<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3094467</hangar_id>
 <dok_id>G3022055</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>2055</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1979/80:2055 av Ivar Franzén m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2055</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-05-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:40:25</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor  Energihushållning</titel>
 <subtitel>av Ivar Franzén m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G3022055/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G3022055</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3022055</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979/80:2055&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Ivar Franzén m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor&lt;br /&gt; 
Energihushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstateras helt riktigt att (s. 13) ”Svenska och internationella&lt;br /&gt;
erfarenheter visar att det ofta kostar mindre att spara en enhet energi&lt;br /&gt; 
än att tillföra motsvarande enhet. Energisparande är alltså i många fall en&lt;br /&gt; 
lönsam verksamhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket spara ger dock lätt intrycket att energihushållning enbart är att&lt;br /&gt; 
minska mängden använd energi, vilket vore fel. Energihushållning är i lika&lt;br /&gt; 
hög grad hushållning med kvalitet som kvantitet. Detta har inte tillräckligt&lt;br /&gt; 
uppmärksammats i propositionen och kan leda till att kvalitetsfrågorna - som&lt;br /&gt; 
i många fall är avgörande vid bruk av alternativ energi - ej beaktas&lt;br /&gt; 
tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att med framgång utnyttja förnyelsebara energikällor som t. ex.&lt;br /&gt; 
solenergi samt spillvärme krävs att man beaktar begreppet energikvalitet.&lt;br /&gt; 
Enkelt kan det beskrivas så att energi med högre temperatur har högre&lt;br /&gt; 
kvalitet än energi med lägre temperatur. Elenergi har maximalt hög&lt;br /&gt; 
kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att energi skall vara praktiskt användbar, måste den ha högre kvalitet&lt;br /&gt; 
(högre temperatur) än vad användaren kräver som resultat av energianvändningen.&lt;br /&gt;
Det är i allmänhet slöseri att använda en energiform med onödigt hög&lt;br /&gt; 
kvalitet. Utvecklingen av teknik som möjliggör effektivt utnyttjande av&lt;br /&gt; 
energi med lägre kvalitet innebär mycket stora möjligheter till bättre&lt;br /&gt; 
energihushållning och lönsam användning av alternativ energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel är ett försök att i siffror beskriva detta viktiga och&lt;br /&gt; 
intressanta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Billig solenergi 6 öre/kWh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi kan acceptera en energikvalitet på 25-30° så kan vi med mycket&lt;br /&gt; 
enkla oglasade solfångare samla in solenergi motsvarande 500-600 kWh per&lt;br /&gt; 
m2 solfångare och år. Kostnaden för dessa enkla solfångare är ca 200 kr/m2,&lt;br /&gt; 
och med 15 % kapitalkostnad och 500 kWh/m2 och år blir kostnaden 6&lt;br /&gt; 
öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställer vi kvalitetskravet 50-60° så måste vi välja mer komplicerade och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2055&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;glasade solfångare, som kostar 800-1 200 kr./m2, och ändå blir årsresultatet&lt;br /&gt; 
”bara” 200-400 kWh/m2. Räknar vi med medelvärden på 1 000 kr./m2 och&lt;br /&gt; 
300 kWh/år samt 15 % kapitalkostnad så kostar solenergin 50 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjning av energikvaliteten med värmepump&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan vi då nyttja så låg energikvalitet som 25-30°? Ja. Med hjälp av&lt;br /&gt; 
värmepump kan temperaturen höjas till 50-65° som är fullt användbar&lt;br /&gt; 
kvalitet i de flesta värmesystem. Värmefaktorn för en eldriven värmepump&lt;br /&gt; 
kan under här förutsatta driftförhållanden beräknas vara 3,5^L5. Det&lt;br /&gt; 
betyder att om vi tillför 1 kWh elström så levererar värmepumpen nyttig&lt;br /&gt; 
värmeenergi motsvarande 3,5-4,5 kWh. Energikostnaden blir då vid&lt;br /&gt; 
värmefaktorn 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3x6 öre (solenergi) + 22 öre (elström)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;  =10 öre/kWh&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:92px;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta skall läggas kapital- och underhållskostnader för värmepumpen,&lt;br /&gt; 
som kan variera starkt beroende på drifttid, anläggningens storlek m. m.&lt;br /&gt; 
Intervallet 2-6 öre/kWh täcker de mest sannolika driftförutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmepumpen kan också drivas med dieselolja, naturgas, el eller - i&lt;br /&gt; 
framtiden - inhemska drivmedel, som metangas, metanol eller etanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årslagring av solenergi 3—4 öre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är dock att även denna låga energikvalitet (25-30° till större&lt;br /&gt; 
delen produceras under sommaren. Årslagring av solenergi är en nödvändighet&lt;br /&gt;
om den skall bli lönsam och kunna användas i kompletta värmesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Lindälvsskolan - som nu byggs i Kungsbacka - kommer i full skala att&lt;br /&gt; 
tillämpas årslagring av solenergi i lera. Lagringskostnaden har bedömts till&lt;br /&gt; 
3-4 öre per nyttiggjord kWh. Totalkostnaden för solbaserad energi i&lt;br /&gt; 
Lindälvsskolan har beräknats till 14-15 öre per utnyttjad kWh. I kostnaden&lt;br /&gt; 
ingår då alla kapital-, underhålls-, drivmedels- och skötselkostnader för&lt;br /&gt; 
solfångare, dieselmotordrivna värmepumpar, lerlager och reglerutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bärande idén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bärande idén är att till större delen använda billig energi av låg kvalitet&lt;br /&gt; 
(t. ex. solenergi och spillvärme) och med hjälp av en liten insats av dyr energi&lt;br /&gt; 
av hög kvalitet (olja eller elström) få tillräckligt med energi av fullt&lt;br /&gt; 
