3094468G30220561979/802056motmotMotion 1979/80:2056 av Olof Palme m. fl.MotionMotion205601980-05-08 00:00:002014-11-03 21:40:262014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågorav Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G3022056/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G3022056https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3022056
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1979/80</p>
<p style="text-align:right;">2056</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1979/80:2056<br />
av Olof Palme m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inledning</p>
<p>Folkomröstningen om kärnkraften är över. En klar majoritet av väljarna<br />
har avvisat den snabbavveckling av kärnkraften som Linje 3 förespråkade.</p>
<p>Väljarna har också klart avvisat att kärnkraften skall bli ett bestående<br />
inslag i det svenska energisystemet. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad<br />
skall förekomma utöver de 12 reaktorer som är i drift, färdiga eller under<br />
arbete. Kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till<br />
behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och<br />
välfärd.</p>
<p>Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna<br />
tas ur drift. Detta innebär att högst 12 reaktorer används under längst deras<br />
tekniska livslängd (ca 25 år). Senast år 2010 skall den sista reaktorn i vårt land<br />
stängas.</p>
<p>De senaste årens handlingsförlamning inom energipolitiken har varit<br />
plågsam för hela vårt samhälle. Osäkerheten, uppskoven och de motstridiga<br />
beskeden har varit kostsamma för kommuner, företag och enskilda<br />
människor. Målmedvetenheten i utvecklingen av alternativ teknik har blivit<br />
lidande. Många produktiva investeringar har skjutits upp eller ej kommit till<br />
stånd på grund av osäkerheten inom energipolitiken. Den s. k. långbänken<br />
har ökat påfrestningarna på det svenska samhället i en tid när problemen är<br />
stora nog ändå.</p>
<p>Regeringen har efter år av inbördes strider och handlingsförlamning nu<br />
efter folkomröstningen presenterat en proposition som skapar klarhet på<br />
många områden.</p>
<p>Den av statsministern undertecknade propositionen slår fast detta om<br />
kärnkraftsreaktorerna: ”Folkomröstningens utslag innebär att tolv reaktorer<br />
får användas under sin tekniska livslängd, vilken bedöms vara ca 25 år”.</p>
<p>Därmed skapas förutsättningar för att komma ifrån den långa och<br />
plågsamma striden om reaktorernas antal. I stället kan och bör allas<br />
ansträngningar nu inriktas på den viktiga uppgiften att snarast möjligt göra<br />
vårt land oberoende av både olja och kärnkraft genom en massiv satsning på<br />
energihushållning och alternativa energikällor.</p>
<p>De oerhörda problem med bl. a. ekonomi och sysselsättning som vårt land<br />
står inför nödvändiggör också att allt större tid och kraft i det politiska arbetet</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 2056</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>nu måste satsas på andra samhällsområden.</p>
<p>Det är då viktigt att verksamheten inom energiområdet övergår från<br />
principiella diskussioner till konkret handling. De av regeringen aviserade<br />
propositionerna till nästa riksmöte måste bli en definitiv markering av denna<br />
övergång. För att detta skall bli möjligt måste emellertid de nu angivna<br />
riktlinjerna utvecklas, förtydligas och i vissa avseenden förändras.</p>
<p>Avvecklingsplan från Linje 2</p>
<p>Linje 2 vann störst andel av väljarna i folkomröstningen. Denna linje fick<br />
stöd av socialdemokraterna och folkpartiet. I ett ”Förslag till avveckling av<br />
det svenska kärnkraftsprogrammet” redovisade Linje 2 i folkomröstningskampanjen<br />
hur en avveckling av kärnkraften kan ske.</p>
<p>Avvecklingsplanen innebär en delvis ny syn på elbehovets utveckling. En<br />
utplåning måste på sikt eftersträvas för att inte de framtida behoven skall bli<br />
så stora att en elproduktion huvudsakligen baserad på inhemsk och förnybar<br />
energi blir omöjlig.</p>
<p>Detta uppnås genom skärpt hushållning med el och en successiv avveckling<br />
av elvärme från och med 1990-talet, varigenom man, inom ramen för en i<br />
stort konstant elproduktion, ger ett växande utrymme åt bl. a. industrins<br />
elanvändning.</p>
<p>För att uppnå detta mål innehöll utvecklingsplanen bl. a. följande<br />
åtgärder, nedan ordagrant återgivna.</p>
<p>1980-1985</p>
<p>o Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma efter de 12<br />
reaktorer som nu är i drift (6), eller färdiga att tas i drift (4) eller under<br />
byggnad (2). Inga kärnvärmeverk skall byggas. Beslut om detta måste<br />
fattas av riksdagen,<br />
o Säkerheten vid kärnkraftsreaktorerna förbättras ytterligare. Reaktorsäkerhetsutredningens<br />
förslag genomförs, bl. a. den s. k. filterkammaren<br />
som begränsar följderna av en eventuell kärnkraftsolycka.<br />
o En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor,<br />
o För medborgarnas insyn i reaktorsäkerhetsarbetet tillsätts vid varje<br />
kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring,<br />
o Kämkraftsindustrin förändras och inriktas mot andra - företrädesvis<br />
förnybara - energiformer,<br />
o Kommunerna ges större befogenheter och möjligheter att genomföra en<br />
effektiv energiplanering och en effektivare energihushållning. Detta<br />
kräver uppsökande och rådgivande verksamhet. Experthjälp ställs till<br />
kommunernas förfogande,<br />
o Effektiv energihushållning och god energiförsörjning kräver att den<br />
kommunala energiplaneringen inordnas i övrig kommunal planering.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Riktlinjer ges om markreserver för nya energikällor,<br />
o Energisparplanen för befintlig bebyggelse effektiviseras,<br />
o En särskild energihushållningslag som anger ramarna för hushållningen<br />
införs. Lagen skall vara av samma typ som miljöskyddslagen,<br />
o En översyn av hela lagstiftningen för energiområdet sker med sikte på att<br />
underlätta införandet av alternativa energislag och hushållningsåtgärder<br />
utan att skyddet för människor och miljö försämras,<br />
o Kartläggning för hela landet av områden lämpade för torvtäkt med hänsyn<br />
till bl. a. naturvårdsintressen.<br />
o Plan- och bygglagstiftningen anpassas till höjda hushållningskrav och till<br />
behovet att snabbare få fram alternativa uppvärmningsformer.<br />
o Föreskrifter om lågtemperatur i uppvärmningssystem införs,<br />
o Direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse förhindras,<br />
o I den utsträckning elbalansen gör det möjligt stimuleras användningen av<br />
vattenburen elvärme för att ersätta olja. Installerande av nya oljepannor<br />
begränsas.</p>
<p style="margin-left:13px;">o Eltaxorna och energibeskattningen utformas så att hushållningen och<br />
introduktionen av nya energikällor underlättas. I samma syfte ses<br />
energilagstiftningen över. Individuell mätning och debitering av energiavgifter<br />
prövas.</p>
<p>o Forsknings- och utvecklingsarbetet stärks ytterligare och koncentreras till<br />
de mest angelägna och lovande områdena,<br />
o En särskild energifond inrättas för finansiering av nya energikällor. Staten<br />
underlättar industriella satsningar på ny energiteknik,<br />
o Det av riksdagen beslutade utvecklingsbolaget för alternativa energikällor<br />
inrättas.</p>
<p>o Skogsavfall och torv börjar utnyttjas i fler och större anläggningar.<br />
Tillgångarna på spillvärme från industrin utnyttjas. Demonstrationstillverkning<br />
av nya flytande bränslen inleds,<br />
o Spillvärme från kärnkraftverken bör utnyttjas. Möjligheten att realisera<br />
detta genom antingen ledningsöverföring eller andra transportsätt till<br />
fjärrvärmenäten i de storrå städerna övervägs ytterligare. På så sätt kan<br />
man snabbt minska oljeförbrukningen och minska behovet av kolbaserad<br />
kraftvärmeproduktion.<br />
o En effektiv upphandling av ny energiteknik underlättas genom samverkan<br />
mellan stat, kommun och företag. En sådan samverkan skall även<br />
innebära att t. ex. bostadsföretag och bostadskooperation stimuleras att<br />
införa ny energiteknik,<br />
o Utbildningen för fastighets- och driftpersonal, planerare och andra<br />
verksamma inom energisektorn byggs ut. Även gymnasie- och högskoleutbildningen<br />
anpassas till de nya kraven,<br />
o Den statliga energiadministrationen effektiviseras och samordnas.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 2056</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1985-1990</p>
<p>o Energihushållningsprogrammet fullföljs med hög effektivitet,<br />
o Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet ger underlag för<br />
bedömningar av framtidsutsikterna för nya energikällor och ny energiteknik.<br />
De utvecklingsbara resultaten förs vidare till praktisk tillämpning.<br />
Investeringar i förnybara energikällor beslutas och genomförs,<br />
o Vissa delar av energiforskningsprogrammet resulterar i att nya energisystem<br />
som solvärme och vindkraft introduceras. Industrin ges förutsättningar<br />
att tillverka utrustning och börja genomföra utbyggnaden,<br />
o Utbyggnad av fjärrvärme i större och mindre nät genomförs, så att också<br />
inhemska energiråvaror kan utnyttjas,<br />
o 1990-talets byggande av nya energianläggningar förbereds.</p>
<p>1990-2000</p>
<p>o De nya energikällorna ger kraftigt ökande tillskott till energiförsörjningen.<br />
De nya tillskotten ersätter i första hand olja. Oljans andel i vår<br />
energibalans pressas ned ytterligare,<br />
o Kraftvärmeverk byggs och försörjs med inhemska bränslen,<br />
o Snabb utbyggnad sker av vindkraft och anläggningar för att utnyttja<br />
solvärme.</p>
<p>o Kärnkraftverken börjar avvecklas mot slutet av perioden. Energin från<br />
dem ersätts med inhemska energiråvaror,<br />
o Elvärme börjar de sista åren under 1990-talet att ersättas av solvärme och<br />
inhemska bränslen i stor skala.</p>
<p>2000-2010</p>
<p>o De förnybara energikällorna får en alltmer dominerande roll i energiförsörjningen,<br />
o Oljans andel minskar ytterligare,<br />
