<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3094469</hangar_id>
 <dok_id>G3022057</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>2057</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1979/80:2057 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2057</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-05-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:40:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reaktorerna 11 och 12</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl. </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G3022057/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G3022057</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3022057</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:347px;text-align:right;"&gt;Mot. 1979/80&lt;br /&gt; 
2057-2059&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1979/80:2057&lt;br /&gt; 
av Lars Werner m. fl.&lt;br /&gt; 
med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorerna 11 och 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utslaget av folkomröstningen skall kärnkraften avvecklas och en&lt;br /&gt; 
forcerad satsning på förnyelsebara energikällor och hushållning genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen kan dock komma att ta mycket lång tid - 25 år eller mera - och&lt;br /&gt; 
den kan märkligt nog komma att inledas med en kraftig utbyggnad (30&lt;br /&gt; 
procent) av kärnkraften, om reaktorerna 11 och 12 fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vänsterpartiet kommunisternas uppfattning krävs nu en rad&lt;br /&gt; 
långtgående åtgärder om talet om avveckling alls skall framstå som&lt;br /&gt; 
trovärdigt. Av regeringens proposition att döma förefaller inte viljan att&lt;br /&gt; 
genomföra kraven från linje 2 vara särskilt stor. Propositionen präglas mera&lt;br /&gt; 
av andan från linje 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en avveckling krävs bl. a. långtgående hushållning&lt;br /&gt; 
med elektricitet (= anpassning till lägre ökningstakt), satsning på kraftvärmeverk&lt;br /&gt;
och mottrycksanläggningar samt en mycket ambitiös utbyggnad av&lt;br /&gt; 
vindkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullföljande av reaktorerna 11 och 12 utgör i flera avseenden ett hinder&lt;br /&gt; 
för en planmässig avveckling av kärnkraften. Genom F3 och 03 ökar den&lt;br /&gt; 
installerade kapaciteten med ca 30 procent, varigenom den nuvarande&lt;br /&gt; 
överproduktionskapaciteten ytterligare förstärks. Med överkapacitet inom&lt;br /&gt; 
elproduktionen kommer det kortsiktiga marginalkostnadspriset att sjunka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge priset överstiger den rörliga kostnaden kommer kraftverken att&lt;br /&gt; 
användas. Det kan med utgångspunkt i den rörliga kostnaden i kärnkraftverk&lt;br /&gt; 
innebära att priset på högspänd el sjunker flera öre per kilowattimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom blir de befintliga kommunala kraftvärmeverken olönsamma&lt;br /&gt; 
(åtminstone vad kraftproduktionen beträffar) liksom uppförandet av nya&lt;br /&gt; 
kraftvärmeverk och mottrycksturbiner (i vissa fall).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för vindkraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindkraft är med överkapacitet och sjunkande priser inte att tänka på&lt;br /&gt; 
annat än i marginell försöksskala. Något egentligt utrymme för vindkraft&lt;br /&gt; 
kommer med tolv reaktorer inte att uppstå förrän mot mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri kommer därmed inte att på många år få en hemmamarknad&lt;br /&gt; 
som underlag för en seriös satsning på vindkraften. De svenska företagen blir&lt;br /&gt; 
därigenom akterseglade av konkurrenter från andra länder. Vad detta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1979180. 3 sami Nr 2057-2059&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;betyder för t. ex. Karlskronavarvet öch Karlstads Mekaniska Verkstad kan&lt;br /&gt; 
var och en räkna ut. I motion 1979/80:1544, yrkande 3 b, föreslår vpk att&lt;br /&gt; 
