<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3069837</hangar_id>
 <dok_id>G30249</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>49</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1979/80:49 av Hans Alsén m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>49</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-10-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:51:36</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens  uppgifter och organisation, m. m.</titel>
 <subtitel>av Hans Alsén m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G30249/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G30249</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30249</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av Hans Alsén m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens&lt;br /&gt; 
uppgifter och organisation, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,&lt;br /&gt; 
m. m., preciseras socialstyrelsens framtida roll med avseende på bl. a. tillsyn&lt;br /&gt; 
och planering inom sitt ansvarsområde. Därvid anges att styrelsen skall&lt;br /&gt; 
kunna ta initiativ till forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet&lt;br /&gt; 
men i princip inte själv bedriva egen sådan verksamhet. I enlighet härmed&lt;br /&gt; 
förutsätts bl. a. att den forskningsverksamhet som socialstyrelsen bedriver&lt;br /&gt; 
vid vårdcentralen i Dalby skall avvecklas. Föredraganden framhåller att&lt;br /&gt; 
forskning beträffande öppen sjukvård och allmänläkarvård bör ske inom&lt;br /&gt; 
universitetsorganisationen. Denna fråga - liksom frågan om de utvecklingsoch&lt;br /&gt;
försöksverksamheter som sedan början av 1970-talet bedrivs i Tierp och&lt;br /&gt; 
Vilhelmina - bör enligt föredraganden prövas av en särskild arbetsgrupp&lt;br /&gt; 
inom socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav vill vi i vad gäller den utvecklings- och försöksverksamhet&lt;br /&gt;
som bedrivs i Tierp anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen driver med medel från delegationen för social forskning ett&lt;br /&gt; 
fältanknutet utvecklingsarbete i Tierps kommun i samarbete med kommunen&lt;br /&gt;
och Uppsala läns landsting. I projektet medverkar dessutom socialmedicinska&lt;br /&gt;
institutionen vid Uppsala universitet med forskningsinsatser huvudsakligen&lt;br /&gt;
finansierade av medicinska forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektets syfte är att i försöksverksamhetens form tillämpa helhetsprincipen,&lt;br /&gt;
främst inom socialvården, hälso- och sjukvården, skolans elevvård&lt;br /&gt; 
samt kultur- och fritidsverksamheten för att i så hög grad som möjligt uppnå&lt;br /&gt; 
socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande för kommunens invånare. Genom&lt;br /&gt; 
att i praktisk försöksverksamhet tillämpa helhetssynen i en utveckling av&lt;br /&gt; 
socialt och medicinskt arbete erhålls också erfarenheter för utformningen av&lt;br /&gt; 
den framtida hälso-, sjuk- och socialvården i en primärkommun av i första&lt;br /&gt; 
hand det slag som Tierp representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tierpsprojektet har hittills finansierats genom årsvisa bidrag från socialdepartementets&lt;br /&gt;
anslag till forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet&lt;br /&gt;
(A 3). För budgetåret 1978/79 uppgår bidraget därvid till 600 000 kr.&lt;br /&gt; 
För innevarande budgetår (1979/80) har regeringen efter förslag av DSF&lt;br /&gt; 
(delegationen för social forskning) beslutat anvisa endast 500 000 kr. till&lt;br /&gt; 
Tierpsprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Anvisningen har också givits formen av ett slutanslag. Anledningen härtill&lt;br /&gt; 
torde vara uttalanden i den rapport med förslag om socialstyrelsens framtida&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;organisation och arbetssätt m. m. som utarbetats av en arbetsgrupp inom&lt;br /&gt; 
socialdepartementet och som legat till grund för förslagen i propositionen&lt;br /&gt; 
1979/80:6. I denna rapport förutsattes att styrelsen inte längre skulle driva&lt;br /&gt; 
