3069435G3021291979/80129motmotMotion 1979/80:129 av Olof Palme m. fl.MotionMotion12901979-12-03 00:00:002014-10-11 18:47:302014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1979/80:58 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.av Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G302129/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G302129https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G302129
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p style="text-align:right;">Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1979/80:129</p>
<p>av Olof Palme m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1979/80:58 om fortsatt reformering<br />
av inkomstskatten, m. m.</p>
<p>Målen för skattepolitiken</p>
<p>Skatternas främsta uppgifter är att finansiera den offentliga verksamheten<br />
samtidigt som de skall bidra till en jämnare fördelning av de disponibla<br />
inkomsterna.</p>
<p>Det är en sedan länge accepterad princip i svensk politik att skatterna skall<br />
fördelas efter bärkraft - dvs. att de inkomsttagare som har en högre reell<br />
inkomst också skall bära en större skattebörda. Skattesystemet måste<br />
uppfylla dessa grundläggande krav på rättvisa-eljest kommer möjligheterna<br />
att finansiera den offentliga sektorn att successivt försämras. Upplevs<br />
skattesystemet som orättvist kommer allt fler människor att vända sig mot<br />
systemet och mot de verksamheter som skatterna avser att finansiera. Ett<br />
orättvist skattesystem kan därmed leda till en försvagad samhällssolidaritet.</p>
<p>Det är viktigt att utforma skattesystemet så att det uppmuntrar till arbete<br />
och sparande. Det är ofrånkomligt att skatterna på olika sätt ingriper i<br />
människornas val av arbete och ekonomiska dispositioner i övrigt. Systemet<br />
måste därför utformas så att det inte gynnar spekulation och placeringar i<br />
improduktiva verksamheter framför verksamheter som vi alla har nytta<br />
av.</p>
<p>Problemen i nuvarande skattesystem</p>
<p>Vårt nuvarande skattesystem uppfyller inte i tillräcklig omfattning de<br />
grundläggande kraven på rättvisa och effektivitet. Ett direkt uttryck för dess<br />
oförmåga att finansiera det offentligas utgifter har vi i det nuvarande, mycket<br />
stora underskottet i den statliga budgeten. Detta underskott uppgår f. n. till ca<br />
50 miljarder kronor, vilket svarar mot ca 30 % av hela den statliga budgeten<br />
och drygt 10 % av landets samlade bruttonationalprodukt. I den senast<br />
framlagda långtidsbudgeten, som presenterades i maj 1979, förutsåg den<br />
dåvarande folkpartiregeringen att underskottet i stort sett skulle ligga kvar på<br />
denna höga nivå under hela den kommande femårsperioden.</p>
<p>Till en del är detta underskott ett resultat av att de borgerliga regeringarna<br />
inte haft en tillräcklig kontroll över den statliga utgiftsexpansionen. Men det<br />
är också ett uttryck för att skattesystemet i sin nuvarande utformning inte<br />
förmår finansiera de offentliga utgifterna.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 129</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Inte heller det fördelningspolitiska målet kan anses vara tillgodosett. En<br />
alltför stor del av den totala skattebördan faller på arbetsinkomster medan<br />
kapitalinkomster och spekulationsvinster i stor utsträckning drabbas av en<br />
lägre skatt elier i vissa fall helt undandras beskattning. Vidare urholkas<br />
progressiviteten i den statliga skatteskalan till följd av höginkomsttagarnas<br />
alltmer omfattande avdragskonstruktioner och skatteflyktsdispositioner.<br />
Man kan också peka på den växande klyftan mellan beskattningen av anställd<br />
arbetskraft och egenföretagare. Statistiska undersökningar pekar på att den<br />
reella levnadsstandarden hos stora egenföretagargrupper ligger på ungefär<br />
samma eller i en del fall högre nivå än motsvarande löntagargrupper medan<br />
däremot egenföretagarnas skattebelastning är klart lägre.</p>
<p>En konsekvens av detta har blivit att de skattskyldiga i allt större<br />
utsträckning vidtar ekonomiska dispositioner som blivit lönsamma av<br />
skatteskäl. Systemet har uppmuntrat särskilt höginkomsttagarna till en<br />
lånefinansierad konsumtion och till placeringar i tillgångar som knappast kan<br />
anses tillhöra de produktiva. Avdragssystemet i kombination med en<br />
ofullständig förmögenhets- och kapitalvinstbeskattning har under de senaste<br />
årens snabba inflation kommit att utnyttjas på ett sätt som aldrig ursprungligen<br />
avsågs.</p>
<p>Dessa olika förhållanden har gjort att allt fler människor kommit att<br />
ifrågasätta det rättvisa i dagens skattesystem. Allt fler löntagare i låg- och<br />
medelinkomstlägen får i sin vardag se konkreta exempel på hur vissa<br />
höginkomsttagare kommer ifrån skatt genom olika manipulationer och hur<br />
skattefusk och skatteflykt växer. Om den stora gruppen av löntagare och<br />
pensionärer också i fortsättningen skall kunna förmås att solidarisera sig med<br />
skatterna och med de utgifter som dessa skall bestrida så måste vi på nytt<br />
återupprätta bärkraftsprincipen och ett mera rättvist och effektivt skattesystem.</p>
<p>Behovet av en grundläggande skattereform</p>
<p>Det är nödvändigt att genomföra en omfattande skattereform som<br />
återställer rättvisa och effektivitet i systemet och som inleder det långa arbetet<br />
