3069437G3021301979/80130motmotMotion 1979/80:130 av Lars Werner m. fl.MotionMotion13001979-12-03 00:00:002014-10-11 18:47:312014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1979/80:58 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G302130/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G302130https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G302130
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1979/80:130</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1979/80:58 om fortsatt reformering<br />
av inkomstskatten, m. m.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna avvisar regeringens förslag till sänkta<br />
marginalskatter. Regeringens proposition om ”fortsatt reformering” av<br />
inkomstskatten är i det väsentliga en reform för de rika. Förslagen är en<br />
fortsättning på den orättvisa fördelningspolitik som de olika borgerliga<br />
regeringarna genomdrivit under de senaste åren.</p>
<p>De borgerliga partierna, och särskilt moderaterna, talar om att sänka det<br />
totala skattetrycket men genomför höjningar av de indirekta skatterna.<br />
Ökningen av de indirekta skatterna syns inte på samma sätt som en ökning av<br />
inkomstskatten. Den medför samtidigt att den utjämning och omfördelning<br />
som skattesystemet borde syfta till vänds till en överföring av skattetrycket på<br />
människor med låga och genomsnittliga inkomster.</p>
<p>Skattepolitiken skall enligt vår mening tjäna en omfördelning av inkomsterna<br />
från dem som har höga inkomster till dem som har mindre inkomster<br />
eller inga alls. Den skall bekosta gemensamma nyttigheter som sjukvård,<br />
barnomsorg, skolor, kollektivtrafik, social omvårdnad, sysselsättning, samhällelig<br />
service i många former och mycket annat som alla gemensamt skall<br />
ha nyttjandemöjligheter till och inte vara beroende av höga inkomster för att<br />
kunna åtnjuta. Skattepolitiken är alltså inget självändamål utan ett politiskt<br />
instrument för att uppnå en rättvis fördelning av samhällets resurser.</p>
<p>Men skattepolitiken har fått en annan inriktning genom de borgerliga<br />
partierna. Den har blivit ännu orättvisare än förut. Den har i ännu högre grad<br />
kommit att gynna dem som har det bäst i samhället till förfång för dem som<br />
har det sämre. Den har minskat inkomstskatterna för höginkomsttagare och<br />
dem med höga kapitalinkomster, samtidigt som mervärdeskatten och andra<br />
indirekta skatter ökat. En sådan omfördelning anser vpk oacceptabel.</p>
<p>I en socialt inriktad och rättvis skattepolitik måste de med höga inkomster<br />
påläggas högre skatter än de med låga inkomster. Detta är dock med<br />
nuvarande system endast teoretiskt. Avdragssystemet medför att de med<br />
höga inkomster kan tillgodogöra sig förmåner som innebär att den totala<br />
skatten inte blir högre procentuellt - och i många fall t. o. m. lägre - än för<br />
dem med låga och normala inkomster. Dessa möjligheter att lagligt smita<br />
undan skatt måste undanröjas.</p>
<p>De s. k. marginalskatterna används i skattedebatten för att försöka förmå</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1979/80. 3 sami Nr 130</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>normalinkomsttagarna att skatterevoltera mot ”de höga marginalskatterna”.<br />
Men det är inte dessa inkomsttagare som tjänar på regeringens skattepolitik.<br />
Det visar Göran Skytte i sin nyligen utkomna bok ”De rika och deras<br />
skatter”. Han bevisar där vad vpk alltid hävdat, nämligen att höga<br />
marginalskatter i alltför hög grad är teoretiska. I boken jämför han vissa<br />
stadsdelar i Malmö, där de som bor i den exklusiva villastadsdelen Bellevue<br />
inte betalar nämnvärt mer skatt än de som bor i högshusområdet Rosengård.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det är denna inriktning av skattepolitiken som vpk vänder sig emot.<br />
Regeringspropositionen kan ej godkännas, då den leder till att inkomstfördelningen<br />
blir ännu mera ojämlik. Vpk föreslår i stället andra åtgärder:</p>
<p style="margin-left:17px;">1. Slopande av hela momseffekten på livsmedel, vilket för inkomsttagare<br />
med mellan 60 000 och 80 000 kr. i årsinkomst skulle betyda en<br />
skattelättnad med ca 1 000 kr. för ensamstående och ca 2 000 kr. för 2<br />
sammanboende med 2 barn.</p>
<p style="margin-left:17px;">2. Införande av en extra skattereduktion om 1 000 kr. år 1980 för alla vanliga<br />
löntagare. Skattereduktionen utgår med 1 000 kr. för inkomsttagare med<br />
30 000-80 000 kr. i beskattningsbart belopp och avtrappas därefter för att<br />
helt upphöra vid 105 000 kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">3. Slopande av indexregleringen (inflationsskyddet). En radikal förändring<br />
av avdragssystemet i beskattningen. Höjning av skatten på stora förmögenheter,<br />
på arv och gåvor samt skärpning av realisationsvinstbeskattningen.<br />
Höjning av bolagsskatten.</p>
<p style="margin-left:17px;">Vpk:s förslag till ändring av skatten för 1980:</p>
<p style="margin-left:4px;">Tabellen innehåller vpk:s förslag till:</p>
<p style="margin-left:4px;">o slopande av momseffekten på livsmedel<br />
o slopande av inflationsskyddet (index) på skatteskalan<br />