användbar kvalitet. Värmepumpen är i denna strävan en effektiv och i de&lt;br /&gt; 
flesta fall lönsam maskin.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2055&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Fjärrvärme med låg vattentemperatur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken anger kanske vår största och lönsammaste möjlighet att i&lt;br /&gt; 
befintlig bebyggelse hushålla med energin och spara mycket stora mängder&lt;br /&gt; 
olja och elström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt hänvisas till motion 1979/80:950.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen bara omnämner vindkraften utan att precisera något&lt;br /&gt; 
program för dess utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger i dag långt framme när det gäller att utveckla vindkraften för&lt;br /&gt; 
kommersiell drift. Om Sverige skall ha någon chans att behålla denna&lt;br /&gt; 
framskjutna position och dra nytta av bl. a. den stora exportmarknad som&lt;br /&gt; 
sannolikt kommer att finnas inom en snar framtid måste de två stora&lt;br /&gt; 
prototypanläggningar som nu är under uppförande omedelbart följas av ett&lt;br /&gt; 
par förserier om förslagsvis 2x5 aggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskronavarvet - som nu bygger vindkraftverket i Maglarp - bör ges&lt;br /&gt; 
möjlighet att genom en statlig beställning av förserier av maskiner maximalt&lt;br /&gt; 
utnyttja de resurser och det kunnande som finns hos varvet på vindkraftsområdet&lt;br /&gt;
och därmed garantera ett bra beslutsunderlag för en aktiv satsning&lt;br /&gt; 
på serieproduktion av vindkraftverk för kommersiell drift 1984-1985.&lt;br /&gt; 
Ordersumman för 10 förseriemaskiner om vardera 3 MW har bedömts till ca&lt;br /&gt; 
150 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör ses som en biljett till ”första vagnen i det vindkraftståg” som bl.&lt;br /&gt;
a. på grund av de stora satsningar som USA gör - med all sannolikhet&lt;br /&gt; 
kommer att rulla i gång i mitten av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del kan detta innebära en helt ny gren av den svenska&lt;br /&gt; 
verkstadsindustrin, som före 1990 permanent kan sysselsätta 2 000-4 000&lt;br /&gt; 
man och delvis kompensera förlusten av arbetstillfällen inom den traditionella&lt;br /&gt;
varvsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metangas - en fantastisk gaskälla?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metanjäsning är i vissa avseenden en mycket gammal kunskap. Kineserna&lt;br /&gt; 
har när det gäller små anläggningar kommit långt och har sedan slutet av&lt;br /&gt; 
1950-talet utvecklat och byggt många enkla, billiga och till lokalt byggmaterial&lt;br /&gt;
anpassade jästankar. Det uppskattas att ca 7 milj. sådana jästankar med&lt;br /&gt; 
6-8 m3 kapacitet är i drift för närvarande i Kina.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2055&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14"&gt;&lt;p&gt;Jästank för ett kinesiskt hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Som substrat för jäsningen användes gödsel, urin och fekalier från&lt;br /&gt; 
människor samt hushållsavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jäsningen vill man åstadkomma tre saker:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Produktion av metangas (7 milj. jästankar prod. 10-15 milj. m3&lt;br /&gt; 
gas/dag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hygienisering av avfall (sluten process=inga luktproblem)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Återvinning av växtnäring (högre N-halt än vid kompostering)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna helhetssyn på metanjäsningen är viktig för att rätt värdera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kinesernas lyckade satsning på hushållsanläggningar för metangasjäsning&lt;br /&gt;
är mycket intressant, så är det ändå ett par amerikanska resultat&lt;br /&gt; 
som för Sveriges energiförsörjning är än viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18"&gt;&lt;p&gt;Gas&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Pump&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;Flytande isolering&lt;br /&gt; 
/ Utflöde&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13"&gt;&lt;p&gt;Isolering&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19"&gt;&lt;p&gt;Flexibelt tak&lt;br /&gt; 
Gas lagring&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;Inflöde&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20"&gt;&lt;p&gt;Isolering&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2055&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Vid Cornell University i USA har dels gjorts lyckade försök med jäsning av&lt;br /&gt; 
s. k. torra substrat (25 % t. s. och högre) och dels jäsning av mer traditionella&lt;br /&gt; 
substrat (gödsel och liknande organiskt avfall, 12-15 % t. s.) i anläggningar&lt;br /&gt; 
av plug-flow-typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gårdar med 100 mjölkkor eller mer uppskattas att metangasen kan&lt;br /&gt; 
alstras med förenklade anaeroba system (en plug-flow-modell) till en&lt;br /&gt; 
kostnad av 50-60 % av kostnaden för flytande bränsle i USA. (Oljan är&lt;br /&gt; 
väsentligt billigare i USA än i Sverige.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppfattning om ekonomin för jäsning enligt plug-flow-modellen ger&lt;br /&gt; 
tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Tabell 1 Ekonomisk analys av jäsning av kogödsel enligt plug-flow-modellen vid&lt;br /&gt; 
