer genomgående att avse vårdsituationer. De bör därför i princip lända till
omedelbar efterrättelse om nämnden inte förordnar annorlunda. Stadganden härom
föreslås i remissen beträffande beslut enligt 5 § andra stycket, beslut om
omhändertagande enligt 6§ och beslut om vård enligt 11 §. Behov av en
verkställighetsregel torde föreligga även beträffande andra beslut, t. ex.
beslut om vårds upphörande enligt 5 § och beslut enligt 16 §. En generell
regel är att föredraga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller beslut av länsrätt synes
det böra ankomma på rätten att i varje särskilt fall själv förordna om dess
beslut skall lända till omedelbar efterrättelse. Vad nu sagts gäller beslut
såväl enligt 2 och 7 §§ som då fråga är om beslut i anledning av besvär.
Kammarrätt bör ha samma valfrihet. Av 28 § förvaltningsprocesslagen följer att
länsrätt och högre rätt har befogenhet att interimistiskt förordna om beslut
som genom besvär föres under domstolens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hänvisning till det anförda kan paragrafen ges
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Socialnämnds beslut enligt
denna lag länder tiU omedelbar efterrättelse om nämnden ej förordnar
annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätt och kammarrätt får
förordna att beslut som rätten meddelat skall lända till omedelbar
efterrättelse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förevarande sammanhang kan sättas
i fråga om det är lämpligt att hänvisa allenast till en viss form av rättshjälp
enligt rättshjälpslagen. Rättshjälp kan utgå i mål eller ärende enligt LVU också
i annan form än som rättshjälp genom offentligt biträde. En hänvisning endast
tiU denna form av rättshjälp — låt vara att den måste bli den vanligaste —</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
därför kunna leda till missförstånd. Då någon hänvisning till rättshjälpslagen
inte är erforderlig förordar lagrådet att det föreslagna stadgandet utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 84 § BvL föreskrivs att nämndemän skaU ingå i
kammarrätt vid handläggning av vissa mål angående samhällsvård. En motsvarighet
till denna bestämmelse torde böra upptagas i LVU. Regeln kan lämpligen placeras
i förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt de i 84 § BvL tillämpade grunderna för urval
av de mål, i vilka nämndemän skall delta i kammarrätt, skulle samfliga mål som
enligt LVU kan komma att handläggas i kammarrätt hänföras tUl denna grupp utom
de i 20 § första stycket 3 angivna. Då tillräckliga skäl knappast synes
föreligga för att nu undanta denna målgrupp föreslås att paragrafen får
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Vid handläggning i kammarrätt av mål enligt
denna lag skall nämndemän ingå i rätten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius
och Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om att alkoholhaltiga drycker, som
påträffas hos eller ankommer till den som är intagen på allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare, får omhändertas av föreståndaren för anstalten infördes
1958 genom att 63 § lagen (1954:579) om nykterhetsvård erhöll ny lydelse. I
motiven till regeln (prop. 1958:80 s. 13) säger departementschefen att
alkoholhaltiga drycker enligt hans åsikt borde i angivna fall få omhändertas av
föreståndaren "med befogenhet för denne att förfara med drycken som om
densamma vore förverkad." 1 propositionen i övrigt behandlas ingående hur
förverkandet av beslagtagna alkoholhaltiga drycker i en rad andra likartade
situationer skaU kunna ordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den fortsatta rättsutvecklingen synes kunna härledas
ur vad som sägs i citatet. Förverkande betraktas systematiskt som en
brottspåföljd. Att besluta om förverkande har därför ansetts i sista hand vara
domstols sak. Tanken i det citerade uttalandet synes vara att vad beträffar
intagen på alkoholistanstalt något särskilt beslut om förverkande av drycker ej
skulle behöva fattas utan att förverkandet skulle inbegripas i föreståndarens
omhändertagandeåtgärd. Denna uppfattning har kommit tUl uttryck i andra stycket
av nyssnämnda 63 § i dess ursprungliga lydelse. Där angavs att med rusdrycker,
som omhändertagits enligt första stycket, skulle förfaras på sätt i 90 § 2 mom.
rusdrycksförsäljningsför-ordningen föreskrevs. 1 sistnämnda författningsrum
behandlades i första stycket förfarandet med rusdrycker som enligt
rusdrycksförsäljningsför-ordningen eller annan författning förklarats
förbrutna. I hänvisningen i 63 § lagen om nykterhetsvård tiU 90 § 2 mom.
rusdrycksförsäljnings-förordningen låg sålunda implicit stödet för att
föreståndarens beslut om omhändertagande jämväl skulle anses innefatta beslut
om en sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>äganderättsövergång
som ett förverkande medför. På sitt sätt kom denna tanke till än klarare
uttryck, då 63 § andra stycket lagen om nykterhetsvård 1963 ändrades så att
dess första mening kom att lyda: "Med egendom som omhändertagits enligt
första stycket (dvs. av föreståndaren) skaU förfaras på sätt i 3 § lagen den 9
maj 1958 om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. föreskrives".
Denna ändring, som uppfattades allenast som en jämkning (prop. 1963: 82 s.
181), innebar att hänvisning skedde till nyssnämnda 3 §, vilken endast handlar
om "egendom som förklarats förverkad enligt denna lag". Hänvisningen
får antagas utgå från att enligt 63 § första stycket lagen om nykterhetsvård omhändertagen
egendom är att jämställa med förverkad egendom. Härav följer i sin tur att
hänvisningen i 3 § 1958 års lag tiU 2 § samma lag måste avse allenast vad
sistnämnda paragraf innehåller om förstörande och försäljning av egendomen, ej
exempelvis de regler om förverkande genom åklagare som finns i paragrafen.
Egendomen ansågs ju redan vara förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av intresse är att överståthållarämbetet i sht
remissyttrande i 1963 års lagstiftningsärende under hänvisning tUl 16 § 1809
års RF ifrågasatte grundlagsenligheten av en ordning där man förstörde
beslagtagna rusdrycker utan att dryckerna förverkats. Ämbetet nämnde som
exempel just 63 § lagen om nykterhetsvård men godtog detta stadgande som ett
undantag, enär fråga syntes "vara mera om en nykterhetsvårdande åtgärd än
om ett konfiskatoriskt förfarande" (prop. 1963: 82 s. 174).
Departementschefen underströk till en början att frågan om förverkande av den
beslagtagna varan skulle handläggas i vanlig ordning, trots att varan redan
försålts eller förstörts, men var tydligen beredd att frångå denna princip då
det gällde det i 63 § lagen om nykterhetsvård angivna fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En regel kopierad på 63 § lagen om nykterhetsvård
intogs 1963 som 85 a § i lagen (1945:872) om verkstäUighet av frihetsstraff
m.m. Därvid synes departementschefen inte ha haft några betänkligheter mot att
låta omhändertagandet av rusdrycker m. m. hos intagen på fångvårdsanstalt
tillika innefatta ett förverkande av rusdryckerna. Likviden vid försäljning av
omhändertagen egendom borde enligt propositionen alltid tillfaUa kronan (prop.
1963: 147 s. 13). Justitiekanslern hade ifrågasatt om icke försäljningsbeloppet
borde tillfalla den intagne och anfört alt vanliga disciplinära åtgärder
naturligen borde komma i fråga i den mån den intagne brutit mot gäUande
ordningsregler genom att inneha spritdrycker (prop. 1963: 147 s. 8). Stadgandet
har överförts till lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och finns nu i
dess 63 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-family:Verdana'>I samband med narkotikalagstiftningen 1968 infördes
88 a § i BvL. Den utformades efter mönster av 63 § lagen om nykterhetsvård; se
prop. 1968:7s. 7, 9och 116.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samma fråga har senare varit uppe beträffande för
psykiatrisk vård och för omsorgsvård intagna. Därvid har en regel om
omhändertagande av alkoholhaltiga drycker influtit i 36 a § LSPV och i 37 a §
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (se
härom prop. 1975/76: 90 s. 30—33 och 73—75). I denna lagstiftning behandlas
den omhändertagna egendomen inte längre enligt reglerna om förverkad egendom i
3 § 1958 års lag utan där anges att den omhändertagna egendomen skall förstöras
eller försäljas enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom denna nya uppläggning synes lagstiftaren i
dessa faU ha släppt föreställningen att, såvitt nu är i fråga, överläkarens
omhändertagandebeslut också innefattar ett förverkandebeslut. I stället
fråntas den intagne sin egendom genom konfiskation. Grunden härför ligger i
själva lagreglerna. Omvägen över ett fingerat förverkandebeslut har uppgivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rättsläget får sålunda anses vara att enligt
nuvarande 63 § lagen om nykterhetsvård, 88 a § BvL och 63 § lagen om
kriminalvård i anstalt, i vUka fall 3 § 1958 års lag åberopas, vilket lagrum
handlar om redan förverkad egendom, omhändertagandebeslutet på anstahen tiUika
innefattar att egendomen förverkats i ett slags rudimentärt straffprocessuellt
förfarande. 1 36 a § LSPV och 37 a § omsorgslagen, där hänvisning sker till
reglerna i 2 § samma lag om förstörande och försäljning av beslagtagen
egendom, förutsattes att egendomen ej blivit förverkad genom att överläkaren
omhändertagit egendomen. Egendomen synes i stäUet överföras i allmän ägo genom
civilrättslig konfiskation, vilken kommer till stånd genom kombinationen av
egendomens omhändertagande och förstörandet resp. försäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagrådsremissen föreslås att man i vad gäller
enligt 14 och 15 §§ omhändertagen egendom skall, då 88 a § BvL upphävs, övergå
tUI den ordning, som redan finns i LSPV och omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den egendom varom är fråga i dessa sammanhang har
hittills genom-snittligen haft lågt, ofta mycket lågt värde. I åtskilliga fall
torde den helt ha saknat allmänt marknadsvärde. Frågan har tydligen därför
ansetts bagatellartad och sakens principiella aspekter fått stå tiUbaka för det
praktiska behovet 'av enkla regler för hanteringen av de ringa mängder drycker
av olika slag det vanligen gällt. Enligt lagrådets förslag tiU avfaUning av 14
och 15 §§ får allt som kan vara tiU men för vården eUer ordningen vid hemmet
omhändertas. Reglerna i förevarande paragraf gäller dock endast berusningsmedel
samt injektionssprutor och kanyler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Den rättsliga grunden för den på förevarande område
aUmänt tillämpade ordningen synes såsom av det föregående framgår vara i viss
mån osäker. När statsmakterna nu på nytt har att taga ställning till utformningen
av de regler, som skall gälla för behandlingen av den omhän-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr.
I. Del B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dertagna
egendomen, vill det därför synas vara av vikt, att den ordning som nu
tillskapas — även om den egendom det här är fråga om i allmänhet har föga
värde— kommer att vila på en fast rättslig grund och står i överensstämmelse
med gäUande rättsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den praktiska fråga det i förevarande sammanhang
gäller är hur man skall på ett enkelt sätt förfara med berusningsmedel och
annat som den unge ej kan tiUåtas inneha under uppehållet på hemmet och som med
hänsyn till vården ej bör återlämnas vid vårdtidens slut eller som man ej har
resurser att sköta i avvaktan på ett återlämnande. Eftersom äganderättens
övergång till staten i detta läge förefaller att vara en naturlig lösning, står
valet mellan å ena sidan straffrättsligt förverkande och å andra sidan något
slag av civilrättslig åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill man välja vägen att förverka egendomen bör
hållas i minnet att enligt 2 kap. 10 § RF, som innehåller förbud mot
retroaktiva straffstadganden, vad som där sägs om brottspåföljd gäller även
förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Reglerna i 8 kap. 7 § RF
synes under sådana omständigheter knappast tillåta att riksdagen delegerar till
regeringen att meddela föreskrifter om förverkande i ett fall som det
förevarande. Det blir därför nödvändigt att riksdagen i lag ger nödiga
förverkanderegler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förverkande förutsätter att en kriminaliserad
handling förövats. I förevarande fall erfordras sålunda regler som gör det
straffbart för intagen att under de i 14 och 15 §S angivna förhållandena
inneha egendom varom är fråga. Som påföljd för sådan förseelse måste
föreskrivas förverkande. En särskild fråga blir då om utdömande av påföljd kan
anförtros den som förestår vården på hemmet. Denne kan vara en enskUd person.
Även avsändandet av varorna till den unge måste kriminaliseras — såsom skett i
89 § andra stycket BvL — för att egendomen skall kunna förverkas vid ankomsten
till hemmet. Beslut om förverkande måste vidare kunna omprövas av domstol med
hänsyn till de åtaganden Sverige gjort enligt art. 6.1 konventionen den 4
november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill man välja vägen med en i civilrättslig ordning
genomförd äganderättsövergång, uppkommer frågan om tillämpligheten av
föreskrifterna i 2 kap. 18 § RF. Enligt dessa skall varje medborgare vara
tiUförsäkrad ersättning när hans egendom tas i anspråk "genom
expropriation eller annat sådant förfogande". Detta uttryck har utformats
av författnings-utredningen och från dennas grundlagsförslag överförts till den
nu gällande grundlagsparagrafen. Av vad utredningen anförde (SOU 1963: 17 särskilt
s. 187—188) framgår att uttrycket annat sådant förfogande åsyftar icke endast
fast egendom utan även lös egendom. Såvitt kan utläsas av motiven avser
uttrycket alla fall då själva äganderätten överförs. Härom är det fråga i
förevarande fall, då också ett förstörande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
egendomen genom det allmännas försorg måste förutsättas vara föregånget av en
åtgärd som ändrar äganderättsförhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Motiven tiU 1974 års RF ger knappast stöd för en
tolkning av denna grundlag innebärande att — vid sidan av straffrättsliga
påföljder av förverkandetyp, skatter och avgifter m. fl. slag av pålagor i
penningar eUer naturaprestationer (t. ex. leverans av pliktexemplar enligt 4
kap. 4 8 tryckfrihetsförordningen, lämnande av prov enligt 14 § lagen (1973:
329) om hälso- och miljöfarliga varor, trädfällning m.m. enligt </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§
brandlagen) samt expropriation och andra sådana förfoganden — det i svensk rätt
skulle finnas utrymme för ytterligare i RF oreglerade former för tvångsvis
övergång av äganderätt från enskild till det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett omhändertagande av intagnas tillhörigheter kan
icke ses som verkställighet av någon föreskrift om avgift, pålaga eller
liknande prestationsplikt. Med hänsyn härtill måste ett dylikt omhändertagande,
som ej är grundat på förverkande, bli att betrakta som etl förfogande enligt 2
kap. 18 § RF och underkastat vad där stadgas. Den som fråntas egendomen måste
sålunda genom lagregler tillförsäkras ersättning för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den civilrättsliga vägen erbjuder i motsats till
det straffrättsliga för-verkandeförfarandet en enkel och praktisk lösning. Att
ålägga den unge att avstå äganderätten till egendomen till staten mot
ersättning bestämd i lag kan i första instans bli en förvaltningsuppgift. Då
den innefattar myndighetsutövning och i viss omfattning kan komma att utövas av
enskUd individ måste enligt 11 kap. 6 § RF ett överlämnande av denna
förvaltningsuppgift till enskild ske med stöd av lag. Den i det föregående
åberopade artikeln i Europarådskonventionen nödvändiggör att rätt stadgas att
fullfölja talan i ersättningsfrågan till domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ordning bör kunna genomföras som fyller såväl
RF:s som Europarådskonventionens krav utan att för den skull medföra praktiska
komplikationer i tillämpningen vid hemmen. Om möjligt bör den kunna tiUämpas
på all egendom, som får omhändertas. 1 första hand bör otillåten egendom som
ankommer till hemmet kunna återsändas till avsändaren innan den kommer i den
intagne unges besittning. Detta torde kunna ske i enlighet med i administrativ
ordning utfärdade föreskrifter. Går det inte att helt enkelt returnera
egendomen får den unge mottaga egendomen och denna därefter omhändertas och
behandlas som annan hos honom omhändertagen egendom. Är den omhändertagna
egendomen av beskaffenhet att kunna förvaras för den unges räkning i avvaktan
på vårdtidens slut, bör så ske. Bör egendomen med hänsyn till vården icke
överlämnas till den unge vid vårdtidens slut eller kan den ej förvaras, får den
som förestår vården vid hemmet besluta att äganderätten övergår till det allmänna
och bestämma ersättning till den unge. Ersättningen bör då utgå med ett belopp
motsvarande egendomens värde. Försäljes egendomen bör ersättningen bli det vid
för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>säljningen
erhållna beloppet. Förstörs egendomen, bör den värderas med ledning av en av
regeringen meddelad schabloniserad taxa. Beslutet kan få karaktären av
anteckning i en liggare och bör delges den unge som ägt godset. Den unge ges
rätt överklaga beslutet till länsrätt med möjlighet att föra talan mot både
själva äganderättsövergången och beräkningen av ersättningen. Hur det skall
förfaras med egendom, till vilken staten övertagit äganderätten, kan bestämmas
genom förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En ordning av nu angiven art kan knappast bli
särskilt betungande för myndigheterna. Den tillgodoser också både RF:s och
Europarådskonventionens krav. Paragrafen bör kunna ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Den som förestår vården vid hemmet får
besluta att egendom, som omhändertagits enligt 14 eUer 15 § skall tiUfaUa
staten, om den med hänsyn till den unges vård ej bör återställas till ägaren
eller icke lämpligen kan förvaras till vårdtidens slut för ägarens räkning. I
beslutet skall ägaren tillerkännas ersättning för egendomen med belopp motsvarande
dess värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anträffas berusningsmedel, injektionsspruta eller
kanyl som kan användas för insprutning i människokroppen inom hem som avses i
12 §, får den som förestår vården vid hemmet besluta att egendomen skall
tillfalla staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot beslut om förfogande enligt första eller andra
stycket får talan föras hos länsrätten genom besvär."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sven
Nyman och Knutsson:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 80 a §
BvL. De synes dock ha ett något mer begränsat tiUämpningsområde, eftersom de
kan brukas endast vid sådant hem som avses i 12 § remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna regleringen kan enligt vår mening
inte anses innebära att enskilds egendom "tages i anspråk genom
expropriation eller annat sådant förfogande". Vi finner därför inte någon
anledning till erinran mot förslaget från grundlagssynpunkt. De av lagrådet
föreslagna ändringarna i 14 och 15 §§ föranleder emellertid vissa
följdändringar i förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rörande förfarandet med omhändertagen egendom
hänvisar 88 a § BvL tUl 3 § lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m. Härav följer att egendomen skall förstöras eller försäljas enligt
vad som föreskrivs om beslagtagen egendom i 2 § samma lag. Detta överensstämmer
med vad som skall gälla enligt det remitterade förslaget. Hänvisningen till 2 §
1958 års lag får anses omfatta paragrafens regler om valet mellan förstörande
och försäljning och om förfarandet vid försäljning. Däremot kan det inte vara
avsett att genom hänvisningen reglera vem som skall besluta i saken. Denna
befogenhet tdlkommer enligt såväl BvL som det remitterade förslaget den som har
att besluta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
omhändertagandet. Paragrafen bör formuleras så atl någon oklarhel på denna
punkt inte behöver uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till det anförda föreslår vi att
paragrafen ges följande avfattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel omhändertagits enligt 14 eller 15 § eller påträffats inom hem
som avses i 12 § utan att det finns någon känd ägare till dem, skall den som
förestår vården vid hemmet låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestämmelserna
om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande
av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som har erhåUits vid försäljning
tiUfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket har motsvarande tillämpning på
injektionsspruta eller kanyl, som kan användas för insprutning i
människokroppen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regierna i punkt 2 bör omfatta även beslut som
meddelas av domstol enligt 79 § BvL eller vid prövning av besvär. Sådant
beslut kan tänkas bli meddelat efter den nya lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Punkt 3 innehåller den viktiga regeln att av
domstol meddelat beslut om omhändertagande för samhällsvård enligt BvL skaU
jämställas med beslut om vård med stöd av den nya lagen. Detta bör komma tiU
tydligare uttryck i lagtexten. Redaktionella hänsyn talar för att denna regel
placeras före den föreslagna punkten 2. övergångsbestämmelsen innebär bl. a.
att reglerna om särskild prövning i 5 § första stycket andra meningen lagrådets
förslag blir tillämpliga i fråga om den som har omhändertagits för samhällsvård
enligt 25 § första stycket b) BvL. Det bör klarläggas hur den angivna
sexmånadersliden för prövningen skall beräknas för dessa fall. Lämpligen kan
föreskrivas att prövning första gången skall ske inom sex månader från lagens
ikraftträdande. Av 5 § tredje stycket lagrådets förslag följer att
samhällsvården skall upphöra omedelbart vid lagens ikraftträdande, om den unge
då har fyllt 20 år och det har förflutit mer än sex månader från rättens beslut
om omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Reglerna i punkt 4 bör, i likhet med vad som har
anförts vid punkt 2, gälla också beslut som har meddelats av rätten, före eller
efter ikraftträdandet. Hänvisningen till 8 § torde böra omfatta också paragrafens
regler om omhändertagandets upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I anslutning till punkt 5 bör klargöras vilken lag
som skall tiUämpas vid prövningen av underställnings- eller besvärsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det nu anförda föreslår lagrådet
att övergångsbestämmelserna, efter vissa ytterligare redaktionella jämkningar,
ges följande utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"1.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. Har rätten efter underställning eller besvär
fastställt barnavårdsnämnds beslut om omhändertagande för samhällsvård enligt
barnavårdslagen (1960: 97), skall beslutet anses som ett beslut om vård med
stöd av den nya lagen. Beslut enligt 25 § första stycket a) barnavårdslagen
anses härvid som beslut med stöd av 1 § första stycket I den nya lagen och
beslut enligt 25 § första stycket b) barnavårdslagen som beslut med stöd av 1 §
första stycket 2 eller andra stycket den nya lagen. I fråga om beslut som har
börjat verkställas före den 1 januari 1981 skall den i 5 § första stycket den
nya lagen angivna tiden sex månader räknas från nämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Har enligt barnavårdslagen (1960:97) meddelats
beslut om förebyggande åtgärder eller om omhändertagande för samhällsvård i
annat fall än som sägs i punkt 2, får åtgärderna eller vården bestå längst till
den I juU 1981. Därvid gäller barnavårdslagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Har enligt barnavårdslagen (1960:97) beslutats om
omhändertagande för utredning, gäller barnavårdslagens bestämmelser om sådant
omhändertagande även efter den 1 januari 1981. Dessutom tiUämpas reglerna i 8 §
den nya lagen om ansökan till länsrätten och omhändertagandets upphörande samt
i 9 § andra stycket samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om underställning och överklagande av
beslut som har meddelats före den 1 januari 1981 gäller bestämmelserna i
barnavårdslagen (1960:97). Avser beslutet omhändertagande för samhällsvård
skall prövningen ske enligt den nya lagens regler om beredande av vård. Annat
beslut prövas enligt äldre bestämmelser."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den ändring som föreslås i 1 § bör föranleda att i
3 § första stycket orden "för hans tillrättaförande" byt ut mot
"för honom". Härav föranledes också ändring i ingressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 6 § andra meningen bör det något oklara uttrycket
"den som har ansvaret för vården vid hemmet" efter mönster av 18 §
LVU enligt lagrådets förslag ersättas med "den som förestår vården vid
hemmet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av den i lagrådsremissen föreslagna nya lagrubriken
framgår icke att, som avses, orden "i vissa fall" skall höra till
båda leden i rubriken. Då även 2 § avser psykiatrisk vård, finner lagrådet
rubriken "lag om psykiatrisk vård i vissa faU m. m."
tillfredsställande täcka lagens innehåU, där-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>395</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
"m. m." åsyftar avgiftningen enligl 2 §. Lagrådet vill föreslå denna
rubrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I denna paragraf införs en ny intagningsgrund i
LSPV. Den hänför sig tUI den som missbrukar alkohol eller narkotika.
Intagningsgrunden är så utformad att den omfattar även missbrukare vilka icke
lider av psykisk sjukdom men som i allt fall i samband med avgiftningen är i
trängande behov av psykiatrisk vård, vilkens uteblivande innebär allvarlig fara
för missbrukarens hälsa eller liv eller för annans personliga säkerhet eller hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya intagningsgrunden skall tillämpas icke
endast av läkare utan även av psykiatriska nämnder med övervägande
lekmannainslag. Motiven ger enligt lagrådets mening icke nämnderna ett
tillfredsställande underlag för deras rättstillämpning. Exempelvis kan icke ur
motiven utläsas vad som förstås med avgiftning eller av vilken psykiatrisk
vård den icke psykiskt sjuke missbrukaren skall vara i trängande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av specialmotiveringen framgår icke annat än att
avgiftning anses normalt inte innefatta vårdinsatser av enbart psykiatrisk art.
Vidare antyds att vården skall inledas på psykiatrisk klinik men att den kan
fortsättas på annat slag av institution. Om detta skall ske under former liknande
försöksutskrivning av patient från en psykiatrisk klinik framgår ej. Rekvisitet
avgiftning som grund för frihetsberövande är helt nytt. Ett klarläggande av
dess närmare innebörd erfordras. En viktig fråga är t. ex. om med avgiftning
förstås endast det omedelbara avlägsnandet av det toxin som framkallat den akuta
förgiftningssituationen eller även behandling som syftar till övervinnande av
de abstinensproblem, som normalt uppträder i avvänjningsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt huvudregeln i 16 § skall frågan om
utskrivning prövas fortlöpande. Om patienten ej är psykiskt sjuk, får man utgå
från att något mera långvarigt behov av psykiatrisk vård ej förefinns. En sådan
patient kan därför tänkas bli utskriven mycket snart, kanske redan några dagar
efter intagningen. Maximitiden fyra veckor kan väntas bli begagnad främst då
missbrukaren är psykiskt sjuk. I fråga om utskrivningen se vidare vid 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att det fordras mer ingående
motivuttalanden beträffande de olika rekvisiten för den nya intagningsgrunden i
denna paragraf. Det vore till nytta för rättstillämpningen om man kunde med
praktiska exempel belysa vUka huvudkategorier av missbrukare som på föreslaget
sätt avses kunna tvångsvis intagas på psykiatriska vårdinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening kan ifrågasättas om det är
en lämplig lagstiftningsteknik att i LSPV bygga in regler om tvångsbehandling
av miss-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>396</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brukare
oavselt om de är psykiskt sjuka eller ej. Inpassningen av de olika särreglerna
om missbrukare i LSPV försvåras av att denna lag är uppbyggd med tanke på
psykiskt sjuka. Regler om personer tillhörande annan vårdkategori låter sig
icke utan vidare infogas i lagen. Sannolikt vore att föredraga om en särskUd
lag för tvångsbehandling av missbrukare kunde utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I det remitterade förslaget föreslås att ansökan om
intagning på sjukhus inte längre skall förekomma. I stället skall intagning
äga rum med stöd av vårdintyg. Detta intyg kommer således att utgöra den
formella grunden för intagningen i de tidigare ansökningsfallen. Arbetsgruppen
uttalar i sin rapport att frågan om undersökning skall genomföras i det
konkreta ärendet prövas av läkaren och att det därför kan förutsättas att
undersökning inte påbörjas om det inte finns tillräckliga skäl för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om risken för missbruk av möjligheten att
föranstalta om undersökning kan betraktas som ringa synes det dock — bl. a. med
hänsyn till undersökningsläkarens möjlighet att enligt 35 § påkaUa polishandräckning
om den som skaU undersökas inte ställer sig tUl förfogande för undersökningen —
vara av värde att i lagen ta in en bestämmelse om att undersökning för
utfärdande av vårdintyg får företas endast om skälig anledning därtill
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt specialmoliveringen till denna paragraf blir
det undersökningsläkaren som har att se till att vårdintyget kommer till sjukhus
där intagning skall ske. Detta anses följa av 3 § allmän läkarinstruktion
(1963: 341), enligt vilken bestämmelse envar läkare är skyldig att meddela
patient de råd och, såvitt möjligt, den behandling, som patientens tiUstånd
fordrar. När intyget har kommit till sjukhuset, får ett ärende om ifrågasatt
intagning av den sjuke anses anhängiggjorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skyldighelen för undersökningsläkaren att se till
att vårdintyget kommer sjukhuset till hända får anses vara av sådan betydelse
att den bör inskrivas i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till det anförda föreslår lagrådet
att till denna paragraf fogas ett tredje och ett fjärde stycke av följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Undersökning för utfärdande av vårdintyg får
företas endast om skälig anledning därtill föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Undersökningsläkaren skall tillse att vårdintyget
tillställes sjukhus där intagning skall ske."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt gällande lagstiftning anhängiggöres fråga om
intagning på sjukhus för sluten psykiatrisk vård genom en ansökan. I
förevarande para-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>graf
i gällande lydelse har noga reglerats vilka som är berättigade att ansöka om
vård. Därmed vill man säkerställa att alla som behöver vård också kommer under
vård. 1 lagrådsremissen föreslås av olika skäl att ansökningsförfarandet skall
avskaffas. Bortsett från de faU då intagning sker på grund av domstols dom
tankes fråga om intagning bli anhängig-gjord genom att den undersökande
läkarens vårdintyg kommer in tiU överläkaren på sjukhus där tvångsvård kan
anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Läget synes närmast bli att överläkaren, efter att
ha mottagit en anmälan från den undersökande läkaren, på eget initiativ tar
upp ett intagningsärende och fattar beslut däri. Genom vårdintyget underrättar
den undersökande läkaren överläkaren på vederbörande sjukhus om att det finns
en person i behov av vård på sjukhus. Det får då antas vara en tjänsteplikt för
överläkaren att besluta rörande intagningen och att, om han beslutar att den
sjuke skall intagas och denne ej instäUer sig för vård, i sista hand genom
polishandräckning låta hämta honom till sjukhuset. Med denna uppläggning skulle
det vara överläkaren som har ansvaret för att alla vårdbehövande inom
sjukhusets upptagningsområde kommer under vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom en ändring i 35 § ges den läkare som utfärdat
vårdintyget också rätt att påkalla polishandräckning för inställelse på
sjukhuset av dem som avses skola bli intagna där. Den undersökande läkaren har
sålunda tillagts den för en anmälare extraordinära funktionen att icke blott
genom sitt vårdintyg rikta den beslutandes uppmärksamhet på den vårdbehövande
sjuke men därutöver också att med våld föra den enligt vårdintyget sjuke till
beslutsfattaren på sjukhuset. Man ställer sig frågan om den undersökande
läkaren i själva verket avses skola få ställning som sökande i
intagningsärendet. 1 så fall skulle det formella ansvaret för att alla som
behöver vård får sådan vara spritt på alla de läkare som kan utfärda vårdintyg.
Eventuellt måste då genom en instruktions-regel konstrueras en tjänsteplikt för
distriktsläkaren ätt tillse att alla vårdbehövande inom hans distrikt får den
psykiatriska vård de behöver, oavsett vad patienten själv kan vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En tredje möjlighet är att ställa socialnämnden som
representant för kommunen i blickpunkten. 1 socialutredningens förslag till
socialtjänstlag (2 § andra stycket) anges kommunen ha det yttersta ansvaret
för att de som vistas i kommunen får den hjälp de behöver. Det synes svårt för
kommunen att fuUgöra denna skyldighet, om den icke kan hos intagningsbeslutande
myndighet anhängiggöra frågan om den psykiskt sjukes intagande för vård enligt
LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är det otillfredsställande att
lagförslaget i realiteten lämnar öppet vem det är som enligt den nya ordningen
skall bära ansvaret för att alla psykiskt sjuka som enligt lagens regler är i
behov av vård får denna vård. Fråga är om ett förfarande som syftar till
frihetsberövande. Det vore önskvärt att lagen gåve klarare besked om sättet
för ett intagningsärendes anhängiggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 Riksdagen 1979180. I saml. Nr. l.DelB</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tredje stycket föreslås att vårdintyget skall
innehålla uppgift om vem som begärt intyget. Intagningsförfarandet är enligt
förslaget byggt på att behörig läkare utfärdar vårdintyg efter undersökning av
den sjuke och att läkaren förutsätts därpå inlämna vårdintyget tiU den
överläkare som kan besluta om tvångsintagning. Det är alltså här inte fråga om
det eljest vanligen förekommande förfarandet att en enskild hos läkare
"begär" ett intyg som den enskilde därpå avser att använda för visst
ändamål. Omläggningen av intagningsförfarandet med borttagande av ansökningen
har bl. a. motiverats med att man vill undvika att den enskilde skall behöva
ansöka om alt en nära anhörig skall underkastas ett frihetsberövande. Det står
icke i överensstämmelse härmed att den enskilde i stället för att vara sökande
i intagningsärendet nu skall på vårdintyget namnges som initiativtagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TiUäggas kan att, om det föreskrivs i denna
paragraf att uppgiften skall lämnas, det blir fråga om en formföreskrift enligt
8 §. Uppfylles icke kravet kan vårdintyget ej läggas tUl grund för intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreskriften om att intyget skall vara avfattat
enligt fastställt formulär har karaktär av verkstäUighetsföreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet vill på angivna skäl förorda att tredje
stycket utgår. Om en bestämmelse rörande initiativtagaren anses icke kunna
avvaras kan föreskrift härom meddelas i förordning. En författningsbestämmelse
bör under aUa omständigheter ej avse "vem som har begärt intyget"
utan "vem som har påkallat läkarundersökningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I arbetsgruppens specialmotivering, till vilken
departementschefen hänvisar, görs i anslutning tiU denna paragraf uttalanden
som innebär att regeln i fjärde stycket skall kunna tUlämpas på den som bereds
vård med stöd av 2 §. Regeln är emellertid uttryckligen begränsad till fall då
patienten är intagen för vård på egen begäran. Den som vårdas med stöd av 2 §
kan alltså inte beredas fortsatt vård vid samma klinik med stöd av 1 § på grund
av vårdintyg som har utfärdats av läkare vid kliniken. Om en möjlighet till avsteg
från tredje stycket anses önskvärd även i dessa konverteringsfall fordras ett
tUlägg till fjärde stycket, exempelvis genom att efter orden "på egen
begäran" infogas "eller med stöd av 2 §".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7§
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf kan polismyndighet i vissa faU
omhänderta den som sannolikt lider av psykisk sjukdom och är farlig för annans
personliga säkerhet eller eget liv. Paragrafen kan tillämpas på den som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>399</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>missbrukar
alkohol eUer narkotika, men endast om det föreligger sannolika skäl för att
han också lider av psykisk sjukdom. Beträffande andra missbrukare ger lagen
inte polismyndigheten någon rätt atl ingripa. Av arbetsgruppens
specialmotivering framgår att bestämmelserna i LOB har ansetts ge tillräckliga
möjligheter i deUa hänseende. Med anledning härav må framhållas att LOB medger
omhändertagande endast av den som påträffas på eller i anslutning till allmän
plats. Även i fråga om den som anträffas på enskih område har polisen vissa
möjligheter att ingripa som led i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessa
möjligheter täcker dock inte alla situationer då en missbrukare, som skulle
kunna beredas vård enligt 2 §, utgör en omedelbar fara för annans personliga
säkerhet eller eget liv. Mot bakgrund härav bör möjlighet finnas till omhändertagande
genom polisen även i fråga om missbrukare. Detta skulle kunna uppnås genom att
första stycket ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Föreligga sannolika skäl för att någon lider
av psykisk sjukdom eller till följd av missbruk av alkohol eller narkotika är i
trängande behov av avgiftning och psykiatrisk vård i samband med denna samt för
att han är fariig för annans personliga säkerhet eller eget liv, äger polismyndighet
omhändertaga honom, om fara är i dröjsmål."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om första stycket ändras på detta sätt bör tredje
meningen i andra stycket jämkas så att det framgår att den endast gäller för
fall som avses i 1 §. I fråga om missbrukare som anses böra beredas vård enligt
2 § torde nämligen någon möjlighet till förenklat vårdintyg inte vara påkallad.
1 enlighet härmed kunde meningen inledas på följande sätt: "I fall som
avses i 1 § behöver vårdintyg beträffande den omhändertagne icke innehåUa annat
än uttalande att sannolika skäl föreligga för att han på grund av ..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
och 9 §§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslut om vård enligt lagen kan grundas antingen på
1 § eller på 2 §. Om beslutet gmndas på 2 S gäller vissa särbestämmelser
beträffande prövning av besvär och tid för utskrivning. Enligt 34 a § skall
läkares beslut enligt 8 eller 9 § utformas på sådant sätt att det framgår om
det grundas på 1 eller 2 §. Även den vårdintygsskrivande läkaren måste ta
ställning till denna fråga, eftersom vårdintyget enligt 5 § skall ha olika
innehåll beroende på vilken av de båda paragraferna som anses till-lämpUg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En fråga som inte klart besvaras av lagtexten är om
intagningsbeslut eller beslut om fortsatt vård får grundas på I § när
vårdintyget hänvisar till 2 § och omvänt. Uttalanden i motiven synes tyda på
att detta inte skall vara tillåtet. Prövningen enligt 8 och 9 §§ torde aUtså
endast böra avse frågan om grund för intagning och fortsatt vård föreligger
enligt den paragraf som vårdintyget bygger på. Härav följer att nytt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdintyg fordras för att vård skall kunna beredas med
stöd av den andra paragrafen. Den angivna principen bör komma till ultryck i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meningen är att frågor som rör den
som har intagits med stöd av 2 8 skall handläggas särskilt skyndsamt. Sålunda
föreslås i 21 § tredje stycket att psykiatriska nämnden skall pröva besvär över
bl. a. läkares intagningsbeslut i sådant fall senast på fjärde dagen efter det
att besvären kom in till nämnden. Mot bakgrund härav vUl lagrådet ifrågasätta
om inte för dessa patienter en kortare maximitid än den föreslagna borde
föreskrivas för överläkarens prövning enligt 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av motsvarande skäl som lagrådet
anför vid 16 § bör förutsättningarna för fortsatt vård av den som har intagits
med stöd av 2 § uttryckas på annat sätt än genom en hänvisning till vUlkoren
för beredande av vård enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det nu anförda
föreslår lagrådet följande ändringar i den remitterade lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § första stycket bör ges följande utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"överensstämmer vårdintyget
med föreskrifterna i 5—7 §§ och föreligga sannolika skäl för att vård på
sjukhus kan beredas med stöd av 1 § eUer, om vårdintyget har det innehåll som
anges i 5 § andra stycket, med stöd av 2 §, får den som vårdintyget avser
intagas på sjukhus."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 § första och tredje styckena
torde kunna ersättas av följande två<br>
stycken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Beslutas enligt 8 § intagning
med stöd av 1 §, skall överläkaren efter undersökning av patienten snarast
möjligt och senast åttonde dagen efter intagningsbeslutet pröva, om vård kan
beredas patienten med stöd av 1 §. Finner överläkaren att detta är fallet,
skall han besluta att patienten även i fortsättningen skaU vara intagen på
sjukhuset. 1 annat fall skaU han omedelbart utskriva patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutas enligt 8 § intagning med
stöd av 2 §, skall överläkaren efter undersökning av patienten snarast möjligt
och senast fjärde dagen efter intagningsbeslutet pröva, om patienten är i behov
av psykiatrisk vård. Finner överläkaren att detta är faUet, skall han besluta
att patienten även i fortsättningen skall vara intagen på sjukhuset. I annat
fall skall han omedelbart utskriva patienten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 § andra stycket blir då paragrafens
tredje stycke och bör inledas med orden "Den prövning som avses i första
eller andra stycket skall i stället..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgörande för utskrivning är enligt
gällande rätt huruvida förutsättningar enligt 1 § för att bereda patienten
vård föreligger eller ej. I förslaget borttas visserligen hänvisningen till 1
§ men bestämmande är alltjämt om vårdförutsättningarna finns kvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2278>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta förfaringssätt passar i fråga
om den som är inlagen enligt 1 §. Då utskrivning av missbrukare skaU prövas är
det emellertid föga ändamålsenligt. Villkoren för intagning enligt 2 § avser
bl. a. atl etl trängande behov av avgiftning skall föreligga. Om det gäller en
missbrukare av alkohol kan det mest trängande behovet av avgiftning vara tillgodosett
då den akuta förgiftningsfasen är överstånden. Måhända kvarstår alltjämt ett
trängande behov av psykiatrisk vård, men enbart förekomsten härav, sedan den
omedelbara avgiftningen är genomförd, utgör icke tillräcklig grund för ett
kvarhållande, om det för eU kvarhållande skall fordras att intagningsrekvisiten
alltjämt är uppfyllda. Av motiven synes framgå att avsikten icke är att
patienten skall utskrivas så snart den akuta förgiftningen upphört. Med den
utformning paragrafen erhållit enligt lagrådsremissen är detta emellertid
oundvikligt. Om man vill bereda missbrukarklientelet någon vård ulöver den som
kan ges under den egentliga avgiftningsfasen, ter det sig därför nödvändigt
att ändra utskrivningsbestämmelserna så att det blir möjligt att kvarhålla en
missbrukare beträffande vilken intagningsrekvisitet avgiftningsbehov brister.
Att ge avkall på kravet på behov av psykiatrisk vård bör däremot inte komma i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket torde böra reglera
endast utskrivning av patienter som intagits enligt 1 §. Första meningen bör
därför med viss jämkning i övrigt inledas: "Den som beretts vård med stöd
av 1 S jämlikt beslut enligt 9 § eller på grund av domstols förordnande skall
ofördröjligen utskrivas från vården, om ..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna rörande utskrivning
av patienter som intagits enligt 2 § torde böra samlas i ett andra stycke. Om
såsom ovan anförts tyngdpunkten därvid läggs på behovet av psykiatrisk vård
kan stycket ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Den som beretts vård enligt 2
§ skall utskrivas från vården när behov av psykiatrisk vård icke längre
föreligger, dock senast fyra veckor från dagen för intagningsbeslutet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överiäkares skyldighet att
underrätta den som enligt första stycket får ansöka om utskrivning bör icke
vara beroende av att patienten själv givit till känna att han ej längre viU
vårdas enligt lagen. Tredje meningen i andra stycket kan utgå, om andra
meningen inledes sålunda: "Om patient som avses i 17 § andra stycket eller
annan, som enligt första stycket får ansöka om utskrivning av patienten, ger
till känna önskan att vården enligt denna lag skall upphöra, skall han
..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 3 § Lagrådet: Det i denna paragraf beskrivna
anmälningsförfarandet får antas re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sultera
i att psykiatriska nämnden i det enskUda fallet beslutar antingen att lägga
anmälningen till handlingarna eller att ta upp ett ärende avseende utskrivning
eller försöksutskrivning av patienten. Ingetdera beslutet innefattar
myndighetsutövning eller är enligt 22 § överklagbart. Först det avgörande som
träffas i ett enligt andra stycket upptaget ärende blir överklagbart, förutsatt
att avgörandet innebär att utskrivning eller utskrivning på försök icke skall
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
och 22 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om vad lagrådet föreslagit beträffande 9 § godtages
bör i 21 § första stycket och 22 § första stycket orden "tredje
stycket" efter "9 §" utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>överklagbara är endast beslut som är negativa för
patienten, främst beslut som innebär att intagning skall ske eller utskrivning
vägras. Om däremot överläkare eller psykiatrisk nämnd beslutar att ej intaga
patient eller medger utskrivning finns icke någon klagomöjUghet. Med hänsyn
till det yttersta ansvar som pålägges kommunen för dem som vistas i kommunen,
kunde ifrågasättas om icke även vårdintresset skulle få komma tUl tals.
Departementschefen säger sig i den blivande socialtjänstpropositionen skola
återkomma till de närmare reglerna för kommunens yttersta ansvar. I samband
därmed torde kunna avgöras om kommunen skall utrustas med klagorält i dessa
sammanhang för att trygga vård vid sjukhus för den som kommunen anser behöva
sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>34
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som motiv för den i andra stycket föreslagna
ändringen anförs i arbetsgruppens rapport att särskilda omröstningsregler
gäller när nämndemän ingår i hovrätt och att dessa regler inte bör gälla för
psykiatrisk nämnd och centrala psykiatriska nämnden. När nämndemän ingår i hovrätt
tiUämpas enligt 29 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken en särskild
omröstningsordning. Däremot är reglerna i 29 kap. 3 och 4 §§ om vilken mening som
skall gälla desamma vare sig nämndemän ingår i domstolen eller inte.
Hänvisningen i LSPV torde endast omfatta dessa regler. Rättegångsbalkens
bestämmelser om omröstningsordningen, som bl. a. innebär att den yngste
ledamoten skall säga sin mening först, lämpar sig inte för tillämpning i
nämnderna. På grund härav är den föreslagna lagändringen överflödig och ägnad
att inge en oriktig uppfattning om hänvisningens räckvidd. Lagrådet föreslår
därför att ändringen i andra stycket begränsas till vad som föranleds av att
nämnderna byter namn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36 a </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Martenius
och Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under hänvisning lill vad vi anfört vid 23 8 LVU
föreslår vi att förevarande paragraf erhåller följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har berusningsmedel, injektionsspruta eller
kanyl, som kan användas för insprutning i människokroppen, omhändertagits hos
patient med stöd av 13 §, får överläkaren besluta att egendomen skall tillfalla
staten. I beslutet skaU ägaren tillerkännas ersättning för egendomen med belopp
motsvarande dess värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anträffas egendom som anges i första stycket inom
sjukhus, där patienter vårdas med stöd av denna lag, får sjukhusdirektören
eller styresmannen för sjukhuset, om känd ägare tiU egendomen ej finns,
besluta att denna skall tillfaUa staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot beslut om förfogande enligt första eller andra
stycket får talan föras hos länsrätten genom besvär."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sven
Nyman och Knutsson:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efter mönster av vad vi har föreslagit vid 23 § LVU
föreslås att hänvisningen i första stycket tiU 1958 års lag begränsas att avse
2 § I första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppgiften att låta förstöra eller försälja egendom
som omhändertagits enligt andra slycket torde böra ankomma på den som har omhändertagit
egendomen, inte på överläkaren. Detta bör klargöras genom tiUägg av följande
mening till andra stycket: "Vad som där föreskrivs om överläkaren skall i
stället gälla den som omhändertagit egendomen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom den ändring som föreslås i 24 § begränsas
besvärsrätten för patient som inte längre vårdas med stöd av lagen tUl en tid
av tre veckor från dagen för utskrivningen. För patient som har utskrivits före
ikraftträdandet bör gälla en övergångstid innan denna regel blir tillämplig.
Detta kan åstadkommas genom en övergångsbestämmelse av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Utan hinder av 24 § får talan enligt 21 eller
22 § föras under tre veckor från ikraftträdandet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om utskrivningsnämnd och psykiatriska
nämnden finns även i annan lagstiftning än LSPV, såsom 44, 45, 47 och 49 §§
lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda samt 22
och 28 §§ passlagen (1978:302). Med hänsyn härtiU synes bland
övergångsbestämmelserna böra tas upp en föreskrift av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Föreskrift i lag eller annan författning om
utskrivningsnämnd skall i stället gälla psykiatrisk nämnd, och föreskrift om
psykiatriska nämnden skall gälla centrala psykiatriska nämnden."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:
429)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingressen Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om såsom lagrådet föreslår även 44
och 45 §§ rättshjälpslagen ändras, bör ingressens avfattning ändras i enlighet
därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet med den terminologi, som
brukas i prop, 1978/79: 90 bör paragrafen inledas på följande sätt:
"Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende ..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om lagrådets förslag om ändring av
rubriken tiU LSPV godtas, bör i förevarande paragraf 1 den där omtalade lagen
benämnas "lagen (1966: 293) om psykiatrisk vård i vissa fall m. m."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 3 bör, om lagrådets förslag vid 8
och 9 §§ LVU godtas, "6 §" utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare är att märka att lagrådet
vid 20 § LVU föreslagit atl besvär skall få anföras över socialnämndens alla
beslut som rör placeringen av den som bereds vård enligt lagen, och inte bara
sådana beslut som innebär att den unge skall flyttas från det hem där han
vistas. Godtas detta förslag erfordras motsvarande ändring i reglerna om
rättshjälp genom offenfiigt biträde. Lagrådet föreslår därför att i punkt 3
orden "vid talan mot beslut att enligt 11 8 samma lag flytta den unge från
det hem där han vistas" byts ut mot "vid talan enligt 20 § första
stycket 1 samma lag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna om rättshjälp genom
offentligt biträde i rättshjälpslagen är så uppbyggda att i 41 § beskrivs de
slag av mål och ärenden, i vilka denna rättshjälpsform kan komma till
användning, i 42 § förutsättningarna för förordnande av biträde, i 43 §
förfarandet vid förordnande av biträde och förordnande myndighet samt i 44 och
45 §§ biträdets StäUning, ersättning, befogenheter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 paragrafen sägs enligt förslaget
att offentligt biträde skall utses "för den som åtgärden avser" under
vissa omständigheter. Av vad som anförts rörande detta uttryck (se bl. a.
prop. 1978/79: 90 s. 116—117 och där anvisade ställen i prop. 1972: 132 samt
prop. 1978/79:90 s. 121) kan slutas att därmed åsyftas den som är föremål för
det frihetsberövande ingreppet, dvs. patienten i psykiatrisk vård, den
psykiskt utvecklingsstörde, alkoholmissbrukaren, den för samhällsvård
omhändertagne, den på vissa anstaher intagne, utiänningen, den villkorligt
dömde, den på kriminalvårdsanstalt intagne, den om vars utlämning är fråga etc.
Regel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mässigt
är det också denna person som är part i det mål eller ärende, varom är fråga.
Motiveringen för denna rättshjälpsform är just att den som befinner sig i detta
utsatta läge behöver stöd av en utomstående. TiU följd härav kan i ärende
angående samhällsvård biträde icke förordnas för vårdnadshavaren. I praxis har
i stället vårdnadshavaré som velat motsätta sig omhändertagande enligt BvL
ansetts kunna få allmän rättshjälp. Offentligt biträde tillerkännes i lagen
inga speciella processuella funktioner bortsett från en rätt att föranstalta
om utredning enligt 45 §. Biträdet kan sålunda inle framställa några yrkanden i
målet eUer ärendet och har ej heller besvärsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att biträdet på detta sätt är knutet till den
åtgärden avser och ej till den som är part i vederbörande mål eller ärende kan
bli av betydelse. Enligt 18 S LSPV får vissa anhöriga till patient göra ansökan
om patientens utskrivning från vård enligt LSPV. Den anhörige och ej patienten
blir part i ett sådant utskrivningsärende, men det är likväl patienten och ej
den anhörige (parten) som får hjälp av biträdet. På samma sätt är det i mål om
omhändertagande för samhäUsvård barnet som får biträde, oavsett om barnet har
partsslällning och oberoende av vilken ställning föräldrar eller annan
vårdnadshavaré intar i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt motiven till de nu föreslagna ändringarna i
rättshjälpslagen skall offentligt biträde i mål och ärenden enligt LVU kunna
utses för såväl vårdnadshavaren som barnet. Tanken synes vara att uttrycket
"den som åtgärden avser" i dessa mål och ärenden skall tolkas som
omfattande inte bara den person som är föremål för frihetsberövande utan också
dennes vårdnadshavaré. Den sålunda åsyftade utvidgade innebörden av denna term
har i lagtexten endast kommit till uttryck indirekt, genom den nya föreskriften
om gemensamt biträde i det föreslagna andra stycket i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet vill för sin del förorda att paragrafen
avfattas så att det av den direkt framgår att även vårdnadshavaren skall kunna
beviljas rättshjälp genom offentligt biträde i mål enligt LVU. Därför föreslås
att paragrafen med anpassning tUl den terminologi i rättshjälpslagen, som
föreslagits i prop. 1978/79: 90, erhåUer följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Rättshjälp genom offentligt biträde skall
beviljas den som åtgärden avser och i mål eller ärende som avses i 41 § 3 även
vårdnadshavaré, om det ej måste antagas att behov av biträde saknas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeln om förordnande av gemensamt biträde torde
böra överflyttas till 44 8 första stycket, som reglerar vem som skall förordnas
till biträde. Nämnda stycke fordrar också viss omformulering med hänsyn till
att offenfiigt bUräde kan förordnas även för annan än den som åtgärden avser.
Stycket bör erhålla följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har den som beviljats rättshjälp enUgt 41 §
själv tiU offenfiigt biträde föreslagit någon som är lämplig, skall denne
förordnas, om ej hans anlitande skulle medföra avsevärt ökade kostnader eller
i övrigt särskUda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
föranleder annat. Om både den unge och vårdnadshavaren beviljats rättshjälp i
mål eller ärende som avses i 41 § 3 och ej motstridiga intressen föreligger
mellan dem, förordnas gemensamt biträde."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 45 § första stycket bör av skäl som framgår av
det föregående i första meningen orden "som åtgärden avser" utbytas
mot "som beviljats rättshjälpen". Andra meningen innehåller regler om
en särskild form av rättshjälp. Meningen kan därför lämpUgen bilda ett eget
stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad lagrådet här föreslagit torde inte behöva
föranleda någon jämkning av forumregeln i 3 § tredje stycket i avfattningen
enligt prop. 1978/79: 90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>43
8 Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rättshjälp genom offenfiigt biträde skall enligt 42
§ beviljas, om det ej måste antas att biträde ej behövs. Vederbörande myndighet
måste därför alltid pröva frågan om rättshjälp ex officio. Ansökningen tjänar
närmast det syftet att underrätta myndigheten om hur den sökande själv ser på
rättshjälpsbehovet och att överhuvud tillföra myndigheten material tUl
belysning av rättshjälpsärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn härtill och efter mönster av 18 a § och
39 § första stycket i den lydelse som föreslås i prop. 1978/79: 90 torde första
stycket böra erhåUa följande avfattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Rättshjälp genom offenfiigt biträde beviljas
efter ansökan eller då annars anledning föreligger. Ansökan får göras av den
som kan beviljas rättshjälp och i mål eller ärende som anges i 41 S 1 även av
annan som får föra talan i målet eller ärendet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra stycket torde böra inledas sålunda:
"Rättshjälp beviljas och biträde förordnas av den myndighet.. ."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet vill i detta sammanhang erinra om sitt
uttalande i sitt protokoU den 29 november 1978 (se prop. 1978/79: 90 s.
498—500) av innebörd att statsråd ej bör tilldelas uppgiften att förordna
offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket torde böra inledas: "Rättshjälpen utgår även när. .."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Femte stycket bör inledas: "Ansökan om
rättshjälp genom offentligt biträde ges in till den myndighet som handlägger
målet eller ärendet. Gäller ansökan ärende som avses i..."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjätte
stycket bör erhålla följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Myndighet som inte själv får bevilja
rättshjälpen skall till behörig myndighet med eget yttrande överlämna ingiven
ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla behovet av rättshjälp."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
42 § skall tillämpas i sin nya lydelse vid prövningen av fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>offenfiigt
biträde enligt 41 § 4 eller 5 i den äldre lydelsen behöver inte uttryckligen
utsägas och stadgandet härom i 2 andra meningen bör därför utgå. Däremot bör
det klargöras alt ett sådant rättshjälpsärende vid liUämpningen av de nya
reglerna i 42—44 88 skall likställas med ärende enligt 41 8 3 i den nya
lydelsen. På grund härav föreslås att andra meningen i punkten 2 ges följande
lydelse: "Härvid tUlämpas vad som i 42—44 §§ föreskrivs om mål eller
ärende som avses i 41 § 3."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt de övergångsbestämmelser som föreslås till
LVU skall förebyggande åtgärder eller omhändertagande för samhällsvård som
beslutats med stöd av BvL före den 1 januari 1981 kunna bestå längst till den I
juli 1981. Härtill ansluter punkten 3 i övergångsbestämmelserna till
förevarande lag. Denna regel gäller emellertid endast omhändertagande för
samhäUsvård. Om den unge är föremål för förebyggande åtgärder enligt BvL kan
alltså domstol inte efter den 1 januari 1981 med stöd av 31 kap. 1 § i den
äldre lydelsen överlämna honom till vård enligt BvL. Dessa åtgärder kan å andra
sidan göra vårdåtgärder inom socialtjänsten onödiga. Domstolen kan då finna att
förutsättningar saknas för överlämnande till vård med stöd av 31 kap. 1 § i
den nya lydelsen. För att sådana icke önskvärda effekter skall undvikas bör
punkten 3 närmare anpassas till övergångsbestämmelserna i LVU. Lagrådet
föreslår att den ges följande utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"Har före den 1 januari 1981 beslutats om
förebyggande åtgärder eUer omhändertagande för samhällsvård enligt
barnavårdslagen (1960:97) får, om åtgärderna eller vården består vid tiden för
domen, 31 kap. 1 § i dess äldre lydelse tiUämpas till utgången av juni
1981."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>INNEHÅLLSFÖRTECKNING</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor till regeringsprolokollel den 28 juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1
Översikt över de sociala vårdlagarna................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänl
förebyggande verksamhet................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Individuellt
inriktade ålgärder....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn............................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 2 Socialstyrelsens författningsförslag.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
socialtjänstlag ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
socialnämndslag ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i föräldrabalken ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i lagen (1962:381) om aUmän försäkring </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om upphävande av lagen (1964:450) om åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid samhällsfarlig asocialitet......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag till lag om finansiering
av statsbidrag till förskole- och fri<br>
tidshemsverksamhel .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till barnomsorgsförordning................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanställning av
remissvar över socialutredningens betänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och
socialförsäkringstillägg.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagar och motiv............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förkortningar..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanser............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergripande
mål ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ramlag ........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning,
forskning m.m.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UtbUdning................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning och
utveckling.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvårdsstalistik.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kommunala
ansvaret............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänsten
- funktion och uppgifter.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Allmänna
synpunkler </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Strukturinriktade
insatser </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medverkan i
samhällsplaneringen .................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fältverksamhet
och grannskapsarbete .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsökande
verksamhet................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Allmänt
inriktade insalser </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barns och
ungdoms omvårdnad och utveckling </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbete och
försöijning..................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Självständigt
boende m.m............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialjour......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Individuelll
inriktade insatser </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 RäUen till bistånd ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biståndets
innehåll.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialbidrag
(socialhjälp)......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Äldreomsorg.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förberedelser
inför pensionering .......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Enskilt boende .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bosladstillägg............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt om utbyggnad av servicehus.. ........ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansiering av servicehus........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beleckningen servicehus ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Pensionärs rätt att uppbära pension.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:-21.0pt'>9.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Villkor för finansiering av hemhjälp och
motsvarande service </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kontakt och gemenskap.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Aktiv sysselsältning.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Personal inom den sociala hemhjälpen............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Färdtjänst och tekniska hjälpmedel ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vård........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommunala planer för äldreomsorg................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Forskning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>9.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vård av senildementa och störande vårdlagare. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 Omsorg
om personer med handikapp </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsökande verksamhel .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Boende.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbete och sysselsättning............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utbildning................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vårdare av handikappade............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>10.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statliga bidrag........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11 Principer
för sociala insatser för enskilda och familjer </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Helhelssyn .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>FrivUlighet och självbestämmande................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Normalisering............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Principer för vård utom det egna hemmet........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Planering av behandling .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 Stöd
och hjälpinsatser i hemmet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>12.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Slöd och hjälp i hemmel............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>12.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjerådgivning ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>12.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kontaktman ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 Vård
i familjehem </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>13.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vård och fostran i annal enskilt hem än
vårdnadshavarens .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>13.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förflyltning av fosterbarn ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>13.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förhandsbesked......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>13.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förmedlingsverksamhet................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>13.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vård i familjehem som resurs inom socialtjänsten </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>13.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>13.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utbildning och ersättning m.m............... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 Institutionell
vård och behandling </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Institutioner som behandlingsresurs............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Frågor om huvudmannaskap......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Insfilufionsplanering.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Institutioner som drivs av frivilliga
organisationer </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Enskilds kostnadsansvar.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förfarandet vid återkrav ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>TiUsyn........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler på tillsynsfunktionerna ... 234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>17.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Central tillsyn............................................
241</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>17.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialdepartemenlds uppgifter .............. 241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>17.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens uppgifter ................... 241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17.3.............................................................. Regional
tillsyn 249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Besvär...........................................................
254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Social nämnd...................................................
263</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>19.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter .................................. 263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>19.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De sociala nämnderna.................................
263</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>19.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Socialnämnd och social distriktsnämnd .. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt;text-indent:-28.0pt'>19.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommunens befogenhet att organisera
socialtjänsten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.3.............................................................. Nämndens
sammansättning m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Val av ledamöter................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Expertmedverkan................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Innehållet i protokoll .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.4.............................................................. Särskilda
arbetsformer </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Delegation.........................................
270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ordförandebeslul.................................
272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.5.............................................................. Vissa
förvaltningsuppgifter 273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Egendomsförvallning m. m.....................
273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>19.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rätt att göra framställningar m.m...........
274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.6.............................................................. Om
utredning vid nämnd 276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>19.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledande av utredning........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>19.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tvångsmedel m.m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>19.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dokumentation och insyn ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>19.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Underårigs hörande m.m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>19.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förfarandet vid nämnd................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>19.8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tolk................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>19.8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Personlig inställelse inför socialnämnd..... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>19.8.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommunikation................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>19.8.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga frågor..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20
Socialtjänstens samverkan med andra verksamhetsområden ....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.1
Allmänl om samverkan................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.1.1 Allmänna
synpunkter.......................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>20.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Lagfäst ansvar.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-33.0pt'>20.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Formerna för samverkan samt behov av centrala
direktiv eller riktlinjer </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-33.0pt'>20.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen mellan socialtjänsten och andra
organ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-33.0pt'>20.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samarbetsorgan för skilda områden och särskilda
frågor </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>20.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samarbete på olika nivåer................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>20.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samarbetsorganens ansvar ................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>20.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan med skolan ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>20.1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan med arbelsmarknadsorganen. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-33.0pt'>20.1.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan med bostadsförmedling och bostadsföretag
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>20.1.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan med försäkringskassorna .... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.1.12..................................................... Samverkan
med landstingen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-33.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>20.1.13..................................................... Samverkan
med den psykiska barn- och ungdoms<br>
vården (PBU).................................... </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.1.14..................................................... Samverkan
i barnomsorgen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>411</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.1.15
Samverkan med frivilliga organisationer </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.2
Föreskrifter om samverkan i enskilda ärenden.. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'>20.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'>20.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kriminalvården.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'>20.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Körkortsfrågan .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'>20.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vapenlicenser .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'>20.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga frågor...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21 Socialregister m. m........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>21.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänt .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>21.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dokumentation och register.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>21.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gallring .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>21.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statistik................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>22 Ekonomi......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.1.............................................................. Koslnader
för socialtjänsten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.1.1...................................................... Utredningens
underlag för beräkningarna </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>22.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningens bedömning av kostnaderna. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>22.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Behovet av priorileringar...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>22.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fördelningen av kostnader mellan stat och kommun</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.2.............................................................. Statsbidrag
till kommunernas socialtjänst </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.2.1 Avvägning
mellan skatteutjämningsbidrag och all-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mänt
driftbidrag................................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.2.2...................................................... Utvecklingsbidrag </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>22.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avgifter.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>22.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Interkommunal ersättning ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>23 Övriga frågor................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23.1.............................................................. Rätten
till biträde </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23.1.1...................................................... Obligatoriskt
biträdesförordnande </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23.1.2...................................................... Gemensaml
biträde </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>23.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslutsfunktioner ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'>23.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga synpunkter............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>23.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet............. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>23.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Internalionella adopiionsfrågor....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3:1 Remissyttrande av statistiska centralbyrån </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:-45.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3:2 Remissyllrande av nämnden för
internationella adop<br>
tionsfrågor ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3: 3 Remissyllrande av Förbundet Adoptionscentrum </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Utdrag ur lagrådets protokoU den 27 februari 1979 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2302>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om vård utan samtycke inom socialtjänst och
sjukvård;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 18 december 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen överlämnar för lagrådets
yllrande de förslag som har uppiagils i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GABRIEL ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Grönwall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell arbele pågår med all
genomgripande förändra den .sociala vårdlagstifiningen. Nuvarande
barnavårdslag, nykterhetsvårdslag och socialhjälpslag avses bli ersatta av en
ny socialtjänsllag som skall vara gemensam för hela vårdområdel. En viktig
fråga i arbetet på socialtjänstreformen gäller möjligheterna all vårda den
enskilde utan hans samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lagrädsremissen föreslås en lag
med särskilda bestämmelser om värd av unga, som inle kan ges behövlig vård med
egel eller föräldrarnas samiycke. Vård med stöd av lagen skall beredas den som
är under 18 år, om brister i omsorgen om den unge eller hans egel beleende
medför risker för hans hälsa eller utveckling. För den som behöver vård på
grund av sitl beleende kan vård med slöd av lagen i vissa fall beslutas lills
den unge fyller 20 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården beslutas av länsrätten efler
ansökan av socialnämnden. Kan länsrättens beslut inte avvaktas, får nämnden i
vissa fall besluta att omedelbart omhänderta den unge. Sådant beslut skall
underställas länsrättens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om omhänderlagande eller om
vård enligl lagen medför räll för socialnämnden atl beslämma hur vården skall
ordnas och var den unge skail vislas under vårdtiden. Nämnden skall noga följa
vården av den unge och regelbundel pröva om vård enligl lagen behöver beslå. 1
fråga om unga som bereds vård på grund av sill egel beleende skall nämnden
minsl en gång i halvåret beslula om vården skall fortsätta. När vård enligt
lagen inle längre behövs, skall nämnden förklara vården avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För personer över 20 års ålder
skall del inle längre finnas möjlighel alt </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besluta om vård utan samtycke enligl sociallagsliftningen.
I slällel föreslås alt lagen (1966:293) om beredande av sluien psykialrisk vård
i vissa fall (LSPV) skall göras om lill lag om psykiatrisk vård och vård av
missbrukare i vissa fall (LPM).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl lagförslaget skall den som
missbrukar alkohol eller narkotika kunna beredas vård oberoende av samiycke om
han till följd av missbrukel är i Irängande behov av avgiftning och psykialrisk
vård i samband med denna, och ulebliven vård skulle innebära allvarlig fara för
hans hälsa eller liv eller för annans personliga säkerhel eller hälsa. Värd med
stöd av lagen skall kunna pågå i högsl fyra veckor. Som regel skall sjukhuset
meddela socialnämnden om inlagning av en missbrukare. Socialnämnden blir skyldig
alt upprälla en plan för den vård som missbrukaren kan behöva efter del all
sjukhusvislelsen har upphört. Den missbrukare som får vård enligl den nya
regeln får räll lill särskill snabb besvärsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller psykiskl sjuka ger
beslämmelserna i LPM samma möjligheler lill Ivängsingripande som LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I avvaklan på en kommande översyn
av lagstiftningen föreslås vissa andra lagändringar. Beslämmelsen om ansökan
som förulsällning för inlagning på sjukhus slopas. Möjlighel öppnas all bereda
vård vid andra institutioner än de sjukhus som nu omfallas av lagen. Ändrade
regler föreslås vidare i bl.a. de s.k. konverteringsfallen. Reglerna om
uiskrivning och uiskrivning på försök får etl någol ändral innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nuvarande uiskrivningsnämnderna
får en avsevärl ökad roll i bevakningen av patienlernas rälissäkerhel.
Nämnderna får därvid fler lekmanna-ledamöler. Bl. a. skall en ledamol ha
särskild erfarenhel av sociala frågor. Nämnderna byter också namn till
psykiatriska nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen innehåller
lagrådsremissen förslag om ökad användning av offentligt bilräde i mål och
ärenden om vård oberoende av samiycke bl, a. enligl den särskilda lagen för
unga och enligl LPM saml förslag om vissa följdändringar i bl. a, broUsbalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:185.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uldrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1978-12-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: stalsråden Mundebo (ordförande), Wikslröm,
Friggebo, Huss, Wahlberg, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Cars, Gabriel Romanus,
Bondeslam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: slalsrådd Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om vård utan samtycke inom socialtjänst och
sjukvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialvården regleras f. n.
huvudsakligen i lagen (1954:579) om nyklerhelsvård (NvL), lagen (1956: 2) om
socialhjälp (ShjL) saml i barnavårdslagen (1960:97) (BvL). Av dessa innehåller
NvL och BvL även regler om möjlighet atl vidta vårdåtgärder mol den enskildes
vilja. Vid sidan av dessa beslämrnelser finns ännu en lag på socialvårdsområdel
som medger värd ulan samiycke, nämligen lagen (1964:450) om ålgärder vid
samhällsfarlig asocialild (AsocL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjuk värden regleras främst genom
sjukvårdslagen (1962: 242). Vid sidan av den finns pä sjukvårdens område vissa
lagar med regler om i vilka fall sjukvärd får meddelas oberoende av den sjukes
samtycke. Främst märks här lagen (1966:293) om beredande av sluien psykialrisk
vård i vissa fall (LSPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen' lillsalles år
1968 för all göra en allmän översyn av den sociala vårdlagsliflningen.
Ulredningen har i juni 1977 avlämnal sill slulbelänkande (SOU 1977: 40)
Socialljänsl och socialförsäkringstillägg. Lagar och motiv. Belänkandel
innehåller bl.a. förslag lill socialtjänstlag med regler om socialljänstens
mål, det kommunala ansvarel samt rikllinjer för socialnämnds uppgifter och
verksamhel. Vidare ingår förslag lill socialnämndslag med närmare regler om
socialljänslens verkslällande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöter vid betänkandets avlämnande f.d,
landshövdingen Thure Andersson, ordförande, förbundsordföranden Sven Ahlgren,
landstingsdirektören Gillis Albinsson, byråchefen Ingemar Andersson,
förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riks-dngsledamoten Lars Henrikson,
direktören Gunnar Krantz, riksdagsledamöterna Erik Larsson, Blenda Littmarck
och Grethe Lundblad, hovrättsrådet Nils Mangård, förbundsordföranden Inga
Sylvander och f.d, riksdagsledamolen Daniel Wiklund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härulöver föreslår ulredningen en lag med särskilda
beslämrnelser om värd av underårig med regler om värd ulan samiycke i särskilda
läll. Utredningen föreslår även ändringar i rällshjälpslagen (1972: 429) i
syfte all vidga rälien lill offentligt biträde i mål och ärenden enligt den
särskilda värdlagen, I förslagen ingår även bestämmelser om överlämnande för
värd inom socialtjänsten som påföljd för broll av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om de vuxna missbrukarna
har socialulredningen ansell all sociallagsliftningen i fortsäliningen inle
skall innehålla några besiämmelser om vård utan samiycke. Utredningen har
hänvisat lill atl den psykiairiska vård som kan genomföras med slöd av LSPV ger
möjlighel atl la om hand sådana alkohol- och narkolikasjuka som del också frän
socialvårdens synpunkler framslår som mesl angelägel all oberoende av egel
samiycke snabbi kunna ge en lids instilutionell värd och behandling. För all nå
en konlinuilet i vården och en samverkan mellan socialljänslen och sjukvärden
har ulredningen föreslagil all en beslämmelse om etl samrädsförfarande skall
las in i LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag lill lag
med särskilda besiämmelser om vård av underårig samt till ändringar i
rällshjälpslagen, LSPV och broUsbalken bör fogas lill prolokollel i della
ärende som bilugu I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En minoriiel inom ulredningen har
gell sill slöd ål elt allernativl framlagt förslag lill besiämmelser om vård
inom socialtjänsten oberoende av samiycke för den som genom missbruk av
beroendeframkallande medel är i Irängande behov av vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En expertgrupp som tillsattes år
1973 för all göra en översyn av LSPV har i november 1977 lill socialslyrelsen
överiämnal ell förslag lill Lag om viss psykiatrisk vård (Socialstyrelsen
redovisar 1977: 14). Förslaget har härefter överlämnats lill regeringen och
remissbehandlats. Hår bör också nämnas all 1971 års ulredning om behandling av
psykiskl avvikande i december 1977 lill juslilieminislern har överiämnal belänkandel
(SOU 1977:23) Psykiskl slörda lagöverträdare. Betänkandel, som bl.a. innehåller
förslag lill ändringar i LSPV, har remissbehandlals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom beslul den 21 seplember 1977
tillkallade dåvarande socialministern en särskild arbetsgrupty med uppgifl all
på grundval av bl. a. socialulredningens förslag och remissbehandlingen av
della redovisa ell beslulsunderlag för regeringens ställningstagande i frågor
om vård ulan samiycke av vuxna missbrukare av alkohol och narkotika inom
socialvård och sjukvård m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har i maj 1978 avgell
en rapport (Ds S 1978: 8) Vård ulan samiycke inom socialvård och sjukvård.
Rapporten bör fogas lill prolokollel i della ärende som bilagu 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Byråchefen Börje Langton, ordförande, medicinalrådet
Hans-Gunnar Leche, l.f. byråchefen Jan Ording, avdelningsdirektören Lars-Arvid
Frithiof, överläkaren Rut Johansson och överläkaren Ulla Edin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Deparlementsrådel Lars Grönwall, ordförande,
deparlemenlsråden Nils Magnusson och Bo Svensson samt byråchefen Börje
Langlon.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rapporten innehåller utöver
arbetsgruppens egna förslag en redovisning av gällande lagsliflning,
ulredningsförslag och remissynpunkler. Jag vill därför hänvisa lill rapporlen i
dessa avseenden. En särskild sammansläll-ning har gjorls av remissinsiansernas
synpunkter pä socialulredningens förslag när del gäller dels värd av underåriga
oberoende av samiycke i de delar som inte omfallas av arbelsgmppens rapport,
dels rälien lill offenlligl bilräde i dessa fall. Sammanslällningen bör fogas
lill prolokollel i detla ärende som bilagu 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en yllerligare bakgrund lill övervägandena i frågorna
om vård ulan samiycke ger jag i del följande en översikl över huvudtankarna i
socialutredningens förslag. Dessa kommer i alli väsentligl alt ligga till
grund för ställningstagandena i den blivande propositionen om socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Närmare om socialutredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så länge som vi har hafl en
socialvårdslagsliflning här i landel har bestämmelser getts för varje
vårdområde för sig. Mol denna vad man skulle kunna kalla funktionella
uppdelning av socialvården har svarat en nämndorganisalion med en nämnd för
varje vårdområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så småningom förändrades synen på socialvården.
Helheissynen började lillämpas. Den innebär all en enskilds eller en grupps
sociala silualion och de svårigheier han eller gruppen har skall ses i
förhållande lill hela den sociala miljön. Socialarbetaren skall siräva efter
alt finna en samlad lösning på den enskildes eller gmppens totala situation.
Den synen på vård-och behandlingsarbetet kom i konflikt med en lagstiftning som
är strikt knulen till vårdområden. Etl försia steg mot att skapa en bättre
samordning togs genom lagen (1970:2%) om social centralnämnd m.m. Härigenom
öppnades möjlighet för kommunema alt införa en enhetlig nämndorganisalion,
dvs. en enda nämnd skulle i princip svara för socialvården i kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag innebär
en anpassning till den förändring i synen på socialvården som har inträtt.
Utredningen tar bort de sista resterna av en funklionsindelad socialvård och
föreslår alt en enda lag, socialtjänstlagen, skall reglera verksamheten. Genom
denna lag ersätls BvL, NvL, ShjL och lagen (1976:381) om barnomsorg.
Utredningen vill också avskaffa begreppet socialvård. Verksamheten skall i
fortsättningen benämnas socialtjänst. Med en ökad salsning på att förebygga och
ändra socialt ogynnsamma förhållanden i samhället och med en fortsatt inriklning
på service ger begreppel socialvård, som för tankama närmast till mer passiva
avhjälpande åtgärder för den enskilde, en alltför begränsad beskrivning av
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom socialtjänsten faller även
fosterbamsvården. Ulredningen har föreslagit att bestämmelsema om de barn som
bereds vård och foslran i annal enskill hem än vårdnadshavarens skall tas in i
föräldrabalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till socialtjänstlagen ansluler
ulredningens förslag om en socialnämndslag som lar upp bestämmelser om
nämndorganisationen. Ulredningen föreslår en enhetlig organisation, ett
förslag som ansluler till den utveckling som redan har ägl rum i kommunema.
Socialnämndslagen innehåller också beslämrnelser om förfarandet vid nämnd, om
lyslnadsplikl och om socialregisier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulgångspunklen för ulredningens
förslag när del gäller barn och ungdom har varit all socialnämndens insalser så
långl möjligt skall komma lill slånd i samverkan med föräldrarna och den unge
själv, om han är tillräckligt gammal. För de fall då insalser inte kan göras på
frivillig väg föreslår utredningen att del i en separal lag, lagen med
särskilda besiämmelser om vård av underårig, skall las in besiämmelser som ger
nämnden möjlighel alt anordna vård av den som inle har fylll 18 är oberoende av
samtycke,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.1 Socialtjänstlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ulgångspunkt för ulredningens
lagförslag har varil all finna besiämmelser som ansluter till en helhelssyn
inom värd- och behandlingsarbelel och som ger vida möjligheter all anpassa
insatser och åtgärder till den enskildes behov. Samtidigt har del varil en
viktig förulsällning all beslämmelserna skapar garanlier för alt den enskilde
får del slöd och den hjälp som han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagens inledande besiämmelser
anges målel för verksamhelen saml kommunernas ansvar för denna. Häri sägs bl.
a. atl samhällels socialljänsl skall på demokratins och solidaritetens grund
främja människornas ekonomiska och sociala irygghel, jämlikhel i
levnadsvillkor och aktiva dellagande i samhällslivei. Verksamhelen skall bygga
på respekl för människornas självbeslämmanderäll och inlegrilel och inriklas på
all frigöra och ulveckla enskildas och gruppers egna resurser. Varje kommun
skall svara för socialljänslen inom sitl område och ha del yllersla ansvarel
för all de som vislas i kommunen får del slöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu nämnda besiämmelser anger ramen
för socialljänslen. Inom denna ram får kommunen anordna socialtjänsten efler
egna förulsällningar och behov. Utredningen har dock funnil all vissa av
socialljänstens uppgifler är så belydelsefulla all de bör anges särskill i
lagen. Dessa uppgifter -bl. a. atl medverka i samhällsplaneringen, ge
information om socialtjänsten i kommunen och lämna upplysningar, råd, slöd,
vård saml ekonomisk och annan hjälp lill familjer och enskilda som behöver del
- blir härigenom obligatoriska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ulredningens lagförslag anges
också under vilka fömlsällningar del skall föreligga en rält för den enskilde
att få stöd och hjälp från socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen innehåller vidare
bestämmelser med allmänna rikllinjer för socialtjänsten. Bestämmelserna
ansluter till de uppgifter som enligl ulredningens förslag skall vara
obligatoriska för kommunen. Sälunda anges</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riktlinjer för socialnämndens medverkan i
samhäUsplaneringen, dess uppsökande verksamhel, formerna för nämndens
samverkan med den enskilde och med andra samhällsorgan och exempel på sociala
ijänsler som bör finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lagen anges vidare särskilt vissa
kommunala ansvarsområden och kommunens uppgifter inom dessa. Sålunda ges
besiämmelser om barnomsorgen, äldreomsorgen och annan särskild omsorg.
Lagförslagel reglerar även vissa resurser inom socialljänslen. Bl. a. ges
besiämmelser om familjehem och om andra hem för vård och boende saml om
fördelningen av ansvarel för dessa mellan kommun och landstingskommun. De
senare beslämmelserna innebär all del behov av hem för vård eller boende som är
gemensamt för kommunema inom etl landstingsområde skall tillgodoses av
landstingskommunen och kommunerna i områdel. Behovel av hem och ansvarel för
deras inräiiande och drift skall redovisas i en plan, som upprällas av
landstingskommunen och kommunerna i områdel gemensaml och redovisas för länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen innehåller slutligen
bestämmelser om enskilds ersällningsskyldighel i vissa fall för mollagen
ekonomisk eller annan hjälp, ordningen för prövning av sådana frägor saml
besiämmelser om tillsyn och besvär m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ .2.2 Sociulnåmndslugen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl den föreslagna
socialljänsllagen skall i varje kommun finnas en socialnämnd för all fullgöra
kommunens uppgifler inom socialljänslen. Närmare besiämmelser om nämnden ges i
socialnämndslagen. Lagen upptar besiämmelser om nämndens sammansällning, möjlighelen
lill delegalion av beslut, handläggning av ärenden, utlämnande av uppgifter om
enskilds förhållanden och om socialnämnds regisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande socialnämnden görs 3
kap. kommunallagen (1977: 179) lill-lämplig i vid omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om handläggningen av
ärenden underslryks viklen av skyndsam Ulredning, fortlöpande underrällelser
lill den enskilde om de anleckningar som görs om honom saml belryggande
förvaring av uppgifler och handlingar om enskilds förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvallningslagens (1971:290) regler
om jäv, om ombud och biträde, vägledning av pari, tolk och remiss skall vara
tillämpliga i alla förekommande ärenden. I ärenden som innebär
myndighetsutövning skall även gälla förvaltningslagens regler om parts räll
lill insyn, kommunikation, paris räll all meddela sig munlligen,
beslulsmolivering, rällelse av beslul och om ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndslagen avses också
innehålla sådana bestämmelserom sekreless pä socialljänstens område som inle
regleras i den planerade nya Sekrelesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slulligen innehåller förslagel lill
socialnämndslag regler om regislerföring som alla är ägnade all så långl
möjligi skydda den enskildes inlegrilel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2316>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. föreslås här all anleckningar och andra uppgifter i
personakl som tillhör socialnämnds personregisler skall gallras ul viss lid
efler del sisla anieckningen i aklen gjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Lagrädsremissen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagsliflning om vård ulan samiycke
släller särskilt höga krav på rälissäkerhel och pä reglernas lekniska
ulformning. Jag anser del därför angelägel all de förslag lill ny lagstiftning
i frågorna om vård ulan samiycke som har utarbetats nu granskas av lagrådel
innan propositionen om den nya sociallagstiftningen föreläggs riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Vården av unga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1. Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har sagl
lidigare innebär socialulredningens förslag all de nuvarande Ire vårdlagarna
skall ersällas av en lagstiftning som blir gemensam för de tidigare skilda
vårdområdena. Någon motsvarighet lill hiUillsvarande BvL kommer därmed inle
alt finnas i framliden. Förslagel är elt av flera ullryck för den helhelssyn
som kommer atl vara gmndläggande för den framlida socialljänslen. I den
föreslagna socialtjänstlagen, som i slor utsträckning får karakiären av
ramlag, underslryks bl.a, all verksamhelen inom socialljänslen skall bygga pä
respekl för människomas självbeslämmanderält och inlegrilel. Som en följd av
detla anges all socialnämndens insalser för den enskilde skall ulformas och
genomföras tillsammans med honom. Socialljänsllagen innehåller i molsals lill
bl.a. NvL och BvL inga besiämmelser om ivångsvård av den enskilde. De
möjligheler lill vård ulan den enskildes samiycke inom socialljänslen som
ulredningen anser alt man måsle ha även i framliden, nämligen när del gäller
barn och ungdom, föreslås bli reglerade i en särskild lag - lagen med särskilda
bestämmelser om värd av underårig (LVU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag återkommer lill i avsniu 2.2
delar jag socialutredningens uppfaUning atl den nya socialljänsllagsliftningen
inle bör ge möjlighel lill värd Ulan samiycke när det gäller vuxna
vårdbehövande. I fråga om barn och ungdom råder del dock inga delade meningar
om all samhällel inle kan frånhända sig rätlen all ingripa lill de ungas skydd,
om nödvändigl med tvång. Socialulredningen föreslår all beslul om sådan vård
skall fallas av länsräll efler ansökan av socialnämnden. Jag ansluler mig i
likhel med de allra flesla remissinslanserna lill denna konslmklion som skiljer
sig från BvL:s. där beslut i försia instans fallas av nämnden själv. Jag
återkommer i del följande närmare lill förulsäliningarna för vård ulan samiycke
av barn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2318>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och ungdom liksom lill reglerna om förfarandel nfi. m. Med
frivillighet och medbestämmande som utgångspunkter för den nya
sociallagsliftningen är del enligl min mening nalurligt all meddela de
nödvändiga Ivångsbesläm-melserna i en särskild lag vid sidan av den cenirala
ramlag som skall vara gemensam för olika vårdområden. Jag ansluler mig
följakfiigen lill socialulredningens förslag i delta hänseende. I den
proposition om socialljänslen som enligl vad jag senare kommer all föreslå
skall föreläggas riksdagen kommer slällning all las lill den framlida
sociallagsliflningens utformning i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Logens grunder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl BvL är bamavårdsnämnden
skyldig alt vidla förebyggande ålgärder eller omhänderla den unge för
samhällsvård om del föreligger sådana förhållanden i fråga om den unges
hemförhållanden eller hans egel beleende som anges i 25§ (se avsnill 2.1.3).
Denna skyldighel all ingripa är ovillkorlig. Nämnden skall vidla ålgärder med
slöd av lagen vare sig föräldrarna samlycker lill dessa eller inle. Är
omsländighelerna sådana alt barnel bör las om hand för samhällsvård, skall
nämnden beslula om detla oberoende av om föräldrarna samlycker lill en
placering uianför hemmet eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I socialulredningens förslag har
ulgångspunklen för lagsliftningen varit någol annorlunda. Liksom när del gäller
vuxna vårdbehövande skall i vården av barn och ungdom socialljänslens insalser
så långl möjligt ges i frivilliga former och i samarbele med den unge och hans
föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällel har emellertid ell
särskill ansvar för barn och ungdom. LVU avser därför all ge samhällel
möjlighet all ge barn och ungdom den Irygghel som ligger i all de alllid kan
få den vård och behandling som de behöver. LVU kompleUerar socialljänsllagen i
silualioner då de frivilliga insalser som kan ges med slöd av socialljänsllagen
är otillräckliga. LVU skall med andra ord tillämpas försl när del har visal sig
all del inle gär alt få samiycke lill den vård som är nödvändig för den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del hell övervägande antalet
remissinsianser som har yllral sig över ulredningens förslag har tillslyrkl den
ulformning av lagen som ulredningen har föreslagil eller lämnal denna ulan
erinran. Hil hör bl.a. fierlalel kommuner, socialslyrelsen, kammarrällen i
Sundsvall, fierlalel länsstyrelser, Kommunförbundel, Landslingsförbundel, LO
och TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser, däribland
JO, har pekal på att den av socialutredningen valda metodiken leder till atl
nämndens möjligheler all på längre sikl planera för barnels vård kan komma all
begränsas. Samlycker föräldrarna lill de åtgärder som nämnden föreslår, kan
således barnel inle ges vård med stöd av LVU. Nämnden kan därmed inte ulöva den
befogenhel atl bestämma över barnet och dess förhållanden som man hade hafl om
barnet hade varil omhändertaget. Det finns en risk för all föräldrarna lar
tillbaka sitl samiycke också när den vård man tidigare har enats om är mycket
angelägen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2320>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l«</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min mening mäsle del finnas
bestämmelser som skyddar bainei från godtyckliga och för barnet skadliga
avbrott i vården. Del är också viktigi all nämnden ges sådana befogenheter alt
den vid behov kan hindra slörande ingrepp i vården, Della bör emellertid vara
möjligi all uppnä lUan all man frångår den syslemalik som inredningen har
föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag innebär
att en ovillkorlig fömlsätlning för lagens tillämpning är all samtycke lill
vården inte har kunnat nås. Det finns emellertid enligt min mening silualioner
då värd med slöd av LVU bör kimna komma i fråga, även om föräldrarna då vården
aktualiseras formellt samtycker lill denna. Man kan således inle bortse frän
att omsländighelerna ibland kan vara sådana atl det mäste antagas alt elt
lämnat samtycke inte är allvarligt menat och då del kan befaras alt föräldrarna
redan kort tid efter del alt samiycke har lämnats kommer atl vilja la barnet
tillbaka frän del hem där nämnden länker värda bamel. Jag vill vidare
ifrågasätta om barnets rätl till Irygghel och omvårdnad alltid tillräckligt kan
tillgodoses när efter upptäckten av en svår barnmisshandel värdens utformning
och besländ blir beroende av ell medgivande som föräldrama har känt sig
tvingade atl lämna i en pressad situation. Elt annat exempel är risken för att
föräldrar som gravi missbrukar alkohol eller narkotika och i dt skede kan vara
villiga all medverka lill all nödvändig vård ulom hemmel kommer till slånd en
kort lid därefter begär tillbaka barnel eller på annal säll griper in i vårdens
utformning till skada för barnel. Man måsle också förulse all ungdomar som har
begåtl broll eller är missbrukare och därför behöver vård kan vilja samtycka
lill vården faslän de redan från början har tänkt undandra sig vården senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De anförda exemplen visar enligl
min mening atl del är nödvändigt all lagsliftningen ges en sädan ulformning all
den unge kan tillförsäkras en obrulen vård under den lid som nämnden finner
behövlig. Somjag kommer all beröra närmare i del följande öppnar lagen
visserligen möjlighel all omedelbarl la barnel om hand för vård, om
fömtsållningar för törlsatt vård pä frivillig grund inte längre föreligger.
Omsländighelerna kan emellertid vara sådana all nämnden inle hinner vidla en
sådan ålgärd i lid för all hindra ell skadligt avbrott i vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill emellertid samlidigl framhålla
all man inom socialljänslen i försia hand skall söka ge barnel irygghel och
omvårdnad genom slöd- och hjälpälgärder i hemmel. Även i silualioner då barnel
måsle beredas en lids vård i annal enskill hem eller i inslilution är ju
avsikten som regel alt barnet så snarl förulsällningar för del föreligger skall
ålerknyia gemenskapen med föräldrarna. Föräldrarna bör så långl möjligi få
vara med och beslula om insalsernas arl och vårdens ulformning. Del ligger ell
stort värde i all föräldrarna, även när barnel ges vård uianför del egna
hemmel, tillsammans med nämnden får behålla ansvarel för barnel. Man kan enligl
min mening inle bortse från de negativa verkningar dl beslul om vård med slöd
av LVU kan få i situationer där del är föräldrarnas uppriktiga mening</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att pä allt sätl medverka till en nödvändig förändring av
barnels förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan del emellertid anlas atl
föräldrarna eller i förekommande fall den unge själv inte kommer att vilja
medverka lill vården under den tid som nämnden bedömer nödvändig, bör nämnden i
vissa fall kunna ansöka hos länsrätten om vård med slöd av LVU. även om del
finns elt formellt samtycke lill vården när denna aklualiseras. Som en
förutsätlning för lagens tillämpning bör gälla atl del kan anlas all behövlig
vård ej kan ges pä frivillig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Föruisätlitingar för vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdsnämnden är enligl
nuvarande regler skyldig atl vidta förebyggande ätgärder eller beslula om
samhällsvård under förutsättningar som anges i 25 S BvL, Dessa är uppdelade på
två huvudfall. Beslämmelserna i 25 § a) avser således brisier i barnels
hemförhållanden, Ålgärder skall vidlas om nägon som inle har fylll 18 är
misshandlas i hemmel eller annars där behandlas på sådanl säll atl hans
kroppsliga eller själsliga hälsa ulsälls för fara. 1 25 § a) anges även den
silualionen atl barnels utveckling äventyras på grund av föräldrarnas
olämplighel som fostrare eller brislande förmåga alt fostra barnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 25 § b) behandlas förhållanden
som gäller den unges eget beleende. Där anges som grund för ålgärder atl någon
som inte har fylll 20 år på grund av broilslig gärning, sedeslösl levnadssäli,
underlålenhei atl försörja sig ärligt, missbruk av beroendeframkallande medel
eller av annan jämförlig anledning är i behov av särskilda tillrältaförande
åtgärder frän samhällels sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den som har fylll 18 år och
begålt broilslig gärning ges i 25 § andra slyckel en i viss mån avvikande
reglering. Denna har kommil lill för all undvika att genom en generell regel
föra lagöverträdare i åldrarna över 18 år in under BvL:s regler. 1 andra
slyckel anges sålunda all broilslig gärning inle får ulgöra grund för
ingripande med stöd av BvL, om inte den unges livsföring i övrigl ulgör
lillräcklig anledning därtill eller sådanl ingripande med hänsyn till pågående
behandling enligl BvL eller av annan särskild anledning måste anses lämpligast
för hans tillrältaförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har pä
molsvarande säll föreslagil alt underårig som inte kan ges behövlig vård på
annat säu skall kunna beredas vård med stöd av LVU i Ivå fall. Dels om brisier
i omsorgen om den underårige eller annal förhållande i hemmel medför fara för
hans hälsa eller utveckling (punkt </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I). </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Dels om den underårige ulsäller sig för allvarlig fara i sådanl
hänseende genom missbruk av beroendeframkallande medel, broilslig verksamhet
eller annat därmed jämförbarl beleende (punkt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningens förslag
skall socialnämnden ägna särskild uppmärksamhet ål barns och ungdoms
uppväxtförhållanden. Nämnden skall genom förebyggande insatser och genom ett
rikl ulbud av individuella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2324>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i;</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2325>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd- och hjälpinsalser pä allt sätt medverka till att de
unga bereds irygga uppväxtförhällaudeii och gyniisamnia levnadsbetingelser i
öviigt. Som ulredningen påpekar är del en viklig förutsätlning för allt
behandlingsarbete alt finna sädana former för samhällets insatser atl man kan
nä en förtroendefull samverkan med den man vill hjälpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En utveckling av de långsiktigt
förebyggande insalserna och uppsökande verksamhel bör tillsammans med ett
vidgat ulbud av sociala ijänsler leda lill all behovet av insatser mot den
enskildes vilja på sikl minskar, Somjag har antytt tidigare är del ända
uppenbart atl det inte helt går att undvika situationer då den imge behöver
omedelbar hjälp av socialtjänsten men föräldrarnas eller den unges medverkan
inle slår all få. Samhällel måsle därför i framliden liksom nu i vissa
situationer kunna vidta ätgärder lill skydd för den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftel med beslämmelserna i 25 § b)
BvL är alt lillgodose den unges behov av vård men också alt förhindra för samhällel
skadliga beteenden. 1 likhel med nära nog alla remissinsianser som har ullalal
sig i frågan ansluler jag mig till socialutredningens uppfaUning all insalser
inom socialljänslen mol den enskildes vilja enbart skall ha sin grund i etl
behov av vård. Som bl. a. kammarrällen i Göteborg har framhållil i sill
remissyllrande får del inle vara en angelägenhel för socialtjänsten att
tillgodose sam-hällsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RäUen alt vidta vårdinsatser mot
den enskildes vilja är nära förbunden med förälders vårdnadsrätt som den har
utformats i föräldrabalken. I denna ligger inbyggd en rätl för barnel lill
trygga förhållanden. Samhällets barnavårdande organ har jämle föräldrarna ell
ansvar för all barn och ungdom får god vård och omvårdnad. Barnel kan på gmnd
av brisier i omsorgen från föräldramas sida ulsällas för fara till hälsa eller
uiveckling. Många unga får också under uppväxttiden svårigheier som inle kan
be-mäslras med bislånd enbarl från föräldrarnas sida. Samhällel skall i sådana
fall erbjuda sin medverkan för all undanröja vad som kan ävenlyra den unges
hälsa eller uiveckling. Ofta finns del förulsältningar all ge den unge den
behövliga vården i samförslånd med föräldrama och den unge själv. 1 andra fall
måsle samhällel ges möjlighel all gå in vid sidan av föräldrarna och med sådana
befogenheler all en uiveckling som är ogynnsam för den unge kan förhindras.
Behöver den unge samhällels bistånd, bör det alltså finnas möjlighet all bereda
honom vård, även om samiycke lill vården inle går atl få. Samhället måsle kunna
vidla ålgärder till skydd för den unge, om brister i omsorgen eller annat
förhållande i hemmel medför fara för barnels hälsa eller uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällel måsle också ha ell ansvar
för all den unge inle skadas genom sitl egel beleende. Den unges bristande
mognad kan i förening med en social missanpassning leda lill atl han skadas
till sin hälsa eller sin utveckling. Också i sådana fall bör det vara en
skyldighel för samhällel all vidla behövliga ålgärder till skydd för den unge.
Jag anser således i likhet med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialulredningen all om den unge genom missbruk av
beroendeframkallande medel, broilslig verksamhet eller annat därmed jämförbart
beteende ulsäller sig för allvarlig fara till hälsa eller utveckling, så bör
samhället kunna bereda honom vård även om det inle finns samiycke lill vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna har i allmänhet
inle haft någol all erinra mot det säll varpå socialulredningen har beskrivit
gmndeina för samhällets insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några länsslyrelser är dock
kriliska lill ulredningens förslag alt del skall föreligga ullvarlig fara för
den unges hälsa eller utveckling för värd med stöd av I S första stycket 2. Man
menar bl, a, att samhället måsle kuima ingripa på ell lidigl sladium mot ungdom
som visar tendenser all skada sig genom sill beleende, dvs. redan dä fara
föreligger för den unges hälsa eller uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt värd med stöd av LVU skall
kimna konmui i fiåga vid bl, a. missbmk av beroendeframkallande medel fär
enligt min mening inie innebära atl varje missbruk skall kunna utgöra grund för
lagens tillämpning. Del är först när missbruket blir elt påtagligt hot mot den
unges hälsa eller lUveckling. som samhällel skall kunna vidla vårdålgärder utan
samtycke. Inte heller behöver varje broilslig gärning påkalla vårdinsatser med
slöd av LVU. Blir det å andra sidan fråga om upprepad brotlslighel eller ett
myckel allvarligt brotl är del lydligl att samhället mäste kunna gripa in även
mot föräldrarnas och den unges vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser det vikligl atl den här
angivna begränsningen Iramgär redan av lagen. En lillfredsslällande avgränsning
nås om man som socialulredningen har föreslagil gör beslämmelsen lillämplig
endasi i de fall del föreligger en ullvurlig fara för den unges hälsa eller
uiveckling. En sådan begränsning av lagens tillämpningsområde får dock inle
leda lill all socialnämnden över huvud laget vidtar ålgärder försl i elt sent
skede. Det är samhällets uppgift att bislå den unge så snart han behöver stöd
och hjälp. Detla torde näslan alltid vara fallet om den unge har börjat missbruka
alkohol, narkolika e.d. eller han har begäti broll som inle är renl
bagatellarlat. Samhällel bor emellertid kunna vidla vårdålgärder utan hans
samiycke bara när del föreligger en allvariig fara för den unges hälsa eller
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag återkommer i specialmoliveringen
med yllerligare synpunkler pä grunderna för ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SammanfaUningsvis vill jag
framhålla all del övergripande syftet med lagen är atl till skydd för den unge
tillförsäkra honom den nödvändiga vården, även i silualioner där samiycke lill vården
inle föreligger. Bestämmelsernas syfte är all ge samhällels barnavårdande
organ möjlighet och skyldighet all dels bilräda eller lillfälligl ersälla
föräldrar vars vårdinsalser är otillräckliga (I S första styckel 1), dels bistå
den unge i fall där han genom sitt beleende ulsäller sig för fara lill sin
hälsa eller utveckling (I iJ försia slyckel 2). Jag ansluler mig således liksom
socialulredningen och remissinslanserna till den nuvarande syslemaliken atl
hänföra grunderna lill brister i omsorgen om den unge och den unges egel
beleende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2329>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.4 Åldersgränser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BvL har i princip två åldersgränser
när det gäller ingripanden. 1 25 S a) -fallen gäller 18 år som övre gräns. 25 S
b) - fallen avser dem som inte har fylll 20 år. Tidigare beslutad samhällsvård
skall upphöra senasl när den unge har fyllt 18 år. Men om den unge har
omhändertagits med stöd av 25 § b) efter del han har fyllt 15 år, skall
samhällsvården upphöra senast ire är efler omhändertagandet. Det innebär all
vården i dessa fall kan pågå i längsla fall tills den imge fyller 23 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
atl en enda åldersgräns, 18 år, skall gälla för lagens tillämpning.
Bestämmelserna om vårdåtgärder med stöd av lagen beträffande bam och ungdom har
enligt utredningen elt starkt samband med reglerna orn omyndighet och vårdnad.
Utredningen har bl, a. av delta skäl ansell det följdriktigt all möjligheterna
lill åtgärder med stöd av lagen begränsas av de regler om vårdnad och
omyndighet som gäller enligt föräldrabalken. Ulredningens förslag innebär bl,
a. atl vård som har beslutals och påbörjats innan den unge fyller 18 är skall
upphöra senast då den unge når denna ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller beslut om vård som
grundas på brister i omsorgen om den unge finns det givetvis inte skäl atl
förorda en längre värdlid än den som i dag kan komma i fräga enligl BvL. Del
skulle inle vara förenligl med grunderna för värden alt låla denna bestå även
efter del alt den unge har uppnatt myndig ålder och säledes inte längre slår
under föräldramas vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del däremot gäller situationer
då vården har beslulats med anledning av den unges eget beteende har
remissopinionen varil övervägande krilisk till ulredningens förslag. Man har
inte ansell det acceplabell all en behandling som har beslulats och måhända
framgångsrikt påbörjats skall avbrytas den dag dä den unge fyller 18 år, om han
då vägrar medverka i värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den arbetsgrupp inom kanslihusei
som tillkallades av min företrädare lör att redovisa ett beslutsunderlag i
frågorna om vård utan samtycke inom socialvård och sjukvärd har hafl sill
uppdrag begränsal till vuxna missbrukare. Arbetsgruppen föreslår emellertid
under hänvisning till det samband som ulformningen av vården av unga har med
vården av andra missbrukargrupper alt vård som har beslulats med slöd av LVU
på grund av den unges eget beteende skall få fortsätta även om åldersgränsen 18
år överskrids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan i allt väsentligt dela den
kritik som har rikiais mot socialutredningens förslag i denna del. Visserligen
kan på principiella grunder hävdas att värd med slöd av lagen inle i någol fall
bör kunna pågå efler del den unge har fyllt 18 år. En regel med sådant innehåll
skulle dock kunna medföra allvarlig skada för den unge i silualioner då
forlsall vård är nödvändig, men där den unge bl.a. beroende pä sin ungdom inte
är motiverad för insalser i frivilliga lörmei. Regeln kan också komma all leda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill all socialnämnden underlåler alt ansöka om vård med
stöd av lagen belräffande unga som snarl skall fylla 18 år. Möjlighdema atl ge
unga lagöverträdare en adekval vård kan därmed allvariigl begränsas. Starka
skäl talar därför enligl min mening för atl vård som har beslutals och inlells
innan den unge har fylll 18 år skall kunna slutföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller frågan om vård också
skall kunna besluias belräffande den som har fylll 18 år har älskilliga
remissinsianser utlalal oro för atl utredningens förslag kan komma all få
allvarliga konsekvenser för de unga missbrukare och lagöverträdare som nu kan
beredas vård med stöd av BvL. Remissinslanserna har framhållit all ulredningens
förslag kan komma all leda till en överströmning från socialvården lill
kriminalvården och den slulna psykiairiska vården. Och man har påpekat atl den
vård som kan ges inom kriminalvård och sjukvård ofla är sämre lämpad alt
åstadkomma en social rehabilitering av unga som mognar sent än de vård- och
behandlings-möjligheler som finns all lillgå inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den lidigare nämnda arbelsgruppen
har i sin rapport ansell all del finns anledning all tillåta atl vård enligl
LVU inleds även efler 18 års älder. En förulsällning bör då enligl
arbelsgruppen vara all vård inom socialljänslen är klarl överlägsen den som kan
ges på annal håll, alliså den psykiairiska värden eller kriminalvården.
Arbelsgruppen menar dock all del inle bör komma i fråga all låla vården pågå
med slöd av LVU längre än lills den unge har fyllt 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som remissinslanserna har visat på
måsle frågan om möjlighelerna till vård utan samtycke inom socialtjänsten efter
18 års ålder ses mot bakgrund av de allernaliva vårdmöjligheler som finns. I
fråga om vården av de vuxna missbrukarna vill jag hänvisa lill vad som anförs i
avsnill 2.2. Genom ändringar i den psykiairiska ivångslagsliftningen skapas
särskilda former för alt omhänderta den som missbrukar alkohol eller narkotika
för avgiftning. Tvångsvården skall ha korl varaklighel och följas av
rehabililerande och slödjande insalser inom socialtjänsten i frivilliga former.
De bestämmelser som föresläs för vården av företrädesvis vu.xna missbrukare är
enligl min mening oftast mindre lämpliga för unga missbrukare i åldrarna 18-20
år. Missbrukel hos dessa ungdomar har inle sällan sin grund i brislande social
anpassning i förening med en försenad mognad. Ofta är del svårl all på kort tid
motivera dessa ungdomar för forlsall vård i frivilliga former, I slällel kan en
längre lids placering med inlensiva slöd- och hjälpinsatser behövas. De
resurser som finns att lillgå inom barn- och ungdomsvården är anpassade lill de
ungas särskilda behov och kan därför ofta på ell bätlre säll medverka lill en
social rehabililering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även de unga lagöverträdarna har
ofla slorl behov av insalser inom barn- och ungdomsvården. En ulbyggnad av
samhällels sociaUjänsl bör kunna bidra lill alt dessa unga i ökande
ulslräckning kan ges slöd och hjälp i frivilliga former. Men även här kan
förhåUandena vara sådana alt en försenad mognad och en bristande motivation för
insatser i frivilliga former nödvändiggör vård även utan den unges eget
samtycke.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visserligen kan del hävdas att de
resuiser som finns all tillgå inom kiiminalvården är tillräckliga föi' atl
tillgodose även dessa ungas behov av vård. Ett omhänderlagande inom
kriminalvärden innebär ju inle heller nägon begränsning av socialtjänstens
ansvar. Här måste emellertid flera faktorer beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihel genom
skyddslillsyn ger inle förutsätlningar för all genomföra en iindamålsenlig vård
mol den unges egen vilja. Del lorde således i dag endasi i begränsad omfattning
vara möjligt atl förena en sådan påföljd med föreskrifter lör den dömde atl
underkasla sig insalser inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller frihetsberövande
påföljder som fängelse eller ungdoms-fängelse vet man genom en omfaltande
behandlingslörskning att placering av en lagöverträdare i fängelse eller annan
liknande inslilution ger små möjligheter lill resocialisering. Det tycks också
ha mindre betydelse vilken form av anstallsvård man väljer och vilka
behandlingsmeloder som prövas inom anstalterna. Det sagda torde i viss mån
gälla även tvångsomhänderlagande inom socialtjänsten. Insatserna inom
socialljänslen är dock såväl till sitl innehåll som lill sin utformning
anpassade för all kunna tillgodose behoven hos de unga som till följd av en
försenad mognadsulveckling eller av andra skäl har behov av slödjande och
hjälpande insalser. Socialljänslen kan genom de vårdlider som tillämpas där
och genom anslutande insatser i frivilliga former vara bätlre ägnad all
medverka lill en social rehabililering av unga som allijäml befinner sig i
uiveckling. Della gäller givelvis inle minsl närderas behov av värd är slorl.
Härtill kommer också all elt fängelsestraff många gånger för den unge kan
upplevas som så belastande atl det försvårar en forlsall rehabililering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag har sagt nu lalar för all
del bör finnas en möjlighel alt beslula om vård ulan samiycke inom
socialljänslen också belräffande den som är över 18 år. Vård med slöd av LVU
bör således kunna beredas även den som har fylll 18 år, om sådan värd med
hänsyn lill den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är uppenbart
lämpligare än annan vård. Jag delar arbetsgruppens uppfaUning all vård ulan
samiycke inle bör kunna besluias sedan den unge har fylll 20 år. Jag älerkommer
senare lill frågan om del bör vara möjligi atl låta vård som har beslutats med
stöd av LVU före 20-årsdagen forlsalla även en lid därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner inte anledning atl
föreslå nägon direkl molsvarighel lill bestämmelsen i 25 S andra slyckel BvL
som inskränker möjlighelerna all omhänderla den som efter fyllda 18 år har gjorl
sig skyldig till brottslig gärning. Kravel för all lillämpa LVU på den som är
över 18 år bör somjag nämnde nyss vara all vård inom socialljänslen är
uppenbart lämpligare än annan vård. Della innebär för denna ålderskategori all
på samma säu som nu särskilda omsländigheier måsle föreligga för all lagen
skall tillämpas vid brottslig gärning. Det är alltså inte meningen all vård
inom socialljänslen med slöd av LVU skall ges en vidare tillämpning vid
broilslig gärning än vad BvL har i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2336>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en följd av mina överväganden
belräffande åldersgränserna föresliir<br>
jag all den särskilda lagen skall benämnas lagen med särskilda beslämrnel<br>
ser om värd av unga (LVU).</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, , </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>
..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill till sisl påminna om all
päföljdssysiemet f.n. iir föremiil löi' överväganden på grundval av bl.a.
ungdomsfängelseutredningens förslag. De förändringar av sociallagsliftningen
som evenluelll kan aktualiseras med anledning av del pågående arbelel inom
kriminalvårdsomrädel lår tas upp till behandling i det sammanhängd. Vissa
ändringar i broUsbalken (BrB) som föranleds av de nu föreslagna bestämmelserna
om värd av unga och av vuxna behandlas i avsnill 2.5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.5 Insatsernas art</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger sådana förhållanden som
anges i 25 S BvL, skall barnavårdsnämnden enligt 26 § BvL såvill möjligt söka
åstadkomma rättelse genom en eller flera förebyggande åtgärder. De förebyggande
ålgärder som avses är hjälpåtgärder som innefatlar råd och slöd, förmaning och
varning, föreskrifter rörande den unges levnadsförhållanden saml övervakning.
Del grundläggande synsättet är all mindre ingripande ålgärd skall prövas försl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningens förslag
skall förebyggande ålgärder i fortsättningen inle kunna beslutas mol den
enskildes vilja. 1 ill detla förslag har de allra flesla remissinslanserna
ansluiii sig, även om del har funnits delade meningar särskill i fråga om
möjlighelerna all anordna övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För de hjälpålgärder som i BvL
kallas rad och slöd gäller som sagis lidigare samma förulsällningar som för
omhänderlagande för samhällsvård. Som socialulredningen framhåller har
nämndens befogenhet all i vissa silualioner gripa in och ge föräldrarna och den
unge råd och stöd i en svår silualion lidigare varil ell vikligl inslag i barn-
och ungdomsvärden. Med en förändrad inriklning av verksamhelen mol samförslånd
och frivillighei har emellertid behovel av atl i lag ange förulsältningar för
sädana hjälpålgärder blivil allt mindre. Enligl min mening bör del stödjande
och rådgivande arbelel ingå som ell naluriigl led i del sociala arbetet. Verksamhelen
bör slå öppen för alla. Del finns inle längre anledning all avgränsa
verksamhelen genom atl knyta den lill särskilda i lag angivna förulsältningar.
Råd och slöd bör sålunda enligl min mening ges inom ramen för den frivilliga
verksamhel som nämnden skall bedriva enligl socialljänsllagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan vid liden för BvL: s
lillkomsl uttalades tvekan om del fanns behov av all behållaförmaning och
vurning som särskilda inslilui bland de i lagen angivna förebyggande
ålgärderna. Under den lid som BvL har varil i kraft har denna Ivekan
försiärkls. Förmaning och varning har fåll allt mindre uirymme inom
socialvården. Medan del år 1970 var omkring 1400 barn som fick förebyggande
ålgärder i form av förmaning och varning, förekom år 1976 sådana ålgärder
endasi belräffande 90 barn. Jag anser all behövliga påpekanden kan ges inom den
slödjande och rådgivande verksamhel som </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2338>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall ingå som ell viktigt led i socialtjänsten. Som har framhållits
av nära nog alla remissinsianser som har yttrat sig i frågan behövs det inte
längre nägon formell beslutsordning för atl meddela förmaning och varning.
Instituten bör därför utgä ur lagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag all upphäva
övervukningsinsiiiuiei har bilrälls eller lämnals ulan erinran av bl.a.
socialslyrelsen, kammarrällen i Göleborg, fiertalet länsslyrelser.
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO. TCO och SACO/SR. Man framhåller bl.a.
atl övervakning inle hör hemma i en social verksamhet som präglas av
förtroendefull samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nägra remissinsianser har
emellertid framhållil all i möjlighelerna lill en differentiering av ålgärderna
ligger en rättstrygghd som är lill gagn för såväl föräldrarna som barnel. Om
ålgärdssyslemet begränsas finns det enligl dessa inslanser en risk för all mer
ingripande ålgärder än som i och för sig hade varit påkallade måsle vidlas i
avsaknad av mindre ingripande alternativ. Sådana synpunkter framförs av bl. a.
kammarrällen i Sundsvall. Även JO släller sig frågande lill om alla möjligheler
all vidla ålgärder till skydd för barnet bör ulgå i fall då föräldrarnas
samtycke inte redan från början kan erhållas och fulla skäl för vård med slöd
av LVU inle föreligger. Några remissinsianser framhåller all förslagel kan
komma all leda lill all alli fier unga i avsaknad av möjligheter lill
övervakning inom socialljänslen i slällel kommer all ådömas påföljder som
medger tillsyn inom kriminalvärden. Sådana synpunkler anförs av bl.a.
riksåklagaren och kriminalvårdsslyrelsen, som i övrigl ansluler sig till
uppfallningen atl del från socialvårdens synpunkl är mesl följdrikligl all
ersälla övervakningsinsiiiu-lel med frivilligi konlaklmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl BvL skall den som har
ulsells lill övervakare fortlöpande följa den unges utveckling och uppmärksamma
hans levnadsförhållanden och söka befordra vad som kan vara till gagn för
honom. Övervakaren bör vidare enligt kungörelsen (1960: 593) om övervakning
enligt BvL lämna råd, hjälp och vägledning och sträva efter att söka bygga upp
en förtroendefull kontakt. Övervakaren har emellertid inte några särskilda
befogenheter för del fall vårdnadshavaren motsätter sig hembesök eller på annat
sätt vägrar alt medverka till övervakningen. I sådana fall kan övervakaren
endast genom en anmälan till nämnden aktualisera frågan om en mer ingripande
åtgärd än övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har i förslagel
till socialtjänstlag bland allmänna riktlinjer för socialnämndens verksamhet
föreslagit en bestämmelse enligt vilken socialnämnden med den enskildes
samtycke skall kunna ulse särskild person (eller familj) med uppgift att
hjälpa den enskilde och hans närmasle i personliga angelägenheter. Jag ansluter
mig för egen del till detta förslag om all ulse en konlaklperson i frivilliga
former. Jag återkommer närmare lill förslaget i den blivande propositionen om
socialtjänsten. Del finns emellertid anledning för mig att här någol beröra
kontaktpersonens roll när det gäller vården av de unga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2340>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheten alt förordna
konlaklperson är avsedd att kunna ulnylljas i belydligl fler silualioner än dem
som f. n, kan föranleda all en övervakare förordnas. Konlakipersonens uppgifter
kommer i huvudsak all vara desamma som dem som nu ankommer på övervakare. En
viklig uppgift för konlaklpersonen blir således all vara ell personligt stöd åt
den unge och hans familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan finnas anledning alt ulse
en kontaktperson då socialnämnden anser all ell bams hemförhållanden behöver
ägnas särskild uppmärksamhet utan atl det finns skäl för längre gående åtgärder.
En viklig uppgift för nämnden blir atl söka vinna förståelse hos dem som berörs
för värdet av en sådan fortlöpande konlakl med en person uianför hemmet. Den
situationen kan ocksä förekomma all den unges livsföring bedöms vara sådan all
sociala slöd- och hjälpinsatser behövs. Del kan då vara en ändamålsenlig
ålgärd all ulse en konlaklperson för den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En väsenllig förulsällning för all
en kontaktperson skall kunna fullgöra sina uppgifler är all han har
föräldrarnas och den unges förtroende. Om nämnden mol den enskildes vilja
skulle beslula om en fortlöpande tillsyn, begränsar del enligt min mening
förulsäliningarna för konlaklpersonen all bli del personliga slöd som är en av
hans viktigasle uppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar inle farhågorna för all
ålal kommer alt väckas mol unga personer i slörre utsträckning än vad som i dag
är fallel, om övervaknings-inslituld försvinner. Jag vill erinra om alt ålal
normall inle skall väckas mol den som är under ISår. Enligl lagen (1964: 167)
med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare kan ålal underiålas sä snarl
socialnämnden vidtar den ålgärd som är lämpligast för den unges
tillrällaförande. Även frivilliga ålgärder kan således ulgöra grund för
ålalsunderlålelse. För unga lagöverträdare kommer del inom socialljänslens ram
all finnas rikl varierade Slöd- och hjälpinsatser. Den omständigheten all ell
tvångsinslmmenl faller bort ur sociallagsliftningen, bör inte föranleda en
ändrad tillämpning av 1964 års lag. En sådan uiveckling vore enligl min mening
oförenlig med del synsäll som präglar lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del går givetvis inle atl hell
bortse från all skyddslillsyn kan komma atl ådömas unga personer i slörre
ulsträckning än vad lidigare har varil fallel. om möjlighelen all slälla den
unge under övervakning inom socialljänslen faller borl. Jag iror emellertid
inle all denna synpunkl bör överdrivas. 1 de silualioner när del föreligger
ullalade sociala vårdbehov, vilkel ofla är fallel vid sådan kriminalilel som
förulsälls för dom lill skyddslillsyn. kan del ändamålsenliga med en dom lill
skyddslillsyn ifrågasättas för de åldrar det här är fråga om. En sådan påföljd
skulle kunna skapa konkurrerande insalser där socialljänslens ansvar måsle
överväga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grunden för del stöd och den hjälp
i personliga angelägenheler som konlaklpersonen skall lämna bör enligl min
mening alllid vara den enskildes egen medverkan. Jag är medvelen om all i ell
inledande skede föräldrarnas eller den unges förslåelse för värdel av en sådan
konlakt inte alltid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2342>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan vinnas. Sådana och undra svårigheter ställer nya krav
pä socialtjänsten och aktualiserar behovet av en förbättrad ulbildning av dem
som i egenskap av kontaktpersoner skall bislä den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandena kan någon gång vara
sådana all del finns behov av atl kunna följa den unges förhållanden men alt
samiycke lill förordnande av konlaklperson inte kan nås. Nämnden fär i sådant
fall ha sin uppmärksamhet ini ikiad pä förhållandena i hemmet och när
omständighetema påkallar del ta upp frägan om värd med stöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag har sagt nu
anser jag i likhet med en stark remissopinion all bestämmelser om övervakning
inle bör finnas i den nya sociallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förekommer mindre ofla alt
nämnderna i sin verksamhel meddelar föreskrifter. När föreskrift meddelas, sker
del oflasl i samband med beslul om övervakning. Upphör övervakningsinstilutd i
enlighet med vad jag har förordat i det föregående, minskar samlidigl behovel
av alt kunna meddela föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om all en föreskrift som har meddelals av
nämnden inle kan genomföras mol den enskildes vilja. I den franUida
socialljänslen skall de ungas behov av stöd och hjälp i görligaste mån
tillgodoses i samverkan med föräldrama. I denna verksamhel kommer som ell
nalurligt inslag att inga räd och förslag säväl till föräldrarna rörande
barnels vård som lill den unge själv. En förulsällning för all en positiv
effekl skall kunna näs är som socialulredningen framhåller all föräldrarna och
den unge inser behovel av ifrågasatt ålgärd. Del blir därför en viklig uppgift för
socialnämnden att finna sädana arbetsformer alt den stödjande och rådgivande
verksamhelen kan bli till nylta för föräldrarna och barnen och av dem ocksä
uppfanas som sådan. Det finns enligl min mening inte längre skäl alt knyta nämndens
uppgifler i denna del till i lag angivna förulsällningar. Föreskrift som
förebyggande åtgärd bör inle ha nägon plals i den nya sociallagsliftningen. Jag
ansluler mig säledes sammanfattningsvis till socialutredningens äsikl all inga
slag av förebyggande ätgärder vidare bör kunna beslutas mol den enskildes
vilja. Föreligger sädana förhållanden somjag förut hai' beskiivit och kan
nödvändiga stöd- och hjälpinsalser inte ges den unge i samräd med honom själv
och hans föräldrar, bör ålgärder kunna vidlas för alt bereda den unge vård utom
det egna hemmel. Möjlighelen att besluta om vård som innebär befogenhel atl
skilja den unge frän hemmet måsle sälunda finnas även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2./.6 V</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ldlider</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är somjag har framhållil
tidigare en viktig uppgift för socialnämnden all tillsammans med föräldrarna
verka för all barnet fär trygga uppväxtförhållanden. När del behövs skall
nämnden i samråd med föräldrarna ge barnet slöd och hjälp i hemmet. I de fall
då del är nödvändigl all bereda barnel vård, skall nämnden i samråd med föräldrarna
upprälla en plan över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2344>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vården och behandlingen. Den vård som äger rum uianför
barnels egel hem ingår därvid som en del av en samlad behandling. Syftet skall
vara all söka skapa möjlighel för barnet all ålerknyia gemenskapen med familjen
under irygga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl BvL skall samhällsvården
förklaras avslutad så snarl ändamålet med vården får anses uppnått. Några
regler som i förväg bestämmer vårdtiden finns inle, borlsell från dem som hör
samman med åldersgränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagil
all den lid som vård med slöd av LVU kan pågå skall begränsas till Ire månader.
När del gäller barn som vårdas på grund av brisier i omsorgen eller annal
förhållande i hemmet skall dock en längre vårdlid kunna beslämmas eller vården
kunna beslå lills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissopinionen är slarkl splillrad
i fråga om vårdtiderna. Nära nog alla remissinsianser är kriliska mol
ulredningens förslag. Många vill inle ha någon beslämd vårdlid ulan anser all
vårdbehovel skall beslämma vårdtiden. Andra vill ha en beslämd vårdlid,
ålminslone när del gäller unga som vårdas på grund av sill egel beleende, men
alt den skall vara längre än socialulredningen har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill försl underslryka all när
den unge bereds vård utom del egna hemmel med slöd av LVU kan del ligga en
Irygghel i all föräldrarna och barnel redan pä förhand vel under hur lång lid
vården skall pågå. Samtidigt kan en beslämd vårdlid medverka till mer
ändamålsenliga insalser och en skärpt uppmärksamhel från nämndens sida. Del kan
inte uleslulas alt nuvarande regler har kunnal leda lill all omhänderlagande
för samhällsvård i vissa fall har pågåll längre lid än vad den unges värdbehov
har gell anledning lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag känner därför sympati för den
av socialulredningen förordade lösningen, som innebär att där så är möjligt
den längsla liden för vården anges redan i länsrättens beslul. Som många
remissinsianser har påpekal måsle man dock mol dessa fördelar väga de negaliva
konsekvenser i andra hänseenden som en på förhand beslämd vårdlid kan få för
vård- och behandlingsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När vård med slöd av LVU är
nödvändig för all förhindra all brisier i omsorgen om barnel medför skada för
barnel är förhållandena vanligtvis sådana atl insalser under en längre lid är
nödvändiga. Slödjande och rehabililerande insalser i hemmel kan kanske behövas
under läng lid för alt förhållandena skall bli så förbättrade all barnet kan
återvända dit. För dessa fall har ju också socialulredningen föreslagil
undantag frän huvudregeln så alt liden för vården kan bli längre eller lämnas
obestämd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser i likhel med en slark
remissopinion all en fasl vårdtid i dessa silualioner ofla kan vara mer lill
skada än lill gagn för barnel och föräldrarna. Ulredningens förslag kan leda
lill all socialnämnden ivingas ansöka om föriängd vård med slöd av LVU med
förnyade prövningar i länsrällen som följd. Det äi; givet all della kan medföra
negativa verkningar när man på så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2346>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt pä nyll aktualiserar hela den problematik som har
legat till grund lör det ursprungliga beslutel. Enligt min mening är del därtör
bättre att när del gäller vårdfall som grundar sig på brisier i omsorgen om
barnet läla behovel av vård och utfallet av nämndens insalser bli beslämmande
för vårdtidens längd. Med hänsyn lill vad socialulredningen har ullalat om
risken för alllför långa värdlidci' när dessa frän början lämnas obestämda är
del emellertid angelägel att nämnden har en betryggande tillsyn över alt vården
inle pågår under längre lid än vad förhållandena påkallar. Jag anser därför alt
nämnden skall vara skyldig alt kontinuerligl följa värden och så snarl
förulsällningar därför föreligger låla vården övergå i frivilliga former,
antingen genom forlsall vård utom del egna hemmel ellergenom stöd- och
hjälpinsalser i barnets egel hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all få konlroll på alt
skyldighelen efterlevs har socialutredningen föreslagit all i lagen skall ges
föreskrift om att nämnden årligen skall pröva om fortsalt vård erfordras.
Ulredningens förslag i den delen leder länken lill ell formelll
beslulsföifarande, där pä grundval av gjord utredning nämnden har atl ta
slällning lill behovet av forlsall värd. Del skulle innebära atl
förvallningslagens regler blev tillämpliga pä förfarandet. Därmed skulle följa
en skyldighel för nämnden all bl. a. låta den som är part la del av utredningen
och bereda honom tillfälle au närvara vid ärendels avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om jag hell kan biträda de
moliv som har legal lill grund för ulredningens förslag, vill jag dock
ifrågasälla om inle den nödvändiga rällssäkerhelen kan vinnas ulan en
beslulsomgång som i mänga fall kan vara lill skada för såväl barnel som
föräldrarna. Den närmare uppsikien över vården kommer alt utövas av en
tjänsteman vid socialförvaltningen. Denne skall följa vården och när del behövs
ge stöd och hjälp lill barnel och foslerföräldrar eller andra som har barnet i
sin vård. En belryggande konlroll från nämndens sida kan därför enligl min
mening vinnas om man ålägger den ijänslemän som skall följa vården all årligen
anmäla för socialnämnden hur vården bedrivs och hur barnels och föräldrarnas
förhållanden har ulvecklal sig. Nämnden får på detla säll insyn i ärendels
handläggning och kan när del anses nödvändigl beslula om ändringar i vården.
Föranleder en sådan anmälan atl frågan om fortsaU värd las upp lill prövning i
nämnden uppkommer ell ärende, vari förvahningslagen är till-lämplig. Om nämnden
finner all vården på dt belryggande säll kan forlsalla i frivilliga former,
kan man beslula alt vården med stöd av LVU skall upphöra. 1 enlighet med vad
jag fidigare har föreslagil bör den vård som har beslutats med anledning av
brister i omsorgen om den unge inle i någol fall få pågå efter del den unge har
fyllt 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller beslut om vård som
har sin grund i den unges eget beteende har en omfattande remissopinion framfört
slarka betänkligheter mol att tiden för vården begränsas så snävi som lill tre
månader. Åtskilliga remissinsianser har ansett all länsrällen inte bör beslämma
någon lid för vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen för fiägor om värd
utan samiycke har föreslagit atl man utan all begränsa vårdtiden frän början
skall införa en obligalorisk omprövning. Enligl förslagel skall socialnämnden,
som regel i närvaro av den unge själv, var själle månad pröva om värden med
slöd av LVU skall bestä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar den oro som har kommil
lill utlryck över socialulredningens förslag om en längsla värdtid av tre
månader för unga som har lagils om hand på grimd av sill eget beleende. Även om
avsiklen iir alt värden med slöd av LVU skall avlösas av värd i frivilliga former
när det behövs, kan omsländighelerna mänga gånger antas vara sådana alt en
längre lids väid är nödvändig föi att motiveraden unge för lörtsalt. friviUig
värd. En alllför snäv tidsgräns kan därtör leda till atl nämnden ivingas
påkalla nytt beslul i länsrätl. Förutom all della kan skapa olrygghet säväl
lorden unge som lör dem som har ansvarel för hans värd, kan sådana förnyade
prövningar också på andra säu vara lill skada forden unge. Man kan inte heller
bortse från att en sädan ordning kan medföra svårigheier alt finna lämpliga
foslerhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som flera remissinstanser har
framhållil ligger del samtidigt ett värde i att vårdtiden redan frän början är
beslämd. En obeslämd vårdtid kan skapa osäkerhet och resignation och därmed
allvarligt försvåra rehabilileringsar-betei. Bl.a, socialstyrelsen,
kammarrätten i Göleborg, flera länsslyrelser och kommuner liksom Kommun- och
Landstingsförbunden och 1 CO har mol den bakgrunden föreslagit atl liden för
vården alltid skall anges i beslutet när det gäller unga som bereds vård på
grund av silt beteende. Flera inslanser har föreslagil en vårdlid på sex
månader. Andra har pekal på faran för atl en beslämd vårdlid för de unga kan
komma alt framslå som en fixerad "strafftid" som den unge skall
fullgöra utan all han själv behöver aklivi la del i vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser för min del all
önskemålen om en i förväg beslämd våidtid kan förenas med kravet på att
vårdtiden skall bestämmas av vårdbehovet, om man följer del förslag som
arbelsgruppen för frågor om vård utan samiycke har lagl fram. Således vinner
man samma rälissäkerhel i förfarandel om man, ulan all begränsa vårdliden från
början, inför en obligatorisk omprövning. Denna omprövning bör som
arbelsgruppen har föreslagil lämpligen ske halvårsvis. Eftersom del är
socialnämnden som har ansvaret för vården, bör det ankomma på nämnden all göra
prövningen. Vid denna bör man som regel i närvaro av den unge själv undersöka
möjlighelerna all avslula vården med slöd av LVU. Ingel hindrar givetvis all
nämnden fattar elt sådanl beslut redan innan sexmånadersliden har gåll ut.
Tvärtom skall vården som har beslulats ulan den enskildes samiycke avslulas så
snarl den inte längre behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård på grund av den unges egel
beteende skall i enlighel med vad jag har förordat tidigare inte kunna beslutas
sedan den unge har fyllt 20 år. Det har övervägts att låla 20-ärsdagen också
innebära en slutpunkt för den vård</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2350>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med slöd av LVU som har beslulais dessförinnan. Jag anser
del emellertid lämpligare all låla den beslulade vården kunna fortgå även någon
lid efler 20-årsdagen. En regel om en absolut åldersgräns vid 20 år skulle
kunna leda lill en obenägenhet hos socialnämnderna atl göra ansökan om vård med
slöd av LVU belräffande unga som snart skall fylla 20 år. Det skulle i sin lur
kunna medföra att dessa unga undandrogs en vårdform som med hänsyn lill deras
behov var lämpligasl för dem. En absolut åldersgräns skulle också kunna medföra
all den vård som har beslulats strax innan den unge har fyllt 20 år måste
avslulas vid en tidpunkt som är klart oförenlig med den unges värdbehov. Man
når enligt min mening en mer ändamålsenlig lösning om den vård som har
beslutals innan den unge har fyllt 20 är får pågå behandlingsperioden ut. Ell
beslut av länsrälten om vård med stöd av LVU före 20-årsdagen fär m. a. o.
gälla hela sexmånadersliden, även efler 20-årsdagen, såvida inte socialnämnden
dessförinnan vill avsluta vården. På molsvarande sätl får socialnämndens beslut
om fortsatt vård som har fatlats före 20-årsdagen gälla även därefter, dock
sammanlagt i längst sex månader. Att vård med stöd av LVU måste upphöra när
sexmånadersliden har gått ut innebär givetvis inle i och för sig att den
pågående behandlingen måsle avbrytas vid utgången av denna tid. Med lanke på
den oklarhet om lagens innebörd som socialutredningens förslag på sina håll har
gett upphov lill vill jag starkt understryka att behandlingen givetvis skall
fortsätta så länge den behövs, fast i frivilliga former och utan möjlighel för
de sociala organen all kvarhålla den unge för vård mot hans vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I BvL föreskrivs att beslut om
omhändertagande för samhällsvård förfaller om beslutel inle har börjat
verkställas inom sex månader från den dag då beslutet vann laga kraft. Sådant
beslut förfaller också, om det inte har börjat verkställas innan den unge har
fyllt 18 år eller, i fall som avses i 25 § b) BvL, innan han har fylll 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller atl
det är angeläget att beslut om vård med slöd av LVU inte hålls svävande under
nägon längre tid. Utredningen föreslår därför alt beslutet skall anses ha
förlorat sin giltighet, om inte socialnämnden inom 14 dagar från det beslutet
har kunnal verkställas har vidtagit åtgärd för alt bereda den unge vård utom
det egna hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har riktat
kritik mot bestämmelsen. Den föreslagna tiden för genomförande av beslut är
väl knapp anser länsstyrelsen i Stockholms län. Om innebörden av utredningens
förslag är att placeringen skall vara genomförd, kan fristen medföra att
förfarandet vid länsrätt i onödan måste göras om eller att onödiga placeringar
provisoriskt måste tillgripas i avvaktan på den för barnet lämpligaste
placeringen. Även andra länsstyrelser anser tiden för kort. SACO/SR framhåller
i sitt remissyttrande atl 14 dagar är en orimligt kort tid för den grannlaga
och kvalificerade åtgärd som en fosterhemsplacering innebär. Av den anledningen
bör tidsgränsen utgå. Samma uppfattning redovisas av Sveriges läkarförbund och
Svenska läkaresällskapet. Det framhålls även i remissyttrandena att be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämmeisen är oklar såtillvida all del inle framgår vad
som avses med all nämnden skall ha vidtagit åtgärd för atl bereda den unge
värd. Länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasäller om yissa förberedande
ålgärder, som I.ex. eU misslyckal försök aU hilla ett enskill hem som kan ta
emot den unge, är lillräckligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När vård med slöd av lagen
akutaliseras, är ofla vårdbehovet akul. Den unge kommer därför som regel alt
ges värd utom det egna hemmet sä snart länsrällens beslul får verkställas.
Socialnämnden lorde oftast ocksä redan före beslutel ha vidtagit sådana
förberedande ålgärder all vården omedelbarl kan inledas. Del bör uppmärksammas
atl socialnämnden redan när del upprällas en plan över behandlingen lar
slällning lill vilken vård som bör beredas den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan emellertid inlräffa atl
nämnden vill avvakla med en placering av den unge. Förhållandena i den unges
hem kan på så sätt ha förändrats alt del inle längre finns samma skäl för atl
omedelbarl skilja honom från föräldrarna. Hinder mot att placera den unge i ell
lilllänkt foslerhem kan ocksä ha uppkommil. Del kan således finnas anledning
alt dröja med den unges placering. Samtidigt är del dock för den unge och hans
föräldrar av stor betydelse all inle frågan om vård enligl lagen hålls öppen
för länge. Del mäsle här göras en avvägning mellan å ena sidan föräldrarnas
berälligade anspråk på alt så snarl som möjligi få vela vilken vård nämnden
avser au anordna efter länsrättens beslut och å andra sidan nämndens behov av
rådrum för atl kunna ge den unge den vård som bäsl svarar mol hans behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill
socialutredningens uppfaUning all del i lagen bör anges inom vilken lid vården
skall ha påbörjals för atl beslutet inte skall anses ha förfallit. En sådan
beslämmelse måsle med hänsyn lill de räiisverkningar som den är förenad med
ges en klar och entydig ulformning. Jag anser atl man når det syftet bäsl om
beslulels beslånd anknyls lill den lidpunki då vård ulom del egna hemmel
inleds. Jag delar den uppfaUning som har kommil fram under remissbehandlingen att
den tid som har föreslagits av socialutredningen i vissa fall kan visa sig för
korl. Jag föreslår all tiden besläms lill fyra veckor från den dag besluiel har
kunnal verkställas. Det anförda innebär således all har vården inle inletts
inom fyra veckor från den dag beslutel har vunnil laga krafl eller annars på
gmnd av rättens förordnande har kunnal verkställas, skall omhänderlagandel
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anförl
tidigare (avsnill 2.1,4) förfaller beslul om vård som grundar sig på brisier i
omsorgen om den unge, om vården inle har inlells innan den unge fyller 18 år.
Molsvarande gäller om vård som har beslutats på grund av den unges eget
beteende inle har inlells senasl inom sex månader från den dag den unge fyller
20 år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2354>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.7 Vårdansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som bereds vård med slöd av LVU
har som regel lidigare fåll slöd och hjälp av socialljänslen i frivilliga
former. Beslutet om värd med slöd av LVU behöver i och för sig inle innebära
all den vård som bereds den unge blir annorlunda eller sköts av annan personal
än han tidigare har hafl konlakl med. Del är som socialulredningen anför
Ivärlom angelägel alt de personkontakter som kan ha uppkommit lidigare sä långl
möjligi fär fortsätta även då vården kommer till stånd med slöd av LVU. Härigenom
ökar förutsättningarna för en riktig bedömning av vilka vårdinsatser som behövs.
Föräldrarna och den unge kan också lättare fä det personliga stöd som de kan
vara i särskill behov av i en situation när vården har beslutats. Del är
följakfiigen viktigi all uppnådda personkontakler kan ulnylljas säväl i del
skede som föregår värden och under denna som i del skede då beslulad vård skall
övergå i frivilliga slöd- och hjälpinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns som socialutredningen
framhåller inte skäl all bygga upp särskilda vårdresurser för unga som vårdas
med slöd av LVU. De skiljer sig i en fas av behandlingen frän övriga
vårdbehövande enbarl i fråga om de förulsällningar under vilka resurserna har
lagits i anspråk. Avsiklen är ju också all den vård som har inletts med stöd av
lagen om del behövs skall kunna fortsätla i frivilliga former vid t.ex. samma
insliluiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den konlinuilet i vården som det i
enlighel med vad jag har sagl nu blir möjligi alt uppnå lalar tillsammans med
en rad andra skäl, däribland behovel av alt kunna överblicka resursbehovel, för
alt socialnämnden bör ha ansvaret för all värd som ges den unge, antingen den
bereds med stöd av LVU eller inle. Nägon annan mening har inle heller kommil
lill uttryck i remissyllrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det anförda innebär atl sedan
länsrälten har beslulal om vård med slöd av LVU övergår ansvaret för värden pä
nämnden. Del ankommer därvid på nämnden atl bl. a. bestämma var den unge skall
vistas under vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.8 Nämndens bejögenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningens förslag
skall socialnämnden kunna falla beslut om omedelbart omhänderlagande av den
unge (se avsniu 2.1.11). Beslutanderätten i fråga om beredande av vård skall
tillkomma länsrätten. I båda fallen ankommer del på socialnämnden all beslämma
om vårdens närmare ulformning. Det är då nödvändigt att ange vilka befogenheler
som nämnden skall ha i förhållande lill den unge själv och lill hans
föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen hänvisar till
beslämmelserna i 6 kap. 3 S föräldrabalken. Enligl dessa skall vårdnadshavaré,
som regel föräldrarna, ulöva den uppsikl över barnet som är erforderlig med
hänsyn till barnets ålder och övriga omsländigheier. Föräldrarna skall se lill
atl barnet inte skadar sig självi eller annan. För all kunna göra della måsle
föräldrarna bl. a. när det behövs kunna hindra barnel frän all lämna hemmel.
Föräldrarna måste också kunna hämta hem etl barn som mot deras vilja har lämnat
hemmel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarnas befogenhet all besluta om barnels person
minskar i samma<br>
mån som deras plikl all ha uppsikl över barnel avlar I.ex. med barnels<br>
stigande ålder.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i : ,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om föräldrarna brisier i omsorgen
om den unge, skall enligl del nu framlagda förslagel den unge kunna beredas
vård med stöd av LVU med en skyldighel för socialnämnden atl sörja för den vård
som behövs. Nämnden överlar därvid föräldrarnas beslämmande över barnel i de
hänseenden som är nödvändiga för alt vården skall kunna genomföras. Del finns
emellertid som socialulredningen framhåller inle anledning all ge nämnden
vidsiräcklare befogenheler än dem som annars fillkommer föräldrarna. Nämnden
bör således inle i slörre ulslräckning än föräldrarna kunna ulöva tvång
genlemol barnel. Vad som har sagis nu gäller även när nämnden beslular om
omedelbarl omhändertagande av den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslular nämnden all placera den
unge i ell foslerhem, övergår del direkla ansvarel för vården på
fosterföräldrarna. Del är dessa som under nämnden fär bestämma om den unges
person och personliga förhållanden. Det följer av vad som har sagis nyss alt
fosterföräldrarna inle kan vidta längre gående åtgärder vid vårdens
genomförande än vad föräldrarna i molsvarande situation hade kunnat.
Molsvarande gäller föreståndare eller annan som har ansvarel för den vård som
ges vid inslilution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del hiuills sagda följer av
skyldigheten all ha uppsikl över den unge. När del gäller de fall då beslul om
omedelbarl omhändertagande eller om vård har sin grund i den unges egel
beteende kan nödvändiga befogenheter för nämnden all vidta åtgärder mol den
enskildes vilja inle alllid härledas ur föräldrarnas plikl alt ha uppsikl över
den unge. Nämndens befogenheler måste i ställd ses mol bakgrund av de
omständigheter som har nödvändiggjort omhändertagandel. Som socialulredningen
anför måsle nämnden i dessa fall ha möjlighel all förhindra all den unge
avviker och forlsäller broilslig verksamhel eller ell i övrigl deslruklivi
beleende. Del måste finnas regler som ger nämnden befogenhel alt i sådant fall
vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för alt vården skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men jag vill poänglera atl om den
unge bereds vård i fosterhem eller annal enskill hem kan fosterföräldrarna inte
lilläggas längre gående befogenheler än dem som har tillkommit föräldrarna,
lika lilel som när del är fräga om vård som har sin grund i brisier i omsorgen
om den unge. Fosterföräldrarna kan således inle i vidare mån än vad föräldrarna
hade kunnal genom inlåsning eller annars med Ivång hindra den unge från all
lämna foslerhemmel. Avviker den unge från hemmel, ankommer del på
fosterföräldrarna all omedelbarl underrälia socialnämnden. Nämnden får då
eventuellt pröva behovel av annan vårdform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För unga som vårdas på grund av
sill egel beleende finns del emellertid ofla anledning all välja en vårdform
som ger möjligheler till en mer belryggande övervakning än den som kan ges i
etl enskill hem. Institutionella resurser måste därför finnas för dessa tidvis
svårbehandlade ungdomar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels i ell akul skede när del föreligger elt uttalat behov
av kvalificerade insatser, dels i en efterföljande vård. Det är nödvändigl alt
den som har ansvaret för institutionsvården fär sådana befogenheter alt vården
för dessa ungdomar kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialulredningens förslag
skall nämnden eller den äl vilken nämnden har anförtrott vålden ha uppsikl över
den unge och, om del behövs för vårdens genomförande, beslämma om hans personliga
förhållanden. Den unge skall kunna underkastas den begränsning i rörelsefriheten
som är nödvändig för att genomföra vården. Enligt förslagel bör del ankomma pä
regeringen att utfärda närmare föreskrifter om delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om nämndens befogenheler
berörs endast av ell fålal remissinsianser, Kammarrällen i Sundsvall har ingel
att erinra mol förslagel i och för sig men framhåller all utredningen har
förulsall all samma befogenheler inte bör tillkomma nämnden dä den unge bereds
vård på grund av brister i omsorgen om honom, som då han bereds vård på grund
av sill eget beteende. Kammarrällen ifrågasäller om inle denna skillnad i fråga
om befogenheter bör komma fram i lagtexten. JO pekar på all lagen inte
innehåller nägra preciseringar av nämndens befogenheler genlemot den som bereds
vård enligl lagen. Meningen synes vara all del bör uppdras äl regeringen all
meddela yllerligare föreskrifter. JO anser del inle tillfredsställande att
frågor av della slag regleras genom anvisningar eller avgörs av praxis. Förulsältningarna
för alt vidla frihelsinskränkande ätgärder bör i huvudsak anges och preciseras
i lag. Av lagen bör även framgå vem som har räll atl beslula om sådana
ålgärder. Ullryckd nämnden eller den åt vilken nämnden har anförlroll vården är
enligl JO:s mening alllför oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det angeläget all de befogenheler som tillkommer
nämnden i fråga om de unga som bereds vård med slöd av LVU kommer till klarare
utlryck än de har gjort i utredningens förslag. Jag föreslår därför att i LVU
ges bestämmelser som medger alt den som är inlagen vid institution på grund av
eget beteende fär underkaslas den begränsning av rörelsefriheten som är
nödvändig för hans egen, övriga intagnas eller personalens säkerhet, för
upprätthällande av ordningen och för all förhindra atl den unge lämnar
institutionen. 1 specialmoliveringen återkommer jag till några särskilda
frågor som gäller möjligheterna lill kroppsvisilering, isolering m. m. 1 detla
sammanhang bör ytterligare en fråga uppmärksammas. Socialulredningen har
uttalat alt om den som är omhändertagen för vård behöver tas in på sjukhus för
undersökning eller vård, bör på nämndens begäran läkare på sjukhusel kunna
utöva samma bestämmande över den unge som annars hade tillkommit nämnden.
Läkaren bör säledes på begäran av nämnden på lämpligt sätl kunna förhindra alt
t.ex. en underårig som bereds vård på grund av sitt beteende lämnar sjukhusel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO ifrågasätter i sill yllrande om
befogenheten atl vidla frihelsinskränkande ålgärder kan överflytlas till elt
vanligl sjukhus. Enligl JO:s mening kan delta inte ske utan särskilt lagstöd.
Med motsvarande resonemang</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2360>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle man annars kunna komma till det resultatet alt
nämnden har möjlighel att uppdra åt enskild person att utöva
frihelsinskränkande åtgiirder. t.ex. alt låla lösterlöriildrar låsa in eh
omhändertagen tonåring som vill rymma. Socialstyrelsen erinrar i silt
remissyllrande om alt verkställighet av omhänderlagandebeslui f. n. inle kan
delegeras lill överläkare i de fall ett omhändertaget barn placeras t. ex. pä
en barnpsykiatrisk klinik. Genoin utredningens förslag kan detta problem lösas.
Styrelsen anser emellertid att särskilda lillämpningsbestämmelser är nödvändiga
bl.a, beträffande överläkares skyldighet atl överta nänmdens rättigheter och i
vilken ulsträckning tvängsvisa behandlingsåtgärder får vidtas med stöd av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med nämndens ansvar för vården av
den unge följer en skyldighel för nämnden att se lill atl den unge när del
behövs får genomgå läkarundersökning eller ges vård på sjukhus. Därmed uppkommer
ocksä frågan om på vilkel sätt och med vilka medel läkaren fär genomföra
undersökningen eller värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är därvid uppenbart atl
läkarens befogenheler inle utan särskilda föreskrifter kan sträcka sig längre
än föräldrarnas. Det innebär alt läkaren i samma omfattning som en förälder kan
hindra atl barnet lämnar sjukhuset. Det lorde däremol inte falla under läkarens
kompetens att genom inläsning eller på annat säll med Ivång hålla barn i de
övre lonåren kvar på sjukhusel. Här liksom i andra fall då del gäller ansvarel
för barns och ungdomars förhållanden får del göras en bedömning från fall lill
fall. där den unges mognad och utveckling måste lilläggas stor belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Molsvarande bör gälla i fråga om
all genomföra medicinska åtgärder mol den unges vilja. Läkaren bör säledes
kunna operera ell barn i enlighet med föräldrarnas eller nämndens begäran, även
om barnel molsälier sig operationen. Är det däremol fråga om barn i de övre
lonåren, kan den omsländighelen all den unge vårdas med slöd av LVU inle ge
läkaren längre gående befogenheler all genomföra operationen mol den unges
vilja än vad han annars skulle ha hafl. Den situationen får bedömas på samma
sätt som då annars fråga uppkommer om atl genomföra vård och behandling med
stöd av SjvL:s bestämmelser. Någon anledning all genom särskilda föreskrifter
ge läkaren befogenheter som sträcker sig längre finns det inle heller enligl
min mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
att socialnämnden skall kunna förbjuda förälder eller annan vårdnadshavaré all Iräffa
barn som vårdas eller har omhändertagits med stöd av LVU. Nämnden skall också
kunna beslula all den unges vistelseort inte får röjas för vårdnadshavaré.
Sådana föreskrifter kan någon gång vara nödvändiga för all hindra
vårdnadshavaren från all ingripa i vården på ell säll som allvariigl kan skada
denna. Någon erinran mol de föreslagna föreskrifierna, som har sina
motsvarigheler i BvL, har inle gjorls av remissinslanserna. Jag ansluler mig
lill ulredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2362>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.9 Vårdens utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrällens beslul om vård med slöd
av LVU innebär alt socialnämnden skall besluta om var den unge skalt vislas
under vårdliden. Nämnden skall således la slällning till om värden skall ges
den unge i annal enskill hem eller om inslilulionell vård är alt föredra. Som
regel har nämnden redan i planen över behandlingen angett vilken vårdform som
bör komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden skall sedan vården har
inletts kontinuerligt följa denna och när det finns anledning ändra den valda
vårdformen eller förklara vården avslutad. Som socialulredningen anför är del
inget som hindrar all vården på försök föriäggs lill den unges egel hem sedan
han försl har vårdals i annat enskill hem eller i insfitution. Så länge den med
stöd av lagen beslutade vården pågår kan nämnden på nyll bereda den unge vård
ulom hemmel, om förhållandena påkallar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagit
den beslämmelsen i lagen all vården så snarl som möjligt skall förläggas lill
den unges egel hem. Ett par remissin-sUinser har kritiserat delta. JO anser all
man inle generelll kan uppställa det kravel all ell omhändertaget barn så snarl
som möjligt skall vårdas i del egna hemmel. Ell sådanl riklmärke kan enligl JO
komma all leda till många skadliga försök all flylla hem barnet, innan
problemen i familjen ännu är lösta. Del kan enligl JO:s mening övervägas atl i
lagen la in en beslämmelse som svarar mol 44 § BvL ("Vid beslul om
slulligl eller villkorligt upphörande av samhällsvård skall barnavårdsnämnden
tillse, all den omhändertagne kommer i lillfredsslällande levnadsförhållanden
...") och låta beslämmelsen även omfatta placering i det egna hemmet under
vårdtiden. Liknande synpunkler framförs av länsslyrelsen i Kristianstads län
och av Helsingborgs kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU har bl.a. lill syfte all skydda
den unge genom atl bereda honom vård när brisier i omsorgen om honom eller
annal förhållande i hemmel medför fara för hans hälsa. Barnel bör enligl min
mening inle återföras lill det egna hemmet, om inte nämnden anser sig ha
garantier för att förhållandena har ändrats så all barnet kan ges en
belryggande omvårdnad där. Del bör självfallet inle komma i fråga att ålerföra
barnet till hemmel enbart av den anledningen att nämnden inle har kunnal finna
elt lämpligt fosterhem för barnet. Något behov av den beslämmelse som har
föreslagits av socialutredningen föreligger enligt min mening inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om vårdens
innehåll avses få sin plals i socialtjänstlagen. I den blivande propositionen
kommer bl.a. frågor som gäller vården i familjehem och i institution samt
nämndens tillsyn över vården atl behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.10 Utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 14 § BvL skall ulredning
inledas utan dröjsmål, om del enligt BvL eller annan författning åligger nämnd
att i anledning av ansökan eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2364>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annars pröva viss fråga eller om nämnden genom anmälan
eller pä annat säll har fått kännedom om fall där ålgärd som ankommer på
nämnden kan anlas vara påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen skall genomföras så
skyndsamt som förhållandena kräver. När del är fräga om någon som är underårig
är som regel särskild skyndsamhet påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen skall enligl 14 § syfla
lill alt allsidigt klariägga de omständigheter som har belydelse för ärendels
bedömning. Ulredningen skall bedrivas på sådant säll all obehag, olägenhel
eller koslnad inle i onödan vållas någon. Därmed menas bl. a. alt ulredning i
ärende som rör ingripande skall bedrivas med sådan diskretion alt del inle
kommer lill utomståendes kännedom atl ingripande är ifrågasatt. Den saken rör
eller hans närmaste bör inle ulsällas för onödig uppmärksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 14 § BvL skall vidare vad
som har framkommil vid ulredning av betydelse i ärendei upptecknas i protokoll
eller lillvaralas på annal belryggande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ärendei rör eller annan som kan anlas kunna lämna
upplysningar av belydelse får enligl 15 § BvL höras under ulredning. Lagen
släller inga krav på all den som skall höras skall inställa sig vid nämnden.
Undanlagsvis är del emellertid lämpligl eller t. o. m. ofrånkomligl alt den
enskilde kommer lill nämnden. I sådana fall får enligl 15 § BvL den som skall
höras kallas alt inställa sig inför barnavårdsnämnden eller särskilt utsett
ombud för nämnden. Är det fråga om alt höra barn under 15 år, bör enligt vad i
lagrummet sägs kallelse med föreläggande all insiålla barnel delges förälder
eller annan som har barnel i sin vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle sällan behöver ell yllrande från läkare inhämlas för
all man skall få en fuUsländig ulredning. Även andra sakkunniga som i. ex.
psykologer kan på ell värdefulll säll bidra lill ulredningen. I 16 § BvL
föreskrivs all om del erfordras för utredningen, bör yllrande inhämtas av
läkare eller annan sakkunnig. Gäller ärendei ingripande med slöd av 25 § eller
förbud som avses i 50 § (all la fosierbarn från foslerhem), får
barnavårdsnämnden eller dess ordförande förordna alt läkarintyg angående den
unge skall anskaffas. Sådant intyg skall föreligga innan nämnden beslutar all
omhänderla någon för samhällsvård enligt 29 § eller meddelar förbud som avses i
50 § första slyckel. 1 sådanl fall får den unge kallas till undersökning hos
anvisad läkare. Skall barn under 15 år kallas, skall kallelsen i ställd delges
föräldern eller annan som har bamel i sin vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kallelse lill förhör eller till
läkarundersökning får föreskrivas vite. Har kallelsen delgivits den sökle i god
lid och uieblir han ulan laga förfall, får nämnden eller dess ordförande
förordna all han skall hämtas genom polismyndighets försorg, Inställes inle
den kallade samma dag får nämnden i fall av Iredska uldöma det förelagda vild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slulligen bör uppmärksammas att
enligt 18 § BvL kan nämnden eller dess ordförande påkalla polishandräckning för
all vinna lilllräde lill den enskil-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2366>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>des hem. Förutsättningarna härför är dels atl ingripande
enligl 25*! är ifrågasatt, dels att tillfredsställande utredning inte kan
åstadkommas ulan detta hembesök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande uv utredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagit
att bestämmelser om bl. a. handläggning av ärende vid nämnd skall regleras i en
särskild lag. socialnämndslagen. 1 anslutning till förslagel uualar ulredningen
bl.a. all del inle ulan den enskildes medgivande bör kunna inledas utredning om
sädana förhållanden som kan föranleda insalser enligl socialljänsllagens
besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 många fall kommer emellertid
nämnden alt efler anmälan eller på annat sätl få kännedom om sådana
förhållanden som enligt vad som sagts förut kan föranleda vård av underårig
även utan samtycke av den som berörs av åigärden. Det mäste enligt
socialulredningens mening i sådana silualioner ankomma på nämnden all inleda
ulredning, även om den enskilde inle har efterfrågat vården. Med det yttersta
ansvar som nämnden enligl den föreslagna socialljänsllagen skall ha för den
unge följer således en skyldighel för nämnden, all vidla den ulredning som
behövs för atl nämnden skall kunna bedöma om den underårige behöver värd. Kan
det anlas alt den unge behöver beredas vård med slöd av lagen, bör således
enligl förslaget nämnden genast inleda utredning. Nämnden är därvid inle bunden
av den enskildes samiycke för atl genomföra ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om hur utredning skall
inledas har berörts av ell par remissinstanser. JO uppger i anslutning till
förslagel alt han i sin verksamhet har kunnat konstatera atl elt vanligl
misslag som begås av socialförvallningarna gäller jusl inledande av ulredning.
Belydande oklarhel synes råda pä många håll angående skyldigheten all sälta
igång ulredning, främsl i barnavårdsärenden. Man verkar inle heller ha klarl
för sig all del är nödvändigt att ha en ulredning lill grund innan man vidlar
ålgärder. Nämndernas Iveksamhel fär lyvärr ofla till följd all ålgärder
uleblir eller sälls in för sent med följd all åigärden, när den väl sker,
kanske måsle bli mer ingripande än om nämnden hade handlat pä ell lidigare
stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller därtör atl det är
angeläget alt den nya lagstiftningen ger klart besked till socialnämnderna om
deras skyldighel atl i lid föranstalta om behövlig ulredning. Den av
socialulredningen föreslagna beslämmelsen fyller inle detla krav på klarhel.
länken är att nämnden skall inleda utredning omedelbart om ålgärder med slöd av
LVU kan bli akluella. Är del däremot fråga om stöd- och hjälpälgärder enligl
socialljänsllagen, fär utredning inledas försl sedan den enskilde genom ansökan
eller på annat sätt har vänt sig lill nämnden. JO framhåller alt i de flesla
fall där man har anledning all ulreda ett barns förhållanden, kan man knappast
redan frän början förutse all ett omhändertagande kommer au bli aktuelll.
Tvärtom önskar man kanske framför allt utreda just behovel av andra
hjälpåtgärder för bamets del. Av ulredningens förslag all döma skulle
socialnämnden i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del fallel inte få inleda och genomföra utredning ulan
föräldrarnas samtycke. Della inger enligl JO starka betänkligheter. Del säger
sig självi all mänga allvariiga barnavårdsärenden skulle missas, om den myckel
slora del av ulredningar enligl barnavårdslagen som f.n. görs och som inle
syftar till omhänderlagande skulle få genomföras endasi i den omfallning som
föräldrarna acceplerade detla. Del är ofta försl vid en ulredning som del visar
sig hur bekymmersam situationen är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anser del därtör nödvändigl all
socialnämnderna ges möjlighel att utreda barnavårdsärenden oberoende av
föräldrarnas samtycke också i fall när vård enligl nämnda lag inle är aktuell.
Det bör således ankomma på nämnden all föranslalla om behövlig ulredning i fall
när den unge kan anlas vara i behov av bislånd frän nämndens sida, varvid
nämnden inle skall vara bunden av föräldrarnas samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund har samma uppfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i anslutning till JO:s
ullalanden framhålla all elt av de främsla syftena med den nya
sociallagsliftningen är atl tillförsäkra barn och unga Irygga
uppväxtförhållanden och i övrigl gynnsamma levnadsförhållanden. Socialnämnden
skall ha ansvaret för all den unge får del bislånd från samhällel som han
behöver. Nämndens uppgifter är i dessa avseenden så vikliga all de enligl min
mening bör komma lill klarare ullryck i socialljänsllagen än de har gjorl i
socialulredningens förslag. Den närmare ulformningen kommer all framgå av den
blivande propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med del övergripande ansvar som på
så vis skall åvila nämnden följer också en skyldighel för nämnden alt inleda
utredning så snarl del kan antas att barnel eller den unge behöver slöd och
hjälp från nämndens sida. Del vore enligl min mening oförenligl med del
självsländiga ansvar för den unges förhållanden som nämnden på så sätl skall ha
all låla föräldrarnas medgivande vara beslämmande för nämndens möjligheler all
genomföra utredning. Utredningen bör således som JO framhåller kunna inledas
redan innan omständigheterna ger slöd för anlagande alt värd med slöd av LVU
kommer alt behövas. Bestämmelser om della bör som socialutredningen har
föreslagil tas in i den gemensamma lagstiftningen och inle i LVU. Jag
älerkommer därför till frågan i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndens bejögenheter under ulredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår alt del
i socialnämndslagen skall anges all socialnämnden får höra den saken rör och
annan som kan lämna upplysningar i ärendei. Ulredningen framhåller all det
ibland kan vara av värde för ulredningen all den som har uppgifler all lämna
kommer lill nämnden. Socialulredningen anser emellertid inle all del finns
behov av särskilda besiämmelser i fråga om formerna för underårigs eller annans
hörande. Någon molsvarighel lill BvL:s bestämmelser om vite och om hämtning bör
inte ingå i lagen. Del kan anlas all föräldrar eller andra som kan lämna
uppgifler av belydelse för ulredningen frivilligi lämnar sin medverkan. </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2370>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle föräldrarna eller den unge i undanlagsfall motsätta
sig utredning, fär della emellertid inte leda till alt ärendets avgörande
onödigt fördröjs. 1 sädana fall har nämnden all överväga om den unge bör
omhändertas omedelbart med slöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller all
del vid t.ex, misslänkl barnmisshandel som regel är nödvändigl all ulreda
förhållandena vid besök i den unges hem. I dessa och andra ärenden då del för
atl genomföra utredning är nödvändigt atl omedelbart vinna tillträde till den
unges hem finns del som regel ocksä anledning lill ulredning i annan ordning än
genom socialtjänstens försorg. Nägot praktiskt behov av särskilda besiämmelser
som ger nämnden räll atl påkalla polishandräckning för att genomföra hembesök
föreligger inle enligl utredningens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden bör enligl
ulredningens förslag kunna förordna om läkarundersökning. Vägrar föräldrarna
eller den unge all medverka vid undersökningens genomförande, bör nämnden ha
möjlighel alt förordna atl den unge skall insiällas lill undersökningen genom
polismyndighelens försorg. Med beaklande av all del kan uppstå behov av
läkarundersökning även under målels handläggning i länsrätl bör även rätten
kunna beslula om sådan undersökning och om handräckning för dess genomförande.
Denna möjlighel bör enligl förslagel även tillkomma högre räu vid prövning av
besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del övervägande anlalel
remissinsianser som har yllral sig i fråga om nämndens befogenheler under
ulredningen har inle haft något all erinra mol socialulredningens förslag.
