<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3069425</hangar_id>
 <dok_id>G30212</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>12</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1979/80:12 av Torsten Gustafsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:47:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av  planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen</titel>
 <subtitel>av Torsten Gustafsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G30212/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G30212</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30212</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:343px;text-align:right;"&gt;Mot. 1979/80&lt;br /&gt; 
12-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979/80:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Torsten Gustafsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av&lt;br /&gt; 
planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1978/79:213 redovisas översiktligt de utgångspunkter som&lt;br /&gt; 
regeringen har angett för det fortsatta arbete som bör ske i län och kommuner&lt;br /&gt; 
inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Härvid förordas vissa förtydliganden&lt;br /&gt;
av riktlinjerna för utveckling av fritidsbebyggelse i vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen föreslås godkänna vad som där anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 till propositionen finns en sammanställning, län för län, av de av&lt;br /&gt; 
regeringen angivna utgångspunkterna för det fortsatta planeringsarbetet. Där&lt;br /&gt; 
ges detaljerade synpunkter på hur stora delar av vårt land skall planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer och direktiv kan emellertid aldrig ersätta lokalt engagemang och&lt;br /&gt; 
ansvar. För exempelvis Gotlands län skulle ett godkännande av de i&lt;br /&gt; 
propositionen angivna riktlinjerna få svåröverskådliga följder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Gotlands del utgör den kommunomfattande markdispositionsplanen&lt;br /&gt; 
kommunens dominerande insats för den fysiska riksplaneringen. Tack vare&lt;br /&gt; 
ett positivt intresse för de översiktliga planeringsfrågorna igångsattes planeringen&lt;br /&gt;
redan i slutet på sextiotalet och fick ekonomiskt stöd av statens&lt;br /&gt; 
planverk från 1971. Kommunen blev därigenom den första som färdigställde&lt;br /&gt; 
en i vederbörlig ordning framtagen markdispositionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet var synnerligen omfattande. Öns 3 200 kvadratkilometer inventerades&lt;br /&gt;
från ett flertal olika aspekter och den fysiska planeringen sammansmältes&lt;br /&gt;
med den ekonomiska planering som sedermera fortsatt i form av&lt;br /&gt; 
kommunal flerårsplanering resp. länsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första åren bedrevs arbetet i nära samarbete mellan länsstyrelsen&lt;br /&gt; 
och kommunen. Länsstyrelsen satte bl. a. upp ett särskilt planeringskansli för&lt;br /&gt; 
att ta fram erforderliga inventeringar. Inför det egentliga planeringsarbetet&lt;br /&gt; 
fördelades rollerna så att kommunen tog fram de konkreta förslagen medan&lt;br /&gt; 
länsstyrelsen tog hand om tillsynen från statlig sida och bevakade riksplaneaspekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksplanedirektiven var inte formellt givna, men var ändå i huvudsak&lt;br /&gt; 
kända på ett tidigt stadium och låg som en grund för arbetet. Vad gäller t. ex.&lt;br /&gt; 
fritidsbebyggelsens lokalisering har man sålunda aktivt sökt efter attraktiva&lt;br /&gt; 
och lämpliga etableringsplatser mitt inne på ön och även funnit sådana&lt;br /&gt; 
platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konkreta arbetet visade dock att direktiven i viss omfattning var för&lt;br /&gt; 
allmänt hållna, och att just fritidsbebyggelse skulle kunna lokaliseras även till&lt;br /&gt; 
vissa strandsocknar utan att andra intressen skulle trädas för nära. Det&lt;br /&gt; 
förtjänar att nämnas att de gotländska stränderna är helt obebyggda och att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 12-18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;enda större hindren för turism och friluftsliv utgörs av fågelskyddsområden&lt;br /&gt; 
och försvarets skyddszoner. Det är självklart kommunens avsikt att även i&lt;br /&gt; 
fortsättningen hålla stränderna fria från bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett omfattande samrådsarbete bearbetades planförslagen så att full&lt;br /&gt; 
enighet kunde uppnås mellan lokalbefolkningen, kommunen, länsstyrelsen,&lt;br /&gt; 