o De sista kärnkraftsreaktorerna tas ur bruk.</p>
<p>Preciseringar nödvändiga</p>
<p>Det är tillfredsställande att principerna i avvecklingsplanen från Linje 2<br />
har legat till grund för regeringens proposition. Men väsentliga preciseringar<br />
måste göras inom vissa områden för att en avveckling av kärnkraften skall<br />
kunna bli möjlig.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Om framtidens samhälle</p>
<p>Den framtida energiförsörjningen bör i största möjliga utsträckning<br />
baseras på uthålliga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta<br />
möjliga miljöpåverkan.</p>
<p>Vi står nu i början på en övergångsperiod vad gäller energiförsörjningen.<br />
Den övergångsperioden karakteriseras av att vi drastiskt måste minska det<br />
stora oljeberoendet, utveckla nya energikällor och avveckla kärnkraften.</p>
<p>En kraftig begränsning av oljeberoendet och avveckling av kärnkraften<br />
kan endast genomföras om målmedvetna åtgärder sätts in nu för att</p>
<p>- skärpa hushållningen med energi</p>
<p>- öka elanvändningen men på ett sådant sätt att den senare går att byta ut</p>
<p>mot andra energislag</p>
<p>- ta fram alternativen, främst miljövänliga, förnybara och inhemska</p>
<p>energislag.</p>
<p>Det är en omfattande uppgift som förestår. För att klara den måste en<br />
genomtänkt och målmedveten politik föras på energiförsörjningens alla<br />
områden. Den måste inledas redan 1980.</p>
<p>Den dramatiska omställning av det svenska energisystemet som en<br />
avveckling av både oljeberoende och kärnkraft innebär gör det nödvändigt<br />
med en omfattande diskussion om hur det samhälle bör byggas som hushållar<br />
med naturresurser och energi. En sådan diskussion saknas helt i regeringens<br />
proposition. Detta förklaras av regeringens oenighet i viktiga framtidsfrågor<br />
samt av en allmän ideologisk motvilja mot de planeringsåtgärder som är<br />
nödvändiga för att detta framtidssamhälle skall kunna skapas.</p>
<p>Planmässig hushållning</p>
<p>Energipolitiken måste utformas så att den kan medverka till att skapa ett<br />
bättre och tryggare samhälle. Den måste också utformas efter de förutsättningar<br />
som energitillgångarna och energiproduktionen medger.</p>
<p>Tillgången till relativt billig energi har varit en av de viktigaste<br />
förutsättningarna för vårt lands utveckling från ett fattigt bondesamhälle till<br />
ett modernt industrisamhälle.</p>
<p>I dag är en ökad tillgång till billig energi inte längre en självklarhet. Vi<br />
upplever allt tydligare att det finns gränser för hur hårt vi kan använda<br />
naturresurserna. Behovet av en planmässig hushållning med resurser och<br />
råvaror blir allt tydligare. De länder som redan har en hög materiell standard<br />
har ett speciellt ansvar för denna planmässiga hushållning. De fattiga<br />
länderna ställer rättmätiga krav på sin andel av jordens råvarutillgångar.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Rättvisa</p>
<p>Liksom kravet att hålla tillbaka energiförbrukningen i första hand gäller de<br />
rika länderna måste kravet på en skärpt hushållning i vårt land främst ställas<br />
på dem som har det bäst ställt.</p>
<p style="margin-left:12px;">Gemenskap och service</p>
<p>Vi har i dag en möjlighet och en skyldighet att välja framtid. Ett samhälle<br />
som i ökad utsträckning satsar på fördjupad välfärd, social gemenskap,<br />
kulturupplevelser, omsorg, sjukvård, utbildning och kollektivtrafik blir ett<br />
gott samhälle med hög livskvalitet. Undersökningar visar också att detta<br />
samhälle blir mindre energikrävande än det som främst uppmuntrar<br />
privatkonsumtion.</p>
<p>Att tillfredsställa dessa behov av gemenskap och gemensam service<br />
framstår i dag för många människor som viktigare än en kraftig utökning av<br />
den privata konsumtionen. Dock finns fortfarande grupper i samhället vars<br />
materiella standard behöver förbättras.</p>
<p>Vi bör eftersträva en standard som svarar mot verkliga behov utan brist<br />
eller kommersiellt överflöd.</p>
<p>Den borgerliga regeringens politik går helt emot dessa strävanden. Det<br />
finns skäl att nämna ett exempel som belyser detta.</p>
<p>På hösten 1979 genomförde den borgerliga riksdagsmajoriteten med en<br />
rösts majoritet en skatteomläggning som gav en årlig skattesänkning på<br />
11 700 kr. till den som tjänar 500 000 kr. och 900 kr. till den som tjänar 50 000<br />
kr.</p>
<p>En sådan skatteomläggning:<br />
o ökar möjligheterna till energikrävande privatkonsumtion för de människor<br />
som redan utnyttjar mer än en rimlig andel av de gemensamma<br />
resurserna. Klyftorna i standard och energiförbrukning ökar. En energikrävande<br />
privatiserad livsstil blir allt fastare etablerad som mönster och<br />
förebild,</p>
<p style="margin-left:12px;">o minskar samhällets möjligheter till en utbyggnad av den offentliga sektorn<br />
och till samhällsstöd till lokaler och kollektiva lösningar inom boende,<br />
energiförsörjning m. m. Därmed försämras livskvaliteten, samtidigt som<br />
energiförbrukningen ökar.</p>
<p style="margin-left:12px;">Stark ekonomi</p>
<p>Den offentliga verksamheten som sådan kräver relativt sett mindre energi.<br />
Men om vi skall kunna skapa de resurser som behövs för att genomföra<br />
reformerna fordras en stark ekonomi och ett effektivt produktionssystem<br />
som i sin tur förutsätter tillräckligt med energi.</p>
<p>En säker försörjning med energi är därmed också i framtiden en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>förutsättning för att vårt land skall kunna bevara sin ställning som en<br />
framstående industrination.</p>
<p>Ekonomisk demokrati</p>
<p>Det finns i dag en stark medvetenhet också om de problem som den<br />
industriella utvecklingen fört med sig. Hård press i arbetslivet, miljöförstöring<br />
och risker för hälsan upplevs av allt fler som en följd av en okontrollerad<br />
teknisk och ekonomisk utveckling. Socialdemokratin är kritisk mot kapitalismens<br />
oförmåga att rätt utnyttja teknik och resurser. Demokratisk kontroll<br />
över ekonomin och produktionens inriktning framstår som alltmer nödvändigt<br />
för att möta de krav som människorna reser i det moderna industri- och<br />
servicesamhället. Genom en demokratisk kontroll av det ekonomiska<br />
systemet kan tekniken ställas i människornas tjänst. Endast på detta sätt kan<br />
den tekniska utvecklingen inriktas så att den gagnar människorna. Därigenom<br />
kan den bli ett viktigt instrument för att utveckla ett mänskligare<br />
industrisamhälle, där alla människor har rätt och möjlighet till ett rikt och<br />
meningsfyllt liv.</p>
<p>De senaste åren har på ett uttryckligt sätt motiverat varför den ekonomiska<br />
demokratin måste fördjupas - och varför löntagarfonder i någon form måste<br />
införas.</p>
<p>Vår livsmiljö är hotad. Allt fler människor reser kraven på att tekniken<br />
skall styras, så att vi kan utnyttja de tekniska landvinningarna på ett gott och<br />
tryggt sätt. Tekniken skall vara till för människors skull - inte tvärtom.<br />
Därför måste de anställda ha ett större inflytande över produktionens<br />
inriktning.</p>
<p>Under folkomröstningskampanjen deltog många människor i en engagerad<br />
diskussion om produktionens framtida inriktning. Denna diskussion skall<br />
tas på allvar. 1 en tid med begränsade naturresurser kan det inte försvaras att<br />
företagen på grund av privata vinstintressen producerar energikrävande<br />
produkter av tvivelaktigt värde och som omöjliggör en effektiv återvinning<br />
av material och energi. Ett ökat inflytande för de anställda genom<br />
löntagarfonder kan vända denna utveckling.</p>
<p>Framtidens energisystem kräver omfattande nyinvesteringar bl. a. i<br />
inhemska och förnybara energislag. Hushållningen måste skärpas. Också<br />
detta kräver en god ekonomi och offensiva satsningar på framtiden.<br />
Medborgarna måste tillsammans ta ansvar för att dessa investeringar<br />
kommer till stånd och utnyttjas på ett riktigt sätt. Ekonomisk demokrati med<br />
löntagarfonder blir därmed en nödvändig förutsättning för att skapa ett<br />
framtidssamhälle med ett annorlunda energisystem.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1** Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 2056</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Utvecklad boendemiljö och boendedemokrati</p>
<p>Utvecklingen mot ett alltmer segregerat och resurskrävande boende måste<br />
brytas. Människornas gemensamma inflytande över den egna boendemiljön<br />
måste stärkas. Social gemenskap behöver utvecklas. Boende, arbete och<br />
service måste integreras. Kollektiva resmöjligheter måste förbättras. Den<br />
permanenta boendemiljön måste ges sådana kvaliteter både i fråga om<br />
tillgång till friområden för rekreation och möjlighet till självverksamhet att<br />
det dubbla boendet blir mindre lockande.</p>
<p>Det finns en lång rad mänskliga och sociala motiv för en sådan utveckling.<br />
Till dessa läggs också resurshushållningsmotiv. Gemensamma insatser från<br />
människorna i bostadsområdena inom ramen för en demokratisk samverkan<br />
är nödvändiga både för en effektiv hushållning med energi och för<br />
utnyttjandet av den förnybara energin. Här finns stora möjligheter att förena<br />
mänskliga och sociala mål med hushållningsmål. Den nya alternativa<br />
tekniken kan på en och samma gång ge innehåll åt den lokala samverkan<br />
inom bostadsområdet och bli ett betydelsefullt inslag i energipolitiken.</p>
<p>Samhällets ansvar för energiförsörjningen</p>
<p>Energiförsörjningens stora betydelse för samhällsutvecklingen motiverar<br />
att samhället har ett övergripande ansvar för tillförseln av energi.</p>
<p>På valsedeln från Linje 2 sades:</p>
<p>”Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen<br />
av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för<br />
produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och<br />
kommun.”</p>
<p>Kärnkraftverken</p>
<p>Stat och kommun har ett dominerande inflytande i tre av vårt lands fyra<br />
kärnkraftsblock. I det fjärde - Oskarshamn - har privata ägare 55 procent av<br />
aktiekapitalet. Detta är otillfredsställande. Misstanken får aldrig uppstå att<br />