Några remissinsianser har dock ullryckt oro för all nämndens möjligheler att
genomföra ulredning genom förslagel blir alllför begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl kammarrätten i Sundsvall bör
frågan om nämndens möjligheter atl förelägga vile och besluta om hämtning övervägas
på nyll. Omhändertagande för utredning är ell alltför drastiskt alternativ om </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. föräldrarna vägrar alt infinna
sig till sammanträde. Kammarrätten i Göleborg anser också atl det föreligger
fiera risker med atl begränsa nämndens möjligheler atl använda tvångsinstrument
under utredningen. Socialnämnden kan tvingas att ansöka om vård även i sådana
fall då nämnden, om utredningen varil fullständig, skulle ha vidtagit andra,
mindre ingripande åtgärder. Den föreslagna ordningen kan också medföra att
länsrätten får ett bristfälligt utredningsmaterial fogat till ansökningen.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser vidare att det bör finnas möjlighel aU
påkalla polishandräckning för alt genomföra hembesök t.ex. vid misstänkt
barnmisshandel. Även Borås kommun anser att det i vissa fall, t.ex. i ärende då
det mera är fråga om vanvård av barn än misshandel, bör finnas möjligheter för
socialnämnden all påkalla polishandräckning för atl bereda sig tillträde till
hemmet. Enbart förordnande om polishandräckning för alt i sådant fall föra
barnet till läkare är enligt kommunens mening inte tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser atl polishandräckning inte bör
få tillgripas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2372>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2373>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för att föra den unge till läkare. SACO/SR anser atl
framför allt vid psykialrisk undersökning skapas ett dåligt utgångsläge om det
genomförs med hjälp av polishandräckning. Biillre är dä alt läkaren gör
hembesök. Liknande synpunkter framförs av Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges
läkarförbund och Svenska läkaresäUskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser all det för den enskildes
rättssäkerhet är av slor vikt alt myndighelen grundar sina avgöranden på en
fillförlillig utredning. Det inträng i den personliga inlegrilelen som långl
gående befogenheter under utredning av etl ärende kan innebära för den enskilde
måsle vägas mol de inlressen som myndighelen har att tillgodose genom sill
beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredning vid nämnden skall så långl möjligi bedrivas i
samförslånd med dem som berörs av en ifrågasail åtgärd. Utredningen bör inledas
i den unges hem genom samlal med föräldrarna och i förekommande fall med den
unge själv. Del är vikligl all den som utreder ärendei söker nä sådan konlakt
med den unge atl han på etl sätl som är anpassat lill barnels ålder och mognad
kan berälla för barnel om anledningen lill ulredningen. Del förekommer i dag
sällan alt nämnden under utredningen behöver kalla någon till nämnden. 1 de
fall så sker kommer som regel föräldrarna och den unge frivilligt. Jag anser
inle all en genom vile eller hämlning framtvingad inslällelse vid nämnden
verksami kan bidra lill utredningen i ärendet. Det finns enligt min mening en
slor risk för all föräldrarna och den unge därigenom fåren så negaliv
inställning till vården all vårdens genomförande allvariigl försvåras. Jag
anser således i likhel med socialutredningen all besiämmelser om vile och
hämtning av den åigärden avser inle bör las upp i lagen. Behov av sådana
besiämmelser föreligger enligl min mening inle heller då del gäller atl höra
annan som kan lämna upplysningar i ärendet. För all man skall få en fuUsländig
ulredning är del oflasl nödvändigl atl den unges förhållanden utreds vid besök
i hans hem. Finns det misstanke om barnmisshandel är del således nödvändigt atl
nämnden får tillträde till den unges hem. Motsätter sig föräldrarna i sådant
fall hembesöket, finns det som socialulredningen framhåller ofla grund för
utredning genom polisens försorg. 1 sådant fall kan del också finnas anledning
för nämnden att beslula om omedelbarl omhänderlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser därför i likhel med de
allra fiesla remissinsianser som har yllral sig i frågan all nämnden som regel
inte bör kunna påkalla polishandräckning för alt under utredningen skaffa sig
lilllräde lill den unges hem. Enda undanlag bör vara om hembesök är nödvändigl
för atl den unge skall kunna läkarundersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all man skall få en fullständig
utredning i ärende om vård med slöd av LVU behövs i allmänhel en
läkarundersökning av den unge. Jag vill erinra om att enligl BvL skall
läkarintyg alllid föreligga innan nämnden beslutar om omhändertagande för
samhäUsvård med stöd av 29 § BvL. Jag anser därför att del i LVU bör las in en
föreskrift om att den unge skall ha genomgåtl läkarundersökning innan nämnden
ansöker om värd, om inle särskilda skäl gör en sådan undersökning obehövlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3()</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden bör ha möjlighet alt läla
genomföra undersökningen även när föräldrarna motsätter sig den. Det är
emellertid som flera icmissinstanser har framhållit mindre lämpligl att den
unge i sädana fall förs till läkaie genom polismyndighets försorg, Väsentligl
bättre förulsällningar når man om undersökningen kan genomföras i den unges
egel hem. Molsälier sig föräldrarna undersökningen, bör därför nämnden kunna
förordna om polis-handriickning för alt fä tillträde till hemmet. När
undersökningen genomförs, bör den socialassistent som handlägger ärendei eller
annan företrädare lör nämnden närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omständigheterna kan emellertid
vara sådana atl det är lämpligare alt lål;i genomföra undersökning utanför
hemmel. Barnel kan behöva vistas på en barn- och ungdomspsykiairisk klinik för
att under en längre tid kunna hällas under observation. Motsätter sig
föräldrarna eller den unge i sädana fall undersökning, bör nämnden kunna
förordna om polishandräckning för alt föra barnet eller den unge lill kliniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser således att nämnden bör
kunna förordna om polishandräckning när del är nödvändigl atl få tillträde
lill den unges hem för alt få en läkarundersökning genomförd. På molsvarande
sätt bör kunna förordnas om polishandräckning, när del är lämpligare all låla
genomföra läkarundersökningen utanför del egna hemmel. Då fråga om
läkarundersökning och handräckning kan komma upp under målets handläggning i
länsrätten, bör även rätlen kunna förordna härom. Samma möjlighet bör även
högre räll ha vid prövning av besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag återkommer till i
specialmoliveringen bör del även i andra fall finnas möjlighel lill
polishandräckning för all få vård som har beslulats med slöd av LVU genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plan för vården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen vid nämnden skall syfta
till atl ge underlag för bedömning av vilka insalser som är mesl ändamålsenliga
för all lillgodose den unges behov av vård och omvårdnad. När stöd- och
hjälpinsatser i hemmet inle är tillräckliga, ulan del är nödvändigl all bereda
den unge vård ulom del egna hemmel, måsle nämnden ange hur värden skall inledas
och hur den därefter skall forlsalla. Nämndens ulredning bör därför avslutas
med en plan över den vård som nänmden bedömer nödvändig. Denna bör så långt
möjligi utarbetas tillsammans med föräldrarna och den unge. Det är ell rällssäkerhelskrav
all den som berörs av nämndens beslut och som skall samlycka till vården ges
möjlighel att i förväg överblicka samtyckels konsekvenser i fråga om både
vårdens utformning och dess varaktighet. Som socialutredningen framhåller bör
det därför åligga nämnden aU skriftligen ange hur nämnden länker anordna
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.11 Omedelburt omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 30 § BvL får barnavårdsnämnden i avbidan på att elt
ärende kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slutligt avgöras omhänderta den unge lör ulredning. om sannolika
skäl för ingripande enligl 25 § BvL föreligger. Som yllerligare lörulsältning
gäller alt omhändertagandet skall vara nödvändigl på grund av föreliggande
risker för den unges hälsa eller uiveckling eller för broilslig eller annan
skadlig verksamhel från hans sida eller med hänsyn till atl annars forlsall
utredning kan allvarligt försväras eller vidare ätgärder hindras. Omhändertagande
för utredning får bestå högst fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har i nära
anslutning härtill föreslagit att socialnämnden skall omedelbarl få omhänderla
den unge, om det är sannolikt atl han behöver beredas vård enligt LVU och
länsrättens beslut inte kan avvaklas med hänsyn lill risken för den unges hälsa
eller uiveckling eller lill alt den forlsalla ulredningen allvariigl kan
försvåras eller vidare ålgärder hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen framhåller atl i
de silualioner då vård med stöd av lagen kan komma i fr.åga är förhållandena
oftast sådana all omedelbar åtgärd är nödvändig. Uppgifter kan t.ex. komma in
lill nämnden om misstänkt barnmisshandel. Vid den ulredning som därvid
omedelbart skall inledas kan sådana uppgifter komma fram om barnets
hemförhållanden all risk för barnels hälsa måsle anlas föreligga. Del är enligt
socialutredningens uppfaUning uppenbart alt nämnden i en sådan situation måsle
ha möjlighet all ta barnel om hand i avvaktan på att utredningen slutförs.
Likaså kan enligl ulredningen i vissa andra akula silualioner - exempelvis om
barnets föräldrar motsätter sig en nödvändig blodtransfusion - etl omedelbart omhändertagande
vara påkallal med hänsyn till riskerna för barnets hälsa. Pä molsvarande sätl
måste nämnden även innan utredningen har slutförts kunna vidla ålgärd om den
unge i.ex. genom upprepad brollslighet utsätter sig för allvarlig fara lill sin
utveckling. Nämnden kommer i sådana fall atl föregripa länsrällens beslul och
åtgärdens syfte är att tillgodose omedelbarl föreliggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel har i sina huvuddrag
lillsiyrkls av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser i likhel med socialulredningen
all på samma sätl som i dag är fallel socialnämnden bör kunna omhänderla den
unge i avbidan på alt länsrällen prövar frägan om vård med stöd av lagen. Som
förutsättning för sådanl beslut om omedelbarl omhänderlagande, som således kan
fallas redan innan nämnden slulföri utredningen, bör gälla atl nämnden anser
det sannolikt alt den unge behöver beredas värd med slöd av lagen. Del skall
således föreligga sannolika skäl för alt den unge pä grund av brister i
omsorgen om honom eller på grund av sitl egel beleende behöver beredas vård
ulom del egna hemmet. LVU anger yllerligare en förutsättning, nämligen all
föräldrarna eller den unge inle samtycker lill den värd som nämnden anser
nödvändig. I de brådskande fall som del här vanligtvis är fråga om är det
emellertid inte alllid möjligt alt efterhöra föräldrarnas inställning lill
vården. Omedelbart omhänderlagande bör därför enligt min mening kunna komma i
fråga även om man inle med säkerhel vet atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2379>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldern kommer atl avvisa den vård som nämnden efler
avslutad utredning bedömer som nödvändig. Föräldrarna skall i ell sådant fall
givetvis underrättas om beslutel så snarl som möjligi, Samlycker då föräldrarna
lill den vård som nämnden anser behövs, finns det inte längre grund för
omedelbart omhänderlagande och beslutet bör upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som yllerligare förutsättning bör
liksom enligt BvL gälla atl prövningen av del fortsalla vårdbehovel inte kan
avvaklas med hänsyn lill risken för den unges hälsa eller utveckling. Nämnden
skall således pröva dels om det på grund av brisier i omsorgen om den unge
eller hans egel beleende är nödvändigl att bereda honom vård ulom det egna
hemmet, dels om omständigheterna är sådana all länsrällens beslul inle kan
avvaklas med hänsyn lill de risker som kan finnas för den unges hälsa eller
uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som socialutredningen framhåller ger gällande räu
ytterligare en möjlighet att vidla åtgärd innan utredningen slutförts,
nämligen i de fall det är nödvändigl av ulredningsskäl därför all den fortsatta
utredningen annars skulle avsevärl försvåras eller vidare ålgärder hindras. Del
kan 1. ex. inlräffa alt förälder i syfte att undandra sig utredningen avviker
med barnel och därmed omöjliggör en ålgärd som är nödvändig för all skydda
barnd. Jag delar ulredningens uppfaUning all del är svårt all undvara en bestämmelse
som möjliggör omedelbarl ingripande i sådana situationer som jag nämnde nyss.
Är grunden för omhändertagandet all säkra ulrednings-förfarandd, bör
omhänderlagandel inte ske, om del inte på slarka skäl kan anlas alt vård med
stöd av lagen blir nödvändig. I dessa fall måsle föräldrarnas eller den unges
inslällning till behovel av vård tillmätas särskild betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen erinrar om all
det även sedan ulredningen har avslulals kan vara nödvändigl all beslula om
omedelbarl omhänderlagande i avvaklan på alt länsrätten prövar behovel av vård.
Det kan enligt ulredningen t.ex. inlräffa att ulredningen har slutförts först
.senl dagen före en helgdag. Förhållandena visar sig vara sådana alt länsrättens
beslut inle kan avvaklas. Jag anser i likhel med socialulredningen alt
socialnämnden även i dessa situationer bör kunna besluta om omedelbart
omhändertagande. Beslutet som fattas efter slutförd utredning kommer således
atl bygga på en hög grad av sannolikhet för all vård med slöd av lagen är
påkallad. I sådana situationer bör nämnden utan dröjsmål sammankallas för atl
besluta om ansökan till länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ligger i sakens nalur all
beslul om omedelbarl omhänderlagande ofta måste kunna fattas med korl varsel.
Möjlighet atl sammankalla nämnden torde som regel inle föreligga. Som
socialutredningen har föreslagil bör därför ordförande i nämnd ges befogenhel
all beslula om omhänderlagande. För alt kunna nå en ändamålsenlig
arbetsfördelning, bör sådan beslulanderäll även kunna tillkomma annan ledamol
som utses av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan övervägas om inle räll all beslula om
omhänderlagande borde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillkomma även tjänsteman vid socialförvaltningen.
Tjänstemannen har emellertid ofta del omedelbara ansvaret för vården. Det är
från rättssäkerhetssynpunkt lämpligare att tjänstemannen i en sådan situation
vänder sig lill ordföranden eller annan som enligt vad som har sagts förut får
beslula om omhändertagande. Pä sä sätl blir frågan om omedelbarl omhänderlagande
alltid prövad av mer än en person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag älerkommer närmare till i
det följande skall del ankomma på länsrälten all besluta i fråga om vård mot
den enskildes vilja. Länsrällen bör därför också pröva om ell omedelbarl
omhänderlagande som har beslutats av nämnd bör bestä. Beslutet bör således som
socialutredningen föreslår ulan dröjsmål underställas länsrättens prövning. Har
ordförande eller annan ledamol av nämnden fatlat beslut om omedelbart
omhänderlagande, ankommer del således på honom att se till att beslutet blir
underställt länsrättens prövning. Med hänsyn till underställningen behövs del
ingen prövning av nämnden. Del räcker alt ordföranden eller annan ledamol som
har beslulal anmäler beslutel för nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhåller att så
snarl beslutet har fatlats skall besluiel dokumenteras, och i den mån det inte
redan har skell, de omsländigheier anlecknas som har legal till grund för
beslutel. Handlingarna skall därefter ges in till länsrätten. Delta bör enligt
socialulredningens mening som regel kunna ske redan samma dag som beslutel har
fatlals och i varje fall i sådan lid alt handlingarna har kommil in lill
länsrällen inom fyra dagar. Ulredningen föreslår således atl tiden för
underställning skall beslämmas till fyra dagar. Utredningen framhåller atl det
är av vikt att underställt beslut kommer under länsrättens prövning så snarl
som möjligt. Då rälien i ärendei är beslutsför med ordföranden ensam kan
förutsättas att beslutet om omhändertagande prövas så snart ärendet kommit in
till länsrätten. Prövningen bör enligt ulredningens förslag ske så snart som
möjligt och om synnerligl hinder inle möler, inom fyra dagar från den dag då
handlingarna kom in lill länsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Slockholms län
anser alt de föreslagna tidsfristerna om fyra dagar för underslällning och
prövning är alltför korl med tanke pä mellankommande helgdagar, andra
brådskande göromål såsom utsatta sessioner och behovet av att i iveksamma fall
anmäla omhänderlagandemål i session. Fristerna bör därför enligt länsstyrelsen
förlängas till en vecka. Även länsstyrelsen i Jönköpings län anser tiden för
underställning för knapp. En tid av en vecka för underställning är mer
godlagbar. Den lid som föreslagits för länsrättens prövning av underställt
ärende är enligl länsslyrelsens mening inte verklighelsanknulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om tiden för länsrättens
prövning av underställt beslut framhåller länsstyrelsen i Kristianstads län att
en sådan tidsfrist inte går all förena med beslämmelserna om kommunikation i 10
§ förvallningsprocesslagen (1971: 291, FPL). Flera andra länsslyrelser ullalar
tveksamhet om de föreslagna lidsmarginalerna är förenliga med en omsorgsfull
handläggning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2383>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens
uppfattning att det frän rättssäkerhetssynpunkt har slor belydelse all beslul
om omedelbart omhänderlagande kommer under länsrättens prövning sä snarl som
möjligt. Så snart ordföranden eller annan ledamot har fallat beslutel. skall
beslutet och skälen för delta redovisas skriftligen. Någon yllerligare
utredning härefter skall inle ske. Den ulredning som har legat lill grund för
beslutel är emellertid ime alltid omedelbarl lillgänglig. Mellankommande
helgdagar kan även försena posl-bclordran av handlingarna. Den föreslagna
lidsfrislen om fyra dagar synes därför väl knapp med lanke pä all om
underslällning inte sker inom föreskriven tid beslutel om omhänderlagande
förfaller. Jag anser därför all tiden för underslällning bör utsträckas lill en
vecka. Della begränsar självfallet inle skyldigheten för den som har faltal
besluiel atl sä snarl del är möjligt ge in beslutet till rätlen. Del får enligl
min mening förulsällas alt hela lidsfrislen endast i undantagsfall kommer alt
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravel på all underslällning skall
ske inom en vecka innebär all handlingarna inom den angivna tiden skall ha
kommit in lill länsrälten. Kammarrällen i Göleborg framhåller all en sådan
regel har beslämda nackdelar. Dels ivingar den nämnden alt hålla sig förvissad
om atl handlingarna har kommil in i räll tid till länsrällen, dels innebär
tidsålgången för poslbe-fordran en osäkerhdsfaklor. Enligl kammarrättens mening
bör regleringen innebära alt handlingarna skall avsändas av nämnden inom den
angivna liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i anslulning härtill
framhålla all del är nämnden som har ansvarel för att beslutet kommer in till
länsrälten. Del bör därför också ankomma på nämnden all se till all
handlingarna kommer rälien lill hända. Del är således inie möjligi all lägga
denna kontroll på länsrällen. Del av kammarrällen föreslagna tillvägagångssälld
vore från rällssäkerhelssynpunkl olillfredsslällande. Uislräcks liden för
underslällning till en vecka lorde inle heller liden för poslbefordran ulgöra
en sådan osäkerhetsfaktor som bör föranleda ell avsleg frän den föreslagna
ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl ulredningens förslag skall
fråga om omedelbart omhänderlagande kunna prövas av länsrällens ordförande
ensam. Del kan emellertid som länsslyrelsen i Slockholms län framhåller finnas
skäl all anmäla omhändertagandel vid session. Del bör vidare uppmärksammas all
länsrällen regelmässigi skall kommunicera handlingarna med den ärendei rör.
Har offenlligl bilräde förordnats, bör biträdd beredas lillfälle att ta del av
handlingarna i ärendet. Dessa omständigheter talar enligl min mening för att
tiden för ärendels prövning i länsrätl bör utsträckas till en vecka från den
dag handlingarna kom in lill rälien. På säll utredningen har föreslagit bör om
synnerligl hinder föreligger mol prövning inom en vecka tiden för prövning
kunna utsträckas ytteriigare. Skäl för detta kan föreligga om del är en
ovillkorlig förutsältning för att länsrätten skall kunna pröva ärendei all
utredningen kompletteras. Av kravet på synnerligl hinder följer att undantagsbestämmelsen
är avsedd att lillämpas endast i sällsynta undantagsfall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialutredningen framhåller
skall beslut som fattas i avvaklan pä alt ulredningen sluilörs ges sä korl
varaktighet som möjligt. Niinuiden bör därför kontinuerligt pröva om
omhänderlagandel skall bestä och häva beslutel så snarl det inte finns behov av
etl fortsatt omhänderlagande, Enligl ulredningens förslag skall del ankomma pä
nämnden all, sedan beslul om omhänderlagande har fastställts av länsrällen.
senast inom tv;i veckor frän det omhänderlagandel skedde ansöka hos länsrätten
om att den unge skall beredas värd. Ulredningen framhåller alt del av
uirednings-eller andra skäl kan vara omöjligt atl inom den angivna liden ge in
ansökan till länsrällen. I sådana fall bör tiden för ingivande av ansökan efter
medgivande av länsrällen kunna utsträckas till fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser alt den
angivna normala tiden för alt inge ansökan är för knapp. JO framhåller all en
väl genomförd ulredning är en första förutsätlning för all länsrällen skall
kunna få elt tillfredsställande underlag för sill slällningstagande.
Bristfälliga ulredningar kan enligt JO leda lill allvarliga rättsföriusler,
både så all vård inle beslutas trots atl skäl därtill föreligger och atl vård
kommer lill ständ med slöd av lagen trots alt någon annan behandlingsåtgärd
hade varit tillräcklig eller mer ändamålsenlig. JO anser atl man vid en
avvägning mellan å ena sidan önskemålen om en skyndsam handläggning och å andra
sidan kravel pä en tillförlitlig utredning måsle la fasta på del sislnämnda.
Den föreslagna l4-dugarsre-geln kan enligl JO:s mening medföra en risk för
försämrade ulredningar. Visserligen kan enligt förslagel utredningstiden
förlängas men detla förutsätter särskilda skäl. Enligl JO;s mening framstår en
utredningstid pä upp till fyra veckor som nödvändig även i många normalfall med
hänsyn lill de prakliska svårigheier som ofla föreligger all genomföra della
slag av ulredningar. Molsvarande synpunkler framförs av flera länsslyrelser
och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är som socialulredningen
framhåller av siörsta vikl alt elt lillfälligl omhänderlagande inle består
under längre lid än vad förhållandena oundgängligen kräver. Samtidigt är del
emellertid från rällssäkerhelssynpunkl nödvändigl att få ett så tillföriitligi
beslutsunderlag som möjligt för länsrättens slällningstagande. Sådana
tidsgränser får inte sältas för ulredningen att möjlighelerna till en
fullständig och väl genomarbetad utredning försväras. En alltför kort
utredningstid medför allvarlig risk för felaktiga beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En lid av 14 dagar för ulredning har
enligt vad remissinslanserna framhåller redan nu ofta visal sig otillräcklig.
Det bör också uppmärksammas alt del enligl FL ankommer på nämnden all
kommunicera ulredningen med den åigärden avser. Beslut alt göra ansökan till
länsrätten är inte heller av den beskaffenhelen all beslutel bör kunna
delegeras. Del innebär all nämnden måste kallas för att besluta i ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa omständigheter talar enligt
min mening för all den lid om fyra veckor som enligl förslagel skall gälla när
del finns särskilda skäl bör få vara längsta tid också i normalfall. Jag utgår
dock från all nämnderna skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2387>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sträva efter att nedbringa tiden så mycket som möjligt och
att ansökan därför i många fall kommer all kunna inges inom Ivå veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ansökan inle gjorts inom den
föreskrivna liden, skall omhänderlagandel genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är som socialutredningen
framhåller viktigt atl mäl som gäller vård med Slöd av LVU företas till
avgörande med största skyndsamhel. Alldeles särskild skyndsamhel är påkallad
när den unge är omhändertagen då målel kommer in till länsrätten, Enligl
socialulredningens förslag bör i sådanl fall förhandling i målet hållas inom en
vecka från det ansökan kom in lill rälien. Enligt förslaget bör denna lid kunna
förlängas om yllerligare ulredning eller annan särskild omsiändighel gör del
nödvändigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några länsslyrelser har framhållil
all den föreslagna liden för alt hålla förhandling i målet är väl kort. Parter
och vittnen måste hinna delges kallelse och fä skäligl rådrum för inslällelsen.
Pari måsle också hinna la konlakl med sill ombud som i sin tur kan ha svårl all
inställa sig med så korl varsel. En tidsfrist om ivå veckor bör enligt dessa
länsslyrelsers uppfattning föreskrivas som huvudregel. Länsslyrelsen i
Södermanlands län ifrågasäller om man alls behöver ha någon längsla lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar remissinsiansernas
uppfaUning alt tiden för all hålla huvudförhandling är väl knappl tilltagen i
ulredningens förslag. Del finns en risk för vad som har varil avsell som en
huvudregel blir undanlag. När allmänl ålal har väckls mol den som är under 18
år, skall enligl särskilda besiämmelser huvudförhandling i målel hållas senasl
inom Ivå veckor. Jag anser all denna lidsrymd också kan vara lämplig alt
faslslälla för förhandling i länsrätl i mål om vård med slöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som socialulredningen har
framhållit följer av arten av de beslul som del här är fråga om att beslutet
genasi skall kunna verkställas. Detla bör enligt min mening också framgå av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slulligen i anslutning
till de här föreslagna bestämmelserna även beröra frågan om häktning av unga i
åldrarna under 18 år. Enligl 7 § lagen (1964: 167) med särskilda besiämmelser
om unga lagöverträdare får den som är under 18 år inle häktas med mindre
synnerliga skäl föreligger. Lagstiftningen bygger således på den uppfaUningen
alt alla möjligheter bör tas till vara för atl undvika häktning av den som inte
har fyllt 18 år. I främsta rummet har man tänkt på de befogenheter all
omhänderta den unge för utredning som barnavårdsnämnden har enligt 30 § BvL. På
molsvarande sätt bör enligt min mening de föreslagna bestämmelserna i LVU
kunna tillämpas när fråga kommer upp om häktning av den som är under 18 år.
Beslutas omedelbart omhändertagande, bör således häktning som regel kunna
underlålas. För ungdomar i åldrarna över 18 år gäller f.n. inga särskilda
regler i fråga om häktning. Även för dessa bör emellertid etl omedelbart
omhändertagande kunna utgöra ett alternativ till häktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett beslut om omedelbart
omhändertagande upphör aU gälla om den unge likväl senare häktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2389>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.12 Beslutande orgun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt BvL får barnavårdsnämnden omhänderla den unge för
samhällsvård, om förebyggande ålgärder redan från början framslår som
otillräckliga eller om sådana åtgärder har visal sig verkningslösa. Samlycker
föräldrarna eller den unge, om han har fylll 15 är, lill all nämndens beslut
om omhänderlagande för samhällsvård verkställs, vinner beslutet laga kraft, 1
annal fall skall beslutel utan dröjsmål och senast inom lio dagar från dagen
för beslutet underslällas länsrällens prövning. Om underställning sker. kan
länsrätten i stället för atl fastställa beslutet förordna om en eller flera
förebyggande ålgärder eller uppdra åt nämnden all föranslalla om sådana. Som
jag har framhållil lidigare har socialnämnden ansvarel för all den unge får den
vård som han behöver. I de silualioner som avses i LVU ankommer del således på
nämnden all medverka lill atl den unge bereds en värd som är anpassad efler
hans behov. Del blir därvid en viklig uppgift för socialtjänsten alt finna
sådana former.för arbelel att även i de svåra silualioner som här avses vård-
och behapdiingsarbetel så långl del är möjligt kan bedrivas tillsammans med
föräldrama och den unge. Del ligger ell storl värde i atl la till vara
föräldrarnas och den unges vilja atl medverka lill all ändamålsenliga insalser
kommer till stånd. Jag har därför ansell all om nödvändig vård kan ges den unge
i frivilliga former, bör han inte beredas värd med slöd av LVU med de
räiisverkningar som följer därav. Samlycker föräldrarna och/eller den unge lill
den vård som nämnden finner nödvändig, blir således grunden för besluiel lämnat
medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan föräldrarnas eller den unges
samiycke inle nås bör emellertid frägan om vården på sätl ulredningen har
föreslagil prövas av länsrällen. Som flera remissinsianser påpekal har en sådan
beslutsordning klara fördelar från rällssäkerhelssynpunkl. Vårdålgärden blir på
sä säll föremål fördom-stols bedömning och en enhetlig rättstillämpning
främjas. Jag vill erinra om att redan nu skall frågan om samhällsvård prövas av
länsrällen när den unge eller hans föräldrar molsälier sig all nämndens beslul
verkslälls. Jag ansluler mig således lill den av socialulredningen valda
lösningen. Den innebär alt om samiycke inte kan erhållas lill den vård som
nämnden anser alt den unge behöver, skall länsrällen pröva om del finns
förulsällningar att ändå genomföra vården med stöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 BvL förekommer yllerligare en
form av omhänderlagande för samhällsvård. Den skiljer sig frän den som
genomförs under de i 25 § angivna omsländighelerna bl.a. genom all den
enskildes medgivande i regel ulgör förulsällning för all nämnden skall kunna
beslula. Enligl 31 § försia slyckel fär den som inle har fylll 18 är och som
behöver vård och foslran på grund av all föräldrarna har avlidil eller
övergivii honom omhändertas för samhällsvård, om inle vårdbehovel fillgodoses
på annal säll. Den som har fylll 15 år får dock inle omhändertas ulan egel
samiycke, om inle särskilda skäl all inle höra honom föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 31 § andra slyckel skall vidare samhällsvård på
begäran av föräld-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rama eller med deras medgivande beredas den underårige om
han. utan alt fall som avses i 25 § är för handen, är i behov av specialvård
eller annan vård och foslran ulom hemmel. Även i della fall erfordras samtycke
av den som har fylll 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom LVU kommer lill användning
först om samtycke till värd inle kan näs, finns del inget uirymme i denna lag
för nägon motsvarighet till den samhällsvård som regleras i 31 S BvL. De
nödfall som avses i denna paragraf faller in under den vård som ges i
frivilliga former endasi med stöd av socialtjänstlagen. Jag avser atl behandla
dessa frågor i den blivande propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.13 Handläggningen i länsräll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggningen av ärende i förvallningsdomslol
regleras av FPL. Förfarandereglerna i FPL är all se som basregler. De
särskilda förhållandena inom vissa förvaltningsområden kan kräva en reglering
av lörhällandena vid förvallningsdomslol som avviker frän beslämmelserna i FPL.
I 2 S FPL föreskrivs därför atl om del i lag eller författning som har
beslulats av regeringen har meddelals beslämmelse som avviker från FPL sä skall
den bestämmelsen gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sådana särskilda regler har givits
för förfarandet i mål om omhänderlagande för samhällsvård enligl BvL, Genom 75
§ försia slyckel BvL har vissa bestämmelser om förfarandet i ärende hos
barnavårdsnämnd gjorts tillämpliga på förfarandet i länsrätt. Den i lagrummel
gjorda hänvisningen omfallar föreskrifter om kallelse och om hämlning lill läkarundersökning
av den underårige och om hämlning av den ärendei rör (16 och 17 SS), om erinran
om rälien all påkalla munllig förhandling (19 S första styckel andra punklen),
om den underåriges ställning när han inte har fyllt 15 ;u' (15 S tredje slyckel
och 19 S iredje styckel) samt om föräldrarnas närvaro när man hör den som är
under 18 är (20 S),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 75 S andra stycket skall
representant för barnavårdsnämnden beredas tilirälle all närvara vid munllig
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 82 § BvL sägs vidare atl av
länsrätt meddelat beslul i mål eller ärende enligt BvL skall delges varje
enskild person och kommun som berörs av del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen ges i 86 S en bestämmelse
enligl vilken länsrätls beslul i ärende som avses i 4-9 kap. BvL och
kammarrälts molsvarande beslut skall lända lill omedelbar efterrätlelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare föreslagil att
länsrätten skall bli första instans i mål om vård enligl LVU.
Underslällningsinstiluid försvinner samtidigt i dessa mål. När beslulanderällen
i fräga om vård med slöd av LVU liiggs på länsrätten, aktualiseras behovel av
särskilda förfaranderegler för handläggningen i länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viktig fråga är därvid om
skrifiUgl eller inuniUgi Jörfuruiide bör vara huvudregel i mål om vård enligt
lagen. Enligt FPL är huvudregeln atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfarandet skall vara skriftligt (9 §). 1 9 § andra och
iredje styckena FPL anges när muntlig förhandling skall kunna komma i fråga. I
handläggningen får enligl vad där sägs ingå riiunllig förhandling beträffande
viss fråga när det kan anlas vara lill fördel för ulredningen i målel. Vidare
skall bl.a, i länsräll munllig förhandling hällas, om enskild som för talan i
målel begär det och förhandlingen inle är obehövlig och inle heller särskilda
skäl lalar mot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår all
munllig förhandling alllid skall hållas i länsräll vid avgörande av mål enligl
den särskilda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätlen i Göleborg lillslyrker
ulredningens förslag. Även kammarrätlen i Sundsvall framhåller behovel av
munllig förhandling men ifrågasäller om del finns lillräckliga skäl atl göra
muntlig förhandling obligalorisk. Enligl kammarrällens mening bör munllig
förhandling kunna underlåtas när det finns synnerliga skäl för della. Flera
länsslyrelser har också tagit upp frågan om muntlig förhandling.
Länsstyrelserna delar utredningens uppfaUning i fråga om behovel av muntlig
förhandling och framhållei all del redan i dag förekommer munllig förhandling i
så goli som alla mål om omhänderlagande för samhällsvård. Enligt
länsstyrelserna finns del emellertid inte anledning all göra munllig
förhandling obligalorisk. Så anser t.ex. länsslyrelsen i Jönköpings län atl
del även i fortsättningen bör ankomma på länsrällen atl bedöma om munllig
förhandling behövs. Omsländighelerna kan vara sådana, 1. ex. i mål som gäller
vårdens upphörande, att munllig förhandling inle behövs. Samtycker föräldrarna
eller den unge lill nämndens ansökan om vård kan på molsvarande säll munllig
förhandling vara onödig. Andra länsslyrelser anser all om den åigärden avser
anhåller om all inte behöva insiålla sig, bör munllig förhandling kunna
underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål enligt LVU avser frågor av slor
betydelse för den enskilde. Beslul om vård innebär ingripande förändringar av
föräldrarnas och den unges räll all själva bestämma över sin silualion. Enbart
en skriftlig redovisning i länsräll av de förhållanden som har föranlell
nämnden all ansöka om vård ger, som socialulredningen framhåller, ell sämre
beslulsunderlag än om parterna är närvarande vid målels avgörande. Det kan
ocksä mången gång vara lällare för den saken rör atl vid en förhandling inför
länsräll redovisa de förhållanden som enligt hans mening bör ligga lill grund
för bedömningen. Del bör också uppmärksammas all den enligl FPL föreliggande
rälien all begära munllig förhandling inle alltid las i anspråk. Länsslyrelsen
i Slockholms län framhåller exempelvis atl del slora anlalel mål har medverkal
lill all munllig förhandling har begränsats lill de fall där pari begär
munllighel. Frekvensen av sådana förhandlingar har inte överstigit 25%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu angivna omsländigheier lalar
enligt min mening med styrka för all muntlig förhandling bör föreskrivas i
dessa mål. De mål som enligt lagen kan bli föremål för rättens bedömande avser
frågor bl. a. om beredande av vård, av nämnden beslulade förändringar i vårdens
utformning och frågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om väldens upphörande. Det äi' frän rällssäkerhelssynpunkl
av stor belydelse att mäl av denna art inte avgörs på handlingarna i den
enskildes frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som remissinslanserna har påpekat
kan del dock förekomma prövningar av länsrätten där en munllig förhandling
framstår som helt onödig. Del gör alt regeln om munllig förhandling enligl min
mening inle bör göras alldeles ovillkorlig. Är del enligt länsrällens bedömning
uppenbart obehövligt att hålla munllig förhandling, bör sådan därför kunna
underlålas. Mot bakgrund av vad jag har anfört tidigare om belydelsen av
munllig förhandling är del klarl att undanlagsmöjlighden bör användas med stor
försiklighd. Framför allt är del vikligl alt muntlig förhandling alltid hålls
när någon av parterna önskar det. Om länsrälten tänker avgöra målet på
handlingarna, bör parten därför alltid underrättas och ges lillfälle all inom
en viss lid begära muntlig förhandling. En föreskrift om delta bör tas in i
LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slutligen i denna del
underslryka atl eftersom del stora fiertalet länsrälter redan f. n. avgör mål
om omhänderlagande för samhällsvård vid munllig förhandling, kommer den här
föreslagna beslämmelsen inle atl öka länsrällens arbelsbelaslning i någon
större grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FPL innehåller inga bestämmelser om
hämlning uv part lill förhandlingen. Del kan som socialutredningen framhåller
ibland vara nödvändigt för Ulredningen i mälel all den åigärden avser är
närvarande vid förhandlingen för atl lämna kompletterande uppgifter. Länsrätten
bör därför kunna förordna om hämtning av den som åigärden avser lill
förhandlingen. För vittne gäller enligl 25 § FPL bestämmelserna om hämlning i
36 kap. 20 § RB. För sakkunnig finns ingel behov av bestämmelser om hämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare berört frågan om
läkarundersökning. Jag erinrade om atl del kan uppkomma situationer då en
omedelbar läkarundersökning är nödvändig för att nämnden skall kunna ta
ställning lill behovet av vård enligt lagen. Socialnämnden bör därför i det
fall föräldrarna eller den unge motsätter sig undersökningen kunna påkalla
polishandräckning för dess genomförande. På motsvarande sätt bör när fråga om
läkarundersökning kommer upp i länsrätten, rätlen kunna begära
polishandräckning om föräldrarna molsälier sig undersökningen. Läkaren bör i
sädani fall med polisens hjälp ges tillträde till barnets hem för att genomföra
undersökningen där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har
framhållit vikten av att länsrätten tillförs behövlig sakkunskap vid avgörande
av mål om vård med stöd av LVU. Jag vill med anledning härav hänvisa till
bestämmelsen i 8 § FPL, som behandlar länsrätts utredningsplikt. Av den
bestämmelsen följer att det åligger rätten atl tillse atl särskild sakkunskap,
t.ex. social, psykologisk och medicinsk, tillförs rälien när del uppslår behov
av det. Av 24 § FPL framgår att rälien får inhämla yllrande över fråga, som
kräver särskild sakkunskap, från myndighet, tjänsteman eller den som annars har
att gå till hända med yUrande i ämnet, eller anlita annan sakkunnig i frågan.
Jag vill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också fästa uppmärksamhelen på atl del offenlliga bilräde
som regelmässigi skall förordnas i mål om vård ulan samtycke har som en
väsenllig uppgift att medverka till att målel blirlillföriilligl utrett. Någol
behov av alt härutöver införa särskilda bestämmelser om den sakkunskap rälien
skall ha all lillgå vid avgörande av mål enligl LVU finns del därför enligl min
mening inle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FPL lar inle upp några besiämmelser
om proccssbehörigheien. Fråga uppkommer därför om vilken slällning den som är
under 18 år bör ha vid avgörande av mål i länsrält. För handläggning av ärende
i nämnd gäller enligl BvL all föräldrarna får förelräda den som är under 15 år.
Dessa bestämmelser har genom en hänvisning gjorts tillämpliga även på förfarandel
i länsräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår all
frågan om proccssbehörigheien skall prövas av länsrällen i varje särskill
ärende. Därvid lorde enligl utredningens mening den som är över 15 år alllid
äga räll all själv föra sin lalan, medan frågan om proccssbehörigheien för den
som är yngre får bedömas med hänsyn lill den unges mognad och omsländighelerna
i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser atl i mål om vård med
slöd av LVU är både föräldrar (eller annan vårdnadshavaré) och barn all anse
som parter. Föräldrarna har enligt föräldrabalkens bestämmelser i princip rält
all dessulom förelräda barnel i frågor som rör vårdnaden. I BvL lilläggs
emellertid barnet en självsländig beslutanderätt i frågor som rör dess person.
Således får föräldrarna förelräda barnet endast lills barnel fyller 15 är.
Barn som har uppnått denna ålder, får själv beslula i ärende som föruisäller
hans samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 enlighel med socialulredningens
förslag ämnar jag föreslå en regel i den nya sociallagsliftningen enligl vilken
barn som har fyllt 15 år har rätl alt själv föra sin talan i mäl och ärenden
enligl socialljänsllagen och LVU. Föräldrarna bör således få företräda barnet
tills barnel når denna älder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av del anförda följer att den som
är under 15 år inle själv får föra sin lalan i länsräll. 1 mäl som avser den
som är under 15 år Upplräder föräldrarna dels som parter och dels som
ställföreträdare för part. Som socialulredningen framhåller kan därvid den
omständigheten atl föräldrarna får företräda barnel göra del angelägel för
länsrällen alt höra eller låla höra barn under 15 år i silualioner då barnet
bedöms ha nått sådan mognad atl barnel självt bör få redovisa sin inslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill anmärka alt enligl vad jag
har erfaril har utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt i sitl arbete lagil
upp frågan om i vilken ulslräckning och i vilken ålder bam själva skall få
föra sin lalan och ha räll all bli hörda. Del är givel all ulredningens arbele
kan länkas leda till atl frågan om åldersgränsen får tas upp på nyll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad härefter angår frågan om
behovel av en särskild regel om delgivning av beslut bör uppmärksammas att
enligt 31 § FPL skall beslul varigenom rälien avgör målet tillställas part.
Nämnden kommer i mål om omhändertagande all uppträda som sökande. Nämnden
kommer således i denna egen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skåp att tillställas beslutel. Även den åigärden avser
skall tillställas beslutet. Nägon molsvarighel lill BvL:s regler om delgivning
av beslul behövs därför inte enligt min mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 22 S andra styckel BvL får
nämnden förordna atl beslut angående omhändertagande för samhällsvård skall gå
i verkställighet utan hinder av alt beslutet inte har vunnit laga krafl. Av 75
§ BvL följer alt det åligger länsrällen all, om undersiälll beslul skall lända
till efterrättelse oberoende av laga kraft, ulan dröjsmål pröva om beslutet får
verkställas innan målet avgörs slulligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 86 S BvL skall länsrätts
beslul i ärende om bl. a. omhänderlagande för samhällsvård och kammarrätts
motsvarande beslul lända lill omedelbar eflerrätlelse. De frågor som berörs av
beslut med slöd av LVU är ofla myckel svåra att bedöma och de innebär
ställningstaganden som är ingripande för den enskilde. Jag anser del därför
inle påkallat med en regel om ovillkorlig verkställighet av sådant beslul. Som
socialulredningen framhåller kan behovet av atl kunna nå omedelbar
verkställighet tillgodoses, om länsrält ges möjlighel alt i sitl beslul
förordna därom. En beslämmelse med delta innehåll bör därför ingå i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.14 Besvär ni. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om besvärsrällens utformning
är från rällssäkerhelssynpunkl av största belydelse. Här måste ske en avvägning
mellan å ena sidan den enskildes berättigade anspråk på all kunna få beslul
enligl lagen prövade av överordnad inslåns och å andra sidan kraven på att vård
med stöd av lagen kan komma lill slånd i former som är lill de ungas bäsla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har nämnden fatlal beslul om
omedelbarl omhänderlagande, skall som framgår av vad jag har anfört tidigare
beslutet alltid underställas länsrättens prövning. Mot länsrättens beslut i
sådan fråga enligt 34 § försia stycket tredje punkten FPL får talan föras genom
besvär. Anledning att föreskriva en särskild besvärsräU föreligger därför inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot länsrättens beslul om vård med
slöd av lagen får enligl 33 § FPL talan föras hos kammarrätten. Mol
kammarrällens beslut föres lalan hos regeringsrätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan länsrätten har beslutat om
vård ankommer det på nämnden alt bl.a. bestämma var den unge skall vistas under
vårdtiden. En fråga som uppkommer är om talan också skall kunna föras mol
nämndens beslul att placera den unge i visst hem eller i institution. Jag anser
i likhet med socialutredningen att övervägande skäl talar mot en sådan
besvärsrätt. Länsrättens prövning sker på grundval av den vid nämnden företagna
utredningen. Enligt förslagel till LVU skall nämndens ansökan om vård innehålla
en redogörelse för den unges förhållanden, tidigare vidtagna åtgärder och den
vård som nämnden avser att anordna. Länsrättens beslut om vård, som alltså kan
överklagas, grundar sig således också på en bedömning av den tilltänkta
vårdformen. Att samtidigt föreskriva en be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svärsräll över det av nämnden omedelbart härefter fållade
besluiel, om var den unge skall vislas under vårdliden, skulle öppna möjlighel
lill en dubbel besvärsprövning. Något behov,av en sådan besvärsrätt finns det
inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under den lid som den beslulade
vården pågår bör nämnden upprälthälla en fortlöpande konlakl med föräldrarna.
Varje förändring i den beslulade vården bör så långt möjligt föregås av samråd
med föräldrarna. Om föräldrarna eller den unge under den lid värden pågår skulle
vilja byta värdform eller hem, är del givelvis önskvärl atl nämnden söker
tillmölesgä berättigade anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om nämnden inte vill eller kan
ändra värden pä del säll föräldrarna eller den unge önskar, saknar dessa i dag
möjlighet enligt BvL atl överklaga nänmdens beslul. Foslerbarnsuiredningen
föreslog i belänkandel (SOU 1974:7) Bam- och ungdomsvärd, atl BvL skulle ändras
på den punklen. Under remissbehandlingen fick förslaget ell övervägande
kritiskt mottagande. Socialulredningen har nu föreslagil atl en begränsad
besvärsräll skall införas. Om nämligen vården skall pågå under längre lid än
tre månader, föreslås föräldrama få möjlighel alt besvära sig över de förändringar
i vårdformen som företas under tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag har
behandlats av endasi elt fåtal remissinstanser. Dessa har överlag varit
posifiva lill förslaget samtidigt som de har gjort vissa påpekanden belräffande
lagtextens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar den iveksamhel mot en
alltför vidslräckl besvärsräll som har kommil lill ullryck under
remissbehandlingen av foslerbarnsulredningens betänkande liksom i
socialutredningens förslag. Som socialutredningen påpekar kan en besvärsräll
riskera all leda lill avsevärda svårigheter vid vårdens utövande. Den skulle 1.
o. m. kunna medföra en sådan osäkerhei i fråga om vårdens beslånd all den
allvariigl skulle ävenlyra vården. Jag anser därför i likhel med
socialulredningen all del i allmänhel bör vara lillräckligl alt föräldrarna
genom all begära vårdens upphörande och därefter föra lalan mol nämndens
beslul också kan få den beslutade vårdformen prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En särskild fråga är om räll till
besvär skall föreligga när nämnden beslutar om viktiga ändringar i den valda
vårdformen. Jag vill erinra om all del har förekommil all socialnämnd på skäl
som inle har haft all göra med ändamålsenlighelen av den bedrivna vården
beslulal all fiylla elt omhän-dertagel barn frän ell foslerhem där barnet hade
bott under längre tid lill elt annat hem. Sådana uppbrott från ell hem där
barnel har hunnil rota sig kan för barnet bli mycket påfrestande. Det är
överhuvudtaget angeläget att man flyttar ett barn så litet som möjligt från en
miljö lill en annan. Omplaceringar kan i dag ske ulan samråd med föräldrarna
och ulan atl dessa eller andra kan föra talan mol beslutet. Föräldrarna är
hänvisade lill alt - även om de är införslådda med all barnel måsle beredas
forlsall värd uianför del egna hemmel - begära all vården skall avslulas och
därefter </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1979180. I saml. Nr }. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föra lalan mot nämndens beslut. En sådan ordning är enligl
min mening inte tillfredsställande. Jag ansluter mig därför till
socialutredningens förslag all föräldrarna och i förekommande fall den unge
själv skall ha möjlighet alt föra lalan mol ändringar i den redan beslulade vården.
Om nämnden således beslutar atl den unge skall ges fortsatt värd i annal
enskilt hem eller på institution bör talan kunna föras mot beslutel. Nämndens
beslut skall emellertid kunna verkställas omedelbart. Den omsländigheten all
besvärsräll föreligger innebär således inle all nämnden måste avvakla atl
besluiel vinner laga kraft innan nämnden flyllar den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vård har beslulais på grund av
den unges egel beteende, skall i enlighel med vad jag har förordal lidigare
nämnden pröva behovel av forlsall vård var själle månad. Nämndens prövning
kommer all resullera i ell beslul i förvaltningsrätlslig mening. Som
kammarrällen i Göleborg har påpekal under remissbehandlingen bör i sådana fall
lalan kunna föras mol beslul om forlsall vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För lydlighds skull villjag lill
sisl erinra om alt den årliga rapportering som skall göras lill nämnden i de
fall den unge vårdas på grund av brisier i omsorgen om honom endast är länkl
all vara en åieikommande redovisning inför nämnden som inle skall ulmynna i
etl beslut i förvallningsrältslig mening som det går att föra lalan mol. Rätlen
all begära vården avsluiad föreligger emellertid alllid och därmed också en
möjlighet atl få värden överprövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föranleder underrättelsen till
nämnden att frågan om vårdens fortsatta bestånd tas upp lill prövning i nämnden
uppkommer emellertid ell ärende i förvallningslagens bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningens förslag
skall talan inte kunna föras mol nämndens beslul all förklara vården avslutad.
Socialulredningen har ansell alt i de fall nämnden har förklaral vården
avsluiad mol föräldrarnas vilja, föreligger alllid rätten atl begära fortsatt
bistånd i frivilliga former med stöd av socialtjänstlagens bestämmelser och i
händelse av avslag föra talan mot beslutet. Kammarrällen i Göleborg anser all
del föreslagna tillvägagångssället är onödigt omständligl. Kammarrällen
framhåller all om föräldrarna och den unge harolika uppfaUning i fråga om
behovel av fortsatta insatser, kan socialtjänstlagen inle lillämpas. Anser
således föräldrarna att vården bör bestå men motsätter sig den unge fortsatta
insalser i frivilliga former, utgör således socialljänsllagen ingel alternativ.
Jag anser mot bakgrund härav i likhel med kammarrällen atl lalan bör kunna
föras även mol nämndens beslul atl förklara vården avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i della sammanhang
slulligen erinra om alt enligl LVU nämnden i vissa fall får meddela föreskrift
belräffande förälders eller annan vårdnadshavares räll lill umgänge med bamet
eller beslämma alt den unges visiel-seort inle skall röjas. På samma säll som i
dag bör lalan kunna föras mol ett sådant beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2405>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.15 Övriga besiämmelser Ansvarsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 89 § BvL finns bestämmelser om
ansvar för den som hindrar eller försvårar utredning i ärende om ingripande
enligt lagen eller om fosterbarnsvård. Ansvar kan enligt detla lagrum också
ådömas den som hindrar eller försvårar verkställighet av beslut som gäller
bl.a. omhänderlagande för samhällsvård eller som rör behandlingen av den som
har omhändertagits m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl vad jag har erfarit
förekommer del endasi i myckel begränsad omfattning att ålal väcks för brott
som har sagts nu. Jag anser inte att bestämmelserna fyller någon funktion vid
sidan av de befogenheler som bör tillkomma nämnden enligt de regler somjag
tidigare har föreslagit. Jag vill erinra om atl nämnden får möjlighel alt
besluta om omedelbarl omhändertagande i fall där föräldrarna inte vill
medverka till att en nödvändig vård kommer lill slånd. Om den unge avviker från
del hem där han enligl nämndens bestämmande skall vistas, kan nämnden påkalla
polishandräckning för all ålerföra honom till hemmet. Genom dessa befogenheter
finns det enligl min mening tillräckliga garantier för atl en nödvändig vård
skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89 § BvL innehåller också en
straffbestämmelse för det fall att någon lämnar alkoholhaltiga drycker, andra
berusningsmedel, injektionsspruta eller kanyl ål den som är omhändertagen för
samhällsvård och inlagen i barnhem eller bereds vård inom ungdomsvårdsskola
eller som annars hjälper den omhänderlagne all komma åt sådana berusningsmedel
eller föremål. Inte heller denna beslämmelse bör fä någon motsvarighet i den
nya lagen. Jag vill i del hänseendet hänvisa lill beslämmelserna i 74 § lagen
(1977:293) om handel med drycker som föreskriver ansvar för den som anskaffar
alkoholhaltiga drycker ål den som inle kan anlas ha uppnåll 20 års ålder. Jag
vill också hänvisa lill förordningen (1968:70) med vissa besiämmelser om
injektionssprutor och kanyler som föreskriver ansvar för den som överiäter
spruta eller kanyl utan all vara berälligad därtill. Del finns enligt min
mening inle behov av särskilda bestämmelser i LVU vid sidan av de nu nämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagil att
socialnämnden i vissa fall skall kunna förbjuda förälder eller annan
vårdnadshavaré all umgås med barn som värdas med slöd av LVU. Nämnden kan
därvid också beslula atl den unges visielseorl inle fär röjas för
vårdnadshavaré. Jag anser bl.a. med hänsyn härtill atl del inte finns
tillräcklig anledning alt i LVU la in en motsvarighet till 90 § BvL om ansvar
för den som överträder av nämnden meddelat förbud mol all besöka nägon som
vårdas med slöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åialsfrågtr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 20 kap. 7 § rättegångsbalken finns bestämmelser om räll
för åklagare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl besluta atl inle äiala för brolt. Härulöver fär
åklagaren enligt lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare (1964 års lag) meddela ålalsunderlålelse för brolt som har
begåtts av någon som vid tidpunkten för brollel inte hade fylll 18 år. En
fömlsätlning är att åtal inle finnes påkallat ur allmän synpunkl. Beslutet får
meddelas ulan vidare, om brottet uppenbarligen har sketl av okynne eller
förhastande. 1 övriga fall skall beslut om ålalsunderlålelse bygga på den
bedömningen att den unge ulan ålal blir föremål för de insatser som är
lämpligast för hans tillrällaförande. Till ledning för denna bedömning skall
åklagaren inhämla yllrande från barnavårdsnämnden, huruvida nämnden har
vidlagil eller avser all vidla åtgärd och om sådan åtgärd kan anlas vara
lämpligasl för den unges tillrällaförande. 1 lagen nämns olika länkbara
ålgärder som övervakning enligl 26 § BvL, omhändertagande för samhällsvård
enligt 29 § BvL, annan därmed jämförlig ålgärd (t.ex. placering i annat enskill
hem) eller annan hjälp eller stödåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålalsunderiälelse kan meddelas så
snarl barnavårdsnämnden vidlar eller ulfäster sig att vidla sådana åtgärder som
är lämpligasl för den unges lillrätlaförande. Åtal kan även underlålas om någol
formelll beslul om ingripande inle fattas från barnavårdsnämndens sida. Även
samlal med den unge eller frivillig konlakt från hans sida med nämnden kan
således vara sådan åtgärd som möjliggör åtalsunderlåtelse under förutsättning
att kontakten innebär råd och slöd. Också ålgärd som vidlas av annan än nämnden
skall beaklas vid ålalsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har framhållit flera gånger
tidigare har samhällel etl särskilt ansvar för barns och ungdomars
uppväxtförhållanden. Samhällel skall inom socialtjänsten på allt sätl slödja
och hjälpa föräldrarna i deras omsorger om den unge. Nödvändiga insatser skall
i första hand ges i samråd med den unge och hans föräldrar. Det är först när
den unges behov av vård inle kan ges i frivilliga former som nämnden, efler
beslut av länsrälten, ges befogenhet att bestämma över den unges person och
personliga förhållanden i övrigt. Den uppsikt över den unge som föräldrarna
och nämnden på så vis skall ha kan regelmässigt ersätta den tillsyn som kan
vara förenad med en eventuell påföljd för brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudprincipen i 1964 års lag är
också alt ansvaret för unga lagöverträdare i åldrarna upp till 18 år skall
vila på socialtjänsten. Det är inom denna som behövliga åtgärder skall vidtas.
Detla innebär emellertid å andra sidan inte atl man på socialtjänsten får
överföra de samhällsskyddsaspekter som skall tillgodoses inom
siraffrätlskipningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De moliv som enligt vad jag har
sagt nu ligger bakom 1964 års lag rubbas inte av den förändring av
sociallagstiftningen som nu föreslås. De förutsättningar för rikt
differentierade insatser som ges genom den kommande lagsliftningen kompenserar
väl bortfallet av vissa av de nuvarande kontrollfunktionerna inom
socialvården. Jag vill i det sammanhanget hänvisa till vad jag lidigare har
anförl i avsnittet om insatsernas arl (2.1.5). Att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2409>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2410>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>antalet tvångsåtgärder gåi' ner bl.a. genom att institutet
övervakning försvinner lill förmän för ett rikare utbud av frivilliga insatser
får således inte leda lill att 1964 års lag ges en restriktivare tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya sociallagsliftningen
föranleder vissa följdändringar i I S 1964 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålalsunderiälelse kan även meddelas
med stöd av 69 § BvL. Misstankes det alt den som har inskrivits som elev vid
ungdomsvårdsskola har begäll brottet före utskrivningen och hör brottet under
allmänt åtal, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske. Innan
åtalsfrågan prövas skall skolans styrelse höras, om del inle är obehövligi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen är som framgår knuten
till en viss form av institutionsvård, vård på ungdomsvårdsskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl förslaget lill ny
lagstiftning skall den som bereds vård av anledning som anges i I § försia
slyckel 2 LVU kunna ges en inslilulionell vård som svarar mot den som nu kan
ges på ungdomsvårdsskola. Är den unge intagen på hem för vård eller boende av
vissl slag, får han som jag återkommer lill i specialmoliveringen i vissa fall
således hindras all lämna hemmel och i övrigl underkaslas den begränsning av
rörelsefrihelen som är nödvändig för alt genomföra vården. Den vård som på så
vis kan ges den unge och den uppsikl över den unge som vården är förenad med
bör enligl min mening ocksä i framtiden kunna ersätta en påföljd som annars
skulle följa på brolt som den unge har begåtl. Jag anser därför i likhet med
socialulredningen all ålalsunderiälelse skall kunna meddelas i dessa fall.
Någon annan mening har heller inle kommil fram i remissyllrandena. På samma
säll som i dag bör åklagaren höra den som har ansvarel för vården vid hemmel
innan beslul om ålalsunderiälelse meddelas, om del inle anses obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bestämmelse om ätalsprövning i
nu angivna fall föreslås bli intagen i 1964 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Vården av vuxna missbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.y Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 arbelel pä en ny social
vårdlagsliflning har frågan om vård ulan samiycke av vuxna missbrukare kommil
atl bli en av de mest omdiskuterade. Jag skall inte här ge någon utförlig
skildring av de olika inslagen i den s. k. ivängsdebatten. Inle heller är det
nödvändigt att närmare beskriva de olika faserna i socialutredningens arbete
med denna fräga. Jag hänvisar lill socialutredningens slutbetänkande och lill rapporten
frän den arbetsgrupp som inom regeringskansliet har bereti frägan om vård utan
samiycke inom socialvård och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill ändå inledningsvis nämna
några inslag i diskussionen som en bakgrund till mina ställningstaganden i
fortsättningen. Socialvården har sedan gammalt varil präglad av en lagstiftning
med starka inslag av kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2412>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iroll och tvång. Samhällets insatser för de hjälpbehövande
har säledes inte sällan gjorls i former som har inneburil att den enskilde har
berövats rätten att bestämma över sig själv och sina handlingar. Samtliga lagar
på social-våidsomrädd har tidigare i slörre eller mindre omfattning medgett
tvångs-omhändertaganden för värd pä anstalter av olika slag. Men också i övrigt
har övervakningen och föreskrifter för den enskildes livsföring eller rapporter
till andra myndigheler varit framträdande inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna typ av lagstiftning har sina
rötter i etl gammall samhälle. De senasle decennierna har emellertid äldre
synsätt undan för undan fält lämna plats för nya tankar om den enskildes
integritet och självbestäm-mandeiält och om samhällets skyldighel atl erbjuda
hjälp och slöd. Efter hand har också tvångsinslagen minskal i den sociala
lagsliftningen. De tvångsåtgärder som i dag finns kvar i BvL och framför allt i
NvL har ifrågasatts av slora grupper. Kritiken mot den traditionella
nykterhetsvärden går bl. a, ul på atl resullalen av vården är föga
uppmunirande. Härtill kommer all det är så gott som uteslutande de socialt och
ekonomiskl sämst ställda grupperna som blir föremål för denna värd, medan andra
missbrukares vårdbehov tillgodoses i andra former. En viktig del av åsiktsbildningen
har ägt rum inom socialarbetarleden och folkrörelserna. Även statliga
ulredningar, I.ex. nyklerhelsvårdsundersökningen från 1967, har kritiserat
tvångsinslagen i socialvården. 1 socialutredningens förslag till ny
sociallagsliftning finns del inle längre kvar några ivångsinslag när det gäller
värden av vuxna. I fråga om barn och ungdom behåller den nya lagstiftningen
dock möjligheter lill ingripande mol den enskildes vilja i vissa silualioner.
Jag har behandlal dessa frågor lidigare (avsnill 2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissbehandlingen av
socialulredningens förslag visar all opinionen är slarkl splillrad i frågan om
socialljänslen skall ha möjlighel atl meddela vård oberoende av samtycke.
"Frivilliganhängarna" betonar bl.a. att möjligheterna lill social
rehabililering försämras om ätgärder sätts in utan all den enskilde är
införstådd med dem. I likhet med socialutredningens majoritet finner man all
vård utan den enskildes samiycke endast bör kunna komma till stånd enligt iagen
om beredande av sluien psykialrisk vård i vissa fall, LSPV. Man framhåller att
avsikten är atl så långl det är möjligt undvika all ta någon om hand för vård
mol dennes vilja, inle att övervältra tvånget pä etl annal vårdområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De som vill behålla möjlighet till
tvång inom socialvården hävdar att LSPV inle är tillräcklig för alt hjälpa de
missbrukare som inte frivilligt vänder sig till socialljänslen. Man gör också
gällande att skyddel för de anhöriga eller annan person eller samhällsskyddet
kräver möjligheler till ingripande inom socialvårdens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har funnil alt del
bland de remissinstanser som har yttrat sig över socialutredningens
slutbetänkande finns en övervikt för dem som motsätter sig möjligheter till
tvångsingripanden mot vuxna missbrukare inom den nya sociallagstifningen.
Arbetsgruppen förordar för sin del att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2414>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alkohol- och narkotikamissbrukare skall kunna tas om hand
för avgiftning och psykialrisk vård under högsl fyra veckor enligl en särskild
inlagnings-beslämmelse i LSPV och alt möjlighelerna all vårda vuxna ulan deras
samtycke skall mönstras ut ur sociallagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är i dag bara genlemol
alkoholmissbrukare som del inom socialvården finns möjlighel alt tillgripa
vårdålgärder ulan samiycke. Vuxna narkotikamissbrukare kan således endasi
beredas vård mol sin vilja enligl LSPV. Inte minst under de senasle 10 åren har
emellertid användningen av instiiutel tvångsinlagning på allmän vårdanstalt
enligl NvL minskat kraftigt. Jag kan hänvisa lill de uppgifter som
arbetsgruppen har lämnal i sin rapport (bl. a. i avsnill 2.2). Denna utveckling
har sannolikt lill betydande del varil ell resullal av den tidvis myckel
livliga diskussion som har ägl rum om tvångets berättigande. Man har alltså
inom ramen för den gällande lagstiftningen minskat användningen av
tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns lecken som lyder på att
missbruket av beroendeframkallande medel har förvärrats under de senasle åren.
Della får främst tillskrivas etl ökat alkoholmissbruk. Alkoholen utgör ocksä
det hell dominerande pre-paralei i missbruksbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns inle anledning atl i
detla sammanhang gä in närmare pä orsakerna till det ökade alkoholmissbruket.
Sambandel mellan en ökad allmän alkoholkonsumtion och ell ökal alkoholmissbruk
hör lill de frågor som ofla har diskuterats. Men jag vill ändå beröra några
faklorer som alldeles klart har all göra med utvecklingen på missbruksomrädel.
Förhållandena på arbelsmarknaden och i andra delar av samhällel har de senaste
åren medverkat lill atl gruppen ulslagna - inle minst de med missbruksproblem
- har blivit allt slörre. Det hårdare lempol i arbelslivel och isoleringen och
påfrestningarna i vissa bostadsområden har gjort all mänga människor har tappat
folfäslet i tillvaron, med drogmissbruk och andra sociala problem som följd.
Den ökade arbetslösheten särskilt bland ungdomar har hafl liknande följder.
Ell mall pä den ökade ulslagningen är att socialhjälpsberoendel har ökal
krafligl bland ungdomar och ensamma män. 1 de Ire siörsla kommunerna i landet
utgjorde gruppen ensamma män utan barn år 1975 närmare hälften av samtliga
hjälpfall. Vi vel också från vissa undersökningar som har gjorls all de som har
allvarliga alkoholproblem ofta lever ensamma. Som framgår av bl.a.
socialstyrelsens rapport (Socialslyrelsen redovisar 1978:4) "Vården av
alkoholmissbrukare. Problem och möjligheter" förtidspensioneras numera
även förhållandevis unga missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om missbruksbilden domineras
av alkohol förekommer del samtidigt elt betydande missbruk av narkolika och
andra preparat. Det lunga narkotikamissbruket anses under de senaste åren inle
ha genomgåll några Slora förändringar när det gäller anlalel missbrukare. Del
lunga missbruket domineras fortfarande av cenlralslimulerande medel, men för
lillfällel tycks en viss minskning ha skell i användningen av sådana medel.
Heroin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2416>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>missbrukel som började uppträda i Sverige under
1970-talets början tycks vara vanligast i Storstockholmsområdet och
Malmö-Lundregionen. Mer eller mindre frekvent bruk av cannabis förekommer i
hela landel. Narkotikamissbrukets lolala omfaUning har vi ingen klar bild av.
Vi hoppas fä narkotikamissbruket bällie belyst genom den ulredning (S 1977:04)
om narkotikamissbrukels omfattning som f. n. pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De drag i utvecklingen som jag har
pekal på nu - minskad användning av Ivångsiniagning på nyklerhdsvårdsanslalt
och en tilltagande ulslagning med drogmissbruk som följd - har lelt lill alt
problemen med de ulslagna har blivit allt påtagligare för många människor i
samhällel. En del har av delta dragit slutsatsen att socialljänslen bör behålla
möjlighelen lill tvångsomhänderlagande och alt denna skall ulvidgas lill alt
också omfalta narkotikamissbrukare. Andra har hävdat atl resullalen av den
vård efler Ivångsiniagning som sedan årtionden bedrivs vid våra
nykterhetsvårdsanstaller visar alt utsikterna till varaktig social
rehabililering den vägen är myckel små. I stället härden frivilliga vården vid
en del av de nya behandlingshem och kollekliv som har vuxil fram under de
senaste åren, delvis vid sidan av den traditionella nykterhelsvården, visal pä
nya möjligheter att rehabilitera även djupl nedgångna missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har föreslagit
alt del i den nya socialljänsllagen skall läggas fasl elt yttersta ansvar lör
kommunen alt se till att alla människor som behöver hjälp ocksä får det. Vissa
remissinstanser har tolkat utredningen så. atl den nya socialtjänsten skulle
ges ett slags övergripande ansvar för människornas liv. Mot sådana tankar har
med fog rests starka invändningar. Utvecklingen mot en erbjudande och
serviceinriktad socialljänsl innebär inle all vi skall skapa ell samhälle där
människornas ansvai' för sin egen och medmänniskornas silualion tunnas ul.
Människan har ett ansvar för sig själv. Hon kan behöva stöd och hjälp och
rimliga möjligheter till alt utveckla sina resurser, men ansvarel är hennes
egel. Lika viktigi är att samhällets socialtjänst inle kan och inle skall
befria individen fiän hennes ansvar för sina medmänniskor. Den fackliga
rörelsen har på senare tid lagil nya inilialiv för alt få i gång en verksamhet
med alt stötta arbetskamrater som har missbruksproblem. Jag Iror all man på
arbetsplatserna har möjligheter att ge ett stöd som många gånger kan vara väl
sä fiam-gångsrikt som del som kan åsladkommas med mer traditionella metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Atl på adminisirativ väg beröva
människor fiihelen är en nödfallsåtgäid. Det finns såvitt jag förstår heller
inga delade meningar om atl vård ulan den enskildes samtycke skall användas
bara dä det framstår som oundgängligen nödvändigl. Från dessa synpunkter är
det naturligt alt piöva möjlighelen om del går alt undvara tvångsmässiga
ingripanden mot vuxna missbrukare i den nya socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag går in närmare på frågan
om hur vården av vuxna missbrukare ulan samiycke skall utformas i framtiden,
skall jag något beröra en del av huvudpunkterna i förslagel lill
socialtjänsllag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2418>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2419>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2. Socialtjänstlagen och misshruksvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av hörnstenarna i den sociala
reform som föreslår är principen om kommunens yllersla ansvar. Den innebär all
ell enda samhällsorgan, kommunen, ges ansvarel för atl den enskilde får del
slöd och den hjälp som han behöver. Kommunen bör därför enligl förslagel ha
skyldighet alt bedriva uppsökande verksamhel, anvisa eller förmedla slöd- och
hjälpåtgärder från andra samhällsorgan och därutöver tillgodose fakliska behov
i syfte all tillförsäkra den enskilde resurser så atl han kan beredas skäliga
levnadsvillkor. Den enskildes räll lill bislånd i frivilliga former finns
intagen i en särskild beslämmelse i ulredningens förslag lill socialtjänsllag.
Enligt denna beslämmelse skall den enskilde ha rätl till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigl, om hans behov
inle tillgodoses på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från dessa ulgångspunkler har
socialulredningen också föreslagil alt det i socialljänsllagen skall las in
särskilda regler om kommuns skyldighel all svara för omsorger om barn och unga,
äldre och handikappade, dvs. grupper som vi vel kan ha särskill behov av
samhällets stöd och hjälp i olika hänseenden. En annan sådan grupp, som i
socialutredningens förslag lill socialtjänsllag inle har fått samma tydliga
räll lill omsorger från kommunens sida, är hjälpbehövande missbrukare av
beroendeframkallande och därmed jämförliga medel. Emellertid skall dessa enligl
ulredningen omfattas av den rätl till bistånd somjag nyss har nämnt.
Ulredningen har vidare i sina allmänna motiveringar till lagen sagl att ansvarel
för alt missbrukarna får behövlig hjälp i första hand skall vila på kommunen. 1
lagtexlen har della ansvar också kommil lill ultryck i särskilda besiämmelser
under rubriken "Annan särskild omsorg". Enligl dessa skall kommunen
bl. a. verka för all de som av fysiska eller andra skäl möler belydande
svårigheter i sin livsföring får möjlighel alt della i samhällets gemenskap och
all leva som andra. 1 specialmotiveringen till bestämmelsen sägs bl. a. all
denna lar sikte inte bara pä handikappade i mera traditionell bemärkelse utan
även på t.ex. alkoholproblemaliker och andra med svära sociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällel har självfallel ell
långlgående ansvar för människor som genom elt massivt bruk av alkohol eller
narkolika har kommil atl slällas vid sidan av den sociala gemenskapen eller
riskerar all göra det. Detla har också belönats bl.a. i socialulredningens
redovisning av de insatser i frivilliga former som behövs för
missbrukargruppen. Vad utredningen säger i della avseende fick slarkl slöd i
remissbehandlingen av principbelänkandel och ingår också i den principiella
grundvalen för ulredningens förslag i sluibeiänkandet till socialljänstreform.
Ingen samhällssektor har emellertid haft någol samlat ansvar för
missbrukargrupperna. Della lorde vara en förklaring lill de spliltrade
vårdinsatser som f n. erbjuds. Det är också sannolikl all detla förhållande har
bidragii till den intensiva debatten om vem som skall svara för eventuella
tvångsåtgärder mol missbrukarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt nuvarande NvL åligger det
den kommunala nyklerhetsnämnden bl..I, alt löiebygga och motverka onykterhd och
dryckenskap, atl verka löi nykleihetsfiiimjande ålgärder och all gå enskilda
personer till hända med råd och upplysningar i nykterhdsvårdsfrågor (4 §).
Vidare skall nämnden i f()iekommande fall vidla hjälpälgärder för enskilda
genom all i.ex. förmå alkoholmissbrukare att hälla kontakt med nämnden eller
lämplig person, hjälpa missbrukaren lill anställning osv. (14 S). Förslaget
till socialtjänstlag innehåller alltså inle motsvarande preciseringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>For all inle missbrukarna skall
komma i skymundan bland de behövande </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oni
anmälei- sig inom socialtjänsten kunde det vara av värde att tydligt slä iasi i
socialtjänstlagen all kommunerna särskilt skall verka för atl förebygga luissbiLik
av ber;)endeframkallande medel och för atl missbrukare får behiivlig omsoig.
Socialutredningen har, slödd av slark remissopinion, getl föislagel till
socialtjänsllag karaktären av ramlag. Jag anser mig inte boi;i bl yta den
systematik i lagsliftningen som utredningen har föreslagit. Jag röiutsätier
emellertid atl kommunerna är medvetna om sill slora an-svLii i fråga om
missbrukarna. Det är också av stor belydelse all socialslyrelsen utformar
allmänna råd om olika insatser för personer med miss-bi ukspioblem. Till dessa
frågor avser jag atl återkomma i socialljänslpro-positionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3. Utvecklingen inom niissbruksvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En väsentlig förutsätlning för
slällningstagande till frågan om vård utan samtycke av vuxnu missbrukare är den
praktiska utformningen av miss-bruksvärden inom framlidens socialljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viktig utgångspunkt är atl värd
och behandling av missbrukare i första hand bör bygga på alt missbrukaren själv
önskar hjälp och bistånd. Föi att uppnä etl sådant resultat bör enligt
socialutredningen socialljänslen präglas av en erbjudande allilyd där
insatserna syftar lill all frigöra och tT)istäika individens egna resurser all
aklivi påverka och bearbeia sin situation. I della belraklelsesäu inslämmer jag
hell. För all del skall få ell innehåll krävs atl man har meningsfulla hjälp-
och stödåtgärder atl erbjuda och en väl underbyggd metodik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inslaget av missbrukare i den akuta
kroppssjukvården och den psykiatriska sjukvården är i dag betydande. Det
förekommer också i växande grad alt missbrukare förs till sjukhus efter
ingripande av polisen med slöd av lagen (1976:511) om omhändertagande av
berusade personer m.m. (LOB). Vårdtiden är i dessa fall som regel
utomordentligt kort. Det stora fiertalet som omhändertas enligt LOB får dock
ännu så länge enbart nyktra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2423>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2424>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till i polisarresten. Inom sjukvården har i ökande
ulsträckning inrättats särskilda kliniker eller avdelningar för alkohol- eller
narkotikamissbrukare. Den öppna socialvården lider av én pålaglig brisl på
resUrser när del gäller missbrukargrupperna, framför allt i de slörre
kommunerna. Vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sidan av
den iradilionella nyklerhetsvården har det inrättats etl snabbt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökande :intai alkohoipoliklinikei, där alkoholmissbrukalen
om han så vill under anonvniilel kan IVi hjiilp mot sitl missbruk. I slutet av
åi 1977 laniis del ca 140 alkoliolpolikliiiiker - av vilka flerlalel var
komnumala - och därutöver etl fenilonlal värdcentialer lör
narkotikamissbrukare. Vid mitten av är 1978 fanns tiet I I I inackorderingshem
för alkohoimissbrukare (I 594 platser) och elt tjugi.ual
inackoideiingshem/behandlingshem för nai-kolikamissbiukaic (240 platser),
,Antalel statliga och erkända väidanstaltei för alkohoimissbrukare uppgick vid
samma tid till 23 (1556 platser) och antalet enskilda anstalter till 27 (880
platser). 18 av totalt 50 anställer har f, n, kommunal huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De tydligaste tendenserna till
förändring i värdstrukluren under senare är torde vara dessa. Man strävar efter
alt lä vårdenheter som tidigare har varil inrikiade antingen pa alkohol- eller
pä narkotikanussbrukare alt ta emot missbrukare tör värd oberoende av vilken
missbrukskaleg.iri de tillhör. Antalet platser pä inackorderingshem och
behandlingshem ökar. och verksumlieten iniiktas mer pa aktiv behandling än som
har varit avsikten frän böljan. Även pä de allmänna nykterhelsvärdanstallerna
görs försök atl förnya värdinnehäll och vårdmetodik. Ett viktigi inslag i denna
bild utgör den markanta nedgång av anlalel vårdade med stöd av NvL:s
bestämmelser om ivängsomhänderlagande som jag har pekat på lidigare. Samtidigt
har antalet intagna enligt 58 S NvL (frivillig intagning) ökal. liksom anlalel
vårdade vid de enskilda vårdanslallerna. Sammanlaget synes den
inslilutionsbundna missbruksvården - om man i denna räknar in sjukhusvärdade, vårdade
pä vårdanstalt för alkoholmissbrukare och gäster vid inackorderingshem och
behandlingshem - ha ökat i omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens överväganden
leder fram lill önskemålet att socialljänslens insalser främsl skall vara
förebyggande och uppsökande och i siörsla möjliga ulslräckning ges i den
hjälpbehövandes egen hemmiljö eller så nära den som del gär. Vård i institution
bör enligl min mening om möjligt komma i fråga först sedan man har prövat andra
vårdinsatser. Värd i institution bör vidare ingå i etl längre värdprogram. Om
en inriklning av verksamheten mot öppna värdformer med slarka inslag av
molivalionsin-riklal behandlingsarbele och nya inslag i inslilulionsvården
skall bli framgångsrik, behövs viss ulbildning för personalen både inom den
öppna verksamhelen och vid insliiulionerna. Både socialstyrelsen och kommunförbundel
har nu inlell arbete med delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är viktigt att även sjukvården
är beredd aU ta sin del av ansvaret för missbrukarnas vårdbehov. 1
arbetsgruppens rapport ingår ett förslag om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2426>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att del inom varje landstingsområde skall upprättas en
plan för den medicinska vården av alkohol- och narkotikamissbrukare. Planen
borde förutom de hittillsvarande psykiatriska klinikerna ta upp de övriga
vårdinstitutioner, t. ex. behandlingshem, som har tillräckliga resurser för
all kunna ge vård ät missbrukare. Arbetsgruppens förslag är värt en närmare
prövning. Enligt min mening är del emellertid inte lämpligt att i delta sammanhang
föreslå någon lagstiftning i denna riklning. Jag utgår från all hälso-och
sjukvårdsuiredningen (S 1975:04) under sill arbele med en ny lagstiftning om
den offentliga hälso- och sjukvården prövar möjlighelerna att med olika
planeringsinstrument slyra resurserna mol de sektorer där behoven är angelägnast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Vård man samtycke</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnt råder del bred
enighet om att vård av missbrukare så långl som möjligi skall ges i frivilliga
former. Men del finns också en allmän enighel om atl samhällel inte passivt kan
åse hur en individ lider allvarlig skada på grund av all han inte råder över
sina handlingar. Sådana situationer kan bero på individens låga ålder, viss
sjukdom eller vissa tillstånd som följd av missbruk av alkohol eller narkolika.
1 dessa fall bör samhällel ha möjlighel och skyldighel alt ingripa med åtgärder
till skydd för den enskilde. All sjukvården har ansvaret för ingripanden vid
psykisk sjukdom råder det ingen tvekan om. Somjag har anförl beträffande vården
av unga råder det heller inga större meningsskiljaktigheter om atl ungdomars
skydd bör tillförsäkras främsl av socialtjänsten. En fråga som har väckt
intensiv debatt är däremot vilket samhällsorgan, som skall svara för nödvändiga
skyddsingripanden mol vuxna missbrukare. Del har också rått delade meningar i
frågan om ingripandet bör få ha till syfte alt skydda andra än missbrukaren
själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om anledningen till de starka
motsättningarna i denna fråga kan man ha olika meningar. Jag har i det
föregående tecknat en del av bakgrunden lill tvångsdebatten. En bidragande
orsak till att uppfattningarna går isär är säkerligen att missbrukaren ofta
uppvisar en blandad behovsbild - han behöver sjukvård, hjälp med pengar,
bostad, familjeproblem och sin arbetssituation. Han behöver alhså tjänster
både från den landstingskommunala sjukvården, den kommunala socialtjänsten och
bostadsförmedlingen och den statliga arbetsvärden. I de fall det kan vara
aktuellt att ingripa lill skydd för missbrukarens omgivning, kan missbrukaren
inle sällan anses ha begåtl en brottslig gärning. Hans behov av alkohol eller
narkolika för ibland också med sig att han begår brotl av förmögenhelskaraktär.
Även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2428>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>polis, domstolar och kriminalvård får då ett ansvar för
honom. Del är för missbrukaren kanske viktigare än för någon annan alt del i
lag slås fasl dt yllersla ansvar för kommunerna att se till all den enskilde
genom socialtjänsten fär den hjälp och det slöd som han behöver. Med detta
yttersta ansvar följer, som ocksä socialutredningen har framhållit, att
kommunens socialtjänst har en skyldighel alt se lill atl den som är i Irängande
behov av insatser för all inle skadas allvarligt lill liv eller hälsa ocksä får
dessa insalser, även om han inle själv är införstådd med det. Är det så att
socialtjänsten inte själv förfogar över möjligheler alt meddela vård ulan
samtycke, får sådana sökas hos någon annan huvudman. Och det blir ytterst en
uppgift för socialtjänsten att se till all missbrukaren fär vård när hans
lillslånd kräver del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har haft främst
tvä skäl för sill förslag att förlägga de tvångsinstrument som det här är fråga
om till sjukvården. Det ena är den stora vikt utredningen fäster vid atl
utforma socialljänslen så all den inle rymmer uppgifler och förplikielser i
strid med den enskildes önskemål. Del andra är alt ulredningen vid en genomgång
av statistiskt malerial och gällande lagstiftning har funnit all huvuddelen av
de missbrukare som behöver institutionell vård och behandling kan få och också
får denna genom sjukvårdens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen menar efter sin analys
atl LSPV ger möjlighel all la om hand och hålla kvar de alkohol- eller
narkotikaberoende som det - också från socialtjänstens synpunkt - framslår som
mesl angelägel alt snabbt kunna bereda en tids inslilulionell vård och
behandling även om de inte själva önskar tas in för vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar, liksom fiertalet
remissinstanser, socialutredningens uppfattning att ivängsingripande bör fä
ske för att rädda liv eller förhindra allvarlig kroppslig eller menlal skada i
silualioner då den enskilde själv är sall ur sländ att inse sill behov av
hjälp. Värden bör syfla till atl möla etl akut hjälpbehov och atl försälta den
hjälpbehövande i en sådan fysisk och psykisk kondition alt han själv kan
motiveras för forlsall vård i frivilliga former. Alla ålgärder som har ell
vidare syfte måsle vidlas som stödinsatser i samförstånd med den enskilde. Med
della som utgångspunkt -dvs, att syftet med den aktuella vården främsl är att
rädda liv eller skydda hälsa - finner jag det rimligl alt denna värd och
behandling ges av sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt LSPV har två läkare -
överläkare vid psykiatrisk klinik vid sjukhus och den läkare som utfärdar del
s. k. vårdintyget - det avgörande infiytandel över om en palienl skall las in
för vård oberoende av samiycke. Efler intagningen delas ansvarel för beslul om fortsall
vård mellan överläkaren - som har det primära bestämmandet - och den s.k.
utskrivnings-niimnden. Föi att utskrivningsnämnd skall få vårdfrågan till
bedömning krävs det i allmänhet alt den iniagne själv lar ell inilialiv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2430>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV regleiai inle skyldighelen all
meddela någon behövande nödvändig väid, utun bara räUen aU i man av resuiser
ge den sjuke sjukhusvård oberoende av hans amIyckc, Om skyldigheten att slälla
upp med vårdresurser finns det i stiillet bestämmelser i sjukvårdslagen
(1962:242), Enligl 3 S sjukvårdslagen [iliggei del sälunda landstingskommun att
för dem som är bosalla inom sjukväidsonirädel ombesörja säväl öppen som sluten
värd tiil sjukdom, skada, kroppsfel och barnsbörd, i den män inte annan drar
löisoig om del, Samma skyldighet att ombesörja vård har landstingskom-niiin i
IV,'iga om dem som vistas inom sjukvårdsområdet utan att vara bt)salla dar, om
de behöver omedelbar vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om man som entla lagliga möjlighet
lill tvångsingripande gentemot behövande missbrukaic har LSPV, kommer det
fakliska beslutet bdiiiftaiKle dLMina dei av ins.ilsoiua för missbrukarnas
bäsla hell atl ligga hos lands-lingen och läkaina. Kommunernas möjlighet att
påverka resuisuibyggna-den hlir en fiäga om möjligheten att påverka landslingen
töi handlingsvii-gen, Socialarheiainas möjlighet all ingripa i det enskilda
fallet inski;inker sig lill liiticii - och plikien - atl \ itl behov kontakta
läkaie. Au den senare ätgiiideii inte siillan mäste göras ulan den enskilde
missbrukarens samiycke ligger i sakens natur,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>J;ig h;u" inledningsvis anfört
att den kommunala socialljiinsien måste satsa mälniedvetet pa hjälp- och
stödatgiirdcr i olika Ibinier för misshru-kaigiupperna. Resurserna tar därför
inie splittras i alltför stor utstriick-ning. Med en mälnicdveten törehyggande
verksamhet, en viil inbyggd öppen värd och elt varierat utbiKJ av väidinsatser
bör det vara mi)jligl all ix-griinsa behovel av ivångsingripanden. I de fall
sädant ingripande iinJä hlir aktuellt inäsie ki>Mimunen - som alltså dessförinnan
tiii anlas ha gioi l belvdaiulc ansträngningar föi att bislä missbrukaren pä
frivillig viig -anses kunna uppfylla siu yttersta ansvar genom atl ansiika om
LSPV-inlagning. Delta ;ir ända en betydelsefull utvidgning av ansvarel jamlört
med det som den kommunala socialvärden har i dag. För vuxna missbrukare av
narkotika har sälunda konununerna inget ultryckligt lagiegleral ansvar för
värd och behandling. För de vuxna ulkoholmissbrukarna hai visserligen
komiuunernas nyklcrhetsnämnder ett sådant ansvar, men del inskränker sig i
fiäga om ivångsintagningar pä allmiin viiidanstalt till möjligheten att göra
ansiikan hos länsrält, som därefter har den laktiska heslutanderätlen. Sedan
inlagning har skell, övergår del direkta ansvaret fc')r Vålden till ledningen
för anslalten, och del lyfts alltså bort fiän konuiui-nens nykterhelsvårdande
organ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:10.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I frägan om komnninens möjlighet
atl leva upp till sill yttersta ansvai, om möjligheten till ivångsiniagning
försvinner frän socialljänslen, vill jag ocksii tillägga fiiljande. Enligt
socialulredningens förslag lill sociahjiinsllag får landstingen och kommunerna
ansvaret för att det gemensamma behovel av institutioner inom etl
landstingsområde blir tillgodosell. Härigenom skapas en naturlig kontaktyta för
överläggningar om gemensamma vårdin-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2432>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>salser även i övrigt. Vidare skall enligl
socialulredningens förslag i LSPV las in en regel - lill vilken jag älerkommer
närmare i det följande - om obligatorisk underrättelse från sjukhus till
socialtjänst i de fall intagning av missbrukare har sketl enligl lagen.
Socialtjänsten skall ocksä såväl under sjukhusvistelsen som efter det denna har
upphört ha kvar silt grundläggande ansvar för alt missbrukaren får del stöd
och den hjälp han behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av det anförda finner jag alltså
alt övervägande skäl talar för all del inle föreligger någol behov av alt
utrusta socialljänslen med möjligheler lill egna ivångsälgärder belräffande
vuxna missbrukare. Jag är alliså - liksom den övervägande delen av
remissopinionen och arbetsgruppen - beredd att stödja socialutredningens
slällningsiagande i delta avseende. 1 den blivande sociaUjänstpropositionen
avser jag att återkomma lill frågorna om upphävandet av bl.a. NvL och AsocL
saml om de närmare reglerna för kommunens yttersta ansvar och socialtjänstens
uppgifter på oUka områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är angeläget alt slalsmaklerna
noga följer ulvecklingen inom missbruksvärden. Jag älerkommer i propositionen
om sociahjänslen till socialstyrelsens roll i della sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Särskild intagningsgrund.för alkohol- och
narkotikumissbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den gällande NvL avses bli upphävd
i samband med alt den nya socialtjänstlagen Iräder i krafl. Som en följd av
mili lidigare redovisade slällningsiagande föreslår jag all bl.a.
beslämmelserna om tvångsinlagning på allmän vårdanslali för alkoholmissbrukare
inle skall ersältas med några motsvarande regler inom den nya
sociallagsliftningen. De omhändertaganden av alkohol- eller
narkotikamissbrukare utan deras samtycke som alltjämt behövs bör enligt vad
jag har sagt förut göras inom ramen för sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har påvisats bl.a. genom
arbetsgruppens arbele råder del bland dem som skall tillämpa LSPV en belydande
oenighet om möjligheten atl lillämpa lagen pä missbrukare. Oenighden synes ha
sin främsla grund i olika uppfattningar om huruvida alkoholmissbruk och
narkotikamissbruk är alt anse som psykiska sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När LSPV genomfördes, uttalade den
dåvarande departementschefen (prop, 1966:53) bl.a. att den medicinska
vetenskapens utveckling allt klarare hade visat all alkoholism och
alkoholmissbruk utgör mer eller mindre ultalade sjukdomstillstånd. För psykiska
sjukdomstillstånd, som slår i samband med missbruk av alkohol, borde därför
enligl hans mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under samma
förulsällningar som i fråga om övriga psykiska sjukdomar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sluten
psykialrisk vård kunna beredas även oavsell den sjukes önskan. Belräffande
narkomani och narkotikamissbruk anförde departementsche-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2434>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fen bl, a. all han anslöl sig till den uttalade
uppfattningen alt under begreppet psykisk sjukdom hör ocksä tillstånd som
sammanhänger med missbruk av narkotika. Nägon strikt gränsdragning mellan
narkomani och narkolika-misshruk ansåg han i detla sammanhang varken möjlig
eller nödviindig. Samma inställning redovisades av departemenlschefen i en
senare proposition (1969: 111) i samband med att det gjordes tillägg till IS
a) LSPV, Genom tillägget jämställdes bristande möjlighet att rätt bedöma sitl
behov av vård i följd av missbmk av narkolika med den tidigare indikationen
bristande sjukdomsinsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillgängliga uppgifter ger som
arbelsgruppen har framhållit vid handen att LSPV, trols de uttalanden som
gjordes vid lagens lillkomsl och del yllerligare klarläggande som åsyftades
genom tillägget år 1969, allijäml lillämpas mycket ojämnt i fråga om
missbrukarna. Medan man pa elt sjukhus finner det uppenbart att
förvirringstillslånd som ftiljd av alkohol-eller narkotikamissbruk uppfyller
lagens krav pä psykisk sjukdom och ofta lägger denna diagnos till grund för
intagningsbeslut, är man på andra sjukhus mera försiktig och den angivna
diagnosen förekommer sällan i inlagningsbeslulen. Som arbetsgruppen har anförl
är del önskvärt att lagen lillämpas enhelligl över hela landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns anledning all hålla fasl
vid aU missbruk av alkohol och narkotika kan medföra ett sådant lillslånd atl
del blir nödvändigt att bereda missbrukaren vård mot hans vilja enligt denna
lag. Den ojämna tillämpningen av LSPV visar dock att lagen inte har gell
tillräckligt klara riktlinjer beträffande vården av missbrukare. Del är därför
påkallat atl ändra utformningen av lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har föreslagil all
man skall bryta ut alkohol- och narkotikamissbrukarna ur den krels av psykiskl
sjuka eller därmed jämsiällda som avses med den nuvarande generalindikalionen.
Jag finner denna lösning tilltalande. Man undanröjer härigenom varje tvivel om
att tillstånd som hänger samman med missbruk kan vara en grund för värd enligl
lagen. Samtidigt undgår man alt uttryckligen klassificera missbruket som
psykisk sjukdom, något som är föremål för delade meningar bland dem som har all
lillämpa lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslär alltså i enlighet med
arbetsgruppens förslag atl förutsällningarna all oberoende av samiycke la om
hand alkohol- och narkotikamissbrukare för värd skall behandlas i en särskild
paragraf, 2 §. Beslämmelsen bör klarl uttrycka all den är en frislående
inlagningsgmnd. Jag menar all man kan åstadkomma detta genom alt i inledningen
lill beslämmelsen ange all den som missbrukar alkohol eller narkolika får
beredas värd enligl lagen, även om han inte kan anses lida av sjukdom som avses
i I §. Härutöver skall i enlighel med den sakliga innebörden i arbetsgruppens
förslag som förutsäUning för vård anges all pafienten lill följd av sill
alkohol- eller narkotikamissbruk har ett Irängande behov av avgiftning och
psykialrisk värd i samband med denna och alt utebliven värd innebär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2436>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allvariig fara för hans hälsa eller liv. Vidare bör - i
överensslämmelse med vad som anges i I S b) - också ges möjlighel lill
ingripande om ulebliven vård skulle innebära allvarlig fara för annans
personliga säkerhel eller hälsa. Nägon motsvarighet lill övriga
speciulindikalioner i I S finner jag däremot inle skäl alt behålla för dessa
fall, 1 likhet med arbetsgruppen anser jag att man samtidigt bör slopa det
tillägg som nu i den medicinska indikationen - I S a) - med bristande
sjukdomsinsikt jämställer alt nägon till följd av beroende av narkotiska medel
inte rätt kan bedöma sitt behov av värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har också föreslagit
att LSPV skall få ny rubrik och i stället kallas lag om viss psykiatrisk vård
(LPV). Med hänsyn till den ulformning av 2 S somjag nu föreslår anser jag alt
det är lämpligare alt i ställd kalla lagen för lag om psykialrisk värd och vård
av missbrukare i vissa fall (LPM). Jag föreslår alltså att även denna ändring
vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De föreslagna lagändringen kommer
atl medföra atl begreppet psykisk sjukdom enligt I S får en snävare innebörd än
f.n. Alt en särskild intagningsgrund anges för alkohol- och
narkotikamissbrukare innebiir emellertid inle alt del skall vara uleslulel atl
för dessa vårdbehövande tillämpa I S pä sådana sjukdomar som iraditionelll har
hänförts dil, exempelvis delirium Iremens, alkoholhallucinos och
alkoholparanoia och vissa mycket avancerade psykiska defekttillslånd, t. ex.
alkoholdemens. Jag delar dock den uppfattning som har uttalats av den lidigare
deparlemenlschefen i samband med den lagstiftning jag berörde nyss (prop.
1966:53 och prop. 1969: 11</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all
någon fasllåsning vid vissa sjukdomsbeskrivningar varken är möjlig eller
lämplig. Mina uttalanden i frägan fär därför nu uppfällas som rekommendalioner
liksom de har varit i tidigare propositioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill än en gång betona atl
strävan givetvis alllid bör vara atl de missbrukare som är i behov av vård
söker vården frivilligt, Försl när alla ansträngningar alt komma fram till vård
på denna väg har misslyckats kan det komma i fräga att överväga
tvångsingripanden. Elt viktigt syfte med denna vård - föruiom syftet alt rädda
liv i en akut situation - måsle därvid vara just atl få missbrukaren i sådan
psykisk och fysisk kondition att han kan motiveras för en fortsalt medicinsk
eller social vård i frivilliga former. Av främsl rällssäkerhelsskäl anser jag
dock att tvångsvård i sådanl syfte inle bör få pågå under obeslämd lid. De
nuvarande fakliska vårdtiderna för denna patientgrupp varierar från några
dagar till några veckor. Liksom arbetsgruppen - som i dessa delar rådgjorde med
företrädare för Svenska psykiairiska föreningen - anser jag alt den längsta
tiden för omhänderlagande av missbrukare med stöd av den särskilda beslämmelsen
bör beslämmas till fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del säger sig självi all ingenting
hindrar att vården fortsätter i frivilliga former sedan förutsättningarna för
tvångsingripande har upphört. Tvärtom är ju detta somjag tidigare har sagt ett
syfte med ingripandet. 1 såväl dessa fall som sådana där fortsatt medicinsk
vård av någon anledning inte blir </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2438>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>akluell, finns del oftasi elt uttalat behov av socialt
bistånd. För atl den sociala rehabiliteringen skall kunna säkras sä längt
möjligt föreslär jag liksom arbetsgruppen en särskild regel om skyldighet för
sjukvården alt samverka med sociahjänslen i dessa fall. Till den närmare
ulformningen av dessa förslag återkommer jag i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är angeläget att tillämpningen
av den nu föreslagna regeln om möjlighel all ingripa med ivång mol alkohol- och
narkotikamissbrukare enligt LPM följs ordentligt redan från början. Avsikten är
att tillsälta en kommitté med parlamentarisk sammansättning som bl.a. skall fä
lill uppgifl atl fortsätta översynen av lagstiftningen om vård mot den
enskildes samtycke. Den nödvändiga uppföljningen bör kunna bli en viklig
uppgift för denna kommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av de omstridda frågorna beträffande
vuxna missbrukare är om den föreslagna tiden högsl fyra veckor för vård utan
samiycke är lillräcklig, eller om den innebär risk för all missbrukaren inte
hinner motiveras för fortsatt vård, med återupptaget missbruk och ständigt
upprepade intagningar som följd. Del finns därför särskild orsak all överväga
om erfarenhelerna av den nya lagstiftningen ger anledning lill ändring av
tidsgränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av del anförda framgår all den nu
föreslagna regleringen inle fär ses som en slutlig lösning av en sedan länge
omstridd problematik. Den kommande ulredningen bör pröva frågan om tvånget mol
vuxna missbrukare med ledning av de erfarenheler som har vunnils sedan de nu
föreslagna reglerna har varil i kraft en lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.6 Kontraklsvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är hemfallen ål alkoholmissbruk
har en möjlighel enligl NvL (58 §) alt frivilligt gå in på allmän vårdanstalt
och förbinda sig atl låta sig hållas kvar där under viss lid. Detta har enligl
åtskilliga bedömares uppfattning varil en viktig orsak lill alt antalet
ivångsintagningar enligt NvL har kunnat hållas nere. Man har pekat på att
molsvarande möjlighel kommer alt saknas i en missbruksvård som för
tvångsingripanden bara har LSPV au lita tUl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har stor förståelse för att man
i detla läge skulle vilja se all andra möjligheter till s. k. kontraktsvård
fick en reglering i lag. Jag har med intresse tagit del av de försök som redan
nu görs i olika vårdformer inom och utom landet med att som krav för vården
låta den enskilde missbrukaren förbinda sig att uppfylla vissa villkor,
underkasta sig vissa undersökningar, hålla vissa löften osv. Jag kan erinra om
bl. a. civil commitmentsy-stemet i USA. Åsikterna om utformningen av sådana
"kontrakt" och om det terapeutiska värdet av dessa är dock inte
entydiga. Enligl min mening är det inte möjligt att utan ytteriigare
överväganden avgöra hur en lagreglering av kontraktsvården bör vara utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna fråga bör därför beredas
ytteriigare, antingen av den nyss nämnda utredningen av tvångslagstiftningen
eller i annan ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.7 Råtlssäkerhelen i jörfurundei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 18 § NvL får den som är
hemfallen ät alkoholmissbruk Ivångsintas på allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare, om vissa förutsiitiningar föreligger i fråga om följderna
av hans missbruk. Andra förutsäitningar är all hjälpålgärder skall ha vidtagils
eller övervakning ha varit anordnad utan all han har kunnat ålerföras lill ell
nyklerl liv. Inlagning får dock ske om hjälpåtgärder och övervakning
uppenbarligen skulle vara gagnlösa eller all försök med hjälpålgärder och
övervakning med hänsyn lill hans fariighei inle kan avvaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ivångsiniagning beslular
länsrällen på ansökan av nykterhetsnämnden eller, i vissa brådskande fall, av
polismyndighet. Polismyndighd skall i vissa fall la om hand missbrukaren i avvaklan
på länsrälls beslut. Ansökan om tvångsintagning skall innehålla fullständig
redogörelse för den undersökning och övriga ålgärder som har vidlagils.
Ansökan skall delges den som ansökningen avser. Normalt skall länsrällen hålla
munllig förhandling i ärendet innan det avgörs. Talan mot länsrälls beslul om
Ivångsintagning förs genom besvär i kammarräti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning pä sjukhus enligt LSPV
sker i normalfallel efler ansökan (3 S). Ansökan får göras av bl. a. vissa nära
släktingar, förmyndare, ordförande i socialnämnd, barnavårdsnämnd och
nyklerhelsnämnd eller av polismyndighd. Om kommunfullmäktige beslutar del, får
socialnämnden uppdra åt annan ledamol av nämnden än ordförande eller ål
tjänsteman i ledande slällning hos kommunen all göra ansökan om inlagning (4S).
Ansökan skall vara skriftlig. Vid denna skall fogas vårdintyg, som inte är
äldre än en månad, angående den ansökan avser. Värdinlyg, som skall utfärdas av
läkare i omedelbar anslutning till personlig undersökning av den sjuke och i
princip av läkare utanför del sjukhus där inlagning skall ske, skall innehålla
uttalande om sjukdomen, dess art och grad, om någon grund i I § a)-d)
föreligger saml om de omsländigheier i övrigl som föranleder vårdbehovel
(5-6§§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger sannolika skäl för atl
någon lider av psykisk sjukdom och är farlig för annans personliga säkerhet
eller egel liv, får polismyndighet omhänderla honom om fara är i dröjsmål. 1
sådanl fall skall polismyndigheien föranslalla om läkarundersökning och, om
värdintyg utfärdas, göra ansökan om inlagning pä sjukhus (7 S). Om inlagning på
sjukhus beslutar överläkare. I praktiken kan bara överläkare vid psykiatriskt
.sjukhus eller motsvarande klinik komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senasl på tionde dagen efler
intagningen skall överläkaren efler undersökning av den iniagne pröva om värd
kan beredas honom med slöd av lagen. Finner överläkaren att så är fallet skall
han besluta all paiienlen även i forlsältningen skall vara inlagen. Utskrivning
skall sedan ske så snart vårdbehovet har upphört. Överläkaren beslular i
princip om detla, men får hänskjula frågan till utskrivningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnden kan också få pröva frågor om
inlagning, beslut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2442>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om fortsall vård och vägrad uiskrivning genom alt frågan
förs lill nämnden genom patientens eller annan laleberälligads besvär. Talan
får föras ulan inskränkning till viss tid. Någon skyldighel för nämnden all
pröva besvärstalan eller annan talan inom viss tid föreligger inte. Vid
sammanträde med nämnden, vilkel skall hållas på sjukhusel om inle särskilda
skäl lalar emot del, skall överläkaren och patienten som regel vara närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har under remissbehandlingen av
socialutredningens förslag framhållits av många remissinstanser all förslagel
om att låta LSPV:s intagningsregler ersätta NvL:s kan komma atl innebära en
försämring av rättssäkerheten för de berörda missbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I denna fråga vill jag försl
påminna om att del redan nu las in etl belydande antal missbrukare enligt
LSPV:s regler. Inte sällan skulle de ha kunnat tas in även enligl NvL. Milt
förslag lill särskilda regler i LPM för missbrukare av alkohol eller narkolika
innebär bl.a. en begränsning i möjlighelen att behålla dem på sjukhusel lill
högst fyra veckor. Delta bör jämföras med NvL:s regler som i praktiken innebär
en vårdtid på minsl elt år (44S) och LSPV:s nuvarande regler som medger en
obeslämd vårdtid. Förslaget innebär också att etl uttalat medicinskl vårdbehov
måste föreligga om inlagning alls skall fä ske. Jag finner del därför inle nu
motiverat atl för missbruksfallen frångå det system med ivåläkarprövning som
gäller för alla patienter enligl LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Della utesluter emellertid inle alt
man med fog kan ifrägasälta om LSPV:s intagningsregler generelll sett uppfyller
kraven på tillräcklig rättssäkerhet. Della har, som arbelsgruppen har anförl,
också ifrågasalls från en rad håll och också föranlell socialslyrelsens
LSPV-grupp till elt förslag om obligatorisk nämndprövning av alla inlagnas
vårdbehov. Som också framgår av arbetsgruppens sammanställning har detla
förslag dock rönt omfattande krilik på skilda grunder vid remissbehandlingen av
LSPV-gruppens förslag lill ny lag om viss psykialrisk vård. Arbelsgruppen har
därför inskränkl sig till att föreslå sådan nämndprövning endast i vissa
särskilda fall, till vilka jag återkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser alt frågor som rör
patienlernas rälissäkerhel bör tillmätas ulomordenllig vikt. Den kommande
utredningen bör därför få i uppdrag atl noga pröva förutsällningarna för delta
och andra alternativ i syfte all på bästa sätt stärka rättssäkerheten i inlagningsförfarandet
för alla berörda patienter. Därvid bör bl.a. övervägas möjligheten att i
framtiden låta samlliga beslut om omhändertaganden enligt LPM prövas av
länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De som i framtiden kommer att tas
in enligl den nu föreslagna nya 2 S LPM kommer emellertid att få en
särställning jämfört med andru intagna bl. a. därigenom atl vårdtiden redan
från början är begränsad. För alt inte äventyra dessa intagnas möjlighel all
under vårdliden fä beslut som rör vården överprövade, finner jag del moliveral att
föreskriva att besvär som förs belräffande sädan inlagen måste prövas av
utskrivningsnämnd inom viss korlare tid. Jag har därvid slannal för alt föreslå
att sådan prövning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste ske senasl på fjärde dagen efter del alt besvären kom
in lill nämnden. För att renl praktiskt göra det möjligt för nämnderna alt
hålla den föreskrivna lidsfrislen föreslår jag också all beslul i sådan fråga
bör kunna fattas av nämnden i förminskad sammansältning. Till de närmare detaljerna
återkommer jag i avsnittet om nämnderna. Jag har inle funnit tillräckliga skäl
all utslräcka giltigheten av den nu akluella föreskriften även till den
cenirala nämnden. För denna bör alltså i slort gälla oförändrade regler om
besvärsprövning och handläggning i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.8 Sumurbele sjukvård - sociultjänsi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har nämnl är ell viktigi
syfte med värden av missbrukare oberoende av samtycke att få denne i ett sådant
psykiskt och fysiskt tillstånd all han kan motiveras för en fortsalt medicinsk
eller social behandling i frivilliga former. När samtidigt ansvaret för vården
är uppdelat mellan sjukvård och socialljänsl finns det en risk för all del inte
blir den konlinuilet i vården som måsle eftersträvas. I de fall socialtjänstens
företrädare själva tar initiativet till en vårdperiod på sjukhus ligger det i
sakens nalur att också den forlsalla ulvecklingen skall bevakas av
socialljänslen. Svårare är de fall där missbrukaren blir föremål för vård på
annans initiativ, t. ex. polismyndighets. Visserligen finns det besiämmelser i
t. ex. bäde LTO och LOB, vilka syftar lill all uppmärksamma främsl de sociala
myndighelerna på en omhändertagens behov av slöd eller hjälp från samhällets
sida (6§ LTO och 7§ LOB). Dessa besiämmelser läcker dock enbarl en mindre del
av de situationer som kan uppkomma och som kan påkalla insatser från
socialtjänstens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både socialutredningen och
arbetsgruppen har uppmärksammat den angivna problematiken. Båda har föreslagit
att man skall föreskriva skyldighel för överiäkare alt under givna förulsällningar
underrätta socialnämnden om en missbrukare, som har lagils in på sjukhus med
slöd av lagen, behöver stöd och hjälp genom socialtjänsten. Socialulredningen
föreslår därvid att sädan underrällelse skall ske med patientens samiycke.
Arbelsgruppen, som delar socialulredningens uppfaUning all missbruksvärden
rymmer så speciella problem all den motiverar en särreglering, menar dock att
den föreslagna regeln om underrättelse bör göras oberoende av den intagnes
samiycke. Däremol anser arbelsgruppen att underrättelseplikten bör vara
beroende av om elt behov av sociala tjänster kan anses föreligga hos den
iniagne och atl denna bedömning bör göras av överläkaren. Bestämmelsen
föreslås bli inlagen i en ny paragraf. 1 samma bestämmelse föreslår
arbelsgruppen också all det skall föreskrivas skyldighel för socialnämnd all
senast inom en vecka från läkarens underrättelse, efler samråd med läkaren och
tillsammans med patienten, upprätta en plan för den sociala eftervården. Som
skäl för della anför arbelsgruppen bl.a. all den som är så djupt nedgången i
sitl alkohol- eller narkolikaberoende atl han behöver tas om hand med stöd av
LSPV oflasl torde vara i behov av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2446>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd och hjälp frän socialtjänsten och att
behandlingsplanen behövs lör atl yllerligare söka säkerställa all missbrukaren
får denna sociala eftervård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag biträder arbetsgruppens förslag
i dessa delar. Jag vill dock erinra om att behandlingsplanen inte enbart kan
komma atl innehålla inslag av sociala stödåtgärder. Lika viktigt torde vara
elt klarläggande av det fortsatta medicinska vårdbehovet och förslag om hur
detta skall kunna mötas. Liksom arbelsgruppen vill jag samtidigt understryka
att underrättelsen frän läkaren och behandlingsplanen enbarl får ses som en
melod atl göra det möjligt lör socialtjänsten att erbjuda missbrukaren bästa
möjliga stöd och hjiilp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.9 Åndring i 31 kap. 3 § broUsbalken m. ni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 31 kap. 3S brottsbalken kan
den som har begålt broilslig gärning och beträffande vilken föreskriven
medicinsk utredning visar atl han kan beredas värd enligt LSPV överlämnas av
domstol lill sluien psykialrisk vård. Med hänsyn främsl till den korta vårdlid,
som blir möjlig vid en tillämpning av den nya 2S LPM, bör överlämnande inte
kunna ske även om förutsällningarna all bereda vård enligt 2 § är uppfyllda
beträffande den lilllalade. Delta bör föranleda en viss mindre ändring av 31
kap. 3 § brottsbalken. Behovel av lagändring kommer atl beaklas i samband med
den översyn av vissa av brollsbalkens påföljdsregler som f.n. pägär inom
justitiedepartementet på grundval av betänkandel (SOU 1977: 23) Psykiskt störda
lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 57 S NvL får äklagare läla
bli alt väcka ålal för brotl av viss lindrigare art, som har begåtts av den som
har tvångsinlagils på allmän vårdanstalt eller efler frivillig inlagning
förbundil sig atl slanna pä sådan anstalt i sex månader. Jag anser att det
saknas förutsättningar för någon motsvarande regel för de fall missbrukare
bereds vård med stöd av 2§ LPM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Övriga ändringar i LSPV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgåll av del föregående
överlämnade socialslyrelsen på hösien 1977 till den dåvarande regeringen en
rapport, som hade arbetats fram av en expertgrupp (LSPV-gruppen) inom slyrelsen
och som innehöll förslag om långtgående ändringar i LSPV. Av rapporten framgår
atl LSPV-gruppens förslag lill slor del hade föranlells av nya tankegångar om
hur den landstingskommunala psykiatriska vården bör vara organisatoriskt
ulformad för framliden. Gruppens förslag utgick emellertid också från en önskan
alt stärka patienternas rättssäkerhet och att rätta till en del otympligheter
i den nuvarande LS PV, vilka hade kunnat konstateras under de tio år lagen har
varil i tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2448>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen inom
regeringskansliet konstaterar att LSPV-gruppens förslag till ny reglering av
den psykiatriska vården oberoende av samiycke har fåll etl blandat mottagande
från det 4()-ial remissinstanser, som har fått yttra sig över del.
Arbelsgruppen har emellertid tagil fasta på några av LSPV-gruppens ändringsförslag,
vilka av remissinstanserna har bemötts i huvudsak posilivt och som har
framstått som särskilt angelägna och också möjliga att genomföra inom ramen för
den nu gällande lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag redan har nämnt avser jag
att senare föreslå regeringen att en ny pariamenturisk kommillé skall
tillsättas för alt bl. a göra en översyn av hela del aktuella regelsystemet.
Det kan mot den bakgrunden diskuteras om del är lämpligt alt i della sammanhang
föreslå partiella ändringar i lagen, vilka inle är direkl föranledda av de
lidigare redovisade övervägandena angående missbrukspatienlerna. Jag delar
emellertid arbetsgruppens uppfattning att del finns anledning atl redan nu
göra en del ändringar som framstår som särskill angelägna i avvaktan på den
fortsatta översynen av ivångslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.-?.2 Åndrade inlagningsregler Boritagande av kravet på
ansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att någon skall kunna tas in
för vård enligt LSPV fordras dels en skriftlig ansökan, dels elt vårdintyg. Här
bortses då från intagning efter domstols förordnande. Ansökan får göras endasi
av vissa i lagen uppräknade personer - anhöriga, ordförande i sociala nämnder
m.fl. Vårdintyget, som skall utfärdas av läkare, skall innehålla bl. a. ett
uttalande om all det ar sannolikl all den som inlygel avser lider av psykisk sjukdom
och alt sluten psykiatrisk vård är oundgängligen påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har föreslagit att
ansökningsförfarandet skall slopas. Gruppen anser alt del är vårdinlygel som är
den viktigasle handlingen när inlagningsfrågan skall bedömas och all den särskilda
ansökan framstår som ell onödigl komplement lill den medicinska ulredningen. I
praktiken finns del enligt LSPV-gruppen ofta ett värdinlyg redan när ansökan
upprättas. Vidare menar gruppen all del kan vara etl onödigl lidande för en
anhörig lill den sjuke all skriftligen behöva framslå som ansvarig för den
Ivångsmässiga inlagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen delar liksom
fierlalel remissinsianser LSPV-gruppens uppfattning i dessa frägor. Del bör
enligt arbelsgruppen vara lillräckligl all vårdinlygel anger pä vems begäran
del har utfärdats. Arbetsgruppen framhåller också att del är naturligt att
initiativet ofta tas av någon anhörig eller av de sociala myndigheterna,
polisen etc. Gruppen anser emellertid inle alt det finns tillräckliga skäl all
begränsa initiativrätten lill en viss personkrets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget om att ta bort kravet på
skriftlig ansökan har som arbetsgruppen har konstaterat fått en betydande
uppslulning från remissinslanserna. Jag vill dock också påminna om all t.ex
psykiatriska nämnden och vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2450>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företrädare för patienterna har moisall sig att förslaget
genomförs. Som skäl för della har de främst anförl alt ansökan om intagning är
etl led i det syslem av rättssäkerhdsspärrar som nu finns inbyggl i LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag förslår väl de sist nämnda remissinsiansernas
synpunkler. Jag menar dock liksom arbetsgruppen all det inte finns tillräckliga
skäl all begränsa inilialivrällen lill en viss krets av personer. Del
förhållandel alt två av varandra oberoende läkare har att bedöma behovel av
vård får anses vara en lillräcklig garanti mot all omotiverade ansökningar
föranleder intagning på sjukhus mol någons vilja. 1 och för sig kan man
föreställa sig vissa risker med all hell la borl kravet på ansökan. Man kan ju
nämligen göra gällande all därigenom alltför slora befogenheter och ocksä ett
för stort ansvar kommer alt läggas pä de båda läkare, som i praktiken kan bli
ensamma om att ta initiativ lill och beslula om inlagning. Liksom arbetsgruppen
utgår jag emellertid ifrån atl initiativet i normalfallet kommer alt las av
någon annan än läkare - anhörig, social myndighel eller polismyndighet I.ex.
Många remissinstanser har också bekräftat LSPV-gruppens uppgift atl ansökan
redan nu i många fall har kommil alt ses som en ren formalitd. Ansökan skaffas
sålunda fram sedan vårdbehovet redan har konstaterats, och den inhämtas inte
sällan från myndighetsföreträdare, som inte känner den sjuke personligen. All
delta förfarande, som således har praktiserats i åtskilliga fall, skulle ha
äventyrat rättssäkerheten har inte gjorts gällande från något håll. Jag anser
alltså alt övervägande skäl talar för att kravet på ansökan bör kunna slopas.
Jag föreslår dock atl det i fortsättningen skall framgå av vårdintyget på vems
initiativ detta har utfärdats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsteg från tvåläkarprövningen i visst full</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 6§ tredje slycket LSPV får
ett vårdintyg som har utfärdats av en läkare inom den slutna psykiatriska
vården inte godtas för intagning pä samma sjukhus där läkaren arbetar. Undantag
från regeln kan dock göras om intyget har utfärdats av en läkare vid en klinik
och intagningen skall ske vid en annan klinik och om betydande olägenhet skulle
uppstå genom att anlita en annan läkare. Enligl 10 § LSPV får intagningsbeslut
inte meddelas av läkare som har utfärdat vårdintyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har pekat på att dessa
regler, vilka har tillkommit i patientens rättssäkerhetsintresse och för att
förhindra att sjuka av rädsla för att bli föremål för tvångsingripande undviker
att söka sjukhusvård i lid, tillsammans med uttalanden i förarbetena har fått
mindre tilltalande konsekvenser i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sålunda leder det nuvarande
förbudet mot s.k. konvertering till att en svårt sjuk patient, som har gått in
frivilligt för vård på sjukhuset men under sjukhusvistelsen visar sig behöva
tas om hand med stöd av LSPV, först måste skrivas ut och lämna sjukhusområdet,
innan han kan tas in med stöd av lagen. Detta har enligt LSPV-gruppen i sin tur
bl.a. fåU till följd atl vården många gånger inleds med stöd av LSPV:s
bestämmelser, även när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2452>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del inle är alldeles nödvändigl. LSPV-gruppen föreslär
därför all den läkare som är ansvarig för värden av den frivilligi inlagna
paiienlen skall kunna upprälla vårdintyg och också besluta om intagning öm
patientens tillstånd försämras under pågående vård. Samtidigt skulle emellertid
i sådanl fall en anmälan gå till ulskrivnlngsnämnden som skulle vara skyldig
att pröva inlagningen inom en viss korlare lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel har fäll ell i huvudsak
positivt mottagande av remissinstanserna. Flertalet av dessa anför därvid som
elt avgörande skäl atl del nuvarande syslemel kan medföra svåra skadliga
verkningar för patientens hälsa. Några inslanser, däribland psykiairiska
nämnden och Sveriges läkarförbund, vill dock behålla tvåläkarprövningen även
för dessa fall. Nämnden pekar därvid främst på rällssäkerhelsaspeklerna, medan
förbundel menar atl senare lids utveckling med ökad tillgäng till bl. a.
distriktsläkare knutna till sjukhusen har möjliggjort en smidigare hanlering av
konverteringsfallen och därmed undanröjt en del av de negaliva effeklerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen anser del angelägel
alt snarast möjligt få lill stånd elt smidigare intagningsförfarande i
konverteringsfallen och ansluler sig lill LSPV-gruppens förslag i denna del.
Arbelsgruppen föreslår därför all bl. a. 6§ skall ges en viss ändrad lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När regeln i 6 § kom lill ullalade
deparlemenlschefen bl. a. atl man måste väga önskvärdheten av all sjuka som är
i trängande behov av sluten psykiatrisk vård pä elt smidigt sätl bereds sådan
vård mol allmänhelens förtroende för menlalsjukvärden. Del senare inlresset
ansäg han därvid väga över. Jag menar atl som regel della synsätt alltjämt
måste gälla. Tiden har emellertid visal all den regel som kom till i syfte atl
bevaka patientens intresse ibland i stället har kommil all få oönskat negativa
konsekvenser för denne. Om man alltså kan undanröja dessa konsekvenser ulan all
för den skull försämra rällssäkerhelen för patienten bör man enligt min mening
inle tveka alt göra undanlag från huvudregeln i dessa fall. Med del förslag som
arbelsgruppen har lagl fram anser jag atl båda förutsällningarna bör vara
uppfyllda. Det gör del alltså möjligt för en läkare all utfärda vårdintyg och
falta inlagningsbeslul men fömlsäller prövning av nämnd inom viss kortare lid
från inlagningen. Jag ansluler mig därför i princip till arbetsgruppens
förslag. Beträffande den närmare utformningen av reglerna hänvisar jag till det
remitterade lagförslagel och till specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jäv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 6 S sisla slyckel LSPV i den
nu gällande lydelsen skall bestämmelserna i 4 och 5 SS förvaltningslagen (FL),
som gäller jäv, inle lillämpas i iirende om all utfärda vårdintyg. Anledningen
härtill är att strängare regler i detta sammanhang inle har anseUs böra gälla
för läkare i allmän Ijänsl än förändra läkare. 1 förarbelena lill FL (prop.
1971: 30 s. 629-630) ullalades all del med denna lösning inle var sagt all del
är lämpligl att en läkare utfärdar vårdintyg beträffande en nära anhörig. En
läkare borde över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2454>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvud taget helst avstå från all ulfärda värdinlyg om
förhållandena var sådana atl han kunde misstänkas för bristande objektivitet.
Della gällde i lika män läkare i allmän tjänst och annan läkare. Del
lämpligaste torde vara alt läkaren fritl fick la slällning i denna fräga under
beaklande av omsländighelerna i det enskilda fallel och ulan all vara bunden
av FL:s regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen framhåller all
vårdinlygel kommer all få en annan räiislig betydelse i och med atl
beslämmelserna om ansökan utgår ur lagen. Det finns därmed inte längre tillräckliga
skäl all undanla läkare i allmän tjänst från jävsbestämmelserna i 4§ FL.
Givetvis bör dä inle heller läkare i enskild verksamhet vara undanlagna. Som
framgår av 5 S FL innebär detta inget hinder mol atl läkaren i akula fall
ulfärdar värdintyg även när del föreligger jäv mot honom men annan läkare inte
går all få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår därför att
sista slyckel av 6§ i stället får den lydelsen att vad som enligl FL:s
besiämmelser har föreskrivils gälla för läkare i allmän tjänst även skall gälla
läkare som ulövar yrket enskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt föreslår arbetsgruppen
all om vårdintyg har utfärdals Irols all enjävssilutation föreligger eller ett
inlagningsbeslul enligl 8S har fallals av en jävig läkare, så skall den senare
prövning av vårdbehovet som skall göras av överläkare enligl 9S i stället göras
av nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag inslämmer i arbelsgmppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kortare tid Jör prövning av vårdbehov m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 9S LSPV skall överläkaren
efler undersökning av patienten snarasl möjligi och senasl tionde dagen efler
dagen för inlagningen pröva om vård kan beredas paiienlen med slöd av lagen.
Har som grund för intagningen åberopats att patienten är farlig för annans
säkerhet, får prövningen i vissa fall anstå till femtonde dagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslär nu atl den
angivna längsla lidsfrislen för prövning av del forlsalla vårdbehovel i
samlliga fall skall beslämmas till åtta dagar. Della skulle säledes gälla såväl
i fall där överläkare gör bedömningen som i fall där nämnden enligl förslagel
skall ha alt göra denna och lika för alla intagningsgrunder. Vidare föreslär
arbelsgruppen alt lidsfrislen skall räknas fiän intagningsbeslulei och inle som
f. n. från inlagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar arbetsgruppens uppfaUning
att liden för prövning av vårdbehovel bör kunna sältas lill högsl älta dagar.
Den andra föreslagna ändringen, nämligen atl liden skulle räknas från
intagningsbeslulei och inle frän inlagningen, går tillbaka på ell förslag av
LSPV-gruppen, vilkel lillkom för att undanröja den rällsosäkerhel som ibland
upplevs med gällande ordning. Vidare föreslär arbelsgruppen i annal sammanhang
atl även den ändringen i lagen skall vidlas alt liden för ett vårdintygs
giltighet begränsas lill 14 dagar före besluiel om inlagning. 1 anslulning
härtill anför arbelsgruppen atl inlagningsbeslul och intagning normall bör
sammanfalla i liden. Kan inlagningen inle ske i direkl anslutning till
intagningsbeslulei - I.ex. på grund av plalsbrisl - så bör beslul om intagning
inte meddelas utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>patienten i stället sältas upp på väntelista enligl de
principer som anges i 37 § sjukvårdskungörelsen (1972:676). Väntetiden kan då
enligl arbetsgruppen bli högsl 14 dagar, eftersom vårdinlygel annars
förfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag bilräder arbelsgmppens förslag
även i denna senare del. Med den förordade ordningen lär inlagningsbeslul och
inlagning som regel sammanfalla i liden. Jag kan därför inle se någon nackdel
med all läla lidsfrislen för vårdbehovsprövning ulgå frän intagningsbesluld,
såsom arbelsgruppen har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära samman med reglerna om
intagningsförfarandel hör möjligheterna all begära polishandräckning för att få
den sjuke att ställa sig till förfogande för undersökning eller bli förd till
sjukhus. Enligl gällande bestämmelser (35 §) är det endasi den läkare som
beslutar om intagning som kan fä lill ständ polishandräckning i samband med
intagningen. Arbelsgruppen föreslår i enlighet med LSPV-gruppens förslag att
möjlighet all begära handräckning skall ges även den läkare som har utfärdal
vårdintyget och som alltså känner palienlens lillslånd bäsl. Jag inslämmer i
förslagel, som har lillsiyrkls av remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har vidare föreslagit
vissa inskränkningar i den nuvarande rälien för vårdintygsskrivande läkare att
få handräckningshjälp för alt genomföra undersökning samt viss annan ändring i
35 S. Jag släller mig bakom även dessa förslag och hänvisar lill lagförslagel
och specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Vård på annan organisalorisk enhel ån psykiuiriskt
sjukhus fmotsvu-runde klinik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl nuvarande besiämmelser får
vård enligl LSPV beredas på sjukhus som drivs av staten, landsiingskommun eller
kommun som ej tillhör landstingskommun (I § tredje styckel LSPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslår all
beslämmelsen skall komplelleras med en regel atl vård enligt lagen får beredas
även på annan vårdinstitution i den mån regeringen så förordnar. Vidare
föreslår arbetsgruppen alt regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer
skall få uppdra åt annan läkare än överläkare att fullgöra de uppgifter som
enligt LSPV ankommer på överläkaren. Enligt moliven avser gruppen med annan
myndighel socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tanken bakom arbetsgruppens förslag
är bl.a, alt till de psykiairiska klinikerna skall kunna knyias
vårdinslilutioner, där palienler som inte har behov av klinikens alla resurser
kan beredas fortsatt vård. Det skulle härigenom bli möjligt atl t.ex. föra över
patienter som bereds vård med stöd av 2 § efter avgiftning på sjukhusel lill
etl behandlingshem för forlsall vård. Det skulle även bli möjligt att i slörre
utsträckning än f. n. bereda en växande grupp av senildemenla palienler
LSPV-vård på exempelvis sjuk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2458>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hem, där de kan fä en för sjukdomslillslåndd bällre
avpassad vård än pä en psykialrisk klinik eller ell psykiatriskt sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill arbelsgmppens
förslag. Jag vill dock framhålla alt avsiklen med de nya beslämmelserna endasi
är all skapa möjlighet för vissa palienlkalegorier, som i och för sig behöver
underkaslas vård oberoende av sitl samtycke enligl LPM, all få den vård de
behöver under lämpligasl möjliga former. Della får inle samtidigt medföra att
deras krav på rättssäkerhet åsidosätts. Jag förutsätter därför att de
vårdinrättningar som inle är sjukhus men som pä grund av sina värdresurser kan
komma i fråga för godkännande enligl den särskilda regeln kommer all ha
tillräckligl inslag av samhällskontroll. Jag förutsäller vidare all de läkare
som kan länkas fä i uppdrag alt vid sidan av överläkare/biträdande överläkare i
psykiatri lillämpa LPM skall ha motsvarande kompelens som dessa, dvs. i princip
specialislkompelens i psykiatri. Under dessa förutsäitningar är jag alltså
beredd all föreslå de nu angivna tilläggen till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Nåmndernu Vidgude uppgifler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av min tidigare
redogörelse (avsnitt 2.3.2) föreslår jag alt uiskrivningsnämnderna i vissa fall
skall få ökade uppgifter i samband med all en vårdperiod inleds. Sålunda skall
nämnden ersälla överläkaren vid prövning av del forlsalla vårdbehovel enligl
9§, när s. k. konvertering fördas och när nägon av de båda läkare som har bedöml
vårdbehovel i samband med inlagningen har varil jävig. Vidare har jag i samband
med min behandling av inlagningsförfarandet vid intagning enligt 2§ (avsnitt
2,2.7) föreslagit att nämnderna skall vara skyldiga atl pröva besvär över sädan
inlagning inom viss korlare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutom dessa ändringar, som alltså
båda berör nämndernas verksamhel, föreslär arbetsgruppen ytterligare några.
Förslagen syftar lill alt ge nämnderna en mera aktiv roll dä det gäller all
bevaka patienternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslär atl
nämnderna skall ges självständig rält all besluta om utskrivning av alla
patienter. Enligl gällande bestämmelser har överläkaren i princip ensam denna
rätt, och fråga om utskrivning kommer under nämndens prövning endast efter
besvär över läkares beslul alt vägra utskrivning. Undantag utgör de fall där
överläkare hänskjuter fråga om uiskrivning till nämnden (17 § försia stycket)
och fall där nämnden enligt 17 § andra stycket har ensam beslutanderätt, dvs.
främst beträffande patienter som har lagits in på grund av domstols
förordnande. Arbelsgruppen föreslår alltså nu att 17 § kompletteras med dt nytt
stycke enligt vilket ulskrivningsnämnd även i annal fall än i andra styckel
sägs får skriva ul en patient.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen lär få sin siörsta
belydelse som komplement till arbetsgruppens övriga förslag beträffande
nämndernas uppgifter. Gruppen före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slår nämligen att nämnden enligl föreskrift i en ny
bestämmelse (20 a S) skall inom tre månader från den dag då paiienlen logs in
för vård pröva behovet av forlsall vård på sjukhus enligt lagen. Vidare
föieslåi gruppen att nämnden efter den första prövningen regelbundel skall
pröva patientens vårdbehov så länge värden består.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I motiven till den föreslagna
beslämmelsen anför arbelsgruppen bl.a, följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det innebär frän
rällssäkerhelssynpunkl avgjorda fördelar om nämnden (jämle överläkaren) sedan
viss lid förflutit från del patienten togs in lör vård, prövar patientens behov
av fortsatt vård på sjukhus med stöd av lagen. - - - Nämndens prövning skall
inte, om behov av fortsatt värd anses föreligga, resultera i beslut i
förvaltningsrätlslig mening. FL: s regler har inle tillämpning pä förfarandet
inför nämnden. Vill paiienlen atl vården skall upphöra, måste han ansöka om det
enligt lagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag släller mig bakom den tanke
arbetsgruppen har givit uttryck för, nämligen att del ur rällssäkerhelssynpunkl
vore fördelaktigt om nämnden gavs en fortlöpande tillsynsfunktion i fråga om
värden. Jag är däremot nägot Iveksam om tanken har fäll den lämpligaste
utformningen genom arbetsgruppens förslag. Vad arbelsgruppen avser att
åstadkomma är uppenbarligen att möjliggöra för nämnden alt ha fortlöpande
tillsyn över de inlagna, som bereds en långvarig värd oberoende av silt
samtycke. Vidare avser gruppen att nämnden ulan initiativ av patienten eller
annan laleberäl-tigad skall kunna la upp och närmare diskulera behovet av
forlsall vård på sjukhus, dvs. egenlligen huruvida inle försöksulskrivning
eller slutlig utskrivning borde komma i fråga. Med etl sädant synsäll finner
jag atl det vore mer moliverat all ulforma regeln som en skyldighel för
överläkaren alt inom viss tid frän inlagningen - t.ex. tre månader - redovisa
för nämnden vilka inlagna som enligl hans bedömning behöver forlsall vård. Denna
överiäkarens redovisning lorde inle behöva belraklas som ett ärende i
förvallningslagens mening ulan som en rapporleringsålgärd, som inle kräver
någol beslul frän nämnden. Finner emellertid nämnden att det bland de
rapporterade palienlerna finns fall där överläkarens bedömning kan sällas i
fråga, bör nämnden föranslalla om alt frågan las upp i nämnden. Delta bör då
ske i form av etl ärende om ifrågasatt uiskrivning (försöksutskrivning), och
alla reglerom handläggning i nämnden enligl FL och LPM bli lillämpliga. Ärendei
bör avgöras genom beslul som går ul på all uiskrivning skall ske eller inle
ske. Besluiel, som skall delges paiienlen, bör kunna överprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På della sätl vinner man enligt min
mening en slörre konsekvens i regelsyslemd. Samlidigl undgär man all läla varje
palienl som har varil inlagen ire månader - hur sjuk han än är - bli föremål
för nämndens hela prövningsförfarande. Detla bör också vara ägnal all begränsa
arbetsbelastningen på nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den närmare ulformningen av mili
förslag framgår av del remillerade lagförslaget (20 a §).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2462>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår vidare vissa
ändringar i reglerna om försöksutskrivning, vilka kommer att beröra nämndernas
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 19S andra slycket LSPV skall
uiskrivning pä försök avse viss tid, högsl sex månader, som kan förlängas med
högsl sex månader ål gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår atl
försöksutskrivning nu normalt skall få föriängas bara en gäng efter den första
sexmänadersperioden och då med ytterligare högsl sex månader. Har försöksutskrivningen
pågått under en sammanhängande lid av ell år, får den förlängas igen om
synnerliga skäl föreligger, Beslul om sådan förlängning skall, även i fall som
f. n. beslutas av överläkaren, i fortsättningen meddelas av nämnden och för
högst sex månader ål gången. Vidare föreslår arbelsgmppen en ny bestämmelse i
19 § enligl vilken patienten skall anses som slutligt utskriven om försöksutskrivningen
inte har förlängts, innan den bestämda tiden för försöksutskrivningen har gått
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringarna bygger på vad
LSPV-gruppen har föreslagil och motiveras av vissa missförhållanden som har
förekommit som en följd av den nuvarande regeln. Remissinstanserna har varil
genomgående positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill arbelsgmppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen föreslår arbetsgruppen
skyldighet för nämnderna att pröva ärenden om utskrivning oftare än f. n. (18 §
tredje slyckel) saml att i vissa fall fatta beslut i ärenden angående
kvarhållande av brev frän och till patienterna (15 §). Jag ansluler mig även
lill dessa förslag och hänvisar lill lagförslagel och specialmoliveringen i
fråga om den närmare ulformningen av förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andrud summunsättning in. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivningsnämnderna består f. n.
av tre ledamöler - en lagfaren ordförande, en läkare och en
lekmannarepresentant. Den centrala nämnden, psykiairiska nämnden, beslår av
lagfaren ordförande saml ivå läkare och Ivå lekmannarepresenlanler, dvs. fem
ledamöler. Läkarrepresentanlerna i uiskrivningsnämnderna bör vara särskill
kunniga i psykiatri, i psykiairiska nämnden skall de vara del (28 § LSPV).
Ledamölerna utses av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslår all
utskrivningsnämnderna skall utökas med två ledamöter och psykiatriska nämnden
med en. Utskrivningsnämnderna skall alltså enligt förslagel beslå av fem
ledamöler - lagfaren ordförande, en läkare, en ledamot som är särskill insatt i
sociala frågor samt ytterligare två ledamöter. Psykiatriska nämnden föreslås
utökad med en person, som är särskilt insatt i sociala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som skäl för ändringsförslagen
anför arbelsgruppen bl. a. att nämnderna, om gruppens förslag genomförs, får
nya uppgifter av väsentlig belydelse för den enskildes rättssäkerhet. Det skall
således bl. a. ankomma på nämnderna att regelbundet pröva patientens behov av
vård med stöd av lagen. Det har främst av den anledningen ansetts påkallat att
förstärka lekmannainflytandet i nämnderna. Det är vidare enligt arbetsgruppen
angeläget att förse nämnderna med särskilda kunskaper i sociala frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag instämmer i arbetsgruppens
förslag, vilket bygger på ell molsvarande förslag av LSPV-gruppen. Det har
visserligen under remissbehandlingen ullalals tveksamhet från bl.a.
uiskrivningsnämnderna om förslagel är ägnal atl befrämja effeklivilden i
nämndernas arbete och därmed atl slarka patienlernas rälissäkerhel. Jag känner
emellertid ingen oro för all dl ökat antal ledamöler i nämnden skulle medföra
en sänkl effeklivitel i arbelel. Viktigasl för denna fråga Iror jag snarare är
sällel alt organisera arbelel. 1 stället delar jag arbetsgruppens uppfattning att
fler lekmän i nämnden, vilka kan balansera läkarens och juristordförandens
expertkunskaper, alllid är ägnal att stärka rällssäkerhelen. Jag menar också
att föreskriften all en av de tre övriga ledamöterna skall ha särskilda kunskaper
i sociala frågor är viklig med hänsyn till den ökade velskap som vi numera har
om sambandel mellan sjukdom och sociala problem. Del är också vikligl med
hänsyn lill de nya regler för missbruksvården som föresläs nu. Jag förordar
alliså all nämnderna får den sammansällning som arbelsgruppen har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 34 S LSPV får
ulskrivningsnämnd och psykiairiska nämnden avgöra ärende endast om nämndens
samlliga ledamöter är närvarande. Beslul om förskoll på ersällning får dock
meddelas av ordföranden ensam, liksom även beslut om rällshjälp genom
offentligt bilräde enligl etl nu föreliggande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag har framhåUit lidigare
(avsnill 2.2.7) vill jag för dl vissl fall föreslå ännu ell avsleg från
huvudprincipen om atl hela nämnden skall delta i avgörandet. Jag har där föreslagil
atl ulskrivningsnämnd skall vara skyldig alt pröva besvär i fråga om
missbrukare som har tagils in enligl 2 § senasl på fjärde dagen efler det
besvären kom in till nämnden. Jag har också sagl atl sådant ärende av
arbdslekniska skäl bör kunna prövas av nämnden i begränsad sammansättning. Jag
har därvid länkl mig ordföranden och en annan ledamol utan närmare angivande
av vilken annan ledamot detla skall vara. Del bör enligl min mening kunna
överlämnas åt nämnden alt själv bestämma efter vilka principer ledamöterna
skall tjänstgöra i denna funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget för emellertid också med
sig frågan om vilken mening som skall gälla om ordföranden och den andre
ledamolen inle blir ense om beslutel. Enligl 34 § andra slyckel skall enligt
arbelsgmppens förslag bestämmelserna i 29 kap. rältegångsbalken om omröstning
i överrätl med enbarl lagfarna ledamöter äga motsvarande tillämpning på
nämndens avgörande. Delta innebär bl.a. alt om en mening har fåll hälften av
röslerna och denna mening är den lindrigaste, så skall den meningen gälla. För
det nu akluella fallel belyder det all antingen ordförandens eller den andre
ledamotens röst kan ensam komma atl avgöra besvärsfrågan. Detla motiverar
enligt min mening att ordföranden alltid skall vara skyldig alt på nästa
sammanlräde med den fullsultna nämnden redovisa ell avgörande av della slag och
skälen för del inför de övriga ledamötema. Ett sådanl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2466>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfarande motiveras även av all samtliga ledamöler kan
komma alt vid olika tillfällen fiänslgöra i förminskad nämnd och därför
fortlöpande bör få inblick i den praxis som utvecklar sig. Föreskrift om
ordförandens anmälningsskyldighel bör ges i 34 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill slulligen betona all den
nu föreslagna regeln skall las för vad den är, nämligen en undantagsregel. Kan
besvärsärendet prövas av hel nämnd inom föreskriven tid utan alltför stor
omgång, så skall delta självfallel göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har i anslutning till
förslaget om nämndernas uppgifter och sammansättning ocksä berört behovet av en
förslärkning av nämndernas resurser. Arbetsgruppen säger sig förutsätta atl
resursfrågan kommer alt behandlas underdel fortsatta beredningsarbdd i
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 2 S kungörelsen (1966: 565)
om ulskrivningsnämndemas verksamhelsomräden m. m. beslrids kostnaderna för
ulskrivningsnämnds verksamhet av den som inom nämndens verksamhelsområde
driver det eller de sjukhus, där vård bereds med stöd av LSPV, - Enligt 4 S
instruktionen (1966: 567) för psykiatriska nämnden tillhandahåller
socialstyrelsen nämnden sammanträdesrum, kanslilokaler och bilrädespersonal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivningsnämnderna är f, n. 31
till antalet. Kostnaderna för deras verksamhel bestrids alltså lill övervägande
delen av respektive landstingskommun. Del kan givetvis diskuteras om det över
huvud är lämpligt atl kostnaderna för en nämnd, som har all bevaka
rällssäkerhelen lör patienter som utan eget samtycke vårdas på sjukhus,
bestrids av sjukvårdshuvudmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har därföi övervägt om inte
nämnderna åtminstone kunde ges etl från sjukvårdshuvudmannen fristående kansli,
t.ex. i länsrätterna. Denna fräga hänger emellertid inlimi samman med hela
frågan om hur patienternas rättssäkerhet bäst skall kunna bevakas för
framliden. Den kommillé som avses bli lillsall för att göra en översyn av LPM
kommei atl fä i uppdrag atl överväga nämndernas framtida funktion. Utredningen
bör därvid särskilt undersöka möjligheten all förlägga nämndernas nuvarande
rätlsvårdande funktion mer eller mindre fast lill länsdomslolarna. Innan en
noggrann undersökning har gjorts av de prakliska och andra följdverkningarna
av en sådan evenluell reform är enligl min mening liden inte mogen all vidla
några partiella reformer i detla avseende. Jag anser mig dock avslulningsvis
kunna utgå från att landstingen med uppmärksamhet följer del ökade behov av
resurser som kan bli följden av nämndernas ändrade verksamhel enligt de nu
fiamlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nya nainii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De vidgade arbelsuppgifter
nämnderna får enligt förslaget har föranlett arbetsgruppen alt också föreslå
alt de skall få nya beteckningar. Sålunda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2468>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föresläs uiskrivningsnämnderna i stället heta psykiairiska
nämnder och den nuvarande psykiatriska nämnden i stället kallas den centrala
psykiatriska nämnden. Jag ansluter mig till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.5 Upplysningsskyldighet rn. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag strax skall gä in pä närmare
(avsnitt 2.4) föreslår jag ocksä vissa ändringar i räUshjälpslagen (1972:429)
om vidgad möjlighet alt erhålla offentligt biträde i ärende enligl bl. a. LPM.
Enligt prop. (1978/79:90) med förslag till ändringar i rällshjälpslagen skall
det från den 1 juli 1979 åligga bl.a. uiskrivningsnämnderna atl besluta i
frägor om rällshjälp i stället för som f. n. rällshjälpsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som arbelsgruppen har anförl måsle
det anses utomordentligt viktigt atl palienler, som har blivit föremål för
intagning utan alt ha gell silt samtycke, också blir upplysla om sina
rältigheter att få intagningsbeslulei och andra läkares beslut enligt lagen
prövade av nämnd, saml vidare om möjlighelerna atl därvid få bistånd av ombud
eller annal bilräde. Jag ansluler mig därför lill arbdsgruppens förslag, alt i
lagen föra in en särskild regel (37 §) enligt vilken det skall åligga
överläkaren atl så snarl patientens tillstånd medger del se till atl patienten
får sådana upplysningar. Arbetsgruppen har också föreslagil att i samma
beslämmelse skall föreskrivas all hela lagen skall finnas anslagen inom
sjukhusel väl synlig för palienlerna. Även della finner jag vara ell väl
moliveral förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Offentligt biträde i mål eller ärende om värd oberoende
av samtycke m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl rällshjälpslagen (1972: 429)
kan rättshjälp genom offentligt biträde ges i vissa förvaltningsärenden som rör
den personliga rörelsefrihelen eller den kroppsliga inlegrilelen. I huvudsak
rör del sig om mål och ärenden inom den psykiatriska sjukvården,
nykterhetsvården, barn- och ungdomsvärden, kriminalvården samt på
utlänningslagstiftningens område. Offenlligl bilräde förordnas av
rätlshjälpsnämnden efler ansökan av den som åtgärden avser eller efter anmälan
av den myndighet som handlägger målel eller ärendei. Offentligt biträde skall
förordnas, om det behövs för atl tillvarata den enskildes rätl. I
utlänningsärenden gäller, somjag återkommer till, en annan förutsättning. Den
enskildes ekonomi saknar betydelse vid behovsprövningen. Ersättning till
offentligt biträde fastställs av rätlshjälpsnämnden och utgår av allmänna
medel. Någon ålerbelalningsskyldighel kan inle förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rällshjälpsutredningen gav i
belänkandel (SOU 1977:49) Översyn av rällshjälpssyslemd förslag som främst
syftar till att effektivisera de olika rätlshjälpsformerna och förenkla
rättshjälpssystemet. Utredningen före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2470>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slog bl. a. alt rälien lill offentligt biträde skulle
vidgas. Enligt förslagel skall offentligt biträde förordnas, om del inle är
obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På grundval av förslag från
utlänningslagkommitlén har från den 1 juli 1978 genomförts ändringar i rätten
till offentligt biträde i utlänningsärenden (prop. 1977/78:90). 1 dessa ärenden
skall - i linje med vad rättshjälpsutredningen föreslog - offentligt bilräde
utses, om del inte måste antas att behov av bilräde saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen har på grundval av
rällshjälpsulredningens förslag i prop, 1978/79:90 föreslagit riksdagen ändringar
i räUshjälpslagen. I propositionen föreslås bl.a. att beslutanderätten när det
gäller frågor om ofténtligt bilräde, med vissa undanlag, skall fiyllas lill den
myndighet som handlägger det mål eller ärende vari frågan har kommil upp.
Enligt propositionen bör vidare de frågor om offentligt biträde som ålersiår
efler ändringarna beträffande utlänningsärendena behandlas i samband med den
planerade propositionen om ny sociallagsliftning m. m. Det förulskickas atl
regeringen kommeratt lägga fram förslag som i allt väsentligt överensslämmer
med rällshjälpsulredningens förslag när del gäller möjlighelerna att få
offentligt bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Området jör ojfenlligt bilräde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 41 S räUshjälpslagen räknas upp
de mål eller ärenden i vilka rättshjälp genom offentligt biträde kan lämnas.
Paragrafen upptar fr.o. m. den I juli 1978 en kalalog i 17 punkter enligl vilka
förordnande kan ske. Den nya socialtjänstlagen aktualiserar vissa ändringar i
bestämmelserna när det gäller området för offenlligl bilräde. Delsamma gäller omändringen
av LSPV lill lag om psykiatrisk vård och vård av missbrukare i vissa fall
(LPM).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 41 § 1 räUshjälpslagen kan
offentligt bilräde förordnas i mål eller ärende hos ulskrivningsnämnd eller
psykiairiska nämnden angående inlagning enligl 8 eller 9 § LSPV. Vidare kan
offentligt bilräde förordnas när ulskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
prövar fråga om utskrivning enligt 16 § eller utskrivning på försök enligl 19
§ LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighel med vad jag har förordat
tidigare skall i fortsäliningen överläkaren, när en patient har vårdats med
stöd av lagen i tre månader, anmäla för nämnden om han anser atl fortsall vård
med slöd av lagen behövs. Sådan anmälan skall därefter göras var tredje månad
så länge patienten vårdas på sjukhuset (20a § LPM). Om nämnden finner skäl lill
del, skall nämnden efler en anmälan ta upp frägan om patienten skall skrivas ut
eller skrivas ut på försök. Vid nämndens sammanträde skall paiienlen som regel
vara närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om utskrivning är givelvis
mycket belydelsefull för patienten. 1 de situationer som här avses har
överläkaren ansell all fortsatt vård med stöd av lagen behövs, medan nämnden
har ansett all omsländighelerna är sådana att utskrivning kan övervägas. Det är
i dessa fall av stor betydelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för paiienlen atl han kan vända sig till nägon
ulomslående. som k:in medverka till atl han får den utredning som han anser atl
han behöver och som kan bistå honom vid ärendets handläggning i nämnden.
Möjlighelerna till offenlligl bilräde bör givetvis avse de fall då fiaga om
utskrivning pä detla sätt kommer under nämndens bedömning. Har psykialrisk
näiunds beslut underställts centrala psykiatrisk;i nänuulens prövning i
enlighet med beslämmelserna i 25 S LPM. gäller förordnandel för del offenlliga
biuädei vid ärendets prövning hos centrala psykiatriska nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl.a. de nya namnen pä nämnderna
enligl LPM föranleder vissa redaktionella ändringar i 41 S rällshjälpslagen. I
öviigt är det enligt min mening inle påkallat all föreslå några ändringar i
områdel för offenlligl biträde i mäl och ärenden enligt LPM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 41 S 3 rällshjälpslagen kan
offenlligl biträde förordnas i vissa ärenden som rör ivångsintagning av
alkoholmissbrukare enligl NvL, Nägon motsvarighet till dessa ärenden kommer
inte all finnas i den nya socialtjänsllagstiflningen, Beslämmelserna om
offenlligl bilräde i dessa ärenden bör därför utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 41 S 4 rällshjälpslagen kan
offentligt biträde förordnas i mäl eller ärende angående omhändertagande för
samhällsvård enligl 29 S BvL eller ulredning enligl 30 S samma lag eller
angående sådan samhällsvårds slulliga upphörande. 1 41 § 5 räUshjälpslagen ges
vidare bestämmelser om offenlligl biträde i mål hos förvallningsdomslol
angående inlagning i eller utskrivning från ungdomsvårdsskola enligl BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagit
(avsnitt 2.1) att bestämmelser om vård utan samiycke av unga skall tas in i en
särskild lag, LVU. Enligt den lagen skall den unge i vissa silualioner kunna
vårdas ulan samtycke av honom själv eller hans vårdnadshavaré. Beslul om vård
med slöd av lagen fallas av länsrätten. Kan länsrättens beslul inle avvaklas,
får socialnämnden beslula om omedelbarl omhänderlagande. Nämnden har ansvarel
för värden. När vård inte längre behövs, skall nämnden förklara värden
avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har föreslagit
alt offenlligl bilräde, i likhel med vad som gäller nu, skall kunna förordnas
när fråga uppkommer hos socialnämnd om atl omedelbart omhänderla eller bereda
vård enligt LVU, liksom då fråga uppkommer om atl avslula sådan värd. Remissinslanserna
har inle hafl någol alt erinra mol ulredningens förslag såvitt avser området
för rätlen till offenlligl biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med
socialutredningen all offentligt biträde skall kunna förordnas sä snart fråga
uppkommer i socialnämnden om omedelbart omhändertagande eller om vård enligt
LVU. Detla innebär således alt offentligt biträde skall kunna förordnas redan
när fråga om all lillämpa LVU uppkommer vid nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare föreslagil alt
vårdnadshavarna och i förekommande fall den unge själv skall ha räll all föra
talan mol beslulade ändringar i den valda vårdformen, 1. ex. atl fiylla den
unge från ell familjehem lill ell annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2474>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller lill en institution. Med hänsyn till den slora
belydelse del i vissa fall kan ha för den unge all få sin placering överprövad,
bör enligl min mening offentligt biträde kunna förordnas hos
förvaltningsdomstol, när talan förs mot socialnämndens beslul om ändring i
vårdformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då någon molsvarighel till BvL:s
besiämmelser om ungdomsskolevård inte kommeratt finnas i den nya
lagstiftningen, bör bestämmelserna i 41 S 5 om offentligt biträde i sådana
ärenden utgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Förutsättningarna .för förordnande uv offentligt
biträde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 42 § första slycket
rällshjälpslagen skall offentligt bilräde utses för den som ätgärden avser, om
del behövs för alt lillvarala hans rält. Vid bedömningen av behovet skall
särskill beaktas om i väsenlligl hänseende molslridiga sakuppgifter har lämnals
under ulredningen eller belydelsefulla sakförhållanden i övrigt är oklara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 prop. (1972: 132) med förslag
till besiämmelser om offenlligl biträde uttalas bl.a. att som en allmän
förulsällning för förordnande av offenlligl bilräde bör gälla all behovet av
biträde kan konstaleras vid en objektiv bedömning i del enskilda fallel. Den
enskildes egen inställning i biträdesfrågan har således inte någon avgörande
betydelse. En begäran skall inte automatiskt leda lill all biträde förordnas.
Förordnande skall å andra sidan meddelas om förutsältning därför föreligger,
även om den enskilde har förklaral all han inle vill ha offenlligl biträde.
Därvid måste vederbörande myndighets allmänna ansvar för all dess beslut
grundas på ett tillförlitligt utredningsmaterial särskilt beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medför ell frihelsberövande
särskilda svårigheter för den enskilde all tillvarata sin rätt, är della en
omständighet som får beaktas vid sidan av andra vid behovsprövningen. Andra
omständigheter som bör kunna tillmätas betydelse är den enskildes akluella
fysiska och psykiska lillslånd. Även ålder och familjesituation bör beaktas.
Den som är sjuk, oerfaren eller ensamstående har givetvis i allmänhet slörre
svärighder än andra atl göra sin rält gällande. Språksvårigheter är också en
omsiändighel som särskill bör uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del anförs i propositionen vidare
all ett offenlligl biträdes insalser i allmänhel torde vara av siörsla
belydelse på ulredningssiadiet och då särskilt i sådana silualioner när
väsenlligl motstridiga uppgifter har lämnals. Genom ell förlroendefullt
samarbete med den enskilde parten och hans närmasle torde ett biträde ofta ha
särskilda förutsäitningar all bidra till etl tillföriilligl och fullständigt
beslutsunderlag och en nyanserad bedömning av olika förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
propositionen uttalas all de ekonomiska resurser som kan ställas till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förfogande
var begränsade och att det därför var nödvändigt att iaktta en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viss
restriktivitet bl.a. när det gäller atl bedöma behovel av offentligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:209.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biträde i enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättshjälpsutredningen
framhåller i sitt betänkande att den restriktivitet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i användningen av rällshjälpsformen offenlligl biträde som
kom lill ullryck i proposirionen har slagil igenom vid den prakliska
tillämpningen av rällshjälpslagen. Rättshjälpsformen har därigenom inte kommit
alt hell molsvara den önskan om förslärkla rällsskyddsgaranlier för den
enskilde som låg bakom rällshjälpsreformen. Även om en viss liberalisering av
praxis under senare tid synes ha skelt, anser utredningen all del behövs en
lagändring belräffande förulsältningarna för offenlligl bilräde för all de
önskemål som tåg bakom rällshjälpsreformen skall bli hell lillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen förordar mot den
bakgrunden för samlliga de fall som las upp i 41 S rällshjälpslagen en regel av
innebörd all offentligt biträde skall utses för den åigärden avser, om del inle
är obehövligt. Förslaget innebär en presumtion för all offenlligl biträde skall
förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 en reservation, lill vilken en
expert har ansluiii sig, hävdar ulredningens ordförande all en viss
uppmjukning bör ske av de nuvarande rekvisiten när det gäller förutsättningarna
för förordnande av offentligt biträde. Ordföranden anser emellertid att
majoritdsförslagel gär alllför långl. När det gäller fall där etl
adminisiralivi frihetsberövande har sketl eller kan väntas ske, kan den av
majorileien föreslagna regeln ofta vara väl avvägd. Förhållandena är
emellertid myckel varierande. Man kan därför enligl ordföranden nöja sig med
en regel alt biträde skall förordnas om det behövs och att man vid avgörandet
av behovel särskilt skall beakla om den åtgärden avser är berövad frihden eller
kan bli del genom den ålgärd som del är lal om i ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlliga remissinsianser som lar
upp frågan med anledning av rällshjälpsulredningens förslag bilräder länken på
en generösare inslällning fill rälien till offenlligl bilräde. Däremol finns
del delade meningar om hur långt man bör gå. Till utredningsmajoritden ansluter
sig huvuddelen av remissinslanserna medan ell någol mindre anlal i huvudsak
ansluler sig till ordförandens reservation. I något fall förs tanken på
obligatoriskt förordnande av offenlligl bilräde fram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop. 1978/79:90 med förslag lill
ändring i räUshjälpslagen m. m. har, somjag berörde inledningsvis, uttalals all
frågan om offentligt biträde bör behandlas i samband med den planerade
propositionen om ny sociallagsliftning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen tar upp frågan om
offenlligl biträde i mål och ärenden om vård enligl LVU. Ulredningen erinrar om
atl enligt 42S rällshjälpslagen skall offentligt bilräde förordnas efter
ansökan av den åigärden avser eller efter anmälan av den myndighel som
handlägger ärendet. Enligt ulredningen förekommer del emellertid endasi i
begränsad omfallning atl socialnämnderna, som i försia hand har att pröva fråga
om omhändertagande för samhällsvård, gör sådan anmälan. Den enskilde själv
ansöker endasi i begränsad omfallning om offentligt biträde i sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visserligen kan en vidgad
information till såväl myndigheler som enskilda leda lill alt möjligheterna
till hjälp genom offentligt biträde tas tillvara i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2478>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>större ulsträckning. Kvar slär emellertid enligt
utredningen alt en fakultativ bestämmelse medför risk för att offentligt
bilräde inte alllid utses i silualioner där del är påkallal. Beslul om vård
enligl LVU aklualiseras först om samförslånd inte kan nås rörande behovet av
värd eller vårdens utformning. Länsrättens beslul kan medföra väsenlliga
ingrepp i den enskildes räu all själv beslämma över sina personliga
förhållanden. Ulredningen anser mot den bakgrunden all offentligt biträde
alllid bör förordnas, niir fiäga om omedelbarl omhänderlagande eller om värd
enligt LVU uppkommer hos socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt LVU övergår ansvaret för
vården på nämnden sedan länsrätten har beslutat om vård. Del ankommer pä
nämnden att beslula i fråga om vårdens beslånd. Lämnar nämnden en begäran om
våldens avslutande Ulan bifall, kan den unge eller hans vårdnadshavaré föra
talan mol besluiel, I dessa situationer föreligger enligt utredningens mening
inle anledning all upprätlhålla kravel pä obligaloriskl förordnande. Del bör i
sådana fall ankomma pa länsrällen alt efter ansökan av den ärendei rör eller
efter anmälan av socialnämnden att i enlighel med beslämmelserna i 42 S rällshjälpslagen
pröva behovel av offenlligl biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag lillsiyrks av
bl.a. RÅ, kammarrällen i Sundsvall och Föreningen Sveriges socialchefer. Flera
remissinstanser anser emellertid au ulredningens förslag skulle föra för
långt. Enligt BRÅ bör beslämmelserna utformas sä att offentligt biträde skall
förordnas om det inte är uppenbart atl biträde inte erfordras. Kammarrätlen i
Göteborg anser på motsvarande säu alt offenlligl bilräde skall förordnas om del
inte är obehövligi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den expertgrupp inom
socialslyrelsen som har gjort en översyn av LSPV har lagil upp frägan om
offentligt bilräde i mål och ärenden enligt LSPV, LSPV-gruppen erinrar om atl i
42 S rättshjälpslagen anges som utgångspunkt att bilräde skall förordnas om det
behövs för alt tillvarata patientens räu. Detla rekvisil innebär all del skall
finnas objekiivi konsia-lerbara skäl för ell förordnande. Med hänsyn till att
ärenden enligl LSPV avser fräga om vård och behandling och lill alt nämndernas
främsta funktion är all utgöra en rällssäkerheisgaranti, anser expertgruppen
alt frågan om förordnande av offentligt biträde bör ske efter en sådan objektiv
prövning i varje särskilt fall. Delta innebär all vid prövningen av behovel av
offentligt biträde hänsyn måste tas till de fakliska omsländighelerna i varje
särskill fall såsom palienlens sjukdom, möjligheler lill rättslig
hand-lingslörmflga. tid som har förflutit sedan den senasle prövningen elc.
Denna prövningsmöjlighet innebär enligl LSPV-gruppen lill viss del en
anpassning lill det förslag som har framförts av ordföranden i
rättshjälps-utredningen. Enligt LSPV-gruppens förslag bör offenlligl bilräde
förordnas, om del behövs för atl tillvarata den enskildes rätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat
sig över LSPV-gruppens förslag har haft delade meningar i denna fråga.
Utskrivningsnämnden i Malmöhus län</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anser att nuvarande regler tillförsäkrar paiienlen rält
till bilräde i den omfallning som rällssäkerhelen kräver. Kommun- och
landslingsförbunden föreslår atl förordnande av offenlligl biträde skall ske i
samtliga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den särskilda arbelsgmppen inom
regeringskansliel har i sin rapport ansluiii sig lill rällshjälpsulredningens
förslag att offenlligl biträde skall utses, om det inle är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har nämnt lidigare har genom
en lagändring som har Iräll i krafl den I juli 1978 rälten till offenlligl
bilräde vidgais i utlänningsärenden. 1 prop. 1977/78:90 uttalas bl.a. följande
om förslagels närmare innebörd. Huvudprincipen bör (med vissl undanlag) vara
all ingen ufiänning skall kunna avlägsnas från Sverige ulan all ha erbjudils
bislånd av offenlligl biträde. Erbjudandel bör ske sä snarl man börjar
ifrågasätta atl utlänningen skall avlägsnas. Görs den bedömningen, som ofta är
fallel, av polismyndigheien, bör utiänningen redan på della sladium erbjudas
offenlligl biträde. Vill utlänningen då ha offenlligl biträde, så skall han
normall få det. Offentligt biträde skall självfallel också vid behov förordnas
på initiativ av polismyndigheten. Framstår det som klarl all utlänningen skall
få slanna bör bilräde inle utses. Förhållandena kan även annars undanlagsvis
vara sådana atl nägot behov av bilräde inle föreligger. Sä kan vara fallel om
det är uppenbart att nägon grund för uppehållstillslånd inle föreligger och atl
hinder inle finns mol förpassning lill hemlandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen sägs vidare atl en
omfaUande rält till offenlligl bilräde är av grundläggande betydelse när det
gäller alt åstadkomma ell samlidigl både rättssäkert och skyndsamt förfarande i
dessa ärenden. Erfarenhelerna visar all man för all uppnå den avsedda
ulvidgningen av rälten till biträde inle kan föriila sig på enbart förändringar
i praxis. En lagändring är därför nödvändig. Rällshjälpsulredningens förslag
all offentligt bilräde skall utses om det inte är obehövligt lämpar sig väl för
della ändamål. Efler lagändringen gäller belräffande ullänningsärendena all
offenlligl bilräde skall utses, om det inle måste anlas atl behov av bilräde
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del får jag efter samråd
med chefen för justiliedepartemenlel anföra följande. Enligl 41 §
rällshjälpslagen kan offenlligl bilräde förordnas i olika angelägenheter som
rör den personliga friheten eller den kroppsliga inlegrilelen. De mål och
ärenden som anges där utmärks av att de kan leda till djupl ingripande ålgärder
för den enskilde. Beslul med slöd av i.ex. LPM eller LVU medför alt den
enskilde hell eller delvis betas möjligheten all råda över sin person och sina
personliga förhållanden i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som rätlshjälpsulredningen har
framhållil har man i den praktiska tilllämpningen av rällshjälpslagen varil
ålerhållsam med att förordna offenlligl bilräde. Jag kan nämna alt är 1977
uppgick antalet framställningar om offentligt biträde lill ca 4 700. Av en
undersökning år 1975 framgår alt av hela antalet ärenden om offentligt bilräde
avsåg 19% eller ca 900 frihetsberövanden enligl BvL, NvL, LSPV och
omsorgslagen. Bara enligl LSPV förekommer ca 11 000 nyintagningar varje år.
Rällshjälpslagen har i fråga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2482>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2483>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
offenlligl bilräde därigenom inle hell kommit atl molsvara den önskan om
förstärkta rättssäkerheisgarantier för den enskilde som läg bakom
rällshjälpsreformen. Jag delar rällshjälpsulredningens och socialutredningens
uppfaUning all det behövs en lagändring beträffande förulsällningama för
offenlligl bilräde för all de önskemål som låg bakom rätlshjälpsre-formen skall
kunna infrias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns slarka gemensamma moliv för offenlligl
bilräde i de ärenden som räknas upp i 41 § räUshjälpslagen. Det finns därför
inle anledning all i fråga om fömlsällningama för förordnande av offenlligl
bilräde göra åtskillnad mellan olika lyper av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller alt la slällning till pä vilkel säll
de nuvarande reglerna bör ändras är det som bl.a. rätlshjälpsulredningen har
framhållit nödvändigl atl iaktta en viss försiktighet. Det är enligl min mening
inle lämpligt alt nu införa bestämmelser som innebär atl offenlligl bilräde
alllid skall förordnas. Jag ansluter mig i stället lill förslagel från
rällshjälpsutredningen, som har tillstyrkts av bl.a. den särskilda
arbelsgruppen, atl införa en presumlionsregel för alt offenlligl biträde skall
utses i de uppräknade ärendena. Regeln bör lämpligen utformas på samma sätt som
den särskilda regel som nyligen har införts i ullänningsärenden, nämligen all
offentligt biträde skall förordnas, om del inle måsle antas alt behov av bilräde
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta innebär all offentligt biträde skall
förordnas om det inle av om-sländighdema klart framgår all behov av offenlligl
bilräde inte föreligger. Endast särskilda omsländigheier kan föranleda avsteg
från denna huvudregel. Del ligger i sakens nalur all offentligt bilräde inte
skall förordnas, om del redan från början klart framgår atl myndighetens beslul
kommer all gå i den riktning den enskilde önskar. Har I.ex. patienten begärt
utskrivning enligt 16 S LPM och framgår del av omständighderna atl hans lalan
skall bifallas, finns del naluriiglvis ingen anledning alt förordna offentligt
biträde för honom. En annan omständighet som kan föranleda att offenlligl
bilräde inle förordnas är att några nya omständigheter inte har tillkommit,
sedan ärendet tidigare prövades av myndighelen. Har t.ex. den som omhändertagils
för vård enligl LVU fåll sin begäran om vårdens avslutande avslagen och väcker
han kort lid därefter lalan i samma sak, kan omständigheterna vara sådana att
offentligt biträde inte skall förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndighelen skall, så snart ärende som avses i 41 §
anhängiggörs hos myndighelen, även ulan ansökan ta ställning till frågan om
behovet av offentligt bilräde. Får myndigheten inte själv utfärda förordnande,
skall behörig myndighet utan dröjsmål underrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.4
Gemensamt biträde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 42 § rällshjälpslagen skall offentligt
biträde utses för den som åtgärden avser. Uppkommer i etl ärende angående
omhändertagande för samhällsvård delade meningar mellan det offentliga biträdel
och föräldrarna, skall biträdet iaktta barnets bäsla. Frågan om föräldrama i
en sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>situation skall kunna få allmän rättshjälp är beroende av
omständigheterna. En allmän förulsällning har ansells vara att löräldrarna har
elt självständigl rättsligt intresse i saken. Med den uttolkning
bestämmelserna har fått har löräldrarna inte ansetts ha en självsländig räll
lill offenlligl bilräde, Socialulredningen erinrar om att föräldrar och barn
intar partsslällning i mål och ärenden enligt LVU, Av detla följer enligl
utredningen atl offentligt biträde bör utses för barnel och föräldrarna
gemensamt. Föreligger det motstridiga intressen, skall emellertid biträdet i
första hand tillgodose barnels inlressen. I sådanl fall skall enligl
ulredningens förslag offenlligl bilräde kunna utses även för löräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av de remissinstanser som har
yttrat sig över socialulredningens förslag i denna del har framhållil atl
föräldrar och barn aldrig eller endasi undantagsvis kan anses ha dt gemensaml
intresse i mäl av de slag som det här är fråga om. Kammarrätlen i Göteborg
anser därför att biträde regelmässigt skall förordnas för föräldrarna och
barnel var för sig. Kammarräl- </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> ten i
Sundsvall anser alt biträde alltid skall förordnas för barnet och au särskill
biträde skall kunna förordnas för föräldrarna när sä är lämpligt, JO anser atl
man inte generelll kan förordna bilräde gemensaml för föräldrar och barn utan
all man därigenom allvariigt försämrar barnets rättsliga ställning jämfört med
vad som gäller f. n. Det finns stora risker för att etl bilräde som har
förordnals för föräldrar och barn gemensamt förelräder föräldrarnas inlressen
på bekoslnad av barnels, Offenlligl bilräde bör därför enligt JO förordnas för
barnel. Om det behövs, skall biträde även kunna utses för föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätlshjälpsulredningen föreslår atl
inte bara barnel ulan även föräldrarna skall kunna tillerkännas rätl lill
offenlligl bilräde i samhällsvårdsären-den,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rällshjälpsulredningens förslag
godtas av flerlalel av de remissinstanser som berör frågan. Samtidigt påpekas
del dock atl konstruktionen med offenlligl bilräde för barn under 15 år är
olillfredsslällande från formell synpunkl. Barn i de yngre åldrarna kan inle
fungera som huvudmän gentemot sitl offentliga bilräde. Varken biträdet eller
barnet har rält alt anföra biesvär över det beslut som kommer all meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både föräldrar och barn är all anse
som parter i mål och ärenden enligl LVU. Finns del molstridiga intressen mellan
föräldrar och barn - vilkel regelmässigi får anses vara fallel dä ansökan om
värd med slöd av LVU beror på brisier i omsorgen om barnet - bör offentligt
biträde kunna utses för såväl föräldrarna som barnel. 1 andra fall lorde
offenlligl bilräde kunna utses för föräldrarna och barnet gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är ense med de remissinstanser
som har påpekal att del är otillfredsställande all barnet och därmed inle
heller dess offenlliga bilräde kan föra talan mot beslut om vård enligt LVU.