O skattereducering på 1 000 kr. för inkomster mellan 30 000 kr. och 80 000<br />
kr., avtrappning före och efter.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Total</p>
<p>familjeinkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">Ensamstående</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Normalfamilj (2 inkomster)<br />
2 vuxna 2 barn</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">Vpk</p>
</td>
<td><p>Regeringen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Vpk</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Regeringen</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">40 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">-1 400</p>
</td>
<td><p>- 400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-2 100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 400</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">60 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">-1 200</p>
</td>
<td><p>-1 300</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-2 700</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 600</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">80 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">- 800</p>
</td>
<td><p>-2 600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-3 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-1 100</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">- 200</p>
</td>
<td><p>-3 500</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-2 700</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-2 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>300 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">+ 1 200</p>
</td>
<td><p>-8 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">+2 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-7 000</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>- = skatteminskning per år i jämna hundratal kr.<br />
+ = skatteökning per år i jämna hundratal kr.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Skattepolitiken</p>
<p>De i propositionen framlagda förslagen berör frågor som utretts av 1972 års<br />
skatteutredning. Utredningens ställningstaganden i dessa frågor redovisas i<br />
slutbetänkandet SOU 1977:91. Vpk:s ledamot i utredningen yttrade i<br />
reservation till betänkandet bl. a. följande:</p>
<p>Vad som bland allmänheten förväntades av 1972 års skatteutredning var<br />
att den skulle framlägga förslag till ett reformerat skattesystem. Detta synes<br />
också ha varit ambitionen under de första åren av dess arbete. Efter den<br />
borgerliga valsegern 1976 och förändringen av majoritetsförhållandena i<br />
skatteutredningen har man begränsat sig till ett par mindre förändringar i ett<br />
antikverat skattesystem. Den borgerliga majoritetens förslag innebär en<br />
minskning i progressiviteten i skattesystemet genom stora skattelättnader för<br />
de högre inkomsttagarna finansierade med höjningar av mervärdeskatten<br />
och andra indirekta skatter, vilka hårdast drabbar låginkomsttagarna och<br />
barnfamiljerna. Det är en förändring i reaktionär riktning av skattepolitiken<br />
som de borgerliga partierna och Svenska arbetsgivareföreningen vill genomdriva.<br />
Detta kan enligt min mening icke accepteras.</p>
<p>Det måste också kritiseras att utredningen icke på ett tillfredsställande sätt<br />
har behandlat alla de delar av skattepolitiken som faller under dess<br />
arbetsområde. Vad som sägs i direktiven har heller icke i sin helhet<br />
uppfyllts.</p>
<p>Det berättigade i denna kritik framstår nu i klar belysning av de av<br />
regeringen framlagda ”reformförslagen”. Vad som föreläggs riksdagen är<br />
ytterligare några tyglappar till det nötta, halvsekelgamla lapptäcke som utgör<br />
vårt skattesystem. Propositionens huvudsakliga innehåll utgörs av en<br />
oförställd attack mot progressiviteten i skattesystemet. Marginalskatterna<br />
utmålas som det allt överskuggande problemet.</p>
<p>Sammantagna vittnar förslagen om oförmåga att angripa de grundläggande<br />
orättvisorna i vårt nuvarande skattesystem, såsom det samlade skattetrycket<br />
på låginkomsttagarna och barnfamiljerna, möjligheterna att förvandla löpande<br />
inkomster till lågt beskattade kapitalvinster, underskottsavdragen, m. m.<br />
Vpk redovisar i de senare delarna av denna motion de principer som partiet<br />
anser böra ligga till grund för ett reformerat inkomstskattesystem. Dessa<br />
principer har utförligare motiverats i motioner till föregående riksmöte (se<br />
motion 1978/79:310 m. fl.).</p>
<p>I propositionen upprepas uppfattningen att åtgärder för att begränsa den<br />
kommunala tillväxten måste prövas. Detta sker utan att orsakerna till den<br />
kommunala utgiftsökningen belyses. Redan regeringens egna beräkningar<br />
att kanske en procent av den till 5,4 procent uppskattade ökningstakten kan<br />
bero på insatser för att motverka ungdomsarbetslösheten visar att kommunerna<br />
står inför problem som inte löses genom åtstramningsåtgärder.</p>
<p>Regeringen är heller inte beredd att vidta åtgärder som skulle tillföra<br />
kommunerna ökade resurser. När det gäller vissa skattepliktiga förmåners<br />