med att sanera statens finanser. De borgerliga partierna har inte velat<br />
medverka i detta arbete utan har i stället fört en politik som urholkat rättvisan<br />
i systemet och som kraftigt försvagat den statliga budgeten. Vi socialdemokrater<br />
har genom olika förslag i riksdagen försökt motverka denna utveckling<br />
mot ökade klyftor och försämrade statsfinanser men våra förslag har<br />
genomgående avvisats av den borgerliga majoriteten.</p>
<p>Vi har under år 1979 i två motioner presenterat vårt program för en mera<br />
total reformering av skattesystemet (mot. 1978/79:1629 om inriktningen av<br />
skattepolitiken och mot. 1978/79:2433 med förslag till fortsatt reformering av<br />
inkomstskatten), vilket den borgerliga majoriteten dock avvisat.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Grundlinjerna för den reform av skattepolitiken som vi önskar genomföra<br />
är följande:</p>
<p>o Skatteuttaget bör förskjutas från en beskattning av hushållens inkomster</p>
<p>till en indirekt beskattning,<br />
o Detta bör ske genom införande av en allmän produktionsskatt,<br />
o Inkomstskattens nivå bör sänkas och marginalskatterna minskas,<br />
o Rätten till avdrag från inkomsterna bör begränsas,<br />
o Skatten på realisationsvinster bör skärpas,<br />
o En lag mot skatteflykt bör införas och skattekontrollen förstärkas.</p>
<p>Vi kommer senare under den allmänna motionstiden att redovisa förslag<br />
om hur dessa skattereformer bör genomföras. Vi vill dock redan nu<br />
konstatera att de regeringsförslag som presenteras i regeringens proposition<br />
1979/80:58 om fortsatt reformering av inkomstskatten inte minskar skattesystemets<br />
svagheter. Snarare förstärks inslaget av orättvisor och försvagas<br />
möjligheterna att trygga den offentliga sektorns finansiering. Den väg<br />
regeringen valt - genom bl. a. indexreglering och kraftiga skattesänkningar åt<br />
höginkomsttagarna utan anvisande av någon finansiering - bör avvisas.</p>
<p>Skatteomläggningen år 1980</p>
<p>Den dåvarande folkpartiregeringen presenterade i mars i år ett förslag till<br />
sänkta inkomstskatter för år 1980. Förslaget innebar bl. a. vissa marginalskattesänkningar<br />
och införande av en s. k. marginalskattespärr för höginkomsttagarna,<br />
enligt vilken marginalskatten sattes till högst 80 % vid<br />
inkomstskikt upp till 30 basenheter - vilket då beräknades motsvara 171 000<br />
kr. - och högst 85 % vid inkomstdelar därutöver. Dessa skatteförändringar<br />
lades då ovanpå dem som följde av den indexreglering som beslutades redan<br />
tidigare. Kostnaderna för förslaget beräknades till 5 750 milj. kr., varav 3 000<br />
milj. kr. föll på indexregleringen. För att finansiera dessa förslag samt<br />
förslagen i propositionen om den kommunala ekonomin att öka överföringarna<br />
till kommunerna med 1 700 milj. kr. år 1980 föreslogs emellertid<br />
inkomstförstärkningar som sammantaget endast skulle inbringa 1 850<br />
milj. kr.</p>
<p>Socialdemokraterna presenterade i den tidigare nämnda partimotionen<br />
(1978/79:2433) sitt alternativ till en skatteomläggning för år 1980. Utgångspunkten<br />
för förslaget var en strävan att förskjuta skatteuttaget från hushållens<br />
inkomster till produktionen. Förslaget till sänkt inkomstskatt utgick från<br />
det faktum att kommunalskatten för den överväldigande majoriteten av<br />
inkomsttagarna utgör huvuddelen av den inkomstskatt som erläggs. Socialdemokraterna<br />
föreslog därför att inkomstskatten skulle sänkas med ett<br />
belopp som motsvarar 10 % av kommunalskatten, dock lägst 700 kr. och<br />
högst 2 400 kr. En av fördelarna med detta förslag var att skattesänkningen<br />
skulle bli större för inkomsttagare som är bosatta i kommuner med hög</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>utdebitering. Vidare föreslogs vissa ytterligare sänkningar av de statliga<br />
marginalskatterna i vanliga inkomstskikt. Den borgerliga indexregleringen<br />
avvisades. Härutöver föreslogs att barnbidragen skulle höjas med 300 kr.<br />
fr. o. m. år 1980. För att finansiera bl. a. dessa åtgärder förordade socialdemokraterna<br />
att en produktionsskatt om 3 % skulle införas den 1 januari<br />
1980.</p>
<p>Folkpartiregeringens förslag till skatteomläggning utsattes för hård kritik. 1<br />
finansutskottets yttrande till skatteutskottet över propositionen hävdades att<br />
en sådan skatteomläggning skulle försvåra den kommande avtalsrörelsen av<br />
två skäl. Dels hade förslaget givits en fördelningspolitiskt oacceptabel<br />
inriktning genom de utmanande stora skattesänkningarna åt höginkomsttagarna,<br />
vilket skulle försvåra en avtalsuppgörelse med sikte på att tillförsäkra<br />
löntagarna en ökning av deras disponibla inkomster utan att driva på<br />
inflationen. Dels hade man inte klargjort hur skatteomläggningen i sin helhet<br />
skulle finansieras. Såväl socialdemokraterna som centerpartiet ställde sig<br />
bakom denna kritik. En betydande riksdagsmajoritet avvisade förslaget och<br />
hemställde att regeringen under hösten skulle framlägga ett förslag som<br />
skulle underlätta - och inte, som det framlagda förslaget, försvåra avtalsrörelsen.</p>
<p>Centerpartiet gjorde i valrörelsens slutskede en överraskande helomvändning<br />
i skattefrågan. Den 3 september gjorde centerpartiet och folkpartiet ett<br />
gemensamt utspel. Det hade i vad avser sänkta inkomstskatter med mycket<br />