Denna fråga ingår emellertid som en del av hela frågan om del bör finnas en
särskild represenlant för barnel i situationer som angår barnets rätt. Enligl
vad jag har erfaril kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulredningen (Ju 1977:08) om barnens rält all behandla
dessa frågor i siu fortsatta arbete. Frågan om barnets laleräll bör anslå i
avvaktan pä ulredningens prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Överlämnande till särskild vård som påföljd för brott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Nuvarande ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl gällande räu kan ålgärder
enligt BvL ersälla påföljd enligl broUsbalken (BrB) när det gäller broll som
begåtls av ungdomar. Således kan domstol enligt 31 kap, 1 S BrB såsom
brollspäföljd överlämna ål barnavårdsnämnd eller slyrelse för
ungdomsvårdsskola all föranslalla om ert"or-derlig vård enligt BvL av den
som enligt beslämmelserna i denna lag kan bli föremål för sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingripande enligl BvL kan med slöd
av 25 S försia slyckel b) nämnda lag göras om någon, som ej fylll 20 år, på
grund av broilslig gärning, sedeslöst levnadssäli, underlålenhei atl efler
förmåga ärligen försörja sig, missbruk av rusdrycker eller narkotiska medel
eller av annan jämföriig anledning är i behov av särskilda tillrällaförande
ätgärder frän samhällels sida. Mol den som har begålt brotl får dock ingripande
inte göras efler det alt han fyllt 18 år, om inle hans livsföring i övrigt
ulgör tillräcklig anledning för ell ingripande eller sådant måste anses
lämpligast för hans tillrällaförande med hänsyn lill redan pågående behandling
eller av andra skäl (25 § andra slyckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När skäl för ingripande föreligger
skall enligl 26 S BvL i första hand vidlas förebyggande ålgärder, såsom hjälp-
och stödåtgärder, förmaning eller varning, föreskrifter rörande den unges
levnadsförhållanden eller övervakning. Har förebyggande åtgärder vidtagils ulan
all medföra rällelse eller bedöms sådana åtgärder vara gagnlösa, skall den
unge enligt 29 S BvL omhändertas för samhällsvård. Den som omhändertas för
samhällsvård skall överlämnas till enskilt hem eller placeras i lämplig
anstalt. Samhällsvården upphör senast när den omhänderlagne fyller 18 år eller,
om han omhändertagits med stöd av 25 § första slycket b) BvL efler del all han
fylll 15 år, senast tre år efler omhänderlagandel. I vissa fall kan den som
omhändertagits för samhällsvård inskrivas vid ungdomsvårdsskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med vård avses i 31 kap. I § BrB
såväl förebyggande åtgärder som omhändertagande för samhällsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ankommer i princip på domstolen
att pröva huruvida förutsättningar för vård enligl BvL föreligger i de fall
åtal har väckts mol den unge. Vid sin bedömning får domslolen ledning av del
yttrande som skall inhämtas frän barnavårdsnämnden eller från slyrelsen för
ungdomsvårdsskola. Del är inle något formellt krav att nämnden eller styrelsen
därvid lillslyrker överlämnande, men i praktiken fattas inte beslut härom med
mindre så är fallet. Det ankommer på bamavårdsnämnden att i sitt yttrande ange
vilken eller vilka åtgärder den ämnar vidta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del förhållandet atl domslolen
överlämnat någon lill värd enligt BvL innebär inle all den av barnavårdsnämnden
angivna vården aulomaliskt kommer till ständ. Genom överlämnandet går ansvaret
för atl erforderliga ålgärder vidlas över på nämnden. I 38 kap. 2 § BrB
föreskrivs emellertid all domsiol om den har överiämnal någon till vård enligt
BvL, senare kan ompröva sitl beslut. Om del visar sig all i lag angivna
förulsällningar inle föreligger för sådan vård över huvud lagd eller vård av
del slag som barnavårdsnämnd i yllrande till domslolen har förklaral sig ämna
anordna, kan domslolen nämligen efter ansökan av åklagaren undanröja förordnandel
om överlämnande lill värd och döma lill annan påföljd för brollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom olika bestämmelser i BrB har
ålgärder enligl BvL gells företräde framför andra påföljder när det gäller
ungdomar under 18 år. I princip skall således åtgärder mol lagöverträdare i
ålderskategorin mellan 15 och 18 år ske inom barnavärden och inle inom
kriminalvärden. Somjag anförde nyss kan när det gäller lagöverträdare över 18
år vård enligt BvL förekomma endasi under jämförelsevis snäva förutsäitningar.
I den mån BvL medger alt ålgärder vidlas mol den som har fylll 18 år föreligger
emellertid inle hinder mol all domslolen beslutar överlämnande lill sådan vård.
Enligt förarbelena lill BrB lorde fråga härom framför allt kunna uppkomma i
fall där nägon. som på grund av tidigare kriminalilel eller av annan anledning
är elev vid ungdomsvårdsskola, lagfors för broll efler fyllda 18 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1976 meddelades 692 domar i
vilka huvudpåföljden var överlämnande lill vård enligt BvL. 174 av dessa domar
avsåg personer i åldern 18-20 är. Övriga domar gällde lilllalade som var under
18 år. Åren 1974 och 1975 dömdes sammanlagt endast sex personer i åldern 21-24
år till vård enligl BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 31 kap. 2 § BrB får
domstolen, om den som har begåtl brottslig gärning kan bli föremål för vård
enligl NvL genom övervakning eller tvångsinlagning i vårdanstalt, överlämna ål
nykterhetsnämnd eller an-slaltsslyrelse atl föranslalla om erforderlig vård.
Till sin ledning vid valel av påföljd skall domslolen ha inhämlal yllrande frän
nykterhetsnämnd eller frän slyrelse för allmän vårdanslali för
alkoholmissbrukare där den lilllalade är inlagen. Om det för brottet är stadgal
strängare straff än fängelse i sex månader, får överlämnande ske endasi om
särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om nägon åldersgräns
belräffande överlämnande lill vård enligl NvL inle är föreskriven är i allmänhel
överlämnande lill värd enligt BvL all föredra, om den tilltalade ännu inle har
fyllt 21 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1976 meddelades 289 domar i
vilka huvudpåföljden var överiämnande lill vård enligt NvL. Två av dessa domar
avsåg personer i åldern 18-20 år. Övriga gällde lilllalade som var över 21 ar
gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Socialulredningens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningen konslalerar all en följd av utredningens
förslag till ny</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2491>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialtjänsllag blir all påföljdsformerna överlämnande
lill vård enligl BvL och NvL inle kan behållas. Den fråga som då aklualiseras
år enligt ulredningen om elt överlämnande lill socialljänslen för frivillig
vård och behandling kan sägas ulgöra en lillräckligl ingripande påföljd för
all kunna Ijäna som allernaliv till andra påföljder. Frågan anknyler enligl
ulredningen lill ulvecklingen mol en ökad samordning av sociala och andra
insalser i syfte all på ell ändamålsenligl säll kunna lillgodose ell
föreliggande värdbehov. Den enskildes behov av vård och hans vilja alt
medverka lill alt behovel tillgodoses bör ges alli slörre belydelse vid
beslämmande av påföljd för brolt. Det är enligt ulredningen säledes väl
förenligl med de slällningslaganden som ulredningen i övrigl har gjorl all
möjlighel öppnas för domsiol all som påföljd för brolt överlämna den dömde till
socialtjänstens omsorger. Sådanl överlämnande skall kunna ske såväl när den
unge </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frivilligt ingår i vård- och
behandlingsarbete som då vård bereds honom med slöd av den av utredningen
föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har övervägl om
överlämnande lill sådana omsorger skulle underiällas om socialljänslen ålades
viss rapporterings- eller kon-irollskyldighei men funnil atl bestämmelser därom
skulle vara mindre väl förenliga med en verksamhet som bygger på samverkan
mellan den enskilde och socialtjänsten. Gällande bestämmelser om åklagarens
kontrolluppgifter enligl 6 § kungörelsen (1964:740) med föreskrifter för
åklagare i vissa brollmål ger här tillräckligt underlag för åklagarens
bedömande. Utredningen anser att möjligheten alt överlämna den dömde lill
socialtjänsten bör stä öppen även för vuxna lagöverträdare som är i behov av
socialtjänstens omsorger. För dem förfogar emellertid socialljänslen inle över
några möjligheler lill vård ulan samiycke. Ulredningen konslalerar därför all
dess förslag om överlämnande lill socialljänslens omsorger släller krav pa
sådan ändring av 38 kap. 2 § BrB all omprövning kan äga rum för del fall den
vårdbehövande undandrar sig den vård som han har samiycki lill och som har
legal lill grund för domslolens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.3 Överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del villjag efter samråd
med chefen för justiliedepartemenlel anföra följande. Den ulformning som
socialljänslen i framliden kommer all fä när det gäller värd av unga som har
gjort sig skyldiga till brotl överensslämmer i alli väsenlligl med vad som f.
n. gäller enligt BvL. Möjligheter lill ingripande kommer alt finnas i samma
omfattning som nu. Den väsentligaste skillnaden ligger däri atl, liksom när
del gäller vuxna vårdbehövande, skall i vården av bam och ungdom
socialljänslens insalser så långl möjligi ges i frivilliga former och i
samarbele med den unge och hans töräldrar. Förebyggande insatser skall
överhuvud laget inle kunna beslutas mot den enskildes vilja. Vidare försvinner
möjlighelen all kunna förordna om övervakning. I slällel skall konlaklperson
kunna uises i frivilliga former. Inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2493>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heller skall särskilda föreskrifter kunna meddelas. Enligl
LVU kommer dock den som är under 20 är och som har gjort sig skyldig lill
broilslig verksamhel under vissa förhållanden all kunna beredas vård mol sin
vilja. Beslul om omedelbart omhänderlagande eller beslut om vård enligt LVU
medför rält för socialnämnd all beslämma hur vården skall ordnas och var den
unge skall vistas under vårdliden. Jag delar socialulredningens uppfaUning all
det även i fortsäliningen bör finnas möjlighel atl i någon form som påföljd
överlämna unga lagöverträdare lill särskild vård. Den som kan bli föremål för
vård inom socialtjänsten med slöd av LVU bör således kunna överlämnas fill
sådan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frägan är emellertid om överlämnande
av unga skall begränsas lill della fall. Som framgäll av vad jag har anförl
lidigare innebär ett överiämnande till vård enligl BvL all den dömde kan bli
föremål för ett brett regisler av ålgärder alltifrån rena hjälpålgärder,
innefallande vård och slöd, till omhänderlagande på ungdomsvårdsskola. Skulle
man inskränka möjlighelen till överiämnande till särskild vård till enbart vård
med stöd av LVU, innebär del en väsenllig inskränkning i förhållande lill vad
som gäller nu. Eftersom vård enligl LVU kommer i fråga försl när del har visat
sig att den behövliga vården inle kan ges i frivilliga former, skulle en sådan
inskränkning medföra all överlämnande inte kan ske i fall när den behövliga
vården kan ges med föräldrarnas eller den unges samiycke. Atl märka är vidare
att områdel för överlämnande av unga till särskild vård bör så långt som
möjligt överensstämma med vad som gäller för åtalsunderlåtelse vid brott av
unga enligt I § lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare. Såväl enligl den nuvarande som enligl den föreslagna lydelsen
av denna beslämmelse kan åklagare besluta all inle åtala på grund av brollel
även i fall när den underårige endasi blir föremål för hjälp- och stödälgärder.
Jag förordar därför en ordning som innebär alt överlämnande lill särskild vård
skall kunna ske belräffande den som är under 20 år vare sig del är fräga om
vård med stöd av LVU eller eljest med stöd av sociaUjänsllagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller vuxna innebär den
framtida utformningen av socialljänslen all någon ivångsvård i princip inle
kommer atl kunna äga mm inom denna. Som jag har anfört lidigare förordar jag
dock all i LSPV förs in nya bestämmelser enligl vilka den som lill följd av
missbruk av alkohol eller narkolika är i irängande behov av avgiftning och psykialrisk
vård i samband med denna får beredas vård med slöd av lagen oberoende av eget
samiycke. Vårdliden begränsas lill högsl fyra veckor. All denna för vissa akuta
situationer avsedda speciella form av psykiatrisk vård vare sig skall räknas
som sluien psykiatrisk vård enligl 31 kap. 3 § BrB eller kunna användas som en
särskild påföljd är enligl min mening uppenbart. Kvar står då belräffande vuxna
lagöverträdare möjligheten all överlämna den dömde lill socialljänslen för de
åtgärder som den dömde kan vara villig all underkasla sig. Enligl min mening
kan tanken på en sådan påföljd ifråga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättas redan från principiella synpunkter. Inte minst pa
gi'und av bristen pä möjligheter till ivängsingripande skulle den Iå elt mycket
obestämt och varierande innehåll. Därtill kommer att det av just dessa skäl
ocksä finns anledning riikna med all den i praktiken endast skulle komma lill
användning i ett slarkl begränsat antal fall. Del föreligger vidare en
skillnad mellan unga och vuxna lagöverträdare. BeträlTande de unga finns ju
möjlighelen till etl ivängsingripande enligl LVU, en möjlighet som kan
tillgripas om vård i frivilliga former visar sig olillräcklig. Vid sädani
förhållande bör överlämnande av vuxna lagöverträdare lill vård enligl socialtjänstlagen
inte komma i fråga som ett självsländigl inslilui i BrB:s påföljdssystem. Jag
förordar därför att beslämmelsen i 31 kap. 2 S BrB upphävs utan all ersättas
med någon molsvarande möjlighel till överlämnande av vuxna lagöverträdare till
vård inom socialtjänsten. BrB:s påföljdssystem i övrigl är tillräckligt
nyanserat för att en adekvat påföljd ändock skall kunna ådömas. För det
klienlel som f. n. överlämnas till vård enligt NvL torde ofta en dom på
skyddslillsyn kunna komma i fråga. F. n. finns det möjlighet atl i samband med
dom på skyddstillsyn meddela särskilda föreskrifter om läkarvård,
nykterhetsvård eller annan värd eller behandling i eller utom sjukhus eller
annan liknande inrättning. Enligl vad jag har erfarit övervägs behovet av att
kunna meddela sådana föreskrifter nu inom jusliliedeparlemenlel i samband med
behandlingen av ungdomsfängelseutredningens belänkande (SOU 1977: 83)
Tillsynsdom. Även i framliden kommer det dock i varje fall att finnas möjlighel
för den dömde all med hjälp av frivårdens personal och resurser erhålla stöd
och anvisningar för hur han bäst skall komma till rälla med exempelvis en
missbrukssilualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag har anförl lidigare (avsnill
2.2.9) kommer del behov av ändring i 31 kap. 3 § BrB som föranleds av den
föreslagna 2 § i LPM alt beaktas i samband med den översyn av inslilulel
överlämnande lill sluien psykialrisk vård som f. n. pågår inom
jusliliedeparlemenlel på grundval av belänkandel (SOU 1977: 23) Psykiskl
slörda lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighel med vad jag har anförl
nu har inom socialdeparlemenlel upprällals förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag med
särskilda besiämmelser om värd av unga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964: 167) med särskilda besiämmelser om unga lagöverträdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1966: 293) om beredande av sluien psykialrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i rällshjälpslagen (1972:429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i broUsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har samrått med chefen för justiliedepartemenlel
belräffande lagfor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slagen under 2, 4 och 5 och med stalsrådel Lindahl
belräffande lagförslaget under 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag med särskilda bestämmelser om vård
av unga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredande av värd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under 18 är skall
beredas vård med slöd av denna lag. om del kan antagas att behövlig vård inte
kan ges ht)nom med eget eller vårdnadshavares samtycke och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brister i
omsorgen om den unge eller annal förhållande i hemmet medför fara för hans
hälsa eller utveckling eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge
utsätter sin hälsa eller utveckling för allvarlig fara genom missbruk av
beroendeframkallande medel, broilslig verksamhet eller annat därmed jämförbarl
beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med stöd av första slycket 2
får även beredas den som har fylll 18 men inle 20 år, om vård inom
socialtjänsten med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i
övrigt är uppenbart lämpligare än annan värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försia stycket. Lagens syfte är atl
lill skydd för den unge kunna bereda honom vård i vissa situationer då det inle
gär att få samiycke till vården. Molsälier sig föräldrarna eller annan
vårdnadshavaré insatser som nämnden anser vara nödvändiga kan en tillämpning
av lagen komma i fråga. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt
2.1.13) skall också den unges egen mening lillmälas självständig betydelse vid
prövningen av lagens tillämpning om den unge har fylll 15 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen är emellertid inle
ovillkorligen knulen lill frågan om samtycke föreligger eller inte. Även i en
silualion då någon av föräldrarna t.ex. på gmnd av ullandsvisielse eller annars
inte kan nås av nämnden kan lagen bli tillämplig. Del kan också förekomma all
föräldrarna tidigare har undandragit sig atl medverka lill den värd till
vilken de har samtyckt. Nämnden kan av della eller andra skäl ha grundad anledning
alt anla atl föräldrarnas samiycke inte är allvariigt menal och all de inle är
villiga all på sikl låta nämnden genomföra vården sä som nämnden finner
nödvändigt. Pä motsvarande säll kan nämnden med hänsyn till omsländighelerna
ha grundad anledning anla alt den unge inte kommer all medverka fill den vård
som han har samtyckt lill. 1 lagrummets försia slycke har därför som förulsällning
för lagens tillämpning angells all det kan anlas all behövlig vård inle kan ges
med den unges egel eller vårdnadshavares samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom atl samtycka till den vård
som nämnden finner behövlig, förklarar sig föräldrarna och i förekommande fall
den unge sig villiga atl medverka lill vården och att följa de anvisningar som
nämnden bedömer nödvän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>diga för all genomföra vården. Del är därför viktigt all
nämnden noggrant redogör för innehållet i och formerna för den nödvändiga
värden innan samiycke lämnas, Detla kan ske genom den plan över behandlingen
som del ankommer pä nämnden att upprätta. Som närmare anförs under 2 S skall en
sådan plan bl.a. ange vilken vård eller behandling som den unge behöver och hur
nämnden länker ge honom den. Med hänsyn lill den belydelse som samtycket alltså
kan få är det nödvändigl all del lämnas skriftligen. Förälder eller annan
vårdnadshavaré liksom den unge. om han har fyllt 15 är, skall således
skriftligen förklara sig villiga alt medverka så atl den planerade vården kan
genomföras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I första slycket 1 och 2 har
angelts de närmare förhållanden som kan föranleda en tillämpning av lagen.
Dessa gäller dels den unges hemförhållanden, dels hans eget beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I försia slycket I anges som grund
för ålgärd från samhällets sida alt brister i omsorgen om den unge eller annal
förhållande i hemmet medför fara för hans hälsa eller utveckling. Härmed avses
situationer då den unge inte får tillräcklig omvårdnad i sitt hem eller där
utsätts för en behandling som innebär fara för hans psykiska eller fysiska
hälsa eller sociala utveckling. Med hemmel menas säväl föräldrahemmet som annat
hem där den unge vislas stadigvarande. Under den gjorda beskrivningen ryms bl.
a. fall där den unge utsålts för misshandel i hemmel. Redan vid ringa grad av
misshandel får fara för den unges hälsa eller utveckling antas uppkomma.
Motsätter sig föräldrarna i sådant fall de insalser som nämnden bedömer
nödvändiga för den unges skydd, kan del alltså bli aktuellt att lillämpa lagen.
Vid misshandel av allvarligare arl bör den unge regelmässigt beredas vård ulom
del egna hemmel, i varje fall för en tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhel med vad som nu gäller
enligt BvL kan bestämmelsen också tillämpas i de fall föräldrarna står i
begrepp all placera den unge i en miljö som innebär fara för hans hälsa eller
utveckling eller när de inte hindrar honom från att vistas i en sådan miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrummel omfatlar således alla de
situationer där bamel utsålts för kroppslig misshandel eller vanvård. Även dä
föräldrarna genom sina personliga egenskaper framkallar fara för barnels
psykiska hälsa kan lagen vara lillämplig. Utsätts bamet genom föräldrarnas
beleende, i.ex. genom ständigt återkommande uppträden i hemmet till följd av
missbruk av alkohol eller narkotika eller på gmnd av föräldrarnas psykiska
särart eller lillslånd, för fara till psykisk hälsa eller utveckling bör vård
kunna beredas bamet med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försia stycket 2 omfattar den unges
egel beteende. Här anknyls frågan om åtgärder från samhällets sida till den
risk för den unges hälsa eller utveckling som kan följa av hans beteende.
Utsäller den unge sig för allvarlig fara lill hälsa eller utveckling genom
missbmk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller annat därmed
jämförbarl beteende skall han kunna beredas vård med stöd av lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del måsle således krävas alt omständigheterna är
sådana att det föreligger allvarlig fara för den unges hälsa eller uiveckling.
Farorekvisilel har säledes skärpls i förhållande lill första punklen. Detta
skall ses mol bakgmnd av dels all bestämmelserna är tillämpliga på framföralll
äldre bam, lonårsungdomar med sociala anpassningssvårigheter, dels atl inte
varje missbruk liksom inte heller varje brottslig gärning bör få medföra så
långtgående åtgärder som vård med stöd av lagen kan komma all innebära. Del
blir här fråga om en avvägning mellan den unges räu lill självbeslämmande och
den räll lill adekval vård och behandling som beslämmelserna avser all
tillförsäkra honom i en silualion då han inle själv förmår bryla en kriminell
eller annars deslmkliv uiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del förtjänar all framhållas atl bestämmelsens
utformning öppnar möjlighel alt bereda underårig värd redan innan
skadeverkningar av social eller medicinsk nalur har inträtt. Redan den
allvarliga faran för sådana skadeverkningar utgör lillräcklig grund för beslut
om vård enligl LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 beskrivningen har som exempel särskill angetts
missbmk av beroendeframkallande medel. Med sådana medel avses alkohol,
narkotika eller därmed jämställda tekniska preparat som ihinner. Elt
regelbundel bruk av sådana preparat i barn- och ungdomsåren kan myckel snart
leda till fara för den unges hälsa eller utveckling. Ur brukei av alkohol kan
utvecklas elt beroende som den unge inte själv förmår la sig ur. Redan i
ulvecklingen mot en beroendesituation kan del således sägas ligga en fara för
den unges hälsa och utveckling. Uppenbarligen skall i första hand insalser i
den unges egel hem ge honom slöd och hjälp. Missbruket kan emellertid ha nått
den grad atl del föreligger allvarlig fara och atl det behövs vård ulom del
egna hemmel. Gärdet i etl sådant fall inte att få samtycke till vården, kan det
bli nödvändigl all bereda den underårige vård med slöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del förekommer inle sällan all ungdomar använder
narkotiska preparal vid någol ensiaka tillfälle, men att missbruket upphör av
sig självi. En längre tids frekvent missbruk - oavsell vilkel preparat del är
fråga om -kan däremot innebära en allvariig fara för den unges hälsa eller
utveckling. På molsvarande säll kan lagen bli tillämplig vid allt icke
medicinskl bruk av läkemedel som innefallar allvariig fara för den unges hälsa
eller uiveckling. Kan i sådanl fall behövlig vård inle ges den unge i
frivilliga former, bör LVU:s besiämmelser kunna bli lillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en grund för beslul om vård enligl lagen anges
även broilslig verksamhel. Under beskrivningen faller givelvis inle rena bagalellför-seelser
och inte heller ensiaka andra brotl som inte är av allvariig arl. Del är först
vid en brollslighet som ger ultryck för en sådan bristande anpassning lill
samhällslivet all del kan sägas föreligga etl vård- och behandlingsbehov som
det kan bli fråga om all bereda den unge värd med slöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>I beskrivningen har således som exempel på
beteenden som kan föranleda värd enligl lagen angetts missbmk av
beroendeframkallande medel och </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>! 98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brottslig verksamhel. Del står emellertid klart all det
kan finnas även andra jämförbara yttringar av en livsföring, ell beleende, som
kan sägas innefalia allvarlig fara för den unge. Den unge kan ha begäti något
eller några ensiaka allvarliga brott utan att man för den skull kan lala om
brottslig verksamhel. Ett annat exempel är om den unge - flicka eller pojke -
hemfaller ål prostilulion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU skall primärl möjliggöra för
socialljänslen alt lillgodose den unges behov av vård. Det blir det föreliggande
vårdbehovel och vad som i stunden och för framtiden kan göras för atl
tillgodose delta behov som blir beslämmande för socialnämndens insatser. Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen kan lagen däremot inte primärl
användas för all tillgodose samhällsskyddet. En annan sak är alt om den unge
genom sin brottsliga verksamhet behöver beredas värd med stöd av LVU, delta
även får konsekvenser när det gäller samhällsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall vidta behövliga
åtgärder sä snarl den finner alt del föreligger förhåUanden som har angells i
första stycket 1 eller 2, Det kan t.ex. ha kommil lill nämndens kännedom alt eu
barn utsätts för olämplig behandling eller direkt fara i hemmel. Förhållandena
kan vid företagen utredning visa sig vara sådana att barnel bör beredas vård
ulom det egna hemmet. Nämnden bör då i försia hand söka tillgodose behovet av
vård i samförstånd med föräldrarna. Kan emellertid nämnden och föräldrarna inte
komma överens i frågan om hur barnet bör beredas värd. måste nämnden vända sig
till länsrällen för att få beslut om vård med stöd av LVU med en därmed
följande befogenhet för nämnden all beslänuna om hur värden skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annal exempel är au en
socialassisteni i den uppsökande verksamhelen träffar på en tonåring som är påverkad
av narkolika. Under den ulredning som nämnden sedan företar kommer det fram alt
den unge har missbrukat narkotika under en längre tid och att det föreligger
allvarlig fara för hans hälsa och utveckling. Nämnden är dä skyldig alt se till
all den unge får del stöd och den hjälp som han eller hon behöver. Nänmden bör
i samräd med föräldrarna och den unge ge honom hjälp i hemmet när detla är
tillräckligl. Finner nämnden all ålgärder i hemmel är otillräckliga och kan
samförstånd inte nås om att ge den unge vård utom hemmet, skall nämnden hos
länsrätten begära beslul om värd med stöd av LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Bestämmelserna i LVU
avser i första hand den som är under 18 år. Som framgår av vad jag har anförl i
den allmänna motiveringen (avsniu 2.1.4) kan också många unga i åldrarna
närmasl däröver till följd av försenad mognad eller utveckling ofta ha ett
stort behov av de insalser som kan ges inom socialtjänsten. För unga
missbrukare kan således den vård som kan ges genom socialnämnden vara bättre
ägnad att förhindra att missbrukel leder till skada för den unges utveckling än
de insatser som kan ges genom annat samhällsorgans försorg. På motsvarande
sätl kan den unges personliga förhållanden vara sådana alt de särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2505>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>insalser som kan ges inom socialljänslen och som är
anpassade lill de ungas behov av personlig vård och omvårdnad ger bällre
förulsällningar för en social rehabililering än den vård som kan ges inom i.ex.
kriminalvården. En förutsätlning för all LVU i de fall som avses i andra
punklen skall fä tillämpas på den som är äldre än 18 år är att värd inom
socialtjänsten med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i
övrigl är uppenbari lämpligare än annan vård. Högsta åldersgräns för beslul om
vård enligl LVU är 20 år. Vård som har inlells med stöd av LVU dessförinnan
skall, som framgår av 5 §, kunna pågå viss lid därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om värd med slöd av denna
lag meddelas av länsrätt efler ansökan av socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan skall innehålla en
redogörelse för den unges förhållanden, lidigare vidlagna ålgärder och den vård
som socialnämnden avser att anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrällen får förordna om
omedelbar verkställighet av beslut om vård enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden har det yllersla
ansvarel för all den unge får den vård som han behöver. Nämnden skall därför
inleda utredning om den unges behov av vård sä snarl det finns anledning alt
anla all den unge har ell sådanl. Ulredningen skall syfta lill all klarlägga
den unges förhållanden, och den skall ulmynna i en bedömning av vilkel behov av
slöd och hjälp som föreligger. Anser nämnden del nödvändigl all bereda den unge
vård ulom del egna hemmel, bör nämnden upprälla en plan över behandlingen. Jag
ämnar ålerkomma lill dessa frågor i propositionen om socialljänslen. Del finns
emellertid skäl atl också i della sammanhang beröra nämndens planering av
vårdinsalser för unga. Av planen bör framgå vilka insalser nämnden lidigare har
vidlagil, den unges nuvarande situation samt det behandlingsbehov som
föreligger och det sätt på vilket nämnden avser atl lillgodose della behov.
Planen bör också visa hur den vård som skall äga mm ulom hemmel skall ingå som
en del i elt värdprogram. Planen får emellertid inle låsa den forlsalla
behandlingen. Den skall ge uirymme för de förändringar i värdinnehållel som
ulvecklingen kan föranleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planen skall så långl möjligt
upprättas i samråd med föräldrarna och i förekommande fall den unge själv. Det
är således vikligl all den unge så snarl han har nåll lillräcklig mognad själv
får ge sin mening till känna. Del är på grundval av den planen som föräldrarna
skall ta slällning lill om de skall samlycka till den föreslagna vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligt LVU skall lill skillnad
från den ordning som gäller enligt BvL beslutas av länsrätten efter ansökan av
socialnämnden. Så snarl det har visat sig all den nödvändiga vården inte kan
ges med föräldrarnas eller annan vårdnadshavares samiycke eller den unges egel
samtycke ankommer del på nämnden all ta slällning lill om ansökan skall ges in
till länsrätten. Den prövningen kommer inte all kunna delegeras. Beslämmel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2507>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser om detla kommer atl ges i socialtjänstlagen, I kommun
där social distriktsnämnd inle har inrälials kommer dock beslutanderätten i
sådan fräga all kunna uppdras ål särskild avdelning som beslår av ledamöter
eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För förfarandet när nämnd skall
besluta om ansökan till länsrätten gäller FL:s bestämmelser. Det innebär bl, a.
all FL:s regler om parts rätt till insyn, om kommunikation, om parts rätl att
meddela sig muntligen och om beslutsmotivering är tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av beslämmelserna i
andra slyckel skall nämndens ansökan till länsrätten innehålla en redogörelse
för den unges förhållanden, lidigare vidlagna åtgärder saml den vård som
socialnämnden avser all anordna. Del är därvid lämpligt att nämnden vid sin
ansökan fogar den plan över behandlingen, som enligl vad nyss har sagts bör
upprättas. En fyllig redovisning är av vikl för atl länsrällen skall få dt
fullgoU beslulsunderlag vid sin prövning. Del är givelvis inte minst vikligl
för länsrällens prövning alt del klarl framgår vilken vård som nämnden ämnar
anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrättens prövning avser enbart
frågan om vård skall beredas den unge med stöd av lagen därför all del inle går
atl få den unges eller vårdnadshavares samiycke. Länsrätten skall däremol inle
ta slällning lill nämndens val av vårdform. Som framgår av 11 § ankommer del på
nämnden all sedan länsrätten har beslulal om värd bestämma om värdens närmare
ulformning. Det förulsäUs emellertid au vård som har beslutats med stöd av
lagen i varje fall skall inledas ulom den unges hem. se närmare 3S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlycker den unge eller hans
föräldrar lill den planerade vården sedan nämnden har gjorl ansökan hos
länsrällen om vård med slöd av LVU, får nämnden bedöma om samtycket bör
föranleda atl ansökan ålerkallas. Detta beror givetvis pä om nämnden anser att
samiyckel är allvarligt menat och om vården kan antas bli genomförd i
frivilliga former även pä sikl. Vidhåller nämnden sin ansökan, kan också
länsrätten komma all få göra samma prövning och evenluellt lämna ansökan ulan
bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ligger i sakens natur atl beslut
i mål om vård med stöd av lagen oftast måste kunna verkställas omedelbart. En
uttrycklig bestämmelse om detla har lagils in i iredje slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om värd förfaller, om värd
ulom den unges egel hem inle har påbörjals inom fyra veckor från den dag då
besluiel har vunnil laga krafl eller på grund av räliens förordnande annars har
kunnal verksiällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är angelägel från
rällssäkerhelssynpunkl alt nämnden ser lill atl vården av den unge inleds så
snarl som möjligt efter rätlens beslut. Nämnden bör inte kunna hålla den
frågan svävande under någon längre lid. Eftersom grunden för beslutel om vård
med stöd av LVU är att vård inle har kunnat beredas i frivilliga former, ligger
det i sakens nalur all vården</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2509>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2510>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måsie inledas ulom den unges egel hem, 1 lagrummel
föreskrivs all räliens beslul om värd förfaller, om värd utom den unges eget
hem inte påbörjats inom fyra veckor från det atl rätlens beslut har vunnit laga
kraft eller pä grund av rättens förordnande (enligt 2 S iredje slyckel) annars
kan verksiällas. Del innebär således all vård i familjehem eller annal hem som
avses i socialljänsllagen skall ha inlells inom den angivna tiden. Som regel
kan den unge nås av nämnden när beslutel skall verkställas. Är den unge inte
omhändertagen och vägrar han alt inställa sig vid del hem där värd skall ges
honom, kan enligt vad som närmare framgår av 19 S socialnämnden påkalla
polishandräckning. Det kan emellertid i undantagsfall komma att inlräffa alt
den unge hindrar verkställigheten genom atl hålla sig undan. Kan nämnden i
sädant fall inle bereda den unge vård inom den angivna lidsfristen förfaller
beslutel. Dessa fall torde dock bli sällsynta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om socialnämndens befogenheter ges
föreskrifter i 11 - 16 SS. Belräffande vårdens innehåll och ulformning gäller
i övrigt beslämmelserna i socialtjänstlagen (1979: 000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU skall göra det möjligt för
nämnden all genomföra nödvändig värd när del inle går all få samtycke lill
vården. De särskilda befogenheter som skall tillkomma nämnden för atl den skall
kunna genomföra vården anges närmare i 11-16 SS. Lagen kompletterar pä så sätl
socialtjänstlagen som kommer atl innehålla bestämmelser om vårdens innehåll och
utformning. En erinran om della har gells i förevarande lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall noga följa
värden av den som har beretts vård med slöd av denna lag. När vård enligl lagen
inle längre behövs, skall nämnden beslula all den skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den unge berells värd med slöd
av I § försia slycket 2 eller andra slycket, skall socialnämnden inom sex
månader från dagen för verksiällighei av besluiel och därefter senasl var
sjätte månad beslula om vården skall fortsätta med slöd av denna lag. Nämndens
beslul får verksiällas omedelbarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som har beslutats med stöd av
1 § försia slyckel 1 skall upphöra senast när den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som har beslulais med stöd av
1 S första slyckel 2 eller andra slyckel skall upphöra senasl när den unge
fyller 20 år. Har sex månader då inte förflutit frän det länsrätten beslulade
om vård eller socialnämnden senasl beslulade om fortsatt vård, får dock vård
med stöd av lagen pågå längsl tills sexmänadersperioden har löpt ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första stycket. Har länsrällen
beslutat om vård övergår ansvarel för den unge på socialnämnden. Del är nämnden
som i föräldrarnas och den unges ställe skall bestämma om den nödvändiga
vården. Härmed följer också en skyldighet för nämnden all noga följa vården.
Nämnden skall förklara vård</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2512>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2513>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med slöd av lagen avslutad sä snarl det inle längre finns
behov all ulöva de särskilda befogenheter som lagen ger nämnden. Visar det sig
alt forlsall vård kan ges i frivilliga former eller alt behov av forlsall vård
inle föreligger, skall nämnden således förklara vården avsluiad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Lagen innehåller -
bortsett från åldersgränserna - inga föreskrifter om vårdtidens längd. Det är
den unges behandlingsbehov som skall vara bestämmande lör hur läng lid vården
skall beslå. Det ankommer på nämnden, som efler länsrättens beslul har ansvaret
för vården, all pröva under hur lång tid vård med stöd av lagen skall pågå. Del
är viktigt all nämnden får sådan insyn i hur vården bedrivs och all nämnden
konlinu-eriigl kan följa vården. Den ijänslemän som under nämnden har ansvarel
för vården bör därför med bestämd tidsintervall anmäla för nämnden hur vården
bedrivs och hur barnels och föräldrarnas förhållanden har utvecklat sig. En
sådan underrällelse kan föranleda all nämnden lar upp frågan om vårdens beslånd
lill prövning. Del ankommer på nämnden atl ge behövliga föreskrifter om när och
i vilka former en sådan anmälan skall ske. Som har framhållits i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.1.6) bör underrättelse lill nämnden lämnas minst en
gång om året. Närmare föreskrifter avses bli intagna i en
verkslällighetsförordning lill lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om ungdomar som bereds vård
på grund av sill eget beleende kan som regel kortare vårdlider förutses. I
enlighel med vad som har förordals i den allmänna motiveringen har del för
dessa fall getts en utlrycklig beslämmelse i LVU om en halvårsvis omprövning av
beslutet om vård med stöd av LVU såvida värden inle redan dessförinnan har
kunnat avslulas. Socialnämnden skall säledes inom sex månader frän dagen för
verkställighet av beslutet och därefter senast var sjätte månad besluta om
vården skall forlsalla med slöd av lagen. Som har framgåll av den allmänna
motiveringen skall vård som har beslutals innan den unge fyller 18 år kunna
fortsätta även därefter. Vid den omprövning av vårdbehovet som skall ske skall
nämnden även beakla de särskilda omständigheter som anges i 1 § andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För nämndens befallning med dessa
ärenden blir beslämmelserna i FL tillämpliga. Enligl de gemensamma bestämmelser
som kommer att tas in i socialtjänstlagen har den saken rör rätt att företräda
inför nämnden och nämnden skall också underrätta den enskilde om atl det
föreligger en sådan rätl. Vid prövning av behovel av fortsatt vård bör
regelmässigt den unge själv och hans föräldrar vara närvarande. Det finns
emellertid inte anledning alt ge nämnden möjlighet att utfärda föreläggande om
sådan inställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet med vad som kommer att
föreslås i den gemensamma lagstiftningen kan beslut om vårdens avslutande
delegeras till särskild avdelning som består av ledamöter eUer suppleanter i
nämnden, endast om social distriktsnämnd inte har inrättats i kommunen. Mot
nämndens beslut får talan föras enligt 20 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje och fjärde styckena. Vård
med stöd av lagen kan endast beslutas i fråga om den som vid tiden för beslutel
inle har fylll 18 år, eller om sädana särskilda omständigheter som anges i I S
andra stycket föreligger, 20 år. Har vården beslutals med slöd av 1 § försia
styckel I, skall vården upphöra senast när den unge fyller 18 år. För den vård
som har beslulats med slöd av 1 § försia slyckel 2 eller I S andra slyckel
gäller en annorlunda reglering. 1 dessa fall skall vården kunna fortgå längst
sex månader efter del alt den unge har fyllt 20 år, räknal från dagen för
länsrättens beslut om vård eller socialnämndens beslut om fortsatt vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhändertagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 S Socialnämnden får omedelbart
omhändertaga den som är under 20 år om det är sannolikt att den unge behöver
beredas vård enligl denna lag sanl länsrällens beslul inle kan avvaktas med
hänsyn lill risken för den unges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hälsa eller uiveckling eller lill atl den forlsalla
ulredningen allvarligt kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försvåras eller vidare ålgärder
hindras. Kan socialnämndens beslul om omhändertagande inle avvaktas, får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslul om omhändertagande fallas av nämndens ordförande
eller annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledamol som nämnden har förordnal. Besluiel skall anmälas
vid nämndens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>näsla sammanlräde. Beslut om
omhändertagande får verkställas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försia slyckel. Som förulsällning
för beslul om omedelbarl omhändertagande gäller i första hand all del är
sannolikl alt den unge behöver beredas värd enligl lagen med slöd av 1 S försia
slyckel I eller 2 eller andra styckel. De övriga förulsällningar som gäller för
paragrafens tillämpning hänför sig lill dels dl omedelbarl behov av vård, dels
utredningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de situationer som anges i I S
kan det ibland vara nödvändigt all ta den unge om hand i avbidan på en
ulredning om hans vårdbehov. Socialnämnden kan I.ex. fä kännedom om all etl
barn utsätts för vanvård i hemmet. Föräldrarna kan inle anträfläs. Det är
uppenbart atl nämnden i ell sädani fall måste kunna ta barnet om hand i
avvaktan på den fortsatta utredningen. Det ankommer pä nämnden atl så snart
som möjligt la konlakl med föräldrarna för att tillsammans med dem pröva den
unges behov av fortsatt värd. Kan den vården ges i frivilliga former, skall
omhändertagandet genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pä molsvarande säll kan del vara
nödvändigt atl ta hand om i.ex. en tonåring som anträffas under sädana
förhållanden alt omedelbara värdinsatser är nödvändiga. Även här kan
anledningen lill omhänderlagandel vara alt den unge inle vill medverka till
vården eller att förhållandena inte medger all föräldrarnas inställning till
vården inhämlas. Grund för omhänderlagande kan även vara all den unge genom
broilslig verksamhet har visal sig vara i omedelbart behov av socialnämndens
insalser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2517>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av lagrummet kan
nämnden beslula om omedelbart omhändertagande, endast om förhållandena är
sädana atl länsrättens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till den fara för
den unges hälsa eller utveckling som föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omedelbarl omhänderlagande kan även
komma i fråga om det föreligger risk för alt föräldrarna eller den unge inte
vill medverka vid ulredning om den unges behov av vård. Som exempel kan här
nämnas all föräldrarna avviker med barnel eller all de molsälier sig en
läkarundersökning som nämnden anser vara nödvändig eller alt de på annat säll
hindrar eller försvårar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan också hända atl sedan
ulredningen har avslutats sådana förhållanden uppkommer som påkallar omedelbar
vård av barnel och alt nämnden därför inte kan avvakla länsrällens prövning.
Även i sådana fall bör den unge omedelbart kunna las om hand av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden bör i beslul om omedelbarl
omhänderlagande ange på vilken grund omhänderlagandel sker. Av besluiel bör
således framgå om omhänderlagandel sker på grund som anges i 1 § första
slyckel 1 eller 2 eller I S andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra styckel. Det är socialnämnden
som skall fatta beslul om omedelbarl omhänderlagande. Ofla är det emellertid
mycket bråttom. Del är då inle alllid möjligi all tillkalla nämnden för all
denna skall besluta i frågan. Nämndens ordförande eller annan ledamol som
nämnden har förordnal har därför gells räll atl beslula om omhänderlagande, om
nämndens beslul inte kan avvaklas. Även vice ordförande får beslula om
omedelbart omhänderlagande. Nämnden kan således fördela beslulanderällen så
all del vid helger och under semesirar alllid finns någon som lätt kan nås för
prövning av fråga om omedelbart omhänderlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut som har fatlals av nämndens
ordförande eller annan ledamol kan inte ändras av nämnden. För alt ge nämnden
insyn i hur dessa ärenden handläggs har emellertid föreskrivils en
anmälningsplikt lill nämnden. Besluiel skall anmälas vid nämndens näsla
sammanlräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje slyckel. Del ligger i sakens
nalur all beslul om omhänderlagande genasi skall kunna verksiällas. En särskild
beslämmelse om della har getts för all undanröja varje tvekan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om omedelbart omhänderlagande
skall underställas länsrätten för prövning inom en vecka från den dag då
beslutet fattades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underställt beslul skall av
länsrällen prövas så snart del kan ske och, om synnerligt hinder inle
föreligger, inom en vecka från den dag dä handlingarna kom in lill rälien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har underställning inle skell inom
föreskriven tid, upphör omhändertagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försia stycket. Del har ansells
nödvändigl från rällssäkerhelssynpunkl atl länsrälten även prövar elt
omedelbarl omhänderlagande. Del har därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskrivits all nämndens beslul om omhändertagande skall
underslällas länsrättens prövning. Sådan underställning skall ske ulan
dröjsmål. Regelmässigt kan beslutel och skälen för detta dokumenleras samma
dag som del fallas. Hinder lorde därför inte möla mol alt nämnden eller den som
annars har fattal beslutel redan samma eller påföljande dag ger in beslutet
till länsrällen. Del kan emellertid vara nödvändigt alt vid beslutel foga även
annan ulredning som finns lillgänglig hos nämnden. Vid helger kan del vara
svårl alt få lag på sådan ulredning. Också den försening av poslbefordran som
mellankommande helgdagar kan innebära måste beaklas. Tiden för underställning
har bestämls lill en vecka. Som framgår av den allmänna mofiveringen (avsnill
2.1.11) är denna lid någol längre än vad socialulredningen hade föreslagil.
Handlingarna skall ha kommil in lill länsrätten inom den angivna lidsfrislen. I
44 S FPL ges besiämmelser om när handling skall anses inkommen. Vid beräkning
av liden bör vidare uppmärksammas all om liden för underslällning ulgår på
helgdag eller vissa andra särskill angivna dagar gäller lagen (1930: 137) om
beräkning av lagsladgad lid, vilkel innebär att lidsfrislen ulgår först nästkommande
helgfria dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra styckel. Underställt beslul
måsle prövas skyndsaml. Del har därför föreskrivils alt länsrällens prövning
skall ske så snarl som möjligt och senasl inom en vecka från del handlingarna
kom in till rätlen. Även denna lid är någol längre än vad ulredningen hade
föreslagil. Finner länsrällen del nödvändigl all få ulredningen kompldlerad
eller föreligger annal hinder som omöjliggör prövning inom den angivna liden,
kan avvikelse ske frän den angivna huvudregeln. Förulsällning är all länsrällen
anser atl del föreligger synneriigt hinder mot prövning. I sädant fall skall
prövningen ske omedelbart efler del hindret har fallil bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fastställer länsrällen besluiel,
skall socialnämnden senasl inom fyra veckor från den dag då omhänderlagandel
skedde ansöka hos länsrällen om all den unge skall beredas vård med slöd av
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omhändertagandel upphör, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inle har gjorls inom den tid som anges i försia slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inle bifalles,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge
häkias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finns del annars inle skäl för
omhänderlagande, skall socialnämnden beslula all omhändertagandel genasi skall
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu styckel. 1 syfte alt ge
garanlier för atl omhänderlagande inle består under längre tid än som
oundgängligen behövs har tidsfrisler också beslämts för den forlsalla
handläggningen. Har länsrälten fastställt beslul om omhändertagande, åligger
del socialnämnden all senasl inom fyra veckor inge ansökan om vård lill
länsrällen. Denna lidsfrisl är ovillkoriig. Tiden räknas från dagen för del
faktiska omhänderlagandel och inte från beslutsdagen. Ansökan skall, på
molsvarande säll som är fallel vid under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2521>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slällning. ha kommit in till länsrälten innan tidsfristen
har gått lill ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Försummar nämnden
alt inom föreskriven lid ge in ansökan lill rätten om värd av den som är
omhändertagen, skall omhändertagandel genasi upphöra. Del får anses följa av
allmänna rättsgrundsatser att nytt beslul om omhändertagande i sädant fall inte
fär träffas på samma grunder som föranledde del lidigare besluiel. Det är
uppenbart att en regel av delta innehåll, vars syfte är alt förslärka
rättssäkerheten i förfarandet, släller ett oavvisligt krav på nämnden att
iaktta lidsfrislen. Den omsländighelen att omhänderlagandel enligt vad förut
har sagts skall upphöra utgör självfallet inte hinder mot all nämnden ansöker
om värd enligl LVU och alt länsrätten prövar sådan ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frägan om vård skall beredas den
unge med slöd av LVU skall prövas av länsrätten efler ansökan av socialnämnden,
Syfiet med ell omedelbart omhändertagande är all säkerställa de vårdåtgärder
som anses nödvändiga under tiden fram till dess rälien prövar ansökan om vård.
Lämnar länsrälten eller, efter besvär, högre rält ansökan utan bifall får
beslutel omedelbara rättsverkningar i det fall den unge är omhändertagen vid
liden för beslutet. Det ligger i sakens nalur atl sådana åtgärder som är
beroende av myndighets tillstånd inte får vidtas efler del all myndighelen har
funnit atl laga grund för åtgärderna saknas. 1 dessa fall är räiiskraften inle
beroende av atl myndighetens beslut vinner laga kraft. Vad nu har sagis innebär
emellertid inie all besvär över sådanl avslagsbeslul är uiesluina. Som närmare
anförs under 20 § kan nämnden föra lalan mot länsrällens beslul atl lämna
ansökan ulan bifall. Det bör uppmärksammas all hinder inle heller möter mol all
nämnden, om nya omsländigheier tillkommer, fållar nyll beslut om omedelbart
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ansökan om vård inle bifalles,
saknas således grund för forlsall omhändertagande. Omhändertagandet skall
därför genast upphöra. Om länsrätten eller högre rätt lämnar ansökan om vård
utan bifall, bör rätlen i beslutet erinra om att omhänderlagandel därmed också
omedelbarl skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ligger i sakens nalur alt
beslul om omhändertagande inte skall bestå om den unge häktas. Även i sädant
fall skall omhändertagandel genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje styckel. Socialnämnden har
ansvarel för alt omhänderlagande inle består under längre lid än som är
behövligl med hänsyn lill den unges vårdbehov. Visar det sig under den
fortsatta utredningen att grund för vård enligt lagen inle föreligger, skall
nämnden beslula atl omhändertagandet genast skall upphöra. I motsats till vad
som är fallet i de situationer som anges i andra slycket krävs således ell
särskill beslul av nämnden i fråga om omhändertagandets fortsatta beslånd.
Finner nämnden all grund för vård enligl lagen inte föreligger aklualiseras
självfallel inle heller någon ansökan om vård. Finner nämnden alt den unge bör
beredas vård med slöd av lagen, men all skäl för forlsall omhändertagande
likväl inle föreligger, skall nämnden på molsvarande säll besluta all
omhändertagandel genasi skall upphöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2523>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2524>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrättens prövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mal enligt denna lag skall prövas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge omhändertagen, skall
lörhandling i miilci hållas inom tva veckor fiän den dag dä ansökan om värd
inkom. Denna lid lar förlängas, om yllerligare ulredning eller annan särskild
omständighet gördel nödviin-digl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har socialnämnden funnil del
nödvändigt all ansöka om värd. är det som regel angeläget ätt fa ansökan prövad
skyndsanu, FPL. som reglerar handläggningen vid länsrält, innehåller inga
besiämmelser om handlitgg-ningstiden vid denna typ av mål. Del har däiför
ansetts nödvändigt atl komplettera FPL med särskilda bestänuuelser i LVU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge omhändertagen av
socialnänuiden och därmed berövad friheten, är del särskill viktigt alt målet
prövas av länsrällen sä snait som möjligt. 1 andra stycket anges därför atl en
förhandling i målel skall hällas inom tvä veckor frän det ansökan om värd kom
in till länsrätten. Som framgår av den allmännu motiveringen (avsnitt 2,1.11)
har tiden ökats från en till två veckor jämfört med socialulredningens förslag,
Lagen har ingel krav pä all målet skall vara avgjort inom den angivna tiden.
Del är lillräckligl att länsrätten har tagit upp målet till förhandling inom
tiden. Visar det sig vid förhandlingen all del behövs yllerligare ulredning. är
det ingel hinder mot atl länsrätten tar upp mälet lill ny förhandling även
efter tidsfristens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omständigheterna kan vara sådana
alt förhandlingen inte kan hållas inom den föreskrivna tiden. Den unge eller
hans föräldrar kan ha giltigt hinder för inställelse. Framslällning om
komplellering av ulredningen kan ha inkommil. Det kan visa sig atl länsrätten
under den förberedande handläggningen finner t.ex. läkarundersökning nödvändig
och att undersökningen inle kan genomföras omedelbart, I lagrummel anges
därtör alt om yllerligare utredning eller annan särskild omständighet gör del
nödvändigt, sä färden föreskrivna tidsfristen förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undanlagsregeln är avsedd all kunna
lillämpas endast i undantagsfall. Länsrätten bör därför pröva behovet av
kompletterande ulredning och beslämma dag för förhandling så snart ansökan har
kommil in lill rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål om vård enligt denna lag
skall länsrällen hålla muntlig förhandling, när delta inle är uppenbari
obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Munllig förhandling skall alllid
hällas, om part begär del. Part skall upplysas om rälien alt begära muntlig
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt FPL är förfarandel i
länsrält skriftligt. De mål det här är fråga om är för den enskilde ofta av
djupl ingripande arl. Som har framgåll av den allmänna motiveringen (avsnitt
2.1.13) bör därför länsrättens prövning ske efler munllig förhandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2526>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förevarande paragraf anges nu som
huvudregel alt länsrätten skall hålla muntlig förhandling i mål om vård enligt
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrarna och den unge själv, om
han har nått tillräcklig mognad, bör vara närvarande när målet prövas,
Länsrällen bör därför som regel kalla parlerna lill personlig inslällelse.
Målels beskaffenhel kan emellertid nägon gång föranleda undanlag härifrän. Har
t. ex. föräldrarna fört lalan mot nämndens beslul enligl 20 S och skall
besvären uppenbariigen bifallas, kan personlig inställelse vara onödig. Del bör
säledes ankomma pä länsrälten all i varje särskill fall pröva behovel av
personlig inslällelse. Här blir beslämmelserna i 14 S FPL tillämpliga. Där
framgår all länsrällen fär kalla den enskilde alt inställa sig personligen vid
vite eller vid påföljd atl hans Ulevaro inte ulgör hinder för målels vidare
handläggning och avgörande. 1 det senare fallel får parlen själv la slällning
lill om han vill närvara vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner länsrätten att munllig
förhandling är uppenbart obehövlig, får länsrällen avgöra målet genom skriflligl
förfarande. Part skall i sådant fall underrättas innan målet avgörs och beredas
tillfälle all påkalla munllig förhandling. Begär part muntlig förhandling,
skall sådan förhandling alllid hållas. Della framgår av andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omständigheterna i målel kan ofla
vara sådana att länsrälten vid sin prövning bör ha lillgång till social,
psykologisk eller medicinsk sakkunskap. Vad som åligger länsrällen i sådanl
hänseende framgår redan av FPL, varför någon särskild beslämmelse i denna del
inle behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens befogenheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om omhändertagande eller
beslul om vård enligl denna lag medför rält för socialnämnden att beslämma hur
vården skall ordnas och var den unge skall vislas under vårdliden. Nämndens
beslul i sådan fråga får verksiällas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge får under vårdliden vislas
i sill egel hem, om detla kan antagas vara bäsl ägnat atl främja vården av
honom. Vården skall dock alltid inledas ulom den unges eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu stycket. Med socialnämndens
beslul om omedelbart omhändertagande och länsrättens beslul om vård följer en
rält för socialnämnden all beslämma hur vården skall anordnas och var den unge
skall vistas under vårdliden. Grunden för beslutel är all den unge - åtminstone
i ett inledande skede - behöver beredas vård ulom det egna hemmet. Del
ankommer på nämnden all la slällning till om den unge skall ges vård i annat
enskilt hem, familjehem, eller om hans förhållanden nödvändiggör vård på en
institution, annal hem för vård eller boende. Del ligger i sakens nalur att
nämndens beslut i sådan fråga genast kan verkställas. Nämnden är därvid i och
för sig inle bunden till de åtgärder som har redovisats för länsrätten i
samband med ansökan om vård. Nya omständigheter kan föranleda avvikelser från
de lidigare planerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2528>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru stycket. Det anses inle vara
förenligl med gällande bestämmelser i BvL alt placera den unge för fortsatt
vård i hans egel hem så länge han är omhändertagen för samhällsvård, Soni här
framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1.9) bör det inle vara någol
hinder enligt LVU mot all placera den som vårdas med stöd av LVU i hans egel
hem, om man i ett senare skede av vården anser detta vara del bästa för atl
främja vården av honom. En särskild erinran om detla har lagils in i denna
paragraf. Så länge beslul om vård med slöd av LVU gäller kan den unge i och för
sig åler las ifrån sitt hem, om della skulle visa sig nödvändigl. All läla
barnel byta miljö flera gånger är dock oftast skadligt för barnet. Det finns
ocksä skäl all understryka vad som har ullalals i den allmänna motiveringen,
nämligen all del så längt möjligt måste finnas garantier för all den unge kan
få en belryggande omvårdnad i sitt egel hem innan man låter honom komma tillbaka.
Har länsrällen beslulal att etl barn skall vårdas med slöd av LVU därför all
del har funnits brister i oinsorgen om barnet som har Ulgjorl en fara för
barnels hälsa eller uiveckling är del alldeles givel all nämnden mäsle vara
försiklig innan den ålerför barnel lill hemmel. Del är emellertid inle möjligi
all uliala någol generelll om under vilka förutsätlningar detla bör låta sig
göra. Del ena fallel är inte det andra likl. Föräldrar som på grund av egna
svårigheier allvarligt har försummat eller renlav misshandlal sill barn, kan
I.ex. ha fåll så ändrade förhållanden alt nämnden sedermera anser atl det
finns säkerhet för all föräldrarna kan ge barnel en omvårdnad som är
belryggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 13 § andra slyckel
samt 14 och 15 SS gäller endast när den unge vislas i hem som är anpassat för
värd av unga som behöver slå under särskilt noggrann tillsyn. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, socialslyrelsen beslämmer vilka hem som skall
anses som hem för sådan särskild tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som närmare anges i förslaget till
socialtjänstlag kommer de nuvarande institutionerna, bl.a. ungdomsvårdsskolor,
barnavårdsanslaller och vårdanslaller för alkoholmissbrukare, atl sammanföras
under benämningen hem för vård eller boende. Dessa hem skall i princip slå
öppna för alla dem som behöver vård, också för unga som bereds vård med slöd av
LVU. Hemmen kommer således inle enbarl all vara inrättade för atl la emot unga
som behöver kunna kvarhållas och i övrigt underkastas begränsningar i sin
rörelsefrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan emellertid vara nödvändigt
att utforma vården vid vissa institutioner på sädant sätt all de unga, som
bereds värd av anledning som anges i I S försia slycket 2, kan slällas under
särskill noggrann tillsyn vid hemmel. I lagrummet ges regeringen bemyndigande
atl faslslälla vilka hem som skall anses som sådana hem för särskild lillsyn.
Regeringen kan överlåla på socialslyrelsen all fastställa dessa hem. Hemmen
avses bli uppiagna i en särskild förteckning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2530>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IU)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såsom framgår av 13 S andra stycket
samt av 14 och 15 SS ges särskilda bestämmelser för vården av dem som har
omhänderlagils med stöd av 1 S första stycket 2 eller andra styckel. Syftel med
dessa bestämmelser är att ge den som har ansvaret får vården de befogenheler
som har ansells nödvändiga för att vården skall kunna genomföras. Dessa
särskilda befogenheter får emellertid utövas endasi i de fall den unge bereds
vård på sädani hem. som är anpassat för dem som behöver slällas under särskilt
noggrann lillsyn. Bestämmelserna kan således tillämpas endasi vid sådant hem
som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen har
anvisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De hem som här avses kommer i allt
väsenlligt atl fä ta över de uppgifler som i dag fullgörs av
ungdomsvårdsskolorna. Del har emellertid inte ansells all det finns skäl atl
utlbiTna vården så att den medger möjligheter till sädan särbehandling som i
dag förekommer inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, Nägon molsvarighel lill
den vård på specialavdelning som nu kan ges enligl sladgan (1960: 728) för
ungdomsvårdsskolorna förulsätts sälunda inle kunna bli anordnad enligt den nya
lagstiftningen. Del hindrar inle att den unge, om det behövs, skall kunna
ställas under särskild uppsikt inom ramen för de befogenheter som enligl vad
närmare framgår av 13 S tillkommer den som har ansvaret för vården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden eller den åt vilken
nämnden har anförlroti vården skall ha uppsikl över den unge och, om det behövs
för vårdens genomförande, bestämma om hans personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har omedelbart omhändertagande
eller vård av den unge beslutats pa grund som anges i I S första slycket 2
eller andra styckel. far han hindras alt lämna det hem där han är intagen och i
övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för atl
värden skall kunna genomföras. Den unges rörelsefrihet får ocksä inskränkas
när det påkallas av övriga inlagnas eller personalens säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första slyckel. Nämnden har efter
beslut om omedelbarl omhänderlagande eller om värd iniräti vid sidan av
föräldrarna eller i deras ställe. Den bör därmed, i den omfattning som behövs
lör all genomföra vården, ha samma skyldigheler och befogenheler som tillkommer
föräldrarna. I likhel med föräldrarna kan nämnden således vidta åigäider som
behövs lör att den unge inte skall skada sig själv eller annan. Nämnden bör
därför pä samma sätl som löräldrarna t, ex, kunna förhindra alt den unge
rymmer. Nämnden bör också i likhet med föräldrarna kunna beslula i frågor som
rör den unges personliga förhållanden. Del kan här gälla frågor om medicinsk
värd eller behandling, om räu för den unge au förda resor eller all påbörja
arbetsanställning. I överensstämmelse med de principer som skall gälla i
vårdarbelel om socialljänslens samverkan med den enskilde bör nämnden när
förhållandena medger del samråda med löräldrarna i sädana fiågor. Den
omsländigheten att nämnden har tagil över ansvaret för vården av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2532>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>unge får således inle leda lill alt föräldrarna fråntas
allt inflyiande. Föräldrama bör så långl möjligi själva medverka vid vårdens
ulformning. Det är säledes endast i de hänseenden det äi" nödvändigt för
atl genomföra vården som nämnden genom länsrättens beslul lar över föräldrarnas
beslämmande över den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra slycket. Belräffande sädana
ungdomar som bereds vård på grund av sitl eget beleende har nämnden fåll längre
gående befogenheler vid vårdens genomförande. Del kan fömtsättas atl många av
dessa unga, i vart fall inledningsvis, av olika skäl försöker undandra sig
vården. Det kan också hända att de till följd av missbruk eller av annan orsak
allvarligt stör vården vid det hem där de vislas. Sådana omsländigheier kan
göra del nödvändigl all den unges rörelsefrihel begränsas utöver vad som följer
av den uppsiktsplikl som nämnden har enligt försia slyckel. Enligl bestämmelsema
i andra slyckel får den unge underkaslas den begränsning av rörelsefrihelen som
är nödvändig för att vården skall kunna genomföras. Den unges rörelsefrihel får
vidare inskränkas när del påkallas av övriga inlagnas eller personalens
säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen upplär ingen närmare
beslämning på vilkel säll vården i dessa fall skall genomföras. Vården får
ulformas ufifrån den unges behov i varje särskill fall. Det är emellertid
nödvändigt all i dl par hänseenden begränsa den kompelens, som enligt del
anförda tillkommer nämnden. Sålunda bör i princip isolering inte få förekomma
under vården. De skadliga verkningar som en isolering kan få för den unge är
numera allmänl erkända. En annan sak är alt del kan vara nödvändigt alt i vissa
extrema silualioner - i.ex. när den unge under akul påverkan av alkohol eller
narkolika eller av annan orsak är slarkl "uiagerande" - under korlare
lid hålla den unge avskild frän övriga vårdbehövande. Han bör emellertid i etl
sådant fall stå under ständig uppsikt av vårdpersonalen. Dessa begränsningar i
de befogenheler som enligl vad förut har sagts tillkommer nämnden bör tas in i
en verkslällighetsförordning till lagen. Bestämmelserna i andra stycket får
endasi lillämpas vid sådanl hem för särskild tillsyn som avses i 12 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som skall beredas vård i hem
för vård eller boende på grund som anges i 1 S försia slycket 2 eller andra
styckel får kroppsvisiteras när han kommer till hemmel för konlroll atl han
inle bär på sig föremål som aUvarligt kan slöra vården eller ordningen vid
hemmel. Delsamma gäller om del under vislelsen på hemmel uppkommer misslanke om
all sådanl föremål skall pålräffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid visilering skall iakttagas all
den hänsyn som omständighderna medger. Om möjligt skall viitne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu styckel. Det kan vara
nödvändigl all kroppsvisitera ungdomar som efler beslul om omedelbarl
omhändertagande eller vård på grund av alkohol- eller narkotikamissbruk elc.
eller kriminalilel skall las in för värd på ell hem. På grund av bestämmelserna
i 2 kap. 6 S regeringsformen, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2534>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillförsäkrar den enskilde skydd mol bl. a. sådan ålgärd.
är det nödvändigl att särskill reglera denna fräga i LVU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de föreslagna beslämmelserna
får den unge när han kommer till del hem där han skall ges vård kroppsvisiteras
för konlroll alt han inle bär på sig föremål som allvarligt kan slöra vården
eller ordningen vid hemmel. Bestämmelsens syfte är atl ge vårdpersonalen
möjlighet att hindra atl den unge för med sig alkohol, narkotika,
injektionsspruta eller annal liknande föremål lill hemmet. Andra exempel är
vapen, tillhygge eller annat föremal som kan vara farligt för personalens eller
övriga inlagnas säkerhel. Lagmmmel ger även möjlighet alt hindra atl den unge
tar med sig mediciner till hemmel som vid oriktigt bruk kan medföra skada för
honom. I sådanl fall bör den som har ansvarel för vården så snart som möjligt
underrälia läkare, som har alt la slällning till den unges behov av sådana
mediciner. Kroppsvisitation får ske när den unge kommer till hemmet. Härmed
avses såväl de fall då den unge först las emol vid hemmel som då han efler
permission eller annan tilltallig bortovaro återkommer lill hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge får emellertid även
kroppsvisiteras under vislelsen pä hemmel om man misslänker all han har kommil
i besinning av sådant som han inte bör inneha på hemmet. Del kan 1. ex. ha
förekommit något som gör all del kan finnas anledning atl anla all den unge
efter dl besök eller genom någon annan som vårdas i hemmet har kommit i
besittning av narkolika eller annal berusningsmedel. Under beslämmelserna
faller även all den unge underkastas en mera yllig visitation för konlroll av
eventuellt innehav av vapen eller annal farligt föremål. Del kan t. ex. ha
kommit upp misstanke om att den unge tänker rymma från hemmet och att han för
delta ändamål har utrustat sig med lillhygge eller annal farligt föremål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med kroppsvisitation avses
undersökning av någons kläder eller av väska eller annat som han för med sig.
Det kan i och för sig övervägas om inle lagen även borde innehålla bestämmelser
om kroppsbesiklning. dvs. undersökning av någons kropp. För de unga som del här
är fråga om finns del dock regelmässigt inget behov av så längt gående
konlrollåtgärder. Del skulle vara svårt all förena med syftel med värden, om
vårdpersonalen gavs möjlighel all genomföra så iniegrildskränkande ålgärder som
en kroppsbesiklning innebär. 1 de fall den unge kan misslänkas för all i
kroppen medföra något som han inte får inneha kan nödvändig grad av säkerhel
nås om den unge slälls under särskild uppsikl inom hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna om kroppsvisilering gäller
endasi vid sådanl hem för särskild tillsyn som anges i 12 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Del ligger i sakens
nalur all man vid visilering skall iaklla all den hänsyn som omsländighdema
medger. Om möjligi skall ell vitine närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ges den unge vård i hem för vård
eller boende på gmnd som anges i I § första stycket 2 eller andra stycket får,
om särskilda skäl föreligger, den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har ansvarel för vården där övervaka den unges
brevväxling och för delta ändamål öppna och la del av försändelser som ankommer
lill eller avsändes från honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innehåller ankommande försändelse
alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, injeklionsspmla eller
kanyl, som kan användas för in-sprulning i människokroppen, eller annal som kan
vara till men för vården eller ordningen på hemmel, skall försändelsen
omhändertagas av den som är ansvarig för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge har alltid räll alt fritt
meddela sig skriftligen med socialstyrel-.-n, länsstyrelse, socialnämnd eller
annan myndighel och med advokat och offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan i vissa fall finnas
anledning all granska den unges brevväxling, I.ex. om del kan misslänkas att
den unge i samråd med annan ämnar avvika från hemmet eller alt han i brev eller
annan försändelse kommer atl motta narkotika eller något annat som han inle får
inneha. Paragrafen ger därför möjlighel för den som har ansvarel för vården all
öppna och ta del av både ankommande och avgående försändelser. Härmed avses
såväl brev som paket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner den som är ansvarig för
vården atl försändelsen innehåller någol som den unge inle bör inneha, skall
försändelsen omhändertas. Är det fråga om berusningsmedel, injektionsspruta
eller kanyl, får egendomen förverkas i enlighel med bestämmelserna i 23 S.
Innehåller försändelse annan egendom som kan vara lill men för vården eller
ordningen, t.ex. föremål som kan användas som vapen eller användas av den unge
i syfte all rymma från hemmel, får egendomen förvaras av den vårdansvarige i
avvaklan på all den unge skrivs ut från hemmel. Vad som har sagts om förvaring
av egendom gäller emeUertid inte brollsverklyg eller annat som skall förverkas
i enlighet med beslämmelserna i BrB eller enligt annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av tredje slycket bör
vissa undantag gälla från möjlighelerna all granska den unges brevväxling. Han
har således alltid rätl all frilt meddela sig skriftligen med tillsynsmyndighel
- socialslyrelsen eller länsstyrelsen - eller annan myndighel, t.ex. JO, eller
med advokat eller offentligt biträde. Av lagrummets lydelse följer all den unge
därvid inle får ulsällas för någon konlroll eller påverkan från vårdpersonalens
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avsiklen är all ge närmare
föreskrifter om granskning av brevväxling i verkslällighelsförordning lill
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i denna paragraf är
lillämpliga endasi på sådant hem för särskild tillsyn som anges i 12 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del är nödvändigl med hänsyn
lill ändamålet med vård eller omhändertagande enligt denna lag, fär
socialnämnden meddela föreskrift beträffande förälders eller annan
vårdnadshavares umgänge med den unge eller beslämma all den unges visielseorl
inle skall röjas för föräldern eller vårdnadshavaren. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2538>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid vårdens genomförande bör
nämnden så långt möjligt samarbela med föräldrarna och medverka lill alt
kontakterna mellan föräldrarna och den unge upprätthålls, Beslul om
omhänderlagande eller om värd bör som har sagts förut inte leda till andra
begränsningar i föräldrarnas umgänge med den unge än som är nödvändigl för all
genomföra vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omständighderna kan emellertid vara
sådana att föräldrarna under den lid som vården pågår inte bör träffa den unge.
Del kan t.ex. finnas risk för all föräldrarna obehörigen griper in i vården.
Föräldrarnas personliga förhållanden kan också, exempelvis vid långlgående
missbruk eller vid psykisk sjukdom, vara sådana all de över huvud laget inte
bör träffa barnet eller den unge. Socialnämnden får därför om det är nödvändigl
med hänsyn lill ändamålei med vården eller omhänderlagandel meddela föreskrift
i fråga om umgängesrällen. Beslämmelsen svarar i huvudsak mot 41 S andra
styckel BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För atl en föreskrift om
umgängesrätl skall bli effektiv kan det i vissa fall vara nödvändigl alt
nämnden håller barnels vistelseort hemlig för föräldrarna. Denna rält följer f
n. av beslämmelsen i 41 S andra styckel BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De föreslagna beslämmelserna om
begränsningar i umgängesrälten bör tillämpas reslriklivl. Det bör således
endasi i rena undantagsfall behöva förekomma alt nämnden håller den unges
vistelseort hemlig för föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 20 § framgår alt lalan får föras mot beslul som har
sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga besiämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål eller ärende enligl denna lag
får läkare förordnas alt undersöka den unge. Sådan undersökning skall, om inle
av särskilda skäl en sädan undersökning är obehövlig, äga rum innan nämnden
ansöker om vård enligl denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan lilllräde lill den unges hem
inle vinnas när della är nödvändigl för all genomföra läkamndersökning, får
rätten, socialnämnden eller nämndens ordförande påkalla polishandräckning för
alt vinna tillträde lill hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan läkarundersökning inle
lämpligen genomföras i hemmel, får rälien, nämnden eller nämndens ordförande
förordna alt den unge skall inställas till undersökning på annan plals genom
polismyndighets försorg när detta är nödvändigl för att genomföra
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu stycket. Läkamndersökning är
oftast nödvändig för all nämnden skall kunna bedöma den unges behov av vård
enligt lagen. Inle minst vid misstänkt bammisshandel är det av slor belydelse
atl läkarundersökning kommer till stånd utan dröjsmål. Även när nämnden
överväger att ansöka om vård av den unge på grund av hans egel beleende, är
läkamndersökning som regel ett viktigt led i ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det föreskrivs därför atl läkare
får förordnas atl undersöka den unge och att sådan undersökning skall ha ägt
rum innan nämnden ansöker om vård</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2540>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligl lagen, om inle särskilda skäl gör en sådan
undersökning obehövlig. Sådana särskilda skäl kan vara all den unge redan
lidigare har genomgåll läkarundersökning eller alt del annars föreligger en
lillfredsslällaride ulredning om hans hälsolillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordnande av läkare behöver inle
avse bestämd läkare. Det kan t. ex. avse läkare vid viss bam- och
ungdomspsykiairisk klinik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru styckel. Framför allt när del
är fråga om små bam är det av stort värde alt undersökningen kan genomföras i
den unges eget hem. En undersökning i en främmande miljö kan i en silualion när
ell omhändertagande övervägs vara ell så oroande inslag all undersökningen
allvarligt kan försväras. Motsätter sig föräldrarna i sådant fall
undersökningen kan denna omständighet, tillsammans med vad som i övrigl har
kommil fram i ärendei, vara lillräcklig anledning för nämnden all beslula om
omedelbarl omhändertagande enligl 6 S. Anser nämnden alt del inte finns
tillräckliga skäl för ell sådanl beslut, bör nämnden ha möjlighel all på annal
säu fä undersökningen genomförd. Nämnden har därt'ör gells möjlighel all påkalla
polishandräckning för all genomföra undersökningen i den unges hem. Det ligger
i sakens nalur all nämnden endasi i undanlagsfall bör ulnyllja en sådan
befogenhel. Oftast finns det förutsättningar atl vid samtal med föräldrarna få
deras förslåelse för del nödvändiga i all undersökningen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul all påkalla
polishandräckning fallas av socialnämnden. Ordföranden kan också falla beslul
i nämndens ställe. Även länsräll och högre räll skall enligl förslagel ha
möjlighel all påkalla polishandräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje styckel. Omsländighelerna
kan vara sådana all undersökningen inle lämpligen kan genomföras i hemmel. Den
unge måsle kanske slå under observation under någon tid. Vill föräldrarna i
sådana fall inle medverka lill undersökningen, får nämnden, dess ordförande
eller rälten förordna om polishandräckning för all föra den unge lill läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uleblir part som har kallals vid
vite all insiålla sig personligen vid förhandlingen, får rälien förordna all
han skall hämlas lill rälien antingen omedelbarl eller lill senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 14 § FPL får rälien kalla
enskild pari all insiålla sig personligen lill munllig förhandling vid vile
eller vid påföljd av att hans utevaro inle utgör hinder för målels vidare
handläggning och avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 mål av det slag som det här är
fräga om är del som regel nödvändigl att den unge och hans föräldrar inställer
sig personligen. Ofta kan de uppgifter som lämnas vid förhandlingen vara av
slor belydelse för räliens bedömning. Ibland kan omsländighelerna vara sädana
all del för rälien framslår som nödvändigl all höra föräldrarna eller den unge
innan målet avgörs. Hörsammar inle föräldrarna eller den unge räliens kallelse,
bör rälien därför ha möjlighel att förordna all den enskilde skall hämlas lill
förhand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lingen genom polismyndighetens försorg. Eftersom FPL inle
innehåller några besiämmelser om della, har del i denna paragraf lagits in en
särskild beslämmelse om hämtning av enskild part lill förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vile och om besvär över beslut
varigenom vite utdömts finns bestämmelser i FPL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polismyndighd skall på begäran av
socialnämnd eller av ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnat lämna
handräckning för atl genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligl
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge inlagen i hem som avses
i 12 S på grund som anges i I S första slyckel 2 eller andra stycket skall
polismyndighet på begäran av den som föreslår vården vid hemmet lämna
handräckning för all efterforska och återhämla den unge. om denne har avvikit
från hemmet, eller för att ombesörja annan förfiyttning av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan länsrällen har beslutat om
vård, övergår ansvarel för vården pä nämnden. Nämnden har även ansvaret för
vården av den som genom nämndens beslut har tagits om hand omedelbart. Om
föräldrarna eller den unge själv inte vill medverka till att besluiel
genomförs, har socialnämnden enligl denna paragraf rätl att påkalla
polishandräckning. Av delia följer ocksä alt nämnden om den unge lämnar det hem
där han enligt nämndens bestämmande skall vistas får begära polishandräckning
för all efterspana och ålerföra den unge till hemmet. För alt beslut skall
kunna fallas med nödvändig skyndsamhet har även ledamot eller tjänsteman som
nämnden har förordnat getts befogenhel att påkalla polishandräckning. I fråga
om unga som bereds vård på hem där deras rörelsefrihel kan underkaslas
begränsningar tillkommer sädan rätt också den vid hemmel som har ansvarel för
den unges vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan mot socialnämndens beslut får
föras hos länsrällen genom besvär, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under vårdtiden
har beslutat att flylla den vårdbehövande från det hem där han vistas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har pröval
fråga om vård med slöd av lagen skall bestå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med stöd av 16
S har meddelat föreskrift belräffande umgänge med den unge eller vägrat all
uppge hans vistelseort,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol länsrälts eller kammarrätts
beslut om läkarundersökning enligt denna lag får talan ej föras. I övrigt
gäller i fräga om besvär över länsrätts beslut bestämmelserna i
förvaltningsprocesslagen (1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försia Slyckel. Enligl 3 S ankommer
del pa socialnämnden all inom fyra veckor från den dag då beslul om vård har
kunnat verkställas bereda den unge vård ulom det egna hemmel. Som regel har
nämnden när den planerade vården eller behandlingen lagil slällning till var
den unge skall beredas vård. Den unge kan därför oftast i omedelbar anslulning
till au beslutel kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2544>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkställas placeras i del hem där han skall vislas under
vårdtiden. Mot nämndens beslul i della fall kan särskild talan inle föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvärsräll föreligger däremol
enligt försia slyckel 1 om nämnden efler det all den unge har berells vård i I,
ex. ett familjehem finner atl omsländighelerna har ändrals så atl den unge bör
flytlas till ell annal familjehem eller all den unge i slällel bör få
inslilulionell värd. Skälen för denna besvärsräll har angells i den allmänna
motiveringen (avsniu 2.1.14). Länsrällens prövning skall avse frågan om den av
socialnämnden beslulade förändringen i fråga om vården av den unge är förenlig
med den unges bäsla. Länsrällen måste därvid beakla vilka fakliska möjligheler
som finns alt bereda den unge värd. Länsrällen kan självfallet inle besluta all
den unge skall slanna kvar i dl fosterhem om fosterföräldrarna förklarar sig
inte ha möjlighel all bereda honom forlsall vård där. Som framgår av 11 S
första slyckel får nämndens beslut verksiällas utan hinder av att beslutet inle
har vunnil laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvärsrällen gäller bara vid
flyllningar under vårdliden. Om nämnden efter beslul om omedelbart
omhänderlagande flyllar den unge från ell hem lill etl annal, föreligger
däremol inle besvärsräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del slår den unge och hans
föräldrar frill all när som helst begära atl vården skall upphöra. Lämnas en
sådan begäran ulan bifall, får enligl försia slyckel 2 lalan föras mol
beslutet. Besvärsrällen avser även det fall alt nämnden mol föräldrarnas eller
den unges vilja förklarar vården avsluiad. Del har ansetts alt föräldrarna
även i sådant fall bör kunna föra talan mol beslutel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt första styckel 3 får lalan
också föras mol nämndens beslut i fråga om föräldrarnas umgänge med den unge
eller om nämnden har vägrat att uppge hans vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra stycket. 1 fråga om rälien
till fullföljd av länsrätls beslul ges bestämmelser i FPL. Enligl vad som sägs
där förs lalan mol länsrälls beslul genom besvär lill kammarrätten. Mol
kammarrätlens beslut förs lalan hos regeringsrätten. Det har ansetts atl det inle
finns tillräckliga skäl all medge fullföljd av länsrälls eller kammarrälls
beslul om läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som enligl 2 S iredje slyckel
och 10 S gäller för länsräll skall ocksä gälla för kammarräl!.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För handläggning av mål som efter
besvär förs till kammarrätten gäller FPL. Det har ansells nödvändigt all
komplellera FPL i vissa fall för kammarrällens del. Del gäller bestämmelserna i
2 S Iredje stycket om omedelbar verkställighet av beslul om vård och 10 § om
munllig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det följer redan av lydelsen av 17
och 18 SS alt även kammarrätt får förordna om läkarundersökning och om
polishandräckning för att genom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2546>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föra sådan undersökning, liksom atl rätten i kallelse av
enskild part lill förhandling fär utsätta vile och förordna om hämtning av
parlen lill förhandlingen. Någon särskild hänvisning i denna del är därför
inte påkallad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av rättshjälpslagen (1972: 429)
framgår att offentligt biträde kan förordnas i mal eller ärende enligt denna
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har med tanke på LVU:s karaklär
av tvångslag ansetts lämpligl att ta in en hänvisning till rällshjälpslagens
bestämmelser om offentligt biträde. Angående förslag lill ändring i
rällshjälpslagen, se avsnitt 2.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel skall förstöras eller försäljas enligt beslämmelserna om
beslagtagen egendom i 2 S lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m.m., om berusningsmedlen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. har omhändertagils med stöd av 15 S denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annars
påträffas hos den som bereds värd i hem som avses i 12 S denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pålräffas inom
sådant hem utan all det finns någon känd ägare lill dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp som har erhållils vid försäljning tillfaller
slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i försia och andra
slyckena har molsvarande tillämpning på injektionsspruta eller kanyl som kan
användas för insprutning i människokroppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna molsvarar i huvudsak 88 a S BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergå ngsbeslämmelsernu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
barnavårdsnämnden före den 1 januari 1981 enligt barnavårdslagen (1960:97)
beslutat om förebyggande åtgärder eller om omhändertagande för samhällsvård,
får sådana ålgärder och sådan vård bestå längsl lill den Ijuli 1981. Därvid
gäller barnavårdslagens besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BvL avses bli upphävd samlidigl som
den nya sociallagsliftningen Iräder i kraft den I januari 1981. För många unga
kommer del vid lagens ikraftträdande alt föreligga beslut om förebyggande
åtgärder enligl 26 eller 79 § BvL resp. omhänderlagande för samhällsvård enligt
29 eller 31 § BvL. Eftersom förebyggande ålgärder inle längre skall kunna
besluias mol den enskildes vilja, blir del en viktig uppgifl för socialnämnden
all pröva förulsältningarna för fortsatta insatser i frivilliga former enligt
socialtjänstlagens bestämmelser. Står den unge under övervakning vid lagens
ikrafiirädande, bör nämnden överväga all i samräd med den unge i stället ulse
en kontaktperson. För atl övergängen lill den nya lagen skall bli sä smidig
som möjligt har del i punkl 2 föreskrivits atl beslut om förebyggande ålgärder
eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2549>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omhändertagande lör samhällsvård som har fattals före
lagens ikraftträdande skall gälla längsl lill den I juli 1981. alltså sex
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande beslul om samhiillsvåiJ
som gäller vid deii nya lagens ikraft-iriidande är det en särskild fräga hur
man skall betrakta dessa när det efter nämndens beslut har inhämtats samtycke
lill verksiällighei enligt 24 S BvL. Eftersom någon motsvarighet inte finns i
den nya lagen, skulle samhällsvården komma atl upphöra den I januari 1981 om
inte övergångsregeln gjordes tillämplig ocksä i dessa fall. Sexmånadersliden
sammanlaller i omhändertagandefallen med ompiövningsliden för värd enligl I S
törsta styckel 2 eller andra stycket LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya lagen medför delvis
omfattande förändringar i fräga om den Våld som skall ges den unge, Bl.a,
kommer ansvaret för vården av dem som med nuvarande besiämmelser iir utskrivna
för värd utom skolan atl övergå frän slyrelsen för skolan till nämnden. Som
framgår av övergångsbestämmelserna har del ansells lämpligasl au läla BvL:s
bestämmelser giilla under övergångstiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Har rätten fÖie den I januari
1981 efter underställning eller besvär<br>
faslslälll beslul som barnavårdsnämnden har meddelat om omhänderta<br>
gande lör samhällsvård. skall beslut enligl 25 S a) barnavärdslagen<br>
(1960:97) anses ha fatlats med slöd av I S första stycket I den nya lagen<br>
och beslut enligl 25 S b) barnavärdslagen anses ha faltals med slöd av I S<br>
löisia slyckel 2 eller andra slycket den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har samiycke lill omhänderlagande
för samhällsvård inte kunnat näs. åligger del enligt BvL nämnden att
underställa beslutet länsrättens prövning. Har länsrätten före lagens
ikrafiirädande faslslälll beslutet eller har beslutet efter besvär fastställts
av högre rätt, bör den nya lagens ikraftträdande inle leda lill en omprövning
av beslutel. Della så mycket mindre som de grunder för värd som anges i LVU
ligger nära dem som anges i BvL. Om däremol länsrällens eller högre rätts
beslut fallas efter LVU;s ikraftträdande, bör den nya lagen tillämpas. Del
innebär bl.a. alt socialnämndens beslut om omhändertagande måste ersällas med
rätlens beslul om vård enligl LVU enligt de förutsättningar som har ställts upp
i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. Har barnavårdsnämnden före den I
januari 1981 beslulal om omhän<br>
dertagande för utredning, skall beslämmelserna i barnavärdslagen<br>
(1960: 97) om sådanl omhänderlagande gälla även därefter. Beslämmelser<br>
na i 8 S säviii avser ansökan till länsrätten och 9 S andra slycket den nya<br>
lagen lillämpas dock även i sådant fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVU:s grunder för omedelbarl
omhänderlagande stämmer nära överens med dem som anges för omhändertagande för
ulredning enligt 30 S BvL. Det har därför föreskrivils all beslut som har
fattats före den nya lagens ikraftträdande skall gälla även därefter.
Beslämmelserna i LVU om den lid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2551>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
vilken nämnden skall ge in ansökan om värd och om länsrättens prövning av mål
belräffande den som är omhändertagen skall dock gälla även vid omhänderlagande
som har skell enligt BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>5. I fråga om underslällning och överklagande av
beslul som har meddelals före den 1 januari 1981 skall bestämmelserna i
barnavårdslagen (1960; 97) gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen innebär bl. a. att beslut om
omhändertagande för utredning liksom beslut om omhänderlagande för
samhällsvård skall underställas länsrättens prövning i enlighel med bestämmelserna
i 24 S BvL. Har fråga om omhändertagande för ulredning efter underställning
kommil under länsrällens prövning efler den nya lagens ikraftträdande, skall i
enlighel med vad som har sagis förui omhänderlagandel prövas enligl BvL:s
bestämmelser. Har underslällning skett av beslut om omhändertagande för
samhällsvård, skall däremot i enlighel med vad som har anförts under punkt 3
prövning som infaller efter den nya lagens ikraftträdande ske efter de grunder
som anges i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På motsvarande sätl skall besvärsprövning som sker
efter lagens ikraftträdande göras med beaklande av övergångsbeslämmelsema. Del
innebär atl besvär över beslut om övervakning som har faltals före lagens
ikraftträdande kan fastställas av rätten inom den angivna övergångstiden på de
grunder som anges i BvL. Besvär över beslut om omhändertagande för samhällsvård
som prövas efter lagens ikrafiirädande bör dock i anslulning lill
beslämmelserna under 3 provas enligl den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om
unga lagöverträdare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 lagrummet har gjorts de ändringar som följer av
LVU. Hänvisningarna lill BvL har ersätls med en hänvisning till bestämmelsema
om vård med stöd av LVU. Som har framhållits i de allmänna motiven bör det
förhållandet att någon motsvarighet tUl bestämmelserna i 26 § BvL om
förebyggande åtgärder inte har tagits in i LVU, inte leda till en restriktiv
tillämpning av 1964 års lag. Den principen bör även framdeles upprätthållas att
de insatser som kan ges inom socialtjänsten bör ges företräde framför påföljd
för brott av unga i åldrarna 15-18 år. Kan den unge genom socialnämndens och
föräldrarnas försorg ges de omsorger som han behöver, bör ätal som regel kunna
underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I I § i dess nuvarande lydelse används uttrycket
tillrättaförande. Uttrycket, som återfinns i 25 § BvL men inte i LVU, för
tanken till att de insatser som ges inom socialtjänsten också primärt skall
tillgodose samhällsskyddet. De åtgärder som skall vidtas inom socialtjänsten
syftar emellertid till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2553>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt lillgodose den unges behov av vård eller andra
omsorger och kan bara indirekl fylla en funktion i fråga om samhällsskyddd.
Ålalsprövningen har därför i ställd anknutits lill frågan om vilka ålgärder som
kan antagas vara lämpligasl för den unge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrummel innehåller i sin
nuvarande lydelse en hänvisning lill bestämmelserna om ålalsunderiälelse i 69
S BvL och 57 S NvL. Eftersom berörda bestämmelser om värd enligl NvL upphör all
gälla vid ikraftträdandel av socialljänsllagen, har hänvisningen till NvL
ulgålt. Till 6 S har samlidigl överförts en motsvarighet lill den åtalsregel
som nu finns intagen i 69 S BvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergåll gsbeslunimelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen skall träda i krafl den I
januari 1981. Enligl övergångsbestämmelserna lill LVU skall i fråga om
samhällsvård som har beslutats före den I januari 1981 BvL:s bestämmelser gälla
under en övergångstid av sex månader. Det innebär bl. a. att BvL:s
bestämmelser om vård vid ungdomsvårdsskola kommer au gälla under denna
övergångstid. 1 konsekvens härmed bör bestämmelserna i 69 S BvL gälla i fråga
om åtalsprövning för broll som har begåtts av elev vid ungdomsvårdsskola före
den I juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det följande redovisas
specialmoiiveringar till de bestämmelser som avviker från arbetsgruppens
förslag och i övrigt endast om särskilda skäl har ansetts motivera det. För
övriga specialmotiveringar hänvisas till arbetsgruppens rapport, bilaga 2.
avsnill 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rubriken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagens namn - lag om psykiatrisk
vård och värd av missbrukare i vissa fall - har lill viss del motiverats i
avsnitt 2.2.5. Hämtöver skall noteras alt begreppel sluien vård har ulgått ur
rubriken liksom för övrigl ur hela lagen. Della har sketl i enlighel med
LSPV-gruppens och arbetsgruppens förslag. Moliven lill den ändringen ges i
arbetsgruppens rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IS Se arbetsgruppens rapport,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden till beslämmelsen
beskrivs utförligt under avsniu 2.2.5 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från arbetsgruppens förslag skiijer sig bestämmelsen på
två punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2555>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dels har del tillkommit den inskjulna satsen "även om
han inle kan anses lida av sjukdom som avses i 1§". dels har det tillagts
ell avslutande led enligt vilket ingripande kan ske även till skydd för annans
personliga säkerhel eller hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den inskjulna salsen avser all
klargöra all grund för ingripande enligt lagen kan föreligga, även om
missbrukaren inle enligt vederbörande läkares uppfaUning har kommit all som en
följd av missbrukel lida av psykisk sjukdom, Alli givetvis under förutsättning
atl missbrukaren i övrigt uppvisar den behovsbild som beskrivs i
fortsäliningen av bestämmelsen. Del kan knappast bli aktuelll att tillämpa
beslämmelsen i fall där elt lillfälligl bruk av berusningsmedel i övermått har
föranlett ett akut avgiftningsbehov. Del förutsätts atl om missbrukaren inte
fär den angivna värden, det antingen skulle medföra allvarlig lära för honom
själv eller för andra, I bada fallen måsle behov av avgiftning och psykiatrisk
vaid i samband med den föreligga hos missbrukaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgiftning anses normall inte
innefatta vårdinsalser av enbart psykialrisk arl. Med hänsyn lill del
lillslånd som missbrukaren befinner sig i när fråga om inlagning aklualiseras
och till att det i behovsbilden ingår kravel pä psykialrisk vård, förutsätts
dock au vården normalt skall inledas på psykiatrisk klinik eller molsvarande
sjukhus. All vården har förutsälls kunna fortsätta pä annan slags institution
efter viss lid framgår bl.a. av arbetsgruppens motivering lill 3S, -
Belräffande betydelsen av begreppet "narkotika" hänvisas lill
arbetsgruppens motivering till 2S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Se arbetsgruppens rapport och den
allmänna motiveringen, avsnill 2.3.3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utöver vad arbetsgruppen har anfört
bör följande klarläggande göras. Arbelsgruppen förutsätter att beslämmelsen
skulle kunna fii den konsekvensen all palienl som har tagils in på sjukhus med
slöd av den här lagen skulle kunna beredas vård inte bara på psykialrisk klinik
eller molsvarande sjukhus utan också på t.ex. klinik eller sjukhus för
kroppssjukvård. Som skäl anför arbetsgruppen all del är ell allmänl önskemål
all den värd som ges palienl med slöd av LSPV skall knyias lill palienlens
tillstånd och inte lill kliniken eller sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förhällandet atl patienter som
värdas enligt LPM fär sin värd främsl pä vårdenheter avsedda för psykiatrisk
vård beror inte sä myckel pä LPM: s konstruktion som på bestämmelser som finns
i den grundläggande vårdlagen, dvs. sjukvårdslagen. Sålunda sägs i 25 S andra
styckel sjukvårdslagen all inlagning inle får äga rum för annan vård eller
observation än sådan, varför sjukhusel är avsell, med mindre särskilt Irängande
omständigheter är därtill. Delta lär för en patient som lider av psykisk sjukdom
av sådan arl och grad all han uppfyller kraven för inlagning enligl I S LPM
innebära all han inle annal än renl undantagsvis är i slörre behov av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2557>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kroppssjukvård än av kvalificerad psykiatrisk vård. Han
skall alltså normalt vårdas på enhet avsedd för psykiatrisk värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skulle det inträffa all en palienl
som i och för sig uppfyller kraven på vård enligt LPM också är i trängande
behov av somatisk vård pä annat sjukhus eller annan klinik, skall han
naluriiglvis beredas sådan vård. I sådanl fall kan det vara av värde atl även
under liden på den somatiska vårdenhelen kunna lillämpa LPM;s regler om
kvarhällning m.m. För dessa fall kan del alliså - om de renl prakliska
förulsältningarna föreligger - vara av värde atl en psykiatrisk konsullläkare
ges befogenhelen atl ulöva de beslulsfunklioner som tillkommer överläkaren pä
den psykiatriska kliniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utöver vad arbelsgruppen här har
anförl bör följande noteras. Arbetsgruppen anför atl del ytterst blir läkaren
som bedömer behovel av undersökning. Finner läkaren vid undersökningen all
förulsällningar för värd på sjukhus enligl lagen föreligger blir det, sedan
kravel på ansökan har lagits borl, ocksä yllerst undersökningsläkaren som
bedömer behovet av atl föranslalla om inlagning. Det blir alltså
undersökningsläkaren som har att se till alt vårdintyget kommer till sjukhusel
där inlagningen skall ske. Delta får anses följa av 3 S allmän läkarinslruktion
(1963:341) enligt vilken bestämmelse envar läkare är skyldig all meddela
palienl de råd och. såvitt möjligt, den behandling, som patientens tillstånd
fordrar. När intyget har kommil till sjukhuset, fär ell ärende om ifrågasail
intagning av den sjuke anses anhängiggjorl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5-7SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 5S andra slyckel och 6S fjärde
stycket har gjorls redaktionella förändringar i förhållande till
arbetsgruppens förslag. 1 7 S har det av arbetsgruppen tillagda sisla slycket,
vilket anger undanlag för 2S-falli bedömts vara obehövligt och därför inle
lagils med. 1 övrigl hänvisas till arbetsgruppens rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försia slyckel i arbdsgruppens
lagförslag har i slällel placerats som ell andra slycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ell fjärde stycke har lagts lill
en regel, som molsvarar vad som f n. sägs i 10 S, nämligen all den läkare som
har ulfärdal vårdintyget inte också får falla beslut om intagning. Från denna
huvudregel, som alltså utlrycker principen om ivåläkarprövning, görs undantag
för de konverteringsfall som regleras i del nya fjärde slyckel av 6S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9S Andra och iredje styckena i
arbetsgruppens förslag har ersalls med elt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2559>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enda andra stycke. Innebörden är dock densamma som
lidigare, - Föreskriften i andra slycket första punkten om nämndprövning vid
fall av konvertering gäller enbart den situationen när konvertering från
frivillig värd till vård oberoende av samtycke sker inom samma klinik eller vid
sjukhus som inte är klinikindelat och dä även om vårdintyg och
intagnings-beslut har gjorts av två olika läkare. Däremot får överläkaren själv
göra prövningen av del fortsatta vårdbehovet enligt huvudregeln, om konverteringen
har skett genom överförande från en klinik till en annan inom samma sjukhus med
stöd av 6S tredje slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sådana förhållanden som skall
föranleda nämndprövning enligl 9S bör sia klara för överläkaren vid
intagningslillfälld eller kort därefter. Han måsle alltså, som arbetsgruppen
har anfört, genasi underrätta nämnden härom. Skulle överläkaren i tiden mellan
inlagningen och den dag da nämnden har all göra 9 S-prövning finna alt
paiienlen inle längre behöver beredas värd enligl lagen bör han skyndsaml
underrätta nämnden också om delta. Det får därefter bli nämndens sak all bedöma
om nämndprövningen behöver lidigareläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lOS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande 10S har utgått.
Förbudet för överläkaren atl beslula om inlagning och göra 9 S-prövningen när
han själv har ulfärdal vårdintyg kan nu i stället utläsas redan i 8 § fjärde
slycket respektive 9 § andra styckel. -Under 10 S las nu upp den regel som f.
n. ålerfinns i 11 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>IIS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen molsvarar vad sorn f.
n. sägs i 12 S LSPV. För att del inte skall behöva uppstä något missförstånd om
all det endasi är påföljden överlämnande lill sluien psykialrisk vård enligl 31
kap. 3S broUsbalken som avses i bestämmelsen, så har lagrummel i broUsbalken
angells i ställd förordet "sluten". Della uUryck har genomgående
lagils bort ur lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I2S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har anförts i den allmänna
motiveringen (avsnill 2.2.8) kan den plan för eftervård som socialnämnden skall
upprätta tillsammans med läkaren och patienten komma att innehålla jnte bara
förslag om sociala stödåtgärder Ulan även om fortsatta medicinska
vårdinsalser. Bestämningen "den sociala eftervården" i arbetsgruppens
lagförslag har därför ersatts med "den eftervård som bedöms
nödvändig". - Föreskriften all behandlingsplanen skall upprällas
tillsammans med patienten, skall uppfattas så atl planeringsarbetet inte får
ske över huvudet på honom eller henne. ViU eller kan patienten inte aktivt
medverka i arbelet kan patienten inle tvingas lill detta. Planen får då göras
med hjälp av del material som står till buds och presenleras för paiienlen, som
har atl anta eller förkasta de förslag som planen innehåller. - Den socialnämnd
som avses är nämnden i den kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2561>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mun där missbrukaren hör hemma, - I övrigl hänvisas till
arbetsgruppens rapport, 12 a S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I4S Se arbetsgruppens rapport,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har föreslagit all
patienter som har berelts vård med stöd av 2 S inle skulle vara underkaslade
bestämmelserna om brevgranskning m. m. Med hänsyn lill de intressen som
bestämmelsen skall bevaka, bl. a. säkerheten på sjukhuset och vårdresultatet,
har det emellertid ansetts kunna vara av betydelse atl ha denna rätl även
genlemot missbrukarpa-lienlerna. I bestämmelsen har ocksä vidlagils en del
språkliga jusleringar jämförl med arbdsgruppens förslag. För övriga sakliga
ändringsförslag hänvisas lill arbetsgruppens rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I6-20SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 I8S andra slyckel och 19S har
vidlagils några språkliga förändringar jämförl med arbetsgruppens förslag. För
innebörden av bestämmelserna hänvisas till arbetsgruppens rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 a S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden till bestämmelsen
framgår av den allmänna motiveringen (avsniu 2.3.4). Överläkarens
anmälningsskyldighel inskränker sig inle lill sädana patienter beträffande
vilka han själv är behörig all falla beslul om uiskrivning ulan gäller lika för
alla patienter. Visseriigen får nämnden anses ha skyldighel all belräffande de
patienter som avses i 17 S andra slyckel, dvs. främsl de domstolsöverlämnade,
fortlöpande pröva frågan om uiskrivning enligt föreskriften i 16 S tredje
slyckel. Delta utesluter dock inte behovel av all överläkaren även beträffande
dessa patienter åläggs att med jämna mellanrum motivera varför enligt hans
mening vården bör fortsätta. Hans skyldighel att uppmärksamma nämnden på alt en
domstolsöverlämnad palienl bör skrivas ul framgår redan av 17 S iredje Slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av skäl som har framgäll av den
allmänna motiveringen (avsnill 2.2.7) har här i iredje slyckel föreskrivils
skyldighel för psykiatrisk nämnd all pröva besvär eller annan talan som förs
beträffande patient som värdas med slöd av 2 §, dvs, missbruksfallen, senasl på
fjärde dagen efler del all framställningen kom in till nämnden. Att särskilda
regler har ansetts motiverade för denna grupp av patienter beror på den korta
vårdtid som är möjlig för dessa. Det utesluter emellertid inte alt alla besvär
eller framställningar från patienter skall behandlas så skyndsaml som möjligt
av nämnden (jfr 7S nuvarande instruktionen (1966:566) för uiskrivningsnämnderna).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2563>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av 34 S kan nämnden
avgöra ärende där den koria tidsfristen måste iakllas med endasi ivå
ledamöter, - Motsvarande skyldighet för den centrala psykiairiska nämnden att
pröva talan frän 2 S-patienter inom viss kiMlare litl har inte föreskrivils,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har psykiatrisk nänmd eisait
överläkaren vid prövning och beslut an-giiciide del rorisaita vårdbehovel
enligl 9 S. får lalan mol sädant beslut enligl den tillagda beslämmelsen i
första slycket föras hos den cenirala psykiatriska nämnden. Detta innebär au
patientens möjlighel att föra talan i dessa fall inskränks till enbart en
instans. Del innebär vidare atl patienter som har berells vård med slöd av 2 S
under sädana omständigheter som anges i 9 S andra slycket (konverterings- och
jävsfall) inle får samma räll till snabb prövning som andra 2 S-fall. Med
hänsyn lill värdrekvisiten i 2 S lär dock endasi undanlagsvis kunna föreligga
behov av alt bereda en patient, som har lagivs m pä sjukhvis på egen begäran,
värd med slöd av 2 !; i slällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I första styckel har ocksä lagts
lill en regel som möjliggör lalan mot psykiatriska nämndens beslut vid prövning
enligt den föreslagna nya 20a S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24. 28-30 och 32 SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30 S tredje stycket har lati en
något ändrad utformning jämfört med arbetsgruppens förslag. Innebörden är dock
oförändrad. Belräffande specialmotiveringarna lill samtliga bestämmelser, se
arbetsgruppens rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I försia stvcket haf jämfört med
arbetsgruppens förslag lagts till den undantagsregel som möjliggör för
psykialrisk nämnd atl i fall som rör lalan frän 2 S-patienl avgöra ärendet i
förminskad sammansättning. Möjlighelen all handlägga ärendet på detta sätt
innebär emellertid inte något avsteg frän övriga handläggningsiegler. Sålunda
skall t.ex. i normalfallel patienten och överläkaren vara närvarande vid
nämndens sammanträde. Den korta liden för prövning av palienlens talan gör det
också nödvändigt att nämnden, sä snarl ärendei har kommil in, foranslaltar om
förordnande av offentligt bilräde för den klagande (jfr förslaget till
ändringar i räUshjälpslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I iredje stvckei ges föreskrift om
skyldighet för ordföranden atl anmäla sådant avgörande som har fattats i
förminskad sammansällning för hela nämnden vid dennas näsla sammanlräde.
Anmälan bör innehålla redogörelse för hela ärendei, således grunden för
intagning, besvären, beslutet och skälen för detla. Föreskriften om anmälan
medför inle någon möjlighel lör nämnden atl ompröva beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35. 36 a och 37 SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se arbetsgruppens rapport.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2565>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbeslämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdandet av lagen föresläs
ske den 1 januari 1981, eftersom avsikten är all den nya sociallagstiftningen
då skall träda i tillämpning och bl. a. NvL samlidigl upphöra alt gälla. De
ändringsförslag som inle direkl har samband med de nya reglerna rörande
missbrukare har bedömts böra träda i krafl samtidigt som dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Förslaget (ill lag om ändring i rättshjäipsiagen
(1972:429)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu punklen. Beslämmelserna
svarar i huvudsak mol vad som gäller nu. Del bör dock uppmärksammas alt enligt
17 S fjärde stycket och 20 a S LPM ges psykialrisk nämnd en generell rätt atl
beslula om utskrivning enligt 16 eller 19 S LPM. 1 ärenden om utskrivning som
på så säll kommer under nämndens prövning kan offentligt biträde förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom de ändringar som föreslås i
LSPV kommer prövning om intagning enligl 9 S i vissa fall atl göras av
psykialrisk nämnd i stället för av överläkaren. Så är bl. a. fallel när läkare
har beslulal om inlagning enligl 8 S trots alt han har varil jävig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har inle ansells alt det finns
anledning alt i dessa fall öppna möjlighet till offentligt biträde redan i
ärendei hos psykiatriska nämnden. Rätt lill offentligt bilräde bör i likhet med
vad som gäller när överläkaren enligl 9 S LPM har beslutat om inlagning inträda
först när talan förs mol besluiel. Beslämmelserna har ulformals i enlighel
härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje punkten. Offenlligl bilräde
skall kunna förordnas i mål eller ärenden angående beredande av vård med stöd
av LVU, omedelbart omhändertagande enligt samma lag och upphörande av sådan
vård enligt lagen. Bestämmelserna svarar mol vad som nu enligt 41 S 4
räUshjälpslagen gäller ärenden enligl BvL. Lagrummet omfattar dessutom en
yllerligare ärendegrupp. Har socialnämnden fiyltal den som värdas med slöd av
LVU från </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex. dl familjehem lill
ell annal eller till en inslilution skall offenlligl bilräde kunna förordnas
hos förvaltningsdomstol om talan förs mot besluiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrigu punkter. Lagrummet svarar i
övrigt mot vad som har föreslagits i prop. 1978/79:90. De ändringar som
föreslås nu medför dock en ändrad numrering av punkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu slyckel. Den
presumtionsregel som nu gäller för ullänningsärenden har gjorls tillämplig på
samtliga ärenden enligt 41 S. Regeln innebär all offentligt biträde skall
förordnas, om del inte av omsländighelerna framgår atl behov av bilräde saknas.
Som har anförts i den allmänna motiveringen kan en sådan omständighet vara all
beslut i ärendei inte kommer att gå den enskilde emot.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2567>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör här uppmärksammas atl
förhållandena undantagsvis kan vara sädana alt myndigheten inle kan läla anslå
med ärendels handläggning i avvaktan pä att biträde utses. Etl beslut om
omedelbarl omhändertagande enligt LVU får således inte fördröjas av den
anledningen atl offentligt bilräde ännu inte har ulsells, I sådant fall kan
offentligt biträde i regel förordnas innan beslutet om omhänderlagande prövas i
länsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru stycket. Både vårdnadshavaren
och bamet är atl anse som parter i mål eller ärende enligt 41 S 3, Offentligt
biträde kan därför utses för dem gemensamt. Föreligger molstridiga intressen
mellan dem skall offentligt biträde utses för såväl vårdnadshavaren som barnet.
Motstridiga intressen får regelmässigt antas föreligga när beslul om
omhändertagande eller ansökan om vård grundas på att föräldrarna har brustit i
sina omsorger om barnel. I andra ärenden har föräldrarna oftast inget behov av
offenlligl biträde för egen del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagmmmel svarar med vissa
redaktionella förändringar mot vad som föresläs i prop. 1978/79:90, Till försia
slycket har emellertid förts en ny bestänmrelse. Enligt 18 och 24 SS LPM får
bl. a. nära anhöriga till patienten ansöka om utskrivning av patienten samt
föra lalan mot överläkares eller psykiatrisk nämnds beslut. Det har ansetts atl
den som pä så vis får föra lalan bör kunna ansöka om offentligt bilräde för
patienten. Dä den som på sä vis har laleräll i mal eller ärende enligl LPM fär
anses inla partsslällning fär han även föra talan mol beslut i fräga om
offentligt biträde i sådant mal eller ärende, Atl enskild part lar föra talan
framgårav 49 S rällshjälpslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbesiäminelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl öveigangsbeslämmelserna till
LVU skall BvL:s besiämmelser gälla under en övergångslid av sex månader.
Rättshjälpslagen bör ges motsvarande tillämpning i de mäl eller ärenden för
vilka BvL:s bestämmelser på så säu skall gälla. Det innebär alt den vidare
rält lill rättshjälp genom offenlligl bilräde som nu införs skall gälla även
sädani mål eller ärende, I fråga om omrädel för offentligt biträde bör
beslämmelserna i 41 S 4 och 5 rällshjälpslagen i dess lydelse före den I
januari 1981 däriämte gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Förslagel till lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap, I S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skyddstillsyn mä ådömas för brotl
vara kan följa fängelse, såframt det prövas eiforderligt all den tilltalade
ställes under övervakning och mera ingripande påföljd än skyddstillsyn ej
finnes påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må ej
dömas lill skyddslillsyn. med mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård
inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är det lindrigaste slraff som är
stadgat för brottet fängelse i etl är eller där()ver. mä dömas till
skyddstillsyn allenast om synnerliga skäl äro därtill.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2569>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andru slyckel. Här har vidtagils en
konsekvensändring av den föreslagna 31 kap, I S. Liksom hittills skall således
tilltalad under 18 är som finnes ha begått brott i regel, om inte endast böter
finnes böra ådömas, med stöd av 31 kap. 1 S överiämnas lill särskild vård. I framliden
kommer övervakning inle alt kunna anordnas inom ramen för socialljänslen.
Övervakningen ersätts närmasl med en möjlighet atl i frivilliga former
förordna kontaktperson. Della kan komma alt medföra alt domslolen i sill
påföljdsval i vissa fall finner alt skyddstillsyn är en lämpligare påföljd än
vård inom socialtjänsten. Jag länker då på det fall all socialnämnd i yllrande
lill domslolen har förklaral sig avse alt förordna kontaktperson men domslolen
finner att övervakning behövs. 1 elt sädant fall kan del vara lämpligt att
ådöma skyddstillsyn i stället för att överlämna till särskild vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 kap, I S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan den som är under tjugo år och
som begått brottslig gärning bliva föremål för vård med stöd av lagen
(1979:000) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller eljest enligl
socialljänsllagen (1979:000), må rätten efler hörande av socialnämnd överlämna
ål nämnden alt föranslalla om erforderlig vård inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del för den dömdes
tillrällaförande eller av hänsyn lill allmän laglydnad finnes påkallal, mä
jämte överlämnande lill vård inom socialtjänsten dömas till dagsböter, högst
etlhundratjugo, vare sig böler äro stadgade för brollel eller ej,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 31 kap. 1 S BrB kan rälten
under vissa förulsällningar överlämna den som har begått brottslig gärning till
värd enligl BvL. De ändringar som föreslås i förevarande paragraf är i viss
ulsträckning rena följdändringar lill den nya lagsliftningen pä socialtjänstens
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligl BvL kan avse antingen
förebyggande ålgärder enligl 26 S eller omhänderlagande för samhällsvård enligl
29 S- Ålgärderna skall vidtas under förulsällning all vissa missförhållanden
som sägs i 25 S föreligger. Till förebyggande åtgärder räknas hjälpåtgärder
som innefattar råd och stöd, förmaning och varning, föreskrifter rörande den
unges levnadsförhållanden och övervakning. Den som har omhändertagits för
samhällsvård skall överlämnas till enskilt hem eller placeras i lämplig
anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligt BvL skall bara komma
lill stånd när del är moliveral av elt individuelll hjälpbehov. Valet av
ålgärder skall i princip träffas oberoende av den brottsliga gämingen. Rätten
har inte heller möjlighet all inverka på barnavårdsnämndens val av påföljd.
Skulle rälien anse all den ålgärd som barnavårdsnämnden ämnar vidla inle är
tillräckligl ingripande har rälien givetvis möjlighet att i,stället döma lill
annan påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen kommer till skillnad från BvL inte all
innehålla någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppräkning av de vårdålgärder som skall eller kan komma i
fråga i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>situationer. De vårdålgärder som nämns i olika sammanhang
utgör endast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>exempel. Socialtjänsten bygger emellertid genomgående på
atl vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer lill sländ i frivilliga former. Tvängsvis anordnad
vård skall bara </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1979180. I sand. Nr 1. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
förekomma när beslut om della har fatlals enligl den föreslagna lagen med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lika lilel som enligl nuvarande besiämmelser har
rälien möjlighet alt inverka pä valel av ålgärd. Della skall iräffas av
socialnämnden lilUsam-mans med den unge och hans föräldrar. Valet av åtgärd kan
avse alltifrån sådana ålgärder som i BvL benämns förebyggande lill vård i
familjehem eller annan genom socialnämndens försorg anordnad vård i särskilt
hem. För de olika vårdålgärderna harjag redogjort tidigare. Del finns här
endast anledning all erinra om all övervakningsinstilutd kommer att upphöra. I
slällel har socialnämnden möjlighel alt som en stödåtgärd i frivilliga former
utse kontaktperson äl den unge. Inle heller kommer socialnämnden i
forlsältningen au kunna utdela förmaning eller varning eller meddela föreskrifter
rörande den unges levnadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande ålderskategorin mellan 15 och 18 år bör
även i forlsältningen den principen gälla att ålgärder mol lagöverträdare i
denna åldersgrupp skall ske inom socialljänslen och inte inom kriminalvården.
Det är inle avsell att ändra den praxis som har ulvecklal sig för påföljdsval
beträffande denna åldersgrupp. Eftersom möjlighet lill övervakning inle finns
inom den socialljänsl som kommer att föreslås, kan dock en viss förskjuining
ske mot påföljden skyddslillsyn. Jag bedömer dock inle att denna möjlighel
kommer all behöva ulnylljas i någon nämnvärd ulslräckning. När del gäller
lagöverträdare i åldern över 18 år kan vård enligl BvL förekomma endasi under
jämförelsevis snäva förulsällningar. Delsamma gäller beslul om vård enligl LVU
för den som är i åldern 18-20 år. I förslagel lill LVU saknas visserligen en
direkl motsvarighel fill beslämmelsen i 25 S andra slycket BvL som inskränker
möjligheterna atl omhänderla den som efter fyllda 18 år har gjorl sig skyldig
lill broilslig gärning. Somjag tidigare har påpekal innebär emellertid della
inle alt vård inom socialtjänsten med slöd av LVU skall ges en vidare
tillämpning vid brottslig gärning än vad BvL har i dag. Inte heller beträffande
åldersgruppen över 18 år är någon förändring av nu gällande praxis för
påföljdsval avsedd. Jag vill dock betona alt om socialnämnd har förklaral atl
en tilltalad i denna åldersgrupp inle kan bli föremål för vård enligl LVU del
endasi undanlagsvis och vid förhållandevis ringa brottslighet kan bli aktuellt
att överlämna honom till vård i frivillig form enligl socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom f. n. skall det ankomma på domstolen all
bedöma om den tilltalade kan bli föremål för vård med stöd av LVU eller i
frivilliga former inom socialtjänsten. Vad gäller frivillig vård inom
socialtjänsten har domstolen därvid först att konstalera om elt behov av sådan
vård föreligger och sedan, om så är fallel, huruvida den unge eller hans
föräldrar verkligen avser att frivilligt underkasta sig den vård som
socialnämnden har bedömt nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vård med slöd av LVU upphör senasl när den
sexmånadersperiod löper ul som pågår när den unge fyller 20 år. Vid silt val av
påföljd har domstolen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2573>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>således all noga beakla om sådan vård på elt meningsfylll
säll kan komma till stånd dessförinnan eller om förutsättningarna är sådana atl
enligt LVL' värden kan försätta även efter del all den dömde har fylll 20 är.
Om vården beräknas lill väsentliga delar äga rum efter del att den dömde har
fylll 20 är, bör annan påföljd än överlämnande till vård i regel väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fräga om atl överlämna den som har
fyllt 18 år till vård inom socialtjänsten torde framför allt kunna uppkomma i
fall där någon som på grund av lidigare kriminalitet är föremål för vård med
slöd av LVU lagfors för nya brotl efter fyllda 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att domstolen skall kunna
bedöma om överlämnande bör ske eller annan påföljd beslutas, måsie domslolen ha
lillgång till uppgifter om den unges förhållanden, lidigare vidlagna ålgärder
och den vård som socialnämnden avser all anordna (jfr 2 S andra slycket LVU).
Del finns därför anledning atl starkt underslryka alt socialnämnden i sitl
yllrande lill domslolen ingäende bör redogöra härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap. 2 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har domsiol överiämnal nägon lill
vård inom socialljänslen men finnes därefter all vården ej kan genomföras med
den dömdes samiycke eller, vid prövning i därför sladgad ordning, all i lag
angivna förutsättningar brister för vård av del slag som socialnämnd i yllrande
lill domslolen förklarat sig ämna anordna, äger efter ansökan av åklagare den
rätt som först dömt i målel undanröja förordnandel om överlämnande lill vård
och döma lill annan påföljd för brollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringarna i paragrafen har
utformats så atl den generelll gäller allt överlämnande lill vård inom
socialtjänsten. Sådan vård kan. med de undanlag som framgår av LVU, anordnas
endasi i frivilliga former. Man måsle därför räkna med möjlighelen atl den
dömde efter domen ångrar sig och vägrar all medverka lill all förulsall vård
kommer till slånd. Med lanke härpå anges i paragrafen att påföljdsfrågan kan
las upp på nytt, om vården ej kan genomföras med den dömdes samtycke. Vidare
har föreskrivits all påföljdsfrägan får omprövas, om del vid prövning i därför
stadgad ordning visar sig alt i lag angivna förutsätlningar brister för vård av
del slag som socialnämnden i yttrande till domslolen har förklarat sig ämna
anordna. Härmed avses atl den planerade vården inte har kunnal komma lill stånd
med slöd av LVU därför all någon i denna lag angiven förutsättning inte har
varil uppfylld. Det bör dock understrykas atl del förhållandet all tänkta
vårdåtgärder av mindre ingripande beskaffenhet efter domen visar sig inle komma
till stånd inte alltid bör föranleda att påföljdsfrågan las upp på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 6 § kungörelsen (1964:740)
med föreskrifter för åklagare i vissa brottmål åligger det åklagare alt i fall
då någon av domstol har överlämnats lill vård enligl BvL inhämla upplysning om
vilken vård som har anordnals. Uppkommer fråga om all ådöma annan påföljd
enligt 38 kap. 2 § BrB skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2575>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åklagaren ofördröjligen vidla erforderliga ålgärder. Någon
skyldighel alt utan särskild begäran från åklagare rapportera vidtagna ålgärder
kommer inle att åvila socialljänslen. Det kommer i annat sammanhang atl
föresläs all 6 S nyssnämnda kungörelse ändras som en konsekvens av den nya
Ulformningen av 31 kap, I S BrB. Del kan i del sammanhanget finnas anledning
all närmare överväga om konlrollen kan göras effektivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergå ngsbesläni melserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
iräder i krafl den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i denna lag
sladgas skall, med del undanlag som kan följa av 3, äga tillämpning även pä
gärning som har begålis före den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
barnavårdsnämnd före den I januari 1981 beslutat om omhänderlagande för
samhällsvård får, om vården vid tiden för domen består, 31 kap. I S i dess
äldre lydelse lillämpas till utgången av juni 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående 3, se specialmoliveringen
till övergångsbestämmelserna lill LVU punkl 2. Beslämmelsen vid 3 har
föranlells av önskemålet att få en samordning lill slånd av domstolarnas och
socialnämndernas handlande under övergången lill LVU. Alt observera i
förhällande lill punklen 2 i övergångsbestämmelsen lill LVU är dock all
beslämmelsen vid 3 endasi gör undanlag för del fall atl barnavårdsnämnd har
beslutat om omhänderlagande för samhällsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag med
särskilda bestämmelser om vård av unga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964; 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1966: 293) om beredande av sluien psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom ändring i
räUshjälpslagen (1972:429),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2577>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:258.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilugu 1 Socialutredningens
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lag med s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskilda best</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mmelser om v</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rd
av under</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredande uv vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 S Underårig som ej kan ges behövlig vård på annat sätl
skall beredas<br>
värd med stöd av denna lag om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brisier i
omsorgen om den underårige eller annal förhållande i hemmel medför fara för
hans hälsa eller utveckling eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den underårige
utsätter sig för allvarlig fara i sådant hänseende genom missbruk av
beroendeframkallande medel, brottslig verksamhel eller annal därmed jämförbarl
beleende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Värd enligl denna lag beslutas av länsrält efter
ansökan av social<br>
nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan skall innehålla en
redogörelse för den underåriges situation, lidigare vidlagna ålgärder och den
vård som socialnämnden avser alt anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § 1 beslutel skall anges den lid under vilken vård
enligl denna lag längst<br>
får bestå. Denna tid får ej översliga Ire månader från del vården inleds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrälten kan dock förordna all vård som har beslulats pä
grund av förhållanden som anges i I S I får bestå under längre tid eller tills
vidare. Länsrällen får förordna om omedelbar verkställighet av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Länsrättens beslul om vård förfaller, om socialnämnden
ej inom 14<br>
dagar från det atl länsrättens beslut har kunnat verkställas vidtagit åtgärd<br>
för alt bereda den underårige värd ulom hemmel. Är den underårige ej<br>
omhändertagen enligl denna lag, räknas liden från del den unge varil<br>
tillgänglig för vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Om socialnämndens befogenheler ges föreskrifter i
12-14 SS. Belräf<br>
fande vårdens innehåll och ulformning gäller i övrigl beslämmelserna i<br>
socialljänsllagen (1978:00).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § När värd enligl denna lag ej längre behövs, skall den
förklaras avslu<br>
iad. Beslut om delta fallas av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har förordnande enligt 3 S andra
styckel meddelals, skall socialnämnden inom ell år från dagen för
verkställighet av beslutet och därefter åriigen pröva om vård enligl denna lag
alltjämt skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som har beslulais med slöd av
denna lag skall upphöra senasl när den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Socialnämnden får omedelbarl omhändertaga underårig
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är sannolikt alt den underårige
behöver beredas vård enligt denna lag saml</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2579>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsrättens beslut ej kan avvaklas
med hänsyn lill risken för den underåriges hälsa eller utveckling eller lill
all den fortsatta ulredningen allvarligt kan försvåras eller vidare ålgärder
hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan socialnämndens beslul om
omhänderlagande ej avvaklas, får beslul om omhändertagande fallas av nämndens
ordförande eller annan ledamol som nämnden har förordnal. Beslutet skall
anmälas vid nämndens näsla sammanlräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Beslul om omedelbart omhändertagande skall
underslällas länsrällen<br>
för prövning senasl fyra dagar efler del beslutel fattades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underställt beslul skall av
länsrälten prövas så snart det kan ske och, om synneriig! hinder ej föreligger,
inom fyra dagar från det handlingarna inkom till rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har underställning ej sketl inom föreskriven tid,
förfaller beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Fastställer länsrätten beslutet, skall socialnämnden
senasl inom två<br>
veckor efler del omhändertagandet skedde ansöka hos länsrätten om alt<br>
den underårige skall beredas värd enligl denna lag. Om särskilda skäl<br>
föreligger, får länsrälten på nämndens begäran föriänga denna lid lill högsl<br>
fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger ej längre skäl för
omhänderlagande eller har ansökan om värd ej orts till länsrällen inom den
angivna liden, skall omhändertagandet genasi upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häkias den underårige, förfaller besluiel om
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrällens prövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 S Mål enligl denna lag skall prövas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den underårige omhändertagen,
skall förhandling i målet hällas inom en vecka frän det ansökan om vård inkom.
Denna lid får förlängas om ytterligare utredning eller annan särskild
omständighet gör det nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Mål om vård enligt denna lag skall av länsrätten
avgöras vid munllig<br>
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Beslul om omhändertagande eller beslul om vård enligl
denna lag<br>
medför räll för socialnämnden all beslämma hur vården skall ordnas och<br>
var den unge skall vislas under vårdliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värden bör så snarl som möjligt förläggas lill den
underåriges hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Socialnämnden
eller den ät vilken nämnden har anförtroll vården skall ha uppsikt över den
underårige samt, om del behövs för värdens genomförande, beslämma om hans
personliga förhållanden. Den underårige får underkaslas den begränsning av
rörelsefrihelen som är nödvändig för alt genomföra vården. Regeringen meddelar
ylleriigare föreskrifter härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om det är
nödvändigl med hänsyn lill ändamålei med vård eller omhänderlagande enligl
denna lag, får socialnämnden meddela föreskrift belräffande förälders eller annan
vårdnadshavares umgänge med den underårige eller bestämma alt den underåriges
vistelseort ej skall röjas för denne.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigu besiämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § 1 mål eller ärende enligl denna lag får läkare
förordnas all undersöka<br>
den underårige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del är nödvändigt för
undersökningens genomförande, får rätten eller socialnämnden förordna att den
underårige skall inställas lill undersökningen genom polismyndighetens
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I kallelse av
enskild part till förhandling i mål enligt denna lag får rätlen utsätta vite.
Uteblir part som har kallats all vid vite inställa sig personligen vid
förhandlingen, får rälten förordna alt han skall hämlas lill rätlen antingen
omedelbarl eller till senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Polismyndighet skall på begäran av socialnämnd eller av ledamol eller
tjänsteman som nämnden har förordnat lämna handräckning för att genomföra
beslut om vård eller omhändertagande enligl denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Talan mot
socialnämndens beslul föres hos länsrällen genom besvär, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fall som
avses i 3 § andra stycket avslagit framslällning rörande underårigs placering i
visst hem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
framställning om vårdens avslutande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med slöd av 14
S meddelat föreskrift belräffande umgänge med den underårige eller vägrat att
uppge hans vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol länsrälls beslul om
läkarundersökning enligl denna lag får lalan ej föras. 1 övrigt gäller i fråga
om besvär mol länsrätls beslul bestämmelserna i förvallningsprocesslagen
(1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives atl 41-45 §S
rällshjälpslagen skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 § Offenlligl bilräde kan
förordnas i mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
ulskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning enligl 8 eller
9 S eller uiskrivning enligl 16 eller 19 § lagen (1966: 293) om beredande av
sluien psykialrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
beslutsnämnd eller psykiatriska nämnden angående inskrivning i eUer utskrivning
från vårdhem eller specialsjukhus enligl lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt ulvecklingsstörda eller placering av Särskolelev enligt 28 §
samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
förvaltningsdomstol an-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
ungäende avslutunde av vård gående tvångsinlagning i allmän enligl lagen
(1978:00) med särskil-vårdansialt för ulkoholmissbrukure du bestämmelser om
vård av un-enligl 18 eller 55 § lugen (1954:579) derårig.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section2582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section2583>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om nyklerhelsvård eller kvarhållande enligt 45 §
samma lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
omhundertugande för samhällsvård eidigt 29 § barnavårdslagen (1960:97) eller
ulredning enligl 30 S summu lug eller ungäende sådan sumliällsvårds slulligu
upphörunde enligl 42 § summu lug,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
förvallningsdomslol angående inlagning i eller uiskrivning .från
ungdomsvårdsskola enligl burnuvårdslugen (1960:97),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
utlänningsnämnden enligt utlänningslagen (1954: 193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
förpassning eller utvisning enligl utlänningslagen (1954; 193),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
avvisning enligl utlänningslagen (1954:193). dock ej hos polismyndighet, såvida
icke utlänningen enligl 35 S samma lag hållits i förvar längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. angående verkställighet enligt
utlänningslagen (1954: 193), om under<br>
slällning skell hos cenirala ullänningsmyndighden med slöd av 58 S andra<br>
slyckel eller hänskjutits dil med slöd av 58 S Iredje styckel samma lag eller<br>
om utlänningen enligl 35 S samma lag hållils i förvar längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
uppehållstillstånd, om utlänningsnämndens yllrande på grund av 12 S försia
slyckel utiänningslagen (1954: 193) skall inhämlas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
föreskrifter som meddelas enligt 10 §, 34 S eller 51 S femte slyckel
utiänningslagen (1954:193),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
hemsändande av utlänning med slöd av 71 S försia slyckel utlänningslagen (1954;
193),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
förverkande av villkorligt medgiven frihel enligl 26 kap. broUsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
ålerintagning i anstalt enligl 29 eller 30 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
verksiällighei ulomlands av frihelsberövande påföljd enligt lagen (1963; 193)
om samarbele med Danmark, Finland, Island och Norge angående verksiällighei av
straff m.m. eller lagen (1972:260) om internalionelll samarbele rörande
verksiällighei av brotlmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island
eller Norge för verksiällighei av beslul om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
kastrering enligl lagen (1944: 133) om kastrering, omgilligl samiycke lill
åtgärden ej lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos regeringen
enligt I § andra styckel lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:160.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offentligt biträde skall ulltid förordnas
när fråga uppkommer hos socialnämnd om omedelbarl omhändertagande eller
beredande uv vård enligt lagen (1978:00) med särskilda besiämmelser otn vård av
underårig.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofténtligt bilräde skall utses lör</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oflentligl bilräde c/i/Zc 41 ii
jor-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den som ätgärden avser, om det be- ,s7(( stycket skall
utses för den som<br>
hövs för tillvaratagande av dennes åigärden avser, om del behövs för<br>
rält. Vid bedömningen av behovel tillvaratagande av dennes rält. Vid<br>
skall särskilt beaklas om i väsent- bedömningen av behovet skall sär-<br>
ligi hänseende molstridiga sakupp- skilt beaktas om i väsenlligt hänse-<br>
gifter lämnats under ulredningen el- ende motstridiga sakuppgifter läm-<br>
ler betydelsefulla sakförhållanden i näts under utredningen eller bely-<br>
övrigt är oklara.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delsefulla sakförhållanden i öviigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är oklara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offenlligl biträde enligt 41 ii
Jör-sia Slycket 3 eller undru slycket uises Jör barnel och föräldrarna eller
unnun vårdnadshavaré gemensamt. Offentligt bilräde kan även utses särskilt för
föräldrarna eller annan vårdnadshavaré.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OtTentligt biträde förordnas av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Offentligt biträde förordnas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rällshjälpsnämnd efter ansökan av rällshjälpsnämnd, om ej
annat<br>
den som åigärden avser eller anmä- jöljer uv vad nedun sägs. Fikord-<br>
lan av den myndighet som handlag- nundc meddelas efter ansökan av<br>
ger målet eller ärendet, I ärende den som åigärden avser eller anmä-<br>
hos regeringen får anmälan göras lan av den myndighel som handläg-<br>
av chefen för del statsdepartement. ger målet eller ärendei. I ärende<br>
lill vilket ärendet hör. eller av ijäns- hos regeringen får anmälan göras<br>
teman som departementschefen be- av chefen för det statsdeparlemenl,<br>
stämmer.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till vilket ärendet hör, eller av
tjäns-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>teman som deparlemenlschefen beslämmer. Förordnande
gäller även när talan fullföljes eller meddelat beslut underställes annan
myndighets prövning eller saken överlämnas till annan myndighets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan eller anmälan upptages av
den rättshjälpsnämnd inom vars verksamhelsområde den som åigärden avser är
bosall eller, i fråga om den som ej är bosatt i landet, av den rällshjälpsnämnd
som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan eller anmälan får upplagas
av annan rällshjälpsnämnd än som följer av iredje styckel, om nämnden finner
särskilda skäl föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ofjénlligl biträde i mål eller
ärende som uvses 141 § första slyckel 3 eller undru slyckel förord-nus UV
länsrätl. Beslånimelsernu i förslu -iredje styckenu äger därvid molsvarande
lillumpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den som åtgärden avser lill
offentligt biträde själv föreslagit nägon som är lämplig, skall denne
förordnas, om ej hans anlilande skulle medföra avsevärl ökade koslnader eller i
övrigl särskilda skäl föranleder annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2587>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2588>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2589>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2590>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2591>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=43>
<tr>
<td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om offenlligl bilräde äger bestämmelserna i 21 S
andra och iredje styckena, 22 S försia och andra slyckena samt 23 S
molsvarande tilllämpning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning till offenlligl biträde faslställes av
rätlshjälpsnämnden och utgår av allmänna medel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersällning till offenlligl bilräde faslställes av
rätlshjälpsnämnden och ulgår av allmänna medel. / mål eller ärende stmi uvses
141 förslu slyckel 3 eller undru slyckel fusl-slälles ersättningen uv
länsrätten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2592>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2593>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 mål eller ärende som avses i 41 S
får offenlligl biträde föranstalta om sådan ulredning som är skäligen påkallad
för lillvaralagande av dens räll som åtgärden avser och som ej kan erhållas
genom myndighel som handlägger målel eller ärendei. Har offenlligl bilräde ej
ulsells, får rällshjälpsnämnd som avses i 43 S på ansökan av den som åtgärden
avser beslula om ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som efler beslul av offenlligl
bilräde eller rättshjälpsnämnd medverkal vid utredning har räll lill ersällning
av allmänna medel enligl bestämmelser som regeringen meddelar. Ersällningen
fastställes av rätlshjälpsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 mål eller ärende som avses i 41 §
får offentligt biträde föranslalla om sådan ulredning som är skäligen påkallad
för tillvaralagande av dens räu som åtgärden avser och som ej kan erhållas
genom myndighet som handlägger målel eller ärendei. Har offentligt bilräde ej
utsetts, får rällshjälpsnämnd eller länsrält som avses i 43 S på ansökan av den
som åigärden avser beslula om utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som efter beslul av offenlligl
bilräde eller rällshjälpsnämnd eller länsrätt medverkal vid ulredning har rält
till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
Ersättningen faslställes av rättshjälpsnämnden eller länsrätten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2594>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1966:293) om beredande av sluien psykiatrisk vård i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl rubriken närmast före 13 § skall sättas närmast
före 12 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 a § Har någon som missbrukar beroendeframkallande medel
intagits på sjukhus med stöd av denna lag, skall överiäkaren eller den han
bemyndigar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2596>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2597>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med palienlens samtycke underräua socialnämnden om
patienten har behov av sociala stöd- och hjälpinsatser som icke lämpligen kan
ges genom sjukvårdshuvudmannens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fräga om brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 31 kap. 2 S skall upphöra alt gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl
31 kap. I S och 38 kap. 2 S skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2598>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 31 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2599>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>I
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2600>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den som begåtl brottslig gärning bliva föremål för
vård enligl burnuvårdslugen, må rätlen. efler hörande av barnavårdsnänind eller,
ifråga om den som iir inskriven såsom elev vid ungdomsvårdsskola, skolans
slyrelse, överlämna ät nämnden eller styrelsen all föranslalla om erforderlig
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om del för den dömdes tillrätta-förande eller av hänsyn
till allmän laglydnad finnes påkallat, må jämte överlämnande till värd enligt
burnavårdslagen dömas till dagsböter, högsl eUhundraijugo, vare sig böler äro
stadgade för brolld eller ej.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År någon, som begåtl brottslig gäming, / behov av vård
Inom socialljänslen, må rätten, efler hörande av socialnämnd, överiämna äl
nämnden all föranslalla om erforderlig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det för den dömdes
tillrätta-förande eller av hänsyn till allmän laglydnad finnes påkallat, må
jämle överiämnande lill vård inom so-ciulijänsten dömas lill dagsböter, högsl
eUhundraijugo, vare sig böter äro stadgade för brottet eller ej.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2601>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2
S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2602>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domstol överlämnat någon lill värd cnUgl
burnuvårdslugen eller lugen om nyklerhelsvård men finnes, vid prövning i
därt'ör sladgad ordning, alt i lag angivna förulsällningar icke föreUggu för
sådan vård eller vård av del slag som barnavårdsnämnd eller nyklerhelsnämnd i
yllrande lill domslolen förklaral sig ämna anordna, äger efler</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domstol överiämnat någon lill vård inom sociultjänsten
men finnes därefter alt vården ej kun ge-nomförus med den dömdes samtycke
eller, vid prövning i därför sladgad ordning, all i lag angivna förutsäitningar
brisier för värd av del slag som socialnämnd i yllrande fill domslolen förklaral
sig ämna anordna, äger efter ansökan av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2604>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2605>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2606>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansökan av åklagare den räll som försl dömt i målel
undanröja förordnandel om överlämnande till vård och döma till annan påföljd
för brollel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åklagare den räll som försl döml i målet undanröja
förordnandel om överlämnande till vård och döma lill annan påföljd för brollel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2607>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:180.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2609>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>141</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:260.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>SOCIALDEPARTEMENTET</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'>VÅRD UTAN SAMTYCKE INOM SOCIALVÅRD OCH SJUKVÅRD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Rapport från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>särskilt
tillkallad arbetsgrupp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Ds S 1978: 8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2611>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2613>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Till Statsrådet och chefen för socialdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom beslul den 21 seplember 1977
tillkallade chefen för socialdeparlemenlel en särskild arbetsgrupp med uppgift
atl på grundval av bl.a. socialulredningens förslag och remissbehandlingen av
detta redovisa ell beslulsunderiag för regeringens slällningsiagande i frågor
om vård utan samiycke inom socialvård och sjukvård, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till arbdsgruppens ordförande
förordnades deparlemenlsrådd Lars Grönwall, socialdeparlemenlel, och som
ledamöler departementsråden Nils Magnusson, socialdepartementet, och Bo
Svensson, justitiedepartementet, samt byråchefen i socialstyrelsen Börje
Langlon. Till sekrelerare åt gruppen förordnades hovrättsassessom Anders
Thunved, sakkunnig i socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till arbetsgruppen knöts en
referensgrupp med företrädare för de fyra största politiska partierna,
socialstyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet samt LO, TCO
och SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har hållit etl
fiertal sammanträden med referensgruppen. Vidare har kontaklmöten hållits med
företrädare för Svenska psykiatriska föreningen och olika klientorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen överlämnar härmed sin
rapport. Huvudpunkterna i förslagel har utarbetats efter samråd med
referensgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till arbetsgruppens förslag har fogats särskilt yttrande
av Börje Langlon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppens uppdrag är därmed slutfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm i maj 1978. LARS GRÖNWALL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NILS MAGNUSSON</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>BO SVENSSON</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BÖRJE LANGTON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:205.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ANDERSTHUNVED</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2615>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2617>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(till DsS 1978:8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Inledning......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. I Bakgrund.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Uppdraget................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Allmänna
överväganden ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Inledning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>211 Bakgrund .......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.2 Barnavårdslagstiflningen</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=258 height=116>
<tr>
<td valign=top align=left height=116 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.3 Nyklerhelsvårdslagsliflningen... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>, 1.4 Annan sociallagsliftning.......... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.5 Sjukvårdslagstiftningen........... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen
inom socialvård och sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angränsande
lagsliflning.................. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillfälliga
omhändertaganden... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvården........................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.4 Socialutredningens
förslag</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>153<br>
153<br>
1,4<br>
154<br>
155<br>
156<br>
156<br>
157<br>
158<br>
,4.1 Allmänt............................................................. |
158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn och ungdom
............................................. ' 158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vuxna
missbrukare........................................... 159</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppens
förslag ............................................ 159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:-17.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag från
1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande 160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissyllranden
....................................................... 160</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SU:s förslag
belräffande de unga...................... 160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SU:s förslag
belräffande vuxna ........................ 161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LPSV-gruppens
förslag...................................... 162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:-24.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen frän
1971 års ulredning om behandling av psykiskt avvikande 162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Arbetsgruppens synpunkter och förslag .................. 162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:-24.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slulsalser av
den socialpolitiska deballen och ulvecklingen 162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slulsalser av
remissbehandlingen av SU:s förslag 164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbdsgruppens
förslag...................................... 165</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården av unga......................................
166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården av vuxna.....................................
167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Parlamenlarisk
ulredning......................... 170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Allmänmotivering till ändringar i LSPV.............................
171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänl om
inlagningsgmnderna ............................... 171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:-17.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
inlagningsgmnd för alkohol- eller narkotikamissbrukare 174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagningsförfarandet
.............................................. 177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökade
ansvarsuppgifler för nämnden ...................... 179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rälten lill
offenlligl biträde m. m................................. 181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisatoriska
förutsätlningar................................. 182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården av
alkohol- och narkotikamissbrukare........... 184</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................................
186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagförslag ..................................................................... 203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt yllrande..............................................................
220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förkortningar ................................................................ 222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdtigen 1979180. I .saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2619>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biiagedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Gällande lagstiftning m.m................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Utredningsförslagen............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanslällningar av remissvaren....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll till bilagedelen i Ds S 1978: 8............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:195.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2621>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan älskillig lid diskulerar man i vårt land om
del är rikligt och lämpligt att genomföra vårdåtgärder med tvång. Särskill
livlig har diskussionen varil i fräga om socialvärden. Under hela den tid,
1968- 1977, som socialutredningen arbelade slod dessa frägor i förgrunden i
socialvårdsde-ballen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När socialutredningen på hösten 1977 avslutade silt
arbele och överiämnade sill slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialljänsl och
socialförsäkringstillägg, var meningarna även inom utredningen delade i
Ivångsfrågan. Visseriigen rådde enighet om all all socialvård bör bygga pä
frivillig grund om man vill nå etl gott resultat och elt förlroendefullt
samarbele. Alt trots detta regler om vård ulan samiycke inle kan undvaras inom
socialvärden då del gäller barn och ungdom under en viss ålder var man också
överens om. Däremol delade sig uppfaliningarna när del gäller behovet av all
behålla möjligheler till ivångsingripanden mol vuxna missbrukare inom
socialvården. Utredningens majorilel hävdade atl de vårdålgärder som
beträffande vissa vuxna missbmkare Irots alli kan bli nödvändiga all genomföra
utan samtycke för all rädda liv, kan vidtagas inom ramen för lagen (1%6:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), En minoriiel inom
utredningen stödde emellertid etl alternativt framlagt förslag till lag med
vissa bestämmelser om vård inom socialljänslen för den som genom missbruk av
beroendeframkallande medel är i Irängande behov av vård och vars behov inte kan
tillgodoses på annal sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen tillkallades för all redovisa ell
beslulsunderiag för regeringens slällningstagande i frågorna om värd utan
samiycke inom socialvård och sjukvård m. m. Arbelsgruppen skulle därvid
bedriva sitl arbele på grundval av socialulredningens betänkande och de
remissyllranden över della som kom in men även på grundval av en utredning för
översyn av LSPV, som har genomförts av en expertgrupp inom socialslyrelsen (Lag
om viss psykialrisk vård. Socialslyrelsen redovisar 1977: 14). Arbelsgruppen
fick lill uppgifl all lämna förslag om i vilka former del akula behovel av vård
av vuxna missbrukare av beroendeframkallande medel skall fyllas när den
vårdbehövande inle vill lämna sill samiycke till vården. Arbetsgruppen skulle
samlidigl se över rällsreglerna inom LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av de siffror över ulvecklingen inom socialvården
och sjukvården som vi redovisar i rapporlen (avsniu 2.2) framgår atl
tvångsvården sedan många är tillbaka kontinuerligt minskar inom både barn- och
ungdomsvärden och nykterhetsvården och den psykiatriska vården. När det gäller
de vuxna missbrukarna lyder siffrorna på all man i dag har alkoholmissbrukare
intagna för behandling med slöd av LSPV i minsl samma omfattning som med stöd
av nyklerhdsvårdslagens ivångsregler. Till bilden hör vidare all det vid sidan
av socialvårdens traditionella vårdinstitutioner på senare år har vuxit fram
nya vårdformer. Vid de omkring 140 alkoholpoli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2623>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kliniker som finns i landel tar man exempelvis i dag emol
fier patienter för vård än som förekommer inom hela den traditionella
nyklerhelsvärden. Nya vårdinstitutioner i form av kollekliv och behandlingshem
har också utvecklats framför allt i enskild regi, bl.a. av
klienlorganisationerna. Särskilt belydelsefull har utvecklingen varil i fråga
om vården av narkotikamissbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissbehandlingen av
socialutredningens förslag visar att meningarna i fråga om tvångsvård av vuxna
missbrukare är starkt delade. Ofta har röstning skett och beslut om
remissvarels ulformning på denna punkt fallats med knapp röslövervikt.
Ålskilliga instanser har inle velat la slällning ulan framfört önskemal om en
övergripande ny utredning, gärna med parlamentarisk förankring, för översyn av
tvångsreglerna inom socialvård, sjukvård och kriminalvård. Däremol är
remissopinionen mindre splitlrad i fräga om vården av unga, Säledes är man
övervägande krilisk lill socialulredningens förslag om en fasl övre
åldersgräns vid 18 år. Remissinstanserna är bl.a. oroliga för all förslagel
skall komma atl leda lill en icke önskvärd överströmning lill kriminalvården
och lill den psykiairiska vården. Slark krilik riktas också mol förslagel om
en i princip fixerad vårdlid om tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frägan om Ivång inom
sociallagsliftningen är sälunda fortfarande i hög grad kontroversiell. Inom
arbetsgruppen anser vi dock all man ur remisssvaren kan läsa ul en övervikt
för dem som är beredda att avskaffa del sociala tvånget mol vuxna. Anhängarna
av forlsall tvång ulgör dock olvivelakligl en slor och betydelsefull grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Atl remissutfallet präglas av
starka molsällningar är naturligtvis ett förhållande som inte har underlättal
värt ställningstagande. Med socialulredningens förslag om en framlida
socialljänsl byggd pä respekl för människornas självbeslämmanderält och
integritet har emellertid enligl vår uppfaUning den socialpolitiska
utvecklingen nåll en punkl då de sista resterna av tvång mol vuxna bör las bort
från sociallagsliftningen. Del kan dessutom sägas att det är angelägel all nu
finna en lösning som avför frågan om del sociala tvånget mol vuxna från
dagspoliiiken och skapar arbetsro i socialarbdarkåren. En sådan lösning kan
enligt vår mening sökas endasi med utgångspunkt från de möjligheter till
tvångsvård som finns inom sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt tvånget mot vuxna skall
kunna mönstras ul ur sociallagstiftningen måste vissa förulsällningar
föreligga. 1 dag finns ett gränsområde mellan barn och vuxna där ungdomar kan
få vård enligt barnavårdslagen även efler myndighetsåldern 18 år. En nyordning
får inte innebära all vårdmöj-iighelerna för denna mellangrupp beskärs så att
de i ökad utsträckning måste tas om hand inom kriminalvården eller den
psykiatriska vården. Beslämmelserna i sjukvårdslagstiftningen om vård oberoende
av samtycke av vuxna vårdbehövande missbrukare måste vidare preciseras. En
sådan precisering påkallas av rättssäkerhetsskäl. Över huvud taget måste regel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2625>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>systemet inom den medicinska lagstiftningen utformas så
atl man når ett större mått av rättssäkerhet än vad LSPV i dag erbjuder.
Slutligen mäste man, menar vi, samordna vårdområdena på ett sådanl sätt att den
fiamtida socialtjänsten alltid kan ta vid i omedelbar anslutning lill atl den
medicinska fasen av behandlingen avslulas. Socialtjänstens uppgift skall
därvid vara alt sörja för en social rehabilitering i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår därför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård av unga enligl den särskilda
lag som socialulredningen har föreslagit bör kunna pågå lill dess den unge har
fylll 20 år. Vårdtiderna bör inte bestämmas i förväg. Däremol bör behovel av
forlsall vård omprövas halvårsvis. För personer över 20 år skall del inle
finnas möjlighel lill vård ulan samtycke enligt sociallagstiftningen. I LSPV
förs in en ny regel enligt vilken den som till följd av missbruk av alkohol
eller narkotiska medel är i trängande behov av avgiftning och psykiatrisk vård
i samband med denna oberoende av eget samtycke får beredas vård med slöd av
lagen. Ingripande skall ske när det behövs för att missbrukaren inte skall
skadas allvarligt till sin hälsa eller utsättas för fara till livet.
Bestämmelsen skall kompleltera den nuvarande regeln i I S LSPV om
förulsältningarna för inlagning på sjukhus vid psykiska sjukdomstillstånd.
Avsikten är att klargöra alt LSPV är tillämplig på den som till följd av
missbruk är i ullalat behov av psykialrisk sjukvård. Del är således inle fråga
om atl utvidga lagens tillämpningsområde utan att förtydliga vad som redan
gäller. Samtidigt upphävs den del av nuvarande I S a) LSPV, som behandlar
narkolikaberoende vårdbehövande. För missbrukargruppen begränsas värdtiden
lill högsl fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi föreslår en beslämmelse om all
överläkaren skall vara skyldig att kontakta socialnämnden när han finner atl
patienlen-missbrukaren har behov av socialtjänstens stöd och hjälp.
Socialnämnden skall också vara skyldig all efler samråd med den som svarar för
den medicinska vården upprälla en behandlingsplan för den sociala eftervården,
som skall ske i frivilliga former. För atl stärka möjlighelerna lill en
efterföljande social rehabilitering anser vi atl del ocksä bör öppnas möjlighel
alt förlägga den medicinska vård som sker med stöd av LSPV till behandlingshem
som är knutna lill psykiatriskt sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 anslutning till LSPV-gruppens
utredningsförslag föreslär vi vidare vissa andra jusleringar i LSPV som inle
direkt är påkallade på grund av missbmkarproblematiken men som vi av olika skäl
ändå har ansell vara särskill angelägna. Hit hör främst en ökad tillsyn över
värden från uiskrivningsnämnderna - som föresläs byla namn till psykiairiska
nämnder - ett ökat lekmannainslag i nämnderna och en utvidgad räll för
patienten all få offentligt biträde enligl rättshjälpslagen. Vi föreslär att
lagen i forlsältningen kallas lag om viss psykialrisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har
föreslagit att LSPV skall ses över av en parlamentarisk kommitté. Andra
instanser har förordal att en sådan kommillé skall tillsättas för alt göra en
samlad översyn av samhällets möjligheler all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2627>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2628>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>använda tvång inom såväl socialvård och sjukvärd som kriminalvård.
Vi anser att det finns behov av att låta en allsidigt sammansatt kommitté med
parlamentarisk förankring överväga bl.a. de lagförslag som LSPV-gruppen har
lagt fram och som vi inte har ansell det möjligt alt närmare pröva i detla
sammanhang. Den nya kommittén bör också få i uppdrag all ulvärde-ra effeklema
av den nya lagstiftningen för den medicinska och sociala vården av vuxna
missbrukare. I anslulning lill översynen av den medicinska
ivångslagsliftningen bör utredningen få lill uppgifl alt följa utvecklingen på
kriminalvårdsomrädel när det gäller personer med missbruksproblem och atl
belysa de samordningsbehov som kan föreligga mellan olika besiämmelser av
tvångskaraklär inom socialtjänsten, sjukvården, kriminalvården och
ordningslagsliflningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:161.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2630>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,5,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera lagar inom social- och
sjukvården ger f. n. möjlighet lill vård utan den enskildes samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På socialvårdsområdel har vi sedan
lång lid tillbaka haft sådan lagstiftning. De bestämmelser om vård ulan
samiycke som nu gäller finns i barnavårdslagen (1960:97) (BvL), lagen
(I9.S4:579) om nyklerhelsvård (NvL) och lagen (1964:450) om ålgärder vid
samhällsfarlig asocialitel (AsocL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På sjukvårdsområdet ger lagen
(1966: 293) om beredande av sluien psykialrisk vård i vissa fall (LSPV) rätt
lill vård oberoende av eget samiycke. Lagen (1967: 940) angående omsorger om
vissa psykiskl ulvecklingsstörda innehåller också bestämmelser om sädan vård
liksom smitlskyddslagen (1968:231).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En redogörelse för socialvårds- och
sjukvärdslagsliftningen och viss annan lagstiftning lämnas i bilaga I till
denna rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskill under senare år har en
omfaUande deball förls om del rikliga i all bedriva vård utan den enskildes
samiycke. Inom socialvålden har man framför allt ifrågasatt vad som har kallals
tvångsvården av vuxna missbrukare av beroendeframkallande medel. När det
gäller LSPV har diskussionen särskilt gällt de regler som skall garantera den
enskildes rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tvångsfrågorna har spelat en
framträdande roll under socialutredningens arbele med en ny
sociallagsliftning. Utredningen har slutfört sitl arbete med belänkandel (SOU
1977:40) Socialljänsl och socialförsäkringstillägg. Lagar och motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I betänkandel redovisas skiljaktiga
meningar i frågan om sociallagstiftningen skall ge möjligheler till vård utan
samtycke av vuxna som missbrukar beroendeframkallande medel. En majoritet
anser alt LSPV ger tillräckliga möjligheter alt la om hand alkohol- eller narkotikasjuka
personer när dessa oberoende av eget samiycke snabbt behöver fä en tids
institutionell vård och behandling. I syfte att nå kontinuitet i värden och en
nödvändig samverkan mellan socialljänslen och sjukvården föreslås atl en
lilläggsbe-slämmelse om ell samrådsförtarande skall tas in i LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En minoritet stöder etl av
socialulredningen framlagt allernativl förslag. Enligl detla skall länsrälten
på ansökan av socialnämnd under vissa förulsältningar kunna besluta om vård
inom socialljänslen uian den enskildes samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En särskild expertgrupp inom
socialslyrelsen har gjort en översyn av LSPV. Resultatet av denna översyn har
lagts fram i ell förslag (Socialslyrelsen redovisar 1977: 14) Lag om viss
psykiatrisk vård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2632>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1971 års ulredning om behandling av
psykiskl avvikande har i betänkandel (SOU 1977: 23) Psykiskt störda
lagöverträdare - som har överlämnats till chefen för jusliliedepartemenlel -
redovisai bl.a. vissa förslag lill ändringar i LSPV,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En redogörelse för de Ire
utredningsförslagen lämnas i bilaga 2 lill rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över betänkandena har
remissyllranden avgelts av elt slorl antal remissinstanser. Sammanställningar
av remissvaren redovisas i bilaga 3 till rapporten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en till arbelsgruppen överiämnad
promemoria, dagtecknad den 21<br>
september 1977, anförs bl. a.: "Som etl led i det omfattande arbelel med
en<br>
ny sociallagsliftning som nu föreslår inom socialdeparlemenlel är det<br>
angeläget all få lill slånd en samlad belysning av frågor som berör vården<br>
ulan enskilds samtycke inom socialvård och sjukvård och av de berörings<br>
punkter dessa frågor har med kriminalvården. Arbetsgruppen bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedriva silt arbele på grundval av socialulredningens
belänkande och de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissyttranden över delta som kommer in saml den
ulredning som </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överlämnas av expertgruppen fören översyn av LSPV. .Arbetsgrup<br>
pen bör lämna förslag om i vilka former del akuta behovet av vård av<br>
vuxna missbrukare av beroendeframkallande medel skall fyllas när den<br>
vårdbehövande inle vill lämna silt samtycke lill vården. Arbelsgruppen<br>
bör samlidigl se över rällsreglerna inom LSPV. - Bedömningarna belräf<br>
fande reglerna inom social- och sjukvårdslagstiftningen bör avvägas med<br>
hänsyn lill regelsyslemd för kriminalvärden.""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den till arbelsgruppen
överlämnade promemorian framhålls vidaie atl en översyn av viss lagstiftning
pågår inom justitiedepartementet i syfte atl Ulmönslra ullryckel sinnessjukdom
och sinnesslöhel. Arbelsgruppen bör överväga behovel av molsvarande ändringar i
sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan fiera år tillbaka diskulerar
man i vårt land om det är riktigt och lämpligt atl genomföra vårdålgärder med
Ivång. Särskill livlig har diskussionen varil i fråga om socialvärden. Under
hela den tid, 1968-1977, som socialulredningen arbelade stod dessa frågor i
förgrunden i socialvårdsdebalten. Framför allt inom socialarbelarnas
organisationer har man drivit uppfattningen att ivångsreglerna belräffande
vuxna måsle utmönslras ur den sociala vårdlagstifiningen. Även formerna för den
vård oberoende av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2634>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egel samiycke som förekommer inom den psykiairiska värden
har ifrågasalls. Här har diskussionen förts inle minsl av de
klientorganisalioner som har växl fram på senare år. Del finns anledning alt
erinra om det opinionsarbete som bedrivs i tvångsfrägorna av t.ex.
R-förbunden, dvs. Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM),
Riksförbundet för hjälp ål läkemedelsmissbmkare (RFHL), Riksförbundet för
Social och mental hälsa (RSMH) och Alkoholproblematikemas riksorganisalion
(ALRO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Barnuvurdslugsiiftningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har funnits tvångsbestämmelser
inom den svenska barnavårdslagstiftningen under hela 1900-talel. I seklets
början fanns 1902 års lag angående uppfostran ål vanartade och i sedligt
avseende försummade barn. Enligl denna s.k. vanarlslag kunde barn under 15 år,
i vissa fall 16 år, skiljas från sill hem och beredas vård och uppfostran genom
samhällels försorg i enskill hem eller skyddshem. Lagen (1924:361) om
samhällels barnavård, som efterträdde vanartslagen, gav därefter bestämmelser
om bl.a. omhänderlagande för skyddsuppfostran av bam under 18 år som befanns så
vanarlal att särskilda uppfoslringsälgärder krävdes för barnels
tillrällaförande. Åldersgränsen höjdes sä småningom lill 21 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande barnavårdslag (1960:97)
(BvL) innehåller i 4 kap. föreskrifter om barnavårdsnämnds ingripanden m.m.
Enligl dessa skall barnavårdsnämnden ingripa med förebyggande åtgärder, lill
vilka bl.a. räknas förmaning och varning, föreskrifter om den unges
levnadsförhållanden och övervakning. Om inle dessa ålgärder hjälper, skall
barnavårdsnämnden la hand om den unge för samhällsvård. Placering i fosterhem,
barnavårdsanslall eller ungdomsvårdsskola kan då komma i fråga. Förutsättning
för samhällsvård är antingen att den unge misshandlas eller på annat sätt
vanvårdas i hemmet (25 Sa) eller all den unge på grund av broilslig gärning,
missbruk av rusdrycker eller narkotiska medel m.m. har behov av särskilda
tillrällaförande ålgärder (25 S b). I det förra fallet är åldersgränsen 18 år,
i del senare 20 (före den 1 juli 1969 var åldersgränsen 21 år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 NyklcrlieIsvårdslagslijiningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande
nykterheisvärdslagstiftningen gär tillbaka pä lagen (1913: 102) om behandling
av alkoholister. Enligl denna kunde den som var hemfallen åt dryckenskap under
vissa förutsäitningar intas pä allmän an-stall för vård av alkoholister. Den
som hade tagils in på sådan anslall kunde kvarhållas i ett år och vid upprepad
intagning upp till tvä år. 1913 års lag ersattes av lagen (1931: 233) om
behandling av alkoholister (alkoholistlag) som hade likartade bestämmelser om
tvångsintagning, Alkoholisllagen galide fram till dess den nuvarande lagen
(1954:579) om nyklerhelsvård trädde i kraft (NvL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl NvL kan den som är hemfallen ål alkoholmissbruk
slällas under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2636>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervakning av nyklerhelsnämnden och i sista hand
ivångsintas pä allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare efter beslut av
länsrätten. Detta kan ske om missbrukaren a) är farlig för annans säkerhet
eller hälsa eller lör eget liv, hl utsätter någon som han är skyldig att
försörja för nöd eller uppenbar vanvård elc, c) ligger det allmänna, sin familj
eller annan lill last, d) är ur stånd att la vård om sig själv eller e) för ell
giovi slörande levnadssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om övervakning eller tvångsinlagning
kan också fallas om missbrukaren för elt kringfiackande liv ulan att ärligen
försöka lörsöija sig. Vårdliden är ell år, men den kan förlängas med högsl Ivå
år. om beslutet om tvångsintagning grundas på farlighet för annan eller egel
liv eller om missbrukaren tidigare har varit inlagen minsl Ire gånger och
senasl skriviis ul för mindre än tvä år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.4 Annan socitdlugsliflning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sidan av BvL och NvL finns det
ännu en tvångslag på socialvårds-området, nämligen den s. k. asocialitdslagen -
lagen (1964: 450) om ätgärder vid samhällsfarlig asocialitet (AsocL). Denna
lag går tillbaka på 1885 års lösdrivarlag, som gällde ända fram till 1965.
Enligt AsocL färden som har fylll 20 år las in i arbetsanstall, om han eller
hon underlåler atl efter förmåga söka försörja sig hederligt och i slällel
forell sådanl asociall liv att uppenbar fara föreligger för allmän ordning
eller säkerhet. AsocL - som Uleslutande kom alt lillämpas beträffande kvinnor
som hade ägnal sig åt gatuprostilution - har inle använts under senare år och
belraklas i dag som föråldrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nar det gäller tvångsbestämmelsers
användning inom socialvården kan till sisl nämnas all 1918 års falligvärdslag,
som föregick nuvarande lag (1962:2) om socialhjälp, bl.a. tillät falligvårdsslyrelsen
atl utan vederbörandes samiycke ta in understödslagare på ålderdomshem,
arbetshem eller allmän tvångsarbetsanslalt. Ännu i slulel av 1940-lald förekom
fall av tvångsinlagning på ålderdomshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.5 Sjukvurdslugstifiningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighelerna att använda tvång
inom sjukvårdslagstiftningen regleras f. n. i lagen (1966: 293) om beredande av
sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), smitlskyddslagen (1968:231) och
lagen (1967:940) angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. LSPV och
smitlskyddslagen är komplement till sjukvårdslagen (1962:242). Omsorgslagen
däremol reglerar all vård inom sitt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV går närmast tillbaka på
bestämmelser i 1929 års sinnessjuklag. LSPV ger möjlighet atl i vissa fall
bereda sluten psykiatrisk vård åt den som lider av psykisk sjukdom oberoende av
den sjukes samtycke, om sådan vård är oundgängligen påkallad med hänsyn till
sjukdomens art och grad. Detta är den s. k. generalindikationen. Vidare finns
fem specialindi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kationer. Enligt dessa lörutsälts del vidaie all den sjuke
till följd av sjukdomen antingen a) dels uppenbarligen saknar sjukilonisinsikl
ellei lill följd av beroende av narkotiska medel uppenbarligen är ur ständ atl
riitl bedöma sitl behov av värd dels kan få sill tillstånd avseviiil föihätlial
genom vården eller avsevärt försämrat om värden uteblir eller b) är farlig för
annans personliga säkerhel eller fysiska eller psykiska hälsa eller för eget
liv eller c) är ur stånd atl ta vård om sig själv eller d) har etl lui
närboende eller andra grovt störande levnadssätt eller e) är farlig lör annans
egendom eller annat av lagstiftningen skyddal intresse som inte avses under b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med psykisk sjukdom jämstiills i
LSPV psykisk abnormitet som inte år psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i
förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning sker på ansökan och med
stöd av ell vårdintyg som i regel är utfärdat av legitimerad läkare. Intagning
kan också efter rättspsykiatrisk undersökning ske pa förordnande av domstol när
den sjuke har begått brottslig gärning. Enligt brottsbalkens (BrB) bestämmelser
är det i alliniin-het en förutsättning atl gärningen har begåtls under
infiytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av
sä djupgående nalur alt den måsle anses jämslälld med sinnessjukdom,
E-indikationen får bara användas efter förordnande av domstol. En särskild
utskrivnings-nämnd prövar besvär över beslut om intagning och utskrivning,
Niinuiden är också första instans i fiäga om utskrivning m, m. för vissa
patientkategorier (s. k, N-. O- och PN-fall).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgslagen ger möjlighel alt
oberoende av samiycke bereda psykiskl ulvecklingsslörd värd i vårdhem eller
specialsjukhus. DeUa kan bl.a. ske om vård är oundgängligen påkallad med hänsyn
lill utvecklingsslörningens grad. Vidare finns fyra specialindikationer som i
slor ulslräckning överensslämmer med LSPV:s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Utvecklingen inom socialvård och sjukvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen inom barnavårdens
område har gåll mol alt i ökad omfattning ge vård i barnens hem och i
foslerhem i slällel för i inslilution. Antalet barnhem liksom anlalel vårdade
på barnhem har således kontinuerligt minskal under de senasle decennierna.
Foslerbarnsuiredningen anger (SOU 1974: 7) atl antalet barnhem vid slulel av år
1965 var knappt 220 och antalet plalser drygl 3 700, medan silualionen vid
slulel av år 1972 var 170 barnhem och drygt 2 500 plalser. Anlalel vårdade hade
samlidigl minskat ännu kraftigare. År 1976 fanns del 134 barnhem och drygl I
500 platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen har varil likartad när
det gäller antalet vårdade elever pä ungdomsvårdsskolorna. Medan dessa i slulel
av år 1960 uppgick lill 945 inom och 586 utom skola, var anlalel i slutet av år
1970 751 inom och 856 utom skola och år 1977 446 inom och 363 ulom skola.