säkerhetshänsyn får stå tillbaka för privata vinstintressen. Skrivningarna i<br />
propositionen är på denna punkt alltför vaga.</p>
<p>Stat och kommun bör tillförsäkras ett dominerande inflytande också inom<br />
Oskarshamns Kraftgrupp AB. i enlighet med de förslag som Linje 2<br />
presenterade på valsedeln.</p>
<p>Riksdagen bör därför hemställa att regeringen skyndsamt tillsätter en<br />
förhandlingsman som får i uppdrag att uppta överläggningar med OKG.<br />
Syftet skall vara att tillförsäkra samhället majoritetsägande inom detta<br />
företag. Målsättningen bör vara att Vattenfall eller kommuner som är i behov<br />
av ökad elproduktion inträder i stället för privata intressenter.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vattenkraft och oljebolag</p>
<p>Oljekriserna 1973/74 och 1979 i samband med olika konflikter i Mellersta<br />
Östern visade samhällets sårbarhet vid en kris i oljeförsörjningen. Leveranserna<br />
av olja bl. a. till kommunerna skars ned. Det är väsentligt att snarast<br />
öka den svenska försörjningstryggheten. Detta kan ske genom en rad olika<br />
åtgärder. En förutsättning är bl. a. att vårt land blir mindre beroende av den<br />
s. k. spotmarknaden.</p>
<p>En annan nödvändig förutsättning är att samhället får ett ökat inflytande<br />
över de internationella oljebolagens verksamhet i Sverige. Insynen i<br />
oljebolagens ekonomiska transaktioner är för närvarande otillfredsställande.<br />
Bolagens uppgifter att ekonomiska skäl motiverade en neddragning av<br />
leveranserna under den senaste oljekrisen har inte kunnat beläggas. Det är<br />
omöjligt att utesluta att bolagens nedskärningar av leveranserna hade som<br />
syfte att tvinga regeringen att tillåta ytterligare prishöjningar på olja och<br />
bensin.</p>
<p>Det finns starka skäl att också öka samhällsinflytandet i de större<br />
vattenkraftsbolaget. Endast därigenom kan samhället få det huvudansvar för<br />
produktionen och distributionen av elektrisk kraft som Linje 2 krävde på<br />
valsedeln.</p>
<p>Socialdemokratin anser att vattenkraftsanläggningar av betydelse på sikt<br />
bör överföras i samhällets ägo.</p>
<p>Som ett första steg mot ett vidgat samhällsinflytande i dessa företag bör<br />
offentlig styrelserepresentation införas. Därigenom kan samhällets insyn och<br />
inflytande öka. Men också samarbetet och informationsutbytet mellan<br />
företag och samhälle kan förbättras, till gagn för båda parter. Med stöd av<br />
ovanstående föreslår vi offentlig styrelserepresentation i oljebolagens samt<br />
de större vattenkraftsföretagens styrelser. Därmed skulle den form av insyn<br />
och demokratisk kontroll som redan nu finns inom OK och SP vidgas till<br />
övriga oljebolag. Vid utformningen av lagstiftningen kan lagen (1976:350)<br />
om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser tjäna<br />
till ledning.</p>
<p>En närmare precisering krävs av vilka företag som skall omfattas av<br />
lagstiftningen. Vidare behövs en teknisk samordning av den nya lagstiftningen<br />
med den nuvarande lagen om styrelserepresentation. Dessa utredningsuppgifter<br />
bör skyndsamt ombesörjas av regeringen.</p>
<p>Riksdagen bör därför hos regeringen hemställa om förslag till lagstiftning<br />
om styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag och oljebolag.</p>
<p>Beredskapsplan</p>
<p>Det internationella läget på oljemarknaden har allvarligt försämrats.<br />
Detta är speciellt allvarligt för svensk del, med hänsyn till vårt stora<br />
oljeberoende. För att möta en akut bristsituation saknar regeringen en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>genomtänkt plan. Vi socialdemokrater har vid skilda tillfällen krävt att<br />
åtgärder skall vidtas för att vårt land skall kunna möta en allvarlig kris i<br />
oljeförsörjningen. En beredskapsplan måste därför snarast utarbetas. Den<br />
bör redovisa hur industri, sysselsättning, transporter och uppvärmning skall<br />
kunna klaras. En sådan plan måste göras upp i god tid före en kris. Annars är<br />
risken stor att svaga grupper i samhället drabbas mycket hårt vid en plötslig<br />
krissituation. Riksdagen bör därför hemställa att regeringen snarast låter<br />
utarbeta en beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris.</p>
<p>Energihushållning</p>
<p>Delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse (Bo<br />
1978:03) kommer inom kort att redovisa sina förslag till skärpt energihushållning.<br />
Regeringen avser att presentera sina förslag i samband med övriga<br />
energipolitiska förslag till nästa riksmöte.</p>
<p>Det finns inga skäl att erinra mot denna behandling. Vi anser emellertid att<br />
riksdagen redan nu bör ange vissa riktlinjer för det fortsatta beredningsarbetet<br />
som utgår från den skärpta ambitionsnivå och de krav på en mer<br />
samordnad och medveten samhällsplanering som enligt vår mening är<br />
nödvändiga.</p>
<p>Samordnad planering</p>
<p>Kraven på en skärpt hushållning med energi kan inte tillgodoses endast<br />
genom sparåtgärder i traditionell mening utan måste få påverka samhällsutbyggnaden<br />
i flera avseenden. Bl. a. behövs därvid åtgärder för att underlätta<br />
införandet av nya energikällor liksom insatser för att uppnå de bostadssociala<br />
och miljömässiga målen för samhällsutvecklingen. Det är därför nödvändigt<br />
att bedömningar även av energihushållningen utgår från de energipolitiska<br />
åtgärderna och att besluten samordnas med och inordnas i de åtgärder på<br />
övriga områden som leder fram till det samhälle vi vill skapa - ett samhälle<br />
präglat av gemenskap och omtanke, av ansvarsfull hushållning med resurser,<br />
som mark och vatten, energi och råvaror.</p>
<p>Enligt vår mening har de senaste årens insatser för hushållning med energi i<br />
befintlig bebyggelse utformats alltför snävt och sektorsinriktat och inte satts<br />
in i detta större sammanhang. Vi har vid upprepade tillfällen i partimotioner<br />
om bostadspolitiken och energipolitiken, trafikpolitiken och miljöpolitiken<br />
lagt fram förslag om hur den utveckling vi vill ha skall främjas.</p>
<p>En samhällsplanering som också tar hänsyn till behovet av energihushållning<br />
är nödvändig. Energianvändning, bostadspolitik och samhällsplanering<br />
är starkt beroende av varandra. En onödigt utspridd bebyggelse och en<br />
alltför utspridd struktur av orter utan egen arbetsmarknad är energikrävande<br />
i sig. När avstånden mellan bostäder, arbetsplatser och servicecentra ökar,<br />
blir resorna längre och mer energikrävande. Den kollektiva trafiken får</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>också allt svårare att hävda sig som ett attraktivt alternativ till privatbilismen<br />
vid en utglesning av bebyggelsen.</p>
<p>Den samhällsekonomiska situationen och problemen på bostadsmarknaden<br />
motiverar också en strävan mot mindre dyrbara bebyggelser och<br />
försörjningssystem. Bl. a. bör större satsningar göras på goda flerbostadshus<br />
med ökad andel gemensamma anordningar i stället för utspridd, dyrbar<br />
småhusbebyggelse.</p>
<p>En effektiv energihushållning förutsätter sålunda en helhetssyn och en<br />
samordning av åtgärder inom samhällsplanering, bostadsplanering och<br />
trafikpolitik. Möjligheterna att införa nya energikällor, som t. ex. solvärme<br />
för uppvärmning, och att utnyttja spillvärme från industrier och kraftanläggningar<br />
förutsätter också denna helhetssyn.</p>
<p>Åtgärderna för en skärpt energihushållning och införandet av nya<br />
energikällor bör av flera skäl samordnas med åtgärder för att även i andra<br />
avseenden förbättra bebyggelsemiljöerna, skapa bättre boendemiljöer,<br />
handikappanpassning, trafiksanering, bebyggelsesanering och kulturminnesvård.</p>
<p>På sikt bör det vara möjligt att utarbeta ett allsidigt miljöutvecklingsprogram<br />
med hjälp av sådana kommunala samhällsutbyggnadsprogram, kommunernas<br />
ekonomiska långtidsplanering (KELP), den regionala trafikplaneringen,<br />
länsplanerna och den fysiska riksplaneringen.</p>
<p>Okat kommunalt ansvar</p>
<p>Denna helhetssyn på energihushållningen som vi redovisat i det föregående<br />
förutsätter ett ökat kommunalt ansvar. Endast genom en utvidgad<br />
kommunal energiplanering kan åtgärder inom samhällsplanering, bostadspolitik<br />
och trafikförsörjning samordnas. Då kan gjorda investeringar<br />
utnyttjas, och man kan ta hänsyn till lokala förutsättningar.</p>
<p>Om samhällets resurser skall utnyttjas effektivt måste i första hand de<br />
åtgärder som ger bäst spareffekt komma till stånd. Det gäller också<br />
möjligheten att utnyttja spillvärme för uppvärmningsändamål. På vissa<br />
platser kan detta vara ett gott alternativ till investeringar för energihushållning<br />
i bostäder och lokaler. På sikt kan också solvärme användas i<br />
fjärrvärmesystemen.</p>
<p>Kommunernas energiplanering bör ha till syfte att kartlägga vilka områden<br />
och byggnader som i första hand bör komma i fråga för energisparande<br />
åtgärder. Det är naturligt att också samordna de åtgärderna med andra<br />
insatser som rör bebyggelsen, t. ex. planer för bostadssanering, stadsförnyelse<br />
och kulturminnesvård.</p>
<p>Genom en bättre samordning mellan den kommunala energiplaneringen<br />
och lokaliseringen av industrier kan också möjligheterna att utnyttja<br />
spillvärme öka.</p>
<p>Om den effektivare energihushållningen skall kunna bli verklighet är två</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>förändringar nödvändiga. För det första måste kommunerna få rätten att<br />
göra en besiktning och inspektion av byggnadernas energihushållning. Det är<br />
en förutsättning för att kommunerna skall kunna göra en bedömning av var<br />
de effektivaste åtgärderna kan sättas in. För det andra måste kommunerna få<br />
det avgörande inflytandet över energisparstödets användning. Då kan<br />
kommunen efter kartläggningen styra stödet till de områden och byggnader<br />
där det ger bäst effekt.</p>
<p>Kollektiva brukarinsatser</p>
<p>Energipolitikens förändring med ökat bruk av lokala, förnybara energikällor<br />
leder till ökade insatser i form av närproduktion av värme baserad på<br />
solenergi. Till en del blir denna produktion sannolikt en kommunal uppgift,<br />
