3069558 G30224 1979/80 24 mot mot Motion 1979/80:24 av Kjell-Olof Feldt m. fl. Motion Motion 24 0 1979-10-08 00:00:00 2014-10-11 18:48:44 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden av Kjell-Olof Feldt m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G30224/text https://data.riksdagen.se/dokument/G30224 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30224 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="text-align:right;">Mot. 1979/80</p> <p style="text-align:right;">24-26</p> <p style="text-align:right;">Motion</p> <p style="text-align:right;">1979/80:24</p> <p style="text-align:right;">av Kjell-Olof Feldt m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska<br /> kapitalmarknaden</p> <p>När kapitalmarknadsutredningen tillsattes 1968 varén av dess huvuduppgifter<br /> att analysera hur AP-fonden inpassats på kapitalmarknaderna och vilka<br /> effekter dess placeringspolitik haft på kreditallokering och kreditpolitik. Mot<br /> bakgrunden av en analys av detta skulle sedan utredningen studera den<br /> långsiktiga sparutvecklingen i den svenska ekonomin efter det att APfondens<br /> forsta inledande uppbyggnadsskede genomförts. Detta skulle då<br /> bl. a. ske mot bakgrunden av att industrins ”finansieringsbehov kan komma<br /> att öka påtagligt, om de investeringar inom näringslivet skall kunna<br /> genomföras som krävs för att på sikt upprätthålla en hög takt i produktionstillväxten<br /> i ekonomin”.</p> <p>Läget vid utredningens tillsättning var att vi då hade haft en ganska lång<br /> period av ökande investeringar och ett ökat sparande i den svenska<br /> ekonomin. Bytesbalansen var i stort sett i jämvikt och underskottet i<br /> statsbudgeten tog endasten ringa del av det samlade sparandet i anspråk. Den<br /> grundläggande uppgiften för utredningen var således att undersöka förutsättningarna<br /> för en fortsatt sådan utveckling.</p> <p>Redan under den tid som utredningen arbetade kom emellertid dessa<br /> förhållanden att på ett avgörande sätt förändras. För första gången under<br /> efterkrigstiden uppstod en betydande sparandebrist i den svenska ekonomin,<br /> vilket kom till uttryck genom det växande underskottet i bytesbalansen som<br /> bl. a. oljeprisstegringarna medförde. Utredningens analyser kom därför att<br /> även behandla den nya situation som uppstått och vilka alternativa vägar som<br /> fanns att öka det totala sparandet så att underskottet i förhållande till vår<br /> omvärld successivt nedbringades.</p> <p>Sedan utredningens arbete slutförts har emellertid ytterligare dramatiska<br /> förändringar inträffat i vår samhällsekonomi. Underskottet i den statliga<br /> budgeten har vuxit lavinartat och uppgår nu till ca 50 miljarder kronor. Den<br /> totala offentliga sektorn inkl. AP-fonden, som under 1960-talet och en stor<br /> del av 1970-talet positivt bidragit till vårt samlade sparande, har nu ett samlat<br /> underskott på ca 15 miljarder kronor.</p> <p style="text-align:right;">Samtidigt har industriinvesteringarna sjunkit med nära 30 % sedan 1976.</p> <p style="text-align:right;">Bostadsbyggandet är alldeles för lågt i förhållande till en växande efterfrågan.</p> <p>Underskottet i bytesbalansen ökar nu på nytt kraftigt och kommer sannolikt<br /> att redan i år vara större än den tidigare rekordnivån från 1977.</p> <p style="text-align:right;">Parallellt härmed har vinsterna inom näringslivet ökat mycket kraftigt,<br /> vilket tillsammans med den låga investeringsnivån lett till en oroväckande</p> <p style="text-align:right;">1 Riksdagen 1979ISO. 3 sami. Nr 24-26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:24</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>snabb likviditetsökning och en betydande valutautströmning från de icke<br /> finansiella företagen under 1979.