Vårdliden har som helhel varit ganska oförändrad. Den första vårdliden inom
skola har dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2640>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjunkit från i genomsniu 328 dagar år 1960 lill 193 dagar
(dvs. 6 1/2 månad) år 1977,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På nyklerhdsvärdssidan har
ulvecklingen mol ökad frivillig värd varil ännu mer påfallande särskill under
de senasle 10 åren. Del sammanlagda antalet intagningar pä allmänna
vårdanstalter sleg frän 2 803 år 1968 lill 3 938 år 1976 och, om även de
enskilda vårdanstalterna räknas med, frän 5 831 till 8 170. Andelen
ivångsinlagna minskade under samma lid från 58.0 till 17,7% på de allmänna
vårdanslallerna och, om också enskilda räknas med, frän 27,9 till 8,5%. I
absoluta tal sjönk ivångsinlagningarna från över 1600 år 1968 lill mindre än
700 är 1976. Anlalel fakliskl närvarande, tvångsintagna patienter en viss dag
var 468 är 1976 mot I 465 år 1968.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också inom sjukvärden har antalet
som vårdas oberoende av eget samtycke minskat kontinuerligl under senare år.
Medan anlalel inlagningar för psykialrisk vård på lasareU har ökal kraftigt
från ca 47000 är 1962 till ca 110000 är 1976, har nyinlagningarna enligl LSPV
under samma lid minskat från ca 18000 lill ca 11 000. Delta innebär en
minskning av andelen ivångsinlagna från 43 lill 11 %. Inom den psykiatriska
vården finns en grupp av huvudsakligen äldre, demenia eller kroniskt sjuka
patienter som kräver mycket lång vårdlid. Denna grupp ökar nu beroende pä
förändringarna i befolkningsslmkturen. Av de inneliggande LSPV-palienierna är
ca 50% 65 år eller äldre och över 30% har en vårdlid på mer än lio år. Del
finns samlidigl en stor grupp patienter som bara behöver korttidsvård. Av de
palienler som är intagna med slöd av LSPV skrivs sålunda 25% ul inom Ivå veckor
och 60% inom en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En undersökning visaratt ca 10%av
patienterna på psykiatriskt sjukhus år 1974 var alkoholmissbmkare. En viss dag
detta år fanns det ca 1000 alkoholmissbrukare som hade tagits in med stöd av
LSP'V. Dessa utgjorde ca 8% av alla inneliggande LSPV-patienler. För 2/3 av
alkoholmissbm-karna var missbruket en primär gmnd för intagningen. Som en
jämförelse kan nämnas att det samma år (1974) en viss dag fanns ca 750
ivångsinlagna patienter på nykterhelsvårdens allmänna vårdanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På det psykiatriska området pågår
en utveckling mot nya organisatoriska former. Man slrävar efler alt samordna
den psykiatriska och somatiska vården och alt öka satsningarna på öppen vård
och integreringen mellan psykiatrisk öppen och sluien vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Angränsande lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Tillfälliga omhändertaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen (1973: 558) om lillfälligt
omhändertagande (LTO) ger polisen möjlighel all under vissa fömlsällningar för
en kortare tid ta om hand bl. a. en person som behöver vård. Enligl LTO gäller
det person som behöver vård enligt BvL, NvL eller LSPV, när del skulle innebära
fara för den vårdbehövandes eller annans liv eller hälsa eller fara i annat
hänseende att dröja med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2642>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eU omhändertagande. Vidare kan bl. a. enligt LTO polisen
la om hand den som är under 15 år när han anlräffas under förhållanden som
uppenbariigen innebär överhängande och allvariig risk för hans hälsa eller
utveckling. Det bör också nämnas att polisen med stöd av LTO bl. a. kan ta om
hand den som genom sitl uppträdande stör den allmänna ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 samband med atl straffet för
fylleri avskaffades trädde den I januari 1977 en ny lag (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer m. m. (LOB) i kraft. Den som anlräffas på
allmän plals berusad av alkoholhaltiga drycker eller annal berusningsmedel får
las om hand av en polisman, om han lill följd av berusningen är ur slånd alt
ta vård om sig eller annars utgör en fara för sig själv eller annan. Om del
behövs skall den omhänderlagne genomgå läkarundersökning. Han skall
regelmässigt friges inom åtta timmar. LOB skall lillämpas när del är möjligt
atl också la om hand en berusad enligl LTO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statistiken visar all anlalel
omhändertaganden har sjunkit sedan den nya lagstiftningen kom lill. Mol ca 54000
omhändertaganden för fylleri under försia halvärel 1976 svarar ca 36000
omhändertaganden enligl LOB under första hal vård 1977. I gengäld har antalet
omhändertaganden av ordningsskäl enligl LTO fördubblals under molsvarande
period, från ca 3 300 lill 6 300. Juslilieminislern har nyligen tillkallat en
särskild ulredare för alt utvärdera LTO och LOB (Dir. 1978: 11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Kriminalvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Majoriteten av kriminalvårdens
klienler torde vara kända även för socialvården och sjukvården. Inte sällan
har sålunda en alkohol- eller narkotikamissbrukare vårdats i en eller fiera
barnavårdsanslaller eller ungdomsvårdsskolor, innan han hamnar i
kriminalvårdens anstalter och ibland i den psykiairiska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sambandel mellan socialvård,
sjukvård och kriminalvård har bl. a. kommit lill ultryck i bestämmelserna i
BrB om överlämnande till särskild vård som påföljd för broll. År 1976
överlämnades sålunda 692 personer till värd enligl BvL, 289 till vård enligl
NvL, 371 lill vård enligl LSPV, 8 till vård i specialsjukhus för
ulvecklingsstörda och 14 till öppen psykialrisk vård. År 1975 dömdes 58
psykiskt sjuka personer enligl en särskild beslämmelse i BrB till
skyddslillsyn, som regel i stället för att överlämnas till öppen psykiatrisk
vård. Varje år döms dessulom ca 400 personer till skyddstillsyn med föreskrift
om psykialrisk vård enligl BrB:s aUmänna bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annat ullryck för sambandet
mellan vårdområdena är reglerna om ålalsunderlålelse. Ålalsunderlålelse används
i dag enligl lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare, bl.a. när åklagaren kan räkna med alt bamavårdsnämnd sätler in
lämpliga åtgärder för den unges tillrättaförande. Genom bestämmelser i de
sociala vårdlagarna kan åklagare också underlåta åtal i vissa fall när den misstänkte
underkastas anstallsvård för alkoholmissbrukare eller har skriviis in vid
ungdoms-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2644>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>våldsskola. År 1976 meddelades 6 892 beslul om
åtalsunderlålelse enligt 1964 års lag om unga lagöverträdare, Molsvarande
siffror för åtalsunderlålelse enligl NvL och BvL var I 829 resp. 4680. Många
av ålalsunderlålel-serna enligl NvL avsäg då fylleri. Enligt bestämmelser i
rättegångsbalken kan vidare åtal underlålas när psykiskt sjuka personer utan
lagföring får bl, a. psykiatrisk sjukhusvård. Sä sker årligen i mer än 800
fall. Ofta är det här fiåga om grova brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1976 dömdes 11643 personer lill
fängelse. 104 till ungdomsfängelse och 38 till internering. Samma år dömdes 5
231 pet söner till villkorlig dom och 6 162 till skyddstillsyn. De som vårdas
inom kriminalvården har i princip samma rält lill samhällets stöd och hjälp som
andra medborgare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Sociaiutredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Allmänl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen (SU) har i sitt
slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg lämnat
förslag till ny lagstiftning på socialvårdsområdet. SU utgår i dessa fiån all
den framtida vården - kallad socialtjänsten - skall bygga på frivillighei i
vårdformerna och elt förlroendefullt samarbete mellan socialarbetarna och de
människor som man vill hjälpa. I den inledande paragrafen lill den föreslagna
socialljänsllagen släller man upp som mål för samhällels socialtjänst att den
på demokratins och solidaritelens grund skall främja människornas ekonomiska och
sociala trygghet, jämlikhel i levnadsvillkor och aktiva deltagande i
samhällslivet. Det inskärps vidare alt verksamheten skall bygga på respekt för
människornas självbestämmanderätt och integritet och inriktas pä alt fii-göia
och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. SU:s stiillningsta-ganden i
värdfrågorna när det gäller barn och ungdom resp. vuxna missbrukare skall ses
mot den bakgrunden. Till bilden hör också förslag fiän SU om en långtgående
sekreless i socialärenden till skydd för den enskildes integritet och förslag
atl i största möjliga ulsträckning avveckla de inslag av kontrollerande
ätgärder som finns i den nuvarande vårdlagstifiningen. SU föreslår t.ex. att
socialtjänsten i framliden inte utan den enskildes samiycke skall medverka i
prövningen av körkorisärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan huvudpunkt i SU:s förslag
är all kommunen skäll få etl lagstadgat yttersta ansvar för att de som vistas i
kommunen får det slöd och den hjälp som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Barn och ungdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SU föreslår att bestämmelser om
vård utan samtycke av barn och ungdom skall samlas i en lag med särskilda
bestämmelser om vård av underårig. Lagen lar liksom nuvarande BvL upp två
huvudfall, nämligen dels när brisier i omsorgen om den unge eller annat
förhällande i hemmel medför fara för hans hälsa eller utveckling (punkl 1),
dels när den unge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2646>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulsäller sig för allvarlig fara lill hälsa eller
uiveckling genom missbruk av beroendeframkallande medel, broilslig verksamhel
eller annal därmed jämförbarl beteende (punkt 2). Lagen skall inte kunna
användas till skydd för annan ulan bara i den unges egel inlresse. Beslut
fallas av länsrällen efler ansökan av socialnämnden. SU föreslår en längsla
vårdlid av tre månader för värd enligl lagen. För dem som bereds värd med stöd
av punkl 1 skall det dock finnas möjlighet lill längre värdlid, men då skall i
slällel ske en ärlig omprövning. Vidare föreslår SU atl det skall finnas en
absolul övre åldersgräns vid 18 år för lagens fillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Vu.xna missbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SU föreslär i slulbetänkandel alt
sociallagsliftningen i fortsäliningen inle skall innehålla några bestämmelser
om vård utan samiycke. NvL föreslås tillsammans med BvL och socialhjälpslagen
bli ersalt av en socialljänsfiag som hell bygger på frivillighei. Ulredningen
hänvisar lill atl den psykiatriska vård som kan genomföras med stöd av LSPV
ger möjlighel att ta hand om och kvarhålla sådana alkohol- och narkotikasjuka
som del också från socialtjänstens synpunkler framslår som mest angeläget all
oberoende av eget samtycke snabbt kunna ge en tids institutionell vård och
behandling. SU betonar atl förslaget inle syflar lill en vidgning av LSPV:s
tillämpningsområde. För atl få lill slånd kontinuitet i vården och en
samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården föreslår SU all en beslämmelse
om etl samrådsförfarande skall las in i LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En minoriiel inom SU slödjer elt
allernativl framlagt förslag till bestämmelser om vård inom socialtjänsten
oberoende av samiycke för den som genom missbruk av beroendeframkallande medel
är i trängande behov av vård. Som yllerligare förutsältning gäller all
ulebliven vård skulle innebära allvarlig fara för missbrukarens hälsa eller
annars måsle antas medföra allvarliga sociala skadeverkningar för honom.
Längsla vårdlid föreslås bli tre månader. Beslut om vård skall fallas av
länsrällen på ansökan av socialnämnden. Bestämmelsema föreslås tillsammans med
bestämmelserna om värd oberoende av samiycke av unga bli inlagna i en lag med
särskilda bestämmelser om vård inom sociahjänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SU föreslår enhälligl all AsocL skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 LSPV-gruppens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom socialslyrelsen har en
särskild expertgrupp gjort en översyn av LSPV. Översynen har resulierat i elt
förslag (Socialstyrelsen redovisar 1977: 14) lill lagom viss psykialrisk vård.
I denna behålls tillämpningsområdet för LSPV oförändral. Förslagel syflar i
slällel lill en ökad rälissäkerhel och till atl möjliggöra en angelägen
organisatorisk utveckling av vården. De nuvarande utskrivningsnämnderna
föreslås få väsentligl ökade arbetsuppgifter. Bl. a. skall de inom 14 dagar
från intagningen pröva om del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2648>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns behov av forlsall vård med stöd av den särskilda
lagen. Nämnden -som föreslås få namnet psykiatrisk nämnd - skall ha tillsyn
över lagens tillämpning. Vård ined slöd av lagen skall i ökad utsträckning
kunna ske vid somatisk klinik eller sjukhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Förslag från 1971 års utredning om behandling av
psykiskt<br>
avvikande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen förordar i sitt
betänkande (SOU 1977:23) Psykiskt slörda lagöverträdare en klarare
gränsdragning mellan sjukvård och kriminalvård. Bl. a, föreslår man atl del
inte längre skall vara möjligi att åberopa alt den psykiskl sjuke till följd av
sjukdomen är farlig för annans egendom eller annal av lagstiftningen skyddat
intresse (den s.k. e)-indikalionen). Utredningen föreslår begreppel psykisk
slörning som grund för beredande av sluten psykialrisk vård. Den regel i BrB
enligt vilken annan själslig abnoi-mitet av djupgående nalur kan jämställas med
sinnessjukdom fiireslås samtidigt upphiivd. Utredningen anser alt i
fortsäliningen sluten psykiatrisk vård endast skall komma i fråga som
brotlspåföljd i sådana fall da personlighelssiörningen är av sädan arl och grad
alt lagöverträdarens omhänderlagande inom sjukvården tveklösl framslår som
påkallat av medicinska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.1 SU:s förslag beträffande de unga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissopinionen har varit
övervägande krilisk till förslagel om en fasl övre gräns vid 18 år. Förslagel
tillstyrks visserligen eller lämnas utan kommenlar av kammarrätlen i Göleborg,
några länsslyrelser och kommuner, LO och SACO/SR, Sveriges socionomers
riksförbund (SSR), Sveriges läkarförbund och Riksförbundet för hjälp åt
läkemedelsmissbrukare (RFHL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ, rikspolisslyrelsen och
Landslingsförbundel uttalar sålunda oro över alt förslagel kommer all leda till
en icke önskvärd överströmning till kriminalvården. Ålskilliga remissinsianser
vill au åldergränsen skall vara 20 år. Hil hör kammarrrällen i Sundsvall, BRÅ,
några länsstyrelser, Kommunförbundel och Föreningen Sveriges socialchefer
m.fl. Många remissinstanser som I.ex. kriminalvårdsstyrelsen, socialslyrelsen,
fiera länsslyrelser och kommuner, JO och TCO, vill alt vård enligl den
särskilda lagen som har beslulais före 18 ärs ålder skall få fortsatta även
sedan åldersgränsen har uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det slutligen gäller vårdtiden
har inställningen bland remissinstansema till SU:s förslag varit klart
kritisk. En tre månaders vårdlid anses alldeles för korl. Många vill inle ha
någon beslämd vårdtid utan anser atl vårdbehovet skall bestämma vårdliden. Hit
hör bl.a. RÅ, kammarrätlen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2650>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundsvall, kriminalvårdsslyrelsen, fiera länsslyielsei och
kommunei. LO SACO/SR. SSR och Föreningen Sveriges socialchefer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En rad andra remissinsianser vill
ha en längre men bestämd vindiid lin i varje fall punkt 2-fallen. Bland dessa
finns kammarrätlen i Göteborg, socialstyrelsen, flera länsstyrelser och
kommuner. Kommunförbundet. Landstingsförbundet och TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.2 SU:s förslag helitiftaiulc vii.ynii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel har behandlats av näslan
alla de ca 140 remissinslanserna liksom i nästan alla de lOO-lalel ytterligare
yllranden som har kommit in utan remiss. Inom remissinstanserna har meningarna
varit starkt delade, Ofla har röslning skell och beslul om remissvarels
uttörmning pä ilenna punkt faltals med knapp röslövervikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till dem som biträder SU:s förslag
(i förekommande fall med en majorilel av röslande) hör socialslyrelsen. RÅ.
BRÅ, kammarrätten i Göteborg, flera länsslyrelser och flertalel kommuner. LO.
TCO. SACO/SR och LRF liksom Föreningen Sveriges socialchefer, Sveriges
socionomförbund och Sveriges socionomers riksförbund samt
klienlorganisationerna RFHL. ALRO, Sällskapet länkarnas Riksförbund, Länkarnas
kamratlörbund och De handikappades riksförbund (DHR). I några fall (t.ex.
SACO/SR) sker del med förbehåll all lillämpningsområdel för LSPV inle skall
vidgas om Ivångel i socialvården las borl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de remissinsianser som
avslyrker SU:s förslag och hell eller delvis ansluter sig lill
alternalivförslaget hör Svea hovrätt, kammarrätten i Sundsvall,
rikspolisstyrelsen, många länsstyrelser och kommuner. Nykterhetsvårdens
anslallsförbund, Nykierheisrörelsens Landsförbund, Svenska
Nyklerhelsvårdsförbundel och Riksförbundel mot alkohol- och narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinsianser har inle
velat ta ställning till SU:s förslag. Man har ansell all frägan bör ulredas
yllerligare, i några fall med hanvisning lill vår arbelsgrupp. Hit hör JO,
fiera länsslyrelser och kommuner. Kommunförbundet och Landslingsförbundet,
Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet, Slalens handikappråd och
Handikappförbundens Cenlralkommillé (HCK). Även bland de remissinsianser som
har lagil slällning för SU:s huvudförslag eller allernalivförslag finns många
som önskar yllerligare ulredning i någon form av tvångsbestämmelserna inom
socialvård, sjukvård och kriminalvård eller av LSPV eller av SU:s
alternativförslag. Av dessa vill fiera (t. ex. TCO) ha en övergripande parlamenlarisk
utredning utan all slalsmakiernas ställningstagande till SU:s förslag fördröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slulligen kan i della sammanhang
anmärkas atl SU:s förslagom all slopa AsocL har fått ett enhälligt slöd av de
remissinsianser som har berörl frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2652>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,f,2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.3 LSPV-gruppens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget har varit föremål för en
begränsad remiss. Elt 40-tal remissyttranden har avgelts. Remissinstanserna
utgår från att ocksä den psykiatriska vården så långt möjligt skall ges i
frivilliga former. Man anser vidare all de bestämmelser om vård oberoende av
samiycke som är nödvändiga liksom hittills bör ges i en särskild lag.
Remissinstanserna är också i storl överens om att det behövs en översyn av
LSPV. Flera remissinstanser, t.ex, hovrätten för Västra Sverige, RÅ, JO,
Kommunförbundel, Landstingsförbundet och LO ar i huvudsak positiva till del
framlagda förslaget eller principerna bakom detla. Dessa remissinsianser
ansluter sig bl. a, till förslaget om vidgade ansvarsuppgifter för nämnderna
och till möjligheterna att i vissa fall ge vård med stöd av lagen utanför de
psykiatriska klinikema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omkring hälften av
remissinslanserna anser dock atl lagförslagel inle bör läggas lill grund för
lagstiftning. Man menar all lagförslagel inte är tillräckligt genomarbetat
redaktionellt och sakligt. Till dessa remissinstanser hör bl. a. JK,
psykiairiska nämnden, flera ulskrivningsnämnder, Sveriges läkarförbund,
Svenska läkaresällskapet och RSMH.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.4 Förslagen från 1971 års ulredning om behandling av
psykiskt avvi<br>
kande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av rcmissutfallel skall i della
sammanhang endast nämnas all remissinstanserna näslan enhälligl har ansluiii
sig lill förslagel all slopa e)-indika-lionen bland LSPV:s inlagningsgmnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Arbetsgruppens synpunkter och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.1 Slutsatser uv den sociulpoUtisku debuiten och
utveckUngen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är ingen överdrift all säga atl
tvångsfrågorna har hafl en starkt framträdande plals i de senasle årens
socialpolitiska diskussion. Man har ibland beklagat delta och menal atl
tvångsdebalten har skell på bekostnad av diskussionen i en rad andra vikliga
socialpolitiska frågor. Samtidigt bör det sägas att tvångsdebalten har
klargjort atl en stor opinion, kanske främst inom socialarbetarnas egna led,
ifrågasätter de mål och medel som finns uppsatta för arbetet på
socialvårdsseklorn. Det är också tydligt alt man i allt högre ulsträckning
anser del nödvändigl atl i socialvårdsarbetel göra sig fri från sådana
traditioner och värderingar som bygger på en äldre tids sätt att betrakta
samhällel och människornas olika roller i della. Denna uiveckling i synen pä
arbetsuppgifterna på socialvårdsområdet har säkeriigen förstärkts genom den
debatt och del arbete som sedan flera är tillbaka bedrivs av
klienlorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått tidigare har den
faktiska utvecklingen inom socialvården också i vissa delar redan gått förbi
lagstiftningen. På de flesla håll utnyttjar man numera endast i begränsad
omfattning de möjligheter lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2654>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vård med tvång som lagstiftningen medger. I stället söker
man vinna klienternas förtroende och erbjuder värd i frivilliga former.
Siffrorna över vidlagna Ivängsålgärder visar en stadigt sjunkande tendens bäde
inom den sociala barn- och ungdomsvården och nykterhelsvården och inom den
psykiairiska vården. Även värdlidernas längd minskar. Vid sidan av socialvårdens
iradilionella vårdinslilutioner har del på senare år vuxil fram nya värdformer.
Vid de omkring 140 alkoholpolikliniker som finns i landet lar man i dag emol
fler palienler för värd an som förekommer inom hela den iradilionella nykterhetsvården.
En bidragande orsak till della är säkerligen den anonymilel som palienlerna
garanteras på alkoholpolikliniken och den frihet från konlrollerande inslag,
t.ex. när det gäller all lämna uppgifter lill körkorlsregisler, som belaslar
nyklerhetsvården. Antalet frivilligt vårdade på enskilda vårdanstalter för
alkoholmissbrukare - ofla drivna av landsting och primärkommuner - har ökat
slarkl, medan antalet Ivångsinlagna vid de allmänna anstalterna har sjunkit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till bilden hör vidare alla de nya
vårdinslilutioner i form av kolliekliv och behandlingshem som har ulvecklals i
enskild regi, bl.a. av klienlorganisationerna. Här har man tagil fram
värdformer som ofla har framställ som goda allernaliv till den iradilionella
institutionsvården. Särskilt betydelsefull har utvecklingen varit i fråga om
vården av narkotikamissbrukare. Narkotikamissbruket har som en ny föreleelse i
jämförelse med alkoholmissbrukel kunnal mötas med värdinsatser som varit fria
från den belastning som det sociala tvånget inneburil för den Iradilionella
nyklerhelsvärden. Det finns som bekant inle i lagstiftningen någon möjlighel
all vårda narkofikamissbrukare mol deras vilja annal än inom den psykiatriska
vårdlagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna uiveckling mol frivilliga
vårdformer har samtidigt inle gått fri frän invändningar när människor har
kunnat iaktta nedgångna missbrukare i tilllagande anlal ule i samhällel. Krav
har höjls på ingripanden för alt skydda missbrukarna själva och deras
omgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både de som förespråkar en
principiell frivillighei inom värden och de som finner all elt vissl mått av
Ivång är nödvändigt också i fortsättningen betonar nödvändighelen av att
värdresurserna byggs ut. Från klientorgani-sationshåll formuleras inslällningen
så all del inle så myckel borde vara en fråga om tvång för missbrukaren att
underkasta sig vård som för myndighelerna alt sörja för att det finns
vårdresurser alt erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förskjutning i attityder kan
iakttas inom kriminalpolitiken liksom tidigare inom socialvården. Den allmänna
optimismen om möjligheterna all genom kriminalvårdande insatser föra
lagöverträdarna från kriminalilel till ell socialt fullvärdigt liv håller i dag
i många länder på atl bytas mol en mera resignerad inslällning. Alla
undersökningarom värden i anstalt tycks här peka i samma riktning: genom all
placera en lagöverträdare i fängelse eller annan liknande institution ger man
små möjligheter till resocialisering. Vilken form av anstallsvård man väljer
och vilka olika behandlings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2656>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>metoder som prövas inom anstalterna har också mindre
belydelse. En kraftig förslärkning av frivårdsorganisationen verkar inle heller
leda till nämnvärda positiva effekter frän behandlingssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den misstro mot behandlingstanken
som har växl fram med slöd av forskningsresultat har lett till elt ökat
inlresse för allmänpreventiva straffsystem. I Sverige fär broltsförebyggande
rådets rapport 1977:7 Nytt straff-syslem ses som elt utlryck härför. 1
rapporten förordar man bl. a. alt del i fortsäliningen inle skall vara möjligt
att i ställd för slraff överlämna någon lill särskild vård (exempelvis enligt
BvL, NvL eller LSPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.2 Slulsalser av remissbehandlingen av SU:s förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissutfallet pä
socialulredningens förslag visar att frågorna om vård utan samtycke slarkl
engagerar människorna. Vi finner det inte meningsfullt all försöka uppskaila
slorleken på opinionen för och emol SU:s huvudförslag resp. allernalivförslag.
Del slår klarl atl meningarna går starkt i sär, inte sällan skär de både mellan
och tvärs igenom partier och organisationer av olika slag. Som väntat lar
socialarbetarnas organisationer jämte klienlorganisationerna den klaraste
ställningen mol tvångel. Till SU:s huvudförslag ansluter sig också
socialstyrelsen, de ire stora löntagarorganisationerna och en del av de
myndigheter som har silt ansvarsområde inom kriminalvården och fierlalel
kommuner. För det allernaliva förslaget som innebär dl fortsatt tvång inom
socialvården i någon form uttalar sig bl. a. elt par av de hörda domstolarna,
många länsstyrelser och kommuner liksom en del organisationer - utanför
klienlorganisationerna - med anknytning till de nuvarande
nykterhetsvårdsanslalterna eller med särskilt intresse för
nykterheisvärdsfrågor. Några länsslyrelser och bägge kommunförbunden m.fl.
vill all frågan skall utredas ytterligare innan stiillning las.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De argument som förs fram av dem
som förespiäkai en socialviiid helt byggd på frivillighet kan sammanfattas på
följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Behandling under tvang försvårar
eller omöjliggör en framgångsrik social rehabilitering. Möjligheterna att
ingripa med tvång enligl nuvarande NvL är en belaslning för hela vårdområdel.
Även om det numera bara är en lilen och sjunkande andel av missbrukarna som
drabbas av ivängslag-stiftningen, avhåller den människor från all tillräckligl
tidigt söka vård. I praktiken riktar sig NvL:s tvång nästan enbarl mol
missbrukare ur de lägsla socialgrupperna - NvL är i del avseendet en klasslag.
Andra grupper av alkoholmissbrukare får ofta en mer kvalificerad behandling,
bl.a. inom sjukvården. Traditionell ivångsvård är passiverande och kiavlös.
Social behandling skall kräva medverkan och medansvar. Den skall syfta lill alt
frigöra och förslärka den enskildes egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland dem som anser att den sociala
vårdlagstifiningen också i fråga om vuxna måste rymma möjligheter lill vård
oberoende av samiycke framhåller man bl. a. följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Det finns silualioner då en vuxen
missbrukare inie själv vill söka eller acceplera vård, Irols all han riskerar
all allvariigl skada sig till liv eller hälsa. Han kan befinna sig i eU så
däligl tillstånd aU han inle kan ta ställning till sill behov av hjälp. I
sådana silualioner kan allernalivel fill ell Ivängsingripande vara att han går
under. En missbrukare kan vidare behöva tas om hand för värd i vissa andra
nödsituationer, t.ex. när hans missbruk medför risk för att han skadar någon i
sin omgivning, framför allt i den egna familjen. Samhälld kan inte undgå alt ta
sitl ansvar i dessa fall för alt se till alt missbrukaren fär vård, om
nödvändigt med ett visst mått av Ivång. De möjligheter lill medicinsk vård som
LSPV erbjuder är inle lillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trols de skilda slutsatser som
remissinslanserna således har kommit till kan del sägas vara en gemensam
ulgångspunkt alt man önskar atl mesla möjliga vård skall ske i frivilliga
former och atl ivångsvård skall finnas bara när ingenting annat hjälper.
Bedömningen skiljer sig sedan när del gäller vad som är möjligt alt uppnå i
frivilliga former och vilken inverkan på socialvården i övrigt som kvardröjande
inslag av Ivångsvård kan ha. Remissopinionen är också delad i synen pä
möjligheterna alt inom LSPV:s nuvarande ram la om hand alla missbrukare som
behöver vård oberoende av egel samiycke. Många remissinsianser har vidare,
oberoende av slutligt slåndpunklslagande, det gemensaml atl de efterlyser en
reformering av LSPV i syfte all öka rällssäkerhelen. Hos andra remissinsianser
finns en uttalad oro över SU:s förslag till sänkning av åldersgränsen för
omhänderlagande enligt den särskilda lagen för vård av underåriga. Man menar
alt detla förslag tillsammans med att Ivånget försvinner ur
nykterhdsvårds-lagsliflningen kan leda till alt del för unga missbrukare endasi
kommer alt ålerslå psykialrisk värd enligt LSPV - en värd som man för dessa
åldersgrupper anser vara sämre än barn- och ungdomsvärdens. Man befarar vidare
att en följd kan bli att de unga i ökad utsträckning kommer alt tas om hand
inom kriminalvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.3 Arbetsgruppens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om Ivångel inom
sociallagstiftningen har nu diskuterats i mer än ell decennium.
Remissbehandlingen av SU:s belänkande visar atl frägan fortfarande är i hög
grad kontroversiell. Även om det i dag synes föreligga en övervikl för dem som
motsätter sig del sociala ivångel mot vuxna, utgör anhängarna av fortsalt tvång
otvivelaktigt en slor och betydelsefull grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att remissutfallet präglas av
slarka motsättningar är naturligtvis etl förhållande som inle underlättar vårt
slällningstagande. Med SU:s förslag om en framtida socialtjänst byggd på
respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet har emellertid
enligl vår uppfattning den socialpolitiska utvecklingen nåll en punkt då de
sisla resterna av Ivång mot vuxna bör tas bort från sociallagstiftningen. Del
kan dessulom sägas alt del är angeläget att nu finna en lösning som avför
frågan om det sociala tvångel mol vuxna från dagspolitiken och skapar arbetsro
i socialarbdarkåren. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2660>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lf,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan lösning kan enligt vär mening sökas endasi med
utgångspunkt frän de möjligheler lill tvångsvård som finns inom
sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all Ivångel mol vuxna skall
kunna mönstras ut ur sociallagsliftningen, måste vissa förulsällningar
föreligga. I dag finns dl gränsonuåde mellan barn och vuxna där ungdomar kan få
vård enligt BvL även efler myndighetsåldern 18 år. En nyordning får inte
innebära atl vårdmöjlighe-terna för denna mellangrupp beskärs så atl de i ökad
utsträckning måste tas om hand inom kriminalvården eller den psykiatriska
vården. Bestämmelserna i sjukvårdslagstiftningen om vård oberoende av samtycke
av vuxna vårdbehövande missbrukare måsle vidare preciseras. En sådan
precisering påkallas av rällssäkerhelsskäl. Över huvud tagel måsle regelsyslemd
inom den medicinska lagsliftningen ulformas sä all man når etl större malt av
rälissäkerhel än vad LSPV i dag erbjuder. Slulligen måsle man samordna
vårdområdena pä ell sådanl säll all den framlida socialljänslen alltid kan ta
vid i omedelbar anslulning till att den medicinska fasen av behandlingen
avslulas. Socialljänslens uppgift skall därvid vara all sörja för en social
rehabililering i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.3.1 Värden av unga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det tillhör inte arbetsgruppens
uppdrag alt göra en bedömning av SU:s förslag i storl till en lag med särskilda
bestämmelser om vård av underårig. När det gäller vården av barn och ungdom ger
emellertid remissvaren klart vid handen att den åldersgräns vid 18 är som SU
har satt för möjlighelerna alt ge värd oberoende av samiycke är för låg. Med
hänsyn lill del samband som ulformningen av vården för de unga har med vården
av andra missbrukargrupper vill vi därför till en början föreslå au värd som
har beslutats med slöd av den särskilda lagen skall få fortsätta även om
åldersgränsen överskrids. Mognaden hos ungdomarna i åldrarna strax under och
strax över 18 är är enligt allmän uppfattning högst olika. Som har framhållits
av många remissinsianser är den s. k. brottsbenägenheien i dessa åldrar jämförelsevis
hög. Alkohol- och narkotikamissbruk är också vanligl. Samtidigt är del
uppenbari all den alternativa vård som står till buds inom den psykiatriska
vården och kriminalvården ofta är sämre anpassad lill dessa ungdomsgrupper än
den vård som kan erbjudas enligt sociallagstifiningen. Vi anser därför att det
finns anledning att tillåta alt vård enligt den särskilda lagen inleds även
efter 18 års ålder. En förutsättning bör då vara att vård inom socialtjänsten
är klart överiägsen den som kan ges på annat håll, alltså inom den psykiatriska
vården eller kriminalvården. Det bör emellertid enligt vår mening inte komma i
fråga att låta vården pågå med stöd av den särskilda lagen längre än till dess
den unge har fyllt 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära samman med frågan om lämplig åldersgräns
hör vårdtiden. Även här har SU:s förslag utsatts för kritik. Den föreslagna
vårdtiden på tre månader anses genomgående för kort. Flera remissinstanser har
föreslagit en vårdtid på sex månader i stället. Andra motsätter sig en i förväg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>laststälkl längsta lid och vill att vårdbehovel skall
bestiimma vårdtiden. Vi anser för var del att en kombination av de båda
synsätten äi miijiig. om m;ui utan all begränsa vårdliden Iran böijiiii inför
en obligatorisk ompiiW-ning. För den kalegori av ungdomar som del hiir år fråga
om - således deni som behöver värd pä grund av sitl eget beteende - kan det
vara lämpligt att bestämma en halvårsvis omprövning. Den bör enligl vår
uppfattning göras av socialnämnden, som regel i närvaro av bl. a. den unge
själv. Vill han inte nöja sig med nämndens beslut, bör han kunna överklaga
detta lill länsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är viktigt alt påpeka att vad
vi har förordat nu gäller gränserna lör tillämpningen av den särskilda lag som
enligl SU:s förslag skall ge möjligheter att bereda vård utan samiycke. Den
behandling som pågår näi den unge uppnår föreskriven åldersgräns eller beslulad
längsla vårdlid skall givetvis fortsätta så länge den behövs, fast i frivilliga
former utan möjlighel för de sociala organen att kvarhälhi den unge för värd
mol hans vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med våra förslag till utformning av
den särskilda lagen för unga bör del vara möjligt all undvika en sädan
överströmning av ungdomar från socialvård till psykiatrisk värd och
kriminalvård som man under remissbehandlingen av SU:s förslag har befarat
skulle kunna bli resultatet av den nya sociallagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.3.2 Värden av vuxna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgått av vad vi har sagl
tidigare är del mänga remissinsianser som har ifrågasail om del är möjligi alt
inom LSPV:s ram la om hand alla missbrukare som behöver medicinsk värd
oberoende av samtycke. En allmän uppfaUning både bland de myndigheler och den
personal som ombesörjer värden av missbrukare och bland klienlorganisationerna
tycks vara all en missbrukare som är i akul behov av vård inledningsvis mäsle
fä hjälp med avgiftning och annan medicinsk värd som ger honom tillbaka en
sådan psykisk och fysisk kondilion all en mera långsiktig social rehabilitering
kan påbörjas. SU har uppgett att tillämpningen av LSPV på missbrukare av
alkohol och narkolika varierar i olika delar av landel. Denna uppgifl har
bekräftats under remissbehandlingen. Det är också lydligl all det kan finnas
skäl att ifrågasätta om intagningsgrunderna enligt LSPV nu har en utformning
som verkligen innesluter alla de akuta missbruksfall som man vill kunna ge
medicinsk vård. Även om den nedgångne missbrukarens psykiska tillstånd ofta
måste anses som en psykisk sjukdom, kan det således finnas fall där en
undersökning ger etl alltför svagt underlag för en sådan bedömning men där det
samtidigt finns ett Irängande behov av avgiftning och psykiatrisk vård i
samband med denna. 1 dessa senare fall finns det enligl vår mening
otvivelaktigt behov av att förtydliga lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har därför funnit att LSPV:s
intagningsgrunder bör omarbetas i samband med att man slopar möjligheterna till
tvångsvärd av vuxna inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2664>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sociallagsliftningen. Vårt förslag till ändringar på denna
punkt behandlas närmare i avsnill 3. Vi vill emellertid redan här understryka
alt avsikten med vårt förslag inte är alt utvidga tillämpningen av den
medicinska vårdlagsliflningen utan atl förtydliga denna. LSPV ger enligt vår
mening redan med sin nuvarande utformning möjlighet att la om hand de missbrukare
som del här är fräga om. Delta bestyrks inte minst av ulvecklingen som visar
alt i dag alkoholmissbrukare i minsl samma ulsträckning värdas enligl LSPV som
med slöd av NVL:s tvångsbeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårt förslag om en kompletlerande
intagningsgrund för missbrukare bygger på förutsättningen all missbrukaren
utsäller sig själv för allvarlig fara lill liv eller hälsa. Däremol skall den
nya lagbestämmelsen inle medge vård oberoende av samtycke lill skydd för annan.
Vi vill därför framhålla alt den som är farlig för annan ibland torde förete
sådana psykotiska drag att LSPV:s vanliga inlagningsbestämmelser för psykiskl
sjuka blir lillämpliga på honom. Vär uppfattning är alt det vore principielll
oriktigt all vid sidan av dessa bestämmelser och bestämmelserna inom
kriminalvårdslag-stiftningen och ordningslagsliflningen införa bestämmelser om
vård eller förvaring av människor som är farliga för annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belänkandel Psykiskl slörda
lagöverträdare bereds f. n. inom justiliedeparlemenlet med sikle på en
lagrådsremiss hösien 1978. Belänkandet innefallar förslag som har nära
anknytning till arbetsgruppens uppgifl. Bl.a. föreslås all e)-indikalionen i 1
S LSPV skall upphävas. Förslagel ligger i linje med vad vi för egen del
föreslår belräffande LSPV. Från de synpunkler som vi har all beakta
tillstyrker vi därför all förslagel genomförs. Vi anser oss dock inle ha
anledning att föregripa justitiedepartementels prövning, som ju innefallar även
kriminalpolitiska överväganden, genom att nu la upp förslagel i den lagtext som
vi föreslår. Vi vill i detla sammanhang framhålla att vi inte finner skäl att
föreslå alt BrB skall medge överlämnande lill sådan vård som avses med den
särskilda inlagningsgmnden för alkohol- och narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårt förslag till kompletterande
intagningsgrunder i LSPV aktualiserar behovet av förstärkta
rättssäkerhetsregler. Sådana har sedan länge framstått som önskvärda. Den
översyn av LSPV som har gjorts av en expertgrupp inom socialslyrelsen har fått
ett blandat mottagande vid den tämligen begränsade remissbehandling som
förslagen har genomgåtl. Remissinstanserna är visserligen överlag positivt
inställda till den allmänna innebörd som förslaget till en ny lag om viss
psykialrisk vård (LPV) har. Förutom socialslyrelsen ansluter sig RÅ, JO,
kommunförbunden och LO till förslaget eller till principerna bakom detta.
Åtskilliga andra remissinstanser - till vilka läkarnas organisationer och
utskrivningsnämnderna och psykiatriska nämnden hör - avstyrker emellertid att
förslaget i sin nuvarande utformning läggs till grund för lagstiftning. Man är
kritisk mot utformningen av lagförslaget som man anser måste ses över från bäde
formella och sakliga utgångspunkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2666>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den genomgäng av förslagel och
remissutfallet som vi har gjorl visar atl det bör vara möjligt all genomföra
några av de mest angelägna reformema som expertgruppen har föreslagil inom den
nuvarande LSPV:s ram. Hil hör bl.a. atl ändra intagningsförfarandel på elt par
punkter, skapa möjlighel lill organisaloriska förändringar av vården och all
ge ökade ansvarsuppgifler ål utskrivningsnämnderna. Våra förslag lill
ändringar i LSPV - som bygger på expertgruppens belänkande - behandlas närmare
i avsnitt 3. Vi vill bara här framhålla all vi anser del angelägel all vården
av sådana missbrukare som inle bedöms som psykiskt sjuka i inskränkl mening av
rällssäkerhelsskäl förses med regler om en längsta vårdtid. Vi ansluter oss till
expertgruppens förslag om att ändra namnel på lagen lill lag om viss
psykiatrisk värd och på nämnden lill psykiatrisk nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SU har i sitl belänkande föreslagil
alt en beslämmelse om samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten skall tas
in i LSPV när det gäller missbruksfallen. Vi anser att sådan samverkan oftasi
är nödvändig. Bestämmelsen bör enligl vår mening ulformas så atl samverkan
görs obligalorisk så snart överläkaren finner atl patienten har behov av
sociaUjänslens stöd och hjälp. Vi föreslår vidare att del i lagen skall tas in
en bestämmelse om skyldighel för socialnämnden atl efler samräd med den som
svarar för den medicinska vården upprälla en behandlingsplan för den sociala
eftervården, som skall ske i frivilliga former. Bl. a. för all slarka
möjlighelerna lill en efterföljande social rehabililering anser vi också all
del bör öppnas möjlighel atl förlägga den medicinska värd som sker med slöd av
lagen lill behandlingshem som är knulna till psykialriskl sjukhus. Även nu
nämnda förslag behandlas närmare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi föreslär således
sammanfaUningsvis atl den framlida socialljänslen inle skall rymma möjligheler
till värd oberoende av samtycke när det gäller vuxna missbrukare. Vi
föruisäller då att våra förslag följs belräffande åldersgränser och vårdlider
för all la om hand unga missbrukare inom socialljänslen och beträffande en
ändrad psykialrisk lagstiftning om vård oberoende av samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har inle hört lill värt uppdrag
alt behandla del närmare innehållet i vården av vuxna missbrukare. Vårl förslag
all ulmönslra möjlighelerna lill vård av vuxna oberoende av samiycke inom
sociallagsliftningen får givetvis inle lolkas så alt vi skulle vara anhängare
av kravlösa vårdmeloder där missbrukaren frilt kan ta eller förkasla den vård
som erbjuds honom. Vi anser tvärtom atl en vård som inle kräver medansvar av
den vårdbehövande ofla är dömd all misslyckas. 1 den allmänna diskussionen har
man ibland pekal på framgångarna med s.k. kontraklsvård. Sådan vård kan
innebära all man t.ex. utarbetar etl specielll program för vården av missbrukare
vid en institution. Den som vårdas enligt programmet får förbinda sig all följa
vissa ordningsregler och exempelvis underkasla sig konlroll av alt han under
vårdtiden avhåller sig frän bruk av narkolika. För brott mot reglerna kan gälla
vissa sanktioner. Paiienlen har emellertid alltid möjlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>Pq</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel alt helt avböja alt della i den fortsatta
behandlingen. Det kan nämnas alt 1971 års ulredning om behandling av psykiskl
avvikande när det gäller kriminalvården i princip har slälll sig posiliv till
den form av konlraklsvärd av kriminella narkotikamissbrukare som i USA kallas
civil commilmenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AsocL - som ulgör den sisla resten
av den gamla lösdrivarlagstiftningen - har sedan länge varil mogen för
avveckling. Vi ansluter oss lill SU:s förslag om atl upphäva lagen. Del har
vunnil allmänl slöd vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.3.3 Parlamenlarisk utredning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
föreslagit atl LSPV skall ses över av en parlamenlarisk kommillé. Andra
inslanser har förordal all en sådan kommillé skall tillsällas för alt göra en
samlad översyn av samhällets möjligheler att använda tvång inom såväl
socialvård och sjukvård som kriminalvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns enligl vår mening
olvivelakligl ett behov av all läla en allsidigt sammansall kommitté med
parlamenlarisk förankring överväga flera av de lagförslag som LSPV-gruppen har
lagl fram och som vi inte har ansett det möjligt alt närmare pröva i delta
sammanhang. Vi vill också peka på de önskemål som har framställts från
läkarhåll om preciseringar av de yttringar av psykisk sjukdom som skall grunda
räll lill vård med stöd av LSPV, Del psykiairiska sjukdomsbegreppel kommer
vidare alt få yUeriigare belysning när det principprogram för psykiatrisk
halso- och sjukvård har antagits som nyligen har föreslagits av
socialslyrelsens stmklurutredning (Socialstyrelsen redovisar 1978:5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa förslag från LSPV-gruppen när
del gäller en ulvidgad nämndverk-samhet bör också övervägas med hänsyn lill de
förslag om bl. a. förlioen-denämnder som nyligen har lagts fram av
medicinalansvarskommittén i betänkandet (SOU 1978:26) Hälso- och
sjukvårdspersonalen. Även arbetet inom hälso- och sjukvårdsuiredningen kan få
betydelse för ulformningen av den framtida medicinska Ivängslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya kommilién bör lämpligen få
i uppdrag all utvärdera effekterna av den nya lagsliftningen för den medicinska
och sociala vården av vuxna missbrukare. I anslutning lill översynen av den
medicinska ivångslagsliftningen bör ulredningen fä lill uppgifl all följa
utvecklingen på kriminalvårdsomrädel när del gäller personer med
missbruksproblem och all belysa de samordningsbehov som kan föreligga mellan
olika bestämmelser av tvångskaraklär inom socialtjänsten, sjukvården,
kriminalvården och ordningslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En översyn av bl.a.
giftermålsbalken, föräldrabalken och ärvdabalken pågår f.n. inom
juslitiedeparlementel i syfte att utmönstra ullrycken sinnessjukdom och
sinnesslöhel. Vi har i samband med vårl uppdrag haft all överväga behovel av
molsvarande ändringar i sjukvårdslagstiftningen. De terminologiska frågorna kan
till en del bli beroende av resultatet av den vidare utredningen av den
parlamentariska kommilién. Vi förordar därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I7i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>au arbelel med en översyn av terminologin får fortsätta
inom justitie- och socialdepartementen med sikle på all söka få fram ett
förslag i de delar som kan avgöras oberoende av kommitténs utredning. Ett
sådanl förslag torde därefter få remissbehandlas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Allmänmotivering till ändringar i LSPV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Allmänt om intagningsgrunderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under lång lid har del i den
allmänna deballen gjorls gällande att psykiatrin kan fungera som en täckmanlel
för Ivångsälgärder mot personer som för omgivningen ler sig obekväma eller
allmänl besvärliga. Del räcker i delta sammanhang alt erinra om diskussionen
kring de personer som avses med begreppen "psykopater",
""sociopaler" eller "särskill vårdkrävande"'. Under
senare år har deballen färgals av uppgifterna alt man i Sovjetunionen använder
mentalsjukhusen som förvaringsplats för politiskt oliktänkande. Det finns i
sammanhanget skäl att erinra om den s.k. Hawaii-deklarationen som antogs av World
Psychiatric Association i augusti 1977. Deklarationen innehåller etiska regler
som skall förhindra all psykialrin missbrukas i nu berörda hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påsläendel all psykialrin kan
användas för alt städa undan obekväma personer är inle alldeles lätt att
bemöta. 1 molsals till kroppssjukdomarna kan etl psykiatriskt sjukdomstillstånd
inte alltid konstateras på grundval av förändringar i patientens organ e.l. 1
ställd hänvisas psykialrikern lill alt slälla diagnos på grundval av patientens
handlingar i vid mening. Del år givel all vid denna värdering av palienlens
handlande psykialrikern ofla har all ställa patientens uppförande i relation
lill samhällets normer för acceplabell beteende. Med andra ord tenderar
beteenden som påtagligt avviker från vad som är socialt accepterat alt stämplas
som utlryck för psykisk sjukdom. Psykiatrins sjukdomsbegrepp hämtar på elt hell
annat säll än vad som är fallel inom kroppssjukvården sill innehåll från
sociala överväganden och påverkas fortlöpande av samhällets toleransnivåer för
avvikande beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är således myckel viktigt att
man i den psykiairiska Ivångslagsliftningen lägger fast ell psykiskl
sjukdomsbegrepp som inle lånar sig lill manipulationer och som effektivi
förhindrar att psykiatrin missbrukas för t. ex. förföljelse av politiskt
oliktänkande eller socialt handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 1 S LSPV får sluten
psykiatrisk värd oberoende av egel samiycke beredas endasi den som lider av
psykisk sjukdom och under den ytterligare fömlsältningen att sådan vård år
oundgängligen påkallad med hänsyn lill sjukdomens art och grad
(generalindikationen). Med psykisk sjukdom jämslälls psykisk abnormitet som
inte är psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i förståndsulvecklingen.
Psykisk sjukdom används som en sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2672>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lingsheteckniiig fiir alla sjukdomar med psykiska symptom,
oavsett deras orsaker. Som psykisk sjukdom enligt lagen räknas därför psykoser,
neuroser och insufficienstillständ av olika slag. Psykisk abnormitet omfallar
enligt förarbetena till LSPV psykopati saml defekter och invalidiletstill-stånd
efter olika slag av hjärnsjukdomar eller hjärnskador. Till generalindikalionen
har knutils lem olika specialindikalionei. För att patienten enligt lagen skall
kunna beredas vård oberoende av samtycke måste den psykiska sjukdomen yttra
sig pa något av de sätt som specialindikationerna beskriver,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1971 års utredning om behandling av
psykiskl avvikande har föreslagit all uttrycken psykisk sjukdom och psykisk
abnormitet skall bytas ut mot en gemensam beteckning - psykisk störning.
Förslagel har under remissbehandlingen fått slöd från flera håll men kritik
från andra. Socialstyrelsens LSPV-grupp har i förslaget lill LPV förordat atl
man t. v, skall behålla de nuvarande uttrycken. Bl, a, konstaterar LSPV-gruppen
att begreppel psykisk slörning har kritiserats, eftersom det kan uppfattas som
ell betydligt vidare begrepp än psykisk sjukdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I remissvar över förslaget lill LPV
har Sveriges läkarförbund och SACO/SR velal begränsa lagens tillämpning lill
fall då del finns vad man kallar en störd realildsvärdering, dvs. om och så
länge patienten är psykotisk. Till de psykotiska tillstånden hör enligt denna
mening tillstånd då patienten lider av förvirring, vanföreställningar,
hallucinationer eller demens. Socialslyrelsen har i sitl remissvar framhållit
all del skulle vara slora fördelar med alt införa psykos som
avgränsningskriterium. Man har dock samtidigt pekal på all av de LSPV-palienler
som skrevs ul under är 1975 hade hela 40,5% inte haft psykos som huvuddiagnos
(neuros 9,4%, psykisk abnormitd 5,6%, alkoholism 22,9%, narkomani 2,6%).
Socialslyrelsen konstaterar all så länge värdmöjlighder oberoende av egel samtycke
behövs för personer som tillhör dessa grupper är del orealistiskt att införa
psykosbegreppel som avgränsningskriterium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 dl förslag till principprogram
för psykiatrisk hälso- och sjukvård som har utarbetats av den s. k.
slruklurutredningen i socialslyrelsen (Socialstyrelsen redovisar 1978:5)
lämnas bl.a. synpunkler på psykiairins innehåll och avgränsning. Resulialei av
programarbdd kan få betydelse också för frägan om avgränsningen av den
medicinska Ivångslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de fem specialindikalionerna,
kallade a) den medicinska indikationen, b) farlighetsindikationen, c)
hjälplöshetsindikalionen, d) slörandeindi-katicnen och e) kriminalindikationen,
har LSPV-gruppen föreslagil all de fyra försia skall föras samman lill två
huvudgrupper. Den första skulle avse de fall då patienten inte rätl kan bedöma
sill behov av värd och hans lillslånd kan avsevärl förbällras genom vården
eller försämras om vården uleblir. Den andra gruppen skulle gälla fall då
patienten är farlig eller grovt slörande för annan person. Den femle
indikationen, kriminalindikationen - som avser det fallel att patienten till
följd av sjukdomen är farlig för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annans egendom eller annat av lagsliftningen skyddat
intresse - har löie-slagits upphiivd av 1971 års ulredning. Utredningen har
fiamhållil att vårdbehovet helt bör avgöras på medicinska eller
socialmedicinska giun-der. I detla förslag har LSPV-gruppen insläml.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av
LPV-föislagel har fiän liera häll riktals kritik mol ulformningen av de ivä nya
specialindikationerna. Man har menat att indikationerna måsle komplelleras
ellci göras klarare, Förslagel alt slopa kriminalindikationcn har diiiemot, som
har fiamgåii tidigare, fån en näslan enhällig anslutning under
remissbehandlingen av beliinkandel fiån 1971 ärs utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såvitt vi förstål avviker den
nuvarande generalindikalionen inklusive begreppet psykisk abnormitet i vissa
hänseenden fiän medicinskt språkbmk. Terminologin överensstämmer inle heller
med vedertagna indelningar av psykiska störningstillstånd, ""Psykisk
abnormild"" är exempelvis ell begrepp som saknar beslämd innebörd och
som i regel inle används i medicinska sammanhang. Det är mot den bakgrunden man
skall se förslagel frän 1971 års utredning atl i LSPV byta uttrycken psykisk
sjukdom och psykisk abnormitet mot en gemensam beteckning psykisk störning. Ell
annat skäl för kommitléförslagel är all närma terminologin i LSPV till
språkbruket i BrB. I BrB används i dag termerna
""sinnessjukdom", '"sinnesslöhel"" och
""annan själslig abnormitet av sä djupgående natur all den måste
anses jämställd med sinnessjukdom"". Kommittéförslaget innebiir atl
man även i BrB lalar om psykisk störning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har lidigare förordal atl en
parlamentariskt förankrad konuuitté skall tillsällas med uppgift alt se över
LSPV i dess helhet. I avvaklan pä resultatet av den utredningen bör man enligt
vår åsikt behålla den nuvarande ulformningen av såväl generalindikalionen som
specialindikalionerna. Vi vill här anmärka att remissutfallet beträffande
förslaget fiån 1971 års ulredning att avskaffa e)-indikalionen närmast lalar
för atl denna indikation bör upphävas omedelbarl. De omedelbara konsekvenserna
härav kan bli all en del av e)-klienielet förs över till kriminalvården och där
med all sannolikhet kommer alt åteifinnas bland anslaltsklientelet. Med hänsyn
till alt e)-indikationens beslånd således har klar kriminalpolitisk betydelse
som har nära samband med frågor som f.n. bereds inom jusliliedepartemenlel
avstår vi från alt uUryckligen föreslå atl e)-indikationen omedelbart skall
avskaffas. De intressen vi har atl beakta talar emellertid för att så sker så
snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt generalindikalionen inklusive
begreppel psykisk abnormitet således finns kvar tills vidare hindrar enligl vår
mening inte alt terminologin i BrB moderniseras pä sätl 1971 års ulredning har
föreslagil. om del skulle anses lämpligt. Redan i dag finns del som har nämnls
lerminologiska skillnader mellan LSPV och BrB. Även om del pä sikl givelvis är
önskvärl med en enhetlig lerminologi, kan man under en övergångslid acceplera
även andra lerminologiska skillnader än dem som föreligger i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2676>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om således I S LSPV enligl vår
mening tills vidare i allt väsentligt bör bestå i sin nuvarande utformning
finns det, som har framgått av våra allmänna överväganden, behov av att
förtydliga intagningsbestämmelserna när del gäller missbrukare av alkohol eller
narkotika. Vi återkommer till detta i avsniu 3,2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viklig uppgift för den nya
kommittén bör bli atl finna bältre avgränsningar av lagens tillämpningsområde.
Till att börja med finns det skäl atl i en ny lagstiftning starkare än nu
markera atl den psykiairiska värden så långt möjligt skall ske i fiivilliga
former och att bestämmelser om tvångsvård bara skall komma till användning i
undanlagsfall. Vi vill påminna om atl antalet personer som tas in för värd
oberoende av samiycke kontinuerligl har minskat under senare år i förhållande
lill de sammanlagda intagningarna för psykiatrisk vård. Denna utveckling, som
kan anlas fortsätta, bör komma till utlryck i lagstiftningen. 1 syfte atl
bällre avgränsa lagens tillämpningsområde bör man pröva möjlighelerna alt
precisera de yttringar (manifeslationer) av psykisk sjukdom som skall grunda
räll lill vård oberoende av samtycke. Den diskussion som har förls i
anslulning lill LPV-förslagei om förutsällningarna alt införa elt psykosbegrepp
i lagstiftningen bör liksom del nyssnämnda principprogrammet för psykialrisk
hälso- och sjukvärd kunna bilda ulgångspunkt för arbetet. Slulligen vill vi i
detla sammanhang peka på angelägenhelen av atl man söker mönslra ut möjligheterna
all jämslälla psykisk abnormild med psykisk sjukdom. Denna uppgifl har prövals
i tidigare ulredningssammanhang utan alt man funnit det möjligt atl vara av med
en sådan jämslälldhelsregel. Arbelel inom 1971 års ulredning och inom
LSPV-gruppen bör tillsammans med vad som har kommit fram under
remissbehandlingarna ha getl nya förutsätlningar att finna vägar all undvika denna
lyp av vaga och oprecisa termer inom ivångslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Särskild intagningsgrund för alkohol- eller
narkotikamissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nuvarande medicinska
indikationen - a)-indikationen - anger som villkor alt patienten till följd av
sjukdomen uppenbarligen saknar sjukdomsinsikt. Med brislande sjukdomsinsikt
jämställs all någon lill följd av beroende av narkotiska medel uppenbarligen är
ur stånd att rätt bedöma sitt behov av vård. Detla tillägg till den medicinska
indikationen, som kom till år 1969, gjordes i syfte att förtydliga begreppet
"uppenbarligen saknar sjukdomsinsikl". Man avsåg all undanröja den
osäkerhei som rådde om möjligheterna att kvarhålla narkotikamissbrukare, som
efler avgiftning forlfarande behövde vård. Kompletteringen kom till på begäran
av socialslyrelsen som dock inte ville begränsa den till narkotiska medel utan
genom all använda uttrycket "beroendeframkallande medel" också avsåg
att innesluta alkohol. En närmare redogörelse för motiven bakom lagens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2678>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämplighet pä alkohol- och narkolikamissbrukare lämnas
av socialulredningen i dess slulbelänkande (s. 512 fQ. Vi hänvisar till delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har ansett att de
missbrukare som behöver institutionell vård och behandling oberoende av
samiycke kan ges sådan inom ramen för LSPV och all tvånget inom socialvärden
kan slopas utan att man ändrar LSPV:s intagningsgrunder. Under
remissbehandlingen har man från flera håll hävdat all lilläggel i den
medicinska indikationen bör göras lillämpligl också pä alkoholmissbmkare. Till
de remissinsianser som har framfört denna mening hör socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i våra allmänna överväganden ullalal oss för au
LSPV:s inlagningsgmnder bör komplelleras belräffande alkohol- och
narkolikamissbrukare. Tillgängliga uppgifter om liUämpningen av LSPV ger vid
handen atl lagen lillämpas myckel ojäml på dessa palienlkalegorier. Medan man
på ett sjukhus finner det uppenbart alt förvirringstillstånd som följd av alkohol-
eller narkotikamissbruk uppfyller lagens krav på psykisk sjukdom och ofta
lägger denna diagnos som grund för inlagningsbeslul är man pä andra sjukhus
mera försiklig och den angivna diagnosen förekommer sällan i
intagningsbesluten. Det är uppenbarligen önskvärt alt lagen i dessa avseenden
lillämpas enhetligt över hela landet. Och vi menar all det är den vidare
lolkningen av begreppel psykisk sjukdom som har slöd i förarbelena lill LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är emellertid svårl för all inle säga omöjligi all nu
vrida utvecklingen räll ulan att beträda lagstiftningsvägen. En lösning är då
all uttryckligen bryla ut alkohol- och narkotikamissbrukarna ur den krels av
psykiskl sjuka eller därmed jämställda som avses med den nuvarande
generalindikalionen. Denna laglekniska lösning har den fördelen atl man i
någon män undgär all uUryckligen slämpla missbrukarna som psykiskl sjuka. Samtidigt
mäsle emellertid sägas atl grunden för att samhället anser sig kunna ingripa
med vårdålgärder mol dessa missbrukare oberoende av deras samtycke är jusl alt
de är i behov av psykialrisk vård. Detla framgår inle minst av lagens rubrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu diskuterade lösningen innebär säledes inle en
utvidgning av del nuvarande lillämpningsområdel för LSPV men en klarare
markering av var den nu gällande gränsen gär. Gränsdragningsfrägan är
belydelsefull inte minsl med hänsyn till alt missbrukarna ulgör en stor grupp
av alla LSPV-patienter. Statistiken visar att ungefär var fjärde patient som
skrevs ul under år 1975 var alkohol- eller narkolikamissbrukare. En uppgifl
från 1974 visar all del samtidigt en viss dag vårdades över 1000 alkoholmissbmkare
enligl LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår i enlighel med del anförda all
förutsättningarna all oberoende av samiycke ta om hand alkohol- och
narkolikamissbrukare för vård skall behandlas i en särskild paragraf, 2S. som
alltså får ny lydelse. Samlidigl bör del tillägg slopas som nu i den medicinska
indikationen med bristande sjukdomsinsikl jämställer att någon till följd av
beroende av narkotiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2680>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medel inte rält kan bedöma silt behov av värd, I de
missbruksfall som nu avses bör värd med slöd av lagen förulsälla att patienten
till följd av silt alkohol- eller narkotikamissbruk har etl irängande behov av
avgiftning och psykialrisk värd i samband med denna för att inte skadas
allvariigt lill sin hälsa eller annars ulsältas för fara till livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftel med tvångsvården bör vara
att få missbrukaren i sådan psykisk och fysisk kondition att han kan motiveras
för en social eftervård i fiivilliga former. Vi anser alt för vård enligl LSPV
av alkohol- och narkotikamissbrukare som inte bedöms som psykiskt sjuka i
inskränkl mening bör det av rättssäkerhetsskäl gälla en längsta vårdtid. De
nuvarande faktiska vårdtiderna varierar alltifrån några få dagar till några
veckor. Vi har efler konlakler med bl, a, representanter för psykialrikerna
stannat för atl föreslå att våldtiden skall begriinsas lill högst fyra veckor.
Vi utgår från att den fakliska vårdliden i många fall konuner att bli kortare.
Det bör samtidigt fiamhållas att lörslagd innebar en maximering av liden för
tvångsvård. Ingenting hindrar att värden fortsätter i fiivilliga former iiven
efter lyi;i veckor om det finns medicinska förutsiitiningar för detta. Den
sociala rehabiliteringen bör så längt möjligt säkras genom särskilda
beslänuuelser om samverkan i LSPV. Vi älerkommer till dessa förslag i följande
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna lagändringen kommer
all medföra atl begreppet psykisk sjukdom enligl I S far en snävare innebörd än
f. n. Vi vill erinra om alt sinnessjuklagsiiftningskommiitén, vars arbele ledde
fram lill LSPV. konstaterade all det dåvarande begreppet sinnessjukdom från
början inte ansågs omfalla alkoholism och alkoholmissbruk men väl sådana
psykiska sjukdomar som delirium tiemens. alkoholhallucinos och alkoholparanoia
och vissa myckel avancerade psykiska defekiiillsiänd. t.ex, alkoholdemens.
Genom glidningar i begreppsbestämningen kom enligt kommilién. på liknande sätt
som skedde inom de psykiska sjukdomarnas grupp, alli flera fall av alkoholism
all hänföras de grupper av sjukdomen för vilka viii d pa menlalsjukhus ansågs
vara indicerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All en särskild intagningsgrund
införs för alkohol- och narkolikamissbrukare innebär inle all del skall vara
uteslutet alt tillämpa 2S på missbrukare som lider av en mera klassisk
sinnessjukdom, t.ex schizofieni. I lindriga sådana fall kan tvärtom de
särskilda bestämmelser som skall giilla för den som vårdas med stöd av 2S göra
det lämpligt att åberopa den särskilda inlagningsgrunden i stället för någon av
grunderna i 1 S. Det bör givelvis också vara möjligt all beslula om fortsaU
värd med stöd av I S. om missbrukaren eftei intagningen skulle uppvisa sådana
psykotiska drag alt vård enligt lagen iir nödvändig även sedan fyra veckor har
föiflulit. Della föruisätter då nyll vårdintyg och ny intagningsprövning. Även
nämndmedverkan lorde bli vanlig (se om intagningsförfarande avsnitt 3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den komplettering av LSPV som vi nu
föreslår bör sedan den varit i tillämpning en lid självfallel prövas av den
kommitté som vi föreslår skall göra en översyn av hela lagen och inle minsl
inlagningsgmnderna. Del är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2682>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angelägel att den föreslagna tvångsvården av alkohol- och
narkotikamissbmkare får en ordentlig uppföljning redan från början. En sådan
underlättas otvivelaktigt av den föreslagna lagkönstmklionen. En svårighel vid
bedömningen av den nuvarande värden av missbrukare enligl LSPV har varil att
det inle har gäll aU få tiUfredsstäUande belysl i vilken ulslräckning de olika
specialindikationema i 1 § har äberopals som slöd för vård. Särskilda
forskningsmedel bör enligl vår mening slällas lill förfogande för en
uppföljning av lagens tillämpning på alkohol- och narkolikamissbrukare från
såväl medicinska som sociala ulgångspunkler. Vi vill hänvisa lill de
möjligheter som finns att skaffa medel via medicinska forskningsrådet resp.
sociala forskningsdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Intagningsförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För aU någon skall kunna tas in för
vård enligl LSPV fordras dels en skriftlig ansökan, dels dl värdinlyg. Här
bortses dä frän inlagning efter domslois förordnande. Ansökan fär endasi göras
av vissa i lagen uppräknade personer, anhöriga, ordföranden i sociala nämnder
m.fl. Vårdintyget, som skall upprättas av läkare, skall bl. a. innehålla ett
uttalande om all det är sannolikt att den som intyget avser lider av psykisk
sjukdom och all sluien psykialrisk vård är oundgängligen påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har föreslagit alt
ansökningsförfarandel skall slopas. Man anser atl del är vårdintyget - som man
vill skall heta psykiatrisk värdremiss i fortsäUningen - som är den vikligaste
handlingen när intagningsfrågan skall bedömas och atl den särskilda
ansökningen framstår som ell onödigl komplement lill den medicinska ulredningen.
Ofta finns det redan ett vårdintyg när ansökan upprällas. Vi delar i likhel med
flerlalel remissinstanser LSPV-gruppens uppfaUning i dessa frågor. Det bör
enligl vår mening vara tillräckligl atl värdintyget anger på vems begäran det
har utfärdals. Del är nalurligt att initiativet ofta tas av någon anhörig eller
av de sociala myndighelerna, polisen etc. Vi anser emellertid inle alt del
finns tillräckliga skäl alt begränsa initiativrätten till en viss personkrets.
Termen psykiatrisk vårdremiss i slällel för värdinlyg har vid
remissbehandlingen kritiserals från läkarhåll. Vi anser alt den nuvarande
benämningen t. v. bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid inlagningen görs en prövning av
vårdintyget och av alt det finns sannolika skäl för all vård kan ges med slöd
av LSPV. Beslul om inlagning fattas av läkare, i allmänhel överläkaren. Senasl
lio dagar efler inlagningen skall vidare överläkaren pröva behovel av forlsall
vård med slöd av lagen, I vissa farlighelsfall kan prövningen få anslå lill den
femionde dagen efler intagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den inlagande läkaren får enligl
gällande regler inle själv ulfärda värdinlyg. LSPV-gruppen har föreslagil all
den ivåläkarprövning som härigenom är garanlerad skall upphöra och all
rällssäkerhelen i slällel skall iryggas </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2684>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,-,g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom att utskrivningsnämnden - i vilken det ocksä ingår
en läkare - i stället för överläkaren skall pröva del fortsatta vårdbehovel
senast efler 14 dagar, Förslagel syftar bl.a, till att undanröja några av de
hinder som nu finns mol organisatoriska förändringar av den psykiatriska
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan reform som LSPV-gruppen
föreslår är att genom en ökad nämndmedverkan lösa de problem som i dag
existerar när en palienl som frivilligt har lagt in sig för psykialrisk vård
behöver tas om hand oberoende av silt samiycke med slöd av LSPV, I dessa s.k.
konverteringsfall leder del nuvarande regelsystemet lill all paiienlen först
måsle skrivas ul och lämna sjukhusområdet innan han kan las om hand med stöd av
LSPV. Detla har som LSPV-gruppen påpekar bl. a. fåll lill följd atl värden
mänga gånger inleds med slöd av LSPV:s beslämrnelser, även när del inle är
alldeles nödvändigl. LSPV-gruppen föreslår all den läkare som är ansvarig för
vården av den frivilligt inlagda patienten skall kunna upprätta värdinlyg. om
palienlens lillslånd försämras för all möjliggöra inlagning med stöd av LSPV.
En anmälan skall samtidigt gå lill nämnden som senasl inom 14-dagarsfrisien
skall pröva inlagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nu nämnda förslagen har fåll elt
blandal mottagande av remissinstansema. Några inslanser, däribland Sveriges
läkarförbund, vill behålla Ivålä-kaiprövningen och t.ex. justitiekanslern är
iveksam lill om förslagel bör genomföras med tanke på den ökade
arbelsbelaslningen på nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi släller oss i princip bakom de
förslag som LSPV-gruppen har lagl fram om all förenkla intagningsförfarandet.
Det är säkerligen på sikt nödvändigl att finna regler som är ändamälsenligare
än de nuvarande samtidigt som patientens rättssäkerhet förslärks. De ökade
arbetsuppgifter för nämnderna som LSPV-gmppen i dessa och andra avseenden har
föreslagil innebär till en del att nämndema får en väsentligt annorlunda roll
jämförl med i dag. De synpunkler på detla som har framförts under remissbehandlingen
visar på flera komplikationer. Dessa bör ulredas yllerligare av den
pariamentariska kommitté som vi förordar skall fortsätta översynen av LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi anser följaktligen alt den
nuvarande tvåläkarprövningen bör behållas l.v. i alla normala fall. Som vi
återkommer till i näsla avsnill bör dock nämnden ges ett slörre ansvar än den
nu har över den vård som äger rum med slöd av lagen. Vi anser del också
angeläget att snarast möjligt få till stånd ell smidigare inlagningsförfarande
i konverteringsfallen. Den läkare som är ansvarig för vården av den frivilligi
inlagde patienten bör genom dt vårdintyg direkl kunna få patienten överförd
lill vård med stöd av LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de fall undanlag görs från
tvåläkarförfarandet är del givetvis av största vikt att patientens
rättssäkerhet garanteras på någol annat sätt. Vi förordar att nämnden i dessa
fall skall pröva behovel av vård med slöd av LSPV. Såväl överläkarprövningen
som den nämndprövning som alltså i vissa fall ersätter övertäkarprövningen bör
göras snarast. Vi anser del möjligt att för bägge slagen av prövning faslslälla
den senaste tidpunkten till åtta dagar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från inlagningsbeslulel. Någon mera avsevärl ökad
arbelsbelaslning för nämnderna bör inle bli (Öljden av vara förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har övervägt alt öppna möjlighet
till ytterligare undantag från tvåläkarprövningen. när det skulle medföra
belydande olägenhet för patienten att vidhålla kravet på en sådan piövning. Som
framgår av LSPV-förslagel anser socialslyrelsen en utveckling mot
enläkaiföifarande kombinerat med nämndprövning viktig för alt möjliggöra
önskvärda organisatoriska förändringar av den psykiatriska vården. På
läkarhåll har kritiken mol förslagel varit kraftig. Man menar bl, a. alt det
skulle minska rättssäkerheten inom regelsystemet. Vi har mot den bakgrunden
slannal för all förorda all man lills vidare i slorl behäller de nuvarande
reglerna. Våra begränsade förslag till ändringar av intagningsförfarandel bör
emellertid ses som en övergångslösning. Den nya utredningen bör enligl vår
mening ges direktiv att komma med förslag till en sådan ulbyggd nämndfunklion
atl en obligatorisk prövning av en frislående nämnd kan bli möjlig i fråga om
alla intagningar enligl LSPV. I en sådan silualion får naturligtvis
tvåläkarförfarandet omprövas. Ingenting hindrar heller enligt vår mening att
man i del fortsatta arbetet med en översyn av LSPV prövar frågan om ylterligare
undantag från ivåläkaiförfarandd med förtur i syfte all avlägsna de hinder som
kan finnas för den organisatoriska ulvecklingen pä del psykiairiska
vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära samman med reglerna om
inlagningsförfarandei hör möjlighelerna alt begära polishandräckning för all fä
den sjuke förd lill sjukhus. Enligl gällande bestämmelser är del endast den
läkare som beslutar om inlagning som kan fä lill stånd polishandräckning i
samband med inlagningen. LSPV-gmppen föreslår alt möjlighet att begära
handräckning skall ges den läkare som har ulfärdal vårdintyget och som alltså
känner palienlens lillslånd bäsl. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.
Vi föreslår all del genomförs redan nu ulan att den nya översynen av LSPV
avvaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Ökade ansvarsuppgifter för nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av LPV-förslaget
har del påpekats all del finns skäl som lalar för all nämnden skall göra en
regelbunden granskning av alla längre vårdfall, t. ex. pröva palienlens behov
av forlsall vård med stöd av LSPV var tredje månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är givetvis i hög grad önskvärl
all vård enligl en tvångslag som LSPV så myckel som möjligt kan prövas och
följas av elt fristående organ. Nämnderna uppfyller med sin nuvarande
sammansällning och verksamhel de villkor på ett domstolsliknande organ som
enligl regeringsformen och enligt Europarådets konvention angående skydd förde
mänskliga rällighe-lema och de grundläggande friheterna skall finnas för atl
garantera lagligheten vid alla frihetsberövanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om att utöka nämndernas ansvar beror naturligtvis i
hög grad av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2688>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2689>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilka fakliska möjligheler som nämnderna har atl under
nuvarande organisaloriska förulsältningar klara en sådan uppgifl.
LSPV-gruppens undersökningar visar alt drygl 27% av palienlerna är utskrivna
inom 14 dagar, näslan 50% efler en månad och 75% efter Ire månader. Såvitt vi
kan bedöma bör det vara möjligt atl inom ramen för nuvarande organisation utöka
nämndernas ansvar genom all läla nämnderna obligaloriskl pröva behovel av fortsalt
tvångsvärd när patienten har varil intagen för vård i tre månader. "Vi har
vidare övervägl all föreslå all denna nämndprövning därefter skall upprepas var
Iredje månad. Den nuvarande nämndorganisationen kan emellertid med sin
nuvarande uppbyggnad inle klara så omfattande uppgifter. Vi har därför slannal
för atl föreslå atl nämnden själv skall ta slällning lill i vilken ulslräckning
man i fortsäUningen skall pröva behovet av forlsall tvångsvård. Som en
vägledning för denna bedömning bör tillämpningsföreskrifter utfärdas. Man har
från klienlorganisationshåll påpekal atl det även i fråga om äldre, dementa
eller som kroniskt sjuka ansedda palienler finns anledning atl genom
återkommande nämndprövningar undersöka möjlighelerna all ersätta den vård som
har inletts med tvång med en vård i friviUiga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av vad vi sagt
tidigare anser vi det angeläget alt nämnden på detta och andra sätt i högre
grad än nu görs ansvarig för den vård som bedrivs oberoende av patientens
samtycke. Det bör bli en uppgift för den nya parlamentariska kommittén att
närmare granska fömtsättningama för en på så vis utökad nämnd verksamhet.
Utöver en obligatorisk prövning av alla intagna enligl vad vi nyss har
föreslagit förordar vi atl nämnden i överensstämmelse med LSPV-gmppens förslag
självständigt skall kunna pröva fråga om uiskrivning av patient.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har föreslagit att
nämnden skall få ökade lillsynsuppgifter i fråga om behandlingsarbetet bl. a.
genom att gå igenom en behandlingsplan som överläkaren skall upprätta.
Förslaget har kritiserats av flera remissinstanser, som har menat att nämnden
inte bör ha inflytande över den medicinska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens framtida ställning och
uppgifter hör till de principiella frågor som bör prövas i det fortsatta
utredningsarbetet. Som närmare framgår av specialmotiveringen föreslår vi,
utöver de tidigare föreslagna ändringama, endast ett par smärre ändringar i
nämndens ansvarsuppgifter i avvaktan på denna prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har i arbetsgmppen diskuterat
möjligheterna att förstärka nämndfunktionen genom någon form av anknytning tiU
länsrätterna. Dessa berörs emellertid av det principförslag om en ny fristående
allmän förvaltningsdomstol i varje län som avses bli genomfört den 1 juli
1979. Vi anser därför att fömtsättningama att helt eller delvis lägga över
nämndernas uppgifter på de nya länsdomstolama eller att ge nämndema en
kanslimässig anknytning till dessa domstolar bör bedömas sedam den nya
länsdomstolsorgani-sationen har tagit form. Denna fråga bör därmed prövas av
den nya kommittén.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2691>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av våra allmänna
överväganden ansluler vi oss lill förslagel atl i fortsättningen benämna
utskrivningsnämnderna psykiatriska nämnder. Vi har också funnit skäl attföreslå
en viss utökning av nämndernas sammansältning. Nämndema beslår Ln. av en
lagfaren ordförande som är eller har varil domare, en läkare som bör vara
särskill kunnig i psykiatri och en person med erfarenhet i allmänna värv.
LSPV-gruppen föreslår alt nämndema skall ulökas med ivå personer, varav en bör
ha särskilda kunskaper på det sociala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden framstår som den främsta
garanten för atl patienlernas rättssäkerhet blir tillgodosedd inom
tvångslagens ram. Detla gör det angeläget alt förstärka lekmannainflytandet i
nämnden. Vi ansluter oss därför lill förslaget att öka antalet ledamöter i
nämnden. Detla förslag har vid remissbehandlingen också fått slöd av
socialslyrelsen. Svenska kommunförbundet och klientorganisationerna. Vi anser
atl av de tre ledamöter som skall finnas utöver den lagfame ordföranden och
läkaren bör en vara särskill insatt i sociala frågor och de båda övriga lekmän.
Som en följd av detta bör centrala psykiatriska nämnden utökas tiU sex
ledamöter, en lagfaren ordförande, två läkare som är särskill kunniga i
psykiatri, en person som är särskilt insatt i sociala frågor och två lekmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Våra nu framförda förslag till
ändrade ansvarsuppgifter för nämnderna innebär tillsammans med vad vi i näsla
avsnitt föreslår beträffande nämndemas befattning med rättshjälpsärenden att
frågan om behovel av resursförstärkningar för nämnderna aktualiseras. Vi har
inte hafl möjlighel att närmare pröva frågan i detta sammanhang. Vi förutsätter
i ställd atl den kommeratt behandlas i det fortsatta beredningsarbetet inom
kanslihuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Rätten till offentligt biträde m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl rällshjälpslagen (1972:429)
kan offentligt biträde förordnas i mål eller ärende om intagning eller
utskrivning enligt LSPV. Offentligt bilräde skall utses för den som åtgärden
avser, om det behövs för all lillvarala patientens rätt. Enligl vad
LSPV-gruppen har konstaterat förekommer denna rättshjälp för patienterna i
anmärkningsvärt liten omfaUning. LSPV-gruppen har bl. a. föreslagil att
informationen till patienterna skall förbällras och att uppgiften alt förordna
biträde, tillerkänna biträdet arvode m. m. skall ligga på de psykiatriska
nämnderna i stället för som nu på de särskilda rättshjälpsnämnderna.
Rätlshjälpsulredningen har i betänkandet (SOU 1977:49) Översyn av rättshjälpssystemel
föreslagil att offentligt biträde skall utses i ärenden om administrativa
frihetsberövanden, om det inte är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av såväl
rällshjälpsulredningens belänkande som LSPV-gruppens förslag har de
remissinstanser som berört frågan förordat en vidgning av rätten till biträde.
Vi ansluler oss för vår del lill rättshjälpsutredningens förslag att offentligt
biträde skall utses, om det inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2693>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är obehövligt. Förslaget innebär en presumtion för alt
bilräde skall förordnas. Vi vill peka på möjlighelerna alt förordna ocksä
personer utanför jurislkåren, I.ex. socialarbelare, lill offenlligl bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både när del gäller LPV-förslaget
och rällshjälpsulredningens förslag har en majoritet av remissinstanser
förordal all uppgiften att förordna offentligt bilräde skall ligga på den
myndighet som handlägger målet eller åren-del. Vi ansluter oss till detla och
förordar sålunda atl rätten till offenlligl bilräde för den som vårdas med slöd
av LSPV skall prövas av de psykiatriska nämnderna. Dessa bör också besluta i
andra frågor som rör offentligt bilräde, t. ex. ersättning till biträdd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi anser det ulomordenlligl vikligl
all patienten blir ordeniligl informerad om sina rättigheter säväl när del
gäller alt fä rättshjälp genom offentligt bilräde som all fä sin inlagning
enligl LSPV prövad av nämnden. Vi förordar därför alt LSPV komplelleras med
regler som gör en sådan information obligatorisk. Förslagels närmare innebörd framgår
av special-motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Organisatoriska förutsättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykialrisk sjukvård bedrivs dels
vid polikliniker, vårdcentraler m. m,, s. k. öppen vård, dels efler inlagning
vid sjukhus, sk. sluten värd. Det bör observeras all termen sluten i sjukvårdsorganisaloriska
sammanhang bara betyder alt vården bereds på sjukhus och att del för vården
behövs en bäddplals ål patienten. Tvärtemot vad många tror har den däremol
ingel med inlåsning e.d. alt göra. Psykialrisk vård bedrivs härulöver vid t.ex,
enskill vårdhem, PBU-cenlral eller olika anslaller uianför sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med sjukhus avses i SjvL lasarett,
sjuksluga och sjukhem. Sjukhus för mer omfattande vård kallas lasarell. Dessa
är indelade i kliniker efter olika medicinska specialiteter. På kliniken kan
finnas flera överläkare med en av dem som klinikchef. Psykialrisk värd ges
anfingen vid en eller flera kliniker inom lasarell eller vid vissa lasarett
som är avsedda enbarl för psykialrisk vård. Det senare är fallel när del
gäller de förutvarande statliga och kommunala sinnessjukhusen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukhem är en samlingsbeteckning
för sjukhus som tillhör den enklaste sjukhuskalegorin. Sjukhem skall lill
huvudsaklig del vara inrällal för viss vård, nämligen vård av bl.a. långvarigl
kroppssjuka och lätlskölta psykiskl sjuka. Överiäkarens molsvarighel vid
sjukhem kallas sjukhemsläkare. Socialstyrelsen kan efler framställning av
sjukvårdsslyrelsen förordna atl sjukhemsläkaren skall benämnas överiäkare (16S
2 si. SjvL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 21 § SjvL kan
sjukvårdsstyrelse förordna viss läkare, som inle är fasl anställd, för
särskilda uppgifter, s. k. konsullläkare. 1 praktiken anlilas inte sällan
konsultläkare för den psykiatriska värden vid somatisk klinik och vid
sjukhemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt I § 3 st. LSPV får vård enligl lagen beredas på
sjukhus som drivs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2695>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av slalen, landsiingskommun eller kommun som inte tillhör
landstingskommun. Av I S 4 st. framgår att lagen även förutsätter alt del vid
sjukhuset finns en överläkare. Sådan läkare finns enligt vad om har sagts
tidigare främsl vid lasareU. Enligl 25 S SjvL får palienl normall endasi las in
pä sjukhus (klinik) som är avsett för den värd patienten kräver. Eftersom
endast psykiairiska kliniker vid lasarell är inrätlade för värd av psykiskl
sjuka palienler blir följden all inlagning med stöd av LSPV främsl kommer i
fräga vid psykialrisk lasareUsklinik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sjukhemmen för psykiskl sjuka
finns i regel inga övertäkarljänsler och ivångsintagning kan då inle komma i
fräga på dem. Som har sagts tidigare kan det dock med socialstyrelsens
medgivande inrättas överläkartjänst vid dem. Sjukhemmet kan även
administrafivl införlivas med en psykialrisk klinik under dennas överläkare. Om
så sker finns det inga legala hinder för Ivångsiniagning och LSPV-vård även på
etl sådant hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LSPV-gruppens mening finns
det i palienlens inlresse behov av alt i vissa fall underiälla tillämpningen av
LSPV vid somatisk klinik eller pä sjukhem. För atl uppnå detla resultat
föreslär gruppen atl, förutom överläkare, även annan av sjukvårdsstyrelse
utsedd läkare - t.ex. konsultläkare - skulle kunna få i uppdrag all svara för
tillämpningen av lagen. Vidare menar gruppen alt det finns resurser alt meddela
psykialrisk vård vid vissa inrättningar som i dag inle ingår i den allmänna
sjukvårdsorganisationen, t.ex. vid en del slörre enskilda vårdhem, och atl
LSPV borde kunna tillämpas även vid sådan institution. Gruppen föreslår därför
att regeringen skall ges möjlighel alt beslämma om LSPV skall vara lillämplig
även på annan vårdinslilulion än sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen har inle mölt några
nämnvärda invändningar under remissbehandlingen. Landslingsförbundel förklarar
i.ex. atl man är posiliv lill den möjlighel som öppnas till samordning med den
somatiska sjukvården och lill all bedriva vård enligt LSPV ocksä på sjukhem i
större ulsträckning. Förbundet förutsätter atl sjukvårdshuvudmannen ges
möjlighel all själv välja formerna och lämplig institution för intagning av
palienl enligl lagen. Psykiairiska nämnden framhåller ä andra sidan alt del
inle bör komma i fräga atl av vårdorganisaloriska skäl överlämna åt
sjukvårdshuvudmännen all beslämma vem som skall företa de för rätlsssäkerheten
utomordentligt vikliga prövningarna enligl LSPV, vare sig det gäller somatisk
klinik eller sjukhem för psykiskl sjuka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan givelvis diskutera
lämpligheten av alt tilämpa LSPV vid t. ex. enskilda vårdhem. Det viktigasle är
dock enligl vår mening alt goda vårdresurser ställs till förfogande även för
LSPV-palienler i största möjliga ulsträckning. Regeringen bör därför - som
LSPV-gruppen har föreslagit -ges möjlighet alt bestämma all LSPV skall få
lillämpas på annan sjukvårdsinrättning än statligt eller landslingskommunalt
sjukhus. En förutsätlning bör då vara atl institutionen knyts till ett psykialriskl
sjukhus. Som vi återkommer lill i följande avsnill bör delta förslag kunna visa
sig särskill belydelsefulll i fråga om värden av missbrukare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2697>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
19''9/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppens förslag att
sjukvårdshuvudmannen skall få möjlighet alt självständigl beslämma atl annan
läkare än överläkare skall ha ansvarel för LSPV: s tillämpning är frän
organisatorisk synpunkt tilltalande men väcker vissa betänkligheter ur främst
rällssäkerhelssynpunkl. Om i stiillet regeringen ges sådan befogenhel bör del
emellertid inte finnas nägot hinder mot att utse en annan läkare, som är
psykialrisk specialist, som ansvarig. Förslagel om att LSPV efter regeringens
beslämmande skall kunna tillämpas även vid vårdinstitutioner med andra
huvudmän än staten och landsting gör del vidare nödvändigl att regeringen fär
i uppdrag att ulse läkaie som har all fullgöra överläkarens rälligheler och
skyldigheler enligt LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen bör få rätt att till
socialstyrelsen delegera befogenhel att uppdra åt annan läkare atl ftillgöia
uppgifter som enligt LSPV ankommer på överläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De lidigare behandlade reglerna i
LSPV om intagningsförfarandel, ökade ansvarsuppgifler för nämnden, rallen till
offenlligl bilräde m. m. och de organisaloriska förulsäliningarna för vård
enligt lagen gäller - med den begränsning som följer av den maximerade
vårdliden - för missbruksfallen enligl 2 S i samma utsträckning som för dem
som avses med generalindikalionen i I S. Som har framgått av våra allmänna
överväganden anser vi emellertid atl vissa särskilda besiämmelser är påkallade
när del gäller vården av alkohol- och narkolikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till en början bör del påpekas att
de tidigare redovisade förslagen beträffande organisationen av LSPV-vården
banar väg för bättre och mer flexibla vårdformer inom missbruksvården. För att
ge ökad stadga ål utvecklingen föreslår vi att det inom varje landstingsområde
skall upprättas en plan för den medicinska vården av alkohol- och
narkolikamissbrukare inom landstingsområdet. Planen - som bör godkännas av
socialslyrelsen - hör föruiom de hiUillsvarande psykiatriska klinikerna la upp
de övriga vårdinstitutioner, t.ex. behandlingshem, som har lillräckliga medicinska
resurser för atl kunna ge vård ål missbrukare. Vi föreställer oss alt ell
syslem kan ulbilda sig där missbrukaren efter en första behandling under det
mest akuta skedet på en psykiatrisk klinik förs över till ell behandlingshem
för fortsatt avgiftning och psykialrisk vård i samband med denna. Även om vård
på psykialrisk klinik - i vart fall i inledningsskede! - bör vara den
regelmässiga vårdformen, bör del inle uteslutas att missbrukare, som lidigare
har vårdats på sådan klinik och därför är väl kända och utredda, kan bli
intagna direkt på behandlingshem för medicinsk vård. Del är emellertid vikligl
att framhålla all sådana möjligheter inle får leda till all vissa palienler ges
en vård med sämre standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har ofta påpekats som en brist
i den nuvarande vården av missbrukarna att dessa efler en kortare tids
avgiftning ofta får lämna sjukhuset</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2699>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan alt del finns någon lillfiedsliillande koppling till
socialvården. De missbrukare som på detta sätt kommer ut efter atl ha avgiftats
löper mycket slora risker alt återfalla i sitt missbruk. Efter en lid blir det
därför aktuelll med en ny avgiftning på sjukhus. Socialulredningen har
föreslagit alt en beslämmelse om samverkan mellan den psykiairiska värden och
socialvården skall tas in i LSPV, Enligt förslagel skall överläkaren när någon
som missbrukar beroendefiamkallande medel har lagits in på sjukhus med stöd av
LSPV med patientens samiycke underrätta socialnämnden om patienten har behov
av sociala slöd- och hjälpinsatser som inte lämpligen kan ges genom
sjukvårdshuvudmannens försorg. Socialulredningen har sett förslagel som en
möjlighet alt säkerställa kontinuiteten i värden sä all en mera långsiktig
bearbelning och behandling av de problem som ligger bakom alkohol- och
narkotikaberoendel kommer till stånd inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del sociala ansvarel för
missbrukaren behåller givelvis socialtjänsten också under den tid patienten med
stöd av LSPV fär medicinsk vård. Vi delar i likhel med flerlalel
remissinstanser som har tagit upp frågan socialulredningens uppfattning om
vikten av atl etl formaliseral samrådsförfarande mellan de båda vårdområdena
kommer till stånd. I dl vidare perspektiv gäller delta naluriiglvis inle bara
missbrukare utan alla sjukvårdens patienter med behov av sociala stöd- och
hjälpinsalser. Hälso- och sjukvårdsutredningen har också i särskill uppdrag
all överväga fiågorna om samverkan mellan sjukvård och socialvård. Vi har
emellertid i likhel med socialulredningen den meningen alt vården av
missbrukarna rymmer så speciella problem alt samverkansfrägan bör prövas i
särskild ordning. Ulredningen har inte velat föreslå all en samverkan skall
etableras med lagens hjälp, om inte patienten själv är införstådd med det. Vi
anser dock för vår del all del inte bör finnas några hinder mot att som etl led
i den Ivångsvård som LSPV medger göra en samverkansbeslämmelse oberoende av
palienlens samiycke. Däremol bör det ligga i överläkarens hand alt söka bedöma
patientens behov av sociala tjänster. En samverkan skall säledes inte göras
obligatorisk i de fall den inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är så djupl nedgången i
sitl alkohol- eller narkolikaberoende atl han behöver tas om hand med slöd av
LSPV lorde dock oflasl vara i behov av slöd och hjälp från socialljänslen. För
all yllerligare söka säkerslälla atl missbrukaren får den sociala eftervård som
han behöver anser vi all en behandlingsplan bör upprällas inom socialljänslen.
Della är i sig en nalurlig ålgärd som brukas redan nu vid olika sociala insalser.
Vi anser dock all del är befogal atl göra behandlingsplanen obligalorisk när
det gäller de missbrukare som efler avgiftning enligl LSPV behöver social
rehabililering. Behandlingsplanen bör upprällas efter samråd med den läkare
som ansvarar för den medicinska värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns skäl alt understryka all
socialljänstens insalser helt skall bygga på frivillighei och medverkan av den
enskilde. De föreslagna reglerna skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2701>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sålunda inle ge möjlighet att tvinga pä missbrukaren en
social eftervård som han inte själv ställer upp pä. Bestämmelserna om samverkan
och behandlingsplan föreslås bli intagna i LSPV. De kommenteras ytterligare i
specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Våra förslag föranleder ändringar i
framför alli LSPV. En del av förslagen medför tämligen ingripande ändringar i
lagen, bl.a. har paragrafindelningen påverkals. 1 andra avseenden har
ändringarna enbarl redaktionell karaklär. LSPV är otvivelaktigt i behov av en
mer genomgripande översyn. Denna bör emellertid bli en uppgift för den
parlamentariska kommitté som vi föreslår skall tillsällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har avslält från konkreta
lagförslag i övrigt. När det gäller brottsbalken och rättshjälpslagen
(1972:429) pägår beredningsarbete inom justitiedepartementet. De av våra
förslag som berör dessa lagar bör prövas lagtekniskt och i övrigt i samband med
della arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del nya namnet på LSPV - lag om
viss psykiatrisk vård (LPV) - har tillkommit på LSPV-gruppens förslag. Som LSPV-gruppen
framhåller har ibland termen sluten vård vållat missförstånd. I stället för all
ange vislelse på inslilution har den uppfallals som ell uttryck för tvångsvård.
Med de ökade möjligheler till öppen vård enligt lagen som vi föreslår blir
lermen sluien vård dessulom än mer missvisande. Ordel "sluten" har
också fått utgå i den följande laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivningsnämnderna föreslås i
fortsättningen bli kallade psykiatriska nämnder och den nuvarande psykiatriska
nämnden centrala psykiairiska nämnden. Vi ansluter oss därmed till
LSPV-gruppens förslag. Också vid den mer begränsade revision av LSPV som nu
föreslås kommer nämligen nämnderna all få vidgade ansvarsuppgifter. Att låta
namnel på nämnderna även i framtiden föra tanken till enbart deras
utskrivningsuppgifler vore därför enligl vår mening inle riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringarna i första styckel när
det gäller lagens specialindikationer är en följd av den nya
intagningsbestämmelse för missbrukare av alkohol och narkotika som föreslås i 2
§. Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen. 1 § kommer sannolikt
att få en begränsad tillämpning på missbrukare i framtiden. Det finns dock
inget hinder mot att tillämpa 1 § på missbruksfall. En djupt nedgången
missbmkare som företer sådana psykotiska drag att han otvivelaktigt måste
anses lida av psykisk sjukdom bör givetvis, liksom den som t. ex. lider av
alkoholdemens, kunna las om hand enligt 1 §, när fömtsäUningar därför
föreligger i övrigt. 1 all synnerhet gäller detta om hans psykiska skador har
den omfattningen att man redan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2703>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från början måste räkna med att maximiliden fyra veckor
för vård enligl 2 S inte kommer all vara tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i tredje och jjärde
slyckena har av redaktionella skäl förts till en ny 3 S (se nedan). Samlidigl
har rubriken närmasl före 3 S salls närmast före 4 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden till den nya paragrafen
framgårav våra allmänna överväganden och den allmänna motiveringen. Vi har
föredragit alt begränsa de missbruk som skall kunna föranleda intagning enligt
paragrafen till alkohol och narkolika. Begreppet narkolika bör definieras
enligl beslämmelserna i narkolikaförordningen (1962:704). Därmed faller bl. a.
thinnersniffning och sådana vanebildande läkemedel som av socialstyrelsen inle
har (hunnit) klassats som narkolika uianför. Av paragrafens ordalydelse följer
att det skall föreligga kausalitet mellan missbruket och vårdbehovel. Del är
nödvändigl all noggrant avgränsa de situationer då vård med slöd av lagen får
komma i fråga. En sådan avgränsning sker genom all del i lagrummet anges all
del skall föreligga ell Irängande behov av avgiftning och psykiatrisk vård i
samband med denna för alt patienten inle skall skadas allvarligt till sin hälsa
eller annars ulsällas för fara lill livel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av 2 S kan således
komma i fråga först vid ett sådanl missbruk som medför en klarl ullalad risk
för missbrukaren. Det kan här vara fråga om sådana av missbrukel förorsakade
organiska skador som kräver omedelbar vård. Den silualionen kan också föreligga
att missbrukel har lell lill alt den vårdbehövande inte längre är i stånd all
själv tillgodose sådana elementära behov som är nödvändiga för alt upprätthålla
livsfunktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av 2 S kan inle
beredas patienten på den grund all han är farlig för annan. Del innebär alt
behovet av värd i sådant fall fär prövas från de förulsällningar som anges i I
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är intagen för vård med
slöd av 2 S får i enlighel med beslämmelserna i 13 S hindras atl lämna
sjukhusel och i övrigl underkastas del tvång som är nödvändigt med hänsyn lill
ändamålet med vården eller för all skydda honom själv eller omgivningen. 1 13 S
medges således ivång vid fariighei mol annan även i 2 S-fallen. Irots atl delta
inle ulgör inlagningsgmnd. Patienten kan däremol inle I.ex. vägras uiskrivning
på den grund all han är farlig för annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna nya paragraf
har delvis förts över från I S iredje och fjärde slyckena och från 2 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslu styckel. Vi har inle funnil
lillräcklig anledning all som LSPV-gruppen föreslår ändra den uppräkning som nu
finns i 1 § iredje slyckel om vid vilka sjukhus vård med slöd av lagen får
bedrivas. Däremol anser vi i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2705>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>likhel med LSPV-gruppen och fiera remissinsianser all LSPV
även bör kunna tillämpas vid vissa andra vårdinstitutioner. Del börda vara
fråga om institutioner som i fråga om verksamhetens innehåll, organisation och
slandard har sådan karaklär atl de kan jämställas med verksamhelen vid sjukhus.
En bestämmelse har lillagls om all värd i den mån regeringen förordnar får
bedrivas även vid annan vårdinstilution. Tanken är att till de psykiatriska
klinikerna kunna knyla vårdinstitutioner, där patienter som inte har behov av
klinikens alla resurser kan beredas fortsatt vård. Som har framhållits i den
allmänna motiveringen blir del möjligi all patienter som bereds värd med stöd
av 2 S efler avgiftning på sjukhusel kan föras över lill dl behandlingshem för
forlsall rehabilitering. Det bör tilläggas att avsikten med atl knyla en
vårdinstitution lill psykialrisk klinik inle är all inslilulionen därmed skall
tillföras kliniken som en särskild avdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är ell allmänl önskemål alt den
vård som ges patient med slöd av LSPV skall knyias lill patientens lillslånd
och inle lill kliniken eller sjukhusel. Palienlens lillslånd kan således kräva
all han bereds värd på annan klinik än psykialrisk. De nuvarande beslämmelserna
försvårar emellertid en sådan tillämpning. Som har framgäll av den allmänna
motiveringen är överiäkare ansvarig för vård enligt LSPV. Av beslämmelserna i
SjvL följer alt vård med slöd av lagen skall beredas paiienlen på klinik där
del finns en överläkare i psykiatri. I syfte att skapa bättre förutsätlningar
för all kunna bereda patient vård vid somatisk klinik eller annan
vårdinslilulion har i undru styckel öppnats möjlighet för regeringen eller
myndighet som regeringen beslämmer att uppdra åt annan läkare atl svara för
tillämpningen av LSPV vid klinik eller institution, där det inle finns en
överläkare i psyki-alri. Efler regeringens beslämmande kan säledes en
psykialrisk konsull svara för tillämpningen av lagen på samma säll som en sådan
konsult svarar för annan psykialrisk vård uianför sjukhusel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt LSPV-gruppens förslag skulle
sjukvårdsstyrelse kunna uppdra at läkare all svara för tillämpningen av lagen.
Psykiatriska nämnden uttalade i sitl remissvar belräfftinde detla förslag bl.a.
alt det inle kan komma i fråga atl överlämna åt sjukvårdshuvudmannen all
beslämma vem som skall förda de för rättssäkerheten utomordentligt viktiga
prövningarna enligt LSPV, vare sig del gäller somatisk klinik eller sjukhem för
psykiskl sjuka. Dessa prövningar släller krav på specialislkompelens avseende
psykiska sjukdomar, I kravet på all den beslulande läkaren i princip skall vara
överläkare i psykiatri ligger enligl psykiairiska nämndens mening en av de:
viktigaste rällssäkerhelsgaranlierna. Vi ansluler oss med vårl förslag lill
psykiairiska nämndens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi anser all regeringen bör ge
socialstyrelsen bemyndigande att fatta beslut i dessa frågor. Bemyndigandet bör
ulformas så all del blir möjligt för styrelsen all ge förordnande som är
generelll för läkare inom ell vissl sjukvårdsområde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna har sin molsvarighel
i nuvarande 3 S. Ändringarna i förhållande lill 3 S i dess gällande lydelse
föranleds av alt vi föreslår all ansökningsförfarandel skall avskaffas som en
förutsältning för inlagning för värd med slöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de nuvarande bestämmelserna om
ansökan har angells vilka myndigheter och enskilda som fär påkalla
läkarundersökning. Vi har övervägt om man inle i lagen borde ta in bestämmelser
som pä motsvarande säll anger vilka som får påkalla undersökning hos läkare och
när läkaren skall vara skyldig all genomföra undersökningen. Sådana
besiämmelser har emellertid inte ansetts nödvändiga. Frågan om undersökning
skall genomföras i del konkreta ärendet prövas av läkaren. Del kan således
förulsällas all läkaren inte påbörjar undersökning om det inle finns
lillräckliga skäl för della. Läkaren bör även själv och således ulan särskild
begäran kunna undersöka en palienl, om han finner grundad anledning anla all
paiienlen måsle beredas vård med slöd av lagen. Det blir således yiiersl
läkaren som bedömer behovel av undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall enligt SU:s
förslag ha elt lagsladgal yllersla ansvar för all den enskilde får den vård som
han behöver. Härmed följer ocksä en skyldighel för nämnden att ta inilialiv
lill en läkarundersökning enligl LSPV när t.ex. en missbmkare vägrar att söka
värd för sitt missbruk. Även polisen är för övrigt skyldig atl göra läkare
uppmärksam pä all det kan finnas behov av vård med stöd av lagen (2 S
polisinslruklionen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns f.n. inga bestämmelser
som klarl reglerar läkares skyldighel alt ulföra undersökning enligl lagen. Del
bör som LSPV-gmppen har föreslagit övervägas all ta in bestämmelser om sådan
skyldighel för läkare i allmän tjänst, t.ex. distriktsläkare, i
sjukvårdskungörelsen (1972:676).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 del nya andra slyckel ges
bestämmelser om vad värdinlyg skall innehålla i fall som avses i 2 S. Av
bestämmelsen, som till sin ulformning svarar mot första stycket, framgår att
intyget skall innehålla dels uiialande all det föreligger sannolika skal för
alt förhållandena är sådana som anges i 2 S. dels en redogörelse för de
omsländigheier i övrigl som föranleder vårdbehovel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I iredje stycket har i enlighet med
LSPV-gruppens förslag tagits in en beslämmelse om all del av vårdintyg skall
framgå vem som har lagil initiativet till undersökningen. I lagrummet har
vidare angetts all intyget skall vara avfattat enligt fastställt formulär.
Uppdraget atl fastställa formulär bör ges ät socialstyrelsen. Motsvarande
beslämmelse finns nu i lillämpningskungörelsen. Vi har ansett att den bör ingå
i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslu slyckel i dess nya lydelse skall behörighet
att utfärda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2709>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdintyg i fortsäUningen endast tillkomma legitimerad
läkare. Läkare under utbildning skall således inle vidare kunna ulfärda
värdinlyg. Skärpningen av kompelenskravet, som har föreslagits av
LSPV-gruppen. bör ses mot bakgrund av bl.a. att ansökningsförfarandel avskaffas
och alt i vissa fall (Ijärde slyckel) läkare som har ulfärdal vårdintyg också
skall kunna besluta om inlagning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har föreslagil all
avsleg från kompelenskravet skall få göras endasi om synnerliga skäl
föreligger, Socialslyrelsen har i siu remissyttrande ifiägasatt om inte den
som har avlagt läkarexamen och innehar förordnande som läkare bör vara behörig
all utfärda vårdintyg. Begränsas behörigheten till all avse enfasl legitimerad
läkare, bör enligt styrelsens mening undanlag kunna göras om särskilda skäl
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har inle ansell lillräcklig
anledning föreligga att nu begränsa slyrelsens möjligheter atl medge undanlag.
Någon ändring av beslämmelserna i den delen föreslås säledes inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dispensmöjlighelerna avses i första
hand gälla utländska läkare som tjänstgör i Sverige och som kan anses
medicinskl kompetenta atl ulfärda värdintyg. Därutöver kan i vissa
vakanssituationer dispens medges för t. ex. AT-läkare. De
behörighelsföreskrifter som skall gälla bör utfärdas av socialslyrelsen. Socialstyrelsens
dispens behöver inte avse viss läkare. Paragrafens lydelse ger möjlighet till
generell dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av den allmänna
motiveringen (avsnill 3.3) har vi inte velat föreslå undanlag från
tvåläkarförfarandet annal än i de s.k. konverteringsfallen. 1 Iredje styckel
föreslås emellertid ett par smärre ändringar i bestämmelsen om förbud mot atl
godla värdinlyg för intagning när intyget har utfärdals av läkare vid
sjukhusel. Bestämmelsen har således omformulerats sä atl den läcker också annan
läkare än den som Ijänslgör inom den psykiairiska vården. Enligl vårl förslag
skall ju möjlighelerna vidgas atl bereda värd även vid somatisk klinik och
sjukhem (se kommenlaren lill 3 S). Vi föreslär också all värdinlyg skall få
godlas för inlagning på annan klinik än den där läkaren ijänslgör. Kravel på
atl del skall föreligga belydande olägenhel för att inlagning i dessa fall
skall få ske på del sjukhus där läkaren Ijänslgör har alltså lagils borl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av nuvarande bestämmelser anses
följa atl en patient som vårdas frivilligt enligl SjvL:s besiämmelser inte kan
föras över till vård enligt LSPV utan atl patienten försl har skrivits ut och
lämnal sjukhusel. Detta har medfört allvarliga negativa konsekvenser för
vården. Som framgår av den allmänna motiveringen har vi därför i enlighel med
LSPV-gruppens förslag ansett atl dl smidigare förfarande bör göras möjligt i
dessa s.k. konverteringsfall. En särskild beslämmelse har lagits in i fiärde
slyckel. Enligt denna får undanlag göras från iredje styckets förbud mol
inlagning vid samma klinik där den läkare som har utfärdat intyget är verksam.
Skulle del uppslå betydande olägenhel alt anlila annan läkare för atl utfärda
vårdintyg beträffande patient som bereds psykiatrisk vård utan stöd av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2711>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagen - och alliså har lagl in sig fiivilligl enligt
SjvL:s besiämmelser - kan den läkare som vårdar patienten själv utfärda intyg.
I så fall skall emellertid psykiatriska nämnden pröva behovet av fortsatt vård
- se 9 S andra styckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I delta sammanhang boren annan
fråga uppmärksammas. Som närmare framgår av 16 S andra styckel skall patient
som bereds vård enligt 2 S skrivas ut senasl fyra veckor efter dagen för
inlagningsbeslulel. Visar del sig vid utgången av denna lid eller annars alt
patienten behöver beredas vård med stöd av IS, skall de bestämmelser som i
övrigl gäller vid beredande av vård med stöd av denna lag iakttas. Del innebär
bl.a. att sedan nytt vårdintyg har utfärdats av läkare på den klinik där patienten
vårdas skall behovet av fortsatt värd med stöd av lagen prövas av psykiatriska
nämnden i enlighet med bestämmelserna i 9 S andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 6 S sislu stycket i den nu
gällande lydelsen skall bestämmelserna i 4 och 5 SS förvaltningslagen (FL), som
gäller jäv, inte äga tillämpning i ärende om utfärdande av vårdintyg.
Anledningen härtill är atl strängare regler i detta sammanhang inte har anseUs
böra gälla för läkare i allmän Ijänsl än för andra läkare. I förarbelena lill
FL (prop. 1971: 30 s. 629-630) uttalades atl med denna lösning inle var sagl
alt del är lämpligl alt en läkare utfärdar värdinlyg belräffande en nära
anhörig. En läkare borde över huvud laget helst avstå från att utfärda
vårdintyg om förhållandena var sådana atl han kunde misslänkas för brislande
objektivitel. Detta gällde i lika män läkare i allmän Ijänsl och annan läkare.
Lämpligast lorde vara atl läkaren frill fick la slällning i denna fräga under
beaklande av omständigheterna i del enskilda fallet och ulan atl vara bunden av
FL:s regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgäll av vad som tidigare
sagis kommer vårdinlygel i och med all beslämmelserna om ansökan ulgär ur lagen
atl få en annan rättslig betydelse. Del föreligger främst med hänsyn härtill
inle längre lillräckliga skäl alt undanla läkare i allmän tjänst frän
beslämmelserna i 4 S FL. Givetvis bör inte heller läkare i enskild ijänsl vara
undaniagen från jävs-bestämmelserna. Som framgår av 5 S FL innebär della ingel
hinder mot alt läkaren, även om jäv emol honom föreligger och annan läkare inte
kan uppbringas, i akula fall utfärdar vårdintyg. 1 sista slyckel av förevarande
paragraf har föreskrivils atl vad som enligl FL:s bestämmelser gäller för
läkare i allmän tjänst även skall gälla läkare som utövar yrket enskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i förevarande paragraf
avser polismyndighets rätt atl under vissa förutsättningar omhänderta den som
sannolikl lider av psykisk sjukdom. Ändringarna i andra-fjärde styckena är av
redaktionell arl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Femle styckel anger i sin nuvarande
lydelse all patient, som redan är intagen på sjukhus med stöd av denna lag och
som inle har skriviis ul därifrån, genast skall föras till sjukhusel, om
patienten i sådanl fall inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2713>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omedelbart friges. I mänga fall kan patientens tillstånd
vara sådant att han omedelbarl behöver beredas somatisk eller annan värd. Det
kan vara nödvändigt all polismyndigheien för patienten lill etl närbeläget
sjukhus i avvaktan på alt patienten kan föras till det sjukhus, där den
forlsalla vården skall ges. 1 den föreslagna nya lydelsen har föreskrivits att
del ankommer på polismyndighet att föranslalla om alt den vårdbehövande får
behövlig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I klargörande syfte bör i
anslulning lill beslämmelserna i förevarande paragraf framhållas att den
omständigheten atl vårdintyg har utfärdats utan att det däri har angells alt
fariighei för annans personliga säkerhet eller patientens eget liv föreligger
inte innebär atl polisen saknar möjlighel all kvarhålla paiienlen. För
omhändertagande enligt denna paragraf fordras inte atl farligheten skall vara
en följd av sjukdomen. Del är således tillräckligt atl patienten pä angivet
sätt är farlig och atl dessulom finns sannolika skäl för alt värd kan beredas
med slöd av lagen. Om patienten däremot inte blir inlagen för värd. får han
inte längre kvarhållas med slöd av bestämmelsema i7 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av sista stycket år
paragrafen inte tillämplig på missbrukare av alkohol eller narkotika som
behöver las om hand för vård med stöd av 2 §. Vi har ansett alt bestämmelserna
i lagen (1976: 51</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
omhändertagande av berusade personer m. m. (LOB) är lillräckliga för alt ta om
hand den som till följd av bemsning är ur slånd alt la vård om sig eller annars
ulgör en fara för sig själv eller annan. Enligl LOB skall den omhändertagne
genomgå läkarundersökning om det behövs. Vi vill också hänvisa till
möjlighelerna enligl 35 S LSPV all på begäran av läkare få till stånd
polishandräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiska sjukdomstillstånd kan vara
av snabbt föränderlig karaktär. Endast sådana vårdintyg som speglar patientens
aktuella tillstånd bör därt'ör givetvis få användas som underlag för
inlagningsbeslul. Enligl nuvarande bestämmelse i 5 S första slyckel får
vårdinlygel inle vara äldre än en månad, när ansökan görs om intagning. 1 del
nya första stycket av förevarande lagmm har i enlighet med LSPV-gruppens
förslag tiden för intygets giltighet begränsats till 14 dagar före beslutet om
inlagning. Intagningsbeslutet är också avgörande för beräkningen av
tidsfristen i 9 §. Normall bör inlagningsbeslul och intagning sammanfalla i
tiden. Kan intagningen inte verkställas i direkt anslutning till
intagningsbeslutet, bör beslut om inlagning inle meddelas, utan patienten i
stället sättas upp på väntelista enligt de principer som anges i 37 § SjvK. Väntetiden
kan då bli högst 14 dagar, eftersom vårdintyget annars förfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§ Första stycket. Som har framgått
av den allmänna motiveringen (avsniu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2715>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3) föreslår vi atl överläkarens prövning av behovet av
vård skall ske inom åtta i slällel för som nu tio dagar. Vidare skall
lidsfrislen räknas från dagen för inlagningsbeslulel och inte som i dag är
fallet dagen för intagningen. Vi har vidare inle ansell del finnas skäl all
behålla den möjlighel som nu finns i 9 S alt förlänga liden för prövning lill
15 dagar i de fall paiienlen har bedömts som farlig för annans personliga
säkerhel. Det fär från rällssäkerhelssynpunkl anses angelägel att vårdbehovel
även i dessa fall prövas inom ålta dagar. Den längre prövningstiden gäller för
övrigt inte i de fall där ansökningen bygger på farlighdsintyg enligt 7 § andra
styckel. En slor del av de palienler som belecknas som farliga kommer lill
sjukhus med slöd av den beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra styckel. När undanlag har
gjorts från ivåläkarförfarandd i konverteringsfallen skall psykiairiska
nämnden inom samma lid som annars överläkaren, dvs. alla dagar efler dagen för
inlagningsbeslulel, pröva om patienten kan beredas forlsall vård med slöd av
lagen. Nämndens prövning ersäller alliså den prövning som annars ankommer på
överläkaren. Vad i andra slycket sägs om klinik avser även sjukhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jävsreglerna i FL gäller såväl för
den läkare som utfärdar vårdintyg som den som beslular om inlagning. Enligl 5 S
FL kan läkare, även om han är jävig, vidla ålgärd som inle ulan olägligt
uppskov kan ombesörjas av annan. Därmed avses alla åtgärder som hör lill
ärendels handläggning. Om läkare som var jävig har ulfärdal vårdintyg eller
beslulal om inlagning belräffande en patient som var i ell akul behov av värd
skall som framgår av andra slyckel nämnden i slällel för överläkaren pröva om
behov av värd med slöd av lagen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt nämnden skall kunna falla
beslul med den skyndsamhel som kravel på prövning inom åtta dagar innebär behöver
nämnden genasi underrättas när omständighet som här avses har förelegal vid
utfärdande av vårdintyg eller vid beslul om intagning enligt 8 §. Närmare
föreskrifter om underrällelseskyldighel kan las in i tillämpningsförfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 konsekvens med vad förut har
sagts skall nämnden i slällel för läkaren göra den prövning som avses i försia
slyckel, om överläkaren själv har ulfärdal vårdinlygel eller om jäv föreligger
mol honom. Besiämmelser om della har lagits in i iredje slycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fjärde styckel i förevarande
paragraf svarar mot nuvarande andra stycket. Enligt den nya lydelsen skall
patienten skrivas ut frän vård enligl denna lug, om del inle fallas beslul
enligl försia, andra eller tredje slyckel. Delta hindrar inte alt vården kan
fortsätta i frivilliga former med stöd av SjvL:s bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från tvåläkarprövningen
kommer i fortsättningen atl gälla i de s.k. konverteringsfallen, jfr
kommenlaren lill 6 § fjärde slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1979(80. I saml. Nr </span></i></b><b><i><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2717>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av LSPV av personer
som missbrukar alkohol eller narkolika kommer som regel all vara endasi under
en inledande värdfas. Många gånger behöver patienten en fortsalt behandling som
är inriktad på social rehabililering. Del är angelägel alt insatserna samordnas
på sådant sätl alt socialtjänsten sä snart som möjligt i samråd med patienten
kan planera den sociala eftervården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har framgått av den allmänna
motiveringen (avsnitt 3,7) föreslår vi all samverkan mellan sjukvården och
socialljänslen skall göras till en obligalorisk skyldighel. 1 förevarande
lagrum föreskrivs sålunda all överläkaren eller den han har bemyndigat skall
underrätta socialnämnden om patienten har behov av sociala slöd- och hjälpinsatser.
Sådan underrällelse skall med hänsyn lill den relativt korla vårdtiden enligt
LSPV lämnas ulan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har inte ansells nödvändigl all
kräva atl patienten skall lämna sill medgivande. Ofla befinner sig för övrigl
patienten i del inledande avgiftningsskedet i etl sådant lillslånd atl hans
samtycke inle kan inhämlas. En underrättelse till socialnämnden kan likväl vara
nödvändig för atl forlsalla insatser inom socialljänslen skall kunna förberedas
i god tid. En annan sak är atl sedan LSPV-vården upphört den sociala
eftervården endasi kan ske i samförslånd med paiienlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ankommer på överläkaren all
avgöra behovet av sociala eftervårds-insatser. Han kan emellertid överlåta
uppgiften på annan. Del kan t.ex. vara lämpligt atl den för vården direkl
ansvarige läkaren prövar behovel av kontakter med socialljänslen. Uppgiften kan
även läggas pä psykolog eller kuralor vid sjukhusel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan socialnämnden pä sä sålt har
fäll kännedom om patientens behov av slöd och hjälp, skall nämnden enligl bestämmelserna
i förevarande lagrum efter atl ha hört läkaren tillsammans med patienten
upprälla en plan för den sociala eftervården. Detla bör med tanke på den
begränsade tid som patienten kan vårdas med slöd av LPV ske snarasl möjligi. 1
förslagel har angelts alt planen skall upprällas inom en vecka. Beslämmel-sens
bakgrund framgår av den allmänna motiveringen (avsniu 3.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden bör kunna delegera
uppgiften att planera eftervården på tjänsteman vid socialförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i nuvarande undra
slycket om vem som får besluta om lillslånd för patienten atl vislas på egen
hand uianför sjukhusområdel har utgått. I ställd har i enlighet med
LSPV-gruppens förslag lagits in en hänvisning lill motsvarande bestämmelser om
uiskrivning i 17 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 samband härmed har vissa
ändringar gjorls. Enligl vad som nu gäller får överläkaren, om särskilda skäl
föreligger, belräffande viss patient överlåta på annan läkare vid sjukhusel
alt beslula om tillstånd. Överläkarens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2719>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befogenheler härvidlag har ulvidgals och i fiärde styckel
föreskrivs nu att överiäkaren, ulan inskränkning till viss palienl, får
överiåta sin beslutanderätt pä annan läkare. Frågan om permission kan således
aktualiseras med så kort varsel atl överläkaren inle kan konlaktas, I.ex. vid
hasligl sjukdomsfall i patientens familj. Del har därför letl sig rimligl att
läkare, som i övrigl under överläkaren svarar för patientens vård, av
överläkaren skall kunna erhålla en generell rätl all beslula om permission. Om
det belräffande viss palienl finns anledning att begränsa delegationen kan
överläkaren göra nödvändiga förbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt en beslämmelse i del nya
andru slyckel, som svarar mol vad nu gäller, kan nämnden belräffande viss
palienl överlåta på överläkaren atl besluta om lillslånd. Överläkaren har
yiiersl ansvarel för vården. Överläkaren bör ha möjlighel all om särskilda
skäl föreligger i sin tur delegera beslutanderätten på den läkare som har det
direkta ansvaret för patientens vård. Della framgår av fiärde styckel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jourhavande läkare har räu att
beslula om intagning enligl 8 S. Han bör ha en molsvarande räll när del gäller
den mindre ingripande åigärden all ålerkalla permission. Även för dessa fall
bör del således finnas en möjlighel för överiäkaren all generelll delegera sin
beslulanderäll på annan läkare vid sjukhusel. Även delta följer av fjärde
slyckel. Denna beslämmelse, som i huvudsak överensstämmer med förslag av
LSPV-gruppen, öppnar således möjlighet för överiäkaren alt delegera sin
beslutanderätt i alla ärenden som avser rätl för patienten all på egen hand
vislas utom sjukhusområdel. Del får ankomma på vederbörande sjukvärdsmyndighel
alt bestämma vad som skall omfattas av sjukhusområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har ansells iveksaml om
förevarande paragraf i den nu gällande lydelsen ger överläkaren räll att
överlåla på annan atl svara för granskning av brev m. m. Dä överläkaren på
grund av lidsbrisl och av andra skäl ofla inle själv kan svara för granskningen,
har genom ell tillägg i bestämmelsen gjorls klarl atl överläkaren får bemyndiga
annan all sörja för den behövliga granskningen. Detla innebär emellertid inle
all överiäkaren kan överlåla på annan all beslula om granskning av palienlens
brev alls skall ske. Rälten all uppdra ål annan all svara för granskningen
avser enbarl den verkställighet som följer av överläkarens beslut om
granskning. Sådant bemyndigande kan ges annan läkare, psykolog, kuralor eller
annan lämplig person som är anställd vid sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl undru styckel skall handling
slälld lill vissa myndigheler vidarebefordras ulan granskning. Till de
handlingar som där avses har i enlighet med LSPV-gruppens förslag fogals
handling som är ställd till offentlig försvarare. Della stämmer överens med beslämmelserna
i 9S försia styckel lagen (1976: 371) om behandling av häktade och anhållna
m.fl., där del anges all brev lill palienlens offenllige försvarare inte får
granskas eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2721>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kvarhållas.
Vi har som framgårav ändringen i första slycket inle ansell atl det finns
lillräckliga skäl alt göra beslämmelserna om brevgranskning m. m. lillämpliga
pä missbmkare som vårdas med slöd av 2S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del förekommer relalivi sällan all beslut alt
kvarhålla handling meddelas. I de fall överläkaren finner atl del finns skäl
för kvarhällande är det från rällssäkerhelssynpunkl angelägel all prövning sker
i nämnden. I dl nytt femte stycke av förevarande paragraf föreskrivs därför i
enlighet med LSPV-gruppens förslag all beslul om all kvarhålla handling skall
fallas av psykiairiska nämnden efter framslällning av överiäkare.
Omsländighelerna kan vara sådana alt nämndens beslul inle kan avvaktas.
Överläkaren har därför getts räll all vidta sädana ålgärder som inle utan olägenhet
kan uppskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I6S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vård med stöd av 2S får som framgår av det nya
andra slyckel pågå längsl fyra veckor. Själva avgiftningsskedet har som regel
ganska kort varaktighet. Ända kan det finnas ell behov av fortsalla
psykiairiska vårdinsatser efter avgiftningen för atl förhindra etl fortsaU
missbruk. Insikten om della har i viss mån kommil lill uttryck i den medicinska
indikationen i nuvarande I S LSPV, som omfattar dem som till följd av sill
beroende av narkotiska medel uppenbarligen är ur stånd att rält bedöma sitl
behov av vård. Lagmmmel ger således enligl sin nuvarande lydelse formelll
möjlighet till fortsatt vård med stöd av lagen även efler själva
avgiftningsfasen. 1 praktiken har emellertid möjligheterna till fortsatt vård
bara ulnylljals i begränsad utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 2S har klart angivits att fortsatt psykiatrisk
vård med slöd av lagen kan komma i fråga även sedan patienten har avgiftals.
Som har framhållits i den allmänna motiveringen (avsniu 3.2) har vi ansett det
vara elt krav all en maximitid införs för tvångsvård av alkohol- och
narkotikamissbrukare som inle är psykiskt sjuka i inskränkt bemärkelse. Sålunda
kommer efler del avgiftning har skelt tyngdpunkten alllmer alt förskjutas mot
behov av sociala slöd- och hjäpinsatser. Den längsta vårdtiden har beslämts
lill fyra veckor. Om patienten efter denna tid skulle behöva fortsatt sjukvård,
får detla tiUgodoses i frivilliga former enligt SjvL:s allmänna bestämmelser
eller eventuellt genom konvertering till vård med stöd av 1 § LSPV. Den nära samverkan
mellan sjukvård och socialvård som de föreslagna reglerna fömtsätter har
behandlats vid 12 a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den angivna vårdtiden i 2 S-fallen är som har
framgått en maximitid. Om fömtsättningar för fortsatt vård inte längre
föreligger, skall vården givetvis avslutas redan dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden kan skriva ul patient enligt 16 § endast i
vissa i andra styckel särskilt angivna fall. En prövning i nämnd av andra
ärenden än som anges i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2723>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra slyckel förutsätter således alt ärendet har förts
lill nämnden genom besvär eller att frågan om utskrivning hänskjutits lill
nämnden med stöd av 25S. Genom del föreslagnai/V/n/c slyckel vidgas nämndens
kompetens till en generell rätl all beslula om utskrivning. Del innebär således
atl nämnden kan la upp ell ärende lill prövning om det genom anmälan till
nämnden eller på annal sätl har kommil lill nämndens kännedom atl sådana omständigheter
föreligger beträffande en patient, att det kan övervägas om han skall skrivas
ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen ijörsia slycket är redaktionell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringen i andra slyckel har
främst tillkommit för att klargöra att överiäkarens skyldigheler också omfallar
patient som är utskriven på försök. Beslämmelserna fär anses ha motsvarande
tillämpning när patienten vill besvära sig hos nämnden över överläkarens
beslul. I andra slyckel har också lillagls all den underrällelseskyldighel som
där anges skall omfalta förutom patienten annan som enligl första styckel får
göra ansökan om uiskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden är enligt nuvarande
bestämmelser i iredje stycket skyldig alt pröva ansökan om uiskrivning försl
tre månader efler prövningen av en lidigare ansökan. Denna lid har ansells för
lång. Sälunda kan genom medicinering palienlens lillslånd snabbi förbällras.
Tidsgränsen har i enlighet med LSPV-gruppens förslag med hänsyn härtill salls
till en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har i sitl förslag
erinrat om de svårigheier som en utskrivning från sjukhusel kan medföra för
patienten. Del kan vara svårigheter av såväl social som medicinsk art, som
I.ex. risk för återfall om patienten inle sköter sin medicinering. Samlidigl är
del önskvärl alt patienten så snarl som möjligt kan lämna sjukhusel för all en
många gånger från terapeutisk synpunkl olämplig vård skall kunna undvikas. Mol
angiven bakgrund har möjligheterna all använda uiskrivning pä försök ulvidgals.
I de fall en slegvis uislussning i samhällel bedöms nödvändig bör säledes
försöksutskrivning kunna användas för atl minska liden för sjukhusvislelsen
och för au i elt tidigt skede iräna patienten all klara sig ule i samhället
ulan det sländiga slöd som en vistelse på sjukhus innebär. Del slår klart alt
en vidgad användning av försöksulskrivning på säll här anges släller slörre
krav pä den öppna värdens resurser. I lagrummel har angivils all försöksulskrivning
kan komma i fråga, om förulsällningar för vård enligt 1 S föreligger men
forlsall vård på sjukhus inle bedöms nödvändig. Som framgår härav skall vården
alltid inledas pä sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som bereds med stöd av 2 S
skall inle i någol fall kunna pågå längre lid än fyra veckor. Beslämmelserna om
försöksutskrivning har därför inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2725>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansells böra gälla den som bereds värd med slöd av della
lagrum. Detla framgår av all \ försia styckel hänvisning endasi görs lill I S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har förekommil att patient har
varil ulskriven under läng tid utan att han samtidigt har undergått en
behandling som motiverat denna vårdform. I andra slyckel har i enlighet med
LSPV-gruppens förslag tiderna skärpts för hur länge en försöksutskrivning skall
få pågå. Har patienten under en sammanhängande tid av etl år varit utskriven på
försök, bör paiienlen som regel kunna skrivas ul från vård enligl denna lag,
Omsländighdema kan emellertid vara sådana att synnerliga skäl för fortsatt
försöksutskrivning föreligger. Det kan </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ex. vara nödvändigt att kontrollera atl patienten
följer de föreskrifter i fiåga om medicinering som har meddelals. I sådana fall
skall forlsall försöksutskrivning kunna beslutas av nämnden för högsl sex
månader åt gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F. n. råder oklarhet om patient,
som inle har skrivits ut, sedan liden för försöksutskrivning har gått till ända
skall anses som utskriven. På förslag av LSPV-gruppen har i förtydligande syfte
i lagrummel tagits in den bestämmelsen, att om tiden för försöksulskrivning har
gäll lill ända ulan alt förlängning har skelt, skall paiienlen belraklas som
ulskriven. Del får i första hand anses ankomma på överläkaren all se lill all
lidsfrislerna bevakas och att försöksutskrivning förlängs när skäl därtill
föreligger. Sädan konlakl bör hållas med paiienlen alt ell evenluellt beslut om
förlängning kan förberedas i god tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I paragrafens sista slycke har
tagils in en beslämmelse enligt vilken ansökan om utskrivning skall likställas
med ansökan om uiskrivning på försök vid beräkning av tidsfristen i 18S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 konsekvens med förslagel i övrigl
har den ändringen gjorts i 20 S att överiäkaren tillagts en generell rätl alt
överlåla på annan läkare vid sjukhusel att besluta om ålerintagning. Skulle
överiäkaren belräffande viss patient vilja förbehålla sig rätlen att själv
besluta, kan han göra förbehåll därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det åligger överläkaren att
fortlöpande pröva om patient behöver beredas fortsatt vård med stöd av lagen.
Det innebär emellertid från rättssäkerhetssynpunkt avgjorda fördelar om
nämnden därjämte, sedan viss tid förflutit från det patienten togs in för vård,
prövar patientens behov av fortsatt vård på sjukhus med stöd av lagen. I
förevarande paragraf har tagits in en bestämmelse som ålägger nämnden att inom
tre månader från den dag, då patienten togs in för vård, pröva behovet av
fortsatt vård på sjukhuset. För att ge nämnden insyn i den fortsatta vården av
patienten bör det vidare ankomma på nämnden att vid återkommande tillfällen på
nytt pröva om patient som vårdas med stöd av lagen, behöver fortsatt sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2727>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vård. Mänga patienter har en sjukdomsbild som klart
utvisar att del finns behov av långvarig vård vid sjukhusel. För dessa
palienler kan del finnas anledning alt låla längre tid gå mellan de
återkommande prövningarna ån vad som kan vara fallel belräffande andra
palienler. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör ge närmare
föreskrifter om den återkommande prövningen. Beslämmelserna släller krav pä
överläkaren att han i tid före nämndens sammanträde genom utdrag ur journal
eller på annal säll redovisar vilka skäl för fortsalt vård pä sjukhus med stöd
av lagen som föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens prövning skall inte. om
behov av forlsall värd anses föreligga, resultera i beslut i
förvaltningsrätlslig mening. FL:s regler har inte tillämpning på förfarandet
inför nämnden. Vill patienten all värden skall upphöra, måsle han ansöka om del
enligl lagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 9 S Iredje och fjärde
slyckena skall nämnden i slällel för överläkaren i vissa fall beslula om
intagning av patienten. I paragrafen har lagils in besiämmelser om räll all
föra lalan mol beslut av nämnden i sådan fråga. De övriga ändringar som har
gjorls är av formell nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilläggd "enligl denna lag"" har gjorts i
förlydligande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finligl vad som gäller nu får talan
enligl 21 eller 22 S föras utan inskränkning lill viss lid. Delta har kunnal
leda lill all besvär anförts sedan lång tid har förflutit från del paiienlen
skrevs ul från sjukhusel. En så vidslräckl besvärsräU är uppenbarligen inte
påkallad. 1 enlighel med LSPV-gruppens förslag har därför angells alt besvär
får föras ulan inskränkning lill viss lid så länge patienten vårdas med stöd av
lagen. Har patienten skriviis ut frän sjukhuset, skall besvärsräU därjämte
föreligga under tre veckor från dagen för utskrivningen. Tidsfristen har
beslämts med beaktande av de frister som regelmässigt gäller vid förande av talan
mol myndighels beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 uiskrivningsnämnderna ingår f. n.
tre ledamöler; en lagfaren ordförande, en läkare och en lekmannarepresentant.
Vi föreslär att i avvaktan pä den vidare översyn av LSPV som skall ske en nämnd
skall behållas som väljs av regeringen och där nämndens ledamöter besitter den
sakkunskap som behövs för den prövning som nämnden har att utföra. Som har
framgått av den allmänna motiveringen finns del emellertid skäl att redan nu
göra ändring i nämndens sammansällning. Nämnden får enligl förslagel nya
uppgifler av väsenllig betydelse för den enskildes rälissäkerhel. Del skall
således bl. a. ankomma på nämnden att återkommande pröva patien-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2729>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lens behov av vård med slöd av lagen. Del har främsl med
hänsyn härtill ansetts påkallal all förstärka lekmannainflylandel i nämnden.
Vidare har vi ansell del angeläget all förse nämnden med särskilda kunskaper i
sociala frägor. I paragrafen anges nu all i nämnden skall ingå fem ledamöler.
Ordföranden skall liksom nu vara eller ha varit innehavare av ordinarie
domartjänsl. 1 nämnden skall därjämle ingå en läkare som bör vara särskill
kunnig i psykiatri, en person som är särskill insall i sociala frågor och tvä
andra ledamöler som bör vara lekmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också cenirala psykiairiska nämnden
föresläs bli förstärkt med en person som är särskill insall i sociala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt rättegångsbalken finns det
numera endasi möjlighet atl avlägga en enhetiig ed på heder och samvele.
Hänvisningen i andra slycket till möjlighelen all avlägga försäkran har därför
ulgåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl lagmmmel i dess nu gällande
lydelse råder ell absolul förbud mol atl nämnden avgör ärende som handläggs i
palienlens frånvaro ulan atl nämndens ledamöler före avgörandel skaffal sig
personlig kännedom om paiienlen. Omsländighelerna kan emellertid vara sådana
atl nämnden saknar möjlighel all skaffa sig kunskap om patienten. Del kan
i.ex. gälla en patient som har lämnal landet. På förslag av LSPV-gruppen har
därför möjlighel öppnals för nämnden atl om synnerliga skäl föreligger avgöra
ärende utan att sådan personlig kännedom om patienten föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl förevarande lagrum kan den
som för lalan hos psykialrisk nämnd eller centrala psykiairiska nämnden efter
beslut av nämnden tillerkännas ersällning för koslnad för resa och uppehälle i
samband med inslällelsen inför nämnden. Del har visat sig atl patienter och
andra som är berättigade lill ersättning inte känner till detta. Lagrummel har
därför kompletterats med en bestämmelse enligl vilken den som för lalan hos
nämnden genom nämndens försorg skall upplysas om den rält lill ersällning och
förskoll som kan föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ändring som har vidlagils i
andra slyckel föranleds av all nämndemän numera kan ingå i hovräu. Om så är
fallel, gäller särskilda omröstningsregler. Dessa regler skall inle gälla för
psykiairiska nämnden och cenirala psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förevarande lagrum i dess nu gällande lydelse kan
läkare, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2731>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
undersöka patienten för eventuellt värdinlyg, begära polishandräckning om
patienten inte ställer sig till förfogande för undersökningen. Dessförinnan
måste emellertid ansökan ha upprättats enligt beslämmelserna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4S.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då nu ansökningsförfarandet bortfaller har det
ansetts påkallal all begränsa den krets av läkare som skall kunna begära
polishandräckning lill läkare i allmän tjänst. Som har framgått av vad tidigare
sagts bör det åligga distriktsläkare och vissa poliklinikläkare atl utföra
undersökning för eventuellt vårdintyg. För att kunna fullgöra sina åligganden
bör sådan läkare kunna begära polishandräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 35 § i dess nuvarande lydelse skall
polismyndighd lämna handräckning på begäran av överläkaren om den som skall
tas in enligl lagen inle inställer sig på sjukhuset. Det är således den på
sjukhusel inlagande läkaren som får begära polishandräckning.
Värdintygsskrivande läkare har inle denna räll. Bestämmelsen har föranlett
åtskillig kritik. Det har inle ansetts rimligl atl behovel av handräckning
skall bedömas av en läkare som inte själv undersökt patienten. Den läkare som
bäst kan bedöma behovel av polishandräckning i dessa fall är den läkare som
utfärdat vårdintyget. Sådan läkare bör därför också kunna begära polishandräckning.
Kretsen av läkare bör emellertid begränsas till att avse läkare i allmän
tjänst. De regler som nu föreslås bygger på LSPV-gruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De praktiska möjlighelerna för intagning kan bäsl
bedömas av inlagningsläkaren. Innan annan läkare begär polishandräckning, bör
inlagningsläkaren alltid kontaktas. Lämnar denne inte sitl godkännande, bör
handräckning inte begäras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I många fall kommer intagning att ske först sedan
intagningsläkaren har fått vårdintyget sig tillsänt. På gmnd av t.ex.
plalsbrisl kan han behöva avvakta med inlagning kortare tid. Om patienten
därvid inle vill inställa sig på sjukhusel, kan i enlighet med nu gällände
bestämmelser inlagningsläkaren begära polishandräckning. Denne behöver inte
beslula om inlagning, innan han begär handräckning. Della har i laglexlen
kommil till utlryck genom att del angelts som förutsätlning för
polishandräckning att patienten avses bli intagen vid sjukhusel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligl 35 S sista stycket i den nu gällande
lydelsen får överläkaren beträffande viss patient överlåla på annan läkare vid
sjukhuset att begära handräckning. Överläkare bör emellertid generelll kunna
överiåta på läkare vid sjukhusel alt besluta om inlagning. 1 konsekvens härmed
bör molsvarande delegationsmöjligheler föreligga i fråga om polishandräckning.
Lagrummel har ändrals i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36 a S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 första slyckel har vidtagits en ändring i syfte
all klarare ange att det är överläkaren som har ansvaret för att bestämmelserna
i 2 § lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. iakttas
beträffande den omhändertagna egendomen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2733>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-,(,2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande 37 och 38 SS har
betecknats 38 och 39 SS. Beslämmelserna i den nya 37 S föranleds av atl det har
visat sig all patienterna ofta inte känner lill sina möjligheter atl fä
inlagningen prövad av nämnden eller all i övrigl klaga mol de beslul som har
meddelals med stöd av lagen. Den skyldighel som föreskrivs i förvaltningslagen
(1971:290) (FL) alt underrälia patienten om hur han kan föra lalan mol beslut
har säledes inle alllid iakttagits. Patienten har också ofla saknat kännedom om
sin rätt till offentligt bilräde enligl räUshjälpslagen (1972:429). Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5) har vi ansell del särskilt
viktigi all palienler som värdas oberoende av sitl samiycke ges ordentlig
information om sina rältigheter. En bestämmelse har därför tagits in som gör
sådan informalion obligatorisk ät alla patienter. Det skall ankomma på överläkaren
atl sörja för all patienten får information. Patientens tillstånd kan
emellertid i vissa fall vara sådant alt del är meningslöst att underrätta
patienten om hans rättigheter. Del har därför angells atl upplysning skall
lämnas så snart patientens tillstånd medger del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt överiäkaren har gells ansvarel
för att patienten blir informerad innebär givelvis inte atl han alllid själv
behöver informera patienten. Han kan 1. ex. sörja för all informationen lämnas
patienten genom annan läkare vid sjukhuset, psykolog, kuralor eller annan
lämplig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 sisla styckel har föreskrivils
att LPV skall finnas anslagen inom sjukhusel väl synlig för palienlerna. Även
denna föreskrift har givelvis tillkommit för atl stärka patienlernas
rättssäkerhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:108.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2735>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1 5 LAGFÖRSLAG</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>:o3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2736>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk värd i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i ftåga om
lagen (1966:293) om beredande av sluien psykialrisk vård i vissa fall</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=75 height=59>
<tr>
<td valign=top align=left height=59 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
böjnings-i molsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och böjnings-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl i 25, 27 och 33 SS ordel
"'utskrivningsnämnd former därav skall bytas ut mot orden
'"psykiatrisk nämnd böjningsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt i 25, 31 och 33 SS orden "psykiatrisk nämnd
former därav skall bytas ul mot orden "cenlral psykialrisk nämnd" i
motsvarande böjningsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all nuvarande 37 och 38 SS skall belecknas 38
respektive 39 SS,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt I-10, 12, 14-24, 26,
28-30, 32, .34-35 och 36 a SS saml rubriken till lagen skall ha nedan angivna
lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att rubriken närmasl före 3 S
skall sältas närmast före 4 S och rubriken närmast före 13 S sältas närmast
före 12 a S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 12 a, 20 a och 37
SS, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2737>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Niivuronde
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om beredande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om viss psykiatrisk vård</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2738>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2739>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som lider av psykisk sjukdom får oberoende av egel
samtycke beredas sluien psykialrisk vård med stöd av denna lag, om sådan värd
är oundgängligen påkallad med hänsyn lill sjukdomens arl och grad och lill all
han</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) dels till följd av sjukdomen uppenbarligen saknar
sjukdomsinsikt eUer till följd av beroende av nurkotisku medel uppenburUgen år
ur stånd utt rätt hedömu sitt behov UV vård, dels kan få sitt tillstånd
avsevärl förbättrat genom vården eller avsevärt försämrat om vården uteblir.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som lider av psykisk sjukdom
får oberoende av eget sam-]lycke beredas psykialrisk vård med slöd av denna
lag, om sådan vård är loundgängligen påkallad med hän-jsyn till sjukdomens art
och grad och lill all han</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>( a)
dels lill följd av sjukdomen uppenbarligen saknar sjukdomsin-|sikl, dels kan fä
silt tillstånd avsevärt förbättrat genom vården eller avsevärt försämrat om
vården uleblir.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2740>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
följd av sjukdomen är farlig för annans personliga säkerhel eller fysiska eller
psykiska hälsa eller för egel liv,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
följd av sjukdomen är ur stånd aU taga vård om sig själv,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) till följd av sjukdomen har etl
för närboende eller andra grovt slöran<br>
de levnadssätt eller</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) till följd av sjukdomen är
farlig för annans egendom eller annat av<br>
lagstiftningen skyddat intresse som icke avses under b).</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2742>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2743>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med psykisk sjukdom jämslälles i
denna lag psykisk abnormitet, som icke är psykisk sjukdom eller utgöres av
hämning i förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård beredes på .sjukhus som drives
a v sluien, lundslingskom-niioi eller kommun som ej tillhör lundstingskominun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:176.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vud som .sågs om överläkure i dennu
lag avser även bilrädande överiäkare som unförtrotls sårskild sjukuvdelning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2744>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För behundling uv vissu frågor enligt dennu lag ftnnas
ulskrivningsnämnder med de verksamhetsområden regeringen bestämmer och en för
rikel gemensum psykiutrisk nämnd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sotn lill följd av missbruk av alkohol eller narkotika
är 1 trängande behov av avgiftning och psykiatrisk vård i samband med denna
för att inte skadas ullvurligt till sin hälsa eller unnurs utsättus för furu
till livet, får oberoende uv egel sumlycke beredus vård med stöd av dennu lug.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2745>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2746>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intugning på sjukhus med stöd av denna lag tiger rum efter
ansökan eller på grund av domstols förordnande enligl 31 kup. 3 § broitsbulken.
Inlagning efter ansökan får icke ske på grund av omständighet som uvses i I §
förslu stycket e).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligl dennu lag beredes på
sjukhus som drives av staten, landstingskommun eller kommun som ej tillhör
londstingskommun. Vård får i den mån regeringen förordnar även beredus på
unnun vårdinstitution. Vud 1 dennu lug sägs om sjukhus gäller även sådan
institution.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs om överläkare i denna lag avser även
biträdande överläkare som har anförtrotts särskild sjukavdelning. Regeringen
eller myndighet som regeringen förordnar får uppdraga åt annun läkare att
fuUgöra uppgifter som enhgt denna lag ankomma på överläkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För behandling av vissa frågor
enligt denna lag finnas psykiatriska nämnder med de verksamhetsområden som
regeringen bestämmer och en för riket gemensum centrul psykiatrisk nämnd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2747>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:145.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2748>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om intagning får göras av make till den som
ansökningen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagning på sjukhus enligt denna lag äger rum med stöd av
vårdintyg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2750>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uvser, om mukurna summunbo, uv unnun som sludigvurande sammanbor
med honom eller av huns burn, fader, moder, syskon, förmyndare eller gode mun.
Ansökun får görus åven av ordjörande i socialnämnd, barnavårdsnänind, nyklerhelsnämnd
eller liölsovårds-nämnd eller av polismyndighet. Om komniunfulhnåklige besluta
del, äger .socialnämnden uppdraga ål unnun leduniol i nämnden än ordförunden
eller åt tjänsteniun i ledunde ställning hos kommunen utt göru unsökun om
intagning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkure vid sjukhus eller klinik,
där sluien psykiutrisk vård icke meddelas, eller vid sjukhem jör lältsköllu
psykiskt sjuku eller specialsjukhus jör psykiskl utvecklingsstörda eller
rektor för särskola eller föreståndare för vårdhem jör psykiskt
utvecklingsstörda får göra unsökun i fråga om den för vurs vård hun svarar.
Militär chef, dock lägst kompanichef eller motsvurunde chef, får göru ansökan
beträffande den som slår under huns be-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>ftd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I .frågu om den som genom
lu-gukrufivunnen dom dömls lill skyddstillsyn eller som villkorligt frigivits
från kriminulvårdsunslull eller villkorligl ulskrivils från urbetsunstuli eller
som överförts till vård utom unstull e.fter utt hu dömts lill ungdonisjängelse eller
interneringfår ansökun görus uv ord-Jörunden i den övervukningsnämnd under
vurs tillsyn hun slår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffunde den som år intagen i
kriminulvårdsunslull, urbetsunstuli, häkte, ullmän vårdunslull för
ulkoholmissbrukure eller ungdoms-vårdsskolu och vislus inom unstullen jur
ansökan görus endusl av tjänslemun som har att sörja för den Intugne. Sådun
tjänslemun får i unnut full än som uvses i tredje slyckel göru unsökun åven i
fråga om den som vistas utom unstulten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller på gmnd av domstols förordnande enligt 31 kap. 3 S
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlagning med stöd av vårdintyg får icke ske på grund av
omständighet som avses i 1 S första slycket e).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2752>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulan uti vura slutligt utskriven därifrån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen tiger förordna om behörighet
ull vid krig eller krigsfara göra ansökun i .fråga om den .som tillhör
krigsmakten.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2753>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:147.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2754>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om intagning göres
skriftligen. Vid ansökningshandlingen skall .fogas vårdintyg angående den som
ansökningen avser. Vårdinlygel fur icke vara äldre än en månad, när ansökningen
göres.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg skall, om ej annat följer
av 7 S andra slyckel, innehålla dels uttalande att sannolika skäl föreligga
för att den som unsökningen avser lider av psykisk sjukdom och för alt sluten
psykiatrisk värd är oundgängligen påkallad med hänsyn lill sjukdomens arl och
grad och lill nägon eller några av de i I § försia slycket a)-d) angivna
omsländighelerna, dels redogörelse för sjukdomen och de omsländigheier i
övrigl som föranleda vårdbehovel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen äger förordna all
värdinlyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses
i andra stvckei.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdinlyg skall i Juli som avses i
1 §, om ej annal följer av 7 S andra slyckel, innehålla dels uiialande att
sannolika skäl föreligga för att den som inlygel avser lider av psykisk sjukdom
och för atl psykiatrisk värd på .sjukhus år oundgängligen påkallad med hänsyn
till sjukdomens arl och grad och lill någon eller nägra av de i I S försia
stycket a)-d) angivna omständigheterna, dels redogörelse för sjukdomen och de
omständigheter i övrigt som föranleda vårdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l.full som avses i 2 S skall vårdintyget innehålla dels
uttalande till sannolika skäl föreligga för all den som intyget avser till
följd av missbruk av alkohol eller narkolika iir i Irängande behov av
avgiftning och psykialrisk vård i samband ined denna för ull inle skadas
allvarligt lill sin hälsa eller annars ulsällas .för ja ra lill livel, dels
redogörelse .för de omsländigheier i övrigt som föranledu vårdbehovet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I vårdintyg skull unges veni som
har begärt intyget. Intyget skall vuru avfattat enligt fuslsttiUl formulär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen äger förordna atl
värdinlyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses
iförsiii och andra slyckena.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2756>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2757>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2758>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörig all ulfärda värdinlyg är
legitimerad läkare samt den som ulan atl varu legitimerad är förordnad ull
uppehållu befattning som läkure i ullman Ijänsl och genomgåtl för medicine
licenliutexumen föreskriven kurs i psykiatri. Från sislnämnda krav äger
socialstyrelsen medge undanlag, om särskilda skäl föreligga. Vårdintyg med åberopande
av omsiändighel som avses i 1 S första stycket a) får dock utfärdas endasi av
läkare som har specialistkompetens avseende psykiska och nervösa sjukdomar
eller erhållit socialstyrelsens tillstånd atl ulfärda vårdintyg av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får utfärdas endasi i
omedelbar anslutning lill personlig undersökning av den som ansökningen avser.
Den som får göra ansökun om intugning åger föranslalla om sådun undersökning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg utfärdut uv läkure, som
tjänstgör inom den slutnu psykiatriska vården, får icke godtagas för inlagning
på del sjukhus där läkaren år verksam. Om betydande olägenhet skulle uppslå
genom un-lilunde uv unnun läkure, får dock vårdintyg ulfärdal av läkare vid
.sjukhuset godtagus för intugning pä annan klinik än den där han är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg .får icke godtagus, om
det år iiljardut uv den som gör unsökun om inlagning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 4 och 5 SS förvaltningslagen
(1971:290) c/i'fl icke lillåinpning i ärende om utfärdande av vårdintyg.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörig all ulfärda vårdintyg är
legitimerad läkare. Frän detla krav äger socialstyrelsen medge undantag, om
särskilda skäl föreligga. Vårdintyg med åberopande av omständighet som avses i
1 S första stycket a) får dock utfärdas endasi av läkare som har
specialislkompelens avseende psykiska och nervösa sjukdomar eller erhållit
socialstyrelsens tillstånd atl utfärda värdinlyg av detla slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får utfärdas endasi i
omedelbar anslutning till personlig undersökning av den som intyget avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får godtagas för intagning
på det sjukhus där den läkare som har utfärdat intyget tjänstgör endasi under
förutsältning atl intagningen sker på annan klinik än den där han är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredes patient psykiutrisk vård på
sjukhus utun stöd uv dennu lag, får undanlag görus från bestämmelsen i tredje
stycket, om bety-dunde olägenhet skulle uppslå genom anlitande av annan
läkure.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ärende om utfärdunde uv vårdintyg
gällu bestämmelserna i 4 och 5 S§ förvaltningslagen (1971:290) åven för läkure
som utövur yrket enskilt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2759>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7S Föreligga sannolika skäl för att
någon lider av psykisk sjukdom och är fariig för annans personliga säkerhel
eller egel liv, äger polismyndighet omhändertaga honom, om fara är i dröjsmål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2760>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2761>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2762>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2763>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdels,</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2764>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2765>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friges den omhändertagne icke
omedelbarl, skall polismyndigheten genast fcManstalla om undersökning som avses
i 6S andra stycket. Utfärdas vårdintyg, skall polismyndigheten genast ansöka
om den omhändertagnes inlagning på sjukhus för sluien psykiatrisk vård. I fall
som avses i denna paragraf behöver vårdintyget icke innehålla annat än
uttalande atl sannolika skäl föreligga för alt den omhändertagne på grund av
psykisk sjukdom är i behov av sluien psykialrisk vård och för atl han är
farlig för annans personliga säkerhet eller egel liv jämle en redogörelse för
de iakttagelser på vilka läkaren grundar sin uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker intagning enligl 8 S, skall polismyndigheten
senast andra dagen efler dagen för inlagningen lillslälla överiäkaren prolokoll
rörande de omständigheter som föranlell unsökningen .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utfärdas icke värdintyg eller
rti'-slås ansökningen om inlagning, fär den omhänderlagne icke längre
kvarhällas av polismyndigheten med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i andra - fjärde
slyckena äga icke tillämpning, om den omhändertagne redan intagits på sjukhus
med slöd av denna lag och icke ulskrivils därifrån enligl 16$. Friges den
omhändertagne i sädani fall icke omedelbarl av polismyndigheten, skall han
genasi jÖras till sjukhusel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friges den omhändertagne icke
omedelbart, skall polismyndigheten genasi föranstalta om undersökning som avses
i 6S andra styckel. Utfärdas värdinlyg, skall polismyndigheien genast
.fiiransialiu om all den omhänderlagne tages in på sjukhus för psykiatrisk
värd. I fall som avses i denna paragraf behöver vårdinlygel icke innehålla
annat än uttalande atl sannolika skäl föreligga för alt den omhändertagne på
grund av psykisk sjukdom är i behov av psykialrisk vård och för all han är
farlig för annans personliga säkerhel eller egel liv jämte en redogörelse för
de iakttagelser på vilka läkaren grundar sin uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker intagning enligt 8 S, skall polismyndigheten
senast andra dagen efler dagen för intagningen tillställa överläkaren prolokoll
rörande de omsländigheier som föranlell atl vårdintyg hur utfärdals.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulfärdas icke värdinlyg eller beslutus
ej om inlagning, får den omhänderlagne icke längre kvarhällas av
polismyndigheien med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i andra — fjärde
slyckena äga icke tillämpning, om den omhändertagne redan inlagils på sjukhus
med slöd av denna lag och icke ulskrivils därifrån enligl 16§. Friges den
omhändertagne i sådant fall icke omedelbart av polismyndigheten, skall dennu
genasi förunstullu om utt hun får behövlig vård.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vud som sugs i dennu paragraf skaU
ej gällu den som behöver beredus vård med stöd av 2 §.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2766>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:151.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2767>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överensstämma ansökun och
vårdintyg med föreskriftema i 4-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får ej godtagus som
underlug för intugningsbeslut, om det ur utfärdat mer än fiorton dagar före
beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överensstämmer vårdintyget med
föreskrifterna i 5-7§S och fö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2768>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2769>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2770>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2771>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdels</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2772>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2773>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 SS och
föreligga sannolika skäl lör att vård kan beredas med stöd av denna lag, fär
den ansökningen avser intagas på sjukhus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>religga
sannolika skäl för att värd på .sjiikliiis kan beredas med slöd av denna lag,
får den våriliniygel avser inlagas på sjukhus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2774>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inlagning beslular överläkaren.
Om särskilda skäl föreligga, iigei han överlåta pä annan läkare vid sjukhuset
att besluta om inlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2775>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sker intagning enligt 8S, skall överläkaren efter
undersökning av patienten snarasl möjligi och senast tionde dagen efter dagen
för iiitag-ningen pröva om värd kan beredas paiienlen med slöd av denna lag.
Hur som grund för loisökningen åberoputs ull putienten är furUg för annans
personliga säkerhet, jår med prövningen anstå till femionde dugen efler dugen
för intugningen, om särskilda skäl föreUgga och Intugningen icke beslutats med
stöd av vårdintyg uv innehåll som uvses i 7§ undru stycket.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker intagning enligt 8S, skall
överläkaren efter undersökning av paiienlen snarasl möjligt och senasl åttonde
dagen efter dagen för iiiitig-niiigsbesliiiel pröva om vård kan beredas
patienten med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har i .fall som avses i 6 H .fjärde
stycket beslul om inlagning enligt sa grundals på vårdintyg som liar
iiljardtils av läkare som tir verksam vid den klinik, där inlagningen har
skelt, skall den prövning som inses i första slyckel i stället göras av
psykiatriska nämnden senasl åtta dagar ejler dagen för inlagningsbeslulel. Vad
nu har sagts skall även gälla oiii vårdintyget har utfärdats eller inlagning
enligl 8 f beslulats Irols all omsiändighel som grundlägger jäv enligl 4 H förvaltningslagen
(1971:290) har förelegal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om läkare som avses i jorsiu
Slyckel .själv hur iitfiirdai vårdintyg eller jäv enhgl 4 § förvallningslagen
(1971:290) föreligger mol honom, skall den pritvning som ankoininer på honom enligl
sagda slycke i Slällel fuUgörus uv psykiairiska nämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2776>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2777>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finner överläkaren all vård kan beredas med stöd av denna
lag, skall han beslula att patienten även i forlsältningen skall vara intagen
på sjukhuset. I annal fall skall överläkaren omedelbart utskrivu honom.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framkommer vid prövning som uvses i förslu, undra eller
Ireilje styckel all vård kan beredas med slöd av denna lag, skall beslutus all
paiienlen även i fortsäliningen skall vara intagen pä sjukhusel. I annat fall
skall patienten omedelburt utskrivas från vård enligl denna lag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2778>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1979180. I .saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2780>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2781>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lOS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2782>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt 8 eller 9S får icke meddelas av läkare som
utfärdat vårdinlygel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligl 8 eller 9S .första stycket fär icke meddelas
av läkare som utfärdat vårdintyget iilinn i.fäll som uvses i 6 §.fjärde
styckel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2783>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:145.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I2S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2784>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon genom lagakraftvunnen dom överlämnats till
sluien psykialrisk vård, skall socialslyrelsen föranstalta om all han ulan
dröjsmål inlages på sjukhus för sådan vård. Är han redan intagen pä sjukhus
försluten psykiatrisk vård, skall han i fortsättningen anses intagen på grund
av domstolens förordnande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon genom lagakraflvunnen dom överlämnats lill
psykialrisk vård, skall socialslyrelsen föranslalla om all han utan dröjsmål
inlages på sjukhus för sådan vård. Är han redan intagen pä sjukhus för
psykiatrisk vård, skall han i fortsättningen anses intagen pä grund av
domslolens förordnande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2785>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 a S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren eller den hun hur
bemyndigut skall utun dröjsmål underrätta sociulnämnden om palienl som beredes
vård med slöd av 2 § behöver stöd och hjälp genom socialtjänsten.
Sociulnämnden skull senust inom en vecka från underrättelsen efter samråd med
läkaren och tillsammuns med patienten upprätta en plan.för den sociulu eftervården.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:9.0pt;text-indent:131.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I4S Palienl kan få tillstånd atl vistas på egen hand utom
sjukhusområdet under viss del av dygnel eller tillfälligt under vissl antal
dygn, om det icke medför fara för annans personliga säkerhet eller hans egel
liv. Sädani tillstånd får förbindas med särskilda föreskrifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2786>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om tillstånd uti vistus på egen
hund utom .sjukhusområdet beslutar överläkaren, om annat ej följer av tredje
slycket. Om särskUda skäl föreUggu, åger hun beträffande viss palienl överlåta
på annan läkure vid sjukhuset utt beslutu om tillstånd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I .frågu om putient som uvses i 17
§ aridra stycket beslutar utskrivningsnämnden om tillstånd att vistas på egen
hand utom sjukhusområdet. Nämnden äger belräffande viss patient överlåta på
överläkaren</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 17 § om utskrivning
tiUämpas på fråga om tillstånd enligt första stycket. Nämnden äger
beträffande viss patient överlåta på överläkaren alt besluta om tillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2788>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl beslula om lillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläkaren får ålerkalla lillslånd all vistas på egen
hand ulom sjukhusområdel, om förhållandena påkalla del. Om särskildu sked.föreUggu,
äger han beiråffunde viss patient överlåtu på annun läkare vid sjukhuset utt
återkullu tiUslånd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren får ålerkalla tillstånd
all vistas på egen hand ulom sjukhusområdel, om förhållandena påkalla det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:15.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren får om särskildu skäl
jöreligga överlåta sin beslu-lunderutt enligl dennu purugruf på annan vid
.sjukhuset anställd läkare.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2789>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I5S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2790>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, fär
överläkaren laga del av innehållet i brev eller annan handling som ankommer
lill patient eller som patient önskar avsända. Kan vidarebefordrande av
handling som ankommer till patient medföra fara för ordningen eller säkerheten
på sjukhusel eller vara olämpligt med hänsyn lill syftel med värden eller kan
handling som patient önskar avsända föranleda betydande olägenhet för honom
eller annan person, fär överläkuren beslulu ull handlingen skull kvarhällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är slälld lill ulskrivnlngsnämnden,
psykiatriska nämnden, socialstyrelsen, justitiekanslern eller någon av
riksdagens ombudsmän skall vidarebefordras utan granskning. Handling som är
ställd lill eller avsedd för annan myndighel och rör mål eller ärende, vari
patienten själv äger föra lalan, saml handling ställd till eller avsedd för advokat
eller offentligt bilräde skall vidarebefordras. Beslular överiäkaren ull
kvarhålla brev lill myndighet, skall beslutel underställas
utskrivningsnämndens prövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar del sig alt handling, som är
slälld lill annan än utskrivnings-nämnden, psykiutrisku nämnden,
sociulstyrelsen, justiliekanslern eller någon UV riksdugens ombuds-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får överläkaren eller den hun
hur be-.myndlgul laga del av innehållet i brev eller annan handling som ankommer
till patient som vårdus </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med slöd uv I § eller som putienten
önskar avsända. Kan vidarebefordrande av handling som ankommer lill palienl
medföra fara för ordningen eller säkerhden på sjukhusel eller vara olämpligt
med hänsyn till syftet med vården eller kan handling som palienl önskar avsända
föranleda belydande olägenhel för honom eller annan person, får handlingen
kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är slälld till
psykiutrisku nämnden, centrala psykiairiska nämnden, socialslyrelsen,
justitiekanslern eller någon av riksdagens ombudsmän skall vidarebefordras
utan granskning. Vud nu sugis skull också gälla handling som är slälld lill
offentlig jörsvaru-re.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är slälld till eller
avsedd för annan myndighet än som uvses i undru styckel och rör mål eller
ärende, vari patienten själv äger föra talan, saml handling slälld lill eller
avsedd för advokal, som ej är offentlig försvurure, eller offentligt bilräde
skall vidarebefordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar del sig atl handling, som är
slälld lill annan än myndighet som unges i undru stycket, år avsedd för någon
av dessa myndigheler, skall den vidarebefordras. Detsummu</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2792>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mån, är avsedd för nägon av dessa myndigheter, skall den
vidarebefordras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>!I2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller handling avsedd.för den som förordnals som
ofjentlig försvarare för patienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut att kvarhålla handling jättas av psykiatriska
nämnden efter framställning av iyverlåkaren. I av-vukiun på nämndens beslut får
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överläkaren vidtaga ålgärd som Icke
kan uppskjutas ulan ullvurlig olägenhel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2793>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:145.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I6S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2794>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som berelts vård med stöd av beslut enligl 9S andra
slyckel eller på grund av domstols förordnande skall ofördröjligen utskrivas,
om förulsällningar enligl 1 för all bereda honom vård icke längre föreligga.