försöks- och utvecklingsverksamheter av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till att DSF behandlade styrelsens anslagsframställning&lt;br /&gt; 
uttalade delegationen dock det angelägna i att verksamheten även efter detta&lt;br /&gt; 
stöds upphörande kunde bedrivas utan brist i kontinuitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall översiktligt beskrivas bakgrunden och inriktningen av Tierpsprojektet&lt;br /&gt;
och det i anslutning därtill bedrivna forsknings- och utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tierpsprojektets bakgrund och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från statens sida har i olika sammanhang understrukits behovet av en&lt;br /&gt; 
större satsning på mer öppna vårdformer och förebyggande arbete samt&lt;br /&gt; 
närmare samordning mellan socialvården samt hälso- och sjukvården.&lt;br /&gt; 
Kunskaperna om orsakerna till och sambandet mellan sociala och medicinska&lt;br /&gt; 
problem har ökat. Den starka tillväxten inom såväl hälso- och sjukvården&lt;br /&gt; 
som socialvården med åtföljande ekonomiska påfrestningar på stat och&lt;br /&gt; 
kommun ligger också till grund för de tankegångar som utvecklats. Vidare&lt;br /&gt; 
har betonats behovet av förebyggande insatser och en helhetssyn i arbetet&lt;br /&gt; 
med sociala och medicinska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1950-talets hälso- och sjukvårdspolitiska debatt uppmärksammades&lt;br /&gt; 
behovet av utvecklad forskningsverksamhet inriktad på vård i öppna former.&lt;br /&gt; 
Den diskussion som därmed påbörjades ledde fram till att en forsknings- och&lt;br /&gt; 
utbildningsenhet för öppen hälso-och sjukvård inrättades vid läkarstationen i&lt;br /&gt; 
Dalby. Enheten togs i bruk 1968.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialstyrelsen utvecklades efter tillkomsten av den nya organisationen&lt;br /&gt;
1968 tankegångar att genom försöksverksamhet utveckla nya former för&lt;br /&gt; 
såväl den öppna hälso- och sjukvårdens som socialvårdens bedrivande samt&lt;br /&gt; 
för nya samarbetsformer mellan socialvård samt hälso- och sjukvård.&lt;br /&gt; 
Socialstyrelsen tog mot denna bakgrund upp diskussioner med Uppsala läns&lt;br /&gt; 
landsting och dåvarande primärkommuner i Tierps kommunblock om&lt;br /&gt; 
möjligheterna att bedriva en utvecklings- och försöksverksamhet i Tierp.&lt;br /&gt; 
Diskussionerna resulterade i att förberedelserna för Tierpsprojektet kunde&lt;br /&gt; 
inledas under budgetåret 1970/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna innebar bl. a. att de i projektet medverkande parterna&lt;br /&gt; 
enades om ett gemensamt synsätt och gemensamma handlingslinjer för&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten, att organisations- och samverkansformer utvecklades&lt;br /&gt; 
samt att ett omfattande informations- och utbildningsprogram genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1974 inträdde Tierpsprojektet i ett nytt skede. Då slogs&lt;br /&gt; 
kommunblockets sju kommuner samman. Därmed skapades huvudförutsättningarna&lt;br /&gt;
för genomförandet av de planerade förändringarna. Under första&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;delen av 1974 färdigställdes också den byggnad i vilken hälsocentralen&lt;br /&gt; 
inklusive socialförvaltningen nu är inrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Tierpsprojektets ram samordnas det arbete som bedrivs inom bl. a.&lt;br /&gt; 
socialvården, hälso- och sjukvården, skolans elevvård samt fritidsverksamheten.&lt;br /&gt;
Dessa fyra områden representerar två olika huvudmän. Varje enhet&lt;br /&gt; 
har sitt givna kompetensområde och sitt i lag reglerade ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till försöksverksamheten bedrivs en relativt omfattande&lt;br /&gt; 
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Verksamheten syftar till att ge&lt;br /&gt; 
underlag för utvärdering av de samverkansformer som tillämpas i Tierp, att&lt;br /&gt; 
förbättra faktaunderlag för samhällsplaneringen i Tierp samt att ge underlag&lt;br /&gt; 
för planering på riksnivå inom socialvårds-, hälso- och sjukvårds- samt&lt;br /&gt; 
elevvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialmedicinska institutionen bedriver fortlöpande studier av vårdkonsumtionen&lt;br /&gt;
i Tierp. Huvudsyftet med forskningen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o att kartlägga vårdkonsumtionsmönstret hos befolkningen i Tierp och&lt;br /&gt; 
därvid särskilt söka karakterisera grupper som kräver stora medicinska och&lt;br /&gt; 
sociala vårdinsatser,&lt;br /&gt; 
o att belysa konsekvenser av förändringar i vårdorganisationen, bl. a. med&lt;br /&gt; 
avseende på patientflödet mellan olika vårdnivåer,&lt;br /&gt; 
o att bedöma medicinska och sociala effekter av preventiva och kurativa&lt;br /&gt; 
vårdinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;o att bedöma värdet av intensifierad samverkan mellan hälso- och sjukvård&lt;br /&gt; 
och socialvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för fortsatt utvecklings- och forskningsverksamhet i&lt;br /&gt; 
Tierp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Tierpsprojektet finns ett betydande bakgrundsmaterial som belyser&lt;br /&gt; 
kommunens näringsgeografiska och socioekonomiska förhållanden. Dessutom&lt;br /&gt;
har organisationsstudier genomförts. Bakgrundsinformation av detta&lt;br /&gt; 
slag erfordras i många sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tierp finnsdessutom ett unikt datamaterial som geren mycket god bild av&lt;br /&gt; 
befolkningens hälsoläge och sjukvårdskonsumtion samt även information&lt;br /&gt; 
om socialvårdsutnyttjandet. Det finns också etablerade former och väl&lt;br /&gt; 
inövade rutiner för samarbete mellan forskningsinstitutioner och berörda&lt;br /&gt; 
huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samverkansformer mellan olika verksamhetsgrenar som skapats&lt;br /&gt; 
gynnar forsknings- och utvecklingsarbete som bygger på helhetssynen. Den&lt;br /&gt; 
lokala samverkansorganisationen i Tierp ligger väl i linje med den utveckling&lt;br /&gt; 
som länge diskuterats i Sverige. Det är med andra ord en modellverksamhet&lt;br /&gt; 
för samverkan som fortlöpande bör följas och studeras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Utvecklingstendenser för medicinskt och socialt arbete i en kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkligandet av principen om en helhetssyn på hälso- och sjukvårdsfrågorna&lt;br /&gt;
och ett vidgat samhällsansvar för människors hälsa och välbefinnande&lt;br /&gt;
får främst återverkningar på innehållet i och formerna för den framtida&lt;br /&gt; 
primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmaste decenniet kommer att karakteriseras av en fortsatt uppbyggnad&lt;br /&gt;
av denna. Landstingens arbete med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner&lt;br /&gt; 
ger utgångspunkter för denna utveckling. Genomförandet av dessa planer&lt;br /&gt; 
ställer krav på ökade forskningsinsatser och ökat utvecklingsarbete. Vissa&lt;br /&gt; 
delar av detta forsknings- och utvecklingsarbete kan bäst genomföras vid&lt;br /&gt; 
fasta forskningsstationer inom den öppna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens uttalande i anslutning till behandlingen av propositionen&lt;br /&gt; 
1978/79:178 om husläkarsystem inom hälso- och sjukvården m. m. (SoU&lt;br /&gt; 
1978/79:47 rskr416)gernya utgångspunkter för denna utveckling. Riksdagen&lt;br /&gt; 
har därvid förordat att de konkreta åtgärder som behövs för att stimulera&lt;br /&gt; 
utvecklingen och utbyggnaden av primärvården skall föreläggas riksdagen,&lt;br /&gt; 
sammanfattade i ett åtgärdsprogram. Utgångspunkter skall därvid vara de&lt;br /&gt; 
riktlinjer för utbyggnaden av primärvården som getts i socialstyrelsens&lt;br /&gt; 
principprogram Hälso- och sjukvård inför 1980-talet (HS 80). Riksdagens&lt;br /&gt; 
ställningstagande innebär att utvecklingen av primärvården påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en utredning om ny lagstiftning för hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvården. Lagstiftningsarbetet skall enligt direktiven förankras i en&lt;br /&gt; 
övergripande målsättning för hälso- och sjukvården. Enligt direktiven bör&lt;br /&gt; 
utgångspunkten vara att alla skall ha rätt till hälso- och sjukvård på lika&lt;br /&gt; 