anknuten till energiverk och fjärrvärmecentraler. Men denna typ av energi är<br />
inte möjlig att fullt utnyttja utan att insatser görs också inom fastighetsägandets<br />
och boendets ramar. Boendekollektiv i form av bostadsrättsföreningar<br />
eller samfälligheter bör vara väl lämpade som förvaltare av den nya, lokalt<br />
anslutna tekniken. För att detta skall bli möjligt i den erforderliga, stora<br />
skalan behöver de juridiska och ekonomiska formerna för en sådan<br />
energiverksamhet ses över så att onödiga hinder undanröjs och stimulans till<br />
initiativ skapas.</p>
<p>Förändrat stöd</p>
<p>Det är angeläget att förändra stödet till energihushållning i bostäder.<br />
Såsom solvärmegruppen inom oljeersättningsdelegationen föreslagit i rapporten<br />
Förutsättningar för ökad användning av solvärme i Sverige kan det<br />
vara motiverat att dela anslaget i energihushållning under bostadsdepartementets<br />
anslag i två anslag. Det ena bör som nu avse stöd till hushållningsåtgärder.<br />
Det andra och nya anslaget bör avse finansiering av utbyte av<br />
teknik i befintlig bebyggelse i syfte att ersätta olja med annan energi. I många<br />
fall är detta ett samhällsekonomiskt bättre alternativ än hushållningsåtgärder.</p>
<p>Det är väsentligt att de effektivaste åtgärderna vidtas. Senare års slöseri<br />
med samhällets medel i den s. k. sparplanens skugga kan inte godtas.</p>
<p>Genom ovanstående förändring ökar statsmakternas och kommunernas<br />
möjligheter till överblick och styrning av området.</p>
<p>Hushållning och rättvisa</p>
<p>Vi kan komma att ställas inför en situation som kräver betydande<br />
ändringar i livsföringen på grund av problem med energiförsörjningen. I en<br />
sådan situation kan det bli nödvändigt med restriktiva åtgärder för att minska<br />
energiförbrukningen. De måste utformas så att inte de svagaste grupperna i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>samhället drabbas hårdast. Det kan krävas ingrepp mot energikrävande<br />
lyxkonsumtion.</p>
<p>Vidstående figurer visar den privata konsumtionens samband med<br />
energikrävande livsmönster, framför allt för höginkomsttagarna.</p>
<p>Energi och livsstil</p>
<p>Några exempel på energikrävande aktivitet och energianvändning i olika<br />
hushåll.</p>
<p>(Ur Svenska Riksbyggens program Bostäder - energi - solidaritet)</p>
<p>Lyxbil och<br />
mångå mil</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_8"><p>Normal</p>
<p>småhus</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>Stort</p>
<p>"året-runt"</p>
<p>fritidshus^</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Normal</p>
<p>lågenhet</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>Normal<br />
bil och<br />
körsträcka</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>Charterresa<br />
för 3</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p>Genomsnittligt</p>
<p>fritidshus</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>Stor snabb<br />
motorbåt</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>Kollektiv</p>
<p>trafik</p>
</div>
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_38"><p>kWh<br />
-150 000</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>— 100 000</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>50 000</p>
</div>
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_33" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Sekretariatet för framtidsstudier har också visat att energiförbrukningen<br />
är direkt proportionell mot hushållens inkomster. Andra undersökningar<br />
(bl. a. i konsekvensutredningen) bekräftar den bilden. Nedanstående figur<br />
redovisar sambanden.</p>
<p>Total energianvändning per hushåll</p>
<p>Beräkningarna är utförda för hushåll med 9 000, 30 000 och 60 000 kr. i<br />
disponibel inkomst 1969.</p>
<p>Källa: Sekretariatet för framtidsstudier. Energi och inkomstfördelning.</p>
<p>1000-tal kWh</p>
</div>
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9"><p>200 </p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>150</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>100</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>Privata transporter</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>30</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p>40</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>50</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p>60</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:177px;">1000-tal kr disp inkomst<br />
efter skatt 1969</p>
<p>Skattepolitiken har ett starkt samband med de här frågorna. I en framtid<br />
med skärpt hushållning kan man inte vänta sig att människor som lever under<br />
knappa villkor skall acceptera ytterligare inskränkningar, om samtidigt ett<br />
fåtal ekonomiskt privilegierade tillåts fortsätta med överflödskonsumtion.<br />
Därför måste också skattepolitik, samhällsplanering och kapitalmarknadens<br />
struktur utformas så att höginkomsthushållens krav på alltmer energikrävande<br />
konsumtionsmönster hålls tillbaka.</p>
<p>Vi socialdemokrater förutsätter att regeringen beaktar dessa fakta när<br />
förslagen om en skärpt energihushållning läggs fram under nästa riksmöte.<br />
Propositionen konstaterar:</p>
<p>”Utformningen av programmet bör ske under hänsynstagande till de svaga<br />
grupperna i samhället.”</p>
<p>Vi har ovan redovisat hur regeringens skattepolitik har utformats helt tvärt<br />
emot dessa strävanden efter en rättvis hushållning. Samma kritik gäller också<br />
bostadspolitiken, där andelen gles småhusbebyggelse har ökat markant<br />
under senare år på bekostnad av flerbostadshusen.</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Nya uppgifter</p>
<p>Vi vill poängtera betydelsen av att regeringen med kraft tar itu med de<br />
uppgifter som presenterades i avvecklingsplanen från Linje 2 och som nu<br />
utlovas i propositionen.</p>
<p>Det gäller t. ex.:</p>
<p style="margin-left:12px;">o Kommunerna ges större befogenheter och möjligheter att genomföra en<br />
effektiv energiplanering och en effektivare energihushållning. Det innebär<br />
bl. a. uppsökande verksamhet, rådgivning och besiktning av bostäder<br />
och lokaler.</p>
<p>o Den kommunala energiplaneringen inordnas i övrig kommunal verksamhet.<br />
Riktlinjer ges om markreserver för nya energikällor,<br />
o Energisparplanen för befintlig bebyggelse effektiviseras,<br />
o En särskild energihushållningslag som anger ramarna för hushållningen<br />
införs. Lagen skall vara av samma typ som miljöskyddslagen,<br />
o Plan- och bygglagstiftningen anpassas till höjda hushållningskrav och till<br />
behovet att snabbare få fram alternativa uppvärmningsformer.<br />
o Eltaxorna och energibeskattningen utformas så att hushållningen och<br />
introduktionen av nya energikällor underlättas. I samma syfte ses<br />
energilagstiftningen över.</p>
<p>Dessutom måste formerna för kollektiva boendeinitiativ ses över och<br />
förbättras, bl. a. i juridiskt och ekonomiskt avseende.</p>
<p style="margin-left:12px;">Bränsleförsörjning och nya alternativ</p>
<p>I motionen 1979/80:134 framhöll socialdemokraterna i riksdagens näringsutskott<br />
att Sverige måste föra en oljepolitik som sprider riskerna och ökar vår<br />
försörjningssäkerhet. En utökad raffinering av råolja inom landet utgör ett<br />
nödvändigt led i en sådan aktiv oljepolitik. Möjligheterna till ökad<br />
raffinering har också förbättrats genom olika åtgärder under senare år.</p>
<p>Men detta är inte tillräckligt. Också inom ramen för existerande<br />
raffinaderikapacitet måste flexibilitet och förädlingsgrad öka, hävdades i den<br />
socialdemokratiska motionen.</p>
<p>I framtiden kommer tillgången på råolja alltmer att utgöras av tyngre<br />
kvaliteter, medan konsumtionen i både Sverige och Europa i övrigt utvecklas<br />
mot en allt större andel lättare kvaliteter, såsom bensin, flygbränsle, diesel,<br />
eldningsolja 1 och petrokemisk råvara.</p>
<p>Konsekvenserna av den utvecklingen blir att vårt land vid en kris i<br />
oljeförsörjningen riskerar att få en omfattande brist på lätta kvaliteter. I<br />
motionen krävdes därför att regeringen allvarligt skulle pröva förutsättningarna<br />
att bygga en s. k. katalytisk kracker för att inom landet kunna<br />
vidareförädla tunga eldningsoljor till de ur försörjningssynpunkt mera<br />
känsliga lätta oljeprodukterna.</p>
<p>Även vid en god tillgång på råolja är de tunga oljorna relativt billiga. En<br />
satsning på en katalytisk kracker i Sverige kan därmed motiveras ekonomiskt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>- inte bara försörjningsmässigt. Beräkningar från OK visar att med<br />
nuvarande prisskillnader mellan tung eldningsolja och lätta oljeprodukter<br />
skulle anläggningen kunna skrivas av på några få år. Dessa prisskillnader<br />
kommer med stor sannolikhet att bestå, kanske t. o. m. öka.</p>
<p>Näringsutskottet fann vid sin behandling av motionen (NU 1979/80:25) att<br />
ägarna till Scanraff (OK-Texaco och Svenska Petroleum) gemensamt<br />
undersökte frågan om en utbyggnad av Scanraffs anläggning för katalytisk<br />
krackning. Med hänsyn därtill ansåg inte utskottet att ett uttalande enligt<br />
motionärernas önskemål var behövligt.</p>
<p>Sedan utskottet behandlade frågan i december 1979 har förutsättningarna<br />
för planering och byggande av en katalytisk kracker i vårt land förändrats i<br />
vissa delar. De ekonomiska och försörjningsmässiga skälen har nu ännu<br />
större tyngd. OK har genom egna utredningar belagt lönsamheten för<br />
projektet.</p>
<p>Det statliga Svenska Petroleum (SP) genomgår genomgripande förändringar<br />
i verksamheten. Inriktningen förändras. Bolagets ansvar ökar<br />
betydligt. Möjligheterna har därmed varit begränsade för SP att också<br />
engagera sig i utredningsarbete och beslut om en katalytisk kracker.</p>
<p>Det är nu väsentligt att samhället skyndsamt och aktivt engagerar sig i<br />
projektet. Samhället måste - tillsammans med OK - engagera sig som<br />
delägare för att detta ur försörjningssynpunkt viktiga projekt skall kunna<br />
komma till stånd.</p>
<p>Riksdagen bör därför hemställa att regeringen allvarligt prövar förutsättningarna<br />