</p> <p>I fråga om såväl den totala samhällsekonomin som när det gäller läget på<br /> kredit- och kapitalmarknaderna företer den svenska ekonomin nu under 1979<br /> tecken på mycket klara balansbrister. Det nu rådande läget kommer - om<br /> man inte kraftfullt förändrar den nuvarande inriktningen - att successivt leda<br /> till ett alltmer svårbemästrat läge där en allvarlig sysselsättningskris och ett<br /> direkt hot mot vår nuvarande levnadsstandard inte kan uteslutas.</p> <p>I propositionen behandlas nästan inte alls dessa djupgående förändringar i<br /> den svenska ekonomin som inträffat under senare år. De grundläggande<br /> frågorna om hur vårt land på nytt skall kunna få balans i sina utrikes affärer<br /> samtidigt som det alltför stora underskottet i statsbudgeten nedbringas får<br /> inte annat än en marginell belysning i propositionen.</p> <p>Den allmänna inriktning av politiken på detta område som förordas i<br /> propositionen kan därför icke läggas till grund för en politik som syftar till att<br /> återföra den svenska ekonomin till intern och extern balans. Riksdagen bör<br /> därför hemställa om att en ny utredning tillsätts med uppgift att studera de<br /> krav på kapitalmarknaden som det mycket stora upplåningsbehovet från<br /> statens sida kommer att ställa. Denna utredning bör då samordnas med de<br /> mera övergripande ekonomisk-politiska perspektiv som bl. a. behandlingen<br /> av långtidsutredningen leder fram till. I avvaktan på att resultatet av detta<br /> arbete redovisas för riksdagen föreslår vi att de allmänna riktlinjer som<br /> förordats i propositionen i fråga om politiken på kapitalmarknadens område<br /> avslås.</p> <p>Bostadsfinansieringens problem</p> <p>Finansieringen av bostadsinvesteringarna är en viktig uppgift för kapitalmarknaderna.<br /> Inom kreditpolitiken har bostadsbyggandets särställning följts<br /> upp genom en långtgående prioritering av sektorns kreditförsörjning.<br /> Statsmakternas bostadsbyggnadsprogram skall tillgodoses med de krediter<br /> som svarar mot dess reala omfattning.</p> <p>Bostadsbyggandets planering har emellertid vissa tider försvårats av<br /> störningar i kredittillförseln. Större svårigheter kunde registreras vissa år<br /> under senare hälften av 1960-talet och i början av 1970-talet. Till en del har<br /> svårigheterna sannolikt sin grund i det omfattande bostadsbyggnadsprogram<br /> som då genomfördes samtidigt som byggsektorn i övrigt var hårt<br /> ansträngd.</p> <p>Kreditsvårigheterna föranledde statsmakterna till åtgärder för att trygga<br /> bostadsfinansieringen. Ett samrådsförfarande mellan regeringen och bankerna<br /> byggdes upp underslutet av 1960-talet. Genom årliga överenskommelser<br /> med bankerna och en kontinuerlig uppföljning av dessa överenskommelser<br /> kunde en större säkerhet i kreditgivningen åstadkommas. Genom förändringar<br /> i den kreditpolitiska lagstiftningen tillkom 1975 regler som gjorde det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:24</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>möjligt att styra kreditgivningen till bostadsbyggandet även om en förhandlingslösning<br /> inte skulle komma till stånd eller om bankerna inte skulle följa<br /> gjorda utfästelser.</p> <p>Under första hälften av 1970-talet kom, till följd av dessa successiva<br /> reformer, kreditgivningen till bostadsbyggandet att flyta allt bättre efter de<br /> inledande årens svårigheter. Till denna bättre situation bidrog givetvis också<br /> den relativt kraftiga neddragning av bostadsbyggandet som ägde rum i takt<br /> med att en allt bättre balans uppkom mellan tillgång och efterfrågan på<br /> bostäder.