anslaget till vindenergi höjs med 41 milj. kr. Detta krav kvarstår. Vi kan&lt;br /&gt; 
konstatera att en utbyggnad till tolv reaktorer försenar och försvårar&lt;br /&gt; 
introduktionen av en viktig förnyelsebar energikälla. Den fortsatta kärnkraftsutbyggnaden&lt;br /&gt;
utgör därmed ett hinder för förverkligande av ett av de&lt;br /&gt; 
viktigaste löftena på valsedeln från linje 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenburen elvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På valsedeln från linje 2 återfanns också kravet på förbud mot direktverkande&lt;br /&gt;
elvärme i all ny permanent bebyggelse. Vattenburen elvärme skulle&lt;br /&gt; 
dock vara tillåten även i fortsättningen. Med utgångspunkt i konsekvensutredningens&lt;br /&gt;
siffror kan vi konstatera att vattenburen elvärme från F3 och 03&lt;br /&gt; 
utgör det dyraste uppvärmningsalternativ som står till buds under senare&lt;br /&gt; 
delen av 1980-talet. Olja, kol och inhemska bränslen är alla billigare. För att&lt;br /&gt; 
bli av med all den elektricitet som tolv reaktorer kan producera måste staten&lt;br /&gt; 
tvinga fram en omfattande satsning på vattenburen elvärme. Detta trots att&lt;br /&gt; 
elvärmen inte är lönsam ens i ett samhällsekonomiskt perspektiv, där man&lt;br /&gt; 
vid jämförelse med övriga uppvärmningsalternativ drar av den kostnad som&lt;br /&gt; 
uppstår vid ett avbrytande av F3 och 03. Detta visar en utredning som Per&lt;br /&gt; 
Kågeson och Björn Kjellström gjort med utgångspunkt i konsekvensutredningens&lt;br /&gt;
material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar i sammanhanget att påpekas att konsekvensutredningen inte&lt;br /&gt; 
hade i uppdrag att särbehandla den elfte och tolfte reaktorn. Man behandlar&lt;br /&gt; 
heller inte någon situation med stagnerande elkonsumtion under 1990-talet&lt;br /&gt; 
(såsom föreslagits från linje 2). Utredningen diskuterade inte heller något&lt;br /&gt; 
alternativ byggt på utbyggnad av vattenburen elvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan konstatera att det finns en inbyggd motsättning i texten på valsedeln&lt;br /&gt; 
från linje 2. Utbyggnad till tolv reaktorer försvårar den forcerade satsning på&lt;br /&gt; 
förnyelsebara energikällor som utlovas på valsedelns baksida. Riksdag och&lt;br /&gt; 
regering tvingas alltså i praktiken att välja antingen fortsatt utbyggnad eller&lt;br /&gt; 
ett ambitiöst vindkraftsprogram. Riksdagen bör enligt vpk:s uppfattning ta&lt;br /&gt; 
fasta på att nästan 80 % av svenska folket satte avveckling före utbyggnad&lt;br /&gt; 
(dvs. valde linje 2 eller linje 3). Utbyggnaden av Forsmark 3 och Oskarshamn&lt;br /&gt; 
3 är ett hinder för en planerad avveckling av kärnkraften och bör därför inte&lt;br /&gt; 
genomföras. Om riksdagsmajoriteten inte finner Kågesons/Kjellströms PM&lt;br /&gt; 
vara ett tillräckligt beslutsunderlag går det ju bra att på någon månad låta en&lt;br /&gt; 
offentlig utredning utföra samma arbete. Väljer majoriteten den utvägen bör&lt;br /&gt; 
arbetet på F3 och 03 hållas på sparlåga till dess riksdag och regering fattat&lt;br /&gt; 
slutligt beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalisering av ett kärnkraftverk till Barsebäck skulle med dagens&lt;br /&gt; 
kunskap aldrig ha accepterats. De båda Barsebäckreaktorerna ligger mitt&lt;br /&gt; 
inne i Nordens mest tättbefolkade område. Utrymning av storstäder som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Malmö och Köpenhamn inom 24 timmar efter en olycka kan bedömas som en&lt;br /&gt; 
nästan omöjlig uppgift. Utsläpp av radioaktiva ämnen efter en större olycka i&lt;br /&gt; 
Barsebäckverket hotar dessutom jordbruksområden av stor betydelse för&lt;br /&gt; 
Danmarks och Sveriges livsmedelsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen aktualiserade filterkamrarna kan - om de installeras bara&lt;br /&gt;
klara vissa olycksförlopp, men däremot t. ex. varken ångexplosioner&lt;br /&gt; 
eller brott på reaktorkärlet. Propositionen anger att säkerhetsanalyser skall&lt;br /&gt; 
genomföras för samtliga svenska reaktorer, men föredragande statsråd&lt;br /&gt; 