att förstärka den svenska oljeberedskapen, genom att samhället i<br />
delägarskap med OK bygger en s. k. katalytisk kracker för att inom landet<br />
kunna vidareförädla tunga eldningsoljor till de från försörjningssynpunkt<br />
mera känsliga lätta oljeprodukterna.</p>
<p>Undvik kolet!</p>
<p>F. n. pågår det s. k. Kol-Hälsa-Miljöprojektet. Detta projekt kommer att<br />
leda fram till en mängd förslag som kan göra en miljövänligare kolhantering<br />
möjlig. Kol som energikälla bör därför i möjligaste mån undvikas så länge<br />
inte ny och från miljösynpunkt bättre teknik finns tillgänglig.</p>
<p>Regeringens proposition hävdar att det är ”från energiförsörjningssynpunkt<br />
mycket angeläget att ersättning av olja med kol och andra fasta<br />
bränslen snarast kommer till stånd".</p>
<p>Vi delar inte den bedömningen vad kolet beträffar. Inom det närmaste året<br />
kommer flera rapporter att presenteras från bl. a. Delegationen för<br />
energiforskning och den s. k. oljeersättningsdelegationen (OED). Hittills<br />
har OED presenterat rapporter om möjligheter att utnyttja kol, skogsenergi,<br />
torv och solvärme. Rapporterna redovisar stora möjligheter att ersätta olja<br />
med solvärme under 1980-talet.</p>
<p>Regeringen aviserar också att en fond för investeringar i ny energiteknik</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kommer att föreslås i början av 1980/81 års riksmöte i linje med<br />
avvecklingsplanen från Linje 2. Därmed kan förutsättningarna bl. a. för<br />
kommunerna att införa förnybara energikällor väsentligt förbättras.</p>
<p>Både miljöskäl och det faktum att större klarhet nås inom något år om<br />
andra energikällors möjligheter gör det därför motiverat att vänta några år<br />
med beslut om en kraftig kolintroduktion i vårt land. Däremot är vi<br />
medvetna om att ett visst ökat beroende av kol inte heller på kort sikt går att<br />
undvika. Elproduktion genom kolkondenskraftverk bör över huvud taget ej<br />
komma i fråga. En massiv satsning på koleldade kraftvärmeverk bör<br />
undvikas. Självfallet bör alla de åtgärder vidtas som gör det möjligt att fatta<br />
beslut om en senare större introduktion av kol. Det gäller t. ex. förhandlingar<br />
med andra länder om inköp, deltagande i prospektering m. m.</p>
<p>Satsa på alternativen!</p>
<p>På många områden finns nu förutsättningar att gå från forskning och<br />
utveckling till tillämpning av nya tekniker. Detta behandlas ej i regeringens<br />
proposition.</p>
<p>I rapporten ”Förutsättningar för ökad användning av solvärme i Sverige”<br />
från oljeersättningsdelegationens grupp för solvärme skisseras t. ex. ett<br />
program för en kraftfull satsning på den nya tekniken. Detta åtgärdsprogram<br />
följer till väsentliga delar de principiella riktlinjer som Linje 2 presenterade i<br />
sin utvecklingsplan.</p>
<p>Programmets huvudidé - en kraftfull teknikupphandling - kan med smärre<br />
justeringar tillämpas också på annan teknik, t. ex. torv och skogsenergi.</p>
<p>Vissa delar av programmet bör utnyttjas redan nu, utan att remissbehandling<br />
och fortsatt bearbetning inom oljeersättningsdelegationen avvaktas.</p>
<p>Det är utomordentligt viktigt att vissa lagstiftningsfrågor snarast löses.<br />
Annars finns risken att den nya tekniken försenas i onödan.</p>
<p>I avvecklingsplanen från Linje 2 sades:</p>
<p>”En översyn av hela lagstiftningen för energiområdet sker med sikte på att<br />
underlätta införandet av alternativa energislag och hushållningsåtgärder<br />
utan att skyddet för människor och miljö försämras.”</p>
<p>De lagar som behöver ses över är bl. a. vattenlagen, naturvårdslagen samt<br />
lagen om kommunal energiplanering. Syftet bör vara att klarlägga formerna<br />
för utnyttjande av naturen som värmekälla och värmelager. I dag saknas<br />
lagstiftning som t. ex. förhindrar en granne att plantera träd och buskar så att<br />
solfångare avskärmas från solen.</p>
<p>Aven frågor med anknytning till övriga energikällor som vind, torv och<br />
skogsenergi bör självfallet behandlas av utredningen. I allt väsentligt måste<br />
en lagstiftning som reglerar formerna för en utbyggnad vara färdig när<br />
tekniken är klar för en kraftig introduktion på marknaden.</p>
<p>Utredningen bör vidare föreslå förändringar i byggnormer, läneregler<br />
m. m. så att en snabb introduktion av förnybara källor underlättas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I anslutning till lagstiftningen bör centrala myndigheter ge råd och<br />
anvisningar så att inte en introduktion av nya källor försvåras. Det gäller<br />
t. ex. att markreserver sparas för alternativa energikällor, lagring av<br />
solvärme, solfångare och lokala panncentraler, att lågtemperatursystem<br />
förbereds m. m.</p>
<p>Riksdagen bör därför hos regeringen hemställa om att en utredning tillsätts<br />
som skyndsamt utformar en lagstiftning så att introduktion av ny energiteknik<br />
underlättas.</p>
<p>Riksdagen bör vidare hemställa om att regeringen ger direktiv till centrala<br />
myndigheter att ge nödvändiga råd och anvisningar till kommunerna, så att<br />
introduktionen av förnybara energikällor underlättas.</p>
<p>Vid behandling av propositionen 1978/79:115 beslutade riksdagen på<br />
socialdemokratiskt initiativ att regeringen skyndsamt borde inrätta ett<br />
utvecklingsbolag på energiområdet. I avvecklingsplanen från Linje 2 sades:<br />
”Det av riksdagen beslutade utvecklingsbolaget för alternativa energikällor<br />
inrättas.”</p>
<p>I rapporter från oljeersättningsdelegationen om bl. a. torv, skogsenergi<br />
och solvärme betonas att industripolitiska insatser snarast måste komma till<br />
stånd, så att den nya tekniken snabbt kan komma ut på marknaden. Vissa<br />
insatser föreslås också. Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte<br />
inrättat det av riksdagen begärda utvecklingsbolaget.</p>
<p>En växande marknad för den nya tekniken måste skapas. Därför måste en<br />
effektiv teknikupphandling organiseras. En form för detta kan vara ett<br />
samhällsägt upphandlingsbolag. Inom ramen för ett sådant bolag skulle<br />
företrädesvis mindre teknikupphandlare kunna få hjälp med en samordnad<br />
upphandling av produkter med god kvalitet. Riskerna är nu allvarliga för att<br />
mindre seriösa tillverkare av den nya tekniken har stora försäljningsframgångar,<br />
innan skilda upphandlare har hunnit skaffa en god kunskap.</p>
<p>En annan form som likaså bör användas är den som föreslås av OED:s<br />
solvärmegrupp, nämligen att stora upphandlare, som t. ex. statliga myndigheter<br />
(byggnadsstyrelsen), kommunala myndigheter och energiverk, stora<br />
bostadsföretag, som HSB, Svenska Riksbyggen och SABO, bör stimuleras<br />
att medverka i detta arbete. Denna stimulans kan åstadkommas med vad<br />
solvärmegruppen kallar utvecklingsavtal mellan staten och sådana upphandlare.</p>
<p>Svenska Riksbyggen har redan presenterat en skiss till ett utvecklingsavtal<br />
mellan staten och företag. Företaget förbinder sig att säkerställa att en viss<br />
mängd ny teknik introduceras i ny och befintlig bebyggelse. De kommersiella<br />
riskerna skall enligt Riksbyggens mening delas av staten, avtalsparten och<br />
den tillverkande industrin. Denna form av avtal bör användas inom flera<br />
områden.</p>
<p>Regeringen bör enligt vår mening snarast vidtä sådana åtgärder att<br />
utvecklingsavtal kan tecknas med lämpliga teknikupphandlare.</p>
<p>Den kunskap och erfarenhet som f. n. finns inom Studsviks Energiteknik<br />
AB måste självfallet utnyttjas i framtiden.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>En bred tillämpning av bl. a. teknik för torv- och skogsenergi förhindras<br />
också av organisatoriska svårigheter. En lång kedja av intressenter skall<br />
samverka från t. ex. skogsägaren till förbrukaren av skogsenergi. F. n. finns<br />
planer i vissa län på att upprätta terminaler för t. ex. skogsenergi. I andra län<br />
planeras olika bolagskonstruktioner som skall underlätta en introduktion av<br />
ny teknik. Det är utomordentligt viktigt att en enhetlig organisation snarast<br />
byggs upp.</p>
<p>Därför bör en speciell kommission snarast tillsättas för att föreslå de<br />
organisatoriska och industriella insatser som är nödvändiga för att den nya<br />
energitekniken skall få en snabb introduktion.</p>
<p>Alternativt bör oljeersättningsdelegationen tillföras resurser så att arbetet<br />
kan bedrivas inom delegationens ram.</p>
<p>Förhandlingar bör därefter upptas med intressenter med sikte på att skapa<br />
ett upphandlingsbolag med en regional organisation och betydande resurser.<br />
Samhället bör ha det dominerande inflytandet i bolaget.</p>
<p>Riksdagen bör ge regeringen till känna vad vi anfört beträffade nödvändiga<br />
organisatoriska och industriella insatser för att den nya energitekniken<br />
skall få en snabb introduktion.</p>
<p>Uran för drift av de 12 reaktorerna under deras tekniska livslängd kan<br />
köpas genom avtal på den internationella marknaden. Svensk uranbrytning<br />
har därmed inget direkt samband med det svenska kärnkraftsprogrammet.<br />
Ställningstagande till uranbrytning bör grundas på samhällsekonomiska och<br />
industripolitiska bedömningar, varvid miljörisker och risker för kärnvapenspridning<br />
vägs in.</p>
<p>Uranbrytning regleras av byggnadslagen § 136 a. Detta innebär bl. a. att<br />
berörda kommuner har vetorätt mot brytning. Om kommunerna ger sitt<br />
tillstånd avgör regeringen frågan.</p>
<p>Vi har intet att erinra mot huvuddragen i de presenterade riktlinjerna för<br />
den fortsatta verksamheten på naturgasområdet. Dock finns det skäl att<br />
poängtera en tveksamhet mot planerna på direktleveranser till småhusbebyggelsen.<br />
Utbyggnad av fjärrvärme - producerad i gasbaserade små<br />
värmecentraler - ökar handlingsfriheten i framtiden. Gasen kan då lättare<br />
ersättas med förnybara alternativ. Detta alternativ bör prövas.</p>
<p>El- och värmeförsörjningen</p>
<p>1980-talet är en startsträcka för de nya energikällorna. Under 1990-talet<br />
kan produktionen av skogsavfall, torv och vindkraft öka kraftigt och även<br />
användas för elproduktion. Problemen med lagring av solvärme bör då vara<br />
