3069414G302111979/8011motmotMotion 1979/80:11 av Per Bergman m. fl.MotionMotion1101979-10-04 00:00:002014-10-11 18:47:172014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringenav Per Bergman m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G30211/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G30211https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30211
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Motion</p>
<p style="text-align:right;">1979/80:11</p>
<p style="text-align:right;">av Per Bergman m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av<br />
planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen</p>
<p>Regeringen har i propositionen 1978/79:213 bl. a. föreslagit riksdagen att<br />
godkänna en ändrad utformning av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen<br />
till skydd för jordbruksmark. Dessa riktlinjer innebär nu att högvärdig<br />
jordbruksmark inte bör tas i anspråk för tätbebyggelse om en från samhällsbyggandets<br />
synpunkter likvärdig lösning kan åstadkommas på annan, för<br />
jordbruket mindre värdefull mark. Begreppet högvärdig jordbruksmark<br />
definieras med utgångspunkt i de förhållanden som råder i skilda landsdelar.<br />
Det nu framlagda förslaget formuleras så att riktlinjerna skall gälla brukningsvärd<br />
jordbruksmark och att jordbruksintresset där skall ges företräde om det<br />
tilltänkta ändamålet kan uppnås på annat tillfredsställande sätt. Som brukningsvärd<br />
jordbruksmark betecknas mark som med hänsyn till läge,<br />
beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion.<br />
Den angivna nya formuleringen inflöt först i en inom bostadsdepartementet<br />
upprättad promemoria. Genom att foga denna promemoria till regeringens<br />
skilda beslut om utgångspunkter för det fortsatta planeringsarbetet inom<br />
länen och hänvisa därtill har regeringen - sålunda utan att avvakta riksdagens<br />
ställningstagande - ansett sig kunna deklarera ändrade principer. Ställningstagandet<br />
gör visserligen inte anspråk på att ha direkta rättsverkningar men<br />
torde ha ansetts vara en utgångspunkt för dess framtida beslut i enskilda planoch<br />
tillståndsärenden. Den faktiska effekten detta har på bl. a. kommunernas<br />
och länsstyrelsernas bedömningar innebär emellertid att regeringen föregripit<br />
det riksdagsbeslut som behövs för att ändra riktlinjerna. Det är i praktisk<br />
hantering till föga tröst att statsrådet Friggebo i propositionen (s. 27 n) visat sig<br />
inse detta och sökt rättfärdiggöra besluten genom att inte kalla dem riktlinjer.<br />
Deklarationen från regeringens sida får därmed endast en klarare karaktär:<br />
man avser att tillämpa - och har kanske redan tillämpat - nya principer vare<br />
sig de godkänts av riksdagen eller inte. Detta är anmärkningsvärt. Det är inget<br />
försvar att avsteg från antagna riktlinjer i praktiken skett redan tidigare<br />
genom beslut av trepartiregeringen (bostadsdepartementet) som successivt<br />
skärpt dessa riktlinjer.</p>
<p>1 detta sammanhang får emellertid hanteringsfrågorna lämnas åsido.<br />
Riksdagen har nu att pröva ett direkt förslag att godkänna vad i regeringsprotokollet<br />
förordats beträffande utformningen av riktlinjerna för hushållning<br />
med mark och vatten såvitt avser hushållning med jordbruksmark.</p>
<p style="text-align:right;">Till en början bör slås fast att jordbruksmark även fortsättningsvis bör<br />
beredas ett skydd inom den fysiska riksplaneringens ram. Detta skydd bör</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1979/80:11</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>enligt vår mening utformas så att det kan förankras i breda opinioner och<br />
framstå som meningsfullt. Det skall också kunna tillämpas på ett sätt som<br />
inger förtroende.</p>
<p>Ovan har refererats förslagets sammanfattade utformning. Därtill läggs<br />
emellertid även vissa uttalanden om tolkningen därav. Det centrala i detta<br />
sammanhang är att tillåtligheten av tätbebyggelse på jordbruksmark i det<br />
enskilda fallet skall prövas genom en avvägning mellan de motstående<br />
intressena. Det påpekas å ena sidan att jordbruksmarkens kvalitet, arrondering<br />
m. m. skall tillmätas betydelse. Resultatet är sålunda att jordbruksintresset<br />
skall sättas in i en glidande skala. Å andra sidan påpekas i fråga om<br />
utbyggnadsintresset att man även där skall utgå från en glidande skala inom<br />