inräknande i det kommunala skatteunderlaget vidtas endast sådan förändring<br />
som ”skall bli neutral i fråga om kostnadsfördelningen mellan stat och</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>kommun”, dvs. inte ge kommunerna resurser som de borde tillföras.</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna har vid upprepade tillfallen krävt ökade<br />
statliga insatser för att kommunerna skall kunna fullgöra sina serviceuppgifter<br />
utan kraftiga skattehöjningar. Bl. a. har vi krävt ökade statsbidrag till vissa<br />
verksamheter och särskilda insatser för barnomsorg, bekämpande av ungdomsarbetslöshet<br />
osv.</p>
<p>En viktig fråga när det gäller skattepolitiken är att hålla tillbaka de stigande<br />
kommunalskatterna, som särskilt hårt drabbar låg- och medelinkomsttagarna.<br />
Regeringens förslag berör inte detta problem. Dess linje är att åstadkomma<br />
skattelättnader för högre inkomsttagare och att möjligen hålla tillbaka<br />
kommunalskattehöjningarna genom åtgärder som försämrar servicen. Detta<br />
är en reaktionär politik.</p>
<p>Vid flera tillfällen har också vänsterpartiet kommunisterna krävt övergång<br />
till en gemensam progressiv statskommunal enhetsskatt. Det är nödvändigt<br />
att bryta en utveckling som leder till att en allt större del av samhällsservicen<br />
finansieras via ett skattesystem som särskilt hårt drabbar låginkomsttagarna.<br />
Därför krävs en genomgripande skattereform.</p>
<p>I annat sammanhang återkommer vi till frågor som rör kommunernas<br />
ekonomi och skattesystemet.</p>
<p>1 det följande behandlas de i propositionen framlagda förslagen.</p>
<p>Marginalskatterna</p>
<p>Den mest angelägna skattereformen är inte att sänka marginalskatterna<br />
utan att minska den totala skattebördanför låg- och medelinkomst tagargrupperna.<br />
Den huvudsakliga delen av dessa gruppers skattebörda<br />
utgörs av de indirekta skatterna och kommunalskatten. De nu framlagda<br />
förslagen innebär inte något steg i denna riktning. I stället föreslås reaktionära<br />
förändringar av skattetrycket. Regeringen vill med generella marginalskattesänkningar<br />
ytterligare omfördela skattebördan från den progressiva direkta<br />
statsskatten till de indirekta skatterna. Det har nu senast visats genom<br />
höjningen av skatten på alkohol och tobak samt förslaget om höjning av<br />
energiskatten. Finansieringen av kostnaderna för de föreslagna statsskattelättnaderna<br />
- vilka huvudsakligen kommer höginkomsttagarna till del kommer<br />
att belasta de grupper som har det största behovet av en skattesänkning:<br />
låginkomsttagarna och barnfamiljerna. En utveckling mot att dessa<br />
grupper får bära en allt större del av den totala skattebördan eftersträvas av<br />
företrädarna för de intressen som den borgerliga regeringen bygger sin<br />
proposition på, nämligen Svenska arbetsgivareföreningen och andra kapitalägargrupper.</p>
<p>Man får å andra sidan inte underskatta inflationens betydelse för beskattningen<br />
av arbetsinkomsterna. För flertalet lönearbetare i Sverige har de<br />
senaste årens lönehöjningar endast varit nominella. Stigande priser och hyror<br />
har ätit upp de löneökningar man tillkämpat sig. Inflationen och dess</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>yttringar sammanhänger med det kapitalistiska systemets allmänna utvecklingsdrag<br />
och kris. Kapitalistklassen vill öka sina profiter på de lönearbetandes<br />
bekostnad. Arbetarnas och tjänstemännens fackliga styrka gör det svårt<br />
för kapitalisterna att få igenom direkta lönesänkningskrav. I stället söker man<br />
genom pris- och hyreshöjningar tilltvinga sig en större andel av produktionen.<br />
Den fackliga kampen mot prishöjarpolitiken, som den borgerliga<br />
riksdagsmajoriteten står för, är därför av utomordentligt stor betydelse. Men<br />
minst lika viktigt är att denna kamp förs vid utformningen av skattepolitiken.</p>
<p>Regeringens marginalskatteförslag kommer dessutom att innebära att i<br />
den påbörjade lönerörelsen tvingas de fackliga organisationerna på lönearbetarsidan<br />
att kämpa för kompensation även för skatteövervältringen. Detta för<br />
att normalinkomstgrupperna skall erhålla reallöneförbättringar.</p>
<p>1 LO-tidningen nr 47/1979 redovisas i tabeller hur denna kompensation<br />
måste fördelas för att någon förändring i förhållande till den gällande<br />
relationen inte skall komma till stånd.</p>
<p>Så här stor bruttoökning behövs för att alla skall få 780 kr. i real ökning av<br />
nettoinkomsten:</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Bruttoinkomst 1979 Prisstegring 8 procent Prisstegring 10 procent</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:4px;">40 000</p>
</td>
<td><p>11,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">13,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">50 000</p>
</td>
<td><p>10,1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">12,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">60 000</p>
</td>
<td><p>9,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">12,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">70 000</p>
</td>
<td><p>7,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">80 000</p>