lösta och möjliggöra en kraftig ökning av solvärmens andel av energibalansen.</p>
<p>Under de närmaste 15 åren kan också kärnkraften utnyttjas för att minska<br />
oljeförbrukningen. Det kan ske genom elanvändning såväl i industriprocesser<br />
som i byggnadsuppvärmning. Man måste då välja sådana metoder att vi</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>inte blir låsta till elutnyttjande eller försvårar introduktion av andra<br />
energikällor. Detta ställer bestämda krav på att denna elanvändning i sin tur<br />
kan ersättas med alternativa energikällor allteftersom dessa kommer fram i<br />
större skala. Därför skall direktverkande elvärme förhindras i ny permanentbebyggelse.<br />
Målet bör vara att ny bebyggelse redan från början utformas för<br />
uppvärmning med fliseldning (glesbygd och småorter) eller större solvärmeanläggningar,<br />
t. ex. med stora värmepumpar.</p>
<p>Särskilda stimulanser bör sättas in för att ersätta direktverkande elvärme i<br />
befintlig bebyggelse, särskilt i samband med större ombyggnader.</p>
<p>Den ytterligare el som kan disponeras för värme bör gå till existerande<br />
bebyggelse t. ex. i storstadsområden. Omställning av befintliga oljepannor<br />
till fasta bränslen och elvärme som inte är direktverkande bör planeras och<br />
genomföras med statligt stöd.</p>
<p>Uppvärmning av bostäder är särskilt viktig. I dag sker den till mellan 80<br />
och 90 procent med olja. Det är av största vikt, både ekonomiskt och med<br />
hänsyn till försörjningstryggheten, att minska oljeberoendet inom uppvärmningen.<br />
Installation av nya oljepannor i byggnader och industrier bör<br />
begränsas.</p>
<p>För att ersätta olja bör man utnyttja dels elpannor, där värmen sprids i<br />
husen via vanliga vattenelement, och - framför allt - värmepumpar och<br />
elpannor i fjärrvärmesystem. Dessa system bör byggas så att övergång till<br />
lokala och mindre värmesystem underlättas. För detta behövs lokala<br />
centraler som kan utnyttja traditionella bränslen, värmepumpar eller<br />
elpannor och så småningom solvärme. Tillgången på spillvärme bör i största<br />
möjliga utsträckning utnyttjas.</p>
<p>Genom att använda metoder av detta slag kan man utnyttja el under<br />
1980-talet och början av 1990-talet och samtidig göra det möjligt att stegvis<br />
införa nya energikällor.</p>
<p>Nya mät- och taxesystem bör eftersträvas för att utjämna elbelastningen.<br />
Därigenom begränsas behovet av fortsatt effektutbyggnad.</p>
<p>En elpolitik med den inriktningen som här angivits gör det möjligt att<br />
anpassa utvecklingen av de nya energikällorna och utnyttjandet av den<br />
elenergi som kan produceras i kärnkraftverken, så att oljeförbrukningen<br />
minskar snabbast möjligt.</p>
<p>Utbyggnaden av elproduktionen i nya anläggningar för inhemska bränslen<br />
blir inledningsvis måttlig. I stället kan de nya energikällorna användas för att<br />
ytterligare minska industrins och bebyggelsens oljeanvändning.</p>
<p>Under 1990-talet kommer dock en växande andel av bränslemängden att<br />
successivt utnyttjas också för att ersätta el. Skogsråvara måste samtidigt<br />
användas för produktion av flytande bränsle. Under senare delen av denna<br />
period skall vindkraft och andra nya energikällor som direkt kan användas<br />
för elproduktion också så långt möjligt användas för att ersätta den<br />
bortfallande kärnkraften. Energiforskningsdelegationen anser det t. ex.<br />
möjligt att vindkraften kring år 2000 kan svara för 15 TWh per år.</p>
<p>Solvärme blir successivt alltmer betydelsefull.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">En ny elpolitik</p>
<p>I avvecklingsplanen från Linje 2 fanns följande åtgärder med speciell<br />
betydelse för el- och värmeförsörjningen:<br />
o Föreskrifter om lågtemperatur i uppvärmningssystem införs,<br />
o Direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse förhindras.</p>
<p style="margin-left:11px;">0 I den utsträckning elbalansen gör det möjligt stimuleras användningen av<br />
vattenburen elvärme för att ersätta olja. Installerande av nya oljepannor<br />
begränsas.</p>
<p>Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen tillsätter en kommitté som<br />
skall utarbeta förslag om en sådan ny elpolitik i så god tid. att de kan<br />
presenteras för riksdagen vid nästa riksmöte.</p>
<p>Vi utgår ifrån att kommittén förutom elvärmeförbud, lågtemperatursystem<br />
m. m. också behandlar vad som ovan sagts om el- och värmeförsörjningen.<br />
De senaste metoderna att differentiera eltaxorna t. ex. genom<br />
datorer bör också prövas. Därigenom kan det bli ekonomiskt lönsamt att<br />
utnyttja el under natten och sommarhalvåret, då ett överskott finns.<br />
Belastningen kan utjämnas. Behovet av effektutbyggnad kan minska.</p>
<p>Vi beklagar att regeringen inte redovisar någon elbalans i sin proposition.<br />
Man skriver däremot:</p>
<p>”Den inriktning av kärnkraftsprogrammet som nu bör läggas fast medför<br />
att ytterligare elproduktionskapacitet kommer att behövas främst under<br />
senare delen av 1980-talet och under den period när kärnkraften avvecklas.<br />
Det framtida behovet av el samt avvecklingen av kärnkraften ställer alltså<br />
krav på att en alternativ produktionskapacitet byggs upp successivt. Denna<br />
kapacitet bör enligt min uppfattning i största möjliga utsträckning utgöras av<br />
kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar.”</p>
<p>Vi delar inte den synen. Tillsammans med de tidigare mycket positiva<br />
skrivningarna om en kolintroduktion i vårt land innebär regeringens<br />
proposition en allvarlig risk för att vårt land låser sig för ett stort el- och<br />
därmed stort kolberoende i framtiden. Detta tar vi avstånd ifrån.</p>
<p>Elproduktion genom kolkondenskraftverk bör över huvud taget ej komma</p>
<p style="margin-left:11px;">1 fråga. En massiv satsning på koleldade kraftvärmeverk bör undvikas.</p>
<p>Inga tillförlitliga uppgifter redovisar att något större tillskott av elkraft<br />
skulle behövas under slutet av 1980-talet. I stället erbjuder den nya<br />
elpolitiken med förbud mot direktverkande elvärme goda möjligheter att<br />
ersätta el med andra energibärare i framtiden.</p>
<p>Under 1990-talet byggs kraftvärmeverk som försörjs i huvudsak med<br />
inhemska bränslen. Snabb utbyggnad av vindkraften sker också under detta<br />
decennium. Senast mot slutet av 1990-talet börjar kärnkraften avvecklas.<br />
Elvärme har då börjat ersättas av solvärme och inhemska bränslen<br />
(fjärrvärme) i stor skala. Därmed har elbehovet planat ut, eftersom elkraften<br />
för bostadsuppvärmning ersätts med andra alternativ som solvärme och<br />
fjärrvärme.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Fortsatt ersättning av el i bostadssektorn - i takt med att både vattenburen<br />
och äldre direktverkande elvärme avvecklas - möjliggör att industrin<br />
successivt kan tillgodogöra sig den befintliga elkraften.</p>
<p>Nedanstående figur, baserad på Linje 2:s avvecklingsplan, redovisar<br />
möjligheterna till framtida elproduktion och principerna för denna begränsning<br />
av elkonsumtionens ökning (se vidare bilaga 1).</p>
<p>Elproduktion, elvärme och avveckling av kärnkraft.</p>
<p>En schematiserad sammanfattning. (Se även tabell, bilaga 1.)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ISO -t-TWh</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5"><p>SO—</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>TOTAL ELPRODUKTION</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>KokistKVEkistrmimiNCENS</p>
<p>R.EFEtEUSACT£RW,<nv<br />
Ne. 2.000</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>XÄRNKRAFtÉUS SS-XnSCSÄHS ^<br />
PlANERiNCSMAROINAl. \ S</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">éF:</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:18px;">ELVART. ENS<br />
^ AM DEL AV</p>
<p>S</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p style="margin-left:6px;">TOTAL. ELPRODUKTION</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p style="margin-left:110px;">KARM KRAtT</p>
</div>
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_30"><p style="margin-left:110px;">KRAFTVAR. ME</p>
<p style="margin-left:122px;">Torv</p>
<p style="margin-left:122px;">SKOCSEMER.CI<br />
KOL SOM RESERV</p>
<p style="margin-left:110px;">VINDKRAFT, SOLCELLER.</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30"><p>VATTEN KRAFT</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">1980</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:6px;">-SS</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p style="margin-left:6px;">1990</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">-95</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p>I</p>
<p>2000</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">-05</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:6px;">2.DJ0</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I propositionen redovisas de möjligheter som värmeavtappning från<br />
kärnkraftsblocken skulle kunna erbjuda storstädernas värmeförsörjning. Vi<br />
förutsätter att regeringen nu prioriterar denna fråga i den energipolitiska<br />
planeringen, så att kommunerna erhåller erforderligt beslutsunderlag.</p>
<p>Regeringens proposition behandlar inte frågan om kärnvärmeverk. Vi<br />
förutsätter att detta skall tolkas så att någon satsning på sådana verk ej skall<br />
ske.</p>
</div>
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_9" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Övervinster i vattenkraftsproduktionen</p>
<p>På valsedeln från Linje 2 redovisades följande formulering:</p>
<p>”Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.”</p>
<p>Regeringens förslag på den här punkten är inte tillfredsställande. I<br />
propositionen sägs:</p>
<p>”Därvid har hävdats att stora ekonomiska överskott kommer att uppstå<br />
hos ägarna till äldre anläggningar för vattenkraftproduktion genom att<br />
råkraftprissättningen i princip är baserad på produktion i nyare elproduktionsanläggningar<br />
med relativt höga anläggningskostnader.”</p>
<p>Det torde inte vara någon hemlighet för regeringen att dessa övervinster<br />
uppkommer till betydande del redan i dag. Åtskilliga företag med<br />
