3094437 G3022025 1979/80 2025 mot mot Motion 1979/80:2025 av Lennart Andersson m. fl. Motion Motion 2025 0 1980-04-25 00:00:00 2014-11-03 21:40:00 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1979/80:143 med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m. m. av Lennart Andersson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G3022025/text https://data.riksdagen.se/dokument/G3022025 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3022025 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Motion</p> <p style="text-align:right;">1979/80:2025</p> <p style="text-align:right;">av Lennart Andersson m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1979/80:143 med förslag till ny<br /> lagstiftning om handelsbolag m. m.</p> <p style="text-align:right;">Inledning</p> <p>I proposition 1979/80:143 läggs fram förslag till ny lag om handelsbolag och<br /> enkla bolag. Förslaget innehåller få förändringar i förhållande till gällande<br /> lagstiftning. Vidare läggs i propositionen fram förslag till lag om årsredovisning<br /> m. m. i vissa företag. Förslaget gäller huvudsakligen handelsbolag och<br /> enskilda näringsidkare. Vidare föreslås bestämmelser om koncernredovisning<br /> i koncerner med ett annat moderföretag än aktiebolag, ekonomisk<br /> förening eller stiftelse. Slutligen föreslås i propositionen vissa ändringar i<br /> aktiebolagslagen. Förslaget bygger bl. a. på två promemorior från brottsförebyggande<br /> rådet om revisorernas verksamhet och om förstärkt skydd för det<br /> bundna aktiekapitalet. Vidare föreslås ändringar beträffande de s. k.<br /> 50/50-bolagen.</p> <p>Förslagen till lag om handelsbolag och enkla bolag samt till lag om<br /> årsredovisning m. m. i vissa företag liksom beträffande koncernbegreppet<br /> bygger på betänkanden av 1974 års bolagskommitté. Dessa betänkanden har<br /> varit föremål för en omfattande remissbehandling. Ett genomgående drag i<br /> regeringens behandling av de aktualiserade frågorna är att synpunkterna från<br /> arbetstagarorganisationerna och de rättsvårdande myndigheter som har god<br /> inblick i den ekonomiska brottslighetens utbredning och metoder inte har<br /> tillmätts någon vikt.</p> <p>När vi nu motionsledes skall behandla de i propositionen aktualiserade<br /> frågorna, har vi inte möjlighet att göra den fullständiga omarbetning av<br /> förslagen som i och för sig skulle vara önskvärd med hänsyn till våra<br /> målsättningar att vidga inflytandet för de anställda liksom att med all kraft<br /> bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Vi får koncentrera oss på ett<br /> begränsat antal frågor som vi bedömer vara väsentliga i sammanhanget. I en<br /> del av dessa lägger vi fram förslag som bör föranleda ändringar i de nu<br /> framlagda lagförslagen. I andra fall krävs viss ytterligare utredning, varför vi<br /> får inskränka oss till att begära förslag från regeringen med angivande av våra<br /> principiella ståndpunkter.</p> <p style="text-align:right;">Handelsbolag m. m.</p> <p style="text-align:right;">Frågan om att införa styrelse i handelsbolag har varit aktuell alltsedan<br /> bestämmelserna om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">1* Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 2024-2026</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ekonomiska föreningar tillkom. Bolagskommittén föreslog att styrelse skulle<br /> finnas i handelsbolag som under det senast förflutna räkenskapsåret har<br /> sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare. Vid remissbehandlingen har<br /> detta förslag kritiserats av ett stort antal remissinstanser. Sammanfattningsvis<br /> går kritiken ut på att handelsbolagets grundstruktur gör att en styrelse<br /> typiskt sett framstår som främmande för denna associationsform samt att det<br /> bör vara möjligt att finna andra former för att tillgodose de anställdas<br /> berättigade anspråk på medinflytande. Åtskilliga remissinstanser har dock<br /> menat att det företagsdemokratiska intresset av en reform bör väga över i<br /> jämförelse med de betänkligheter av nyssnämnda innebörd som har<br /> framförts.