</td>
<td><p>7,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">90 000</p>
</td>
<td><p>6,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">100 000</p>
</td>
<td><p>6,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">120 000</p>
</td>
<td><p>5,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10,4</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">150 000</p>
</td>
<td><p>4,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">200 000</p>
</td>
<td><p>1,4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">500 000</p>
</td>
<td><p>-3,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-0,4</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Tabellen visar att för att få lika mycket över efter skatt och inflation i kronor<br />
räknat (780 kr.) så krävs en tvåsiffrig procentuell löneökning i de vanliga<br />
inkomstlägena, men knappast någon höjning i de högre inkomstlägena.</p>
<p>Den borgerliga trepartiregeringen införde det s. k. inflationsskyddet av<br />
statsskatteskalorna. Detta system bidrar till att effektivisera utplundringen av<br />
lönearbetarna. Genom systemet undantas generellt en lika stor procentuell<br />
andel av de nominella löneökningarna från beskattning. Detta har flera<br />
negativa effekter. Bl. a. minskar medvetenheten om den klassmässiga<br />
utplundring som inflationen innebär, dels leder systemet till obefogade<br />
skattelättnader för höginkomsttagaren. - Systemet har även starkt negativ<br />
effekt på det statsfinansiella läget. De borgerliga regeringarna har hittills valt<br />
att finansiera systemet via ökad utlandsupplåning och höjningar av de<br />
indirekta skatterna, främst mervärdeskatten.</p>
<p>Det kan till inflationsskyddets försvar sägas att de nominella lönehöjning</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>arna medfört att skattesatser, vilka införts för att åstadkomma en fördelningspolitiskt<br />
önskvärd inkomstutjämning, nu blivit aktuella för de breda<br />
löntagargrupperna. Detta åberopas nu även till grund för ytterligare marginalskattesänkningar<br />
utöver inflationsskyddet. Förhållandet medför naturligtvis<br />
ett behov av ändringar i statsskatteuttaget i vissa inkomstlägen.<br />
Sådana ändringar bör emellertid enligt vpk:s mening åstadkommas med en<br />
sänkning med ett likartat krontalsbelopp för de breda inkomsttagargrupperna i<br />
form av skattereduktion. Ett övre tak bör införas för sänkningen. Härigenom<br />
undvikes den ovan påtalade överkompensationen av höginkomsttagarna.</p>
<p>Skattepolitik är klasspolitik. Detta står klart för envar som läst den<br />
borgerliga regeringens förslag till reformering av inkomstskatten. Förslaget<br />
innebär ytterligare ett oförställt angrepp på de fördelningspolitiska ambitioner<br />
som trots allt finns bakom vårt statsskattesystem. Skattesänkningar för<br />
höginkomsttagare och kapitalägare skall betalas via ökade skattebördor för<br />
lönearbetarna. Detta är borgerlig klasspolitik.</p>
<p>Marginalskattespärr</p>
<p>Vpk har i motioner visat att det skattetryck som kan avläsas i statsskatteskaloma<br />
till stor del är teoretiskt. Detta förhållande grundar sig bl. a. på<br />
möjligheten för höginkomsttagarna att via avdragssystemet reducera sin<br />
taxerade inkomst. Riktigheten i detta påstående stöds nu av det faktum att de<br />
föreslagna marginalskattespärrarna inte beräknas ge större skattebortfall än<br />
ca 80 milj. kr. De föreslagna marginalskattespärrarna utgör enligt vpk:s<br />
mening ytterligare ett exempel på den borgerliga klasspolitiken, som denna<br />
kommer till uttryck i fråga om skatterna. Förslaget bör givetvis avslås.</p>
<p>Bidrag och marginaleffekter</p>
<p>Av större intresse är enligt vpk:s mening de marginaleffekter som inträder<br />
till följd av inkomstökning och bortfall av bidrag samt avgiftsökningar. Detta<br />
problem berörs endast flyktigt av regeringen. Det är närmast ett hån av<br />
regeringen när den påstår att de föreslagna marginalskattesänkningarna<br />
nämnvärt skulle påverka dessa marginaleffekter.</p>
<p>Låginkomsttagarna har ringa nytta av en marginalskattesänkning. Enligt<br />
förslaget får de ett belopp av ett par tior för år räknat. Detta har knappast<br />
någon märkbar effekt på hushållsekonomin.</p>
<p>Härtill kommer att denna sänkning av den direkta skatten finansieras via<br />
höjning av andra skatter, främst de indirekta. Detta drabbar särskilt hårt<br />
barnfamiljerna. De kommer att få betala dyrt för den föreslagna marginalskattesänkningen.<br />
Sammantagna med finansieringsformen saknar förslagen<br />
nämnvärda effekter för denna grupp.</p>
<p>Enligt vpk:s mening måste det till en början framhållas att marginaleffekter<br />
av nu berört slag i stor utsträckning är oundvikliga. En verklig inkomstökning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>innebär ett minskat bidragsbehov och en större skattekraft. Endast genom en<br />
smidig anpassning av skilda bidragsgränser och en minskning av utgående<br />
avgifter för barnomsorg m. m. kan en meningsfull förbättring av berörda<br />
gruppers situation åstadkommas. Vpk har krävt lösningar i denna riktning,<br />