vattenkraftsproduktion har kunnat göra stora vinster under senare år. I<br />
många fall investeras dessa vinster inom andra grenar av företaget. I andra<br />
fall är det ytterst oklart om dessa vinster används så att de bidrar till<br />
sysselsättning och ekonomiskt framåtskridande.</p>
<p>Regeringens formuleringar i propositionen är till intet förpliktande.</p>
<p>Riksdagen bör därför hemställa att regeringen skyndsamt lämnar förslag<br />
om hur dessa övervinster skall kunna bli föremål för särskild beskattning.</p>
<p>Kommunerna och energiförsörjningen</p>
<p>Beslutet om en avveckling av kärnkraften är en utmaning till tekniker och<br />
vetenskapsmän, till politiker i riksdag och kommuner att finna nya vägar på<br />
energiförsörjningens område.</p>
<p>Det är en svår uppgift att göra vårt land oberoende av både olja och<br />
kärnkraft. Om kärnkraften skall kunna avvecklas i lugna former och ersättas<br />
av andra källor måste arbetet börja redan nu. Kommunerna har här en viktig<br />
uppgift. I dag finns inte alla förutsättningar. Lagstiftning måste förändras,<br />
resurser måste ställas till kommunernas förfogande m. m.</p>
<p>Det är statsmakternas uppgift att lägga fast riktlinjerna för en effektiv<br />
energiplanering. Statliga, regionala och kommunala insatser för energianvändning<br />
och produktion måste organisatoriskt samordnas. Staten har vidare<br />
ett ansvar för att lagstiftningen utformas så att största möjliga energihushållning<br />
uppnås och att övergången till nya energikällor främjas utan att skyddet<br />
för människor och miljö försämras. Det gäller också lagstiftning på områden<br />
som indirekt berör energiförsörjningen, som exempelvis byggnadslag eller<br />
vattenlag.</p>
<p>I avvecklingsplanen från Linje 2 anges en mängd åtgärder med stor<br />
betydelse för kommunerna för perioden 1980-1985. När dessa åtgärder<br />
genomförs förbättras kommunernas möjligheter till en effektiv energiplanering<br />
väsentligt. Men redan nu bör åtgärder vidtas inom ramen för dagens<br />
lagstiftning, så att en kärnkraftsavveckling kan genomföras i ordnade<br />
former.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Energiplanering</p>
<p>Den kommunala energiplaneringen måste forceras och göras mer konkret.<br />
Kommunerna måste redan nu ta ett ansvar för att energisystemet görs<br />
flexibelt och att man inte låser sig i planer som försvårar kommande<br />
satsningar på hushållning och utnyttjande av nya energikällor.</p>
<p>Samhällsplaneringen måste också ta hänsyn till behovet av energihushållning.<br />
Energianvändning, bostadspolitik och samhällsplanering är starkt<br />
beroende av varandra. En effektiv energihushållning förutsätter därför en<br />
helhetssyn och en samordning av åtgärder inom samhällsplanering, bostadspolitik<br />
och trafikpolitik. Möjligheten att införa nya energikällor som t. ex.<br />
solvärme för uppvärmning och att utnyttja spillvärme från industrier och<br />
kraftanläggningar förutsätter också denna helhetssyn.</p>
<p>Energihushållning och nya alternativ</p>
<p>Erfarenheterna av de hittills genomförda insatserna för energihushållning i<br />
bebyggelsen har visat att det finns stora brister i hushållningsprogrammet.<br />
Detta har också konstaterats i olika utvärderingar samt i skilda sammanhang<br />
i samband med statsmakternas beslut.</p>
<p>I avvecklingsplanen från Linje 2 sägs:</p>
<p>För att göra energisparprogrammet tillräckligt effektivt skall kommunerna<br />
ges bättre möjligheter att styra energihushållningen i befintlig bebyggelse.<br />
Det kräver dels planeringsinsatser, dels uppsökande och rådgivande<br />
verksamhet med besiktning av bostäder och lokaler. Kommunerna skall<br />
också ges ökade möjligheter att påskynda energisparinsatserna inom såväl<br />
byggnadsbeståndet som industrier, service och samfärdsel. Det förhållandet<br />
att kärnkraften användes för att minska oljeberoendet får alltså inte leda till<br />
lägre ambitioner när det gäller hushållning och sparande.</p>
<p>En första uppgift för kommunen är att kartlägga vilka områden och<br />
byggnader som i första hand bör komma i fråga för energisparande åtgärder.<br />
Detta bör snarast komma till stånd. Kommunen bör vara väl förberedd när<br />
ny lagstiftning kommer att ge kommunerna bättre möjlighet att styra<br />
energisparstödets användning.</p>
<p>En plan för utnyttjande av kommunens spillvärmetillgångar bör också<br />
snarast arbetas fram. Markreserver för nya energikällor måste investeras.</p>
<p>För att ta till vara möjligheten att ytterligare öka handlingsfriheten bör<br />
lågtemperatursystem i uppvärmningssystemen successivt införas. Därigenom<br />
ökar möjligheterna att ta till vara både solvärme och spillvärme från<br />
industrier i framtiden.</p>
<p>Diskussioner om gemensamma frågor, t. ex. upphandling av ny teknik,<br />
bör snarast komma till stånd med bl. a. bostadsföretag och bostadskooperation.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Utbildning</p>
<p>En förutsättning för denna offensiva kommunala energiplanering är<br />
personal med god utbildning. Förberedelser för en kraftigt förbättrad<br />
utbildning av bl. a. energiplanerare och tekniker, driftpersonal i kommunal<br />
tjänst och förtroendevalda med ansvar för kommunens energiförsörjning<br />
måste därför snarast komma i gång.</p>
<p>En kort slutsats</p>
<p>Folkomröstningen har skapat klarhet om kärnkraftens roll i vårt energisystem.<br />
Nu finns förutsättningar att med kraft inrikta arbetet bl. a. på en<br />
skärpt energihushållning och utveckling av nya alternativ.</p>
<p>Ännu återstår dock mycket utredningsarbete och centrala beslut, innan<br />
kommunernas möjligheter att ta ansvar för det framtida energisystemet har<br />
klarlagts till fullo.</p>
<p>Inom några få år kommer kommunernas möjligheter att kunna satsa på ny<br />
energiteknik att väsentligt förbättras. Detsamma gäller möjligheterna till en<br />
skärpt hushållning. Vidare kommer kolets miljökonsekvenser att klarläggas<br />
genom det s. k. Kol-Hälsa-Miljö-projektet i Vattenfalls regi. Åtgärder<br />
kommer att föreslås för en miljövänligare kolteknik.</p>
<p>I denna situation är det väsentligt att stora resurser inte nu låses i en<br />
föråldrad teknik genom snabba beslut i kommunerna. Varje beslut och varje<br />
åtgärd bör stå i överensstämmelse med de riktlinjer för den framtida<br />
energipolitiken som resultatet av folkomröstningen innebär och som<br />
redovisas i denna motion.</p>
<p>Kärnkraftssäkerheten</p>
<p>Både valsedeln från Linje 2 och den presenterade avvecklingsplanen<br />
redovisade flera åtgärder för en förbättrad kärnkraftssäkerhet:<br />
o Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs,<br />
i enlighet med den s. k. reaktorsäkerhetsutredningens förslag,<br />
o En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor,<br />
o För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté<br />
med lokal förankring.</p>
<p>Regeringens proposition innebär att förslagen genomförs. Det finns<br />
därmed en glädjande enighet omkring behovet av en kraftig satsning på<br />
säkerheten vid kärnkraftverken.</p>
<p>Det finns dock skäl att göra en anmärkning. Strålskyddsinstitutets rapport<br />
Effektivare beredskap byggde till väsentlig del på förutsättningen att en s. k.<br />
ångexplosion kunde inträffa i de svenska reaktorerna. Vetenskapsmän både<br />
inom och utom landet har emellertid på senare tid hävdat att sådana<br />
explosioner ej kan ske.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>26</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>För att säkerhetsarbetet skall bli så effektivt som möjligt är det viktigt att<br />
beredskapsplaneringen inriktas på händelser som kan inträffa. Vi finner det<br />
därför angeläget att en expertgrupp får i uppdrag att bedöma om en s. k.<br />
ängexplosion kan avfärdas ur riskanalysen. Riksdagen bör hemställa om att<br />
regeringen tillsätter denna expertgrupp.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:58px;">att riksdagen</p>
<p style="margin-left:58px;">1. som sin mening ger regeringen till känna att ingen ytterligare<br />
kärnkraftsutbyggnad skall förekomma, utöver de 12 reaktorer<br />
som är i drift, färdiga eller under arbete, och att den sista<br />
reaktorn i vårt land skall stängas senast år 2010,</p>
<p style="margin-left:58px;">2. begär hos regeringen att denna skyndsamt tillsätter en förhandlingsman<br />
som får i uppdrag att uppta överläggningar med<br />
Oskarshamns Kraftgrupp AB i syfte att tillförsäkra samhället<br />
majoritetsägande inom detta företag,</p>
<p style="margin-left:58px;">3. hos regeringen begär skyndsamt förslag till lagstiftning om<br />
styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag och<br />
oljebolag,</p>
<p style="margin-left:58px;">4. begär att regeringen snarast låter utarbeta en beredskapsplan<br />
för en akut oljeförsörjningskris,</p>
<p style="margin-left:58px;">5. begär att regeringen allvarligt prövar förutsättningarna att<br />
förstärka den svenska oljeberedskapen genom att samhället i<br />
delägarskap med OK bygger en s. k. katalytisk kracker för att<br />
inom landet kunna vidareförädla tunga eldningsoljor till från<br />
försörjningssynpunkt mera känsliga lätta oljeprodukter,</p>
<p style="margin-left:58px;">6. hos regeringen begär tillsättande av en utredning som</p>
<p style="margin-left:58px;">a) skyndsamt utformar en lagstiftning för att underlätta introduktion<br />
av ny energiteknik samt</p>
<p style="margin-left:58px;">b) gör en översyn av regler om byggande i byggnadslagstiftningen<br />
och Svensk byggnorm samt statliga låne- och bidragsregler<br />
för bostadsbyggandet m. m., så att dessa regler förutom<br />
att främja energihushållningskrav aktivt kan öka förutsättningarna<br />
för introduktion och användning av förnybara energikällor,</p>
<p style="margin-left:58px;">7. anhåller hos regeringen att centrala myndigheter ger nödvändiga<br />
råd och anvisningar till kommunerna, så att introduktionen<br />
av förnybara energikällor underlättas,</p>
<p style="margin-left:58px;">8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br />
beträffande</p>
<p style="margin-left:58px;">a) ytterligare riktlinjer för den fysiska riksplaneringen med<br />
