2437127G209911978/7991protprotprotRiksdagens protokoll 1978/79:91ProtokollProtokoll"9101979-02-28 00:00:002024-06-25 16:14:522009-11-27 14:26:33Riksdagens protokoll 1978/79:91 Onsdagen den 28 februariimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G20991/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G20991https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20991
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1978/79:91</span></h1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kl.
10.00</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
1 Utökning av antalet suppleanter i finansutskottet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen föreslagit all
antalet suppleanter i finansutskottet, som f n.är 17, skall utökas lill 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att antalet suppleanter i finansutskottet bestämmes till 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talmannen meddelade att fyllnadsval skulle ske vid
morgondagens sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
2 Upplästes följande lill kammaren inkomna ansökan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
riksdagens kammare</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Undertecknad
anhåller härmed om tjänstledighet från uppdraget som ledamot av riksdagen under
tiden den 5 mars-den 7 april för upprätthållande av annan tjänst och för
enskilda angelägenheter. Siockholm den 27 febmari 1979 Bengt Kindbom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll denna ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talmannen anmälde atl Stig Genitz (c) skulle
inträda som ersättare för Bengt Kindbom under hans ledighet frän
riksdagsmannauppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
3 Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:89
till civilutskoUet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
4 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:150</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>finansutskottet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>§ § Finansdebatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finansutskottets
betänkande 1978/79:20 med anledning av i propositionen 1978/79:100 framlagda
finansplan och budgetförslag jämte motioner samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>skatteutskottets betänkande 1978/79:29 med
anledning av moiioner om produktionsfaklorsbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
betänkande nr 20 och skaiieulskoitels betänkande nr 29 debatteras i ett
sammanhang, och yrkanden beträffande båda dessa betänkanden får framställas
under den gemensamma överläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
betänkande nr 20</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Mom. A Finansplanen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposilionen 1978/79:100 bil. 1 (ekonomidepartementel) hade regeringen efter
föredragning av budgel- och ekonomiministern Ingemar Mundebo föreslagit
riksdagen all godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som
förordats i proposilionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detla sammanhang hade behandlats</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
följande moiioner rörande riktlinjerna för den ekonomiska politiken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:1108
av Gösta Bohman m.fl. (m), vari såvitt nu var i fråga hemställts alt riksdagen
godkände de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i
motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:1118
av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hemslällls all riksdagen beslutade
avslå regeringens flnansplan och godkänna de i motionen anförda riktlinjerna
för den ekonomiska politiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:1124
av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga hemställts aU riksdagen
godkände de allmänna riktlinjer förden ekonomiska politiken som hade förordals
i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'>1978/79:1620 av Lars Werner m. fl. </span><span
style='font-family:Verdana'>(vpk), vari såviu nu var i fräga hemställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att riksdagen beslutade all uttala sig för övergång
lill lågräniepolitik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all riksdagen beslutade alt godkänna de allmänna
riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i motionen och avslå
regeringens förslag i denna del, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:1698
av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga hemställts att
riksdagen godkände de i motionen förordade riktlinjerna för den ekonomiska
politiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
följande motioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:577
av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställls atl riksdagen hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regeringen skulle anhålla
alt prisslopp snarast infördes på alla dagligvaror, 1978/79:1106 av Alvar
Andersson m. fl. (c), vari hemställls all riksdagen beslutade anhålla att
regeringen medverkade lill atl Sveriges Allmänna Hypoteksbank fick gränsen för
försäljning av obligationer höjd med 500 miljoner kronor under detta år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:1125
av Kari-Anders Petersson (c), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav
regeringen lill känna vad som i molionen anförts i syfte all tillförsäkra jord-
och skogsbruket tillgång till långsiktigt länekapilal, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'>1978/79:1128 av Hans Wachtmeister m. fl. </span><span
style='font-family:Verdana'>(m), vari såvitt nu var i fråga hemställls att
riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen anförts
rörande fördelning av emissionslillstånd för obligationer avseende
Hypoteksbankens behov av lantbrukskrediter i avvaklan pä förslag till
långsiktiga riktlinjer för lantbrukels kapitalförsörining.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beiräffande de allmänna riktlinjerna för den
ekonomiska politiken atl riksdagen med anledning av regeringens förslag i
proposilionen 1978/79:100 bil. 1 och motionerna 1978/79:1108 yrkandet 1 och
1978/79:1698 yrkandel 1 samt med avslag på motionerna 1978/79:1118,1978/79:1124
yrkandet 1 och 1978/79:1620 yrkandel 2 som sin mening gav regeringen samt
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret till känna vad
utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beiräffande prisstopp på dagligvaror att riksdagen
skulle avslå motionen 1978/79:577,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beiräffande lanlbmkels kapitalförsörining att
riksdagen med anledning av molionerna 1978/79:1106,1978/79:1125 och
1978/79:1128 yrkandel 2 som sin mening gav fullmäktige i riksbanken till känna
vad utskollet anförl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>beiräffande uttalande om övergång till lågräntepolitik
atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1620 yrkandet 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
hade avgivits</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.
av Kjell-Olof Feldl, Knut Johansson, Paul Jansson, Arne Pettersson, Arne Gadd,
Per-Axel Nilsson och Anita Gradin (samlliga s) som ansett att utskollet under 1
och 3 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
beiräffande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken alt riksdagen
med avslag på regeringens förslag i proposilionen 1978/79:100 bil. 1 och
motionerna 1978/79:1108 yrkandel I, 1978/79:1118, 1978/79:1620 yrkandel 2 och
1978/79:1698 yrkandet 1 samt med bifall lill motionen 1978/ 79:1124 yrkandet 1
som sin mening gav regeringen samt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontorel till känna vad reservanterna anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
beträffande lantbrukets kapitalförsörining att riksdagen skulle avslå
molionerna 1978/79:1106, 1978/79:1125 och 1978/79:1128 yrkandel 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Mom. B Budgetförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1978/79:100 bil, 2 (budgeidepartemenlet) hade regeringen efter
föredragning av budgel- och ekonomiministern Ingemar Mundebo såvitt nu var i
fråga föreslagit riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som förordals i propositionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(4) bemyndiga regeringen atl i riksgäldskontoret
disponera en från 150 000 000 kr. till 175 000 000 kr. ökad rörlig kredit att
på sätt som regeringen bestämde slällas till förfogande för myndigheter som
bedrev uppdragsverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang hade behandlats motionerna 1978/79:1108 av Gösta Bohman m.fl.
(m), vari såvitt nu var i fråga hemställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(2) att riksdagen godkände de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som förordats i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(5) all riksdagen i skrivelse till regeringen begärde en redovisning
av gjorda åtaganden på industripolitikens område samt möjligheterna att med
hänsyn till bl. a. de förbättrade konjunktumtsikterna begränsa transfereringarna
till förelagssektorn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(6) att riksdagen skulle anhålla att regeringen i direktiv för
myndigheternas peiitaarbete uppdrog ät dessa alt redovisa konsekvenserna av
elt allernaliv motsvarande en 5-procentig utgiftsbegränsning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1978/79:1124 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt
nu var i fråga hemställts aU riksdagen godkände de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som hade förordats i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1978/79:1620 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari såviu
nu var i fråga hemställts all riksdagen beslutade godkänna de allmänna
riktlinjer för budgetpolitiken som förordats i motionen och avslå regeringens
förslag i denna del, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1978/79:1698 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari
såvitt nu var i fråga hemställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.(2)
att riksdagen godkände de i motionen förordade riktlinjerna för budgetregleringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(3) att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som i
motionen anförts om närings- och regionalpolitikens betydelse för den
ekonomiska utvecklingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(4) att riksdagen hos regeringen begärde skyndsamma överiäggningar
mellan partierna och berörda parter om närings- och regionalpolitikens
inriktning med hänsyn till de samhällsekonomiska förutsättningarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. beträffande
de allmänna riktlinjerna för budgetregleringen att riksdagen<br>
med anledning av regeringens förslag i propositionen 1978/79:100bil. 2mom.<br>
1 och motionerna 1978/79:1108 yrkandet 2 och 1978/79:1698 yrkandel 2 samt<br>
med avslag pä motionerna 1978/79:1124 yrkandel 2 och 1978/79:1620<br>
yrkandel 3 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beiräffande redovisning av konsekvenserna av en 5-procentig utgiftsbegränsning
att riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1108 yrkandet 6,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beträffande möjligheterna att begränsa transfereringarna lill
företagssektorn alt riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1108 yrkandet
5 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beiräffande överiäggningar om närings- och regionalpolitikens inriktning
aU riksdagen med anledning av molionen 1978/79:1698 yrkandel 4 som sin mening
gav regeringen till känna vad ulskoitet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beträffande närings- och regionalpolitikens betydelse för den ekonomiska
utvecklingen att riksdagen med anledning av molionen 1978/79:1698 yrkandet 3
som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beiräffande rörlig kredit att riksdagen bemyndigade regeringen atl i
riksgäldskontorel disponera en från 150 000 000 kr. lill 175 000 000 kr. ökad
röriig kredit alt pä sätt som regeringen bestämde ställas till förfogande för
myndigheier som bedrev uppdragsverksamhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
hade avgivils</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. beiräffande
de allmänna riktlinjerna för budgetregleringen av Kjell-Olof<br>
Feldt, Knut Johansson, Paul Jansson, Arne Pettersson, Arne Gadd, Per-Axel<br>
Nilsson och Anita Gradin (samtliga s) som ansett att utskottet under I bort<br>
hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
riksdagen med avslag pä regeringens förslag i proposilionen 1978/ 79:100 bil. 2
mom. 1 och motionerna 1978/79:1108 yrkandet 2,1978/79:1620 yrkandet 3 och
1978/79:1698 yrkandel 2 samt med bifall till molionen 1978/79:1124 yrkandet 2
som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3. beiräffande redovisning av konsekvenserna av
en 5-procenlig utgifts-<br>
begränsning av Staffan Burenstam Linder (m) och Knut Wachtmeister (m)<br>
som ansett alt utskottet under 2 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
riksdagen med bifall till molionen 1978/79:1108 yrkandet 6 som sin mening gav
regeringen lill känna vad reservanterna anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4. beträffande överläggningar om närings- och
regionalpolitikens inriktning av Kjell-Olof Feldl, Knut Johansson, Paul
Jansson, Arne Pettersson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson och Anita Gradin
(samlliga s) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>atl riksdagen skulle avslå
molionen 1978/79:1698 yrkandet 4,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.
beträffande närings- och regionalpolitikens betydelse för den ekonomiska
utvecklingen av Kjell-Olof Feldt, Knut Johansson, Paul Jansson, Arne
Pettersson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson och Anita Gradin (samtliga s) som
ansett att ulskollets yttrande i viss del skulle ha av reservanierna angiven
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skatteutskottets
betänkande nr 29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
della betänkande behandlades molionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'>1978/79:310 av Lars Werner m. fl. </span><span
style='font-family:Verdana'>(vpk), vari såviu nu var i fråga (yrkandet 2)
hemställls atl riksdagen skulle uttala sig för en övergång till produktionsbeskattning
och hos regeringen begära nödvändig utredning och förslag härom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1978/79:824 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg
(apk), vari såvitt nu var fråga hemställts all riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ullala sig för övergång till produklionsbeskattning (yrkandel 1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>hos regeringen begära en skyndsam ulredning och förslag till innevarande
riksmöle om övergäng lill produklionsbeskattning (yrkandet 3), samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1978/79:1629 av OlofPalme m. fl. (s), vari såvitt
nu var fråga (yrkandet 1) hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde elt
förslag till lagsliftning om en allmän produktionsfaktorsskalt i enlighel med
de i molionen angivna principerna, innebärande bl. a. att skatten infördes för
aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och övriga näringsidkare,
varvid basen för skatten borde utgöras av lönekostnader och bmttovinst exkl.
avskrivningar, socialavgifter och skall men inkl. de olika avdrag som nu
medgavs vid beskattningen för olika konsolideringsändamål. Förslaget borde framläggas
i sådan lid att skallen kunde införas den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
hemställde att riksdagen skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>molionen 1978/79:310 yrkandel 2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>molionen 1978/79:824 yrkandena 1 och 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>molionen 1978/79:1629 yrkandel 1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av Erik Wärnberg, Valter
Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlslein, Hagar Normark, Curt Boström och Bo
Forslund (samlliga s) som anseit att utskottet bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1629 yrkandet 1 samt med anledning
av molionen 1978/79:310 yrkandel 2 och motionen 1978/79:824 yrkandena 1 och 3
hos regeringen begärde att förslag om en produktionsfaktorsskalt - utformad i
enlighet med i molionen 1978/79:1629 angivna principer- förelades riksdagen
inom sådan lid alt skatten kunde utgå fr o. m. den 1 januari 1980,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Finansutskottets borgeriiga betänkande har ell närmasl magnifikt anslag
i sin försia mening: "Den svenska ekonomin befinner sig nu i en stark
uppgångsfas," Den kris för svensk ekonomi, som proklamerades av
trepartiregeringen i april 1977, är alltså nu avblåst. Den försia signalen kom
visseriigen redan i augusti i fjol från Gumboda hed. Men nu är saken definilivi
avgjord. Den borgerliga ekonomiska politiken har besegrat krisen -återställt
konkurrenskraften, fåll i gång tillväxten, brutit inflationsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här självbelåtenheten kunde man kanske stå ut med, om del inle vore så atl den
har fått allvariiga konsekvenser för utformningen av den ekonomiska politiken.
Både budgetpropositionen och majorilelsbetänkandei från finansutskottet ulgår
från att vad som göras skall är allaredan gjort. Regering och riksdag kan nu,
på den sjunde dagen, nöjda betrakta sill verk och låta utvecklingen rulla
vidare av egen kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
vår uppfattning svarar både belåtenheten och passiviteten dåligt mot del
faktiska lägel i vår ekonomi. Även om det nu sker en återhämtning, kvarstår
ändå flera svagheter och problem, som borde föranleda ålminslone någon
aktivitet från riksdagens sida. Det gäller arbelslöshelen, del gäller de låga
industriinvesteringarna och det gäller risken för att inflationen på nytt
skjuter fart. Därtill kommer det stora budgetunderskottet, som är elt
allvariigt problem på både kort och lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
av de stora slagnumren vid förhäriigandet av den borgeriiga ekonomiska
politiken har varit sysselsättningspolitiken. Del råder heller inle någol
Ivivel om all enorma summor har spenderats både för arbetsmarknadspoliliska
insatser och för generellt stöd till näringslivet. Det nu redovisade
budgetunderskottet på 45 miljarder påstås ju till större delen ha orsakats av
dessa ulgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
resultatet av sysselsättningspolitiken är inle detsamma som dess kostnader. Det
avgörande måste vara vad som har uppnåtts i fråga om effekterna pä
sysselsättningen. Och resultaten i det avseendet är långl mindre imponerande än
de många miljarder som sysselsättningspolitiken har kostal Slaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lät
oss därför se vad som i verkligheten hänl på den svenska arbetsmarknaden under
de senasie tvä åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellan
januari 1977 och januari 1979 ökade anlalel människor som önskade ett arbeie
med 84 000. Under samma tid ökade anlalel sysselsatta med 62 000 personer. Del
betyder all arbelslöshelen steg med 22 000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
sysselsällning erbjöds då de drygl 60 000 människor som faktiskt fick ell jobb?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
personer i beredskapsarbeten ökade med 33 000 och antalet sysselsatta i
skyddade arbelen med 5 000. Sammanlagd kom alllsä nära 40 000 alt sysselsättas
genom AMS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Facil
av den myckel omskrutna sysselsättningspolitiken och av de 20 000 miljoner som
enligl regeringens uppgifter har salsats är alltså att det som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borde ha blivit
yiteriigare 84 000 personer i arbele blev:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>22 000 arbelslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>38 000 fick etl AMS-jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24
000 blev sysselsatta pä den reguljära arbetsmarknaden. Del motsvarar en av fyra
nya arbetssökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
borgeriiga majoriteten i finansutskoltel ansersig nu kunna konstatera atl det
skett en vändning i arbetsmarknadsläget Jag lycker all man borde ha varit
försiktigare pä den punkien. 1 januari steg den registrerade arbelslöshelen
med 31 000 personer lill 117 000, någol som arbelsmarknadsministern trots alll
erkände vareu allvariigt bakslag för den förda politiken. Lägger man lill detta
alt 184 000 människor sysselsattes genom arbetsmarknadspoliliska ålgärder, slod
över 300 000 personer ulanför den reguljära arbetsmarknaden. Del motsvarar 7 96
av arbetskraften och gör all Sverige vid en inlernalionell jämförelse inle
längre skiljer ut sig som ell land som lyckats väl med sin sysselsättningspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
vär mening visar den här utvecklingen all den borgerliga politiken pä etl
centralt avsnitt har misslyckats. Det har framför alll tvä orsaker. För det
försia har den generella stöd- och subveniionspolitiken varit uiomordeniligi
ineffektiv i förhållande lill sina kostnader-för de 20 miljarder man uppgersig
ha salsal borde åtskilligt merän 24 000 nya jobb ha kunnai åstadkommas,om man
använt mera selekliva åtgärder och ställl hårdare villkor för hur pengarna
skulle användas av förelagen. För del andra har man inle med tillräcklig kraft
ingripit för att öka investeringarna och styra deras inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan konsekvens av politikens generella inriklning och av den låga
investeringsaktiviteten är nämligen all vi i rask takt är pä väg mol en
arbeismarknad i svår regional obalans. Arbelslöshelen är långt över genomsnittet
i sådana områden som Norrbotlen, Värmland och Sörmland liksom i Borås- och
Göteborgsområdena. Samtidigt kommer de nya jobben fram nästan uteslutande i
andra delar av landet med väsentligt lägre arbetslöshet Av de i januari vid
arbetsförmedlingarna lediga platserna är f n. nära en fjärdedel koncentrerade
till Stockholms län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
de här problemen skjuter finansutskottets borgeriiga majoritel ifrån sig. Där
del inle räcker med fromma förhoppningarom en fortsatt konjunkturuppgång
hänvisar man till kommande regeringsförslag om regional- och näringspolitiken,
som riksdagen skall behandla någon gäng i sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även om konjunkturuppgången blir vad vi nu hoppas på och även om folkpartiregeringen
mol förmodan skulle åstadkomma några verkliga krafttag i regional- och
näringspolitiken, är sysselsätlningslägel i dag så pass alarmerande atl
riksdagen borde vidta omedelbart verkande ålgärder. Och då borde sådana
åtgärder väljas, som både förstärker landels ekonomi på sikl genom ökade
invesieringar och ökar samhällels möjligheter att slyra investerings- och
ulvecklingsinsalserna lill områden med slor arbeislöshei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
utskottsmajoriteten avvisar alla tankar i den riklningen. Man säger åierigen
nej lill vårt förslag all inrätta en strukturfond för invesleringsfinan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>siering med långfristigt,
riskbärande kapital. Man är inle intresserad av våra idéer om statliga
utvecklingsbolag som stöd och stimulans för nyskapandet inom svensk industri.
Man lycker inle att det är lönl all förslärka stödet lill företagens
forsknings- och utvecklingsarbete. Man avvisar våra förslag alt öka
bostadsbyggandet, trots de uppenbara svårigheterna all förverkliga ens den låga
ambitionsnivå som regeringen harställt upp för sig. Jag kan möjligen förstå
varför moderata samlingspartiet och folkpartiet avvisar alla förslag, som kan
ge samhället elt fastare grepp över investeringsutvecklingen. Men jag kan inte
förstå varför centerpartiet, med sina högt upptrissade krav på sysselsällning
och regional balans, fortsätter att ställa upp för en politik, som i de här
avseendena så uppenbart misslyckats. Det enda Nils Åsling har fött i utbyte för
sin kapitulation inför den konservatismens passivitet som obönhöriigen kommer
atl låla flyltlassen böria rulla är ell löfte om en rundabordskonlérens och en
fullständigl innehållslös kompromisskrivning om värdet av regional balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
augusti 1976 gick centern ul med sitt berömda löfte om 400 000 nya jobb, som
skulle skapas för atl fö regional balans i fräga om arbetstillfällen. Den
gängen var ca 130 000 människor ulan jobb eller i AMS-arbele mol 300 0001 dag.
Jag överlåter åt centerpartiet alt räkna ut hur mänga hundratusentals nya jobb
som måste lovas ul i år för all nå cenlerns målsättning 1976. Men siffrorna
visar djupet av del dilemma som centern har hamnat i genom sin medverkan i
moderaia samlingspartiets och folkpartiets liberalkonservativa polilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
borgerliga utskoltsmajoriteten hävdar alltså all den svenska ekonomin nu
befinner sig i en fas av stark uppgång. Lägel pä arbetsmarknaden och i frågaom
investeringarna visar alt det budskapet aren smula ihåligt. Det finns också
osäkra inslag i den inlernalionella konjunkturutvecklingen som har fött
yllerligare tillskott under de senasie veckorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
ocksä vi socialdemokrater bedömer del som troligt all den ekonomiska
aktiviteten i Sverige kommer atl stiga under del här året. Med den förda
politiken kommer del framför allt att bero på en uppgång i prival konsumtion
och i någon män av exporten. Enligl vår mening borde konjunkturuppgången
förslärkas genom en mera aktiv investeringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
redan i det konjunkturperspekliv som nu finns borde riksdagen ägna ökad
uppmärksamhet åt det hot mol vårt lands ekonomiska tillfrisknande som kan komma
frän en ny omgång av snabb kostnads-och prisstegring. Del hotel kommer framför
alll från tvä häll. Det ena är de tecken pä en snabbare internationell
prisuppgäng som har blivit allt fler under de senasie månaderna. Del är inle
bara oljepriserna som går upp. Ocksä en rad andra råvarupriser har böriat
klättra uppål, lydligen som en följd av den tilltagande inlernalionella
spänningen och kriget i Sydostasien. Tillgängliga data lyder ocksä på atl den
svenska exportindustrin inriktar sig på betydande prishöjningar under det här
året</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
andra hotel kommer från den statliga kreditexpansion och den snabba ökning av
likviditet och penningmängd som följer av det stora budgelunderskoltel.