små modifikationer samma utformning och samma fördelningsprofil som det<br />
förslag folkpartiet hade presenterat under vårriksdagen men som centerpartiet<br />
då avvisade bl. a. på grund av dess orättvisa fördelningsprofil. För att<br />
finansiera skattesänkningen föreslogs dels höjda skatter på sprit, vin och<br />
tobak, dels höjda energiskatter. Moderaterna anslöt sig i huvudsak till de<br />
föreslagna sänkningarna av inkomstskatten men ställde sig tämligen negativa<br />
till i varje fall att höja energiskatterna. Detta skedde med motiveringen<br />
att höjda energiskatter skulle fördyra levnadskostnaderna och dessutom slå<br />
hårdast mot glesbygdens befolkning. 1 sin politiska propaganda gav moderaterna<br />
vidare intrycket av att de ville sänka, inte höja, skatterna.</p>
<p>Efter valet har den nya trepartiregeringen valt att stycka sönder behandlingen<br />
av skattepolitiken genom att lägga fram tre propositioner vid skilda<br />
tillfällen och därmed omöjliggöra en samlad bedömning från riksdagens sida.<br />
I sin första proposition föreslog regeringen höjda skatter på tobak, sprit, vin, öl<br />
och läskedrycker. Riksdagen stödde, av främst alkoholpolitiska skäl, förslagen<br />
utom det som gällde höjd skatt på läskedrycker. I en annan proposition<br />
har regeringen föreslagit att skatterna på el, olja och bensin skall höjas från<br />
den 21 december i år. I denna proposition görs inte, till skillnad från vad som<br />
var fallet i centerpartiets och folkpartiets septemberförslag, någon direkt<br />
koppling till de föreslagna sänkningarna av inkomstskatterna för år 1980. Det<br />
enda motiv som anförs är att dessa skattehöjningar skall stimulera till en ökad<br />
hushållning med energi.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I propositionen 1979/80:58 har regeringen lagt fram sin tredje motion på<br />
skatteområdet med förslag om en sänkning av inkomstskatten för år 1980.<br />
Även om vissa smärre förändringar har gjorts i skatteskalorna överensstämmer<br />
det i allt väsentligt med det tidigare mittenförslaget från september och<br />
även med folkpartiförslaget från mars, såväl i vad avser ett bibehållande av<br />
indexregleringen som i fråga om sänkningar av marginalskatterna och<br />
införande av en marginalskattespärr för höginkomsttagarna.</p>
<p>I ett viktigt avseende har emellertid förutsättningarna sedan i våras<br />
förändrats. Konsumentpriserna har till följd av såväl ett högt inhemskt<br />
inflationstryck som de stora oljeprisstegringarna sedan i somras stigit<br />
väsentligt snabbare än vad folkpartiregeringen räknade med i våras. Till följd<br />
härav blir skattesänkningen genom indexregleringen ca 1 000 milj. kr. större<br />
för år 1980 än vad folkpartiregeringen förutsatte i våras, dvs. totalt ca 4 000<br />
milj. kr. Tekniskt innebär detta att den s. k. basenheten, dvs. den enhet som<br />
skatteskikten uttrycks i, höjs från 5 000 kr. till 5 800 kr. istället för till 5 700 kr.<br />
som man tidigare trodde. Detta leder till ytterligare skattesänkningar som<br />
fördelar sig på följande sätt i olika inkomstlägen.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Taxerad inkomst, kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:41px;">Ytterligare skattesänkning, kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">50000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:41px;">117</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">70 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:41px;">278</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">90 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:41px;">437</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">120 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:41px;">561</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">200 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:41px;">734</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Denna ytterligare skattesänkning, som till en betydande del beror på<br />
oljeprisstegringen, fördelar sig således mycket ojämnt. Den som t. ex. tjänar<br />
90 000 kr. får en kompensation som är nära fyra gånger så stor som den som<br />
tillfaller personer med en inkomst på 50 000 kr.</p>
<p>Detta ger en god illustration till bristerna hos indexregleringen. För det<br />
första är den fördelningspolitiskt orättvis. För det andra uppkommer, på ett<br />
helt planlöst sätt, en ytterligare försvagning av statsfinanserna med 1 000<br />
milj. kr. För det tredje kommer de stigande oljepriserna, som samhällsekonomiskt<br />
innebär en ökad kostnad för folkhushållet, att automatiskt medföra<br />
ytterligare skattelättnader för främst höginkomsttagarna.</p>
<p>Fördelningsprofilen av det nu föreliggande regeringsförslaget framgår av<br />
nedanstående tablå.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Taxerad inkomst,<br />
kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">Skattesänkning,</p>
<p style="margin-left:21px;">kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:23px;">Ökning av disp.<br />
