3094349 G3021937 1979/80 1937 mot mot Motion 1979/80:1937 av Anna-Greta Leijon m. fl. Motion Motion 1937 0 1980-03-26 00:00:00 2014-11-03 21:38:53 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1979/80:96 med förslag till ny utlänningslag, m. m. av Anna-Greta Leijon m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G3021937/text https://data.riksdagen.se/dokument/G3021937 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3021937 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41">10 </div> <div class="block ml_4">Motion 1979/80:1937 av Anna-Greta Leijon m. fl. med anledning av proposition 1979/80:96 med förslag till ny utlänningslag, m. m. 1 Inledning I vår motion i januari 1980 om invandrarpolitiken fann vi anledning beröra de borgerliga regeringarnas sätt att föra vidare den politik för reglerad invandring som utvecklats under socialdemokratins ledning. Vi fann det befogat dels att efterlysa handfasta åtgärder för att säkerställa en inflyttning som svarar mot Sveriges förmåga att på ett tillfredsställande sätt ta emot de invandrade, dels understryka vikten av en fortsatt generös flyktingpolitik. Endast genom en smidig men likafullt handfast tillämpning av uppställda regler kan invandringspolitiken vinna stadga och insatserna för invandrades anpassning till svenska förhållanden ge önskade resultat. Vid genomförande av denna politik blir det alltid sist och slutligen fråga om beslut som rör enskilda människor, beslut som med rätta upplevs som påfrestande därför att de griper så djupt in i de berördas liv och välfärd. Därmed växer kraven på insikt, erfarenhet och kompetens hos de ytterst ansvariga. Regeringen har nu förelagt riksdagen förslag till ny utlänningslag. Från vår sida har vi sedan länge efterlyst att en överarbetning av utlänningslagen även skulle inbegripa ett allvarligt försök att göra lagen enklare i sin uppbyggnad och därmed begripligare för de berörda. Tyvärr synes det nu framlagda förslaget inte svara upp till dessa krav. Vi beklagar detta. 2. Utgångspunkter Under 1960-talet och början på 1970-talet fick invandringen en betydande omfattning. Inflyttningen var ett uttryck för en växande arbetskraftsefterfrågan i den snabbt växande svenska ekonomin. Denna utveckling nödvändiggjorde en politik för reglerad arbetskraftsinvandring. De fackliga organisationerna gavs därvid ett starkt inflytande. Politiken grundades på uppfattningen att en invandring som går utöver samhällets möjligheter att ge invandrarna arbete, bostad och social omvårdnad på samma villkor som den övriga befolkningen alltid ytterst skulle drabba invandrarna själva. Detta skulle ske såväl direkt genom otillfredsställande levnadsförhållanden som indirekt till följd av växande motsättningar till och konfrontationer med den inhemska befolkningen. Parallellt med denna utveckling ställdes Sverige under denna tid, till följd av den allmänna utvecklingen i världen, inför växande krav på att ta emot </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1979/80:1937 </div> <div class="block ml_41">11 </div> <div class="block ml_4">flyktingar. Vår utrikespolitiska neutralitet och fria ställning mellan stormaktsblocken gjorde det möjligt att genom en generös flyktingpolitik svara upp till dessa krav. Det mesta tyder numera på att den under tidigare perioder mycket omfattande arbetskraftsinvandringen under överblickbar framtid kommer att minska till en relativt låg nivå. Däremot torde antalet flyktingar som önskar en fristad i Sverige förbli stort. Detta innebär sammantaget att uppmärksamheten inom invandrarpolitiken nu stegvis flyttas över från arbetsmarknads- till flyktingpolitiska avgöranden. Det är bl. a. i detta ljus man bör värdera förslaget till ny utlänningslag. Våra möjligheter att ta emot invandrare och ge dem goda levnadsvillkor i Sverige är trots allt