</p> <p>Regeringen har i propositionen stannat för att en reform som innebär krav<br /> på styrelse och styrelserepresentation för de anställda i handelsbolag inte bör<br /> genomföras.</p> <p>Den noggranna penetration av frågan om styrelse i handelsbolag liksom<br /> frågan om att ställa krav beträffande handelsbolags kapital som skett genom<br /> bolagskommitténs arbete och remissbehandlingen har enligt vår mening visat<br /> att de argument som förts fram mot dessa två förslag är sakligt övertygande.<br /> Man kan emellertid inte som regeringen gjort i propositionen stanna vid<br /> detta och nöja sig med att uttala vissa förhoppningar om att frågan om de<br /> anställdas inflytande skall lösas på andra vägar som inte närmare preciseras.</p> <p>De argument som finns mot styrelse i handelsbolag och mot krav<br /> beträffande reglering av handelsbolags kapital visar enligt vår mening att<br /> handelsbolag är en tvivelaktig form för företagsamhet i större skala. Det är<br /> bolagsmännens ekonomi som är garantin för handelsbolagens förbindelser,<br /> och beträffande den ekonomin gäller ingen offentlighet. Även i företagsdemokratiskt<br /> hänseende leder handelsbolaget till problem. Motsvarande<br /> invändningar kan f. ö. resas mot näringsverksamhet i större skala bedriven<br /> som enskild firma. Den logiska slutsatsen av detta är att mera omfattande<br /> verksamhet bara bör få bedrivas i aktiebolagsform. Däremot kan handelsbolagsformen<br /> som komplement till enskild firma vara ändamålsenlig för<br /> småföretag. Vi anser att gränsen lämpligen kan dras vid tjugofem anställda i<br /> enlighet med bestämmelserna i lagen om styrelserepresentation för de<br /> anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vi föreslår att riksdagen<br /> nu ställer sig bakom denna principiella ståndpunkt samt hos regeringen begär<br /> utredning om behovet av undantag, t. ex. beträffande vissa konsortier, och<br /> om vilken övergångstid som kan behövas för en reform av denna<br /> innebörd.</p> <p>Enligt uppgift i remissyttrande från Advokatsamfundet förekommer det<br /> redan i dag i inte obetydlig utsträckning att styrelse finns tillsatt i<br /> handelsbolag. Vidare är det enligt vår mening troligt att de större<br /> handelsbolagen arbetar med direktion eller motsvarande organ. Dessa<br /> förhållanden skulle kunna utnyttjas för att övergångsvis tillförsäkra de</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>anställda i handelsbolagen ett motsvarande inflytande som gäller för<br /> aktiebolagen genom styrelserepresentationen. Riksdagen bör därför hos<br /> regeringen hemställa om förslag redan till hösten 1980 till en reglering som<br /> innebär att i de större handelsbolagen som har styrelse eller direktion bereds<br /> de anställda representation enligt motsvarande grunder som gäller enligt<br /> styrelserepresentationslagen. Denna reglering skulle då gälla provisoriskt i<br /> avvaktan på den av oss förordade reformen om obligatoriskt krav på<br /> aktiebolagsform för verksamhet med minst tjugofem anställda.</p> <p>I propositionen erinrar departementschefen om att det i olika sammanhang<br /> har uttalats att aktiebolagslagen kan behöva reformeras som en följd av<br /> utvecklingen på medbestämmandeområdet. BL a. hänvisas till LU 1979/<br /> 80:2. När den socialdemokratiska regeringen lade fram förslag om den nya<br /> aktiebolagslagen uttalades att utvecklingen på medbestämmanderättens<br /> område borde avvaktas innan en mer genomgripande reformering vidtogs av<br /> den associationsrättsliga lagstiftningen sett från företagsdemokratisk synpunkt.