meddelar att det på grund av bristande resurser kan ta lång tid att genomföra&lt;br /&gt; 
hela serien av analyser. För Barsebäck 2 föreligger dock redan två&lt;br /&gt; 
säkerhetsanalyser - utförda av kärnkraftsinspektionen respektive energikommissionen&lt;br /&gt;
- varför det knappast finns anledning att vänta med beslutet&lt;br /&gt; 
att ta Barsebäck ur drift. Eventuellt tillkommande utredningar kan heller&lt;br /&gt; 
knappast ändra på förhållandet att Barsebäck lokaliserats till en plats där&lt;br /&gt; 
inget kärnkraftverk borde få ligga. Vpk vidhåller kravet i motion 1979/80:439&lt;br /&gt; 
att Barsebäck omedelbart bör tas ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1979/80:1544 föreslår vpk att riksdagen uttalar sig för att&lt;br /&gt; 
(yrkandet 2):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) någon uranbrytning inte skall få förekomma i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) värmeförsörjningen i svenska kommuner inte får ske med hjälp av&lt;br /&gt; 
kärnkraftverk typ SECURE eller andra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att s. k. hetvattenledningar från kärnkraftverken inte får byggas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 800 kW-ledningar inte får byggas i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) avfallet från de svenska reaktorerna inte får upparbetas, all export av&lt;br /&gt; 
svensk kärnkraft och kärnteknologi stoppas och att briderreaktorer inte får&lt;br /&gt; 
byggas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk ser med anledning av utfallet av folkomröstningen inget skäl att ändra&lt;br /&gt; 
mening beträffande dessa yrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstatliganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiförsörjningen i sin helhet är en nationell angelägenhet. Hushållningen&lt;br /&gt;
med landets energi måste, om den skall bli effektiv, skötas av&lt;br /&gt; 
samhälleliga organ. Vpk menar därför att hela energisektorn måste överföras&lt;br /&gt; 
i statens och kommunernas ägo. Vi har tidigare i motion 1979/80:566&lt;br /&gt; 
preciserat våra yrkanden härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den segrande valsedeln från linje 2 återfinns kravet att "kärnkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; skall ägas av stat och kommun”. Denna mening kan inte uttolkas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt än att kränkraftverk helt och hållet skall ägas av stat och kommun.&lt;br /&gt; 
Mot denna bakgrund är det förvånande att propositionen i detta sammanhang&lt;br /&gt;
bara diskuterar Oskarshamn Kraftgrupp AB, om vilket statsrådet&lt;br /&gt; 
under hänvisning till pågående överläggning (mellan vilka?) konstaterar att&lt;br /&gt; 
"ett ökat samhällsinflytande kan här vara motiverat".&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 2057-2059&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Vpk kräver att de privat ägda andelarna i OKG, Sydkraft och Forsmark&lt;br /&gt; 
Kraftgrupp AB omedelbart förstatligas. Det bör i detta sammanhang noteras&lt;br /&gt; 
att eftersom OKG (i enlighet med valsedeln från linje 2) skall förstatligas, blir&lt;br /&gt; 
det riksdagen som måste fatta beslut om ytterligare medel skall tillföras&lt;br /&gt; 
Oskarshamn 3 eller ej. Riksdagen kan alltså inte med hänvisning till att&lt;br /&gt; 
verket är privatägt underlåta att ta ställning till frågan om 03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedeln från linje 2 anger också att ”övervinster i vattenkraftproduktionen&lt;br /&gt;
indrages genom beskattning”. Det är med dagens priser fråga om&lt;br /&gt; 
vinster på sammanlagt ca 4 000 milj. kr., varav ungefär hälften uppkommer i&lt;br /&gt; 
privata vattenkraftbolag. Inte heller i denna fråga har regeringen någonting&lt;br /&gt; 
konkret att komma med. Enda åtgärden blir tilläggsdirektiv till energiskatteutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enklaste sättet att lösa frågan är enligt vpk:s uppfattning att förstatliga&lt;br /&gt; 
alla privatägda vattenkraftbolag. Vpk har i motion 1979/80:566 yrkande 1&lt;br /&gt; 
lämnat förslag med innebörden att privata ägarintressen i alla vattenkraftbolag&lt;br /&gt;