Kombinationen av en uppåtgående konjunktur, hög likviditet i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den svenska ekonomin och
snabbi stigande väridsmarknadspriser kan snart kasta oss in i en ny kraftig
inflation med långtgående verkningar för tillväxten och sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måsle erkännas, herr lalman, att del här problemet ocksä bekymrar de borgerliga
i finansutskottet, och della sä lill den grad alt man ägnar åtskilliga sidor ät
atl visa hur ohållbart budgetläget egentligen är och vilka allvariiga
konsekvenser underskottet vid en fortsatt konjunkturuppgång för för den svenska
ekonomins stabilitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
borgeriiga majoriteten utlovar "stora ansträngningar" för atl undvika
överhettning. Man talar myckel om att finanspolitiken mäste stramas ät. Man
säger t. o. m. all del redan i år kan bli nödvändigt med finanspolitiska
åtgärder, som minskar statens upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
av allt det här myckna pratet blir sedan platt intet Det de borgeriiga
partierna i finansutskottet lill slut enar sig om är au inle företa sig
någonting. De socialdemokratiska förslagen om ulgiftsbesparingaroch
inkomstförstärkningar avvisas med den någol besynneriiga moliveringen atl de
skulle leda till en alllför lilen budgetförstärkning, för atl förslagen skulle
bevärdigas med ulskottsmajoriietens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller de stalsfinansiella perspektiven inför 1980, som vi har aktualiserat
genom förslaget om en produktionsskatt, hittar majoriteten ingen annan
förevändning att undvika det problemel än all man nu inte vill binda sig för
finanspolitiken under näsla år. Nu har vi inie begärl någon sådan bindning,
endast all riksdagen skulle skaffa sig större handlingsberedskap för att
genomföra de finanspolitiska åtgärder som kan bli nödvändiga. Men inte ens
detla vägar den borgerliga majoriteten säga, trols atl ulskollets egen analys
visar att det är under näsla år som de verkliga påfrestningarna pä
finanspolitiken sätter in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns etl lilel pikant inslag i den här historien, som förtjänar alt noteras.
Av de socialdemokraliska skalleförslag som avvisas av utskollsmajoriielen har
regeringen tagit inle mindre än tre - stämpelskatten, leasingbilarna och
företagarnas avgift lill barnomsorgen - för all finansiera sitt aviserade
förslag om sänkta inkomstskatter. Del är lydligen så, att det som är för litet
och inie duger ät den samlade borgerligheten i finansutskotlel, del är stort
nog och duger gott ål herr Mundebo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av del här är bara alllför uppenbar. Taklikspelet har helt föll ersälla viljan
alt ta någol ansvar för landels ekonomiska framlid. Planeringshorisonten för
de borgeriiga partierna går inle en dag längre än till valdagen den 16
september. För all dölja splittringen och bygga upp en fasad av enighei kring
den ekonomiska politiken försätter man riksdagen i etl tillstånd av
handlingsförlamning. Del beslut de borgerliga partierna avser all falla om
riktlinjerna förden ekonomiska poliiiken och för budgetpolitiken är precis sä
innehållslöst som krävs för all man i valrörelsen skall kunna driva sina olika
linjer - moderaterna sina krav på skattesänkningar, centern sina stora
kostnadskrävande reformer och folkpartiet sina anspråk på all vara värt
duktigaste regeringsparti. Atl riksdagsbeslutet inte anvisar nägon lösning pä
våra ekonomiska problem, det struntar man lydligen i.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiregeringen
har redan deklarerat, alt del inte finns några förödmjukelser stora nog alt
räka ut för i riksdagen, som kan fö den atl avgå före valet Men jag måsle ändå
fråga herr Mundebo, när han nu lagil del av finansutskollets betänkande, om
inte taburetten böriar kännas lilel knölig all sitta på? Är del inle besvärande
för etl parti med sociala reformer på programmet alt fö direktiven för sin
budgetpolitik från moderata samlingspartiet, som redan i sin reservation till
finansuiskotlets belänkande ilsket driver sina krav vidare på sänkia skaller
och social nedrusining? Och känns det inte konstigt för ell parti, som hyllar
rörlighet och avvisar regleringar, atl acceptera riktlinjer för sin ekonomiska
polilik frän centerpartiet, som i sin ekonomiska motion kräver att förelagen
skall ivingas atl söka sig dit där arbetskraften befinner sig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga till: Har herr Mundebo över huvud laget någon aning om vilken ekonomisk
polilik han skall föra, om del iniräffar som både utskollsmajoriielen och vi
reservanter varnar för, nämligen att det stora budgetunderskottet leder till
överhettning och inflalion?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns skäl atl ägna ytterligare några minuler ål Ingemar Mundebo och hans
insalser som budgeiminister. Han har nu förelagt riksdagen sin Iredje budgel.
Den budgel han övertog i oktober 1976 löpte med etl underskott pä ungefär 5
miljarder. Det underskottet fördubblades lill 10 miljarder innan budgetåret var
slut. Sedan har det gått uppål i rask takt med budgetunderskotten: 25
miljarder budgetåret 1977/78 och 45 miljarder budgeiårei 1978/ 79, dvs. del som
nu löper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det budgeiförslag för 1979/80 som herr Mundebo nu vill all riksdagen skall
godkänna beräknas underskottet lill 45 miljarder. Herr Mundebos enda försvar är
egentligen att underskottet inte blir större än i den nu löpande budgeten.
Därmed skulle enligl herr Mundebo finanspolitiken i varie fall inle bli mera
expansiv under del kommande budgetåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
finns det tyvärr välgrundad anledning att förmoda, att denna uppgift är grovt
vilseledande, ett förhållande som även finansutskollets borgerliga majoritel
varii ofin nog all uppehålla sig vid. Man påpekar att en jämförelse mellan utfallet
av en löpande budgel och elt budgetförslag erfarenhetsmässigt underskallar
utgifternas uppgång mellan dessa tvä budgetår och därmed också
budgelunderskoltel. Della äretl diplomatiskt sätt atl erinra riksdagen om all
herr Mundebo varit en hejare i att räkna fel. 1 sina tvä lidigare budgeiförslag
angav han siffror för det beräknade budgelunderskoltel, som båda gångerna läg
mer än 10 miljarder under det fakliska utfallet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här gängen finns del flera faktorer, som förebådar en ny stor underskattning. Som
utskottsmajoriteten påpekar har utgifterna för arbetsmarknads- och
industripolitiken minskats i budgetförslaget med sammanlagt 8,5 miljarder,
trols all rekordarbetslöshet och strukturproblem i stället pekar på ökade
utgifter. Utskollet noterar också som anmärkningsvärt, att de statliga
myndighelerna skulle gå in i budgetåret 1979/80 med anslagsbehållningar på
över 16 miljarder kronor, dvs. pengar som de redan har tillstånd atl använda.
Herr Mundebo har gjort det något äventyrliga anlagandel att myndigheterna bara
skulle spendera en av dessa 16 miljarder. Men nägon</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konlroll över utvecklingen
harju inte regeringen, Skulle myndigheterna gä raskare fram med sina
ulgiftsbeslul, kan budgetunderskottet närma sig 60 miljarder utan all vare sig
riksdagen eller regeringen kan röra ell finger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den här bakgrunden måste jag fråga Ingemar Mundebo, om han verkligen inför
riksdagen länker vidhålla all budgetunderskoiiel 1979/80 stannar vid 45
miljarder? Och om han inte gör del, vilka slutsatser drar han då av della
förhållande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
majoritet drar också en annan slutsals, som är ganska avslöjande för herr
Mundebos insats som budgeiminister. Den sisla rent socialdemokratiska budgelen
för 1975/76 innehöll totala statliga ulgifter på 98 miljarder kronor, I sitt
budgetförslag för 1979/80 redovisar nu herr Mundebo en totalutgift pä 172
miljarder, dvs, en ökning av statsutgifterna med 74 miljarder på fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Mundebos - och de borgerliga partiernas - huvudsakliga försvar för denna
kraftiga utgiflsexpansion brukar vara alt utgifterna varit nödvändiga för alt
hålla uppe sysselsättningen. Men finansutskottet redovisar en något annan bild.
Utskottets majoriiei har, liksom dess reservanter, med viss förvåning noterat,
atl budgetunderskottet inle minskar ens under 1980, trots alt konjunkluren
förbättras och behovet av insatser för sysselsättningen därmed rimligen borde
gå ner, något som budgetminislern också förutsatt, eftersom han dragit ner
anslagen för sysselsättningspolitiken med hela 8,5 miljarder. Uppenbariigen
mäste därför något ha hänl. Utskottets majoritel har vall all formulera det så,
atl del långsikliga, slmklurella budgelunderskoltel nu ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del vill jag lill de strukturella förändringar som försämrat budgetläget
föra även herr Mundebo och hans sätt all sköta statsfinanserna. Han är den
budgeiminister som mol bätire vetande låtit miljardslöseriet fortgå inom
energipolitiken. Han har låtit hundratals miljoner rinna bort på arbetet med
elt flygplan, som han visste aldrig skulle byggas. Han har accepierai alt
staten betalat stora överpriser för konkursmässiga förelag. Och han har
medverkai i väldiga miljardöverföringar lill förelagen med låg effektivitet ur
sysselsättningssynpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
lillsammans med en allmänt slapp budgetprövning på mänga områden, som vi har
kunnat nolera, gör del befogal att beskriva Ingemar Mundebos insalser som ell
rejält misslyckande. Han bär ansvaret för atl en gigantisk skalleräkning nu
ligger och vänlar på landets skattebetalare, en räkning som de antagligen för
hålla på atl betala av långl efter det atl Ingemar Mundebo som budgetminister
har gäll till värt lands politiska historia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den socialdemokratiska reservalionen krävs all den ekonomiska politiken ges en
annan inriktning. Grundläggande för våra möjligheter all återställa den fulla
sysselsättningen och fö en stabil tillväxt ulan nya inflalionsslör-ningar är
alt riksdagen återtar det grepp över statsfinanserna som förlorats under den
borgerliga regeringstiden. Därför föreslår vi</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
del försia alt riksdagen i vår fattar beslut om en rad ulgiftsbesparingar och
inkomstförstärkningar, som lillsammans minskar budgetunderskottet med ungefär
2,5 miljarder kronor;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
det andra all riksdagen skaffar sig handlingsberedskap för en ålslram-ning av
finanspoliliken 1980 genom alt hos regeringen begära förslag om en allmän produktionsfaklorsskaii;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fördet
Iredje alt riktlinjerna för finanspoliliken skall vara all med ökade slalliga
intäkter finansiera de lättnader av den slalliga och kommunala
inkomstbeskaliningen, som bör genomföras näsla år, och alt dessutom minska
siatens upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
borgerligt häll barman torgfört två, inle särskilt förenliga, lolkningar av
värt finanspolitiska allernaliv. Å ena sidan har man velat beskriva det som en
gigantisk skatlehöjningsoperation, framdriven av vår ambition alt i ell slag
avskaffa hela budgetunderskotlet Å andra sidan har man velat avföra det som en
så marginell förändring av det stalsfinansiella lägel, all del saknar
belydelse. Det är närmast herrar Bohman och Ullslen som stär för de här båda
tolkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturiiglvis
har vi inle hävdat all politiken skall inriktas pä all mer eller mindre
omedelbart avskaffa ell budgetunderskott i 50-miljardersklassen. Del är både
omöjligt och onödigt. I stället har vi gäng pä gäng betonat att en sanering av
statsfinanserna måste ske successivi och anpassas lill det faktiska
konjunkturläget Men del är jusl nu, i en uppåtgående konjunktur, som den
saneringen borde kunna inledas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller är stegen mol en bättre budgetbalans betydelselösa, även om de i börian
är små i förhällande lill det lolala budgetunderskottet Av etl slalligl
upplåningsbehov i år på 45 miljarder räknar man med alt kunna placera 35
miljarder på kapitalmarknaden och i affärsbankerna. De resterande 10
miljarderna skall lill hälften lånas upp utomlands, medan resten finansieras
direkl i riksbanken, dvs. i sak genom en ökad sedelmängd. Om upplånings-behovet
kunde minskas med 2,5 miljarder, som vi föreslår, beiyder del alt den direkl
inflationsdrivande upplåningen pä 5 miljarder via riksbankens sedel-pressar
kunde minskas lill hälften. Jag tyckeralt man också pä borgerligt häll borde
erinra sig all det ofta är på marginalen som det avgörs om en ömtålig ekonomisk
balans slår över i en inflationislisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ser alllsä en gradvis omläggning av budgetpolitiken som en nödvändig förutsättning
för all den svenska ekonomin skall kunna ålerfö sin styrka, för atl vi skall fö
en stabil tillväxt som pä nytt leder oss fram lill full sysselsällning. Men
skall della lyckas, skall vi inte bara få en kortvarig konjunkturförbättring,
som följs av en ny tillbakagång, måste arbeiet snabbt inrikias på lösningen av
våra långsiktiga, strukturella problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
handlar om att fö i gäng en långsiktig uivecklingsplanering för våra
basindustrier och förändra vitala industribranscher. Det handlar inte bara om all
fö fart på investeringarna ulan också om all fördela de nya jobb, som kan
skapas, pä elt rättvist sätt mellan olika regioner. Det gäller också atl
kraftigi öka statens insalser för forsknings- och utvecklingsarbetet i det
svenska näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
alla de här områdena finns det eller kommer under vårriksdagen atl finnas
socialdemokraliska förslag om hur vi vill forma den ekonomiska politiken samt
industri- och regionalpolitiken. I del här .sammanhanget skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jag ta upp två frågor som
enligt vär mening är av ceniral belydelse för hur vår ekonomiska framlid kommer
alt se ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ena gäller kapitalbildningen och investeringsutvecklingen. Vi har där än en
gång föreslagit alt del skall inrättas en strukturfond med resurser att förse
näringslivet med långfristigt och riskbärande kapital. Vi har ocksä föreslagit
en aktivare investeringspolitik inom den statliga företagssektorn, exempelvis
inom stålindustrin. Vi har vidare föreslagit all samhällel skall la
huvudansvarel för kapitalförsöriningen till skogsindustrin och leda dess
slrukturutveckling och förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här förslagen måste ses mol bakgrunden av det vägval som vi nu står inför under
1980-lalel. Det råder alll mindre ivivel om att den borgeriiga politiken
inrikias pä all skapa en hell vinstsiyrd ekonomi. Man satsar på en kraftig
uppgång av förelagsvinsterna, som skall sälla i gäng investeringarna,
förnyelse- och utvecklingsarbetet inom industrin. Nu tror vi i och för sig inle
all den planen kan realiseras utan all en vinslboom kommeratl utlösa en ny
kostnads- och prisinflation. Men om den skulle kunna genomföras, uppslår en rad
konsekvenser. Med en kraftig vinstuppgäng följer också ökad koncentration och
ökad stelhet i näringslivel,efiersom del framförallt blirde etablerade
storföretagen som lägger beslag pä kapitalbildningen. En vinst-styrd ekonomi
innebär ocksä all del blir de nuvarande kapitalägarna som avgör inriktningen av
investeringarna, var nya jobb skapas och, lill slut, vart människorna skall
tvingas flytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
inbillar oss inle all exempelvis värt förslag om en strukturfond radikall
ändrar den här processen. Men tillkomsten av en strukturfond med rejäla
resurser ger samhället slörre handlingsfrihet och ökal inflytande - och
företagen för fler flnansieringsallernaliv all välja mellan. Det har hävdats
atl näringslivets kapitalförsörining ordnar sig själv, ulan nya fonder. Men visar
inte Volvoaffären, visar inle finansieringssvärigheierna för mera riskfyllda
projekl, all verkligheten gjort det argumentet omöjligt? Och har inte samma
verklighet gjorl klart atl del vore i hög grad önskvärt att fö en ny statlig
kapilalkälla, som ligger på litet avstånd frän regeringskansliet och den
poliliska pälryckningsprocessen? Även företag som inte känner lill industriministerns
hemliga telefonnummer borde ges möjlighel alt hos en från bank-och
storföretagsinlressena frislående institution fö hjälp med sina långsiktiga
finansieringsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra frågan jag tänkie la upp är statens insalser för indusirins lekniska
förnyelse. Där har vi bland andra ling föreslagit inrättandet av samhällsägda
utvecklingsbolag, där staten och kommunerna kan organisera sin verksamhel som
beställare och påskyndareav nya lekniska lösningar och samordna produktion för
väl kända allmänna behov - kommunikationer, medicinsk teknik, läromedel,
miljövård, alternativa energikällor osv. Det handlar inle bara om pengar. Del gäller
också atl effektivt ulnyltja våra resurser och bredda vår industriella bas för
att tillgodose viktiga mänskliga behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är inle heller nägon ny väg vi slår in på. Vi har redan erfarenheter av vilken
betydelsefull roll samhället kan spela som beställare och som pådrivare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av teknologisk utveckling
inom kärnkraftsområdet, elektroniken och datatekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här tankarna har den borgerliga majoriteten hittills sagl nej lill. Men nu
dyker förslagel om ett statligt ulvecklingsbolag upp - mest som a v en slump,
lycks del - i folkpartiregeringens plan för en mera civiliserad svensk
flyginduslri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
efiersom våra förslag har funnits i riksdagen sedan mer än etl år, måsle man
fräga sig varför man på borgeriigl häll inte ens velat pröva dem, när behoven
av nya insalser för vår industriella utveckling ändå är sä uppenbart
påträngande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligen
är det bara etl ullryck för inställningen, som Under trepartiregeringens tid
upphöjdes lill en dogm,att alllid rösta nej lill socialdemokraliska förslag,
oavsett vad del vara månde. Men jag tror alt det har ett djupare ursprung.
Splittringen och beslutsångesten hos de borgeriiga partierna skar nästan
omedelbart bort de långsiktiga perspektiven i trepartiregeringens polilik.
Landel fick 1976 pä nästan alla områden en typisk kvartalspolilik. Det är den
kvartalspolitiken som åtminstone i några avseenden skulle kunna brytas upp, om
riksdagen följde de socialdemokratiska riktlinjerna för den ekonomiska
politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag yrkar bifall till de socialdemokraliska reservationerna i
finansutskottets belänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BJÖRN MOLIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som framgår av finansutskottets betänkande råder i dag en slörre
enighei om vårt ekonomiska läge och om den ekonomiska politiken än för tvä år
sedan. Som påpekas, både i ulskottsmajoriietens belänkande och i reservalionen,
befinner sig svensk ekonomi nu i en uppgångsfas. Industriproduktionen befinner
sig i snabb tillväxt, handelsbalansen har påtagligt förbättrats och
inflationstakten är lägre än lidigare. Del kan mot denna bakgrund i nuvarande
läge vara tillätet att kosta pä sig en viss optimism i fräga om Sveriges framtida
ekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldl inledde sitt anförande med en lustighet om all flnansut-skottets
majoritet säger atl vär ekonomi befinner sig i en stark uppgångsfas. Låt mig
påminna om atl Kjell-Olof Feldt och de andra socialdemokraliska reservanterna
faktiskt säger precis samma sak. Om kammarens ledamöter tittar i reservationen,
s. 66 i utskoltsbelänkandet, sä slår där "alt den svenska ekonomin nu
kommil in i en uppåtgående konjunklurfas". Jag tror alt både del
utskoltsmajoriteten säger och det som står i reservalionen är sant</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
risker som avtecknar sig i framtiden gäller framför allt de problem som
aktualiseras när vi när eU fullt kapacitetsulnyltjande, vilket bör kunna ske
under är 1980. Vi måste ha en beredskap för all då vidta de åtgärder som kan
bli nödvändiga om vi för en överefterfrägan. Det gäller - som både utskottet
och reservanterna framhåller - inle minst i fråga om kredilpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
slor del av den ekonomisk-politiska diskussionen de senaste månaderna har
handlat om det statliga budgetunderskotlet. Detta är kanske lilet överraskande,
eftersom vi i Sverige sedan lång lid varit ense om att del vikliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förden ekonomiska
politiken inle äratt skapa balans i siatens budget utan aU skapa balans i
samhällsekonomin. Statsbudgetens underskott innebär ju bara atl man via
statsbudgeten suger uppell sparandeöverskott i samhället i övrigt och använder
det för förnuftiga ändamål. Jag vill gärna instämma med LO-ekonomen Clas-Erik
Odhner som pä Nationalekonomiska föreningen med anledning av en del
konsiigheter i debatten om budgelunderskoltel utbrast: "Visseriigen är
Keynes död, men han harju i alla fall levt en gäng!"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
grundläggande iakttagelse, all statsbudgeten är etl instrument just för att
åstadkomma samhällsekonomisk balans, utesluter inte all frågan om
budgetunderskottets storlek förtjänar uppmärksamhet i den ekonomiska debatten.