planverket och naturvårdsverket. I detta skick ställdes planen ut i enlighet&lt;br /&gt; 
med byggnadslagens regler för antagen generalplan och eftersom inga&lt;br /&gt; 
allvarliga erinringar kom in kunde den antas av kommunfullmäktige. Detta&lt;br /&gt; 
skedde i oktober 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att Gotlands län och kommun kan anföras som ett&lt;br /&gt; 
exempel bland många på det omfattande och omsorgsfulla arbete som i de&lt;br /&gt; 
flesta regioner i vårt land lagts ned på planeringsåtgärder som i detalj&lt;br /&gt; 
förankrats regionalt och lokalt. Man kan på goda grunder ifrågasätta huruvida&lt;br /&gt; 
det därefter är riktigt och lämpligt att i form av regeringsbeslut detaljerat&lt;br /&gt; 
ingripa i sådan planering. Regeringens beslut i dessa avseenden visar enligt&lt;br /&gt; 
min mening en övertro på möjligheterna att ersätta lokalt engagemang och&lt;br /&gt; 
ansvar med riktlinjer och direktiv från centrala organ med begränsad&lt;br /&gt; 
kännedom om de verkliga lokala förhållandena. När det gäller Gotlands&lt;br /&gt; 
kommun har det, enligt uppgift, varit svårt att i regeringskansliet få gehör för&lt;br /&gt; 
det faktum att planen är i detalj genomarbetad och tillfredsställer högt ställda&lt;br /&gt; 
krav på hänsynstagande till olika intressen, bl. a. naturvård och rörligt&lt;br /&gt; 
friluftsliv. Vid de överläggningar som förevarit har man på kanslihushåll inte&lt;br /&gt; 
kunnat peka på någon konkret punkt där en felaktig avvägning skulle skett i&lt;br /&gt; 
planen. Kanslihustjänstemännen har dock vidhållit en allmän uppfattning att&lt;br /&gt; 
fritidsbebyggelsen skulle skäras ner och regeringen har gått på denna&lt;br /&gt; 
linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller upplåtelseformerna för fritidsbebyggelse delar jag helt&lt;br /&gt; 
regeringens inställning att uthyrning i olika former har vissa fördelar. Det ger&lt;br /&gt; 
de mindre bemedlade möjlighet att hyra semesterbostad och arbetstillfällen&lt;br /&gt; 
för anläggande och drift. I form av bygdesemester kan det bli ett tillskott till&lt;br /&gt; 
vissa jordbruksföretags ekonomi, om subventionerade lån eller bidrag kunde&lt;br /&gt; 
ges till anläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att dessa upplåtelseformer f. n. saknar ekonomisk bärkraft&lt;br /&gt; 
och att även staten uppenbarligen inte kommer att kunna ge erforderligt stöd&lt;br /&gt; 
anser jag dock att det vore orealistiskt och mycket olyckligt att stoppa&lt;br /&gt; 
huvuddelen av den enskilt ägda fritidsbebyggelsen. Denna är av stort&lt;br /&gt; 
rekreationsvärde för gotlänningar och fastlänningar och ger utan större&lt;br /&gt; 
kostnader för samhället värdefulla bidrag till perifera kommundelars ekonomi,&lt;br /&gt;
vilket innebär regionalekonomiska fördelar av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det kan vara riktigt att i första hand medverka till&lt;br /&gt; 
fritidsbebyggelse i hyrda former men att man inte ensidigt kan inrikta sig på&lt;br /&gt; 
detta utan måste arbeta med de ekonomiska förutsättningar som i realiteten&lt;br /&gt; 
föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det - med Gotland som exempel - framhållas att gamla&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1979/80:12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kulturbygder med fördel kan utformas med inslag av rätt utformad och rätt&lt;br /&gt; 
lokaliserad ny bebyggelse i glesa former. Men denna utformning kan endast&lt;br /&gt; 
ske genom en byggnadslagstiftning som stöder kommunernas byggnadsnämnder&lt;br /&gt;
i deras strävan att i den lokala planeringen fä en inriktning på&lt;br /&gt; 
regionalt och lokalt anpassad bebyggelse. Centralt utformade planeringsriktlinjer&lt;br /&gt;
som är så restriktiva att de på sikt medför risk för att stora&lt;br /&gt; 
landskapsavsnitt läggs öde kan få förödande följder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med stöd av ovanstående hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts beträffande minskad detaljreglering från&lt;br /&gt; 
regeringens sida vid utformningen av kommunernas fritidsbebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1979&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;TORSTEN GUSTAFSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORSTEN GUSTAFSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G30212</dok_id>
<subtitel>av Torsten Gustafsson</subtitel>
<filnamn>mot_197980__12.pdf</filnamn>
<filstorlek>82914</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av  planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/89C9F755-CC22-4AC6-9ABD-A50AF366BF59</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>