med kraftomsättning på mer än 1 200 GWh skall förstatligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora energikällan för Sveriges del kommer för överblickbar tid att&lt;br /&gt; 
förbli oljan. En betydande del av oljemarknaden i Sverige behärskas av&lt;br /&gt; 
privata bolag. Vpk vidhåller sitt tidigare framförda förslag om att riksdagen&lt;br /&gt; 
av regeringen skall begära förslag till en plan för hur en skyndsam&lt;br /&gt; 
nationalisering av den privata oljebranschen kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen tar inte i tillräcklig utsträckning fasta på den analys och de&lt;br /&gt; 
förslag som redovisas av reaktorsäkerhetsutredningen. Utredningen sammanfattade&lt;br /&gt;
sina synpunkter och förslag i 49 punkter. Av dessa förslag och&lt;br /&gt; 
utredningens bakomliggande resonemang kan man förstå att SKI har helt&lt;br /&gt; 
otillräckliga resurser inom praktikt taget varje verksamhetsområde, att&lt;br /&gt; 
oklarheter råder om vilka mål och normer som gäller för drift av&lt;br /&gt; 
kärnkraftverk i Sverige, att de konsekvenslindrande åtgärderna inte hittills&lt;br /&gt; 
ägnats tillräcklig uppmärksamhet, att den mänskliga faktorn inte tagits på&lt;br /&gt; 
allvar, att driftpersonalen för närvarande har otillräcklig utbildning, att SKI&lt;br /&gt; 
försummar att ställa krav på kraftföretagens kvalitetssäkringsarbete, att SKI&lt;br /&gt; 
inte har bestämda kompetenskrav på skiftpersonalen och att den offentliga&lt;br /&gt; 
insynen i verksamheten för närvarande är otillräcklig. Trots kritiken mot SKI&lt;br /&gt; 
anser inte reaktorsäkerhetsutredningen att det finns anledning att ”väsentligt&lt;br /&gt; 
omvärdera den bild energi- och miljökommittén och energikommissionens&lt;br /&gt; 
expertgrupp för säkerhet och miljö (EK-A) tidigare gett av kärnkraftens&lt;br /&gt; 
risker”. Utredningen kritiserar dock energikommissionen för att i sitt&lt;br /&gt; 
slutbetänkande ha givit ”en otillräckligt nyanserad och delvis ofullständig&lt;br /&gt; 
bild av kärnkraftens säkerhetsfrågor, framför allt av osäkerheterna när det&lt;br /&gt; 
gäller att uppskatta sannolikheten för sådana reaktorhaverier som får&lt;br /&gt; 
omfattande följdverkningar”. Enligt utredningens uppfattning måste ”vä&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;sentligt högre krav” ”ställas på säkerhetsarbetet i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;produktion av elektisk energi i kärnkraftverk”. ”Detta gäller både i&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;förhållande till hur de hittills bedrivits och i förhållande till de relativt allmänt&lt;br /&gt; 
hållna förslag energikommissionen lade fram i denna fråga.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Reaktorsäkerhetsutredningen noterar också att den amerikanska kärnkraftinspektionen&lt;br /&gt;
har en lista över icke avgjorda säkerhetsfrågor. Bland de&lt;br /&gt; 
icke avgjorda säkerhetsfrågor som åsatts högsta prioritet av NRC återfinns&lt;br /&gt; 
enligt reaktorsäkerhetsutredningen följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1. Vattenslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2. Nedblåsningsbelastningar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3. Hållbarhet hos rör i ånggeneratorer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;4. Vissa frågor rörande kokarreaktorinneslutningar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;5. Förutsedda transienter utan snabbstopp&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;6. Sprickor i stutsar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7. Motståndsförmåga hos reaktortankmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;8. Brottmotståndsförmåga hos infästningar för ånggeneratorer och pumpar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;9. Systemväxelverkan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;10. Miljökvalifikation för säkerhetsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;11. Skydd mot trycktransienter i reaktortankar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;12. Krav på restvärmekylning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;13. Tunga lyft nära bränslelagringsbassänger&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;14. Motståndsförmåga mot jordbävningar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;15. Rörsprickor i kokarreaktorer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;16. Tillförlitlighet hos nödkylsystem i inneslutning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;17. Totalt bortfall av elektricitet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Originalförteckningen omfattar dock ytterligare en rad frågor, som&lt;br /&gt; 