villkor. Målen bör präglas av en social helhetssyn på hälso- och sjukvården&lt;br /&gt; 
och därigenom vidga ramarna för samhällets totala insatser på detta område&lt;br /&gt; 
och även innefatta förebyggande åtgärder. Inriktningen mot en aådan&lt;br /&gt; 
offensiv hälsopolitik förutsätter en förändring inom hälso- och sjukvården&lt;br /&gt; 
med en stark prioritering av insatser inom primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ny socialtjänstlag (prop. 1979/80:1) som nyligen framlagts&lt;br /&gt; 
kommer att resultera i betydande förändringar när det gäller det sociala&lt;br /&gt; 
arbetets inriktning, arbetsmetoder och organisation. Också här gäller att delar&lt;br /&gt; 
av det förändrings- och utvecklingsarbete som krävs bäst kan genomföras vid&lt;br /&gt; 
fasta forskningsstationer med en för ändamålet anpassad organisation och&lt;br /&gt; 
med tillgång till basdata om befolkningsstruktur, näringsstruktur, sjukvårdsoch&lt;br /&gt;
socialvårdskonsumtion. Fasta forskningsstationer av denna karaktär kan&lt;br /&gt; 
underlätta planeringssamverkan både på det regionalpolitiska området och&lt;br /&gt; 
mellan landsting och primärkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av forsknings- och utvecklingsarbete samt utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i den sociala forskningen har uppmärksammats, bl. a. i socialutredningen.&lt;br /&gt;
Utifrån varierande synpunkter har behovet av forskningsanknytning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;i utbildningen diskuterats. Riksdagen fattade 1975 beslut om reformering av&lt;br /&gt; 
den högre utbildningen. Det slogs fast att all grundläggande högskoleutbildning&lt;br /&gt;
bör ha anknytning till forskning/forskarutbildning. Det ansågs viktigt&lt;br /&gt; 
att utveckla forskning inom yrkesinriktade utbildningar. En arbetsgrupp&lt;br /&gt; 
tillsattes 1974 med uppgift att göra en allmän översyn av sociala linjens&lt;br /&gt; 
utbildning (SLU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå de uppställda målen med fält- och forskningsanknytning&lt;br /&gt; 
utarbetade arbetsgruppen ett förslag på tvärvetenskapligt profilämne, socialt&lt;br /&gt; 
arbete, som skall inrymma både fält- och forskningsanknytning. Ämnet&lt;br /&gt; 
socialt arbete kräver integrerad och problemorienterad utbildning samtidigt&lt;br /&gt; 
som ämnet skall vara hjälpmedel att nå ”forskningsmedvetenhet”. Tre&lt;br /&gt; 
professurer i socialt arbete har inrättats, vilka är placerade i Stockholm,&lt;br /&gt; 
Göteborg och Umeå högskoleregion. Härutöver kan nämnas att tre professurer&lt;br /&gt;
i alkoholforskning också nyligen inrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringen av det forskningsbaserade ämnet socialt arbete ger viktiga&lt;br /&gt; 
förutsättningar för möjligheterna att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br /&gt;
vid fältstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör vidare erinras om de strävanden som pågår att bygga upp&lt;br /&gt; 
forsknings- och utbildningsresurserna inom primärvården. Under de senaste&lt;br /&gt; 
åren har olika försök gjorts - på anmodan av bl. a. socialdepartementets&lt;br /&gt; 
sjukvårdsdelegation - att starkare inrikta grundutbildningen av läkare mot&lt;br /&gt; 
öppen vård. En utgångspunkt har därvid varit att denna utbildning skall&lt;br /&gt; 
förankras i en forskningsorganisation inom primärvården. I enlighet härmed&lt;br /&gt; 
har från olika håll förslag framförts om inrättande av professurer i allmän&lt;br /&gt; 
medicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 diskussionerna om inriktningen av forskningen vid institutioner för&lt;br /&gt; 
forsknings- och försöksverksamhet inom primärvården har bl. a. pekats på&lt;br /&gt; 
följande frågeställningar:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O hälso- och sjukvårdsproblem inom den öppna vården som berör flera&lt;br /&gt; 
specialiteter eller gränsområdet mellan medicin och andra närstående&lt;br /&gt; 
områden, främst socialvård,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O orsaker till och risker för olika sjukdomar mot bakgrund av miljöförhållanden&lt;br /&gt;