begränsade. Detta reser kravet på att våra resurser används så effektivt som möjligt. En utgångspunkt är härvidlag att flyktingpolitiken utformas så att våra insatser i första hand förbehålls dem, bland alla människor som söker sig till vårt land, som har de svåraste levnadsvillkoren. Detta blir möjligt endast om flyktinginvandringen sker i sådana reglerade former att denna humanitära grundsyn kan slå igenom i form av en fast tillämpning av uppställda regler. Detta leder till två viktiga slutsatser. För det första bör utlänningslagstiftningen medverka till att utrymmet för kollektiv överföring av flyktingar vidgas på den okontrollerade flyktinginvandringens bekostnad. För det andra bör kriminella så långt möjligt förhindras att komma till Sverige och sedan uppehålla sig här. Genom sin brottsliga verksamhet är de direkt till skada för vårt samhälle och indirekt till men för relationerna mellan svenskar och invandrare. 3 Regler för att förhindra olovlig vistelse i landet 3.1 Avskaffande av ”tremånadersgränsen" År 1977 infördes bestämmelsen om att utländsk medborgare som inte har inresebehandlats inte får avvisas på formell grund om utlänningen uppsöker eller anträffas av polismyndighet först mer än tre månader efter inresan. RPS, SIV och ett antal polismyndigheter har i sina yttranden över utlänningslagkommitténs förslag till ny utlänningslag begärt att denna tremånadersgräns avskaffas. Man framhåller att tidsbegränsningen i praktiken har medfört att många utlänningar håller sig dolda under den första tremånadersperioden för att undgå risken för avvisning. Därefter måste avlägsnande ske genom förpassning, vilket i allmänhet innebär att en eventuell verkställighet ligger långt fram i tiden. En polismyndighet menar att ett slopande av tidsbegränsningen kan leda till att utlänningar som nu håller sig dolda kommer att anmäla sig till polisen tidigare. Regeringen har inte tillmötesgått myndigheternas begäran. Vi har tidigare understrukit betydelsen av att det utrymme som finns för </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1979/80:1937 </div> <div class="block ml_41">12 </div> <div class="block ml_4">invandring till Sverige så långt möjligt reserveras för de mest behövande. Av detta följer krav på en effektivt genomförd reglering av invandringen. Varje försök att kringgå uppställda regler för korrekt tillståndsprövning blir därmed ett hot mot våra möjligheter att upprätta en reglerad invandring och därmed på sikt också mot vår förmåga att vidmakthålla en generös flyktingpolitik. Allt detta leder oss fram till att varje mått och steg som kan vidtas för att upprätthålla respekten för och efterlevnaden av regler rörande inresa och vistelse i vårt land bör allvarligt övervägas. Ett avskaffande av nuvarande tremånadersregel torde härvidlag fylla ett viktigt syfte. Vi anser att en sådan ändring av gällande lagstiftning är försvarlig med hänsyn till SIV:s medverkan i avvisningsärendenas handläggning som följer med den föreslagna ordningen att SIV genom en särskild jourtjänst prövar polisens avvisningsbeslut. Vi föreslår att nämnda tidsfrist om tre månader för myndighets rätt att avvisa utlänning nu avskaffas. 3.2 Straffpåföljd vid illegal anställning Regeringen kan föreskriva att utlänning måste ha arbetstillstånd för att ha anställning här i riket. Arbetsgivare som bryter mot dessa bestämmelser dömes till böter eller där omständigheterna är försvårande till fängelse i högst ett år. I remissvar med anledning av utlänningslagkommitténs förslag tar LO särskilt upp frågan om olovligt arbete i Sverige. Man finner förhållandet att utomnordiska medborgare uppehåller sig i landet och här utför arbete utan giltigt tillstånd oacceptabelt från många utgångspunkter. Man finner det oacceptabelt utifrån fackliga intressen, av arbetsmarknadsskäl och från