<br /> Eftersom utvecklingen på bl. a. medbestämmanderättens område har<br /> stannat av sedan regeringsskiftet 1976 (jfr motion 1979/80:995 av Olof Palme<br /> m. fl. om ändring i medbestämmandelagen, m. m.) och någon ändrad<br /> inställning inte tycks skönjas vare sig från regeringens sida eller från Svenska<br /> arbetsgivareföreningen kan det finnas skäl att nu aktualisera en översyn av<br /> aktiebolagens organisation och arbetsformer i syfte att säkerställa ett vidgat<br /> inflytande för de anställda. Vi förordar att riksdagen gör ett uttalande av<br /> denna innebörd, som ges regeringen till känna.</p> <p>Årsredovisning</p> <p>I propositionen föreslås att regler om årsredovisning skall införas även för<br /> andra företagsformer än aktiebolag och ekonomiska föreningar. Regeringens<br /> förslag överensstämmer med det från 1974 års bolagskommitté och har<br /> den innebörden att den som enligt bokföringslagen har att upprätta<br /> årsbokslut också skall vara skyldig att upprätta årsredovisning, om under<br /> räkenskapsåret i medeltal minst tio anställda har sysselsatts i företaget. Inom<br /> bolagskommittén förordade en minoritet att skyldigheten att upprätta<br /> årsredovisning borde åläggas alla som enligt bokföringslagen har att upprätta<br /> årsbokslut och att det alltså inte borde ställas krav på visst antal<br /> anställda.</p> <p>Minoriteten anför i sin reservation att det är obestridligt att möjligheterna<br /> till insyn i företagen för anställda, kreditgivare, kunder, statliga och<br /> kommunala myndigheter, den ekonomiska forskningen samt massmedia är<br /> minst lika betydelsefulla beträffande mycket små företag som för större<br /> företag. Man tar också upp påståendet att de anställdas behov av insyn i<br /> företagen i huvudsak tillgodoses inom ramen för medbestämmandelagen och<br /> påpekar att detta är en felsyn. Detta beor på att en förutsättning för att<br /> medbestämmandelagens regler skall gälla är att arbetsgivaren står i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kollektivavtalsförhållande till arbetstagarorganisation. Denna förutsättning<br /> brister ofta i fråga om de små företagen. Minoriteten menar därför att det<br /> från de anställdas synpunkt strängt taget är mera motiverat med offentlig<br /> årsredovisning för de små företagen än för de större.</p> <p>Minoritetens uppfattning har fått starkt stöd under remissbehandlingen.<br /> De argument som anförs från regeringens sida mot denna ståndpunkt är inte<br /> bärkraftiga. Vi föreslår alltså att krav på årsredovisningsskyldighet för alla<br /> som enligt bokföringslagen har att upprätta årsbokslut tas in i lagen om<br /> årsredovisning m. m.</p> <p>När det gäller ordningen för offentliggörande av årsredovisningen bör<br /> enligt vår mening, som också ett par remissinstanser varit inne på,<br /> lagregleringen innebära att företaget åläggs att direkt tillhandahålla sin<br /> årsredovisning på begäran av envar. Endast om en sådan begäran inte<br /> villfars, bör vägen gå via länsstyrelsen.</p> <p>Revision</p> <p>I propositionen föreslås att kretsen av företag, för vilka de föreslagna<br /> reglerna om revision bör gälla, bör sammanfalla med den krets av företag<br /> som enligt regeringens förslag skall avge årsredovisning. Vidare innebär<br /> propositionen att revisorn bör vara auktoriserad, om för ett företag<br /> tillgångarnas nettovärde för de två senaste räkenskapsåren överstiger 1 000<br /> basbelopp eller om för ett företag antalet anställda under vart och ett av de<br /> två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.</p> <p>I och för sig skulle det vara önskvärt med skyldighet att anlita kvalificerad<br /> revisor för alla företag som enligt vår uppfattning bör vara skyldiga att<br /> upprätta årsredovisning. Som vi återkommer till senare bör emellertid i<br /> första hand de tillgängliga revisorsresurserna tas i anspråk för en skärpning<br /> när det gäller kraven på aktiebolagen. Vi godtar därför propositionsförslaget<br /> nu på denna punkt. Frågan om revisionsskyldighetens utsträckande till<br /> ytterligare grupper av företag får aktualiseras längre fram.