etc, dvs. epidemiologiska frågeställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O sambandet mellan sociala faktorer och hälsotillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O rehabilitering och omvårdnad av handikappade och äldre, främst mot&lt;br /&gt; 
bakgrund av allmänläkarnas verksamhet inom bl. a. lokala sjukhem och&lt;br /&gt; 
hemsjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;o samverkan och samarbete mellan olika befattningshavare inom primärvården,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O utvärdering av diagnostiska och behandlande insatser inom primärvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har allmänmedicin inte någon bestämd plats i forskningen&lt;br /&gt; 
och utbildningen. I Dalby har dock en långt gående försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;förekommit. Vid flera högskolor är de socialmedicinska institutionerna&lt;br /&gt; 
organisatoriskt ansvariga för den förekommande utbildningen i allmän&lt;br /&gt; 
medicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny inriktning av samhällets vårdpolitik för med sig krav på ändringar&lt;br /&gt; 
både av vårdutbildningars innehåll och av deras dimensionering. Utbildning&lt;br /&gt; 
kan också betraktas som ett av de viktigaste instrumenten att förändra&lt;br /&gt; 
vårdarbetet i enlighet med vårdpolitiska målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår omfattande förändringar av hälso- och sjukvårdsutbildningars&lt;br /&gt;
innehåll för att bättre svara mot de omstruktureringar som sker&lt;br /&gt; 
inom såväl vårdorganisationen som utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för dessa förändringar ligger följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O ökad inriktning av vårdverksamheterna mot framför allt öppen vård,&lt;br /&gt; 
långtidssjukvård och förebyggande insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O ökat intresse för omvårdnadsaspekter utifrån en helhetssyn på människornas&lt;br /&gt;
problem; i konsekvens härmed en strävan att begränsa specialiseringen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O samordning av utbildningar för olika kategorier med så långt möjligt&lt;br /&gt; 
gemensamma basutbildningar och därefter successiva differentieringar kritik&lt;br /&gt;
riktas mot att dagens personal- och utbildningsstruktur inom&lt;br /&gt; 
vårdområdet är för starkt splittrad,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O ökad samverkan mellan olika personalkategorier (vårdlag) både inom&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvården och mellan denna och angränsande sektorer, i&lt;br /&gt; 
första hand socialvården,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier, bl. a.&lt;br /&gt; 
med hänsyn till de förändringar i personaltillgångarna som är att förvänta,&lt;br /&gt; 
t. ex. som följd av gymnasieskolans utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Behov av fortsättning på Tierpsprojektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för planering på lokal och regional nivå av socialt och&lt;br /&gt; 
medicinskt arbete behövs studier som ger kunskaper och erfarenheter av den&lt;br /&gt; 
samlade verksamheten i en kommun. Särskilt angeläget är studier av behovet&lt;br /&gt; 
av och villkoren för att utveckla en samordnad verksamhet baserad på en&lt;br /&gt; 
helhetssyn på invånarnas levnadsförhållanden och sociala och medicinska&lt;br /&gt; 
problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från Tierpsprojektet har varit betydelsefulla för huvudmännens&lt;br /&gt;
verksamhet liksom för socialstyrelsens planering på riksnivå. Inom&lt;br /&gt; 
projektet finns en omfattande kunskap på kommunnivå. Den kunskaps- och&lt;br /&gt; 
datainsamling som skett om förhållandena i Tierp får sitt fulla värde först om&lt;br /&gt; 
arbetet kan fortgå under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner mot den bakgrunden det angeläget att Tierpsprojektet kan&lt;br /&gt; 
fortsätta efter den 1 juni 1980 i de former som då kan visa sig lämpliga. Vi vill&lt;br /&gt; 
därvid anföra följande särskilda motiv.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O Forsknings- och utvecklingsarbete måste starkare förankras i de socialpolitiska&lt;br /&gt;