Från finansutskottets sida, och även frän min sida, har det vid flera
tillfällen pekats pä riskerna med ell bestående slort underskott i statsbudgeten
med hänsyn till svårigheterna all minska ell sådant underskott i tider av
upi)ätgäende ekonomi. Som framgår av finansutskottets betänkande över
budgetförslaget beräknas nu budgetunderskotlet innevarande och näsla budgetår
bli lika slort - ungefär 45 miljarder kronor. Ser man till hela den offentliga
seklorn vägs en del av detta underskott upp av etl överskott pä
socialförsäkringssektorn. Del sammanlagda underskottet inom den offentliga
seklorn stannar därför vid ungefär 18 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underskottet
i statsbudgeten beror dels på all statsinkomsterna ökat långsammare under
senare år till följd av en läg tillväxt i ekonomin, dels på den starka
automatiken i ulgiftsslegringarna. Det sistnämnda gäller framför allt
transfereringarna. Om vi skall kunna minska budgetunderskottet är det därför
nödvändigt att begränsa ulgiftsexpansionen, alt vidta direkta besparingar och
att förstärka statsinkomsterna. Det är enligl finansutskottets mening angeläget
au man i försia hand inriktar ansträngningarna på att åstadkomma besparingar
och begränsa utgiftsexpansionen, så alt man inle tvingas att förstärka
statsinkomsterna genom skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
begränsning av utgiftsexpansionen måsle prägla också riksdagens arbete med
budgetförslaget. För atl hindra att riksdagsbehandlingen av budgetförslaget
leder till en allmän ulgiftsexpansion har ell enigt finansutskott uttalat sig
för atl samtliga utskott vid sin beredning av budgetens olika delar mäste inta
en mycket restriktiv hållning. Denna maning lill restriktivitel i
ulgiflsbehandlingen riktar utskottet inte bara till riksdagen utan ocksä lill
regeringen. Utskottet stryker vidare i full enighet under alt man vid
riksdagsbehandlingen mäste inta en lika reslrikliv hållning till förslag som
innebär att man visserligen undviker utgiftsökningar det här budgetåret men som
medför utgifter längre fram. För kommande budgetarbeten bindande ullalanden bör
därför inle göras av riksdagen. I den män man trols alll beslutar om nya
verksamheter bör ocksä nya anslag därför föras upp i budgelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, herr talman, tillfredsslällande all vi har kunnai nä full enighet i finansutskottet
om dessa maningar. Jag har i finansutskottet därutöver föreslagit att vi skulle
följa upp dessa uttalanden med en särskild procedur, som skulle innebära all
alla förslag lill ulgiftsförändringar jämfört med budgetförslaget som utskotten
önskade göra - innan utskotten justerade sina</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betänkanden-skulle
överiämnas till finansutskottet för yttrande. Finansutskottet skulle då fö
möjlighet all göra en sammanvägning av de olika förslag lill utgiftsökningar
som förs fram och ocksä se i vilken utsträckning sädana utgiftsökningar åtföljs
av besparingar på andra områden eller av beslut om inkomstförstärkningar. Mitt
förslagom att i nuvarande pariamenlariska läge introducera en sådan här litet
speciell procedur för samordning av budgetarbetet i riksdagen via
finansutskoltel har tyvärr avvisats av de andra partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riksdagen bifaller finansutskottets belänkande - vare sig det blir i form av
majoriletsullålandel eller reservalionen - har riksdagen därmed angett
huvudlinjerna för det kommande budgetarbetet Riksdagen har då uttalat sig för
en stark restriklivilet med utgiftsökningar och mot att man beslutar om
utgiftsökningar som blir bindande för tiden efter nästa budgelår Del är
värdefullt om riksdagen kan lägga en sådan grund för budgetbehandlingen här i
vär. Det är sä mycket mer angeläget som det redan visal sig all flera andra
utskott i sitt arbele negligerat den statsfinansiella situationen. I flera
utskott har man redan tagit slutliga beslut om utgiftsökningar långl utöver
budgetförslaget utan att samtidigt vare sig fatta beslut om besparingar på
andra områden eller anvisa inkomstförstärkningar för att läcka den föreslagna
utgiftsökningen. Särskilt anmärkningsvärt är all dessa ulskottsbeslul har fattats
utan atl man avvaktat riksdagens behandling av finansutskottels betänkande om
budgetpolitiken. Om del skall vara någon mening med en sammanhållen
riksdagsbehandling av budgetförslaget, så förutsätter det självfallet att de
andra utskott som har att behandla delar av budgeten avvaktar riksdagens
ställningstagande till finansutskottets förslag angående budgetbehandlingen och
budgetförslaget i dess helhet. Men här har man i socialutskottet, i
utbildningsutskottet och i kullumtskollet redan fattal beslut i budgetfrågor,
gått ifrån budgetproposilionen, beslutat om större anslag utan atl ens avvakta
dagens beslut rörande finansplan och budgetförslag. Detta, herr talman, är
anmärkningsvärt. . Jag utgår ifrån alt finansutskollets riktlinjer för
budgetbehandlingen i riksdagen, om de antas av kammaren, blir vägledande för
utskotten i forlsällningen och alt såväl utskottens ledamöter som
utskoltskanslierna tar del av den närmare utformningen av dessa riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
också om sä sker, också om vi i den fortsatta riksdagsbehandlingen kan fö ell
siaisfinansielll ansvar i beslutsfallandet, kommer detta inte att vara
tillräckligt Det kommer atl bli nödvändigt att göra besparingar i statsverksamheten.
Om sådana besparingar kan åstadkommas redan i vårens riksdagsbehandling vore
del värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
alla omständigheter måsle vi nu avvisa förslag som innebär drastiska ökningar
av de offentliga utgifterna. Det gäller både förslag i den riklningen som redan
framförts i riksdagen, t ex. i vpk:s partimolion, och tankar om nya statliga
uigiflsinsatser på olika områden, t. ex. inom näringspolitiken. Det kräver
också att den skatteomläggning som alla partier uttalat sig för i sin helhet
finansieras, så att inte skatteomläggningen medför en minskning av
statsinkomsterna och på det viset en ökning av budgetunder-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skottet. Jag noterar ocksä
all de stora organisalionerna pä arbetsmarknaden, som ju har uttalat sig för en
skatteomläggning, har sagl atl en sådan skatteomläggning måste
lotalfinansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
budgetarbetet inom statsförvaltningen för kommande budgelår måste präglas av
strävan all begränsa utgiftsexpansionen. Del är därför värdefulll att
erfarenheierna av försöksverksamheten med redovisning av elt
nedskärningsallernaliv hos myndigheterna varit posiliva och atl det därmed inom
statsförvaltningen skapats en förståelse för den nya budgelsituation som vi
befinner oss i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetdepartementet
avser nu att gä vidare på den inslagna vägen och har uppdragit ål vissa
myndigheter att tillhandahålla etl fördjupat analysunderiag i fråga om redan
befintlig verksamhel för alt därigenom fö en fastare grund för eventuella
beskärningar av befintlig verksamhet. Denna procedur är som jag ser det mera
realistisk än det yrkande på en femprocentig utgiflsbegränsning som föreslagits
som elt allernaliv i moderatmoiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisulvecklingen
är för dagen någol svärförutsebar. Olika faktorer har samverkat till att
inflationen på senare tid sjunkit påtagligt. Regeringspolitiken,
prisövervakningen och del återhållsamma löneavtalet är några faktorer, men del
finns givetvis även internationella fakiorer som har hjälpt lill att fö ned
inflationstakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förra årel lyckades vi fö ner inflalionen kraftigare och snabbare än vad vi
hade räknat med. Det räcker atl påminna om de förutsägelser som aordes i
finansdebaiten för ett år sedan för alt förstå att inflationsbekämpningen har
varit framgångsrikare än vänlat. Resultatet blev ocksä atl den prisklausul för
1978 som fanns intagen i det cenirala löneavtalet med god marginal kunde
hållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
andra delen av avtalet, som löper fram till oktober i är, finns en molsvarande
prisklausul på 5 96. Del är vår målsättning att prishöjningarna skall kunna
hälla sig inom denna ram och all klausulen således inte skall behöva utlösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns dock osäkra inslag i prisulvecklingen. Del ena gäller- Kjell-Olof Feldt
var inne på det - prisulvecklingen för olika råvaror på världsmarknaden, och
den har under det senasie årel varit ovanligt lugn. En annan osäkerhetsfaktor
sammanhänger med hur snabbt efterfrågan här hemma kan öka och i vilken grad vi
kan nå upp till etl fullt kapacilelsutnyiijande. Del är en bil kvar lill dess,
men en omsvängning kan komma snabbt och då är det självfallet nödvändigt atl ha
åtgärder i reserv för atl kunna bemästra en eventuell, begynnande
inflationsbrasa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottet
ansluter sig därvid lill den förhoppning som finns i finansplanen, all förelagen
inle skall utnyttja en eventuellt ökad efterfrågan till prishöjningar. Här har
alltså näringslivet - tillsammans med stat, kommun och löntagarorganisationer -
ell särskilt ansvar för prisutvecklingen. Självfallet kan inte jag - lika
lilel som nägon annan - bestämt lova att prisstegringen skall stanna under ell
vissl tal!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till all göra några kommentarer till de socialdemokratiska
reservationerna, och jag vill böria med alt säga alt del finns flera inslag i
dem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som jag lycker förtjänar
beaktande. Det gäller exempelvis det inledande resonemanget om den ekonomiska
utvecklingen i u-länder kontra industriländerna, och det gäller de avslulande
synpunkterna i reservationen om nödvändigheten av alt skapa en långsiktig
balans i vår ekonomi, med vars hjälp vi skall kunna klara den omställning som
krävs för sysselsättning och välfärd under kommande årtionden. Jag vill också
ta fasta på vad reservanterna säger, atl det redan är 1976 stod klart all
svensk ekonomi stod inför stora framtida problem. Det är bra alt del sägs. Det
har också nyligen sagts av Olof Palme. Del är värdefulll all socialdemokralerna
nu inle längre lalar om del dukade bordel, ulan öppet medger att vi 1976 stod
inför betydande ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
problem har vi delvis kunna komma till rätta med genom en ekonomisk politik,
som ibland har kallats för svångremspolilik men som har inneburil all vi har
hållit lillbaka efterfrågan här hemma och sökt minska underskottet i
bytesbalansen. Del har underiätlat för vår export att återta marknadsandelar
ute i väriden. Denna polilik har också tveklöst varit framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottet
noterar dock all del är nödvändigl all ocksä i fortsättningen noggrant följa utvecklingen
av balansen i våra utrikes affärer och all den lilla ökning i
bytesbalansunderskoltet som vi förutser för 1979 alltjämt måste uppfattas som
en varningssignal. Vid en uppgång i ekonomin kommer importen på nyll att öka,
och dä kan saldol i handelsbalansen bli något mindre gynnsamt än det vi hade
förra året. Senast tillgängliga statistik tyder på all överskottet i
utrikeshandeln 1978 blir en aning lägre än vad som anges i ulskotlsbetänkandet,
främsi pä grund av något ökad import En fortsatt salsning pä exportindustrin
med målsättningen atl återvinna ylleriigare marknadsandelar är därför alltjämt
ell angeläget krav i den ekonomiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den socialdemokraliska partimolionen nr 1124 och i reservalionen presenterar
socialdemokralerna ett budgetalternativ, som enligt motionärerna skulle sluta
på ett budgelsaido som är ungefär 2,5 miljarder lägre än regeringens
budgetförslag. Della socialdemokraliska förslag är emellertid dess värre pä
flera punkier en papperskonstruklion utan förankring i verkligheten. Man
undviker t ex. alt ta någon som helst hänsyn lill lidpunkten för
skalleuppbörden och för därmed hell andra inkomsisiffror än dem som faktiskt
kan uppnås. Förslagel all slopa inflationsskyddel i skatteskalan ger l.ex. inle
en inkomstförstärkning pä 1,5 miljarder utan endast pä 1 miljard. Därtill
kommer all socialdemokraterna i och för sig anser atl man bör införa någon form
av inflationsskydd i skatteskalan men i annan form än indexregleringen och alt
en sådan skatteförändring ju måste slå igenom i budgetförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
skadar heller inle att påminna om all socialdemokralerna så senl som i december
förra året ville ha en betydligt större skattesänkning för innevarande år än
den som riksdagen faktiskt beslöt Om socialdemokraternas linje från i julas
hade vunnit gehör, hade ju statsinkomsterna för andra halvåret 1979 - alltså en
del av kommande budgetär - blivit en halv miljard lägre än</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vad de nu faktiskt kommer
atl bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Della
är några modiflkationer som man i anständighetens namn bör göra i det
socialdemokratiska budgetförslaget Det finns emellertid några saker som jag
lycker är värre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Renl
löjeväckande är den budgetpost i det socialdemokratiska budgetalternativet på
800 milj. kr. som uppges bli elt resultat av en annan energipolitik. Här
gäller ju först och främst atl vi ännu inte har sett del förslag lill
energipolitik som regeringen avserati presentera. Det harju f ö. ryktats om atl
regeringen och socialdemokraterna på den här punkien inle skulle slå så långl
ifrån varandra. Man kan dock inte gärna låta följderna av en okänd
energipolitik avspegla sig i en viss bestämd budgetpost: en besparing på 800
milj. kr. Socialdemokraterna tycks vilja tillgodoräkna sig nägon sorls retroaktiv
belöning på 800 milj. kr. för tidigare klokhet Del må vara, men del kan inle
räknas in i en realistisk budgetpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här posterna i det socialdemokratiska budgetförslaget kan alltså negligeras,
och dä blir skillnaden mellan regeringens budgetförslag och socialdemokraternas
budgetalternativ mindre: ungefär en miljard kronor. Regeringens budgeiförslag
leder till ell budgetunderskott på 45 miljarder kronor. Socialdemokraternas
budgetförslag leder lill etl budgetunderskott på 44 miljarder kronor. Frågan är
då om det verkligen kan vara så att skillnaden mellan en ansvarsfull och en
ansvarslös budgetpolitik gär jusl mellan 45 och 44 miljarder i
budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
punkter tycks bli återkommande i socialdemokraternas budgetdiskussion.
Kjell-Olof Feldt berörde båda. Den ena är strukturfonden, den andra
produktionsfaktorsskatten. Strukturfonden, som finansieras genom 2 miljarder
frän statsbudgeten och 2 miljarder pä lånemarknaden - och varigenom
läneutrymmet för andra ändamål givetvis begränsas - avses användas för
framtidsinriklade investeringar. Till detta vill jag säga atl det ju råder
ganska stor enighet om all den nuvarande låga investeringstakten inte i första
hand sammanhänger med brislen på riskvilligt kapital utan med det faktum alt vi
alltjämt ligger en bra bit under fullt kapacitetsutnyttjande. Jag tror att det
är riktigt att räkna med atl vi fär en mer påtaglig investeringsuppgång först
när vi närmar oss ell fullt kapacitetsulnyltjande. Frän dessa utgångspunkter
kan alltså denna strukturfond i nuläget inte bidra till en ökning av
investeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra stora nya inslaget i socialdemokraternas finans- och budgetpolitik är
förslaget om införande av en produktionsfaktorsskalt Man vill inle nu binda sig
för nivån på en sådan skatt, och man vill heller inte närmare redovisa dess
utformning, men man hävdar likväl att denna nya skatt bör kunna fö genomslag
redan budgetåret 1979/80 och kunna införas i varie fall delvis redan den 1
januari 1980. Frän regeringens och folkpartiets sida har vi sagt atl
produktionsfaklorsskatlen är elt uppslag som bör allvarligl prövas. I detta
syfte har budgetministern föranstaltat om en teknisk snabbutredning kring
produktionsfaktorsskattens verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
borde kunna hälsas med tillfredsställelse av förslagsställarna. Det är
uppenbart all det råder delade meningar om vilka effekler produkiionsfak-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torsskatten faktiskt
kommer att ha. Jag kan hänvisa till atl de socialdemokraliska reservanterna i
finansutskottet själva t. ex. säger att effekterna pä kommunernas ekonomi av
produktionsfaklorsskatlen icke är entydiga. Det är uppenbariigen någonting som
behöver närmare utredas. Jag kan också hänvisa till atl LO-ordföranden Gunnar
Nilsson harsagi alt han vill veta mera om hur del här skall lösas rent
tekniskt. Han tror att del är en komplicerad fråga, och han ullalar tveksamhet
inför möjlighelerna all lösa de tekniska problem som skulle vara förenade med
införande av en produktionsfaktorsskalt redan näsla är. Jag håller med Gunnar
Nilsson. Jag tror alltså atl del finns siarka skäl för atl noggrant pröva
produktionsfaktorsskattens verkningar på olika områden och alt man inle nu kan
räkna med att denna skall skall kunna införas redan den 1 januari 1980. Den kan
därför inte anständigtvis räknas in i del budgetalternativ som vi nu
diskuterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall ocksä någol beröra frågan om siatens upplåning. Jag har ibland föll ett
intryck av atl man pä sina häll tror att budgetunderskottet på 45 miljarder i
sin helhel måste läckas genom en statlig upplåning av motsvarande sioriek. Så
är del ju inle alls. Den samlade utlandsupplåningen behöver bara svara mol
underskottet i bytesbalansen, fömtsatt atl nägra förändringar i valutareserven
inle är nödvändiga. 1978 slannade denna statliga utlandsupplåning vid 2
miljarder kronor, medan den 1977 var flera gånger större. Vi beräknar nu att av
de 45 miljarder som statsbudgeten för 1979/80 formellt redovisar i underskott
kommer ungefär 5 miljarder atl behöva läckas av statlig utlandsupplåning. Denna
utlandsupplåning, som sköts av riksgäldskontorel, har hittills kunnat ske pä
för svenska staten förhållandevis gynnsamma villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lål
mig, herr talman, lill sist i all korthet säga någonting om penningpolitiken.
Det är självfallet så all den ekonomiska politiken i allmänhet anger
förutsättningarna för penning-och kredilpolitiken. Jag vill emellertid i det
här sammanhanget och med anledning av nägra motioner, som utskottet behandlar i
sill betänkande, påminna om aU riksdagen inte i detalj bör styra riksbankens
handhavande av penning- och kreditpolitiken. Finansutskottet påpekar därför att
det från principiella synpunkler inte är lämpligt atl riksdagen genom anvisningar
i detaljfrågor låser fullmäktige i riksbanken i dess ämbetsutövning. Det gäller
t ex. beslut om räntesatser och fördelningen av kreditutrymmel mellan olika
sektorer. Vi nöjer oss med att konstatera att det i och försig finns behov av
krediter på mänga olika områden och att nägon allmän kredilåtslramning eller
någol kreditstopp nu inle är aktuellt Frågan om kredilpolilikens
förutsättningar och utformning i framtiden för vi äterkomma till i samband med
behandlingen av långtidsbudgeten och kompleiteringspropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ber, herr lalman, med della au fö yrka bifall till finansutskottets hemställan
pä samtliga punkter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Bjcirn Molin kallade våra skalleförslag för en papperskonstruklion,
som inle skulle innehålla någonting. Han lalar om all vi inle har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tagit hänsyn till
tidpunkten för skalleuppbörden. Till det är bara alt säga alt den
realekonomiska effekten är den vi anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
säger sedan atl vi uppskattat de ekonomiska följderna av en okänd
energipolitik. Nej, Björn Molin, vi har utgått frän följderna av en bara
alltför känd energipolitik, som hittills har kostat landet många miljarder och
som skulle forlsälla att göra det. Vi kan inte ta hänsyn lill vad
folkpartiregeringen sitler och funderar över när vi väcker våra motioner. Vi
måste utgå frän den verklighet som dä existerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
skulle alltså vara en papperskonstruklion enligt herr Molin. Men av denna
papperskonstruktion har nu herr Mundebo ändå klippt ut tre figurer. Han tänker
med våra förslag finansiera en betydande del av sin skattesänkning för 1980,
så det måste vara ena märkliga pappersfigurer. De marscherar rält bra, vad jag
förstår, när folkpartiregeringen för hand om dem, men här duger de inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är lilel konstigt att riksdagen i dag skall avvisa våra förslag - om
stämpelskatter, om leasingbilarna, om förelagarnas barnomsorgsavgift -samtidigt
som budgetministern är i full färd med alt skriva en proposition som innehåller
jusl de förslagen. Gör inte finansutskottets borgerliga majoritet riksdagens
behandling av den här frågan till någol av etl skämt -om regeringen nu menar
allvar med del man säger i sin presskommuniké?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Molin beklagar sig över alt övriga partier har avvisal hans förslag om en s. k.
procedur för alt ge finansutskottet information om övriga utskotts beslut. Nu
trodde jag, herr talman, atl vi hade kommit överens om en procedur som skulle
vara fullt tillräcklig för finansutskottets information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vad herr Molin krävde var i själva verkei något helt annat. Socialdemokratin
har ell egel budgetalternativ. Det innehåller vissa förslag om ökade utgifter
utöver budgetförslaget, men framför allt en rad ulgiftsbesparingaroch
inkomstförstärkningar. Alla dessa förslag har herr Molin och de övriga borgarna
sagl nej ull. Men det han tänkte sig i går var alltså atl vi socialdemokraler
skulle överge värt egel budgetalternativ och ansluta oss till herr Mundebos
budgetförslag innan dessa båda alternativ ens har behandlats av riksdagen. Del
tyckte vi var lilel väl magslarkt, och därför lackade vi nej till denna s. k.
procedur,som herr Molin i själva verkei avsäg att ge ett belydande politiskt
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lål
mig sedan bara nolera, herr talman, alt i herr Molins inlägg fanns det inle ett
ord om arbelslöshelen och arbeismarknadsproblemen. Är finansutskollets
ordförande över huvud taget inte intresserad av den frågan? Är det därför han
så tyst och försagt gär förbi den?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BJÖRN MOLIN (fp) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag vidhåller atl socialdemokraternas budgetalternativ i vissa delar är
en papperskonstruklion. Om man föreslår att indexregleringen i skattesystemet
skall tas bort och inte beaktar uppbördsterminerna, kan man inte komma ifrån
delta genom all säga atl man diskuterar de realekonomiska effekterna. Vi
diskuterar ju budgetförslaget för 1979/80, och det är bl. a. budgetunderskottet
i del budgetförslaget som har föranlett mycken debatt -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en del ulbrou från
socialdemokraliskl häll också för den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller produktionsfaklorsskatlen, som jag i och för sig inte har avvisat -
och del har inie budgetministern gjort heller - har vi sagl alt om man skall
införa en helt ny skalt med genomgripande verkningar för näringslivet och
kommunerna, så måsle den utredas ordentligt Därför tror vi inle att den kan fö
någol genomslag för budgeiårei 1979/80.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
är del väl ändå så med del här försöket atl i del socialdemokratiska
budgetalternativet tillgodoräkna sig 800 milj. kr. för en bätire energipolitik,
all det är skoj. Då skulle ju vi kunna tillgodoräkna oss etl oändligt antal
miljarder-om man före 1976 hade följt våra förslag till en annan ekonomisk
politik. Då hade vi haft en bällre tillväxt i landel. Dä hade skatieunderiagel
varit myckel slörre. Dä skulle vi retroaktivt på grund av någon sorls klokhet
kunna tillgodoräkna oss mängder av miljarder. Men Kjell-Olof Feldl inser väl
atl ett sådanl resonemang inte hör samman med en seriös diskussion om budgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
harjag varit kriiisk mot det sätl på vilkel vi behandlar budgeten här i riksdagen
-jag hade alltså önskat en sammanhållen behandling. Nu säger Kjell-Olof Feldl:
Vi har från socialdemokratiskt häll värt budgetalternativ, och del innehåller
en del besparingar, en' del utgiftsökningar och en del inkomstförstärkningar.