inkomst, %</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">40 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">442</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">50000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">875</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">60 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">1 372</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">70 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 066</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">90 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 152</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>120 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 802</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>200 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;">5 737</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>500000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11 737</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11,2</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>Det bör understrykas att denna tablå gerdén totala effekten av regeringens<br />
skatteförslag. Regeringen har i sin proposition, liksom i andra sammanhang,<br />
valt att presentera tabeller där effekterna av marginalskattespärren genomgående<br />
har utelämnats. Härigenom har ett intryck skapats av att skattesänkningarna<br />
för höginkomsttagarna är mycket mindre än vad som faktiskt är<br />
fallet. Detta tyder på att man även inom regeringen är medveten om<br />
problemen att hos allmänna opinionen vinna stöd för en skattesänkning med<br />
denna utmanande fördelningsprofil. Marginalskattespärren innebär för övrigt<br />
att höginkomsttagarna i de allra flesta av landets kommuner befrias från<br />
verkningarna av de kommunalskattehöjningar som kan komma att<br />
genomföras i framtiden.</p>
<p>Vi har tidigare i höst i vår partimotion om åtgärder för att stabilisera<br />
ekonomin (mot. 1979/80:4) framhållit att vissa avdragsregler i vårt skattesystem<br />
nu av många uppfattas som orättvisa. Avdragen kan utnyttjas i en<br />
utsträckning som ursprungligen inte avsetts, och vissa grupper bland<br />
skattebetalarna har kunnat högst avsevärt nedbringa den effektiva skattebelastningen<br />
och därigenom också den faktiska marginalskatten. Enligt vår<br />
mening borde en avdragsreform - rätt utformad - kunna förenas med en<br />
relativt omfattande nedjustering av marginalskatterna. Man skulle därigenom<br />
kunna uppnå det dubbla syftet att minska orättvisorna i avdragssystemet<br />
och samtidigt sänka marginalskatterna.</p>
<p>Enligt vår mening är det angeläget att dessa olika vägar skyndsamt prövas.<br />
Vi återkommer under allmänna motionstiden med preciserade krav härom. I<br />
avvaktan härpå bör man avstå från att genomföra sådana omläggningar som<br />
införandet av ett tak på marginalskatterna innebär. Justeringar av marginalskatten<br />
bör för år 1980 begränsas till normalinkomstlägena.</p>
<p>Kostnaden för de av regeringen föreslagna marginalskattesänkningarna<br />
m. m. beräknas till nära 2 800 milj. kr., vartill kommer kostnaderna för<br />
indexregleringen, dvs. totalt ca 6 800 milj. kr. Skattehöjningarna på alkohol,<br />
tobak och energi kan inte finansiera denna kostnad mer än till en mindre del allra<br />
helst som dessa har förordats med hänvisning till deras efterfrågedäm</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>pande effekter. Ju större efterfrågedämpningen blir, vilket regeringen har<br />
förklarat vara önskvärt, desto mindre blir inkomsterna för staten. Regeringens<br />
skatteförslag leder alltså till en kraftig försvagning av statsfinanserna år<br />
1980. Det kan för övrigt nämnas att skattehöjningarna på alkohol, tobak och<br />
energi genom sin prisuppdrivande verkan via indexregleringen kommer att<br />
medföra ytterligare skattesänkningar och därmed försvagningar av statsinkomsterna<br />
med ca 500 milj. kr. under år 1981.</p>
<p>Dessutom måste även parterna på arbetsmarknaden få besked om vilka<br />
inkomstförstärkningar som regeringen planerar under nästa år. 1 det nu<br />
rådande osäkra läget tvingas arbetsmarknadens parter till olika garderingar<br />
som kan undvikas om man klart anger hur inkomstförstärkningarna kommer<br />
att utformas. Erfarenheterna från tre års borgerligt styre har skapat en<br />
betydande misstro hos löntagarorganisationerna. Under såväl år 1977 som år<br />
1978 genomförde den borgerliga regeringen ändringar i den ekonomiska<br />
politiken kort efter det att avtalen träffats, vilket försämrade deras innehåll för<br />
löntagarna.</p>
<p>Det socialdemokratiska skatteförslaget</p>
<p>Socialdemokraterna står fast vid det förslag till skatteomläggning för år<br />
1980 som framlades i våras. Det hade visserligen varit lätt att, på samma sätt<br />
som oppositionspolitik tidigare bedrevs av de borgerliga partierna, spä på de<br />
föreslagna skattesänkningarna ytterligare för att övertrumfa regeringsförslaget<br />
så som detta numera ter sig med hänsyn till den fördyrade indexregleringen.<br />
Detta är emellertid främmande för socialdemokraterna. Vi redovisade<br />
vår politik före valet. Vi står också för denna politik efter valet.</p>
<p>De största skillnaderna mellan det socialdemokratiska och det borgerliga<br />
skatteförslaget föreligger i fråga om de högsta inkomsterna, vilket återspeglar<br />
vår strävan att även i ett kärvt ekonomiskt läge föra en rättvis fördelningspolitik.<br />
Det avgörande är dock vilken långsiktig och principiell inriktning de<br />
politiska partierna vill ge skattepolitiken. Vi har i de föregående avsnitten i<br />
denna motion uttryckt våra grundläggande synsätt i skattepolitiken och vilka<br />
förändringar i skattesystemet som vi anser vara nödvändiga.</p>