reaktorsäkerhetsutredningen valt att utelämna. Bland dem finns några&lt;br /&gt; 
frågor av stor betydelse för säkerheten i svenska reaktorer, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;18. Vattenfördelning i härden vid nödkylning av kokarreaktorer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;19. Brott på stora ledningar på in- resp. utsidan av inneslutningen (samt&lt;br /&gt; 
skalventilernas funktion)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;20. Missiler från turbinhaveri&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt utredningen har flera av de sjutton första frågorna redan åtgärdats i&lt;br /&gt; 
svenska reaktorer. Utredningen vill att SKI i samarbete med övriga berörda&lt;br /&gt; 
parter skall ”se till att det föreligger en klar åtgärds- och tidsplan för&lt;br /&gt; 
behandling av de för svensk del aktuella, icke avgjorda säkerhetsfrågorna”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens proposition har i stort sett inte förmått ta fasta på de brister&lt;br /&gt; 
som blottlagts genom reaktorsäkerhetsutredningens arbete. Enligt vpk:s&lt;br /&gt; 
uppfattning bör riksdagen uttala sig för att kärnkraftinspektionen verkligen&lt;br /&gt; 
upprättar en klar åtgärds- och tidsplan för behandling av dessa icke avgjorda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;och mycket viktiga säkerhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen talar i allmänna ordalag om vikten av att konsekvenslindrande&lt;br /&gt;
konstruktionsprinciper studeras. Föredraganden redovisar att AB&lt;br /&gt; 
ASEA-ATOM och Studsvik Energiteknik AB inlett ett projekt ”sorn syftar&lt;br /&gt; 
till säkerhetsmässig värdering av en modifierad reaktorinneslutning med&lt;br /&gt; 
filterkammare”. Av den knapphändiga informationen tycks framgå att det är&lt;br /&gt; 
frågan om konstruktioner av ganska begränsat värde. Risken med enkla&lt;br /&gt; 
former av filterkammare (som bara förmår fånga upp en del av radioaktiviteten)&lt;br /&gt;
är att man medvetet kommer att släppa ut radioaktivitet i syfte att&lt;br /&gt; 
minska inneslutningstrycket efter mindre olyckor. Installation av sådana&lt;br /&gt; 
enkla filterkammare kan alltså i värsta fall leda till mera frekventa utsläpp än&lt;br /&gt; 
vad som annars blivit fallet. Vpk menar att samtliga kärnkraftverk bör förses&lt;br /&gt; 
med kompletta reningssystem - dvs. ett 1,5 km långt system bestående av&lt;br /&gt; 
stenfilter, vattenbassänger och kemiska bassänger samt en torkbädd med&lt;br /&gt; 
aktivt kol (se bifogad illustration från reaktorsäkerhetsutredningen). (figur&lt;br /&gt; 
9.4.3. s. 190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar i propositionen att den när det gäller utrymningsberedskap&lt;br /&gt;
har för avsikt att återkomma när strålskyddsinstitutets utredning&lt;br /&gt; 
hunnit bli föremål för fullständig remissbehandling. Vpk menar dock att man&lt;br /&gt; 
när det gäller Barsebäck kan konstatera att ingen beredskap för fullständig&lt;br /&gt; 
snabbutrymning av Malmö och Köpenhamn är möjlig att upprätthålla. I&lt;br /&gt; 
konsekvens därmed bör Barsebäck - som redan sagts - omedelbart tas ur&lt;br /&gt; 
drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärn kraftinspektionens uppbyggnad och verksamhetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vissa förändringar i kärnkraftinspektionens uppbyggnad&lt;br /&gt;
och verksamhetsformer. Till grund för regeringens förslag ligger en&lt;br /&gt; 
utredning utförd av statskontoret. Vpk menar att det mot bakgrund av alla&lt;br /&gt; 