Det är riktigt,det finns några inkomstförstärkningar, Kjell-Olof Feldl nämnde
dem, bl. a. stämpelskatten och utvidgningen av underlaget för arbetsgivaravgift
för bilförmån. Jag lycker de är rikliga, och det vet Kjell-Olof Feldl atl jag
har sagt i finansutskottet Men den verkliga effekten av den polilik som herr
Feldt nu förordar blir alt socialdemokraterna i vissa fall kommeratl fö
majoritet fören del av de utgiftsökningar de föreslår, men de kommer inle alt i
riksdagen fö majoriiei för de inkomstförstärkningar som skall finansiera
utgiftsökningarna. Och del var för alt undvika all vi skulle komma i den
situationen somjag ville ha den här särskilda proceduren där del skulle ske en
samordning via finansutskotlel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Lål mig med anledning av del sisla säga, all det visar vad Björn Molin
föreställer sig all vi skulle göra, nämligen att om vi fick stöd av något annat
parli i elt utskott för våra egna förslag skulle vi rösta nej till dem föratt
behaga herr Molin. Det aren ganska orimlig ståndpunkt t. o. m. för all komma
frän en folkpartist Den diskussionen skall herr Molin föra med Nils Åsling och
andra, som eventuellt kan biträda våra ulgiftsförslag men inte vågar biträda
våra förslag lill besparingar och inkomstförstärkningar. Del är de partierna
som uppträder ansvarslöst, inle vi som konsekvent följer ell budgetalternativ
som vi har lagt upp för riksdagen och begär riksdagens förtroende för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
skatleförslag blev nu i herr Molins replik bara i vissa delar en
papperskonstruklion, men del var lill ringa tröst för herr Mundebo, antar jag,
som ju länker använda konstruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den här diskussionen tycker jag en sak framgår: Finansutskottets ordförande är
- del framgår ocksä av det belänkande han har förelagt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riksdagen - utomordentligt
bekymrad över den utveckling budgelunderskoltel lar sig. Han är dessutom
ganska myckel pä det klara med att det inte kommer alt räcka med de utgifter
som herr Mundebo har förelagt riksdagen ulan all del ligger andra och slörre
problem och väntar. Han har skrivit sida upp och sida ner om delta. Men här i
kammaren kan han bara, när det gäller eventuella lösningar pä problemel, göra
en bokföringsmässig kalkyl över oppositionens förslag och säga alt de faller en
månad för senl och därför inle är intressanta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det inte utomordentligt svagt, Björn Molin, atl beiräffande delta grundläggande
problem bara diskuiera frågan om hur man skall läxa upp riksdagens övriga
utskott för alt de är för ansvarslösa, som herr Molin gör? Jag tycker att man
skall slälla något större anspråk pä sig själv och på den regering som herr
Molin representerar. Varför inte åtminstone med något ord antyda all också herr
Mundebo och folkpartiregeringen borde föregå med någonting som liknar ett gott
exempel i sin hanlering av budgeten? Del är möjligl att moralen här i riksdagen
inte kan bli så hög när vi för oss förelagda en budgel som ser ul på det här
viset och när vi för höra snart sagl varie dag hur budgetunderskotlet rusar i
höjden. Riksrevisionsverket har senast noterat att budgelutfalletinnevarandebudgetårnublir600miljonersämreigenän
vad vi irodde fören månad sedan. Det problemel vill herr Molin inle diskuiera.
Han säger att skillnaden mellan en ansvarsfull och en ansvarslös finanspolitik
skulle gå mellan 44 och 45 miljarder. Vad del handlar om, herr Molin, är modet
och viljan aU ta upp diskussionen om del som del verkligen handlar om: Skall vi
göra någonting åt detta? Skall vi satsa pä en finanspolitik som skapar en
starkare ekonomi i stället för all förlora oss i ganska meningslösa
matematiska, bokföringsmässiga kalkyler?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BJÖRN MOLIN (fp) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herrlalman!
Budgetunderskottet är intressant främsi genom dess effekt på samhällsekonomin.
Om etl stort budgetunderskott alltid skulle leda lill en bestående balans i
samhällsekonomin, då vore inle värt nuvarande underskott någonting att oroa
sig för. Men jag tror inle all det är så, ulan i likhet med Kjell-Olof Feldt
tror jag att etl bestående stort budgetunderskott medför risker. Det är också
därförjag har tagit upp frågan om dessa risker och försökt göra någonting äl
det genom en samordnad procedur i riksdagen, som skulle hindra atl underskottet
blev ännu större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
haralltså tagit ett iniliativ i finansutskottets presidium, men detta har jag
inle fött stöd för. Jag lycker att det är tråkigt alt socialdemokraterna, som
ju lalar sä mycket om budgetunderskottet, inle har velal vara med om att finna
en procedur som konkret skulle hindra att riksdagsbehandlingen av olika ärenden
leder fram till alt vi för ett ännu större budgetunderskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vidhåller min uppfattning att öm det i olika utskott bildas en majoritel för
ulgiftshöjningar - bl. a. genorn att socialdemokralerna rösiar för sådana -men
dessa utgiftshöjningar inie följs upp av besparingar eller inkomstförstärkningar,
sä faller ansvaret pä de partier som drivit fram dessa ulgiftshöjningar. Den
fakliska effekten av riksdagsbehandlingen blir nämligen då ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>större budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
Kjell-Olof Feldt menar allvar med sin oro för all budgetunderskottet skall
stiga ytteriigare, då lycker jag att han skall diskutera igenom denna fräga med
de partikamrater som sitter som ulskollsordförande i exempelvis
utbildningsutskoltet eller kulturutskottet, så all de inle rusar i väg och
klubbar igenom beslut om ytterligare utgiftsökningar ulan alt ens avvakta vad
finansutskotlel har sagl och vad riksdagen kan komma atl besluta. Del är
faktiskt så att man i några utskott t. o. m. harfatiat beslut om ulgiftshöjningar
ulan att del har förelegat moiioner. Enligt vad jag underrättats om har
exempelvis kullurulskotlet beslutat all höja anslagel lill lokalradion med 10
miljoner, och i det fallet fanns inle någon socialdemokratisk motion som grund
för beslutet. Del är just föratl förhindra den lypen av beslut i riksdagen som
jag föreslog den här särskilda proceduren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skall jag gärna tillstå alt jag lycker all diskussionen om budgetunderskottet
ibland har blivit litet för omfattande. Del är dessulom litet komiskt all 1979
höra en socialistisk ekonom tala om budgetunderskott pä samma sätt som
högerledaren Jari Hjalmarson gjorde för 20 år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NILS
ÅSLING (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Uppgången i den svenska ekonomin håller i sig. Trepartiregeringens
slabiliseringspolitik har i förening med den förbättrade internationella
konjunkturen bl. a. skapat förulsältningar för ytterligare uppgång i
orderingången till industrin, ytteriigare kraftigt ökad export och tendenser
lill en vändning i arbetsmarknadsläget Den under 1979 förutsedda produktionsökningen
på 5,5 9é är - som finansutskottet framhåller - del högsta tillväxttalet under
1970-talel. Exporten väntas 1979 stiga med ytterligare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
faktiska utvecklingen under 1979 kommer dock att vara avhängig både av den
internationella utvecklingen och av de svenska förelagens förmåga att bevara
och ytteriigare stärka sin konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
tyder pä all konjunkluren internationellt kommer alt hålla i sig åtminstone
under del här årel. I USA har del visseriigen redan inträffat en utplåning, i
varie fall inom vissa sektorer, men uppgången forisälier i Västtyskland och i
andra europeiska länder. Dess varaktighet är dock givelvis beroende av att
utvecklingen inte störs av oljebrist, strejker eller andra oberäkneliga
händelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utskottet framhåller bör de svenska exportföretagen ocksä ha en chans att
ylleriigare vinna terräng i konkurrenshänseende. Här blir självfallet
kostnadsutvecklingen och företagens egen prissättningspolitik av avgörande
betydelse. Det fanns redan vid årsskiftet tendenser till all förelagen
utnyttjade del förbättrade marknadslägel till prishöjningar hellre än au försöka
ytterligare öka sina marknadsandelar. I en del fall har del ocksä varit helt
nödvändigt, det förtjänaratt understrykas, atl företa prishöjningar föratt
förbällra lönsamheten. Det gäller bl. a. företagen inom skogsindusirin och
vissa andra basnäringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del vore samtidigt farligt
att ta den på kort sikl förhållandevis ljusa bilden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till intäkt för all krisen
skulle vara övervunnen och balansen återställd i svensk ekonomi. Både
arbetslösheten, det rekordslora budgetunderskottet och tendenserna till en ny
försämring i bytesbalansen är lecken pä atl sä inte är fallet. Faran är inte
över i svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ungdomsarbetslösheten kan man redan tala om ett påtagligt och
beklagligt, för alt inle säga dystert, bakslag. Trepartiregeringen satte kort
före sin upplösning in myckel omfattande ålgärder mot arbetslösheten bland de
unga. Detta gav under hösten utslag i kraftigi sjunkande arbetslöshetstal. Den
nu inträffade ökningen visar all del kommer att fordras fortlöpande målmedvetna
och kraftfulla insatser ännu under lång tid såväl av staten och kommunerna som
av förelagen för att hålla arbelslöshelen bland ungdomen nere. Samtidigt måsle
näringspolitiken och regionalpolitiken intensifieras för aU man skall kunna få
fram fler varaktiga jobb till bl. a. ungdomar, som väntar pä sin chans på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya företagskriserna, bl. a. inom verkstadsindustrin, visar också alt det kommer
alt krävas stora insatser framöver för alt klara nödvändiga omställningar inom
olika branscher, både inom sädana som man under senare är pekal ut som
krisbranscher och inom utpräglade framlidsbranscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrkeprovet
del närmasle året blir dock av alll atl döma förmågan all hålla inflationen i
schack. Den lägre inflationstakt som uppnåddes med trepartiregeringens
stabiliseringsätgärder har nu kunnat vidmakthållas ungeför ell är. Frän att
Sverige under den sista delen av den socialdemokratiska regeringsperioden
hamnat bland de länder i Europa som hade de snabbaste prisökningarna av alla
har Sverige 1978 lill följd av trepartiregeringens politik legat klart under
medeltalet i Europa, Del innebär att Sverige under 1978 internationellt hävdade
sig myckel bra i fråga om både priser och sysselsällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
pressen på priserna ökar nu återigen alldeles påtagligt. En fortsatt låg
inflationstakt är samtidigt en avgörande förutsättning för att del skall gå all
bevara den återvunna konkurrenskraften mot utlandet. En fortsatt lugn
prisutveckling under 1979 är också en avgörande förutsättning för atl vi inle
skall löpa risk alt i samband med höstens lönerörelse på nytt hamna i en
okontrollerad pris- och lönekarusell. Inte minst 5-procentsklausulen i de
gällande löneavtalen kan bli svär att klara, om man inte målmedvetet arbetar pä
atl hälla priserna i schack.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora budgetunderskottet kan självklart ge bränsle lill en ordentlig
inflationsbrasa, om aktiviteten i ekonomin allmänt ökar. Men även prisstegringsimpulserna
ulifrän har blivit påtagligt starkare. Höjningarna av oljepriserna lill följd
av utvecklingen i Iran är bara etl exempel. Fler och fler förelag utnyttjar
också uppenbarligen det bättre marknadsläget lill alt höja priserna på sädana
varor som går i internationell handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
ijanuari steg SPK:s index med 1,3 96. Prisuppgången är visseriigen i regel
större i januari än under andra månader beroende dels pä indextekniken, dels på
att många förelag föredrar atl justera priserna jusl vid årsskiftena. Men del
är en tydlig varningssignal om all det krävs en mycket stram ekonomisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>politik redan för atl
hålla inflationstakien nere på nuvarande nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centern
pekade redan i höstas på riskerna med en för stark konsumtionsstimulans och
menade att regeringen, men särskilt socialdemokralerna, underskattade den
kommande konsumiionsutvecklingen. Vi kan nu konstatera att utvecklingen ger
oss rält. Trots atl det vid höstens skattebeslut blev fräga om en mindre
påspädning än vad regeringen tänkt sig, tvingades regeringen redan i
flnansplanen till en uppjustering av konsumtionsprognosen. Osäkerheten om
sparandet har ocksä blivit alll slörre. Mänga bedömer nu risken som stor att
del lidigare uppdämda behovet av alt konsumera bl. a. varaktiga varor skall
leda lill en slor ökning av hushållskonsumlionen på bekoslnad av sparandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slor
återhållsamhet är därför absolut nödvändig även framöver. Det gäller både de
offentliga ulgifterna - statens och kommunernas olika åtaganden -och den
privaia konsumtionen. Men del måste självfallet också gälla olika löften om
skallesänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
och de olika partiernas företrädare i finansutskottet har vid olika tillfällen
varnat för överbud vid budgelbehandlingen här i riksdagen, och det har redan
varit föremål för en debatt här i dag. Det är varningar som jag kan instämma i.
Vi i centern kommer att göra vad pä oss ankommer för all inte belasta budgelen
med nya åtaganden av konsumtionskaraktär utan att man anvisar molsvarande
medel. När del gäller investeringsulgifter måsle givetvis sysselsätlningen och
den framtida avkastningen i första hand vara avgörande för besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
del är dä självfallet viktigt all också regeringen är beredd att la sitt
ansvar. Regeringens överbud på skatlerna före jul och räddhågan för att nu
lägga fram etl fullständigt finansieringsförslag lill del aviserade
skaltepaketet visar otvivelaktigt pä riskerna med svaga regeringar i tider då
det behövs ett kraftigt lag om styråran. Men del visar enligt min uppfattning
också atl folkpartiet som parti hittills inte tagit tillräckligt allvariigt på
den lurande inflalionsfaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
skall inle motsättningarna mellan partierna överbetonas. När det gäller
grundelementen för stabiliseringspolitiken flnns del trots allt en bred
enighet, som ocksä innefattar socialdemokraterna. Del borde alltså finnas
förutsäu-ningar alt fullfölja den under fjolåret framgångsrika
stabiliseringspoliliken. Socialdemokraternas övningar med budgetalternativ är
dock förknippade med många frågetecken. Det socialdemokratiska
budgelallernativet är nämligen minst sagt lösligl till sin konstruktion.
Kjell-Olof Feldt åberopar frankt besparingar på 2,5 miljarder, men han nämner
då försiktigtvis inte hur den post om 800 milj. kr. som utskottets ordförande Björn
Molin tog upp är närmare konstruerad. Jag har haft den uppe i debatt med
Kjell-Olof Feldt tidigare utan all f något svar på frågan hur den är uppbyggd.
Jag har sä småningom kommil fram ull den teorin aU del här är en alldelels egen
alternativ energikälla som socialdemokralerna har uppfunnit - kanske en egen
lilen Moulin Rouge ule i valvinden,som Kjell-Olof Feldl harskapat för alt på
det sättet förstärka ett ganska skralt budgetalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna gör etl
stort nummer av sitt förslag om produklions-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>faktorsskatten. Den skall
enligl den enklare propagandan räcka både till att väsentligt bringa ned
budgelunderskoltel och till att sänka direktskalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
själva verkei är det dock inle fråga om någol annal än en något modifierad
arbetsgivaravgift Den har samma negativa verkningar på sysselsättningen som den
tidigare löneskatten. Den urholkar på samma sätt som höjda arbetsgivaravgifter
kommunernas och landstingens skalleunderlag. Den driver på så sätt i efterhand
upp kommunalskallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldl har här i dag inte heller kunnat ge något besked om vilken effekt den s.
k. promsen enligl socialdemokraternas modell skulle ha pä investeringsviljan i
näringslivet. Det är ändå en central fråga i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund kan centern inle godta proms eller någon liknande skatt som
påbröd lill andra skatter. Däremot kan del vara värt att undersöka -och det
harju Ingemar Mundebo ulfäsi sig att göra - om promsen möjligen kan ersätta
redan existerande skatter och avgifter. Del är möjligt atl man pä det sältel
kan åstadkomma förenklingar i skattesystemet, och dä är det självfallet lovvärt.
Man skulle också fö en riktigare fördelning av skattebördan mellan
sysselsältningsintensiva och kapitaliniensiva förelag, vilkel är ett sedan
länge känt önskemål. Statskassan får vidare in en någol slörre summa pengar för
varie procent proms än vad det blir med moms eller arbetsgivaravgifter-dock
inte på långa vägar sä myckel atl del, realistiskt bedömt, räcker lill några
mer omfattande skattesänkningar eller till nägon mera påtaglig reducering av
budgetunderskotlet Socialdemokralerna är fortfarande det parli som mest
kritiserar del stora budgetunderskottet men inte accepterar återhållsamhet med
reell innebörd för att bringa ner det. Det gör att man för elt, minst sagt,
märkligl intryck av det socialdemokratiska budgetalternativet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderaterna
har återfallit i en polilik där man vill framtona som del parli som vill sänka
inkomstskatten mest av alla, men man motsätter sig ocksä alla höjningar av
såväl arbetsgivaravgifter och moms som energiskall. Det är givetvis i längden
en ganska verklighetsfrämmande politik i en situation, där staten redan lånar
45 miljarder kronor till sin verksamhel -och dessutom till en icke oväsentlig
del frän ullandel - och där del nu äntligen växer fram etl ökat lånebehov till
invesieringar i industri, jordbmk och bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett viktigt avseende är centern, folkpartiet och kanske ocksä socialdemokralerna
överens när det gäller skallerna. Del är att man för 1980 och 1981 måste salsa
på en effektivare kommunal skalleuljämning i enlighel med den
kommunalekonomiska utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, som alla vel, etl gammalt centerkrav. Vi har drivit det för all fö större
rättvisa mellan kommunerna och mellan människor i olika delar av landel. Men yi
har också drivit kravet på bättre skalleuljämning därför all
kommunalskalleskillnaderna påverkar den samlade skattebördan för olika
kategorier inkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
ärdet också angeläget med lättnader i den statliga beskattningen. Men de måste
som allting annal vägas mot och avpassas till andra önskemål inom den
tillgängliga ekonomiska ramen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
vet all del finns stora eftersatta behov inom bl, a. barnomsorgen och
åldringsvården och alt den utbyggnaden kostar myckel pengar. Dä kan man inle
med det sociala ansvaret i behäll lala ett direkt hotfullt språk mot
kommunerna, som framförallt moderaterna nu gör, Alla vet all barnfamiljerna
släpat efter ekonomiskl i förhållande lill andra grupper ända sedan börian av
1970-talet, Då kan man inle med bibehållet socialt ansvar sätta stora skattesänkningar
för dem som har det någorlunda hyggligl ställt framför insatser för
barnfamiljerna. Del kan i varie fall inte vi vara med om. All kompen.sera sig
genom att höja andra skatter - moms, arbetsgivaravgifter osv. - innebär att
lågavlönade och pensionärer och familjer med stor försöriningsbörda i stor
utsträckning får vara med och betala. Dä mäste man gä fram med försiktighet Del
är alldeles uppenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är av sådana skäl som centern höll tillbaka när det gällde skatterna för 1979.
Det är därför som vi nu kräver, att vårdnadsersättningen skall inrymmas i den
ram som kan stå lill förfogande förändringar i skattesystemet och andra
förbättringar. Del vore orimligl atl nu än en gång gå förbi barnfamiljerna.