<p>Socialdemokraternas förslag till skattesänkning innebär jämfört med<br />
regeringsförslaget en besparing om 1 500 milj. kr.</p>
<p>Socialdemokraterna står också fast vid sin uppfattning om att en produktionsskatt<br />
bör införas. Av den s. k. bruttoskattekommitténs preliminära<br />
rapport framgår att denna skatt är fullt genomförbar, även om det är möjligt<br />
att välja mellan tekniskt olika utformningar av skatten. Den remissomgång<br />
som därefter har genomförts visar att det finns ett betydande stöd för att<br />
införa denna skatt, bl. a. hos de stora löntagarorganisationerna.</p>
<p>Genom regeringens hantering av frågan är det emellertid av administrativa<br />
skäl inte möjligt att, så som socialdemokraterna har önskat, införa denna<br />
skatt den 1 januari 1980. Vi finner det mycket anmärkningsvärt att regeringen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>inte behandlat bruttoskattekommitténs betänkande trots att det i dess<br />
direktiv framhölls att kommittén borde bedriva sitt arbete så att redovisning<br />
kan lämnas i sådan tid att 0en kan vara till ledning för riksdagens<br />
ställningstagande innevarande år. Kommittén presenterade sitt förslag i tid,<br />
men regeringen har dragit ut på remissförfarandet och har valt att inte anmäla<br />
frågan för riksdagen innevarande höst.</p>
<p>Vi socialdemokrater vidhåller dock vår uppfattning om att produktionsskatten<br />
bör införas som ett led i den förskjutning av skatteuttaget från direkt<br />
till indirekt skatt som vi tidigare berörde.</p>
<p>Denna produktionsskatt erbjuder en rad fördelar. Den gör det möjligt att<br />
ansvarsfullt finansiera skatteomläggningar i syfte att successivt förskjuta<br />
skatteuttaget från hushållsinkomster till produktionen och härigenom ta ned<br />
marginalskatterna. Produktionsskatten är lätt att administrera och är även<br />
fördelaktig från kontrollsynpunkt. Till skillnad från mervärdeskatten går den<br />
att inordna i avtalsförhandlingarna och har inte heller den prisuppdrivande<br />
effekt som utmärker mervärdeskatten. Till skillnad från arbetsgivaravgifterna,<br />
som enbart belastar löneandelen av förädlingsvärdet, verkar den neutralt<br />
mellan olika produktionsfaktorer. Inte minst i nu rådande konjunkturläge<br />
med kraftigt ökande vinster i företagen skulle en produktionsskatt ha<br />
gynnsamma verkningar. Då denna som tidigare anförts av administrativa<br />
skäl inte kan införas redan vid instundande årsskifte återkommer vi till de<br />
statsfinansiella konsekvenserna av skatteförslaget när regeringens budgetförslag<br />
för 1980/81 förelagts riksdagen.</p>
<p>Det kommunala skatteunderlaget</p>
<p>Fr. o. m. år 1974 gjordes en rad förmåner vid t. ex. sjukdom, barns födelse,<br />
arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning skattepliktiga. Samtidigt beslöts<br />
även att dessa förmånsinkomster inte skulle inräknas i det kommunala<br />
skatteunderlaget. Motivet härför var - som också framhållits i sjukpenningutredningens<br />
betänkande - att kommunernas ekonomi skulle förbli opåverkad<br />
av övergången till beskattade förmåner. Om kommunerna hade fått<br />
inräkna dessa förmånsinkomster i sitt skatteunderlag, skulle de ha fått en<br />
kraftig inkomstförstärkning till följd av denna omläggning samtidigt som<br />
belastningen på den statliga budgeten hade blivit i motsvarande mån<br />
större.</p>
<p>I princip gäller detta argument fortfarande med oförändrad kraft. Det kan<br />
knappast framstå som rimligt att en omläggning av skattesystemet som i sak<br />
icke berör kommunerna skulle ge upphov till att de får en ökning av sina<br />
skatteinkomster till priset av en motsvarande belastning på den statliga<br />
budgeten. Den grundläggande utgångspunkten för skatteomläggningar av<br />
denna typ bör allt framgent vara att de skall förhålla sig neutrala till den<br />
kommunala sektorns ekonomi.</p>
<p>Samtidigt kan man konstatera att de regler som gällt fr. o. m. år 1974 har</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>varit förknippade med vissa nackdelar: de är administrativt betungande och<br />
leder dessutom till att kommunerna har vissa svårigheter att bedöma<br />
skatteunderlagets utveckling. Redan i propositionen 1973:49 med förslag om<br />
beskattning av förmånsinkomster anfördes att förfarandet borde ses som ett<br />
provisorium. Vid en omprövning av systemet för statsbidrag till kommunerna<br />
borde man sträva efter att slopa den särskilda behandlingen av<br />
skatteunderlag som utgörs av skattepliktig sjukpenning m. m.</p>
<p>1 propositionen 1979/80:56 föreslås att kommunerna får tillgodoräkna sig<br />
skatteunderlaget på förmånsinkomsterna fr. o. m. inkomståret 1980. Detta<br />
skulle innebära att kommunerna fick tillgodoräkna sig ett ytterligare<br />
skatteunderlag på inemot 20 miljarder kronor, motsvarande en kommunal<br />
inkomstskatt på ca 6 miljarder kronor. Den statliga budgeten skulle som en<br />
konsekvens av enbart denna reform då försvagas med samma belopp. För att<br />
neutralisera denna effekt föreslås i propositionen ett borttagande av skattebortfallsbidraget<br />
samt kompensationen för 1974 års skattereform. Men detta<br />
räcker inte till för att åstadkomma kostnadsneutralitet utan dessutom föreslås<br />
även att grundavdraget vid den kommunala taxeringen ökas från 4 500 kr. till<br />
6 000 kr.</p>