brister som uppdagats finns anledning att inte bara utreda myndighetens&lt;br /&gt; 
uppbyggnad utan också granska dess verksamhet delområde för delområde.&lt;br /&gt; 
En sådan utredning bör också lämna förslag om hur man i fortsättningen skall&lt;br /&gt; 
kunna förhindra att kärnkraftinspektionen agerar politiskt till förmån för&lt;br /&gt; 
fortsatt användning av kärnkraften. Det finns nämligen en del illavarslande&lt;br /&gt; 
tecken på hur företrädare för SKI vid flera tillfällen verkat för fortsatt&lt;br /&gt; 
utnyttjande av kärnkraft i Sverige. Exempel på detta finns redovisade i Per&lt;br /&gt; 
Kågesons bok ”1 skuggan av Barsebäck” (s. 102 f.). Det förtjänar i&lt;br /&gt; 
sammanhanget att nämnas att den amerikanska Kemenykommissionen&lt;br /&gt; 
föreslog en omkonstruktion av den amerikanska kärnkraftinspektionen just i&lt;br /&gt; 
syfte att förhindra att myndigheten ”främjar kärnkraften”.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Värmeförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen har med all rätt ägnat frågan om uppvärmningen av enskilda&lt;br /&gt; 
hus och fastigheter liksom frågan om storstädernas värmeförsörjning ganska&lt;br /&gt; 
stor uppmärksamhet. Bl. a. klargörs i anslutning till diskussionen om&lt;br /&gt; 
eventuell kärnkraftsbaserad fjärrvärmeförsörjning att värmeavtappning från&lt;br /&gt; 
ett kärnkraftsblock medför minskad elproduktion och att elproduktion som&lt;br /&gt; 
skulle bortfalla inte kan ersättas inom ramen för viss utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har i tidigare sammanhang sagt nej till förslag som vid olika tillfällen&lt;br /&gt; 
framförts om att bygga särskilda hetvattenledningar från kärnkraftreaktorerna&lt;br /&gt;
till storstädernas fjärrvärmenät. En sådan satsning skulle dra mycket&lt;br /&gt; 
stora kostnader och omöjliggöra samtidiga stora satsningar på förnyelsebara&lt;br /&gt; 
energikällor, hushållning och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En satsning på jättestora hetvattenledningar från kärnkraftreaktorerna&lt;br /&gt; 
skulle innebära minskad elströmsproduktion under reaktorernas användningstid,&lt;br /&gt;
minskad handlingsfrihet inför framtiden och betydande risker för&lt;br /&gt; 
ett framtida kärnkrafts- och/eller kol-Sverige. Utbyggnaden av fjärrvärmesystem&lt;br /&gt;
är, som framhålls i propositionen och som vpk också tidigare&lt;br /&gt; 
framhållit, en av de viktigaste åtgärderna på värmeförsörjningsområdet. Det&lt;br /&gt; 
är överlägset andra system genom att det möjliggör användning av flera olika&lt;br /&gt; 
slags bränslen. Även solvärmen kan med fördel användas i kombination med&lt;br /&gt; 
fjärrvärmesystem. Vpk har i motion 1979/80:438 framlagt förslag om en&lt;br /&gt; 
planerad utbyggnad av solvärme. Dessa förslag är nu ännu aktuellare än&lt;br /&gt; 
tidigare och bör snarast förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas frågan om direktveikande elvärme upp i anslutning till&lt;br /&gt; 
åtgärder för att åstadkomma flexibla uppvärmningssystem som inte medför&lt;br /&gt; 
låsningar till ett framtida ökat elutnyttjande, och det sägs att förbud mot&lt;br /&gt; 
direktverkande elvärme med elradiatorer i viss ny permanentbebyggelse bör&lt;br /&gt; 
åstadkommas. Vpk har vid flera tillfällen föreslagit att all direktverkande&lt;br /&gt; 
elvärme skall förbjudas men att dispens kan lämnas i undantagsfall. Vi har&lt;br /&gt; 
framhållit att de förslag som framlagts av utredningen för begränsning av&lt;br /&gt; 
elanvändningen för uppvärmning bör genomföras. Förslagen innebär förbud&lt;br /&gt; 
mot installering av elradiatorer men medger dispens i fall där annan&lt;br /&gt; 
uppvärmning är olämplig. Nu menar propositionen att ytterligare en&lt;br /&gt; 
utredning krävs innan man fattar beslut. Vpk hävdar fortfarande att det finns&lt;br /&gt; 
tillräckligt underlag för riksdagen att enligt vpk-motionen 1979/80:1545&lt;br /&gt; 
begära förslag från regeringen om förbud mot all direktverkande elvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energihushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftiga ingripanden från samhällets sida är nödvändiga för att stoppa&lt;br /&gt; 