Omsiändighel som avses i I S första styckel e) får icke ulgöra grund för
kvarhållande i annat fall än då patienten berells vård på grund av domstols
förordnande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som beretts värd med stöd av beslul enligt 9 fjärde
slyckel eller pä grund av domstols förordnande skall ofördröjligen ulskrivas
från vård enligl denna lag, om förulsältningar för alt bereda honom vård icke
längre föreligga. Omständighet som avses i I S försia slycket e) får icke
ulgöra grund för kvarhällande i annal fall an då patienten berells vård på
grund av domstols förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har berelts vård enligl 2§ skall skrivas ul senasl
fyra veckor från dagen for iiiiagningsbeslii-tei.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2795>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om uiskrivning skall prövas fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:146.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I7S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2796>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om uiskrivning beslular överläkaren,
om annal ej följer av andra slycket. Han äger hänskjula frägan om utskrivning
till utskrivningsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivningsnuinnden beslular om utskrivning enligl 16 S
av palienl som intagits på grund av domstols förordnande eller som under
inflyiande av psykisk sjukdom begått broll mot annans personliga säkerhel,
för vilkel ålal icke väckts, eller som varil inlagen i kriminalvårdsanstall
för undergående av påföljd för brotl under tiden för anslaltsvården eller i
samband med alt denna upphört intagits försluten psykialrisk vård med slöd av
denna lag och icke skall åleiföras till anstalten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om utskrivning beslutar överläkaren,
om annat ej följer av andra styckel. Han äger hänskjula fiägan om utskiivning
lill psykiairiska nämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>P.sykiuirisku nämnden beslutar om
utskrivning enligl 16 S av palienl som inlagils pä grund av domstols
förordnande eller som under inflyiande av psykisk sjukdom begått broll mol
annans personliga säkerhet, för vilket åtal icke väckls, eller som varit
inlagen i kriminalvärdsanstalt för undergående av påföljd för broll under
liden för anslaltsvården eller i samband med all denna upphört intagils för
psykialrisk vård med slöd av denna lag och icke skall ålerföras lill
anslal-len.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2798>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2799>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2800>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2801>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När anledning föreligger till
uiskrivning av patient som avses i andra stycket, skall överläkaren
ofördröjligen anmäla della hos nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiulrisk nämnd får åven i unnat
full än i andra styckel sågs utskrivu putient.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2802>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patient eller hans make, om makarna sammanbodde vid tiden
för intagningen, eller annan, som då stadigvarande sammanbodde med honom, eller
hans bam, fader, moder, syskon, förmyndare eller gode man får göra ansökan om
utskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om
patient som avses i 17 § andra styckel ger lill känna att han icke vill vuru
inlugen på sjukhuset, skall han genom överiäkarens försorg underrättas om sin
möjlighet all ansöka om uiskrivning och tillfäUe beredas honom alt upprätta
erforderiiga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskrivnlngsnämnden är icke skyldig
atl pröva ansökan om utskrivning, förrän tre månuder förflutit från
prövningen av tidigare ansökan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patienten eller hans make, om makarna sammanbodde vid
tiden för intagningen, eller annan, som då stadigvarande sammanbodde med honom,
eller hans bam, fader, moder, syskon, förmyndare eller god man får göra
ansökan om utskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan hos psykiutrisku nämnden göres skriftligen. Om
patient som avses i I7S andra styckel ger lill känna all han icke längre vill
vårdas enligt dennu lug, skall han genom överläkarens försorg underrättas om
sin möjlighel atl ansöka om utskrivning hos nämnden och lillfälle beredas honom
all upprälla erforderliga handlingar. Vad na sugis skull hu motsvurunde tilllämpning
på den som enligt förslu stycket får göru ansökan om utskrivning UV putienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiutrisku nämnden år icke skyldig atl pröva ansökan om
uiskrivning, förrän en månud förflutit från prövningen av tidigare ansökan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2803>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I9§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2804>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Putient jår utskrivas på försök, om
särskilda skäl föreligga och del icke medför fara för annans personliga
säkerhel eller hans egel liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivning på försök skall avse
viss tid, högsl sex månader, som kan föriängas med högst sex månader «/
gången. Putient får åläggas all iakttaga särskilda föreskrifter och ställas
under tiUsyn av lämplig person.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År putienten i behov uv vård enligl I § men ärjörtsuil
vård på sjukhus ej nödvändig, får hun ulskrivas på försök, om särskilda skäl
föreligga och det icke medför fara för annans personliga säkerhel eller hans
egel liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivning på försök skall avse viss tid, högsl sex
månader, som kan förlängas med ytterligure sex månader. Försöksulskrivning som
hur pågått under en samnianhung-unde tid av etl år får förlängas endusl om
synnerligu skäl föreUggu.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2806>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2807>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om sådan Jörltingning meddelas UV psykialriskti
nämnden för högst .vev månader ål gången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur den tid som bestämls.för
för-söksulskrivningen gåll lill ända utan all försöksiitskrivningcn har
fÖrltiiigls, skall paiienlen anses som Ulskriven enligt 16 ii.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under uiskrivning på försök jår
palienl åläggas all iakllaga särskilda föreskrifter och ställas under tillsyn
av lämplig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 17 och 18 SS avse även uiskrivning pä
försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning av lidsfrislen i 18 §
liksiälles ansökun om utskrivning på försök med ansökan mn inskrivning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:131.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 S Den som ulskrivils på försök får ålerinlagas på
sjukhus, om förhållandena påkalla det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2808>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ålerinlagning beslular överläkaren. Om särskilda skäl
föreligga, äger han beträffunde viss putient överlåla på annan läkare vid
sjukhusel all beslula om ålerintagning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ålerintagning beslutar överläkaren.
Om särskilda skäl föreligga, äger han överlåta pä annan läkare vid sjukhusel
all beslula om ålerintagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 u i></span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiairiska nämnden skull inom tre
månuder jrån den dag då patienten intogs för vård pröva om putienten behöver
fortsull vård på sjukhus med slöd av denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter den i första slyckel angivna prövningen skall
psykiatriska nämnden så länge vården består återkommande pröva patientens
vårdbehov. Närmare föreskrifter ges UV regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2809>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:14.0pt;text-indent:131.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21§ Talan får föras mot läkares beslut enligt denna lag,
om läkaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2810>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intagit någon på sjukhus eller enligt 9§ undru stycket
beslutat all patienl alltjämt skall vara intagen på sjukhus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intagit någon på sjukhus eller enligl 9§ fiärde stycket
beslutat att patient alltjämt skall vara inlagen på sjukhus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2812>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2813>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2814>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2815>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnat begäran om tillstånd att
vistas på egen hand utom .sjukhusområdel hell eller delvis ulan bifall eller
återkallat sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit ansökan om utskrivning pä
försök. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> i samband med utskrivning på
försök ålagt palienl au iakllaga särskilda föreskrifter eller slälll honom
under tillsyn eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återintagit patient under uiskrivning på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigl
får talan icke föras mot läkares beslul enligt denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2816>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan föres hos ulskrivnlngsnämnden genom besvär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan föres hos psykiatriska nänuiden genom
besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2817>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2818>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan får föras mot ulskrivningsnämnds beslut, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ogillat besvär över beslut om intagning
eller beslut enligt 9S andra stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan får föras mot psykiairiska ntiinndens beslut, om
nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enUgl 9§ Iredje eller .fjärde slycket beslulal att patienl
allljäinl skall vara inlagen på .sjukhus.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ogillat besvär över beslul om inlagning eiler läkares
beslul enligl 9'i.fjiirde slyckel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2819>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagil ansökan om utskrivning
eller om uiskrivning på försök eller ogillat besvär över liikares beslut om
avslag på sådan ansökan eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i samband med uiskrivning på försök ålagl palienl att
iakllaga särskilda föreskrifter eller slälll honom under tillsyn eller lämnal
besvär över läkares beslul i sädana frägor helt eller delvis ulan bifall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2820>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigl får lalan mol ulskrivningsnämnds beslul enligl
denna lag föras endasi i fall som avses i 26S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan föres hos psykiatriska
nämnden genom besvär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt får talan mol psykiatrisk nämnds beslut enligl
denna lag föras endast i fall som avses i 26S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan föres hos cenirala psykiatriska
nämnden genom besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2821>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23
S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2822>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot psykiatriska nämndens beslut får talan icke föras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot centrala psykiairiska nämndens beslut enligl denna
lag får talan icke föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2823>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2824>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligl 21 eller 22 S får föras av den som enligt 18
S äger ansöka om uiskrivning. Talan får föras utan inskränkning till viss lid.
1 fråga om prövning av talan enligt 21 S äger beslämmelsen i 18 S Iredje
slycket motsvarande tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan enligt 21 eller 22 § får
föras av den som enligt 18 S äger ansöka om utskrivning. Talan får föras utan
inskränkning till viss tid så länge putienten värdus med slöd uv dennu lug.
Tulan fur durjumte föras under tre veckor från den dug patienten utskrevs
enligt 16 §. I fråga om prövning av lalan enligt 21 S äger beslämmelsen i 18 S
tredje styckel och 19 § sislu stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2827>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Niivaninde
Ivdelst</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2828>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2829>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mol beslul, varigenom ulskrivningsnämnd ullålil sig
om ersättning som avses i 32 S eller 33 S tredje stycket, föres hos psykiatriska
nämnden genom besvär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mol beslut, varigenom psykialrisk nämnd ullålil sig
om ersällning som avses i 32 S andra slycket eller 33 S iredje styckel, föres
hos centrala psykiairiska nämnden genom besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2830>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>28
S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2831>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskrivningsnämnd består av
lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domar-ijänst,
en läkare som bör vara särskill kunnig i psykiatri och en person med
erjarenhet i allmännu värv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatriska nämnden beslår av
lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domartjänst,
två läkare som äro särskill kunniga i psykiatri och ivå personer med erfarenhel
i allmänna värv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ledamot av ulskrivningsnämnd
eller psykiairiska nämnden finnas en eller fiera suppleanler. Beslämmelserna
om ledamot gälla även suppleanl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>P.sykluirisk nämnd består av lagfaren
ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domartjänst, en läkare
som bör vara särskilt kunnig i psykiatri, en person som år särskill insull i
sociulu frågor och yllerligare två ledamöter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ceniralu psykiairiska nämnden
beslår av lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie
domartjänsl, tvä läkare som äro särskill kunniga i psykiatri, en person som är
särskilt insatt i sociala frågor och ytterligare två ledumöter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ledamol av psykiutrisk nämnd
eller centrulu psykiairiska nämnden finnas en eller flera suppleanter.
Bestämmelserna om ledamot gälla även suppleanl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2832>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2833>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamol av utskrivningsnämnd eller
psykiairiska nämnden förordnas av regeringen för högsl fyra år i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan ledamot börjar tjänstgöra, skall han ha avlagt
domared eller försäkran enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkare som tjänstgör inom den
slutnu psykiatriska vården får icke som ledamot deltaga i handläggningen av
ärende rörande patienl på det sjukhus där han Ijänslgör. Om jäv mol ledamot
gälla i övrigl bestämmelsema i 4 kap. rältegångsbalken om jäv mol domare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamol av psykiutrisk nämnd eller centrulu psykiatriska
nämnden förordnas av regeringen för högst fyra år i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan ledamot börjar tjänstgöra,
skall han ha avlagt domared.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkare som tjänstgör inom den
psykiatriska vården får icke som ledamol deltaga i handläggningen av ärende
rörande patient på det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gälla i
övrigt bestämmelsema i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2834>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:145.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2835>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanträde med utskrivningsnämnd skola överläkaren
och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanträde med psykiutrisk nämnd skola överläkaren
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2837>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>patienten vara närvarande, om icke särskilda skäl
föranleda annat. Föres talan av annan än patienten, skall den som för talan
beredas till-fåtle alt närvara, om icke särskilda skäl föranleda annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärende som handlägges i patientens frånvaro får icke
avgöras utan att nämndens ledamöler före avgörandel skaffat sig personlig
kännedom om patienten. Är denne ulskriven pä försök, får dock ärendet avgöras,
om minsl en av ledamölerna lar sådan kännedom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>patienten vara närvarande, om icke särskilda skäl
föranleda annat. Föres lalan av annan än patienten, skall den som för talan
beredas tillfälle all närvara, om icke särskilda skäl föranleda annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärende som handlägges i patientens frånvaro får icke utan
synneriiga skål avgöras utan alt nämndens ledamöler före avgörandet skaffal
sig personlig kännedom om patienten. Är denne ulskriven på försök, får ärendet
avgöras om minsl en av ledamölerna har sådan kännedom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2838>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:139.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>32
S -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2839>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patienl eller annan som för talan hos ulskrivrdngsnämnd
eller psykiatriska nämnden får tillerkännas ersättning av allmänna medel för
kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse inför nämnden, i den
mån det finnes skäligt. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patienl eller annan som för talan hos psykiutrisk nämnd
eller centrulu psykiairiska nämnden får lill-erkännas ersättning av allmänna
medel för koslnad för resa och uppehälle i samband med inslällelse inför
nämnden, i den mån del finnes skäligt. Nämnden får bevilja förskott pä
ersättningen. Den som jör tulun hos nämnden skull genom nämndens jörsorg
upplysus om den rått till ersättning och förskott som kun föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om ersällning
och förskoll meddelas av regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2840>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34
S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2841>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskrivningsnämnd eller psykiairiska
nämnden får avgöra ärende endasi om nämndens samtliga ledamöter äro
närvarande. Beslut rörande förskott på ersättning som avses i 32 S eller 33 S
tredje slycket får dock på nämndens vägnar meddelas av ordföranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i överrätt äga motsvarande tillämpning på avgörande av
ulskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykititrisk nämnd eller centrala
psykiairiska nämnden får avgöra ärende endast om nämndens samlliga ledamöler
äro närvarande. Beslul rörande förskott på ersäUning som avses i 32 S andra
styckel eller 33 S tredje slycket får dock pä nämndens vägnar meddelas av ordföranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i
överrätl du nämnd ej hur säte I rätlen äga molsvarande tillämpning pä avgörande
av psykialrisk nämnd eller cenirala psykiairiska nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2843>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2844>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2845>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:126.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>34 a S I ärende, vari 17S förvallningslagen (1971:290) äger
tillämpning, får skälen för besluiel ulelämnas även i andra fall än som sägs
där, om ändamålei med vården annars skulle molverkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2846>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I läkares beslul enligl 8 eller 9S eller varigenom ansökan
om uiskrivning avslagils saml i molsvarande beslut av utskrivningsnämnd eller
psykiairiska nämnden skola alltid anges de i I S angivna förutsättningar på
vilka beslutet grundas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I läkares beslut enligl 8 eller 9S eller varigenom ansökan
om utskrivning avslagils samt i molsvarande beslul av psykiatrisk nämnd eller
centrala psykiairiska nämnden skola alltid anges de i 1 eller 2 S angivna
förutsättningarna pä vilka beslutel grundas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2847>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:11.0pt;text-indent:130.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 S Polismyndighet skall lämna handräckning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2848>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av läkare som enligl 6S
försia slycket är behörig all ulfärda vårdintyg, om den som skall undersökas
icke släller sig till förfogande för undersökningen eller lä-kuren behöver
skydd för sin personliga säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren, om den
som med slöd av denna lag skuU inlagas på sjukhus icke insläl-ler sig på
sjukhusel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren, om
patienl avviker från sjukhusel eller icke ålervänder dil, sedan liden för
lillständ all vislas på egen hand utom sjukhusområdel eller för uiskrivning pä
försök gäll ul, eller icke inställer sig på sjukhusel, sedan tillstånd att
vislas på egen hand utom sjukhusområdel återkallats eller beslut meddelals om
ålerinlagning under uiskrivning pä försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, må
överläkaren beträffunde viss putient överlåta pä annan läkare vid sjukhusel
all begära handräckning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av läkare i allmiin
Ijänsl som enligt 6S försia slycket är behörig alt utfärda vårdintyg, om den
som skall undersökas icke släller sig lill förfogande för undersökningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/)(/ begäran av läkare som enligl
6§ jörsla stycket är behörig ull ulfärda vårdintyg om lian behöver skydd för
sin personliga säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pä begäran av läkare i allinän
Ijänsl som har utfärdal vårdintyg eller överläkaren, om den som med stöd av
denna lag avses bli inlagen på sjukhus icke inställer sig på sjukhusel eller
på begäran av överläkaren, om patient avviker från sjukhusel eller icke
återvänder dit, sedan liden för lillslånd all vislas pä egen hand ulom
sjukhusområdel eller för uiskrivning pä försök gäll ul, eller icke insläller
sig på sjukhuset, sedan tillstånd all vislas på egen hand utom sjukhusområdet
återkallats eller beslut meddelals om ålerintagning under utskrivning på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, må
överläkaren överlåta på annan läkare vid sjukhuset alt begära handräckning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2850>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a S<br>
Har överläkure med stöd av 13 S</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har med slöd
av \3 oinhånder-<br>
omhänderlagil alkoholhaltiga dryc-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tagits
alkoholhaltiga drycker eller<br>
ker eller andra berusningsmedel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra
berusningsmedel som påträf-<br>
som påträffats hos eller ankommil</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fats
hos eller ankommil lill den som<br>
till den som är inlagen på sjukhus</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
inlagen på sjukhus med slöd av<br>
med slöd av denna lag, skall den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna lag,
skall överläkaren låta<br>
omhändertugnu egendomen bevis-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bevisligen
förslöru eller jör sälja<br>
ligen förstärus eller försäljus enhgl</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
omhändertagna egendomen<br>
beslämmelserna om beslaglagen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt
beslämmelserna om beslagta<br>
egendom i 2S lagen (1958:205) om</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen egendom
i 2S lagen (1958:205)<br>
förverkande av alkoholhaltiga dryc-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
förverkande av alkoholhaltiga<br>
ker m. m. Belopp, som erhållils vid</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>drycker
m. m. Belopp, som erhållils<br>
sådan försäljning, tillfaller slalen.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
sädan försäljning, tillfaller sla<br>
len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pålräffas alkoholhaltiga drycker
eller andra berusningsmedel inom sjukhus där palienler som inlagils med slöd
av denna lag vårdas, får berusningsmedlen omhändertagas av sjukhusdirektören
eller styresmannen för sjukhusel, om känd ägare till berusningsmedlen ej
finnes. Försia slycket har motsvarande fillämpning på sålunda omhändertagen
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första slyckel har
molsvarande fillämpning på injektionsspruta eller kanyl som kan användas för
insprutning i människokroppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som ur inlagen.för vård med
stöd av denna lug skull så snart hans tillstånd medger det genoin överläkurens
.försorg upplysus om sin rätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ull ja intagningen prövad av den
psykiatriska nämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ull i övrigl föru lalan mol beslut
som harfuttuts med slöd av lugen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all anlltu ombud eller bilräde enligt
.förvuhningslugen (1971:290),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ull begära råltshjålp genom offentligt
biträde enligl rättslijälpsla-gen (1972:429).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lug skall finnas anslagen
inom sjukhuset väl synlig jör puli-eniernu.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2852>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt yttrande av Börje Langton</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av de viktigaste förändringarna
inom den psykiatriska sjukvården ulgör sirävandena all salsa på öppna
vårdformer som allernaliv till vård på sjukhus. Det syslem som härvid främsl
övervägs är s.k. geografisk seklorisering. Del innebär alt all psykiatrisk
vård inom dl geografiski område hålls samman under en gemensam ledning och med
resurser för såväl öppen vård som värd på sjukhus. Psykiater från den i området
ingående psykiatriska kliniken verkar i den öppna vården och svarar för de
behandlingsinsatser som kräver psykialrisk kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom all psykiater kopplas in i
den öppna värden ökar möjligheterna atl undvika sjukhusvård och genom alt denne
svarar för såväl öppen vård som sjukhusvärd uppnås väsenlligl förbällrad
värdkontinuild. Detla är av slor belydelse för eftervården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För planeringen av sjukvården
upprättas inom varje landsting särskilda översiktliga sjukvärdsplaner. En
sammanställning av dessa planer fram lill år 1985 visar bl.a. att landslingen
med endasi ell par undanlag valt atl organisera den psykiatriska vården enligl
sekloriseringsprincipen. Vården har emellertid endast i några ensiaka fall i
form av försöksverksamhel organiserats på della sätl. En starkt bidragande
orsak härtill är de hinder den lagtekniska utformningen av LSPV uppställer.
Enligt nuvarande bestämmelser får vårdintyg inle godtagas för intagning om del
är utfärdat av psykiater som tjänstgör vid den klinik där inlagningen avses
ske. Eftersom sekloriseringsprincipen bygger på medverkan från klinikens läkare
uppslår här prakliska svårigheier vid genomförandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika meloder har prövats för all
kringgå de hinder LSPV uppställer. Ett sätt är att anlila dislriklsläkare för
utfärdande av vårdintyg. Förfarandel har emellertid flera nackdelar. Risk
föreligger atl dislriktsläkaren mer grundar sin bedömning på psykiaterns
uppgifter än pä vad han själv finner vid undersökning av patienten och ur
behandlingssynpunkt innebär del merendels olägenhel för patienten atl bli
undersökl av en för honom främmande läkare. Ytterligare kan sägas atl läkare inom
dislriktsorganisationen inle bör användas för atl klara problem som har sin
grund i bestämmelser som rör vård pä sjukhus och atl metoden medför en onödig
belastning på distriktsläkarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt annal sätt atl söka kringgå
hindren i LSPV har varit att använda försöksutskrivningsinstitutet i ökad
omfattning. Om patienten under tiden för sådan uiskrivning skulle försämras och
på nyll behöva sjukhusvård erfordras inle värdinlyg utan man kan använda sig av
bestämmelserna om ålerintagning. Ett sådant system får dock anses mindre
lämpligt eftersom patienten bibehålls under tvångsvis vård under längre tid än
som ur medicinsk synpunkt framslår som nödvändigt. Med andra bestämmelser hade
patienten blivil slutligt utskriven i stället för försöksutskriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det nu föreliggande lagförslaget
har öppnats möjligheter att godtaga vårdintyg utfärdal av läkare som tjänstgör
på den klinik intagningen skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2854>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ske. Della gäller vid överföringar från fiivillig vård. Del
rorisaita vårdbehovet skall därvid prövas i nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget säkerställer inte möjligheterna att genomföra
seklorisering av vården. Det är dessulom behäftat med ytterligare en allvarlig
nackdel. Inom en nära framlid kan lill följd av den organisatoriska
ulvecklingen samtliga specialistkompetenia psykiatrer' vara knutna till
psykiatrisk klinik vid lasarell. I många fall kommer del att finnas endasi en
sådan klinik inom ett vårdområde. Följden härav blir alt omsiändighel som avses
i 1 S törsta slyckel a) LSPV - den s.k. medicinska indikationen - i praktiken
inle kan utgöra grund för utfärdande av vårdintyg, eftersom detla föruisäliei
specialistkompetens i psykiatri hos den värdintygsskrivande läkaren. Delta
måste anses utgöra en betydande olJigenhel för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det vara en yllerst angelägen uppgift atl redan
nu undanröja de formella hinder som föreligger för en önskvärd utveckling av
det psykiatriska området. I synnerhet gäller detta sådana bestämmelser som
innebär att tvångsvisa värdformer bibehålls utan att så varil medicinskl nödvändigl.
Att sä sker är betänkligt ur palienlens synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför lagförslagels 6S böra ulformas så, atl
vårdintyg skall få godtagas för inlagning pä den klinik där den liikare som
ulfärdal inlygel Ijänslgör, om belydande olägenhel skulle uppstå genom
anlitande av annan läkare. Frägan om den forlsalla värden skall därvid prövas i
nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En beslämmelse sä ulformad skulle också kunna användas för
intagning av brådskande sjukdomsfall, beträffande vilka dröjsmål bedömes
innebära allvarlig fara för patienten eller eljest uppenbara olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Börje Langlon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:102.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2856>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FÖRKORTNINGAR</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2857>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ALRO</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AsocL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BrB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRIS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BR</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Å</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BvL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>CAN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DHR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KVN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LOB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LPV LRF LSPV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LTO LVU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NvL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFHL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFMA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFMN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSMH</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SjvK</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SjvL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ShjL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SKTF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholproblematikers riksorganisalion Lagen (1964: 450)
om åtgärder vid samhällsfarlig asocialild BroUsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Barnens Räll i Samhällel Brotlsförebyggande
rådd Barnavårdslagen (1960: 97)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralförbundet för Alkohol- och narkolikaupplysning De
handikappades riksförbund Förvaltningslagen (1971:290) Förvaltningsprocesslagen
(1971: 291) Handikappförbundens centralkommitté Justitiekanslern
Justitieombudsmannen Kriminalvårdsnämnden Landsorganisationen i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om viss psykialrisk värd Lantbrukarnas
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykialrisk vård i
vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1973: 558) om tillfälligt omhänderlagande Förslag
till lag med särskilda bestämmelser om värd av underårig Lagen (1954: 579) om
nyklerhetsvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
Polisinstruklionen (1972:51</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Psykiairiska nämnden
Rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• Riksförbundel
för hjälp ät läkemedelsmissbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet mol alkoholmissbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundel av föräldraföreningar
mol narkotika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundel för social och menlal
hälsa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• Centralorganisationen
SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvårdskungörelse (1972:676)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvårdslag (1962: 242)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialhjälpslag (1956: 2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges kommunaltjänstemannaförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens offenlliga utredningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:-6.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2858>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2859>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>N-fall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
LSPV-patienl som har inlagils på grund av domstols förord-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O-fall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- LSPV-palienl som under inflyiande
av psykisk sjukdom har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>begålt broll mol annans personliga säkerhel, för vilkel
ålal inte har väckls</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>P-fall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- LSPV-palienl belräffande vilken
del ankommer pä överläka-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ren all beslula om uiskrivning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-54.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PN-fall - LSPV-palienl som har
varit inlagen i kriminalvårdsanstall för all undergå påföljd för brott och
under liden för anstaltsvården eller i samband med all denna upphört har
inlagils för sluien psykiatrisk vård och inte skall återföras till anstallen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2860>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:174.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2861>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande lagstiftning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Barnavårdslagen (1960:97) - BvL</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Förutsättningar för vårdåtgärder med stöd av BvL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I BvL ullalas all samhällets vård
av barn och ungdom har lill syfte alt främja en gynnsam utveckling av de unga
och goda uppväxtförhållanden i övrigl för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppkommer missförhållanden som är
så allvarliga alt den unges hälsa eller utveckling äventyras, skall
barnavårdsnämnden enligl 25 S BvL vidla ålgärder. Delta kan ske ulan samiycke
av den unge eller hans vårdnadshavaré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De omständigheter som skall medföra
ingripande enligl 25 S barnavårdslagen är sammanförda i två grupper. Den
första gruppen avser missförhållanden i hemmel (25 S a). Den andra gruppen lar
sikle på hans egel beleende (25 S b). Grunden för åtgärden har belydelse för
del fortsatta förfarandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingripande enligl 25 S a) skall ske
om någon som inie har fyllt aderton år misshandlas i hemmet eller annars
behandlas på sådanl säll där att hans kroppsliga eller själsliga hälsa utsätts
för fara. Ingripande enligt detta lagrum skall också ske om den unges
utveckling äventyras på grund av föräldrarnas eller annan fostrares olämplighet
som fostrare eller bristande förmåga all foslra honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För åtgärd enligt 25 S b) krävs att
den unge inle har fyllt tjugo år och att han är i behov av särskilda
tillrältaförande ålgärder frän samhällets sida. Behovel av åtgärder skall ha
kommil lill ullryck genom broilslig gärning, sedeslösl levnadssäli,
underlålenhei alt efter förmåga ärligen försörja sig, missbruk av rusdrycker
eller narkotiska medel eller annan jämförlig anledning. Mot den som har gjorl
sig skyldig lill broilslig gärning är dock barnavårdsnämndens möjlighet till
ingripande begränsat, om den unge har fylll aderton år. Ingripande kan i sådanl
fall ske endasi om den unges livsföring i övrigl ulgör lillräcklig anledning
lill del eller ingripande med hänsyn lill pågående behandling enligl
bamavårdslagen eller av annan särskild anledning anses lämpligasl för hans
tillrällaförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 vissa fall skall
barnavårdsnämnden vidla ålgärder ulan all sädana missförhållanden föreligger
som avses i 25 S. Enligl 31 S skall den som inle har fylll aderton år
omhändertas för samhällsvård, om han behöver vård och foslran pä grund av all
föräldrarna hur avlidil eller övergivii honom. En yllerligare förulsällning är
atl behovel av värd och fostran inle tillgodoses pä annal säll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2862>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2863>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som inle har fyllt aderton år
kan vidare omhändertas för samhälls-värd enligl 31 S, om han behöver
specialvård eller annan vård och fostran ulom hemmet på grund av all
föräldrarna inle kan bereda honom sådan vård eller underlåter att
tillfredsställande sörja för honom. En förutsätlning för ingripande är även i
dessa fall alt behovet av vård och fostran inle tillgodoses på annal sätl. Det
krävs dessulom att föräldrarna har begärt alt åtgärden skall vidlas eller har
samiycki till denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligt 31 S av den som har
fyllt femlon år får, om särskilda skäl inte föranleder annat, ske endasi om den
unge har samtyckt till åigärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålgärd enligl 25 eller 31 § skall i
regel beslutas av barnavårdsnämnden i den kommun där den unge vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Insatsernas art</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker ingripande enligt 25 S, skall
barnavårdsnämnden i första hand försöka nå rättelse genom förebyggande
ätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De förebyggande åtgärder som
barnavårdsnämnden kan vidta är hjälpälgärder, som innefattar råd och stöd,
förmaning och varning, föreskrifter rörande den unges levnadsförhållanden samt
övervakning. Nämnden har möjlighet atl svara för koslnader som uppslår för den
unge då han skall följa de råd eller föreskrifter som har meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifter som rör den unges
levnadsförhållanden kan meddelas honom själv, hans föräldrar eller annan
fostrare. De kan gälla anlilande av barnavårdsanslall, behandling för sjukdom
eller annan kroppslig eller själslig brisl eller svaghet, sysselsättning,
arbetsanställning, vistelseort eller bostad, förfogande över arbetsförtjänst
eller andra tillgångar, förbud all använda rusdrycker eller narkotiska medel
eller andra liknande förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som enligl BvL förordnas lill
övervakare skall följa den unges utveckling och uppmärksamma hans
levnadsförhållanden. Övervakaren skall vidare understödja sädant som är lill
nylla för den unge. Beslul om övervakning skall omprövas med högst ett ärs
mellanrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrift och övervakning beslår
längsl lill dess den unge fyller aderton år. Har åtgärden beslutals med stöd av
25 S b), kan den dock bestå lill dess han fyller tjugo är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bedömer nämnden alt förebyggande
ätgärder inle kommer att ge önskat resullal eller har sådana ålgärder vidtagils
ulan alt medföra rättelse, skall den unge omhändertas för samhällsvård. Nämnden
kan förordna all besluiel skall gå i omedelbar verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om omhändertagande för
samhällsvård förfaller om del inle har börjal verkställas inom sex månader från
den dag del vann laga krafl. Det förfaller också om det inte har börjat
verkställas innan den unge har fyllt aderton år. Har ingripande skett med stöd
av 25 S b), är åldersgränsen dock i slällel Ijugo år. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
</span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2864>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2865>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger del sannolika skål för
atl ingripande med slöd av 25 S barnavårdslagen är påkallal, kan
barnavårdsnämnden till dess ärendei slutligt avgörs omhänderta den unge för
utredning. Del krävs dock att en sådan åtgärd är nödvändig pä grund av risker
för den unges hälsa eller utveckling, för brottslig verksamhel eller annan
skadlig verksamhel från hans sida eller för alt den fortsätla ulredningen skall
allvarligt försvåras eller vidare ätgärder hindras. Omhändertagande för
utredning fär beslå i högsl fyra veckor. Beslut om omhändertagande får
verksiällas omedelbart. Det förfaller om den unge häkias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har barnavårdsnämnden beslutat atl
någon skall tas om hand för samhällsvård eller utredning, skall den unge
själv, om han har fyllt femton är, och hans föräldrar, om han är under aderton
år, anmodas alt förklara om samtycke lämnas till alt beslutet verkställs.
Beslul skall underslällas länsrällens prövning om samiycke inte lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om länsrätten finneratt underställt
beslut som rör omhändertagande för samhällsvård inte bör faslslällas, kan
rätlen i stället förordna om förebyggande åtgärder eller uppdra åt
barnavårdsnämnden all göra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under tjugo år kan
tillfälligt tas i förvar av polismyndighet, om hans uppträdande eller
levnadssätt innebär fara för allmän ordning eller säkerhet och det föreligger
sannolika skäl för atl ingripande med slöd av 25 S är påkallat.
Barnavårdsnämnden beslular om den som har tagils i förvar skall omhändertas
eller friges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan den unge anlas vara under
aderton år kan han vidare tas i förvar av polismyndighet, om del föreligger
sannolika skäl för all ingripande enligl 25 S är påkallat och hans namn eller
boslad inte kan ulrönas. 1 dessa fall krävs inte att det föreligger fara för
allmän ordning eller säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall barnavårdsnämndens beslul med
anledning av 25 S b) om omhändertagande för samhällsvård eller ulredning gå i
omedelbar verksiällighei, kan polismyndighet under vissa förutsättningar ta den
unge i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Den omhändertagnes behandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som har omhänderlagils för
samhällsvård skall erhålla god vård och fostran samt den utbildning som hans
personliga förulsällningar och övriga omständigheter påkallar. Samma gäller för
den som har omhändertagits för utredning om förhållandena medger del. Vården
bör i försia hand äga rum i enskilt hem. Ordnas vården inle på detta sätt,
skall placering ske i lämplig anstalt. Den som är omhändertagen för
samhällsvård eller utredning av anledning som avses i 25 § b) får tas in i ungdomsvårdsskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid valet av vårdform skall hänsyn
tas till den omhändertagnes ålder, utveckling och egenskaper. Behovel av
uppsikl över honom skall också beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om den som är omhändertagen lider
av sjukdom eller annan kroppslig eller själslig brist eller svaghet, skall
barnavårdsnämnden bereda honom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2866>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2867>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den vård eller behandling som han behöver. Nämnden skall
vidaie. om den omhänderlagne inle är inlagen på ungdomsvårdsskola, noga följa
den unges utveckling och vid behov besluta om ändrad vårdform:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsikten och bestämmanderätten
över den som är omhändertagen ligger hos ungdomsvårdsskolans styrelse, om den
unge är inlagen i sådan skola, och hos barnavårdsnämnden i annal fall. Den som uuivar
bestämmanderätten kan besluta om begränsning i den unges röielsefi ihet.
Särskilda bestämmelser kan meddelas om umgänget mellan den omhänderlagne och
hans föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Vårdens upphörande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna om samhällsvärdens
upphörande har olika innehåll beroende på vårdformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge inte intagen i
ungdomsvårdsskola, skall barnavårdsnämnden förklara samhällsvården avslutad sä
snart ändamålet med vården har uppnålts. Värden skall dock alllid upphöra
senast då den omhändertagne fyller aderton är eller, om han har omhänderlagils
med slöd av 25 S b) efler del all han har fylll femton år, senasl ire är efler
omhänderlagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den som har omhänderlagils för
samhällsvård med slöd av 31 S gäller särskilda regler om tidpunklen för
samhällsvärdens upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdsnämnden kan förordna om
villkorligl upphörande av samhällsvården. I samband med sådanl beslul kan
nämnden meddela föreskrifter rörande den unges levnadsförhållanden och
förordna om övervakning. Har beslut meddelals om villkorligl upphörande av
samhällsvården, kan värden när som helsl återupptas, om detla krävs för all
syftel med vården skall uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då barnavårdsnämnden beslutar om
samhällsvårdens upphörande, slutligt eller villkorligt, skall nämnden se lill
all den unge får lillfredsslällande levnadsförhållanden. Om behov föreligger
skall nämnden bl, a. hjälpa den unge all få lämpligl arbete eller utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ar den unge intagen i
ungdomsvårdsskola, upphör samhällsvården genom beslut om utskrivning. Sådanl
beslut fattas av skolans styrelse. Utskrivning skall ske när ändamålet med
värden är uppnått, när eleven behöver värd, fostran eller utbildning, som
bällre kan beredas på annat sätt än genom ungdomsvårdsskolans försorg, eller
när eleven har tagits in i kriminalvårdsanstalt. Utskrivning skall dock alltid
ske senast när eleven fyller Ijugo år, eller om han har tagils om hand för
samhällsvård efler del alt han har fyllt sjutton år, senast tre år efler
omhändertagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I beslul om utskrivning kan
förordnas att samhällsvården skall beslå. Meddelas inle sådanl förordnande,
skall skolans slyrelse se lill all den unge får lillfredsslällande förhållanden
och vid behov hjälpa honom att få arbele eller ulbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2868>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2869>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Besvär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan mol beslul av barnavårdsnämnd
som rör föreskrifter om levnadsförhållanden, övervakning och omhänderlagande
för samhällsvård skall föras hos länsrätten genom besvär. Samma besvärsordning
gäller i fråga om beslul som slyrelse för ungdomsvårdsskola meddelar i ärende
om utskrivning från skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lagen (1954:579) om nykterhetsvård - NvL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Nykterhetsnämndens åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Hjälpålgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyklerhetsnämnden skall vidla
hjälpålgärder om det vid undersökning visar sig atl någon missbrukar alkoholhaltiga
drycker. Nämnden kan </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ex.
försöka förmå honom alt under viss tid, högst ell är, forfiöpande upprätthålla
förbindelse med nämnden eller av nämnden utsedd person, hjälpa honom till
lämplig anställning eller bereda honom ombyte av verksamhel eller vistelseort
(14 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Övervakning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är hemfallen ål
alkoholmissbruk får av nyklerhelsnämnden slällas under övervakning, om han till
följd av missbmket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är farlig för
annans personliga säkerhel eller kroppsliga eller själsliga hälsa eller för
eget liv, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ulsäller någon
som han är skyldig all försörja för nöd eller uppenbar vanvård eller annars
grovt brisier i sina plikler mol sådan person eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligger del
allmänna, sin familj eller annan till lasl, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) är ur slånd alt ta vård om sig själv, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) för elt för närboende eller andra grovt störande
levnadssätt.<br>
Detsamma gäller när någon som är hemfallen ål alkoholmissbmk för ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kringflackande liv utan att söka ärligen försörja sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om övervakning går i verkställighet
utan hinder av aU det inte har vunnit laga krafl. Övervakning får fortgå under
högsl ett år från beslutet eller, om särskilda förhållanden påkallar längre
övervakningstid, högst två år(l5-16S§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Tvångsintagning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är hemfallen åt
alkoholmissbmk kan Ivångsintas på allmän vårdanstalt för alkoholmissbmkare då
fömtsättningar för övervakning enligt 15 § föreligger samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) hjälpåtgärder har vidtagits
eller övervakning varit anordnad utan att vederbörande har kunnat återföras
till ett nyktert liv, eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2870>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2871>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hjälpåtgärder
och övervakning uppenbariigen skulle vara ulan gagn, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försök med
hjälpålgärder eller övervakning med hänsyn lill hans fariighei inle kan
avvaktas (18 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten beslular om
Ivångsintagning. Ansökan görs av nyklerhelsnämnden. Ansökan kan i särskilt
angivna fal! även göras av polisstyrelse (I9S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Tillfälligt omhändertagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger sannolika skäl för atl
någon är hemfallen åt alkoholmissbruk och farlig för annans personliga säkerhet
eller eget liv, skall polisstyrelsen ofördröjligen på lämpligt sätl tillfälligt
omhänderta vederbörande om faran är så överhängande att länsrättens beslut om
tvångsinlagning inle utan våda kan avvaklas. Om det föreligger sannolika skäl
för atl någon är hemfallen ät alkoholmissbruk och ulan att ärligen försörja sig
för etl kringflackande liv skall polismyndigheten också ingripa på angivet
sätt, under den ytterligare förulsällningen alt del skäligen kan antas atl han
kommer att avvika från orten innan länsrätten har pröval ansökan om
tvångsinlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polisstyrelsen får också
lillfälligl omhänderta den som på sannolika skäl kan anlas vara hemfallen åt
alkoholmissbruk och på grund av oförmåga att ta vård om sig själv är i
trängande behov av omedelbar vård (21 S 1 mom.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Länsrättens beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten kan i stället för beslul
om tvångsinlagning meddela förordnande om övervakning eller hjälpålgärd eller
uppdra ål nämnden all föranstalta därom, om den om vars inlagning är fråga kan
antas låta sig rätta härigenom (21 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrättens beslut om
tvångsintagning går, om inte länsrällen förordnar annorlunda, i verkställighet
utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft (33§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 VerkstäUighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten skall i vissa fall
föranstalta om verkställighet av slulligl beslut om tvångsintagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 övriga fall ankommer det pä
nyklerhelsnämnden all föranslalla om verkstäUighet (34§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den myndighel som har att
föranstalta om verkställighet fär bevilja villkorligl anstånd därmed. Om
särskilda skäl föreligger, får länsrätten i beslut om ivångsintagning förordna
om villkorligt anstånd, även om nyklerhelsnämnden skall föranstalta om
verkställighet. Den myndighet som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2872>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2873>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har beviljat anstånd får förklara anståndet förverkat.
Länsrätten kan bemyndiga nyklerhelsnämnden att besluta om förverkande av
anstånd som har medgivits av länsrätten (35S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med beslul om villkorligt
ansländ skall beslutande myndighet ställa den som beslutet avser under
övervakning. Förutom beslut om övervakning kan beslut meddelas om
lydnadsföreskrifier (36 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om ivångsiniagning förfaller
i regel om den som beslutel avser inle har tagits in pä allmän vårdanstalt inom
etl är från beslutet (39 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Vårdtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som har lagils in på allmän
vårdanstalt får hållas kvar i ell år. Har han förul varil intagen på sådan
anställ och är besluiel meddelai inom fem år från senasle utskrivningen, är
dock vårdtiden Ivå år. Uiskrivning från anstallen skall emellertid ske redan
innan den längsta vårdliden har gått ut, om del föreligger grundad anledning
till anlagande att den intagne efler ulskrivningen skall föra ell nyklerl liv
(44 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdtiden kan i vissa fall
förlängas med högst två är. En försia förutsätlning är alt beslutet om
inlagning har grundals pä all den som besluiel avser är farlig för annans
personliga säkerhet eller kroppsliga eller själsliga hälsa eller för eget liv,
eller att missbrukaren förul minst tre gånger har varil intagen pä allmän
vårdanstalt och nu på nytt har tagils in enligl slulligl beslut som har
meddelals inom ell år från senasle ulskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dämlöver förulsälls alt den intagne
med hänsyn lill sin sinnesart samt silt föregäende liv och förhållande i
anstalten måste antas i händelse av utskrivning inle komma all föra ell nyklerl
liv. Beslut om sådanl kvarhållande meddelas av slyrelsen för ansiallen för
högsl sex månader i sänder. Beslutet skall underslällas socialslyrelsens prövning
(45 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Permission</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det prövas vara till gagn får
anslallens styrelse eller, efter särskill bemyndigande, föreståndaren medge den
intagne all under återstoden av vårdliden eller under viss del därav pä försök
vislas ulom ansiallen (försökspermission). Tillfällig permission (permission
under högst sju dagar i följd) får beviljas av föreståndaren (49 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del inte på grund av särskilda
omsländigheier är obehövligt, skall anstaltens slyrelse ställa den permitterade
under övervakning eller uppdra ät nyklerhetsnämnden atl föranstalta därom. Den
permillerade kan även meddelas särskilda lydnadsföreskrifter (51 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undandrar sig den permitterade
övervakning eller bryter han på annat säu mol meddelade föreskrifter, får
anstaltens slyrelse eller, enligl styrelsens uppdrag, föreståndaren besluta
alt han skall hämtas tillbaka till anstalten (52 S).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2874>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2875>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Utskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om utskrivning före vårdtidens slut
beslutar anstaltens slyrelse. Även socialstyrelsen får när det finns skäl till
del förordna om utskrivning efter anstaltsstyrelsens hörande (51 S). Vid
utskrivning kan liksom vid permission beslul om övervakning och meddelande av
lydnadsföreskrifier komma i fråga. Sådanl beslul skall avse viss lid, högst
ell år, från dagen för uiskrivning (54 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen fär besluta alt den
ulskrivne skall återintas på allmän vårdanstalt. Om han missbrukar
alkoholhaltiga drycker och undandrar sig övervakning eller bryter mol meddelade
lydnadsföreskrifter och han inle har kunnat återföras till ett nyktert liv
genom hjälpålgärder eller sådana ålgärder prövas vara gagnlösa. Ålerinlagning
är all bdrakia som en fortsättning av den lidigare vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Frivillig anstaltsvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58 S NvL öppnar möjlighet för den
som är hemfallen ål alkoholmissbruk att frivilligt gä in på allmän vårdanstalt.
Även den frivilligt intagne kan emellertid bli föremal för visst tvång. Han
skall före inlagningen ha skriftligen förbundil sig att stanna kvar på
vårdanslali under viss lid som bedöms nödvändig med hänsyn lill vårdbehovet,
dock högst sex månader, och kan därefter hållas kvar under den tid som anges i
förbindelsen. Han får dock skrivas ut lidigare, om omsländighelerna föranleder
del. De här förul redovisade bestämmelserna om permission, övervakning,
lydnadsföreskrifter, äterintagning och utskrivning gäller också den frivilligt
intagne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Besvär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan mot nykterhetsnämnds beslul
förs genom besvär hos länsrälten. Sådan talan får föras bl. a. om besluiel
innebär förordnande enligl 15 S om övervakning, meddelande av lydnadsföreskrift
eller förverkande av anstånd med verkställighet (59 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut av anstaltsstyrelse eller
föreståndare får överklagas hos socialslyrelsen bl.a. om beslutet avser fråga
om försökspermission, uiskrivning eller annan värdfråga eller om del innebär
förordnande om övervakning eller meddelande av föreskrift (60 S). Mol sädani
beslul av socialslyrelsen som meddelats i särskill fall förs lalan hos
kammarrällen genom besvär (62 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot länsrälls beslut får talan
foras, om beslutel innebär förordnande om tvångsinlagning, avslag på ansökan
därom, villkorligt ansländ med verksiällighei eller förverkande av sädant
anstånd (61 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna om ivångsingripanden i NvL
avser formelll endast alkoholmissbrukare. Pä grund av all biandmissbruk
förekommer i slor omfattning blir dock i praktiken också många missbrukare av
narkotiska preparal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2876>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2877>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föremål
för åtgärder enligt NvL, nämligen när de samtidigt är hemfallna ål
alkoholmissbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall - LSPV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De grundläggande reglerna för den av landstingei
och de landstingsfria kommunerna (sjukvårdshuvudmännen) bedrivna sjukvården -
såväl den somatiska som den psykiairiska vården - är angivna i sjukvårdslagen
(1962:242) (SjvL), För slalens sjukhus finns särskilda reglemenlen med
motsvarande innehåll. SjvL reglerar frågor om allmänl vårdansvar, uppiagningsområden,
medicinskt ansvar för vården elc. Lagen fömlsälter den sjukes frivilliga
medverkan. För vissa psykiskt sjuka, där den nödvändiga vården inle kan ges i
frivilliga former, finns särskilda besiämmelser i LSPV. Denna lag är således
elt komplement lill SjvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LSPV reglerar som framgår av lagens rubrik endasi
psykialrisk vård. Vården skall ges på sjukhus vilkel framgår av all lermen
sluien värd har använls. Slulligen framgår av lagens rubrik all lagen endast
reglerar en del av den psykiairiska vården - den som sker oberoende av palienlens
samtycke - därav ullrycket i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Förutsättningar
för lagens tillämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Generalindikutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De tillstånd som motiverar vård enligl lagen har
angells i 1§. Där anknyts frägan om lagens tillämplighet dels till en
generalindikation som har avseende på sjukdomsbilden, dels till fem olika
specialindikationer. Enligt generalindikalionen får den som lider av psykisk
sjukdom oberoende av egel samiycke beredas vård med slöd av lagen, om sådan
vård är oundgängligen påkallad med hänsyn lill sjukdomens arl och grad och om
någon i lagrummet särskilt angiven situation föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med begreppet psykisk sjukdom avses i lagen alla
sjukdomar med psykiska symptom. Med denna vidsträckta betydelse av begreppel har
det varit nödvändigt atl göra en noggrann avgränsning av de sjukdomstillstånd
som skall anses så allvarliga att vård med stöd av lagen skall komma i fråga.
Denna avgränsning har skelt genom anknytningen till sjukdomens art och grad.
Med art avses därvid sjukdomstypen och med grad omfattningen av del ingrepp i
personligheten som sjukdomen har förorsakat. Då det som förutsättning för vård
har angetts att vården skall framstå som oundgängligen påkallad med hänsyn till
sjukdomens art och grad, har man velat markera att intagning och kvarhållande
får äga rum bara vid allvarliga sjukdomstillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2878>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2879>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med psykisk sjukdom jämställs
enligl lagen psykisk abnormitet som inte år psykisk sjukdom eller utgörs av
hämning i förståndsutvecklingen (I S 2 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Specialindikalionerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all lagen skall tillämpas krävs
utöver generalindikalionen att nägon av specialindikalionerna gäller,
Specialindikalionerna utgörs av en medicinsk och fyra sociala (I S a) - d)),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rindlkiilionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna indikation, den medicinska
indikationen, fick sin nuvarande lydelse år 1969. Innebörden av indikationen
är att det är behovet av behandling som Ulgör grunden för intagning, dvs.
lillslåndd skall antingen bli avsevärt förbätlrat genom värden eller avsevärt
försämrat om värden uleblir. Som villkor för alt indikationen skall gälla anges
vidare all den sjuke uppenbarligen saknar sjukdomsinsikl. Endasi läkare med
särskild kompetens har rätl att utfärda vårdintyg då denna indikation åberopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med brislande sjukdomsinsikt
jämställs att någon till följd av beroende av narkotiska medel uppenbarligen är
ur slånd all rätt bedöma sitl behov av vård. Detla tillägg till
a)-indikationen. som gjordes år 1969, lillkom i syfte all förtydliga begreppet
"uppenbarligen saknar sjukdomsinsikl". Anledningen till lagändringen
var den osäkerhei som rådde i fråga om möjlighelerna all kvarhålla
narkolikamissbrukare, som efter avgiftning allijäml var i behov av vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>b indikationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna indikation, som brukar kallas
farlighetsindikationen, avser den som till följd av sjukdomen är farlig för
annans personliga säkerhel eller fysiska eller psykiska hälsa eller för egel
liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c yindikutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med denna indikation, hjälplöshetsindikationen,
avses i första hand att någon pä grund av sjukdomen har kommil i elt lillslånd
av allmän hjälplös-hel. Den sjuke vanvårdar sig och kan inle reda sig i
samhällel. Enbart oförmågan atl sköta sina ägodelar omfattas dock inte av denna
indikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d yindikutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna indikation,
störandeindikalionen, avser dem som lill följd av sjukdomen genom skrik,
oväsen, telefonlerror eller annal därmed jämförbarl beteende har etl för
närboende eller andra grovt störande levnadssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e yindikutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den sisla indikationen,
kriminalindikalionen, avser vissa fall av brottslig verksamhel som utövas av en
psykiskt sjuk person. Indikationen avser de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2880>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2881>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall dä den sjuke är farlig för annans egendom eller för
annal av lagstiftaren skyddat intresse än som avses med b)-indikationen. Denna
indikation har moliverals med all domstolarna mäsle ha möjlighet atl i varje
särskilt fall välja adekvat vårdform. Indikationen får inle åberopas för
intagning efler ansökan ulan endasi när domstol har överiämnat någon till
psykialrisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Organisatoriska förutsättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.1 Vården bedrivs vid sjukhus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De organisatoriska
förutsättningarna för lagens tillämpning finns angivna i I och 2 SS. 1 I S
tredje slyckel sägs atl vården bereds pä sjukhus som drivs av slalen,
landsiingskommun eller kommun som inle tillhör landstingsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 6S SjvL skils mellan Ire lyper av
sjukhus nämligen lasarell, sjukstuga och sjukhem. Är sjukhus avsell för mer
omfaltande värd benämns sjukhusel lasarell. LasareU är normall indelade i
kliniker. Chef för klinik är en överiäkare. De flesta lasarell är avsedda för
vård inom olika medicinska specialiléer. Psykialrisk vård bereds därvid vid en
eller flera särskilda psykiatriska kliniker inom lasarettet. Vissa lasarell - i
första hand de fömtvarande statliga och kommunala sinnessjukhusen - är avsedda
enbart för psykiatrisk värd. Större delen av den slutna psykiairiska värden
bedrivs vid sådana lasarett. Under senare år har ell anlal sådana lasarett
administrativt införlivats med ett näraliggande lasarett för huvudsakligen
somatisk vård. Det förstnämnda lasarettet har därvid ändrats till ell anlal
psykiairiska kliniker vid del somatiska lasarettet samtidigt som namnbyte har
skett. Exempel på detta är Södra klinikerna (f. d. Ryhovs sjukhus) vid
Jönköpings lasarett och Falbygdsklinikerna (f.d. Falbygdens sjukhus) vid
Falköpings sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukhem benämns sådant sjukhus som
är inrättat för vård av vissa långvarigt sjuka, lätlskölta psykiskl sjuka etc.
Vid sjukhem finns som regel ingen egen överläkare även om sådan tjänst kan
inrättas där. 1 stället fuUgörs läkamppgiftema av en läkarkonsult, som kan ha
sin läkartjänst vid ett närbeläget lasarett. Normalt förekommer en sådan
organisalorisk samordning att ett lasarett svarar för läkarmedverkan vid flera
sjukhem. Läkare vid detta lasarett svarar då också förutom för vården för
intagning och utskrivning av sjukhemmets patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukstuga är avsett för mindre krävande vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utanför den av sjukvårdshuvudmännen
drivna sjukvården slår de enskilda vårdhemmen, som huvudsakligen svarar för
vård av lätlskölta långvårdspatienter. Även om dessa vårdhem är privata
vårdinstitutioner, sker intagningen i stor utsträckning genom förmedling av
läkare vid lasarett. Vårdhem utgör ofta ett komplement till de sjukhem som hör
till ett lasarett. De enskilda vårdhemmen, som skall ha tillgång till vissa
läkarresurser, står under tillsyn av stafiiga organ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2882>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2883>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV kan inte tillämpas på andra av
landstingei drivna vårdinslilutioner än sjukhus. Vård med slöd av lagen kan
således inte beredas på t.ex. ell hem för vissa s. k. slörande vårdlagare som
har anordnals enligl 21 S lagen (1956: 2) om socialhjälp (ShjL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Driver en kommun som tillhör
landstingsområde etl sjukhus, skall SjvL gälla i lillämpliga delar. Del är här
fråga om anstalter som drivs av socialvårdsmyndighelerna i anslutning till
ålderdomshem. Vid sådan institution kan LSPV inle lillämpas. Della följer av 1
S Iredje stycket LSPV vari anges vilka huvudmän som kan driva sjukhus där LSPV
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SjvL gäller inle för sjukhus som
drivs av slalen. För de två sjukhus som slalen driver i egen regi, karolinska
sjukhusel och akademiska sjukhusel, har regeringen ulfärdal reglementen som
principielll ansluler till SjvL:s regler. Pä dessa sjukhus lillämpas f. n. inle
LSPV, även om della enligl I S tredje slycket är formelll möjligi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slaten driver vidare genom
stiftelser olika sjukvärdande inslilulioner. Sjukvårdande verksamhel bedrivs
också av stålen inom kriminalvärden, ungdomsvårdsskoleorganisalionen, slalliga
vårdanstalter för alkoholmissbrukare och rättspsykiatriska kliniker. Dessa
institutioners verksamhel regleras genom särskilda lagbeslämmelser och föreskrifter.
LSPV lillämpas inle vid dessa inslilulioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 1 S LSPV följer atl vård med
slöd av lagen inle får ges pä enskild vårdinslilulion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.2 Kluvet på överläkure i psykiulri</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV anger som har framgåll av det
föregående vid vilka sjukhus vård med stöd av lagen får bedrivas. Lagen
uppsläller emellertid också vissa krav på sjukhusel för au LSPV skall kunna
lillämpas där. Av sisla slyckel i 1 S LSPV liksom av ell flerlal andra
besiämmelser i lagen framgår att del vid sjukhusel måsle finnas en överläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl SjvL skall vid varje sjukhus
finnas en läkare som skall ansvara för "sjukvårdens behöriga och
ändamålsenliga handhavande". Sådan läkare kallas vid lasarett överläkare,
vid sjukstuga sjukslugeläkare och vid sjukhem sjukhemsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SjvL får patient endasi tas
in pä sjukhus som är avsell för den vård patientens tillstånd kräver. Är
sjukhusel uppdelat pä kliniker, gäller molsvarande klinik. Varje klinik är
inrättad för sitt verksamhetsområde och leds av en överläkare som tjänstgör
inom della. Härav följer all LSPV i första hand lillämpas på psykialrisk klinik
vid lasareU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 sisla slyckel I S LSPV anges alt
vad som sägs i lagen om överläkare även avser bilrädande överläkare som
anförtroUs särskild sjukavdelning. En molsvarande beslämmelse finns i 16S 3
mom. SjvL. För sådan läkare gäller således vad tidigare har sagts om
överläkare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2884>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2885>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Furutsättningar för intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inlagning på sjukhus för vård
enligl bestämmelserna i LSPV sker enligt 3S efter ansökan eller pä grund av
domstols förordnande. Ansökningsvägen regleras i 4- 11 SS och den
sjukvårdsadminislraliva delen av domstols-vägen i I2S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.1 Ansökun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätt att göra ansökan har enligt 4
S LSPV anhöriga, förmyndare eller god man. Ansökan får även göras av ordförande
i socialnämnd, barnavärds-nämnd, nyklerhetsnämnd eller hälsovårdsnämnd eller av
polismyndighet. Skyldigheten och ansvaret för atl en ansökan blir gjord när del
behövs följer av de olika myndighelernas allmänna åligganden. Efter beslut av
kommunfullmäktige får socialnämnden uppdra åt annan ledamot i nänmden än
ordföranden eller ål ijänslemän i ledande ställning att hos kommunen göra
ansökan om intagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan får också göras av läkare
vid sjukhus eller klinik, där sluien psykialrisk vård inle meddelas, eller vid
sjukhem för läitskötta psykiskt sjuka eller specialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda. Rektor för särskola eller föreståndare för vårdhem för
psykiskl uivecklingsslörda lar även göra sådan ansökan i fråga om den för vars
vård han svarar. Förulsällningen för all dessa personer skall få göra sädan
ansökan är all de svarar för värden av den ansökan avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För försvarel gäller vidaie all
mililär chef. dock lägst kompanichef, far göra ansökan beträffande den som står
under hans befäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande den som är intagen i
kriminalvårdsanslall, häkte, allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare eller
ungdomsvårdsskola eller som överförts till vård utom anstalt efteråt! ha dömls
till ungdomsfängelse eller internering får ansökan göras av ordföranden i den
övervakningsniinund under vars lillsyn han står.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 5 S LSPV skall ansökan om
intagning göras skriftligen. Det finns i LSPV inga föreskrifter om att den som
utfiirdar ansökan skall ha nägon personlig kännedom om den sjuke. I lagen anges
inle heller hurganuual en ansökan får vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.2 Värdinlyg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 5 S LSPV skall lill
ansökningshandlingen fogas ell s.k. värdinlyg. Enli[.;t delta skall del finnas
sannolika skäl för all den som ansökningen avser lider av sådanl lillslånd som
anges i I S. Inlygel skall vidare innehålla en redogörelse för sjukdomen och de
omsländigheier i övrigt som föranleder vårdbehovet. Enligl 5 S LSPV får
vårdinlygel inle vara äldre än en månad när ansökan görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all en ansökan om intagning
skall kunna kompletteras med värdinlyg har i 6 S andra slyckel LSPV angetts,
all den som får göra ansökan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2886>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2887>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också får föranslalla om undersökning. Den läkare som utför
undersökningen kan alltså sägas göra della på den sökandes uppdrag. Del är
inte nödvändigl all samma person ordnar med läkarundersökning och gör ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdinlyg får endasi upprällas av
läkare. I 6 S I si. LSPV anges vilken läkare som har sådan behörighet.
Huvudregeln är alt läkaren skall vara legitimerad. Den som inte är legitimerad
men är förordnad att uppehålla befattning som läkare i allmän Ijänsl och som
har genomgålt för med.lic.-examen föreskriven kurs i psykialri får också
ulfärda värdinlyg. Socialslyrelsen kan medge undanlag från kravel på psykialri
om särskilda skäl föreligger. Värdinlyg där a)-indikalionen (den medicinska
indikationen) åberopas får ulfärdas endasi av läkare som har specialkompdens i
psykiska och nervösa sjukdomar eller erhållit socialstyrelsens tillstånd all
ulfärda inlyg av della slag. Del bör uppmärksammas atl värdinlyg som utfärdas
av läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården inte får godtas för
inlagning på del sjukhus där läkaren ijänstgör. Om belydande olägenhel skulle
uppslå genom anlilande av annan läkare, får dock inlyg ulfärdal av läkare vid
sjukhusel godlas för inlagning på annan klinik än den där han är verksam.
Vårdintyg får inle godlas om del är ulfärdal av den som gör ansökan om
inlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 6 § sisla slyckel LSPV
gäller inte jävsreglerna i förvaltningslagen (1971: 290) (FL) vid utfärdande av
vårdintyg. Del har dock i förarbetena lill denna bestämmelse framhållits atl
den vårdinlygslämnande läkaren inle bör försätta sig i den situationen atl hans
objektivitel kan sällas i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får utfärdas endast i
anslutning lill personlig undersökning av den som ansökningen avser. Det är av
siörsta vikl au vårdintyget är så utföriigt som möjligt med hänsyn både lill
patienten och till den läkare som med vårdintyget som grund skall besluta om
intagning enligt 8 S. Om den som undersökningen avser inle ställer sig till
förfogande för undersökning, får läkaren enligt 35 S LSPV begära handräckning
av polismyndighet för alt få undersökningen lill slånd. Läkaren kan enligl
samma lagrum också begära polishandräckning, om läkaren behöver skydd för sin
personliga säkerhet. Läkaren eller den som gör ansökan kan emellertid inle
begära polishandräckning för all föra den sjuke lill sjukhusel. Sådan befogenhel
tillkommer endasi överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.3 Särskildu bestämmelser för furligheisfullen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 7 S LSPV föreskrivs alt om
sannolika skäl föreligger för all någon lider av psykisk sjukdom och är farlig
för annans personliga säkerhet eller eget liv, får polismyndighet omhänderta
honom om fara är i dröjsmål. Friges den omhänderlagne inle omedelbart, skall
polismyndigheten genasi föranstalta om undersökning för utfärdande av
värdinlyg. Ulfärdas värdinlyg skall polismyndigheien genasi ansöka om inlagning
på sjukhus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2888>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2889>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifierna i 7 S syftar lill
all få till stånd elt snabbi avgörande. Ansökan om inlagning bör genasi prövas
på sjukhusel och den sjuke bör omedelbart tas in om inlagning beviljas. För att
kunna nå behövlig snabbhet i förfarandet behöver vårdintyget inle vara så
ulförligl som annars är nödvändigl. Del är således lillräckligl all del
innehåller uiialande om alt sannolika skäl föreligger för atl den omhändertagne
på grund av psykisk sjukdom är i behov av sluien psykiatrisk vård och för att
han är farlig for annans personliga säkerhet eller för eget liv. Vårdintyget
skall dessutom innehålla en redogörelse för de iakttagelser på vilka läkaren
grundar sin uppfaUning. Ansökan av polismydighd skall senasl andra dagen efter
dagen för intagning komplelleras med protokoll rörande de omständigheter som
har föranlett undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulfärdas inte vårdintyg enligt vad
som har sagts nu eller avslås ansökningen om intagning, fär den omhändertagne
inte längre kvarhållas av polismyndigheien med slöd av LSPV:s besiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nu angivna beslämmelserna gäller
inle för del fall den omhänderlagne redan har lagils in pä sjukhus med stöd av
LSPV och inte skriviis ul därifrån enligl 16 S. Friges den omhändertagne i
sådant fall inle omedelbarl av polismyndigheten, skall han genast föras lill
sjukhusel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.4 Oinhändertugunde uv polis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 I S lagen (1973: 558) om
tillfälligt omhändertagande (LTO) anges att om polisstyrelse enligl särskild
bestämmelse har befogenhet atl beslula om omhänderlagande av nägon, får
polisman omhänderta honom i avbidan på polisstyrelsens beslut. En förutsättning
är all dröjsmål med omhändertagandel skulle innebära fara för den
omhändertagnes eller annans liv eller hälsa eller fara i annal hänseende. Denna
beslämmelse gäller bl. a. omhänderlagande enligl 7 S LSPV. 1 3 S LTO anges alt
den som genom silt uppträdande stör allmän ordning eller ulgör omedelbar fara
för denna skall omhändertas av polisman, om del är nödvändigt för atl
upprätthålla ordningen. Enligl 6 S LTO skall viss utredning göras belräffande
den som har omhändertagils enligl 3 S. Utredningen skall om möjligt göras av
social myndighel. Avsikten med ulredningen skall vara atl utröna om den omhändertagne
är i trängande behov av hjälp eller stöd från samhällels sida. Om någon som är
i trängande behov av sluien psykiatrisk vård enligt LSPV:s bestämmelser har
omhändertagits enligt 3 S LTO, får 6 S samma lag anses innebära en skyldighel
för polisen att se till all han blir intagen antingen genom alt själv utfärda
ansökan eller genom att anmäla behovet härav till lämplig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagningen kan sägas vara en
administrativ process i flera led. En av de grundläggande principerna för
intagning är att vårdbehovet skall prövas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2890>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2891>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ivå av varandra oberoende läkare. Som har sagts lidigare
får vårdinlygel inte godtas, om det har utfärdats av läkare som tiänstgör diir
inlagning skall ske. På sjukhusel görs först en preliminär intagning, Deii
definitiva intagningen skall göras snarast möjligt därefter, dock senasl den
tionde dagen eller i vissa fall där farlighet har förelegat den femionde dagen
efter intagningen. Paiienlen kan besvära sig över såviii den preliminära som
den definitiva intagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning får ske vid samtliga
institutioner där sluten psykiatrisk värd enligt LSPV:s bestämmelser kan
förekomma, dvs. i första hand vid psykiatriska lasarett och kliniker samt vid
kliniker diir det finns överläkartjänst i psykiatri. Vid vilken av dessa
institutioner intagning skall göras bestäms genom de föreskrifter i fråga om
upptagningsområde m, m, som sjukvårdshuvudmannen meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.1 De särskilda inlagningsbeslulen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 8 S anges atl inlagning får ske
om ansökan och värdinlyg överensslämmer med föreskrifierna i 4-7 SS och
sannolika skäl föreligger för att vård kan beredas med stöd av lagen.
Inlagningen beslutas av överläkaren. Om särskilda skäl föreligger, kan
överläkaren delegera inlagningsbeslulel lill annan läkare vid sjukhusel.
Delegalionsmöjlighelen tillämpas i första hand för jourhavande
intagningsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insläller sig inle en patient som
skall las in vid sjukhuset, kan överläkaren enligt 35 S LSPV begära
polishandräckning för att fä inlagningen lill stånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 9 S anges alt om intagning har
sketl enligl 8 S, skall överläkaren efter undersökning av paiienlen snarast
möjligt och senast den tionde dagen efter dagen för intagningen la ställning
till om värd kan beredas patienten med stöd av LSPV:s bestämmelser. Om det som
grund för ansökningen om intagning har åberopats all paiienlen är farlig för
annans personliga säkerhet, kan överläkaren vänta med prövningen till den
femtonde dagen, om del finns särskilda skäl och om värdinlyg enligt 7 S andra
styckel som grund för inlagningen inle föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner överläkaren vid prövningen
all patienten inle kan beredas vård med stöd av LSPV, skall paiienlen skrivas
ut. Della behöver dock inle innebära alt paiienlen måsle lämna sjukhusel.
Läkaren skall således pröva om värden kan beredas frivilligi enligl SjvL:s
bestämmelser. Den prövning som läkaren skall göra enligt 9 S får inle
delegeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om intagning enligl 8 eller
9 S kan enligt 21 S överklagas genom besvär hos ulskrivnlngsnämnden. Nämndens
beslul kan överklagas hos psykiairiska nämnden. Besvären får anföras utan
inskränkning lill viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul enligt 8 eller 9 S gäller
även om patienten överförs till etl annal sjukhus ulan alt ha skrivits ut
enligt 16 S (11 §).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2892>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2893>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.2 Intagning på grund av domstols förordnunde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 31:1 BrB får rätten förordna
atl den som har begått brottslig gäming skall överlämnas till sluien
psykialrisk vård. Förutsättning är alt rälten finner atl han har behov av sådan
vård. Som underlag för domslolens förordnande skall finnas en särskild
medicinsk ulredning - en rällspsykialrisk undersökning. Om vederbörande redan
är inlagen på sjukhus för sluten psykiatrisk värd, räcker del enligl 3 § lagen
(1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brollmål med elt uiialande frän
socialstyrelsen att patienten kan beredas fortsatt vård enligt beslämmelserna
i LSPV. Det ankommer på socialslyrelsen alt föranslalla om all den dömde utan
dröjsmål tas in på sjukhus sedan domen har vunnit laga kraft. Är den dömde
redan inlagen med slöd av LSPV, skall han i fortsäliningen anses intagen på
grund av domslolens förordnande (12 S). Patienter som vårdas efter domstols
förordnande brukar kallas N-fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Bestämmelser om patienten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..6./ KvurliåUunde in.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är inlagen på sjukhus med
stöd av LSPV får hindras att lämna sjukhusel. Men den iniagne får även i övrigt
underkastas del Ivång som är nödvändigl med hänsyn till ändamålet med vården
eller för att skydda honom själv eller omgivningen (13 S). Lagen anger inte
arten och graden av sådanl tvång utan överlämnar ål sjukhusets ledning att
efter en prövning i varje särskill fall avgöra dessa frågor inom ramen för vad
som bedöms nödvändigl med hänsyn lill vården eller av skyddsskäl. Några
allmänna föreskrifter rörande den personliga behandlingen har alltså inle
utfärdals. 1 förarbetena till LSPV uttalas bl.a. att om patienten motsätter sig
viss behandling och denna inte kan anses helt riskfri, är del lämpligl att samtycke
först inhämtas av den sjukes närmasl anhöriga. Någon uttrycklig beslämmelse
ansågs inle nödvändig. Del ankommer i varje särskill fall på den ansvarige
överläkaren atl avgöra, om en behandlingsåtgärd som patienten motsätter sig
bör vidtas utan alt samiycke inhämtas av de anhöriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.2 Permission m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 14 § kan patient få
tillstånd att vistas på egen hand utanför sjukhusområdel under ell visst antal
dygn. Sådanl tillstånd kan förenas med särskilda villkor. Närmare betämmelser
därom ges i 3 S kungörelsen (1966: 585) angående tillämpningen av lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Sådant villkor kan enligt
vad där sägs avse vistelseort, bostad, utbildning, arbetsanställning,
skyldighet att underkasta sig läkarvård eller annan vård eller behandling.
Tillstånd som nu har sagts ges av överläkaren, som ocksä kan överlåta åt annan
läkare vid sjukhuset att fatta beslut. Beträffande vissa patienter skall
emellertid utskrivningsnämnden besluta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2894>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2895>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3 Grunskning uv brev m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagen har föreskrivils atl
överläkaren, om särskilda skäl föreligger, får ta del av innehållet i brev
eller annan handling som kommer lill paiienlen eller som patienlen önskar
avsända. För all brevel eller annan försändelse till patienlen skall kunna
stoppas fordras all det föreligger ordnings-, säkerhels- eller vårdskäl.
Molsvarande gäller i fråga om överläkarens rätl alt sloppa utgående posl.
Handlingar som är slällda lill ulskrivnlngsnämnden, psykiairiska nämnden,
socialslyrelsen, JK eller JO skall dock vidarebefordras utan granskning.
Handling som är ställd till eller avsedd för annan myndighel och som rör mål
eller ärende vari patienten för lalan och handling som är slälld lill eller
avsedd för advokat eller offenlligl biträde får granskas men skall alltid
vidarebefordras. Beslutar överläkaren atl kvarhålla brev till myndighel, skall
beslutet underslällas ulskrivningsnämndens prövning. Enligl 2S
tillämpningskungörelsen skall anteckning göras i journalen belräffande brev
eller annan handling som kvarhålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Utskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.1 Forllöpunde prövning av vårdbehovet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det åligger överläkaren all
kontinuerligt pröva om del forlfarande finns förulsättningar för tvångsmässig
värd. Patienten skall omedelbarl skrivas ut, om hans tillstånd eller annan
förulsällning ändras så alt han inle längre kan beredas värd med slöd av LSPV.
Forlsall vård med slöd av LSPV kan ges paiienlen även pä en annan indikation än
den som uigjorde grund för inlagningsbeslulel. Den som har lagils in efler
ansökan får emellertid inle i något fall hållas kvar med åberopande av
e)-indikationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.2 Beslutskompetens</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt huvudregeln ankommer del pä
överläkaren att besluta om utskrivning. Överläkaren kan hänskjula frägan om
uiskrivning till utskrivningsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande vissa palienler är
ulskrivnlngsnämnden ensam behörig atl besluta om uiskrivning. Det gäller
patienter som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har tagits in
på grund av domslois förordnande (N-fall)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
infiylande av psykisk sjukdom har begått brolt mot annans personliga säkerhet,
för vilkel broltälal inle har väckls (O-fall)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under värd i
kriminalvårdsanslall eller i samband med all sådan vård har avslutats har
tagits in för sluten psykiatrisk vård enligt LSPV (PN-fall).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överiäkaren skall ofördröjligen
underrätta nämnden när det finns anledning atl skriva ul patient som har sagts
nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.3 Behörighel ull göru unsökun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om uiskrivning kan tas upp
av paiienlen själv eller någon honom närslående. Ansökan får också göras av
förmyndare eller god man. Ansö-16 Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2896>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2897>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan skall göras hos den som har kompetens atl beslula om
utskrivning, Ulskrivningsnämnden är inle skyldig att pröva ansökan förrän tre
månader föiflulit från prövningen av tidigare ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.4 Försöksulskrivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det inte längre finns
förutsäitningar för värd enligt I S LSPV, skall patienten genast skrivas ul.
19S öppnar möjlighel att som ett led i värden skriva ut patienten på försök.
Det skall föreligga särskilda skäl för all välja försöksulskrivning i ställd
för att hälla patienlen kvar på sjukhuset eller skriva ut honom slulligl. Som
förulsällning gäller vidare alt försöksutskrivningen inle medför fara för
annans personliga säkerhet eller för patientens eget liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksulskrivning skall avse viss
lid, högsl ire månader. Denna tid kan förlängas med högst tre månader åt
gången. Patienten kan i samband med försöksutskrivningen ges särskilda
föreskrifter och ställas under tillsyn av lämplig person. För beslut om
försöksutskrivning gäller samma kompe-lensregler som för uiskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren får besluta om
ålerinlagning av försöksutskriven patient. Beslutanderätten kan delegeras
belräffande viss patienl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Nämnderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8.1 Utskrivningsnäiuiidens sammansällning ni. ni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 2S LSPV skall för behandling
av vissa frågor enligl lagen finnas ulskrivningsnämnder med särskilda
geografiska verksamhelsonuåden. Särskilda bestämmelser om ulskrivningsnämnder
finns i 28 -34 SS LSPV. Nämndernas arbete regleras närmare i instruktionen
(1966:566) för utskrivningsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämndernas
verksamhetsområden är med ensiaka undantag vall så all det i varje omräde
finns endasi elt psykiatriskt lasarett eller psykialrisk klinik vid lasarett
som tillämpar LSPV. Nämnderna är således inle direkl knutna till visst bestämt
sjukhus. F. n. finns det 31 utskrivningsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnden består av tre
ledamöter. Av dessa skall en vara lagfaren ordförande, som är eller har varit
innehavare av ordinarie domartjänsl, en läkare som bör vara särskilt kunnig i
psykiatri och en person med erfarenhel frän allmänna värv. Ledamot i
utskrivningsnämnden förordnas av regeringen för högst fyra år i sänder. För
ledamot finns en eller flera suppleanter. För dessa gäller samma behörighetskrav
som för ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan ledamol börjar tjänstgöra,
skall han eller hon ha avlagt domared eller försäkran enligt 4 kap, 11 S RB.
För ledamol gäller vidare bestämmelserna i 4 kap. RB om jäv mot domare. Enligt
en kompletterande bestämmelse i LSPV får lakarledamot som Ijänslgör inom den
slulna psykiairiska vården inle della i handläggningen av ärende som rör
palienl på det sjukhus där han tjänstgör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2898>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2899>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnderna är statliga
myndigheter, som är självsländiga gentemot sjukvården. De har inle någon
tillsynsfunktion gentemot sjukvården utan är enbart klago- och
beslulsinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fräga om uiskrivning tillkommer
beslutanderätten i regel överläkaren, men denne får hänskjula sådan fråga lill
ulskrivningsnämnden. Belräffande vissa patienter beslutar emellertid, som
lidigare har sagis, nämnden ensam i fråga om permission, uiskrivning pä försök
och uiskrivning (17 S andra slyckel). 1 fråga om dessa beslutar nämnden också
ensam om lillslånd alt vislas pä egen hand utanför sjukhusområdel (14 S tredje
styckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de fall nämnden har beslutat om
permission eller utskrivning har nämnden även alt förordna om de föreskrifter
som enligt 3 S lillämpningskungörelsen kan åläggas patienlen. Delsamma gäller
utseende av övervakare vid uiskrivning på försök enligl beslämmelserna i 19 S
andra styckel LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden är också besvärsmyndighel
vad gäller beslul av läkare enligl lagen. Närmare bestämmelser om i vilka fall
talan fär föras mot läkares beslul finns i 21 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8.2 Ansökun hos nämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Framställning till
utskrivningsnämnden kan göras av patienten själv. Patienlen behöver inte iaktta
nägon besvärstid belräffande de beslul som han kan överklaga.
Ulskrivningsnämnden är emellertid inle skyldig atl pröva framställning förrän
tre månader har förflutit från prövningen av tidigare ansökan av samma slag (18
och 24SS). Vad som har sagts om patienten gäller ocksä hans make, om makarna
sammanbodde vid tiden för intagningen, eller annan, som dä stadigvarande
sammanbodde med honom, och hans bam, fader, moder, syskon, förmyndare eller
god man (18§). I de fall överläkaren själv väcker fråga om utskrivning gäller
inte iremånadersregeln (I7§ tredje styckel). Om patient som är N-, O- eller
PN-fall hos överläkaren har uttryckt önskemål om uiskrivning, skall överläkaren
underrätta patienten om möjligheterna all föra lalan i ulskrivningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8.3 Förfurunde i nämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfarandet inom förvallningen
regleras genom förvallningslagen (FL). Denna lag gäller också ärenden enligl
LSPV. 1 LSPV finns dock i vissa hänseenden särskilda regler. Som tidigare har
nämnts är jävsreglerna i FL inte tillämpliga i ärenden om utfärdande av
vårdintyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 17 S FL skall beslul
varigenom myndighel avgör ärende innehålla de skäl som bestämt utgången. Den
regeln gäller även för ärenden enligt LSPV. Emellertid har i LSPV tillagts ell
särskill undanlag för de fall ändamålei med vården skulle molverkas om
patienten fick kännedom om skälen. Har nämnden beslutat att avslå en ansökan om
utskrivning, skall del dock alltid framgå av beslutet på vilka förutsätlningar
enligl I S som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2900>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2901>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besluiel grundas. Detsamma gäller för övrigt beslul av
läkare om intagning på sjukhus enligl 8 eller 9S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 18 S FL skall pari
underrälias om innehållet i beslul varigenom myndighel avgör ärende, om det
inle är uppenbari obehövligt. 1 5 S instruktionen för utskrivningsnämnden sägs
all beslul ulan dröjsmål skall delges den som beslutel avser och annan som för
lalan i ärendet och att underrällelse om beslutet skall tillställas
överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När etl ärende skall behandlas i
utskrivningsnämnden, skall överläkaren och patienten vara närvarande, om inte
särskilda skäl föranleder annal. Sådana särskilda skäl kan vara alt ärendet
avser fortsatt försöksutskrivning eller slutlig uiskrivning efler
försöksutskrivning. Delsamma gäller ombud för patienten eller annan som gör
ansökan enligt 18 S eller anför besvär enligt 21 S. Är patienten inte
närvarande, får ärendet avgöras endast om nämndens ledamöler dessförinnan har
skaffal sig personlig kännedom om honom, Är patienten utskriven på försök, är
del tillräckligl om minsl en av ledamölerna har sådan kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden får enligt 33 S LSPV hålla
förhör med den som kan antas ha upplysningar av betydelse alt lämna. Vid
förhöret skall patienten närvara, om inte särskilda skäl föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8.4 Psykiatriska nämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För behandling av vissa frågor
enligl lagen skall finnas en för landet gemensam psykiatrisk nämnd. Nämndens
arbele regleras i instruktionen (1966:90).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatriska nämnden består av
lagfaren ordförande som är eller har varil innehavare av ordinarie domartjänsl,
tvä läkare som är särskill kunniga i psykiatri och tvä personer med
erfarenheter av allmänna värv. Ledamot av nämnden förordnas av regeringen för
högsl fyra månader i sänder. Om jäv och om avläggande av ed eller försäkran
gäller samma bestämmelser som för ledamol i ulskrivningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden är besvärsinslans vid lalan
mot beslut enligl lagen. Nämnden får också efter underslällning pröva vissa
frågor enligl lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För handläggningen hos nämnden
gäller huvudsakligen samma bestämmelser som för ulskrivningsnämnden. Munllig
förhandling är dock inle obligatorisk i ärende hos psykiairiska nämnden. Behovel
av muntlig förhandling får bedömas med hänsyn till ärendets beskaffenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall muntlig förhandling hållas,
sammanträder nämnden på del sjukhus där patienten är intagen eller varifrån han
har skrivits ut på försök, om inte särskilda skäl föranleder annal. Nämnden kan
läla läkare i nämnden undersöka patienten men kan också inhämta ullålande av
annan läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om förhör inför nämnden
gäller samma bestämmelser som för uiskrivningsnämnderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2902>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2903>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Besvär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såväl del törsta beslutel (8S) som
det bekräftande inlagningsbeslulel (9S) kan överklagas genom besvär lill
ulskrivningsnänmdcn. Besviirsrält föreligger också då läkare har avslagil
begiiran om lillslånd all vislas ulom sjukhusel enligt 14 S eller om han har
återkallat sådant tillstand. Även beslut av läkare i fräga om utskrivning,
meddelande av föreskrift eller förordnande om lillsyn och om ålerintagning av
försöksutskriven patienl kan överklagas. Talan kan emellertid inte föras dä
intagning har viigrais eller utskrivning har skett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol ulskrivningsnämndens beslut far talan föras om nämnden
har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- ogillat besvär över beslut om inlagning eller
utskrivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
ansökan om utskrivning eller om uiskrivning pä försök eller har ogillat besvär
över läkarens beslut om avslag på sådan ansökan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelat beslul
om föreskrifter eller tillsyn eller inte har bifallil besvär över läkares
beslul i sådan fiåga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiairiska nämnden är sista
instans, Mol nämndens beslut kan lalan därför inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda - Omsorgslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgslagen gäller för psykiskt
utvecklingsstörda som pä grund av hämmad försländsulveckling behöver särskilda
omsorger genom det allmänna för sin ulbildning eller anpassning i samhället
eller liknande. Landstingskommun och kommun som inle ingår i landsting
ansvarar i princip för att utvecklingsstörda som är bosalla i kommunen bereds
undervisning, vård och omsorger i övrigt enligt lagen. Ledningen av
verksamheten utövas av en landslingskommunal nämnd - slyrelsen för omsorger om
psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undervisningen av psykiskt
utvecklingsstörda meddelas främst vid särskola. För värden av psykiskt
ulvecklingsstörda finns bl.a. vårdhem och specialsjukhus. Vård i vårdhem eller
specialsjukhus skall enligt 34S beredas psykiskl ulvecklingsslörd som är i
behov därav efler hans egel samiycke, om han är myndig och annars efler
samtycke av vårdnadshavaré eller förmyndare. Den som har fyllt 15 år och nått
sädan mognad alt hans vilja bör beaktas får dock beredas vård endasi efler egel
samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 vissa fall kan dock vård beredas
ulan samiycke. 1 35 S omsorgslagen sägs sålunda alt psykiskl ulvecklingsslörd
som har fyllt 15 år får oberoende av samtycke beredas vård i vårdhem eller
specialsjukhus, om vården är oundgängligen påkallad med hänsyn till
utvecklingsslörningens grad och lill all han lill följd av
utvecklingsstörningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) är farlig för annans personliga
säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa eller för egel liv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2904>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2905>
<p class=MsoNormal style='margin-left:282.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) är ur slånd all laga vård om sig själv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) är ur slånd atl skydda sig själv mol alt bli sexuellt
utnyttjad eller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) har etl för närboende eller för andra grovt störande
levnadssätt.<br>
Vård i specialsjukhus oberoende av samtycke får beredas även när</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vården är oundgängligen påkallad med hänsyn lill, föruiom
utvecklingsstörningens grad, all den utvecklingsstörde till följd av
störningen är farlig för annans egendom eller annal av lagstiftningen skyddat
intresse än del som avses i den nyssnämnda a)-indikalionen
(farlighelsindikalionen). Vården fär dock beredas endast med slöd av domstols
förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inskrivning i vårdhem beslular
vårdchefen efler samråd med viss annan befattningshavare. Om inskrivning i
specialsjukhus beslutar överläkaren vid sjukhuset. Då det begärs av bl.a.
vårdchef eller överläkare eller då oenighet uppställ mellan den beslulande och
den utvecklingsstörde eller hans ställföreträdare, prövas frågan av
beslutsnämnden. Beslulsnämnd, som består av en av regeringen utsedd domare som
ordförande och två eller fyra andra ledamöler som även är ledamöler i
omsorgsslyrelsen, skall finnas i varje landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande regler som vid inskrivning
gäller för beslul om utskrivning pä försök och om slutlig uiskrivning. 1 dessa
fall får nämnden dock la upp frågan också på egel inilialiv. Beslutsnämnd skall
dock alltid pröva sådan fråga, om den gäller patient som av domstol överiämnats
till vård i specialsjukhus enligl 31 kap. 3 S brottsbalken och i vissa andra
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I lagen finns regler om utskrivning
på försök, rätl au ålägga patienten alt iaktta föreskrifter eller slå under
tillsyn under försöksulskrivning, tillstånd all vistas på egen hand utanför
sjukhusområdel samt möjlighet all begära polishandräckning, i stort lika dem
som gäller enligt LSPV. Däremot saknar omsorgslagen motsvarighet till reglema i
LSPV om rätl atl hindra den som har intagils med slöd av lagen att lämna
sjukhuset och om tvång för atl genomföra vårdålgärder eller för att skydda
patienten själv eller omgivningen saml om möjligheler att laga del av
innehållet i brev eller annan handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen har i augusti 1977
tillsatt en utredning, omsorgskommittén (S 1977: 12), med uppdrag att bl.a.
göra en översyn av omsorgslagen. Kommittén väntas slutföra sitl uppdrag under
år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande - LTO</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 l-3§§ LTO finns bestämmelser som
ger polisman befogenhel att i vissa fall verkställa tillfälligt
omhändertagande. Av dessa föreskrifter svarar 1 och 3§§ mot tidigare gällande
regler i polisinstruktionen (1972: 511).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 1 § LTO tar sikte på
fall då polisstyrelse enligt särskild bestämmelse har befogenhet alt besluta om
omhändertagande av någon. Enskild polisman får i sådant fall verkställa
omhändertagandet i avvaktan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2906>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2907>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på polisstyrelsens beslut, om förulsällningar för
omhänderlagande bedöms föreligga och ell dröjsmål med åtgärden skulle innebära
fara för den omhändertagnes eller annans liv eller hälsa eller fara i annal
hänseende. De besiämmelser om befogenhel för polisstyrelse alt beslula om
omhändertagande som här avses finns i utiänningslagen (1954: 193), NvL, BvL
och LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskriften i 2 S LTO gäller del
fallet all någon som kan anlas vara under femton är anträffas under
förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans
hälsa eller utveckling. I ett sådant fall får polisman ta hand om honom för alt
skyndsaml överlämna honom till föräldrar, annan vårdnadshavaré eller
barnavårdsnämnden. Den polisman som verkställt omhändertagandel skall ulan
onödig omgång överlämna den unge till föräldrar eller annan vårdnadshavaré.
Kan della inte ske, bör den unge i första hand föras direkt till barnavårdsnämndens
lokaler eller till nägon plats där social jourverksamhel pågår. Uppehåll på
polisstation bör sälunda inte komma i fråga annat än i nödfall och då endasi
mycket tillfälligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 3 5 finns bestämmelser som till
alla delar svarar mot dem som förut var intagna i 17 § polisinslruklionen. Där
föreskrivs all polisman skall omhänderta den som genom siu uppträdande stör
allmän ordning eller utgör omedelbar fara för denna, om ett omhändertagande är
nödvändigt för att upprätthålla ordningen. Sådant omhändertagande skall ske
ocksä när det fordras för alt avvärja straffbelagd gärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LTO innehåller vidare bestämmelser
om förfarandet vid omhänderlagande, maximitid för kvarhållande m. m. Sålunda
gäller enligl 4 S LTO alt polismannen skall tillse all omhändertagandet inle
orsakar den omhänderlagne slörre olägenhet än som är oundviklig med hänsyn
lill åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Polisman som har
verkställt omhändertagande enligl LTO skall sä skyndsaml som möjligt anmäla
omhänderlagandel till sin förman, som omedelbarl skall pröva om åtgärd enligt 1
eller 3S skall bestå. Innebär förmannens beslut atl den som har omhändertagits
enligt I S skall kvarhållas eller har ingripande förelagils med slöd av 2 S,
skall han skyndsamt underrätta polisstyrelsen om omhändertagandet och skälen
till detta (5 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är omhändertagen enligl 1
eller 3 S skall förhöras så snarl som möjligt och därvid underrättas om
anledningen till omhänderlagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de fall då någon har
omhänderlagils enligl 3S skall också vid behov en utredning om hans personliga
levnadsförhållanden göras, om möjligt av förelrädare för social myndighet.
Avsiklen med denna ulredning skall vara att utröna om den omhändertagne är i
trängande behov av hjälp eller stöd från samhällets sida (6S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som har omhändertagits enligl
3S skall friges så snarl förhör och personutredning har slutförts och anledning
föreligger all han inle längre kommer atl ulgöra omedelbar fara för allmän
ordning och säkerhet, dock senasl inom sex timmar efler omhänderlagandel (8S).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2908>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2909>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade
personer m. m. - LOB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LOB antogs av riksdagen i
anslulning lill all fylleristraffel avskaffades. LOB, som trädde i kraft den 1
januari 1977, ersalte tidigare gällande bestämmelser i förordningen (1841: 58
s. 1) emot fylleri och dryckenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 1 S f-OB får den som på
allmän plals, ulom- eller inomhus, anlräffas berusad av alkoholhaltiga drycker
eller annat berusningsmedel omhändertas av polisman, om han till följd av
berusningen är ur slånd att la värd om sig eller annars utgör en fara för sig
själv eller annan. Omhändertagande får också ske, om den berusade lillfälligl
vis uppehåller sig i port. trappuppgång eller liknande uirymme eller annars
inom område som gränsar lill allmän plals. Liksom enligt 4S LTO gäller enligl
2S LOB atl polismannen skall se lill all åigärden inte orsakar den
omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens
syfte eller väcker onödig uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I LOB föreskrivs vidare (3 S) atl
den omhänderlagne, om det behövs med hänsyn till hans tillstånd, skall
underkastas läkarundersökning. Om han efter en sådan undersökning inte
omhändertas på sjukhus, får han hållas kvar hos polisen, om annan vård inte kan
beredas honom. I så fall skall han fortlöpande underkastas lillsyn och om hans
tillstånd ger anledning lill del skall han snarasl föras till sjukhus eller
läkare tillkallas. Den polisman som omhåndertagii en berusad skall skyndsaml
anmäla åtgärden till sin förman. Denne skall omedelbarl pröva om åigärden skall
beslå (5S). Den omhändertagne skall friges så snart det finnes kunna ske utan
men för honom själv och anledning lill omhändertagande inle längre föreligger,
dock regelmässigt senast inom ålta timmar efter omhänderlagandel. Om den omhändertagne
har behov av hjälp eller slöd frän samhällets sida, skall polisen lämna råd och
upplysningar. Polisen skall därvid i den mån del lämpligen kan ske, samråda med
annal samhällsorgan som har lill uppgifl alt tillgodose sådanl behov (7S).
Alkoholhaltiga drycker och andra berusningsmedel e.d. som pålräffas hos den
omhänderlagne, skall frånias honom och förstöras eller säljas (8S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 9S LOB skall LOB tillämpas
även i fall då förulsättningar för omhänderlagande skulle ha förelegat också
enligt 3 S LTO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justilieminslern har den 2 mars
1978 tillkallat en särskild ulredare med uppdrag alt göra en utvärdering av
tillämpningen av LTO och LOB (Dir 1978: </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2910>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2911>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Socialutredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av underårig</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/././ Allmänna överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällets räll atl vidta åtgärder
i enskilda fall är nära förbunden med föräldrarnas vårdnadsrätt som den har
utformats i föräldrabalken. Samhällels barna vårdande organ härjämte
föräldrarna ett ansvar för all barn och ungdom får god värd och omvårdnad.
Enligl utredningen har sedan länge den principen varil godtagen all samhället
måste träda in för alt lillgodose den underåriges rätt lill trygghet och
gynnsamma uppväxtförhållanden, om föräldrarna brisier i sina skyldigheler
genlemol barnel eller den unge. Den vårdnadsrält som enligl föräldrabalken
tillkommer föräldrarna får således utövas endast så länge barnels eller den
unges inlressen inte sätts ät sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen finner därför all
samhällel bör ha möjlighel atl träda in vid sidan av eller i stället för
föräldrama, om brisier i omsorgen om barnel eller annal förhållande i hemmet
medför fara för barnets hälsa eller utveckling. I sådana situationer har enligt
ulredningen samhällel ansvaret för att den underårige får behövlig vård, även
om samtycke till vården inle kan erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällel bör emellertid enligt
utredningen ha ett ansvar även för alt den underårige inte åsamkar sig skada
genom sitt eget beleende. Utsätter sig underårig genom missbruk av
beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller annal därmed jämförbarl
beleende för allvarlig fara lill hälsa eller utveckling, bör samhällel kunna
bereda den unge behövlig värd även om samiycke till sådan värd inle föreligger.
Värd utan samtycke får dock enligt förslagel beredas underårig pä grund av hans
egel beleende endast om allvarlig fara för hans hälsa eller utveckling
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En grundläggande princip i
betänkandet är all den framlida socialtjänsten genom medverkan i
samhällsplaneringen och genom etl omfattande och varierande utbud av sociala
Ijänster i hög grad skall bidra till all undanröja missförhållanden i
samhällel. Den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om värd av
underårig bör enligt utredningen ses som etl komplemenl lill denna frivilliga
verksamhet. Vårdålgärder enligt lagen bör därför utformas så, alt de snarasl
kan leda över till insalser av socialtjänsten i samförstånd med dem som berörs
av åtgärderna. För all underiätta en sådan utveckling bör tiden för
tvångsåtgärder begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen är medveten om att alla
unga inte når känslomässig eller intellektuell mognad vid samma ålder. Enligl
utredningens mening skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2912>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2913>
<p class=MsoNormal style='margin-left:281.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid en individuell bedömning av den unges mognad i
en för honom kritisk situation inte gå att förena med kraven på rätlssäkerhd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund siannar
utredningen för alt föreslå en generell åldersgräns för lagens
tillämpningsområde. Denna bör sättas lika med myndighetsåldern, 18 år,
Anknylningen till myndighetsåldern framstår enligl ulredningen som nalurlig med
hänsyn lill all samma åldersgräns kommer att gälla som för bl. a. den
civilrältsliga förmågan att företa rättshandlingen, rälien atl delta i
allmänna val och valbarheten till offentliga uppdrag. Åldersgränsen 18 är
understryker också sambandet med vårdnadsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag innebär alltså
alt sociala ivångsälgärder i framtiden inle kan sällas in mol den som har fylll
18 år. Vidare föreslås all vård som har beslutals med slöd av lagen skall
upphöra senasl när den unge fyller 18 år. Enligt utredningens mening bör den
kategori av ungdomar över 18 är som i dag blir föremål för åtgärder enligl
barnavärdslagen kunna ges den vård som behövs ulan all sociala tvångsåtgärder
tillgrips. 1 en hel del fall bör del vara möjligt alt tillgodose vårdbehovet på
frivillighetens väg. 1 de fall där anledningen lill samhällels ingripande är
upprepad brottslig verksamhel är det enligt ulredningens mening mesl
ändamålsenligt all resurserna för värd och behandling inom kriminalvärden tas
i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då del gäller insatsernas arl inlär
ulredningen den slåndpunklen all förebyggande ätgärder bäsl tjänar silt syfte,
om de ges i en anda av samförstånd. Ulredningen föreslår därför att åtgärder av
förebyggande natur skall kunna vidtas endast pä frivillighelens väg. De i
barnavårdslagen uppiagna ålgärderna råd och slöd, förmaning och varning,
föreskrifter om levnadsförhållanden samt övervakning har alltså inle fält någon
motsvarighet i den föreslagna nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.2 Förutsätlnlngur för vård utan sumlycke</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen har som utgångspunkt
att behovet av vård i första hand skall beredas den underårige i frivilliga
former. Kommer det till socialnämndens kännedom att den underårige är i behov
av nämndens insatser, skall nämnden i samråd med vårdnadshavarna och den unge,
om han har nått tillräcklig mognad, försöka tillgodose behovet. Försl då den
erbjudna vården avvisas, skall nämnden ta ställning till ingripande enligl den
föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om vård av underårig. Detta
uttrycks i förslagel så, att underårig som inte kan ges behövlig vård på annat
sätt skall beredas vård med slöd av lagen. 1 ett fall bör dock fråga om vård
med stöd av lagen tas upp utan föregående samråd, nämligen om föräldrarna har
övergivit barnet eller om föräldrarna eller den unge har avvikit i syfte att
undandra sig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då det gäller förutsättningarna i
övrigt för ingripande med slöd av lagen ansluter utredningen sig i huvudsak
till indelningen i barnavårdslagen. Ingripande skall således kunna ske antingen
på grund av missförhållanden i hemmet eller på grund av den unges eget
beteende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2914>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2915>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>151</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brisier i omsorgen om den unge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De missförhållanden i hemmet som
bör kunna leda till ingripande med slöd av lagen beskrivs av ulredningen som
brister i omsorgen om den underårige eller annal förhållande i hemmet som
medför fara för hans hälsa eller utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under beskrivningen faller enligt
utredningen silualionei där den underårige inle får lillräcklig omvårdnad
eller utsålts för en behandling som innebär fara för hans psykiska eller
fysiska halsa eller sociala utveckling. Beskrivningen rymmer bl. a. fall där
den underårige utsätts för misshandel i hemmet och fall där föräldrarna
underlåler att ge barnet erforderlig medicinsk vård och behandling.
Ulredningen framhåller atl fara för barnels hälsa eller utveckling kan uppkomma
även genom annat beleende hos föräldrarna, t.ex. då någon av föräldrarna
missbrukar alkohol eller narkotika eller företer psykiska särdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den unges egel beteende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingripande pä grund av den underåriges
egel beleende bör enligt utredningen kommu 1 fråga endast dä han utsätter sin
halsa eller utveckling för allvarlig fara. Utredningen tar därmed avslånd från
tanken på ingripande mol den unge som etl skydd för samhället mol hans
beleende. Allvarlig fara för hälsa eller utveckling kan enligt ulredningen
uppkomma genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet
eller annat därmed jämförbart beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen betonar all varje
missbruk av beroendeframkallande medel inte får ulgöra grund för ålgärd frän
samhällels sida mot den underåriges vilja. Visserligen bör enligt utredningen
samhället försöka bistå den unge med stöd och hjälp så snart missbruk
förekommer. Del är emellertid först dä missbrukel innebär allvarlig fara för den
unge som samhället bör kunna vidla vårdätgärder ulan samiycke. Vidare bör inle
ensiaka broilslig gärning las som tecken pä allvarlig fara för den unges
utveckling. Det är nämligen enligl ulredningen inle ovanligt atl underåriga
begår lindrigare brolt och förseelser utan all della upprepas. Blir del däremol
fråga om älerkommande brotlslighel eller myckel allvarliga broll bör samhällel
ha möjlighel all gripa in mot den unges eller hans föräldrars vilja.
Ulredningen belönar att det i sädana fall i regel också finns etl klart uttalat
vårdbehov. Som exempel pä beteende som kan vara jämförbarl med missbruk av
beroendeframkallande medel och brottslig verksamhet nämner utredningen
särskilt prostitution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen betonar alt den
föreslagna lagstiftningen öppnar möjlighel all bereda underårig värd innan
skadeverkningar av social eller medicinsk natur har inträtl. Denna möjlighel
säkerställs enligt utredningen genom all redan en allvariig fara för sådana
skadeverkningar ulgör lillräcklig grund för beslul om vård enligl lagen. EnUgl
ulredningens mening bör å andra sidan ett ökat utbud av sociala tjänster i
frivilliga former och en forlgående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2916>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2917>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utveckling av den sociala vård- och behandlingsmdodiken
medverka till atl möjlighelen alt besluta om vårdåtgärder ulan samtycke kommer
till endast begränsad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.3 Vården besluias av länsrålleit</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen framhåller vikten av
atl prövningen av förulsältningarna för vård enligt den föreslagna lagen ges en
sådan ulformning alt man vinner största möjliga garantier för rättssäkerheten.
Vid prövningen bör behovet av social, medicinsk och psykologisk sakkunskap vara
väl tillgodosett. Utredningen förordar därför alt beslut om vård skall fattas
av länsrätt efler ansökan av socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ansökningen skall socialnämnden
redogöra för den underåriges situation, tidigare vidlagna åtgärder och den
vård som nämnden avser alt anordna. En sådan redogörelse är enligt ulredningens
mening angelägen inle enbart frän rättssäkerhetssynpunkt utan också för all den
enskilde skall ha möjlighel all la ställning lill om han bör samtycka till
vårdformen. Dä besvärsräU inle föreslås i fråga om vårdformen vid korlvarig
vård, kan invändningar i della avseende framställas endast under handläggningen
i länsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.4 Vårdtiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår all del i
vårdbeslutel skall anges den tid under vilken vården längsl får bestå och all
denna lid inte skall fä överstiga tre månader frän den lidpunki dä vården
inleds. Är grunden för vårdbeslutel brister i omsorgen om den underårige eller
annat förhållande i hemmet som medför fara för hans hälsa eller utveckling, bör
dock vården kunna beslå under längre lid än Ire månader eller tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som lidigare har framhållits är det
ulredningens uppfattning atl vård utanför det egna hemmel skall ses som ett led
i en behandling som snarast möjligt bör riktas in mot insalser på
frivillighetens väg. Det är därför enligt ulredningen viktigi atl vårdtiderna
blir så korta som del är möjligt med hänsyn till grunden för ingripandet.
Enligt ulredningens mening är tiderna för omhändertagande i dag allt för långa.
En följd av detta anses vara att den omhändertagnes anknytning till föräldrarna
ofta bryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som skäl för möjligheten till
längre vårdtid då grunden för ingripande är brister i omsorgen om den unge
anför utredningen att det i särskilda situationer kan vara befogat att under
längre tid skilja den unge från hemmet. Detta kan vara fallet t. ex. då vårdnadshavaré
är alkoholmissbrukare. Har beslut fattats om längre vårdtid än tre månader,
skall det enligt förslaget åligga socialnämnden att inom etl år från dagen för
verkställighet av beslutet och därefter årligen pröva om vården fortfarande
skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 de fall en längsta tid för vården
har fastställts, kan det enligt utredningen inträffa att socialnämnden, då
vårdtiden närmar sig sitt slut, bedömer att fortsatt vård krävs. Nämnden bör då
kunna påkalla nytt beslut i enlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2918>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2919>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel med den föreslagna lagen. På molsvarande sätl bör när
värd inle längre behövs det ankomma på nämnden att förklara värden avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har nämnls lidigare föreslår
utredningen atl vården alltid skall upphöra senasl när den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.5 Omedelburt omhänderlagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen anser atl möjligheten
till omedelbarl omhänderlagande av den unge bör behållas. 1 enlighel med vad
som gäller i övrigl för ålgärder med slöd av den föreslagna lagen bör en
förulsällning för beslut om omedelbart omhändertagande vara atl nödvändiga
åtgärder inle kommer lill stånd på frivillighetens våg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all beslul om omedelbart
omhänderlagande av underårig skall kunna fallas, bordel enligl utredningen vara
sannolikl alt den underårige behöver beredas värd enligl lagen. Del bör
dessutom krävas alt länsrättens beslul om värd inte kan avvaktas med hänsyn
till risk för den underåriges hälsa eller utveckling eller risk för alt den
fortsatta utredningen allvarligt försvåras eller vidare ålgärder hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl utredningen bör det finnas
möjlighel lill omedelbarl omhänderlagande såväl innan som efter det att
utredningen vid socialnämnden har slutförts. Utredningen påpekar alt
situationer som kräver omedelbarl omhänderlagande av den underårige kan
uppkomma hasligl. Del bedöms därför som nödvändigl alt omedelbara
omhändertaganden får beslutas av socialnämnden. I vissa fall kan emellertid
inte ens nämndens beslut avvaktas. Beslut bör då enligl utredningen fattas av
nämndens ordförande eller särskill förordnad ledamol av nämnden och anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om omedelbarl
omhänderlagande bör enligl ulredningen underslällas länsrätten för prövning.
Utredningen belönar all del av rällssäkerhelsskäl är oundvikligl alt
lidsfrislen för underslällning görs myckel korl och föreslår alt underslällning
skall ske senasl fyra dagar efter del beslutet fattades. Om underslällning inle
sker inom den föreskrivna liden, bör detla enligt utredningen medföra att besluiel
om omhänderlagande förfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prövning av undersiälll beslul
skall enligl förslagel göras så snart del kan ske och om synnerligl hinder inle
föreligger senasl inom fyra dagar från det handlingarna kom in lill rälien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen anser atl tidsfrisler bör
finnas för den forlsalla handläggningen i länsräll i de fall rälten har
fastställt ell beslul om omedelbarl omhänderlagande. Genom sådana frister
skapas enligt utredningen garantier för atl beslut om omhändertagande inle
består under längre lid än som oundgängligen behövs. Ulredningen föreslär atl
socialnämnden senast tvä veckor efler del omhändertagandel skedde skall ansöka
hos länsrätten om vård av den omhändertagne, öm särskilda skäl föreligger, bör
länsrällen dock kunna förlänga liden lill högst fyra veckor. Som exempel på
sådana särskilda skäl nämns all ulredningen inle kan slulföras inom Ivåveckors-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2920>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2921>
<p class=MsoNormal style='margin-left:282.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>perioden på grund av att föräldrar inte har kunnal nås
eller läkarundersökning eller annan särskild undersökning inle har kunnal
slutföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Framkommer det under utredningen
att behov av värd inle längre föreligger eller framgår del av andra
omsländigheier all del inle längre finns skäl för omhänderlagande, skall enligt
förslaget della genasi hävas. Samma föreslås för del fall ansökan om värd inle
sker inom angiven tid. Häktas den omhiinderlagne, bör detta enligt utredningen
medföra atl beslutet om omhändertagande förfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den möjlighel som finns enligt BvL
att ta den unge i förvar om hans uppträdande eller levnadssätt innebär fara för
allmän ordning eller säkerhel eller om hans idenlilel inle kan utrönas, bör
enligt ulredningen inle föras över till den nya lagen. Ulredningen inlär den
slåndpunklen att bestämmelser av detla slag inle har en plals i den sociala
vårdlagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.6 Vårdens innehåll och utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan länsrällen har fatlal beslul
om vård, skall det enligl förslaget ankomma pä socialnämnden att bestämma hur
vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdliden. Nämnden föreslås
i lillämpliga delar få samma befogenhel dä någon i annal fall har
omhändertagits med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med rälien att beslämma om den
unges placering och vården i övrigl bör det enligl ulredningens mening följa en
möjlighel för socialnänmden att påkalla polishandräckning för all genomföra
vårdbeslulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.7 Vissu handläggningsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen underslryker behovel av
skyndsam handläggning i länsrälten och föreslår all regler om della skall tas
in i lagen. Är den underårige omhändertagen, bör särskild skyndsamhel iakllas.
Ulredningen föreslår för dessa fall all förhandling i länsrällen i regel skall
hållas inom en vecka från det ansökan om värd kom in. Denna lid bör kunna
förlängas om ytterligare ulredning eller annan särskild omsiändighel gördel nödvändigl.
Möjligheten lill förlängning av lidsfrislen bör enligt ulredningen dock användas
myckel restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då mål om vård gäller frågor som
väsenlligl kan förändra en familjs förhållanden bör del enligl utredningen
föreskrivas munllig förhandling i länsrälten. Till förhandlingen bör kallas den
underårige, om han har nåll tillräcklig mognad, och hans föräldrar. I kallelse
till enskild part bör det finnas möjlighet atl ulsalla vile. Ulredningen
betonar att parlens hörande kan vara av stor betydelse för länsrättens
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl ulredningens mening bör del
i mål eller ärende enligl den föreslagna lagen finnas möjlighet att förordna
läkare att undersöka den underårige. 1 första hand bör det prövas atl förmå den
underårige atl med socialnämndens medverkan inställa sig till undersökning. Är
delta inle möjligt, bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2922>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2923>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligl ulredningen den underårige kunna inställas genom
polismyndighelens försorg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.8 Besvär</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller rälien atl föra
lalan mol beslut som har fattals med slöd av den föreslagna lagen framhåller
utredningen inledningsvis atl beslut om vård skall fattas av länsrätten och atl
socialnämnds beslut om omedelbart omhänderlagande skall underslällas länsrätten
för prövning. Talan mot länsrättens beslut i dessa fall kan föras enligl
förvallningsprocesslagen (1971:291) (FPL). Ulredningen finner därför inle skäl
atl föreskriva besvärsräU över socialnämndens beslul om omedelbarl
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen påpekar atl del i länsrällens
prövning av vården kommer alt ingå en bedömning av de vårdålgärder som behöver
vidtas. Att ge besvärsräll över de beslul i fråga om vårdens utformning som
socialnämnden fattar i enlighet med länsrällens avgörande skulle enligt
utredningen leda till en dubbel besvärsordning som avsevärt skulle försvåra
nämndens arbele. Ulredningen föreslår därför att rält lill besvär över beslul i
denna fråga inte skall finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen anser däremol atl
föräldrarna eller den underårige bör ha möjlighel all föra lalan mol
socialnämndens beslul om ändring av vårdens utformning. Besvärsrällen bör dock
begränsas lill de fall där länsrätten har bestäml längre vårdlid än Ire månader
eller lämnal liden obestämd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår vidare
besvärsräll över beslul av socialnämnden all avslå en framslällning om all
vården skall förklaras avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slulligen föreslås besvärsräll över
beslul av socialnämnden som rör föreskrift om umgänge med den underårige eller
vägran att uppge hans vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Vården av vuxna missbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.1 AUmännu överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen inom nykterhetsvården
kännelecknas av en successiv ulbyggnad av de öppna och frivilliga vårdformerna
och en minskning av Ivångsålgärderna. Socialulredningen belönade i
principbelänkandel vikten av en fortsalt inriklning mol öppna vårdformer samt
fullföljer sina överväganden i förslagel lill socialtjänstlag som skapar ökade
förulsältningar för bistånd på frivillig grund ät alla dem som behöver
samhällels stöd och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen framhöll i
principbelänkandel alt samhällel dock inle hell kunde avhända sig möjlighelerna
all utan samtycke bereda vård ät dem som på grund av långt gående missbruk av
beroendeframkallande medel utsatte sig för fara till liv, hälsa och utveckling.
Utredningen lade fram ett förslag i denna del som i förhållande lill gällande
rätt innebar väsenlliga begränsningar av samhällets möjligheler atl med tvång
vidta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2924>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2925>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdätgärder beträffande dem som missbrukar alkohol.
Samlidigl öppnades motsvarande möjlighel till vårdålgärder beträffande andra
missbrukargrupper. Förutsättningarna för omhändertagande för vård gavs en snäv
utformning, varjämte liden för omhändertagande maximerades till tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen av
utredningens principförslag betonades enligt utredningen att samhället inte
kan avhända sig möjligheterna att till den enskildes skydd bereda honom vård
även om samiycke lill vården inle kan erhållas. Ulredningens förslag om elt
yllersla ansvar för socialvärden (numera socialljänslen) i vad det innebär
skyldighet för socialnämnden all anvisa och förmedla andra samhällsorgans
insalser saml i förekommande fall själv sörja för att den enskilde i frivilliga
former bereds den hjälp han behöver, biträddes därvid av remissinstanserna.
Kravel på all ell organ i samhället - socialnämnden - tilläggs etl yllersla
ansvar för all den enskilde får den värd han behöver underströks kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt fiamhölls under
remissbehandlingen av principbelänkandel i många yttranden atl med växande
resurser för bislånd pä frivillig grund det inle längre finns samma behov av
alt inom socialvården inrymma befogenheter all beslula om vård mol den
enskildes vilja. Viss del av remissopinionen gav uttryck för den uppfattningen
all behovel av sådan vård för nu ifrågavarande grupp - med elt yttersta ansvar
för socialvärden - kan tillgodoses med stöd av sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.2 Utredningens förslag i slutbelänkandel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen framhåller alt den
kommunala socialljänslen bör ha elt yttersta ansvar för atl den enskilde får
erforderlig vård. Detta ansvar innebär bl.a. att socialtjänsten har skyldighel
att initiera och i övrigt medverka till alt vid behov vårdinsatser kommer till
slånd från annan huvudmans sida liksom all även under lid dä annan huvudman har
all ombesörja värden socialnämndens ansvar för den enskildes silualion kvarstår.
Socialnämnden fär således inle avhända sig sin del av vårdansvarei under tid dä
annan huvudman har behandlingsansvarel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna tanke kommer till utlryck i
ulredningens förslag till socialtjänstlag, där det som en konsekvens av
socialtjänstens yttersta ansvar föreskrivs skyldighet för socialnämnden alt i
förekommande fall samverka med andra samhäUsorgan. 1 den mån den enskilde
behöver sociala stöd- och hjälpinsalser under den tid han undergår vård genom
annan huvudmans försorg eller därefter, skall enligt ulredningens förslag
sådana insatser ges inom socialtjänsten i samverkan med denna huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen ansluler i sina förslag
till den pågående utvecklingen mot en klarare rollfördelning mellan olika
samhällsorgan, där bestämmelser om samverkan mellan vårdområden verksamt kan
bidra till all samhällets resurser till gagn för den enskilde utnyttjas på ell
ändamålsenligt sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2926>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2927>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan med s j u k v å r d e n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen inom nykterhelsvården
präglas av en strävan lill ökad samordning med sjukvården. Ett ökande ahlal
alkoholskadade behandlas inom sjukvårdens ram, Insalserna frän
nyklerhelsvårdens sida har alltmer kommit atl inriktas på atl utifrån en
helhetssyn söka lösa sociala problem som har samband med alkoholmissbruk saml
molverka atl de olika formerna för behandling av alkoholsjuka leder lill en
splillring av resurserna, I proposition 1975/76: 115 angående avskaffande av
fyllerislraffei fiamhålls alt ett av målen är all skapa en värdkedja, där den
sjuke kan omhändertas på rätt nivå med hänsyn lill behovet oavsett vem som är
huvudman för de olika vårdinstitutionerna. Del är angelägel atl samordna
vårdinsalser i detla syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad belräffar de vuxna missbrukarna
av narkolika och övriga beroendeframkallande medel (utom alkohol) ligger
ansvarel för den akuta värden f.n. helt inom sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redovisad statistik ger stöd för
antagandel atl huvuddelen av de missbrukare som behöver institutionell värd
och behandling erhåller sådan genom sjukvårdens försorg. Mänga av dessa bereds
i dag vård med stöd av LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV erbjuder således möjlighet alt
ta omhand och kvarhålla de alkohol- eller narkolikasjuka som det - också från
socialvårdens synpunkler -framslår som mest angeläget att oberoende av deras
eget samtycke snabbt kunna bereda en tids inslilulionell värd och behandling,
förutsatt att deras tillstånd är sådanl alt de bedöms lida av psykisk sjukdom.
En av de omständigheter som varil ägnade alt inge tvekan vid lagens tillämpning
i fråga om missbrukargrupperna har emellertid varit att socialvårdens möjligheler
all under och efler avsluiad sjukhusvärd bereda den enskilde erforderligt
bistånd ofla varil alllför begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel av samverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bidragande orsak härtill har
varil all bestämmelser om erforderlig samverkan socialvård - sjukvård saknas.
Visserligen kan behovel härav för hela sjukvårdsområdet generellt sett inte
anses vara sä slort att förfalt-ningsstyrd samverkan bör komma i fråga. Vad
beträffar dem som har ell omfaUande missbruk av beroendeframkallande medel
föreligger emellertid erfarenhdsmässigl i regel såväl medicinska som sociala
vårdbehov sida vid sida. Sålunda föreligger vid långlgående missbruk i
allmänhel behov av avgiftning i ell inledningsskede innan en mer långsiktig
bearbetning av den enskildes sociala problem kan påbörjas. Sjukvårdens insalser
i den inledande fasen utgör därvid en viktig förutsättning för senare led i
behandlingsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna vid tillämpningen av LSPV har enligt
ulredningen visat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all behövlig samverkan mellan socialvården och sjukvården
inte alllid har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommil till stånd när del gäller dessa vårdbehövande. Någon
regelmässig </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2928>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2929>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samverkan mellan sjukhusel och socialnämnden under
pågående behandling eller inför vårdens upphörande har inle förekommil, DeUa
har kunnal leda till upprepade korta omhändertaganden med slöd av LSPV ulan
samtidiga eller mellanliggande sociala slöd- och hjälpinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med ett yttersta ansvar för
socialtjänsten följer att socialtjänsten för denna ofla myckel vårdbehövande
grupp i siörsla möjliga utsträckning skall vidmaklhålla kontakten och slälla
sina resurser lill förfogande även under lid dä den vårdbehövande är
omhändertagen med stöd av LSPV. Socialtjänsten måste under pågående sjukvård
kunna förbereda och vid vårdens avslutande på frivillig grund kunna erbjuda
adekvata behandlingsinsatser som avlöser sjukvården. De ökade resurser som
vinns genom all socialhjälpen delvis ersätls av socialförsäkringstillägget och
all det sker en ökad samordning mellan socialljänslen och sjukvärden kommer all
ge bättre förulsällningar för ell förverkligande av della mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad nu sagts finner
socialulredningen alt om det uppkommer behov av vård belräffande den som
missbrukar beroendeframkallande medel och om den nödvändiga vården inte kan ges
med dennes samiycke, bör frägan om beredande av vård bedömas enligl LSPV. För
all säkra att den sjuke fär del sociala bistånd som han behöver föreslås
särskilda föreskrifter om samverkan mellan socialljänslen och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenser av förslagel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen avser med sina
förslag inte att tillämpningsområdet för LSPV skall vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag i
principbelänkandel innebar bl.a. att den med stöd av LSPV utövade vården skulle
kunna avlösas av fortsalt vård utan den enskildes samtycke inom socialtjänsten.
När utredningen nu i sina förslag begränsar möjligheterna alt med stöd av en
social vårdlagstiftning bereda den enskilde vård utan samtycke ansluter
ulredningen lill de tankar som i övrigt bär upp dess förslag nämligen en
fortsalt inriktning mot frivillighet i vård- och behandlingsarbetet och en med
hänsyn härtill anpassad socialtjänstlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av vad som sagts nu följer all de
alkoholmissbrukare som inte omfattas av LSPV och som nu kan beredas vård med
stöd av NvL kommer att hänvisas till den stödjande och hjälpande verksamhet som
bedrivs i kraft av den föreslagna socialtjänstlagen. Det är uppenbart att detta
kommer att ställa andra och större krav på socialtjänsten. Verksamheten måsle i
än högre grad än vad i dag är fallet inriktas på att i samverkan med den
enskilde hjälpbehövande finna sädana medel och insatser att hans behov kan
tillgodoses. Utredningen framhåller atl utvecklingen mot frivillighet i
behandlingen av alkohol- och narkotikamissbrukare redan har medverkat tUl en ny
behandlingsideologi och en annan resursfördelning, något som har lett till en
alltmer begränsad tillämpning av NvL:s bestämmelser om tvångsvis anordnad vård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2930>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2931>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.3 Närmare om sumurbeisformernu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningens förslag
bör i överensslämmelse med vad som har anförts tidigare i fall där nödvändig
vård med stöd av socialljänsllagen inle kan beredas den som missbmkar
beroendeframkallande medel förulsältningarna för värd prövas ulifrän beslämmelserna
i LSPV. Såsom ulredningen framhållil bör detta inle leda lill etl ulvidgat
tillämpningsområde för denna lag. Samarbetet mellan sjukvården och
socialtjänsten kräver därvid en närmare reglering i fråga om missbrukare som
bereds vård med stöd av LSPV. Som regel mäsle en mer långsiktig bearbelning och
behandling av de bakom alkohol- och narkotikaberoendel liggande problemen ske
på socialljänstens ansvar. Det är vikligl all kontinuiteten i vården
säkerställs genom ell samrådsförfarande vid in- och utskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De allra flesta av dem som här
kommer i fråga har redan lidigare beretts hjälp inom socialvården. Det är
därför nalurligl all sjukhusel så snarl intagning skelt med slöd av LSPV genast
underrättar hemkommunens socialförvallning om inlagningsbeslulel. Ofla lorde
för övrigl - såsom fallet är redan i dag - ansökning om inlagning ha gjorts av
nämndordförande eller socialchef (4 S LSPV). Samräd bör därefter komma till
slånd om de ålgärder som kan erfordras från socialljänslens sida. Del synes
vara nalurligt all socialnämnden lägger samrädsuppglften på handläggande
ijänslemän. Härigenom vinner man ocksä all krelsen av de personer som direkt
sysslar med den enskildes problem begränsas. Genom atl en planering av
eftervård pä detla sätt omedelbart påbörjas är det antagligt att liden forden
slulna sjukhusvärden i mänga fall kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör således vara en uppgifl för
läkare, psykolog eller kuralor att vid samtal med den vårdbehövande medverka
lill en belysning av behovet av sociala slöd- och hjälpinsalser inom
socialtjänsten saml all med den vårdbehövandes medgivande och i samräd med
honom tillsammans med socialassistenten planera för fortsalla insalser inom
socialljänslen. Framkommer vid sådanl samrådsförfarande behov av fortsalt
institutionell eller annan vård efter uiskrivning från sjukhuset och bör denna
vård inle lämpligen beredas inom sjukvården, bör insatserna med den
vårdbehövandes medgivande lämnas inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det föreslagna samrädsförfarandet
kräver hög handlingsberedskap hos socialljänslen. Della släller krav på ökade
resurser. Vad gäller sjukhusvården bör samrådsuppgiften i huvudsak kunna
läggas på psykologer eller kuratorer. Organisalionen av läkare, psykologer och
kuratorer vid de psykiatriska sjukhusen lorde behöva byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om förutsättningarna atl nå
kontinuitet mellan den med stöd av LSPV bedrivna vården och de insatser som kan
ges inom socialtjänsten bör också möjlighelerna att tillämpa försöksulskrivning
enligl 19 S LSPV uppmärksammas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2932>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2933>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Alternativt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgått av vad som sagts
lidigare har socialutredningens majoritet funnil all vårdinsalser för dem som
missbrukar beroendeframkallande medel bör ges med stöd av
sjukvårdslagstiftningen i situationer då samtycke till behövlig vård inle
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har som ett
allernaliv lagl fram elt förslag som ansluler till övervägandena i
utredningens principbetänkande. Alternalivförslaget omfattas av en minoritet i
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.1 En sainniuiihållen lug</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens
allernalivförslag - lag med särskilda bestämmelser om värd inom socialtjänsten
- reglerar såväl frågor om vård i vissa fall av de underåriga som av sådana
vuxna, vilkas värdbehov har sin grund i missbruk av beroendeframkallande medel.
I fråga om de unga hänvisas till tidigare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.2 Förut sätl iiingurnu för vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De erfarenheler som har vunnits vid
tillämpningen av NvL liksom all annan erfarenhel visar atl missbruk av alkohol ofta
leder till situationer där insalser frän samhällels sida blir nödvändiga för
alt förhindra uppkomsten av skador hos missbrukaren. [)e sociala
skadeverkningarna vid olika typer av missbruk skiljer sig därvid i slorl inle
från varandra. Några bärande skäl atl vid bedömningen göra ålskillnad mellan
olika missbruksmedel föreligger därför enligl ulredningen inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När den enskilde behöver slöd och
hjälp från samhällets sida bör socialnämnden i första hand söka lillgodose
behovet i samverkan med den enskilde och med hans samtycke. Det är först när
behövlig värd inte kan ges i frivilliga former med stöd av den föreslagna
sociaUjänsllagen som frägan om behovel av särskilda besiämmelser aktualiserats.
Enligt del alternativa förslaget bör värd med stöd av lagen kunna beredas även
annan än underårig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om han genom
missbruk av beroendeframkallande medel är i trängande behov av värd och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ulebliven värd
innebär allvarlig fara för hans hälsa eller annars måste antas medföra
allvarliga sociala skadeverkningar för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är den enskilde missbrukarens
behov av värd och inle - som delvis är fallet i dag - samhällsskyddet som skall
utgöra grund för vårdålgärder. Det ligger emellertid i sakens natur all man
måste beakla bl. a. del förhållandel alt missbrukaren utsäller nära anhörig
för allvarlig fara när man bedömer vårdbehovel. Samhällsskyddd får emellertid
inte primärl ulgöra grund för ålgärder från samhällets sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2934>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2935>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.3 Insulsernus urt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övervägande skäl talar enligt
utredningens mening mot alt anordna en fortlöpande övervakning mot den
enskildes vilja. Utredningen har därför i det alternativa förslaget inte tagit
upp någon motsvarighet till den övervakning som i dag kan anordnas med slöd av
BvL och NvL. 1 slällel har ulredningen som en viklig behandlingsresurs angell
frivilliga kontaktmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del alternativa lagförslagel
anvisar säledes endasi möjlighelen all i de silualioner som angivils ovan
beslula om vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.4 Ulredning och unsökun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med det för socialnämnden angivna
yttersta ansvaret följer en skyldighel för nämnden atl inleda utredning när
ålgärder från nämndens sida kan vara påkallade. Bestämmelser om när ulredning
skall inledas ges i förslaget till socialnämndslag. Nämnden får under
utredningen höra den saken rör eller annan som kan lämna upplysningar i
ärendei. Nämnden bör också kunna förordna om läkarundersökning. Bestämmelser om
della har tagits upp i den särskilda vårdlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även i en verksamhet som i huvudsak
skall vila på frivillig grund kan det finnas behov av alt polisen till nämnden
anmäler när någon har omhändertagits enligt LTO eller annars pålräffas
berusad. Därigenom ges nämnden möjlighel alt tillsammans med den enskilde la upp
frågan om behovel av slöd- och hjälpåtgärder. Nägon molsvarighel till den
generella underrättelseplikt som enligt 10 § NvL åvilar polismyndighet bör
emellertid inte skrivas in i den kommande sociallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inte heller bör någon motsvarighel
lill den underrättelseplikt som enligt 10 S andra slyckel NvL åvilar läkare las
upp i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden skall göra ansökan
till länsrätten, som beslular i fråga om vården. Förslaget svarar mol vad som
nu gäller enligt NvL i fråga om beslutande organ. Det upptar emellertid ingen
motsvarighet till den befogenhet alt göra framslällning till länsrällen som nu
tillkommer polismyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden skall vid ansökan ge en
plan över den föreslagna behandlingen. Den skall innehålla en redogörelse för
den vårdbehövandes silualion, tidigare vidtagna åtgärder och den vård som
socialnämnden avser att anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ankommer således på
socialnämnden all pröva förulsäliningarna för ansökan till länsrälten.
Förändras förhållandena sedan nämnden ingell sädan ansökan, t.ex. pä grund av
alt samiycke lill vården kan ges, bör nämnden kunna återkalla sin ansökan.
Någon motsvarighet til) bestämmelserna i 20 S NvL om hinder mot ålerkallelse
bör således inte tas upp i den särskilda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.5 Omedelburt omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den vårdbehövande kan behöva tas om
hand omedelbart för alt hindra atl han åsamkar sig skada.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2936>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2937>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del åligger polisen all i enlighel
med 3 S LTO, polisinstruktionen (Pl) och LOB vidla efler förhållandena
avpassade åtgärder i dessa fall. Sådant ingripande kan göras såväl på allmän
plats som - i vissa fall — i den enskildes egel hem. Genom underrättelse från
polisen kommer sädant omhändertagande till socialnämndens kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu angivna insalser är snävi
tidsbegränsade. Förhållandena kan emellertid vara sådana atl längre tids
omhändertagande än vad nyssnämnda bestämmelser medger erfordras. I dessa
silualioner uppkommer frågan om beslut i sådana fall bör fallas av
socialnämnden eller - såsom i dag är fallel - av polismyndigheten.
Socialutredningen finner på närmare angivna skäl att polismyndighet inle bör ha
sådan beslutanderätt. Del bör ankomma på socialnämnden ensam att såväl göra
ansökan till länsrälten som pröva behovet av omhändertagande i avvaktan pä
länsrättens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger sannolika skäl för att
den enskilde behöver värd i enlighet med vad som har sagts förut och kan
länsrättens beslul inle avvaklas på gmnd av överhängande och allvarlig fara för
den vårdbehövandes liv eller hälsa, bör socialnämnden kunna beslula om
omedelbarl omhändertagande. Nämnden kommer i dessa situationer atl föregripa
länsrättens beslut. Åtgärden vidtas i syfte alt innan utredning i ärendet har
slutförts tillgodose omedelbarl föreliggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan emellertid även i
situationer då ulredningen redan är slutförd vara nödvändigl att falta
omedelbart beslut om omhändertagande. Nämnden bör således intill dess frägan
prövats av länsrätten kunna falla beslul i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behov av värd som nu sagts
uppkommer ofla med korl varsel. Polisens räu all i sädana silualioner fatta
omedelbara beslut bör uttömmande regleras i beslämmelserna i 2 S PI, 3 S LTO
och LOB. Snabba beslut måste emellertid även socialnämnden kunna falla. Det
torde dock som regel inle vara möjligi all tillräckligt snabbi få lill slånd
ell sammanlräde med nämnden, varför ordföranden bör kunna svara för uppgiften
all besluta. För all nä en ändamålsenlig arbetsfördelning bör emellertid
nämnden kunna utse annan ledamot alt falta sådanl beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare bör länsrätten pröva frägan
om beslut om omedelbarl omhändertagande skall bestä. Sädant beslul bör därför
utan dröjsmål och senast inom fyra dagar underslällas länsrällens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen framhåller atl
omhändertagandet bör bli så kort som möjligt. Det bör därför åligga nämnden
att kontinuerligt pröva behovet av omhändertagande och så snart det finns
anledning upphäva beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om nämnden har fattat beslut om
omedelbart omhändertagande, bör den senasl inom två veckor komma in med ansökan
till länsrätten om vård enligt lagen. Tvåveckorsfristen innebär en väsentlig
utsträckning av tiden i förhållande till vad som gäller i dag. Enligl
socialutredningens förslag skall emellertid beslut om omhändertagande
underställas länsrätten inom fyra dagar. Beslutet blir alltså inom kort tid
rällsligl prövat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2938>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2939>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen föreslår regler även
för prövningen i länsrälten av mål där beslut om omhänderlagande fallas. Några
motsvarande fiister finns inle i nu gällande rält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är del av utrednings- eller andra
skäl omöjligi att slutföra utredningen inom den angivna tiden bör länsrätten
kunna utslräcka liden för alt ge in ansökan till fyra veckor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.6 Handläggning i länsrätl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att
handläggningen i länsrätl skall vara muntlig. Länsrätten skali se lill alt
målet blir tillföriilligl utrett. Däiför ankommer det på rätlen atl lill
förhandlingen kalla företrädare för nämnden eller annan som genom sin
sakkunskap kan bidra till upplysningar i målel. Det är ocksä en viktig uppgift
för det offentliga biträdet att medverka till alt målel blir tillföriilligl
utrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl FPL:s bestämmelser får
rätten vid vite kalla part. vittne och sakkunnig all insiålla sig till
förhandling inför rätlen. Emellertid saknar FPL besiämmelser om hämtning av
part. Det är en viklig förutsältning för att målel skall bli lillförlilligl
ulreit atl parten är närvarande vid förhandlingen. Länsrällen bör därför kunna
förordna om hämlning av tredskande part till förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål där den enskilde är
omhändertagen bör som regel komma under länsrättens bedömande inom en vecka
från del ansökan inkom från nämnden. Ulredningsskäl kan emellertid göra det
nödvändigt att förlänga denna lid med ytterligare högst en vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.7 Länsrällens beslut om vårdliden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen har i fråga om
barn och ungdom som huvudregel föreslagit att vård utan den enskildes samiycke
inle bör få pågå längre tid än tre månader. Samma begränsning av vårdtidens
längd skall enligt förslaget gälla för dem som bereds värd på grund av
missbruk av beroendeframkallande medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den tvångsvis anordnade vården
skall syfta lill all skapa förulsällningar för fortsatta insatser i frivilliga
former. Den bör vara ell led i en behandling. Med inriktningen på frivillighei
i behandlingsarbetet är del viktigt med korta omhändertagandelider. Den
tvångsvis anordnade vården bör så snart som möjligt övergå i behandling under
frivilliga former och i den enskildes egen miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrälten bör i sitl beslul ange
en längsla lid för vården. Sådan lid får som nämnts inte överstiga tre månader.
Kan vårdbehovet inte tillgodoses under den tiden och inte heller forlsall vård
i frivilliga former anordnas, ankommer del på socialnämnden all på nytt ansöka
lill länsrällen om fortsaU vård. Ansökan skall kunna göras under pågående vård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2940>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2941>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.8 Verksiällighei av beslul</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan räkna med slarka
meningsmolsällningar mellan den enskilde och nämnden om lämplighelen av
ivångsälgärder. Genom besvär torde frågan ofta komma under högre instans
prövning, Lagen bör därför inte anvisa omedelbar verkställighet. I slällel bör
länsrälten i varje särskilt fall pröva om beslutet bör verkställas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden bör svara för
verkställigheten av länsrättens beslul. Del åligger enligt förslagel nämnden
att såväl före som efter rättens beslul sörja för all den enskilde får behövlig
värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrällens beslul innebär alt
nämnden bemyndigas atl anordna vård även Ulan samiycke av den som berörs av
della. Del ligger i sakens nalur all nämnden ensam skall få avgöra om den vill
ulnyllja det givna bemyndigandet eller inte. Uppkommer efler länsrättens
beslut förulsällningar för frivilliga insatser, behöver del givna bemyndigandet
inle ulnyUjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.9 Vårdens innehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med länsrättens beslut följer en
rätt för socialnämnden all beslämma hur vården skall anordnas och var den
vårdbehövande skall vistas under vårdtiden. Nämnden får bl.a. besluta om den
institutionella vård som den finner nödvändig. Finner nämnden atl fortsatta
insatser efler institutionsvistelse kan göras för den enskilde i hans eget
hem, får nämnden beslula därom. Nämnden är emellertid oförhindrad att under den
i länsrällens beslut angivna tiden på nytt förordna om vård vid institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.10 Besvär</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom socialnämnds beslul om
omedelbart omhändertagande skall underställas länsrälten behövs ingen
besvärsräll över nämndens beslul. All lalan får föras mol länsrättens beslut
framgår av 34 § första stycket 3 FPL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutanderätten i fråga om
anordnande av vård ulan den enskildes samiycke skall tillkomma länsrätten. Mol
länsrättens beslut får talan föras genom besvär i enlighet med 33 § FPL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan länsrätten fatlal beslul om
vård åvilar ansvaret för vården nämnden. När ändamålet med vården har
uppnåtts, skall vården förklaras avslutad. Nämnden bör också vara skyldig att
på begäran av part pröva om vården skall fortgå eller inte. Mot nämndens beslut
i sådan fråga bör talan kunna föras genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen har med beaktande av de
korta vårdtider som det här är fråga om ansett att besvärsrätt inte bör
föreligga när det gäller beslut om vårdens utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2942>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2943>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 LSPV-gruppens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Grunder för intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översynen av LSPV har främst gällt
möjlighelerna att öka rällssäkerhelen för palienlerna. Gmppen har redovisai
sina överväganden i ell förslag till en ny lag om viss psykialrisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen konslalerar all de
adminislraliva frågor som nu regleras i 1 S hänger nära samman med
beslämmelserna om uiskrivningsnämnderna i 2 S. Gruppen föreslår därför atl
dessa bestämmelser skall sammanföras till en paragraf. Enligl förslagel skall
därför bestämmelser om de lillständ som kan motivera värd enligt lagen las in i
1 S, medan i 2 S las in bestämmelser om var värden får beredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen föreslår all psykisk
sjukdom skall behållas som grund för lagens tillämpning. Med psykisk sjukdom
avses därvid, liksom i nuvarande lag, även sådan psykisk abnormitet som-intc är
psykisk sjukdom och som inle ulgörs av hämning i förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligt lagen bör inledas med
inlagning på institution som meddelar sluten vård, dvs. dygnsvärd. Däremol bör
enligl gruppens förslag begreppel sluien värd inle, som i nuvarande lag, vara
slyrande för lagens hela tillämpningsområde. Hänsyn bör tas till den
psykiairiska vårdens utveckling mol öppna vårdformer. Gruppen föreslår alt i
slälld huvudindikationerna skall förslärkas genom föreskrifter om art och
grad. Della kan ske genom alt i lagen anges att vård får beredas endasi om den
är nödvändig med hänsyn lill sjukdomens art och grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagens tillämpning skall enligt
förslaget fortfarande knyias till frågan om behovet av psykialrisk vård. Del
förekommer emellertid psykiska sjukdomar som medför bristande sjukdomsinsikl belräffande
somatiska vårdbehov. Också annan vård än psykiatrisk bör därför kunna komma
till stånd enligt lagen. Arbetsgruppen föreslär att den nödvändiga
avgränsningen i fråga om vård enligl lagen skall tas in i de besiämmelser som
reglerar möjlighelerna atl vidla Ivängsvisa vård- och behandlingsålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom enligl nuvarande lag bör
vård kunna meddelas patienlen oberoende av hans samiycke. Delta innebär att
den vårdbehövandes uppfattning om vården i och för sig inle behöver inhämlas.
Detla hänger samman med au del vid vissa sjukdomstillslånd saknas
förulsåUningar atl inhämla den enskildes medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nuvarande specialindikalionerna
anger huvudsakligen Ivä grunder för vård enligt lagen, nämligen dels
förekomslen av elt värdbehov som den enskilde inte själv kan tillgodose, dels
samhällsskyddd. LSPV-gruppen anser atl en uppdelning i lagen efter dessa
huvudgrunder på etl klarare sätl skulle ange skälen för elt tvångsingripande.
Det skulle innebära alt lill den försia gruppen fördes de nuvarande a)- och c)-indikalionerna
och den del av b)-indikalionen som avser fariighei för eget liv, medan den
andra gmppen omfattade återstående del av b)-indikationen och d)-indikationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2944>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2945>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande a)-indikationen
innehåller uttrycken "saknar sjukdomsinsikl" och "uppenbarligen
är ur slånd att räll bedöma sill vårdbehov". Sistnämnda utlryck lar sikte
på den som missbrukar narkolika. Enligl gmppens mening bör i slällel som
sammanfallande beskrivning användas all den enskilde inle rält förstår sill
behov av vård. Beroendet av narkotiska medel behöver enligt gruppens mening
inle anges särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del andra ledet i nuvarande
a)-indikalion är att tillståndet kan påverkas eller lindras genom vården.
Gruppen föreslår ingen ändring i detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De indikationer som gruppen
föreslår omfatlar även situationer då den sjuke är farlig för sitt eget liv.
Delta fall behöver därför inle anges särskill. Delsamma gäller del fallet all
den psykiska sjukdomen medför en allmän hjälplöshet. Ulmärkande för de fall som
har angelts nu är all patienten har brislande insikt om sill vårdbehov. Del bör
enligl gruppen också förulsällas all värden leder lill alt patienten får sill
lillständ förbätlrat eller i vart fall alt hans tillstånd försämras om vården
uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den andra indikationen enligt
gruppens förslag kan sägas beskriva beteenden riktade mol omgivningen. Den
beslår i dels fariighei mol annan person, dels grovt störande beteende gentemot
andra personer, I dessa fall behöver patienten inle ha brislande insikt om sill
vårdbehov. Inte heller är del nödvändigl alt föreskriva visst resullal av
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen föreslår att det särskilda
behörighetskrav som nu finns för alt utfärda vårdintyg skall slopas.
Bedömningen av de indikationer som gruppen föreslår är enklare att göra.
Bristande vårdinsikl är således lättare att konslalera än brislande
sjukdomsinsikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl de bestämmelser som gäller
nu kan ocksä läkare under ulbildning utfärda inlyg. Gruppen anser att en
skärpning behövs och föreslår att som villkor för all ulfärda handling för
inlagning skall gälla alt läkaren är legitimerad. I vissa undanlagsfall bör
dock socialslyrelsen kunna meddela dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Organisatoriska förutsättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV lillämpas endasi på
psykialrisk klinik vid sådant lasarell som avses i 6S I mom. SjvL. Gruppen
framhåller att huvudprincipen för atl lagen skall kunna lillämpas pä en
institution bör vara atl den har behövliga resurser för den behandling som
skall meddelas. Sädana resurser får generelll selt förutsäUas föreligga på
psykialrisk klinik. För vissa tillstånd föreligger lillräckliga resurser i
begränsad omfattning vid andra värdinsli-lulioner. Lagen bör därför kunna
tillämpas även där. Mer avancerad psykialrisk behandling bör emellertid inte ske
på ell sjukhem. Gruppen framhåller alt frågan om vid vilken institution vården
skall bedrivas bör bedömas med hänsyn lill patientens lillslånd. Härigenom
vinner man en bättre samordning med den somatiska värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård med slöd av lagen bör äga rum pä inslilution där SjvL
är lillämplig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2946>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2947>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och vid statens sjukhus. Enligt LSPV-gruppen bör man också
överväga en tillämpning av lagen pä sjukvårdsanslaller för vilka regeringen
enligl 2S 2 mom. SjvL föreskrivit all SjvL hell eller delvis skall gälla.
Molsvarande bör också gälla i fråga om sådana sjukhus som jämlikl 32 S SjvL
drivs av kommun som tillhör landstingsområde. Lagens tillämpning skulle
slutligen också kunna komma i fråga vid vissa slora och välulrustade enskilda
vårdhem, om vårdhemmet har överläkare i psykialri och även i övrigl resurser
som molsvarar vad de landstingsdrivna sjukhusen har. Gruppen föreslär all
regeringen skall ges rätt alt beslämma om lagen skall vara tillämplig på viss
vårdinslilulion som inle är sådanl sjukhus som avses i 2 § 1 mom. SjvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har övervägl all göra
lagen tillämplig även i öppen vård men funnil slarka skäl lala mol det. Gruppen
framhåller emellertid atl frägan kan fä en annan lösning som en följd av den
pågående ulvecklingen av den öppna vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att LSPV skall kunna lillämpas
på en institution krävs att del finns en överiäk: ri- i psykialri. Denna
föreskrift bör enligl förslaget bibehållas som huvudprincip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen föreslär all
huvudprincipen skall kunna frångås i de fall lagen skall lillämpas för
psykialrisk vård vid annan än psykialrisk klinik, t.ex. somatisk klinik vid
lasarett eller sjukhem för psykiskl sjuka. Enligl förslagel skall tillämpningen
av lagen kunna överlålas lill den psykiatriska konsullverksamhel vid lasarell
som normall utgår från lasaretlds psykiairiska klinik. En sådan konsull måsle,
framhåller gruppen, vara särskill kunnig i psykialri. Närmare bestämmelser om
vilken kompetensnivå psy-kiaterkonsullen skall ha bör ges i lillämpningsföreskrifler.
I lagen bör endasi anges att beslämmelserna om en läkare och överläkare även
gäller läkare som har fält särskill uppdrag atl svara för tillämpningen av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Förutsättningar för intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt LSPV initieras inlagning
genom ansökan. Men den viktigasle handlingen för bedömningen av
inlagningsfrågan är vårdintyget, och lagen innehåller utförliga bestämmelser om
hur läkarundersökning skall utföras och intyg upprättas. Ofta föreligger
vårdintyg redan dä ansökan görs. Della beror pä alt den som enligl lagen
formelll har rätt alt göra ansökan ofta saknar personlig kännedom om den som
ansökan avser. Den särskilda ansökningshandlingen har enligl LSPV-gruppen
härigenom kommit all ses som ell onödigt komplemenl fill den avgörande
medicinska utredning som skall redovisas i vårdintyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen framhåller alt ansökan inle
har någon självständig belydelse. Någol personligl ställningslagande av den som
utfärdar ansökan krävs inte. Gruppen föreslår därför all den formella
föreskriften om ansökan i LSPV skall upphävas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2948>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2949>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett värdinlyg innefatlar ofla svåra
och grannlaga medicinska bedöm-nifigar som ställer krav på god psykialrisk
eifarenhet. Del är enligt gruppen därför elt önskemål att värdintyg endast
skall ulfärdas av läkare som har specialistkompetens i psykiatri. Elt sådant
krav vore emellertid inte förenligt med behovet av atl utan dröjsmål kunna få
etl vårdintyg. Bl.a. med hänsyn till att ulländska läkare kan tjänstgöra i
landet bör en dispensmöjlighet från behörighetskravet alltjämt finnas.
Möjlighel bör emellertid inte föreligga för läkare under ulbildning atl utfärda
inlyg. Inlygel är att betrakta som en kvalificerad remiss. Gruppen föreslår
som benämning psykialrisk värdremiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Våldremissen skall enligt förslagel
liksom nu innehålla uttalande all sannolika skäl föreligger för all den som
vårdremissen avser lider av psykisk sjukdom. Vidare skall uttalas atl vård på
sjukhus är nödvändig med hänsyn till sjukdomens art och grad och till nägon av
eller båda de i I S angivna omsländighdema. Värdremissen skall också innehålla
en redogörelse för sjukdomen och de omständigheter i övrigl som föranleder
vårdbehovel. Vårdremissen bör slulligen också innehålla uppgifl om vem som har
lagil inilialiv lill remissen. Psykialrisk vårdremiss som skall användas som
underiag för inlagningsbeslul får enligt förslagel inle vara utfärdad lidigare
än fjorton dagar före beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen föreslår ingen ändring i
fråga om polismyndighets räll all omhänderla psykiskl sjuka i vissa
farlighelsfall. 1 slällel för en skyldighel för polisen alt ulfärda ansökan
föreslår gmppen all i lagrummel anges all polisen skall vidla anstalter för den
sjukes inlagning på sjukhus (8 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Jäv m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till den annorlunda
juridiska ställning som remissen får enligt förslagel anser gruppen alt FL:s
jävsregler bör gälla när remiss ulfärdas. Enligl 5 S FL får den som är jävig
vidla ålgärd som inle ulan uppskov kan ombesörjas av annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LSPV är del inte möjligt för
läkaren att själv utfärda vårdintyg för inlagning på egen klinik. Trols att
läkaren bäsl känner patienten måste han be någon annan läkare vid
vårdcentralen, som dessutom inte kan antas besitta specialistkunskaper i psykialri,
alt utfärda vårdintyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen föreslår nu att intagning
skall kunna ske även om intyget är utfärdat av läkare som tjänstgör vid den
klinik där intagning sker. Eftersom nämnden föreslås få en vidgad kompetens (se
avsnitt 2.8.</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1)
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer detta enligt
gruppen inte att medföra någon begränsning av rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagningen bör enligt gruppens
förslag i första hand ske på psykiatrisk klinik vid lasarett. Endasi en sådan
klinik kan antas ha sådana resurser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2950>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2951>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>patientens lillständ och vårdbehov kan göras lill föremal
lör en adekvat medicinsk ulredning. Efter en sådan utredning kan patienlen
eventuellt föras över till annan vårdinslilulion inom sjukvårdsorganisationen,
t.ex, sjukhem. Är det fråga om redan utredda fall eller patienter vars
vårdbehov redan tidigare är kända. 1. ex. vid en ålerinlagning korl tid efter
en utskrivning, bör intagningen kunna ske direkl till den värdinstitution som
skall svara för vinden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ibland behöver patienlen vid
intagningen även kroppssjukvärd. I sådana fall och särskill om del somatiska
vårdbehovet är akut bör enligt gruppen inlagningen kunna ske direkl till
somatisk klinik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De organisatoriska förhållandena
inom sjukvården ändras ständigt. Gmppen framhåller att forden psykiatriska
sjukvården kan man förulse en omstrukturering genom att vissa delar av de
psykiatriska lasaretten ombildas till sjukhem. Särskilda bestämmelser om var
intagningen skall fä ske -Ulöver kravel pä atl det finns en psykiater som
ansvarar för inlagningsbeslul och vård enligl lagen - bör däiför inte las in i
lagen. Sådana föreskrifter kan i slällel meddelas genom
lillämpningsföreskrifter till lagen. Del blir därigenom möjligi att pä etl
smidigt sätt anpassa denna fråga till utvecklingen inom värdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen föreslår som framgår
av det följande att nämnden skall få väsentligl ulökade uppgifler i syfte all
nä en bällrre rättssäkerhet vid intagning, Bl.a. föreslås nämnden få en
tillsynsfunktion. Med denna bör förenas en skyldighet för överläkaren all
underräua nämnden om samlliga inlagningar som sker med stöd av lagen. En sådan
underrättelse ger nämnden möjlighel att få insyn i varje enskilt ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden bör vidare enligt förslaget
överta den prövning som nu enligt 9S LSPV åligger överläkaren. Blir uiskrivning
akluell redan innan nämnden pröval ärendei, skall överläkaren enligt förslaget
med vissa undantag ha rätl all beslula om uiskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår atl nämnden
skall pröva frågan om inlagning senast inom 14 dagar frän dagen för intagning.
Den särreglering som nu gäller för farlighdsfallen kan därvid utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner nämnden atl patienlen kan
beredas värd med slöd av lagen men all vård på sjukhus inle är nödvändig, skall
nämnden pröva om förulsällningar för uiskrivning på försök föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av grundprinciperna för LSPV är
all palienl som har lagits in frivilligt enligl SjvL för psykialrisk värd inle
får föras över lill LSPV-vård. Om så skall ske mäsle paiienlen försl ulskrivas
och därefter lämna sjukhusområdet. Denna bestämmelse har ulsälls för omfaUande
krilik. Bestämmelsen har bl.a. ansells få till följd att antalet
LSPV-intagningar blivit onödigt slort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen föreslår nu atl det
skall vara tillätet att föra över patienten till vård enligl den särskilda
lagen när palienlens tillstånd har försämrats så all sådan vård inte kan
undvaras. Det skall ankomma på den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2952>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2953>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdansvarige läkaren atl upprätta en remiss. Inlagning
kan därefter ske för vård enligt lagen. Samtidigt skall det enligt förslaget gå
en anmälan lill nämnden som inom den angivna tidsfristen skall pröva
inlagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande regler för inlagning av
N-fall bör enligl arbdsgruppens förslag i princip behållas. Med hänsyn lill
alt det här föreligger ell av läkare konstaterat värdbehov bör inlagning på
sjukhus ske så forl som möjligi. Enligl gruppen bör domslolen ges möjlighet atl
förordna om omedelbar verksiällighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Bestämmelser om patienten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6./ Nämndens yllrande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SjvL:s regler svarar läkaren
för vården. Del skulle innebära etl belydande avsleg frän de principer som
gäller för sjukvården i landel, om della ansvar skulle övertas av t. ex. en
nämnd. Avgörande skäl lalar enligl gmppens mening därför för en principiell
arbetsfördelning mellan läkare och nämnd. Denna innebär atl läkaren skall
ansvara för värden och behandlingen och nämnden för de ålgärder som är av mer
juridisk eller formell natur och för lillsynsuppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den slutliga bedömningen av vårdbehovet
skall ske i nämnden. Tvångsvis meddelad behandling bör därför inle komma till
stånd innan denna prövning har skett. Kan behandlingen inte uppskjutas utan
allvariigl men för patienten, bör den dock enligl förslagel kunna genomföras
redan innan nämndens prövning har ägt rum (I4§ andra slyckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behandlingen kan i vissa fall vara
förenad med risker för allvarliga komplikationer. Utgången av en somatisk
behandling kan vara oviss. Risk för biverkningar av medicinering kan föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det finns risker av detla slag
och patienten på grund av sitl tillstånd inte kan antas rätt förslå riskema,
får enligt LSPV-gruppens förslag behandlingen inte genomföras innan nämndens
yttrande har inhämtats. Delsamma skall gälla om patienlen motsätter sig
behandlingen. Är det fråga om ett tillstånd som kräver omedelbara åtgärder, får
läkaren vidla nödvändiga åtgärder utan att höra nämnden. I sådant fall skall
nämnden underrättas. Läkaren bör även när skyldighet därtill inte föreligger
kunna vända sig till nämnden för att inhämta nämndens mening i tveksamma fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Behandlingsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen föreslår att de
anteckningar som oftast görs om patienten i journalen om patientens tillstånd
etc. skall sammanföras och systematiseras till en behandlingsplan. Planen bör
innehålla överväganden rörande sjukdomens natur, redogörelse för den behandling
som patienlen skall genomgå, en bedömning av den kommande ulvecklingen av
patientens tillstånd och längden av den fortsatta vårdtiden saml i övrigt
uppgifter av väsentlig betydelse för patientens vård. Planen skall därefter
överlämnas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2954>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2955>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill nämnden. Avsiklen är all nämnden skall gå igenom
behandlingsplanen och om den finner det befogat i sin egenskap av
tillsynsmyndighel diskutera planen med överläkaren eller anmäla ev.
missförhållanden lill lämplig myndighet. Planen bör upprällas och inges så
snarl det har konstaterats atl vårdbehovet inte blir kortvarigt. Överläkaren
svarar för all behandlingsplanen fortlöpande hålls akluell. När principiella
ändringar sker, skall della anmälas lill nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Palienlens möjligheler alt vända sig llll nämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paiienlen har ofta ett slort behov
av alt kunna vända sig lill någon för all få upplysningar eller för alt få
tillfälle all diskutera olika behandlingsålgärder. Ett sådanl samrådsorgan bör
vara frislående från sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen föreslär nu att
patienten skall ges möjlighel att vända sig lill nämnden om han vill
ifrägasälta viss åtgärd eller föreskrift. Nämnden skall i första hand se lill
all patienlen på lämpligl säll upplyses om skälen lill åigärden eller
föreskriften. Om del visar sig lämpligl eller nödvändigl, kan nämnden hälla en
särskild överläggning där palienlens problem diskuteras. Möjlighel bör finnas
för paiienlen all själv närvara vid sådan överläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.4 Granskning av brev m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen har funnil atl
besiämmelser om brevgranskning inle kan undvaras. Sådan ålgärd bör fä vidlas
endasi om särskilda skäl föreligger. Beslul bör fallas av nämnden på ansökan av
överläkaren. Överläkaren bör ha möjlighel all förda åigärden i avvaktan på
nämndens beslut, om del är nödvändigl med hänsyn lill omsländighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen föreslår del lilläggel lill
nuvarande regler all brev lill den som har förordnats till offentlig försvarare
för patienlen inle skall få kvarhällas eller granskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Utskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frägan om uiskrivning bör liksom nu
i försia hand prövas av överläkaren och i vissa fall av nämnden. Enligl
förslagel bör nämnden besluta om utskrivning av palienl som har lagits in pä
grund av domslois förordnande, av palienl som i samband med inlagning eller
under pågående vård har bedömls eller visal sig vara farlig för annans personliga
säkerhel och av palienl som vid inlagningen vårdades i annan ordning oberoende
av egel samtycke. Nämnden bör enligl förslagel kunna delegera sin
beslulanderäll lill överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren kan enligl förslagel
hänskjula fråga om uiskrivning av viss patient lill nämnden. Nämnden får också,
om den finner alt förutsäitningar för alt bereda patient fortsatt värd inle
längre föreligger, skriva ut patienten även om beslutet enligt vad förul sagts
skulle ha faltals av överläkaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2956>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2957>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler är nämnden
inle skyldig all pröva ansökan om uiskrivning förrän Ire månader efler prövning
av tidigare ansökan. Denna tid finner LSPV-gruppen för lång och föreslär atl
den skall sättas ner lill en månad. I övrigl föreslås inga ändringar i
ulskrivningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV-gruppen föreslär en utvidgad
användning av försöksutskrivning, 1 de fall en stegvis uislussning i samhället
bedöms nödvändig bör försöksutskrivning kunna användas för att minska tiden
för sjukhusvistelsen och för alt i ett tidigt skede träna patienten all klara
sig ute i samhällel. Gruppen framhåller all en verksamhel av detla slag kräver
en väl utbyggd öppen vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har förekommit alt en palienl
varit utskriven på försök under lång tid ulan alt han samtidigt har fått
behandling som motiverat denna vård, I syfte atl ge nämnden en vidgad insyn har
LSPV-gruppen föreslagit att utskrivning pä försök inte får pågå längre tid än
elt är i följd. Därefter skall nämnden besluta om förlängning. Har den längsla
liden för uiskrivning på försök gäll till ända ulan atl förlängning har sketl,
skall patienten belraklas som slulligl utskriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Psykiatriska nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnden har nu i
princip två olika slags uppgifter, nämligen all vara dels besvärsinstans vid
besvär över överläkares beslut i fråga om intagning, permission, utskrivning pä
försök och utskrivning, dels försia inslåns i fråga om permission, utskrivning
pä försök och utskrivning av vissa patienter. LSPV-gruppen finner att nämndens
slällning bör ändras och dess arbetsuppgifter vidgas. Nämnden bör således
medverka i beslul som rör olika rättssäkerhetsfrågor för palienlerna och som
hänger samman med tvångssituationen. Nämnden bör också bistå och hjälpa
patienter i rättsliga och andra frägor och ha lillsyn över lagens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.1 Nämndens beslulsfunklioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden prövar behovel av fortsatt värd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I syfte alt förstärka
rättssäkerheten vid intagning föreslår gruppen att nämnden skall överta den
prövning av behovet av forlsall vård som överläkaren nu fållar enligl 9S LSPV,
Eftersom samtliga inlagningar därigenom kommer all prövas av nämnden, blir det
som har framgått tidigare möjligt all låla inlagningsläkaren själv upprälla och
komplellera intagningshandlingarna. Det blir även möjligt atl med bibehållen
rättssäkerhet föra över en patient frän frivillig psykiatrisk vård lill vård
enligl den särskilda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Permission m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller permission,
utskrivning på försök och uiskrivning föreslås nämnden få samma
beslulsfunklioner som f.n. Enligl förslagel bör emellertid nämnden kunna
delegera beslulanderällen lill överläkare. 1 syfte all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2958>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2959>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bereda nämnden insyn i ärenden om försöksulskrivning föresläs
atl nämnden skall ges befogenhel alt beslula om förlängning av
försöksulskrivning efler en viss bestämd längsla lidpunki. Nämnden föresläs
även kunna ex officio besluta om uiskrivning och uiskrivning pä försök i
samtliga fall, alllsä även i de fall delta beslul ankommer pä överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till den väsenlliga
inskränkning i palienlens rälligheler som brevcensur innebär, föreslår gruppen
all beslul i sädana frågor skall fallas av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F.n. föreligger en
underrällelseskyldighel enligl olika förfallningar så snarl någon las in för
vård med slöd av LSPV. Sådan rapportering sker ofta på renl formella grunder.
Grunden för rapportering bör emellertid enligt gmppen vara den enskilde
palienlens tillstånd. Beslut om rapportering skall ske eller inte bör fallas
av nämnden efler anmälan från överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden som diskussions- och samrädsorgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 syfte alt vidga patientens
möjlighet lill insyn i vården föreslås atl patienten skall ges möjlighet atl i
nämnden diskulera värdfrägor med överläkaren och annan berörd personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under värden kan uppkomma
avgöranden som är svåra ur etisk synpunkl. Del kan vara fråga om mediciner som
ger biverkningar eller om kirurgisk operation med oviss ulgång. Patientens
lillständ kan vara sådanl att han inle själv kan ge sina synpunkler på
behandlingen. I nu angivna fall föreslår gruppen som har nämnls förul alt
nämnden skall ytlra sig innan läkaren vidtar åtgärden i fråga, såvida del inle
är fråga om akuta fall. Innan nämnden avger sitl yttrande skall den ha
företagit utredning och bl. a. hört erforderiig medicinsk sakkunskap. Del skall
enligl förslagel vara möjligi för läkaren alt också i andra fall hänskjula en
svårbedömbar vård- och behandlingsfråga lill nämndens avgörande. Även frågor av
icke medicinsk karaktär, som t.ex. besöksförbud och omhändertagande av
patientens privala medel eller annan egendom, föreslås kunna bli diskuterade i
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndens lillsynsuppgifler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med de arbelsuppgifter som bör
åvila nämnden är del enligl LSPV-gmppen nalurligl all nämnden får en särskild
tillsynsfunktion. Nämndens arbele i detla sammanhang kommer atl ulgöra en
förslärkning av den tillsynsverksamhet som åligger socialslyrelsen. För alt
kunna fullgöra denna tillsyn skall enligl förslagel samlliga inlagningar och
utskrivningar så forl de har företagils anmälas lill nämnden. Hos nämnden skall
vidare finnas en förteckning över dem som vårdas enligl lagen. Delvis som en
följd av tillsynsfunktionen bör nämnden även ha möjlighel alt själv beslula om
I.ex. en uiskrivning. Även nämndens granskning av behandlingsplanen, yttrande
i behandlingsfrågor eller möjlighel atl få en överläggning lill slånd i vissa
andra frågoV får ses som utfiöden av tillsynsfunktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2960>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2961>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.2 Nämndens saniniansållning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen har med hänsyn till de
ändrade arbetsuppgifter som bör tillkomma nämnden ansell att nämnden bör
förslärkas med psykologisk och social expertis, Anlalel ledamöter i nämnden bör
således enligt förslaget ulökas till fem. Med hänsyn till alt social
problematik ofta förekommer beträffande palienlerna iir del angeliiget atl
minst en av nämndledamöterna besitter social kunskap eller erfarenhet. Gruppen
framhåller att man härigenom får ökade möjligheter till samarbete med den
kommunala socialvården. Behövs härutöver i något fall särskild sakkunskap i
nämnden,bör lämplig person kunna knytas till nämnden. Ledamölerna bör pä samma
säu som i dag uises av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndema bör liksom nu vara
slatliga myndighetei. Med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifter som nämnderna
föreslås få kan del bli aktuellt all inrälta fler nämnder. Om del anses
behövligt, skall nämnd kunna dubbleras vid ett och samma sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnderna bör ges egna kanslier
förlagda lill del sjukhus inom det geografiska omräde där merparten av
patienterna finns eller den huvudsakliga verksamhelen kommer all bedrivas. För
atl kunna nå behövlig snabbhet i besluten bör ärenden av mindre vikl kunna
avgöras av en mindre del av nämnden, beslående av tre ledamöler. Ordföranden
bör ges möjlighel alt fatta interimistiska beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med de ändrade arbetsuppgifter som
enligl del anförda skall ankomma på nämnden har den nuvarande beleckningen
ansells mindre adekval. Gruppen föreslär att nämnden i forlsältningen skall
belecknas psykialrisk nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Centrala psykiatriska nämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruppen föreslår inle någon
principiell ulvidgning av den nuvarande psykiairiska nämndens sammansältning
eller arbetsuppgifter. I analogi med den föreslagna benämningen på den lokala
nämnden har gruppen föreslagit att överinstansen skall benämnas cenirala
psykiairiska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Besvär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prövningen av läkares beslut om
inlagning sker på begäran eller ex officio av psykialrisk nämnd. Besvär anförs
försl över nämndens beslut. Även vid prövning i cenirala psykiairiska nämnden
av del definitiva intagningsbeslutet prövas förutsättningarna för överläkarens
intagningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LSPV-gruppens förslag har
beslämmelserna om överläkarens räll all få utskrivningsnämndens beslut
underställt den cenirala nämnden ulgått. 1 övrigt svarar gruppens förslag
belräffande besvärsreglerna mol vad som gäller nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2962>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2963>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nuvarande reglerna om
besviirstid kan välla svårigheter. Gruppen föreslå] all besviir skall fä föras
under den lid patienten vårdas med slöd av lagen samt under en tid av tre
veckor efter dagen för utskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag av 1971 års utredning om behandling av
psykiskt avvikande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har haft till uppdrag att
göra en allsidig översyn av påföljderna för psykiskt avvikande lagöverträdare
och alt i samband därmed söka komma lill rätta med brislerna i del
rättspsykialriska undersökningsväsendet. Kommilién redovisar i sill betänkande
(SOU 1977:23) Psykiskt Slörda lagöverträdare förslag till ändringar i
päföljdssystemet och i samband därmed förslag till ändringar i LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den följande redovisningen av
kommitténs förslag berör i första hand de ändringar som kommittén föreslär i
LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Brottsbalkens bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Påföljden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 31 kap, 3S och 33 kap. 3S
brottsbalken (BrB) ges bestämmelser om påföljd för den som har begålt broll
""under infiytande av sinnessjukdom, sinnesslöhel eller annan
själslig abnormiiei av så djupgående nalur, att den måste anses jämställd med
sinnessjukdom". För sådant brott får enligt 33 kap. 3S inle lillämpas
annan påföljd än överlämnande lill särskild vård. böler eller skyddslillsyn.