<p>Genom dessa olika förändringar uppnår man i stort sett en kostnadsmässig<br />
neutralitet för taxeringsåret 1981. Åren därefter kommer däremot kommunerna<br />
att vinna på den föreslagna omläggningen. Detta beror bl. a. på att den<br />
motpost som utgörs av höjningen av grundavdraget beloppsmässigt sett blir i<br />
stort sett oförändrad samtidigt som det tillkommande skatteunderlaget i form<br />
av förmånsinkomsterna växer med i varje fall samma takt som den totala<br />
inkomstsumman. Stigande löner medför nämligen också ökade ersättningar i<br />
t. ex. sjukförsäkringssystemet. Men betalningsmässigt sett faller ansvaret för<br />
detta tillkommande skatteunderlag helt på den statliga sektorn, som sedan<br />
genom skatter och avgifter får finansiera dessa ökade kostnader. För år 1985<br />
beräknar man att den av regeringen föreslagna omläggningen skulle leda till<br />
en merbelastning för staten om ca 1 miljard kronor. Den föreslagna<br />
omläggningen åstadkommer med andra ord neutralitet mellan statens och<br />
kommunernas ekonomier endast under det år omläggningen sker - därefter<br />
förorsakar den staten en ständig merbelastning.</p>
<p>Med hänsyn härtill yrkar vi avslag på den av regeringen föreslagna<br />
omläggningen av beräkningen av det kommunala skatteunderlaget. Eftersom<br />
det likväl finns skäl att förenkla sättet att beräkna inkomstunderlaget<br />
från förmånsinkomsterna, bör riksdagen hemställa hos regeringen att ett nytt<br />
förslag till lösning av denna fråga framläggs. Denna lösning bör då uppfylla<br />
kravet att vara kostnadsmässigt neutral mellan stat och kommun inte bara för<br />
det år då omläggningen sker utan även - så långt detta är möjligt att bedöma under<br />
de följande åren. Skulle det finnas skäl framöver att förstärka<br />
kommunernas ekonomi och förändra kostnadsfördelningen mellan stat och<br />
kommun, bör detta ske genom särskilda beslut och inte byggas in som en<br />
automatiskt verkande effekt vid beräkningen av det kommunala skatteun</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>derlaget.</p>
<p>Det bör i anslutning härtill framhållas att konsekvenserna av ett uppskjutande<br />
av en reform på detta område finansiellt sett blir obetydliga för de<br />
närmaste åren. Detta gäller såväl för kommunkollektivet i sin helhet som för<br />
de enskilda kommunerna.</p>
<p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig<br />
författningstext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:56px;">att riksdagen</p>
<p style="margin-left:56px;">1. med avslag på hemställan nr 1 i propositionen 1979/80:58<br />
beslutar anta det i motionens bilaga 1 angivna förslaget till lag<br />
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p style="margin-left:56px;">2. beslutar avslå hemställan nr 2 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p style="margin-left:56px;">3. beslutar avslå hemställan nr 3 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i taxeringslagen (1956:623),</p>
<p style="margin-left:56px;">4. med avslag på hemställan nr 4 i propositionen 1979/80:58<br />
beslutar anta det i motionens bilaga 2 angivna förslaget till lag<br />
om ändring i uppbördslagen (1953:272),</p>
<p style="margin-left:56px;">5. beslutar avslå hemställan nr 5 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,</p>
<p style="margin-left:56px;">6. beslutaravslå hemställan nr6 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om<br />
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,</p>
<p style="margin-left:56px;">7. beslutaravslå hemställan nr 7 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,</p>
<p style="margin-left:56px;">8. beslutar avslå hemställan nr 8 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa<br />
fall,</p>
<p style="margin-left:56px;">9. beslutaravslå hemställan nr9 i propositionen 1979/80:58 om lag<br />
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>10. beslutar avslå hemställan nr 10 i propositionen 1979/80:58 om<br />
lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p>
<p style="margin-left:37px;">11. hos regeringen hemställer att bruttoskattekommitténs arbete</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>II</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p>snarast slutförs och läggs till grund för ett regeringsförslag som<br />
underställs riksdagen för beslut under innevarande riksmöte.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 3 december 1979</p>
<p>OLOF PALME (s)</p>
<p>INGVAR CARLSSON (s)</p>
<p>BENGT GUSTAVSSON (s)</p>
<p>HANS GUSTAFSSON (s)</p>
<p>LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p>
<p>PAUL JANSSON (s)</p>
<p>GÖRAN KARLSSON (s)</p>
<p>VALTER KRISTENSON (s)</p>
<p>OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)<br />
LARS ULANDER (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:292px;">Bilaga 1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Förslug till</p>
<p style="margin-left:3px;">l.ng om ändring i Ingen (1947: 576) 0111 statlig inkomstskatt</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig<br />
inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.</p>
<p style="margin-left:17px;">Nuvarande lydelse<br />
10 §</p>
<p style="margin-left:3px;">/ inom.'- Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon<br />
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av<br />
nedan angivna grundbelopp.</p>
<p style="margin-left:3px;">Grundbeloppet utgör:</p>