</p> <p>Under senare år och särskilt under 1977 och början av 1978 har emellertid<br /> störningar på nytt uppkommit i bostadsbyggandets kredittillförsel. Eftersom<br /> bostadsbyggandet legat mycket lågt under dessa år kan man dra slutsatsen att<br /> dessa kreditförsörjningsproblem inte är en följd av ett kvantitativt stort<br /> byggnadsprogram. Svårigheter kan uppenbarligen uppstå även då bostadsbyggandet<br /> har en liten omfattning. Dessa svårigheter i kreditförsörjningen<br /> fick till följd betydande förseningar i det planerade påbörjandet av bostäder,<br /> vilket medförde ökade byggnadskostnader och störningar i sysselsättningen<br /> på byggarbetsmarknaden.</p> <p>Den borgerliga trepartiregeringen visade också när det gäller bostadsbyggandets<br /> kreditförsörjning en påfallande brist på kraftfullt agerande gentemot<br /> bankerna. Till en del hade svårigheterna med säkerhet kunnat undgås om den<br /> borgerliga regeringen på ett mera kraftfullt sätt hävdat statsmakternas<br /> intresse av att överenskommelserna mellan regering och banker måste<br /> följas.</p> <p>Det successivt utbyggda samrådsförfarande! med bankerna är inte den<br /> enda vägen att trygga bostadsbyggandets kreditförsörjning. Under 1960- och<br /> 1970-talen har alternativa lösningar förekommit i debatten. Förslag om en<br /> statlig totalfinansiering genom utvidgning av de statliga lånen till att omfatta<br /> hela lånebehovet och med förskott under byggnadstiden har bl. a. förts fram<br /> av den statliga bostadsfinansieringsutredningen. Liknande förslag har även<br /> reservationsvis framförts i kapitalmarknadsutredningen och har också<br /> aktualiserats i anslutning till remisser på kapitalmarknadsutredningens<br /> betänkande, där de bl. a. fått stöd av fackliga remissinstanser som LO och<br /> TCO samt av bostadsorganisationer som SABO och Riksbyggen. Även<br /> bostadsstyrelsen har uttalat stöd för förslaget och bl. a. pekat på möjligheter<br /> att den vägen åstadkomma er. rationellare administration.</p> <p>Enligt vår mening är det viktigt att det bostadsbyggnadsprogram som<br /> fastställs också skall tillföras erforderliga krediter. De senare årens erfarenheter<br /> visar att samhället måste öka sitt engagemang i bostadsfinansieringsfrågorna.<br /> Detta gäller såväl byggnadskreditiv som långfristig upplåning, dvs.<br /> statlig totalfinansiering. Kreditförsörjningen under byggnadstiden skall<br /> kunna tryggas genom förskott på de långfristiga lånen. Självfallet måste dock<br /> dessa åtaganden ske inom ramen för den av samhället fastställda kreditpolitiken.</p> <p>1* Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 24-26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:24</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vilka institutionella former detta samhällets ansvar för kreditförsörjningen<br /> skall ges är i forsta hand en fråga om kapitalmarknadens organisation.</p> <p>I de nuvarande reglerna för bankernas långivning till bostadsbyggandet<br /> görs ingen skillnad mellan den statligt belånade bostadsproduktionen och de<br /> privatfinansierade äganderättsbostäderna. De bostadspolitiska förutsättningarna<br /> är emellertid kännetecknade av stora skillnader. Den statsbelånade<br /> bostadsproduktionen rymmer ett betydande element av kostnads- och<br /> kvalitetskontroll genom den prövning länsbostadsnämnder och kommunerna<br /> underkastar detta byggande. Här finns t. ex. villkor om kommunalt<br /> inflytande över tomtmarken och villkor om att upphandlingen av byggande<br /> skall äga rum med konkurrens. Därmed har samhället skaffat ett inflytande<br /> över användningen av det kapital som tillförs bostadssektorn från den<br /> prioriterade sektorn av kreditmarknaden.