liksom väsentliga ökningar av vissa bidrag, i skilda sammanhang. Detta har<br />
avvisats av den borgerliga majoriteten. Detta visar att intresse av att lösa<br />
problemen för låginkomsttagarna och barnfamiljerna saknas hos regeringen.</p>
<p>Folkpensionärernas beskattning</p>
<p>Folkpensionärerna utgören låglönegrupp. Samhället bör ha ett stort ansvar<br />
för att denna grupp icke drabbas av standardförsämringar. Om detta brukar de<br />
borgerliga partierna vara rörande ense i valtider. Nu är det emellertid andra<br />
grupper som skall attraheras. Därför får folkpensionärerna vara med och<br />
betala de nu föreslagna marginalskattesänkningarna. Detta är nämligen vad<br />
som sker när de indirekta skatterna, t. ex. energiskatterna, höjs. Ett slopande<br />
av mervärdeskatten på nödvändighetsvaror skulle betyda en kraftig förbättring<br />
av denna grupps läge.</p>
<p>Förslagen rörande folkpensionärernas beskattning är otillfredsställande.<br />
Vpk föreslår att avdraget för pensionärerna utformas så att ingen beskattningsbar<br />
inkomst uppkommer vid en taxerad inkomst, motsvarande folkpensioner<br />
och pensionstillskottet plus en sidoinkomst om 1 000 kr.</p>
<p>Vpk framför följande förslag i skattepolitiken:</p>
<p>En genomgripande skattereform</p>
<p>En genomgripande skattereform är nödvändig. De senaste årens skattepolitik<br />
har i verkligheten inneburit att en ökad del av skattebördan lagts på<br />
lönearbetarna. Bolag och förmögenhetsägare svarar för en allt mindre del av<br />
de samlade skatterna. Detta i kombination med direkta och indirekta<br />
subventioner i miljardbelopp till bolagen har gjort att fördelningen av<br />
skattebördan är klart orättvis.</p>
<p>Skattepolitik är klasspolitik. Lönearbetarna måste söka påverka statsapparaten<br />
och dess handlande, så att skattepolitiken kan bli ett led i en<br />
fördelningspolitik för utjämning av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna.<br />
Skatteinstrument bör även utnyttjas i miljöpolitiken och i den allmänna<br />
närings- och regionalpolitiken.</p>
<p>Grundlinjen i skattepolitiken måste enligt vpk:s mening vara kamp för<br />
minskade skattebördor på lönearbetarna, barnfamiljerna, pensionärerna ökade<br />
skatter för stora förmögenheter, bolagsvinster, spekulationsvinster.<br />
Samtidigt måste stat, landsting och kommuner säkras nödvändiga inkomster<br />
för en aktiv social reformverksamhet, utbyggd kultursektor, planerad</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:13px;">regionalpolitik och intensiv miljövård. I första hand gäller följande:</p>
<p style="margin-left:13px;">1. Kamp mot de höga indirekta skatterna och särskilt mot mervärdeskatten,<br />
som fördyrar alla varor. I forsta hand måste moms på maten bort.</p>
<p style="margin-left:13px;">2. Staten måste överta kostnaderna för viktiga delar av kommunernas och<br />
landstingens verksamhet (enhetliga bostadstillägg till pensionärerna,<br />
skolkostnaderna, kostnaderna för barnstugorna och huvuddelen av<br />
sjukvården). Snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel. Kommuner<br />
och landsting befrias från allmän arbetsgivaravgift. Införande av en<br />
progressiv statskommunal enhetsskatt. Kostnaderna för den grundläggande<br />
sociala, medicinska och kulturella omvårdnaden täcks inom det<br />
samlade statliga skattesystemet. Därutöver inom vissa gränser fri beskattningsrätt<br />
för kommuner och landsting.</p>
<p style="margin-left:13px;">3. Progressionen i skattesystemet får icke försvagas utan måste tvärtom<br />
skärpas genom åtgärder som innebär att höga inkomster, kapitalvinster<br />
och stora förmögenheter till fullo underkastas beskattning. Hela det<br />
nuvarande avdragssystemet måste göras om och de flesta avdrag helt<br />
slopas. Ränteavdraget måste begränsas. Rätten till underskottsavdrag<br />
begränsas. Befogade avdrag sker från skatten i stället för som nu från<br />
inkomsten.</p>
<p style="margin-left:13px;">4. Beskattningen av kapital och kapitalvinster måste kraftigt skärpas.<br />
Skattepolitiken måste användas som ett medvetet instrument för att<br />
utjämna förmögenhetsfördelningen, den årliga förmögenhetsskatten<br />
skärpas och 80-85-procentsregeln avskaffas. Beskattningen av stora arv<br />
och gåvor skärps. Som grundval för beskattningen av s. k. realisationsvinster<br />
måste gälla dels att hela realisationsvinsten skall beskattas, dels att<br />
beskattningen skall vara av minst samma skärpa som beskattningen av<br />
arbetsinkomster.</p>
<p style="margin-left:13px;">5. Den direkta beskattningen av bolagens vinster måste skärpas. Bolagsskatten<br />
bör göras progressiv och nuvarande avskrivningsregler förändras. Ett<br />
system av produktionsskatter bör införas, beräknade i förhållande till<br />
företagens omsättning, råvaru- och energiförbrukning och inte som<br />
nuvarande arbetsgivaravgifter enbart i förhållande till löneutgifterna. Ett<br />
sådant skattesystem bör användas också för miljöpolitiska och allmänt<br />
närings- och regionalpolitiska syften. Beskattningen bör differentieras<br />
med hänsyn till produktionens nytta.</p>
<p style="margin-left:13px;">6. Skatteflykt och skattefusk måste hårt bekämpas. Skatteflykten stoppas<br />