energislöseriet. Det ges emellertid inga konkreta besked i propositionen,&lt;br /&gt; 
utan det mesta skjuts på framtiden med hänvisning till pågående utredningar,&lt;br /&gt; 
utvärderingar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har sedan länge hävdat att en systematiserad&lt;br /&gt;
och planerad hushållning med energi är nödvändig. Det i propositionen&lt;br /&gt; 
aviserade ”programmet för energihushållning” kan bli ett sådant instrument.&lt;br /&gt; 
Men det förutsätter att större krav ställs på speciellt de större förbrukarna&lt;br /&gt; 
inom industri-, transport- och övrigsektorn. Det räcker inte med att lita till&lt;br /&gt; 
utbildning, information och rådgivning eller att mera aktivt styra stöd av&lt;br /&gt; 
olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vpk tidigare framhållit och som nu också sägs i propositionen är&lt;br /&gt; 
energisparande lönsamt, och gjorda investeringar betalar sig därför snabbt.&lt;br /&gt; 
Stöd och bidrag i olika former bör därför minskas och på sikt avvecklas.&lt;br /&gt; 
Däremot kan långivning med återbetalning på goda villkor vara ett sätt att&lt;br /&gt; 
snabbare få energibesparande åtgärder vidtagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är att den i propositionen förutsedda lagstiftningen snabbt&lt;br /&gt; 
kommer till stånd. Samhället måste, via stat och kommun, få klart uttalade&lt;br /&gt; 
befogenheter att ingripa inom varje område där onödig förbrukning av&lt;br /&gt; 
energi förekommer. Skatter och taxor bör genom de tillsatta utredningarna&lt;br /&gt; 
få en sådan utformning att inte storförbrukare gynnas på småförbrukares&lt;br /&gt; 
bekostnad. Vpk har i motion 1979/80:1544, yrkande 1 a och 1 b, till årets&lt;br /&gt; 
riksdag föreslagit åtgärder inom energihushållningsområdet som väl sammanfaller&lt;br /&gt;
med de tankegångar som nu framförs i propositionen. I avvaktan&lt;br /&gt; 
på resultatet av pågående utredningar inom energisparområdet framför&lt;br /&gt; 
partiet nu inga ytterligare yrkanden under denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att ett första steg nu tas för introduktion av naturgas i Sverige.&lt;br /&gt; 
Flera missade tillfällen under tidigare perioder har gjort att Sverige hamnat&lt;br /&gt; 
på efterkälken i användningen av denna högvärdiga och rena energikälla.&lt;br /&gt; 
Det gäller såväl anslutningen till det sovjetiska gasnätet via Finland som till&lt;br /&gt; 
det västeuropeiska via Västtyskland och Danmark. Det olyckliga förslaget i&lt;br /&gt; 
folkpartiregeringens proposition 1978/79:115 att helt skjuta gasimporten på&lt;br /&gt; 
framtiden blir nu i någon mån reparerat. Det gäller nu att göra det bästa&lt;br /&gt; 
möjliga av det med Danmark tecknade avtalet. Även om gasimporten bara&lt;br /&gt; 
kan bli en parentes i den svenska energiförsörjningen är den ett viktigt&lt;br /&gt; 
komplement i den omställningsprocess som svensk energiförsörjning nu står&lt;br /&gt; 
inför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedegas bör därför ges alla ekonomiska möjligheter att bygga ut&lt;br /&gt; 
gasdistributionen på effektivast möjliga sätt inom den ram som avtalet&lt;br /&gt; 
möjliggör. Det bör vara självklart att den planerade stamledningen i&lt;br /&gt; 
Sydsverige från början byggs ut för en kapacitet som är lika med den&lt;br /&gt; 
kontrakterade transportledningen från Västtyskland genom Danmark.&lt;br /&gt; 
Bolaget bör garanteras statliga medel så att en sådan utbyggnad säkerställs.&lt;br /&gt; 
Det är en missriktad och oförklaring snålhet att inte nu direkt kunna bevilja&lt;br /&gt; 
de få miljoner som Swedegas anser sig behöva, samtidigt som hundrafaldigt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;större belopp satsas i en kärnkraftutbyggnad som Sverige har mindre behov&lt;br /&gt; 
av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeföroreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fortsatt stor svensk import av olja kvarstår de stora farorna för&lt;br /&gt; 