Inom den ram som regeringen räknar med kommerdet ändå enligt vär uppfattning
att finnas ell hyggligt utrymme för angelägna ändringar ocksä i del statliga
skattesystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbättringen
i ekonomin måste även utnyttjas för etl rejält avstamp mot ett bättre 1980-tal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
avgörande för utvecklingen blir därför nu hur närings- och regionalpolitiken
utformas. Om man lyckas fullfölja stabiliseringspoliliken finns det självfallet
goda förutsättningar att också gä vidare mol målet alt återställa näringslivets
konkurrenskraft och öka sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
regionalpolitiken har folkpartiet och moderaterna nu helt slutit upp pä
centerns linje efter atl tidigare ha förordat en återgång till 1960-talets
flyttlasspolitik. I varie fall har uttalanden från regeringshäll vittnat om
sådana avsikter. Det är nämligen ell myckel betydelsefullt principiellt
slällningslagande som centern, folkpartiet och moderaterna enat sig om i
finansutskottels betänkande i och med biträdandet av cenlermolionen. I
molionen framhålls att det endast genom att i ökad ulsträckning slyra
produktionstillväxten till regioner med hög arbetslöshet är möjligl att
åstadkomma en fördelning av eflerfrågelryckel inom näringslivet som tryggar
expansion ulan inflationstryck. Och det är i en uppgångsfas i konjunkluren ell
centralt och betydelsefullt problem som man därmed tacklar. Förelagen bör söka
sig till arbetskraften i slällel för atl tvinga fram flyttning mellan regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
intressanta var atl näringsutskottels majoritet anslöt sig till dessa
uttalanden och framhöll atl ett väsentligt inslag i denna politik följaktligen
måste vara alt i ökad utsträckning främja produktionstillväxten i regioner med
hög arbetslöshet Detta har finansutskottels majoritet alltså anslutit sig till.
Här har enligt min uppfattning folkpartiet och moderaterna gjort en helomvändning,
och därmed bör del vara möjligt atl fö en bred samling kring den av
centerpartiet förordade regionalpolitiken, som kommer alt bli föremål för
behandling av vårriksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I realiteten har
socialdemokraterna också anslutit sig till det här uttalandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även om Kjell-Ölof Feldl
gör sitt yttersta för att försöka bevisa motsatsen. Men socialdemokraterna
harju inget motsvarande yrkande i sin molion, och de har i princip anslutit sig
lill våra ambiiioner. Kjell-Olof Feldl har nyss från denna talarstol gett
intryck av atl vi har orealistiska mål, och han har på nytt tagit upp den eviga
deballen mellan honom och mig om centerns mål 400 000 nya jobb under
|l980-lalel. Som jag tidigare haft lillfälle all påpeka för Kjell-Olof Feldt
-jag måsle tydligen snart ge skriftligt på delta -sä innebär det all vi har
ansett atl målet arbele ål alla, likvärdiga förulsältningar att fö arbele
oavsett bosiadsort, måste konkretiseras i form av en målsättning. Jag tycker,
eftersom soialdemokraiin minsann inte sticker under stol med alt man strävar
efter arbete åt alla, atl den här kritiken är - för att använda ett rent
svenskt ord - hyckleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angeläget att hitta lösningar med bred förankring också när det gäller
näringspolitiken. Man kan t. ex. inte lämna flygindusirin vind för väg; vi
behöver bevara och ulveckla dess teknologiska belydelse och roll. Riksdagen går
i vår atl besluta om åtgärder beiräffande bl. a. tekoindustrin, SSAB och LKAB,
liksom om riktlinjerna för 1980-lalels näringspolitik. Detla förutsätter etl
aktivt engagemang från statsmakternas sida kombinerat med en vilja frän
branschernas, fackföreningsrörelsens och ägarnas sida lill förutsättningslösa
lösningar på strukturproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
problem löser man inte med statligt övertagande av förelagen, men statens
medverkan är nödvändig för atl strukturåtgärder skall kunna genomföras med
tillräcklig kraft och målmedvetenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
räcker alltså inle med alt ropa pä bankerna, för att nu la en penningpolilisk
aspekt på dagens tema, och tro atl bankerna skall lösa komplicerade
näringspolitiska frågor. Om man nu anser att bankerna har tjänat för myckel
pengar under lågkonjunkturen, bör man naturligtvis eftersträva sänkta
räntemarginaler och därmed generellt sänkia kostnader i näringslivel. Man löser
inga näringspolitiska problem genom att kräva konkurser i näringslivet för
deras egen skull och alt bankerna skall la elt ökat ansvar den vägen. Del är
atl skjuta över ell näringspolitiskt ansvar pä bankerna, ett ansvar som de inte
är skickade att ta. Banklagstiftningen och kreditpolitiken har heller inle
utformats pä ell sätt som gör del möjligt för bankerna alt spela en ny roll i
näringspolitiken. Den målmedvetna näringspolitik som behövs även
fortsättningsvis måste alltså bedrivas av ansvariga poliliska instanser. Del
ansvarel kan inte övervältras pä andra. Eftersom näringspolitiken förutsätter
samverkan frän alla inblandade parter, med olika roller och delvis motstridiga
intressen, för statsmakterna inte tveka alt ange mål och spelregler. Annars
föriorar insalserna snabbt i kraft och konsekvens, vilket på sikl kan bli
förödande för utvecklingen i branscher med strukturproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Försl och sist är i näringspolitiken ändå del akuta problemet hur man
skall öka investeringarna. Pä något sätl litet aningslöst och omedvetet pekar
man i den socialdemokraliska reservalionen nr 1 lill finansutskottets
belänkande pä det problemel i hela dess vidd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Man säger pä etl ställe
att överlikvi iiieten skall mötas med promsen - den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nya mirakelmedicinen.
Litet längre fram säger man atl detta kanske ändå inte räcker, ulan atl man
kanske måste la till konjunklurfonder för att frysa ner överlikviditet och
vinsler, som kan komma under den här konjunktumpp-gången. Men sedan, efter
ytteriigare en sida i reservationen, kommer finalen, där man säger att-och det
sker med en suck: "Vad som behövs är därför en politik som omvandlar den
höga likviditeten i en faktisk investeringsvilja." Det är naturiigtvis
sant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist har man, efter mänga ord och många sidor i en ordrik reservalion, kommit
fram till sanningen: alt det gäller atl skapa faktisk investeringsvilja i
näringslivel. Men det är magert med förslagen från den socialdemokraliska
sidan. Genom au ge strukturfonderna en ny avdelning och en ny organisation för
de pengar som vi redan har i samhället främjar man emellertid inte
investeringsviljan. Jag har i dag ställl en fråga till Kjell-Olof Feldl
angående promsen: Är den investeringsfrämjande? Och hur är det med löntagarfonderna?
Del är klart det är angeläget all socialdemokratin ger besked om var man stär
där för att kunna klarlägga för näringslivet om del är möjligt att investera
med sikte på framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lösningen
på problemen är myckel enklare än så här; det är all hålla kostnaderna i
schack, atl hålla nere inflationen och att skapa tillförsikt i näringslivet
genom klara distinkta mål för näringspolitiken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nils Åsling har med tiden blivit ganska blygsam i sina krav på politiska
framgångar. Han utstrålar en enorm belåtenhet när han nu har fött elt uttalande
om regionalpolitiken i finansutskollets betänkande, och han betecknar det som
en milstolpe i utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att Nils Åsling vid del här laget borde veta bätire, nämligen atl
regionalpolitiken inte sköts med uttalanden eller med vackra ord och med
ståtliga målsättningar. Nils Åsling har haft två år pä sig i regeringsställning
för att förverkliga åtminstone någonling av della, att visa vad innehållet var
bakom cenlerns mångåriga retorik. Vi känner till resultatet: del gick åt andra
hållet. Koncentrationen ökade i landet. Stockholms län är det område som växer
snabbast. Arbetslösheten ligger på rekordnivåer i de s. k. skogslänen, och ule
i glesbygderna har ingenting hänt. Hur kan man stå och anklaga andra för
hyckleri när man själv haft chansen aU förverkliga sin politik och totalt
misslyckats? Det är inle så au den som inle ställer upp pä centerns sätt atl
med ord, ord och äter ord försöka driva polilik inle menar allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konkret mälsäuning är väldigt viktig, säger Nils Åsling. Vad är konkret
målsättning? Är det all hysta ur sig all del krävs 400 000 nya jobb? Jag sade
lidigare alt centern i år, efter den borgeriiga politiken, säkert kommer att
behöva la till 600 000 nya jobb förau vara lika duktig som 1976. Det konkreta
ligger i vad man är beredd att göra i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra delen av herr Åslings anförande handlade om centerns nya roll som det
parfi som framför allt motarbetar den privata konsumtionens ökning. Jag tycker
den kostymen sitter litet illa pä herr Åsling efter alla cenlerns äventyr med
överbud. Om centern länker inrikta sin ekonomiska politik på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att hålla tillbaka den
privata konsumtionen, hur skall man få del atl gå ihop med atl Nils Åsling i
sill inlägg avvisade varie hittills känt förslag om förstärkning av statens
inkomster och åtstramning av ekonomin? Promsen var inte bra, momsen var inte
bra, arbetsgivaravgifterna duger inte alls, osv. Jag måste fråga herr Åsling -
han borde gå omkring och bära på svaret sedan länge: Vilka skatter vill
centerpartiet höja? Det mäste ni rimligen för länge sedan ha bestämt er för.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NILS
ÅSLING (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Kjell-Olof Feldt måste leva i den underbaraste av världar när han står
här och är helt omedveten om den internationella och svenska
konjunkturnedgången under 1976, 1977 och 1978. Del enorma handikapp svenskt
näringsliv hade till följd av kostnadsexplosionen 1975-1976 är självfallet
grunden till att regionalpolitiken under det senasie året inte gav den effekt
man skulle önskat. Att föra en debatt helt isolerad från den ekonomiska
verklighet vi lever i är föga meningsfullt. Sädana debatter brukar man ibland
fö föra här i kammaren med övertygade marxister, men jag irodde alt Kjell-Olof
Feldt framför allt var pragmatiker. Dessutom har Kjell-Olof Feldl ell slort och
tungt ansvar för det ekonomiska läge det här landet befann sig i vid ingången
till den här lågkonjunkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har hela liden försökl förbättra regionalpolitiken. Vi har tagit skilda
initiativ, fört fram våra förslag, och vi är beredda att arbeta efter den
modellen även fortsättningsvis. Vi är alltså beredda all fortsätta med konkreta
förslag. Jag är tacksam atl Kjell-Olof Feldl påpekade att Stockholm nu är den i
egentlig mening expansiva regionen i vårt land. Jag kanske härmed kan räkna med
att socialdemokralerna stöder värt förslag om en ny modell för decenlralisering
av offentlig och statlig förvaltning. Vi har föreslagit atl man skall gå in för
alt de statliga verken i viss omfattning skall decentralisera sin verksamhet ut
i landet, t. ex. lägga ul filialer eller delegera funktioner lill länsorgan.
Jag kanske när allt kommer omkring kan räkna med stöd från socialdemokraterna
för delta långtgående konkreta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi har inga ambiiioner att i och för sig hälla lillbaka
den privata konsumtionen, men vi är angelägna om all hejda inflalionen, därför
atl vi vet atl inflationen framför allt drabbar de sämst ställda i samhällel:
låginkomsttagarna, människorsom inte har möjligheterall på skilda sätt
kompensera sig för inflationsutvecklingen. Därför har vi prioriterat
prisstabiliteten - infla-lionsbekämpandet - så högt. Därför lade vi vårt
förslag i höstas. Och därför fullföljer vi nu det med att förespråka ekonomisk
stramhet och realism.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Alla kan misslyckas, även med de bästa intentioner. Den borgerliga
regeringen har genom den internationella konjunkluren och en del annal fött
svårigheter som den själv inte har skapat Men del som gör det nödvändigl att
med en viss handfasthet ta tag i herr Åsling och andra centerpartister i den
här frågan är del enorma gapet mellan era pretentioner under tidigare är, era
angrepp på socialdemokraliska regeringar för vad man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kallade
koncentrationspolitiken, och del fakliska resullal som ni sedan kunde prestera.
Det fanns ju också tidigare internationella konjunkturstärningar och ekonomiska
realileter som man mäste la hänsyn lill. Men del var del aldrig fråga om, då
herr Åsling våren frigjord centerpartist som kunde kräva saker och ling av en
regering. Del är bra om herr Åsling har lärt sig någonting om detta, men sluta
då med att kalla oss för hycklare för atl vi inle ställer upp pä sifferiekar
och retoriska övningar, som möjligen gör sig bra ute i bygdegårdarna men som
inte har så mycket med den reella politiken att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
för vi vela -del var i och försig en rask reträtt, men när det gäller herr
Åsling skall man inte förvåna sig över någonting - alt ni inte har några
pretentioner alls på att hålla lillbaka den privata konsumtionen. Nu är det
inflationen man skall bekämpa. Men, herr Åsling, varför inle dä försöka
övertyga de borgerliga kamraterna inkl. folkpartiet om atl man skall bedriva en
något annan finanspolitik än den herr Mundebo har föreslagit och som herr
Åsling pä ell ganska riktigt sätt beskrev, när han visade hur snabbt problemen
tornar upp sig? Där har nu en rad bedömare utanför de politiska partierna samma
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
säger herr Åsling atl vårt förslag om strukturfonder och produktionsskatt är
raka motsatsen lill att främja investeringsviljan. Ja,det beror helt och hållet
på om man tror att dagens finanspolitik leder till en snabbt ökad risk för stor
infiation, kostnadsstegringar osv. Då blir della det allvarligaste hotet mot
investeringsviljan. Om man i lid vidtar åtgärder för att stabilisera ekonomin
och minska inflationsriskerna främjar det investeringsviljan. Med herr Åslings
resonemang är varie ingripande i ekonomin omöjligt, därför all del kan påverka
de ekonomiska enheterna jusl när man vidtar åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller strukturfonden skulle det, om del hade funnits lid, ha varit värt
att diskutera hur herr Åsling skötte alla sina fonder under sin lid som
industriminisier. Jag vill bara råda herr Åsling alt läsa senaste numret av
Veckans Affärer. Där presenteras Nils Åslings städnota: snabbt ökade förluster
för industridepartementets olika fonder. Jag tror all det behövs någonting nyll
pä del området</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NILS
ÅSLING (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det där är det vanliga illusionsmakeriet. Genom alt kalla insalserna
någonling annat - fond eller plan - tror socialdemokratin att man har tillfört
näringspolitiken någonting nytt. Det ärju inte detla det är fräga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
det gäller är att fö tron på framtiden att återvända i svenskt näringsliv för
att öka investeringsviljan och företagares, arbetares och tjänstemäns
benägenhet all planera för framtiden. Det gör vi minsann inle genom alt inrätta
en eller annan ny fond eller genom att tala om planmässighet. Det gör vi genom
alt skapa ekonomisk stabilitet, sä atl man vet att man har chans atl bli
konkurrenskraftig ocksä iniernalionelli. Del gör vi genom atl, som jag sade i
milt anförande, sätta upp klart definierade mål för hur näringslivet enligt
politikernas mening skall delta i den här processen. Där sjabblar
socialdemokratin -genom lönlagarfondsdeballen, där man föreslår en gång</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det ena, en annan gäng del
andra, och genom förslaget om promsen. I likhet med Björn Molin vill jag
instämma i LO-ordföranden Gunnar Nilssons välövertänkta karakteristik av
promsen. Och nu sjabblar man genom talet om strukturfonden, denna gallen
Särimnersom medjämna mellanrum återuppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har naturiigtvis ingen anledning atl hålla lillbaka konsumtionen som sådan.
Anledningen lill atl vi har valt en kärv, medvetet återhållsam ekonomisk
polilik äratt vi inle vill ha tillbaka den förödande inflalionen, som gjorde
alt människor inte från ena dagen till den andra visste vad varorna i butikerna
kostade. Vi måste fö stabilitet i ekonomin - det är det grundläggande. Därför
har vi valt att lägga fram ett kärvt ekonomiskt program - inte föratt i och för
sig slå mot konsumtionen utan föratt skapa stabilitet som kan åstadkomma en pä
lång sikt gynnsam ekonomisk utveckling, som ocksä är det bästa underlaget för
en framtida konsumtionsuiveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den ökade internationella oron kan fö djupgående verkningar på
väridsekonomin. Förnyade oljeprishöjningar, vidgade gap i betalningsbalanserna
och en allmän oro över det världspolitiska läget kommer sannolikt atl försvaga
den internationella konjunkturutvecklingen. Detta kommer onekligen atl göra vår
egen situation svårare att hanlera. Det blir då än viktigare att vi bemästrar
de svårigheler som är hemmagjorda för att slå rycken inför olika
internationella påfrestningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
saknas ingalunda hemmagjorda problem av besvärligt slag. Företags-och
branschkriser, ungdomsarbetslöshet, låg ekonomisk tillväxt, svagt nyföretagande
och enorma budgetunderskott hör tyvärr till den aktuella bilden. Men bilden har
också markerat ljusa sidor i form av en förbättrad produktion och bätire
resursutnyttjande parallellt med lugnare prisutveckling och gynnsam
utrikeshandelsutveckling. Vi kan f n. se atl trepartiregeringens åtgärder för
att rätta till vårt konkurrensläge ger resultat samtidigt som dock olika
grundläggande problem som gäller vårt ekonomiska syslems sätt alt fungera
fordrar ytteriigare insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin bedömning av vad som har hänt och den politik som har förts har Kjell-Olof
Feldt uttryckt stor ilska. Nu hör det tillhistorien att socialdemokralerna
under de gångna åren har varit arga över vad den borgeriiga regeringen än har
gjort. Ibland har man skällt över att politiken varit för expansiv, och ibland
har man skällt över att det har varit för mycket svångrem över den. Typiskt för
hur man har hoppat mellan dessa olika positioner är när man i december förra
året från denna talarstol presenterade förslag som gick ut på mer statsutgifter
och större underskott i budgelen för att, som man menade,driva på den
ekonomiska taklen. Nu, bara två månader senare, följer man den motsatta linjen
och grälar över de för stora underskotlen. Delta hoppande fram och tillbaka har
varit typiskt för socialdemokratisk oppositionspolitik under de gångna åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man försöker se efter vad socialdemokraterna egentligen har föreslagit under
dessa år så är det lill alt böria med kraftiga skattehöjningar. Man var</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emot de skattesänkningar
som trepartiregeringen föreslog och genomdrev. Socialdemokraterna var också
emot de växelkursändringar som den tidigare regeringen genomförde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man tar i betraktande vad resultatet av de socialdemokratiska förslagen, om de
hade omsatts i verkligheten, hade blivit, så finner man alt värt konkurrensläge
gentemot utlandet skulle ha varit oerhört myckel sämre. Om man inte hade ändrat
växelkurserna, inle hade tagit bort de skatter som trepartiregeringen gjorde
utan i stället hade genomfört de skattehöjningar som socialdemokraterna
föreslog,så skulle värt kostnadsläge i förhällande till utlandet ha legat
ungefar 25 96 högre än nu. Var och en kan ulan svårighet föreställa sig de
industrikriser och branschproblem både inom exportindustrin och i de
imporikonkurrerande näringarna som vi då skulle ha haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså mycket ljusa inslag i den ekonomiska bilden f n. tack vare de
insatser som trepartiregeringen gjorde, men det finns också stora problem. Det
är jusl dessa problem som vi nu måste försöka lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
inventering av dessa utmaningar görs i den näringspolitiska rapport som nyligen
framlagts under ledning av förutvarande chefen för televerket, Bertil Bjurel.
Tolkningarna ligger i linje med dem som gjordes av SNS konjunkturråd i dess
höstrapport I bägge dessa rapporter framhålls all vi i Sverige på olika sätt
försvagat de välständsbildande krafterna och därmed skaffat oss själva ett
antal kriser. Det är hemmagjorda problem och inte störningar från utlandet.
Felet är inte, säger man i rapporterna, att marknadsekonomin eller en fri
företagsamhet inte skulle fungera, utan all marknaderna och företagsamheten
till stor del har satts ur spel. Pålagor och skatter, regleringar och byråkrati
har salt käppar i hjulen. De grövsta käpparna sätts f n. av skattepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
oss titta pä de budgetunderskott som alla talare hittills i dag har uttryckt
oro för. Dessa underskott är verkligen oroande. De är det i sig själva därför
att de i en uppgångsfas kan göra ekonomin i Sverige mindre stabil. Men de är
framför allt oroande därför alt alltför fö, särskilt politiker, tycks ha
förstått hur de har uppkommit. Därför drar man farliga slutsatser om hur de
skall hävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns två anledningar till att budgetunderskotten blivit sä väldiga. Den första
är att den ekonomiska tillväxten varit dålig under hela 1970-lalet. Sverige har
hafl en tillväxt under genomsnittet för jämförbara länder. Della är samma sak
som att skatteunderlaget har vuxit långsamt i Sverige. När skatieunderiagel
växer långsamt, ja dä ökar också skatteinkomsterna långsamt. Om Sverige hade
haft samma tillväxttakt som jämförbara industriländer i genomsnitt, hade vi
haft skatteinkomster som i år varit ca 25 miljarder kronor högre än de nu blir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns olika förklaringar till den låga tillväxttakten i Sverige. Men som bl. a.
Bjurelrapporten visar är en förklaring - och den viktigaste - att
skattesatserna är så höga alt de snedvrider all ekonomisk verksamhet. Det lönar
sig inte tillräckligt att arbeta, starta och driva företag, utbilda sig och
satsa på framtiden. Andra aktiviteter-ofta helt enkelt passiviteter-lönar sig
belydligt bättre. De skyhöga skattesatserna har givit upphov till etl samhälle,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>där del som är lönande och
ändamålsenligt ur samhällsekonomisk synvinkel alltför ofta inte är det från
hushällens och företagens synpunkt. I ell sådanl samhälle blir det en svag
ekonomisk utveckling. Men om det skall bli fart i tillväxten och därmed vidgade
möjligheler alt göra några förbättringar eller t. o. m. vidmakthålla gjorda
uilaslelser, mäste det löna sig all göra räll saker och all göra rält för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
moderater har länge varnat för dessa negaliva verkningar hos skattetrycket -
de skyhöga skattesatserna. Vi har länge varit ensamma om dessa varningar. Men
nu är vi inte ensamma längre. Ålminslone är vi inle ensamma utanför detta hus.