genom ett rättvisare skattesystem, vilket icke som nu gynnar höginkomsttagarna<br />
redan i själva sin konstruktion. Det direkta skattefusket bekämpas<br />
genom en skärpt lagstiftning och ökade personella resurser till taxeringsmyndigheterna.</p>
<p style="margin-left:13px;">7. Stat, landsting och kommuner måste tillförsäkras tillräckliga inkomster<br />
för en utbyggnad av den sociala och kulturella omvårdnaden, för en<br />
effektiv närings- och regionalpolitik och för omfattande miljövårdsarbe</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">ten. Nya inkomstkällor måste öppnas, t. ex. genom nationalisering och<br />
kommunalisering av vinstgivande foretag. Byråkrati och slöseri, bl. a. på<br />
det militära området, måste bekämpas och utgifterna därmed minskas.</p>
<p style="margin-left:13px;">/ stället för regeringsförslaget</p>
<p>I stället för de av regeringen föreslagna förändringarna av skattepolitiken,<br />
vilka på ett otillbörligt sätt gynnar de högre inkomsttagarna, föreslår vpk<br />
följande:</p>
<p style="margin-left:13px;">1. Slopande av hela momseffekten på livsmedel.</p>
<p style="margin-left:13px;">2. Införande av en extra skattereduktion om 1 000 kr. år 1980 för alla vanliga<br />
löntagare.</p>
<p style="margin-left:13px;">Slopande av mervärdeskatten pä livsmedel</p>
<p>De indirekta skatterna är regressiva, dvs. deras relativa tyngd är störst för<br />
lägre inkomsttagare. Särskilt gäller detta mervärdeskatten på livsmedel,<br />
eftersom lägre inkomsttagare, personer med tungt arbete och barnfamiljer<br />
måste använda större del av sina inkomster till inköp av mat än högre<br />
inkomsttagare.</p>
<p>Vpk har därför hårt drivit kravet om låga priser på livsmedel och framför<br />
allt framhållit den positiva effekten av att slopa moms på maten och i stället<br />
skärpa skatten på kapital och kapitalinkomster. Detta krav har fått en mycket<br />
stark anslutning i breda befolkningslager. Regering och riksdag har tvingats<br />
att söka begränsa prisstegringen på livsmedel genom olika åtgärder: prisreglering,<br />
subventioner.</p>
<p>Statens utgifter för subventionering av livsmedel beräknas till ca 3 600 milj.<br />
kr. Eftersom mervärdeskatten på livsmedel år 1979 beräknas inbringa<br />
sammanlagt ca 9 400 milj. kr. (med fråndrag för läskedrycker och lättöl samt<br />
färtäring utom hemmet ca 7 800 milj. kr.) återstår fortfarande ett stort belopp<br />
som konsumenterna varje år får betala i skatt på sin mat. Livsmedelspriserna<br />
fortsätter också att stiga, vilket i förening med den höjda mervärdeskatten<br />
kraftigt ökat beskattningen av medborgarnas nödtorft.</p>
<p>Om det är riktigt som påstås att regeringen inte har för avsikt att<br />
subventionera kommande höjningar med anledning av det förestående<br />
jordbruksavtalet kommer läget ytterligare att förvärras för barnfamiljer och<br />
pensionärer. Vpk kräver ånyo att hela mervärdeskatten på mat skall bort.<br />
Detta kan endera ske genom ett direkt slopande av skatten eller genom att<br />
subventionerna utökas så att hela momseffekten på maten försvinner.<br />
Kostnaden härför uppgår till ca 4 500 milj. kr.</p>
<p>Verkningarna för konsumenterna av ett slopande av mervärdeskatten på<br />
livsmedel (eller subventioner till motsvarande belopp) är synnerligen betydande.<br />
Hela kostnaden av mervärdeskatten på livsmedel kan för en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ensamstående inkomsttagare med inkomst mellan 60 000 och 80 000 kr.<br />
beräknas till ca 1 700 kr., för 2 gifta eller sammanboende med 2 barn i samma<br />
inkomstlägen till ca 3 400 kr. per år. Om i runt tal 40 procent av denna kostnad<br />
f. n. kan anses vara motsvarad av de utgående livsmedelssubventionerna,<br />
skulle ett fullständigt slopande av momseffekten på livsmedel innebära en<br />
skattelättnad för en ensamstående inkomsttagare med en inkomst mellan<br />
60 000 och 80 000 kr. med ca 1 000 kr. och för 2 gifta eller sammanboende med<br />
2 barn i samma inkomstlägen med ca 2 000 kr. per år.</p>
<p>En extra skattereduktion</p>
<p>Som redan anförts kan vpk icke godkänna regeringens förslag till ändringar<br />
vad beträffar inkomstbeskattningen. Det är tre åtgärder som bestämmer<br />
verkningarna beträffande förändringen av skatten för olika inkomstskikt,<br />
nämligen 1) indexregleringen av skatteskalorna, 2) sänkningen av marginalskatten,<br />
dvs. minskningen av progressiviteten i skattesystemet, 3) de nya<br />
marginalskattespärrarna.</p>
<p>Den sammanlagda effekten av dessa åtgärder kan illustreras med några<br />
sifferexempel. För en inkomsttagare med en taxerad inkomst 1980 av 35 000<br />
kr. minskar inkomstskatten med 287 kr., varav 264 kr. genom indexregleringen<br />
och 23 kr. genom ändrade skatteregler. För en inkomsttagare med en<br />
taxerad inkomst 1980 av 55 000 kr. minskar inkomstskatten med 1 102 kr.,<br />
varav 691 kr. genom indexregleringen och 411 kr. genom ändrade skatteregler.<br />
Men för en inkomsttagare med 300 000 kr. i taxerad inkomst uppgår<br />
minskningen av skatten till inte mindre än 8 017 kr., varav 2 924 kr. genom<br />
indexregleringen, 3 840 kr. genom marginalskattespärren och 1 253 kr.<br />