rättssynpunkt. Man påpekar att mindre nogräknade arbetsgivare kan göra stora olagliga förtjänster. Den illegalt anställde törs ej ställa några som helst krav på anställningsvillkor. Vidare tillämpas inte avtal, lagar, arbetstider, yrkesskadeförsäkring m. m. Skatter och sociala avgifter betalas inte. Det är LO:s uppfattning att illegal arbetskraft inte helt kan stoppas genom bättre gränsbevakning eller regelbundna kontroller av invandrarnas tillståndsbevis. Därför måste kontrollen riktas mot de arbetsgivare som kan misstänkas anlita illegal arbetskraft. Denna typ av brottslighet har dock enligt LO hittills ägnats alltför liten uppmärksamhet. Sanktionssystemet har en sådan utformning att något allvarligt straff inte blir utdömt för arbetsgivare som anställer illegal arbetskraft. Mot bakgrund av de konsekvenser som illegal arbetskraft medför anser LO att samhället med all kraft måste motverka möjligheten till sådan anställning. Straffsatsen för brott mot denna lag måste få en kraftig skärpning så att den därigenom får en stark förebyggande effekt. Regeringen är inte beredd att nu ta ställning i denna fråga. Man finner att </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1979/80:1937 </div> <div class="block ml_41">13 </div> <div class="block ml_4">den ingår i ett helt komplex av påföljdsbestiimmelser som bör bli föremål för en omsorgsfull översyn. För vår del vill vi anföra dels att denna översyn bör ges hög prioritet och genomföras skyndsamt, dels att regeringen under tiden vidtar de åtgärder som krävs för att gällande rätt skall ges en effektiv tillämpning. Vad vi här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. 3.3 Skenäktenskap Tyvärr förekommer olika försök att kringgå gällande bestämmelser för att uppehålla sig i Sverige. En sådan metod är s. k. skenäktenskap. Det är naturligtvis omö jligt för myndigheterna att avgöra om ett äktenskap är ingått av sken eller e j. Den enda faktor som kan sägas vara en någorlunda objektiv mätare är äktenskapets längd. Därför ges i dag uppehållstillstånd på grund avfamiljeanknytning till en början endast för en kortare tid. Om sedan äktenskapet upplöses, kan det förekomma att utlänningen förpassas. Självfallet är dessa regler svåra att tillämpa. Men vi vill trots detta bestämt understryka att reglerna hanteras synnerligen varsamt. Man måste bl. a. ständigt hålla i minnet att även makar i äktenskap som ej ingåtts som sken kan finna att enda lösningen på gemensamma svårigheter är att upplösa äktenskapet. I detta läge kan exempelvis kulturmönstren i hemlandet göra att en utländsk kvinna och hennes eventuella barn efter en skilsmässa i Sverige, med åtföljande utvisningshot, kan ställas inför en helt ohållbar situation med de allvarligaste personliga konsekvenser. Vad vi här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. 4 Utvisning på grund av brott En utlänning kan utvisas om han begått brott av viss svårighetsgrad. Detta är en ordning som vi för vår del är beredda acceptera även i fortsättningen i och med att denna påföljd kan följa enbart av allvarligare brott. Till detta kommer vidare att en ytterligare förutsättning i allmänhet är att risk föreligger för fortsatt brottslighet. Om utlänning vistats viss tid i landet får utvisning ske endast om det föreligger synnerliga skäl. Regeringen föreslår att detta starkare skydd, som nu inträder efter fem år, i fortsättningen bör inträda redan efter tre år för utomnordiska invandrare resp. två år för nordbor. Med hänvisning till vad vi tidigare anfört rörande behovet av att förhindra att kriminella utnyttjar den svenska generositeten i invandrings- och flyktingfrågor för samhällsskadlig verksamhet, kan vi inte stödja denna uppluckring av gällande bestämmelser. Vi förordar därför att gällande regler rörande utvisning i denna del bibehålls oförändrade. Samtidigt