Personer som Myrdal och Edin har tyckt till och fött stor publicitet Men även
ur de akademiska verkstäderna kommer det mera material, som belyser de höga
skattesatsernas dåliga verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lål mig t. ex. peka på vad
Bjurelrapporten säger pä s. 38:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Del
finns överhängande risk för all del mångåriga arbetet forell utvecklat
välfördssamhälle går till spillo genom all välfärdssystemens finansiering
fräter ner incitamenten lill arbete, kapitalbildning och risktagande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
behövs alltså lägre skallesatser. Bjurelrapporten uttrycker della med andra
ord:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
vissa situationer kan man också tänka sig att de positiva effekterna på
nationalinkomsten blir så starka, att skattesänkningen blir helt självfinansierande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en uppsats om de höga marginalskatternas verkan på arbetsviljan i Sverige gör
den amerikanske ekonomen Charies Sluart vissa beräkningar som visar alt
"den svenska ekonomin befinner sig i etl läge där marginalskatt och
genomsnittlig skatt nått en sådan höjd atl skatteinkomsterna blir lägre än de
annars skulle vara".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SNS-gruppen uttrycker
saken på följande sätl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Allt
detta lyder på att gränsen för vad som kan uppnäs i fråga om 'optimal
beskattning' redan passerats."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
blir dä, herr talman, ytterst häpen när man hör alla talare hittills i dag
framföra idén alt de moderata förslagen om alt sänka skattesatserna är
verklighetsfrämmande. Jag gör gällande atl de andra poliliska partierna i
Sveriges riksdag f n. i sitt länkande om hur skaiterna verkar saknar kontakter
med verkligheten. De olika resonemang som jag här har citerat understryker
riktigheten i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
data från enkel statistik kan anföras som stöd för liknande slutsatser. Sedan
1960 har genomsnittlig arbeistid för heltidsarbelande minskat med en fjärdedel;
deltidsanställning har ökal kraftigt; frånvaron har fördubblats och övertid
halverats. Del är sannolikt att de skyhöga skattesatserna gjorl all man i dessa
former tagit ut mera tid frän det organiserade - och beskattade -arbetslivet än
man annars skulle ha gjorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattebelastningen
pä den vanliga arbetsmarknaden är sådan att del lönar sig att avstå från
beskattat arbete och ägna sig ät obeskattad självverksamhet, även om man i
denna inte är skickligare än atl det lar 5-10 gånger så lång tid alt utföra etl
arbele som det gör för en yrkesman. Detla förklarar en del av vad som händer på
arbetsmarknaden nu. Även om självverksamhelen har sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>charm, ger den inga
skatteinkomster för att täcka del offentligas alla ulgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i flera anföranden här i dag hörl sådana uttryck som att man mäste kanske
förstärka statsinkomsterna genom skattehöjningar. Jag ifrågasätter riktigheten
i att man skulle förstärka statsinkomsterna på det sättet Jag tror att man i
stället skulle försvaga slatsinkomsterna om man fortsatte atl höja
skattesatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är iniressani all göra en jämförelse mellan Linjeflygs och SJ:s lidigare
prispolitik. SJ höjde priserna gång pä gång, folk reste mindre, och ekonomin
blev sämre. Till slut böriade man lägga ner olika verksamheter, förde var inte
lönande längre, trols alt man fick stora subventioner. Sådan har svensk skattepolitik
varit alllför länge. Ett annal tänkande representerades av Jan Carlzon i
Linjeflyg: När man sänker prisei -eller skattesatsen - kan man fö bätire fart
pä verksamheten. Del blir elt bättre underiag och en bättre ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror all man skall ifrågasätta uttalanden om önskvärdheten av all höja
skatlesaiserna ocksä av en annan anledning, nämligen alt stalsulgifterna har
ökal så snabbt. Det intressanta är att även detta fenomen hänger klart ihop med
alt skattetrycket är så hårt. Statsulgiftema har ökat så snabbt därför all del
hårda skattetrycket har skadat hushällens och förelagens ekonomi, och enorma
insatser har måst göras för att reparera dessa skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framför
alll har de så kallade transfereringarna ökal. Svenska folket har inle råd atl
äta, bo och ha barn efter all ha betalt de skyhöga skallerna och </span><span
style='font-family:Arial'>■</span><span style='font-family:Verdana'>behöver
därför ha alltmera stöd. Och företagen har inte råd alt ha tillräckligt många
anställda efter atl ha betalt alla pålagor, och därför måste de ha alll Slörre
bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man resonerar om hur stora nya statsinkomster man för om man höjer den ena
eller andra skattesatsen, lurar man sig själv å del grövsta även i de mest
offlciella sammanhang. Inte bara väljer man atl bortse från verkningarna pä
skatieunderiagel. Man bortser ocksä från en läng rad verkningar pä
utgiftssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anlag
t ex. alt man skulle höja momsen med en procentenhet. Pä sedvanligt sätt att
räkna skulle man dä säga att statsinkomsterna skulle stiga med 1 750 milj. kr.
Men denna siffra är en bruttosiffra som är helt missvisande. Till all böria med
för man ta hänsyn lill alt en del av de pengar som man vill dra in annars
sparats i den privaia seklorn. Det realekonomiska utrymmet för offenlliga
satsningar ökar alltså inte lika mycket som skalleinkomsterna tänks göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
så finns dä en rad skäl lill all skatteinkomsterna alls inte ökar som tänkt. Av
exemplets momshöjning är något hundratal miljoner skatt på det offentligas egen
verksamhet. Ca 400 milj. kr. försvinner i ökade pensioner och barnbidrag mer
eller mindre automatiskt när momshöjningen höjer prisindex. Ytteriigare
avbränningar skulle sannolikt komma i form av kompensationer för alt undvika
hyreshöjningar och dyrare livsmedel till följd av momshöjningen. I den
utsträckning momshöjningen minskar konsumtionen - det var ju tanken med den -
minskar basen för momsullaget, och del</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minskar nettot av momshöjningen
med ett par hundra miljoner. Momshöjningen drabbar antagligen företagsvinster
och därmed det belopp man får in i vinslskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sannolikt
för en del företag och branscher också ökat behov av subventioner pä grund av
alt momshöjningen försvårar försäljningen. Överslagsmässigl kan man tänka sig
atl alll della ger avbränningar på nära 1 000 miljoner av de 1 750 miljoner som
momshöjningen länktes ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
sedan har man att ta hänsyn till hur skaiteskärpningen påverkar inkomstsidan.
Skaltehöjningen snedvrider ytteriigare ekonomins sätl att fungera och ger en
svagare tillväxt i skatieunderiagel. Den kommer ocksä atl ge upphov till
ytteriigare skattefiykl och skattefusk. Av de pengar som man hade tänkt sig fö
in blirdet inte mycket kvar. Och situationen blirsedan ännu värre om - som man
har anledning att förmoda - löntagarorganisationerna kommer att försöka alt i
samband med löneförhandlingar kompensera sig för de prishöjningar som
skatteökningen medfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
del sä ofta i Sverige sägs alt den ena eller andra skattesatshöjningen skall
avräknas pä löneutrymmet och därför inte höja kostnaderna, vill jag påminna om
att OECD nyligen har gjort en studie jusl om sådana sammanhang-om hurskatter
påverkar kostnadsnivåerna. Den visar att det i Sverige inte har varit någon
sådan avräkning. I Sverige har olika skattesats-höjningar i stället i
löneförhandlingarna skiftats framåt och alltså lett till ökade priser och
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man förfar på det viset, som alltför många i den här debatten lalar lill förmän
för, innebär del atl skattesalshöjningar leder till elt ökal kostnadsläge, etl
försämrat konkurrensläge, ytteriigare svårigheter för våra exportindustrier och
våra importkonkurrerande industrier, och sannolikt stora utryckningar av den
som nu är industriminister för att försöka subventionera och undvika
friställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är alltså inle fråga om att en höjning av en skattesats skulle ge något netto
till statskassan. Vi har kommit lill den punkt dä skattesalshöjningar är etl
allvarligt stabiliseringspolitiskt problem i stället för något att sälta in för
atl förbättra stabiliteten i vår ekonomi. Det resonemanget gäller alldeles
oavsett om det är momshöjningar-eller om man döper om dem till
"proms" -eller om det är den gamla vanliga löneskatten eller inkomstskatten
eller vad det än är som man resonerar om. Det blir i princip denna sorts verkan
när man har nätt det skyhöga skattetryck som vi har i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har velal göra den här granskningen av orsakerna lill det höga
budgetunderskottet därföratt dessa orsaker förefallersä missförstådda. Än en
gång: Budgetunderskotten är sä stora inle därför att skattetrycket är för lågt
Utan därför all del är för högt Del är synd att andra partier tycks vara
beredda atl snarare dra den slutsatsen atl man måste skärpa skattetrycket för
att förbättra budgetläget. En sådan polilik skulle göra ont värre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
moderater vill alltså sänka skattetrycket i stället. Under vår tid i regeringen
sänktes ocksä del statliga skalletrycket. Däremot höjde kommunerna
beklagligtvis sina skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Våra krav på sänkta
skattesatser ingår som ett viktigt led i en mera offensiv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringspolitik. Som har
kommit lill uttryck i Bjurelrapporten fordras ett anlal ålgärder, inte bara på
skattepolitikens område, för atl de grenar som bär välståndets frukter icke
skall knäckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
som vi finner betydelsefullt är atl man satsar mera pä kvalitet i utbildningen.
Skolan måsle vara en arbetsplats, dels därför att eleverna skall kunna fö de
kunskaper som behövs i en invecklad värid, dels därför all skolan skall träna
till livet - och livet är för de flesta en arbetsplats. Detta är betydelsefullt
föratt undvika ungdomsarbetslöshet Del är ocksä betydelsefullt för atl det
över huvud taget skall kunna bli någon realism bakom alla de krav som f n.
reses på mera forskning och utveckling. Forskning och utveckling blir det icke,
om det inle finns välutbildade människor, beredda all axla dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Tidigare under debatten i dag har del sagls atl det har varit etl
slöseri med skattepengar genom atl man har hållit på alt ulveckla flygprojekt -
B3LA och A38. Jag vill gärna säga, när vi nu talar om forskning och utveckling,
atl jag finner beslutet i den frågan vara ödesdigert, inte bara av de mera
säkerhetspolitiska skälen utan ocksä därför all utvecklingen av en avancerad
industri på detta område har spelat en stor roll för atl driva fram
produktutveckling på angränsande områden. Del strider alltså hell mot
önskemålen att man skall ha mera av forskning och utveckling, då man avvecklar
en av de verkligl högieknologiska industrier som vi har. Det kommer ocksä att
skada vår ekonomiska balans i landet, dä vi mäste importera flygplan från andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någonting
som också fordras i en mera offensiv näringspolitik är tillräcklig rörlighet pä
arbetsmarknaden mellan förelag och branscher. Annars kommer en ekonomisk
uppgång alt alltför tidigt hejdas av inflaiionistiska flaskhalsar. Del
viktigaste i dag för att hindra en inflation här i landet är att se till all en
förbättrad sysselsättning inte omedelbart leder lill flaskhalsar och knappheter,
vilka - vare sig man gör del på det ena eller del andra sättet - kommer att
leda till inflationstryck. Ökade krav måste därför ställas på att anvisade
arbeten tas och att arbetslöshetsbidrag annars stoppas. Det kan inte vara fel
alt ställa sådana krav. De mäste slällas dels av rättviseskäl genlemol dem som
arbelar, dels för atl hindra ungdom från att hamna på fel spår ulanför
arbetslivet I en offensiv näringspolitik, herr lalman, ingår, för atl uppnå
positiva verkningar både på kort och lång sikt, alt man minskar osäkerheten i
näringslivet genom att undanröja det hot som löntagarfonderna innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldt talade tidigare om behovet av all öka investeringarna. Det är alldeles
rält. Det behövs ökade investeringar, men ett av de allvariigasle hoten mot
ökade investeringar i dag är del som föreiagare känner sig stå inför, nämligen
atl de kan komma alt bli av med allting på grund av atl del cenirala fackei
skall ta över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
träffar allt som oftast företagare som säger alt de låter bli att satsa på
olika projekt därför alt de inle vet om de för behålla resultatet Om LO som
socialdemokraterna själva menar är allra bäst när det gäller alt driva företag
i Sverige - del måste ju ligga bakom kravet alt LO skall ta över näringslivet
-varför sätter man då inle i gång i dag med att investera och skapa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sysselsättning pä alla de
orter där det flnns problem pä denna punkt? Nu finns ju möjlighelen lill
konkurrens på fria villkor. Om man inle är kapabel alt göra det-ochdet är man
tydligen inle-då bör man omedelbart avlägsna detta hot ifrån de andra som
verkligen är beredda all sälta i gäng med olika projekl, om de bara inle hade
denna känsla; lyckas man och företaget växer skall Landsorganisationen eller
del cenirala facket ta över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
slor belydelse är också all man minskar osäkerheten i näringslivel genom all
under den uppgång som nu kan iakttas i svensk ekonomi försöka dra ner på de
allt vidlyftigare statliga förelagssubvenlionerna. Mänga företag är oroliga för
framtiden och håller lillbaka invesieringar, eftersom de riskerar all möla
konkurrens av orealistiska priser, framsubvenlionerade av stats-pengar. I många
branscher, inle minst i textilindustrin, har detla varit starkt försvårande
under de senare åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det nu tar sin lid innan gynnsamma verkningar av skattesats-sänkningar och
andra näringspoliliskaäigärdergörsiggällande fordras del en fas innan
tillväxtprocessen kommil i gäng här: besparingar i den offentliga verksamheten.
Ell lägre skattetryck möjliggör besparingar,framförallt i fråga om
induslrisubvenlioner och den omfallande AMS-miljardrullningen. På vårt
iniliativ har också utskottet påpekat behovei av all sänka dessa utgifter i en
uppåtgående konjunktur. Även andra besparingar har anvisats av oss. Del förslag
som omfattas av reservationen 3 ingår som etl led i dessa våra besparingsansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
besparingar som jag nu talar lill förmån för är myckel enklare atl genomföra än
de smärtsamma omprövningar som kommer alt framtvingas, om man med
högskaiiepolilik och ulgiftslällsinne alltför länge försvagar de
välståndsbildande krafterna. Högskatlepoliliken är asocial, eftersom den </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hotar välfärdssamhällets grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
besparingar mäste också innebära au kommunerna hejdar sin ulgiftsexpansion. Del
har tidigare sagls -jag tror alt del var av herr Åsling -alt moderaterna hotar
kommunerna. Verkligheten är väl den all kommunerna hotar sin egen framlida
belägenhet genom all icke i lid inse att man inle kan höja, höja och höja sina
egna utgifter långl utöver det reala ekonomiska utrymmet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de skäl jag anfört kan vi inte välkomna del regeringsförslag som aviserats på
skatteområdet Om man verkligen skall sänka marginalskatterna, behövs rejälare
tag, framför allt i form av en plan för fortsatta sänkningar. Del är olämpligt
med en serie höjningar av andra skattesatser, och del behövs besparingar. Nu
kommer i slällel ytterligare stora utgifter i form av bidrag lill kommunerna,
och delta utan all man på något sätt ser till atl dessa kommuner gör
molsvarande sänkningar i kommunalskaitesat-serna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man sedan granskar den socialdemokraliska skallepoliliken, finner man
ytterligare en omgång underligheter i den länga serien av förslag som
socialdemokralerna presterat i oppositionsställning. Man vill göra en läng rad
ulgiftshöjningar, och sedan skall man motbalansera med kraftiga höjningar av
olika skallesatser, Socialdemokralerna etablerar sig än fastare som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>högskatlepolilikens
förespråkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lista på höjda skattesatser som man länkt sig är imponerande. Dil hör försl och
främst ire mycket stora genomgripande höjningarav skattesatserna. Del är
produklionsfaklorsskatten, "promsen", som är tänkt all inbringa
uppemot 10 000 milj. kr. Man vill slopa inflationsskyddel i skatteskalan. Sedan
vill man höja förmögenheisskatlesalserna med 30 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den lidigare diskussionen mellan herr Molin och herr Feldl fanns etl resonemang
om huruvida man skulle la hänsyn till de reala ekonomiska verkningarna av
uppbördslerminerna vad gällde slopandet av indexregleringen. Jag skall inte
lägga mig i den diskussionen. Jag konstaterar bara, herr Feldl, alt jag inle i
era moiioner flnner någon tillstymmelse till en realekonomisk bedömning av vad
alla dessa skattesalshöjningar skulle innebära. Del finns inle ett ord om de
reala verkningarna av en 30-procenlig höjning av förmögenhetsskatterna, och del
finns heller inle etl ord -ja, det finns någol men inte myckel - om vad
"promsen" skulle innebära. Som lidigare påpekats har Gunnar Nilsson
allvariigt varnat för de risker och problem som är förenade med att på detta
sätt lägga på en skatt, som skulle innebära all den genomsnittlige
industriarbetaren redan vid löneförhandlingarna i hösl skulle få avräkna 2 500
kr. av en länkt inkomsislegring. Della skulle ske därför alt ni skulle kunna
driva igenom er "proms". Jag är inle säker på atl del kommer all
fungera sä där alldeles smärtfritt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt har socialdemokraterna en imponerande lista av skallehöjnings-förslag.
Det är en utvidgning av underiaget för socialutgifter för barnomsorg, som
egenföretagare skall ställas inför. Det är höjd arbetarskyddsavgift för att
finansiera MBL-utbildning. Basen för arbetsgivaravgifterna skall utvidgas för
alt omfatta förmån i form av bil, det är skärpta regler för beskattning av
familjeföretag. Stämpelskatten skall höjas. Fordonsskatten för lastbilar och
traktorer skall också höjas, och miljöavgifter införas, och skogsvårdsavgifier
räknas upp. Avgifterna på slalliga kreditgaranlilån för jordbruket skall böjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns, som sagt, inte en ansats till verkliga realekonomiska funderingar om vart
svensk ekonomi skulle la vägen med alla dessa olika skattehöjningar.
Kjell-OlofFeldisäger i sill anförande all del behövs mera investeringar-jag
upprepar alt det är sympatiskt och riktigt när han säger della - men hur han
kan hoppa från den föreställningen att del behövs mera invesieringar över lill
atl man på något säll skulle kunna uppmunlra dessa investeringar genom denna
enorma rad av skattehöjningar ovanpå lönlagarfondholei är för mig helt
obegripligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
skulle alla dessa skallehöjningar utlösa en kraftig inflation i landel.
Skallehöjningarna skulle icke accepteras vid förhandlingsborden, utan det
skulle krävas kompensationer. Vi har erfarenhel av della från 1974 och 1975,
och det vore väl illa om vi direkt skulle åka tillbaka in i en sådan situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
denna skattepolitik genomfördes, skulle också tillväxuakien i svensk ekonomi
bli sämre. Skatteunderlaget och skatteinkomsterna skulle utvecklas illa.
Förutsättningarna för all infria redan gjorda utfästelser skulle bli dåliga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gunnar Nilsson har
faktiskt i ett sanningens ögonblick varnat för alt vi i framtiden kanske inte
kan fullgöra pensionsåtagandena, om det förs en tokig ekonomisk politik. Det
vore mycket beklagligt, om det skulle gå på del viset. Man skall väl inte
förstöra pensionsuirymmel för dem som under en lång följd av år verkligen har
arbetat fram det svenska välståndet bara för att man skall unna sig lyxen att
föra en socialdemokratisk politik, som krossar de välståndsbildande krafterna i
landet och därmed gör del omöjligt att fullgöra alla åtaganden som har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man också skulle genomföra de skattesatshöjningar som socialdemokralerna vill
genomföra, skulle det yllerligare försvaga hushållens, företagens och
kommunernas ekonomi. Inle heller skulle det bidra till all förbällra
budgetbalansen i landel, eftersom staten skulle behöva rycka ut med olika,
stora bidrag för atl klara den ekonomiska situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Enligt de föreställningar som har dikterat del skaltepolitiska
tänkandet kan man genomföra en finanspolitisk åtstramning på två olika sätt
-endera genom alt skärpa skattetrycket eller genom atl sänka ulgifterna. Med
nuvarande höga skattetryck är sammanhangen inte längre så enkla. Man kan inte
längre bortse från vilka verkningar som höjda skattesatser har på
skaiieunderiageis utveckling och på statsutgifterna. Det är oroande all ingen
av dem som har föregått mig i talarstolen har insett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraternas
skaltehöjningspolilik är föråldrad och farlig. Jag kan inte heller finna atl
folkpartiets förslag all varken höja eller sänka skattetrycket, men stuva om
lilel grand i det, är uttryck för vare sig det ena eller del andra tänkandet.