utgångspunkt i en ny struktur för energiproduktion.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>27</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:20px;">b) ett samlat arbete för att snabbt ge underlag för utformning av<br />
sådana materiella planeringsförutsättningar vid planering enligt<br />
byggnadslagstiftningen m. m. som från struktur- och hushållningssynpunkt<br />
främjar en övergång till nya energikällor utan att<br />
bostadssociala mål eller vitala bevarandeintressen eftersatts,</p>
<p style="margin-left:20px;">9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br />
beträffande nödvändiga organisatoriska och industriella insatser,<br />
bl. a. utvecklingsbolag där samhället har ett dominerande<br />
inflytande, utvecklingsavtal med teknikupphandlare, regional<br />
organisation m. m., för att den nya energitekniken skall få en<br />
snabb introduktion,</p>
<p style="margin-left:20px;">10. begär att regeringen skyndsamt fattar de övergripande beslut<br />
som erfordras för storstädernas värmeförsörjning,</p>
<p style="margin-left:20px;">11. begär att regeringen skyndsamt lämnar förslag om särskild<br />
beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen,</p>
<p style="margin-left:20px;">12. begär att regeringen tillsätter en expertgrupp med uppgift att<br />
analysera sannolikheten för och effekterna av s. k. ångexplosioner<br />
i kärnkraftverk.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 8 maj 1980</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)<br />
INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAFSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br />
PAUL JANSSON (s)<br />
GÖRAN KARLSSON (s)<br />
OLLE WESTBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>VALTER KRISTENSON (s)<br />
MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)<br />
LARS ULANDER (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>i Hofors</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2056</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>28</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:292px;">Bilaga 1</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Möjligheter till framtida elproduktion</p>
<p>På basis av material från konsekvensutredningen (KU) och delegationen<br />
för energiforskning (DFE) har en schematisk sammanställning av olika<br />
möjligheter att producera el gjorts. Det bör dock observeras att de<br />
bedömningar som idag kan göras av efterfrågan och produktionsmöjligheter<br />
för el under 1990-talet och därefter innehåller stora osäkerheter. De siffror<br />
som här ges skall därför ses som en illustration till hur efterfrågan på el kan<br />
komma att tillgodoses genom det program som Linje 2 anger i texten.<br />
Siffrorna anger terawatt-timmar (TWh) = miljarder kilowatt-timmar<br />
(kWh).</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1980</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1990</p>
</td>
<td><p style="margin-left:43px;">2000 2010</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>1.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Efterfrågan på el enligt KU med justering för</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:34px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">*= « -n</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">ili</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Linje 2:s elvärmeprogram</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">91</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">125</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">127</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">o iH<br />
T3 ^</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">_></p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Därav elvärme</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">14 (1978)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30-35</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20-25 ^ :5 -o</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"><L></p>
</td>
</tr><tr><td><p>2.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Produktionsbehov totalt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">— s</p>
<p style="margin-left:12px;">dxi ^ “F3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">O</p>
<p style="margin-left:3px;">T3</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">(inkl. överföringsförluster)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">100</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">138</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">140</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">o ® <i£<br />
tr oo</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">cd</p>
<p style="margin-left:3px;">M</p>
</td>
</tr><tr><td><p>3.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Produktion</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">> S 2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">t/i</p>
<p style="margin-left:3px;">C</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Vattenkraft</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">62</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">65</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">65</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Cd C/3 -q</p>
<p style="margin-left:12px;">® 7 S</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">S</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Kärnkraft</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">23</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">58</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">högst 40</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"><13</p>
<p style="margin-left:12px;">cd "O</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">sz</p>
<p style="margin-left:3px;">o</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Industriellt mottryck</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">*3 C</p>
<p style="text-align:right;">1= i; 3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">O</p>
<p style="margin-left:3px;">cd</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Denna produktion ger sammanlagt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">90</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">130</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">högst 114</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">.b --cs</p>
<p>•g sa ><br />
c</p>
<p style="margin-left:12px;">b > C</p>
<p style="text-align:right;">:Q cd<br />
O J2P</p>
<p style="margin-left:12px;">_ C «</p>
<p style="margin-left:12px;">O <D<br />
(N C/3 *—<br />
r“ <13</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">C</p>
<p style="margin-left:3px;">u</p>
<p style="margin-left:3px;">cd</p>
<p style="margin-left:3px;">k<</p>
<p style="margin-left:3px;">cd</p>
</td>
</tr><tr><td><p>4.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">För att tillgodose behovet krävs ytterligare<br />
produktion som 1980 baseras på olja och<br />
1990 och senare i huvudsak på förnybara<br />
källor. Detta kräver</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">minst 26</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">i_ G ZZ<br />
T3 <13</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6</p>
<p style="text-align:right;">c B</p>
</td>
</tr><tr><td><p>5.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Bedömda elproduktionsmöjligheter från</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">mer än</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">”nya” energikällor enl. DFE:s redovisning</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">ca 10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">högst 40</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">år 2000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Följande bedömningar har gjorts för alterna</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">tiven. Beträffande bränsle har antagits att ca</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1/3 av bränslemängden kan bli tillgänglig som</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">el. Huvuddelen av resten används som värme</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">(ej medräknat här)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Vind</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">högst 1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">högst 15 1</p>
</td>
<td><p>I</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Ved, torv, halm</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">litet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">högst 10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">högst 20 |</p>
</td>
<td><p>1 mer än</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Energiskog</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">mindre</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">än 1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">högst 4 |</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">[ år 2000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Sol-el</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">inget</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">något J</p>
</td>
<td><p>I</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_6"><p>Utöver detta finns - som reserv - möjligheter att under 90-talet använda kol om tekniken kan utvecklas så att<br />
den blir acceptabel ur miljösynpunkt. Dessutom kan naturgas tillkomma.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 65155 Stockholm 1980</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_43" />
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0CURT BOSTRÖMs2undertecknare0INGVAR CARLSSONs3undertecknare0HANS GUSTAFSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GÖRAN KARLSSONs8undertecknare0OLLE WESTBERGs9undertecknare0VALTER KRISTENSONs10undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs11undertecknare0ESSEN LINDAHLs12undertecknare0LISA MATTSONs13undertecknare0THAGE PETERSONs14undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs15undertecknare0INGVAR SVANBERGs16undertecknare0LARS ULANDERs17undertecknare