vill vi anföra att utvisningsinstitutet numera kommit att bli en av </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1979/80:1937 </div> <div class="block ml_41">14 </div> <div class="block ml_4">de få återstående skillnaderna i rättsregler för svenska och utländska medborgare som vistas här i landet. Vi ser klart behovet av denna ordning, men vi finner det samtidigt stötande att exempelvis personer som är utländska medborgare och som fötts och/eller vuxit upp här i landet kan utvisas. Dessa personers bindning till Sverige är så stark att vi finner det befogat att nu utreda förutsättningarna för att ge dessa utländska medborgare ett förstärkt skydd mot utvisning. Vi föreslår att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att utreda dessa frågor och därefter förelägga riksdagen de förslag som visar sig motiverade. 5 Smidigare passkontroll Sommaren 1979 infördes skärpt passgranskning vid rikets gränser. Detta skedde utan gängse beredning i berörda nordiska samarbetsorgan, vilket kom att väcka kritik. Beslutet har sedermera även föranlett irritation vid tillämpningen. Dels har passpolisen utsatts för växande kritik från de inresande som berörts av den skärpta kontrollen, dels har inresande kommit att kvarhållas under den tid som krävts för att passpolisen skall kunna kontrollera företedda handlingar. I vissa fall har väntan kunnat bli lång. Detta gäller särskilt när invandrarverket, hos vilket polisen i vissa fall måste inhämta upplysning, håller stängt. Tidigare har vi berört den jourtjänst som nu föreslås inrättad vid SIV för handläggning av avvisningsärenden. För att minska olägenheterna för de inpasserande vid passkontrollen föreslår vi att denna jourfunktion organiseras så att även informationsbehovet vid passkontrollen tillgodoses. Detta bör kunna ske med utnyttjande av de nya tjänster som regeringen föreslår inrättade vid invandrarverket. Det anförda bör ges regeringen till känna. 6 Lagändringar Våra förslag under avsnitten 3.1 och 4 föranleder ändringar i regeringens förslag till ny utlänningslag. Vi förutsätter att utskottet utarbetar erforderlig ny lagtext. 7 Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs 1. att riksdagen antar de ändringar i 31 och 41 §§ förslaget till utlänningslag som följer av vad som i motionen föreslagits under avsnitt 3.1 och 4, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av vissa påföljder (avsnitt 3.2), tillämpningen av vissa regler som syftar till att förhindra kringående av lagstiftningen (avsnitt 3.3), översyn av regler för </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1979/80:1937 </div> <div class="block ml_41">15 </div> <div class="block ml_11">utvisning på grund av brott (avsnitt 4) och om jourfunktion vid invandrarverket för att medge en smidigare passkontroll (avsnitt 5). </div> <div class="block ml_4">Stockholm den 26 mars 1980 ANNA-GRETA LEIJON (s) ERIK V. JOHANSSON (s) BERNT NILSSON (s) FRIDA BERGLUND (s) LARS ULANDER (s) HANS GUSTAFSSON (s) MARIANNE STÅLBERG (s) SUNE JOHANSSON (s) </div> <div class="block ml_22">KARIN FLODSTRÖM (s) LAHJA EXNER (s) NILS-OLOF GRÖNHAGEN (s) ARNE NYGREN (s) OWE ANDRÉASSON (s) LENA HJELM-WALLÉN (s) </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">GOTA B 64847 Stockholm 1980 </div> </div> </div> 0 ANNA-GRETA LEIJON s 1 undertecknare 0 ERIK V. JOHANSSON s 2 undertecknare 0 BERNT NILSSON s 3 undertecknare 0 FRIDA BERGLUND s 4 undertecknare 0 LARS ULANDER s 5 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 6 undertecknare 0 MARIANNE STÅLBERG s 7 undertecknare 0 SUNE JOHANSSON s 8 undertecknare 0 KARIN FLODSTRÖM s 9 undertecknare 0 LAHJA EXNER s 10 undertecknare 0 NILS-OLOF GRÖNHAGEN s 11 undertecknare 0 ARNE NYGREN s 12 undertecknare 0 OWE ANDRÉASSON s 13 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 14 undertecknare