</p> <p>Koncernredovisning</p> <p>I aktiebolagslagen regleras endast koncerner där moderföretaget är ett<br /> aktiebolag. Bolagskommitténs förslag till koncernregler avser först och<br /> främst företagskombinationer i vilka moderföretaget är en enskild firma med<br /> skyldighet att upprätta årsbokslut eller annan bokföringspliktig juridisk<br /> person än aktiebolag eller ekonomisk förening. Kommittén föreslår att<br /> moderföretaget i en sådan koncern skall avge koncernredovisning om<br /> koncernen har minst tio anställda. En minoritet inom kommittén har i en<br /> reservation föreslagit att skyldigheten att avge koncernredovisning knyts till<br /> skyldigheten att upprätta årsbokslut och att det alltså inte bör ställas upp<br /> något krav på visst antal anställda. I reservationen framhålls att en koncerns</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>verksamhet kan vara omfattande och betydande även med ett färre antal<br /> anställda än tio. Det vore otillfredsställande för de anställda och samhället i<br /> stort om dessa koncerner skulle vara undantagna från skyldigheten att avge<br /> koncernredovisning. Aven för sådana mycket små koncerner som inte kan<br /> sägas ha någon verksamhet av betydande omfattning föreligger ett stort<br /> behov av koncernredovisningsregler. Möjligheterna till insyn är nämligen<br /> mer begränsade i de mindre koncernerna än i de större av samma skäl som<br /> anförts beträffande skyldigheten att avge offentlig årsredovisning.</p> <p>Med hänvisning till de anförda skälen anser vi att skyldigheten att avge<br /> koncernredovisning bör knytas till skyldigheten att upprätta årsbokslut.<br /> Riksdagen bör besluta i enlighet härmed.</p> <p>Kommittén har också behandlat frågan om s. k. sidoordnade koncerner.<br /> En sådan föreligger om en fysisk eller juridisk person som inte är skyldig att<br /> upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen har ett bestämmande inflytande<br /> över två eller flera bokföringsskyldiga juridiska personer. Enligt utredningens<br /> förslag skulle den fysiska eller juridiska personen som har det<br /> bestämmande inflytandet över företagen i den sidoordnade koncernen bli<br /> skyldig att avge koncernredovisning, om den sidoordnade koncernen under<br /> det senast förflutna räkenskapsåret har sysselsatt i medeltal minst tio<br /> anställda. Enligt kommitténs mening föreligger i sidoordnade koncerner<br /> samma risk för manipulationer med företagens ekonomiska ställning och<br /> rörelseresultat som då fråga är om ett moder-dotterföretagsförhållande.</p> <p>Departementschefen har på grundval av den kraftiga remisskritiken<br /> kommit fram till att förutsättningar saknas för att föreslå införande av<br /> koncernredovisningsregler för de av kommittén beskrivna sidoordnade<br /> koncernerna. Mot bakgrund framför allt av den kritik som bokföringsnämnden<br /> anfört är vi beredda att för dagen acceptera departementschefens<br /> ståndpunkt. Däremot bör man inte nu släppa frågan. Om det inte är möjligt<br /> att gå vidare med regler om koncernredovisning måste man på andra vägar<br /> förbättra informationen om den här typen av företagsgrupperingar. Vi<br /> förordar därför att frågan blir föremål för fortsatt utredning. Det anförda bör<br /> ges regeringen till känna.