<p style="margin-left:3px;">när beskattningsbar inkomst icke överstiger 3 basenheter enligt lagen<br />
< 1977:1071) om basenhet enligt 10 % l inom. lagen (1947: 576) om<br />
statlig inkomstskatt:</p>
<p style="margin-left:14px;">2 procent av den beskattningsbara inkomsten;<br />
när beskattningsbar inkomst överstiger</p>
<p>3 men icke 5 basenheter: grundbeloppet för 3 basenheter och 4 % av återstoden</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;">5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">’• ” 6 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">" 5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">s»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Q 0/ »»<br />
ö /O</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ”7 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">" 6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">»»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">no/ »»</p>
<p style="margin-left:4px;">1J /o</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 8 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">" 7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">>»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">16% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">.. „ 9 „ .</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">” 8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">20 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 10 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">„ 9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:27px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">25% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 11 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">" 10</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">»></p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">29% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>II</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 12 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">" 11</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">33 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>12</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 13 " :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">” 12</p>
</td>
<td><p style="margin-left:27px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">35% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>13</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 14 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">” 13</p>
</td>
<td><p style="margin-left:27px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">40 % "</p>
</td>
</tr><tr><td><p>14</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 16 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">” 14</p>
</td>
<td><p style="margin-left:27px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">45 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>16</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 20 ” :</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">” 16</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">49 % ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>20</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">” ” 30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">" 20</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">»»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">53% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>30 basenheter</p>
</td>
<td><p style="margin-left:58px;">” 30</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">s»</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">58 % ”</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent<br />
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara<br />
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar<br />
58 procent av denna inkomstdel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma<br />
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br />
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:17px;">Föreslagen lydelse<br />
10 §</p>
<p style="margin-left:3px;">1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon<br />
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av<br />
nedan angivna grundbelopp.</p>
<p style="margin-left:3px;">Grundbeloppet utgör:</p>
<p style="margin-left:3px;">när beskattningsbar inkomst icke överstiger 16 200 kr.:</p>
<p style="margin-left:13px;">1 Senaste lydelse av lacens rubrik 1974: 770.</p>
<p style="margin-left:12px;">2 Senaste lydelse 1978:912.</p>
</div>
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_44" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:13px;">2 procent av den beskattningsbara inkomsten;<br />
när beskattningsbar inkomst överstiger</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:6px;">16 200 men icke 27 000 kr.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">grundbeloppet för 16 200 kr.</p>
</td>