Nu behövs stegvisa sänkningar av skatietrycket, vilket i förening med en
offensiv näringspolitik kan ge ny fart åt ekonomin och därmed äl
skatteunderlagets tillväxt Under en anpassningsperiod krävs besparingar, vilka
dock är avsevärt mindre än de som snart skulle tränga sig på, om
högskatlepoliliken drevs vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av detta, herr talman, ber jag alt få yrka bifall till reservalionen 3
vid finansutskottets betänkande och i övrigt till ulskollets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kon
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! När jag lyssnar på Staffan Burenslam Linder undrarjag om del verkligen
är den mannen som varit med om att utforma finansutskollets betänkande, där behovei
av finanspolitiska åtgärder så klart markeras. Jag frågar mig t. o. m. om
Staffan Burenstam Linder verkligen har suttit med i den regering som har höjt
momsen, bensinskatten och bilskatterna - eller var fanns han?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderaterna
häller nu på atl så förenkla sitt politiska budskap atl del bara handlar om en
sak - sänkta skatter. Tidigare koncentrerade sig de moderata skalteatlackerna
pä marginalskatterna. Men nu, när det finns en ganska bred enighet om atl
inkomstskatterna behöver sänkas men all sänkningarna måste belalas genom andra
skattehöjningar, vidgar moderaterna attacken lill alt gälla alla skatter. Den
moderaia profilen görs ännu skarpare. Men resonemanget blir på det viset hell
besinningslöst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderaterna
inser ändå en sak: Om man lovar sänkia skatter, måste man också lova sänkia
statsutgifter. Jag har flera gånger frågat moderaterna: Var skall ni skära ned
statsulgiflerna? Staffan Burenslam Linder anser sig nu ha centerpartiet och
folkpartiet med sig på att dra in på arbetsmarknadspolitiska insatser - det är
den tolkning han gör av finansutskottets belänkande. Del är bra, därmed vet vi
åtminstone en grupp som skall få beiala moderalernas skattesänkningar - de
arbetslösa. Men vilka andra utgifter är det som skall sänkas? Påstå inte att
den moderata reservationen vid finansutskottets betänkande visar pä någon
prakliskl genomförbar skattesänkning! Det är meningslöst att tala om att alla
statliga utgifter skall dras ned med 5 96, innan man vel hur del skall
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Staffan Burenstam Linders anförande visade två saker. Det ena är att
den majoritel beträffande den ekonomiska politiken som finansutskottels
majoritelsbelänkande påstås spegla inte finns. Riksdagens beslut i dag blir en
tom formalitet, efiersom moderaterna i själva verket står för en helt annan
uppläggning av den framlida ekonomiska politiken än vad de två övriga
borgerliga partierna i varie fall säger sig göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra som anförandet visade är följande: Under de senasie åren har vid
upprepade tillfällen ställts frågan varför inte Sverige, som andra nordiska och
europeiska länder, har fåu ett Poujadist- eller Glistrupparti. Svarel har
hittills varit alt vi ännu inle har fått någol sådant parti. Nu har
Poujadistpartiet kommit lill Sverige, men här kallar vi det för moderaia
samlingspartiet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BJÖRN MOLIN (fp) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall göra en kort kommentar till vad Staffan Burenstam Linder
sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
inom finansutskottets majoritel har sagt alt man för alt långsiktigt minska
budgetunderskottet bör göra tre saker. Man bör begränsa ulgiftsexpansionen,
vidla direkia besparingar och förstärka slatsinkomsterna. Vi har vidare sagt
att man i första hand bör inrikta ansträngningarna på de två förstnämnda
åtgärderna och alltså söka undvika all förstärka statsinkomsterna genom
skattehöjningar. Jag tror att man framför allt skall inrikta sig på att begränsa
utgiftsexpansionen. Del finns där en automatik som i särskilt hög grad leder
lill stora budgetunderskott Så långt är jag alltså ense med Staffan Burenstam
Linder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
sedan ger Staffan Burenstam Linder en enligt min mening alldeles för generell
karakteristik av olika typer av statsinkomster. Jag tror alltså inte alt man
ulan vidare kan säga atl en förstärkning av slatsinkomsterna är delsamma som
vad han kallar för skaltesatshöjning. Olika skatter harju olika verkningar på
arbetsviljan och på skatteunderiagets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
folkpartiets sida vill vi -och moderaterna ger oss där sitt stöd - minska
marginalskatterna. Jag tror f ö. alt vi nu är på väg atl få en bred enighei i
riksdagen om alt sänka marginalskatterna. Del är då nödvändigl att de sänkningarna
finansieras genom förstärkningar av statsinkomsterna på andra håll, genom
skaltehöjningar som inle har de negativa verkningar som Staffan Burenslam
Linder belyste. Vi har pekat på höjningar av stämpelskatten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>energiskatten och
fordonsskatten och pä inlagande av bilförmånen i basen för arbetsgivaravgiften.
Det är elt antal finansieringskällor som bidrar till att förstärka
statsinkomsterna och kompensera det bortfall som de sänkia marginalskatterna
medför. På del viset skulle en mycket angelägen skatteomläggning kunna
genomföras ulan alt möjligheterna au finansiera den offenlliga verksamhelen
minskade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! I det utskottsbetänkande somjag varit med om att utforma talas del om
atl det behövs finanspolitiska ålgärder, och del är precis vad jag lalat om
även här, Kjell-Olof Feldl. Det sägs faktiskt också att höjningar av skatter
kan ha inflaiionistiska verkningar, och det är någonting som jag understrukit
Pä ingen punkt i Kjell-Olof Feldts replik fanns det nägon ansats lill en
verklig analys av om det är möjligt alt genomföra alla de olika
skattesalshöjningar som ni tänkt er utan alt det blir en våldsam inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
moderaterna suttit med i regeringen? Ja, del har vi gjorl, och det är
förklaringen till atl det underden liden vidiogs olika ålgärder föratt sänka
del statliga skattetrycket Jag upprepar atl när sedan kommunerna - som
regeringen inle har någon kommandorält över - höjer skattesatserna, så är del
beklagligl med hänsyn lill de långsiktiga verkningarna av dessa kommunala
skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
momsen höjdes är riktigt Del fordrades nämligen - i det akuta krisläge som
rådde i samband med alt vi övertog regeringsmakten - olika insatser för atl
försöka rälla lill förhållandena. Delta var inte någon i sig själv önskvärd
åtgärd, ulan den var framtvingad av den katastrofala situalion för landets
ekonomi som lidigare socialdemokratisk polilik lett till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderaterna
skulle numera tala bara om sänkia skattesatser. Nej, del är inle riktigt Jag
har t ex. framfört allvarlig krilik mot löntagarfonderna. Jag har sagl atl de
ulgör ell slort hot mot den svenska ekonomin. Och det är intressant alt
Kjell-Olof Feldt lydligen inte fann någon anledning att här försvara påsiäendei
atl löntagarfonderna skulle vara mycket bra i nuvarande läge för att stimulera
svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
lalade jag t ex. i mitt anförande om all det behövs bätire kvalitet i
utbildningen. Ochjag tror det är mycket betydelsefullt, pä både kort och lång
sikl, att della sägs ifrån. Även här hade Kjell-Olof Feldl lydligen inte någon
kommentar all göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
säger Kjell-Olof Feldt: Om man nu sänker vissa skattesatser måste delta
betalas, och den moderata politiken är helt besinningslös - del var ett ullryck
som jag skrev upp. Nåväl! Är då Gunnar Myrdal, som talat om de sönderbrytande
verkningar de höga skaiterna har, helt besinningslös? Och Per-Olof Edin, som
talar om alt det år 1985 kommeratl blienskallekollaps-är denne Melallekonom
helt besinningslös? Är Bjurelkommissionens förelrädare, med Bertil Bjurel och
Assar Lindbeck och andra, hell besinningslösa? Är de som sitter i SNS
konjunkturräd, Erik Lundberg och andra, hell besinningslösa?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nej, alt böria lala om atl
del är poujadism atl framföra de uppfattningar som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jag anförl här är
utomordentligt allvarligt, för det avslöjar en sådan total brist på insikt om
de risker och de allvarliga problem som Sverige står inför och som bra många
utanför del här huset pekar på men som Kjell-Olof Feldt inte tycks vilja inse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF
FELDT (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill bara konslaiera all finansutskottets ordförande haren helt
annan lolkning av innebörden av utskottets majoritelsbelänkande än Staffan
Burenstam Linder. Han menar uppenbariigen atl åtminstone skattesänkningar
skall kunna finansieras genom skaltehöjningar. Jag vill bara gratulera herr
Mundebo till del riksdagsunderlag som han fåll för sin ekonomiska polilik. Det
här lilla meningsutbytet har avslöjat vari del består.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte besinningslöst atl diskuiera våra skatter. Det är i hög grad befogat
att göra det. Men det är besinningslöst all förklara att alla skaller är
inflationsdrivande, välsländsminskande och arbetslöshelsskapande. Del är denna
lolala attack på varie finanspolitisk åtgärd somjag kallar besinningslös. Och
detla visar, vad jag förslär, pä etl nästan desperat behov av politisk
profilering från moderat sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skall jag försöka förklara varför vi anser att man i del här lägel bör kunna
höja vissa skaller och samtidigt få en bällre ekonomisk balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hade under fjolåret en uppgång av likviditeten i svensk ekonomi med 17 96. Del
är såviujag vel elt hisloriskl rekord, lår väntas den genomsnittliga
likviditetsökningen bli lika stor. Jag läste nyss etl uttalande frän Sparbankernas
Banks ekonomiska sekretariat, som kallade denna situation ödesmättad, i och
med alt den klart visade all regering och riksbank myckel snart skulle slå ulan
möjligheler all kontrollera silualionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
slörsia delen finns denna likviditet upplagrad i de svenska företagen. Den
finansiella ställningen i del svenska näringslivel har förbättrats med 30
miljarder kronor på två år. Och det svenska näringslivel är nu i den
silualionen alt det är nellolängivare till övriga sektorer, dvs. har sä myckel
pengar att del sker en utlåning lill andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är i det lägel befogat att föreslå ålgärder som begränsar likvidiletsökningen
och drar in pengar finansielll lill statskassan, eftersom åtgärderna kommer alt
bromsa de tendenser lill inflalionsöverslag som kan komma näsla år. Men de
förslag som vi lagl fram nu kommer inte alt räcka lill, ulan vi tror alt
finanspoliliken måsle aktiveras ytteriigare om konjunkturuppgången fortsätter
och inför det inflationstryck som redan finns i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
i en sektor som i dag uppenbarligen är etl hot mot stabiliteten - inte på grund
av dess egna åtgärder ulan på grund av Mundebos finanspolitik - vara tvungen
alt la lillbaka en del av de pengar som man i alltför generösa och
okontrollerade former delat ut under två år lycker vi är precis förenligt med
målsällningen slörre ekonomisk balans. Och del är också förenligt med
målsättningen att förbättra investeringarna, därför au - jag måste upprepa
della-del största hotet mot investeringsviljan och investeringsulvecklingen är
en ny okontrollerad pris- och koslnadsinflation i Sverige.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Lät mig läsa upp exakt vad finansutskottet har all säga i del<br>
stycke somjag framför allt uppehållit mig vid i mitt anförande. Så här skriver<br>
utskottets majoritet: "Som påpekas i finansplanen skulle fortsatta
skallehöj<br>
ningar kunna ytterligare driva upp löneökningar och priser. En sådan<br>
utveckling leder då också till slörre statsutgifter i form av höjda löner för<br>
statsanställda, uppräkning av pensioner m. m. Det är därför angeläget atl i tid<br>
inrikta ansträngningarna pä alt äsiadkomma direkta besparingar ."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har citerat detla för alt visa atl jag inle på någol sätt har svårigheter att
slälla mig bakom den texten i finansutskottets betänkande. Och jag har gjort
uttalanden här för alt klargöra precis hur vi länker och resonerar. Det är
betydelsefullt atl detta görs därför atl det höga skattetryck som vi nu har och
som socialdemokralerna vill höja är asocialt - asocialt därför alt det
uppmuntrar svenska folket i alllför hög grad lill asociala försök att kringgå
detta skattetryck, asocialt därför all del håller på att rycka undan grunden
för del svenska välständssamhället genom att så försvaga de välständsbildande
krafterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldt hade ingen kommentar till det stora hot mot invesieringar och utveckling
i Sverige som löntagarfonderna innebär - della alt en föreiagare har alt räkna
med alt om man satsar sina pengar och det går dåligt, då har man förlorat
pengarna och banken tar över, och går det bra, då förlorar man pengarna därför
alt det centrala fackei lar över. Jag förstår inte alt Kjell-Olof Feldt inte
inser att detta är ett hot som i dag är mycket allvarligt närdet gäller all fä
fart pä svensk ekonomi och fä till slånd investeringar pä nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lalade Kjell-Olof Feldl om delta med likviditet, och det ärju väldigt invecklat
alltihop. Lätmig bara göra den enkla kommentaren: Om Kjell-Olof Feldt är oroad
över likviditeten, varför då inte gä pä min linje att föreslå verkliga
besparingar? Det stramar i så fall också åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldt talar om ökade skatter. Men det drar antagligen inte in någon likviditet
ulan skapar i stället en kris i Sverige pä de vägar som jag försökt beskriva.
Och tro inte alt svenska folkel inle skulle märka skattesalshöjningar ulan
bara uppfatta all man drar in likviditet Det är i stället som en professor i
finansrätl i Uppsala nyligen skrev i Upsala Nya Tidning: "Det finns inle,
kan inle finnas och kommer därför aldrig alt finnas skatter som inte i sisla
hand drabbar de enskilda människorna." Och det gör också den långa lista
på skattehöjningar som socialdemokralerna här föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
professor talar också om promsen och säger all "ju närmare produktionen en
skall ligger, desto mer stör den produkiionen och desto skadligare är
den". Del kanske är sådanl som herr Feldl ändå borde något reflektera över
i stället för att vara så ilsken av sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CARL-HENRIK HERMANSSON
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är asocialt med skatter, säger moderaterna. Den inställningen
betyder all del är asocialt också med barnbidrag och med alla andra saker som
finansieras med skatter. Jag tror att del är viktigt att påpeka den följdsatsen
lill vad herr Burens.am Linder har sagl här i dag för au</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svenska folkel pä etl
riktigt sätt skall kunna värdera moderalernas inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottet
avvisar vpk:s förslag i den ekonomiska politiken med atl de huvudsakligen är av
"principiell och långsiktig art". Principer och långsiktig polilik
hör lydligen inle hemma i folkpartiets Sverige. Vpk:s förslag sägs inte ge
särskilt mycket vägledning för hur den ekonomiska politiken i praktiken bör
utformas under år 1979. Jag återkommer till det påståendet, som är falskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
lät mig först la upp frågan om principer och långsiklig politik. Framför alll
under den borgerliga samlingsregeringen har ju siatens inhopp i det ekonomiska
livet ökat på etl säll som är helt fantastiskt. Och detla har inle bara skett
genom atl miljarder och åter miljarder kronor östs ut i gåvor och subventioner
lill privalkapitalisliska förelag. Det har också skett genom atl staten har
tagit över belydande delar av svensk indusiri. Del gäller framför allt varven,
järn- och stålindustrin, textil- och beklädnadsindustrin. Redan förut var det
ju så atl större delen av den statligt ägda industrin här i Sverige kommit i
statlig ägo genom beslut under borgeriiga regeringar. Den tendensen har ännu
mera förstärkts under den borgerliga samlingsregeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte så konstigt om en s. k. liberal regering får litet kalla fötter av allt
della statsingripande i näringslivet och alll delta statliga ägande inom
industrin. Del strider ju mol den borgerliga myten om del privata näringslivets
välsignelser. De borgeriiga partierna och folkpartiregeringen vill nu gärna
komma tillbaka till del drömda land där det kapitalistiska näringslivet sköter
sig självt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför rätt logiskt alt perspektivet är så begränsat både i regeringens
finansplan och i finansutskottets belänkande. Man vill pä del hållet helst
begränsa statsmakternas aktivitet på det ekonomiska området lill kortsiktig
konjunkturpolitik. Mera förvånande är det, herr talman, att även socialdemokraterna
förefaller atl resonera pä samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
del här laget borde del emellertid vara klart för alla som använder sina ögon
atl se med och sina öron att höra med atl de senaste årens ekonomiska kris inle
bara är en vanlig konjunkturkris, som läll gär över efter nägra år. Ännu mindre
kan man skylla den stora arbetslösheten och inflationen i de kapitalistiska
staterna på olika tillfälliga företeelser utanför själva det ekonomiska
systemet, som oljeprisstegringen, dåliga skördar, dåliga regeringar osv. -
även om del förvisso finns länder med dåliga regeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundorsakerna
lill krisen ligger i stället i kapitalismens ekonomiska syslem, i den alltmer
skärpta motsättningen mellan produklivkrafternas utveckling och de
kapitalistiska egendomsförhållandena. Och del handlar inte bara om en
konjunkturkris som går över efter några år, inle bara om en tillfällig vågdal i
de vågrörelser som utmärker kapitalismens utveckling. Det handlar också om mera
långsiktiga krisföreteelser, som kommer att bestå även om vi under 1979 och
1980 i detla land får en s. k. konjunklumppgång. Arbetslösheten, inflationen,
de stora internationella truslernas växande betydelse, kapitalets ökade
koncentration inom och ulom landet, den delvisa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förändringen av den
internationella arbetsfördelningen, den ökande spekulationen, de långsiktiga
förändringarna i näringsstrukturen-det är företeelser som vi får dras med under
en rad år tills vi på ett grundläggande säll lyckats förändra både nationell
och internationell ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför kortsynt och felaktigt atl tro att man kan begränsa den ekonomiska
politiken lill kortsiktig konjunkiurpolitik. Ulan en riktig politik som
angriper de långsiktiga företeelserna kan man heller inte lösa dagens problem.
Och dagens brännande frågor måste å andra sidan få en sådan lösning som
befrämjar kampen mol de djupare orsakerna lill krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
program som vänsterpartiet kommunisterna lagl fram innebär just en sådan
kombination. Det lar upp de långsikliga kraven pä alternativ produktion, dvs.
en produktion styrd av samhällets och människornas behov, pä allas rätt till
etl meningsfullt arbele, på planering av ekonomin, på överförande av viktiga
delar av svenskt näringsliv i samhällels ägo under demokratisk kontroll, på
löntagarmakl på arbetsplatserna, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
led i genomförandet av dessa långsiktiga krav visar programmet också på vad som
mäste göras under den närmaste treårsperioden och under 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de närmasle tolv månaderna måsle det enligl vär mening skapas 100 000 nya jobb.
Det är bara börian av kampen mot den stora arbetslösheten. Vi har konkret visat
hur della kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kräver etl bosladsbyggnadsprogram som omfattar 75 000 nya och 25 000 sanerade
lägenheter. Det ger ell tillskott av 15 000 årsarbeten inom byggnadsbranschen
och materialindustrin. Vi kräver atl 75 000 barnstuge- och fritidshemsplatser
skall byggas. Det ger elt tillskott av 12 000 byggnads- och produktionsarbeten.
Vi räknar dessutom med 10 000 nya jobb för personal vid dessa barnstugor och
fritidshem. Då ingår i beräkningarna atl vi vill ha en ökad personaltäthet,
alllsä mera personal per anlal barn. Det ger vid de nuvarande barnstugorna
yllerligare 8 000 nya jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ökad personaltäthet är nödvändig ocksä inom sjukvärden och inom
äldreomsorgen - där slits personalen f n. utomordentligt hårt Vi beräknar där
under etl år sammanlagt 11 000 nya jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kräver en kraftig uibyggnad av kollektivtrafiken. Det gäller både glesbygd och
stadsområden. Man måste förbättra kommunikationerna för befolkningen i
glesbygden. Om man skall kunna göra någol radikalt för att stoppa förgiftningen
av barnen i städerna med bly och andra gifter måste kollektivtrafiken
förbättras. Pä olika områden inom kollektivtrafiken - det gäller förare, service,
produktion av fordon och anläggningsarbeten -beräknar vi 10 000 nya jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produklion
av energi från alternativa källor - sol, vind, jord osv. - måste äntligen komma
i gäng på allvar. Myckel mera kan ocksä göras i fräga om energibesparande
ålgärder. Vi anser ocksä att mera bör satsas på arbelen som återställer
förstörd miljö. Del gäller såväl hav, sjöar och skogar som stadsmiljö. Under
bägge dessa poster beräknar vi 9 000 nya arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kräver statliga län och bidrag till landstingen och kommunerna, så atl de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan tidigarelägga
angelägna investeringar och anordna speciella ungdomsarbeten. Alla ungdomar
måste enligt vår mening garanteras arbete, praktik eller utbildning. Det ger 15
000 nya arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
är motståndare lill nedläggningen av stora delar av varven, av verksamhelen
inom gruv- och stålbranschen, av textil- och beklädnadsindustrin. Vi kräver
insalser för att inom dessa branscher bevara 10 000 jobb, som regeringen och
riksdagsmajoriielen vill lägga ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu räknal upp är ingen önskelista. Det är krav som ingår i en bestämd
politik. Självfallet kostar genomförandel av delta program pengar. Men de
människor som är arbetslösa måste ju ändå äta och leva. De mäste ha inkomster.
Är del dä inle från alla synpunkter bällre att de får bidra till samhällets
utveckling genom nyttiga och produktiva insatser? De kortsiktiga
statsutgifterna för vårt program har beräknats till mellan sju och nio
miljarder kronor, vilket är mindre än vad det privaia näringslivel underde
senasie åren fält i statliga bidrag och subventioner per är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
sett från samhällsekonomisk synpunkt är del ett program som "lönar
sig". Del ger nytligheter till samhället. Det botar brister som blir
alltmera kännbara: bristen på bostäder till rimliga hyror, bristen på
daghemsplalser, bristerna i miljön, bristerna i den kollektiva trafiken. Det
verkligt dyrbara och slösaktiga för elt samhälle är att ha arbetslöshet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dessutom en skam för elt samhälle all människor tvingas gå arbetslösa. Ta
exempelvis den stora ungdomsarbetslösheten i dag. Vi böriar nu få förhållanden
som påminner om 1930-talets, när ungdomar tvingades gå ulan arbete år efter är.