</p> <p>S. k. 50/50-bolag</p> <p>Såväl bolagskommittén som regeringen föreslår att den grundläggande<br /> bestämmelsen i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen ändras så att det klart framgår att<br /> 50/50-bolag inte skall behandlas som koncernföretag. Kommittén gick också<br /> igenom koncernbegreppet i den arbetsrättsliga lagstiftningen och föreslog att<br /> 50/50-bolagssituationen jämstställs med koncernförhållande vid tillämpningen<br /> av anställningsskyddslagen, studieledighetslagen, föräldraledighetslagen<br /> och semesterlagen. Däremot ansåg kommittén att det föreslagna koncernbegreppet<br /> i aktiebolagslagen borde få vara bestämmande i lagen om<br /> styrelserepresentation. En minoritet inom kommittén hävdade i en reserva</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tion att gällande rätt beträffande koncernbegreppet enligt styrelserepresentationslagen<br /> har den innebörden att ett koncernförhållande föreligger mellan<br /> ägaraktiebolagen och 50/50-bolagen samt att det från materiell synpunkt är<br /> önskvärt att 50/50-bolagen omfattas av koncernbegreppet enligt styrelserepresentationslagen.</p> <p>Regeringen intar i propositionen den ståndpunkten att det är för tidigt att<br /> nu genomföra en särreglering i anställningsskyddslagen med de därtill<br /> anslutande lagarna eller i semesterlagen. Frågan bör övervägas närmare<br /> inom ramen för pågående utredningsarbete. Till dess detta arbete har nått<br /> resultat bör lagarnas nuvarande koncernbegrepp inte rubbas. När det<br /> däremot gäller styrelserepresentationslagstiftningen ansluter sig regeringen i<br /> propositionen till den bedömning som kommittémajoriteten har gjort i fråga<br /> om 50/50-bolagen.</p> <p>När det gäller regeringens ståndpunkt beträffande koncernbegreppet i den<br /> arbetsrättsliga lagstiftningen godtar vi denna med hänvisning till vad LO<br /> anfört i sitt remissyttrande. I fråga om styrelserepresentationslagen har vi<br /> samma uppfattning om gällande rätt som minoriteten i bolagskommittén.<br /> Det finns då enligt vår mening inte någon anledning att nu separat genomföra<br /> någon ändring på denna punkt.</p> <p>Företagsrevisionen och revisorernas verksamhet</p> <p>Frågan om en översyn av företagsrevisionen har behandlats av riksdagen<br /> vid flera tillfällen under senare år med anledning av socialdemokratiska<br /> motioner. Till lagutskottets betänkande 1979/80:3 uttalade vi i ett särskilt<br /> yttrande bl. a. att den BRÅ-promemoria om revisorernas verksamhet som<br /> nu behandlas i föreliggande proposition endast berör en mindre del av de<br /> många problem som i dag föreligger på företagsrevisionens område. Om<br /> revisorsfunktionen skall bli det effektiva instrument vid bekämpandet av<br /> ekonomisk brottslighet som alla säger sig eftersträva, måste betydligt mer<br /> långtgående och genomgripande förändringar av nu gällande ordning<br /> komma till stånd. Revisor tillsätts av bolagsstämman och inte av organ som är<br /> fristående från bolaget. Särskilt i fåmansbolag, där aktieägarkrets och<br /> styrelse ofta är identiska, innebär det att revisorn utses av den han skall<br /> kontrollera. Detta förhållande finner vi vara en mycket allvarlig brist i<br /> nuvarande ordning. Frågan om att skapa en självständigare och från olika<br /> partsintressen mera oberoende ställning för revisorn måste därför enligt vår<br /> uppfattning ges högsta prioritet i det arbete som enligt uppgift då pågick inom<br /> regeringskansliet i syfte att förstärka företagsrevisionen i olika avseenden.<br /> Andra frågor av stor betydelse för att förbättra revisionens kvalitet är<br /> utbildningen för revisorer samt revisionens inriktning, innehåll och omfattning.<br /> Vidare uttalade vi att i den händelse den aviserade regeringspropositionen<br /> i frågan inte skulle innefatta förslag i dessa avseenden kommer vi att<br /> på nytt aktualisera motionärernas förslag att tillsätta en utredning med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>uppgift att företa en övergripande översyn av hela företagsrevisionen.