<td><p>och 4 % av återstoden</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">27000 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 32 400 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 27 000 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 8% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">32 400 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 37800 "</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 32 400 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 13% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">37 800 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 43 200 "</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 37 800 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 16% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">43 200 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 48 600 "</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 43 200 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 19% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">48 600 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 54 000 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 48 600 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">»» 0/ ” ”<br />
* 6 /O</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">54 000 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 59 400 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 54 000 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 26% "</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">59 400 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 64 800 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 59 400 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">" 30% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">64 800 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 70 200 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 64 800 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 35% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">70 200 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 75 600 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 70 200 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 40% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">75 600 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 86 400 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 75 600 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 45% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">86 400 "</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 108 000 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 86400 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 49% ”</p>
</td>
</tr><tr><td><p>108 000 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">” 162 000 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” yosooo ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">” 53% "</p>
</td>
</tr><tr><td><p>162 000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 162 000 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">" 58% ”</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent<br />
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara<br />
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar<br />
58 procent av denna inkomstdel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma<br />
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br />
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första<br />
gången i fråga om 1981 års taxering.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_44" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:129</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Bilaga 2</p>
<p>Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272)'<br />
skall ha nedan angivna lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p style="text-align:right;">2</p>
<p>5 morn.2 Skattskyldig fysisk person,<br />
som varit bosatt eller stadigvarande<br />
vistats här i riket under<br />
någon del av beskattningsåret åtnjuter<br />
särskild skattereduktion med<br />
det belopp varmed 0,4 basenheter,<br />
enligt lagen (1977:1071) om basenhet<br />
enligt 10 § 1 mom. lagen<br />
(1947:576) om statlig inkomstskatt,<br />
överstiger 1 600 kronor.</p>
<p>I fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom.<br />
fjärde, femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första<br />
gången i fråga om preliminär skatt för år 1980 samt slutlig och tillkommande<br />
skatt på grund av 1981 års taxering.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:8px;">Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p style="margin-left:8px;">5 mom. Skattskyldig fysisk person,<br />
som varit bosatt eller stadigvarande<br />
vistats här i riket under<br />
någon del av beskattningsåret åtnjuter<br />
särskild skattereduktion med<br />
belopp motsvarande tio procent av<br />
påförd kommunalskatt — dock<br />
lägst 700 och högst 2 400 kronor.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.</p>
<p>2 Senaste lydeke 1978: 915.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_3"><p>GOTAB 641C</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>:kholm 1979</p>
</div>
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0INGVAR CARLSSONs2undertecknare0BENGT GUSTAVSSONs3undertecknare0HANS GUSTAFSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GÖRAN KARLSSONs8undertecknare0VALTER KRISTENSONs9undertecknare0OLLE WESTBERGs10undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs11undertecknare0ESSEN LINDAHLs12undertecknare0LISA MATTSONs13undertecknare0THAGE PETERSONs14undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs15undertecknare0INGVAR SVANBERGs16undertecknare0LARS ULANDERs17undertecknare0CURT BOSTRÖMs18undertecknareG302129av Olof Palme m. fl.mot_197980__129.pdf625535pdfmed anledning av propositionen 1979/80:58 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/FE6B2258-8C2C-49FC-8A10-202331F5D2B4