</p> <p>När det gäller privatfinansierat byggande ställs i dag betydande belopp till<br /> förfogande från den prioriterade kreditmarknaden utan någon som helst<br /> prövning i ovannämnda avseenden. Erfarenheterna visar att så skett även i<br /> tider då det statligt belånade bostadsbyggandet inte kunnat erhålla krediter i<br /> tillräcklig omfattning.</p> <p>För att säkra finansieringen av det socialt nödvändiga bostadsbyggandet<br /> bör prioriteringsreglerna ändras så att endast den del av bostadsproduktionen<br /> som erhållit statlig belåning prioriteras på kreditmarknaden. De bostäder som<br /> byggs utan statliga lån bör jämställas med annat icke prioriterat byggande och<br /> därmed finansieras i mån av utrymme på den oreglerade kreditmarknaden.<br /> Omfattningen av det privatfinansierade bostadsbyggandet blir därmed<br /> avpassat till det aktuella läget på kreditmarknaden.</p> <p>Såsom vi även anfört i motion 1978/79:788 bör riksdagen ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om bostadsbyggandets finansiering samt<br /> om finansieringen av bostäder som byggs utan statliga lån.</p> <p>Allmänna pensionsfonden</p> <p>I propositionen föreslås att en tioprocentsgräns införs för den fjärde<br /> AP-fondens innehav av aktier i ett och samma bolag. Fonden skulle dock inte<br /> behöva avyttra några aktier i de fall innehavet redan nu överstiger tioprocentsgränsen.<br /> I propositionen antyds dessutom att man inom regeringskansliet<br /> utreder inrättandet av en femte AP-fond. Detta skall dock inte hindra att<br /> eventuella kapitaltillskott till fjärde delfonden senare kan övervägas.</p> <p>Enligt vår mening måste den fjärde AP-fonden komma att spela en<br /> betydande roll i en politik som syftar till att öka industrins investeringar<br /> under kommande år. Alltsedan sin tillkomst har den spelat en betydelsefull<br /> roll för att öka tillgången på riskvilligt kapital på den svenska kapitalmarknaden.<br /> Med hänsyn till den fortsatt svaga utvecklingen av industriinvesteringarna<br /> är det angeläget att den fjärde AP-fonden redan nu tillförs ökade<br /> resurser. Vi anser att fonden bör anvisas ytterligare 1 miljard kronor. Endast</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:24</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>på detta sätt kan man skapa ett underlag för en mer långsiktig planering av<br /> fondens verksamhet.</p> <p>Vi vill också understryka att det enligt vår uppfattning inte finns några skäl<br /> att införa ytterligare begränsningar i fondens verksamhet. Förslaget om en<br /> begränsning av fondens möjligheter till förvärv av aktier i samma bolag med<br /> högst 10 % innebär enligt vår uppfattning en försvagning av dess möjligheter<br /> att bidra till en effektiv lösning av ett väsentligt finansieringsproblem för<br /> svensk industri. Erfarenheterna har visat att fall kan förekomma där en sådan<br /> begränsning omöjliggör en rationell lösning av företagens utvecklingsproblem.<br /> Vi avvisar därför förslag som innebär sådana begränsningar av fondens<br /> verksamhetsmöjligheter.</p> <p>I samband med att fonden förra året tilldelades ytterligare 250 milj. kr.<br /> uppställdes villkoret att medlen endast fick användas för deltagande i<br /> nyemissioner eller för förvärv av nyemitterade konvertibla skuldebrev.<br /> Denna regel har inneburit en väsentlig begränsning av fondens verksamhet.<br /> Riksdagen bör därför uttala att den begränsningen inte längre bör gälla för<br /> dessa medel.</p> <p>En fråga av stort intresse är om fjärde AP-fonden skulle kunna engagera sig<br /> i andra företag än de största och de börsnoterade. Det finns enligt vår mening<br /> anledning att närmare studera denna fråga. Regeringen bör ge fondstyrelsen<br /> ett sådant uppdrag.