</p> <p>De förslag som nu föreläggs riksdagen i propositionen på revisionens<br /> område är mycket blygsamma. I enlighet med vad vi tidigare uttalat förordar<br /> vi därför att riksdagen begär en utredning med uppgift att företa en<br /> övergripande översyn av hela företagsrevisionen. I det arbetet bör övervägas<br /> att förstärka revisorns ställning på det sättet att han utses av en oberoende<br /> instans, förslagsvis statlig myndighet. Utöver frågor om revisionens inriktning,<br /> innehåll och omfattning bör särskilt utredas förutsättningarna för en<br /> långtgående upplysningsplikt gentemot det allmänna.</p> <p>Redan nu finns det emellertid anledning att föreslå vissa förändringar.<br /> BRÅ-arbetsgruppen rekommenderar i promemorian att kvalificerad revision<br /> på sikt skall krävas i alla aktiebolag. Som riktpunkt för den slutliga<br /> övergången till denna ordning anges den 1 januari 1982. Regeringen anser sig<br /> emellertid inte kunna förorda någon ytterligare skärpning av kraven på<br /> kvalificerad revision i enlighet med promemorians förslag.</p> <p>I sitt remissyttrande anför Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) på<br /> grundval av en gjord enkät att antalet auktoriserade och godkända revisorer<br /> kommer att ha fördubblats inom en period om 5-6 år. Enkätens resultat ger<br /> enligt FAR:s uppfattning grund för bedömningen att kapacitetstillväxten<br /> inom kåren av kvalificerade revisorer under den närmaste 5-årsperioden väl<br /> skall räcka till för de behov som successivt ökade krav på kvalificerade<br /> revisorer skulle innebära. En lagstiftning innebärande krav på kvalificerade<br /> revisorer i alla aktiebolag inom en 5-årsperiod torde således inte möta något<br /> hinder i fråga om tillgängliga resurser.</p> <p>Vi föreslår för vår del att krav på kvalificerad revisor ställs i alla nystartade<br /> aktiebolag fr. o. m. den 1 januari 1982. Därefter bör föreskrivas en<br /> övergångstid på tre år, varefter samtliga bestående aktiebolag skall ha<br /> kvalificerad revisor.</p> <p>I BRÅ:s promemoria rekommenderas att kommerskollegium får en<br /> kraftig resursförstärkning för att utöva tillsyn på revisorsområdet. Regeringen<br /> hänvisar till att kollegiets organisation f. n. är under utredning och att<br /> rekommendationen därför bör prövas senare. Vi vill för vår del understryka<br /> angelägenheten av att tillsynen förbättras. Om detta kräver nya resurser eller<br /> om en omfördelning kan ske inom ramen för kollegiets samlade organisation<br /> undandrar sig vår bedömning. Det är emellertid angeläget att förslag från<br /> regeringen redovisas snarast. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Byte av Firma och säte</p> <p>I propositionen behandlas ytterligare en BRÅ-promemoria, nämligen om<br /> förstärkt skydd för det bundna aktiekapitalet. I denna promemoria<br /> framhåller arbetsgruppen att firmabyten och ändringar i fråga om styrelsens<br /> säte ofta ingår som ett led i en rad åtgärder som syftar till att vilseleda<br /> bolagets borgenärer och andra intressenter. Mot denna bakgrund föreslår</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_43"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>arbetsgruppen att en ändring av bolagsordningen såvitt den rör bolagets<br /> firma och styrelsens säte skall få registreras endast om ändringen är påkallad<br /> av marknadsmässiga, organisatoriska eller andra särskilda skäl. Vidare skall<br /> det krävas att ett yttrande företes av en kvalificerad revisor om att det finns<br /> full täckning för bolagets registrerade aktiekapital och att såvitt känt någon<br /> allvarlig betalningsanmärkning mot bolaget inte har förekommit under det<br /> närmaste föregående året.</p> <p>Regeringen tar i propositionen inte upp detta förslag utan förordar mindre<br /> långtgående åtgärder. Dessa går ut på att bolaget blir skyldigt att genast<br /> underrätta länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte om ett<br /> beslut om firmabyte eller ändring av sätesort. Underlåter bolaget att<br /> underrätta länsstyrelsen bör detta kunna leda till att beslutet om ändring av<br /> bolagsordningen vägras registrering. Vi kan för vår del t. v. godta den av<br /> regeringen förordade lösningen, dock med det tillägget att i underrättelsen<br /> till länsstyrelsen skall anges skälen till varför firmabyte eller ändring av<br /> sätesort vidtas. Denna redovisning bör bestyrkas av bolagets revisor.