Cornell University&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;25 kor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;50 kor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;100 kor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;500 kor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kapitalkostnader, dollar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;12 947&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;16 900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;22 300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;54 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Räntekostnader, dollar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;4 839&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;5 069&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;6 050&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;9 053&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Underhåll, dollar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;590&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;781&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;1 899&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Driftkostnader, dollar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;825&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;3 325&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Nettoenergiprod. 106 Kcal/år&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;51,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;1 080&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Resultat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiproduktionskostn.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;28,50&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;19,60&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;14,25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9,60&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;dollar/106 Kcal&lt;br /&gt; 
Med lejd arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;28,50&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;19,60&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;14,25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9,60&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Utan lejd arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;21,55&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;14,85&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;10,48&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6,47&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Avskrivningsperiod, år&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Tillgängliga uppgifter tyder på att plug-flow-modellen visat sig fungera bra&lt;br /&gt; 
i praktiken för gödsel och motsvarande substrat och att man i USA har&lt;br /&gt; 
välgrundade förhoppningar att modellen skall fungera även för jäsning av&lt;br /&gt; 
torra substrat. Detta öppnar nästan otroliga möjligheter för produktion av&lt;br /&gt; 
metangas. Praktiskt taget allt organiskt avfall kan användas vid denna&lt;br /&gt; 
jäsningsmetod. Enligt amerikanska uppgifter kan på ett jordbruk med 100 ha&lt;br /&gt; 
åker och 100 mjölkkor - om allt tillgängligt organiskt avfall utnyttjas produceras&lt;br /&gt;
metangas motsvarande 3 milj. kWh/år. Vid ett pris av 15 öre/kWh&lt;br /&gt; 
blir årsvärdet 450 000 kr. Samma källa hävdar att om allt organiskt avfall från&lt;br /&gt; 
USA:s jordbruk utnyttjades för metanjäsning skulle metangas produceras&lt;br /&gt; 
med ett energiinnehåll större än USA:s nuvarande energiimport eller&lt;br /&gt; 
motsvarande en tredjedel av USA:s totala energiförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya teknik som utvecklats i USA, kombinerad med kinesernas&lt;br /&gt; 
helhetssyn på metanjäsning, måste göra metanjäsning mycket intressant i&lt;br /&gt; 
Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för produktion av energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för rationell och hygienisk avfallshantering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för återvinning av växtnäring.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:2055&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det är angeläget att någon fullskaleanläggning av plug-flow-typ snarast&lt;br /&gt; 
kan byggas i Sverige samt att försök med jäsningar av torra substrat&lt;br /&gt; 
omgående sätts i gång.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I propositionen föreslås satsning på kol. Detta får inte innebära att&lt;br /&gt; 
satsningen på inhemska bränslen, t. ex. torv och skogsbränslen, blir mindre.&lt;br /&gt; 
De inhemska bränslena ger mer sysselsättning, mindre miljöpåverkan, bättre&lt;br /&gt; 
bytesbalans och mindre utlandsberoende än kolet. Satsningen på torv bör&lt;br /&gt; 
utöver frästorv omfatta brikettfabriker och fullskaleanläggningar för produktion&lt;br /&gt;
av metangas enligt modell "Vyrmetan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
att vad i motionen redovisats&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;a) om hushållning med energikvalitet och fjärrvärme med låg&lt;br /&gt; 
vattentemperatur,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;b) om att Sveriges tätposition på vindkraftsområdet bör främjas&lt;br /&gt; 
genom en statlig beställning av 10 förseriemaskiner,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;c) om att det är angeläget att utveckla rationella metoder för&lt;br /&gt; 
metanjäsning med sikte på såväl energiproduktion som avfallshygienisering&lt;br /&gt;
och återvinning av växtnäring samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;d) om att satsning på torv och skogsbränsle skall prioriteras före&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;skall beaktas i de riktlinjer för den framtida energipolitiken som&lt;br /&gt; 
skall föreläggas 1980/81 års riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Torv&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;kol&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 8 maj 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;IVAR FRANZÉN (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PÄR GRANSTEDT (c)&lt;br /&gt; 
MARGIT ODELSPARR (c)&lt;br /&gt; 
LENNART NILSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;ARNE FRANSSON (c)&lt;br /&gt; 
BIRGITTA HAMBRAEUS (c)&lt;br /&gt; 
STINA ELIASSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 65154 Slockholm 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>IVAR FRANZÉN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PÄR GRANSTEDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGIT ODELSPARR</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART NILSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE FRANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGITTA HAMBRAEUS</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STINA ELIASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
</dokumentstatus>