</p> <p>Styrelsen för fjärde AP-fonden bör vidare uppmanas att i de fall man<br /> engagerar sig i nyemissioner också regelmässigt tar kontakt med företrädare<br /> för de anställda i företagen och tillmäter deras synpunkter på ett engagemang<br /> ett avgörande inflytande.</p> <p>På socialdemokratiskt initiativ beslöt riksdagen under våren 1979 om en<br /> statsgaranti för att göra det möjligt för de regionala utvecklingsfonderna att ta<br /> upp lån i bl. a. Investeringsbanken och i AP-fonden. Garantin begränsades till<br /> 300 milj. kr.</p> <p>Den innebar att man härigenom har öppnat möjligheter för en regionälisering<br /> av Investeringsbankens och AP-fondens utlåningsverksamhet som är<br /> av stor betydelse för i synnerhet de mindre och medelstora företagen.<br /> Regeringen bör ges i uppdrag att pröva frågan huruvida ytterligare åtgärder<br /> bör vidtas för att genom en regionalisering av Investeringsbankens och<br /> AP-fondens utlåning ytterligare underlätta finansieringen av de små och<br /> medelstora företagens verksamhet.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:47px;">Med hänvisning till vad som anförts hemställs<br /> att riksdagen beslutar att</p> <p style="margin-left:61px;">1. med avslag på propositionens förslag till riktlinjer i fråga om<br /> politiken på kapitalmarknadens område hemställer att regeringen<br /> tillkallar en ny utredning med uppgift att i enlighet med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:24</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:61px;">vad som i motionen anförts analysera kapitalmarknadens<br /> struktur med hänsyn till den nya situation som nu uppstått,</p> <p style="margin-left:58px;">2. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i<br /> motionen om behovet av statlig totalfinansiering samt om<br /> finansieringen av bostäder som byggs utan statliga lån,</p> <p style="margin-left:58px;">J, 3. avslå den under propositionens punkt 8 föreslagna ändringen i<br /> reglementet (1958:293) angående allmänna pensionsfonden<br /> föreslagna paragrafen 12 a,</p> <p style="margin-left:58px;">4. anvisa ytterligare 1 000 milj. kr. till fjärde AP-fonden,</p> <p style="margin-left:58px;">5. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om riktlinjerna för allmänna pensionsfondens verksamhet,</p> <p style="margin-left:58px;">6. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om de<br /> små och medelstora företagens kapitalförsörjning.</p> <p>Stockholm den 8 oktober 1979</p> </div> <div class="block ml_4"><p>KJELL-OLOF FELDT (s)</p> <p>PAUL JANSSON (s)</p> <p>ARNE PETTERSSON (s)</p> <p>ARNE GADD (s)</p> <p>ERIK WÄRNBERG (s)</p> <p>VALTER KRISTENSON (s)</p> <p>OLLE WESTBERG (s)<br /> i Hofors</p> </div> <div class="block ml_24"><p>RUNE CARLSTEIN (s)<br /> INGVAR SVANBERG (s)<br /> HUGO BENGTSSON (s)<br /> NILS ERIK WÅÅG (s)<br /> INGVAR CARLSSON (s)</p> </div> </div> </div> 0 KJELL-OLOF FELDT s 1 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 2 undertecknare 0 ARNE PETTERSSON s 3 undertecknare 0 ARNE GADD s 4 undertecknare 0 ERIK WÄRNBERG s 5 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 6 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 7 undertecknare 0 RUNE CARLSTEIN s 8 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 9 undertecknare 0 HUGO BENGTSSON s 10 undertecknare 0 NILS ERIK WÅÅG s 11 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 12 undertecknare G30224 av Kjell-Olof Feldt m. fl. mot_197980__24.pdf 171542 pdf med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden https://data.riksdagen.se/fil/BF843BF0-EA91-47D2-B493-A444335D9065