</p> <p>Aktiekapitalets storlek</p> <p>I den nämnda BRÅ-promemorian föreslås vissa åtgärder i syfte att<br /> påskynda avvecklingen av de s. k. 5 000-kronorsbolagen. Eftersom så kort<br /> tid återstår till avvecklingen, som skall ske vid utgången av år 1981, avvisar<br /> regeringen i propositionen förslaget. Vi vill i det sammanhanget erinra om att<br /> enligt de ursprungliga besluten, som sedermera ändrats av den borgerliga<br /> riksdagsmajoriteten, skulle dessa bolag ha varit avvecklade vid utgången av<br /> år 1978. Det finns emellertid enligt vår mening skäl att överväga en höjning<br /> av aktiekapitalets storlek, dvs. minimibeloppet, redan med hänsyn till<br /> penningvärdeförsämringen. Frågan om en höjning kan emellertid påverkas<br /> också av andra omständigheter, varför den lämpligen kan bedömas i<br /> samband med det förslag som vi tidigare framfört om aktiebolaget som<br /> obligatorisk företagsform vid verksamhet av viss storleksordning.</p> <p>Lagändringar</p> <p>Flera av de i det föregående framförda förslagen förutsätter ändringar i de<br /> lagförslag som framlagts i propositionen. Vi förutsätter att vederbörande<br /> utskott utarbetar erforderlig lagtext.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:43px;">Med hänvisning till vad som anförts hemställs<br /> att riksdagen</p> <p style="margin-left:58px;">1. antar de ändringar i förslaget till Lag om årsredovisning m. m. i<br /> vissa företag som följer av förslagen beträffande årsredovisning<br /> och koncernredovisning,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:2025</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:57px;">2. antar de ändringar i förslaget till Lag om ändring i aktiebolagslagen<br /> (1975:1385) som följer av förslagen beträffande de s. k.<br /> 50/50-bolagen, kvalificerad revisor i aktiebolag samt byte av<br /> firma och säte,</p> <p style="margin-left:57px;">3. fattar principbeslut om aktiebolaget som obligatorisk form för<br /> näringsverksamhet med minst 25 anställda samt hos regeringen<br /> hemställer om utredning i anslutning härtill i enlighet med vad<br /> som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">4. hos regeringen begär förslag till lagstiftning om representation<br /> för de anställda i vissa handelsbolags styrelser eller direktioner i<br /> enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">5. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om</p> <p style="margin-left:57px;">a) en översyn av aktiebolagslagen i syfte att vidga de anställdas<br /> inflytande,</p> <p style="margin-left:57px;">b) utredning om informationen beträffande s. k. sidoordnade<br /> koncerner,</p> <p style="margin-left:57px;">c) en övergripande utredning om företagsrevisionen,</p> <p style="margin-left:57px;">d) kommerskollegiets resurser för tillsyn på revisorsområdet,</p> <p style="margin-left:57px;">e) aktiekapitalets storlek.</p> <p>Stockholm den 25 april 1980</p> <p>LENNART ANDERSSON (s)</p> <p>STIG OLSSON (s)</p> <p>INGEMAR KONRADSSON (s)</p> <p>BENGT SILFVERSTRAND (s)</p> <p>ARNE ANDERSSON (s)<br /> i Gamleby</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">ELVY NILSSON (s)</p> <p style="margin-left:6px;">OWE ANDRÉASSON (s)<br /> INGRID SEGERSTRÖM (s)</p> </div> </div> </div> 0 LENNART ANDERSSON s 1 undertecknare 0 STIG OLSSON s 2 undertecknare 0 INGEMAR KONRADSSON s 3 undertecknare 0 BENGT SILFVERSTRAND s 4 undertecknare 0 ARNE ANDERSSON s 5 undertecknare 0 ELVY NILSSON s 6 undertecknare 0 OWE ANDRÉASSON s 7 undertecknare 0 INGRID SEGERSTRÖM s 8 undertecknare