genom ändrade skatteregler i övrigt. En sådan fördelning av en skatteminskning<br />
strider mot varje rättvisa. Den gynnar de höga inkomsttagarna och<br />
missgynnar de lägre och mellaninkomsttagarna.</p>
<p>Vpk föreslår att i stället, såsom en provisorisk åtgärd, en extra skattereduktion<br />
införs om 1 000 kr. för inkomsttagare med beskattningsbara<br />
inkomster mellan 30 000 kr. (34 500 kr. i taxerad inkomst) och 80 000 kr.<br />
(84 500 kr. i taxerad inkomst). För inkomsttagare med lägre beskattningsbar<br />
inkomst uppgår reduktionen till 3 1/3 procent av den beskattningsbara<br />
inkomsten. För inkomsttagare med en beskattningsbar inkomst överstigande<br />
80 000 kr. minskar den maximala reduktionen med 4 procent av den<br />
beskattningsbara inkomst som överstiger 80 000 kr. På detta sätt bortfaller<br />
reduktionen helt vid inkomster överstigande 105 000 kr.</p>
<p>Reduktionens storlek vid olika inkomster redovisas nedan.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Beskattningsbar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">Skattereduktion</p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomst kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">10 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">333</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">15 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">500</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">20 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">667</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">25 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">834</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">30 000-80 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">1000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">85 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">800</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">90 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">600</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">95 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">400</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">200</p>
</td>
</tr><tr><td><p>105 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:13px;">Kostnaderna för införandet av denna form av skattereduktion år 1980 kan</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">beräknas till ca 4 200 milj. kr. med följande fördelning:</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Beskattningsbar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">Kostnader för skatte</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">inkomst kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">reduktion milj. kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>0- 30 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">866</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">30 000- 80 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">3 122</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">80 000-105 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">218</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Summa</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">4 206</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">En sådan fördelning av en skattesänkning till en totalkostnad av 4-5<br />
miljarder kronor ger rättvisa åt låg- och mellaninkomsttagare på ett helt annat<br />
sätt än regeringens förslag. Det kan sägas vara en motsvarighet på skattepolitikens<br />
område till en höjning i kronor och ören i stället för i procent när det<br />
gäller lönepolitiken. - Till de i tabellen angivna beloppen för skattereduktion i<br />
olika inkomstlägen måste sedan läggas skattesänkningen genom att momseffekten<br />
på livsmedel helt slopas. Den sammanlagda skattesänkningen för en<br />
ensamstående inkomsttagare med en inkomst mellan 60 000 och 80 000 kr.<br />
blir sålunda enligt vpk:s förslag ca 2 000 kr. och för 2 gifta eller sammanboende<br />
med 2 barn där en av makarna förvärvsarbetar ca 4 000 kr. och där bägge<br />
förvärvsarbetar ca 5 600-6 000 kr. per år, beroende på hur inkomsten<br />
fördelas.</p>
<p style="margin-left:6px;">Finansiering</p>
<p style="margin-left:6px;">Kostnaderna för genomförandet av de av vpk ställda skatteförslagen kan<br />
beräknas sålunda:</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Slopande av återstående momseffekt på livsmedel<br />
Skattereduktion med 1 000 kr.</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">4 500 milj. kr.<br />
4 200 ” ”</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Totalt</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">8 700</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vi anser att inkomstbortfallet jämfört med regeringens förslag bör täckas i<br />
huvudsak genom skärpt beskattning av kapital och kapitalvinster, genom<br />
reformering av avdragssystemet samt genom skärpning av realisationsvinstbeskattningen.<br />
Finansieringen underlättas av att vpk säger nej till indexregleringen,<br />
den s. k. inflationsskyddade skatteskalan som det beräknas kosta<br />
ca 2 300 milj. kr. att upprätthålla under 1980.</p>
<p>Våra förslag beträffande avdragssystemet är följande:</p>