utvecklingssträvandena i samhället. Utifrån denna utgångspunkt&lt;br /&gt;
är det nödvändigt att inrikta FoU-verksamheten inom hälso-, sjuk-och&lt;br /&gt; 
socialvården mot bl. a. förebyggande aspekter, öppna decentraliserade&lt;br /&gt; 
vårdformer och mot samverkansfrågor. Tierpsprojektet, som framför allt&lt;br /&gt; 
baserats på utvecklings- och försöksverksamhet, ligger helt i linje med&lt;br /&gt; 
dessa strävanden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;o Utvecklings- och försöksverksamhet av den typ som Tierpsprojektet&lt;br /&gt; 
representerar har en långsiktig verkan. Utfallet kan inte mätas förrän efter&lt;br /&gt; 
lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O Genom de forskningsinsatser som gjorts har på kommunnivå byggts upp&lt;br /&gt; 
ett registersystem som tillåter uppföljning. Det är alltså möjligt att&lt;br /&gt; 
utvärdera effekterna och att analysera mera kortsiktiga problem med&lt;br /&gt; 
hjälp av detta basmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;O En aktiv medverkan från olika utbildningsinstitutioners sida i forskningsoch&lt;br /&gt;
utvecklingsarbetet vid fältstationer bör vara betydelsefullt både för&lt;br /&gt; 
utvecklingen av det sociala och medicinska arbetet i komunen och för&lt;br /&gt; 
institutionernas möjligheter att fullfölja sin utbildningsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sin petitaframställning för budgetåret 1978/79 föreslagit&lt;br /&gt;
att försöksverksamheten i Tierp skall permanentas och att resurser&lt;br /&gt; 
härför skall tillhandahållas. I anslagsframställningen skisserades en basorganisation,&lt;br /&gt;
svarande mot en årlig driftkostnad av 980 000 kr. För en permanentning&lt;br /&gt;
förutsattes vidare att en överenskommelse om lokaler m. m. skulle&lt;br /&gt; 
kunna träffas mellan staten och vederbörande kommuner. Detta förslag harsom&lt;br /&gt;
tidigare angivits - inte vunnit statsmakternas bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet har i sin anslagsframställning för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1980/81 föreslagit att en professur i allmänmedicin skall inrättas&lt;br /&gt; 
vid Uppsala universitet fr. o. m. budgetåret 1981/82 med sjukvårdsmässig&lt;br /&gt; 
anknytning till hälsocentralen i Tierp. Ett realiserande av detta förslag&lt;br /&gt; 
innebär emellertid tidsmässigt att en professor i allmänmedicin inte kan&lt;br /&gt; 
påbörja sin verksamhet i Tierp förrän tidigast ett år efter det att verksamheten&lt;br /&gt; 
upphört på grundval av de slutanslag som utgår för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen om behovet av att den utvecklings- och&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet som sedan början av 1970-talet gemensamt&lt;br /&gt; 
bedrivits i Tierp av socialstyrelsen, Uppsala läns landsting och&lt;br /&gt; 
Tierps kommun samt i samverkan med bl. a. Uppsala univer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:49&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;sitet utan avbrott kan fortsätta även efter den ljuli 1980 i de nya&lt;br /&gt; 
former som då kan visa sig lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 oktober 1979&lt;br /&gt; 
HANS ALSÉN (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS HJORTH (s) BIRGITTA DAHL (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARNE GADD (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;C;&amp;lt;)TAB 62693 Slockholm 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS ALSÉN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS HJORTH</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGITTA DAHL</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE GADD</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G30249</dok_id>
<subtitel>av Hans Alsén m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197980__49.pdf</filnamn>
<filstorlek>407897</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens  uppgifter och organisation, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A9416F39-6B28-4F7F-B325-847CE1BFDDCF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>