Kan den som har begåil brollel beredas vård med stöd av LSPV, får rälten, om
behov av sådan vård föreligger vid domslill-rålld, förordna all han skall
överlämnas till sluten psykialrisk vård. Om gärningen inte har begåtts under
inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhel eller annan abnormild får dock
påföljden överlämnande lillämpas endast om särskilda skäl föreligger. Har
störningen uppkommit efter broitds begående, kan alltså förordnande om
överiämnande lill sluien psykialrisk värd meddelas endasi om särskilda skäl
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommilién framhåller all det inle
råder någon enhetiig uppfaUning om när abnormitelen skall anses så djupgående
alt den skall anses jämställd med sinnessjukdom. Jämställdhelsregeln har fått
en vidsträcktare tilllämpning än som har varil avsett. Ulredningen anser all
överlämnande lill psykiatrisk vård inle skall kunna ske i andra fall än då del
föreligger tillräckliga medicinska eller socialmedicinska skäl för inlagning
enligl LSPV:s vanliga inlagningsregler. Kommittén föreslår därför alt BrB
ändras på sådanl säll all i berörda besiämmelser i BrB ges en bestämning av
sjukdomsbegreppel som ansluter lill den som finns i LSPV. Utredningen föreslår
också alt den särskilda e)-indikalionen skall avskaffas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2964>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2965>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Anvisningar fiir påföljdsvalel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommilién föreslår vidare alt det
nuvarande förbudet att döma lill fängelse skall avskaffas och ersättas med
anvisningar för påföljdsvalel. Utgångspunkten skall därvid vara att allvarligt
psykiskl störd lagöverträdare inte bör dömas till fängelse eller annan
frihelsberövande påföljd inom kriminalvården, om inle sådan påföljd framslår
som lämpligare än annan brottspåföljd. Ulredningen föreslår alt 33 kap. 2S BrB
ges det innehållet alt den som har begått brotl och därvid led av sådan psykisk
störning att sluten psykiatrisk vård kunde beredas honom med stöd av LSPV inle
får dömas lill frihetsberövande påföljd inom kriminalvården, om inle sådan
påföljd framslår som lämpligare än annan påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.3 Kuusuliiei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BrB uppsläller f. n. som
förulsällning för överlämnande lill sluien psykiatrisk värd som brottspåföljd
ett principielll krav på kausalitet mellan den psykiska störningen och brottet.
Enligt ulredningens mening finns del emellertid inte anledning alt begränsa
domstolens val av påföljd endasi därför all man inle kan styrka samband mellan
den psykiska störningen och brollel. Har störningen uppkommil efter brottet,
skall emellertid enligt utredningen förordnande om sluten psykialrisk vård inte
få meddelas, om vårdbehovel bedöms som korlvarigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.4 Öppen psykiatrisk vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 33 kap. 2S BrB får domslolen
förordna atl den som har begålt brottslig gärning och som är i behov av
psykialrisk vård eller lillsyn skall överlämnas lill öppen psykiatrisk vård.
Denna brottspåföljd används sällan. Kommittén föreslår all påföljden skall få
den innebörden, all den dömde skall anses vara försöksutskriven från sluien
psykialrisk vård och underkastad de regler som gäller för sådan uiskrivning. Om
meddelade föreskrifter åsidosäiis, skall den dömde således kunna las in på psykialriskl
sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Behandlingen uv psykiskt störda inom kriminalvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt kommitténs förslag skall de
intagnas behov av kvalificerad psykialrisk vård i första hand tillgodoses
genom den allmänna sjukvårdens försorg saml i viss ulsträckning genom den
rätlspsykiatriska organisalionen. De nuvarande psykiairiska avdelningarna inom
kriminalvården bör därför successivi avvecklas. Om de många psykiskt störda
personer, särskilt missbrukare av alkohol och narkolika, som vistas på
kriminalvårdens anstalter skall kunna erhålla sjukhusvård i den omfattning som
behövs är det emellertid enligt kommittén inte realistiskt att tänka sig atl
vården skall ombesörjas enbart av den allmänna sjukvården. Fömtom missbrukare
finns det andra grupper som borde kunna hjälpas bättre genom specialin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2966>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2967>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riktad behandling. Kommittén föreslår därför all särskilda
värdresurser upprällas inom den rällspsykiatriska organisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anses den som under straffverkslällighel
har förls över till sluien psykiatrisk vård inte längre vara i behov av
sjukhusvärd, bör om del behövs behandlingen forlsalla i annan inslilution,
i.ex. behandlingshem, nykier-hetsvärdsanstalt eller inackorderingshem. Detta
bör enligt kommitténs mening kunna komma lill stånd genom en generös
tillämpning av 34 S lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Befogenhet att förordna om upphörande av straff</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en person som har dömts lill
internering las in för sluien psykialrisk värd med slöd av LSPV och vårdbehovet
bedöms som långvarigt, får interneringsnämnden, om minsta liden för internering
gått till ända, förordna atl påföljden skall upphöra. Motsvarandebeslämmelser
forden som dömls lill fängelse eller ungdomsfängelse saknas. I sådana fall kan
den ådömda påföljden endasi genom nåd bringas all upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommilién framhåller all del finns
anledning räkna med etl ökat behov av atl förordna om upphörande av slraff i
samband med all anslallsinlagen förs över lill sluien psykialrisk vård.
Kommittén föreslår atl de centrala nämnderna - kriminalvärdsnämnden,
ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden - skall få befogenhet alt
belräffande den som är i långvarigl behov av sluten psykiatrisk vård förordna
all ådömd påföljd skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 LSPV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.1 Sjukdomsbegreppel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av redogörelsen för
LSPV i bilaga 1 anger LSPV som en grund för inlagning psykisk sjukdom eller
psykisk abnormitet som inte är psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i förståndsutvecklingen.
Med begreppet psykisk sjukdom avses därvid psykoser, neuroser och olika
insufficienstillständ. Begreppel psykisk abnormiiei avser psykopati saml
defekter eller invaliditeislillstånd efter olika slag av hjärnsjukdomar eller
hjärnskador. BrB däremot talar om sinnessjukdom, sinnesslöhel och annan
själslig abnormitet av så djupgående art alt den måsle anses jämställd med
sinnessjukdom. Med sinnessjukdom avses i BrB psykotiska sjukdomstillslånd,
inklusive demenser. Begreppel abnormild används i BrB som ett sammanfallande
begrepp för etl flertal funklionsmbbningar som neuroser,
personlighetsstörningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen framhåller alt BrB:s
och LSPV:s sinsemellan skiljaktiga lerminologi i flera hänseenden avviker från
medicinskl språkbruk och inle överensslämmer med vedertagna indelningar av
psykiska slörningsiiU-stånd. Kommittén finner det angelägel att nå en enhetlig
terminologi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2968>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2969>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har därvid slannal för atl föreslå begreppel
psykisk slörning som en övergripande samlingsbeleckning för alla slag av
psykiska sjukdomar, abnormiteier och defekler, dvs. för alla slag av psykiska
funktionsrubbningar, oberoende av orsak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommilién föreslår således att vad
som i I S andra slyckel LSPV sägs om psykisk abnormild skall ulgå ur lagen och
atl första slyckel i I S skall ange "den som lider av psykisk slörning som
icke ulgör psykisk utvecklingsstörning". Samma terminologi bör därvid
användas i BrB, En allmän översyn bör enligt kommittén ske av den psykiatriska
terminologin i övriga lagar och författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén framhåller all dess
förslag inle syftar lill någon saklig ändring i LSPV:s tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.2 Specialindikalionerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) -indikuiioiieii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna medicinska indikation hade i
LSPV ursprungligen som villkor för lagens tillämpning all paiienlen
uppenbarligen saknade sjukdomsinsikt lill följd av sjukdomen och kunde fä sill
tillstånd avsevärt förbättrat genom värden eller avsevärt försämrat om värden
uteblev. Av förarbelena till beslämmelsen framgår all kronisk alkoholism och
narkomani med djupgående förändringar av personligheten var all hänföra till
psykisk sjukdom. Man ansåg därför alt det inte fanns anledning atl ha någon
särskild bestämmelse om missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På framställning av socialstyrelsen
ändrades den medicinska specialindi-kalionen är 1969. Ändringen hade sin grund
i elt av socialstyrelsen väckt förslag. Enligl detla borde indikationen ändras
i förtydligande syfte så alt del klart framgick atl med bristande
sjukdomsinsikl till följd av sjukdomen jämställdes den sjukes oförmåga till
följd av missbruk av beroendeframkal-lade medel all räll bedöma silt behov av
värd. På förslag av departemenlschefen begränsades tillägget till atl avse
enbart narkotikamissbrukare under hänvisning lill all man i förevarande
sammanhang inte borde skapa ökade möjligheler alt med tvång ta in
alkoholmissbrukare för sluten psykialrisk värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén framhåller all 1969 års
tillägg inte medförde någon utvidgning av möjligheterna alt la in och
kvarhålla narkotikamissbrukare för sluien psykialrisk vård utan var all
uppfälla som elt förtydligande. Tillägget kunde inte heller tolkas som en
begränsning av möjligheterna alt la in och kvarhålla kroniska alkoholister. Det
kunde emellertid lalt leda till missförslånd om vad som var lagens rätta
innebörd. Kommittén anser därt'ör atl lilläggel bör ges den av socialstyrelsen
tidigare föreslagna lydelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) -indikuiionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs förslag skall vårdbehovel avgöras helt
på medicinska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2970>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2971>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller socialmedicinska grunder. Kommittén föreslår därför
att e)-indikalio-nen i LSPV skall upphävas. Man bör enligt kommitténs mening
inte behälla en indikation som gör del möjligt alt på psykialriskl sjukhus
under obeslämd tid kvarhålla en palienl som har överlämnals av domsiol endasi
av det skälet att han på grund av psykisk slörning kan befaras komma att begå
nya brotl. Därmed kommer förutsättningarna för domslolsöveriäm-nande till
sluten psykialrisk vård och intagning för sådan värd på administrativ väg all
sammanfalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.3 Ansökun och vårdintyg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörig all göra ansökan om
intagning på sjukhus med slöd av LSPV är bl.a. polismyndighet. Den som är
behörig atl göra ansökan får även föranslalla om läkarundersökning. Kommittén
föreslår alt även åklagare skall fä behörighet all ansöka om inlagning enligt
LSPV och föranslalla om läkarundersökning. Sådan behörighet bör tillkomma
åklagaren oavsell var den misslänkle befinner sig vid tiden för ansökan,
således även om han är intagen i häkte, kriminalvårdsanstall eller annan
institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För intagning på rättspsykiatrisk
klinik bör enligl kommitténs förslag gälla undanlag från regeln alt den
värdintygsskrivande läkaren och den läkare som beslutar om intagning inte får
tjänstgöra på den klinik där intagning skall äga rum. Däremot bör principen om
all bedömning skall ske av två olika läkare upprätthållas. Förutsättningen för
att en avvikelse frän huvudregeln skall få förekomma är att betydande olägenhel
annars skulle uppstä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.4 Intagning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.4.1 Placering av pafienten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén ger även förslag lill
ändrade bestämmelser vad gäller placering av patienl som av domstol har
överlämnals till sluien psykiatrisk värd. Enligl vad nu gäller skall
socialslyrelsen ulan dröjsmål föranstalta om intagning sedan domen har vunnil
laga kraft. Enligt kommitténs förslag skall placering på sjukhus ske sä snarl
som möjligt efter domen och utan att avvakta att domen har vunnil laga krafl.
Detta bör dock inte ske mol palienlens vilja annal än i undanlagsfall såsom dä
patienten är mycket svårt sjuk. Kommittén framhåller all under inga
omständigheter får patientens möjligheter att förbereda dt överklagande genom
samtal med advokater eller andra försvåras genom placering pä sjukhus längl
från domslols-orlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall intagning
ombesörjas av överläkaren vid den rättspsykiatriska klinik till vars
upptagningsområde den dömde hör, dvs. i regel den klinik där han har blivit
undersökl. Besluiel innebär i allmänhet att intagning skall ske vid
hemortssjukhuset. Om överläkaren redan från början har den uppfattningen all
inlagning bör ske på specialenhet, skall han omedelbart anmäla detta till
socialstyrelsen som har alt besluta. Om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2972>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2973>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överläkaren vid hemoitssjukhuset motsätter sig patients
inlagning där -t.ex, på grund av plalsbrisl eller patientens farlighet - skall
frågan likaledes hänskjutas lill socialstyrelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.4.2 Öppen psykiatrisk värd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 31:4 BrB kan rätlen förordna
alt den som är i behov av psykialrisk vård eller tillsyn skall överlämnas till
öppen psykiatrisk vård. Denna påföljd har i praktiken fått en mycket begränsad
tillämpning. Anledningen härtill har bl. a. varit att det visal sig alt den
dömde ofta har undandragit sig vården och att medel alt framtvinga sådan vård
inle finns. Kommittén har funnit behovet av en brottspåföljd av denna innebörd
ringa. Emellertid finns vid sidan av påföljderna skyddstillsyn och överlämnande
lill sluien psykialrisk värd behov av en brollspäföljd som gör den psykiskl
avvikande lagöverträdaren benägen all underkasta sig den behandling i öppen
vård, den kontroll och de föreskrifter i övrigt som påkallas av den psykiska
störningen. Kommittén har bl.a. mol den bakgrunden föreslagit en bestämmelse
enligl vilken rätten får förordna all den som kan beredas värd med slöd av LSPV
men för vilken förutsättningarna för utskrivning på försök föreligger får
överlämnas lill öppen psykiatrisk vård. Innebörden därav är atl den dömde är
all bdrakia som försöksulskriven och underkas-lad de regler som gäller för
försöksutskrivning. Förordnandel skall kunna förenas med föreskrifter. Om
föreskrifterna åsidosätts, skall del enligl förslaget kunna medföra intagning
på psykialriskl sjukhus eller vårdavdelning på rällspsykialrisk klinik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har vidare föreslagit del
lilläggel i LSPV all om domsiol har överiämnal någon lill öppen psykiatrisk
vård, skall han skrivas in vid del sjukhus där vården lämpligast kan beredas
honom. Därvid skall beslämmelserna om inlagning av den som överlämnals av
domsiol tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.5 Utskrivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 19 S LSPV skall uiskrivning
pä försök ske för viss tid. högsl sex månader, vilken lid kan förlängas med
högsl sex månader åt gången. Beträffande den som av domstol har överlämnals
till öppen psykiatrisk vård skall enligt kommitténs förslag alltid gälla en
bestämd tid av sex månader, som sedan kan förlängas med högsl sex månader ål
gången. Eftersom inskrivning sketl på grund av domstols beslut skall
utskrivnings-frågorna handläggas av utskrivningsnämnden. 1 övrigl gäller för
dessa patienter samma regler som för andra försöksutskrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén anför exempel pä all
palienler som har överlämnals av domstol efler mycket korl sjukhusvistelse
skrivits ul trols all de alltjämt har varit att uppfälla som fariiga för annans
personliga säkerhet. Anledningen härtill har i mänga fall varit alt patienten
ansetts inle kunna tillgodogöra sig den terapi som sjukhuset tillhandahåller.
Kommittén föreslår att domstol skall få befogenhet att i samband med
förordnande om sluien</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2974>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2975>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>psykiatrisk vård av lagöverträdare som bedöms vara farlig
lör annans säkerhet föreskriva atl beslul om utskrivning eller
försöksulskrivning inte får verkstiillas utan att beslutet dessförinnan har
fastställts av psykiatriska nämnden. Härigenom skulle man enligt kommittén
kunna vinna en mera enhetlig rättstillämpning i dessa svårbedömbara
utskrivningsfrågoi, Kommittén föreslår i anslulning härtill att i LSPV skall
tas in en bestämmelse enligt vilken beslul av utskrivningsnämnd om uiskrivning
eller utskrivning pä försök i fall som nu har sagts skyndsaml skall
underslällas psykiatriska nämnden och att sådant beslut inte får verkställas
innan beslutet har faslställls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl patient som har överlämnals av domstol inte skall
hållas kvar i sluten psykiatrisk vård under längre lid än som ur medicinsk
synpunkt kan anses motiverat har kommittén föreslagit atl överinspektören lör
den psykiatriska vården årligen skall granska handlingar belräffande sådana
patienter som har vårdals under mer än Ivä år. Om överinspektören finner atl
det är tveksamt om lillräckliga skäl för kvarhållande finns, skall han föredra
ärendet i psykiatriska nämnden för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.6 Underrtillelseplikl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén föreslär att i
tillämpningskungörelsen till LSPV skall las in föreskrifter om
underrättelseplikt för sjukhuset, innan utskrivning sker av patient som är
häktad eller som har tagits in på sjukhus i samband med brottsutredning eller
som har varit inlagen på kriminalvårdsanstall och skall återföras dil. Avsiklen
med bestämmelsen är enligt kommittén att förhindra alt som har sketl i enstaka
fall sådan uiskrivning sker utan att den som är ansvarig för tillsynen eller
brottsutredningen får tillfälle alt vidta de ålgärder som kan behövas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2976>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:97.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2977>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställningar av remissvaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Socialutredningens betänkande (SOU 1977:40)
Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Lagar och motiv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ll Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över
socialutredningens (SU) betänkande kommil in från regeringsrätlen,
justiliekanslern, riksåklagaren, Svea hovrätt, kammarrätlen i Göteborg,
kammarrätten i Sundsvall, kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen,
brottsförebyggande rådet, datainspektionen, överbefälhavaren, socialslyrelsen,
riksförsäkringsverket, stalskontorel, statistiska cenlralbyrån,
riksrevisionsverkei, riksskalleverket, riksarkivet, universitets-och
högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens
invandrarverk, slalens planverk, bostadsslyrelsen, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gollands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands. Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Väslerboltens och Norrbollens län,
institutet för social forskning, nämnden för samhällsinformation, slalens
handikappråd, statens ungdomsråd, familjelagssakkunniga,
ungdomsfängelseulredningen, decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01),
ulredningen (Ju 1977: 08) om barnens rätt, barnomsorgsgruppen (S 1973:07), socialpolitiska
samordningsuiredningen (S 1975:02), hälso- och sjukvårdsuiredningen (S
1975:04), utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi,
studieslödsutredningen (U 1975: 16), sysselsältningsulredningen (A 1974:02),
1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring, JO Leif
Ekberg, Svenska kommunförbundel, Landstingsförbundet efler hörande av samlliga
landstingskommuner. Botkyrka, Stockholms, Håbo, Tierps, Uppsala, Linköpings,
Kalmar, Klippans, Helsingborgs, Malmö, Halmstads, Göteborgs, Stenungsunds,
Borås, Skövde, Vara, Arvika, Grums, Karlstads, Örebro, Västerås, Falun, Gävle,
Ljusdals, Östersunds, Skellefteå, Vilhelmina och Luleå kommuner.
Landsorganisationen (LO), Tjänsiemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
arbetsgivareföreningen. Försäkringskasseförbundet, Sveriges socionomers
riksförbund. Föreningen Sveriges socialchefer, Sveriges socionomförbund,
Försäkringsanställdas förbund. Svenska kommunalarbetareförbundet, Sveriges
socialförbund, Sveriges sociologförbund. Föreningen Sveriges
frivårdstjänstemän, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges läkarför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2978>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2979>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bund, Svenska läkaresällskapet, Sveriges psykologförbund.
De handikappades riksförbund. Pensionärernas riksorganisalion.
Folkpensionärernas riksförbund. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri), Sociologiska institutionen vid Stockholms
universitet, Nykterhetsvårdens anslaltsförbund. Nykterhetsrörelsens
landsförbund. Svenska nykterhetsvårdsförbundet, Centralförbundet för Alkohol-
och narkotikaupplysning (CAN), Handikappförbundens centralkommitlé. Sällskapet
Länkarnas riksförbund. Kamratföreningen Länken, Riksförbundet mot
alkoholmissbruk, Alkoholproblematikernas riksorganisalion. Riksförbundet för
hjälp åt läkemedelsmissbrukare, Riksförbundel för social och mental hälsa,
Riksförbundet av föräldraföreningar mol narkolika, Riksförbundel Hem och
Skola, Kommunal- och landstingsanslällda familjerådgivares förening. Svensk
kuratorsförening. Övervakarnas riksförbund. Svenska Diakonsällskapet, Sveriges
förenade studentkårer. Socialhögskolornas studentkårers organisation. Svenska
röda korset, Frälsningsarmén, Fosterföräldrars riksförbund. Svenska kyrkans
diakoninåmnd och Föreningen bfU" -ns rätt i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessulom har yttranden kommit in
från etl stort antal andra kommuner, organisationer, föreningar och enskilda.
Remissinslanserna har i en del fall bifogat yttranden som de har inhämlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Vård av underårig I särskilda fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del övervägande anlalel
remissinstanser tar upp frågan om vård av underårig när samtycke till vården
inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldersgränsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslär en
absolut åldersgräns vid 18 år för tillämpning av den föreslagna lagen med
särskilda bestämmelser om värd av underårig (LVU), Del innebär alt vård med
stöd av lagen inle kan besluias efler del all den unge fylll 18 år och all värd
som beslutats dessförinnan skall upphöra senasl då den unge når angiven ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I frägan om vilka åldersgränser som
bör gälla för lagens tillämpningsområde gör sig olika meningar gällande. Bland
de remissinstanser som tillslyrkl ulredningens förslag eller lämnal förslagel
ulan erinran märks kummurråiien i Göleborg. några länsslyrelser, däribland
länsslyrelsen i Göleborg och Bohus län, nägra kommuner däribland Göieborgs och
Uppsula kommuner, LO, SACOISR, som anser all då den unge fyller 18 år bör
formerna för ålgärd omprövas, Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges
sociononiförbioid. Svenska läkarjörbiindei, Svenska Itikaresättskupei,
Nykierheisrörelsens lundsförbund, Svensku nyklerhelsvårdsförbundel.
Riksförbundet för hjälp ål läkemedelsniissbrukare och Övervukurnus riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser har ullalal
oro för alt förslaget kan komma atl leda till en icke önskvärd överströmning
lill framför allt kriminalvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2980>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2981>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ har från principiell synpunkt
ingen erinran mot den föreslagna åldersgränsen som överensstämmer med vad som
redan gäller i Finland och Danmark. Det ar, anför RÅ, onekligen konsekvent och
följdriktigt att möjligheterna till tvångsingripande belräffande barn och
ungdom ansluter lill föräldrabalkens reglerom vårdnad och omyndighet. Ell
gcmomförande av förslagel kommer dock att leda till väsenlligl minskade
möjligheler för socialtjänsten alt bislå unga missbrukare i åldern 18- 19 år.
som inte själva vill underkasta sig värd, I denna åldersgrupp är brottsligheten
och åter-fallsfrekvensen slor. Förslaget innebär därför med nödvändighet atl en
stor del av denna grupp kommer atl drabbas av påföljder - ofta av
frihelsberövande nalur - i kriminalvärdens regi. Enligl Svea hovrätt kan
förslaget komma att få svära följder för de ungdomar över 18 år, som mognar
sent och som därför är i stort behov av socialtjänstens insatser. Utredningens
förslag medför betydande risker för alt etl stort antal vårdbehövande ungdomar
i åldersgruppen 18-20 år. som skulle kunna tas om hand inom socialvården,
framdeles kommei att överlämnas lill antingen sluien psykiatrisk vård eller
kriminalvård. Lagen om beredande av sluten psykialrisk vård ger dessulom
möjligheter till ingripande först när missbruket blivit avancerat och redan
givit svåra skador, vilket år särskilt olyckligl i fråga om ungdomar.
Rikspolisslyrelsen anför att lagförslaget kan komma all medföra atl domstolarna
anser sig inte böra döma framför allt personer i åldersskiktd 18-20 är till
vård inom socialtjänsten, då garantier för atl ändamålsenliga åtgärder kommer
lill slånd för den unges lillrältatörande inte längre finns. Enligt styrelsens
mening innebär detta en allvarlig risk för att personer i dessa åldersgrupper i
stället kan komma atl behandlas inom kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser har
ansett att som gräns lör beslul om värd med stöd av lagen bör gälla en
åldersgräns vid 18 år, men att möjlighel biii finnas att avsluta vård som
påbörjats dessförinnan. Sålunda ansluter sig kriiiiinulvårdssiyrelsen till
ulredningens förslag att åtgärd enligl den föreslagna lagen inle får beslutas
beträffande den som fyllt 18 år. Diuemot finner styrelsen del oacceptabelt att
behandling som beslutals och måhända framgångsrikl påbörjals automatiskt och
utan avseende på behandlings-behovet måste avbrytas den dag den unge fyller 18
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även socialslyrelsen anser atl värd
som påböijats innan 18 års älder skall kunna forisätta, dock längst lill dess
den unge fyller 20 är. Ltinssiyrel-serna I Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Värmlands och Väslernorrlands län anser också atl värden bör kunna forlsalla
efter det den unge fyllt 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del förefaller i princip vara
rikligl, anför länsstyrelsen i Jäinilands län, att LVU slutar där
myndighetsåldern börjar. Om ulredningens förslag träder i kraft måste man dock
uppmärksamma risken för överväliring på kriminalvården och den psykiatriska
vården. Det kan emellertid ifiågasåt-tas om inle vården i vissa fall borde
kunna få forlsalla efter fyllda 18 är. Detta skulle emeUertid kunna leda till
orimligheter, eftersom SU så starkt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2982>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2983>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hängt upp LVU pä samtycke eller inte. Om man har tvä
ungdomar under 18 är, båda med samma svåra problem, skulle den som samtycker
till vård kunna undvika LVU och därmed bli "fri" efter fyllda 18 år.
Om emellertid LVU görs mera oberoende av samtycket skulle det kunna innebära
vissa fördelar att LVU finge fortsätla efter fyllda 18 år. Della stämmer för
övrigl väl överens med den av SU föreslagna konlinuileien i behandlingen. Man
kan inle bortse från all en ungdoms mognad inle alllid motsvaras av dennes
faktiska ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun anser också all vård
som beslulais och påbörjats före det all den unge fyllt 18 är skall kunna
fortsätla. Vården skall dock i sådanl fall avslutas senasl sex månader efler
uppnådd 18 års ålder. Flera andra kommuner anser också alt värden skall kunna
fortsätla efler del den unge fylll 18 är. Ell par kommuner har ansett atl del
bör gälla en lidsgräns om sex månader för den fortsatta vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anför att han i likhel med flera
reservanler i ulredningen känner belänkligheler inför förslaget atl vården
skall upphöra senast när den underårige fyller 18 år. Man kan visserligen
anföra starka principiella skäl för atl ingripande med stöd av LVU inle bör
kunna göras mot myndiga personer. JO anser emellertid all man bör skilja på
fall när frägan om ingripande uppkommer efler det atl den unge fylll 18 år och
fall när behandling pågår och den unge blir myndig under behandlingstiden. I
del senare fallel anser JO atl övervägande skäl lalar för all den inledda behandlingen
eller värden bör få slutföras. Ålgärdssyslemd beträffande de unga
lagöverträdarna kommer annars i stor utsträckning atl sällas ur spel. Della
gäller inte bara ungdomar som fyllt 18 år, utan även dem som närmar sig
18-årsåldern och som enligl nuvarande regler i allmänhel överlämnas till vård
enligl barnavårdslagen (BvL). Åldersgränsen mäsle även ses i samband med andra
av socialulredningen föreslagna regler om unga lag-överlrädare. Till en början
kan nämnas den lill Ire månader maximerade behandlingstiden, vilken beräknas
ulan hänsyn lill avbroll i värden på grund av rymningar o. dyl. (s. 882).
Enligl den föreslagna lydelsen av 38 kap. 2S broUsbalken (BrB) kommer del vidare
knappasi alt vara möjligt atl förändra påföljden av del skald alt vårdtiden går
ul under del au den unge är avviken och nytt vårdbeslut därefter inte kan
erhållas. Dessa regler kommer tillsammans iroligen att verka i den riklningen
all såväl åklagare som domslolar kommer atl bli mera iveksamma mol all
överlämna äldre lonåringar lill vård inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO har i sitl remissyttrande
förutsatt all vården i vissa fall skall kunna fortsätla även efter det att den
unge fyllt 18 är, dock längsl till dess den unge fyller 20 är. Även Svensku
kominunaltjänsteniannaförbundel. Arbetsgivareföreningen och Sveriges
frivårdsljänstemän har redovisai samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har ocksä
ansell atl åldersgränsen för lagens tilllämpning bör vara 20 år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2984>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2985>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kaniniarråtten i Sundsvall
framhåller att socialuliedningens förslag innebär att del behov av vård utan
samtycke som kan finnas lör ungdomar i åldersgruppen 18-20 år endast kan
tillgodoses med slöd av lagen om beredande av sluten psykialrisk vård i vissa
fall (LSPV), Kammarrätten kan inte dela den ståndpunkten och anför bl, a,
löljande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som utredningen ftamhäller i annat
sammanhang skall LSPV törifaran-de vara en medicinsk vårdlag. Om förulsättningaina
för vård enligt LSPV ej är uppfyllda och den unge ej heller kan beredas värd
inom kriminalvårdens ram, finns det inle några möjligheter alt oberoende av
samtycke bereda den unge vård. Delta måste som kammarrätten ser det innebära
atl det skapas en restgrupp av unga, som för att de skall kunna beredas vård,
måste ge sitt samtycke till vården. Eftersom del inle kan anlas att denna grupp
är värdmotiverad i högre grad ån någon annan grupp finns anledning förulse all
del med utiedningens förslag kommer atl finnas en grupp 18-20-åringar som helt
berövas möjligheten atl få adekval vård. Som kommer att beröras längre fram
anser kammarrätlen all vård enligt LSPV inte heller är något godtagbart
alternativ från den synpunkten att denna lag inte ger samma rällssäkerhelsgaraniier
som en domstolsprövning. Del finns också anledning att befara au en slor del av
den akluella gruppen med ulredningens förslag kan komma atl göras lill föremål
för kriminalvårdande åtgärder i stället för sociala åtgäider av annat slag.
Kammarrätten vill sålunda förorda att åldersgränsen 20 är för värd utan
samiycke behålls i den här aktuella lagstiftningen i varje fall om det inle
skapas möjligheter att utan samiycke ta om hand vuxna missbrukare av
beroendeframkallande medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår också att vård
utan samtycke skall upphöra när den unge fyller 18 år. Effekten av detta lorde
bli alt ansökan om vård ej görs, om den unge ligger nära 18-årsgränsen. En vård
som upphör näslan omedelbarl efler beslutet torde komma att betraktas som
meningslös och ägnad att molverka möjligheter till ett forlsall vårdarbete pä
frivillighelens grund. Kammarrätten föreslår därför all ell vårdbeslut som
grundar sig på den underåriges beleende skall få slutföras även om
åldersgränsen passerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRÅ ansluler sig principiellt till
atl åldersgränsen sälls vid myndighetsåldern. Med denna utgångspunkt bör dock
lagen ulformas så att värd som beslutas och påbörjas före 18-årsäldern får
slulföras oaktat den unge fyller 18 är. Möjligheten alt genom ingripande utan
samtycke skapa förulsältningar för fortsalt frivillig vård bör finnas även för
de unga som strax uppnår myndighetsåldern. BRÅ framhåller emellertid att del
finns anledning alt befara alt ett genomförande av förslagel kan leda till en
överströmning lill kriminalvården av i försia hand unga vårdbehövande lagöverträdare.
På grund av dessa ungas kriminella belastning och med hänsyn lill
påföljdssysiemds begränsning kan flera av dem komma all ådömas frihetsstraff.
Delta är enligt BRÅ: s förmenande ingen önskvärd utveckling, även om fiera av
dessa unga redan i dag är berövade friheten inom barna-och ungdomsvärden. BRÅ
avstyrker därför atl SU: s förslag om en sänkning av åldersgränsen genomförs
f. n. En sådan sänkning, som BRÅ i och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2986>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2987>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>:S7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för sig av principiella skäl ställer sig bakom, bör komma
lill sländ törst niir paföljdssyslcmel är sa ditlerenlieral au etl överförande
av imga lagövcilrä-dare lill kriminalvården inte behöver innebära, alt de diii'
blir töieniiil för mer ingripande iiigärder iin vad som f, n, sker inom ramen
lör BvL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Stockliolms län
framhåller all i och med att utredningen inte föreslagit någon möjlighel lill
ivångsvård av vuxna inom sociallagsliftningen. s;i kommer ingripande med tvang
mol ungdomar i åldersgruppen 18-20 år all kunna ske endasi enligl LSPV och BrB.
Utiedningens förslag är klarl otillfredsställande. Det kan enligt
länsstyrelsens mening inle anses tillrådligt alt slopa nu gällande 20-ärsgiäns
ulan atl erbjuda nägra adekvala vårdformer i stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Problemungdomar har. framhåller
liinsslyrelsen i .löiiköpiiigs lån. som regel en lång mognadsperiod och kan
behöva socialljänstens stöd även efter fyllda 18 år, Länsslyrelsen förordar
därför all nuvarande 20-;irsgräns bibehålls eller alt i varje fall möjlighel
ges att oavsett om den unge uppnatl 18 ars ålder slutföra värd som beslutats
och påbörjats dessförinnan. Även länsslyrelsen i Krisiianslads län anser atl
åldersgränsen bör fastställas till 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte möjlighet öppnas atl bereda
vuxna missbrukare värd i enlighel med Ulredningens allernalivförslag bör. anser
länsslyrelsen i Malmöhus län, den övre åldersgränsen i de fall som avses i I S
2 p. LVU uislräckas till 20 år i likhet med vad som nu gäller enligt 25 S b)
BvL för unga missbrukare och lagöverträdare. Då särskilda skäl föreligger bör
således 18- och 19-åringar kunna beredas vård utan samiycke med slöd av den
sociala vårdlagsliflningen. Moliv för en sådan tillämpning bör vara brislande
mognad eller att ett föreliggande vårdbehov bältre kan tillgodoses inom
socialtjänstens ram än annorstädes. Vidare anser länsstyrelsen atl värd som
beslulais innan den unge fylll 18 år bör kunna slulföras. Del kan annars
befaras all lagen inle tillämpas för nu avsedda ungdomar i slutet av
17-ärsäldern,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anser inle att socialulredningen angivit lillräckliga skäl för en absolut gräns
för lagens tillämpning vid 18 år. En sådan åldersgräns kan medföra att ungdomar
i åldern 18-19 är inte kommer att överlämnas av domstol för vård enligt
sociallagstiftningen. Detta kan medföra olyckliga konsekvenser för den unge.
Länsstyrelsen anser att frägan om åldersgränsen inom lagstiftningen i vid
bemärkelse bör bli föremål för utredning och närmare överväganden. Även
länsstyrelsen i Örebro län anser atl frägan om åldersgränsen bör övervägas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
framhåller atl avsaknaden av möjlighelen atl med tvång ingripa mot ungdomar i
åldern 18-20 är innebår att socialtjänsten avhänder sig förmågan att hjälpa
dåligl motiverade ungdomar, vilket kan komma att medföra att den unge lämnas
utan hjälp. Denna svaghet i ulredningens förslag markeras än mer genom all
övervakningsin-slitutd föresläs upphöra. Den föreslagna åldersgränsen kan komma
alt leda lill en överströmning lill kriminalvården. Länsslyrelsen påtalar beho-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2988>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2989>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vet av atl även ungdomar i åldern 18-20 år bör kunna
beredas vård utan samiycke. I konsekvens härmed föreslår länsstyrelsen att
lagen bygger på ell annal begrepp än underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl
ungdoni.sjungelseiiiredningens mening kommer elt avskaffande av BvL:s
möjligheter till tvångsingripanden inom åldersgruppen 18-20 år atl leda till
alt ungdomar, som enligt nuvarande ordning kan undgå frihetsberövande påföljd
inom kriminalvården, i fortsättningen kommer atl dömas till sådan påföljd och
dä i allmänhet fängelse. Den grupp som därigenom kan komma i fräga för
klientöverföring är inte obetydlig. För år 1975 överlämnades för värd eller
meddelades beslul om åtalseftergift i ca 900 fall. Hela
ungdomsvårdsskoleklientelel uppgick vid utgången av är 1975 till 922 personer,
varav 469 var föremål för vård inom skola. Av dem som vårdades inom skola hade
199 fyllt 18 år. Socialulredningens förslag kan få till följd atl flertalet av
de ungdomar över 18 år, som enligl nuvarande ordning blir föremål för vård i
ungdomsvårdsskola och en slor del av dem som omhändertas för samhällsvård i annan
form, kommer atl överföras lill kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frihelsberövande på grundval av
slrafflagsliflning belraklas som allvarligare och mer ingripande än ålgärd
enligl BvL. Frihelsberövandel får i allmänhet längre varaktighet när påföljden
bestäms till fängelse eller ungdomsfängelse. Ell avskaffande av möjligheterna
lill ivängsingripande enligt BvL kommer således alt leda till påtagliga
försämringar för flertalel av dem som berörs av en sådan reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungdomsfängelseulredningen anser därför all ett
genomförande av SU: s förslag måste samordnas med sädana ändringar i
strafflagstiftningen att frihetsstraff för ungdomar kan undvikas i slörre
utsträckning än som f. n. är fallel. Förslag till sådana ändringar lämnas av
ungdomsfängelseutredningen. Den av SU förutsedda klientöverföringen ställer
krav på ökade resurser men några beräkningar av ell sådanl resurstillskott har
inle gjorls. Kommunförbundet och Inndsiingsförbundet framhåller att för vissa
ungdomar i åldern 18-20 år är det klart negativt att överföras från sociahjänslen
till sluien psykialrisk vård eller kriminalvård, vilkel kan bli följden av
utredningens förslag. Kommunförbundel anser därför att möjlighet bör finnas atl
även för dessa ungdomar besluta om vård ulan samiycke eller ålminslone att
fortsätta dt redan genomfört omhänderlagande efter 18-årsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En anknylning till myndighetsåldern
kan i princip anses rimlig men bör inte godtas, när starka skäl motiverar en
högre åldersgräns anser Stockholms kommun. Det finns också mycket starka skäl
för en högre åldersgräns när del gäller vård och behandling av ungdomar med
missbruksproblem. Ell betydelsefullt skäl är, anser kommunen, att
socialutredningen inle föreslagit någon adekval vårdform utan den enskildes
samtycke för dessa unga missbrukare. Ulredningen har ansett att LSPV kan
tillgodose behovel. Del är emellertid enligl kommunen vidare klart olämpligt
att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2990>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2991>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårda unga, oftasi sociali eller emolionellt omogna och
således ännu formbara missbrukare, tillsammans med vuxna psykiskt sjuka pä
slulna avdelningar. Ell annal lungl vägande skäl är all en absolut
l8-ä|-sgräns omöjliggör fullföljande av en planerad värd ulöver denna gräns,
saml att man har anledning all förmoda all det endasi undanlagsvis kommer att
lyckas all motivera de ungdomar del här gäller till fortsalt frivillig värd. En
negativ konsekvens av en fixering till åldersgränsen 18 är kan också bli alt
vård och behandling av 17-åringar i mänga fall kommeratt underlåtas. Slutligen
framhålls i yllrandel all del i nuvarande läge skulle vara inhumant mot de unga
lagöverträdarna i åldrarna 18- 19 år som ofta samtidigt är missbrukare atl la
borl möjlighelen all bereda dem vård, även om de själva avböjer sädan värd.
Mänga av dessa ungdomar - med svära sociala handikapp -är inle moltagliga för
erbjudanden om frivilliga insalser och riskerar alt hamna i ell läge, där vård
och behandling aldrig kommer lill stånd. Föreningen Sveriges socialchefer och
Sveriges sotialjörbtind redovisar samma synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även andra kommuner anser att
åldersgränsen bör vara 20 år. Hår kan nämnas Halmsiuds kommun som anser atl den
som fyllt 18 men inte 20 är bör, om särskilda skäl föreligger, kunna beredas
värd på grunder som utredningen i övrigl angivit för underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
Frivårdsljänstemän anser atl en absolul 18-års-gräns är olycklig eftersom en
sådan gräns förmodligen leder lill en ökning av kriminalvårdande påföljder för
unga i åldern 18-20 år. Det måsle även le sig olyckligl alt avbryta pågående ålgärder
inom socialtjänsten för atl någon uppnåll en viss ålder. Socialvärden har i dag
behandlingsresurser och kunskapema om ungdomarna i de aktuella åldrarna. Det är
därför enligt föreningens mening oansvarigt atl inte lill fullo la konsekvensen
av della och även del direkla ansvaret för ungdomsgruppen. Genom atl skjuia
frän sig ansvaret uppnäs sannolikt endasi en mer besvärande och förvirrande
silualion för dessa ungdomar, som sannolikl är mer inlresserade av ätgärderna
än vem som beslular om dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundel av föräldruföreningur
mol narkolika (RFMN) framhåller alt de flesta ungdomar som i dag omhändertas
för samhällsvård har missbruksproblem i någon form. Enligl RFMN:s erfarenhet
börjar de svåra problemen för missbrukande ungdomar att hopa sig försl uppåt 18
års ålder. Det tar lid alt utveckla dt missbruk och utslagningen sker gradvis.
Mänga ungdomar i en svår livssituation kan i dag nås av BvL och dess - i
förhållande lill andra vårdlagar - goda möjligheter till varierande former av
värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om socialutredningens förslag går
igenom, kommer endast två altemativ alt finnas för missbrukande ungdomar -
frivillig vård eller vistelser på fängelser och menlalsjukhus. RFMN anser alt
den frivilliga vården skall byggas ul. En bra frivillig värd leder till en större
vilja all ta emol hjälp och lill mindre tvångsomhänderiaganden. Att frivilligt
söka vård och framför </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>19 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2992>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2993>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allt atl fullfölja vårdprocessen kräver självtillil.
livserfarenhet och en vision om ett nytt och bättre liv. RFMN:s erfarenhet är
alt många unga missbrukare varken har självtillil eller framtidstro nog för all
bryta den snabbt växande onda cirkel de hamnat i. RFMN tror däri"ör att
majoriteten av dessa ungdomar - om socialutredningens förslag går igenom -
kommer atl hänvisas till ell forlsall planlösl irrande i sin missbruksmiljö,
avbruld av lika planlösa visielser pä frivilliga behandlingsenhetei. häkten,
fängelser och menlalsjukhus, RFMN ser med oro fram emol della. RFMN anser i
slällel att åldern för omhändertagande enligl BvL, skall höjas till 23 år.
Vidare måste de ungdomar som omhändertagits för samhällsvård tillförsäkras
värdiga vårdformer och en veltig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de synpunkter som kommil fram
i övriga yttranden märks bl.a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskolornas
rekiorsföreiiing framhåller att med tidsbegränsningen för underåriga och
avsaknaden av möjlighet att ingripa med tvång för 18- 19-åringar, avhänder sig
socialtjänsten förm.ågan att hjälpa de dåligt motiverade missbrukande
ungdomarna. Föreningen ansluler sig till de reservanler i utredningen som anser
att vård, påbörjad före 18 års ålder, fär fortsätta efter del den unge fylll 18
år, dock längst tre år efler del duluni då värden beslulades. Laglexlen bör då
bygga på begreppel ung i slällel för underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen jör Veinyra skolhem anför
alt ungdomar med sen mognadsutveckling och dåligl socialt stöd utsätts för
överkrav och råkar därföi ofta i missbrukssilualioner. Missbruket byggs vanligen
upp under tonåren, men ger allvarliga följdverkningar senare. Motivation för
vård inträder sent, eftersom den kräver personlighelsmognad. Tvångsmässig vård
mot missbruk är meningslös, om den ej kan följas upp med motiverad och
frivillig behandling. Med lidsbegränsning för underåriga och avsaknad av möjlighel
atl ingripa med tvång för 18-19-äringar avhänder sig socialtjänsten förmågan
att hjälpa de dåligt motiverade missbrukande ungdomarna. Särskilt med hänsyn
till ungdomar ger LSPV möjlighel lill ingripande i alltför sent skede.
Avgiftning och akutbehandling följs inte självklarl av motivation för
frivillig behandling. Den ivångsmässiga insalsen behöver omfalta mer än vad som
kan erbjudas genom LSPV. Kraftigt uiagerande och lill behandling negativt
inställda ungdomar kan ofta inle beredas behandling inom sjukvårdens ram.
Ungdomar över 18 år vårdas vanligen på sluien avdelning för svårt psykiskl
sjuka vuxna palienler. Delsamma gäller ibland yngre, svårskölla patienter. I
konsekvens med vad skolslyrelsen anser om begränsning av vårdtid enligt
lagförslagel, ansluler sig styrelsen till de reservanler i utredningen som
anser alt vård, påbörjad före 18 års ålder, får forlsalla efter del den unge
fylll 18 år, dock längsl 3 är efler del dalum då vården beslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lärarrådet vid Forsa folkhögskola
anser alt åldersgränsen bör höjas till 23 år, eftersom mänga missbrukare
fortfarande är i farozonen mellan 18 och 23 års ålder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2994>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2995>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för Lövslu skolhem anser
all den föreslagna övre åldersgränsen 18 är för Ivängsingripande är för låg
och förordar all nuvarande åldersgränser i BvL bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Barn- och
ungdomspsykiatrisku kliniken vid S:t Sigfrids sjukhus år det klart olämpligt
att anknyta värdtiden till åldern på sätt som skett i förslaget. I yttrandet
föreslås att lagen ändras så alt värden skall upphöra då ändamålet med värden
uppnålts, dock senast vid 20 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdtiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslär atl i
länsrättens beslut om vård skall anges den tid under vilken värd enligl lagen
längst fär beslå. Denna lid får inle översliga tre månader frän del vården
inleds. Länsrätten kan dock enligt förslagel förordna alt vård som beslutats på
grund av brisier i barnets hemmiljö (IS 1 p.) får beslå under längre tid eller
lills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära nog alla remissinstanser har
varit kritiska mot förslagel. Ell slorl anlal remissinstanser anser alt
vårdbehovel och resultatet av vården bör vara beslämmande för värdtiden och atl
någon beslämd lid säledes inte skall anges i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ framhåller alt erfarenheterna
från ungdomsvårdsskolorna visar all del är svårt atl under så kort tid som tre
månader motivera den unge för fortsatt behandling i frivilliga former. RÅ anser
med hänsyn härtill och lill vikten av alt undvika upprepade korla
omhändertaganden all den föreslagna värdtiden är alldeles för kort. Enligt
RÅ:s mening bör värdbehovet och behandlingsresultatet vara hell avgörande för
vårdtidens längd. Vårdliden bör därför inte bindas i beslutet. Ansvaret för
vårdens upphörande bör i ställd läggas pä socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En värdlid om tre månader kan
enligt Svea hovrätt fä betänkliga konsekvenser. En tidsmässig begränsning av
värden kan få till följd att de omhändertagna - främst unga lagöverträdare och
missbrukare - upplever vården som ett slraff och inle som elt medel all
initiera erforderliga hjälpinsatser. Hovrätten erinrar om atl bland de unga som
bereds värd på grund av sitl beleende finns ungdomar, som är mycket
vårdbehövande och som fordrar avsevärd tid alt behandla. En vårdlid om Ire
månader är för dessa unga orealistisk. Del kan emellertid frän
rällssäkerhelssynpunkl vara lämpligt all överväga en ordning enligl vilken det
skall åligga vederbörande myndigheter all inom vissa tidsfrisler la upp frågan
om frihelsberövande lill förnyad prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien i Göteborg anser all
del inte är lämpligt med så kort längsta lid som tre mänader. Även om
utredningens förslag har lillkommil för att tillgodose den enskildes
rälissäkerhel, kan del enligl kammarrällens mening befaras atl den föreslagna
ordningen blir så osmidig all den får rakl moisall effekl. Kammarrällen
förordar därför all frågan om maximitid övervägs på nyll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av ulredningen föreslagna maximitiden medför enligt
kammarrui-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2996>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2997>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>len i Sundsvall uppenbara nackdelar. Enligl kammarrättens
mening bör därför övervägas all i lagtexten endast ange all vården bör ges kort
varaktighet. Det fär härefter ankomma på socialstyrelsen att meddela råd och
anvisningar rörande vårdtidens längd. Härigenom vinner man atl vårdliden blir
anknuten mera till vårdbehovet än till i lag faslslällda maximitider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriininalvårdssiyrelsen avslyrker
besiiimt förslaget om att vårdtiden skall begränsas till högsl tre månader för
den som bereds vård på grund av sitl eget beteende. En sådan begränsning skulle
innebära alt åklagarnas och domstolarnas ålgärdsalternativ beskärs på ett sätt
som innebär allvarliga risker för alt ansvaret för behandlingen av unga
lagöverträdare övergår från socialvården till kriminalvärden. Behandlingstiden
bör i första hand beslämmas av behandlingsbehovei och inte i förhand fixeras
genom en schematisk maximiregel. En garanti mot onödigt långa omhändertagandelider
kan vara atl länsrätten med bestämda tidsintervaller, förslagsvis etl år,
obligaloriskl omprövar besluiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län är
myckel iveksam lill om en meningsfull vård kan komma lill sländ under en så
kort tid som tre månader. Belräffande omhändertaganden på grund av allvarliga
brister i hemmiljön lorde hemförhållandena i flertalel fall vara så dåliga atl
värdtider som överstiger tre månader snarare blir huvudregel än undanlag. Om
förslaget genomförs kommer med all sannolikhel omplaceringar av barn att ske i
slörre ulsträckning än i dag. När del gäller omhändertaganden på grund av den
unges egel beleende får det anses iveksaml om en behandling under sä korl tid
som tre månader alltid räcker lill för all motivera lill fortsatt vård eller
stöd i frivilliga former. Om längre vårdtid behövs, blir ny process nödvändig.
Förfaringssättet är alltför tungrott. Enligt länsstyrelsens mening måste vård
och behandling främst relateras till barns och ungdomars behov och syftet med
omhändertagandel, inte lill tid. Den som bör vara mest kompetent alt falla
beslut om vårdtidens längd är socialnämnden med dess möjligheter all
fortlöpande följa behandlingsarbelel. Den föreslagna åriiga prövningen ger
möjlighel all öka rällssäkerhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristiunstuds län
anser all vårdtiden inle skall fastslällas i förväg. Vården bör pågå lill dess
ändamålei med värden uppnåtts. En fortlöpande omprövning av vården ger enligl
länsstyrelsens mening erforderiiga garanlier mol alli för långa vårdlider.
Länsslyrelsen är emellertid kritisk mot den föreslagna årliga omprövningen som
skall föregås av utredning och kommunicering. Det är självklart atl nämnden
fortlöpande skall följa dessa ärenden. Rättssäkerheten kan emellertid inte
kräva ett formellt förfarande inför nämnd, vilkel kan bli påfrestande för
biologiska föräldrar, fosterföräldrar och barn. Biologiska föräldrar kan
bibringas uppfattningen all de skall återfå barnel och barnel kan bli oroal
inför tanken atl tvingas bryla upp från fosterhemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel att länsrälten i samband
med beslut om vård även skall fastställa vårdtidens längd molverkar enligt
länsstyrelsen i Hallands län syftet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2998>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2999>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med den tvångsvis anordnade värden. Risken iir att vården
kommer all uppfattas som etl slraft'. Förhandlingarna vid lånsrätten kommer atl
bli mer pressande förde inblandade än vad som blivil fallel. om liinsriitieii
endasi i undanlagsfall behövde la närmare ställning till vårdtidens kingd.
Erforderlig rättssäkerhet kan vinnas genom en bestämmelse om att Hinsr;itten i
samband med beslut om vård fastställer en ny dag för förhandling inom l,ex. tvä
månader, dä slutlig ställning skall tas till vårdtidens liingd. En sådan
konstruktion skulle på ett mer positivt sätl engagera berörda parter och därmed
öka förutsättningarna för ett gotl vårdresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård och behandling bör relateras
till individens behov och inte lill tid anser länsstyrelsen i Gävleborgs lan.
Ett sådanl syslcm kräver emellertid regelbundet äterkonmiande
vårdbehovsprövningar, vilket kan medlöra att tryggheten i relationerna
äventyras. En icke tidsbestämd vård ar också svårförenlig med
rältssäkerhetskravel, Enligl länsstyrelsen iir dock en tremänaderstid för korl
för att motivation till fiivillig vård skall kunna nås. Ett förnyat
ansökningsförfarande vid varje tillfälle med förskjutning över
Iremånadersgränsen lorde komma atl innebära, alt socialniimnden, innan nämnden
kunnal konstatera om ändamålet med vården är uppnått, för att Undvika avbrott i
vården känner sig nödsakad alt inge ny ansökan om ytterligare en värdperiod.
Vårdtiden bör enligt lånsstyrelsens mening i stället relaleras både till tid
och värdbehov. En viss koppling till 42 S BvL kan vara lämplig. Länsrätten bör
efler särskill underställningsförfarande Ompröva värdbehovet när viss tid,
förslagsvis elt år, förflutit fiån det vården inleddes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsen i
Väslernorrlands län bör omhändertagande av bam Som regel ske på obeslämd lid.
Länsrälten bör dock, om särskilda skäl föreligger, kunna tidsbegränsa
omhändertagandet. Ett så drastiskt ingripande som atl påkalla förändring av
vårdnaden bör ske med största försiklighd och endasi i undanlagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Jämilunds län
framhåller alt vård med stöd av den särskilda lagen är en nödlösning i
allvarliga silualioner. Del ligger i sakens nalur alt det kan la myckel lång
lid innan problemen hinner redas upp, om de någonsin kan lösas. Endast i
undantagsfall lorde i de situationer, som avses i 1 S I p LVU barnets eller
föräldramas problem hinna lösas inom Ire månader. Under en så korl tidsrymd som
tre månader kan man inle mer än påbörja behandlings- och, når det gäller
barnet, motivationsarbdet. Länsstyrelsen anser, atl del kommer att innebära en
exlra otrygghet och osäkerhet för både barn, föräldrar och fosterfamilj.
Risken för atl barn blir föremål för flera omflyttningar synes vara större i
förslaget än i nuvarande lagstiftning. Detla måsle ses som synnerligen
allvarligt när vi i dag har kunskaper som ger belägg för atl barn oftast inle
klarar av mer än två placeringar utan personlighetsstörningar. Förslaget tar
över huvud lagd inte upp del faklum atl barn klarar omflyllningar olika vid
olika åldrar. Del finns ingen anledning atl göra en huvudregel av något som kan
förutses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3000>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3001>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma atl tillämpas endast i undantagsfall. Vad belräffar
bdeendefallen bör inte heller någon låsning till tre månader ske. Risk
föreligger bl.a. atl de lie månaderna av den unge ses som en slrafflid och som
därmed försvårar och - eller ulesluier behandling. I stället för ett beslut om
vård pä viss tid skulle en föruisällningslös prövning en gång per är vara ell
bättre alternativ men då förutsatt att barnets rält sätts före föräldrarnas.
Prövningen skall göras av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelserna i
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge och Örebro lån anser alt
värdbehovet i försia hand bör vara avgörande för vårdtidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen om barnens räll kan
inle lillslyrka all det i silualioner som anges i 1 S I p LVU sladgas en
längsla tid för vården. Dock bör i den behandlingsplan som ges in lill
länsrälten anges om man räknar med kortare eller längre lids omhänderlagande
och, om så är möjligi, en yllersla lidsgräns. En årlig omprövning bör härefter
ske sä all den Ijänslemän som har hand om ärendei minst en gång årligen
redovisar för nämnden hur vården fortskrider, varpå del ankommer på nämnden all
vidta åtgärder där sä erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO ifrågasätter om inle
socialulredningen beskurit vårdtiderna mer än som har varil moliveral. När del
gäller barn som omhänderlagils på grund av brisier i omsorgen om dem ger
förslaget möjlighet för länsrätten atl besluta om längre vårdtid än Ire månader
och även om värd tills vidare. Som 3 S LVU utformats framstår även här
tremänaderstiden som huvudregel. Möjligheten atl förordna all vården skall
bestå lills vidare kan nästan uppfattas som en undantagsregel.
Socialulredningen har inte heller i betänkandet närmare diskuterat i vilka
fall vården bör beslutas lills vidare. Del sägs hell korl (s. 442) atl
förhållandena i den underåriges hem kan vara sädana vid tiden för ansökan att
det inte kan förutses om och när barnel kan återvända till hemmet. Detta räcker
självfallet inle som vägledning för de tillämpande myndighelerna. Man vet
alllsä inle om ulredningen har tänkt sig att man skall göra något mera markanl
avsteg från nuvarande praxis i barnavårdsärenden enligt 25 § a) BvL. Skall man
förkorta omhän-dertaganddiderna för barn med föräldrar som har
missbruksproblem, som misshandlar barnen, som eljesl vanvårdar dem eller inte
förmår att ge dem en godlagbar hemmiljö och fostran? EUer skall man inte göra
det? Inte heller anges när man skall ange vårdtiden till etl visst maximum
eller när man skall förordna om vård tills vidare. Här behövs onekligen klariäggande
uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt JO:s mening är del uppenbart
atl man inle från början bör bestämma viss dag för vårdens upphörande i alla
de fall som vi i dag betraktar som allvarligare barnavårdsfall, t. ex. där
barnmisshandel eller annat övergrepp av inte alltför lindrig arl förekommit
eller där grövre vanvård av barn iakttagits. Detsamma bör gälla där svårare
missbruksproblem föreligger hos föräldrarna eller någon av dem. Inte heller bör
man välja en preciserad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3002>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3003>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller förkortad vårdlid bara för att gå föräldrarna lill
mötes och slå sig till ro med att tiden senare kan förlängas. Etl sådanl beslul
kan varken gagna föräldrarna eller barnet. Mycket lalar därför enligl JO:s
mening för alt man belräffande barn som omhändertas enligt I S första punklen
vänder pä bestämmelsen och gör det som ovan betecknats som undantagsregel lill
huvudregel. Värden bör alltså i princip bestå tills vidare men länsrätten
skall, om den så finner lämpligl, kunna ange den tid under vilken värden längsl
får beslå. Denna tid får självfallel översliga den maximitid som skall gälla
för de underåriga som anges i 1 S andra punklen. Vid bestämmandel av vårdtidens
längd bör man sä längl det är möjligt anpassa denna till vårdbehovet. Att detta
är en svär uppgift framgår inte minsl av JO:s erfarenheter. Man lorde med fog
kunna påstå att det hör till undantagen att man alls kan förutse en viss
lidpunkt när familjens problem kan antagas vara lösta eller ålminstone så pass
lösta all omhänderlagande inte längre är påkallal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en lösning på problemen med de
fall där man kan förutse all barnet knappast kan få återvända lill sitt egel
hem anvisar socialulredningen i förbigående att socialnämnden kan överväga all
påkalla förändring i vårdnaden (s. 442 och 882). En sådan möjlighet har
funniis länge och har senast diskuterats i samband med ändringar i
föräldrabalken 1976 (se prop. 1975/ 76:170). Den synes dock inle ha slagil
igenom i socialförvallningarnas praxis. 1 själva verket lorde det vara myckel
ovanligi atl en socialförvaltning agerar självständigt för att uppnå
förändring av väidnaden. Särskilt gäller delta, när det inte endasi är fråga om
all överflytta vårdnaden från den ene föräldern till den andre, utan gäller alt
ulse en ny vårdnadshavaré därför alt båda föräldrarna är olämpliga alt ta hand
om bamel. Det senare torde knappasi förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO finner i och för sig
socialulredningens förslag lillialande på denna punkl. Det är naturligtvis av
största värde atl de barn varom här är fräga ges möjlighel all knyla varaktigl
an lill en bra familj och garanleras Irygghel mol alt ryckas upp från sin
tillvaro där. Vill man åstadkomma en förändring av praxis bör man emellertid i
de lillämpningsföreskrifler som kan bli akluella särskill behandla
socialnämndernas initiativ i vårdnadsfrä-gor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Borås kommun bör avgörande
för vårdliden vara all ell angivel behandlingsmål har uppnåtls, inle all en
viss lid har förfiutil. Regeln om omprövning av omhändertagandebeslutd bör vara
fulll lillräcklig. Gävle kommun redovisar samma uppfattning. Skövde kommun
anser all den bäsla lösningen är atl vården får pågå lills vidare, men att del
åläggs socialnämnden all förslagsvis en gäng per halvår ompröva behovel av
fortsatt omhänderlagande. Härigenom ivingas nämnden alt hela liden arbela med
fallel sä alt värden snarasl kan avlösas av insalser i frivilliga former. Det
kan, anför Vuru kommun, knappast vara förenligt med en god behandling av den
unge att begränsa vårdtiden så starkt som utredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3004>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3005>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordat. Det är inle troligt atl fosterhem vill slälla
upp med så korta vårdtider. Grums koiuiniin anser det iroligt att de korla
vårdtider som föreslagils kommer att leda lill ofla återkommande förlängningar.
Därigenom drabbas nämnden av del dubbelarbele som ytterligare ulredningar och
öppna handläggningar inför länsrällen medför. Kurlstuds kommun anser atl den
nuvarande beslämmelsen atl vården skall upphöra när ändamålet med den uppnåtts
bör kunna gälla även i framtiden. Rättssäkerheten tillgodoses genom all det
anges då beslutet skall omprövas om vården fortfarande pågår saml alt
besvärsrätt ges,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighel atl beslula om vård utan
att ange en längsta tid eller beslämd lid över tre månader hör, enligl
Skellefteå komniun, finnas även för de fall dä vården grundas på den unges eget
beteende. Rällssäkerhelen kan tillgodoses genom all del i lagen anges korla
lidsinlervaller för socialnämndens prövning av om vården skall bestå.
Vilhelmina komniun redovisar samma mening samt förordar atl vård som påbörjats
bör kunna pågå tills den är slutförd, dock längst sex månader efler det den unge
fyllt 18 år. Även Luleå kommun avstyrker en till tre mänader maximerad vårdtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LO ar ulredningens förslag
om en tremånadersgräns allför stelbent. Del tar ingen hänsyn till förhällandel
i det särskilda fallel och kommer härigenom att sakna anknytning till del
verkliga vårdbehovet. LO anser att del är vårdbehovet som skall vara avgörande.
Tiden för omhändertagande bör därför grundas på den behandlingsplan, som
utredningen föreslår skall upprättas i anslutning lill ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidsbegränsningen till Ire månader
förefaller godlyckligt vald anser SACOfSR. Den tar inle hänsyn till barns och
ungdoms speciella lidsuppfattning och behov. 1 stället för Ire månaders
värdtid kan SACO/SR tanka sig sex mänader eller obegränsad omhänderiaganddid
som i dag. SACO/ SR ser fördelar med alt omprövning sker och förordar därför
elt icke tidsangivet omhänderlagande med omprövning inför länsrätt var sjätte
månad. Omprövningen motiveras av alt den är ett skydd för individens rält, au
den stärker socialnämndens ansvar och au den kan ge anledning till ändring av
resursernas utnyttjande. Sveriges socionomers riksförbund har samma uppfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om vårdliden fr'amhå\ler
Föreningen Sveriges sociulchefer alt i de s.k. miljöfallen (1 S I p) är
förhållandena i regel så grava alt det inte år möjligt all förutse hur länge
vården kommer atl behöva fortgå. Det finns Slarka skäl alt anta att det helt
övervägande antalet beslul inle kommer all kunna tidsbegränsas. I fråga om de
s.k. bdeendefallen (I S 2 p) visar erfarenhelerna alt en behandling av unga
missbrukare under så kort tid som tre månader inle är möjlig för all motivera
till forlsall vård i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociulförbund delar inle
utredningens förslag om begränsning av vårdliden till högsl tre månader. Det är
inle realisliskl atl räkna med atl vården därefter kan övergå i behandling
under frivilliga former.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3006>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3007>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet av
Föräldraföreningarna Mol Narkotika (RFMN) framhåller atl en seriös behandling
av en ung människa med så svära problem atl de motiverar ell
tvångsomhändertagande år en fråga om är - inle om månader. Tremänadersregeln
kommer alt ge vården karaktären av korla — men upprepade fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna vårdliden tre mänader
är för korl framhåller Svensk Kurutorsförening. Vid terapibehandling i
barnmisshandelsärenden räknar man ofla med en behandlingslid av 6-8 månader
innan barnel någorlunda Iryggl kan älervända hem. Del kan också ifrågasällas
vilka familjer som kan slälla upp som foslerfamiljer under så korl lid och
föreningen är Iveksam lill hur en sådan kortlidsplacering påverkar barnet.
Liknande synpunkter framförs av Svensku diakonsällskapel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Barnens Rält i Samhällel
(BRIS) molsälier sig på del bestämdaste att en fosterhemsplacering automatiskt
skall omprövas var tredje månad, vilket kan bli följden av socialutredningens
förslag. Pä del sättet motverkas redan från början barnels möjligheler atl
känna den trygghet i foslerhemmel som år nödvändig, om en foslerhemsplacering
alls skall ha någon nylla. Barnels tidsmässiga behov av vistelsen i
foslerhemmel och önskan härvidlag mäsle i första hand prioriteras. Vid fall av
grov misshandel eller långvarig vanvård av den underårige bör enligl BRIS'
mening vården i foslerhemmel inte planeras för kortare tid än två år. Vården
får inle avslulas med mindre än atl barnet efler den liden själv önskar älervända
lill familjehemmd. För atl föräldrarna skall återfå vårdnaden bör dessutom
krävas att föräldrarna erbjudils och fullföljl socialpsykologisk konfiiklterapi
och föräldralräning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Räddu Barnens Riksförbund
molsälier sig den föreslagna maximitiden för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Foslerföräldrarnas riksförbund
anser atl den angivna vårdtiden är alldeles för kort. Den bör förlängas till
ålminslone sex månader med möjlighel lill förlängning. En förenklad arbetsform
för nytt beslut under pågående vård måste utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de synpunkter som kommil fram i övriga yttranden
märks bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskolornas
rektorsförening hävdar att vård och behandling måsle relaleras lill behov,
inle lill lid. En tidsgräns upplevs ofta som konstlad. Etl syslem med frekvent
älerkommande vårdbehovsprövning medför all tryggheten i relationerna lill
exempelvis foslerföräldrar allvariigl ävenlyras. För all kravel på
rälissäkerhel skall kunna tillgodoses föreslär föreningen alt länsrälten genom
ärliga prövningar av pågående vård ges möjlighel all konlroUera, alt vården är
motiverad och alt den inte fortsätter utifrån slentrianmässiga premisser.
Styrelsen för Vemyra skolhem framhåller all för flertalel av dem som kan bli
akluella för omhänderlagande enligl LVU är den snäva tidsgränsen lill slorl
förfång. Slyrelsen anför bl. a. atl barn och ungdomar som placeras i foslerhem
kommer alt få stora svårigheier med anpassningen lill fosterföräldrarna på
grund av del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3008>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3009>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>korta tidsperspektiv som finns vid placeringstilirällel.
Det är. anser styrelsen, nödvändigt att tidsgränsen tre månader uigar. Samma synpunkler
anförs av styrelsen för Lövsiu skolhem.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku föreningen för
barnpsykialrisku kuraitn-er förordar all det utarbetas riktlinjer för
tidsbegränsning i varje enskill fall, eller årlig omprövning, utifrån den
behandlingsplan som upprättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Burn- och ungdonispsykiutriska
kliniken vid S:t Sigfrids .sjukhus finner det anmärkningsvärt atl ulredningen
ansell sig i lag kunna fastställa den generella maximala längden av vårdbehov,
samt att en domstol kan avgöra hur lång tid en människa eller en familj behöver
för all rehabilileras. Del anförs vidare bl. a. au foslerföräldrama eller
vårdinstitutionen kommer alt få svårl all se silt arbele i ell lillräckligl
tidsperspektiv, engagemanget i barnet och i vårduppgiften blir därmed lidande,
kontakten mellan familjehem eller inslitutionspersonal och föräldrar blir
antagligen ofla negativ av det kamp- och motsätlningsförhållande bägge parter
kan uppleva och samarbete har svårt atl ulvecklas. Dessulom blir
invänjningsperioden i del nya hemmet/inslitulionen pressad och anpassningen
lill en ny miljö försväras. Eflersom familjeplacering relalivi ofta sannolikl
kommer alt medföra skolbyle, bidrar lagförslagets utformning lill läla och
ogynnsamma skolby-ten eller hot/förväntning om skolbyle. Raden av troliga
negaliva konsekvenser av en tidsbegränsad kortvarig värd kan göras ännu
längre. Det anförda talar för atl regeln om vårdtiden utgår och ersätts med en
generell rekommendation om korta vårdlider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser att en
bestämd lid bör gälla för vården. Den av Ulredningen föreslagna tidsgränsen har
emellertid ansetts vara för snäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt socialstyrelsens uppfattning
kan en vårdlid omfaltande tre månader vara otillräcklig för all en posiliv
behandlingssitualion skall skapas och motivation uppstä för en fortsatt vård i
frivilliga former även i de fall den underårige omhändertagits på grund av egel
beleende. Slyrelsen anser därför atl länsrällen bör få möjligheler alt besluta
om längre vårdlid än tre månader såväl vid omhändertaganden på grund av miljöförhållanden
som pä grund av den underåriges beteende (I S, 1 och 2 p).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmur län
tillstyrker att en längsta tid för vården anges i beslutet, men är tveksam till
om gränsen bör sättas sä snävt som till tre mänader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns, framhåller länsstyrelsen
i Gotlunds län, ingen möjlighet att uppnå varaktigl positivt
behandlingsresultat, hinna sanera en olämplig hemmiljö eller skapa motivering
för en fortsaU frivillig värd på så kort tid som tre månader. Förslaget kan
leda till en formaliserad och onyanserad handläggning i länsrätten. Tiden bör
uislräckas till sex månader. Även länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län anser
det lämpligt atl en lidsgräns av sex månader fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmunlunds län
framhåller att del kan ha etl psykologiskt värde för behandlingen att den
omhändertagne vel maximitiden för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3010>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3011>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vården. Men även i de fall som avses i 1 S 2 p kan. när
ramiljevårdsplace-ring är akluelli redan från början, behovel av längre vårdtid
ån tre mänader överblickas. Länsslyrelsen förordai' atl samma möjligheler att
besluta om längre tids värd skall gälla för dessa unga som för de som bereds
vård med stöd av 1 p.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rält anser
att lör omhändertagande enligt 1 S 2 p bör finnas en tidsgräns. Det är
emellertid enligt utredningens mening Iveksamt om tre månader är en tillräcklig
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO vill inte ställa sig avvisande
till att man för de ungdomar som omhändertas på grund av sitl egel beteende,
dvs, omhänderlages enligt I S 2 p, strävar efler att ange vårdtidens längd i
samband med omhändertagan-debesluid. JO ser del emellertid som direkl
orealistiskt atl i lagen skriva in ell sä lågl maximum för vårdtiden som tre
månader. Det ar ju att miirka att det jusl är fräga om ett maximum. Etl sådant
bör allmänt sett innehålla en sådan spännvidd att man inle i den praktiska
tillämpningen riskerar atl göra maximum lill regel. JO vill däiför förorda att
maximum i vart fall inle sätts längre 'in sex mänader belräffande nu nämnda
underåriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konimunjt.-rhiindei är Iveksamt i
fiåga om den föreslagna maximiliden. Det torde vara omöjligt atl för en så
heterogen grupp som åldrarna O- 18 är ha en och samma hårt fastställda
tidsgräns. För barn under skolåldern och barn i de lägsla skolåldrarna är ju
skälen till omhändertagande ofta grava missförhållanden i hemmel. Innan ett
omhänderlagande sker skall ju regelmässigt andra ålgärder ha prövats. Sker dt
omhänderlagande kommer i de fiesta fall en foslerhemsplacering i fräga. Del är
klart olämpligt både ur barnels och foslerhemmels synpunkl med myckel korla
placeringar där omprövning i länsrält tvingar fram nya utredningar och svåra
psykiska påfrestningar på samtliga inblandade. Eftersom barnets rätt måste gå
före föräldrarnas är del nödvändigl all vård utan samtycke i dessa fall skall
kunna beslutas för längre tidsperioder. Även dä del gäller barn i skolåldern
omöjliggör en maximerad vård om Ire mänader en riktig anpassning till en ny
skolmiljö. En minsla tid av en skoltermin är här nödvändig. Då det gäller unga
över skolåldern bör värdbehovet vara avgörande för maximitidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundstingsförbundei lillslyrker att
en längsta vårdtid anges redan i beslutet. Erfarenhelerna frän faltet har visal
atl ell till tiden obestämt omhändertagande utgör en svär påfrestning för den
drabbade genom den ovisshel del medför och snarare upplevs som en repressiv
ålgärd än hjälp att komma ifrån de svårigheter, som föranlett omhändertagandet.
Landstingsförbundet anför i likhet med kommunförbundet all det emellertid
lorde vara omöjligt all för en så heterogen grupp som åldrarna O- 18 är ha en
och samma häri fastställd tidsgräns. Förbundet framhåller bl.a. alt då det
gäller barn i skolåldern är en minsla lid av en skoltermin nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun är negativ till
den förelagna Iremånadersgränsen. Kommunen föreslår i stället sex månader som
tidsgräns. Med denna gräns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3012>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3013>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blir del större möjligheter att genomföra den planerade
behandlingen och uppnä samtycke till eventuellt erforderlig fortsatt
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Malmö kommun bör inte minst
med hänsyn till rättssäkerheten en maximitid alllid fastställas. Kommunen
föreslår som huvudregel en vårdlid pä sex månader. I undantagsfall skall
lånsrätten kunna besluta om längre tids vård men högst ett är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås komniun anser all den
föreslagna vårdliden är allt för korl. När omhändertagandet föranletts av
missförhållande i hemmet och barnet är under 15 år bör omhändertagande gälla
tills vidare, dock längst till 15 är. Beslutel bör dock omprövas med högst etl
års mellanrum. När bamen i dessa ärenden närmar sig 15-ärsåldern eller är över
15 är bör den längsta tiden vara sex månader och sammma tid bör gälla för dem
som omfattas av IS2p.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO anser alt en maximitid för
vården bör fastställas, en maximitid som får överskridas endasi i undantagsfall
och därvid inle pågå längre än under högst ell år. Vid synnerliga skäl bör
vården, enligl TCO:s uppfattning, efler dispens från länsrällen, få uislräckas
upp till 20 års ålder. Huruvida Iremånadersregeln är den mesl lämpade är
diskutabelt. Slraffkaraklären kan förstärkas, innehållet tunnas ul och
placering i familjehem försväras. När omhändertagandel sker enligt I S 2 p på
grund av den unges egel beleende förordar TCO en maximilid om sex månader. 1
undanlagsfall bör maximiliden få överskridas, men vården får inle pågå längre
ån under högsl ell år. Även Sveriges kommunulljänslemannaförbund (SKTF) anser
all Iremånadersregeln år olycklig. Skall en tidsgräns införas för behandlingstiden
bör den ligga någonstans mellan sex månader till etl är. Ell system med
frekvent älerkommade vårdbehovsprövningar, vilkel kan bli följden av en fasl
tremånadersgräns, leder till atl Irygghden i relationerna mellan den underårige
och foslerföräldrama allvariigl kan äventyras. SKTF anser att om
behandlingstiden bedöms bli längre än ell år, så skall länsrälten efler ell år
ingående pröva relevansen av forlsall behandling, för all tillgodose kravet pä
rätlssäkerhd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Vuxna missbrukare av beroendeframkallande medel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Praktiskt taget alla remissinstanser har behandlal SU:s
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stor enighet råder bland
remissinstanserna att all framgångsrik vård helst bör meddelas i samförstånd
med missbrukaren. Likaså råder en genomgående uppfattning att det är vårdens
innehåll genom god tillgång på resurser som är väsentligast och att behovet av
tvång minskar i proportion till att resurserna förbättras. Emellertid uttalar
flertalet även att det uppenbarligen finns en yttersta gräns där samhället
inte längre kan underlåta alt gripa in för att rädda liv. Frågan om denna vård
utan samtycke vid missbruk av beroendeframkallande medel skall beredas med stöd
av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3014>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3015>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>social eller en medicinsk vårdlagsliflning är emellertid
starkt kontroversiell. Detla framgår inte minsl av alt remissyttrandena ofta
har avgivits med knapp röslövervikt och atl till yttrande fogals reservation.
De särskilda meningar som har kommil lill uttryck i reservationerna redovisas
inle här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de remissinsianser som
biträder socialutredningens majorildsför-slag - dvs. värd med slöd av medicinsk
värdlagsliftning - hör sociulstyrelsen, riksåkluguren, broltsförebyggande
rådel, kammarrällen I Göleborg, länsstyrelsernu i Göteborgs och Bohus län,
Blekinge län, Örebro län, Västernorrlunds lån. Gollands lån, Kronobergs län och
Norrbottens län, fiertulet kommuner som har yttrat sig. LO. TCO, SACOjSR, LRF,
Föreningen Sveriges socialchejer, Sveriges socionomförhund, Sveriges
socionomers rik.sförbund, Sveriges socialjörbioid. Sveriges
konuniinul-Ijönslemannujörhiind, Rik.sförbundel för hjälp ål
lukemedelsmissbriikure, Alkoholproblemulikers riksjörbund, Sällskupet Länkarnas
Rik.sförbund, Länkurnas KamratjÖrbund, De Handikappades Riksförbund (DHR) och
Övervakarnas Riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel remissinstanser avslyrker
ulredningens majoritetsförslag och ansluler sig helt eller delvis till det av
utredningen redovisade alternativet dvs. möjlighel atl inom socialtjänsten
bereda vård åt den som till följd av missbruk är i Irängande behov av värd och
vars behov inte kan tillgodoses pä annal sålt. Hil hör Svea hovrätt,
kaniinurrätten i Sundsvull, rikspolisstyrelsen, länsslyrelsernu i Slockholms,
Västmunlands, Södermunlunds, Östergötlunds, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads,
Malmöhus, Kopparbergs och Gävleborgs län, åiskilligu kommuner, sjukvårdens och
sociul-vårdens plunerings- och rutionuliseringsinsiilul, Nykterhelsvårdens unsialisförbund.
Nykterhetsrörelsens Lundsförbund, Svenska Nyklerhelsvårdsförbundel,
Riksförbundet mot alkohol- och nurkoiikumissbruk, Diu-konsållskupet. Föreningen
Sveriges.frivårdsljänstemän saml SAF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En del remissinstanser har inte
uttryckligen tagit ställning eller har ansell alt frägan om tvång inom
socialvård, sjukvärd och kriminalvård bör utredas särskill. Bland dessa
remissinsianser märks JO, universitels- och högskoleämbelel jämie elt antal
fakultelsnämnder, länsslyrelserna i Uppsala, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands och Väslerbollens län, fiera kommuner, däribland Malmö och
Helsingborgs kommuner, kommun förbundel, landstingsförbundet, statens
handikappråd. Riksförbundet av Föräldraföreningarna mol Narkotika (RFMN),
Handikappförbundens cenlralkommillé samt Sveriges läkarförbund och Svenska
läkaresällskapel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser som bilräder socialulredningens majorilel
sförs lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen lillslyrker majoritdsförslagel samt
framhåller i fråga om alkoholmissbrukarna bl, a. följande. Bakom kravet på att
avveckla nykterhdsvårdslagens tvångsbesläm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3016>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3017>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>melser ligger en rad argument, av vilka de viktigasle kan
sammanfallas enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheterna
lill framgångsrik individuell rehabililering reduceras eller ominietgörs om
behandlingen utövas under tvång. De långsikliga per-sonlighdsförändringar som
behandlingen bl.a. syflar till kan inte genomföras mot klienlens egen vilja,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheterna
lill ivångsmässiga ingripanden enligt nykterhelsvårdslagen utgör en belastning
för vårdområdet i dess helhet, trots att dessa möjligheler bara används mol en
lilen och snabbi sjunkande del av alkoholmissbrukarna. Denna belaslning har
utgjort etl av hindren för socialvården alt nå ul lill missbrukare i sädana
tidiga skeden av missbrukel, dä ulsiklerna lill positiva behandlingsresultat
är större,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är bara en
begränsad del av de vårdbehövande alkoholmissbrukarna som vårdas enligt
nykterhelsvårdslagen. Nykterhdsvårdslagens tvång riktar sig i praktiken näslan
enbarl mol missbrukare ur de lägre socialgrupperna. Samtidigt erhåller andra
grupper av alkoholmissbrukare en ofla mer kvalificerad behandling, bl. a, inom
sjukvården. Behovet av sjukvård hos dem som vårdats enligl
nykterhelsvårdslagen har däremol ofta blivit oiillräckligl tillgodosett. Det är
mol denna bakgrund som nykterhelsvårdslagen inte sällan har karaktäriserats som
en "klasslag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företagna ulredningar har visat all
beslämmelserna i NvL som möjliggör tvångsmässig vård av vuxna missbrukare
spelar en betydande roll i den meningen atl de synes avhälla många från atl
söka vård. Enligt socialslyrelsens mening lalar starka skäl för
socialulredningens förslag. Eu slopande av tvångel ur sociallagsliftningen
framslår som det logiska slulsteget i den snabba utvecklingen mol ökad frivillighei
som sedan åtskilliga ar präglat socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl slyrelsens bedömning kan
behovel av tvångsmässig vård av missbmkare tillgodoses inom ramen för LSPV.
Ulgångspunklen för denna bedömning är den principiella inställningen att
tvängsomhändertagandei, för att vara meningsfullt, bör ges kort varaktighet.
Del bör endast tillgripas i sådana akula situationer, då irängande vårdbehov
föreligger, I dessa undantagsfall bör vården normalt bedrivas under tvång
endasi i behandlingens inledningsskede. Den långsiktiga rehabiliteringen kan
bara genomföras i frivilliga former. Det lorde inte råda någon tvekan om alt
sjukvården kan erbjuda en mer adekvat värd än socialvården i de akuta skeden
av missbruket då tvångsmässiga ingripanden kan vara aktuella. Det kan knappast
heller sättas i fråga all LSPV är lillämplig på alkoholmissbrukare i dessa
akuta stadier. Den Ivekan rörande LSPV:s lillämplighet som ibland framkommit
torde mindre utgå från själva laglexlen än frän dess faktiska tillämpning, som
ibland bedömts som alllför restriktiv. Del kan inte heller uleslulas all
tillämpningen av lagen varierar mellan olika sjukhus i landel. Socialslyrelsen
hänvisar därvid till de förslag som lagts fram av en arbelsgrupp inom
socialslyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3018>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3019>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller vidare
alt det i utredningens belänkande inle kommit fram någon egenllig argumentation
för ell vidgat tvång mol narkotikamissbrukarna. Lika lilel som i
principbelänkandel relaleras Ulredningens alternativa förslag till kunskaper om
missbmket eller lill erfarenheter inom narkomanvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har i diskussionen framförts
krav på Ivångsvård av narkotikamissbmkare. Dessa krav synes emellertid oftasi
ha gällt antingen tvång i sådana akula lägen, då LSPV är lillämplig, eller
tvång mot sådana unga missbrukare, som f.n. kan omhändertas mol sin vilja med
slöd av barnavårdslagen och som med socialulredningens förslag skulle kunna
bli föremål för Ivångsvård även enligl den nya lagstiftningen. När del däremot
gäller vuxna narkolikamissbrukare lorde del allijäml vara en helt dominerande
uppfattning - åtminstone bland dem som har stor kunskap och praktisk erfarenhel
av narkomanvård - alt tvångsmässig vård, efler den akuta fasen, år en
behandlingsmässigl oframkomlig väg. Framträdande förelrädare för såväl
socialvård som psykiatrisk narkomanvård har under Senare lid givit uUryck äl
den principiella uppfallningen all långtidsvård under tvång av en rad olika
skäl inte kan accepteras i vården av vuxna narkolikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol den angivna bakgrunden
tillstyrker socialslyrelsen socialulredningens majorilelsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåkluguren har inle någol all
erinra mot den av socialulredningen förordade rollfördelningen mellan
socialljänslen och sjukvården. Den skapar otvivelaktigt de bäsla
förutsällningarna för atl socialtjänsten skall kunna på elt effektivt säll
sköta sina särskilda uppgifter. Enligl riksåklagaren bör den komplettering av
den medicinska specialindikationen som genomförts belräffande narkolikamissbrukare
utsträckas lill att avse även missbrukare av annat beroendeframkallande medel.
Syftet därmed bör vara all klargöra att även missbrukare av andra medel än
narkolika kan kvarhållas efler den akula avgiftningsfasen. Inom socialstyrelsen
övervägs f. n. förändringar rörande avgränsningen av del psykiairiska
vårdområdel, som kan få belydelse för den tvångsvis meddelade vården.
Riksåklagaren framhåller att även om tillämpningsområdet för LSPV inte avses
skola utsträckas måsle tillses, all förutsällningarna för en tillämpning av
lagen inle blir orealistiskt restriktiv. Del är självfallel också av största
vikl atl bedömningarna sker på ett enhetligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broitsjörebyggunde rådet (BRÅ)
delar den uppfattning som framförts i majoritdsförslagel att en framgångsrik
långsiktig behandling måste ske under frivilliga former. Frånvaron av yllre,
formelll tvång får emellertid inte innebära kravlöshet eller avsaknad av
personligt tvång och konlroll i den konkreta behandlingssitualionen.
Möjlighetema att genom avtal/kontrakt fullfölja en behandlingsplan bör här
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid föreligger det enligt
BRÅ:s mening situationer, där hänsyn till den enskilde oundgängligen kräver
ingripande utan samiycke, BRÅ avser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3020>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3021>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>här situationer då unga personer befinner sig i en
missbruksperiod och situationer där missbrukare är i behov av akut värd men
inle är i stånd alt själva lillgodose det. Också i fall där en avgiftning,
eventuellt i kombination med akut våld i övrigt, är en förutsättning för atl
långsiktig behandling skall kunna genomföras, kan det vara erforderligt med
tvångsingripande. Detta behov lorde dock kunna tiickas med de möjligheter till
tvångsomhänderlagande som står lill buds genom LSPV och den av SU föreslagna
lagen med särskilda besiämmelser om värd av underårig. BRÅ tillstyrker majoritdsförslagel
men belönar all detla kan föranleda behov av resursförstärkningar föl de
rätlsvårdande myndigheternas brottsförebyggande och broltsbeivrande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En socialljänsl som är utrustad med
befogenheler alt vidta sociala insatser oberoende av samiycke kan. anför
kummurrätten i Göteborg, inle le sig särskilt atlrakliv för den lalrika grupp
av människor i samhällel som bmkar benämnas dolda missbiukare. Allmän enighet
torde ocksä råda om atl del från samhällets synpunkl är synnerligen angelägel
att dessa grupper kan näs av socialtjänstens insalser. Härtill kommer alt grava
missbrukare kan tas om hand mot sin vilja och beredas vård av andra
samhälleliga organ. Kammarrätten anser all slarka principiella skäl talar för
all en ny sociallagsliftning inle skall innehålla möjlighel till tvångsvård av
vuxna personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus
län ansluter sig till utredningens huvudallernaliv och alt alllsä möjlighelerna
lill tvång mot vuxna missbrukare utmönslras ur sociallagsliftningen. Den
viktigasle frägan som därvid uppkommer är vad som skall ske med de missbrukare
som inle faller under LSPV men som nu kan beredas vård med stöd av NvL. De fall
av della slag, i vilka tvång från samhällels sida framslår som nödvändigl,
lorde dock komma all bli alli fålaligare i takt med socialljänstens ulbyggnad
enligl ulredningens inientioner. 1 dessa fall blir det fråga om omhänderlagande
under korl lid för avgiftning och en viss grad av rehabilitering för all skapa
förulsältningar för socialljänslens på frivillighei grundade insalser. Del kan
i detta sammanhang enligl länsstyrelsens mening sättas i fråga om inte en viss
utvidgning av LSPV:s tillämpningsområde kan vara påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Blekinge län
tillstyrker utredningens majorilelsförslag men pekar pä all en - förmodligen
ganska lilen - grupp alkoholmissbrukare inle omfallas av LSPV och därför
kommer alt hänvisas till slödjande och hjälpande åtgärder i frivilliga former.
Länsstyrelsen menar dock, atl de ökade resurser, de nya behandlingsmetoder och
den intensifierade bevakning från socialstyrelsens sida vad gäller
socialljänstens insatser, som kan förvänlas, kan anlas lösa det antydda
problemet tillfredställande. Länsstyrelsen framhåller som angeläget att LSPV
ses över och omarbelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsernu 1 Örebro och
Västernorriands län lillslyrker i princip utredningens förslag därvid det
framhålls som särskilt betydelsefullt att sjukvården får tillräckliga resurser
atl klara de nya uppgifterna och alt den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3022>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3023>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enskildes rättssäkerhet kan garanteras. En siiiskikl
friiga är. fiamhålls del, om LSPV i sin nuvarande uttörmning kan lilliimpas pä
här aktuella missbrukare eller om lagen i något avseende måste förtydligas
eller iindias, Liiiisstyrelsen i Gollands län ansluler sig också lill den
grundprincipen all utgångspunkten för allt socialt arbete bör vara
fiivillighel. Ökade förebyggande insatser i kombination med mälniedvetet
utvecklingsarbete inom behandlingsonuadel kommer alt minska bcht)vel av
tvängsålgiirder, såviii inom socialljänslen som samhället i övrigt. Även
länsstyrelsen i Kronobergs län anser alt bestämmelser om väidåtgärdei"
utan den enskildes samtycke bör förläggas utanför socialvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liinsslyrelsen i Norrhollens lan
har ingel atl erinra mol uliedningens förslag belräffande vården av vuxna
missbiukare. Dock vill liinsslyrelsen betona atl en ivångsintagning aulomaliskl
mäste följas av en piövning i länsräll eventuellt förstärkt med psykiatriskt
skolad liikare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liinsslyrelsen erinrar om atl
utredningens förslag om socialtjänstens yttersta vårdansvar innebär att
socialtjänstens resuiser viisentligl måsle byggas ut för att verksamheten skall
fä elt meningsfyllt innehåll. Ytterst är del således fiäga om vilka ekonomiska
ramar de politiskt ansvariga ger fiir alt socialtjänsten skall kunna erhålla
adekvata resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fiåga om vårdutbudet fiamhäller
länsslyrelsen atl ansvaret för tivgifi-iiingen bör åvila den etablerade
sjukvården. Alla avgiflningar behöver nödvändiglvis inle ske vid psykiatriska
sjukhus och kliniker. Enklare och okomplicerade avgiftningar kan ske vid
somatiska sjukhus av olika kategorier, lasarett, sjukstugor och vårdcentraler,
Detla sker redan i stor utsträckning. Övriga komplicerade avgiftningar måste
även fortsättningsvis ske vid psykiatriska sjukhus och kliniker. Della gäller
t.ex, alkoholpsykoser, delirier, särskilt vårdkrävande eller när tydliga
psykiska följdtillstånd föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I yttrandet anför länsslyrelsen
vidare bl.a. atl i och med LOB-lagens tillkomst har ett allt större antal
berusade personer sökt vård vid sjukhusens akut- och jourmotiagningar.
Åtminstone vid de större sjukhusen har därmed uppslån belydande olägenheter och
sjukhusen har fått det allt svårare all klara denna ökade lillslrömning av akul
berusade personer, Alli talar för all man vid dessa sjukhus mäsle inrälla
särskilda alkoholavdelningar. Avdelningen bör ha tillgäng lill både medicinsk
som psykoterapeutisk och socialt kunnig personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av de ledande tankarna i
socialulredningens förslag är. anför länsstyrelsen vidare, all psykiatrin
skall få en cenlral roll i vården av missbrukare. Del måsle dock konstateras
all psykiatrin inle äger sädana resurser all de kan la om hand samlliga
missbrukargrupper. I ell långsiktigt perspektiv blir andra behandlingsformer
nödvändiga framför de renodlat psykiatriska. Del är här fråga om social
Iräning i olika former. Här nämns särskiU behandlingshem och inackorderingshem
samt den öppna vårdens övervägande betydelse. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3024>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3025>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet kommuner, som yttrat sig
i frågan, biträder socialutredningens majorilelsförslag. I det yUrande som
avgivits av Siockholins koiuiniin framhålls bl, a. att tvångsmedel mot vuxna
inte är önskvärda inom ramen för socialvåldens lagstiftning. Kortvariga
omhändertaganden i samband med akut vård av alkoholmissbrukare torde dock bli
oundgängliga. Det kan starkt ifiågasättas om LSPV är etl lämpligl instrument i
dessa fall. 1 de fall Ivångsmedel mot enskild används måsle de vara starkt
tidsbegränsade och omgärdas av rattssäkcihetsgaiantier. Socialtjänsten måste
alllid syfta lill att motivera vuxna missbrukare till fortsatt värd och
rehabilitering. LSPV bör liksom andra bestämmelser som möjliggör
tvångsomhändertaganden i värdsyfte bli föremål fören genomgripande översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Göteborgs konimiiu ansluter
sig till utredningens förslag. Den tillgäng till metodik, samverkan och
insatser av olika slag som socialtjänsten förutsatts disponera bör kompensera
bortfallet av tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de synpunkler som anförls av de
andra kommuner som biträder majoritdsförslagel kan nämnas bl.a, följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala kommun framhåller all LSPV
har sådana brister all den bör omarbelas. Kommunen framhåller de positiva
erfarenheter som vunnits av samarbetet med alkoholpolikliniken vid Ulleråkers
sjukhus där del skapats en modell för samarbetet socialvård - sjukvård. Denna
samverkan har lell lill all Ivångsålgärderna kraftigl minskal. Del är viktigi
all en sådan samverkan kan ulvecklas och det kräver yUeriigare resurser för
behandling och vård både inom sjukvården och socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Linköpings kommun framhåller
vikten av alt LSPV överarbetas och att det framför allt är nödvändigl med etl
förlydligande av I S i lagen. Klippans kommun betonar nödvändigheten av atl
erforderliga resurser tillskapas och all vården kan omfalla inle endasi ell par
dagars sjukhusvis-lelse Ulan fä sådan omfallning all den omhänderlagne har
möjlighel atl på ell realisliskl sätl la slällning till fortsaU vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Örebro kommun understryker särskill
viklen av tidig behandling och av konlinuiiel i behandlingen. Erfarenheter
visar atl drogberoende personer som avgiftats men måsle vänia på forlsall
behandling ofla kommer in i nya missbruksperioder. En fortsaU resursuppbyggnad
är en nödvändig förutsättning för atl reformen skall få avsedd effekl.
Västerås kommun, som redovisar utlrycklig iveksamhel inför valel mellan
majoritets- och minori tetsförslagen, betonar med hänsyn lill att
drogmissbruket kräver såväl sociala som medicinska insalser viklen av atl
samarbetet mellan socialtjänsten och sjukvården förbättras. Den i 12 a S
föreslagna uppgiften för läkare alt underrätta nämnden om inlagning bör vara
obligalorisk. Patienten har sedan frihel atl anta eller avvisa evenluella
erbjudanden om hjälp. Skellefteå kommun framhåller atl majoritetsförslagel
förutsätter att socialtjänsten får erforderliga resurser för att kunna arbeta
med stödjande och förebyggande insatser och att alternativa resurser av även
institutionell karaktär skapas för all erbjuda de svårast skadade missbrukarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3026>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3027>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>erforderlig vård. Socialljänstens samarbetsformer med
i.ex. sjukvårdshuvudmannen blir enligl vad Luleå kommun framhåller en
väsentlig fråga, Socialslyrelsen och kommunförbundel måsle härvidlag initiera
och föreslå pä vilket sätt ändamålsenliga samverkansformer kan nås. Del är
också angelägel alt understryka, anför kommunen, att LSPV även fortsättningsvis
skall vara en medicinsk vårdlag och alt dess tillämpningsområde inle skall
vidgas. Della innebär alt en översyn av denna lags ulformning och tillämpning
är nödvändig. Denna bör få karaktären av en offentlig utredning och en sådan
ulredning skall också behandla psykialribegreppet och den psykiatriska vårdens
inriktning. Om sjukvården inle är beredd lill samarbete och ansvarstagande för
sin del i del lolala vårdansvarei finns del klara risker för atl människor inte
erhåller den vård som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De övriga kommuner som biträtt
förslaget har särskilt framhållit behovet av ökade resurser för frivillig vård
och behandling inom socialtjänsten. Sundsvulls kommun anför bl, a. all om
tillräckliga resurser tillskapas för förebyggande arbete och möjlighelerna lill
fiivillig vård förbällras reduceras behovet av tvångsåtgärder. Här kan också
nämnas Varbergs koni-initn som ansett utredningens förslag vara att föredra
under förutsättning atl samhällel kan bygga upp lillräckligl allraktiva
vårdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO uttalar sill slöd för
utredningsmajoritelens linje alt tvånget mot vuxna skall las borl från
socialtjänsten. Motivet är atl nå en socialtjänst som arbelar på helt andra
villkor. En socialljänsl där frihel och frivillighet är hörnstenar och elt rikt
utbud av hjälp- och behandlingsinsatser är medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR understryker i siu
remissyttrande all resurserna för behandlingen av alkohol- och
narkolikaberoende personer måste vara tillräckliga. Psykosocial behandling
måste kunna erbjudas alla som har behov av sådan behandling och behandlingen
måste kunna tillhandahällas vid räll tillfälle. Alla socialarbetare vel all drogberoende
personer som avgiftals men måsle vänta på fortsalt behandling ofla kommer in i
nya missbruksperioder. Psykosocial behundling måste därför kunna påböijas
omedelbart efter avgiftningsfasen. I dag är resurserna för sådan behandling
klart otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns inom SACO/SR:s förbund
delade uppfattningar huruvida man kan slälla sig bakom utredningens
majorilelsförslag eller inte. Sveriges läkarförbund har ansett ylterligare
utredning erforderlig innan slutlig ställning las. Övriga berörda förbund har
dock funnil att de skäl som lalar för en tillstyrkan av ulredningens
majoritetsförslag väger tyngre än de skäl som talar emol förslaget. Mol denna
bakgrund finner SACO/SR alt centralorganisationen bör ställa sig bakom
ulredningens majorilelsförslag i tvångsfrågan. Vid detta ställningslagande
utgår SACO/SR från atl elt borttagande av tvångsåtgärder inom den framtida
socialtjänsten under inga förhållanden får leda lill all nya eller ulökade
Ivångsmöjlighder skapas inom sjukvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3028>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3029>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR kommer atl i särskilt svar
behandla de ändringar som nyligen föreslagits i LSPV. SACO/SR vill dock redan
nu understryka all ändringarna inte tillgodoser länge ställda krav pä en
klarare avgränsning av LSPV:s tillämpningsområde. En utgångspunkl bör här vara
att LSPV avglänsas lill klara medicinska indikationer och i princip avser
psykotiska tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR anser vidare alt tvånget
mol enskild person måsle ulredas yllerligare och inle enbart med avseende på
LSPV utan även med avseende på kriminalvården och då särskilt med beaktande av
skyddet för Iredje person. De av SACO/SR framförda synpunkterna delas i allt
väsentligt av Sveriges socionomers riksjörbund (SSR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO bilräder socialulredningens
förslag alt tvångsåtgärder som avser vuxna inte skall regleras i
socialvårdslagsliftningen. TCO anser all en översyn bör göras såvitt avser
samtliga lagbestämmelser som möjliggör kort- och långvariga frihetsberövanden i
uticdnings-, straff- och värdsyfte. Målsättningen bör vara atl sådana
bestämmelser skall finnas i så få lagar som möjligt, vara så enhelliga som
möjligi och så rällssäkra som möjligt, Ulredningen bör behandla den
grundläggande frågan om begreppen vård och slraff, liksom frågan om
psykiairibegreppels avgränsning. Av uppdragels omfallning framgår alt
utredningen bör genomföras som offentlig utredning. En utredning med det
skisserade uppdraget bör enligt TCO:s uppfattning snarast möjligt tillkallas.
Utredningen bör vidare fiamlägga förslag lill fastläggande av olika
myndigheters ansvarsområden saml till regler för hur de olika myndigheterna
skall samverka när ansvarsområdena tangerar varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 avvaktan på att frågan om
samhällets tvångsåtgärder blir föremål för den ovan berörda omfaltande
översynen bör dock, som lidigare framhållits, enligl TCO:s uppfattning den av
socialulredningen föreslagna relöi-men verkställas. TCO:s synpunkter delas av
Sveriges socionoinförhund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges Socialchefer
anmärker alt tvångels avskaffande kräver avsevärda resursförstärkningar för att
få positiva effekter. Oavsett de förväntade effekterna av sofl måste kommunema
och samhället ta sitl ansvar för alt resurser skapas inom socialvärden. Med de
korla behandlingstider som ges enligt LSPV löper socialvård och sjukvård
risken alt intentionerna vid omhändertagandet inte kan uinyujas eller följas
upp pä grund av bristande resurser. Tvångsinlagning enligt LSPV är etl sä utomordentligt
allvarligt ingripande i en människas liv atl del måsle skapas garantier för
social uppföljning. Betydligt större krav mäsle också resas på atl sjukvården
skall la sitl ansvar för den slora grupp av missbrukare som i dag inle får den
värd de begär eller överhuvudtagel inle når fram lill vårdresurserna.
Sjukvården måste ges ökade möjligheler alt fullgöra sin del av vårdkedjan och
alt samverka med socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med viss ivekan l'ar Sveriges
Socialförbiind slällning .//ir socialulredningens förslag. Förbundels tvekan
gäller frågan hur de alkoholskadade i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3030>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3031>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsäUningen skall kunna beredas vård.
Rehabiliteringsarbelel med de svårt alkoholskadade är erfarenhelsmässigl myckel
tidskrävande och fordrar väl tilltagna vårdlider på institution med goda
resurser för behandlingsarbelel. De vuxna alkoholmissbrukarna är endasi i
undantagsfall all anse som psykiskl sjuka i den mening som avses i LSPV och dl
omhänderlagande enligt denna lag medger som regel endast en akut avgiftning i
högsl 10, i vissa fall 15 dagar, efter vilken lid skall prövas om forlsall vård
kan beredas enligt LSPV. Eflersom krileriel härför är psykisk sjukdom, lorde
man inle annal ån i undantagsfall kunna räkna med längre lids värd. LSPV är
säledes inte något adekval alternativ till nuvarande lagsliflning och de
möjligheler den ger till tvångsingripanden på särskilda indikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialförbundet vill starkt
framhålla behovet av atl värdresurserna är tillgängliga samlidigl med att
reformen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet för hjälp åt
läkeniedelsniissbnikure (RFHL) anför att ett verkligl allernaliv lill
ivångsvård är all missbrukare erbjuds sjukvård vid avgiftning, dl arbele och en
bostad. 1 dag finns inte tillräckliga resurser. Avgiftningsresurserna är
knappa. Många narkotikamissbrukare uteslängs i dag från avgiftning. Än värre är
siluationen för alkoholmissbrukare. Inte förrän liv slår på spel tillåts
missbrukaren komma in på en akutmottagning. Tillräckliga resurser måste till
för avgiftning. Man kan t.ex. använda resurser från psykiatriska värden och
skapa små enheter. På akutmottagningarna eller dessa avgiftningsenhder skall
även fällassislenl och kuralor finnas som antingen hjälper missbrukaren lill
fortsatt långsiktig behandling när det behövs eller hjälper till all ordna
bostad och arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholproblemulikers Riksorgunisulion (ALRO) framhåller
att all värd och behandling av vuxna missbrukare inom socialljänslen måste ske
i frivilliga former och att målsättningen för en reformerad nyklerhelsvård
måste vara, alt den är attraktiv för människor med alkoholproblem och all den
ger resullal. Man mäste i allt rehabiliteringsarbete se lill missbrukarens
lotala livssilualion och inle isolerat se på socialljänslens roll i
rehabili-leringen. För all en människa med alkoholproblem skall kunna rehabilileras,
måsle en rad olika faktorer samverka. Socialljänslen har endasi möjlighel alt
konlroUera och påverka några av dessa faklorer. Några av de viktigasle delarna
i en återanpassning är akulvård, slöd och hjälp och möjligheler till ell
ålerinlräde i olika samhällsfunktioner. I dag är akutvården katastrofalt
underdimensionerad. Tillnyklringsklinikerna, som lörul-salies i LOB-lagen,
saknas. Dagens sociala nyklerhelsvård är inle attraktiv för missbrukarna.
Dessutom råder stora svårigheier atl erhålla arbele och boslad för människor
med alkoholproblem. Sociahjänslen bör inle fä slörre roll, när det gäller alt
lösa alkoholproblemet, än del finns realisiiska möjligheter för den all
genomföra. Om socialljänslen pålar sig ett orealistiskt stort ansvar för
lösande av sociala problem, kan detta medföra, att del engagemang och ansvar,
som är nödvändigl för alla och en var, förkvävs. Alkoholproblemet löses inle
bara med vård och behandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3032>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3033>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser som b i t r ii d e r socialulredningens
allernaliv fö r s I ag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea liovrtiii anser alt
alternativförslagel är atl föredra. Hovrätten fiamhäller atl även behovet av
skydd för annan i vidare omfattning än utredningen tänkt sig bör utgöra
indikation för omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till utveckling av sin ståndpunkt
anför hovrätten bl. a.: Det bör framhållas, alt en vårdbehövandes lillslånd
ofla är sådanl atl det kan ifrågasältas om någol giltigt samtycke
överhuvudtagel kan lämnas. Därtill kommer, att ulredningens tankar enligt
hovrättens mening innebär en anmärkningsvärd överskaltning av flertalet
missbrukares sjukdomsinsikt och önskan atl upphöra med missbruket. Redan nu kan
vådorna av etl sådanl synsätt påvisas. Den senaste tidens utveckling i fråga om
missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel - en utveckling styrd
av fylleriets avkriminalisering och av en "vård"-ideologi enligl
vilken missbrukaren har all ensam ta ansvar för sin person och sitt liv hur
nedbrytande och fysiskt påfrestande della liv än må vara - kan sägas innebära
en brisl pä humanilel, gränsande lill cynism. Missbrukaren får hell enkelt ulan
ingripande fortsätta sitt missbruk tills han går under. Genom lagregler om
omyndighet, om förmynderskap och om godmanskap söker samhället i skilda
hänseenden skydda den enskilde mot följder av oförmåga att vårda sig eller sin
egendom. I lika mån bör samhället inte bara känna utan även ta ansvar för den
som genom missbruk av rusdrycker eller narkolika försatt sig ur slånd all
förslå silt eget bästa, Elt sådant ansvarstagande är inte genomförbart utan ell
visst mall av tvång. Samhället måste vara bereti att la della ansvar och det
måste ske på ell tidigt stadium. Socialvården kan rimligen icke undgå att här
laga sin del av ansvarel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien i Sundsvall ansluler
sig lill allernalivförslagd. LSPV skall enligt vad ulredningen framhåller även
i fortsättningen vara en medicinsk vårdlag. Detta kan få llll följd all vissa
missbrukargrupper inle kan beredas vård utan eget samtycke irols all irängande
värdbehov föreligger. Härtill komm.er atl LSPV i sin nuvarande utformning inle
ger samma rällssäkerhelsgaraniier som en domslolsprövning. Majoritdsförslagel
är förenat med sådana nackdelar atl en annan lösning måste väljas. Den lösning
som anges i alternativförslagel kan godtas. Det är emellertid nödvändigt atl
förutsättningarna för omhänderlagande ges en annan och klarare ulformning. Del
är ett ofrånkomligt krav att del i lagtexten preciseras under vilka betingelser
etl frihetsberövande kan ske. Enligt kammarrätten bör värd kunna beredas inte
bara den som är farlig för sin egen hälsa ulan även den som ulgör en fara för
annan. Övervägande skäl talar för atl det öppnas möjlighet att låta vården
innefatta förordnande av kontaktman och meddelande av föreskrifter. Vårdliden
bör inte heller vara beslämd i lag utan tiden bör kunna anpassas till
vårdbehovet. Socialnämnden bör ha plikt att fortlöpande pröva vårdens
fortbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl rikspolisstyrelsens uppfattning har utredningen
överskattat sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3034>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3035>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hälleis möjligheter atl fä fiamtör allt missbrukare av
olika berusningsmedel att fiivilligl söka värd för sitt missbruk. Styrelsen
anser även att den viktiga fiågan om samhållets möjligheter atl ingripa med
tviing i vårdiiren-den och vilka myndigheter som i fiamtiden bör ta befaUning
med sådana ärenden inle fått den ingående behandling som är nödvändig. En
undersökning och utvärdering av dessa betydelsefulla fiägor framstår därtör
som nödvändig. Rikspolisstyrelsen biträder den av en reservant i utredningen
fiamförda uppfattningen att värden av vuxna missbrukare bör tillgodoses i
enlighel med utredningens allernativförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt det alternativa lagförslaget
skall polismyndighet inte säsom nu är fallet enligt 21 S NvL kunna ingripa i
akuta vårdsituationer mot vårdbehövande annal iin med stöd av
polililagstiftningen, dvs. 2 S polisinslruklionen, 3 S LTO samt LOB. Enligl
styrelsens uppfattning mäsie av polisen beslutade administrativa
fiihetsbeiövanden grundas på den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser
om vård inom socialtjänsten. Att säsom föreslås som ett provisorium i avbidan
pä alt polisen når kontakt med besluisfatlare i socialnämnd stödja etl av
polisen verkställt fiihetsberö-vande på Pl, LTO eller LOB är enligt styrelsens
åsikt helt felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om tillämpningen av LSPV
anser styrelsen det är etl elemeniäri rätlssäkerhelskrav all en genomgripande
översyn av LPSV företas om denna lag avses komma atl användas på det sätt
utredningen föreslår vid ingripanden mot missbrukare, vilka icke kan övertygas
om all söka värd på eget initiativ. Atl tolka en lag av denna beskaffenhel
exlensivt måste inge stora betänkligheter. Såvitt styrelsen kunnat finna har
den arbetsgrupp inom socialslyrelsen som nyligen framlagt etl förslag lill lag
om viss psykisk vård icke heller på ett tillräckligt ingäende säu penetrerat
dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen I Stockholms län
ansluter sig till alternalivförslaget. LSPV är inle tillfyllest för atl
lillgodose missbrukarens värdbehov. Vuxna missbrukare kan endasi i
undantagsfall anses som psykiskt sjuka i den mening som avses i LSPV. Elt
omhänderlagande enligl den lagen medger dessutom som regel endast en akul
avgiftning under en mycket begränsad lid. Svärl alkoholskadade personer kräver
som regel längre vårdtider på inslilution med särskilda behandlingsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de som avses med
tvångsinlagningsansökningarna är omkring 20 procent farliga för närslående.
Farliga alkoholister är i allmänhet inte så svårt alkoholsjuka all de drabbas
av delirium, epilepsi eller hallucinos och de kan därför knappast påtvingas
vård enligt LSPV. Om missbrukaren inle frivilligt underkasiar sig vård finns i
regel inga möjligheler att tillgodose närståendes skyddsbehov förrän våldsbrolt
inlräffal. En grundlig genomlysning av farlighdsproblemaliken är enligt
länsstyrelsens mening nödvändig innan de nuvarande reglerna om tvångsinlagning
av farliga missbrukare slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De missbrukare som är ur slånd att ta vård om sig själva är
oftasi mycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3036>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3037>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svårl nergångna när ansökan om Ivångsintagning görs. Om
sådana missbrukare inle lider av psykisk sjukdom kommer de enligt utredningens
förslag inle alt kunna vårdas utan samtycke. För dem som inte vill medverka
till någon form av vård kommer etl fortgående förfall inle all kunna hejdas.
Länsstyrelsen har ingel atl erinra mot en stark restriktivitet i fråga om
tvångsvård. Den bör dock inte ges sådan innebörd atl svåra fysiska eller
psykiska sjukdomstillslånd eller social ulslagning i praktiken kommer all vara
etl faktum när tvångsvård kommer till stånd. Länsstyrelsen anser att
möjligheler till tvångsåtgärder bör finnas även i en kommande socialtjänsllag.
Del vore olyckligt om de tvångsmässiga vårdformer, som är nödvändiga i etl
begränsal antal fall, utrednings-och beslulsmässigt skulle läggas uianför
socialljänstens kompetensområde. En prövning inför lånsrätt är ur
rällssäkerhelssynpunkl bällre än exempelvis den på läkare ankommande
prövningen enligl LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väsimunlunds lån
biträder alternalivförslaget. Länsstyrelsen framhåller att missbruket av
beroendeframkallande medel kan betraktas som en i huvudsak socialepidemisk
åkomma med vissa följdverkningar av medicinsk och psykialrisk karaktär.
Huvudansvaret för såväl profylax som vårdinsatser måste läggas på samhällets
sociala myndigheter. När frivilliga insalser inle räcker lill måsle
Ivångsinsliiui inom socialljänslen finnas för atl tvinga fram en behandling.
Socialtjänsten, som har det yttersta värdansvaret, kan inle avhända sig
ansvaret. Länsslyrelsen anför vidare atl del inte är i första hand psykiatrisk
vård en missbrukare i ett akutskede behöver, utan medicinsk avgiftning och
uppbyggnad. 1 en samverkansorganisation mellan socialtjänst och sjukvård bör
finnas tillgäng till speciella medicinska avdelningar för alkoholmissbrukare
vid varje länssjukhus. På dessa avdelningar bör socialljänstens kuralorer
arbeta varigenom man skapar kontinuitet i vård- och behandlingskedjan under
klinikvistelsen. Länslasarettens närhel lill kommunerna måsle tillmätas stor
belydelse för effeklivitetssyfie med vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
pekar på atl enligt 12 S förslaget lill socialnämndslag utredning får inledas
försl sedan den enskilde genom ansökan eller på annat sätt vänt sig till
nämnden. En sådan bestämmelse medför stora svårigheter för nämnden att inför
sjukvårdshuvudmännen dokumentera atl del föreligger behov och förulsättningar
för tvångsingripanden enligl LSPV. Länsstyrelsen ifrågasätter också om
möjlighet atl tillämpa LSPV på den akluella missbrukargruppen alltid är för
handen och ansluter sig till socialutredningens aUernativförslag. Som
ytterligare skäl anförs att intagning enligt LSPV inte ger samma möjligheter
till en allsidig bedömning som handläggning inför förvaltningsdomstol och att
alternalivförslaget ger större möjlighet till kontinuitet i behandlingen än
LSPV. Länsstyrelsen ifrågasätter om lagen inte borde ge möjlighet till tvångsomhändertagande
även när en person till följd av sitt missbruk är fariig för sammanboendes
personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3038>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3039>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slulligen menar länsslyrelsen all om majorildsförslagd
genomförs den föreslagna 12 a S i LSPV bör ulformas sä atl underrällelse lill
socialnämnden kan ske även om patienlen inte samlycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Kristianstuds län
menar atl LSPV är en medicinsk vårdlag som lämpar sig mindre väl som en social
tvångslag och atl social-myndighderna, om ulredningsförslagd genomförs, i
slörre utsträckning än I", n. skulle nödgas begära intagning enligt LSPV.
Länsstyrelsen förordar allernalivförslagd som princip men menar atl det inle
lillräckligl beaktar missbrukarens familjs inlresse av skydd och all en
beslämmelse om en längsla vårdlid om tre månader inte är lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsstyrelserna I
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmur, Malmöhus och Koppurbergs Itin
anser atl allernalivförslagd bör ligga lill grund för lagsliflningen. Del
framhålls bl.a. atl om tvångsintagning skulle kunna ske endasi med stöd av
LSPV kommer ulvecklingen all leda lill all lagens tillämpningsområde vidgas och
alt nuvarande rällssäkerhelsgaraniier i samband med intagning blir eftersatta.
LSPV ger inte heller lagliga möjligheler att under erforderlig tid kvarhålla
den vårdbehövande. Några länsslyrelser framhåller all missbruket ofla leder
lill all anhöriga, främsl maka och barn, ulsälls för fara lill kroppslig och
själslig hälsa. Del är därför vikligl all dessa risker vägs in vid utformningen
av lagförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålskilliga kommuner har också
bilräll allernalivförslagd. Vara kommun anför bl.a. all socialtjänsten skall ha
det yttersta ansvarel även i de - om än fåtaliga - Ivångssilualioner som kan
uppkomma. Kommunen är Iveksam huruvida missbrukare skulle söka socialljänslen
i slörre omfallning om de visste alt tvångsåtgärderna inle fanns inom
sociallagstiftningen eftersom socialtjänsten ändå skulle åläggas alt initiera
och följa upp vård enligt LSPV. Arviku kommun anför betänkligheter mot
möjligheterna all bereda värd i erforderlig utsträckning enligt LSPV och
framhåller atl de alternativa resurser utredningen framhävt under överskådlig
tid kommer all saknas, varför elt avskaffande av Ivångslagsliftningen inom
socialvården f n. inle syns möjlig. Kommunen ansluler sig lill
allernalivförslagd och lill de krav på en allsidig översyn av ivångel inom
socialljänsl, sjukvård och kriminalvård som framförts frän olika häll. Även
Fulu kommun bilräder alternativförslaget men framhåller särskilt all
möjlighelerna atl erbjuda meningsfull värd för vuxen missbrukare inle är
avhängigt av om del är möjligi att vidtaga tvång eller inle utan mera vilket
innehåll värden ges. Etl grundläggande krav är därför atl resurser ställs till
förfogande. Avgifiningskliniker med sjukvårdskunnig personal bör t.ex. snarasl
komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I flera kommuners, bland dem
Halmstad och Borås, remissyllranden fästs särskild uppmärksamhel vid frågan om
behovel av skydd för annan person, främsl närstående. Man invänder dock att
även allernalivförslagd är otillräckligt såtillvida atl som grund för vård inte
särskilt angivils skyddet för annan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3040>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3041>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationuliseringsinstilut (SPRI) framhåller alt del är svårt all
överblicka konsekvenserna av ulredningens förslag. Redan i dag vidlas relativt
mänga tvångsingripanden med slöd av LSPV mot olika loxikomaner. Om dessulom LSPV
skulle få en mer strikt medicinsk tillämpning, vilket diskuterats, så alt lagen
endasi omfallar psykotiska tillstånd, förändrar det de förutsätlningar som
socialutredningen utgår från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värden av olika missbrukare måste,
anför SPRI, ses på ett enhetligt sätt oberoende av huvudman. Om huvudprincipen
är atl behandlande personal inte skall kunna tillgripa tvångsåtgärder skall
denna princip också gälla den medicinska personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det inte längre skall vara
möjligt att tillgripa tvångsåtgärder inom ramen för sociallagsliftningen måste
delta kompenseras genom andra åtgärder. Således krävs belydligl större värd-
och behandlingsresurser för loxikomaner än vad som i dag finns tillgängliga. En
vård- och behandlings-organisation måste skapas som ger möjlighet till åtgärder
både i samband med akula lillslånd och vid social och medicinsk rehabililering,
I vård- och behandlingsorganisalionen måsle ingå resurser för atl mer
fortlöpande la hand om loxikomaner där rehabililerande åtgärder bedöms som
resultatlösa. Åtgärder måste diskuleras för au få möjlighet alt komma in på
elt sä lidigl stadium som möjligt. I en sådan vård- och behandlingsorganisation
ingår både medicinska och sociala åtgärder. En förulsällning för alt den skall
fungera är atl den planeras och organiseras gemensanu av berörda kommuner och
landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningens förslag lorde
säledes, anför SPRI vidaie, inle kunna genomföras ulan väsentliga ökade
behandlingsiesiiiser fiiinist inom den psykiatriska värden anpassade lill
loxikomanigruppen. Detla kräver i sin lur möjlighet att ulveckla adekvala
behandlingsmetoder. Om förslagel resulterar i atl möjligheten till
tvångsåtgärder helt utmönstras ur sociallagsliftningen finns dessutom risk för
alt det medicinska tänkandet överväger för dessa patientgrupper - någol som med
hånsyn lill gruppernas karaklär och vårdbehov inle är acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykterhelsvårdens
uiistali.sförbiiiul anser övervägande skiil lala för en principiell lösning i
överensslämmelse med ulredningens allei nativföi slag. Del är emellertid nödvändigl
atl detla förslag grundligt överarbetas. Förbundet framhåller bl.a. all
förslaget uppenbarligen tar sikle på vårdbehov av sådant mycket irängande slag
som ofta varken kan eller bör tillgodoses vid vårdanstalt tillhörande
socialvården. Tillämpningen av den föreslagna lagen lorde därför förulsälla elt
samspel mellan socialnämnd-länsrält-sjukvårdsorgan som skulle ha förtjänat
närmare belysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nykierheisrörelsens Landsförbiind
(NLF) avvisar socialulredningens majoritetsförslag och ansluter sig till principen
om sociala insatsei utan den enskildes samtycke. Förbundet anser all del
allernaliva förslaget bör ytterligare överarbetas. Enligl förbundets mening bör
en särskild utredning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3042>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3043>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillsällas för all ulreda frågan om Ivångsmässig vård och
behandling inom olika samhällsseklorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku Nykterhetsvårdsförbundet
bilräder i princip ulredningens allernalivförslag att gälla intill dess en
total översyn skett belräffande del samlade ivångel för missbrukare. Del
allernaliva förslagel måsle dock omarbelas och ges en klarare utformning bl. a.
med hänsyn till alt förslaget i sin nuvarande utformning innebär en skärpning i
förhållande lill nu gällande regler. Enligt förbundels mening kan således LSPV
ej generelll lillämpas på hela missbrukargruppen ulan en reslgmpp -
företrädesvis alkoholmissbrukare - bildas, som inte kan ges vård enligt LSPV.
Denna grupp skulle - sedan frivilliga resurser uttömts - stå utan akut värdmöjlighet
om socialulredningens majorilelsförslag skulle följas. Della strider mol
principen om socialtjänstens ytlersla vårdansvar och den grundläggande
tankegången om trygghet för alla. Del alternativa förslagel innebär slörre
rättssäkerhet för patienten och sannolikl en bällre vård än den som den hårt
belastade sjukvärden kan erbjuda. Förbundel uttrycker dock viss tveksamhet mot
den föreslagna möjlighelen all ulslräcka vården lill tre månader. Dei tinns
enligt förbundet risk för atl Ire mänader kommer all uppfällas som normaltid
för tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet mot alkohol- och
narkoiikuinissbruk (RFMA) anser det angeläget all socialvården befrias frän
Ivångsvården men bältre underbyggda förslag om hur det skall ske erfordras.
Skall mentalsjukvärden svara för vården måste LSPV förändras - någol som är
angeläget i vilket fall som helsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska DiakonstiUskupel
understryker inledningsvis atl största vikt bör läggas vid vårdens innehåll och
nämner som exempel att i en kvalificerad värd bör ingå behandlingshem,
terapeutiska samhällen, kollektivfosler-hem, där problembearbetning, terapi,
samtalsgrupper o. dyl, ingår för all ge en kvalificerad och för den enskilde
välmotiverad vård. I de fall tvång ändå måste tillgripas mot vuxna missbmkare
anser sällskapel alt delta bör utformas på del sätt allernalivförslagd anvisal,
främst av rättssäkerhetsskäl. Au socialvärden skulle kunna göras hell
serviceinriktad och därigenom vinna allmänhelens förtroende är tvivelaktigt,
dä de sociala instanserna forlfarande kommer atl uppspåra och utreda ärenden
med social problematik samt tillhandahälla material om klienters förhållanden,
som uppenbarligen kan vara besvärande för klienten, oavsett om tvångs- eller
frivil-ligsitualion föreligger, menar sällskapet. Även sällskapet menar all en
omfaltande revidering av LSPV är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
frivårdstjånsieinän förordar alternativförslaget. LSPV är i huvudsak tillämplig
när det gäller klara, bestående förvirrings-tillstånd och av vetenskapen klart
definierade psykiska sjukdomar. En missbrukare bereds nu i bäsla fall
synnerligen korlvarig och akul avgift-ningsvård. Risk finns atl socialljänstens
frivilliglinje kan lämna de grava, insiklslösa missbrukarna ål silt öde. Den
samarbetsvillige, speciellt den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3044>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3045>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 K,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med "kuratorstycke"" blir föremål för
socialljänstens hela vårdpakel medan resten lämnas utanför för atl gä etl
ovissl öde lill mötes. I vart fall måste del kommunala vårdansvaret förenas med
myckel goda resurser och hög aktivitet för alt locka till frivillig värd.
Annars är, menar föreningen, risken slor lör en motreaktion som är betydligt
mer negativ än det vård-tvång vi hittills haft. Föreningen understryker även
risken lör en fortsalt ökad överföring av missbrukare till kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alternativet borde i stället vara
alt inrätla lillnyklringskliniker så utrustade personellt all man där kan
förbereda och förmedla långvarigare och meningsfullare vård på institutioner
med nödvändiga resurser. Denna institulionella behandling bör kunna beredas
ulan samtycke. Vårdliden bör anpassas lill del individuella fallel, dock med ej
alltför kort maximitid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) ansluter sig lill alternalivförslaget samt anför atl i
sociallagsliftningen bör bibehållas en möjlighel till tvångsingripande mot
alkoholmissbrukare som ulsäller annan för fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser som inte lar utlrycklig slällning eller
vill atl hela frägan om tvång skall utredas innan slutlig slällning tas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO konslalerar atl del finns
uppenbarligen en ytlersla gräns när samhället inle längre kan underlåta all
gripa in för att tillförsäkra nägon akut vård. när vederbörande själv lill
följd av psykisk sjukdom, svårartat missbruk eller liknande inte längre är i
stånd atl räll bedöma sitl lillslånd och all frågan därför närmast gäller lill
vilket vårdområde man vill hänföra de Ivångsälgärder som i vissa fall inle kan
undvaras. I denna del anser JO sig inle ha anledning alt ta principiell
slällning. JO vill dock samlidigl framhålla all del, oavsett vilket val man
gör, gäller atl begränsa tvångsåtgärderna så atl de inle kommer lill användning
schablonmässigt utan bara lillämpas i sådana fall där del är oundgängligen
nödvändigl. JO iror för sin del all del finns goda förulsällningar att byta ut
de flesla tvångsåtgärder gentemot vuxna missbrukare mol inlensiva frivilliga
ålgärder. Med den omdaning som förslagel kommer alt innebära för
socialljänstens del ökar möjligheterna alt erbjuda sådana verkningsfulla
frivilliga behandlingsåtgärder. Behovet av tvångsåtgärder vid sidan om dem som
i dag finns i lagen om sluten psykialrisk vård i vissa fall tycks därför inle
vara särskilt slor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO kommenterar därefter även det
alternativt framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser om vård
inom socialtjänsten, varvid JO anför bl.a., att den föreslagna maximerade
vårdtiden tre månader kan godtas med hänsyn till rättssäkerhetskraven, att det
fallet att en missbrukare är farlig för sin omgivning bör öppet behandlas i lagen,
saml all kriteriet alt missbrukaren inle själv kan bedöma sitt vårdbehov bör
framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) har inhämtat
yttranden från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3046>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3047>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>universilelen i Uppsala, Lund, Gineborg och Slockholm och
anlöi -under hänvisning till innehållet i sagda yltraiKlen - lör egen del bl.a,
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ konstaterar alt ulredningen i myckel lilen
utslriickning beaktat fiågan om ulbildning och forskning - resurser som borde
vara ulonioi-denlligl betydelsefulla i samband med en reformverksamhet av
förevarande art. UHÄ understryker siirskilt vikten av all reformverksamheten
följs upp och kombineras med insatsei i fiåga om ulbildning och forskning.
Juridiska fukiilieiskollegiei vid Uppsala universilel anför all om LSPV
lillämpas korrekt enligt lagstiftarens ullalanden i förarbelena sä skulle den
sannolikl komma att omfalta bara etl ringa lalal av del åsyftade
missbru-karklienlelel. Omhändertagandet skulle dessutom i regel kunna iiga beslånd
bara under en kortare avgiftningsperiod, varefter den utskrivne skulle hänvisas
lill frivillig behandling i form av ""socialtjänst"".
Kollegiet erinrar om alt om förslaget antas, del bör ske i medvetande om dessa
konsekvenser, samt att varje ändring av tillämpningen av LSPV bör ske först
efter lagändring och att nuvarande LSPV har förutsälls få en restriktiv
lolkning. Fakultelsnämnden ultalar även alt alternativförslagel vad gäller
fiämst de formulerade rekvisiten lider av en i förhållande till gällande
lagstiftning påtaglig brisl pä precision. Samma synpunkter anförs 'av juridiska
fakuheisnämnden vid Lunds universilel. som dock uttryckligen avstår från att
ta slällning till frågan om tvångets bibehållande eller avskaffande inom
socialvården under följande motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F.n. saknas etl säkert underlag för
bedömning av frågan om tvångets behövlighd inom socialvärden. Deballen härom
synes vara mera präglad av tro än av vetande. Visserligen känner man lill en
del om effeklen av det tvång, som f. n. ulövas. Men delta räcker inte för all
man skall kunna dra några säkra slulsalser. Man vel ingenting om den effekt,
som en begränsning eller elt avskaffande av tvånget skulle medföra. Klarhel
härom kan endast framtida erfarenheter ge. En reform i denna riktning blir med
nödvändighet dl experiment, och eventuellt ell dyrbart sådant. Om man avskaffar
tvånget, får man sannolikl acceplera att en del människor går under på grund av
obenägenhet atl söka frivillig värd. Huvuvida delta offer kan uppvägas av en
ökad effektivitet hos den frivilliga vården, är ytterst svårt atl bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medicinska fakultetsnämnden vid
Lunds universitet menar all ivångsfrågan inle bör avgöras förrän en särskild
ulredning om administrativa frihetsberövanden slutförts. SamhällsveienskapUgu
fukuhetsnåmnden vid Lunds universitet ansluler sig till allernativförslagel och
framhäver särskilt rällssäkerhetsaspeklen i samband med ingripandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medicinska jukidieisnämnden vid
Göieborgs universitet ifrågasäller utredningens uttalande alt det
""yttersta värdansvaret'" skall åvila socialtjänsten och håller
för sannolikt atl det ""yttersta vårdansvaret"" jusl pä
grund av förslagen i stället framdeles kommer all hamna inom sjukvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3048>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3049>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sainluillsve len skapliga
fåkiilletsnäiiinden vid Siockholins universilel anför för sin del, all med de
föreslagna generella målen för socialljänslen och med hänsyn lill all all vård
och behandling skall utvecklas i samråd med klienten och/eller hans anhöriga
blir möjligheter till alla former av tvångsåtgärder inom socialvården svära att
motivera. De kommer också sannolikt ofta alt molverka sitt eget syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län ställer
sig tveksam till utredningens förslag som kan komma all innebära alt en social
vårdlag ersäUs med en medicinsk. Tillämpningsomrädd för LSPV måste, enligt
länsstyrelsens uppfattning, komma att ulvidgas till alt omfalla missbrukare
som inte primärt lider av någon psykisk abnormitet. En sådan utveckling skulle
vara oroväckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden är det enligt
länsslyrelsens mening absolut nödvändigt att hela frägan om tvång inom olika
vårdområden - socialvård, psykialrisk vård, kriminalvård - uireds grundligi.
Innan en sådan ulredning skelt kan något ytterligare slällningsiagande från
länsslyrelsens sida inle göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallunds Itin har
under hänvisning lill den arbelsgrupp som lillsatls inom deparlemenld inte
funnit anledning att kommentera ulredningens förslag. På motsvarande sätl har
Itinssiyrelsen i Ålvsborgs Itin funnil anledning avvakla resultatet av
arbetsgruppens arbete innan slutligt ställningslagande las. Båda
länsslyrelserna redovisar dock en allmänt posiliv inslällning lill fortsatt
ivångsvård inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ltinsslyrelsen i Skaraborgs län,
som inte funnil atl socialutredningen moliveral sitl ändrade ställningstagande
till Ivångsproblemd med några nya omständigheter i sak, delar uppfattningen atl
en övergripande översyn bör göras innan definitiv slällning tas och atl då
samtidigt las upp frägan om skyddet för iredje person. Länsslyrelsen i
Värmlands Itin delar den principiella uppfattningen atl elt långsiktigt mål bör
vara en socialljänsl som grundar sig på frivillighei när del gäller vuxna
människor. Ulredningen har emellertid, menar länsstyrelsen, fäll en leorelisk
slagsida genom cenlreringen kring tvångsingripandena. Vi har i dag ett
omfattande missbruk av alkohol och narkolika, som går allt längre ned i
åldrarna och drabbar inte endast män ulan även ell ökande antal kvinnor och
ungdomar och 1. o. m. barn. Det krävs framför allt ökade resurser av olika slag
för all bistå missbrukarna. Samhällel har ännu alltför begränsade resurser för
alt kunna möta en på fullständig frihet baserad vård av missbrukare. Länsslyrelsen
anser därför, atl - så länge denna situation föreligger - elt sådanl syslem
skulle innebära sä väsentliga olägenheter för de hjälpbehövande över 18 år att
det tyvärr synes oundvikligl atl tills vidare bibehålla någon form av
tvångsåtgärder inom socialvården också belräffande vuxna. Frågan om
vårdinsalser utan den enskildes samtycke avseende personer över 18 år bör dock
inte bli föremål forell definilivl slällningsiagande förrän den nyligen
tillsatta utredningen om allt vårdtvång mot vuxna slutfört sitt arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3050>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3051>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ltinsslyrelsen i Västerbottens län
har i princip inget atl erinra mot alt nykterhdsvårdslagens tvångsbestämmelser
rensas ut vid införande av de nya sociallagarna men anser det välbetänkt atl en
samlad översyn av de Ivångsingripanden som kan ske mot enskild som missbrukar
beroendeframkallande medel görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö kommun delar
socialulredningens uppfattning om att den framtida socialtjänsten bör präglas
av frihet och frivillighei men anser därjämte atl frågan om tvångsåtgärder mot
vuxna missbrukare av beroendeframkallande medel bör avgöras först sedan man
slutfört beredningen av problemet med de adminislraliva frihetsberövandena.
Liknande synpunkler anförs av Helsingborgs och Skövde kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl socialulredningens förslag
får kommunen del ytlersla ansvaret för alt behov av värd tillgodoses. En av
socialtjänstens uppgifler blir alt initiera och medverka till att erforderlig
vård kommer till stånd oavsett vem som har resursen. Del förefaller därför,
anför Karlslads kommun, mindre iniressant enligt vilken lag vården skall ske.
En samordning av all lagstiftning som reglerar vården av vuxna förefaller
riklig. Avsikten med ingripande skall vara alt skapa förutsättningar för
eriörderlig vård och behandling och förutsättningen bör vara atl del av
upprättad behandlingsplan framgår att den planerade ätgärden kan leda till atl
vederbörandes situation förbättras eller alt en allvarlig försämring förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koinnuinförbiindet framhåller att
den särskilda arbetsgruppens utredning bör genomföras på ett sädant sätt all
det får grundläggande belydelse för slällningslaganden lill tvångsfrågan inom
socialljänslen. Slyrelsen som förutsäller att arbetsgruppens ställningstaganden
blir föremål för remissbehandling innan slutlig ställning tas finner inle
anledning alt f. n. gä närmare in på de problem som är förknippade med
tvångsvård. Förbundet vill dock framhålla alt eftersom syftet med
tvångsomhändertagande är alt bryla en akul situation för att sedan fortsätta en
bearbetning av problemen, helst pä frivillig grund, det är angeläget att finna
ansvars- och arbelsformer som möjliggör alt adekvata vårdinsatser kan ske och
alt det finns en kontinuitet i vården. Enhelliga regler och fullgod
rättssäkerhet vid samhällsingripanden mot enskild är angelägel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landslingsförbundel anför atl även
om beslul om Ivångsingripanden föriäggs till annan instans måste socialtjänsten
ändå ta initialivd till ätgärden i fråga, delta i behandlingsplanering och
ansvara för uppföljning efter institutionsvistelsen. I yllrandel framhålls
vidare all var än tvångsåtgärderna föriäggs bör skyddet för annan person, dvs.
i delta sammanhang oftasi missbrukarens familj, säkerställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är enligt vad förbundel vidare
anför uppenbart alt ell slopat tvang inom socialvården skulle medföra andra och
slörre krav på primärkommunernas vårdutbud och samverkan med sjukvärden.
Ulredningen har inle tillräckligl belyst samverkansformerna mellan sjukvården
och socialljänslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3052>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3053>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I yllrandel anförs vidare atl som
förelrädare för sjukvårdshuvudmännen har landstingsförbundet främsl alt söka
bedöma konsekvenserna för sjukvården av förändrade regler om tvångsingripanden
inom socialljänslen. Tre aspekier måsle därvid särskilt beaklas: avgränsningen
av psykiatrin, det ändamålsenliga i atl för missbrukarvård ulnyllja psykiatrins
resurser samt möjligheten alt tillgodose kraven på ökade resurser inom psykialrin,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV är en rent medicinsk vårdlag.
Medicinskt- psykiairiska kriterier måste kunna uppställas för all motivera en
psykialrisk värd- och bchand-lingsinsals. Ell överlagande av samlliga
ivångsingripanden skulle innebära alt yUeriigare en del av del övervägande
sociala och psykologiska problemområde, som alkohol- och narkotikamissbruket
utgör, skulle inordnas i psykialribegreppel. En sådan tillämpning av della kan
starkt ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det vore enligl slyrelsens mening
olyckligt om ett exklusivt medicinskt tänkande och handlande skulle få
överhanden inom ett vårdområde, där sjukdomsbegreppel alltmera börjal
ifrågasättas och där en social rehabililering framstår som den främsla
förutsättningen för en återanpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delta innebär givelvis inle att
sjukvården undandrar sig ansvai för sin del av vården av alkohol- och
narkotikamissbrukare. I behandlingens inledande skede finns ofta ell slorl
behov av medicinska insatser. Avgiftning, medicinsk utredning och upprättande
av behandlingsplan är nödvändiga förutsäitningar fören framgångsrik fortsalt
vård. Missbrukargruppens behov av somatisk sjukvärd mäsle också beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om resurser måste
konstaleras atl psykiatrin fortfarande är en vårdgren med eftersatta behov. Den
kämpar med stora svårigheter bäde personelll och materiellt. Verksamhelsområdel
är under ulredning pä olika håll och flera landsting har inlett en ny
uppbyggnad av organisalionen. Ulvecklingen måsle ulgå frän realistiska förulsältningar
om utrymmet för resursökningar. En utökad missbrukarvård kräver adekvat
utbildad personal av olika kategorier. Det kan finnas anledning att uttala
iveksamhel belräffande sjukvårdshuvudmännens möjligheter i della avseende inom
överblickbar tidsrymd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med bedömande av samlliga dessa
aspekier finner förbundsstyrelsen sammanfattningsvis all nägon utvidgning av
ingripanden mol den enskildes vilja för missbrukare varken kan eller bör komma
till sland inom psykiatrin. De resursmässiga svårigheterna är slora. En mer
ändamålsenlig värd kan ges på annal håll. Elt i sig önskvärl slopande av
tvångsäigärdeina inom ramen för sociallagsliftningen mäsle således motsvaras av
ökade och förbättrade resurser inom socalijänsten för fiivillig vård och
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalens handikuppråd framhåller alt
den grundläggande frågan är inte om vi skall la bort tvånget från något
värdområde ulan vad del gäller är hur mycket tvång som totalt selt är
oundgängligen nödvändigt, vilka möjligheter vi har atl minska tvånget, vilka resurser
som detla kräver, vilka juridiska och eliska kriterier vi skall arbeta efler
och hur tvånget skall fördelas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3054>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3055>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan olika vårdområden för all den enskilde individen
skall kunna få bäsla möjliga hjälp. Rådel anför vidare atl för all åstadkomma
en effektiv behandling och rehabililering behövs framför allt ökade resiirser.
Det måste bl.a. finnas lillgång lill mindre behandlingshem och avgifiningskliniker
på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådd förordar inle någol av
förslagen ulan hänvisar frågan om tvångsåtgärder till den tillkallade
arbetsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet av Föräldruföreningur
mol Nurkotiku (RFMN) anser att missbrukarnas rälissäkerhel bättre gagnas av all
ell ofrånkomligl tvångsomhänderlagande handläggs av socialljänslen och de
förtroendevalda i de sociala nämnderna än enligl LSPV. RFMN ser LSPV som en lag
för akuta nödsituationer, inle som en lag för behandling. RFMN anser alt LSPV
måste ses över och förändras. Bl.a. bör palienler som är inlagna enligl LSPV
tillförsäkras socialjuridisk assistans och möjlighel lill rältslig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även HandikappjÖrbundens
ceniralkommilté (HCK) menar att LSPV enbart är en tvångslag medan det verkliga
problemel är atl den inte ger någon rätt lill effektiv behandling. Brislen pä
goda resurser är avsevärd inom både frivillig och tvångsbehandling hos
sjukvården. Samma är förhällandet inom socialvården. HCK tror all den opinion
mot tvång inom socialvård som kommit till uttryck bland socialarbelarna lill
väsenllig del har sin bakgrund i dessa resursbrister. Många människor värdas
ömsom av staten, kriminalvärden, ömsom av landstinget i sjukvården och ömsom av
kommunen i socialvården ulan alt det finns någol nämnvärt samarbele mellan
dessa olika huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HCK föreslår alt hela frägan om
sammanhanget mellan socialvård och sjukvård vad gäller psykisk och psykosocial
behandling och rehabilitering och helsl även kriminalvård las upp. Del vore bra
om del kunde göras av den arbelsgrupp som tillsalts men del är dock möjligi all
frågans omfallning kan föranleda ulredning i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HCK framhåller belydelsen av atl få
i gång en utveckling mol ell tvärfackligt lagarbete under medverkan av
psykologer, socialarbelare, läkare, värdare, skyddskonsulenler och andra. 1 del
arbelel skall säledes adminislraliva gränser kunna överskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges låkarjörbund pekar bl. a.
på atl den framfida utvecklingen torde medföra en inskränkning av
vårdindikationer enligt LSPV och menar all ulredningens frivilliglinje i
slulbetänkandel inte är tillfredsställande motiverad, särskill som utredningen
i principbetänkandet övertygande visat atl LSPV inte kan användas för alla som
behöver vård. Sammanfattningsvis innebär slulbetänkandel i denna fråga sä mänga
oklarheler atl del inte kan ligga lill grund för lagstiftning, anför förbundet,
som samtidigt uttrycker lillfredsslällelse med del uppdrag som givils
arbetsgruppen. Förbundet framhåller i samband härmed atl en utgångspunkt för
översynen av LSPV bör vara atl lagen avgränsas till klara medicinska
indikationer och i princip avser psykotiska tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1979180. I saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3056>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3057>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet redovisar
samma inställning som läkarförbundet och anför därutöver bl, a, särskild oro
över att utredningen synes ha förlitat sig på atl lillämpningsområdel för LSPV
skall kunna vidgas genom länjbarhelen i begreppel ""psykisk
sjukdom"", Läkaresällskapel är vidare negativt till utredningens
förslag att sjukhusel sä snart intagning skell med stöd av LSPV underrättar
hemkommunens socialförvallning och menar all meddelande bör lämnas endasi efter
patientens samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lag om viss psykiatrisk vård. Förslag av en inom
socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp. Socialstyrelsen redovisar (1977:14)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden kommit
in från justitiekanslern, riksåklagaren, hovrätten för Västra Sverige,
kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, psykiatriska
nämnden, statens handikappråd, slalskonlord, riksrevisionsverkei, medicinska
fakulteierna vid universilelen i Uppsala och Lund, utskrivningsnämnderna för
Stockholms kommun norr om Slussen, Uppsala län och Stockholms län med undantag
av Stockholms kommun, Katrineholms kommun. Jönköpings län, Malmöhus län med
undanlag av Helsingborgs kommun saml Väslernorrlands län med undantag av
Härnösands kommun, karolinska inslilulel, JO Leif Ekberg, Svenska
kommunförbundel, Landslingsförbundel, förvallningsulskollen i Kristianslads,
Malmöhus, Hallands, Västmanlands och Norrbollens läns landstingskommuner.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänsiemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges läkarförbund. Svenska
läkaresällskapet. Handikappförbundens centralkommitté, Riksförbundel för
social och mental hälsa (RSMH), Riksförbundel för hjälp ål
läkemedelsmissbrukare (RFHL), hälso- och sjukvårdsutredningen och
omsorgskommitlén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom har yttranden kommil in
från bl.a. förste stadsläkaren i Slockholm, kommittén för mänskliga
rättigheter, utskrivningsnämnden för Skövde kommun och personal vid
psykiatriska kliniken vid Malmö allmänna sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinslanserna understryker
genomgående i likhet med arbetsgruppen vikten av all psykialrisk vård och
behandling så långt möjligt bereds i frivilliga former. Remissinstanserna
konslalerar även alt tvångsbestämmelser inte kan undvaras helt och att därför
rättssäkerheten för patienlen kräver att de fall dä tvang får tillgripas klart
och entydigt regleras i lag. Praktiskt taget samtliga remissinstanser biträder
arbetsgruppens förslag alt bestämmelser om psykiatrisk värd ulan den vårdades
samiycke liksom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3059>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hittills bör tas upp en särskild lag, som har karaktären
av etl komplemenl till sjuk värdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser, t. ex,
5'\('/-/,i;,'('.v läkarförbund och Svenska Itikare-.sullskupet anser principen
om frivillighei i vården som huvudregel s;i viktig, atl en tvångslag bör
inledas med en beslämmelse om atl i försia hand alltid skall prövas huruvida
värden kan ske enligl sjukvårdslagen. Psykiairiska ntiniiiden underslryker atl
vardbestämmelserna utanför sjukvårdslagen bör inskränkas till ett minimum och
i vart fall inle vara mer omfaUande än i LSPV. Nämnden framhåller dock särskill
viklen av en god och meningsfull vård och menar atl man riskerar alt skada den
psykiairiska vården och därmed den enskilde patienten, om resursbristerna döljs
i rällssäkerhetsdebatten. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'><a href="http://handikapp.fi/rhuiidens"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>Handikapp.fi/rhuiidens</span></a>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ceniralkoininiité
(HCK). RSMH och RFHL ultalar krav pä alt en lag på delta område skall tillförsäkra
patienterna en god vård och inte bara reglera det tvång som patienten är
ivungen atl underkasta sig. Norrbottens låns landsting ifrågasätter om en
speciallag verkligen behövs för att klara en av hälso- och sjukvårdens
sektorer, psykiatrin, och menar atl del vore värdefulll, om föreliggande
förslag i slällel kunde överlämnas lill hälso- och sjukvårdsutredningen (S
1975:04) med direkliv all pröva om del är möjligt atl arbela in psykiairins
särbelämmelser i en kommande hälso- och sjukvårdslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av en ö v e r sy n u v g
till a n de lagstift n in g underslryks från flera håll. Därvid nämns särskilt
de svårigheter som den nuvarande jävsregeln i 6S 3 st. LSPV medfört i praktiken
till hinder för en adekvat vård och kravel på all vården skall beredas på
klinik med överläkarljänsl i psykiatri. Sälunda
utlrycker7//.s7///cA<://ji7fn), slalens handikappråd, karolinska
inslilulel, utskrivningsntimnden för Slockholms kommun norr om Slussen,
ulskrivningsnämnden för Mulmöhus Itin med unduntug av Helsingborgs kommun, JO,
Lundstingsförbundei, läkurförbundel och Itikure-sällskupel lillfredslällelse
med all en sädan översyn nu kommil lill stånd. Däremol ifrågasäller
piyA/(;/ri.vA(; nämnden och uiskrivningsnåmnden för Uppsala län och Stockholms
län med undanlag av Stockholms kimimiin behovet av en reformerad lagsliflning,
Psykiairiska nämnden saknar en analys av LSPV: s funktion, som utvisat atl lagen
inle fyller sin uppgift på rätt sätt och atl de grundsatser den vilar på inte
är hållbara. Nämnden ultalar, liksom ell inte obetydligt antal andra
remissinsianser. förvåning över all översynen skell i form av en verksuiredning
ulan atl utgångspunkterna för revisionen blivit klart angivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande det utarbetade fö r s I
u g e t i dess helhel redovisas varierande uppfallningar. Hovrätten för Västra
Sverige uttalar att förslaget synes väl ägnat all läggas lill grund för
lagsliflning. Rikspolisstyrelsen menar alt arbetsgruppens förslag innebär en
godtagbar avvägning mellan ell enkell inlagningsförfarande för såväl läkare som
de myndigheter som har alt tillämpa den psykiairiska vårdlagen saml en
förbällrad rälissäkerhel för paiienlen genom ulökade befogenheler för
uiskrivningsnämnderna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3060>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3061>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och lillslyrker förslaget. Likande synpunkler anförs av
.statskontoret. Socialslyrelsen finner förslaget väl genomarbetat och
realistiskt utformat och anför därutöver bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen om införande av
vårdremiss samt alt tvångsåtgärderna knyts till den enskilde patientens
sjukdomsbild och ej lill institutionen är anpassade lill psykiairins pågående
omstrukturering och kan därigenom underlätta ell fullföljande av denna. Dessa
förändringar balanseras av alt den lokala nämnd verksamheten avses få en ökad
tillsynsskyldighet. Förslagen bedöms i dessa delar kunna ulgöra grunden till en
ny lagsliflning som snarasl möjligt bör ersätta LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medicinska fakultelsnämnden vid
Lunds universilel finner lagförslagel vara i det slora hela klarl överlägsei
den nu gällande lagen och alt del i de fiesta delar är klart och entydigt
avfattat. JO säger sig i huvudsak kunna ansluta sig lill de principer som
ligger lill grund för arbetsgruppens förslag och anser att många av
arbetsgruppens konkreta förslag - framför allt beträffande intagningsordningen
- innebär klara förbättringar. Kristianslads läns landsting erinrar om att ett
av syftena med utredningsarbetet varit alt anpassa nuvarande lagsliflning lill
förändringar i den psykiairiska sjukvårdens organisation och vill därför i
huvudsak tillstyrka förslagel. Även RÅ, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och LO ställer sig i huvudsak positiva till del framlagda
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot avstyrker följande
remissinstanser uUryckligen all förslaget i sin nuvarande form läggs till grund
för lagstiftning: JK, kriminulvårdsstyrelsen, psykiutrisku nämnden, slutens
handikappråd, karolinska institutet, uiskrivningsnämnderna för Slockholms kommun
norr om Slussen, för Uppsala län och Stockholms län med unduntug uv Stockholms
kommun och Västernorrlunds län med unduntug uv Härnösands kommun, Västmanlands
läns landsting, Norrbotlens läns landsting, läkarförbundet, läkuresällskupet
samt RSMH. Allvarlig kritik riktas av dessa men även andra, som inte
uttryckligen avstyrkt att förslaget leder till lagstiftning, inte bara mot den
formella utformningen av lagförslaget ulan även mot förslaget i sak. Flera
instanser pekar på behovet av en samordning med övrigt lagstiftningsarbete som
pågår inom vårdsektorn: socialulredningen, utredningen om psykiskt störda
lagöverträdare, hälso- och sjukvårdsutredningen. Sådana synpunkter framförs av
bl.a. kurolinsku institutet, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands läns
landsting, LO, TCO och läkaresällskapet. TCO anför till utveckling av sin
ståndpunkt bl. a., att en offentlig utredning bör tillsättas med uppdrag att
genomföra en omfattande översyn av LSPV. Översynen bör, enligt TCO, innefatta
samtliga lagbestämmelser som möjliggör kort- och långvariga frihetsberövanden
i utrednings-, straff- och vårdsyfte. Utredningen bör behandla den
grundläggande frågan om begreppen värd och straff liksom frågan om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3062>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3063>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>psykiairibegreppels avgränsning. Utredningen bör vidare
framlägga förslag lill regler för hur de olika myndigheterna skall samverka
när ansvarsområdena tangerar varandra i frägor av denna typ. - TCO framhåller
atl socialulredningens förslag avseende Ivångsålgärderna genlemol vuxna bör
genomföras ulan alt avvakla den föreslagna utredningen. Om det skulle bedömas
lämpligt kan dock, menar TCO, LSPV förtydligas sä, all del entydigt framgår atl
lagen kan lillämpas för vård av missbrukare av beroendeframkallande medel. De
remissinstanser som intar en negativ attityd till förslagel ultalar också
genomgående att delta måsle bli föremål för förnyad översyn. I några fall,
såsom t.ex. av psykiutrisku nämnden och läkaresällskapel, framhålls att vissa
av förslagen skulle kunna genomföras genom ändring av den gällande LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Avgränsningen av lagens tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår att 1 S
lagen ges en ny språklig utformning men att tillämpningsområdet i princip skall
vara detsamma som enligt 1 S LSPV. Sålunda skall psykisk sjukdom och psykisk
abnormitet, som inte är I psykisk sjukdom eller ulgörs av hämning i
förståndsutvecklingen alltjämt vara huvudgrunden för intagning. Härulöver
föreslår arbelsgruppen atl de nuvarande specialindikalionerna a) - d) förs samman
i två punkter och alt e) - indikationen tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allm ti n t</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ, socialslyrelsen, medicinska
fukultetsntiinnden vid Uppsalu universilel, Landslingsförbundel och SACOjSR,
bl.a., uttrycker som en allmän uppfattning atl någon utvidgning av lagens tillämpningsområde
inte kan accepteras och understryker vikten av att ett slopande av möjligheten
att vidta tvångsåtgärder inom socialvärden inle leder lill en övervältring lill
sjukvården och kriminalvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten jör Västra Sverige,
medicinska fukultelsnämnden vid Lunds universilel, utskrivningsnämnden för
Katrineholms kommun och ulskrivningsnämnden för Mulmöhus län med undantag för
Helsingborgs kommun biträder i huvudsak arbetsgruppens förslag vad gäller
utformningen av 1 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ fäsler uppmärksamheten pä att
det kan finnas vissl uirymme för au tillämpningen kan bli oenhetlig om inte
avgränsningsbeslämmelserna preciseras närmare. Kriminalvårdsstyrelsen anser all
de föreslagna indikationerna är alltför oklara och svårdefinierbara och
innebär i förhållande till gällande lagstiftning snarare en utvidgning än en
begränsning av indikationerna för psykiatrisk värd oberoende av eget samtycke.
Liknande farhågor uttalas av Mulmöhus läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anför, alt om avsikten inte är
att åstadkomma någon ändring i sak i förhållande till nu gällande bestämmelser,
det är tveksamt om man skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3064>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3065>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företa så genomgripande redaktionella ändringar i
lagtexten som arbelsgruppen föreslår. Enligl JO:s uppfattning gör ändringar i
ordval och avlägsnandet av förtydliganden paragrafen mera svårtillgänglig och
medför onekligen risk för alt den kan få en vidare tolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser betonar atl
det inte får finnas uirymme för tveksamhet beträffande del förhållandel all
enbarl ett medicinskt bdingal psykialriskl vårdbehov skall föreligga för
tillämpning av lagen. Hil hör slutens hundikuppråd, ulskrivningsnämnden för
Jönköpings lan, HuUands låns lundsting, HCK, RSMH och Västmunlands läns
landsting, av vilka de fem förstnämnda även ullalal sympatier för det särskilda
yttrande som avgivits lill betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudindikationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller sjukdomsbegreppets
laglekniska urformning har flertalet remissinstanser inle någon erinran mol au
begreppet ""psykisk sjukdom" och "psykisk abnormitet som
inte är psykisk sjukdom" bibehålls i lagen. Rikspolisstyrelsen och
läkuresällskupet förordar emellertid att i stället används begreppel
"psykisk slörning", vilkel föreslagils av utredningen om psykiskl
störda lagöverträdare. Rikspolisstyrelsen anför därvid, atl framför allt den
s.k. jämställdhetsindikationen visat sig medföra så skilda tolkningar
betänkliga ur rättssäkerhetssynpunkt alt en ändring är påkallad.
Läkaresällskapel menar all lermen "psykisk sjukdom" tall alltför
många betydelser, medan lermen "psykisk störning"" är i detla
hänseende mindre belastad och därför att föredra, Sällskapel poängterar alt
begreppets innehåll och avgränsning måste noga anges i
tilliimpniiigsförc-skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkurförbundel och SACOISR redovidar
den uppfattningen att värd oberoende av palienlens medverkan bör komma till
stånd endasi om patienten har en svår psykisk sjukdom och befinner sig i elt
psykotiskt lillständ. Endast i detta fall är, enligt deras mening, en medicinsk
vård meningsfull. 1 lagen bör däiför, menar man, föreskrivas alt vård mot
patientens samiycke får ske endast om det föreligger en störd realildsvärdering,
dvs. om och sä länge en person är psykotisk. Hit skall därvid räknas: a)
""förvirring, dvs. medvelandeslörning kännetecknad av uppfattningsstörning,
inkoheient tankeförlopp och inadekvat beteende"", b) ""vanföreställning,
dvs. orimliga föreställningar som ej kan korrigeras pä logisk väg eller med
hjälp av sinnesintryck (exempelvis försyndelse-, storhels-, förföljelseidéer).
Hit räknas också depressiva övervärdiga idéer av typ skuldkänslor och
ringhetsidéer (förenade med allvarliga självmordstan-kar)", c)
"hallucinationer, dvs. varseblivningar utan motsvarande
sinnes-retning", d) "demens, dvs. höggradig psykisk avlmbbning.
Avtrubb-ningen skall vara så höggradig att realitelsvärderingen är störd. I
allmänhel lagras en förvirring på demenser men även utan en förvirring, t.ex.
vid en Korsakow-psykos, är realitelsvärderingen slöid".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3066>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3067>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa frågor redovisar sociulstyrelsen följande mening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del skulle kunna finnas belydande
fördelar i avgränsande syfte med införandel av begreppel psykos. Även om della
begrepp inle exakt kan definieras utan får lill följd atl i vissa gränsområden
en subjektiv bedömning mäste accepteras, så torde det ändå vara möjligt för
kliniskt verksamma psykiater atl kunna använda delta begrepp. De psykotiska
sjuk-domstillslånden är ofta väl tillgängliga för psykiatrisk behandling, även
om denna genomförs oberoende av palienlens samiycke. De tillhör den grupp av
sjukdomar där man i myckel slor utsträckning kan presumera patientens
godkännande av tvångsåtgärderna efter genomförd behandling. Efter inledande
tvångsbehandling kan också förväntas alt fortsaU behandling av psykotiska
tillstånd oftast kan ske i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För övriga patientgrupper, som i
dag behandlas enligt LSPV, finns inte alltid motsvarande framgångsrika
behandlingsmetoder, vilkel ocksä föranlell huvuddelen av kritiken mol Ivångsbehandling
inom psykialrin. Med hänsyn till ovansläende förhållanden skulle alllsä slora
fördelar föreligga med införandet av psykos som avgränsningskriterium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Å andra sidan framgår av
utredningen alt av de under 1975 utskrivna LSPV-patienierna hade hela 40,5 %
inte haft psykos som huvuddiagnos (neuros 9,4 %, psykisk abnormitet 5,6 %,
alkoholism 22,9 %. narkomani 2,6 %f , För närvarande finns ingen alternativ
tvångsmässig vårdmöjlighet att erbjuda dessa grupper. Dock kan man hoppas atl
psykiatrin efter fortsatt omstrukturering i framliden kommer all le sig så
lockande att mänga av dessa palienler kommer all söka frivillig psykialrisk
vård. Sä länge vårdmöjligheler oberoende av egel samiycke behövs för personer
tillhörande dessa grupper och del inte är möjligt atl vårda dem på annat sätt
är del orealistiskt atl införa psykosbegreppet som avgränsningskriterium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Införandel av termen medicinskt
vårdbehov kan riskera att begränsa de psykiatriska behandlingsmeloderna på ett
ensidigt sätl. Psykiatrisk behandling, även av tvångsvis omhändertagna
psykotiska patienter, kräver i allmänhel behandlingsinsalser utifrån en
helhetssyn pä patienten med inle bara renodlal medicinska ålgärder ulan även
med psykoierapeuliska och sociala hjälpinsalser. För vissa palienler, där t.
ex. suicidrisk kan finnas, kan det psykoterapeutiska behandlingsbehovei vara
lika centralt som del medicinski-farmakologiska. Således slälls krav på att
psykiatern skall kunna integrera de skilda behandlingsformerna på etl sädani
sätt all den behandling, som han har ansvaret för, blir adekval i relation lill
palienlens vårdbehov. Det finns därför inga fördelar med atl införa begreppet
medicinskl vårdbehov som skill frän psykialriskl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialslyrelsen anser sig därför
kunna acceplera all som grundindika-lion tills vidare behålla begreppen psykisk
sjukdom och psykisk abnormild som inle är psykisk sjukdom eller ulgörs av
hämning i förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialindikationerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämnden i Mulmö menar
atl utredningen pä elt förtjänslfulll säu analyserat specialindikationema a) -
d) och övertygande motiverat au det bör vara tillfyllest med två huvudgrupper.
Nämnden tillstyrker därför den föreslagna utformningen med Ivå
specialindikationer och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Vid iniagningstillfällel kan en mindre del av dessa ha
varil övergående psykotiska, vilket dock inte förändrar totalbilden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3068>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3069>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbylet av begreppel "bristande sjukdomsinsikt'"
mol lermen "'bristande vårdinsikl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ anför bl. a.: Mot utformningen
av behandlingsindikationen (a)) kan - med hänsyn lill del uttalade önskemålet
atl använda mindre tvång - göras den invändningen all del kan synas något
iveksaml atl tvångsvis behandla någon i andra fall än då utebliven behandling
skulle innebära en försämring av tillståndet. Det kan också ifrågasättas om
inle tvångsmässigl meddelad vård bör förbehållas de fall då kriterierna enligt
farlighelsindikalionen är uppfyllda. Det torde dock även i de fall som
omfattas av behandlingsindikationen vara svårt atl avvara tvångsåtgärder på
grund av det starka samhällsintresset av atl som en yttersta åtgärd kunna
ingripa oberoende av samtycke mot bl. a. narkolikamissbrukare.
Rikspolisstyrelsen har inget atl erinra mol atl de nuvarande fem
specialindikationerna sammanförs till ivå men menar att utformningen av den
s.k. behandlingsindikationen (a)) lämnar uirymme för skälighetsbedömningar som
framdeles av rällssäkerhelsskäl kan le sig äventyrliga och ge möjlighet lill
repressivitel i socialt syfte. Liknande farhågor uttalas av socialstyrelsen och
medicinska fakultelsnämnden vid Uppsala universitet. Enligl psykiairiska
nämnden föreligger inga skäl atl ändra vårdindikationerna i I S LSPV, utöver
avskaffandet av specialindikalionen e). Även uiskrivningsnämnderna i Stockholm
och Uppsalu avstyrker i princip ell frångående av nuvarande
special-indikationer inklusive e)-indikalionen. Flera remissinstanser påpekar
alt krileriel "farlig för egel liv" bör framgä av lagtexten, så t.
ex. utskrivningsnämnden för Jönköpings län och läkurestillskupel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten jör Västru Sverige menar
alt uliryckssäilel "ej kan rält bedöma silt behov av vård"" får
anses brista i klarhet och att lämpligen i Slällel bör anges alt patienten
undandrager sig erforderlig vård eller skäligen kan antagas komma att göra
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och läkurförbundel, som
enligl vad ovan beskrivits förordat ett psykoskriterium som huvudförulsätlning
för ivångsvis meddelad sjukvård, föreslår tre specialindikationer som
komplement härtill: a) farlig eller grovt störande för annan person, b) farlig
för egel liv, c) ur stånd alt taga vård om sig själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilken vård kan meddelas oberoende av samtycke'.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen menar att begreppet
"sluten psykialrisk vård" är olyckligl och i lagtext bör ersättas av
enbart begreppet "vård". Sålunda regleras inte enbart sluten vård i
lagen utan även viss öppen vård, nämligen försöksutskrivning. Vidare menar man
au eftersom en tillämpning av lagen kan medföra även annan vård än psykiatrisk
bör denna inskränkning inte tas med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget har, vad gäller
borttagandd av ordet "sluien", fåll ell välvilligt mottagande från
flertalet av de instanser, som berörl frägan. Som har anmärkts tidigare har
dock ett flertal remissinstanser poängterat att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3070>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3071>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värd som bereds enligl LSPV skall vara uleslutande
medicinskl-psykiat-risk och understmkit viklen av all della otvetydigt framgår
av lagen, Psykiairiska iiäiniitleii (PN) anför i dessa delar följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del remitterade lagförslaget
anges inle vad slags värd som skall kunna meddelas med slöd av lagen i annan
mån än att lagens rubrik anger alt det är fråga om psykialrisk vård. Såvitt
avser uteslutandet av ordel "sluten" synes problemet för
arbetsgruppen huvudsakligen ha varit av språklig nalur. Arbetsgruppens
överväganden leder fram lill atl öppen vård utan föregående sjukhusvård ej
skall kunna beredas oberoende av palienlens samiycke. Detta föranleder ingen
erinran från PN:s sida. Svårigheterna av språklig arl hänger samman med alt
försöksutskrivningen på sina håll betraktas som en form av öppen vård. Det kan
naturligtvis metlges atl det synes mindre träffande att beleckna en
försöksulskriven patient som föremål för sluien värd. Denna inadvertens. som
LSPV accepteral. är dock Iitesluiande terminologisk. I sakligt hänseende
framstår försöksutskrivningen som elt led i den slutna vården, nämligen som
förberedelse och prövning inför en slutlig utskrivning med övergång i mån av
behov till öppna vårdformer. Möjligheterna alt nar som helst återinla en
försöksulskriven patient anger med full tydlighet alt paiienlen forlfarande
befinner sig inom ramen för den slulna vården. Att begreppel sluten värd skulle
ha någon annan och mer kvalificerad belydelse i LSPV än i sjukvårdslagen och av
den anledningen inle bör användas bygger som arbetsgruppen anför på en
missuppfatlning och kan inte vara elt tillräckligt skäl för att använda olika
uttryck för samma sak i sjukvårdslagen och i LSPV eller molsvarande ny
lagstiftning. Trots atl lagen enligt sin rubrik avser psykialrisk vård synes
förslaget utgå från att lagen skall kunna användas för alt lillgodose även elt
somatiskt vårdbehov. Molivutlalandena i samband härmed är inte fullt
klarläggande. I begreppel psykiatrisk värd bör ulan vidare anses inbegripen
behandling av somatisk art, som påverkar det psykiska sjukdomslillslåndd I.ex.
operation av en hjärntumör. Klart är vidare alt en patienl, som beretts
psykiatrisk vård med slöd av LSPV och som även har behov av behandling för en
somatisk sjukdom ulan direkt samband med del psykiska sjukdomstillståndel. kan
beredas den erforderliga somatiska värden oavsett eget samtycke, om han
uppenbarligen saknar sjukdomsinsikt lill följd av den psykiska sjukdomen.