ramen för alternativ för tätortsutbyggnad som är ”tillfredsställande vid en<br />
sammanvägd bedömning”. Dessa av regeringen godkända uttalanden är<br />
förståeliga som en väg ut ur det dilemma som promemorians formuleringar<br />
försatt den i.</p>
<p>Dessa formuleringar, hur väl de än belyser svårigheterna, ger emellertid<br />
föga ledning vid tillämpningen. De är uppenbart svåra att förena med de<br />
föreslagna riktlinjernas okänsliga formulering av jordbruksintresset i förening<br />
med avsaknaden av krav när det gäller vad som skall bedömas som ett<br />
tillfredsställande alternativ med ett klart tolkningsföreträde för staten<br />
gentemot kommunerna.</p>
<p>Det får inte glömmas att riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen är<br />
specifika i den meningen att de ger staten vissa möjligheter att ingripa i<br />
kommunal planering. Det ligger i sakens natur att dessa riktlinjer skall<br />
reserveras för att skydda verkliga intressen. Om de åberopas alltför ofta och i<br />
situationer där de framstår som omotiverade även utanför den berörda<br />
kommunen kan resultatet bli att det grundläggande syftet motverkas.<br />
Medborgarna kan tappa förtroendet för den fysiska riksplaneringens och<br />
statsmakternas viktiga roll i dessa hänseenden. Även om en allmän<br />
planeringsprincip skulle kunna formuleras i enlighet med propositionens<br />
förslag, följer därav inte som en självklarhet att den i oförändrat skick bör<br />
antas som riktlinje till skydd för ett riksintresse. Det är inte heller en<br />
självklarhet att allmänna riktlinjer, formulerade för t. ex. jordbrukspolitiken,<br />
direkt kan överföras till byggnadslagstiftningens område. Samhällsplaneringens<br />
syfte att lösa konflikter mellan motstående intressen kan inte<br />
tillgodoses enbart utifrån sektorsvis formulerade riktlinjer.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen inte bör godkänna de<br />
föreslagna nya riktlinjerna beträffande jordbruksmark. De tidigare godtagna<br />
riktlinjerna bör därför gälla även i fortsättningen. Än en gång bör betonas<br />
vikten, även i detta sammanhang, av att ett översiktligt synsätt tillämpas så<br />
att de övergripande syften som den fysiska riksplaneringen skall tillgodose<br />
inte kommer att skymmas av mängden av enskilda frågor. Därmed bibehålls<br />
bättre skyddsprincipens trovärdighet. Ett fortsatt arbete med relativt enkla<br />
områdesplaner bör kunna ge en fastare grund för fortsatt arbete med en mer</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1979/80:11</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>detaljerad planering. Även medan detta arbete pågår bör realistiska överväganden<br />
kunna göras mot bakgrund av gällande riktlinjer i de fall där därmed<br />
inte principiella låsningar för framtiden skapas.</p>
<p style="margin-left:11px;">Vi föreslår</p>
<p style="margin-left:58px;">att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:213 i motsvarande<br />
del inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats<br />
beträffande utformningen av riktlinjerna för hushållning med<br />
mark och vatten såvitt avser hushållning med jordbruksmark.</p>
<p>Stockholm den 4 oktober 1979</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>PER BERGMAN (s)</p>
<p>OSKAR LINDKVIST (s)</p>
<p>LARS HENRIKSON (s)</p>
<p>THURE JADESTIG (s)</p>
<p>MAJ-LIS LANDBERG (s)</p>
<p>BIRGITTA DAHL (s)</p>
<p>MAGNUS PERSSON (s)</p>
<p>ARNE ANDERSSON (s)<br />
i Gamleby</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>PER OLOF HÅKANSON (s)<br />
LENNART NILSSON (s)<br />
MARGARETA PALMQVIST (s)<br />
ROLAND BRÄNNSTRÖM (s)<br />
ERIC JÖNSSON (s)</p>
<p>IVAR NORDBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>GOTAB 62671 Slockholm 1979</p>
</div>
</div>
</div>
0PER BERGMANs1undertecknare0OSKAR LINDKVISTs2undertecknare0LARS HENRIKSONs3undertecknare0THURE JADESTIGs4undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs5undertecknare0BIRGITTA DAHLs6undertecknare0MAGNUS PERSSONs7undertecknare0ARNE ANDERSSONs8undertecknare0PER OLOF HÅKANSONs9undertecknare0LENNART NILSSONs10undertecknare0MARGARETA PALMQVISTs11undertecknare0ROLAND BRÄNNSTRÖMs12undertecknare0ERIC JÖNSSONs13undertecknare0IVAR NORDBERGs14undertecknareG30211av Per Bergman m. fl.mot_197980__11.pdf133140pdfmed anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringenhttps://data.riksdagen.se/fil/9ABA9C2B-E1A9-4730-BEC7-BBE05CD41643