oljeutsläpp från haverier och från tankrensningar på öppet vatten av fartyg&lt;br /&gt; 
som levererar olja till svenska hamnar. I motionen 1979/80:1397 har vpk&lt;br /&gt; 
framfört preciserade krav på hur dessa risker skall begränsas, i linje med&lt;br /&gt; 
förslaget från utredningen Ren tur (SOU 1979:43). Kraven kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt stor användning av olja för uppvärmning ställer dock ökade krav&lt;br /&gt; 
på rening av oljan. Det viktigaste här är att svavelhalten nedbringas. Vpk har&lt;br /&gt; 
tidigare (i motion 1979/80:1544, yrkande 1 d) föreslagit att svavelhalten i&lt;br /&gt; 
eldningsolja skall sänkas till 0,3-0,4 %. Detta är möjligt att genomföra&lt;br /&gt; 
genom insatser på raffinaderisidan och oerhört viktigt från miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till i motionen framförda synpunkter föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;1. beslutar att arbeten och utveckling gällande reaktorerna 11 och&lt;br /&gt; 
12 (F 3 och O 3) avbryts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;2. om kravet under 1 ej vinner bifall, hos regeringen hemställer&lt;br /&gt; 
om en snabbutredning av kostnaderna för att färdigställa F 3&lt;br /&gt; 
och O 3 jämfört med en utbyggnad av alternativa energislag,&lt;br /&gt; 
och att utbyggnaden av reaktorerna under tiden hålls på&lt;br /&gt; 
sparlåga,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;3. uttalar sig för att SKI upprättar en klar åtgärds- och tidsplan för&lt;br /&gt; 
säkerhetsarbetet och säkerhetsfrågorna enligt i motionen&lt;br /&gt; 
angivna riktlinjer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;4. hos regeringen hemställer om förslag till en granskning av SKI:s&lt;br /&gt; 
verksamhet, delområde för delområde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;5. beslutar att Swedegas beviljas ett nytt villkorligt lån 5 milj. kr.&lt;br /&gt; 
samt att bolagets aktiekapital höjs till 10 milj. kr. från och med&lt;br /&gt; 
nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 maj 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
OSWALD SÖDERQVIST (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
PER ISRAELSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
TORE CLAESON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2057&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47"&gt;&lt;p&gt;Aktivt kol&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p&gt;iztäfchrfs*^ .-späf&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;'*u Z~J. Aj V ^&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47"&gt;&lt;p&gt;Torkbadd&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;Droppavskiljare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;Markplan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;Reaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;Sten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17"&gt;&lt;p&gt;Stenfilter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;innnnni&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36"&gt;&lt;p&gt;Sten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;t n n n n&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50"&gt;&lt;p&gt;Dropp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskiljare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Bassäng med&lt;br /&gt; 
Na2S2C&amp;gt;3-lösning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;Vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bassäng&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Figur 9.4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på komplett reningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppet leds genom stenfilter och vattenbässänger. Kemiska tillsatser i den sista&lt;br /&gt; 
bassängen möjliggör god avskiljning av jod. Systemet avslutas med kolfilter för&lt;br /&gt; 
uppfängning av ädelgaser. (Svedberg 1979)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OSWALD SÖDERQVIST</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER ISRAELSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE CLAESON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
</dokumentstatus>