Några belänkligheler av be-greppsmässig arl atl inbegripa den somatiska vården
i den psykiatriska värden torde inte föreligga i sådana fall. Däremol synes det
knappast vara möjligt - och bör av principiella skäl inte heller vara det - atl
i fall då något psykiatriskt värdbehov inte föreligger tillgripa LSPV för atl
åvägabringa en somatisk vård, som den sjuke pä grund av bristande sjukdomsinsikl
vägrar alt underkasla sig, delta även om den bristande sjukdomsinsikten har
sin grund i en psykisk sjukdom. Sistnämnda fall lorde dock vara mera teoretiskt
än prakliskl. Enligl PN:s mening lalar del anförda för atl värd, som skall
kunna beredas den sjuke oberoende av hans samiycke, i lagen bör anges som
sluten psykiatrisk värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En från PN i viss mån avvikande
mening vad gäller möjligheten att mol patientens samtycke meddela även somatisk
värd tvångsvis anges av JK och utskrivningsntimnden.för Stockholms kotnmun norr
om Slussen, som i princip anser att patienten endast kan ges psykiatrisk vård
utom i de fall dä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3072>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3073>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en somatisk behandling är nödvändig för den psykiairiska
värden. Även ulskrivningsnämnden anser alt i lagen bör anges all det är
"psykialrisk vård" som kan meddelas med slöd av densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Organisatoriska förutsättningar för vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen ägnar stor
uppmärksamhet ål frågan om vid vilken lyp av vårdinstitution lagens regler
skall få tillämpas. Utgångspunkten är därvid den enskilda patientens tillstånd.
Sälunda föreslås (2S) såsom huvudregel att vård på anstalt enligl lagen skall
beredas på sjukhus som avses i 2 S I mom. sjukvårdslagen. Som komplemenl
föreslås att regeringen får besluta att vård enligt lagen får beredas på annan
vårdinstitution. Såsom enligt LSPV bygger lagförslagel på all överläkare har
atl falla en rad beslut enligl lagen. För att möjliggöra alt vården får
meddelas även vid sjukhus eller klinik ulan överläkare i psykialri föreslär
arbelsgruppen (3 S) att sjukvårdsstyrelse - eller direktion efter beslul av
sjukvårdsstyrelsen - får uppdra ät annan läkare att svara för tillämpningen av
lagen (s. k. konsullläkare).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt flertal remissinstanser är
positiva lill eller har lämnat utan erinran förslagel alt reglerna om beredande
av vård utan samtycke skall kunna lillämpas även vid annan inrättning inom
vårdorganisationen än såsom f. n. vid psykiatrisk klinik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sålunda uttalar statens
hundikuppråd atl rådel är positivl lill decentraliserad vård och att en
koncentration av förvirrade gamla till mentalsjukhusen måsle undvikas, Rådel
ultrycker dock oro över den tillämpning lagen kan komma all få inom
långtidsvården. Del kan, menar rådel, i en silualion med alllför låg
personaltäthet ligga nära lill hands alt lagens tvångsbeslämmelser fär
motivera exempelvis ökad användning av bälte, sängväst eller liknande mot
åldersdemenla patienter. Rådet anser att en noggrann undersökning om
användning av tvångsåtgärder mol åldersdemenla inom mentalvården bör göras
innan LPV börjar tillämpas även i somatisk vård. 1 handikapprådets uppfattning
instämmer i allt väsenlligl HCK och RSMH. Kurolinsku institutet framhåller att
förslagel atl vården knyts till patientens tillstånd och inte till typ av
institution ter sig förnuftigt och bör minska antalet onödiga omflyttningar
mellan olika institutioner. Utskrivningsnämnden för Jönköpings län har inte något
all erinra mot förslaget om var vård skall kunna bedrivas. Inte heller
utskrivningsnämnden för Mulmöhus län har någon erinran utan hälsar med
lillfredsslällelse den föreslagna spridningen av vården, som kan vara ägnad att
skapa ökad förståelse för psykiskt sjuka människor och medverka till
ytterligare uppmjukning av den särställning mentalsjukvården intar inom
sjukvården. Lundstingsförbundet år positivt till den möjlighet som öppnas till
samordning med den somatiska sjukvården och möjligheten att bedriva värd enligt
lagen även på sjukhem. Förbundet säger sig förutsätta att huvudmannen ges
möjlighet att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3074>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3075>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>själv välja formerna för och lämplig inslilution för
inlagning av patient enligl lagen, så all paiienlen får en så väl anpassad värd
som möjligi. Häri instämmer Krisliunstads län lundsting. Även Västmunlunds läns
lundsling Ullalar tillfredsställelse med förslagel, som, enligl landstingels
förvall-ningsulskoll, får ses som en klar fördel från såväl
sjukvårdshuvudmannens som den enskilde palienlens synpunkt. Också
läkurförbundel och läkurestillskupel uttalar lillfredsslällelse med förslagel
i denna del. En mer negativ inställning lill förslaget redovisas av
psykiatriska ntimnden. Nämnden, som enligt vad som framgåll tidigare, menar att
vård som bereds den sjuke oberoende av hans samiycke, i lagen bör anges som
sluien psykialrisk vård, anför bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den av PN angivna ståndpunkten
kan behov av inlagning för sluten psykialrisk vård med stöd av lagen ej anses
föreligga på annan klinik än sådan dar överläkare i psykialri finnes. Beredes
paiienlen efler inlagningen vård på somatisk klinik, där sådan överläkare inle
finns, bör beslul enligl lagen meddelas av överläkaren pä den psykiairiska
klinik, där paiienlen vårdades innan han fördes över till den somatiska
kliniken. Att av värdor-ganisalorisk;. .käl överlämna ät sjukvårdshuvudmännen
atl beslämma vem som skall förda de för rällssäkerhelen ulomordenlligl vikliga
prövningarna enligl LSPV eller dess framlida molsvarighel kan inle komma i
fråga vare sig det gäller somatisk klinik eller sjukhem för psykiskt sjuka.
Dessa prövningar släller krav på specialistkompetens avseende psykiska sjukdomar.
1 kravet på all den beslulande läkaren i princip skall vara överläkare i
psykiatri ligger enligl PN:s mening en av de vikligaste
rällssäkerhetsgaran-lierna. Över huvud synes belänkandel i alllför hög grad
lägga vårdorganisatoriska överväganden lill grund för konslruklionen av
intagningsförfarandel. När det gäller en så speciell och allvarlig ålgärd som
alt ta in en sjuk person för värd pä sjukhus, oavsell om han själv vill del
eller ej, måsle självfallel rätissäkerhdsaspekterna väga tyngst och
värdorganisationen i fråga om della speciella förfarande anpassas efler
rällssäkerhelskraven i slällel för tvärtom. Särskilt viktigt är det alt den
pågående utvecklingen mol frivillig intagning inte bryts. Om denna utveckling
främjas och antalet inlagningar med slöd av LSPV eller molsvarighel därtill
nedbringas lill elt minimum, ökas i molsvarande mån möjlighelerna all bereda
uirymme för en samordning med annan sjukvård, som kan befinnas önskvärd av
organisaloriska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbdsgruppens förslag om
avskaffande av särskild ansökan om inlagning har hos en majoriiet mött bifall
frän remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Viss tveksamhet uttrycks dock av
statens hundikuppråd och RSMH, som menar all lagen bör ange vilka personer som
kan ta initiativ till utfärdandet av en psykiatrisk värdremiss. En underiålen
reglering härav kan, enligl deras mening, innebära en ulvidgning av
möjlighelerna lill Ivångsmässig undersökning och är därför oacceplabel.
Psykiutrisku nämnden avstyrker ett boritagande av ansökan och anför:
"Den föreslagna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3076>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3077>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdremissen skapar oklarhel om den remillerande läkarens
ställning. Denna kan av patienten uppfattas på det sällel all en hänvändelse
till läkare i öppen värd kan resultera i en Ivångsintagning. Ansökan om intagning
har förtjänsten all ansvarel för initialivd till intagning delas med sökanden
som också har atl göra en prövning av behovet att skrida till en sådan åtgärd.
Denna prövning kan inte, som arbetsgruppen utgär från, förulsällas vara av renl
formell karaklär."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen, som godlar alt
ansökan slopas, menar att lagen bör klart ange, vilka myndigheter som skall äga
initiativskyldighet att remiss utfärdas. Styrelsen menar därvid all
huvudansvaret bör åvila de sociala centralnämnderna och all polisen endast i
undanlagsfall bör kunna anlilas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser är
positiva lill förslaget atl för behörighet alt utfärda vårdintyg
("psykialrisk vårdremiss") som huvudregel skall gälla legitimation
som läkare. Socialslyrelsen, som tillstyrker förslaget i princip, anför dock
all man redan nu kan se organisatoriska förhållanden under överskådlig lid
framåt, som motiverar vissa generella avsleg från denna princip. I
kommentarerna lill del nya lagförslaget pekas på AT-läkare som Ijänslgör vid
psykialrisk klinik och där har tillgång till psykiatrisk bakjour och alt dessa
generelll bör kunna få behörighel all skriva vårdremiss. Även för AT-läkare,
som ijänslgör i distriktsläkarvård, bör med hänsyn lill nuvarande
organisatoriska förhållanden inom den öppna vården generell behörighel
ulfärdas. Del bör med hänsyn till dessa förhållanden övervägas om inle den som
avlagt läkarexamen och innehar förordnande som läkare bör räknas som behörig
för utfärdande av vårdreniiss. Om kravel på legitimation kommer atl kvarstå oförändral
i den nya lagen, bör i varje fall socialstyrelsen kunna meddela undantag utan
alt "synnerliga skäl" behöver föreligga. Socialstyrelsen bör kunna
medge undanlag redan om "särskilda skäl" föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande förslaget alt ta bort
kravet på specialistkompetens för utfärdande av vårdintyg med åberopande av den
s.k. medicinska specialindikationen (a)) utlrycker/;.vvA/(;r//,vA(/ ntimnden
och iiiskrivnings-ntimnden jör Slockholm norr om Slussen tveksamhet. Sålunda
anför utskrivningsnämnden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väsenlligare är dock alt det enda
sakskäl arbelsgruppen anför knappast är bärande. Det ullalas i betänkandel, atl
bristande vårdinsikl kan lättare konstateras än bristande sjukdomsinsikl;
bristande vårdinsikl dokumenteras enligl arbelsgruppen av all den sjuke inle
själv vill söka vård, vilkel är ett objektivt fastställbart kriterium. Del kan
emellertid inte vara riktigt att från en persons ovilja atl självmant söka vård
föi' en sjukdom draga slutsatsen alt han saknar "vårdinsikt". Atl en
person underlåter atl söka sjukvård kan - i all synnerhet när del gäller sluten
värd - ha elt fiertal andra orsaker än alt han saknar insikt om vårdbehovet.
Till det sagda kommer att arbetsgruppen ger en ofullständig och missvisande
bild av vad som ursprungligen var motivet lill all kravet på
specialistkompetens uppställdes. Delta krav föranleddes inle bara av de
svårigheter som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3078>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3079>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreligga att bedöma om den vårdsökande har
sjukdomsinsikl. Föredragande departementschefen hänvisade nämligen också till
svärighelerna att bedöma behandlingsprognosen, dvs. om det är möjligt atl genom
sluten värd åstadkomma förbällring eller hindra försämring av det psykiska
sjukdomstillslåndd (prop 1966:53 s. 176). Del är kanske framför alli svärighelerna
i det hänseendel som motiverar elt krav på specialistkompetens. Och dessa
svårigheier elimineras inle genom arbetsgruppens förslag eftersom ett
prognoskrilerium också enligl delta förslag skall ingå i a)-indikalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgmppens förslag alt
intagningsläkare skall kunna ulfärda värdintyg har fåll dl blandal motlagande.
Förslaget syftar till all underlätta den utveckling som pågår inom del
psykiairiska vårdområdet mot geografiski sektoriserad värd och en väl
fungerande akutvård. Samtidigt öppnas möjlighel lill överförande av palienl som
tagils in i frivillig vård till vård enligl LSPV ulan mellankommande
uiskrivning (de s.k. konverteringsfallen). Reformförslagd föruisätter
obligatorisk nämndprövning av alla inlagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen erinran mol förslagel har
t.ex. liovrtitten för västra Sverige, medicinska fakultetsntiinnden vid Lunds
universitet, kurolinsku inslitutel och Lundstingsförbundet. Karolinska
inslilulel underslryker all det nuvarande förbudet alt godla värdintyg från
läkare som tjänstgör vid intag-ningssjukhusel ibland har medfört en onödig och
inhuman omgång som nu inle längre blir behövlig. Landslingsförbundel uttrycker
tillfredsställelse över atl laglekniska hinder undanröjts för all möjliggöra en
geografisk seklorisering av den psykiatriska sjukvården i syfte att ge den
enskilde patienten bättre kontinuitet i vården. Ulskrivningsntimndernu i Stockholm,
Uppsulu och Jönköping bilräder förslaget under förulsällning all en
nämndprövning av inlagningsbeslulen sker i dessa fall. Samma inslällning
redovisar I.ex. RSMH, som dock menar all nämndprövning måsle ske inom sju dagar
frän intagningsbeslulei i stället för, som arbetsgruppen föreslagit, 14 dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvisande lill förslaget släller
sig utskrivningsnämnden för Mulmöhus län, SACOISR och läkurförbundel vilka
senare anser all vårdinlygel alllid bör utfärdas av en läkare som inte är
verksam pä den klinik, där patienlen inläs, dvs. alt det s. k.
ivåläkarförfarandd bör bibehållas. Även Kristiunstuds Itins lundsting
ifrågasätter om inle ivå-läkarförfarandel bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK anser all förslagel all
inlagning skall få ske efter endast en läkares prövning synes väl moliveral och
all om intagningsbeslulei automatiskt överprövas av nämnd alla faror från
rättssäkerhetssynpunkt är undanröjda. Trols della ifrågasäller JK om förslagel
bör genomföras med lanke på den ökade arbelsbelaslningen på nämnderna. Möjligen
kunde, menar JK, övervägas all begränsa den obligaloriska överprövningen till
ulvaida fall eller grupper av fall, varvid en grupp som påkallar särskild
uppmärksamhel är ursprungligen frivilligt inlagna som överförs lill
ivångsvård. Med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3080>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3081>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsgruppens förslag i fråga om vårdintyg är JK iveksam
lill den föreslagna möjlighelen all delegera intagningsbeslutet till annan vid
sjukhuset anställd läkare (9 S andra stycket lagförslaget). Liknande tveksamhet
ultrycks av JO. Kriminalvårdsstyrelsen anför atl en utvidgad nämndverksamhet
är nödvändig vid del föreslagna intagningsförfarandel. Slyrelsen ifrågasätter
dock om de psykiairiska nämnderna med den mångfald av åligganden som enligl
förslagel ankommer på dem i praktiken kommer att kunna erbjuda ett erforderligt
rättsskydd för patienlen. Läkaresällskapel menar all det finns fördelar och
nackdelar förknippade med både det nuvarande kravet pä två av varandra
oberoende liikare och det föreslagna systemet och anför sammanfattningsvis atl
rättssäkerheten i samband med intagning och kvarhållande på sjukhus inle är
tillfredsställande lösl genom förslaget ulan bör bli föremål för förnyade
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag atl den
läkare som utfärdat vårdremiss skall kunna begära polishandräckning om den som
avses bli inlagen på sjukhus inte inställer sig pä sjukhuset biträds av flertalet
remissinstanser, bland dem psykiutrisku ntimnden, lukurförbiindci och
Itikurestillskapei. Stalskonlorel menar att förslagel att begränsa rätlen all
begära handräckning till läkare i allmän Ijänsl kan innebära att polisen får
svårt au i del enskilda fallel konlroUera om läkaren är prival verksam eller
verksam i allmän Ijänsl. RäUen atl begära handräckning borde därför tillkomma
varje läkare som får utfärda vårdremiss. - RÅ anför atl som ulgångspunkt för
användandet av polismyndighet för handräckningsuppgifter bör gälla atl åigärden
avser person som kan fara illa eller göra andra illa. RÅ ifrågasätter därför
om inte polishandräckning bör knytas till den s. k. farlighelsindi-kationen.
Enligt RÅ:s mening bör reglerna i vart fall utformas så all handräckning genom
polisens försorg bör tillgripas försl sedan andra meloder har visal sig inte
vara möjliga. Rikspolisstyrelsen konslalerar med lillfredsslällelse all
arbetsgruppen behandlat möjligheterna alt efler framslällning låta
sjukvårdsutbildad personal bilräda polisen vid handräck-ningsåtgärder. Slalens
handikappråd och RSMH anser all hämlning i möjligaste mån bör ombesörjas av
specialutbildad sjukhuspersonal och atl polis, då den måsle anlitas, bör vara
civilklädd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot arbetsgruppens förslag alt del
nuvarande vårdinlygel i slällel skall kallas psykiatrisk värdremiss gör
Itikurförbundet och läkuresällskupet invändning. Båda menar alt termen
vårdremiss inte är ett adekval ultryck för en handling som leder lill elt
administrativt frihetsberövande och föreslär i stället beteckningen
"vårdattesl" eller "värdinlyg".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Nämnderna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga remissinsianser är ense om
att nämnderna bör vara fristående i förhållande lill sjukvårdsorganisationen
för att räll kunna fylla sina funktioner. Att den vikligaste funktionen är alt
bevaka den tvångsintagnes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3082>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3083>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>råltssäkerhel råder också enighet om. Bl,:i. karolinska
instiiutel och iii-skriviiiiigsiiäiiiiidernii i Stockholm och Uppsala
poängterar att nämiuleina även h;ii och skall ha till uppgift att tillgodose
samhällsskyddets inlressen, säsom de enskilda medborgarnas säkerhet till liv
och hälsa. SACOISR och Itikarförhiindel ifiagasätter om nämnden bör ha kvar sin
nuvarande uppgift atl såväl skydda samhällel lur patienterna som att värna om
patienlernas rättssäkerhet och menar att nämnderna måsle helt bli ell organ som
bevakar patienternas rättighet medan övervakningen av samhällsskyddei bör
övergå lill andra myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsu ppgifler Piövning av vårdbehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag alt
psykiatrisk nämnd i fortsättningen skall överta överläkarens prövning av det
föreliggande vårdbehovet (9 S LSPV) godlas av RÅ. hovrtitlen.för väslra
Sverige, socialstyrelsen, riksrevisionsverkei, slatskonlorel, medicinska
fukidtetsntiiniiden vid Lunds universilel, JO och LO. JO erinrar emellertid om
atl nämndernas nya funktion kommer alt leda till en betydande ökning av
nämndernas arbetsbelastning och atl de däiför måste tilldelas lillräckliga
resurser. JO anmärker vidare atl liden från inlagning till prövning i många
fall kommer atl förlängas jämfört med vad som är fallet med den nuvarande
ordningen. Det bör därför, menar JO, vara regel atl intagningsläkaren gör en
undersökning av patienten då denne kommer till sjukhuset. Vidare bör, menar
JO, prövotiden vara betydligt korlare än de maximalt tillåtna 14 dagarna i de
fall dä intagningsläkaren själv upprällat intagningshandlingarna främst vid
fall där patienten redan är intagen på sjukhuset för frivillig värd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol förslagel vänder sig emellertid
övriga remissinstanser mer eller mindre ullalal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsslyrelsen menar att en
utvidgad nämndverksamhet är nödvändig vid del föreslagna förenklade
inlagningsförfarandet men ifrågasäller om nämnderna med den mångfald av
åligganden som enligl förslaget ankommer på dem i praktiken kommer atl kunna
erbjuda elt erforderligl rällsskydd för patienlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiairiska ntimnden finner
förslagel om nämndmedverkan hell otillräckligt som ersättning för LSPV:s
rällssäkerhelsgaraniier vad avser behörighel att utfärda vårdintyg och förbud
mol överförande frän frivillig vård till vård med slöd av LSPV eller
motsvarande och avstyrker därför hela förslaget i dessa delar. Nämnden förordar
alt intagnings- och värdbehovs-prövning även i fortsättningen sker i nuvarande
former och att utskrivningsnämndernas befallning med dessa frågor blir
beroende pä om besvär anförs. Nämnden förordar därvid livligt en förbällrad
information om besvärsmöjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK säger sig inte vara helt
främmande för en vidgning av nämndernas arbetsuppgifter, särskill uppgiften att
överpröva inlagningsbeslul i vissl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3084>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3085>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall, men ifrågasätter ändå om förslagel bör genomföras
med hänsyn till den ökade arbelsbelaslningen på nämnderna. För att minska
bördan på nämnderna kunde, menar JK, övervägas alt begränsa den obligatoriska
överprövningen lill utvalda fall eller grupper av fall, I.ex. de som ursprungligen
är frivilligt intagna som överförs till tvångsvård. Samma synsätt redovisas med
större eller mindre variationer av samlliga ulskrivningsnämnder.
Ulskrivningsnämnden i Stockholm vill sålunda begränsa nämndprövningen till fall
som överförs från redan påbörjad frivillig vård. Utskrivningsntimnden i Uppsala
vill se en prövning i de fall där endast en läkare gjort intagningsprövningen
(värdintyg-nintagningsbeslut) och atl prövningen i dessa fall anförtros
nämndens läkare med skyldighel atl anmäla Iveksamma eller orikliga fall inför
nämnden. Som särskilda skäl mol en generell nämndprövning anför nämnden den
påfrestning det innebär för många palienler all företräda för nämnden särskill
i början av en värdperiod, den försämring en handläggning inför nämnden kan
medföra i relationen inlagningsläkare-patient, saml de prakliska och koslnadsmäs-siga
effekter förslagel skulle fä. Ulskrivningsnämnden i Katrineholm utlrycker oro
för den ökade arbelsbelaslning förslagel i denna och övriga delar skulle
medföra för nämnderna. Ulskrivningsnämnden i Jönköping vill atl nämndprövning
begränsas till fall där bara en läkare varit inkopplad vid intagningen.
Ulskrivningsnämnden för Mulmöhus län uttrycker farhågor över att prövningen
kan bli en tom formalitet genom den stora ökningen av antalet ärenden, som
förslaget skulle innebära, och för en ökad handläggningstid.
Utskrivningsnämnden för Västernorrlands län föreslår allernalivl all
nämndprövningen begränsas lill fall där patienlen efler en viss tid,
förslagsvis Ivå månader, fortfarande är kvar på sjukhuset. Nämnden förordar
dock atl i försia hand nämnden bibehålls vid sin nuvarande uppgifl att vara en
besvärsinstans. Utskrivningsnämnden i Skövde anför atl med hänsyn till alt
fiertalet patienter enligl LSPV utskrivs en till två månader efter intagningen
och atl det ulom i ett fålal fall rör sig om okonlroversiella inlagningar det
framstår som en onödig byråkratisering att nämnden skall befatta sig med
samtliga intagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 den sistnämnda bedömningen
instämmer Svensku kommunförbundel och Lundstingsförbundet, som anför i
huvudsak: Del föreligger risk för alt del föreslagna förfarandel i nämnden
medför ytterligare byråkrati, till men för både rättssäkerhet och
behandhngsresurser. Den arbetsbelastning, som realprövning i nämnden av varje
tvångsintagning jämte behandlingsplan innebär, skulle i betydande omfattning
binda kvalificerad vårdpersonal. -De båda förbunden förordar i stället ett
system med förordnande av offentligt biträde i samtliga fall och rätl för
patienten att hos nämnden - utan karens - överklaga intagningsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkurförbundel, som i annal sammanhang
liksom SACOjSR pläderat för behållandet av obligatorisk ivåläkarprövning i
samband med intagningen, menar att nämnderna bör få intensifierade uppgifter
vad gäller vissa an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3086>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3087>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givna grupper av pafienler. Sålunda, menar man, bör av
principiella skäl nämnden företa en regelbunden granskning beträffande fall,
som vårdas enligl lagen under en längre lid, t. ex. mer än tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkaresällskapel ställer sig
avvaktande till frågan och föreslår att rättssäkerheten i samband med
intagning bör bli föremal för förnyade överväganden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HCK ser positivt på en utökad
nämndverksamhet men framhåller atl nämnden i sin konlrollerande funktion kan
länkas lillämpa lagen alllför reslriklivl beroende pä all ledamölerna saknar
lillräckliga kunskaper, HCK poängterar vikten av atl nämndledamölerna fär
erforderlig ulbild ning. RSMH menar atl en prövning av vårdbehovet först efter
14 dagar kommer alllför senl och kan beiyda allvariiga sociala konsekvenser för
den det drabbar. RSMH vill därför att prövningen ej får göras senare än efter
sju dagar. Statens handikuppråd menar all del föreslagna förfarandet kan tänkas
leda till etl ökal antal "felaktiga" intagningar, där patienlen i
värsta fall kan få silla upp till 14 dagar på sjukhus i avvaklan pä nämndens
prövning. En osäker eller illa informerad nämnd lar, menar rädd, kanske del
säkra för del osäkra och skriver ut på försök. På det sättet riskerar man atl
få en mängd försöksulskrivna patienter som aldrig borl vara intagna, någol som
skulle innebära en kraftigl försämrad rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunskning uv heliundlingsurbetel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår all
överläkare skall upprätta behandlingsplan och anmäla den lill nämnden (13 S),
inhämta nämndens yttrande innan viss behandling får utföras (15 S) samt alt
patient skall ha räll atl vända sig till nämnden, om han vill ifrågasälla
åtgärd eller föreskrift belräffande honom och all saken kan bli föremål för
överläggning i nämnden (19 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol förslagen i dessa delar görs
allvarliga erinringar av fierlalel remissinsianser. Sålunda ifrågasätter
psykiutrisku nämnden principiellt den rättsliga belydelse som nämndernas
uttalanden i dessa frågor skulle få och menar all den föreslagna ordningen
torde komma all leda till förvirring om var ansvarel för vidtagna eller
uteblivna vårdätgärder ligger. Kurolinsku instilulel menar alt granskningen av
en behandlingsplan ligger utanför nämndens kompetensområde eflersom nämnden
inle anses behöva beslå av en enda person med medicinsk kompetens motsvarande
överläkarens och menar atl förslagel att nämnderna samlidigl skulle vara såväl
besluls-som besvärsinstans och dessutom diskussions-, samråds- och
tillsynsorgan inte är genomtänkt. Medicinska fakulteten vid Uppsulu universilel
släller sig avvisande lill förslaget om upprättande av behandlingsplan och om
nämndens uttalanden i behandlingsfrägor i övrigt och menar all en fastlagd
behandlingsplan kan komma atl medföra en stelare och mindre smidigt
situationsanpassad terapi för den Ivångsvårdade jämförl med del frivilliga
klienteld. Risk föreUgger alliså, menar man, all de ivångsvårdade kommer all
erhålla sämre vård än övriga palienler. </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3088>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3089>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland uiskrivningsnämnderna
tillstyrker nämnden i Stockholm förslaget om upprällande av behandlingsplan och
överlämnande av denna lill nämnden men menar samlidigl alt nämnden saknar i
alla hänseenden förutsättningar atl fullgöra en reell övervakningsuppgift.
Ntimnden i Uppsula anser alt nämnderna, som har en majorilel av lekmän på
medicinens område, inle är lämpligl forum för granskning av behandlingsplan
eller ullalanden i frägor om "behandling, där bcaklansvärda risker
föreligger". Även iii-skrivningsntiinnden i Kalrinehohn ställer sig
avvisande till förslagen i dessa delar och pekar pä överläkarens exklusiva
ansvar för vården enligt 16 S sjukvårdslagen. Samma synsätt anlägger ntimnden i
Malmö som därutöver anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget att regeringen eller
myndighet som denna bestämmer skulle kunna utfärda föreskrift rörande
behandlingsplan är inle förenlig vare sig med utredningens principiella
uppfattning om arbelsfördelningen mellan läkare och nämnd eller stadgandet i 16
S I mom. sjukvårdslagen all läkaren har ansvarel för sjukvårdens ändamålsenliga
handhavande inom del honom anförtrodda verksamhelsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot är utskrivningsntininderna
i Jönköping och Vaslernorrlaiul positiva lill förslagel om behandlingsplan och
menar all nämnden genom denna får möjlighet alt följa utvecklingen för de
patienter som är intagna för längre tids vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO menar del vara posilivi atl
nämnderna åläggs viss tillsyn över den psykiairiska sjukvärden, såsom genom
regelbunden genomgäng av patientmaterialet, varigenom nämnden kan initiera
frågor om försöksutskrivning och slutlig utskrivning. Däremol anför JO
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det måste inom den psykiairiska
vården liksom inom den somatiska ankomma på vederbörande läkare att i
överensslämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhel meddela patienten de råd
och, såvitt möjligt, den behandling som patientens tillstånd fordrar. Man kan
inte överiåta på en nämnd, delvis sammansatt av lekmän och ickespecialisler,
all överta det sisla ordel i fråga om den medicinska behandlingen av en
palienl. Tanken att nämnden skulle kunna uträtta någonting konkret förefaller
dessutom förfelad, eflersom nämnden inle föresläs bli utrustad med någon
beslutsrätt utan endasi skall kunna ta upp överläggningar med överläkaren. Del
finns uppenbarligen en slor risk att nämnderna härigenom - utan någon
motsvarande nytta för patienterna och vården av dem - utvecklas lill klagomurar
till förfång för nämndens övriga viktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOjSR och läkarförbundet anser
all nämnden i vissa avseenden bör ha vidgade arbetsuppgifter. Del måste, menar
de, vara angeläget all vidga nämndens insyn och prövning all gälla även andra
inslag av ivång i vården, t.ex. förekomst av tvångsbälle, Ivångsmedicinering
elc, dels genom atl nämnden fortlöpande övervakar förekomsten av sådana inslag
(bl.a. genom regislrering), dels genom all palienlerna får möjlighet all
hänvända sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3090>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3091>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till nämnden med klagomål i dessa frågor. Emellertid kan,
menar dessa instanser, inle bortses frän all förstärkningen av patientens
rälissäkerhel genom en utvidgad nämndverksamhet innebär vissa problem speciella
för sjukvärden. Sålunda, menar man, har arbelsgruppen oiillräckligl analyserat
förslagels konsekvenser och den konflikl som uppslår mellan nämndens verksamhet
och del självsländiga medicinska ansvaret. SACO/SR och läkarförbundet släller
sig därför avvisande lill förslagen om nämndens granskning av behandlingsplan
(13 S), behandling före nämndens prövning (14 §), behandling som innebär
påtaglig risk (15 S) och patients ifrågasättande av åtgärd (19 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkaresällskapet menar att nämnden
i forlsältningen bör ha samma eller analoga uppgifler som f. n. och att nämnden
således inte bör ha inflyiande på den medicinska vården. Alt elt
domstolsliknande organ skulle fä befogenhet att besluta i medicinska
behandlingsfrågor är inle blott olämpligt utan också organisatoriskt orimligt,
menar sällskapel, som även framhåller atl nämndorganisationen innebär all en
slallig myndighel konlrollerande griper in i den av landslingen drivna
sjukvården. Delta är, säger man, endast berättigat vad gäller värnandet av
individens rälissäkerhel och av vissa samhällsintressen, vilket senare gäller
framför allt av domstol överlämnade farliga patienter. Kontrollen bör inte,
understryker man, omfalta de sjukvårdande funktioner för vilka överläkaren är
primärt ansvarig inför sin huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillfredsställelse med förslagel om
behandlingsplaner och nämndens övriga insyn i vården ullalas av medicinska
fukultelsnämnden vid Lunds universitet, av två ulskrivningsnämnder (se ovan),
Landsting.sförbundet, LO, slutens hundikuppråd, HCK och RSMH.
Landslingsförbundet menar del vara väsentligt att lagen endast lillämpas i de
fall meningsfull vård kan erbjudas patienlen och att förslagel om nämndens insyn
i värden är dt viktigi inslag i denna utveckling. - Stålens handikappråd, HCK
och RSMH menar atl behandlingsplan bör omfatta all vård, inle endasi vård av
längre varaktighet. För att inte planen skall bli en Iom formalitd, bör vissa
krav ställas på innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen tar i sitt
remissvar upp och behandlar en del av de erinringar som redovisats ovan.
Slyrelsen anför bl. a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Evenluellt kan förslagen ge intryck
av atl nämnden direkt skulle kunna påverka det fortlöpande psykiatriska
behandlingsarbetet. Det måste klart framhävas atl så inte är fallet och all
ansvarel för behandlingsarbelel uieslulande faller på vederbörande läkare.
Reglerna i 13 S om behandlingsplan har till syfte atl göra del möjligt för
nämnden all utöva sin kontrollfunktion. 1 den mån missförslånd uppstått på
denna punkl måste syftet med förslagel klarläggas. Socialstyrelsen känner del
därför angelägel alt framhäva alt arbelsgruppen inte avsett all med förslagel
inskränka del ansvar läkaren har för patientens behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 och för sig kan belräffande
frågan om behandlingsplan göras gällande alt det för vården hela liden måsle
finnas en sådan vare sig denna är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3092>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3093>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>formelll nedskriven eller inle. Behandlingsplanen bör
utarbetas och modifieras kontinuerligt i ett nära samspel mellan ansvarig
personal och berörd patient. Detta måste också alltid ske oavsett om patienten
är intagen frivilligt eller oberoende av samtycke. I så måtto måste förslaget
om behandlingsplan i LPV ses som en icke önskvärd särreglering för en viss
grupp av patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utiedningens förslag får emellertid
inle uppfaUas på delta sätt. Särskilda krav på rättssäkerhet måste nämligen
uppställas för patienterna i den mån intagningsformerna ändras. Det ar därför
av vikt atl redan i lagtexlen ha en beslämmelse om upprättandet av
behandlingsplan och alt denna underställs nämnden. Socialstyrelsen bilräder
ulredningens förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är läll alt förslå
arbetsgruppens moliv bakom förslagel i 15 S. Gruppen har ansell del vara en
förstärkning av rättssäkerheten atl låta den lokala nämnden yttra sig över
vissa mera iveksamma åtgärder. I den mån en sådan regel skulle innebära en
inskränkning av läkarens räll och skyldighet alt falla medicinska och
psykiairiska beslul kommer den emellertid atl medföra en hell ny princip i
lagsliflningen. En lokal nämnd torde också endasi undanlagsvis anse sig
kompdenl all avge råd i sädana frågor. Läkaren är alllid skyldig alt handla i
enlighet med "vetenskap och beprövad erfarenhet". Han kan därför
inle försvara sig med all han handlar enligt nämndens råd, om han genomför
behandling som strider mol vetenskap och beprövad erfarenhet. Det måste därför
göras klarl all regeln endast bör vara tillämplig i de fall det rör sig om etiska
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens föreslagna slällning som
samrådsorgan (19 §) kritiseras på ungefärligen samma grunder och av samma
inslanser som redovisais ovan. Härvid framhålls särskill nämndernas bristande
kompetens, de molsällningar som kan uppkomma med brislande förlroende för
nämndens verksamhet i övrigt som följd, saml arbelsbelaslningen för nämnderna.
Flera av instanserna, t. ex. JK, JO,fieru ulskrivningsnämnder, SACOISR och
läkarförbundet, menar atl dt uppenbari behov dock föreligger för de aktuella
palienlerna all ha tillgång lill råd, stöd och hjälpåtgärder. Detta bör dock,
menar man, åstadkommas på annal sätt än det av arbelsgruppen föreslagna. Flera
inslanser hänvisar till all medicinalansvarskommillén (S 1974:02) aviserals
komma all föreslå lokala s.k. förtroendenämnder dit patienterna kan vända sig
med klagomål och för råd och hjälp. Utskriv-tungsnamnden i Uppsula föreslår
lillsätlandel av ell särskilt patienlom-bud, t.ex. en advokat, som hjälp åt
patienten. För tillgodoseende av samhällsskyddd föreslår nämnden tillsäUandet
av ell s. k. allmänt ombud som vid behov skulle reagera mot underlåtna
intagningar och mot utskrivningar beslutade av läkare eller nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen anför i denna del:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 19 § föreslås en regel med räll
för patienlen all vända sig till psykialrisk nämnd, om han vill ifrågasätta
åtgärd eller föreskrift beträffande honom. Därefter följer ett i detalj
utformat åtgärdsschema fram till bestämmelser om överiäggningar mellan
patienten och nämnden. Konstruktionen är egendomlig såtillvida som den ger ett
felaktigt intryck av att det ulan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3094>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3095>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uttryckligt lagslöd inle skulle föreligga någon rätt för
patient att vända sig till den lokala nämnden. Om en bestämmelse av ifiagavarande
innehall anses behövas, torde den böra utformas som en skyldighet för nämnden
att la upp lill behandling vissa fiamslällningar fiån patienterna. Bestämmelsen
hörda naturligt ihop med reglerna i 31-39 SS (niimndeina).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett flertal remissinstanser understryker
all nämnderna, om de får ulökade uppgifter enligl förslagel, kommer all i
många fall behöva dubbleras och i alli fall tillföras ordentliga
kansliresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul om uiskrivning (fiirstiks- och slutlig)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslär atl nämnden
skall ex ofllcio kunna pröva fråga om uiskrivning även i fall då beslutet
normalt fallas av överiäkare. sanu atl nämnden skall kunna delegera beslut om
utskrivning till överläkare även i de fall nämnden enligt lagen primärt svarar
för utskrivningsbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen erinran har riklals mot
förslagen av de fiesta instanser, RÅ, stålens handikappråd, riksrevisionsverkei
och iilskrivningsnömnden i Jim-köping har tillstyrkt dessa. SHR har betonat att
nämndens initialivriitt iir beroende av de resuiser den får för sin verksamhet.
Riksrevisionsverkei menar all förslagel om delegationsrält är berättigat men
att det. (ör atl förhindra missförstånd borde fiamgå av lagtexten att frågan om
delegering skall prövas i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga ulskrivningsnämnder är emol
förslagel. Några kan visserligen godla förslagel alt nämnden skall få
föranstalta om uiskrivning av patient som överläkare f. n. ensam beslämmer om
(s. k. P-fall) men menar samtidigt att rälien härtill i praktiken saknar
betydelse. Starkare kritik riktas mot möjligheten alt delegera beslutsrätlen
angående utskrivning av de s, k, farlighdsfallen, som nämnden f.n, ensam
beslular om (s.k. N-, O- och PN -fall). Här framhålls bl. a. atl det synes
inkonsekvent att nämnden kan överiåta ål överläkaren alt beslula om utskrivning
i dessa fall i förhållande till nämndens föreslagna vittgående
tillsynsbefogenheler i övrigt. Det framhålls som betänkligt alt nämnderna
skall kunna avhända sig ansvarel för utskrivningar i dessa ur säkerhetssynpunkt
särskill vikliga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkurförbundel slutligen menar att
eftersom lagen grundar sig pä alt vårdbehovel är bdingal av medicinska skäl så
bör läkaren ensam ha rätt att skriva ut alla patienter som inte längre fyller
krileriel för ivångsvård, säledes även farlighdsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammansällning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget om en utökning av
nämnderna från Ire lill fem ledamöter, av vilka en skall besitta särskilda
kunskaper inom del sociala området tillstyrks av socialslyrelsen, statens
hundikuppråd, kommunförbundet, LO, HCK och RSMH. Dessa belönar särskill
belydelsen av ökal lekmannainflytande i nämnden. Några framhåller även atl
någon ledamot i nämnden bör ha kunskaper om arbetsmarknaden och någon
representera palienl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3096>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3097>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlressen. Socialstyrelsen påpekar särskilt atl man inle
får betrakta förslaget om en ledamots speciella erfarenhel från det sociala
området som en slutlig lösning av frågan hur samarbelel mellan sjukvården och
socialvården bör ordnas. 1 övrigt fiamhäller slyrelsen som önskvärt alt
läkarleda-moten i nämnden hade specialislbehörighel inom området psykialri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten för Väslra Sverige
ifrågasäller om nämndens uppgifler inle kan fullgöras med endasi fyra
ledamöter, varav två lekmän. Hovrätten menar att i allt fall uttrycket
""erfarenhet i allmänna värv"" borde bytas ut mot elt
mindre ålderdomligt uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medicinska fukultelsntiinnden vid
Lunds universitet frågar sig om fem personer i en nämnd arbetar effektivare än
tre. eflersom arbelsgruppen motiverat utökningen med den ökade arbetsbördan.
Vidare uttrycker nämnden farhågor för atl del kan bli svårt atl rekrytera
kvalificerade ledamöter i lillräckligl antal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västmunlands läns lundsiing menar
all dl ökal lekmannainflytande i nämnden är positivl men ifrågasäller förslaget
vad gäller antal och sammansällning. 1 slällel föreslår förvallningsulskoltel
en iremannanämnd bestående av en jurisl och två lekmän. Läkaren skulle knytas
till nämnden såsom oberoende sakkunnig. En liknande synpunkl anförs av RFHL.
som menar atl omhändertagandet enligl lagen omgående skall prövas av någon form
av vald nämnd där läkare och andra endast är föredragande och inte beslutande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SamtUgu ulskrivningsnämnder är
avvisande eller reserverade lill förslaget om utvidgning och sammansättning.
Även läkurförbundel och lukure-suUskapet avstyrker en ulökning av antalet
nämndledamöler. Man pekar främst på risk för ökade handläggningstider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stutskontoret förordar all
ulnämningsfrågorna överflyttas lill annan instans än regeringen i
decenlraliseringssyfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Tvångsåtgärder i vården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår att 13 S
LSPV överförs i princip oförändrad till den nya lagen (14 § 1 st.). Vidare
föreslår gruppen en särskild regel atl tvångsvis behandling får vidlas innan
vårdbehovsprövning skett endast i den mån den inle kan uppskjutas utan
allvarligt men för patienten (14 § 2 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen erinrar, med
anledning av atl lagen föreslås kunna bli tillämpad även på andra kliniker än
psykiatriska, om att styrelsen utfärdat vissa förbud mot tvångsmedel inom
somatisk vård (MF 1974:89).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens handikuppråd efterlyser
regler till skydd mot det "vardagsvåld" som förekommer på
mentalsjukhusen, t.ex. i form av godtycklig bältes-läggning och
ivångsmedicinering. 1 dessa synpunkter instämmer HCK och RSMH.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen och läkuresällskupet efterlyser regler
som skulle göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3098>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3099>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del möjligt att mol patientens vilja ge nödvändig medicin
även under transport till sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslår den ändringen i nuvarande regler om
brevgranskning atl brev till den som förordnals lill offenllig försvarare för
patienlen inte fär kvarhållas och granskas, samt all nämnden på ansökan av
överiäkare skall beslula om granskning av brev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK menar atl ändringen i fråga om
brev lill offentlig försvarare är välmotiverad och atl frekvensen av ärenden av
della slag uppenbarligen inle kan nämnvärt påverka nämndens arbdsbörda. Även JO
biträder förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller att brevcensur i vissa fall kan
behövas men menar att den föreslagna regeln i 16 S förefaller onödigt
komplicerad. Styrelsen menar atl brev slällda lill myndigheler och advokaler
hell bör vara undanlagna från censurregeln och all denna därtör kan fä följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling ställd lill myndighel
eller advokal skall vidarebefordras ulan granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I följd härav skulle, enligl
slyrelsen, 16 S Iredje, fjärde och själle slyckena kunna utgä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivningsnämnderna för Malmöhus
och Västernorrlunds lan tillstyrker förslagen i vad avser brevcensur. Däremol
menar utskrivningsntimnden i Slockholm atl rältssäkerhetshänsyn knappasi synes
påkalla nämnd-prövning och avstyrker att den föreslagna ordningen - som
uppenbarligen skulle leda lill prakliska komplikationer - genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkurförbundel vill all brevcensur och liknande regler som
slör den personliga inlegrilelen avskaffas. I detta krav instämmer RSMH som menar
att brevcensur aldrig kan bli effektiv och all den förhindrar ett förtroendefulll
förhållande mellan palienl och personal och molverkar vårdens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Utskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande besluiskompeiensens
fördelning mellan nämnd och överläkare hänvisas till avsniu 3.2.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller att eftersom fråga om
utskrivning skall prövas fortlöpande skall fråga härom las upp så snarl anledning
föreligger atl utskrivning skall ske. Därför, menar styrelsen, är regeln i 22 S
lagförslagel om vilka som är behöriga alt göra ansökan om uiskrivning
överfiödig. Utskrivning måste alltid prövas oberoende av om ansökan härom
föreligger eller inte och oberoende av vem som initierat frågan. Om regeln i
22 S utgår måste dock. framhåller slyrelsen, i 28 S föras in en bestämmelse om
vilka som äger räll all föra talan hos centrala psykiatriska nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskrivnlngsnämnden i Uppsala menar
att uppräkningen av behöriga sökanden i 22 S kan ersältas med begreppet
"'närstående". Belräffande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeln (20 S) alt fråga om utskrivning skall prövas
fortlöpande anmärker utskrivningsnämnden i Uppsala all det enligt
arbetsgruppens redovisade uppfattning bör åligga överläkaren att "i försia
hand" ta initiativ till utskrivning. JO synes, enligt nämnden, ha utlalal
att det åligger ulskrivningsnämnden atl tillse att försöksulskrivningsfallen
omprövas i tid. Nämnden, som menar atl iniiiativplikt inte bör åläggas
ulskrivningsnämnden, efterlyser etl klarläggande på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel om alt sänka den lid inom
vilken utskrivningsnänuid är skyldig atl pröva ny ansökan om uiskrivning från
tre månader till en godtas av flerlalel remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivningsntiinnden i Uppsala
ifrågasätter om inte en molsvarande "karenslid" borde införas för
permissionsansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, bland dem
psykiairiska nämnden, statens handikuppråd, HCK och RSMH, understryker
sambandet mellan utskrivnings-reglernas praktiska användning och förekomsten av
en väl fungerande öppen värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta remissinstanserna är
positiva till förslagel att försöksutskrivning inte skall pågå längre tid än
ett är i följd och all, om den tiden gått till ända ulan alt förlängning har
skett, patienten skall betraktas som utskriven. Betänkligheter uttalas dock av
uiskrivningsntiinnden för Vtisier-norrlands län, särskill vad avser de
patienter som anses vara farliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen föreslår all i
stället för regler om försöksutskrivning i lagen regleras möjligheterna att ge
patienten öppen eller halvöppen psykiatrisk vård. Det är, menar styrelsen,
viktigt atl markera alt även värden utanför institutionen ges ett kvalificerat
malerielll innehåll och att patienten då också blir föremål för aktiva
behandlingsinsalser. Slyrelsen menar alt beleckningen ""öppen
psykialrisk vård" svarar bättre mot denna niål-sällning än beleckningen
försöksutskrivning. Styrelsen anser atl öppen vård i likhet med
försöksutskrivning bör begränsas i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och lukarjöihiindei hävdar
att institutet försöksulskrivning kan hell avskaffas, om man begränsar
tvångslagen lill relevanla huvudindikationer och lilläggsindikalioner. Även
RSMH kräver all alla bestänuuelser om försöksulskrivning utgår, och fiamhåller
att försöksutskrivning leder till en personlig osäkerhet och försvårar social
anpassning och framlidsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Förordnande av offentligt biträde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen behandlar dels
behovel av offenlligl bilräde enligt rällshjälpslagen, dels vilken myndighet
som bör fatta beslul om sådanl bilräde i ärenden som kan aklualiseras enligt
LPV. Arbetsgruppen uttalar därvid att biträde bör förordnas, om det behövs för
tillvaratagande av den enskildes räll. Vidare menar arbelsgruppen alt
offentligt biträde bör kunna förordnas av ulskrivningsnämnd och psykiairiska
nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinsianser som lar upp
frägan om offentligt biträde i della sammanhang berör statens hundikappråd och
utskrivningsntimnden för Malmöhus Itin, Svensku kommunförbundel och
Landslingsförbundel frågan om rätt atl erhålla offenlligl bilräde. Slutens
hundikuppråd anser att offenlligl bilräde skall kunna förordnas i alla fall
utom då det är uppenbart obehövligt. Nämnden i Mulmöhus lån menar atl nuvarande
regler tillförsäkrar patienten rätt till biträde i den omfattning
rättssäkerheten kräver. Kommun- och lundstingsförbunden föreslår att
förordnande av offentligt bilräde skall ske i samlliga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK, socialslyrelsen,
riksrevisionsverkei, ulskrivningsntimndernu i Slockholm, Uppsalu,
Vtisternorrlunds Itin och Skövde förordar atl nämnderna får besluta om
förordnande av offentligt biträde. Ingen remissinslans Ullalar moisall
uppfaUning. JK och utskrivningsnämnden i Uppsulu framhåller all ell
genomförande av denna ordning knappasi skall behöva medföra behov av
förstärkta kansliresurser eller av egen ekonomisk förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen gör för sin del
följande tillägg i anslulning till frågan om offentligt bilräde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon möjlighet atl förordna
offentligt biträde redan i samband med sådanl beslut som avses i 9 S LPV
(läkares inlagningsbeslul) föreligger knappasi. Vid översyn av
rältshjälpssystemd borde frågan las upp om del är möjligi alt redan innan
ärendet prövas i lokal nämnd vidta åtgärder som ger den enskilde elt bätlre
rättsskydd. Nägon form av jourverksamhel borde kunna diskuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Besvär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patients besvärs rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslår, som en
konsekvens av förslagel om obligatorisk nämndprövning av inlagningsbeslul, all
möjlighel all föra lalan mot inlagningsbeslul inle skall finnas. I slällel
förordar man en regel om räll för patienlen all begära all nämnden skall ultala
sig om förutsättningar för inlagning förelegal (10 S 5 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgått tidigare har en rad
remissinstanser ifrågasatt den obligaloriska överprövningen och i slällel
förordal etl bibehållande av nuvarande besvärsordning. Till dessa hör
Slockholms norru ulskrivningsnämnd som emellertid dessutom anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan ifrågasällas om inle
besvärsräll bör finnas kvar även om förslagel (om obligalorisk nämndprövning)
genomförs. Enligt den särskilda lagsliftningen om ersällning vid orikligl
frihetsberövande är ersällningsrällen i princip beroende av alt beslut om
frihelsberövande ändrats. Del är dock i hög grad ovisst om etl sådanl uiialande
angående iniagningsförutsätlning-arna som utskrivningsnämnd enligl 10 S femle
slyckel i förslagel skall göra pä begäran av palienl är all anse som etl beslut
om ändring eller faststäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34(,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lelse av intagningsbeslulei. Vidare uppkommer fiågan
huruvida underlåtenhet att begära sådanl uttalande medför au den s. k.
passiviieisregeln i 3 kap. 4 S skadeståndslagen blir tillämplig. Dessa
osäkerhetsfaktorer skulle elimineras om palienlerna liksom nu gavs en formell
besvärsriitt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO avstyrker vad arbetsgruppen
föreslagit om nämndutialande enligl 10 S femte stycket och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Något skäl för att man i efterhand skall
kunna påkalla ulskrivnings-nämndsprövning av en inlagning för psykialrisk vård
eller av en åtgärd vidtagen under sådan vård - vilkel skulle bli möjligt med
arbetsgruppens förslag i 10 S femle styckel - anser jag över huvud tagel inle
föreligga. Man måste i ställd konstruera lagen så all fulla garanlier kan
finnas för alt få en intagning prövad i det aktuella skedd då vård pågår. - -
Att i efterhand tillhandahålla elt överprövningsinsiiiul är för mig en
främmande och omotiverad tanke. - - Arbetsgruppens resonemang atl nämnden
skulle göra någon slags förprövning för en kommande talan från patienten om
ersällning för felaktig inlagning har inle överiygal mig om behovel av den
föreslagna beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även utskrivningsntimnden .för
Malmöhus Itin menar atl 10 S femle styckel kan utgä men med den motiveringen
att enligt nämndens mening del är självklart alt en utskrivningsnämnd, som har
all pröva lagligheien av företagna handlingar, alltid uttalar sig om
förutsättningarna för intagning, och det oberoende av om patienten begärt det.
- Sociulstyrelsen ä sin sida hävdar motsatsen, nämligen att den enda prövning
nämnden bör göra är behovel av om vård fortsättningsvis kan beredas med stöd av
lagen och således inle någon prövning av om inlagning enligl 9 § borde ha skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläkares rätl lill underslällning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslär borttagande
av överläkarens nuvarande rätt att få utskrivningsnämnds beslut underställt den
centrala instansen (25 S LSPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot förslaget vänder sig
utskrivningsnåtnnderna i Uppsula och Vtisternorrlunds län, vilka båda menar
all rälien bör finnas kvar, eller evenluelll ulvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informalion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En rad remissinstanser understryker
vikten av atl patienten erhåller information om sina rättigheter bl.a. rätten
atl anföra besvär och begära utskrivning, och hälsar med tillfredsställelse
arbetsgruppens förslag i 10 S 6 st. och i 35 §. Till dem som utlalal sädan
tillfredsställelse hör psykiutrisku nämnden, statens handikappråd, JO, norra
ulskrivningsnämnden i Stockholm och RSMH.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vriga fr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens na m n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelsgruppen föreslår att den nya
lagen benämns ""Lag om viss psykiatrisk vård" (LPV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivningsntimnden jör Jönköpings län anlör:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(I belänkandet) sägs, atl en lags
benämning pä elt ändamålsenligl sätt bör spegla dess innehåll. Den föreslagna
benämningen torde knappasi motsvara del uppställda kravet på ändamålsenlighet.
I så fall kanske benämningen hade borl vara "Lag om psykialrisk vård
oberoende av egel samtycke". Om inle en sädan benämning anses lämplig
föreslås som alternativ "Lagom psykiatrisk vård i vissa fall", vilket
torde vara riktigare än alt tala om ""viss"' psykiatrisk vård.
som niirniast ger antydan om någon speciell vårdform, som närmare beskrivs i
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även ulskrivningsnämnden fin-
Väslernorrlands Itin menar att uttrycket ""viss" språkligt sett
ler sig mindre lyckat, men har ingen erinran mot den nya beteckningen av lagen.
Ulskrivningsiitimiideii för Maliiuiliiis Itin biträder ocksä nainnändringen
och understryker som särskilt angeläget atl lermen ""sluten
värd"", som i praxis läcker både sluien och öppen vård, utgår. RSMH
avslyrker den föreslagna namnändringen med motivering alt lagförslagel som
helhet ändå bara innebär jusleringar i LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndernas benämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel remissinsianser har inte
haft någon erinran mol förslaget att kalla nämnderna för '"psykiatrisk
nämnd"" resp. ""central psykialrisk nämnd".
Vtskrivningsntininden jör Malmöhus Itin föreslår emellertid att i slällel för
elt vissl sjukhus" namn på nämnden, vilkel arbelsgruppen förordal, bör
anges den kommun där kansliel finns, således "'psykiairiska nämnden i </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommun". Ett visst sjukhus
stämplas dä inte som en inrättning där tvångsvård i försia hand
lillhandahålls. menar nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Psykiskt störda lagöverträdare, betänkande (SOU
1977:23) av 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter remiss har yllranden kommil
in från riksåklagaren, hovrätten över Skåne och Blekinge, Slockholms lingsräli,
Göieborgs lingsräit, rikspolisstyrelsen (RPS), kriminalvårdsstyrelsen,
kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden, interneringsnämnden,
brotlsförebyggande rädd, socialstyrelsen, rällspsykiatriska kliniken i Uppsala,
rättspsykialriska kliniken i Lund, Psykiatriska nämnden, statens handikappråd,
stalskonloret, universitets- och högskoleämbelel efler hörande av de medicinska
och juridiska fakulteterna, Utredningen om isolering inom kriminalvården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet efter hörande
av vissa enskilda landsting. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
cenlralorganisalion (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges
lä-kaiförbund. Svenska läkaresällskapel, Sveriges psykologförbund. Svenska
psykiatriska föreningen, Rällspsykiatriska föreningen, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges
äklagare, Riksförbundel FUB, Övervakarnas riksförbund. De handikappades
riksförbund. Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) och Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De av kommittén framlagda förslagen
har fält etl övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen även om
kritik riklats mot enskildheter i förslagen. Flertalet remissinsianser
understryker vad kommittén anfört i fråga om behovel av ytterligare resurser
för reformens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl riksåklagarens mening
förefaller ulredningens slåndpunkler väl övervägda och väl ägnade att ligga
lill grund för en reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsfängelsentiinnden anför all
ulredningens förslag lill ändringar i gällande lagsliflning i de flesla
avseenden synes vara väl genomförbart och ägnat atl öka rälissäkerhel och
behandlingseffekliviid för de psykiskl störda lagöverlrädarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiutrisku nämnden (PN) släller
sig posiliv lill de grundläggande idéer som kommer till utlryck i betänkandel
och har i princip inle nägol all erinra mol förslagen vad gäller behandlingen
av psykiskl avvikande lagöverträdare. Liknande synpunkter anförs av
landstingsförbundet och Föreningen Sveriges åklugure.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kritninulvårdsnämnden (KVN) ullalar
all förslagen synes i slorl sett teoretiskt väl genomtänkta och avvägda.
Förslagen bygger emellertid i många stycken på prakliska förulsättningar som nu
inte finns ulan måsle tillskapas. Som på många andra områden utgörs dessa
förutsättningar till slor del av personella och ekonomiska resurser. Det
förefaller enligl nämndens mening som om kommilién i vissa avsnill varit väl
optimistisk när del gäller möjligheterna alt tillskapa de erforderliga
resurserna. 1 andra avsnitt av det föreslagna systemet finns anledning förmoda
att de resurser kommittén förordat är alltför begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett genomförande av utredningens
förslag förutsätter enligt interneringsnämnden atl kriminalvården får
tillräckliga resurser. Det synes nämnden helt orealistiskt att räkna med atl
sådana vårdresurser som måsle krävas kan ställas till förfogande inom en nära
framtid. RSMH anser atl den viktigaste förutsättningen för atl de föreslagna
lagändringarna skall kunna fungera är att samarbetet mellan kommunerna, landstingen
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kriminalvården fungerar, och all kriminalvården får de
resurser som behövs för alt la hand om ell slörre anlal psykiskl sköra
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser har en
övervägande negaliv inslällning till de framlagda förslagen. Slutens
rtiiispsykiuirisku klinik i Uppsulu släller sig sålunda kritisk till cenirala
tankegångar i belänkandet men anger och motiverar elt antal allernalivförslag
lill betänkandel. Även Sveriges p.syko-logförbund är kritiskt lill centrala
tankegångar i betankandet. Förbundet tror sålunda inte alt det förkortade
undersökningssystem kommittén skisserar kommer atl leda lill ökad
rättssäkerhet. Förbundel anser inte heller atl LSPV:s nuvarande kriterier för
ivångsvis inlagning av icke kriminella personer ulan vidare kan följas när det
gäller personer som begått broll och förbundel är kritiskt till den lanke om
flexibilitet mellan kriminalvård och menlalvård som förs fram som en av
huvudtankegångarna i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminulvårdssiyielsen avstyrker
kommitténs förslag i principfrågorna. Förslagen innebär en försämring både för
det klientel som med gällande ordning är föremal för kriminalvård i anslall-och
för den nya klienlelkate-gori som föreslås bli tillförd kriminalvården.
Kriminalvården saknar resurser för alt lillgodose det nya klientelets
vårdbehov och kommer, om förslaget genomförs, att fråntas de psykiatriska
värdresurser som den i dag disponerar. Om förslagel mol slyrelsens avslyrkande
genomförs, krävs en grundlig ulredning av kriminalvärdens lill följd av
förslagel ökade resursbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har från
flera håll pekats på det reformarbele som pågår inom samma eller närliggande
ämnesområden varvid bl.a. den länken framförts all en samordning av de olika
utredningsförslagen borde ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRÅ framhåller all behovet av en
översyn av brollsbalkens päföljdssyslem blivit allt slarkare. Sådanl
reformarbele har också påbörjats på olika områden. Under senare år har flera
ulredningar på det kriminalpolitiska områdel redovisai sina överväganden. BRÅ
pekar också på all en översyn av BrB:s påföljdssystem har företagits av BRÅ:s
kriminalpolitiska arbetsgrupp som nyligen avgetl rapporlen (1977:7) Nytt
siraffsyslem idéer och förslag. Del ler sig för BRÅ:s del naluriigl all ulgå
från denna arbdsgmpps principiella syn pä påföljdssysiemds ulformning
beträffande psykiskt störda lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ uppehåller sig ulförligl vid de
kriminalpoliliska grundema och utvecklingen av den kriminalpoliliska debatten
för att motivera sin uppfattning atl utredningens förslag inle omedelbarl bör
läggas lill grund för ny lagstiftning. En förändring av regleringen av den
straffrättsliga behandlingen av psykiskt slörda bör ske mot bakgrund av en mer
allmän översyn av brottsbalkens påföljdssystem och därvid utformas från andra
principiella utgångspunkter än som nu gäller. Del är f. n en ovanligt lämplig
lidpunkt för en sådan mer allmän översyn. Vid en sådan översyn bör del akluella
betänkandet kunna spela en viktig roll. Redovisningen av nuvarande prax-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>is och problemen med denna, liksom även redogörelserna för
olika former av psykiska störningar och de avvägningar om den lämpliga
behandlingen av dessa förefaller RÅ omsorgsfullt och skickligt genomförda. En
stor del av Ulredningens konkreta lagförslag bör också utifrån en annan
principiell utgångspunkt kunna godlas ulan egenlliga förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätts- och kriminalvårdspsykiatrins
framlida undersöknings- och vårduppgifter synes statens rättspsykialriska
klinik i Uppsala inte kunna avhandlas separat från en rad andra frägor, såsom
LSPV, LOB, vilka som skall handha vården av de "särskill
vårdkrävande" inom kriminalvården, den psykiatriska värden, ungdomsvärden
och nykterhelsvården, specialsjukhusen och de fasla paviljongerna elc. Av vikt
är även hur man slutligen skall lösa frågan om tvång och frihel inom
socialvården och konsekvenserna av denna lösning för andra vårdområden. Det
behövs enligt denna remissinstans en mera omfaltande integrerad översyn av
samhällets hela vård- och Ivångsapparat. En liknande inslällning har
Stinkliolnis lingsråii.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juridiska.fakultelsnämnden vid
Uppsala universilel framhåller att ulredningen endast i mindre omfallning
kunnat beakla den omsvängning inom kriminalpolitiken, som innebar ell mer eller
mindre slort avståndstagande från de behandlingssynpunkter, som kraftigt
påverkade ulformningen av BrB. Av allt att döma kommer de allmänna lärorna om
brotl och straff att kraftigt päverkas av denna förändrade inslällning till
socialt avvikande beleende. Därmed är det också givel, att
rätlssäkerheissynpunkler kommer all tillmätas allt slörre vikl ju mera
påföljden ansluler sig till lagöverträdelsen. Lundsiiiigsjörbundet beklagar
att, i fråga om ivingande vård, någon samordning av utredningens förslag inte
synes ha skett med andra akluella utredningar inom hälso- och sjukvården samt
angränsande vårdområden, säsom socialutredningen och ulredningen för översyn
av LSPV. Liknande synpunkter anför Sveriges läkarförbund och Svensku psykiatriska
föreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Indikationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet "psykisk störning"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp
utredningens förslag atl alla slag av funk-lionsrubbningar betecknas som
"psykisk störning", Stockholms tingsrtiit har inle något att erinra
mot alt termen används i såväl LSPV och BrB i stället för nu gällande
terminologi. Även Göieborgs lingsräli, RPS och RSMH finner beleckningen
lämplig. Inte heller B/?/i har något att erinra mot förslaget. BRÅ betonar dock
att också della begrepp - även om del är lämpligare än nuvarande terminologi -
med nödvändighet förblir vagt, Förslagel. som närmasl synes föranlell av hänsyn
lill samordningen med brottsbalken (BrB), är enligl PN:s mening mindre lämpligl
för LSPV:s del. Termen psykisk sjukdom är vald bl. a. för all markera att lagen
är avsedd för allvarliga tillstånd. Uttrycket psykisk störning torde, om man
utgår från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänt språkbruk, föra tankarna lill i första hand
psykisk ohälsa av lindrigare slag och torde vara ägnat atl göra den medicinska
avvägningen svårare än f. n. Kommittén har även själv påpekat (s. 61) atl
gränsdragningen för området "psykisk slörning" måste bli godtycklig.
PN anser därför alt den nuvarande termen bör bibehållas. Den lerminologiska
svårighel som kommilién stålt inför synes kunna lösas om i 1 S andra styckel
LSPV ordet "jämslälles" byls ul mol "anses" och till
"abnormitet" fogas "defekt". 1 konsekvens med det anförda
bör lermen "psykisk störning" bytas ut i övriga förslag t.ex i 33
kap. 2 § försia slyckel broUsbalken. Denna paragraf anser PN för övrigt
tillfredsställande, i synnerhet som den fåll en lydelse som slår bättre i
överensstämmelse med LSPV och omsorgslagen än som nu är fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medicinska fakultelsnämnden vid
Lunds universitet menar att det finns risk all man pä nyll läser lagsliflningen
på ell olyckligl säll. F. n. pågår en översyn av LSPV och socialdepartementet
har nyligen aviserat alt frågan om tvång mot vuxna inom socialvården skall
brytas ul ur behandlingen av socialulredningen och samordnas med LSPV.
Resullatd kan i värsta fall bli en ny inkongruens mellan BrB och LSPV. Termen
"psykisk slörning" har, trots atl den är yitersl vag och oprecis, en
diagnostisk innebörd, i den bemärkelsen alt den anger en avvikelse frän normen.
Den är i själva verket en eufemism för "åvila", "psykisk
sjukdom", "psykisk abnormild" etc. Om man strävar efter att 33
kap, 2 S BrB skall ha full följsamhel till LSPV är del logiskl atl i ställd i
BrB välja del neutrala uttrycket "psykiskl tillstånd"".
Fakultetsnämnden föreslår säledes att 33 kap. 2 S BrB inleds sålunda:
"Var den som begått brotl därvid i sådant psykiskl tillstånd atl vård
kunnal beredas honom med slöd av lagen om beredande av sluien psykiatrisk vård
i vissa fall, må ej dömas till fängelse elc."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e)-indikationen i LSPV och motsvarande indikation i
omsorgslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommilléns förslag alt avskaffa
e)-indikationen i LSPV och omsorgslagen lillsiyrks uUryckligen av en majorilel
av remissinslanserna. Hit hör bl. a. Stockholms tingsrtiit. Göieborgs
lingsrtitl, ungdomsfängelsenämnden, BRÅ, socialstyrelsen, slutens
rällspsykiatriska klinik i Uppsula, PN, niedicinsku jukidlelsntiinnden vid
Lunds universitet, LO, Svensku läkuresållskupel och Svensku psykiutrisku
föreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ anför all ulredningen framför
övertygande skäl för ell avskaffande eftersom e)-indikationen hafl slörre
praktisk betydelse endasi i samband med förmögenhetsbrotl och även belräffande
dessa har i de flesta fall även nägon av de andra specialindikalionerna kunnat
åberopas. I del fåtal fall där nu frihetsberövande påföljd är utesluten och
gärningsmannen inte kan överlämnas lill sluten psykialrisk vård enligl annan
grund än e)-indikalio-nen skulle enligl utredningens förslag frihelsstraff
kunna följa. Ulredningens utgångspunkt har varil att i den mån
samhällsskyddsaspekter vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmögenhetsbiotlslighd anses påkalla frihetsberövande
utan att medicinska eller social-medicinska skäl talar därför sä bör della ske
inom kriminalvården och inle inom sjukvården (s. 200),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om man bortser från
e)-indikalionen så är förutsättningarna för sluien psykiatrisk vård enligt LSPV
i betydande ulsträckning grundade på samhällsskyddsaspekler. 1 första hand
gäller delta b)- och d)-indikalioner-na. Alt samhällsskyddsaspekler även måste
påverka uppbyggnaden av det straffrättsliga reaklionssystemel är uppenbart.
Utredningens förslag innebär all skyddsaspekierna enligl dessa bägge
rällsområden anpassas så att de skall kompleltera varandra utan all man dock
därvid beaklar all de båda områdena också måste styras av andra, sinsemellan
mycket olikartade intressen. I princip kommer psykiskl störda väldsverkare alt
hänföras till sjukvården medan psykiskt störda förmögenhelsbroltslingar hänförs
till kriminalvården. Genom den eftersträvade flexibiliteten får del dock förutsäUas
alt i praktiken båda kommer atl placeras inom sjukvården.
Förmö-genhelsbrottslingen kommer dock därvid, även om han inle skulle kunna
anses ansvarig för sina handlingar, alt i princip fä kvarstanna den lid som
domslolen ansell motiverad, bl. a. med hänsyn lill broliens svärighdsgrad,
medan väldsverkaren skall släppas när vårdbehov inle längre föreligger. Syslemel
förefaller inkonsekvenl, irralionelll och svårhanleriigl. Ell syslem byggl på
en lillräknelighetslära är i della hänseende all föredra. För den grupp
personer som inle kan anses ansvariga för sina handlingar lorde LSPV:s regler
även ulan e)-indikalion vara fullt tillräckliga. 1 övriga fall bör, säsom
fallet redan enligl ulredningens förslag skulle bli belräffande
förmögenhelsbroltslingar, inle några hinder föreligga atl uldöma frihelsberövande
påföljd så länge garantier finns all erforderlig vård kan meddelas. Också i
sådana fall kan naturligtvis fortsatt sluien psykialrisk vård enligl LSPV vara
motiverad efter del all brottspåföljden avfiänats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för upphävande av
e)-indikaiionen i I S LSPV och motsvarande indikation i 35 S omsorgslagen är enligl
hovrättens över Skåne och Blekinge uppfaUning övertygande. Hovrälten delar
utredningens bedömning, all del inte bör vara brollel ulan arten och graden av
psykisk störning och del därav föranledda medicinska vårdbehovel, som skall
vara avgörande för om lagöverträdare skall kunna oberoende av egel samiycke las
in och kvarhållas på sjukhus. Som framgår av betänkandet har ulredningen emellertid
för vissa fall lämnal synpunkter pä påföljdsvalet, vilka slår i slrid med denna
grundsyn. Del år vidare hovrällen bekanl, att en arbetsgrupp inom
socialslyrelsen f. n. är sysselsatt med en översyn av indikationerna i 1 S
LSPV. Resultatet härav bör beaktas vid den slutliga utformningen av förslaget
till ny lydelse av paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund delar
kommitténs uppfattning när del gäller mindre allvarliga brott. Förbundel
påpekar emellertid all e)-indikationen även avser "annal av lagstiftningen
skyddal intresse som icke avses under b)". Som kommittén konstaterat är
del ingalunda alltid e)-indikalionen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(öreligger ensam. Föreligger diirjämle en av
specialindikalionerna a) - d) och sker överlämnande till sluten psykiatrisk
vård, kan mycket viil intiälfa att skälen för kvarhållande enligt någon av
dessa upphör efter kort tid medan e)-indikationen är oförändrad. Kommittén har
avvisat tanken pa alt i ett sådant liige ny påföljd skall bestiiminas lill
kriminalvård och de anförda skälen härför synes bärande, .Allernativl borde
dock anges någon möjlighet atl kvarhålla den psykiskl avvikande inom den
psykiairiska sjukvården. Förbundel tänker då på grövre former av egendomsbrott
och narkotikabrott. Om e)-indikationen behälls i någon Ibrm bör domstolarnas
räll lill föreskrift om prövning av utskrivningsbeslul gälla även lör dessa
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RPS ställer sig iveksam till
borttagandet av indikationen och anser alt fiågan bör avgöras först sedan
eifarenheter erhållils frän domstolarnas tillämpning av 33 kap. 2 S BrB i den
föreslagna ulformningen saml alt slutlig ställning tagits i frågan om
inlerneringsslraftéts bibehållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Ansökan om intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ och Föreningen Sveriges åklagare
anser det olämpligt alt äklagare formelll skall kunna göra ansökan om sluten
psykiatrisk värd med hänsyn till att åklagare i samband med rättegång kommer i
en omedelbar motsatsställning till den misstänkte. Enligl RÅ kan för den som
år inlagen i häkte tjänsteman som har att sörja för den intagne göra ansökan
och i andra fall kan detla ske genom polismyndighd. Del får förutsättas atl
åklagaren i den mån han finner all ansökan bör göras tar kontakt med någon som
har lätt alt göra ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Verkställighet av beslut om överlämnande till
sluten psykiatrisk vård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen anser sig inte
kunna tillstyrka kommitténs förslag i fråga om beslutsfattare vid placering av
värddömda palienler. Placering genom samrådsförfarande mellan
undersökningsläkaren och läkaren på hemorts-sjukhuset kan, med lanke pä
hittills gjorda erfarenheter av sådant samarbele, på de flesta håll inte förutses
fungera friktionsfritt. Det har emellertid länge anseUs önskvärl alt
socialstyrelsen i görligaste mån frikopplas från denna uppgift. Flera olika
syslem har härvid diskuterats vid olika tillfällen. Det tekniskt enklaste
systemet synes vara att placeringen tillgår på samma säll som vid överlämnande
lill öppen psykialrisk vård. I detta fall skall domstolen jämlikt 12 §
kungörelsen (1970:85) angående underrättelse om dom i vissa brottmål m. m.
överlämna avskrift av domen till vederbörande sjukvårdsstyrelse. Enligl 4§
första styckel punkl 6 sjukvårdskungörelsen (1972:676) åligger del
sjukvårdsslyrelsen atl tillse atl dessa patienter får lämplig vård och
behandling. Domen överlämnas därefter vanligtvis till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vederbörande öppenvärdsläkare som kallar patienten lill
etl första besök. 23 Riksdagen 1979180. I saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta system borde som nyss angells
även kunna användas när det galler patienter som överlämnats till sluten
psykialrisk vård. Visserligen föreligger problem när vården skall ske på
psykiatrisk specialenhel. men dessa är inte olösbara. Denna problemalik kan
t.ex. lösas genom att överläkaren på hemorlssjukhusel först tar konlakl med
specialenhetens överläkare såsom vid inlagning på sådan enhel i de inle
sällsynla fall LSPV-intagningen grundas på ansökan om vårdintyg.
Socialslyrelsen anser att verkställandet av placering av patienter i sluten
psykialrisk värd bör ske skyndsamt och atl om möjligt en yttersta tidsgräns bör
sällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Behandlingen av psykiskt störda inom kriminalvården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökad fiexibililel kriminalvård - sj ukvärd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En majorilel remissinsianser
släller sig bakom utredningens förslag om ökad flexibilitet mellan
kriminalvården och sjukvården, men samtidigt belönas all vissa svårigheier av
praktisk natur måste lösas, innan reformen kan genomföras. Lämplighelen all
avveckla de psykiairiska avdelningarna inom kriminalvården ifrågasalls även i
della sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ släller sig positiv lill den
ökade flexibililei mellan kriminalvård och sjukvård som utredningen
eftersträvar. Att den tid under vilken en straffad undergår vård skall inräknas
i verkslällighelsliden är också rimligl. Såvill RÅ kan bedöma är de problem som
kan vara förenade med den eftersträvade flexibiliteten främst av praktisk
natur. Som utredningen påpekar finns del i dag elt motstånd från sjukhusels
sida att ta emot patienter från kriminalvården. Det framstår som tveksamt om de
åtgärder utredningen föreslår - i försia hand alt de psykiairiska avdelningarna
inom kriminalvården avskaffas - är ägnade all lösa detta problem så atl
lillgång till adekval vård kan Iryggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande synpunkter anförs av bl.a.
hovrätten över Skåne och Blekinge, BRÅ, Slockholms tingsrätt, Göieborgs
tingsrätt och KVN. RPS framhåller vikten av att bevaknings- och
säkerhetsfrågorna ägnas uppmärksamhet framför allt i de fall i
kriminalvårdsanstalt intagen överförs till vård inom den allmänna sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen finner det
angeläget all de psykiskl sjuka som del här är fråga om tillförsäkras adekvat
psykisk värd. F. n. har emellertid den allmänna psykiatrin svårigheter på grund
av bl. a. otillräckliga resurser att ta emol sådana patienter som kommer från
kriminalvården. Sverige.? läkarförbund finner syftet med de föreslagna
reformerna - en ökad samordning och flexibilitet - eftersträvansvärt. När det
gäller de konkreta förslagen synes emellertid utredningen ha drivits av dt
orealistiskt önsketänkande. Den psykiairiska vårdens obenägenhet att ta ansvar
för ett psykiskt stört kriminalvårdsklientel kan inte ses som en tillfällighet.
Det är en ofrånkomlig effekt av en målmedveten och eftersträvad
omstrukturering av psykiatrin, där inriktningen på frivillig medverkan blivit
allt svårare atl förena</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med tvångsinsatser. 1 den utvecklingen bör man räkna med
en snarare ökad än minskad obenägenhet atl la ansvar för ett
övervakningskrävande klientel. Denna obenägenhet grundas bl. a. på en alltmer
bristande kompelens lill samhällsskydd vad gäller övervakningskrävande
inlagna. Ulvecklingen går ifrän stora sjukhus med en flexibelt användbar
personal, med en dominans av män, med en byggnation av avskildhet från andra
delar av samhällel som underlällar övervakning - mol mindre enheler med en
mindre flexibel bemanning, framför alli nattelid. med en allt större dominans
av kvinnlig personal, med en integrering i annan sjukvärd eller annan
samhällelig verksamhet och en utformning av vårdavdelningarna, som starkt
minskar möjligheterna lill en effektiv övervakning. Denna utveckling har i
vissa avseenden t. o. m. inneburil svårigheter när det gäller vård av det
vanliga psykiairiska klienleld med bl.a. en ökad frekvens av självmord pä
psykiairiska kliniker och sjukhus. Bidragande orsaker lill obenägenhden är även
arbelsmiljöaspekter för personalen och svärighelerna alt effektivt behandla
ell alllför hderogenl patientklientel. Med hänsyn lill dessa olika faktorer har
den allmänna psykiatriska vården inga reella möjligheter att utveckla ett
vårdansvar för annal än enstaka patienter med etl från kriminalvårdssynpunkt
betingat övervakningsbehov. Del bör också understrykas att skulle en
lagsliflning enligt utredningens intentioner komma till stånd, torde i
praktiken värdpersonal och sannolikt också sjukvårdsadministratörer och
sjukvårdspolitiker pä alla säll försöka motverka en övervältring av
kriminalvårdsanvard på sjukvården. Risk finns här atl en lagsliflning om ökad
samordning och flexibilitet skulle bli ett politiskl-administrativt slag i
luften, som bara ylterligare minskar den utstötta palienlkategorins möjligheler
all få effektivt omhändertagande och öka irritationen mellan vårdområdena (jfr
förhållandena kring den nyligen etablerade lagen om omhändertagande av
berusade). Utredningens förslag atl avveckla psykiairiska avdelningar inom
kriminalvården bör därför tills vidare inle förverkligas. Liknande synpunkler
anförs av bl. a. Svensku läkurestillskupel och Svensku psykiairiska föreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen ser del som
en allvarlig brist att kommilién inle närmare berörl vilka behov i fräga om
värd, arbele och annan sysselsällning som lill följd av dess förslag uppstår
inom kriminalvården. Med den av kommittén föreslagna ordningen kommer
kriminalvården att helt sakna möjlighel alt med egna resurser omhänderla dt
psykiskl labilt och notoriskt myckel svärbehandlal klientel. Kriminalvårdens
hittillsvarande erfarenhel av svårigheterna all för kriminalvårdens inlagna
erhålla vård pä andra institutioner inger viss tveksamhet om alt en tillfredsställande
lösning av frägan skulle stå att finna efter de linjer kommittén drar upp. Det
är enligt styrelsens mening nödvändigl alt den värdorganisation som skall
verkställa den av domstol ådömda påföljden disponerar över erforderliga
resurser. Tillförs kriminalvärden ett klienlel med mer utlalal vårdbehov än
normalklienlelel, måste kriminalvården också kunna möla dessa behov utan all
vara uteslutande hänvisad till en utanförstående organisation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öppen psykiatrisk vård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag all påföljden
öppen psykialrisk värd skall få den innebörden alt vederbörande skall vara atl
betrakta som försöksutskriven från sluien psykialrisk vård och underkaslad de
regler som gäller för sådan uiskrivning har fåll etl blandal motlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ menar att förslaget lill öppen
psykialrisk vård inte fäll en lämplig utformning. Från den enskildes sida måste
det le sig förvånande alt han skall beiraktas som försöksutskriven från sluien
psykiatrisk vård utan all någonsin varil intagen. I de få fall där påföljden
skulle kunna bli aktuell lorde skyddstillsyn med föreskrifter kunna vara en
adekvat påföljd. Liknande synpunkler anförs av Göieborgs lingsräli.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRÅ anser del mindre lillialande
alt på delta sätl använda medicinska bedömningar som något av ell
påtryckningsmedel. BRÅ menar dessutom alt det inle finns något egentligt behov
av en påföljd med det innehåll som kommittén föreslär. Syftet med förslaget
skulle kunna tillgodoses inom ramen för icke frihelsberövande påföljd inom
kriminalvården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PN menar att förslaget hell bortser
frän försöksutskrivningens rällsliga nalur enligl LSPV. Försöksutskrivning är
en del av den slutna vården och får inte användas, om inte de i 1 S LSPV
angivna indikalionerna för sådan vård föreligger. Någon prövning av del slag
som föregår intagning enligt LSPV skulle inte göras innan patienten i öppenvård
enligl förslaget ""inskrivs"" vid sjukhuset. Delta begrepp
finns inte förut i LSPV. ""Ålerinlagning" av sådan patient är
alliså i realiteten en intagning utan de rällssäkerhelsgaraniier som finns för
intagning med slöd av 1 S. Förslagel avstyrks bestäml. PN ifrågasätter om inte
domstol i de fall den anser öppen värd påkallad bör förordna härom i samband
med skyddstillsyn. I dylika fall har den dömde en övervakare som kan se lill
atl givna föreskrifter iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO anser atl förslaget från
vårdteknisk synpunkl är bra och värt att pröva. Dock bör påpekas alt det från
rättssäkerhetssynpunkt måhända kan vara diskutabelt all samma instanser som
haft avgörande inflytande i påföljdsfrågan även i forlsältningen skall beslula
om frihelsberövanden av föreslagen arl. Denna fräga bör därför ses över
ylterligare. Av samma uppfaUning är slalens rällspsykiatriska klinik i Uppsulu.
Hovrätten över Skåne och Blekinge vill inte molsälla sig förslagel men vill
framhålla, alt delta i sin lur förutsätter en utbyggnad av den öppna
kontrollverksamheten. Den juridiskl-tekniska konstruktionen, bl.a. den
föreslagna anknytningen lill uiskrivningsnämnderna, synes kräva ytterligare
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Slockholms lingsrätls mening
kan någon principiell invändning inle riklas mol kommilléns förslag, eftersom
LSPV:s regler måsle iakltas vid beslut om inlagning. Tingsrälten delar
kommitténs ståndpunkt all inslilulel öppen psykiatrisk vård efter den ändring
som kommittén föreslagit kan vara väl ägnad alt för vissa psykiskt störda
lagöverträdare utgöra ett verksami medel i syfte all hjälpa vederbörande lill
åleranpassning i samhällel. Del föreligger dock en viss risk atl domstol drar
sig för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3127>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>använda påföljden överlämnande till öppen psykialrisk
värd, om del framstår som en möjlighet att den dömde kan komma att tas in för
sluien psykiatrisk vård. Det kan anlas alt påföljden kommer atl användas mera
sällan. 1 vissa fall kan del säkerl i slällel visa sig lämpligl atl använda
möjligheten att tillgripa påföljden skyddslillsyn med föreskrift om psykiatrisk
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen ultalar sig
posilivi beträffande påföljden öppen psykialrisk vård samt tillägger alt
möjlighel även bör ges atl förordna om öppna omsorger för psykiskt
utvecklingsstörda. Slyrelsen påpekar att det dock mäsle observeras alt i
realiteten de resurser som behövs för genomförandet f. n. inte finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även statens handikappråd är
positivt till förslaget men påpekar i likhet med socialslyrelsen att resurser
krävs för genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges läkurförbund anser atl
förslagel ger en rimlig konlroll av de patienter som del här är fräga om, vilka
då underkaslas vissa regler. På det sättet skulle en dom till öppen psykialrisk
vård kunna ge en mer meningsfull innebörd än hittills. Samma inställning har
Svensku läkuresällskupet som anser all föreskrifter om patienters skyldigheler
skulle kunna meddelas av utskrivningsnämnd eller vad som kan komma i dess
ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamhel i "civil commil ment"-sy
stemet s anda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har förordat att man
startar en försöksverksamhet i civil commilmenlsyslemels anda inom ramen för
nuvarande lagstiftning med tillämpning av 34 S KvaL. Försöksverksamhelen
föresläs avse personer som har uppenbara narkotikaproblem och som dömts till
fängelse i högst etl år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget har fått elt positivl
mollagande under remissbehandlingen. Del tillstyrks av hovrätten över Skåne och
Blekinge, BRÅ, medicinsku fukultelsnämnden vid Umeå universitet och Sveriges
läkurförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kriminulvårdsstyrelsen släller
sig posiliv till civil commilmenlsys-lemet och vill framhålla all de
frivårdsanläggningar styrelsen har tillgång till väl lämpar sig för detta
ändamål. Det förutsätts dock atl ett mera strukturerat behandlingsinnehåll kan
ges åt vistelsen vid dessa anläggningar än vad i dag vanligen är fallet. En
väntad ulbyggnad av behandlingshem för narkotikamissbrukare i kommunal regi
torde också ge möjlighet till en vidgad försöksverksamhel av det slag kommittén
har i åtanke. Styrelsen finner det angelägel att en sådan ulbyggnad snarasl
kommer lill slånd. När del gäller ålgärder mol narkotikamissbruket vid
kriminalvårdsanstalterna vill styrelsen vidare understryka att dessa åtgärder
måste spänna över elt brell fäll och inbegripa såväl en effektivare kontroll
som ökade inslag av social iräning, terapeutiska aktiviteter och
fritidsverksamhet. I fräga om kontrollåtgärder har utredningen aktualiserat
frågan om obligalorisk urin-och blodprovslagning för de inlagna. En
förutsättning för en sådan skyldig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel är dock elt ullryckligt lagstöd. Della saknas i dag.
Obligalorisk urinprovstagning är därför f. n. endast länkbar i den män det
sker inom ramen för ett kontraktssyslem av det slag, som kommer au prövas som
etl led i det s.k. Österåkersprojeklet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KVN tillstyrker att
försöksverksamhel inleds för narkomaner, som begått brotl, i civil
commilmenlsyslemels anda med tillämpning av 34 S lagen om behandling i
kriminalvårdsanstall, Verksamhel med liknande uppläggning bedrivs redan på
sina håll här i landel efter medgivande frän övervakningsnämnd eller KVN i de
enskilda behandlingsfallen. Del finns alliså vissa erfarenheler som man bör
kunna ta till vara. Det synes emellertid lämpligl alt de av kommilién avsedda
behandlingsformerna, som bygger på en nära samverkan med den allmänna
sjukvärden, prövas och utvärderas på sätt kommittén tänkt sig. Man bör
därigenom förhoppningsvis kunna komma fram till en ordning, som kan erkännas
och mera allmänl lillämpas - oavsell om kommilléns förslag i övrigl genomförs
eller inte. Försöksverksamhelen bör dock inle begränsas lill dem som dömls
till fängelse högst etl är. Även med dem som avtjänar längre fangelseslraff bör
försök således göras. Bland dessa finns ålskilliga narkotikamissbrukare med påtagligt
psykiatriskt vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO ser posilivi på möjlighelerna
atl genom en försöksverksamhet finna former för meningsfulla alternativ till
frihdsslraff. Försöken bör dock omfalla olika former av såväl påföljdens längd
som konlroll och konsekvenser av misskötsamhet. Verksamheten bör även
fortlöpande ulvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku kommunförbundet lillslyrker
utredningens förslag all konlraklsvärd bör prövas som försöksverksamhel inom
ramen för 34 S KvaL. Ulredningen föreslär all försöksverksamhelen bör bedrivas
vid någol sjukhus med erfarenhel av narkomanvård och säger att vid sjukhusinlagningen
bör "en noggrann planering ske i samråd mellan kriminalvärden, huvudsakligen
skyddskonsulenten, patienten och sjukhuset". Med tanke på all missbrukare
ofla är i slorl behov av sociala rehabiliteringsåigärder är del nalurligt att
också den primärkommunala socialvårdens medverkan kommer all behövas vid
genomförandet av behandlingsprogrammet. Förbundel anser därför att
socialvården bör della i den tidiga planeringen för all bl.a. kunna informera
om vilka resurser som finns inom socialvården och hur dessa kan utnyttjas i del
enskilda fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundet vill också påpeka att det
är viktigt all patienten får en framträdande roll vid utformningen av
behandlingsprogrammel om delta skall ha förutsäUning att lyckas. Beträffande
behandlings- och koslnadsansvarei under kontraktsvården får styrelsen hänvisa
till BRÅ:s förslag (PM BRÅ nr 29), som styrelsen lidigare anslutit sig lill.
Slulligen anser slyrelsen alt del inte finns någon anledning atl endast
tillämpa konlraklsvärden när det gäller narkotikamissbrukare. Även vid andra
former av missbruk kan kontraktsvården vara elt lämpligl alternativ till
fängelsestraff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftervård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen konstaterar atl
kommittén med termen eftervård avser åtgärdsmöjligheler enligt nuvarande
socialvård och kommande socialtjänst samt social instilutionsvård - förutom
vissa öppna och slutna psykiatriska och medicinska vårdresurser.
Eftervårdsbehov av huvudsakligen medicinsk resp, social nalur avses mötas av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läkare på sjukhus där patienten vårdats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>öppen psykiatrisk mottagning vid
vistelseortens sjukhus, vårdcentral eller alkoholpoliklinik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskild överläkare för försöksutskrivna inom varje län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>social cenlralnämnd (social
basservice: pengar, arbele, boslad, hemtjänst o.d. samt frivillig
problembearbetning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av socialutredningen (SU)
skisserade lypinstitutioner för inackordering för krisbehandlingar pä olika
nivåer och för omvårdnad av äldre, gravt alkoholskadade samt övernatlningsrum -
måltider - fiitidsaktiviieler -allt enligt SU anpassat till de enskilda
klienlernas varierande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del saknas skäl att sammanföra
detta utbud av delvis fundamentala sociala och medicinska hjälp- och
vårdinsalser under en samlingsiubrik "eftervård" för alt beteckna den
vård som skall komma efter sluten psykiatrisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgående från innehållet i utbudet
kan insatsema systematiskt beskrivas också under följande punkter, som något
speglar samband mellan medicinsk och social värd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>social basservice (arbete, bostad, pengar, hemtjänst etc.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frivillig problembearbetning i
öppna jöriner (öppen psykvård, socialtjänst etc.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behandling i halvöppna former (behandlingshem, dagvård
elc.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frivillig problembearbelning i
slutna former (institutioner, kollektiv elc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommilién anser all samarbele
socialvård, sjukhus och patient bör inledas i god tid före utskrivning. En
förutsättning för att socialvården med nägon framgång skall kunna ulnyllja sina
begränsade hjälpresurser är en fungerande kommunikation mellan kriminalvård,
psykiatrisk vård och socialvård. Dagens socialvård har tyvärr erfarenheter av
att meddelanden om utskrivningar av patienter uteblivit eller kommit så sent
atl patienten ånyo hunnil råka i en så krisartad situation all hjälpinsalser
blir verkningslösa. Socialvårdens lillgång lill avgiftningsresurser vid akuta
förgift-ningstillstånd hos klienten måste likaså breddas. Socialslyrelsen vill
därför starkt poängtera vikten av atl samarbele mellan berörda värdorgan inleds
på ell tidigt stadium före uiskrivning. Socialslyrelsen föreslår att regel för
samråd mellan sluien psykialrisk vård och socialvård skrivs in i kungörelsen
(1966:585) angående tillämpningen av lagen om beredande av sluien psykiatrisk
vård i vissa fall som motsvarar vad kommittén har föreslagil i 3S samma kungörelse
rörande samråd med kriminalvårdsmyndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén röiutsätier alt patienten erhåller hjälp till
arbete, ekonomi, bostad genom insatser av socialvård, arbelsvård etc. Kommittén
berör inle i detta sammanhang all rådande samhällsstruktur och allman
samhällsutveckling inverkar på socialvårdens möjligheter atl göra effektiva
hjälpin-' satser. Här diskuterade grupper hör inte till de eftersökta vare sig
på arbetsmarknad, bostadsmarknad eller i andra sammanhang. En normaliserad
tillvaro med villkor som så långt möjligi liknar andra verksamma människors är
en förutsäUning och en underlättande faklor för behövliga hjälpinsalser i
problembearbetande, personlighdspåverkande inriklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrällen över Skåne och Blekinge
anför atl ulredningen när den diskuterar eftervården, ulgår från att många
misslyckade försöksulskrivningar har sina orsaker i bristande resurser inom
denna och övervakarnas otillräckliga ulbildning och erfarenhet. Utredningen
redovisar här inle någol erfarenhdsmalerial lill slöd för sin uppfattning.
Erfarenheler från andra vårdområden slöder inte utredningens påståenden (t.ex.
Sundsvallsförsö-kel; BRÅ:s rapport 1975:1). Hovrällen tvivlar på alt
förefintliga brister i eftervården kan avhjälpas blott och bart genom de av
ulredningen föreslagna ålgärderna. Enbart en förslärkning av vårdresurserna är
enligl hovräl-tens mening inle lillräcklig. Ulredningens i och för sig
välmoliverade krav, atl man bör "före ulskrivningen i allt fall förvissa
sig om all paiienlen har arbele eller annan lämplig sysselsättning samt alt
hans ekonomiska förhållanden och boslad är ordnade" (s. 321), borde t.ex.
ha följis av några förslag om hur detla skall kunna tillgodoses i ell alli
kärvare arbetsklimat för den ej fullpreslerande. Kravet på en effektivare
konlroll av de utskrivna borde också ha beaklals. 1 della sammanhang vill
hovrätten framhålla, atl den till skillnad från utredningen anser, atl den
medicinska eftervården om möjligt bör handhas av läkare som vårdal paiienlen
under sjukhusvislelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Särskilda utskrivningsregler för vissa
domstolsöverlämnade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om befogenhel
för domstol att i vissa fall föreskriva atl beslut om utskrivning eller
utskrivning på försök inte får verkställas utan att beslutet fastställts av
psykiatriska nämnden har fått ett blandat motlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ, Stockholms tingsrätt, RPS och
Sveriges läkurförbund anser förslaget vara väl motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge
är dock krilisk till den föreslagna särskilda utskrivningsregeln. Det synes
mindre lämpligt att grunda en särbehandling av vissa domstolsöverlämnade
patienter på en individuell bedömning av de olika fallen redan i
domssituationen. Sådan bedömning kan knappast göras med tillräcklig grad av
säkerhet. Den särskilda utskrivningsprövningen borde i ställd generellt
anknytas till brottets svårhetsgrad, antingen sådan denna kommer till uttryck
i straffskalan eller genom uppräkning av vissa brott i tillämpningskungörelsen
till LSPV. Enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hovrällens mening kan vidare ifrågasällas, om möjlighelen
alt föreskriva obligatorisk överprövning i psykiairiska nämnden innefattar
tillräcklig garanti för all skyddsaspekten blir beaklad. Del särskilda skydd
mol för lång inlagningstid som föreslås för domstolsöverlämnad patient bygger
enligl hovrällens uppfattning pä en olycklig sammanblandning av vård- och
"brotls"-synpunkier. Del förefaller märkligt, all ell särskill skydd
skall beredas en viss kategori av de Ivångsinlagna palienlerna. Självfallel
måste alla patienter ges elt likvärdigt skydd mol omotiverad ivångsbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl BRÅ väcker förslagel
invändningar från principiella ulgångspunkter. Sådana bedömningar som del här
blir fråga om kan knappast göras med lillräcklig säkerhet. De föreslagna
ulskrivningsreglerna kan också medföra att den kalegori av lagöverträdare del
här gäller i praktiken får en särskild "farlighetsstämpel" på sig,
vilkel i sin lur kan medföra särbehandling i olika avseenden. Förslagel ler
sig därför i viss mån inkonsekvenl betraktat mot bakgrund av alt
e)-indikationen i 1 S LSPV föreslås bli avskaffad. En annan farlighetsregel som
rör den straffrättsliga behandlingen av psykiskl slörda lagöverträdare dyker
nu upp. BRÅ kan därför inle tillstyrka förslaget om de särskilda
ulskrivningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociulstyrelsen släller sig klart
tveksam till förslaget. Psykiatriska nämnden fattar sina beslul på handlingar
medan däremol utskrivningsnämnden måste skaffa sig personlig kännedom om
patienten. Farlighetsbedömningar är mycket vanskliga och del kan ifrågasältas
om sådana skall ske på handlingar. Vidare är del en inkonsekvens all en domare
i en lingsräli skall kunna medverka till alt ge en föreskrift av detta slag men
i en annan funktion som ordförande i ulskrivningsnämnd inte vara betrodd alt
fatta beslut om uiskrivning som ju ytterst vilar pä samma maleriella grund.
Fariighei ar blott i ytterst sällsynta fall etl fixt lillständ. Ell bältre säll
alt lösa hela problemet är t.ex. all på konferenser med uiskrivningsnämnderna
diskutera sådana frågor för alt härigenom förhindra felaktig handläggning av
ulskrivningsärenden. Även RSMH anser atl utskrivnings-nämnderna bör fä denna
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutens räiispsykiuirisku klinik i
Uppsalu motsätter sig att man på delta sätt åsätter vissa personer en
stigmatiserande farlighetsstämpel. Liknande synpunkler anförs av TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jiiridisku fukuhelen vid Lunds
universilel gör försl och främst den invändningen all undersökning hos
psykiairiska nämnden inle utgör någon lillräcklig garanti för en enhetlig och
riklig praxis, så länge lagstiftaren inle har givit någol klart besked om
riktlinjerna för bedömningen av utskrivningsfrågan. Vidare kan invändas all
den föreslagna beslämmelsen endasi avser en del av klienleld. Några motsvarande
föreskrifter föreslås inte belräffande sådana farliga kriminalpatienter, som
blivit föremål för ålalsunderiälelse enligt 20 kap. 7 S punkt 4 RB, eller som
överförts frän kriminalvårdsanslall lill sluien psykiatrisk vård. Utskrivning
av dessa patienter skall alltså forlfarande beslutas av de lokala
utskrivningsnämnderna med därav följande risk för oenhetlig praxis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3137>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>362</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Särskild kontroll vid långa vårdtider</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har föreslagil all
överinspektören för den psykiatriska värden årligen skall granska handlingarna
beträffande domstolsöverlämnade palienler som vårdats mer än två år. I
tveksamma fall skall inspektören föredra ärendet i psykiatriska nämnden för
prövning. Förslagel har föranlell några ullalanden under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRÅ och Svenska läkaresällskapet
har inle något att erinra mot förslagel. Slutens handikappråd anser att del är
vikligl atl denna kontroll blir regelbunden och noggrann. Det är också
angeläget atl hela tillsynsfunktionen förslärks och organiseras så att den kan
värna om den enskildes intressen. Även utskrivningsnämnderna bör bli skyldiga
atl bevaka och omsorgsfullt motivera långa vårdlider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrälten över Skåne och Blekinge
släller sig skeptisk lill överinspek-lörens konlrollfunktion, sådan denna
utformats i belänkandel. Beaktas bör således, atl det kan vara nalurligt all
kräva, all ulskrivningsnämnden med bestämda tidsintervaller prövar skälen för
forlsall tvångsinlagning belräffande varje patient. Därutöver kan
överinspektören tilldelas skyldighet att regelbundet företa sådan prövning och
alt, när del behövs, hos ulskrivningsnämnden hemställa om utskrivning av
patienl. Psykiairiska nämnden bör även i dessa fall användas som en
överprövningsinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill framhålla all
del är angeläget med en bältre fungerande inbyggd konlrollapparal så atl
patienter inte hålls kvar längre lid än som är nödvändigl från
behandlingssynpunkt. Emellertid kan det förutses bli både tidsödande och
krånglig! med överinspektören som besluistaltare. Det skulle också innebära en
viss rättsosäkerhet för patienten, eflersoni han då som regel inte kan beredas
tillfälle att framföra sina synpunkter och det heller inle föreligger möjlighel
all bli företrädd av ombud. Socialstyrelsen föreslär i slälld alt
uiskrivningsnämnderna lar molsvarande av kommilién förordade ärliga
kontrolluppgift. RSMH år av samma uppftittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl P.N:s uppfattning är det
myckel sällsynt all en patient kvarhålls på ett sjukhus ulan att det föreligger
tillräckliga medicinska skäl härför. Det lorde därför inte vara nödvändigl med
den av kommilién föreslagna kontrollapparaten, vilken kan förutsättas bli bäde
krånglig och tidsödande. Kommittén har inle angivit vad den tänkt att
föredragningen inför PN skall leda lill. Inte heller har kommittén tagit hänsyn
till att PN är ett organ för överprövning av utskrivnings- och beslulsnämnders
beslul. Den bör inle falta beslut i första instans. Lika olämpligt är au för vissa
ärenden göra nämnden till ell rådgivande organ utan klart angivna rättsliga
funktioner. Förslaget torde härvidlag stå i mindre god överensslämmelse med 2
kap. 9 S regeringsformen och vad som anfördes om PN vid denna bestämmelses
lillkomsl. Nämnden avslyrker därför förslagel. Om nägon form av kontrollapparat
ändå anses behövlig, föreslår PN all prövningen i slällel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
ankomma på utskrivningsnämnderna efter framslällning från överinspektören. 1
den mån en ulskrivningsnämnd efter en prövning inte finner alt patienten kan
skrivas ut, bör ärendet kunna underställas PN:s prövning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:197.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill
Bilagedelen i DsS 1978:8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BILAGA I Gällande lagstiftning m. m...................................
224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Barnavårdslagen 11960:97) - Bvl....................................
224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningar
lör vårdålgärder med slöd av BvL... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insatsernas art
....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
omhändertagnes behandling............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdens
upphörande............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvär...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lagen (1954: 579) om nykterhetsvärd - NvL................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Nykterhetsnämndens ätgärder ............................... 228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hjälpåtgärder.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övervakning .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tvångsinlagning
............................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillfälligt
omhänderlagande....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrättens
beslul.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkställighet............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdtiden ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Permission ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivning................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frivillig
anstallsvård................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvär....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall - LSPV........................................................................
232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning..................................................................
232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsätlningar
för lagens tillämpning...................... 232</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Generalindikalionen........................................
232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialindikationerna......................................
233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Organisaloriska förutsättningar................................
234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården bedrivs
vid sjukhus............................. 234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravel på
överläkare i psykialri....................... 235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Förulsättningar för inlagning....................................
236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser för farlighetsfallen..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omhänderlagande
av polis ............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Inlagning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De särskilda
inlagningsbeslulen...................... 239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inlagning pä
grund av domstols förordnande. 240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Bestämmelser om patienten.....................................
240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kvarhällande
m.m........................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Permission m.m............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Granskning av
brev m. m................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Uiskrivning................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortlöpande prövning
av vårdbehovet ........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besluiskompdens............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörighel alt
göra ansökan........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksulskrivning.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Nämnderna............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivningsnämndens
sammansättning m. m 242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan hos
nämnden................................... 243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfarande i
nämnden .................................... 243</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8.4 Psykiatriska nämnden ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Besvär.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda -
Omsorgslagen </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen (1973:
558) om tillfälligt omhändertagande - LTO </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m, m. - LOB...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BILAGA 2 Ulredningsförslagen.........................................
249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Socialulredningens förslag ............................................ 249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Lagen med särskilda besiämmelser om v;ud av
underiirig, . , . 249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
överväganden ............................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förulsättningar
för värd utan samtycke.......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården beslutas
av länsrätten........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdtiden........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omedelbart
omhändertagande....................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.6 Värdens innehåll och utformning.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
handläggningsfiägor.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvär............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Vården av vuxna missbrukare.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2!5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
överväganden ............................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag
i slulbetänkandel.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare om
samarbelsformerna..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Alternativt förslag..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En sammanhållen
lag...................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsällningarna
för värd ............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insatsernas art............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.4 Ulredning och ansökan .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omedelbart
omhänderlagande....................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggning i
länsrält ................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrättens
beslul om vårdliden..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksiällighei
av beslul.................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdens
innehåll............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvär............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 LSPV-gruppens förslag....................................................
265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grunder för
inlagning.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisatoriska
förutsäitningar.............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förulsättningar
för intagning.................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jäv m. m.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Bestämmelser om patienten....................................
270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens
yttrande ....................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behandlingsplan
............................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Patientens
möjligheter au vända sig lill nämnden </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Granskning av
brev m.m................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivning................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiairiska
nämnden............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens
beslulsfunklioner .......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens
sammansällning ........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Cenirala
psykiairiska nämnden................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvär...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag av 1971 års ulredning om
behandling av psykiskl avvikande</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275<br>
3.1 Inledning................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Brottsbalkens besiämmelser....................................
275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påföljden........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anvisningar för
påföljdsvalel .......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kausalitet....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Öppen
psykiatrisk vård................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behandlingen av
psykiskl slörda inom kriminalvården </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Befogenhel alt
förordna om upphörande av slraff.... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LSPV......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjukdomsbegreppel
....................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialindikalionerna...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan och
vårdintyg ................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inlagning......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Placering av
patienten ........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Öppen
psykiatrisk vård........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivning ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underrättelseplikt........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BILAGA 3 Sammanställningar av remissvaren.................
282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Socialutredningens belänkande
(SOU 1977:40) Socialtjänst och<br>
socialförsäkringstillägg. Lagar och motiv......................... 282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Remissinsianser....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård av
underårig i särskilda fall ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vuxna
missbrukare av beroendeframkallande medel </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Lag om viss psykiatrisk vård.
Förslag av en inom socialstyrelsen<br>
tillsatt arbelsgrupp. Socialstyrelsen redovisar (1977: 14) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinsianser....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänl ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgränsningen
av lagens tiUämpningsområde........ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organisatoriska
förutsättningar för vården.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnderna.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tvångsåtgärder
i värden.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivning............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordnande av
offentligt biträde............................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvär...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga frågor ........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Psykiskt störda lagöverträdare, betänkande (SOU 1977:
23) av 1971</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>års ulredning om behandling av psykiskt avvikande ..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanser....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Indikationerna ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om
intagning ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VerkstäUighet
av beslut om överlämnande till sluten psykialrisk vård </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behandlingen av
psykiskt störda inom kriminalvården </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
utskrivningsregler för vissa domstolsöverlämnade .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
kontroll vid långa vårdtider......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>362</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilugu 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild remissammanställning över socialutredningens
förslag till lag med särskilda bestämmelser om vård av underårig (LVU) och om
rätt till offentligt biträde i mål eller ärende enligt denna lag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl slorl antal domslolar.
myndigheler, kommuner, organisationer och föreningar har kommil in med
yllranden över socialulredningens belänkande (SOU 1977:40) Socialljänsl och
socialförsäkringstillägg. Lagar och moliv. En redovisning av instanserna har
lämnats i bilaga 3 lill rapporten (Ds S 1978:8) Vård ulan samiycke inom
socialvård och sjukvärd. Rapporten är i sin helhet fogad lill lagrädsremissen
som bilaga </span></b><b><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av underårig
(LVU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Lagens grunder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära nog alla remissinsianser som
har yllral sig över förslagel har anslutit sig till de av ulredningen
redovisade grunderna för samhällets skyldighel att i vissa fall bereda barn och
unga vård. Ulredningens förslag alt sammanföra beslämmelserna om vård av
underårig i en särskild lag och alt göra lagens tillämpning beroende av om del
inte går att få samiycke lill nödvändig vård biträds eller lämnas ulan erinran
av flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien I Göleborg framhåller
atl del ligger väl i linje med socialulredningens övriga lagförslag all
bestämmelserna om samhällels skyldighel all vidta ålgärder lill skydd för barn
och ungdomar las in i en särskild lag vid sidan av socialljänsllagen.
Socialljänsllagen bygger hell pä frivillighet, och det är mol den bakgrunden
motiverat all frågorna regleras i en särskild lag när avsleg görs från
frivillighdsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den framlida socialljänslen bör,
framhåller sociulstyrelsen, formas så atl barns och ungdoms behov så långt
möjligt kan tillgodoses genom frivilliga värdformer i deras egen miljö. En
förutsätlning är alt i del sociala arbelel ingår ell väsenlligl vidgai ulbud av
sociala ijänsler med inriktning mol slöd och hjälp. Men även med ell rikl
varieral utbud måsle samhällel ha möjlighel all ingripa i de fall där del irots
frivilliga insatser kvarstår sädana förhållanden atl den underårige måste
skiljas från hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundel framhåller all ulgångspunklen för
en diskus-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sion om användande av tvång mol underårig ar all all vård
så långt det är möjligt skall erbjudas den unge och i förekommande fall hans
vårdnadshavaré under frivilliga samrådsformer. I vissa situationer måsle dock
samhället tillförsäkras möjligheter all ingripa mot den enskildes vilja för
att trygga barns och ungdoms rätt till trygga uppväxtförhållanden. Även
Landslingsförbundet delar i princip ulredningens åsikt att samhället bör
åläggas dl ansvar för atl barn bereds irygga uppväxtförhållanden, liksom för
atl ungdomar hindras från att utsätta sig för fara till liv. hälsa eller
utveckling. Om behovel av sociala insatser inte kan tillgodoses i frivilliga
former, bör samhället kunna ingripa ulan den enskildes samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet länsstyrelser och
kommuner ansluler sig också lill de av utredningen redovisade principiella
grunderna för lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO och TCO bilräder i huvudsak
ulredningens förslag. Förändringarna är i förhällande till nuvarande
barnavårdslag begränsade, framhåller 7 CO, men i den mån de förekommer handlar
det om förbättringar. Det gäller t.ex. avvecklingen av det stelbenta
åtgärdssystemet och vissa föråldrade indikationer, införandel av ett förenklat
uiredningsförfarande. maximerade vårdtider och avvisande av samhällsskyddet
som grund för ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser har utlalal
oro för alt ulredningens förslag kan komma atl leda lill atl barnets rätt
försvagas i förhållande till vad som i dag är fallet. SACOISR framhåller att
den bärande principen i utredningens förslag är alt familjen och anknytningen
till denna är del ideala. Ulredningen har i överväganden och förslag i mycket
hög grad förstärkt löräldraräl-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges sinlalchejér
framhåller att det är angeläget att barnets räu i samhällel stärks i
förhållandet till gällande lagstiftning. Det framlagda lagförslaget bygger i
alltför hög grad pä föräldrarnas rätt till sina barn och tillvaratar inte pä
ett lillfredsslällande sätt barnens räll till en posiliv och gynnsam
uiveckling. Samhällels möjligheler all ingripa lill stöd för barn som far illa
är inle lillräckliga. 1 socialtjänstlagens kapitel om barnomsorgen ullrycks
samhällels ansvar alt sörja för att barnen ges möjlighet lill en positiv
utveckling. Föreningen anser att barnels rätt till en positiv utveckling och
lill gynnsamma levnadsbelingelser bör skrivas in också i lagsliftningen om vård
av underåriga. Detta skulle vara utgångspunkten för samhällels möjligheler och
skyldigheter atl ingripa för all tillvarata barnens rält i förhållande lill
vuxna. En sådan ulformning av lagstiftningen skulle också ha en
attitydpåverkande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsalu ktnnmun inslämmer i att
ingripande skall kunna ske på de av utredningen angivna grundema. Barnels rätt
i samhällel mäste emellertid förstärkas. Det sker inte lillräckligl i
förslagel. De möjligheler som finns alt ingripa iir inle lillräckliga.
Förutsättningarna i ulredningens förslag är också beskrivna i negaliva lermer,
I stället bör barnels rält lill en posiliv utveckling skrivas in i lagen och
det bör dä finnas möjlighet alt ingripa om denna rätl äventyras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerås kommun framhåller all den
lagstiftning som skall ersälla bl. a. barnavårdslagen borde på ett bällre sätl
än den föreslagna lillvarala barnens räu. Barnavärdslagen kan i flera
avseenden sägas övervägande slå på föräldrarnas sida när det föreligger en
intressemotsättning mellan dem och bamen. Så kan t. ex. barn, som har vislats
flera år i foslerhem och där rolat sig, mol sin vilja flyltas lill
föräldem/värdnadshavaren om denne sä önskar. Kommunen har inga direkla förslag
men vill peka på vad som sägs i förslagel lill 6 kap. 19S föräldrabalken. Där
framgår atl nämnden skall kun, a förbjuda atl elt barn, som inle är
omhänderlagel, flyttas från fosterhemmet "om det föreligger risk som ej
är ringa för skada på barnets kroppsliga eller själsliga hälsa". I LVU
sägs om omhänderlagandels upphörande endasi alt "när vård enligt denna
lag ej längre behövs, skall den förklaras avslutad"". De behov man
här syflar på avser förhållandena i föräldrahemmet i de fall beslutel skett med
stöd av 1 S, 1 mom. LVU. Det finns sålunda i lagen inget hänsynstagande lill
hur barnet funnil sig lillrälta i fosterhemmet. Enligl kommunens mening vore
del värdefullt om de värderingar som kommer till uUryck i föräldrabalken även
finge gälla i den här akluella lagen ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Slockholms, Östergötlands och Jämilunds
län, JO saml Sveriges sociulförbund är kriliska mol utredningens förslag atl
göra lagens tillämpning beroende av om samtycke lill vård föreligger eller
inle. Enligl vad länsstyrelsen i Stockholms Itin anför har utredningen inle i
tillräcklig utsträckning sell lill barns behov och barns rält. Barnet ses inle
som en självsländig individ med egna rättigheter gentemot föräldrarnas vilja
och inlressen. Förslagel innebär en förslärkning av föräldrarnas räll och
rälissäkerhel och molsvarande inskränkning av barnels. Del är t.ex.
anmärkningsvärt alt lagen skall lillämpas försl när samförslåndslösningar inte
kan uppnås. Även vid elt till synes myckel osäkert samtycke är således nämnden
förhindrad atl gå in med tvångsomhändertagande. Delta kan innebära risker för
barnet. Gällande räll ålägger samhällel en skyldighel att ingripa oavsett om
föräldrarna samtycker eller ej. Länsslyrelsen anser alt del på samma sätl som
nu måste finnas bestämmelser som effektivt skyddar barnet eller den unge från
godtyckliga och för barnet skadliga avbrott i vården, innan syfiet med denna
uppnälls. Även ltinsslyrelsen i Östergötlunds Itin anser alt ulredningen inle
lillräckligl beaktat barns behov och barns rätt samt har åberopat i huvudsak
samma skäl härför som länsslyrelsen i Slockholms län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jumtlunds län anser
all det inle är hell självklart att bestämmelserna om värd utan samiycke av
underårig skall samlas i en särskild lag. Om man ser på lagens funktion syflar
LVU lill all skydda barnet mot sig självt eller mot olämpliga föräldrar. Della
kan ses som en Ijänsl genlemol barnel och borde hänföras till
socialljänsllagen. Om man ser pä de problemkalegorier som faller inom LVU, står
del klart alt exakt samma kalegorier kan falla inom socialljänsllagen. Den enda
egenlliga </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24
Riksdagen 1979180. I saml. Nr I. Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skillnaden är alt i det försia fallet har samiycke ej
liimnats till behövlig vård. (;)m man slulligen ser på LVU-vardens innehall och
utformning, finns bestämmelserna härom redan med socialulredningens förslag
inordnade i socialljänsllagen. Med en något mera strikt redaktionell
uppdelning av socialljänsllagen skulle del vara möjligi all liiia LVU ulgöra
etl särskilt kapitel i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen har. anför länsstyrelsen,
med all rält. en restriktiv inslällning till tvång, Frägan ar dock om man inte
med LVU har gått (ör längl. Man har tagil stor hänsyn lill föräldrarnas räu.
men har därigenom trängi bamels rätt i bakgrunden. Man får inle borise från att
föräldrarnas och barnets intressen inte nödvändigtvis behöver sammanfalla.
Utredningen värnar om familjen och ser lill helheten men missar all ta i
beaklande irygghel för barnel och barnels fakliska situation i en familj med
kanske stora problem. Socialtjänstlagens 1 S skall självfallet vara tillämplig
även beträffande barnet. För att kunna lillgodose barnets sociala trygghet,
självbestämmanderätt och integritet, kan det ibland vara nödvändigt alt rikta
ivång mol föräldrarna. Barnets bäsla mäste alltid komma i försia hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsen får del anses
rikligl au LVU inte behöver användas om behövlig vård kan ges på annal säu.
Därmed har utredningen mjukal upp den stela systematik som präglar BvL. Man kan
däremot ha slarka belänkligheler mot atl LVU inle får användas om samtycke
föreligger, della oavsell hur grava problemen är. Man kan i.ex. peka på fall
där psykiskl slörda föräldrar nära nog har misshandlal spädbarn lill döds. Om
föräldrarnas formella samiycke i dylika fall skulle ulgöra hinder mol
ivängsingripande. innebär detta atl det frivilligt omhändertagna bamel inte
ålnjuler samma rällsskydd som etl barn omhändertaget jämlikt LVU. Barnets
vistelseort får inle hemlighållas, och fosterföräldrarna har inga möjligheter
alt förhindra att de biologiska föräldrarna vid ett oaviserat besök hell enkell
tar det frivilligt placerade barnd från foslerhemmel. Först måste nämligen
socialnämnden konlaktas och ta ställning till ett evenluelll omedelbarl
omhändertagande. Innan delta hinner ske kan myckel ha hänt. Samma problem kan
uppslå om de biologiska föräldrarna dyker upp vid ett daghem eller skola där
barnet vistas. Rent teoretiskt skulle fosterföräldrarna/personalen kunna vägra
barnets utlämnande med hänvisning lill den s.k. nödvärnsrätten i BrB kap. 24,
Del är dock helt orimligi all begära all barnels vårdare skall kunna göra
sädana avvägningar i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är, forlsäller länsstyrelsen,
egentligen inle i lagtexten felet ligger. Med utgångspunkt från den föreslagna
laglexlen skulle man kunna resonera som så, att frivillig vård i vissa fall är
orealistisk, trols formelll samiycke och all behövlig vård säledes inle kan ges
pä annat säll än genom LVU. Av lagmoliven att döma har emellertid SU avsett att
gå dl steg längre. SU säiler således likhelslecken mellan ""ej
kan"" och "ej samiycke". Den enda brasklappen som finns i
SU:s resonemang finns i specialmoliveringen till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S LVU. SU behandlar där del fallet all samiycke först
inle ges och socialnämnden gör ansökan om LVU-vard hos länsrätten, (;)m
töräkliarna dä samtycker skall nämnden kunna iuerkalla sin ansökan om
sanilyckei befinns vara "allvarligt grundat"". Etl icke
allvarligt grundal sanuyckc skulle således inte hindra att tvångsvård kommei
lill sland. Mot bakgrund av de allvarliga situationer som LVU är avsedd att
tillämpas p:i. töicfaller det vara synnerligen angelägel atl lagmotiven lar en
klarare skrivning. Del måste ytterligare klargöras om LVU-värd i vissa
silualioner far tillgripas, trots atl formellt samtycke föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller att en central fiåga
lör tillämpningen av LVU gäller betydelsen av all samiycke lämnas till den av
socialnämnden föreslagna vården. Ehuru laglexlen inle UUryckligen anger della,
framgiuav ell flertal uttalanden i belänkandel all man har förulsall au lagen
inle skall vara tillämplig om samtycke lämnas (s. 877. 423 m, fl.). Lat vara
alt man menal att endasi samiycke som är allvarligt grundat skulle tillmätas
denna betydelse (s. 882). Hur nämnderna skall gå till väga för au göra
bedömningen av samtyckets allvar redovisas dock inte. Enligt JO;s mening inger
det starka betänkligheter atl socialulredningen har gjort tillämpningen av LVU
hell beroende av om samiycke föreligger eller ej. JO ser del också som en brisl
i belänkandel alt denna fr.åga inie har blivil bällre belysl. Även om det
ligger ell värde i alt barnavårdande åtgärder kan genomföras i samförstånd med
föräldrarna, sa kan man inte avvara möjlighelen för socialnämnden atl gä in
med ålgärder med tvång dä förhållandena är siidana att en underårigs hälsa
eller utveckling är i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del räcker emellertid inle med att
nämnden skall kunna initiera åtgärder. Den måste också kunna genomföra dem
under sä lång lid som behövs för alt hjälpa den unge och garantera honom
slabila, tillfredsställande förhållanden. Det planlagda, långsiktiga
behandlingsarbetet är mycket viktigi. Det är jusl här som utredningsförslaget
har sin svaghet. Man har bortsett frän situationen atl föräldrarna kan tänka
sig atl för en korlare tid samtycka lill omhänderlagande av barnel men slälla
sig avvisande till au omhändertagandel skall pågå sä lång tid som är sakligt
motiverat av behandlingskäl. Man har också borlsell från de lalrika fall då
föräldrarna lill en början samlycker men sedan ändrar sig och vill ha tillbaka
sitt barn. Man har inte heller beaklal de silualioner där föräldrarna vid
upprepade tillfällen frivilligt överiämnat ell barn lill foslerhem för all
strax därefter ta del tillbaka. Gemensamt för alla dessa fall är att socialnämnden
med Ulredningens förslag inle kan inleda ell omhänderlagande enligt LVU,
Nämnden kan inle heller garantera att barnel får en välplanerad och långsiktig
vård. Vidare blir nämnden i stor ulslräckning beroende av föräldrarna vid sin
planering för barnel och delta även i sådana fall där barnel har blivil ulsatl
för misshandel eller grov vanvård i hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del anförda talar enligl JO:s
mening för alt del skulle vara mycket olyckligl, om man genomförde ell syslem
där lämnat samtycke ovillkorli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gen skulle få till följd alt vård enligl LVU inte kunde
komma till stånd. Föreligger sådana förulsällningar som beskrivs i 1 S LVU bör
samhället inte avhända sig möjlighelen och rälien au inskrida med långsiktig
hjälp för alt skydda en underårig som far illa. Den risken uppstår om man
avstår fiän en bestämmelse av innehåll alt vård enligl lagen kan beslutas
oberoende av samiycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är enligt Sveriges
socialförbund Iveksaml om inle socialutredningen har drivii frivillighetslinjen
lör långt. Nuvarande lagar ger samhällel en skyldighel all ingripa. Enligl
ulredningens förslag kan omhändertagande ske endasi när samiycke inle
föreligger, Della kan i vissa fall komma all slä i motsättning till det övergripande
målet om trygghet när det gäller barnet eller den unge. Om nämligen svära
missförhållanden, exempelvis barnmisshandel, föreligger men föräldrarna
samtycker till en placering utom hemmet, aktualiseras vid besluiel om vård över
huvud laget inle åtgärder med stöd av särskilda lagen (s. 422 betänkandel).
Föräldrarna kan då i princip när som helst avbryta vården genom att ta hem
barnet med de risker della medför bl.a. genom onödiga och påfrestande
omflyllningar. Föräldrarna har ofla i de här aktuella fallen inte den
stabilitet och mognad, som krävs för atl de skall kunna hålla träffade
överenskommelser om barnets vård enligl en av dem frän början acceplerad
behandlingsplan. Socialförbundei anser att lagbeslämmelser måsle finnas, som
möjliggör för samhället all effektivt skydda barnel eller den unge frän
godtyckliga avbrott innan syfiet med en placering uppnåtts. Samhället får inle
acceplera all hänsyn lill föräldrarnas vilja sälls före barnels eller den unges
räll lill skydd och irygghel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de övriga som yttrat sig över
socialutredningens förslag i denna del märks Svenska föreningen för
barnpsykialrisku kurutorer, som framhåller atl i vissa grava fall bör möjlighet
lill tvångsomhänderlagande föreligga, även om föräldrarna samtycker till
ätgärden. Om föräldrarnas samtycke i dessa fall skulle förhindra tvångsmässig
vård, innebär detla alt del frivilligt omhändertagna barnel inle ålnjuler samma
rällsskydd som del barn som bereds vård med stöd av den särskilda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser har, ulan
erinran mol ulredningens förslag, tagit upp frågan om samtyckels form. JK anser
att i I S i lagen bör framgä all förutsättningen för lagens tillämpning är all
samiycke lill värden inle föreligger. Även länsslyrelsen i Jönköpings län
ifrågasäller om inle i laglexlen bör införas beslämmelse om pä vilkel säll -
skriflligl - sam-lyckesförklaring skall lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juridiska fakuheisnämnden vid
Uppsala universitet släller sig bakom socialulredningens syn på alt vården
skall baseras på samiycke men underslryker all det då vore angeläget alt
precisera de krav som bör slällas på en dylik viljeförklaring i fråga om
avgivarens behörighet och fömlsällningar saml beträffande form, innehåll och
möjlighet till återkallelse. Enligt fakul-lelsnämndens mening kan avsaknaden av
dylika bestämningar leda lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svärbemäsirade tillämpningsproblem. Juridiska
fukultelsntiinnden vid Lunds universilel föreslår alt uttryckliga föreskrifter
skall ges om vem som är behörig alt lämna samtycke, om samtyckets form, om
samtyckets innehåll och om möjligheterna atl återkalla ett givel samiycke,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Förutsättningar för vård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som
har yllral sig över förslagel till LVU har tillslyrkl eller lämnal uian erinran
de förutsäitningar som ulredningen har angett i I S i lagen för att bereda
vård. Till dem som inle har haft nägol alt erinra mol förslaget hör sålunda
Kommunförbundet liksom LO, TCO och SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurråiien i Göleborg bilräder
den av utredningen redovisade uppfaUningen all samhällsskyddd inle fär ulgöra
skäl för ivängsingripande. Del får, anför kammarrällen, inte vara en
angelägenhel för socialvården atl lillgodose samhällsskyddet. Kammarrätlen har
inle heller någol all erinra mol utformningen av I S i lagförslaget. Den
förhållandevis utföriiga specialmotiveringen bör enligt kammarrällens mening i
hög grad kunna underiälla lolkningen av paragrafen. Även kummurråiien i
Sundsvull anser att de förulsällningar som redovisas i 1 S för lagens
tillämpning är godiagbara. En förulsällning för all de skall leda till en
likformig och ändamålsenlig tilllämpning är emellertid alt innebörden av sådana
begrepp som "'behövlig vård" och "fara för liv och hälsa"
klarläggs. Enligt kammarrättens mening bör sädana klarlägganden göras
moiivvägen under del fortsalla lagstiftningsarbeld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges st)cionomers riksförbund
inslämmer i utredningens förslag vad gäller förutsällningarna för samhällets
ingripanden med tvång och tillstyrker formuleringen av I S i förslagel.
Förbundet delar också utredningens uppfattning att samhällsskyddet bör avvisas
som skäl för vård utan samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några länsstyrelser är kriliska till förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kulmur lån
ifrågasätter rikligheten i alt samhällsskyddet helt utgår som grund för ingripande.
Länsstyrelsen anser atl man i ärende där Ivängsingripande diskuleras även skall
ha möjlighel all väga in behovel av exempelvis skydd för familjemedlemmars
kroppsliga och andliga hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kronobergs län
anser atl samhällel - i del fall alt tvångsåtgärder mot vuxna missbrukare
saknas inom socialljänslen - måsle kunna ingripa på ell lidigl sladium mol
ungdom som visar tendenser all skada sig genom siu egel beleende, dvs. redan då
fara föreligger för den unges hälsa och utveckling, Detla bör komma lill
uttryck i lagtexten genom att ordel "allvariigl" i 1 S 2 p. ulgår.
Inte heller länsstyrelsen i Kristianstads län anser del tillfredsställande alt
i lagen använda ivå skilda farore-kvisit. Risk föreligger för all rekvisitet
"allvarlig fara'" kan få lill följd att befogade ingripanden fördröjs
eller underläts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna lydelsen av I S I p,
är enligl ltinsslyrelsen I Malinoliiis län inte lillfredsslällande.
Sammanställd med 2 p, synes den ge iniryck av att förutsättningarna för
ingripande skulle vara lindrigare an i nuvarande 25 S a) BvL. vilkel inie torde
ha varil avsell, I vart fall bör i 1 p. liksom i 2 p. anges all faran för
barnel skall vara allvarlig. Det ar viktigt att lagen innehåller en noggrann
precisering av de juridiska betingelserna för ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län
framhåller all del finns risk för all orden ""allvarlig fara"' i
1 S 2 p, medför alt den föreslagna bestämmelsen lolkas mer reslriklivl än som
har avsells. framför allt beroende på jämförelsen med 1 p, Länsslyrelsen
föreslår alt ordel allvarlig ulgår och ersalls med ell uiialande all lagrummel
avses bli tillämpat i samma silualioner som nu anges i 25 S b) BvL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen kan nämnas att (övervakurnus
rik.sförbund anser atl 1 S 2 "eller annal jämförbart beleende" är för
vagt formulerat och lämnar utrymme för godtycke och därmed rättsosäkerhet.
Samma mening framförs av Eskilstuna ktiininiin.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Åldersgränser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslär en absolul
åldersgräns vid 18 är för lagens tillämpning. Del innebär att vård med stöd av
lagen inte kan beslutas efter del atl den unge har fyllt 18 år och atl värd som
har beslutats dessförinnan skall upphöra senast då den unge når denna ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna har framfört
olika meningar i frågan om åldersgränserna. Bland de remissinstanser som har
tillslyrkl utredningens förslag eller lämnal detta utan erinran märks
kuininurrälten i Göteborg, några länsstyrelser, däribland länsstyrelsen i
Göteborgs ttch Bohus län, några kommuner, däribland Göieborgs och Uppsulu
kommuner, LO, SACOjSR. som anser att då den unge fyller 18 år bör formerna för
ålgärd omprövas. Sveriges socionomers rik.slörbund. Sveiiges socionomförbiind,
Svensku läkarförbundet. Svenska Itikuresällskapel, Nykterhetsrörelsens landsförbiind.
Svenska nykterhetsvårdsförbundet. Riksförbundet för hjälp ål lukemedelsmissbriikure
saml Övervukarnas riksjörbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ har frän principiell synpunkt
ingen erinran mot den föreslagna åldersgränsen som överensstämmer med vad som
redan gäller i Finland och Danmark. Del är, anför RÅ, onekligen konsekvent och
följdriktigt all möjlighelerna till tvångsingripande belräffande barn och
ungdom ansluler lill föräldrabalkens regler om vårdnad och omyndighet. Ett
genomförande av förslagel kommer dock alt leda till väsenlligl minskade
möjligheler för socialtjänsten alt bislå unga missbmkare i åldern 18- 19år. som
inle själva vill underkasta sig vård. 1 denna åldersgrupp är brollslighden och
äler-fallsfrekvensen stor. Förslagel innebär därt"ör med nödvändighet all
en slor del av denna grupp kommer all drabbas av påföljder - ofla av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frihelsberövande nalur - i kriminalvårdens regi. Enligl
Svea hovrätt kan förslaget komma all få svåra följder för de ungdomar över 18
år som mognar sent och som därför har stort behov av socialljänstens insatser.
Utredningens förslag medför belydande risker för alt elt slorl anlal vårdbehövande
ungdomar i åldersgruppen 18-20 år. som skulle kunna tas om hand inom
socialvården, framdeles kommer atl överlämnas lill antingen sluien psykialrisk
vård eller kriminalvård. Lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård ger
dessutom möjligheler lill ingripande försl när missbrukel har blivil avancerat
och redan givit svåra skador, vilket är särskilt olyckligl i fråga om ungdomar.
Rikspolisstyrelsen anför all lagförslagel kan komma all medföra alt domstolarna
anser sig inle böra döma framför allt personer i åldersskiktet 18-20 år till
värd inom socialtjänsten, eftersom del inte längre finns garantier för att
ändamålsenliga åtgärder kommer lill slånd forden unges tillrällaförande. Enligt
styrelsens mening innebär detta en allvarlig risk för all personer i dessa
åldersgrupper i slällel kan komma alt behandlas inom kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser har
ansett atl som gräns för beslut om värd med stöd av lagen bör gälla en
åldersgräns vid 18 år, men all möjlighel bör finnas all avslula vård som har
påbörjats dessförinnan. Sålunda ansluter sig kriminalvårdsstyrelsen lill
utredningens förslag att åtgärd enligt den föreslagna lagen inle får besluias
belräffande den som har fylll 18 år. Däremot finner slyrelsen del oacceplabell
all behandling, som har beslutats och måhända framgångsrikt påbörjats, automatiskt
och utan avseende på behandlingsbehovet mäsle avbrylas den dag den unge fyller
18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även sociulstyrelsen anser atl vård
som har påbörjals innan 18 års ålder skall kunna forlsalla, dock längsl till
dess den unge fyller 20 år. Ltinsslyrelsen i Kronobergs, Kolmur, Blekinge.
Värmlunds och Väslernorrlands lån anser också all vården bör kunna fortsätla
efler del den unge har fyllt 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det förefaller i princip vara
riktigt, anför länsstyrelsen i Jäinilands län, att LVU slutar där myndighetsåldern
börjar. Om utredningens förslag träder i kraft mäsle man dock uppmärksamma
risken för övervältring på kriminalvården och den psykiatriska vården. Det kan
emellertid ifrågasättas om inle vården i vissa fall borde kunna fä fortsätta
efter fyllda 18 år. Detla skulle emellertid kunna leda till orimligheter.
eftersom SU så slarkl hängt upp LVU på samiycke eller ej. Om man har två
ungdomar under 18 år, båda med samma svåra problem, skulle den som samtycker
till värd kunna undvika LVU och därmed bli "fri" efter fyllda 18 år.
Om emellertid LVU görs mera oberoende av samtycket, skulle det kunna innebära
vissa fördelar att LVU finge fortsätta efter fyllda 18 år. Delta stämmer för
övrigt väl överens med den av SU föreslagna kontinuiteten i behandlingen. Man
kan inte bortse från au en ungdoms mognad inle alllid motsvaras av dennes
faktiska ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mulmö kommun anser också alt vård som har beslulais och
påbörjals</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>före det au den unge har fylll 18 ar skall kunna
forlsalla. Värden skall dock i sådanl fall avslulas senasl sex mänader efler
uppnådd 18 års ålder. Flera andra kommunei anser också all vården skall kunna
forlsalla efter del den unge har fyllt 18 ar. Ett par kommuner har ansett att
det bör gälla en lidsgriins om sex månader för den fortsätla vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anför alt han i likhet med flera
reservanler i utredningen känner betänkligheter inför förslaget all värden
skall upphöra senasl när den underårige fyller 18 år. Man kan visserligen
anföra slarka principiella skäl iör alt ingripande med stöd av LVU inte bör
kunna göras mot myndiga personer. JO anser emellertid att nian bör skilja på
fall när frågan om ingripande uppkommer efter del att den unge har fyllt 18 är och
fall när behandling pågår och den unge hlir myndig under behandlingstiden. I
det senare fallet anser JO att övervägande skäl talar för all den inledda behandlingen
eller vården bör få slulföras. Ätgärdssyslemd beträffande de unga
lagöverträdarna kommer annars i stor utsträckning att sättas ur spel. Della
gäller inte bara ungdomar som har fyllt 18 är. utan även dem som närmar sig
18-årsåldern och som enligl nuvarande regler i allmänhel överlämnas till vård
enligt barnavårdslagen. Åldersgränsen måste även ses i samband med andra av
socialulredningen föreslagna regler om unga lagöverträdare. Till en början kan
nämnas den till tre månader maximerade behandlingstiden, vilken beräknas utan
hänsyn till avbroll i vården på grund av rymningar o.dyl. Enligl den föreslagna
lydelsen av 38 kap. 2S broUsbalken kommer del vidare knappasi all vara möjligi
all förändra påföljden av del skälet att vårdtiden går ut under det att den
unge är avviken och nytt vårdbeslut därefter inte kan erhållas. Dessa regler
kommer tillsammans troligen atl verka i den riklningen att såväl åklagare som
domslolar kommer alt bli mera tveksamma mot all överlämna äldre lonåringar
till värd inom socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7CO har i sitt remissyttrande
förulsall all vården i vissa fall skall kunna forlsalla även efter del alt den
unge har fylll 18 år, dock längsl lill dess den unge fyller 20 år. Även Svenska
kominunalijänsleinannuförbundei, Ar-beisgivareföreningen och Sveriges
frivårdsljänstemän har redovisai denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har också
ansett all åldersgränsen för lagens tilllämpning bör vara 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall framhåller
att socialutredningens förslag innebär all det behov av vård ulan samiycke som
kan finnas för ungdomar i åldersgruppen 18-20 år endast kan tillgodoses med
stöd av lagen om beredande av sluien psykialrisk vård i vissa fall (LSPV).
Kammarrällen kan inle dela den slåndpunklen och anför bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som utredningen framhåller i annat
sammanhang skall LSPV fortfarande vara en medicinsk vårdlag. Om förulsältningarna
för vård enligt LSPV ej är uppfyllda och den unge ej heller kan beredas vård
inom kriminalvår-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dens ram finns del inie några möjligheler all oberoende av
samiycke bereda den unge vård. Della maslc som kammarrällen ser del innebära
alt del skapas en reslgmpp av unga. som för all de skall kunna beredas värd.
måste ge sitt samiycke lill värden. Eflersom det inle kan anlas all denna grupp
är värdmotiverad i högre grad än nägon annan grupp finns anledning förutse alt
del med ulredningens förslag kommer atl finnas en grupp 18-20-åringar som hell
berövas möjligneien alt la adekval vård. Som kommer all beröras längre fram
anser kammarrätten atl vård enligt LSPV inte htllerär något godtagbart
alternativ Iriin den synpunkten all denna lag inie ger samma
rällssäkerhelsgaraniier som en domslolsprövning. Del finns också anledning atl
befara alt en stor del av den akluella gruppen med Ulredningens förslag kan
komma atl göras till föremiil för kiiminalvärdande ålgärder i stället för
sociala åtgärder av annal slag. Kammarrätten vill sålunda förorda att
äldersgriinsen 20 år lör vård utan samtycke behålls i den här akluella
lagstirtningen i varje fall om det inte skapas möjligheter alt utan samtycke ta
om hand vuxna missbrukare av beroendeframkallande medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår också att vård
utan samiycke skall upphöra när den unge fyller 18 år. Effekten av della lorde
bli all ansökan om värd ej görs om den unge ligger nära 18-årsgränsen. En värd
som upphör niistan omedelbart efter beslutet torde komma atl beiraktas som
meningslös och ägnad att motverka möjligheler till elt fortsatt vårdarbete på
frivillighelens gmnd. Kammarrätten föreslår därför att ett vårdbeslut som
grundar sig pa den underåriges beleende skall fa slulföras även om
åldersgränsen passerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRÅ ansluter sig principiellt till
alt åldersgränsen sätts vid myndighetsåldern. Med denna ulgångspunkt bör dock
lagen utformas så att vård som beslutas och påbörjas före 18-årsåldern får
slulföras oaktat den unge fyller 18 är. Möjligheten att genom ingripande utan
samtycke skapa förutsättningar för fortsatt frivillig värd bör finnas även för
de unga som strax uppnår myndigheisåldern. BRÅ framhåller emellertid alt del
finns anledning atl befara all etl genomförande av förslaget kan leda lill en
överströmning till kriminalvården av i försia hand unga vårdbehövande lagöverträdare.
På grund av dessa ungas kriminella belastning och med hänsyn lill
påföljdssysiemds begränsning kan flera av dem komma atl ådömas frihetsstraff.
Detta är enligt BRÅ:s förmenande ingen önskvärd uiveckling, även om flera av
dessa unga redan i dag är berövade friheten inom barna-och ungdomsvården. BRÅ
avstyrker därför atl SU:s förslag om en sänkning av åldersgränsen genomförs f.
n. En sådan sänkning, som BRÅ i och för sig av principiella skäl släller sig
bakom, bör komma till stånd först när påföljdssystemet är så differenlieral atl
elt överförande av unga lagöverträdare till kriminalvården inle behöver
innebära, atl de där blir föremål för mer ingripande ålgärder än vad som f. n.
sker inom ramen för BvL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län
framhåller att i och med att utredningen inle har föreslagit någon möjlighet
till tvångsvård av vuxna inom sociallagsliftningen kommer ingripande med tvång
mot ungdomar i åldersgruppen 18-20 år att endast kunna ske enligl LSPV och BrB,
om förutsättningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>härför föreligger, Ulredningens förslag är klart
olillfredsslällande. Del kan enligl länsslyrelsens mening inle anses
tillrädligl att slopa nu gällande 20-årsgräns ulan all erbjuda några adekvala
vårdformer i slällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Problemungdomar har,
framhåller/(v/i.v.f/y/r/.vc/i i Jönköpings Itin, som regel en läng
mognadsperiod och kan behöva socialtjänstens stöd även efler fyllda 18 är.
Länsslyrelsen förordar därför att nuvarande 20-årsgräns bibehålls eller all i
varje fall möjlighet ges att oavsett om den unge har uppnått 18 års ålder
slutföra vård som har beslutals och påbörjats dessförinnan. Även länsstyrelsen
i Kristianslads lan anser all åldersgränsen bör faslslällas lill 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte möjlighel öppnas alt bereda
vuxna missbrukare vård i enlighet med ulredningens allernalivförslag bör, anser
ltinsslyrelsen i Mulmöhus Itin, den övre åldersgränsen i de fall som avses i I
S 2 p. LVU utsträckas till 20 år i likhel med vad som nu gäller enligt 25 S b)
BvL för unga missbrukare och lagöverträdare. När del finns särskilda skäl bör
således 18- och 19-åringar kunna beredas vård ulan samiycke med stöd av den
sociala vård-lagstiftningen. Motiv för en sådan tillämpning bör vara brislande
mognad eller alt elt föreliggande värdbehov bätlre kan tillgodoses inom
socialljänstens ram än annorstädes. Vidare anser länsslyrelsen alt värd som
har beslutats innan den unge har fyllt 18 år bör kunna slulföras. Det kan
annars befaras alt lagen inle lillämpas för nu avsedda ungdomar i slulel av
17-årsåldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ltinsslyrelsen i Skuraborgs län
anser att socialutredningen inle har angett lillräckliga skäl för en absolut
gräns för lagens tillämpning vid 18 år. En sådan åldersgräns kan medföra att
ungdomar i åldern 18-19 år inte kommer alt överlämnas av domstol för vård
enligl sociallagstifiningen. Della kan medföra olyckliga konsekvenser för den
unge. Länsslyrelsen anser atl frågan om åldersgränsen inom lagsliflningen i vid
bemärkelse bör bli föremål för ulredning och närmare överväganden. Även
länsslyrelsen i Örebro län anser all frågan om åldersgränsen bör övervägas
yllerligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Gävleborgs län
framhåller all avsaknaden av möjligheten alt med tvång ingripa mot ungdomar i
åldern 18-20 år innebär all socialtjänsten avhänder sig förmågan au hjälpa
dåligt motiverade ungdomar, vilket kan komma att medföra atl den unge lämnas
utan hjälp. Denna svaghet i utredningens förslag markeras än mer genom atl
övervakningsinstilutd föreslås upphöra. Den föreslagna åldersgränsen kan komma
atl leda till en överströmning till kriminalvården. Länsslyrelsen påtalar behovet
av att även ungdomar i åldern 18-20 år bör kunna beredas vård utan samiycke. 1
konsekvens härmed föreslår länsslyrelsen all lagen bygger på ett annat begrepp
än underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt ungdomsfängelseutredningens
mening kommer elt avskaffande av BvL:s möjligheter till tvångsingripanden inom
åldersgruppen 18-20 år att leda till att ungdomar, som enligl nuvarande ordning
kan undgå frihelsberövande påföljd inom kriminalvården, i fortsättningen
kommer att dö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mas till sådan påföljd och då i allmänhet fängelse. Den
grupp som därigenom kan komma i fråga för klienlöverföring är inle obetydlig.
För år 1975 överlämnades för vård eller meddelades beslut om åtalseftergift i
ca 900 fall. Hela ungdomsvårdsskoleklientelet uppgick vid utgången av år 1975
till 922 personer, varav 469 var föremål för vård inom skola. Av dem som
vårdades inom skola hade 199 fyllt 18 år. Socialulredningens förslag kan få
till följd atl flerlalel av de ungdomar över 18 år, som enligt nuvarande
ordning blir föremål för vård i ungdomsvårdsskola och en slor del av dem som
omhändertas för samhällsvård i annan form, kommeratt överföras till
kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frihetsberövande på grundval av
strafflagstiftning betraktas som allvarligare och mer ingripande än åtgärd
enligl BvL. Frihetsberövande får i allmänhet längre varaktighet när påföljden
bestäms lill fängelse eller ungdomsfängelse, Elt avskaffande av möjlighelerna
lill tvångsingripande enligl BvL kommer säledes alt leda till pålagliga
försämringar för flertalet av dem som berörs av en sädan reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsfiingelseulredningen anser
därför alt ell genomförande av socialulredningens förslag måste samordnas med
sådana ändringar i slrafllag-sliftningen alt frihetsstraff för ungdomar kan
undvikas i större utsträckning än som f. n. är fallel. Förslag till sädana
ändringar lämnas av ungdomsfängelseulredningen. Den av socialulredningen
förutsedda klienlöverföringen släller krav pä ökade resurser men några
beräkningar av ell sådanl resurstillskoll har inle gjoris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet och LuiidsiingsfÖrbundet
framhåller alt för vissa ungdomar i åldern 18-20 år är del klarl negativt all
överföras frän socialtjänsten till sluten psykiatrisk vård eller kriminalvård,
vilkel kan bli följden av utredningens förslag. Kommunförbundet anser därför
alt möjlighet bör finnas att även för dessa ungdomar kunna besluta om värd utan
samiycke eller ålminstone au kunna fortsätta ett redan genomfört
omhändertagande efter 18-årsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En anknytning till myndighetsåldern kan i princip anses
rimlig men bör inte godtas, då starka skäl motiverar en högre åldersgräns anser
Slockholms komniun. Det finns ocksä mycket slarka skäl för tillämpning av
högre åldersgräns när del gäller värd och behandling av ungdomar med
missbruksproblem. Ett betydelsefullt skäl är, anser kommunen, att socialulredningen
inte har föreslagit någon adekvat vårdform ulan den enskildes samtycke för
dessa unga missbrukare. Ulredningen har ansett atl LSPV kan lillgodose behovel.
Det är emellertid klart olämpligt att värda unga. oftast sociali eller
emolionelll omogna och således ännu formbara missbrukare, tillsammans med
vuxna psykiskt sjuka på slutna avdelningar. Etl annat tungt vägande skäl är alt
en absolut 18-årsgräns omöjliggör fullföljande av en planerad värd ulöver
denna gräns, saml alt man har anledning atl förmoda alt endasi undanlagsvis det
kommer att lyckas atl motivera de ungdomar det här gäller till forlsall
frivillig vård. En negaliv konsekvens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av en fixering till åldersgränsen 18 år kan också bli atl
vård och behandling av 17-äringar i många fall kommer atl underlålas. Slutligen
framhålls i yttrandet all det i nuvarande läge skulle vara inhumant mot de unga
lagöverträdarna i åldrarna 18- 19 år som ofla samtidigt är missbrukare alt ta
bort möjligheten atl bereda dem vård, även om de själva avböjer sådan vård.
Många av dessa ungdomar - med svåra sociala handikapp - är inle mottagliga för
erbjudanden om frivilliga insalser och riskerar all hamna i ell läge, där vård
och behandling aldrig kommer lill stånd. Föreningen Sveriges sociulchefer
redovisar samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även andra kommuner anser all
åldersgränsen bör vara 20 år. Här kan nämnas Halmsiuds kommun som anser atl den
som har fylll 18 men inte 20 är bör, om särskilda skal föreligger, kunna
beredas vård på grunder som utredningen i övrigl har angivii för underårig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socialförbund anser att
del finns mycket starka skäl för tilllämpning av högre åldersgräns när det
gäller vård och behandling av ungdomar med missbruksproblem. Ett myckel
belydelsefulll skäl ar att socialulredningen inte har föreslagit någon adekval
vårdform ulan den enskildes samtycke för dessa unga missbrukare.
Socialutredningen har nämligen ansett all LSPV kan lillgodose behovet,
Socialförbundei anser atl det är klan olämpligt att vårda unga. oftast socialt
eller emotionellt omogna missbrukare, tillsammans med vuxna psykiskl sjuka på
psykiatriska vårdavdelningar. Ett annat lungl vägande skäl är alt en absolul
18-ärsgräns omöjliggör fullgörande av en planerad värd ulöver denna gräns. En
negaliv konsekvens av en fixering lill åldersgränsen 18 är kan bli alt vård och
behandling av 17-äringar i mänga fall kommer att underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
frivårtlstjänsienitin anser all en absolul 18-årsgräns är olycklig eflersom en
sådan gräns förmodligen leder lill en ökning av kriminalvärdande påföljder för
unga i åldern 18-20 år. Del niasle även ic sig olyckligt all avbryla pägående
ålgärder inom socialtjänsten för att någon har uppnått en viss ålder.
Socialvården har i dag behandlingsresurser och kunskaperna om ungdomarna i de
aktuella åldrarna. Det är därtör enligl föreningens mening oansvarigt atl inle
till fullo ta konsekvensen av della och även del direkta ansvaret för
ungdomsgruppen. Genom all skjuta frän sig ansvaret uppnås sannolikt endasi en
mer besvärande och förvirrande situation för dessa ungdomar, som sannolikt är
mer intresserade av älgärderna än vem som beslutar om dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet av föriddraförcningar
mol narkotika (RFMN) fiamhäller alt de flesla ungdomar som i dag omhändertas
för samhällsvård har missbruksproblem i nägon form. Enligt RFMN:s eifarenhet
börjar de svära problemen för missbrukande ungdomar all hopa sig först uppåt 18
ars ålder. Det lar tid att ulveckla dt missbruk och ulslagningen sker gradvis.
Många ungdomar i en svär livssituation kan i dag nås av BvL och dess - i
förhällande till andra vårdlagar - goda möjligheter till varierande former av
vård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om socialulredningens förslag går
igenom kommer endasi två allernaliv finnas för missbrukande ungdomar -
frivillig vård eller visielser på fängelser och menlalsjukhus. RFMN anser alt
den frivilliga vården skall byggas ut. En bra frivillig vård leder lill en
större vilja att la emot hjälp och till mindre ivängsomhändertaganden. Alt
frivilligt söka värd - och framför allt alt fullfölja vårdprocessen - kräver
självtillil, livserfarenhet och en vision om etl nytt och bällre liv. RFMN:s
erfarenhet är att mänga unga missbmkare varken har självtillil eller
framtidstro nog för att bryta den snabbt växande onda cirkel de hamnat i. RFMN
tror därför att majoriteten av dessa ungdomar - om socialutredningens förslag
går igenom - kommer au hänvisas till elt fortsatt planlöst irrande i sin missbmksmiljö,
avbrutet av lika planlösa vistelser pä frivilliga behandlingsenheter, häkten,
fängelser och menlalsjukhus. RFMN ser med oro fram emot detta. RFMN anser i
slällel all åldern för omhändertagande enligl BvL skall höjas lill 23 år.
Vidare mäsle de ungdomar som har omhänderlagils för samhällsvård tillförsäkras
värdiga vårdformer och en veltig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de synpunkter som har kommit
fram i övriga yttranden märks bl.a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomsvårdsskolornus
rekiorsförening framhåller atl med lidsbegränsningen för underåriga och
avsaknaden av möjlighel alt ingripa med tvång för 18- 19-åringar, avhänder sig
socialljänslen förmågan att hjälpa de dåligt motiverade missbrukande
ungdomarna. Föreningen ansluter sig till de reservanter i ulredningen som anser
att vård som har påbörjals före 18 års ålder skall få forlsalla efler del den
unge har fyllt 18 är, dock längst tre år efler del dalum då vården beslulades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slyrelsen för Vemyra skolhem anför
all ungdomar med sen mognadsutveckling och dåligt socialt slöd ulsälls för
överkrav och råkar därför ofta i missbrukssilualioner. Missbruket byggs
vanligen upp under tonåren, men ger allvariiga följdverkningar senare.
Motivation för vård inlräder sent, då den kräver personlighelsmognad.
Ivångsmässig värd mol missbruk är meningslös, om den inte kan följas upp med
motiverad och frivillig behandling. Med tidsbegränsning för underåriga och
avsaknad av möjlighel att ingripa med tvång för 18- 19-åringar avhänder sig
socialljänslen förmågan au hjälpa de dåligl motiverade missbrukande ungdomama.
Särskill med hänsyn lill ungdomar ger LSPV möjlighel lill ingripande i alltför
sent skede, Avgiftning och akutbehandling följs inle självklarl av motivation
för frivillig behandling. Den ivångsmässiga insatsen behöver omfalla mer än vad
som kan erbjudas genom LSPV. Kraftigl utagerande och lill behandling negativt
inslällda ungdomar kan ofla inle beredas behandling inom sjukvårdens ram.
Ungdomar över 18 år vårdas vanligen på sluten avdelning för svårl psykiskt
sjuka vuxna patienter. Delsamma gäller ibland yngre, svårskölla patienter. I
konsekvens med vad skolstyrelsen anser om begränsning av vårdtid enligl
lagförslagel, ansluler sig slyrelsen lill de reservanter i utredningen som
anser att värd som har påbörjals före 18 års</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ålder fär fortsätta efter det den unge har fyllt 18 iir,
dock längst tre ar efter del dalum då värden beslulats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ltikarradei vid
Forsa.I't>lkliögsktdu anser all åldersgränsen bör höjas lill 23 är. eftersom
mänga missbrukare fortfarande är i farozonen mellan 18 och 23 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen för Lövsta skolhem anser
all den föreslagna övre åldersgränsen 18 år för tvångsingripande är för låg
och förordar alt nuvarande åldersgränser i BvL bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Barn- och
ungdonispsykiutriska kliniken vid S:t Sigfrids sjukhus är del klart olämpligt
all anknyta vårdtiden lill åldern pa sätl som sketl i förslaget, I yttrandet
föreslås all lagen ändras så att värden skall upphöra då ändamålei med värden
har uppnåtts, dock senast vid 2ö års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Insatsernas arl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociuliiiredniiigen har i
lagförslagel uimönsirat sådana förebyggande ålgärder som nu med slöd av 26 S
BvL i vissa fall kan vidtas mot den enskildes vilja såsom förmaning, varning,
föreskrifter och övervakning. Det innebär alt den enda åtgärd som LVU anvisar
är vård som - i varje fall inledningsvis - innebär placering utanför den unges
hem. Mindre ingripande ålgärder kan vidlas försl efter samiycke. Förordnande
av konlaklperson för barnet förutsätter således enligl förslaget medgivande av
föräldrarna och barnet, om barnd har fylll 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser har
tillstyrkt eller lämnal ulredningens förslag i denna del utan erinran. Hil hör
kummurrätten i Göleborg som inle har någol atl invända mot all länsrällens
beslul skall avse endasi elt beslut om vård. Socialstyrelsen, flertalet
länsslyrelser, KommiinJÖrbiindel och Lundslingsförhiindel har också biträtt
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mulmö kommun anser liksom
socialulredningen att instituten förmaning och föreskrift bör slopas. Kommunen
anser också atl övervakning bör ersättas av konlaklperson och liksom övriga
förebyggande ålgärder regleras i socialljänsllagen. dvs. på frivillig grund.
Flera andra kommuner, däribland Göieborgs kommun, biträder också förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erinran mot förslagel har inle
heller framslällls av LO och TCO. SACOI SR inslämmer i all övervakning inle hör
hemma i en social verksamhet, präglad av en förtroendefull samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges socionomers riksjörbund
anser atl de lagbundna åtgärderna förmaning och varning etc. bör ulgå ur lagen.
Förslagel biträds ocksä av Sveriges socionomförbiind liksom av Föreningen
Sveriges socialchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ och kriminalvårdsstyrelsen
ansluter sig lill uppfattningen att det från socialvårdens synpunkler är mest
följdriktigt att ersälla övervakningsinstilutd med frivilligt
kontaktmannaskap. Om så sker saknas enligl RÅ:s mening anledning alt behålla
beslämmelserna om föreskrifter, förmaning och varning. Remissinslanserna
påtalar emellertid risken av all slopa över-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vakningsinstiuiiel i sociallagsliftningen.
Kriminalvärdsstyrelsen erinrar om att under ar 1974 meddelade åklagarna
iilalsunderiälelsc 12 110 tall med hänvisning lill alt den unge hade ställts under
övervakning enligt BvL, Styrelsen föruisäller all den föreslagna inskränkningen
av åigärdsaltcrnati-ven i sociallagstiftningen inte konuner au leda lill all
åklagarna i slörre ulsträckning än hittills väcker åtal mot unga
lagöverträdare, RA framhiillcr atl avsaknaden av adekvala tvångsåtgärder inom
socialtjänsten i avsevärd män begränsar möjlighelerna atl anviinda
åtalsunderlåtelse i resocialise-ringssyfte, I synnerhet slopandet av
övervakningsinsiiluiet miistc enligt RÅ:s mening medföra en markant ökning av
antalet iital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör finnas möjlighel alt utse
kontaktperson även utan den enskildes samiycke anser 5r('« hovrätt. Utredningen
har bortsett Iran att socialijiins-tens möjligheter atl besluta om tillsyn även
mot den enskildes vilja kan vara en väsentlig förutsättning lör all
bestämmelserna om ätalsunderlä-lelse skall lillämpas och ha stor betydelse vid
beslämmande av paföljtl för brotl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kainniarruiten i Sundsvall anser
alt möjligheterna att förordna om övervakning och meddela föreskrifter bör
finnas kvar. Annars föreligger risk för atl mer ingripande åtgärder vidtas än
vad förhållandena piikallar. Enligt kammarrällens mening bör således i
begreppel vård inrymmas även förordnande av kontaktperson och föreskrifter.
Efter länsrättens beslul om vård skulle dä nämnden, i slällel för alt tvingas
skilja den unge från hans hem, kunna förordna konlaklperson eller meddela
föreskrifter, I lagförslaget bör således anges alt vård kan innebära, förutom
att den underårige skiljs från sitt hem, all kontaktperson kan förordnas eller
atl föreskrifter meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I vissa situationer kan del enligt
vad länsslyrelsen i Sttickliolius län anför finnas elt behov av den mellanform
till helt frivilliga insatser och tvångsomhändertagande, som
övervakningsinslilutel utgör. Försöken all begränsa ingripanden och ålgärder
får inle leda lill alt socialvården avhänder sig inslmmenl, som är ägnade alt
motverka behovet av mer djupgående ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kalmar län anser
atl möjlighet all förordna om övervakning mot den enskildes vilja i en eller
annan form måste finnas. Nämnderna mäsle ges någon möjlighel atl - åtminstone
under en kortare tid - kunna följa en individ som varil akluell för vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övervägande skäl lalar för alt
möjlighet bör finnas att utan samtycke kunna förordna konlaklperson för
underårig anser länsstyrelsen i Kristianstuds län. Del bör finnas etl sleg
mellan frivilliga insatser och tvångsomhänderlagande. Den ringa grad av tvång
som ett sädant förordnande innebär bör tolereras med hänsyn lill den trygghet
för den unge della kan innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Malmöhus län anser
alt del är nödvändigt atl bibehålla de nuvarande möjlighelerna atl vidla
förebyggande åtgärder även mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarnas vilja i de fall då förhållandena är sådana
alt elt skiljande av barnd från hemmet maslc ske. Hänsynen framför allt till
bamet kräver detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller instilulel övervakning
anser/«(;ii7>r('/it'/; / Vusteriiorrlaiids län att delta även i fortsättningen
kan ha denna rubricering. Som en förulsällning för all kunna använda
övervakning bör sådana skäl som anges i 1 S LVU föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdtnnsjangclseutrediiingen har i
silt arbele utgått från att den som inle har fyllt 18 år liksom nu skall hållas
nästan hell utanför kriminalvården och att de åtgärder i anledningav broll som
frän kriminalpolitisk synpunkt anses erforderliga också i framliden vidlas inom
ramen för socialvårdens verksamhel. Socialutredningens förslag ger anledning
lill tveksamhet när det gäller frågan om socialvård skall kunna ersätta
kriminalvård i samma omfattning som nu. Tveksamheten är främst betingad av all
de tvångsmässiga åtgärderna inte får ges längre varaklighel än tre mänader.
Tidsgränsen bör emellertid inle få någon slörre belydelse om man ser enbarl
lill tiden för frihelsberövande. Mera belänkligl är all frihetsberövandet inle
skall kunna följas upp av eftervårdande insatser mol klienlens vilja. Del kan
leda lill all de rätlsvårdande myndighelerna i vissa fall föredrar all välja brotlspåföljd
som innefatlar kriminalvård. Avskaffande av övervakning kan få icke önskvärda
konsekvenser för behandlingen av underårig lagöverträdare även när
brollslighden inle har varit av sä allvarlig beskaffenhet all frihelsberövande
ålgärd bör komma i fråga. En sådan reform kan komma att leda lill all
frihelsberövande åtgärder vidtas inom socialvården i etl lidigare skede än nu
eller all kriminalvård i frihel anordnas. Ungdomsfängelseulredningen ulgår
frän atl del också i framtiden kommer all finnas fall där alla försök lill
samarbele har misslyckals. När del gäller dessa fall är del från många
synpunkter olämpligt all hell underlåta all beivra brollslighden. De
rältsvårdande myndighelerna skulle därför i avsaknad av övervakning och andra
mindre ingripande ålgärder enligl sociallagsliftningen vara nödsakade,
antingen all kräva all Ivångsmässig vård kommer till slånd enligl den av
socialutredningen föreslagna lagen eller atl anordna övervakning inom
kriminalvården. Ungdomsfängelseulredningen avslyrker all möjligheten all inom
socialvården anordna övervakning av underåriga lagöverträdare avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO anför alt av de nuvarande
förebyggande ålgärderna saknar förmaning och varning saml i nägon män
föreskrifter rörande den unges levnadsförhållanden slörre praktisk belydelse.
Hjälpålgärder, innefallande råd och slöd, och övervakning tillämpas däremot i
stor utsträckning såväl med föräldrarnas samiycke som utan all sådanl samtycke
föreligger. 1 båda situationerna har man många gånger på sikl kunnat inregistrera
goda resultat av barnavårdsnämndens insals. Det är visserligen sanl att
ålgärder av detta slag knappasi kan få någon avgörande betydelse för vården av
den unge om han eller hans föräldrar vägrar att medverka. Förhållandet blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid annorlunda om den enskilde lill en början
vägrar all samlycka men, sedan åigärden väl har beslulais, rällar sig och
medverkar. Sådana fall är inle ovanliga. Om den enskilde följer en föreskrift,
trols alt han eller hon från början ogillat föreskriften, kan della leda lill
förbättring av situationen och mera ingripande ålgärder i form av
omhändertagande kan undvikas. Del kan också vara så all den enskilde efter hand
ändrar uppfattning om värdel av en förebyggande ålgärd, l. ex. övervakning. Om
kontakten mellan övervakaren och klienten blir god kan klienlen kanske så
småningom komma att själv önska denna konlakl. Även här kan ulvecklingen leda
lill att elt omhändertagande för samhällsvård blir onödigl. Dessa erfarenheler
av den nuvarande barnavårdslagstiftningen har kommil bort i ulredningens
förslag. JO vill mol bakgrund av del nu sagda väcka frågan om man verkligen bör
avhända sig alla möjligheler atl vidla åtgärder till barns skydd, om inle
föräldramas samiycke redan från början kan erhållas och fulla skäl för
omhänderlagande ännu inle föreligger. Genom Ulredningens förslag blir del i dei
närmasle omöjligi för socialnämnden att aktivt ingripa i etl sådanl fall även
om barnels förhållanden är långl ifrån lillfredsslällande. Ell säll all komma
lill rälla med problemet är atl behålla möjligheten atl beslula om vissa
förebyggande åtgärder även ulan den enskildes samtycke. Della skulle också
indirekt medföra all socialnämnden får ökade möjligheter alt genomföra
utredning och ta konlakler med andra myndigheler m . m. i barnavårdsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser all del
ligger i den unges inlresse all bibehålla en förebyggande tillsynsform, som
molsvarar nuvarande övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Linköpings kommun anser all
möjlighel bör finnas atl förordna kontaktperson ulan den enskildes samiycke.