<p>o slopande av sparavdraget,<br />
o slopande av representationsavdraget,</p>
<p>o slopande av rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla från<br />
inkomsten i en annan förvärvskälla,<br />
o begränsning av ränteavdragen så att sådana medges för räntor på ett<br />
skuldbelopp om maximalt 200 000 kr. men ej däröver,<br />
o begränsning av avdragsrätten när det gäller utgifter för upprustning och<br />
ombyggnad av hyresfastigheter,<br />
o förändring av avdragsreglerna så att medgivet avdrag ej sker som nu från<br />
inkomsten utan från skatten med viss procentuell andel av beloppet.</p>
<p>Dessa krav har vi framställt tidigare i t. ex. motionen 1978/79:307, som<br />
riksdagen ännu inte behandlat.</p>
<p>Våra förslag beträffande skärpning av kapitalbeskattningen är följande:</p>
<p>o höjning av skatten på stora förmögenheter med en procentenhet i vart och<br />
ett av de nuvarande skikten, vilket alltså ger en skala som löper från 2 till 3<br />
procent. Dessutom föreslås en ny skiktgräns vid 2 milj. kr. och en<br />
skattesats i detta skikt av 4 procent,<br />
o slopande av 80-85-procentsregeln,</p>
<p>o höjning av skatten på arv och gåvor med i genomsnitt 50 procent,<br />
o beskattning av stiftelser.</p>
<p>Vårt förslag beträffande skärpning av reavinstbeskattningen utgår från<br />
följande principer:</p>
<p>O hela realisationsvinsten bör vara skattepliktig,</p>
<p>O även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för personligt<br />
bruk bör vara skattepliktig,<br />
o beskattningen av realisationsvinsten bör vara av minst samma skärpa som<br />
beskattningen av arbetsinkomster.</p>
<p>Vi föreslår även en höjning av bolagsskatten med 10 procentenheter till 50<br />
procent.</p>
</div>
<div class="block ml_34" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I varje plan för reformering av skattesystemet måste ingå åtgärder för en<br />
beslutsam kamp mot skatteflykt och skattefusk. Detta problem har tagits upp<br />
i andra vpk-motioner till förra årets riksmöte. Nytt material framkommer<br />
emellertid ständigt som visar att omfattningen av skatteflykt och skattefusk<br />
är ännu större än vad tidigare antagits. Det är nödvändigt att en långsiktig<br />
plan för bekämpande av dessa företeelser skyndsamt utarbetas och framlägges<br />
för riksdagen.</p>
<p>Den linje vi här framfört beträffande realisationsvinstbeskattningen,<br />
beskattning av stiftelser samt om bekämpning av skatteflykt och skattefusk<br />
har vi konsekvent hävdat och kommer vi att återupprepa i mer utvecklad<br />
form under innevarande riksmötes allmänna motionstid.</p>
<p>Yrkanden</p>
<p>Med hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:60px;">att riksdagen beslutar</p>
<p style="margin-left:60px;">1. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande<br />
av indexregleringen i skattesystemet,</p>
<p style="margin-left:60px;">2. att avslå regeringens förslag till sänkning av marginalskattesatserna<br />
för år 1980,</p>
<p style="margin-left:60px;">3. att avslå regeringens förslag om marginalskattespärrar,<br />
m. m.,</p>
<p style="margin-left:60px;">4. att hos regeringen hemställa om förslag i enlighet med vad i<br />
motionen anförts rörande folkpensionärernas beskattning med<br />
innebörden att folkpension och pensionstillskott jämte en<br />
sidoinkomst om 1 000 kr. skall vara befriade från beskattning,</p>
<p style="margin-left:60px;">5. att slopa hela momseffekten på livsmedel,</p>
<p style="margin-left:60px;">6. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om en extra</p>
<p style="margin-left:60px;">skattereduktion om 1 000 kr. vid beskattningsbara inkomster<br />
mellan 30 000 kr. och 80 000 kr. samt med avtrappning i övriga<br />
inkomstskikt enligt i motionen angivna regler,</p>
<p style="margin-left:60px;">7. att höja bolagsskatten med 10 procentenheter till 50 procent,</p>
<p style="margin-left:60px;">8. att höja skatten på stora förmögenheter enligt i motionen</p>
<p style="margin-left:60px;">angiven skala,</p>
<p style="margin-left:60px;">9. att slopa 80-85-procentsregeln,</p>
<p style="margin-left:60px;">10. att höja skatten på arv och gåvor med i genomsnitt 50<br />
procent,</p>
<p style="margin-left:60px;">11. att hemställa hos regeringen om skyndsam utredning av de<br />
samlade marginaleffekterna av ökade inkomster, bidragsbortfall<br />
och avgiftshöjningar, vilken bör följas av skyndsamt förslag<br />
i frågan.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:130</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 3 december 1979</p>
<p>LARS WERNER (vpk)</p>
<p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br />
C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
TOMMY FRANZÉN (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>NILS BERNDTSON (vpk)<br />
JÖRN SVENSSON (vpk)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk3undertecknare0TOMMY FRANZÉNvpk4undertecknare0NILS BERNDTSONvpk5undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk6undertecknareG302130av Lars Werner m. fl.mot_197980__130.pdf407697pdfmed anledning av propositionen 1979/80:58 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/221B77E4-4660-427E-A754-88556F10132B