På molsvarande sätl anser Helsingborgs kommun all nackdelarna med dt
omhänderlagande är slörre än de som kan bli följden om övervakningsinstilutd
bibehålls. Av hänsyn till barnen bör etl enskilt omhänderlagande i del längsla
undvikas, något som kan ske om man kan förordna övervakare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt avskaffande av övervakning kan,
anför Sveriges sociulförbund. leda till mer vittgående ingrepp i föräldrarnas
vårdnadsrätt och den unges inlresse av obrutna relationer med föräldrarna än
som i och för sig motiveras av omsländighelerna. Möjlighetema att förordna en
kontaktperson Ulan samtycke bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Vårdtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår atl i
länsrättens beslut om värd skall anges den tid under vilken vård enligt lagen
längsl får beslå. Denna lid får inte översliga tre månader från del vården
inleds. Länsrälten kan dock enligt förslaget förordna att vård som har
beslulais på grund av brisier i barnels hemmiljö (I S </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.) </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>får beslå under längre lid eller lills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära nog alla remissinsianser har
varit kriliska mol förslagel. Ell slorl </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1979180. I saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>antal remissinstanser anser alt vårdbehovet och resultatet
av vården bör vara bestämmande för vårdliden och att någon bestämd tid säledes
inte skall anges i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ framhåller att erfarenhelerna
frän ungdomsvårdsskolorna visar att det är svårt all under så korl lid som ire
månader motivera den unge för fortsatt behandling i frivilliga former, RÅ anser
med hänsyn härtill och till vikten av atl undvika upprepade korta
omhändertaganden atl den föreslagna vårdliden är alldeles för kort. Enligl
RÅ:s mening bör vårdbehovel och behandlingsresulialet vara helt avgörande för
vårdtidens längd. Vårdliden bör därtör inte bindas i beslutet. Ansvaret för
vårdens upphörande bör i stället läggas på socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En vårdlid om tre månader kan
enligl Sveu hovrtili få betänkliga konsekvenser. En tidsmässig begränsning av
vården kan få till följd all de omhändertagna - främst unga lagöverträdare och
missbrukare - upplever vården som etl straff och inte som etl medel att
initiera erforderliga hjälpinsalser. Hovrälten erinrar om att bland de unga som
bereds vård pä grund av siu beteende finns ungdomar, som är myckel
vårdbehövande och som fordrar avsevärd lid au behandla. En vårdtid om tre
månader ar för dessa unga orealistisk. Del kan emellertid från
rättssäkerhetssynpunkt vara lämpligt atl överväga en ordning enligl vilken del
skall åligga vederbörande myndigheter all inom vissa tidsfrisler la upp frågan
om frihelsberövande lill förnyad prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrällen i Göteborg anser alt
det inte är lämpligl med så kort längsla lid som tre månader. Även om
ulredningens förslag har tillkommit för all lillgodose den enskildes
rälissäkerhel, kan del enligl kammarrättens mening befaras att den föreslagna
ordningen blir så osmidig atl den får rakt motsatt effekt. Kammarrätten
förordar därför all frägan om maximilid övervägs på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den av ulredningen föreslagna
maximiliden medför enligt kuniniurrätien i Sundsvull uppenbara nackdelar.
Enligl kammarrällens mening bör därför övervägas all i lagtexten endast ange
all vården bör ges korl varaktighet. Det får härefter ankomma på
socialstyrelsen alt meddela råd och anvisningar rörande vårdtidens längd.
Härigenom vinner man alt värdtiden blir anknuten mera till vårdbehovet än till
i lag faslslällda maximitider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminulvårdsstyrelsen avstyrker
besläml förslagel om all vårdliden skall begränsas till högst tre mänader för
den som bereds värd på grund av sill egel beleende. En sådan begränsning skulle
innebära all åklagarnas och domstolarnas ålgärdsalternativ beskärs på eu sätl
som innebär allvarliga risker för atl ansvaret för behandlingen av unga
lagöverträdare övergår frän socialvården lill kriminalvården. Behandlingstiden
bör i första hand beslämmas av behandlingsbehovet och inte i förhand fixeras
genom en schematisk maximiregel. En garanti mot onödigt långa omhändertagandelider
kan vara all länsrällen med beslämda tidsintervaller, förslagsvis ell år,
obligaloriskl omprövar besluiel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Stockholms län år myckel
iveksam lill om en meningsfull vård kan komma till stånd under en sä kort tid
som tre månader. Belräffande omhändertaganden på grund av allvarliga brister i
hemmiljön lorde hemförhållandena i flertalet fall vara så dåliga alt vårdtider
som överstiger tre månader snarare blir huvudregel an undantag. Om förslaget
genomförs kommer med all sannolikhel omplaceringar av barn all ske i slörre
ulsträckning än i dag. När del gäller omhändertaganden pä grund av den unges
eget beleende får det anses Iveksamt om en behandling under så korl lid som Ire
månader alllid räcker till för all motivera lill forlsall värd eller slöd i
frivilliga former. Om längre vårdlid behövs blir ny process nödvändig.
Förfaringssätlel är alllför lungroll. Enligt länsstyrelsens mening måsle vård
och behandling främsl relaleras lill barns och ungdomars behov och syfiet med
omhändertagandet, inte till lid. Den som bör vara mesl kompdenl atl falla
beslut om vårdtidens längd är socialnämnden med dess möjligheter att
fortlöpande följa behandlingsarbelel. Den föreslagna årliga prövningen ger
möjlighel alt öka rällssäkerhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kristiunstuds län
anser alt vårdtiden inle skall faslslällas i förväg. Värden bör pågå till dess
ändamålei med vården har uppnålts. En fortlöpande omprövning av vården ger
enligl länsstyrelsens mening erforderliga garanlier mol alli för långa
vårdlider. Länsstyrelsen är emellertid kritisk mol den föreslagna ärliga
omprövningen som skall föregås av ulredning och kommunicering. Del är
självklart att nämnden fortlöpande skall följa dessa ärenden. Rättssäkerheten
kan emellertid inte kräva elt formelll förfarande inför nämnd, vilket kan bli
påfrestande för biologiska föräldrar, foslerföräldrar och barn. Biologiska
föräldrar kan bibringas uppfattningen atl de skall återfå barnel och barnel kan
bli oroal inför tanken atl ivingas bryla upp från foslerhemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel att länsrälten i samband
med beslul om värd även skall faslslälla vårdtidens längd motverkar enligt
länsstyrelsen i Hullunds län syftet med den tvängsvis anordnade vården. Risken
är att vården kommer atl uppfattas som dl slraff. Förhandlingarna vid
länsrällen kommer all bli mer pressande för de inblandade än vad som hade
blivil fallel om länsrälten endast i undantagsfall behövde la närmare ställning
till vårdtidens längd. Erforderiig rättssäkerhet kan vinnas genom en
beslämmelse om atl länsrällen i samband med beslul om värd faslsläller en ny
dag för förhandling inom t.ex. två månader, då slufiig slällning skall las till
vårdtidens längd. En sådan konstruktion skulle på eu mer positivl säll engagera
berörda parter och därmed öka förutsällningarna för ett gotl vårdresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård och behandling bör relaleras
lill individens behov och inte lill lid anser länsslyrelsen i Gävleborgs län.
Ell sådanl system kräver emellertid regelbundel älerkommande
vårdbehovsprövningar, vilkel kan medföra all tryggheten i relationerna
äventyras. En icke tidsbestämd vård är också svårförenlig med
rättssäkerhetskravet. Enligt länsstyrelsen är dock en tremänaderstid för korl
för all motivation till frivillig vård skall kunna nås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell lörnyai ansökningsförfarande vid varje lilllalle med
förskjuining över iremånadersgränsen torde komma att innebära, atl socialnämnden,
innan nämnden har kunnat konstatera om ändamålet med vården är uppnått, för att
undvika avbrott i vården känner sig nödsakad att inge ny ansökan om ytterligare
en vårdperiod. Vårdliden bör enligl länsstyrelsens mening i stället relaleras
bäde till lid och vårdbehov. En viss koppling lill 42 S BvL kan vara lämplig.
Länsrälten bör efter särskilt underställningsförtarandc ompröva vårdbehovet när
viss tid. förslagsvis ett år, har förflutit från det vården inleddes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Uiiisstyrciseii i Västernorrlunds
län bör omhänderlagande av barn som regel ske på obeslämd lid. Länsrällen bör
dock, om särskilda skäl föleligger, kunna tidsbegränsa omhänderlagandel. Ell sa
drastiskt ingripande som all påkalla förändring av vårdnaden bör ske med
siörsla försiklighd och endasi i undanlagsfall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ltinsslyrelsen i Jämilunds lån
framhåller atl vård med stöd av den särskilda lagen aren nödlösning i
allvarliga situationer. Del ligger i sakens nalur all del kan la mycket lång
tid innan problemen hinner redas upp, om de någonsin kan lösas. Endast i
undantagsfall torde i de situationer, som avses i I S I p. LVU barnels eller
föräldrarnas problem hinna lösas inom Ire månader. Under en så kort tidsrymd
som tre månader kan man inle mer än påbörja behandlings- och, när del gäller
barnet, motivationsarbdet. Länsstyrelsen anser, all del kommer all innebära en
exlra olrygghet och osäkerhet för både barn, föräldrar och foslerfamilj. Risken
för atl barn blir föremål för flera omflyttningar synes vara större i förslagel
än i nuvarande lagstiftning. DeUa måsle ses som synnerligen allvariigl, när vi
i dag har kunskaper som ger belägg för alt barn oftasi inle klarar av mer än
två placeringar ulan personlighetsstörningar. Förslagel tar över huvud lagd
inle upp del faklum atl barn klarar omflyllningar olika vid olika åldrar. Del
finns ingen anledning atl göra en huvudregel av något som kan förutses komma
alt lillämpas endasi i undantagsfall. Vad beträffar beteendefallen bör inte
heller någon låsning lill tre månader ske. Risk föreligger bl. a. atl de Ire
månaderna av den unge ses som en slrafflid och som därmed försvårar och - eller
ulesluier behandling. 1 ställd för ett beslut om vård på viss lid skulle en
förulsältningslös prövning en gång per år vara etl bätlre alternativ men då
förutsatt all barnels räll sätts före föräldrarnas. Prövningen skall göras av
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelsernu I
Södermunlunds, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge och Örebro län anser all
vårdbehovet i försia hand bör vara avgörande för vårdtidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt kan
inle tillstyrka att det i situationer som anges i 1 § 1 p. LVU sladgas en
längsla lid för vården. Dock bör i den behandlingsplan som ges in lill
länsrätten anges om man räknar med kortare eller längre tids omhändertagande
och, om så är möjligt, en yttersta lidsgräns. En årlig omprövning bör härefter
ske så att den tjänsteman</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har hand om ärendet minst en gäng ärligen redovisar
för nämnden hur vården fortskrider, varpa det ankommer på nämnden alt vidta
åtgärder där så erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO ifrågasätter om inte
socialulredningen har beskurit vårdtiderna mer än som har varit motiverat. När
del gäller barn som har omhändertagits pä grund av brisier i omsorgen om dem
ger förslagel möjlighel för länsriilien alt besluta om längre värdtid än tre
månader och även om vård tills vidare. Som 3S LVU har utformats framslår även
här tremänaderstiden som hii.udregel. Möjligheten alt förordna alt vården skall
bestå tills vidare kan nästan uppfattas som en undantagsregel.
Socialulredningen har inte heller i betänkandet närmare diskuterat i vilka fall
värden bör beslutas lills vidare. Det sägs hell korl atl förhållandena i den
underåriges hem kan vara siidana vid tiden för ansökan atl det inte kan
förutses om och när barnet kan återvända lill iiemmet. Detla räcker självfallet
inle som vägledning för de tillämpande myndigheterna. Man vel alltså inle om
utredningen har länkl sig alt man skall göra något mera markanl avsleg Iran
nuvarande praxis i barnavårdsärenden enligt 25 S a) BvL. Skall man förkorta
omhändertagandetiderna för barn med föräldrar som har missbruksproblem, som
misshandlar barnen, som eljest vanvårdar dem eller inle förmår alt ge dem en
godtagbar hemmiljö och foslran? Eller skall man inte göra del? Inte heller
anges när man skall ange värdtiden lill etl visst maximum eller när man skall
förordna om vård tills vidare. Här behövs onekligen klarläggande uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl JO:s mening är det uppenbart
att man inle frän böijan bör bestämma viss dag för värdens upphörande i alla
de fall som vi i dag betraktar som allvarligare barnavårdsfall, 1. ex. där
barnmisshandel eller annal övergrepp av inle alllför lindrig arl har förekommil
eller där grövre vanvård av bam har iakttagits. Delsamma bör gälla där svårare
missbruksproblem föreligger hos föräldrarna eller någon av dem. Inle heller
bör man välja en preciserad eller förkortad vårdlid bara för atl gå föräldrarna
till mötes och slå sig lill ro med atl liden senare kan förlängas. Elt sådant
beslul kan varken gagna föräldrarna eller barnel. Myckel talar därför enligl
JO:s mening för att man beträffande barn som omhändertas enligl 1 S I p, vänder
på bestämmelsen och gördel som ovan har betecknats som undanlagsregel till huvudregel.
Vården bör alltså i princip bestå tills vidare men länsrällen skall, om den sä
finner lämpligt, kunna ange den tid under vilken värden längsl får bestå. Denna
tid får självfallel översliga den maximilid som skall gälla för de underåriga
som anges i I S 2 p. Vid beslåmmandel av vårdtidens längd bör man så långl del
är möjligi anpassa denna till vårdbehovel. All detta är en svår uppgift
framgår inte minsl av JO:s erfarenheler. Man lorde med fog kunna påstå atl det
hör till undantagen atl man alls kan förutse en viss tidpunkt när familjens
problem kan antagas vara lösta eller ålminstone så pass lösta atl
omhänderlagande inte längre är påkallal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en lösning på problemen med de fall där man kan
förulse aii barnel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>knappasi kan få återvända till siu egd hem anvisar
socialutredningen i förbigående all socialnämnden kan överväga all påkalla
förändring i vårdnaden. En sådan möjlighel har funniis länge och har senasl
diskulerals i samband med ändringar i föräldrabalken 1976 (se prop, 1975/76:
170). Den synes dock inle ha slagil igenom i socialförvallningarnas praxis. I
själva verkel lorde del vara mycket ovanligt att en socialförvallning agerar
självständigt för all uppnå förändring i vårdnaden. Särskill gäller delta, när
det inte endasi är fråga om all överflytta vårdnaden från den ene föräldern
till den andre, utan gäller atl utse en ny vårdnadshavaré därför all båda
föräldrarna är olämpliga all la hand om barnel. Det senare lorde knappasi
förekomma,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO finner i och för sig
socialutredningens förslag lillialande på denna punkt. Det är naturligtvis av
största värde all de barn varom här är fråga ges möjlighet all knyla varaktigt
an till en bra familj och garanleras trygghet mol atl ryckas upp från sin
liUvaro där. Vill man åstadkomma en förändring av praxis bör man emellertid i
de tillämpningsföreskrifter som kan bli akluella särskilt behandla
socialnämndernas inilialiv i vårdnadsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Borås kommun bör avgörande
för vårdliden vara alt etl angivel behandlingsmål har uppnåtls, inle atl en
viss tid har förflutit. Regeln om omprövning av omhändertagandebeslutd bör vara
fullt tillräcklig. Gävle kommun redovisar samma uppfattning. Skövde kommun
anser all den bäsla lösningen är all värden får pågå lills vidare, men att del
åläggs socialnämnden atl förslagsvis en gång per halvår ompröva behovel av
fortsalt omhändertagande. Härigenom tvingas nämnden alt hela liden arbela med
fallet så att vården snarast kan avlösas av insatser i frivilliga former. Del
kan, anför Vara kommun, knappasi vara förenligl med en god behandling av den
unge all begränsa vårdtiden så slarkl som utredningen förordat. Det är inle
iroligt atl foslerhem vill ställa upp med så korta vårdtider. Grums kommun anser
del Iroligt att de korta vårdlider som har föreslagils kommer all leda till
ofta återkommande förlängningar. Därigenom drabbas nämnden av del dubbelarbele
som ytterligare utredningar och öppna handläggningar inför länsrällen medför.
Karlstads kommun anser all den nuvarande beslämmelsen alt vården skall upphöra
när ändamålet med den har uppnåtls bör kunna gälla även i framtiden.
Rättssäkerheten tillgodoses genom atl del anges då beslutet skall omprövas om
vården fortfarande pågår samt att besvärsräll ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjlighel atl besluta om vård utan
atl ange en längsta tid eller bestämd tid över tre månader bör, enligl
Skellefteå kommun, finnas även för de fall då vården grundas på den unges eget
beteende. Rättssäkerheten kan tillgodoses genom att del i lagen anges korta
tidsintervaller för socialnämndens prövning av om vården skall beslå.
Vilhelmina kommun redovisar samma mening samt förordar atl vård som har
påbörjals bör kunna pågå tills den är slutförd, dock längsl sex månader efter
det den unge har fyllt 18 år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Luleå kommun avslyrker en vårdlid som är maximerad
lill ire månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl LO är ulredningens förslag
om en iremånadersgräns alllför stel-benl. Del tar ingen hänsyn lill förhållandet
i det särskilda fallet och kommer härigenom atl sakna anknylning till det
verkliga vårdbehovel. LO anser alt det är värdbehovet som skall vara avgörande.
Tiden för omhändertagande bör därför grundas på den behandlingsplan som
ulredningen föreslår skall upprättas i anslulning lill ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidsbegränsningen lill tre månader
förefaller godtyckligt vald anser SACOISR. Den lar inte hänsyn lill barns och
ungdoms speciella tidsuppfattning och behov. I stället för tre månaders
vårdtid kan SACO/SR tänka sig sex månader eller obegränsad omhändertagandetid
som i dag. SACO/ SR ser fördelar med att omprövning sker och förordar
därt"ör elt icke tidsangivet omhänderlagande med omprövning inför länsrätt
var sjätte månad. Omprövningen motiveras av atl den är dt skydd för individens
rält, all den slärker socialnämndens ansvar och all den kan ge anledning till
ändring av resursernas ulnyltjande. Sveriges socionomers riksförbund har samma
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om vårdliden framhåller
Föreningen Sveriges .socialchefer att i de s. k. miljöfallen (IS I p.) är
förhållandena i regel så grava att det inte är möjligt alt förulse hur länge
vården kommer all behöva fortgå. Det finns slarka skäl alt anta atl del hell
övervägande antalet beslul inle kommer all kunna tidsbegränsas. I fråga om de
s.k. bdeendefallen (IS 2 p.) visar erfarenheterna all en behandling av unga
missbrukare under så korl lid som ire mänader inle är möjlig för atl motivera
lill fortsatt vård i frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges sociulförbund delar inte
ulredningens förslag om begränsning av vårdliden till högst tre månader. Del är
inle realistiskt au räkna med att värden därefter kan övergå i behandling under
frivilliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundel uv
föräldrujöreningurnu mol narkotika (RFMN) fiamhäller atl en seriös behandling
av en ung människa med sä svåra problem att de motiverar etl
tvångsomhänderlagande år en fråga om år - inte om månader. Tremänadersregeln
kommer att ge vården karaktären av korta -men upprepade fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna vårdtiden tre mänader
är för kort framhåller Svensk Kuraiorsjörening. Vid terapibehandling i
barnmisshandelsärenden räknar man ofla med en behandlingstid av 6-8 månader
innan barnet någorlunda tryggt kan återvända hem. Det kan också ifrågasättas
vilka familjer som kan slälla upp som fostertamiljer under så kort lid och
föreningen är tveksam till hur en sådan korttidsplacering påverkar barnel.
Liknande synpunkler framförs av Svenska diakoiisällskupei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Burnens Rutt i SumhäUet
(BRIS) molsälier sig på del be-slämdasle all en fosterhemsplacering automatiskt
skall omprövas var tredje månad, vilket kan bli följden av socialutredningens
förslag. På det sättet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nK)iverkas redan lör början barncis möjligheler au känna
den irygghel i foslerhemmel som är nödvändig om en foslerhemsplacering alls
skall ha någon nylla. Barnels lidsniässiga behov av vistelsen i fosterhemmet
och önskan härvidlag måste i första hand prioriteras. Vid fall av grov misshandel
eller långvarig vanvård av den underårige bör enligl BRIS" mening vården i
foslerhemmel inic planeras för korlare lid än ivå är. Vården far inle avslulas
med mindre än all bainei efter den liden sjalvi önskar återvända lill
ramiljehcmmet. För alt föräldrarna skall återfå vårdnaden bör dessulom krävas
all föräldrarna erbjudils och fullföljl socialpsykologisk konlliktterapi och
löraldraträning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även Rtiddti Barnens Rik.sförbund
motsätter sig den föreslagna maximiliden lör vården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hosierförtildrariiiis rlk.sfiirbiind
anser alt den angivna vårdtiden är all-dclses för kort. Den bör förlängas lill
åtminstone sex månader med möjlighel till förlängning. En förenklad arbetsform
för nytt beslut under pågående värd måsle ulformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de synpunkter som har kommit fram
i övriga yttranden marks bl, a, följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiigdtniisvårdsskoltiriias
rekttir.sföreiiiiig hävdar atl vård och behandling måste relaleras till behov,
inle lill lid. En lidsgräns upplevs ofla som konsilad. Elt system med frekvent
återkommande vårdbehovsprövning medför alt tryggheten i relationerna lill
exempelvis foslerföräldrar allvariigl ävenlyras. För all kravel på
rälissäkerhel skall kunna tillgodoses föreslår föreningen atl länsrällen genom
årliga prövningar av pågående vård ges möjlighet att kontrollera, att vården är
motiverad och all den inle fortsätter utifrån slentrianmässiga premisser.
Styrelsen .för Veniyra skolhem framhåller atl lör flertalet av dem som kan bli
akluella för omhänderlagande enligt LVU är den snäva tidsgränsen till stort
förfång. Styrelsen anför bl, a, att barn och ungdomar som placeras i foslerhem
kommer alt få stora svårigheier med anpassningen till fosterföräldrarna på
grund av del koria lidsperspektiv som finns vid placeringstillfället. Det är,
anser styrelsen, nödvändigt au lidsgränsen ire månader utgär. Samma synpunkter
anförs av slyrelsen för Lövslu skolhem.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku föreningen .fiir
burnpsykiuiriska kuratorer förordar atl det utarbetas riktlinjer för
tidsbegränsning i varje enskill fall, eller ärlig omprövning, utifrån den
behandlingsplan som upprällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiuirisku
kliniken vid S:l Sigfrids sjukhus finner del anmärkningsvärt all utredningen
har ansett sig i lag kunna fastställa den generella maximala längden av
vårdbehov och alt en domstol kan avgöra hur lång tid en människa eller en
familj behöver för all rehabilileras. Del anförs vidare bl.a. alt
fosterföräldrarna eller vårdinstitutionen kommer all få svårt all se sitl
arbete i dt tillräckligl lidsperspektiv, engagemanget i barnet och i
vårduppgiften blir därmed lidande, kontakten mellan familjehem eller
instilutionspersonal och föräldrar blir antagligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ofla negaliv av del kamp- och molsätiningsförhållande
bägge parter kan uppleva och samarbele har svårt atl utvecklas. Dessulom blir
invänjningsperioden i det nya hemmet/institutionen pressad och anpassningen
till en ny miljö försvåras. Eflersom familje place ring relativt ofla sannolikl
kommer alt medföra skolbyle, bidrar lagförslagels utformning till läla och
ogynnsamma skolbylen eller hol/förvänlning om skolbyle. Raden av troliga
negativa konsekvenser av en tidsbegränsad korlvarig värd kan göras ännu längre.
Del anförda lalar för all regeln om vårdtiden ulgär och ersalls med en generell
rekommendation om korla vårdtider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser all en
bestämd tid bör gälla för vården. Den av utredningen föreslagna tidsgränsen har
emellertid ansetts vara för snäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl sociulstyrelsens uppfattning
kan en värdlid som omfattar tre mänader vara otillräcklig för alt en posiliv
behandlingssitualion skall skapas och motivation uppslå för en forlsall vård i
frivilliga former även i de fall den underårige har omhänderlagils på grund av
egel beteende. Slyrelsen anser därför all länsrälten bör få möjligheler all
beslula om längre vårdtid än Ire månader såväl vid omhändertaganden på grund av
miljöförhållanden som på grund av den underåriges beleende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kulniur län
lillslyrker alt en längsla lid för värden anges i besluiel, men är Iveksam lill
om gränsen bör sättas så snävt som lill ire månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns enligl länsslyrelsen i
Gollunds län ingen möjlighel atl uppnå varaktigt positivt behandlingsresultat,
hinna sanera en olämplig hemmiljö eller skapa motivering för en fortsatt frivillig
vård på så kort tid som tre månader. Förslaget kan leda till en formaliserad
och onyanserad handläggning i länsrällen. Tiden bör utsträckas lill sex
månader. Även länsslyrelsen i Göieborgs och Bohus län anser det lämpligl all
faslslälla en tidsgräns av sex mänader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslmanlands län
framhåller att det kan ha dl psykologiskl värde för behandlingen alt den
omhänderlagne vel maximiliden för vården. Men även i de fall som avses i I S 2
p. kan. när familjevårdsplacering är aktuellt redan från början, behovel av
längre vårdtid än tre månader överblickas. Länsslyrelsen förordar all samma
möjligheter alt beslula om längre tids vård skall gälla för dessa unga som för
dem som bereds vård med slöd av 1 p,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen om burnens rätl anser
all för omhänderlagande enligl 1 S 2. bör finnas en lidsgrans. Det är
emellertid enligl ulredningens mening tveksamt om tre mänader är en lillräcklig
lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO vill inte ställa sig avvisande
lill all man för de ungdomar som omhändertas pä grund av sill egel beleende,
dvs. omhändertas enligt 2 punkten i 1 S, slrävar efter all ange vårdtidens
längd i samband med omhänderlagandebesluiet. JO ser det emellertid som direkl
orcalistiskl att i lagen skriva in ell sä lågl maximum för vårdliden som tre
månader. Del är ju alt märka alt del just är fråga om etl maximum. Ell sådant
bör allmänt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sett innehålla en sådan spännvidd att man inle i den
praktiska tillämpningen riskerar att göra maximum lill regel. JO vill därför
förorda atl maximum i vart fall inle sätts längre än sex månader beträffande nu
nänmda underåriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komniiinförbiindei år iveksaml i
fråga om den föreslagna maximitiden. Det lorde vara omöjligt att för en så
heterogen grupp som åldrarna O- 18 år ha en och samma hårt faslslällda
lidsgräns. För barn under skolåldern och barn i de lägsla skolåldrarna är ju
skälen till omhänderlagande ofta grava missförhållanden i hemmel. Innan elt
omhändertagande sker skall ju regelmässigt andra ätgärder ha prövals. Sker etl
omhändertagande kommer i de fiesta fall en foslerhemsplacering i fräga. Det är
klart olämpligi både ur barnels och foslerhemmels sympunki med mycket korla
placeringar där omprövning i länsräll ivingar fram nya ulredningar och svåra
psykiska påfrestningar på samlliga inblandade. Eflersom barnets rätt måste gå
före föräldrarnas är det nödvändigt att vård ulan samtycke i dessa fall skall
kunna beslutas för längre lidsperioder. Även då del gäller barn i skolåldern
omöjliggör en maximerad vård om tre mänader en riktig anpassning till en ny
skolmiljö. En minsla lid av en skoltermin är här nödvändig. Dä det gäller unga
över skolåldern bör vårdbehovet vara avgörande för maximitidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundstingsförbundet lillslyrker atl
en längsla värdtid anges redan i beslutet. Erfarenhelerna från fälld har visal
alt elt lill liden obestämt omhänderlagande utgör en svår påfrestning för den
drabbade genom den ovisshet del medför och snarare upplevs som en repressiv
ålgärd än hjälp alt komma ifrän de svårigheier, som har föranlell
omhänderlagandel, Landslingsförbundel anför i likhel med Kommunförbundet all
del emellertid lorde vara omöjligt au för en sä heterogen grupp som åldrama O-
18 år ha en och samma hårt fastslälld lidsgräns. Förbundet framhåller bl.a. all
då del gäller barn i skolåldern är en minsta lid av en skoltermin nödvändig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun är negaliv lill
den föreslagna iremånadersgränsen. Kommunen föreslår i stället sex månader som
lidsgräns. Med denna gräns blir det slörre möjligheler all genomföra den
planerade behandlingen och uppnå samiycke till evenluelll erforderlig fortsatt
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Mulmö kommun bör inle minsl
med hänsyn till rättssäkerheten en maximilid alltid faslslällas. Kommunen
föreslår som huvudregel en vårdlid på sex månader. I undanlagsfall skall
länsrällen kunna beslula om längre tids vård men högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väslerås kommun anser att den
föreslagna vårdtiden är allt för korl. När omhändertagandet föranlelts av
missförhållande i hemmel och bamel är under 15 år bör omhändertagande gälla
lills vidare, dock längsl till 15 år. Beslutel bör dock omprövas med högst ell
års mellanrum. När barnen i dessa ärenden närmar sig 15-årsåldern eller är över
15 år, bör den längsla tiden vara sex månader och samma lid bör gälla för dem
som omfallas av l§2p.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>395</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ICO anser att en maximitid lör
vården bör faslslällas, en maximilid som får överskridas endast i undanlagsfall
och därvid inte pågå längre än under högst elt år. Vid synnerliga skäl bör
värden, enligl lCO:s upplänning, efler dispens frän länsrälten. la utsträckas
upp till 20 ärs ålder. Huruvida Iremånadersregeln är den mest lämpade är
diskutabelt. Straffkaraktären kun förslärkas, innehållet tunnas ul och placering
i familjehem försvaras. När omhändertagandel sker enligt I S 2 p. pä grund av
den unges eget beteende förordar TCO en maximitid om sex månader, I
undantagsfall bör maximitiden få överskridas, men vården får inle pågå längre
än under högst etl år. Även Sveriges komniiinalijtinsteniaiinaförbiiiid (SKII j
anser atl tremänadersregeln är olycklig. Skall en lidsgräns införas lör behandlingstiden
bör den ligga någonstans mellan sex månader till ett ar. Elt syslem med
frekvent återkommande vårdbehovsprövningar, vilkel kan bli följen av en fast
tremånadersgräns. leder till att tryggheten i relationerna mellan den
underårige och fosterföräldrarna allvarligt kan äventyras, SKTF anser atl om
behandlingstiden bedöms bli längre än ett är. så skall länsrätten efter etl år
ingående pröva relevansen av fortsaU behandling, för all lillgodose kravet på
rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Nämndens befogenheter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om omedelbart
omhändertagande eller beslut om vård medför enligl socialulredningens förslag
rätt för socialnämnden att bestämma hur vården skall ordnas och var den unge
skall vislas under vårdtiden. Vården bör enligl förslagel så snarl som möjligt
förläggas till den underåriges egel hem (13 S). Ulredningen föreslär vidare att
länsrättens beslut om vård inte vidare skall gälla om socialnämnden inle inom
14 dagar frän del att länsrällens beslul har kunnal verksiällas vidlagil
ålgärd för alt bereda den underårige värd utom hemmet (4S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del stora flertalet remissinstanser
har lämnal utredningens överväganden och förslag rörande nämndens befogenheler
ulan erinran. Ell par frågor har emellertid särskilt berörts i yttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har riklal
krilik mot beslämmelsen i 4S. Den föreslagna liden för genomförande av
länsrättens beslut - 14 dagar - är väl knapp anser länsstyrelsen i Slockholms
län. Om härmed menas alt placeringen skall vara genomförd kan frislen medföra
all förfarandel vid länsrällen i onödan måste göras om eller all onödiga
placeringar provisoriskt måsle tillgripas i avvaktan på den för barnet lämpligasle
placeringen. Länsslyrelsen i Östergötlands lån har samma invändning mol
förslagel i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Jönköpings lån
framhåller all den föreslagna beslämmelsen om den lid inom vilken nämnden
skall ha ""vidtagit åtgärd för atl bereda den underårige vård utom
hemmet"" är oklar. Länsslyrelsen ifrågasätter om vissa förberedande
ålgärder som t. ex ell misslyckal försök alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hilla ett enskilt hem som vill ta emol den underårige. är
lillräckliga. Länsstyrelsen är också tveksam till förslagel att nämnden årligen
skall pröva om beslutad vård allijäml skall bestå. För en förälder, som har ell
barn vilkel omhändertagits vid späd ålder och som kanske inte har möjlighet
atl i framtiden få tillbaka vårdnaden, kan det bli synnerligen påfrestande att
år efter år bli påmind om omhändertagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna liden inom vilken
beslut om vård förfaller torde vara alltför kort och skulle behöva föriängas
anser länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus lan. Under alla förhållanden bör
närmare anges vilken eller vilka åtgärder som socialnämnden bör vidta för alt
beslut om vård inle skall förfalla. Länsstyrelsen i Kristianslads län anser
ocksä all den föreslagna liden är för korl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul om värd förfaller om
socialnämnden inle inom 14 dagar från beslutel har vidtagit åtgärd för alt
bereda den underårige vård ulom hemmel. Det är. anför Föreningen Sveriges
sociulchefer, oklart vad som avses med formuleringen ""vidtagit
åtgärd"". Om härmed avses placering ulom det egna hemmet borde delta
lydligl framgå av lagtexten. I så fall är den angivna liden som regel för kort.
SACOISR anser alt 14 dagar är en orimligt kort tid för den grannlaga och
kvalificerade ålgärd som en fosterhemsplacering innebär. Av den anledningen
bör denna lidsgräns ulgå. Sveriges läkurförbund och Svensku läkuresäUskapel
anser också all lidsgränsen bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser har varit
kritiska mot den föreslagna bestämmelsen alt vården så snart som möjligt bör
förläggas tiil den underåriges egel hem. JO anser inte alt man generellt kan
uppställa del kravet atl ell omhänderlagel barn så snarl som möjligt skall
vårdas i det egna hemmet. JO anför vidare bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett dylikl riklmärke kommer alt
leda till många skadliga försök med alt flylta hem barnet innan problemen i
familjen ännu är lösta. Resultatet blir bara alt socialnämnden på nytt får
skilja barnel från hemmel. Sådana upprepade omhändertaganden kan ge svåra
anpassnings- och utvecklingsproblem hos barnet. Jag är alltså rädd för all
förslaget pä denna punkt utformats med föräldrarnas intressen i förgrunden och
på bekostnad av barnens intressen. Vård i den underåriges egel hem med slöd av
den särskilda lagen bör i allmänhet inte komma ifråga när vården föranletts av
att hemmet företett grövre missförhållanden och någon varaktig och väsentlig
förbättring inte konstaterats. Blotta förhoppningen om att förhållandena i
hemmel numera stabiliserats får sålunda inte leda till atl barnel flyttas hem
för att vårdas där. Inte heller bör vården få förläggas lill den underåriges
egel hem av det skälet alt man finner del svårt att anordna den vård man
ursprungligen avsett, t. ex. att man tänkt sig en fosterhemsplacering men inte
kunnat få fram någol lämpligl foslerhem. Jag har uppmärksammal alt de
nuvarande reglerna om villkorligt upphörande av samhällsvård ibland kommit
till användning i sådana fall och där del objektivt sett inte varit lämpligt
för barnet. Den föreslagna lagstiftningen torde innebära ännu större risker för
atl barnet flyttas hem i fall när andra placeringar ter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig svårare alt genomföra. Lagstiftningen måsle därför ge
klart uttryck för tanken atl socialnämnden är ansvarig för att ett barn som vårdas
enligt LVU kommer i lillfredsslällande förhållanden såväl under hela vårdliden
som när vården upphör. Del finns därför skäl att överväga om inte lagen borde
innehålla en motsvarighel till 44 S barnavärdslagen och dä även omfatta
placering i det egna hemmel under vårdliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelsen om alt vården så snarl
som möjligi bör föriäggas till den underåriges hem kan utgå anför Helsingborgs
kommun. Det är i en del fall möjligi för alt inle såga iroligl alt vården inte
alls sä snart som möjligt bör förläggas lill den underåriges hem. I vilkel fall
som helsl fyller bestämmelsen ingen funktion. Länsslyrelsen i Kristianslads
län anser del Iveksamt om en sådan bestämmelse bör tas in i lagen. Bestämmelsen
är ägnad atl väcka icke realistiska förväniningar om kort vårdlid ulom hemmel.
Även Riksförbundet mol alkohol- och narkotikamissbruk (RFMA) anser del
olämpligt atl i lagtexten direkl påbjuda att vården snarast bör förläggas lill
den miljö som utgjort faran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om nämndens befogenheler har berörts i elt par remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kumniarrätien i Sundsvull har i och
för sig inle något att invända mot den ulformning förslagel har fåll i denna
del. Del förtjänar emellertid all beaklas att socialutredningen anser all samma
befogenheter inle tillkommer nämnden i de fall dä en underårig bereds värd med
stöd av I S I p. i den föreslagna lagen som när den underårige bereds vård med
slöd av 1 § 2 p. Ulredningen föruisäller all regeringen skall meddela närmare
föreskrifter härom. Kammarrällen anser alt denna skillnad i befogenheterna bör
komma fram redan i laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller alt lagen inte
innehåller några preciseringar av nämndens befogenheler genlemot den om vilken
man har beslutat om omhänderlagande eller vård. Meningen synes vara atl del
skall uppdras ät regeringen all meddela ytterligare föreskrifter. JO känner
tveksamhet inför denna uppläggning. Del är inle lillfredsslällande alt frägor
av detta slag skall regleras genom anvisningar eller avgöras av praxis.
Förutsällningarna för atl vidla frihelsinskränkande ätgärder bör i huvudsak
anges och preciseras i lagen. Av lagen bör även framgä vem som har ratt all
beslula om dylika åtgärder. Ultryckel ""nämnden eller den åt vilken
nämnden har anförtrott v Jen" är här alltför oklart. JO ifrågasätter
socialutredningens uttalande att befogenheten all vidla frihelsinskränkande
ålgärder skulle kunna över-fiytias lill ell vanligl sjukhus. Enligl JO: s
mening lär sä inle kunna ske ulan särskill lagslöd. Med molsvarande resonemang
skulle man annars kunna komma lill resulialei all nämnden har möjlighel all
uppdra ål enskild person all uiöva frihelsinskränkande åtgärder, t. ex. att
låta fosterföräldrar låsa in en omhändertagen tonåring som vill rymma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sislnämnda fråga las upp också av
sticiulsiyrelsen som erinrar om atl f. n. gäller atl verksiällighei av
omhänderlagandebeslui inle kan delegeras till överläkare i de fall
omhändertagna barn har placerats på t. ex. barnpsy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kialrisk klinik. Genom den föreslagna utformningen av 13 S
i LVU kan della problem lösas. Del föreslagna lagrummel lorde emellertid kräva
särskilda lillämpningsbestämmelser, bl. a. vad gäller överläkarens skyldighet
att överta nämndens rältigheter och i vilken utsträckning ivångsvisa
behandlingsålgärder får vidtas med stöd av denna lag. Evenluellt kan övervägas
om inte sådana besiämmelser bör las in direkt i lagtexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl lagförslaget skall
underårigs rörelsefrihel kunna begränsas om han har omhändertagits för vård,
Lagen ger emellertid inga anvisningar om hur del kan ske, Malmö koinniiin anser
att vägledning om denna för specielll insiilutionsplacerade och
instilutionspersonal så viktiga fråga bör ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Utredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår all
socialnämnden skall ges befogenhel all förordna om läkarundersökning och om
polishandräckning för all genomföra undersökningen. Sådana ålgärder som nu kan
vidlas med slöd av BvL, lex. utsättande av vite, hämtning till förhör inför
nämnden och polishandräckning för hembesök, skall enligt förslaget inle vidare
fä förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del klarl övervägande antalet
remissinstanser har inle haft något att erinra mot ulredningens förslag. Hil
hör sociulstyrelsen. Sveu hovråll, fiertulet länsslyrelser, koinmunförbunden,
fiertulet kommuner, LO, TCO Sveriges socionomförbiind och Föreningen Sveriges
sociulchejer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinsianser har ansett
atl socialutredningens förslag medför all nämndens möjligheler att genomföra
ulredningen blir alllför begränsade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl kummurrätten i Sundsvull bör
frägan om möjlighelerna atl förelägga vite eller besluta om hämtning övervägas
på nytt. Omhänderlagande för ulredning är ell alllför drastiskt allernaliv om
t.ex. föräldrarna vägrar att infinna sig lill sammanträde. Kummarräiten i
Göteborg anser all det föreligger flera risker med all begränsa nämndens
möjligheter att använda tvångsinstrument under utredningen. Socialnämnden kan
tvingas alt ansöka om vård även i sädana fall då nämnden, om ulredningen varil
fullständig, skulle ha vidlagil andra, mindre ingripande ålgärder. Den
föreslagna ordningen kan också medföra risk för alt länsrätten får elt
bristfälligt utredningsmaterial fogat till ansökningen. Enligt kammarrätlens
mening bör lagen kompletteras i angivel hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län anser
att läkarintyg alllid bör föreligga innan socialnämnden fattar beslul att göra
framslällning om vård. Möjlighet att påkalla polishandräckning t.ex för au
kunna genomföra hembesök vid misslänkl barnmisshandel, bör finnas, anser
länsslyrelsen. Också Bor-ås kommun anser atl det i vissa fall, t. ex. i ärenden
då det mera är fråga om van vård av barn än misshandel, bör finnas möjlighet
för socialnämnden alt påkalla polishandräckning för att bereda sig tillträde
till enskildas hem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>399</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enbart förordnande om polishandräckning för atl i elt
sådanl fall föra barnel lill läkare är enligl kommunens mening inte
tillräckligt..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissin.stanser har ansell
all polishandräckning inte bör få tillgripas för atl genomföra
läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väslerås kommun anser det inle
moliveral all i lagen la in en beslämmelse om rätl all anlila polismyndighd
för all insiålla den underårige lill läkarundersökning. Del lorde vara ytterst
sällsynt all motsvarande bestämmelse i BvL kommer lill användning. Dessulom
ger den föreslagna lagen möjlighet lill omedelbarl omhänderlagande i de fall
föräldrarna motsätter sig en läkarundersökning av etl barn som sannolikl är i
behov av vård. Delta förfaringssätt är, anför kommunen, säkerl skonsammare mol
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR anser inle all
polishandräckning skall tillgripas för läkarundersökning av underåriga.
Framför allt vid psykialrisk undersökning skapas elt däligl utgångsläge om
polishandräckning genomförs. Bällre är då all vederbörande läkare gör hembesök.
Sveriges socionomers riksförbund har samma uppfattning. Även Sveriges
läkurförbund och Svensku läkuresäll-skupei riktar kritik mol förslagel i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Burnens Rält i Sumhällei
(BRIS) framhåller alt de flesta barn lar allvarlig skada av en polishämtning.
Socialnämnden bör därför kunna finna andra säll alt få en minderårig atl
inställa sig lill nödvändig läkarundersökning, förhör, domstolsförhandling
eller för atl genomföra beslul om vård enligl LVU. Endasi i de fall där del
föreligger uppenbar risk för barnels liv och hälsa bör barnel kunna hämlas med
hjälp av polis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Västernorrlunds län
framhåller särskill belydelsen av all utredningen sä långt möjligi bedrivs i
samråd med föräldrarna och den underårige, om han nåll erforderlig mognad. Del
kan därvid ha belydelse för nämndens bedömning alt den fär möjlighel all själv
bilda sig en uppfattning om den underårige. Denne bör dock inte ivingas all
uppträda inför en fulltalig nämnd. Kontakten i nämnden bör i slällel ske i form
av samlal mellan företrädare för nämnden och den underårige. Länsstyrelsen
efterlyser härvidlag en lägsla åldersgräns för alt den underårige skall fä
höras i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Omedelbart omhändertagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningen föreslår all
socialnämnden, nämndens ordförande eller annan ledamot som nämnden har
förordnal skall fä besluta om omedelbart omhändertagande av underårig, om
länsrättens beslul inle kan avvaktas. Sådanl beslut om omhändertagande skall
underslällas länsrätten för prövning senasl fyra dagar efter del beslutel
fattades. Underställt beslul skall prövas av länsrälten inom fyra dagar från
det handlingarna kom in fill rätten, om inte synnerligl hinder möter.
Fastställs beslutel skall nämnden senast inom Ivå veckor frän omhänderlagandel
inge ansökan om värd lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsrällen. Den tiden får förlängas till högst fyra
veckor, I mal där den unge är omhändertagen skall förhandling i mälet hållas
inom en vecka fiän del ansökan om vård kom in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nära nog alla remissinsianser som
har yttral sig över förslagel har tillslyrkl eller lämnal utan erinran de av
utredningen föreslagna grunderna för omedelbart omhänderlagande. Bland de
remissinstanser som uttryckligen har lillstyrkt förslaget märks kaniniarrällerna
i Sundsvall och Göleborg som i likhel med utredningen anser att för vissa
situationer möjlighet bör finnas atl omedelbart omhänderta underårig.
Kammarrätten i Sundsvall har lillagl all del från rättssäkerhetssynpunkt
framstår som värdefullt atl lidsfristerna är korta och medför snabb
handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid har åtskilliga
remissinsianser varil kritiska mot de av utredningen föreslagna fristerna för
handläggningen av ärende om omedelbart omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skäll
handlingarna i underställningsärende ha kommit in lill länsslyrelsen inom fyra
dagar efter det beslutet fattades. Kummurrätten i Göteborg framhåller atl en
sådan regel har bestämda nackdelar. Dels ivingar den socialnämnden alt hålla
sig förvissad om att handlingarna har kommit in i räll tid till länsrätten,
dels innebär tidsätgången för postbefordran en osäkerhdsfaklor. Enligl
kammarrällens mening bör regleringen innebära atl handlingarna skall avsändas
av nämnden inom den angivna tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Stockholms län
anser atl den angivna lidsfristen om fyra dagar för underslällning är alltför
kort med tanke pä mellankommande helger, andra brådskande göromål såsom ulsalla
sessioner och behovel av atl i iveksamma fall anmäla omhändertagandemål i
session. Frislen bör förlängas till en vecka. Även den frist om Ivå veckor som
gäller för all inge ansökan ar alllför snäv. Del är viktigt att nämnden får tid
att göra fylliga och välmoliverade utredningar. Den behandlingsplan som skall
ligga till grund för länsrättens prövning bör förankras hos föräldrar och barn
och vara väl genomarbetad med konkrela förslag lill placeringar. Detla lorde i
normalfallel inle hinnas med inom 14 dagar. Nämndens frist för ansökan bör
regelmässigt omfalla fyra veckor. Den föreslagna tidsfristen om en vecka för
muntlig förhandling är också väl kort. Parter och vittnen mäsle hinna delges
kallelse och erhålla skäligt rådrum för inställelse. Part måste också hinna la
konlakl med ombud som i sin lur kan ha svårt all förbereda och inställa sig med
mycket kort varsel. En normal tidsfrist om två veckor bör föreskrivas. Även
länsstyrelsen I Södermunlunds län anser atl tidsfristen för muntlig
förhandling är betänklig frän rättssäkerhetssynpunkt. Med tanke på den tid det
i allmänhet lar alt kommunicera ansökan med parterna och med beaklande av det
ofta förekommande behovet av komplettering av utredningen är det nödvändigt med
en längre tid som huvudregel. Del kan ifrågasättas om en särskilt angiven
tidsperiod över huvud taget är erforderlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna frislen lör
ingivande av ansökan är alllför korl anser lönsstyrelscn i Östergötlands län
och föreslår en normal lidsfi isl om fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även/(i/i.v.s(y)r/,se/i i
Jtiiiktipings län har invändningar mol de föreslagna lidsfristerna. Sålunda
synes en lid av en vecka för underställning av beslut om omhänderlagande vara
mera godlagbar. Den lid som liinsrålten får till siu förlögande för all besluta
i underställt nvål - fyra dagar - är enligt liinsstyrelsens mening inte
verklighelsanknulen. Vidaie bör tiden för ingivande av ansökan utsträckas till
fyra veckor. Den föreslagna liden om en vecka för muntlig förhandling i
länsrätten kan inte heller godtas. Del kan inte vara rimligt - annat än i
undantagsfall - alt kalla personer lill förhandling med endasi någon dags
varsel. Det går inte heller alt bortse från behovel av komplettering av
ulredningen. Barnavårdskonsulent eller socialvårdskonsulent som skall kallas
till förhandlingen kan också behöva lid pä sig att sätta sig in i mälel. Extra
förhandlingar eller obestämda förhandlingsdagar som skulle bli följden om
förslaget genomförs kommer atl förrycka arbelel. Länsstyrelsen avstyrker
bestämt att den föreslagna lidsfristen om en vecka görs lill huvudregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen I Kalmar Itin
anser alt den föreslagna lidsfristen för underslällning av beslul om omedelbarl
omhänderlagande är orealistisk. Den nuvarande tidsfristen om tio dagar bör
bibehållas. Den föreslagna liden för ansökan lill länsrätten är också för snävt
tilltagen. Den ulredning som skall föregå ansökan är dt relativt omfattande
arbele som måsle genomföras med siörsla noggrannhd. Snabbhelskravet måsle här
slå tillbaka för kravel på en gedigen utredning. Den nuvarande lidsfiislen om
30 dagar bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ltinsslyrelserna i Gotlunds och
Vtislernorrlands län anser också alt liden för ansökan bör utsträckas lill fyra
veckor. Lansstyrelserna framhåller vidare atl den föreslagna tiden inom vilken
förhandling i länsratt skall hällas är för kort. Tiden bör utökas till tvä
veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersiälll beslul skall enligt
förslaget prövas inom fyra dagar frän del handlingarna kom in till rätten.
Länsstyrelsen i Krisliunstads län drar av förslagel den slulsalsen all
länsrätten skall falla besluiel utan kommunikation. Länsslyrelsen framhåller
alt ell sådant förfarande inle är förenligl med beslämmelserna i 10 S FPL.
Länsslyrelsen anser vidare den föreslagna liden för hållande av förhandling
vara för knapp. Även länsstyrelsen i Mulmöhus län uttalar tveksamhet om de
föreslagna lidsmarginalerna är förenliga med en omsorgsfull handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De föreslagna 4-dagarsfristerna bör
förlängas lill en vecka anser länsstyrelsen 1 Göieborgs och Bohus län. Den
angivna frist inom vilken förhandling skall hållas bör ulgä. Länsstyrelsen i
Ålvsborgs län anser bl, a. med hänsyn till de omöjliga tidsfrister som har
angells i förslagel del nödvändigl att förslagel hell och hållet arbelas om.
Även länsslyrelsen i Värmlunds lån riklar kritik mot de föreslagna lidsgränserna.
Länsstyrelsen i Örebro </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>26 Riksdagen 1979180. I saml. Nr </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del C</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>län anser alt de handläggningslider som har angells för
nämnden och länsrätten är för korta och behöver korrigeras. Samma uppfattning
redovisas av länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands lön.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller att handläggningen av
LVU-ärenden alltid bör vara skyndsam och ges prioritet i förhållande till andra
ärenden. Emellertid bör man inte fastställa maximitider som inte möjliggör en
rimlig behandling av ärendena. De föreslagna lidsgränserna i 8 S belräffande
omedelbarl omhänderlagande och i 10 S belräffande länsrättens prövning synes
rimliga. Bes'immelsen i 9 S all socialnämnden endast har 14 dagar på sig,
räknal frän ud omedelbara omhändertagandet, all göra ansökan till länsrätten om
vård enligt lagen förefaller däremot att vara i snävaste laget. Till della
bidrar bl. a. all man har tagit bort den generella möjlighelen till ordförandebeslut
och all beslut om ansökan lill länsrält ime får delegeras inom
distriklsnämnden. 1 de flesta fall måste således frågan om ansökan lill
länsrält hinna behandlas vid nämndsammanträde. Dessförinnan skall utredning ha
gjorts och färdigställts och kommunikation med parterna ha sketl. Delta belyder
all nämnden inle kan lägga ner särskill mycket lid på själva ulredningen. En
väl genomförd ulredning är emellertid en försia förutsältning för atl
länsrällen skall få elt lillfredsslällande underlag för sitl slällningstagande.
Bristfälliga utredningar kan leda till allvarliga rättsförluster, både
såtillvida att vård inte beslutas trols all skäl därtill föreligger och all
värd enligt LVU kommer lill slånd trols att någon annan behandlingsåtgärd hade
varil lillräcklig eller mera ändamålsenlig. JO anser au man vid avvägningen
mellan å ena sidan önskemålen om skyndsam handläggning och å andra sidan kravet
pä en tillförlitlig utredning måste ta fasta på det sistnämnda. Den föreslagna
14-dagarsregeln kan medföra en risk för försämrade utredningar. Möjlighelen
att begära förlängning av ansökningstiden finns visserligen men förutsätter
atl särskilda skäl föreligger, med andra ord att ärendet avviker från
normalärendel. Enligl JO:s mening framstår en utredningstid pä upp till fyra veckor
som nödvändig även i mänga normalfall med hänsyn till de prakliska svårigheier
som ofla föreligger all genomföra detla slag av ulredningar. Man skall komma
ihåg alt socialförvallningarna inle har utredningsresurser liknande polisens,
varför det inte är rimligt att dra paralleller med t.ex. häktningsfrister. JO
tycker också det är viktigt att socialnämnden ges tid atl noga överväga den
föreslagna behandlingsplanen så att denna kan bli av verkligl värde för den
senare vården och inte endasi en pappersprodukt. JO förordar sammanfattningsvis
en mindre restriktiv reglering av tidsfristen i 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser också att
utredningens förslag om en längsta tid om 14 dagar för upprättande av
behandlingsplan är alltför knappl tilltagen. Tiden bör förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera kommuner är också kritiska
mot tidsgränserna. Stockholms kommun har ingen erinran mot den föreslagna
tiden för underställning, under förutsättning att härmed avses fyra vardagar.
Däremot är den föreslagna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tidsfristen på 14 dagar för ansökan om vård alltför knapp.
Erfarenheterna visar alt nu gällande tid, fyra veckor ofta innebär atl
utredningen mäste ske under slark tidspress. Svårigheterna är specielll
uppenbara i områden med stort inslag av invandrare, och utredningen måste göras
med hjälp av lolk. Den föreslagna korta utredningstiden är också frän
rättssäkerhetssynpunkt betänklig, eftersom dt felaktigt beslut kan bli följden
av en inle ordentligt genomarbetad utredning. Nuvarande fyraveckorsregel bör
enligl kommunen vara huvudregel. Malmö kommun kan, om än med en viss ivekan,
biträda förslaget om fyra dagar för underställning. Den föreslagna fristen för
ansökan lill länsrällen innebär emellertid risk för haslverk både för nämnden
och handläggande socialarbetare. Följden av förslagel kan bli alt nämnden
ständigt tvingas alt begära förlängning. Kommunen anser atl bestämmelsen ändras
så att ansökan skall göras senast inom fyra veckor. Borås kommun har samma
uppfaUning. De snäva lidsfrislerna innebär risker för bl.a. ulredningens och
behandlingsplanens kvalild och därmed för den enskildes rälissäkerhel
framhåller.S'öic/p komniun. Enligt Uppsulu kommun år liden för underställning
och för ingivande av ansökan alllför knapp. Bland de övriga kommuner som gjorl
invändning mol de föreslagna lidsfrislerna märks Örebro, Gävle, Skellejteå och
Vilhelminu kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO ansluler sig till förslagel men
framhåller all detta kräver all erforderliga resurser slälls till
socialljänstens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
kommunultjänslemunnuförbund anser att fyraveckorsregeln i BvL för ingivande av
ansökan bör bibehållas. Samma uppfattning redovisas av Föreningen Sveriges
sociulchefer. Även Sveriges socionomers riksförbund och Sveriges socionoinförbund
framför krilik mol de föreslagna lidsfrislerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Burnens Rätt i SumhäUet
(BRIS) anser att två veckor är en alltför korl lid för ulredningen. Tiden bör
utsträckas till fyra veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensku föreningen Jör
barnpsykialrisku kurutorer anser ocksä all utredningstiden bör utsträckas lill
fyra veckor och framhåller att snabb utredning garanterar vare sig barnels
rättsskydd eller bästa möjliga vård och behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Beslutande organ</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen förslär alt
rälien atl beslula om vård enligl lagen skall tillkomma länsrällen. Förslaget
har från rällssäkerhelssynpunkl klara fördelar anser Svea hovrätt.
Tvångsingripanden blir på så sätl föremål för domslois bedömning och en
enhetiig rältstillämpning kan främjas. Kammarrällen i Göleborg tillstyrker på
de skäl som ulredningen har anfört att beslutanderätten läggs hos länsrällen.
Så gott som alla länsslyrelser lillslyrker eller lämnar förslagel utan
erinran. Landslingsförbundet anser atl förslaget har klara fördelar bl.a. med
hänsyn till au del leder till en enhetligare rättstillämpning. Nära nog alla de
andra remissinstanser som har yttral sig har bilrält förslaget i denna del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slockholms kommun avslyrker en
överflyilning av beslutsförtarandd till länsrätten. Nuvarande beslutsordning
med dess möjligheter för klienten alt utan aktivt agerande få sitt ärende
prövat av länsrälten bör bibehållas. Sveriges socialförbiind avslyrker också en
överflyttning av beslulsförfarande! lill länsrällen, Förbundel framhåller alt
omhändertagandet är och skall vara ett led i en vårdkedja. Socialnämnden med
dess samlade kunskap och erfarenhet i sociala frågor, framstår som del organ
vilket har de siörsla förutsällningarna för att falta riktiga beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACOISR och Sveriges sociimtmiers
riksförbund inslämmer i ulredningens förslag atl beslulanderällen skall ligga
hos länsrällen. Det framhålls emellertid att utredningen inte tillräckligl har
betonat att rälten måste ha lillgång till tillräcklig expertis vid länsstyrelsens
socialenhet i form av socionomer med bred och lång yrkeseriarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen Barnens Rätl i Samhällel
(BRIS) föreslär all del i varje lan skall upprällas en speciell bamdomslol som
har all döma i alla för barn livsavgörande mål som vårdnadsivisler,
ivängsomhändertaganden, ungdomsbrollslighel etc. Rättens ordförande bör.
förutom sin juridiska kompelens, ha viss bampsykologisk ulbildning och
praktisk erfarenhet av arbele med barn i kris. Till dessa domslolar skulle
också knytas ell leam av barnsakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Handläggning i länsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningsprocesslagen reglerar
handläggningen i länsrätl. Ulredningen föreslår vissa kompletterande
bestämmelser för förfarandet i mål om omhänderlagande för vård. Ulredningens
förslag all munllig förhandling skall vara obligalorisk i sådana mäl har
särskill uppmärksammals av remissinslanserna. Här gör sig olika meningar
gällande. Kammarrätten i Göleborg lillslyrker förslagel i denna del.
Kummurråiien i Sundsvull är ense med ulredningen om värdel av muntliga
förhandlingar. Emellertid anser kammarrällen all regeln om munllig förhandling
inte bör vara undanlagslös. I fall där exempelvis länsrätten beslutat om
korlare vårdlid än tre mänader och nämnden finner sig föranlåten att före
vårdtidens slut inge ny ansökan om vård. kan uiredningsmaterialel antas ofla
vara i slorl sell delsamma som tidigare. En ny muntlig förhandling korl tid
efler den föregående kan enligt kammarrättens mening få onödigt traumaliserande
effekter och verka uppslitande på den unge. En ny munllig förhandling skulle
därvid kunna omintetgöra möjligheterna lill en förtroendefull samverkan.
Kammarrätlen anser dock all muntlig förhandling bör vara huvudregel och skall
kunna underlåtas endast om synnerliga skäl lalar däremot. De fall där muntlig
förhandling skulle kunna underiålas bör därvid exemplifieras genom
motivullalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera länsslyrelser har också tagit
upp frågan om obligalorisk munllig förhandling. Länsslyrelserna är i allmänhel
kriliska lill förslagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Stockholms län år
tveksam lill ulredningens förslag om obligalorisk munllig förhandling.
Erfarenheterna vid länsrällen synes ge vid handen all ur ulredningssynpunkl
sådan förhandling inte är nödvändig i alla mål. Del slora anlalel mål har också
medverkal lill atl muntlig förhandling begränsais till de fall där pari begärt
munllighel. Frekvensen av sådana förhandlingar har inle överstigit 25 procent.
Behovel av personalförslärkningar vid förhandling i samlliga fall blir därför
myckel belydande och länsslyrelsen ifrågasäller om koslnaden är försvarlig med
hänsyn lill de fördelar som evenluelll skulle vinnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsslyrelsen 1 Södermanlands
län anser alt del skulle föra för långt alt göra regeln om muntlig förhandling
helt ovillkorlig. Om den åigärden avser anhåller om all inle behöva inställa
sig, bör munllig förhandling inle anordnas. Skäl att frångå 9§ FPL föreligger
enligt länsstyrelsens mening inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt länsslyrelsen i Jönköpings
län förekommer muntlig förhandling i så gott som alla de mål, varom här är
fråga. Det bör även i fortsäliningen ankomma på länsrällen all bedöma huruvida
munllig förhandling anses erforderlig. Länsslyrelsen i Kalmur län anser all
munllig förhandling alllid skall hållas när dl mål är aktuellt första gången. 1
andra typer av beslut i barnavårdsmål, t. ex. sådana som rör vårdens
upphörande, anser länsstyrelsen all munllig förhandling inle behöver vara
obligalorisk. Här får en bedömning ske frän fall till fall. Inte heller
länsslyrelsen i Gollunds län anser all en regel om obligalorisk muntlig
förhandling är nödvändig. Den som inle vill inställa sig skall inle tvingas.
Vissa mål kan också vara av den beskaffenheten all muntlig förhandling inle är
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Munllig förhandling ger
erfarenhetsmässigt i de fiesta fall länsrätten bätlre underlag för beslutel
framhåller länsslyrelsen i Kristiunstuds län. 1 vissa fall synes dock muntlig
förhandling inte vara nödvändig. Sedan ansökan kommunicerats kan motpart ha
gett sill medgivande litl ansökan. Om denna inle ålerkallas och det av
handlingarna klarl framgår att vård är motiverad kan munllig förhandling
avvaras. Samma uppfaUning redovisas av länsslyrelsen i Göieborgs och Bohus län.
Även länsstyrelsen i Örebro län ifrågasätter om del med hänsyn till den
enskildes rättssäkerhet är nödvändigt au göra muntlig förhandling obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Ålvsborgs län
framhåller all ulredningens förslag innebär atl särskilda processregler skapas
i vart fall för länsrätt i mål av ifrågavarande slag. Eflersom del finns en väl
genomtänkt lagstiftning för förfarandel är förslaget i denna del onödigl.
Enligt förslaget ges länsrätten möjlighet all förordna om viss ulredning (15
S). Frågan om koslnaden för sådan av länsrätten initierad ulredning eller
undersökning är inte reglerad. Del föreligger elt behov för länsrällen atl
kunna belala de koslnader som föranleds av beslut om utredning. Länsstyrelsen
föreslår att den frågan löses på det sällel atl en generell betalningsmöjlighel
för länsrällen las in i FPL. Evenluelll kan därvid övervägas huruvida part
under vissa omslän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>digheter skall kunna förpliktas återgälda sialsverket
kostnaden för sådan utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag atl införa
obligalorisk muntlig förhandling synes varken nödvändig av rällssäkerhelsskäl
eller ägnal alt specielll gagna den enskilde anför länsslyrelsen i
Väsieniorriunds län. Gällande bestämmelser bör bibehållas. Länsstyrelsen i
Norrbottens län framhåller all i vissa fall kan undanlagsvis omsländighelerna
vara sådana alt en muntlig förhandling framslår som hell meningslös,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om handläggningen i övrigl
har flera remissinsianser framhållil viklen av all erforderiig sakkunskap
tillförs rälten vid avgörande av mål enligt den föreslagna lagen. Del är,
säger5ACO/5'y?, väsentligt att del inom länsrälten finns kompelens, ulbildning
och lillgång lill barnpsykiatrisk och psykologisk expertis saml socionomer med
bred yrkeserfarenhel. Även Sveriges läkurförbund framhåller vikten av all
länsrällen har lillgång till bl. a. barnpsykiatrisk expertis. Sveriges
socionomers riksförbund anser att utredningen inle tillräckligt har betonat atl
rälten måste ha tillgång till lillräcklig expertis vid länsstyrelsens socialenhet
i form av socionomer med bred yrkeserfarenhel. Det är. säger förbundel,
väsenlligl för all länsrällen skall kunna göra en juridisk bedömning som även
omfatlar psykosociala faklorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Besvär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår att
lalan mol socialnämndens beslut skall kunna föras om nämnden i fall då vården
skall pågå längre tid än tre månader har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
framställning rörande underårigs placering i vissl hem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
framställning om vårdens avslutande saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelat
föreskrift belräffande umgänge med den underårige eller vägrat uppge hans
vistelseort (18S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om besvärsrällens ulformning
har tagits upp endast av ell par remissinstanser. Kammarrätten i Göteborg
erinrar om all socialulredningen i den allmänna motiveringen uttalat all del
bör finnas möjligheler för föräldrarna att besvära sig över förändringar som
fördas i vårdformen i de fall då vården enligl länsrättens beslul skall pågå
under längre lid än ire månader. Ulformningen av 18 § försia styckel stämmer
emellertid inte överens med delta uttalande. 1 paragrafen har besvärsrällen
gells en snävare ulformning än vad som tycks vara avsiklen enligl den allmänna
motiveringen. Kammarrällen, som ansluler sig lill den slåndpunkl som har kommil
lill ultryck i den allmänna motiveringen, förordar alt förevarande
lagbestämmelse utformas i enlighel därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 18 § 2 p. kan lalan föras
mol socialnämndens beslut all avslå framställning om vårdens avslutande. För
att regeln skall bli tillämplig förutsätts att den enskilde har begärt att
vården skall avslulas. Har förord-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nande enligl 3S andra stycket meddelats, skall
socialnämnden enligl 6S årligen pröva frågan om vården allijäml skall bcslii.
Någon möjlighel au besvära sig över socialnämndens beslul i dessa fall skall
enligl förslagel inte finnas. Följden blir alt den som är missnöjd med
socialnämndens beslut att lata vården beslå är hänvisad atl begära alt
socialnämnden pii nytt prövar om vården kan avslutas. Endast mot beslut i sistniimnda
fall skall nämligen lalan kunna föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den föreslagna ordningen är enligl
kammarrällens mening onödigl omständlig. Bällre vore om den missnöjde kunde
föra lalan direkl mot social-nämi,.'ens beslut enligl 6S andra stycket alt låta
vården bestå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näl Jet gäller frågan om
besvärsrätt bör föreligga när socialnänmden har beslutat att vården skall
upphöra ansluter sig kammarrätten till den uppfattning som anges i en
reservation. Genom ett beslut om vård enligl den särskilda vårdlagen tas den
faktiska vårdnaden iftan föräldrarna. Sa kan inle ske med slöd av
socialtjänstlagen som vilar pa frivillig grund. Eftersom det inle lorde vara
ovanligi au föräldrar och barn har olika upplänningar i frågan om vården bör
bestå och eftersom inle socialtjänstlagen i alla avseenden kan erbjuda parterna
samma möjligheler, bör talan kunna föras även mol socialnämndens beslul att
vården skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrällen föreslår all I8S 2 p,
ges följande ulformning. "2, har pröval fråga om vården skall beslå,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län
anmärker all enligl 18 S i lagförslagel<br>
skall besvär kunna anföras bl. a. om nämnden "i fall som avses i 3 S andra<br>
slyckel avslagil framslällning rörande underårigs placering i vissl hem ".<br>
Av Ulredningens molivering framgår atl ulredningen har funnil "övervä<br>
gande skäl tala för all föräldrarna i de fall beslulad vård skall pågå under<br>
längre lid än tre månader bör ha möjlighet all besvära sig över de föränd<br>
ringar i vårdformen som fördas under vårdtiden". I specialmoliveringen<br>
lill 18 S sägs följande: "1 de fall beslulad vård ej skall pågå längre lid
än tre<br>
mänader----- . Skall emellertid vården vara längre lid får den av nämn<br>
den valda vårdformen samt förändringar i denna väsentligt slörre belydel<br>
se för den enskilde. I sådana fall bör därför lalan kunna föras över beslut,<br>
varigenom nämnden avslagit begäran om placering av den underårige i<br>
vissl hem. Härav följer att talan även kan föras över beslut av nämnden all<br>
flytta barnel från elt hem till ell annat." Länsstyrelsen finner del mot<br>
bakgrund av dessa två uttalanden och innehållet i lagtexten oklart i vilka<br>
fall talan får föras. Kan t.ex. talan föras beträffande första beslutet om<br>
placering, vilkel inle innebär något avslag på föräldramas begäran om<br>
placering i vissl hem?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Väslernorrlands län
anser alt föräldrarna inle bör ha besvärsrätt i någol fall som gäller vårdens
ulformning. Som skäl åberopar länsslyrelsen bl.a. hänsynen lill barnel och
principen om all socialnämnden bör la hela ansvarel för barnel sedan beslul om
värd har fallals. Länsslyrelsen anser atl del i första hand är barnets räll och
skydd som skall tillgodoses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det fär enligt länsstyrelsen i
Jämilunds län anses rikligt att berörda parter ges formella möjligheler att
påverka vårdens ulformning, även om det är fråga om tvångsvård.
Socialutredningens principiella resonemang förtjänar därvidlag allt beaklande.
Emellertid har socialutredningen föreslagit några till synes onödiga
inskränkningar i besvärsrällen. För det försia skall besvärsräll föreligga
endasi då länsrätten har förordnal om längre vårdlid än tre månader. Moliven
lill denna inskränkning är svärförsläeliga. Även vid korlare lider lorde
berörda parter ha etl intresse av alt kunna påverka vårdens utformning. Beaklas
bör även atl tvångsvården kan komma all följas av en längre frivillig vård.
DeUa innebär renl prakliskl en låsning vid det val som nämnden först gjorde och
som berörda parter inle har kunnat påverka. Det finns en risk för alt exempelvis
föräldrarna ivingas acceplera etl foslerhem som de inle anser vara så bra,
exempelvis har samarbelssvårigheter med, bara för alt alternativet skulle
innebära atl barnet skulle behöva omplaceras och därmed får konlinuileien i
vården avklippi, Molsvarande belänkligheler lorde besvärsmyndighelen ha om den
ursprungliga värden har salls lill ire månader, men denna efler ny ansökan från
nämnden har föriängls. Även besvärsmyndighelen blir då läsl av nämndens försia
val. För del andra gäller endasi besvärsrällen då nämnden har avslagil
framställan om underårigs placering i visst hem. Della innebär 1. ex. atl
föräldrarna har besvärsräll om nämnden vill omplacera barnel, men föräldrarna
begäran barnel skall vara kvar i hemmet. Del innebär även alt besvärsräll föreligger
om nämnden vill att barnel skall placeras/kvarstanna i vissl hem och
föräldrarna föreslår ett konkrel alternativ. Är föräldrarna emeUertid
missnöjda med nämndens val, men inte kan föreslå något allernaliv ("vissl
hem") har de följaktligen ingen besvärsräll. Del förefaller olyckligl alt
besvärsrällen skall bero pä vilken kännedom om de biologiska föräldrarna har om
foslerhemslillgängen inom och utom kommunen. Som bekanl bereder delta t.o.m.
nämnden ofla svårigheter. Länsstyrelsen ifrågasäller slulligen om inle en
erinran om rätlen till offentligt biträde borde las in i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Offentligt biträde i mål eller ärende enligt LVU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslår att
offentligt biträde alltid skall förordnas i mål eller ärende om omedelbart
omhändertagande eller om beredande av vård enligt LVU. I mål eller ärende
angående vårdens avslutande skall offenfiigt bilräde förordnas, om det behövs
för atl lillvarala den unges rält. Offentligt biträde skall utses för den unge
och föräldrama eller annan vårdnadshavaré gemensamt. Offentligt biträde kan
även utses särskilt för föräldrama eller annan vårdnadshavaré. Beslut i fråga
om offentligt biträde skall enligt förslaget meddelas av länsrält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag lillsiyrks utan särskilda kommentarer
av länssty-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relsen I Östergötlands län, länsstyrelsen i Västerbottens
län, Kuhnur, Helsingborgs, Skövde och Vara kommuner och Sveriges socionomers
riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen remissinstans molsälier sig
förslaget att räll lill offenlligl bilräde skall finnas för såväl barn som
föräldrar eller annan vårdnadshavaré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invändningar förs fram främsl mol
förslagen om obligaloriskl biträdes-förordnande och förordnande av bilräde för
barnel och föräldrarna gemensaml.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Obligatoriskt biträdesförordnande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel all offenlligl biträde
alllid skall förordnas när fråga uppkommer om omedelbart omhänderlagande eller
om vård enligl LVU tillstyrks av riksåklagaren, kummurrätten I Sundsvull,
ulredningen om burnens rält och Föreningen Sveriges socialche.fer. Även
länsslyrelsen I Västernorrlands län lillslyrker förslagel. Enligt
länsstyrelsens mening är även upphörande av vård en så ömtålig fråga atl
förordnande av bilräde bör vara obligatoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broltsförebyggande rådel år kritiskt
mot förslaget och anser atl det leder för långt all schablonmässigt förordna
offenlligl bilräde även i situationer 1. ex. där den enskilde förklarar alt
han inte önskar biträde. Regeln borde enligl rädd i stället utformas så att
utgångspunkten är alt offentligt bilräde skall förordnas i de akluella fallen
men all undanlag sker dä det är uppenbari atl bilräde inte erfordras. En
prövning av frågan om behovel av offentligt bilräde kommer härigenom till
ständ. Prövningen kan dock oftasi ske på ell summariskt sätt så alt del inle
uppslår någon fördröjning i ett ärendes handläggning. Rätlshjälpsulredningen
har i silt betänkande (SOU 1977:49) Översyn av rättshjälpssystemel föreslagil -
belräffande bl.a. ärenden om adminstraliva frihelsberövanden - atl offentligt
bilräde skall förordnas, om det ej är obehövligt. En sådan regel förefaller
enligl rådets mening i vart fall lämpligare än den som socialulredningen har
föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kammarrällen i Göleborg anser
alt rällshjälpsutredningens förslag i denna del är lämpligare än
socialulredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Södermanlands län
anser all ulredningens förslag bygger på uppfallningen alt länsrälterna inte i
erforderlig grad skulle överväga om den underårige har behov av bilräde. Någol
stöd för uppfattningen om att det föreligger en sådan risk har emellertid
enligl länsslyrelsen inte redovisais i belänkandet. Länsstyrelsen har inte
erfaril all det i andra sammanhang har gells ultryck äl all del i
förvallningsprocessen inle förordnas offenlligl bilräde i den omfallning som
gällande besiämmelser fömlsälter. Med utredningens förslag om atl länsrällen i
försia inslåns skall besluta om såväl omhändertagande som vård av underårig
saknas enligl länsslyrelsens mening uirymme för någol Ivivel om all offenlligl
bilräde skall förordnas när målels beskaffenhel föranleder till del. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrigl ger enligl länsstyrelsen förvallningsprocessen med
den utformning den har i dag myckel goda garanlier för all parternas rält blir
lillgodosedda. Enligt 8S förvaltningsprocesslagen skall rätten tillse att mål
blir sa utrett som dess beskaffenhel kräver. Vid behov skall rälien vidare
anvisa hur utredningen bör kompletteras, Ltinsslyrelsen i Uppsala lan för fram
liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsstyrelserna i Jönköpings
och Ålvsborgs län är kriliska mol förslagel. Länsslyrelsen i Älvsborgs län
påpekar att barnavårdsnämnden har till uppgift atl tillvarata barnets inlresse
och all en föreskrift om obligaloriskl förordnande av bilräde kan uppfällas som
eu missiroende mot nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Gemensamt biträde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de remissinsianser som har
yttral sig särskill i denna fråga tillstyrker länsslyrelsernu i Örebro och
Uppsula län förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser gör gällande
atl barnet och föräldrarna aldrig eller endast undantagsvis kan ha elt
gemensaml intresse i mål av det slag som del här är fråga om. Från denna
ulgångspunkt lämnas olika förslag om de regler som bör gälla vid förordnande av
offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Gävleborgs län
framhåller att om offentligt bilräde förordnas för all lillvarala enbart
barnels inlressen föreligger viss risk all ell mål får en slagsida till förmån
för barnavårdsinlressena när dessa slår emot föräldrarnas inlresse alt vårda
silt egel barn. Även om någon egenllig intressekonfrontation inte föreligger
mellan föräldraintressd och barna-vårdsinlressel är föräldern inle garanlerad
alt hans intressen beaktas av del offentliga biträdd. Eftersom del inle alllid
är möjligi all av handlingarna i ett mål bedöma om molslridiga intressen
föreligger mellan föräldrarna och barnel är del enligt länsslyrelsen av vikt
atl i mål av detla slag offentligt biträde regelmässigi uises för barnel och
all särskill bilräde uises för föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kammurrätten I Göteborg och
Föreningen burnens rått i sumhäUet anser all bilräde regelmässigt bör förordnas
för barnet och föräldrarna var för sig. Kummarräiten i Sundsvall menar alt
biträde alllid skall förordnas för barnet och alt särskill bilräde för
föräldrarna bör kunna förordnas om så är lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser betonar
vikten av all särskilt biträde utses för barnel ulan att la slällning lill
förulsältningarna alt förordna biträde för föräldrarna. Dessa år
skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings och Jämtlands län och Svensku
föreningen för burnpsykiuiriska kiiruitner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO underslryker au man inie
generelll kan förordna bilräde gemensaml för barn och föräldrar, ulan alt man
därigenom allvarligt försämrar barnets rällsliga Slällning jämförl med vad som
gäller för närvarande. 1 fall när det gäller omhänderlagande av barn på grund
av föräldrarnas förhållanden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>411</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreligger del enligt JO praktiskt laget alltid en
moisätlning mellan ä ena sidan barnels och ä andra sidan föräldrarnas
inlressen, vilkel i viss mån framgår redan av alt föräldrarna molsälier sig den
vård som föreslås för barnel. Del finns därvid en slor risk all elt bilräde som
förordnals för barn och föräldrargemen.samt huvudsakligen kommeratt företräda
föräldrarnas intressen pä bekoslnad av barnels. JO anser därför all del
föreslagna tillägget till 42 S rällshjälpslagen inle kan godlas. Regeln bör i
slällel formuleras sä alt offentligt bilräde inte får förordnas för föräldrar
och barn gemensaml, annal än om del är uppenbari all någon molsällning mellan
dem inle föreligger. Del senasle kan enligt JO närmasl bli aktuellt i fråga om
ungdomar som omhändertas pä grund av sitt eget beteende. Obliga-loriel i 41 S
bör knyias lill barnel. Det skall alltså alltid förordnas offentligt biträde
för barnet. I fråga om särskill offentligt bilräde för föräldrarna ler det sig
enligt JO lillräckligl alt länsrällen, om så anses behövligt, kan förordna
bilräde. Om föräldrarna begär det bör bilräde som regel förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Koppurbergs lån
anser att redan svårigheten alt i förväg avgöra om molslridiga inlressen
föreligger gör länsslyrelsen iveksam i fråga om den allernaliva möjlighelen.
Härtill bidrar också all enligt länsslyrelsens erfarenhet barnels evenluella
särintressen genlemol föräldrarna i lillräcklig ulslräckning blir lillgodosedda
genom del ansvar som i sammanhängd åvilar den sociala nämnden. Pä grund härav
och då länsstyrelsen även har intrycket att ell särskill för barnel förordnal
offenlligl bilräde ofta slår villrädigi i fråga om den roll del skall spela,
särskill när barnet är i sådan ålder atl del ej själv kan ha någon självsländig
mening i saken, finner länsslyrelsen all det bör övervägas om inle
alternalivmöjlighden skall slopas helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsen I Mulmöhus län
föreslår alt offentligt bilräde alltid skall förordnas för föräldrarna och all
särskill bilräde bör kunna förordnas för barnet om det har uppnått 15 års ålder
och har annan inställning lill omhändertagandet än föräldrarna. Länsstyrelsen
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälet för länsstyrelsens
ståndpunkt är följande. Omhändertagande för samhällsvård är ell ingripande mot
föräldrarna som därigenom berövas sin rätl atl vårda barnel. Föräldrarna bör
därför självfallet som parter i målel och på grund av ingreppels natur alllid
ha möjlighel all erhålla biirädes-hjälp. Del får också anses moliveral au i
angivel fall ge barn över 15 år biirädeshjälp. Offenlligl bilräde ål elt lilel
bam synes däremol ej böra förekomma. Det är i själva verket här ej fråga om en
försvarare i vederlagen bemärkelse som skall bislå parlen och ulveckla hans
lalan. Det offentliga biträdet för det lilla barnet kan ej framföra barnets
mening och framför ej heller föräldrarnas. Han är närmast en juridisk sakkunnig
som tar Slällning lill om de lagliga förutsällningarna för barnels
omhänderlagande föreligger och framlägger sin egen åsikt om omhändertagandet.
En sådan medverkan är - även om den mången gång visat sig värdefull - ej
erforderlig för målets prövning. Del är tillräckligl all omhändertagandefrä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gan i länsrätten belyses av barnavårdsnämnden och
föräldrarna därvid båda parter bör vara biträdda av juridisk sakkunskap.
Eriarenheien är all nämnderna trols sladgandel i 10 S barnavärdslagen tyvärr ej
anlilar biträde av lagfaren person. Länsslyrelsen avser alt laga upp denna
fråga med nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs ktnnmun och Föreningen
Sveriges sociulchefer underslryker all det bör vara en skyldighet för bilräde
som har förordnats gemensaml för barn och föräldrar att i första hand ta
tillvara barnets intressen. Dessa båda remissinsianser anser vidare att
förordnande av särskill bilräde för föräldrarna inte skall vara beroende av
ansökan ulan att sädani förordnande bör kunna ske efter anmälan av socialnämnd
eller på länsrättens eget initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Beslutsfunktioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag all låta
länsrälten förordna offenlligl biträde och beslula om ersäUning lill denne har
kommenterats av endast dl mindre antal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel tillstyrks av
justitiekunslern, länsslyrelsernu i Uppsulu, Göteborgs och Bohus och Ålvsborgs
län, ulredningen om burnens räll och Föreningen Sveriges sociulchefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kummurrätten i Sundsvull framhåller
att den situationen kan uppkomma alt del försl i kammarrätten konstateras atl
del är lämpligl att även föräldrarna har ett offenlligl bilräde. Även andra
problem kan tänkas uppstå med den av ulredningen föreslagna ordningen.
Kammarrällen anser inle all de skäl Ulredningen har anförl för all tillägga länsrätten
beslutanderätten i denna fråga är tillräckligl övertygande. Enligl
kammarrätlens mening bör därför denna uppgift även fortsättningsvis åvila
rällshjälpsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsernu Mulmöhus och
Gävleborgs län anser all det är lämpligare atl den slalliga myndighel som
handlägger ell mål eller ärende generelll ges behörighel all falla beslut om
förordnande av bilräde och ersättning ål denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Övriga synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitiekanslern ifrågasäller om
del inte kan föreligga behov av offentligt bilräde redan när det gäller atl ta
ställning till om samiycke till viss åtgärd skall lämnas eller inte. Det är
enligt justitiekanslern inte helt otänkbart au en vårdsökande person annars
finner sig böra gå med på en åtgärd som han egentligen anser vara onödigt ingripande
bara för atl slippa ifrån förfarandet enligt lagen med särskilda bestämmelser
om vård av underårig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län anser
att då fråga uppkommer om omedelbart omhändertagande torde det många gånger
inte bli möjligt att förordna offentligt biträde redan vid ärendets
handläggning i socialnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De lidsfrister som står nämnden till buds blir för korta
och även med förlängda tidsfrister torde del bli svart all lösa biträdesfrågan.
Omhändertagandet kommer enligt länsstyrelsen många gånger alt ske med kort
varsel i form av enmansbeslut. Någon möjlighel alt här koppla in offentligt
bilräde finns inle. Däremol bör naiurliglvis bilräde förordnas dä länsrällen
lar upp frågan om fastställelse av nämndens beslul om omedelbart omhänderlagande
men även här blir enligt länsstyrelsen möjligheten avhängig av tidsfaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Koppurbergs lån
bedömer del som angeläget atl det i räUshjälpslagen uttryckligen föreskrivs alt
offentlig! biträde även ulan fullmakt får anföra besvär till de allmänna
förvaltningsdomstolarna i barna-vårdsmål, Enligt länsstyrelsen råder del i dag
förvirring på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser har lämnat
synpunkler på del offentliga biträdets kvalifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ltinsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län förutsätter att
det ibland kan bli svårt alt fä lämplig person för uppdragel som offentligt
bilräde. Länsslyrelsen utgår från all biträdena i regel kommer att las från
advokalkären men underslryker all det av biirädei mäsle krävas en speciell
erfarenhet i värdfrågor som är relativt sällsynt förekommande inom
advokatkåren. Sveriges socionomers riksjörbund slår fast alt den enskilde
generelll skall kunna räkna med atl få etl bilräde som äger gedigna kunskaper
på socialljänstens område. Därför bör enligl förbundet förirädesvis anlilas
socionomer med bred yrkeserfarenhel. Föreningen burnens rutt i sumhällei anser
att biirädei skall ha erkänd erfarenhel av barn och agera i samarbele med en av
barnel utsedd förtroendeman.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagu 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredande av vård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Den som är under 18 år skall beredas vård med stöd av
denna lag, om<br>
det kan antagas all behövlig vård inle kan ges honom med egel eller<br>
vårdnadshavares samiycke och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brisier i
omsorgen om den unge eller annal förhållande i hemmel medför fara för hans
hälsa eller uiveckling eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge ulsäller
sin hälsa eller uiveckling för allvarlig fara genom missbruk av
beroendeframkallande medel, broilslig verksamhel eller annal därmed jämförbarl
beleende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård med slöd av första slyckel 2
får även beredas den som har fylll 18 men inle 20 år, om vård inom
socialljänslen med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i
övrigl är uppenbari lämpligare än annan vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Beslut om vård med slöd av denna lag meddelas av
länsrält efter<br>
ansökan av socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan skall innehålla en
redogörelse för den unges förhållanden, lidigare vidtagna åtgärder och den vård
som socialnämnden avser atl anordna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten får förordna om
omedelbar verkställighet av beslul om vård enligl lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut om
vård förfaller, om vård utom den unges egel hem inle har påbörjats inom fyra
veckor från den dag då beslutel har vunnil laga kraft eller på grund av rättens
förordnande annars har kunnal verksiällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om
socialnämndens befogenheler ges föreskrifter i 11-16 §S. Belräffande vårdens
innehåll och ulformning gäller i övrigl bestämmelserna i socialtjänstlagen
(1979:000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Socialnämnden
skall noga följa vården av den som har beretts vård med stöd av denna lag. När
vård enligt lagen inte längre behövs, skall nämnden besluta atl den skall
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den unge beretts vård med stöd
av I S första styckel 2 eller andra stycket, skall socialnämnden inom sex
månader från dagen för verkställighet av beslutet och därefter senast var
sjätte månad besluta om vården skall fortsätta med stöd av denna lag. Nämndens
beslut får verkställas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård som har beslutats med stöd av
1 S första stycket 1 skall upphöra senast när den unge fyller 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård som har beslulats med slöd av 1 § första stycket 2
eller andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>415</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slycket skall upphöra senast när den unge fyller 20 år.
Har sex månader då inte förfiutil från det länsrällen beslulade om värd eller
socialnämnden senasl beslulade om forlsall vård, får dock vård med slöd av
lagen pågå längsl tills sexmänadersperioden har löpt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbart omhändertagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Socialnämnden får omedelbarl omhändertaga den som är
under 20 år<br>
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del är sannolikl atl den unge behöver beredas vård enligl
denna lag samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsrättens beslut inle kan
avvaklas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till
att den fortsalla ulredningen allvariigl kan försvåras eller vidare åtgärder
hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan socialnämndens beslut om
omhänderlagande inle avvaklas, fär beslul om omhänderlagande fallas av nämndens
ordförande eller annan ledamol som nämnden har förordnal. Besluiel skall
anmälas vid nämndens nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Beslul om omedelbart omhänderlagande skall
understallas länsrätten<br>
för prövning inom en vecka från den dag då beslutet fattades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underställt beslul skall av
länsrälten prövas så snart del kan ske och, om synnerligl hinder inle
föreligger, inom en vecka från den dag då handlingarna kom in till rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har underslällning inle skelt inom
föreskriven tid, upphör omhändertagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Faslsläller länsrätten beslutet, skall socialnämnden
senasl inom fyra<br>
veckor från den dag dä omhändertagandet skedde ansöka hos länsrätten<br>
om att den unge skall beredas vård med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omhänderlagandel upphör, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inte har gjorls inom den lid som anges i försia stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan om vård
inte bifalles,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den unge
häkias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finns del annars inle skäl för
omhändertagande, skall socialnämnden beslula all omhändertagandet genast skall
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrättens prövning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S Mål enligt denna lag skall prövas skyndsaml.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge omhändertagen, skall
förhandling i målet hållas inom två veckor från den dag då ansökan om vård
inkom. Denna lid får förlängas, om yUeriigare ulredning eller annan särskild
omständighet gör det nödvändigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 S 1 mål om vård enligt denna lag skall länsrätten hålla
muntlig förhand<br>
ling, när detta inle är uppenbart obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Munllig förhandling skall alltid
hållas, om part begär del. Part skall upplysas om rätten atl begära munllig
förhandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 K,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens befogenheler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H S Beslut om omhändertagande eller beslut om vård enligl
denna lag medför rätt lör socialnämnden alt beslämma hur värden skall ordnas
och var den unge skall vistas under vårdtiden. Niimndens beslul i siidan fråga
fär verkställas omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge får under vårdtiden vislas
i sitl eget hem. om detla kan antagas vara bäsl ägnal alt främja vården av
honom. Vården skall dock alltid inledas utom den unges eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S
Beslämmelserna i 13 S andra slycket samt 14 och 15 SS gäller endast när den
unge vislas i hem som är anpassat för vind av unga som behöver stå under
särskilt noggrann tillsyn. Regeringen eller, efler regeringens bemyndigande,
socialstyrelsen bestämmer vilka hem som skall anses som hem för sådan särskild
tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Socialnämnden
eller den åt vilken nämnden har anförlroll vården skall ha uppsikt över den
unge och, om det behövs för vårdens genomförande, bestämma om hans personliga
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har omedelbart omhändertagande
eller värd av den unge beslutats på grund som anges i 1 S första slycket 2
eller andra stycket, får han hindras all lämna del hem där han är inlagen och i
övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för all
vården skall kunna genomföras. Den unges rörelsefrihet får också inskränkas
när det påkallas av övriga intagnas eller personalens säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 S Den som skall beredas vård i hem för vård eller
boende på grund som<br>
anges i I S första slycket 2 eller andra stycket får kroppsvisiteras när han<br>
kommer lill hemmel för kontroll att han inle bär på sig föremål som<br>
allvarligt kan störa värden eller ordningen vid hemmel. Delsamma gäller<br>
om del under vistelsen på hemmel uppkommer misslanke om att sådant<br>
föremal skall påträffas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid visilering skall iakttagas all
den hänsyn som omständigheterna medger. Om möjligt skall vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 S Ges den unge vård i hem för vård eller boende på grund
som anges i I<br>
S första slyckel 2 eller andra stycket får, om särskilda skäl föreligger, den<br>
som har ansvaret för vården där övervaka den unges brevväxling och för<br>
delta ändamål öppna och ta del av försändelser som ankommer till eller<br>
avsändes frän honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innehåller ankommande försändelse
alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, injektionsspruta eller
kanyl, som kan användas för insprutning i människokroppen, eller annat som kan
vara till men för vården eller ordningen på hemmet, skall försändelsen
omhändertagas av den som är ansvarig för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den unge har alllid räll all frill
meddela sig skriftligen med socialstyrelsen, länsstyrelse, socialnämnd eller
annan myndighet och med advokat och offenlligl bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Om del är nödvändigl med hänsyn till ändamålei med
vård eller<br>
omhändertagande enligt denna lag, får socialnämnden meddela föreskrift<br>
belräffande förälders eller annan vårdnadshavares umgänge med den unge<br>
eller beslämma att den unges vistelseort inle skall röjas för föräldern eller<br>
vårdnadshavaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3248>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>417</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § I mål eller ärende enligt denna lag får läkare
förordnas all undersöka<br>
den unge. Sådan undersökning skall, om inle av särskilda skäl en sådan<br>
undersökning är obehövlig, äga rum innan nämnden ansöker om värd<br>
enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan tillträde lill den unges hem
inle vinnas när della är nödvändigl för atl genomföra läkarundersökning, får
rälten, socialnämnden eller nämndens ordförande påkalla polishandräckning för
atl vinna tillträde lill hemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan läkarundersökning inle
lämpligen genomföras i hemmel, får rälten, nämnden eller nämndens ordförande
förordna alt den unge skall inställas lill undersökning på annan plals genom
polismyndighets försorg när detta är nödvändigt.för all genomföra
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uteblir part
som har kallals vid vite atl inställa sig personligen vid förhandlingen, får
rälien förordna all han skall hämtas lill rälien antingen omedelbart eller till
senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Polismyndighet
skall på begäran av socialnämnd eller av ledamot eller tjänsteman som nämnden
har förordnal lämna handräckning för alt genomföra beslut om vård eller
omhänderlagande enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den unge intagen i hem som avses
i 12 S pä grund som anges i 1 S första slyckel 2 eller andra slycket, skall
polismyndighd på begäran av den som förestår värden vid hemmel lämna
handräckning för atl efterforska och återhämta den unge, om denne har avvikit
från hemmet, eller för all ombesörja annan förflyltning av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Talan mot socialnämndens beslul får föras hos
länsrätten genom<br>
besvär, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under vårdliden
har beslutat alt flytta den vårdbehövande från det hem där han vistas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har pröval
fråga om vård med stöd av lagen skall bestå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med slöd av 16
S har meddelat föreskrift belräffande umgänge med den unge eller vägrat att
uppge hans vistelseort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol länsrätls eller kammarrätts
beslut om läkarundersökning enligt denna lag får lalan ej föras. I övrigt
gäller i fråga om besvär över länsrälts beslut bestämmelserna i
förvallningsprocesslagen (1971: 291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Vad som
enligt 2 S tredje slyckel och 10 S gäller för länsräll skall ocksä gälla för
kammarräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Av
rällshjälpslagen (1972:429) framgår atl offentligt bilräde kan förordnas i mäl
eller ärende enligl denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S
Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel skall förstöras eller
försäljas enligl beslämmelserna om beslaglagen egendom i 2 S lagen (1958:205)
om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m., om berusningsmedlen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
omhänderlagils med stöd av 15 S denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annars
pålräffas hos den som bereds vård i hem som avses i 12 S denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pålräffas inom
sådanl hem ulan all del finns någon känd ägare lill dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 Riksdagen 1979180. I saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>418</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp som har erhållils vid försäljning tillfaller
slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första och andra
styckena har motsvarande tillämpning pä injektionsspruta eller kanyl som kan
användas för insprutning i människokroppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1981,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
barnavårdsnämnden före den I januari 1981 enligl barnavårdslagen (1960:97)
beslulal om förebyggande åtgärder eller om omhändertagande för samhällsvård.
fär sådana åtgärder och sädan vård bestå längst till den Ijuli 1981. Därvid
gäller barnavårdslagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har rätten före
den I januari 1981 efter underställning eller besvär faslslälll beslut som
barnavårdsnämnden har meddelat om omhändertagande för samhällsvård, skall
beslul enligl 25 S a) barnavårdslagen (1960: 97) anses ha fatlats med slöd av I
S försia styckel I den nya lagen och beslut enligt 25 S b) bamavårdslagen anses
ha fattats med slöd av I S försia styckel 2 eller andra stycket den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
barnavårdsnämnden före den I januari 1981 beslulal om omhändertagande för
utredning, skall bestämmelserna i barnavårdslagen (1960: 97) om sådant
omhänderlagande gälla även därefter. Beslämmelserna i 8 S såvill avser ansökan
lill länsrätten och 9 § andra styckel den nya lagen tillämpas dock även i
sådant fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
underställning och överklagande av beslul som har meddelals före den 1 januari
1981 skall beslämmelserna i barnavärdslagen (1960: 97) gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1964: 167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt i 3, 4 och 13 SS ordel
"'barnavårdsnämnd" och böjningsformer därav skall bytas ul mol ordel
"socialnämnd" i molsvarande böjningsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all I och 6 SS skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har broll begåtts av någon som vid
liden för brollel ej fylll aderton år, må, utöver vad som följer av 20 kap. 7 S
rätlegångsbalken, åklagare beslula all ej tala å brollel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om den underårige ställes under</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den underårige beredes vård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervakning jämlikt 26 § burnu-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med stöd uv lugen (1979:000) med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdslagen, omhänderlages för</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilda bestämmelser om vård av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhällsvård enligt 29 § sugdu lug</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ungu eller blir föremål för annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller blir föremål för annan därmed</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>därmed jämföriig ålgärd eller utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämföriig åtgärd eller utan dylik ål-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>dylik åtgärd blir föremål för annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gärd blir föremål för annan hjälp-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>hjälp- och stödåtgärd samt det med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och stödåtgärd samt del med skäl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skäl kan antagas atl därigenom vid-<br>
' Senasle lydelse 1971:241.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>419</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan anlagas alt härigenom vidtages tages vad som är
lämpligasl för lu)-vad som är lämpligasl för huns lill- nom, eller
råtiuförande, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om brollel uppenbarligen skelt av okynne eller
förhastande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtal skall dock väckas, om det finnes påkallat ur allmän
synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 S<br>
Angående prövning huruvida</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Misstankes någon som med slöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtul bör vtickus rnot den som inskri- uv 1 § förslu
slycket 2 eller andra<br>
vits vid ungdomsvårdsskola eller styckel lagen (1979:000) med sär-<br>
soni inlagils å ullmän vårdunslull skilda besiämmelser om värd av<br>
för ulkoholmissbrukure tir surskill ungu har intagits i hem som uvses i<br>
studgut.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 i) sugdu lug för all hu begålt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brolt innun vården vid hemmel hur uvslututs och hör
brollel under ullmänl åtal, skull åkluguren pröva om åtal lämpligen bör ske.
Innan åtulsfrågun uvgöres, skull den som hur unsvurel för vården vid hemmel
hörus, om det ej finnes obehövligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om den som vid lagens
ikraftträdande är inskriven som elev vid ungdomsvårdsskola skall bestämmelserna
i 69 S barnavårdslagen (1960: 97) gälla vid prövning av åtal för broll som har
begåtts före den I juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykialrisk värd i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl rubriken till lagen skall
lyda lag om psykialrisk vård och vård av missbrukare i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels all i 25, 27 och 33 SS ordet
"ulskrivningsnämnd" och böjningsformer därav skall bytas ul mot
orden "psykialrisk nämnd" i molsvarande böjningsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl i 25, 31 och 33 SS orden
"psykiatrisk nämnd" och böjningsformer därav skall bytas ul mol orden
"cenlral psykiatrisk nämnd" i molsvarande böjningsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att nuvarande 37 och 38 SS skall betecknas 38
respektive 39 SS ',</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-5.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senasle lydelse av 37 § 1969:212.
Senaste lydelse av 38 S 1974: 581,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels au 1-12, 14-24. 26. 28-30, 32,
34-35 och 36 a SS skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att rubriken närmast före 3 S
skall sättas närmasl före 4 S, och rubriken närmasl före 13 S sältas närmasl
före 12 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(/(7.V alt i lagen skall införas
tvä nya paragrafer, 20 a och 37 SS, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till följd härav kommer lagen att
ha följande lydelse från och med den dag då denna lag iräder i kraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om beredande av sluten psykiat- Lag om psykiatrisk
vård och värd av<br>
risk vård i vissa fall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>missbrukare i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S'<br>
Den som lider av psykisk sjuk-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
lider av psykisk sjuk<br>
dom får oberoende av egel sam-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dom får
oberoende av eget sam<br>
tycke beredas sluien psykialrisk</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tycke
beredas psykiatrisk vård med<br>
värd med stöd av denna lag, om</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slöd av
denna lag, om sädan vård är<br>
sådan vård är oundgängligen påkal-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oundgängligen
påkallad med hän-<br>
lad med hänsyn till sjukdomens art</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>syn
till sjukdomens art och grad<br>
och grad och till att han</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och lill all han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) dels till följd av sjukdomen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>a) dels lill följd av sjukdomen<br>
uppenbarligen saknar sjukdomsin-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppenbarligen
saknar sjukdomsin<br>
sikl eller till följd av beroende av</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sikl,
dels kan få sitt lillslånd avse-<br>
narkoiisku medel uppenburUgen är</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värt
förbättrat genom vården eller<br>
ur stånd utt rält bedömu silt behov</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avsevärt
försämrat om vården ute-<br>
uv vård, dels kan få sill lillslånd</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>blir,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsevärt förbättrat genom vården eller avsevärl försämrat
om värden uteblir,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill följd av
sjukdomen är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eUer psykiska
hälsa eller för egel liv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill följd av
sjukdomen är ur stånd alt taga vård om sig själv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) till följd av sjukdomen har ell
för närboende eller andra grovt störan<br>
de levnadssätt eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) lill följd av sjukdomen är
farlig för annans egendom eUer annal av<br>
lagstiftningen skyddal intresse som icke avses under b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med psykisk sjukdom jämsläUes i
denna lag psykisk abnormitet, som icke är psykisk sjukdom eller utgöres av
hämning i förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård beredes på sjukhus som drives
av slaten, landstingskommun eller kommun som ej tUlhör landstingskommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som sägs om överläkare i denna
lag avser även biträdande överläkare som anförtrotts särskild sjukuvdelning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Senaste lydelse 1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3256>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>421</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3257>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3258>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
Ivdelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För behundling uv vissu frågor
enligl dennu lug jlnnus ulskrivningsnämnder med de verksum-hetsområden
regeringen bestämmer f)ch en för rikel gemensam p.sykluirisk nämnd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>s-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som missbrukar ulkoliol eller
nurkotiku far, även om han inte kun anses lida av sjukdom som uvses i 1 §,
oberoende uv eget samtycke beredas vård med stöd av dennu lag, tnn hun lill
följd av missbrukel ur i trängande behov uv uv-gijtning och psykiulrisk vård i
sambund med dennu och ulebliven vård innebur ullvarlig fåra för hans hälsa
eller liv eller för unnuns personliga säkerhel eller hälsa.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3262>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intugning på sjukhus med stöd av denna lag åger rum efter
unsökun eller på grund av domstols förordnande enligl 31 kup. 3 § broitsbulken.
Intugning efler ansökun får icke ske på grund uv omständighet som uvses i 1 §
förslu slyckel e).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård enligl dennu lug beredes på
sjukhus som drives av sluien, landsiingskommun eller kommun som ej tillhör
lundstingskominun. Vård får I den mån regeringen föreskriver även beredas på
unnun vårdinslilulion. Vud i dennu lug stigs om sjukhus gtiller även sådan
Institution.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vud som sägs om överläkare i dennu
lug uvser även bitrådunde överläkure stnn hur unförtrotls särskUd sjukuvdelning.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får uppdraga åt annan läkure
ull fullgöra uppgifler som enligt dennu lug unkommu på överläkure.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För behundling uv vissu frågor
enligl dennu lag finnus psykiutrisku nämnder med de verksamhetsområden som
regeringen bestämmer och en för riket gemensum centrul psykiulrisk nämnd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4
S"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökun om intugning får görus UV
muke lill den som unsökningen uvser, om mukurnu sammanbo, uv unnun som
stadigvarande sammanbor med honom eller av hans</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1974: 581. * Senasle lydelse
1974:581.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intugning på sjukhus enligl dennu lug äger rum med slöd
uv vårdintyg eller på grund uv domstols förordnunde enligt 31 kap. 3 §
broitsbulken.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>422</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barn. fader, moder, syskon, fiir-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagning tned slöd uv vårdintyg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inyndure eller gode mun. Ansökun fur icke ske på
grund uv omsltindig-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får görus tiven UV ortlförunde i st>ci- hel som
uvses i I § första stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uliitimnd, buriiuvårdsntinuid, nyk- e).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terhelsntinind eller htilsovårds-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ntiinnd eller «r polisinyndigliet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om kommiinfiillnitikiige beslutu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del, tiger sociulntimnden uppdrugu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ål annan ledamot i nämnden tin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordjöranden eller ål ijänslemän i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledunde sttillning hos konimunen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ull göru uiisökaii om intugning.
Läkure viil .sjukhus eller klinik.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>där sluten [jsykiutrlsk vård icke</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddelas, eller vid sjiikhein för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Itillsköllu psykiskt sjuku eller spe-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ciulsjukliiis för psykiskt ulvecklingsstörda eller
rekttnjör stirskola</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller före st åndure för vårdhem för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>psykiskt iilvecklingsslördu får gtiru</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansökan i .fråga om den jör vurs vård hun svurur. Mililär
chef, dock</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägst koinpuniclief eller motsvurunde chef, .får göra
ansökan beträffande den som står under hans be-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>'fäl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 .fråga imi den som genom lagakraftvunnen
dom dömts lill skyddslillsyn eller som villkorligt frigivits från
kriminulvårdsunslull eller villkorligl utskrivits från ar-belsunstull eller som
överförts till vård utom anställ efler alt ha dömts llll ungdomsfängelse eller
internering får ansökun görus av ordföranden i den övervakningsnämnd under
vurs tillsyn hun slår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beiriijfande den som iir intagen i
kriininulvårdsunstuh, urbetsun-siuh, häkte, ullmtin vårdunslull för
ulkoholmissbrukure eller ungdomsvårdsskola och vislus inom unstulten fur
unsökun görus endusl uv tjänslemun som har ull sörju för den intagne. Sådun
tjänsteman får i unnut full än som uvses i iredje styckel göru ansökun tiven i
.frågu om den som vislus inom anslalten utan utt vuru slulligl utskriven därifrån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen äger förordnu om be-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3268>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>423</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3270>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hörighet utt vid krig eller krigsfara göru unsökun i fråga
om den som tillhör krigsmukten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 S'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3272>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökun om intugning göres skriftligen. Vid
unsökningshund-llngen skull jögas värdinlyg ungäende den som unsökningen
avser. Vårdinlygel .får icke vara äldre än en månud, när unsökningen göres.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdintyg skall, om ej annal följer av 7 S andra slycket,
innehålla dels uttalande alt sannolika skäl föreligga för atl den som unsökningen
avser lider av psykisk .sjukdom och för att sluten psykialrisk värd är
oundgängligen påkallad med hänsyn lill sjukdomens arl och grad och till någon
eller några av de i I S försia slycket a)-d) angivna omsländighelerna, dels
redogörelse för sjukdomen och de omständigheter i övrigt som föranleda värdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen äger förordna all
värdinlyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses
i andra sivcket.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdinlyg skall i fall som avses I
I a, om ej annal följer av 7 S andra styckel. innehålla dels uttalande atl
sannolika skäl föreligga för atl den som inlygel avser lider av psykisk sjukdom
och för att psykialrisk vård på sjukhus är oundgängligen påkallad med hänsyn
lill sjukdomens arl och grad och lill någon eller några av de i 1 S första
stycket a)-d) angivna omständigheterna, dels redogörelse för sjukdomen och de
omständigheter i övrigt som föranleda vårdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifall som uvses i 2 § skull vårdinlygel innehålla dels
uiialande alt sannolika skäl föreligga för alt den som inlygel uvser lill följd
av missbruk av alkohol eller nurkotiku är i Irunguiide behov uv uvgiftning och
psykiulrisk vård i sunihund med dennu och utebliven vård innebur ullvurlig furu
för huns litilsu eller tiv eller för unnuns personligo stiker-hei eller htiisu,
dels redogörelse för de imisländigheier i övrigt som förunledu vårdbehovel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårdintyg skall unges vem som hur begärt Intyget. Inlygel
skall vura uvfullut enligt fasisltilll for-miilur.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen äger förordna att
vårdintyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses
\ första och andra styckena.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Senaste lydelse 1974:581,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3275>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>424</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3277>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelsi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3279>
<p class=MsoNormal style='text-indent:128.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 S' Behörig atl ulfärda vårdintyg år legitimerad läkare
samt den som ulan utt vuru legitimerud är förorättad utt uppehålla befallning
som läkare i allmun tjänst och genomgått för medicine liceniiate.xainen
jöreskriven kurs i psykialri. Från sislnämnda krav äger socialstyrelsen medge
undantag, om särskilda skäl föreligga. Vårdintyg med åberopande av
omsiändighel som avses i 1 S försia slyckel a) får dock utfärdas endasi av
läkare som har specialislkompelens avseende psykiska och nervösa sjukdomar
eller erhållil socialslyrelsens lillslånd att utfärda vårdintyg av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får utfärdas endasi i
omedelbar anslulning lill personlig undersökning av den som ansökningen avser.
Den som får göru unsökun om intagning äger föranstalta om sådan undersökning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg utfärdal av läkure, som
tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården, får icke godlagas för inlagning
på del sjukhus där läkaren är verksam. Om betydande olägenhet skulle uppslå
genom anlitande av annan läkare, fur dock vårdintyg ulfärdal av läkure vid
sjukhuset godtugas för Intagning på annan klinik än den där han är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får icke godtagas, om del
är utfärdat av den som gör ansökan om intagning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 och 5 SS förvaltningslagen
(1971:290) äga icke tillämpning i ärende om utfärdunde UV vårdintyg.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörig all ulfärda värdinlyg är
legitimerad läkare. Från detta krav äger socialslyrelsen medge undantag, om
särskilda skäl föreligga. Vårdintyg med åberopande av omsiändighel som avses i
I S försia styckel a) får dock ulfärdas endasi av läkare som har
specialislkompelens avseende psykiska och nervösa sjukdomar eller erhållit
socialslyrelsens lillslånd all utfärda vårdintyg av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får utfärdas endast i
omedelbar anslutning till personlig undersökning av den som intyget avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdintyg får godtagas för intagning
på det sjukhus där den läkare som har utjärdal inlygel tjänstgör endusl under
förulsällning ull intugningen sker på annan klinik ån den där han är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År putient inlugen för psykiulrisk
värd på sjukhus på egen begärun, får undanlag görus frun bestämmelsen i Iredje
styckel, om det skulle uppslå belydande olägenhel uv ull anlltu annan läkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ärende om utfärdande av vårdintyg
gälla bestämmelserna i 4 och 5 SS förvallningslagen (1971:290) även för läkure
som uiövur yrket enskilt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senasle lydelse 1971:638,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3282>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>425</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3283>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3284>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
Ivdels</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelsi</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligga sannolika skäl för all någon lider av psykisk
sjukdom och är fariig för annans personliga säkerhel eller eget liv, äger
polismyndighet omhändertaga honom, om fara är i dröjsmål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3286>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friges den omhänderlagne icke
omedelbart, skall polismyndigheten genasi föranslalla om undersökning som avses
i 6S andra slycket. Utfärdas vårdintyg, skall polismyndigheten genasi unsöku
om den imi-litindertugncs iniugning på sjukhus för sluien psykiatrisk vård. I
fall som avses i denna paragraf behöver vårdintyget icke innehålla annat än
uttalande atl sannolika skäl föreligga för atl den omhändertagne pä grund av
psykisk sjukdom är i behov av sluien psykiatrisk värd och för all han är
fariig för annans personliga säkerhel eller egel liv jämte en redogörelse för
de iakttagelser pä vilka läkaren grundar sin uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sker intagning enligl 8 S, skall polismyndigheien senast
andra dagen efter dagen för inlagningen lillslälla överläkaren prolokoll
rörande de omständigheter som föranlett unsökningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utfärdas icke vårdintyg eller uv-slås unsökningen om
iniugning, får den omhänderlagne icke längre kvarhållas av polismyndigheten med
stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i andra - fjärde
styckena äga icke tillämpning, om den omhändertagne redan intagits på sjukhus
med slöd av denna lag och icke utskrivits därifrån enligt 16S. Friges den
omhänderlagne i sädant fall icke omedelbart av polismyndigheten, skall hun
genast förus lill sjukhusel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Friges den omhänderlagne icke
omedelbart, skall polismyndigheten genasi föranstalta om undersökning som avses
i 6S andra stycket. Utfärdas vårdintyg, skall polismyndigheten gen-ast
förunstullu om ull den omhändertugne läges In på sjukhus för psykialrisk vård.
I fall som avses i denna paragraf behöver vårdinlygel icke innehålla annat än
uttalande atl sannolika skäl föreligga för att den omhändertagne på grund av
psykisk sjukdom är i behov av psykialrisk värd och för alt han är farlig för
annans personliga säkerhet eller egel liv jämle en redogörelse för de
iakttagelser pä vilka läkaren gmndar sin uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker intagning enligl 8 S, skall polismyndigheten
senasl andra dagen efler dagen för inlagningen tillställa överläkaren prolokoll
rörande de omständigheter som föranlell ull vårdintyg hur utfärdats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulfärdas icke vårdintyg eller beslutas
all iniugning ej skull ske, får den omhändertagne icke längre kvarhållas av
polismyndigheten med slöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsema i andra - fjärde styckena äga icke
tillämpning, om den omhänderlagne redan intagits på sjukhus med slöd av denna
lag och icke ulskrivils därifrån enligt 16§. Friges den omhänderlagne i sädant
fall icke omedelbart av polismyndigheien, skall dennu genasi förunstullu om
ull hun får behövUg vård.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:146.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3288>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensslämma ansökan och vårdintyg med föreskrifierna i
4-7 SS och föreligga sannolika skäl för all vård kan beredas med stöd av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensstämmer vårdintyget med föreskrifterna i 5-7SS och
föreligga sannolika skäl för alt vård på sjukhus kan beredas med slöd av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3290>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>426</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3292>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag, får den ansökningen denna lag, får
den som vårdinlygel<br>
avser intagas på sjukhus.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avser inlagas på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdintyg får ej godlugus som underlug för
Intugningsbeslut, om det är utfärdut mer än jjorlon dugur jöre beslutet. Om
inlagning beslutar överläkaren. Om särskilda skäl föreligga, äger han överlåta
på annan läkare vid sjukhusel atl beslula om inlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om iniugning får ej meddelas
UV summu läkare som har iit-ftirdal vårdintyget, såvidu det ej föreligger full
som uvses i 6 i) .fjärde stvcket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>9S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3294>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker intagning enligt 8S, skall
överläkaren efler undersökning av patienlen snarast möjligt och senast tionde
dagen efler dagen för intugningen pröva om värd kan beredas patienten med stöd
av denna lag. Hur som grund för unsökningen åberopats utt putienten tir
furlig.för unnuns personligu stikerhel, .far med prövningen anslå till femionde
dugen efter dagen för intagningen, t)m särskilda skäl föreligga och intagningen
icke beslutuls med slöd UV vårdintyg uv innehåU som uvses i 7§ undru stvcket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner överläkuren atl vård kan
beredas med stöd av denna lag, skall'/(«/; beslulu alt patienten även i
forisallningen skall vara intagen på sjukhusel. 1 annal fall skall överläkaren
omedelbarl utskriva honom.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker inlagning enligl 8S, skall
överläkaren efter undersökning av patienten snarast möjligt och senast åttonde
dagen efter dagen för iniug-ningsheshitei pröva om vård kan beredas patienten
med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den prövning som avses i förslu
stycket skall i slällel görus uv psykiairiska nämnden om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intugningen
i fall som avses i 6 a .fjärde stycket hur grunduis på vårdintyg utfärdut av
läkare som ur verksum vid den klinik där inlug-ningen hur gjorts,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdintyget
hur utfärduls eller Intugningen beslutuls Irols ull omständighet som
grundlägger jäv enligl 4 i) förvaltningslagen (1971:290) har.förelegat,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överläkuren
själv hur ulfiirdul vårdintyget eller jäv enligt 4 H JÖr-valiningslagen
föreligger mot honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Framkommer vid prövning som uvses i
försia eder andru slyckel att vård kan beredas med stöd av denna lag. skall
beslutas alt patienten även i fortsäliningen skall vara intagen på sjukhuset.
I annal fall skall patienten tnnedelburi uiskrivus från värd enligl denna lug.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:147.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lOS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3296>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul enligt 8 eller 9 fur icke meddelus uv läkure stmi
utfärdut</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt 8 eller 9S äger fortsutt giltighet, om
putienten över-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3298>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>427</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3299>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3300>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiireslageii
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3301>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdinlygel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut enligt 8 eller 9 tiger
jorl-sutt giltighet, om patienten överföres lill unnut sjukhus mun ull hu
ulskrivils enligl 16 i>.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föres lill iiiiiuil sjuklius ulan ull ha ulskrivils enligt
Ib §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har någon mal stöt! av 31 kap. 3 a
hrtiltshalken genoin lagakraji-viinnen dom överltimiiats till psykiutrisk vård
enligl dennu lag. skall socialslyrelsen förunstullu tnn ull hun utan dröjsmål
inlages pti .sjiik-tiiis för satliiii vård. Ar hun redan inlagen pti sjuklius
för psykiatrisk värd. skall hun i jortstitliiiiigen anses intagen pä grund a\'
doinsto-teiis förordnunde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3303>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om patienterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12S'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3304>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur någon genoin lugukruflviin-iien dom överltimnuls till
sluten psykiulrisk vård, skull socialslyrelsen jörunslullu om ull hun utun
dröjsmål inluges på sjukhus för sådun vård. År han redan intagen på sjukhus
för sluten psykiatrisk vård, skull hun i jorlsätlningen unses inlugen på grund
uv domstolens förordnande.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläkaren eller den han hur bemyndigut skall mun
dröjsmål iiii-derrtiltu soclaliitiinnden om patienl som beredes värd med stöd
u\' 2 ii behöver slöd och hjälp genom socialljänslen . Socialntimiiden skull
senust Inom en vecku .från iiiider-rulielsen efter sumråd med läkaren och
lillsuniniuiis med paiienlen iipprältu en plan för den eftervård som bedöms
nödvändig.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13S Den som är intagen på sjukhus
med stöd av denna lag får hindras alt lämna sjukhuset och får i övrigt
underkastas det tvång som är nödvändigt med hänsyn lill ändamålet med vården
eller för att skydda honom själv eller omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I4S Palienl kan få lillslånd all
vistas på egen hand utom sjukhusområdet under viss del av dygnel eller
lillfälligl under vissl anlal dygn, om del icke medför fara för annans
personliga säkerhel eller hans egel liv. Sådant lillslånd får förbindas med
särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:171.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om tiUslånd ull vistus på egen hund
Ulom sjukhustmirådel beslutur överläkuren, om unnut ej följer äv tredje
stycket. Om särskildu skäl föreligga, åger han beträffande viss patient
överlåla på unnun läkare vid sjukhusel att beslulu om lillslånd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senasle lydelse 1969:212,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3307>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>428</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3308>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3309>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga tilll palienl st>in
avses i 17 i; andra slyckel beslular itlskriv-ningsniiinndeii om tillstånd ull
vislus pil egen hund ut om sjiikliiisoiii-rtidet. Nämnden äger beträffande
viss palienl överlåta pä överläkaren att besluta om tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren får ålerkalla lillständ
att vistas pii egen hand uiom sjukhusområdel. om (örhållandena påkalla det. Om
stirskilda skäl.föreligga, äger han betrtijfande viss palienl tiverlålu på
unnun Itikure vid </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjiikliiisel atl ålerkalla
lillslånd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
hdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besitiiiiiiielserna i I7§ niii uiskrivning
lilliiiupiis pa.fråga om lillslånd enligl första stycket. Nämnden äger
beträffande viss patienl övertala på överiäkaren alt besluta om lillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläkaren får återkalla lillslånd
att vislas på egen hand utom sjukhusområdel. om förhållandena påkalla del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överltikaren far tim särskildu
skiil jöreligga incrltitu sin hcslii-liiiidertitl enligl denna purugruf pa
annan liikare vid .sjukhusel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3310>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3311>
<p class=MsoNormal style='text-indent:132.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15: Om särskilda skäl föreligga, får överläkaren taga del
av innehållet i brev eller annan handling som ankommer lill palienl eller som
palienl önskar avsända. Kan vidarebefordrande av handling som ankommer lill
palienl medföra fara för ordningen eller säkerheien på sjukhuset eller vara
olämpligt med hänsyn till syftet med värden eller kan handling som palienl
önskar avsända föranleda belydande olägenhel för honom eller annan person,
får överltikaren beslutu all handlingen skall kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är ställd till
iii-skrivningsntininden. psykiairiska nämnden, socialslyrelsen, justiliekanslern
eller någon av riksdagens ombudsmän skall vidarebefordras utan granskning.
Handling som är ställd till eller avsedd för annan myndighel och rör mål eller
ärende, vari paiienlen själv äger föra lalan, saml handling ställd lill eller
avsedd för udvokul eller offenlligl biirtide skall vidarebefordras. Beslutur
överläkaren all kvarhålla brev till myndighet, skull beslutet iinder-sttillus
Ulskrivningsnämndens prövning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, får
överläkaren eller den hun har bemyndigut taga del av innehållet i brev eller
annan handling som ankommer lill patient eller som palienl önskar avsända.
Kan vidarebefordrande av handling som ankommer lill patienl medföra fara för
ordningen eller säkerheien på sjukhusel eller vara olämpligt med hänsyn lill
syfiet med värden eller kan handling som patienl önskar avsända föranleda
belydande olägenhel för honom eller annan person, får handlingen kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handling som är slälld till pi vA/w-triska nämnden,
cenirala psykiatriska nämnden, socialstyrelsen, justiliekanslern eller någon
av riksdagens ombudsmän skall vidarebefordras utan granskning. Vad nu sugis
skull också gälla handling simi är sttilld till ofjénllig .försvarare.för
putienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handling som är ställd till eller
avsedd för annan myndighel än de som unges i undra slycket och som rör mäl
eller ärende, vari patienlen själv äger föra lalan, saml handling Slälld lill
eller avsedd för ofjéntligi bilräde eller annun advokat än o.f-fenilig
försvarare skall vidarebefordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1973; 129.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3314>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>429</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3315>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=100>
<tr>
<td valign=top align=left height=100 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar det sig att handling, som
är ställd till annan mottagure än de som unges i undru slyckel, år avsedd
för någon av dessa, skall den vidarebefordras.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Visar del sig att handling, som är
slälld till annan än utskrivningsntimnden. psykiutrisku nuninden,
sociulstyrelsen. justitiekunslern eller någon uv riksdugens onibuds-intin, är
avsedd för någon av dessa myndigheter, skall den vidarebefordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul ull kvurhållu handling
jul-tas UV psykiutrisku nämnden efler fruinsltillning uv överlukuren. I
uv-vuktun på nämndens beslut får överläkaren vidtaga åtgärd som icke kun
uppskjutus utun ullvurlig olägenhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16S</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=158>
<tr>
<td valign=top align=left height=158 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som berells vård med slöd av beslut enligt 9S undru
slyckel eller pä grund av domstols förordnande skall ofördröjligen
utskrivas, om förutsättningar enUgi I H för atl bereda honom vård icke längre
föreligga. Omsiändighel som avses i I S första slyckel e) får icke ulgöra
grund för kvarhållande i annal fall än dä patienlen berells värd pä grund av
domslois förordnande.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som berells vård med slöd av
beslul enligl 9S iredje slyckel eller på grund av domstols förordnande skall
ofördröjligen ulskrivas från vård enligl dennu lug, om förulsällningar för all
bereda honom värd icke längre föreligga. Omsiändighel som avses i I S försia
slyckel e) får icke ulgöra grund för kvarhållande i annal fall än dä paiienlen
berelts vård på grund av domslois förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som har beretts vård enligl 2 §
skull skrivus ul senust fyra veckor från dugen jör intugningsbeslulet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägan om uiskrivning skall prövas fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17
S"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3316>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om uiskrivning beslutar överläkaren, om annal ej följer
av andra slyckel. Han äger hänskjula frägan om uiskrivning lill ulskrivningsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskrivningsnämnden beslutar om utskrivning enligt 16 S av
palienl som inlagils på grund av domstols förordnande eller som under
inflytande av psykisk sjukdom be-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utskrivning beslutar överläkaren, om annal ej följer
av andra slycket. Han äger hänskjula frägan om uiskrivning till psykiatriska
ntimnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiutrisku nämnden beslutar om utskrivning enligl 16 S
av patient som intagils på grund av domstols förordnande eller som under
infiytande av psykisk sjukdom be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3317>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>» Senaste lydelse 1974:206.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3319>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>430</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3321>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=174>
<tr>
<td valign=top align=left height=174 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När anledning föreligger till uiskrivning av patient som
avses i andra styckel, skall överläkaren ofördröjligen anmäla della hos
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatrisk nämnd fur tiven i annal
fall tin i andru slyckel stigs ulskriva palienl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:132.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18S Patienten eller hans make. om
makarna sammanbodde vid tiden för intagningen, eller annan, som då
stadigvarande sammanbodde med honom, eller hans barn, fader, moder, syskon,
förmyndare eller gode man får göra ansökan om uiskrivning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäll brott mot annans personliga säkerhet, för vilket
ålal icke väckts, eller som varil inlagen i kriminalvårdsanstall för
undergående av påföljd för broll och under tiden för anstaltsvården eller i samband
med alt denna upphört intagils för sluien psykiatrisk vård med slöd av denna
lug och icke skall återföras till anstalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan hos loskrivningsnunin-den
göres skriftligen. Om patient som avses i 17 S andra stycket ger lill känna att
han icke vill varu inlugen på sjukhusel, skall han genom överläkarens försorg
underrälias om sin möjlighel alt ansöka om uiskrivning och lillfälle beredas honom
alt upprätta erforderliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulskrivningsnämnden är icke skyldig
alt pröva ansökan om utskrivning, förrän tre månuder förflutit från
prövningen av tidigare ansökan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gåu brotl mol annans personliga säkerhel, för vilkel ålal
icke väckls, eller som varil intagen i kriminalvårdsanstall för undergående av
påföljd för brott och under tiden för anstaltsvården eller i samband med alt
denna upphört inlagils för psykiatrisk vård med slöd av I § och icke skall
ålerföras lill anslalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan hos psykiatriska nämnden
göres skriftligen. Om patienl som avses i 17 S andra slyckel ger till känna alt
han icke längre vill vårdas enligl dennu lag, skall han genom överläkarens
försorg underrättas om sin möjlighel all ansöka om uiskrivning och tillfälle
beredas honom att upprälla erforderliga handlingar. Vud nu sugis om
över-läkures skyldigheler skull i tillämpliga delur gällu även unnun som enligt
förslu slyckel får göra ansökan om uiskrivning av putienten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiutrisku nämnden är icke
skyldig atl pröva ansökan om utskrivning, förrän en månad förfiutil från
prövningen av lidigare ansökan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3322>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I9S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3323>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Putient får ulskrivas på försök, om särskilda skäl
föreligga och det icke medför fara för annans personliga säkerhet eller hans
egel liv.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Palienl som hur intugils med slöd UV I § får ulskrivas på
försök och beredus fortsutt vård utunför .sjukhuset, om särskilda skäl
föreligga och del icke medför fara för annans personliga säkerhel eller hans
eget liv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3325>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>431</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3327>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1'örcslageii
hdelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3328>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=100>
<tr>
<td valign=top align=left height=100 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiskrivning på förscik skall avse viss tid, högst sex
månader, som kan förlängas med högst sex mänader <// gången. Patienlen
tär åläggas alt iakttaga särskilda föreskrifter och ställas under tillsyn av
lämplig person.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskrivning på försök skall avse
viss tid, h()gst sex månader, som kan förlångas med ylterligure sex månader.
Hur någon varit jtirsöks-iitskriven under en sainnianliting-ande tid av elt år.
jår jörltingning ske endast ont synnerliga skål.föreligga. Beslut om sådan
ftirltingning meddelas av psykiutrisku iiuiniiden jör högst se.x iiiånader ål
gången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:143.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härden tid som hcsltiints för
för-söksutskrivningen galt tdl tinda utan att tiden har förlängts, skall
pallenleii unses som utskriven enligl 16 a.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patienten får under lid då htm tir utskriven på försök
åläggas atl iakttaga särskilda föreskrifter och ställas under lillsyn av
lämplig person. Bestämmelserna i 17 och 18 SS avse även utskrivning pä försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid bertikning av lidsfrislen i 18
§ Iredje slyckel liksltilles unsökun om utskrivning på försök ined ansökan om
utskrivning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:130.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20 S Den som utskrivits på försök
får återintagas pä sjukhus, om förhållandena påkalla del.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ålerinlagning beslular överläkaren. Om särskilda
skäl föreligga, äger han belrtiffunde viss putient överlåla på annan läkare
vid sjukhusel all besluta om ålerinlagning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ålerintagning beslular överläkaren.
Om särskilda skäl föreligga, äger han överlåla på annan läkare vid sjukhusel
all besluta om ålerinlagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 u §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur putient vårdats på sjukhus
under tre månader med slöd av denna lug och iiiiser överltikaren ull patienten
behöver jörlsutt sådun vård, skull han snarast göru aninålun därom lill
psykiulrisku nämnden. I aninålun skull han ange skälen för sitt
ställningsla-gunde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner psykiatriska nämnden efler
sådan unnitilun belrtiffunde viss putient skål durtill, skull ntimnden lu upp
frågu om utskrivning enligl 16 § eller om uiskrivning på försök.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3331>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>432</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3332>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3333>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:160.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ejler den i forsla stvcket
iiiigiviia anintilan skall inotsvarantle aniiiti-tiin ske var Iretlje inuiuid
\i'i liiiige patienlen vårdas på .sjukhuset.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Besv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r m, ni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 S<br>
Talan får föras mot läkares beslut enligt denna lag, om läkaren<br>
intagit någon på sjukhus eller en-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intagit
någon på sjukhus eller en-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligt 9S undra stycket beslutat att ligt 9S ireilje slycket
beslutat alt<br>
patienl alltjämt skall vara intagen patient alltjämt skall vara inlagen<br>
på sjukhus,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på sjukhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämnat begäran om tillstånd att vistas på egen hand utom
sjukhusområ<br>
det helt eller delvis utan bifall eller återkallat sådant tillstånd,<br>
avslagit ansökan om utskrivning eller om utskrivning på försök,<br>
i samband med utskrivning på försök älagi patienl atl iakttaga särskilda<br>
föreskrifter eller slälll honom under tillsyn eller<br>
återintagit patienl under uiskrivning på försök.<br>
I övrigl får talan icke föras mot läkares beslul enligt denna lag.<br>
Talan föres hos inskrivnings-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan föres hos psykiutrisku</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnden genom besvär.</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nämnden genom besvär. Hur som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:162.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund jör iniugning eller fortsutt vård pa sjukhus
åberoputs 2 §, skull talan prövas senast på fjtirde dagen e.fter det ull
frumstiiUningen korn in lill ntimnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>22 S'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3335>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=30>
<tr>
<td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan får föras mol iilskrivnings-ntiinnds beslul, om
nämnden</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan fär föras mot psykiutrisku
nämndens beslut, om nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt 9§ Iredje slyckel beslutat
ull putient ullijämi skull vuru inlugen på sjukhus,</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=102>
<tr>
<td valign=top align=left height=102 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ogillat besvär över beslut om intagning eller beslul
enligt 9S andru slycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avslagit ansökan om utskrivning eller om uiskrivning på
försök eller ogillal besvär över läkares beslul om avslag på sådan ansökan
eller</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ogillat besvär över beslul om inlagning
eller läkures beslut enligl 9S Iredje slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit ansökan
om utskrivning eller om utskrivning pä försök, ogillat besvär över läkares
beslul om avslag pä sådan ansökan eller, i ärende som uvses i 20u§ andra
stycket, beslutat att utskrivning eller utskrivning på försök ej skall ske,
eller i samband med uiskrivning på försök ålagl patienl atl iakttaga särskilda
föreskrifter eller slälll honom under tillsyn eller lämnal besvär över läkares
beslut i sådana frägor hell eller delvis ulan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>433</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigl får lalan mol utskriv-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 övrigt fär talan mol psykiutrisk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsnämnds beslul enligl denna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nämnds beslul enligl denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lag föras endast i fall som avses i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föras endast i fall som avses i 26
S.<br>
26S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan föres hos psykiatriska</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Talan föres hos ceniralu psykia-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnden genom besvär,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>triska nämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 S"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot psykiatriska nämndens be-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Mot cenirala psykiairiska nämn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slul enligt denna lag fär talan icke dens beslut enligl
denna lag får la-<br>
föras.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lan icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 S'2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligl 21 eller 22 S får föras</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Talan enligl 21 eller 22 S får föras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den som enligt 18 S äger ansöka av den som enligt 18 §
äger ansöka<br>
om uiskrivning. Talan får föras om utskrivning. Talan får föras<br>
ulan inskränkning lill viss lid. I frå- ulan inskränkning lill viss tid så<br>
ga om prövning av talan enligl 21 S länge paiienlen vårdas med slöd uv<br>
äger beslämmelsen i 18 S iredje dennu lug. Tulun får därjtimie förus<br>
slycket molsvarande tillämpning.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>under ire veckor från den dug pati-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enlen utskrevs. I fråga om prövning av talan enligl 21 S
äger bestämmelsen i 18 S tredje stycket och 19 § själle stycket molsvarande
tilllämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På begäran av överläkaren skall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>På begäran av överläkaren skall<br>
uiskrivningsntimnds beslul under-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>psykiutrisk
nämnds beslul under<br>
slällas psykiairiska nämndens</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slällas
centrulu psykiairiska nämn-<br>
prövning, om överläkaren gjorl för-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dens
prövning, om överläkaren<br>
behåll om underslällning senasl vid</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjort
förbehåll om underställning<br>
det sammanträde då beslutet fat-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>senasl vid
del sammanträde då be<br>
lades och begärt underställning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slutet
fattades och begärt under<br>
inom tre dagar därefter.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slällning inom tre dagar därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26 S'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mol beslul, varigenom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Talan mot beslut, varigenom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utskrivningsnämnd utlåtit sig om psykiatrisk nämnd utlätil
sig om er-<br>
ersättning som avses i 32 S eller 33 S sättning som avses i 32 S förslu<br>
tredje stycket, föres hos psykia- stycket eller 33 S tredje stycket,<br>
triska nämnden genom besvär.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föres
hos centrala psykiairiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnden genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 S<br>
Beslut som meddelas enligt denna</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut som
meddelas enligt denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lag länder omedelbart till eflerräi- lag länder omedelbarl
till efierräi-lelse. Har förbehåll gjorls enligl telse. Har
förbehåll gjorls enligl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Lydelse enligt prop, 1978/79:90, '* Senaste lydelse
1971:638. " Senaste lydelse 1973: 129.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 Riksdagen 1979180. I saml. Nr l.DelC</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3339>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 S. får dock iitskrivningsnöiunds beslul, varigenom
patient fått tillstånd alt vistas på egen hand ulom sjukhusområdet eller
utskrivits eller utskrivits på försök, verkställas försl sedan besluiel blivit
bestående.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>434</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen hdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 S, får dock psykialrisk nämnds beslut, varigenom
patient fåll tillstånd atl vistas pä egen hand utom sjukhusområdet eller
utskrivits eller ulskrivils på försök, verksiällas försl sedan beslutet blivit
beslående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3340>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:129.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>28
S"-*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3341>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiskrivniiigsntimnd består av
lagfaren ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie domartjänsl,
en läkare som bör vara särskilt kunnig i psykiatri och en person med
erfurenhet i ullintinna värv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatriska nämnden bestar av
lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domartjänsl,
tvä läkare som äro särskilt kunniga i psykialri och två personer med erfarenhet
i allmänna värv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ledamol av utskrivnings-nämnd
eller psykiairiska nämnden finnas en eller flera suppleanler. Beslämmelserna
om ledamol gälla även suppleanl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiulrisk nämnd beslår av lagfaren
ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie domartjänsl, en läkare
som bör vara särskilt kunnig i psykiatri, en person som ur särskilt insull i
sociulu frågor och ylterligare två ledamöler.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centrulu psykiatriska nämnden
bestar av lagfaren ordförande som är eller varil innehavare av ordinarie
domartjänsl, två läkare som äro särskilt kunniga i psykialri, en person som är
särskilt insull I sociulu frågor och ylterligure två ledamöler.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ledamot av psykiutrisk nämnd
eller centrala psykiairiska nämnden finnas en eller fiera suppleanter. Beslämmelserna
om ledamol gälla även suppleanl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:143.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>29
S'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamol av iitskrivningsnåinnd
eller psykiairiska nämnden förordnas av regeringen för högst fyra är i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan ledamol börjar tjänstgöra, skall han ha avlagt
domared eller försäkran enligt 4 kup. </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ rättegångsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkare som tjänstgör inom den
slutna psykiatriska vården fär icke som ledamot dellaga i handläggningen av
ärende rörande patienl på del sjukhus där han ijänslgör. Om jäv mol ledamol gälla
i övrigt bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mol domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1974:581. '=</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> Senaste lydelse 1974:581,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamol av psykiutrisk nämnd eller
centrala psykiairiska nämnden förordnas av regeringen för högsl fyra år i
sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan ledamol börjar tjänstgöra,
skall han ha avlagt domared.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkare som ijänstgör inom den
psykiatriska vården får icke som ledamot dellaga i handläggningen av ärende
rörande palienl på det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mol ledamol gälla i
övrigl bestämmelserna i 4 kap. rältegångsbalken om jäv mol domare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>435</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3346>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3347>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanlräde med psykiatrisk nämnd skola överläkaren
och paiienlen vara närvarande, om icke särskilda skäl föranleda annal. Föres
lalan av annan än patienten, skall den som för talan beredas tillfälle all
närvara, om icke särskilda skäl föranleda annal.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sammanlräde med ulskrivningsnämnd
skola överläkaren och paiienlen vara närvarande, om icke särskilda skäl
föranleda annal. Föres talan av annan än patienten, skall den som för talan
beredas tillfälle atl närvara, om icke särskilda skäl föranleda annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärende som handlägges i palienlens
frånvaro får icke avgöras ulan alt nämndens ledamöter före avgörandet skaffal
sig personlig kännedom om patienten. Är denne ulskriven på försök, får dock
ärendei avgöras, om minst en av ledamölerna har sådan kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från kravel i undru stycket på
personlig kännedom om putienten får dock göras unduntug, om syn-nerligu skäl
jöreUggu.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>31 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3348>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende hos psykiatriska nämnden skaU munfiig
förhandling hållas, om ärendets beskaffenhet kräver del. Därvid äga
bestämmelserna i 30 S första styckel motsvarande tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende hos centrulu psykiatriska nämnden skall muntlig
förhandling hållas, om ärendets beskaffenhel kräver det. Därvid äga
bestämmelserna i 30 S försia styckel molsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3349>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>32
S"</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3350>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patient eller annan som för lalan hos utskrivningsnämnd
eller psykiatriska nämnden får tillerkännas ersättning av allmänna medel för
kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse inför nämnden, i den
mån del finnes skäligl. Nämnden får bevilja förskoll på ersättningen. Närmare
bestämmelser om ersäUning och förskoll meddelas av regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Palienl eller annan som för lalan hos psykiulrisk nämnd
eller centrulu psykiairiska nämnden får tillerkännas ersällning av allmänna
medel för kostnad för resa och uppehälle i samband med inslällelse inför
nämnden, i den mån del finnes skäligl. Nämnden får bevilja förskott på
ersällningen. Den som för tulun hos nämnden skull genom nämndens Jörsorg upplysus
om den räll lill ersällning och förskott som kun föreUggu.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om ersättning
och förskott meddelas av regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3351>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33
S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3352>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
får förhör anordnas med den som kan an-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ärende hos psykialrisk nämnd eller centrulu psykiatriska
nämnden får förhör anordnas med den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3353>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'« Senaste lydelse 1974: 581.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3355>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>436</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3356>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3357>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3358>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagas ha upplysningar av betydelse som kan antagas ha
upplysningar<br>
atl lämna.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av betydelse all lämna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid förhöret skall patienten vara
närvarande, om icke särskilda skäl föranleda annat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om ersättning lill den med
vilken förhör anordnas äga bestämmelserna om ersättning av allmänna medel lill
vittnen molsvarande tillämpning. Ersättningen skall stanna på statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34 S'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3359>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivningsiiånind eller psykiatriska nämnden får avgöra
ärende endasi om nämndens samlliga ledamöter äro närvarande. Beslut rörande
förskott pä ersällning som avses i 32 S eller 33 S iredje slyckel får dock på
nämndens vagnar meddelas av ordföranden. Detsamma gäller beslul som rör
rällshjälp genom offenlligl biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsema i 29 kap, rättegångsbalken
om omröstning i över-räll äga molsvarande tillämpning på avgörande av
ulskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiatrisk nämnd eller centrulu psykiatriska nämnden fär
avgöra ärende endasi om nämndens samtliga ledamöler äro närvarande. I full som
uvses i 21 § tredje slycket undru meningen fur ärendet dock uvgö-rus UV
ordförunden jämle en unnun ledamol. Beslut rörande förskott på ersättning som
avses i 32 S förslu slycket eller 33 S iredje slyckel får på nämndens vägnar
meddelas av ordföranden. Delsamma gäller beslul som rör rättshjälp genom offentligt
biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i över-rätt då nämnd ej hur säte I rälten äga motsvarande
tillämpning på avgörande av psykiatrisk nämnd eller cenirala psykiairiska
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul som har fatlats av ordföranden
och en unnun ledamot enligt.första stycket skall uv ordförunden unmälus för
hela nämnden vid näsla summunlräde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3360>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3361>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=81>
<tr>
<td valign=top align=left height=81 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:123.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34a S'" I ärende, vari 17 S
förvallningslagen (1971:290) äger tillämpning, får skälen för beslutel utelämnas
även i andra fall än som sägs där, om ändamålei med vården annars skulle
molverkas.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 läkares beslut enligl 8 eller 9 S eller varigenom
ansökan om utskrivning avslagils saml i molsvarande beslut av
utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden skola alltid anges de i I S
angivna förut-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 läkares beslut enligl 8 eller 9 § eller varigenom
ansökan om utskrivning avslagits saml i molsvarande beslul av psykiatrisk
nämnd eller centrulu psykiairiska nämnden skola alltid anges de i 1 eller 2 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3362>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:4.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lydelse enligt prop. 1978/79:90. '
Tillagd genom lag 1971:638.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3364>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>437</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3365>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3366>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelsi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3367>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sättningar
på vilka beslutet grundas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angivna
förulsällningar pä vilka beslutel grundas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3369>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndighet skall lämna handräc</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av läkare som enligt 6 S
första slyckel är behörig all ulfärda värdinlyg, om den som skall undersökas
icke ställer sig till förfogande för undersökningen eller lä-kuren behöver
skydd för sin personliga säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren, om den
som med stöd av denna lag skall inlagas på sjukhus icke insläller sig på
sjukhuset,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av överläkaren, om
patienl avviker från .sjukhuset eller icke ålervänder dil, sedan tiden för
tillstånd att vistas på egen hand ulom sjukhusområdet eller för utskrivning på
försök gåu ul, eller icke insläller sig på sjukhuset, sedan tillstånd att
vistas på egen hand ulom sjukhusområdel återkallats eller beslut meddelats om
ålerinlagning under utskrivning på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, må
överläkaren beträffande viss patient överlåta pä annan läkare vid sjukhusel
all begära handräckning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begäran av läkare i ullmän
tjänst som enligt 6 S försia slyckel är behörig att utfärda vårdintyg, om den
som skall undersökas icke ställer sig till förfogande för undersökningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på begärun ii\' läkure som enligl 6
a försia Slyckel är behörig atl utfärda värdinlyg om hun behöver skydd för sin
personliga säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på begäran av läkare i ullman tjänst som har utfärdut
värdinlyg eller överläkaren, om den som med stöd av denna lag avses hli Intagen
på sjukhus icke insläller sig på sjukhusel eller på begäran av överläkaren,
om palienl avviker frän sjukhusel eller icke återvänder dit, sedan liden för
lillslånd all vislas på egen hand ulom sjukhusområdet eller för utskrivning på
försök gått ul, eller icke insläller sig på sjukhusel, sedan tillstånd all
vislas på egen hand ulom sjukhusområdet återkallats eller beslut meddelals om
ålerinlagning under utskrivning på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, må
överläkaren överiåta pä annan läkare vid sjukhuset att begära handräckning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3371>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36 S Den som hjälper någon som är
intagen på sjukhus med stöd av denna lag alt avvika från sjukhuset, dömes lill
böler eller fängelse i högsl Ivå år. För försök dömes till ansvar enligt 23
kap. broUsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36 a
S"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3372>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har överläkare med stöd av 13 S omhänderlugii
alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel som påträffats hos eller
ankommil</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har med stöd av 13 S onihänder-lugils alkoholhaltiga
drycker eller andra berusningsmedel som påträffats hos eller ankommit till den
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3373>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Tillagd genom lag 1976: 373.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>438</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill den som är intagen på sjukhus är intagen pä sjukhus
med stöd av<br>
med stöd av denna lag. skall den denna lag. skall överläkuren låtu<br>
omluindertugna egendomen bevis- bevisligen förstöra eller försälju<br>
ligen jörstörus eller försäljus enligt den omhändertugnu egendomen<br>
bestämmelserna om beslagtagen enligl bestämmelsema om beslagta<br>
egendom i 2 S lagen (1958: 205) om gen egendom i 2 S lagen (1958: 205)<br>
förverkande av alkoholhaltiga dryc- om förverkande av alkoholhaltiga<br>
ker m. m. Belopp, som erhållits vid drycker m. m. Belopp, som erhållits<br>
sådan försäljning, tillfaller staten.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>vid sådan försäljning, tillfaller stå-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påträffas alkoholhaltiga drycker
eller andra berusningsmedel inom sjukhus där patienter som iniagits med slöd
av denna lag vårdas, får berusningsmedlen omhändertagas av sjukhusdirektören
eller styresmannen för sjukhuset, om känd ägare lill berusningsmedlen ej
finnes. Första slyckel har molsvarande tillämpning på sålunda omhändertagen
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna i försia slyckel har
motsvarande tillämpning på injektionsspruta eller kanyl som kan användas för
insprutning i människokroppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är inlagen för vård med
stöd UV dennu lug skull så snurt hans tillstånd medger det genom överläkurens
försorg upplysus om sin räll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ull få intugningen prövud av den
psykiutrisku nämnden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ull I övrigl föra lalan mol beslut
stmi har fatluls med stöd uv lugen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:162.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ull uniitu ombud eller bilräde enligt
JÖrvultningslugen (1971:290),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ull begära rällshjälp genom offenlligl
biträde enligl rällshjälpslagen (1972:429).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag skaU finnas anslugen inom
sjukhuset väl synlig för patienterna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn över efterievnaden av denna
lag och föreskrifter som meddelas med slöd av lagen utövas av socialslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter för tillämpningen
av denna lag meddelas av regeringen eller, efler regeringens bemyndigande, av
socialslyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3377>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>439</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3378>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbeslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag iräder
i kraft den I januari 1981,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ansökan
gjorls, vårdintyg upprättats eller inlagningsbeslul fallats före
ikraftträdandel, skall för förfarandet i samband med intagning och prövning
enligt 9 S gälla äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är patient vid
ikraftträdandel uLskriven pä försök, skall för försöksutskrivningen i
fortsättningen gälla 19 S i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 41 -43 SS rällshjälpslagen (1972:
429 skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3379>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3380>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>41 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättshjälp genom offentligt biträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>hos utskrivningsntimnd eller<br>
psykiairiska nämnden ungäende in<br>
tagning enligl 8 eller 9S eller ut<br>
skrivning enligt 16 eller 19 S lagen<br>
(1966: 293) om beredunde av sluien<br>
psykiatrisk värd i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. hos beslutsnämnd eller
psykia<br>
triska nämnden angående inskriv<br>
ning i eller uiskrivning från värd<br>
hem eller specialsjukhus enligl la<br>
gen (1967:940) angående omsorger<br>
om vissa psykiskt utvecklings<br>
störda eller placering av särskol<br>
elev enligl 28 S samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. hos förvahningsdomstol un<br>
gäende ivångsintugning i ullmän<br>
vårdanslali för ulkoholmissbrukure<br>
enligl 18 eller 55 § lugen (1954:579)<br>
om nyklerhetsvård eller kvurhål-<br>
lunde enligt 45 § summa lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. angående omhändertagande fik
samhäUsvård enligt 29 § bariia-vårdslugen (1960:97) eller iilred-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Omlrycki i prop. 1978/79:90. 2 Lydelse enligt prop. 1978/79:90.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnas i
mål eller ärende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. hos psykialrisk nämnd eller<br>
centrulu psykiairiska nämnden vid<br>
tulun mot beslut om intagning enligl<br>
8 eller 9 S eller vid utskrivning enligl<br>
16 eller 19 S lagen (1966:293) om<br>
psykialrisk vård och vård uv miss<br>
brukure i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos
beslutsnämnd eller cen-trala psykiatriska nämnden angående inskrivning i eller
utskrivning från vårdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller placering av särskolelev
enligt 28 S samma lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
beredande uv vård enligl lugen (1979:000) med .särskilda bestämmelser om vård
av unga eller omedelbart oinliändertagande enligl 6 § suimna lag eller angående
upphörunde av sådun vård enligl 5§ samma lag eller hos förvultningsdomslol vid
talan mot beslut alt enligl 11 ii sanuna lug flytiu den unge från det hem där
han vislas.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section3382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section3383>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>440</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3384>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3385>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3386>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning enligl 30 § samma lag eller (ingående sådan
samhällsvårds slutliga upphörande enligt 42 § sainina lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:11.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5. hos .förvaltningsdomstol an<br>
gående intagning i eller utskrivning<br>
Jrån laigdoiusvärdsskolti enligl bar<br>
na vårdslugen (1960:97),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
förpassning eller utvisning enligt utlänningslagen (1954: 193) samt vid
utredning hos polismyndighet när fråga har uppkommil om förpassning eller utvisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
avvisning enligl utlänningslagen (1954: 193), dock ej hos polismyndighet,
såvida icke anledning föreligger all underslälla ärendei den cenirala
ullänningsmyndighden eller utiänningen enligl 35 S samma lag hållils i förvar
längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
verkställighet enligt utlänningslagen (1954: 193). om anledning föreligger atl
underslälla ärendet den cenirala ullänningsmyndighden med slöd av 58 S andra
slycket samma lag eller hänskjula ärendet dit med stöd av 58 S tredje slyckel
samma lag eller om utlänningen enligt 35 S samma lag hållits i förvar längre
än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. angående föreskrifter som<br>
meddelals enligl lOS, 34 S eller 51 S<br>
femte styckel utlänningslagen<br>
(1954: 193),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. angående hemsändande av<br>
ullänning med slöd av 71 S första<br>
stycket utlänningslagen (1954: 193),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//. angående förverkande av villkorligl
medgiven frihet enligl 26 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12. angående ålerinlagning i an<br>
stalt enligl 29 eller 30 kap. brotts<br>
balken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13. angående verkställighet ut<br>
omlands av frihetsberövande på<br>
följd enligl lagen (1963:193) om<br>
samarbete med Danmark, Finland,<br>
Island och Norge angående verk<br>
ställighet av Slraff m. m. eller lagen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. angående förpassning eller utvisning enligt
utlänningslagen (1954: 193) saml vid ulredning hos polismyndighet när fråga har
uppkommil om förpassning eller utvisning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
avvisning enligl ul-länningslagen (1954:191), dock ej hos polismyndighd, såvida
icke anledning föreligger att underställa ärendei den centrala ullänningsmyndighden
eller utlänningen enligl 35 S samma lag hållits i förvar längre än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
verkställighet enligt utlänningslagen (1954: 193), om anledning föreligger att
underslälla ärendet den cenirala ullänningsmyndighden med slöd av 58 S andra
slyckel samma lag eller hänskjula ärendet dil med stöd av 58 S tredje slyckel
samma lag eller om utlänningen enligl 35 S samma lag hållits i förvar längre
än en vecka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7. angående föreskrifter som<br>
meddelals enligl lOS, 34S eller 51 S<br>
femle slyckel utlänningslagen<br>
(1954: 193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
hemsändande av ullänning med slöd av 71 § första slycket utlänningslagen
(1954: 193),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
förverkande av villkorligl medgiven frihel enligl 26 kap. broUsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. angående ålerinlagning i an<br>
slall enligl 29 eller 30 kap, broUs<br>
balken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//. angående verksiällighei utomlands
av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193) om samarbele med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkställighet av slraff m. m. eller lagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3389>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>441</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3390>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3391>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1972:260) om inlernationellt samarbete rörande
verksiällighei av brotlmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning lill Danmark, Finland, Island eller Norge för
verkställighet av beslul om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående kastrering enligl lagen
(1944: 133) om kastrering, om gilligt samiycke till åtgärden ej lämnals,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos regeringen enligl I S andra
styckel lagen (1975:1360) om ivångsälgärder i spaningssyfte i vissa fall.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1972:260) om inlernationellt samarbete rörande
verkställighet av brotlmålsdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
utlämning enligl lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island
eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
kastrering enligt lagen (1944: 133) om kastrering, om giltigt samiycke till
åtgärden ej lämnals,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos regeringen
enligl I S andra slyckel lagen (1975:1360) om Ivångsälgärder i spaningssyfle i
vissa fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3392>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>42 S*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3393>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ ärende som unges i 41 § 1-5 och 11-15 skull offenlligl
bilräde uises för den som åigärden avser, om del behövs jör lillvurulagunde av
dennes rält. Vid bedömningen UV behovet skull särskilt beuktus om i väsentligl
hänseende motstri-digu sakuppgifter lämnats under utredningen eller
belydelsefidla sakförhållanden i övrigt är okluru.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ärende som unges i 41 § 6-10 och
16 skull ojfenlligt biträde utses, om det ej måste untugus utt behov UV biträde
suknus.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offenlligl bilräde skull utses för
den som åtgärden avser, om del ej måste untugus utt beho'- uv biträde suknus.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreligger i mål eller ärende som
uvses i 41 § 3 ej motstridigu intressen mellun vårdnadshavaren och barnet,
utses offentligt biträde för dem gemensumi.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3394>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 S*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3395>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=43>
<tr>
<td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offenlligl bilräde förordnas efler ansökan av den som
åigärden avser eller dä annars anledning föreligger.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offentligt biträde förordnas efter
ansökan av den som åtgärden avser eller dä annars anledning föreligger. Får
unnun än den som åtgärden uvser föru tulun i mål eller ärende som unges i 41 §
I får hun även unsöku om offentligt biträde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biträde förordnas av den myndighet
som handlägger mälet eller ärendet. Dock ankommer prövningen</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=44>
<tr>
<td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i ärende hos socialnämnd eller social dislriklsnämnd
enligt 41 S i på länsrätten.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos barnavårdsnämnd,
social cenlrulnämnd eller social distriktsnämnd enligt 41 S pfl länsrätten,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Lydelse enligt prop. 1978/79: 90. " Lydelse enligt
prop. 1978/79: 90.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3397>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>442</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3398>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3399>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvurunde
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3400>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3401>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har myndigheten skill målel eller ärendei från sig, äger
under liden lill dess talan fullföljls eller tiden för fullföljd ulgått andra
stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande gäller även när talan fullföljes eller
meddelat beslul under-ställes annan myndighels prövning eller saken
överlämnas lill annan myndighels avgörande.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende som avses i 4| S 6-10
eller 16 på rätlshjälpsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos polismyndighet enligl
41 S 14 pä länsrätten saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i annal ärende hos regeringen än
som avses i 41 S 6-10 eller 16 på chefen för del departement till vilket
ärendet hör eller på tjänsteman som departementschefen beslämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om offentligt bilräde ges
in lill den myndighel som handlägger målel eller ärendei. Avser ansökan
offenlligl bilräde i ärende som avses i 41 S 6-10 eller 16, ges dock ansökan in
till räitshjälpsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende som avses i 41 i 4-8 eller
14 på räitshjälpsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i ärende hos polismyndighet enligt
41 S /2 på länsrälten saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i annal ärende hos regeringen än
som avses i 41 S 4-8 eller 14 pä chefen för det departement till vilket
ärendei hör eller pä tjänsteman som departementschefen beslämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om offentligt biträde ges
in lill den myndighet som handlägger målel eller ärendet. Avser ansökan
offentligt biträde i ärende som avses i 41 S 4-8 eller 14, ges dock ansökan in
till rättshjälps-nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3402>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighet som inte själv får
förordna offentligt biträde skall till behörig myndighel med egd yttrande
överlämna ingiven ansökan med därvid fogade handlingar eller anmäla behovet av
offentligt bilräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 41 S 4 och 5 i deras lydelse före den I januari 1981 gäller till utgången av
juni 1981 i mål eller ärende som där avses. Dock skall även i dessa fall 42 S
tillämpas i sin nya lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3404>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>443</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 31
kap. 2 S skall upphöra atl gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels atl 28 kap. I S, 31 kap. 1 S
och 38 kap. 2 S skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skyddslillsyn må ådömas för broll
vara kan följa fängelse, såframt del prövas erforderligl att den tilltalade
ställes under övervakning och mera ingripande påföljd än skyddslillsyn ej
finnes påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ej dömas lill skyddstillsyn, med ej dömas
till skyddstillsyn, med</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mindre
denna påföljd finnes lämpligare än vård inom stniultjänsien.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård enligl
burnuvårdslugen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är del lindrigasie slraff som är
siadgat för brollel fängelse i etl är eller däröver, mä dömas till
skyddstillsyn allenast om synneriiga skäl äro därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3405>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan den som begåtl brottslig gärning
bliva föremal för värd enligl burnuvårdslugen, må rätlen, efler hörande av
burnuvårdsnämnd eller, i frågu om den som år inskriven såsom elev vid
ungdomsvurdssko-lu, skolons styrelse, överlämna äl nämnden eller slyrelsen all
föranslalla om erforderlig vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del för den dömdes lillrätlaförande
eller av hänsyn lill allmän laglydnad finnes påkallal, må jämle överlämnande
lill värd eidigi burnuvårdslugen dömas lill dagsböler, högst etlhundratjugo,
vare sig böter äro stadgade för brottet eller ej.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan den som är under tjugo år och
som begäll brottslig gärning bliva föremal för vård med stöd uv lagen
(1979:000) med särskilda bestämmelser om vård av ungu eller eljest enligl
sociultjänstlugen (1979:000), må rätlen efter hörande av sociulnämnd överiämna
ät nämnden atl föranslalla om erforderlig värd inom socialijtinsien.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om del för den dömdes lillrätlaförande
eller av hänsyn lill allmän laglydnad finnes påkallal, må jämle överlämnande
lill värd inom socialljänslen dömas lill dagsböler, högst etthundratjugo, vare
sig böter äro stadgade för brottet eller ej.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3406>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3407>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domstol överlämnat någon lill vård enligl
barnuvårdslagen eller lugen 0111 nyklerhelsvård men finnes, vid prövning i
därför sladgad ordning, all i lag angivna förui-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domsiol överiämnal någon lill vård inom sociultjänsten
men fmnes därefter ull vården ej kun ge-nontföros med den dömdes sumlycke
eller, vid prövning i därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3409>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvurunde lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättningar icke föreligga för sådan vård eller vård av del
slag som burnuvårdsnämnd eller nyklerhetsnämnd i yllrande lill domslolen förklarat
sig ämna anordna, äger efter ansökan av äklagare den räll som försl döml i
mälel undanröja förordnandet om överlämnande till vård och döma till annan
påföljd för brollel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>444</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslugen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sladgad ordning, alt i lag angivna förulsällningar brisier
för vård av del slag som socialnämnd i yUrande lill domslolen förklaral sig
ämna anordna, äger efter ansökan av åklagare den rätl som försl dömt i målet
undanröja förordnandet om överiämnande till vård och döma lill annan påföljd
för brollel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3410>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbeslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
iräder i kraft den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i denna lag
sladgas skall, med del undanlag som kan följa av 3., äga tillämpning även pä
gärning som har begålis före den I januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
barnavårdsnämnd före den I januari 1981 beslutat om omhänderlagande för
samhällsvård får, om vården vid liden för domen består, 31 kap. I S i dess
äldre lydelse tillämpas till utgången av juni 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:144.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3412>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>445</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3413>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremi.ssens innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3414>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagriidsremiss................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liignidsremissens
huvudsakliga innehåll ......... </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18
decem-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag
av prolokoll vid regeringssammanlräde den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ber 1978............................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Inledning....................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Bakgrund
</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Närmare
om socialulredningens förslag </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen
........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndslagen
..................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Lagrädsremissen </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Allmän
motivering......................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Vården av unga....................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Inledning....................................... </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=28 height=115>
<tr>
<td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2,1.2
2.1.3 2.1.4 2,1.5 2.1.6 2.1.7 2.1.8 2.1.9</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens grunder............................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förulsältningar för vård................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldersgränser................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatsernas art ........................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdtider....................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdansvaret .............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndens befogenheler............... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdens utformning...................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. Iti Utredning ................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande av ulredning................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndens befogenheler under ulredning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plan för vården............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. 11 Omedelbart omhändertagande... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.12 Beslulande organ......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. 13 Handläggningen i länsräll............ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. 14 Besvär m.m.................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. 15 Övriga bestämmelser................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsfrågor.............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtalsfrågor ................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Värden av vuxna missbrukare................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Inledning................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>T T -></span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen och missbruksvärden...... </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=28 height=113>
<tr>
<td valign=top align=left height=113 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 2.2.4 2.2 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2,6 2.2.7 2.2.8 2.2.9</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvecklingen inom missbruksvården........... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård ulan samtycke.................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild intagningsgrund för alkohol- och narkolika<br>
missbrukare ............................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konlraklsvärd ........................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rällssäkerhelen i förfarandel...................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbele sjukvård - socialtjänst............... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i 31 kap. 3 S brottsbalken m.m...... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Övriga ändringar i LSPV........................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Inledning.................................................. </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.3.2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrade inlagningsregler............................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boritagande av kravel på ansökan............. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsleg frän tvåläkarprövningen i visst fall .. </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63 66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67 69 70 70 70 71 71 72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3416>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>446</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3417>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>J;iv ............................................................. </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Korlare lid lör prövning av vårdbehov m.m... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handräckning............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-28.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vård pä annan
organisatorisk enhci än psykiatriskt sjukhus/moisvarandc klinik </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnderna.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgade uppgifter.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrad sammansällning m.m........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>N ya namn .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.5 Upplysningsskyldighei m.m........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-17.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.4 Offenlligl bilräde i mäl eller
ärende om vård oberoende av<br>
samtycke m.m.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Området för
offentligt bilräde ...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsällningarna
för förordnande av offenlligl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biträde ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Gemensamt bilräde ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Överlämnande
till särskild värd som påföljd lör brolt </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning....................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialulredningens
förslag............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överväganden.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmolivering
........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag med särskilda bestämmelserom vård av unga</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-17.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lag om ändring i lagen (1964: 167) med särskilda besiämmelser om unga
lagöverträdare </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>............................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill
lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av sluien psykiatrisk vård i vissa fall ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i rällshjälpslagen (1972:429) ...</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lag om ändring i brottsbalken ............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut............................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Socialutredningens lagförslag ..................................... 133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Vård utan samiycke inom socialvård och
sjukvård. Rapport</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Ds S 1978: 8) från särskilt tillkallad arbetsgrupp.........
141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
remissammanställning över socialutredningens förslag till lag med särskilda
bestämmelser om vård av underårig (LVU) och om rätt lill offenlligl bilräde i
mäl eller ärende enligl denna lag 369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remillerade
lagförslagen.......................................... 416</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag med
särskilda besiämmelser om värd av unga 416</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i lagen (1964: 167) med särskilda besiämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om unga lagöverträdare........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>420</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:33.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>421</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i rällshjälpslagen (1972:429) .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>441</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i broUsbalken.................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>445</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G3031prop_197980__1.pdf66815194pdfom socialtjänstenhttps://data.riksdagen.se/fil/A3CF80E6-E66E-4385-8BFE-9116E8BBF223