100 000 ungdomar har nu ställts ulanför den ordinarie produktionen, hälften av
dem är hell arbetslösa. Hur kan vi sitta här i landels högsta beslutande
församling och tillåta sådana förhållanden? Tycker kanske riksdagsmajoriielen
del här är bra? Eller vel ni bara inle hur man skall bära sig åt för att skapa
ett samhälle utan massarbetslöshet? Om regeringen inte vel del tyckerjag den
skall avgå omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är helt klart efter den här genomgången att tvärtemot vad finansutskottet
påslår har vpk lagt fram en rad förslag som i allra högsta grad har atl göra
med den ekonomiska politiken under 1979. Hur skall nu finansutskoltel kunna
nedvärdera dessa och säga nej? Jo, man säger atl det är olämpligt med en
kraftig kommunal expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
hör bara en del av våra förslag lill det kommunala omrädel, men jag skall ändå
ta upp finansutskottets argument till granskning. Ökning inom den privata
sektorn har finansutskottet ingenting emot. Tvärtom är detla vad man vill uppnå
med den ekonomiska politiken. Men pä det kommunala området och, såvitt jag har
förstält texten rätt, även på det statliga området vill man hålla igen. Där
vill man snarast ha nedskärningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ett förlegat och reaktionärt tänkesätt som ligger bakom dessa politiska
bedömningar. De borgeriiga partierna och regeringen satsar på vad de kallar en
"exporlledd tillväxt". Samma linje går ju igen även i den senasie
långtidsutredningens huvudalternativ. Men denna ekonomiska polilik löser inte
krisens motsättningar och problem. Den upprepar dem endasi och sannolikt på elt
skärpt sätl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan, enligt min mening, inle lösa frågorna, om man fortsätter alt betrakta
uppdelningen i privat, statlig och kommunal sektor som det avgörande och sälta
den privaia sektorn först. Del avgörande mäste ju i stället vara vilka varor
och tjänsier som samhällel och människorna har behov av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan inle salsa pä vilken produktion som helsl bara för all den ger profil. Nu
tillverkas många skadliga och onyttiga produkier, och del hjälper inle
människorna. Del ökade kärnkraftsberoendet ingår i elt system som innebär
fortsatt bortralionalisering och utslagning av människor. Storbolagens
vinstbegär bör inte längre fä styra industrin och samhällsutvecklingen.
Rovdriften pä energi- och naturtillgångar, förgiftningen av luft och vallen
måste fä elt slut</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kräver alt flyltlasspolitiken stoppas och alt,investeringarna och jobben slyrs
dil där människorna bor. En ny näringspolitik bör finansieras med samhällsfonder,
till vilka varje år avsätts 5 miljarder kronor av vinsler och stora
förmögenheter. Vi kräver en industripolitik som frigör Sverige från de
multinationella bolagens strupgrepp och säkrar nationellt oberoende,
Produkiionen måsle svara mot människornas behov. Vi kräver en alternativ och
samhällsnytlig produklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
måsle alltså få bort det gamla kapitalistiska sättet att tänka, där profiten
för avgöra alla bedömningar av ekonomiska frågor. Del avgörande kan inte vara
atl få en tillväxt lill varie pris, oavsett om tillväxten beslår av bilolyckor,
ökat antal trafikoffer och mera skrot. Vi måsle länka mer pä innehåll och
kvalitet i produktionen. Alt vänta det av folkpartiregeringen är säkerligen atl
vänla för mycket, men samma tanklösa formuleringar finns också i den
socialdemokraliska reservationen 1 lill finansutskottets betänkande. Man talar
där om hur vikligl det är "all kraftigt öka stimulansen av
industriinvesteringarna", men man säger inle elt ord om vilka
invesieringar det skall vara och vilken produktion man vill fä fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
elt av de senaste numren av LO-tidningen skriver man: "Allernaliv
produktion - nu måste vi ta debatten på allvar." I vpk instämmer vi hell i
detla. Alternativ produktion fär inle bara bli elt slagord. Om Sverige skall
överieva som industrination måste vi få en ny inriktning av produkiionen. Det
är de stora problemen vi måste diskuiera. Och dä kan man inle resonera på del
föråldrade sätt som både de borgeriiga och socialdemokralerna gör i de texter
som här är under debatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kampen
för arbele är den viktigaste frågan för folkels flertal i dagens Sverige. Hur
denna kamp utfaller avgör i mycket hög grad ifall de breda folklagrens
positioner i samhället skall flyttas fram eller tryckas tillbaka. Del råder
inget ivivel om alt folkets stora flertal såväl ekonomiskl, socialt som
politiskt har tappat positioner under den ekonomiska krisen. De stora
kapitalägarna har i molsvarande mån vunnit positioner, och detla har delvis
redan illustrerats under den här debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
jag vill nämna ytterligare två uppgifter frän olika fäll som bekräftar detta.
En LO-medlem med genomsnittslön, dvs. ca 50 000 kr. om, året, fick sin köpkraft
försämrad med mellan 2 och 2,5 96 under 1978. Under 1977</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minskade köpkraften mellan
2,5 och 3 %. Siffrorna torde ligga i underkant Man kommer troligen sanningen
närmasl om man säger all LO:s och TCO:s medlemmar föriorade en månadslön under
vart och etl av åren 1977 och 1978, de första år på länge dä Sverige hade en borgeriig
regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stora kapitalägarna och förmögenhelsägarna har däremoi vunnit på utvecklingen.
Och storfinansen har vunnit mest Del var en tendens som böriade redan under den
socialdemokraliska regimen och som framträder alltmera. År 1970 uppgick de 200
största företagens omsättning till 144 miljarder kronor. Den s. k.
bruttonationalprodukten var det årel 162 miljarder kronor, alltså någol större.
Men år 1977 hade omsättningen hos de 200 största förelagen här i landet blivit
större än bruttonationalprodukten, eller 383 miljarder jämfört med 352
miljarder. Även om dessa siffror mäter olika saker ger jämförelsen en bild av
storföretagens växande dominans och den allt starkare koncentrationen av
kapital och makt i det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska polilik som de borgerliga partierna vill all Sverige skall föra
innebär en fortsättning pä dessa tendenser. Inle heller den socialdemokratiska
politiken bryter med idén om samverkan med monopolen och storfinansen. Men mot
denna konservativa polilik står etl växande missnöje bland de fackligt
organiserade arbetarna och tjänstemännen, bland kvinnorna, bland ungdomen och
bland lönlagarpensionärerna. Det är de många som byggl landel, som skapat
välståndet och som inle längre vill acceptera alt kapitalägarna har maklen. De
instämmer i vad tidningen Metallarbetaren skriver på ledande plals: "Sä
länge volvoaffärer och luxoraffärer kan inträffa kan inle löntagarna känna
någon irygghel. Så länge familjen Johnson och familjen Holslensson bestämmer
Motalas framtid, så länge Wallenberg besiämmer Västerås framtid osv -så länge
använder vi egentligen överord dä vi kallar Sverige en demokrati."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr lalman! Vi mäste byta
samhällets grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
yrkar bifall lill vpk:s motioner 1620 om den ekonomiska politiken och 577 om
prisstopp pä dagligvaror</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Budgel- och
ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Det är ungefär två månader sedan
regeringen fastställde budgetförslaget och finansplanen. Del har hänt
åtskilligt både i Sverige och framför allt i vår omvärid under de månaderna,
händelser som på olika sätt kan påverka vår ekonomi. De bedömningar av den
ekonomiska utvecklingen under 1979 som vi gjorde i finansplanen kan dock i
stort sett ligga fast. Vi tror på en gynnsam utveckling av den svenska ekonomin
under 1979, på en god tillväxt, en hög export och en sakta växande
industriproduktion. Vi tror atl investeringarna -också inom näringslivel -
kommer atl öka och att del bliren ordentlig stegring av den privata
konsumtionen och likaså av den kommunala medan den statliga höjs obetydligt.
Vi tror också all del finns en god</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>chans till en lugn
prisutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
betonar samtidigt atl det fortfarande finns många problem att arbeta med,
framför alll hur vi skall omvandla och ulveckla vårt näringsliv så alt vi kan
fä trygga jobb åt människorna under de kommande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
del gäller den internationella konjunkturutvecklingen finns del i dag skäl för
en något slörre försiktighet. De grundläggande bedömningarna bör stå sig ocksä
i dag. För några länder finns skäl all nu vara lika optimistisk som för några
månader sedan, kanske to. m. alt vara mera optimistisk. För andra är bilden
inte lika ljus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel kan vi nämna Storbritannien, där den inflatoriska lönerörelsen medför
en försämring av konjunkturulsikterna. Del finns en klar risk för alt
inflalionen lar ny fart och att arbetslösheten på nytt ökar i del landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
främsta orsakerna lill atl många i dag är mera försiktiga i sina bedömningar är
emellertid utvecklingen i en del utomeuropeiska länder. Vad kommer t ex.
händelserna i Iran alt beiyda? Del flnns risker för en bristsituation,
åtminstone en temporär sådan, i OECD-ländernas oljeförsörining under våren.
Effekterna av della på tillväxt, prisutveckling, växelkurser och bytesbalanser
är svåra att sia om. Som mest omedelbar framstår kanske risken för
växelkurserna. Den osäkerhet som skapas kan i bäsla fall ge upphov till
belydande svängningar i kurserna. En annan risk ligger i alt snabba prisstegringar
på olja kan spridas lill spekulativa prishöjningar på andra råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill litet närmare beröra bara elt område, där den internationella utvecklingen
är betydelsefull för den svenska, och det är valutamarknaden. Utvecklingen pä
valutamarknaden visar alt den svenska valutapolitiken med kronan relaterad till
våra viktigaste handelsvalulor har skapat förtroende. Trots den dramatiska
utvecklingen på den internationella valutamarknaden har den svenska kronans
effektiva kurs varit stabil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
valulakurssyslem som infördes när vi i augusii 1977 lämnade del europeiska
valutasamarbetet har medfört alt kronan kommit att ligga mellan de starka och
de svaga valutorna. Verkan av starkt divergerande kursrörelser har därmed
neutraliserats. Kronans effektiva kurs har genomsnittligt under 1978 legat
mycket nära det riktvärde som infördes i augusii 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
hösias diskuterades inom EG möjligheten atl bilda ett nytt europeiskt monetärt
system, EMS. EG:s stats- och regeringschefer fattade ocksä beslut om atl EMS
skulle träda i funktion den 2 januari 1979. Nu har detla skjutils framåt i
tiden, ovisst hur länge. EMS kan emellertid, när det böriar fungera, komma att
bidra till en ökad stabilitet på valutamarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EMS
innebär en uibyggnad av del lidigare samarbetet inom den s. k. valuiaormen.
Deltagarantalet var tänkt all bli nio, alla EG-länderna. Storbritannien har
emellertid vall att stanna utanför. I EMS kan länder med nära ekonomiska band
till EG associeras, men inget land har ännu ansökt om detta. Däremoi har Norge,
som var knutet lill valuiaormen, beslutat dels all lämna den och skapa en norsk
valutakorg, dels alt inte söka associering lill EMS.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
sagts i beslut av riksbanksfullmäktige i mitten av december 1978, kommer
Sverige inte att nu ansluta sig lill EMS. Sverige kommer självfallet också i
fortsättningen atl sträva efter elt nära samarbele med de länder som dellar i
EMS-samarbetet. Sverige har alltid, som elt led i frihandelspolitiken, hävdat
behovei av atl stärka det inlernalionella samarbetet på del ekonomisk-politiska
och monetära området Därför slöder vi aktivt strävanden i den riktningen inom
olika internationella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i mitt inlägg om den svenska ekonomin framför allt sianna vid ett par
saker, först statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns, trots den restriktivitel som har präglat hela budgetarbetet, etl
belydande underskott i den slalliga budgeten. Varför? Det är för den som vill
veta sanningen inle svårl atl finna svaret. Vi har hafl några år av svag
aktivitet i vår ekonomi. Vi har haft obalans, höga kostnader, stark inflalion
och besväriiga branschproblem. Vi har haft ungefär oförändrade statsinkomster
och samtidigt starkt stigande statsutgifter Vi hargjort betydande satsningar på
arbetsmarknads- och näringspolitiken, salsningar som betytt alt vi har kunnat
mildra många problem. Vi har fortsatt att bygga ut det sociala reformarbetet
och öka sociala transfereringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hade kunnat redovisa en budgel med etl avsevärt lägre underskott. Men statsbudgetens
uppgift ärju atl skapa balans i samhällsekonomin, inteatt visa atl del är
balans eller noll i underskott i själva budgetuppslällningen. Faklum är all del
fortfarande finns skäl för elt betydande underskott - för atl vi skall få högre
aktivitet i ekonomin och ökad sysselsättning. Del avgörande är att vi för en
ekonomisk polilik som gör atl vi kan få balans i våra utrikesaffärer samtidigt
som vi fullt utnyttjar industrins kapacitet i Sverige. Underskottet i
bytesbalansen har under 1978 minskat kraftigt och tillväxten har kommit i gäng
igen. Alt t. ex. avskaffa den allmänna arbelsgivaravgiften, som har skett under
gångna är, betyder kortsiktigt ökade budgetunderskott, men det kan också betyda
atl vi får en ökad tillväxt med en lägre inflation, och det kan därmed vara elt
bidrag lill atl hela ekonomin blir friskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hade under 1978 ett underskott i bytesbalansen som svarade mot 1 96 av BNP mol
3,5 96 under 1977. Sverige har som nation alllsä en betydligt bättre balans i
sin ekonomi 1978/79 än 1976/77, detla trots att underskottet växer på den
offenlliga sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldt var i sitt inlägg slarki kriiisk till budgetpolitiken under senare är.
Han försökte betygsälta mina insatser och talade om oansvarigt
budgetunderskott, slapp budgetprövning osv. Herr Feldl själv framstod som en
ansvarsfull och klok politiker, säker i sina bedömningar och slutsatser. Det
hela skulle kanske ha varit imponerande, om herr Feldt hade haft en bällre
saklig grund för sin beiygsäiining. När jag lyssnade på hans inlägg kom jag att
tänka pä det gamla rådet till talare som inte har särskilt mycket fakta med sig
i bagaget Det rådel är: Höj rösten; argumenteringen är svag!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan självfallet ha delade meningar om vad som bör göras, vad som borde ha
gjorts i den ekonomiska politiken och vid vilken lidpunkl olika insalser borde
ha gjorts. Jag är alltid beredd lill en sådan diskussion, lill en sådan
självprövning och till en diskussion om vad vi bör göra i framliden. Jag är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beredd till en sådan
diskussion ulan elt uns av den självbelåtenhet som enligt herr Feldt
karaktäriserar alla som inte är socialdemokraler. Jag nöjer mig med alt utgå
från fakla, atl analysera olika allernaliv, och jag är beredd all lyssna lill
olika förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
då herr Feldt nu med sådan inlevelse talar om statsbudget och budgetunderskott,
är del faktiskt så, all hans argumentering verkligen är svag. Jag kan förstå
atl del behövdes elt högt tonläge, men jag blir varken imponerad eller
förkrossad. Man kunde ju av herr Feldts inlägg stundtals få uppfattningen atl
socialdemokralerna hade etl klart annoriunda allernaliv och alt
socialdemokratins finans- och budgetpolitik skulle ha medfört ett väsentligt
annorlunda budgetunderskott Som visals i många inlägg, bl, a. i dag av
finansulskotlels ordförande Björn Molin, finns det dock inte något sådanl
annorlunda alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
budgetförslag visar för det här året elt saldo pä 45 miljarder kronor.
Socialdemokraterna säger atl de har lagl fram elt alternativ som skulle betyda
etl saldo på 42,5 miljarder i underskoll. Del är bra, även om del inle lill
fullo svarar mol Kjell-Olof Feldts starka ord. Men en närmare granskning av
alternativen visar all beräkningarna inte är hållbara. Kanske är skillnaden en
knapp miljard, Del är bra, jag erkänner gärna au del är skillnad mellan 45 och
44 miljarder. Men det ärju egentligen en kameral siffra som inle ger den rätta
bilden av den svenska ekonomin. Sanningen är den, atl om Kjell-Olof Feldl
skulle ha fått gehör för sin politik under de gångna åren hade vi haft ett
väsentligt högre underskott än vad vi nu har, alternativt väsentligt större
problem med sysselsättning och social irygghel. Socialdemokratins skattepolitik,
med bl. a. klart högre arbetsgivaravgifter, hade gjorl del svårare för svenska
förelag alt underde besväriiga åren sälja sina varor. Del hade betyll en högre
arbetslöshet Del hade betytt mindre inkomster för staten, och del hade betyll
större ulgifter. Det hade betytt elt klart högre budgetunderskott både under
gångna, innevarande och kommande är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
säger Kjell-Olof Feldl atl det är grovt vilseledande att tala om etl
budgetunderskott pä 45 miljarder kronor för det kommande året - det kommer att
bli högre än sä. Del finns i dag inga sakliga skäl för någon annan bedömning än
denna. Men jag vill påminna om alt del är 4 månader innan budgeiårei ens böriar
och 16 månader innan del är slut Vad utfallet lill slut kan bli beror inle pä
förmågan att räkna inom regeringskansli eller olika statliga myndigheter, del
beror på den ekonomiska utvecklingen under är 1979 och det första halvåret
1980, både i Sverige och i vår omvärid. Jag är i vart fall för min del inle hundraprocentigt
säker på hur utvecklingen kan bli. Vad budgetunderskottet till slut blir beror
ju på vilka politiska beslut regeringen och riksdagen kommer atl fatta under
1979 och 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har en målinriktning för vår ekonomiska politik. Vi vill arbeta på alt begränsa
budgetunderskottet, men framför alll vill vi föra en polilik som ger
sysselsällning och social trygghet. Våra beräkningar bygger pä atl riksdagen i
alll väsentligt följer regeringsförslagens nivå. Vi har sau en tilltro till vad
förelrädare för olika riksdagspartier har sagt om belydelsen av restriktivitel
och av ansvar för statsfinanserna. Nu ligger ett belydande ansvar på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riksdagspartierna all leva
upp till de uttalandena. Del finns en rad oroande rapporter från olika
riksdagsutskott om all motståndskraften mol en rad i och för sig populära,
stundtals kanske goda, förslag inte är särskilt slor. Den är väsentligt lägre
än den varit inom regeringen vid dess prövning. Om riksdagspartierna menar allvar
med sill lal om budgetunderskott och känner sill ansvar för samhällsekonomin
kommer det all finnas rikliga tillfällen atl bevisa del under de kommande
veckornas riksdagsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har varit ett genomgående tema i kritiken av regeringens ekonomiska politik alt
den varit "orättfärdig", "orättvis" osv., all den lagl de
tyngsta bördorna på dem som har svårast all bära dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Deua är alltigenom fel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För en rättvis fördelning
är tre inslag i politiken centrala:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Atl vi målmedvetet gär in för all trygga sysselsättningen,
både genom den ekonomiska politiken och genom särskilda insatser inom
näringspolitiken och för alt få etl rimligt kostnadsläge. Vi har ocksä i
Sverige under en lång period av problem i vär ekonomi kunnai hälla en hög
sysselsättning. Arbetslöshetstalen har varit för höga men väsentligt lägre än i
jämförbara länder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>All vi pressar ned inflationen. Delta är särskilt
betydelsefullt för inkomstfördelningen. Hög inflation för över inkomsler och
förmögenheler frän sparare till låntagare. Det gynnar de siarka och smarta på
bekoslnad av de små och svaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Au vi bygger ut de sociala reformerna. De sociala
transfereringarna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1978 med 7 96 och 1979
sannolikt ocksä med 7 %. De går ju lill de från vissa synpunkler mest utsatta
grupperna, pensionärer och barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De tre inslagen är de
dominerande i regeringens politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
var nödvändigl all strama äl 1977-1978 för alt få landels ekonomi pä fötter
igen. Del sägs f ö. nu också i den socialdemokratiska reservationen, trols alt
man så ofta och så slarki har kritiserat åtstramningen och gett de mest
överdrivna beskrivningar av dess omfattning. Men nödvändigl var del och
betydelsefullt för den forlsatla utvecklingen likaså. Del medförde all vi fick
en chans atl komma ur krisen, betydelsefullt framför alll för de breda
grupperna av löntagare och pensionärer. Och all den privata konsumtionen hölls
lillbaka elt par år betydde inle atl inkomstskillnaderna ökade. För del
påståendet finns inle minsta belägg. Tvärtom! Den statistik som finns frän
statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet visar bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reallönen
efter skatt lågslilla 1977, minskade något 1978-kanske 2,5 96, om vi beaktar
den femte semeslerveckans effekter-och bör kunna öka under 1979, kanske med 2
96. Ökningen för det året är elt resultat av regeringens ekonomiska politik:
den låga inflationen, den sänkia statsskatten, den inflationsskyddade
statsskatten och den begränsade kommunalskatiehöj-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
slag av inkomsler som drabbats hårdast de åren är förelagarinkomster och
kapitalinkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pensioner och andra
sociala förmåner, t. ex. barnbidrag och bostadsbidrag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har hela liden höjts så
alt de bevarat och ökal sitt reala värde. Tillsammans ökade köpkraften genom
sådana överföringar till hushållen med ca 4 96 är 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
grupper av förvärvsarbetande har fåU hålla lillbaka sina anspråk under elt par
svära är i ekonomin. Därigenom har vi fått resurser att hjälpa pensionärer,
barnfamiljer och arbelslösa. Detla är en målmedveten solidarisk inriklning av
politiken. Den inriktningen finns också i budgetförslaget -satsningen på
sysselsättning och social trygghet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns inle heller någon grund alt säga att klyftorna har ökal inom
löntagargrupperna. Vi kan t ex. notera atl en industriarbetare med ungefär 60
000 kr. i årsinkomst fick en reallönesänkning på 3 96 under 1978 men alt detla
till större delen tas tillbaka 1979. Vi måste ocksä ta med i bilden att
semestern föriängdes under 1978. Beaktar vi det blev standarden i slorl seu
oförändrad. För en högavlönad, säg en högre tjänsteman med 120 000 -150 000 i
årsinkomst, sjönk reallönen med 6-7 96 under 1978. Den siiger med knappt 2 96
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
man lalar om överflyttningar, orättvisa etc. blandar man samman förelagen som
sådana och företagaren/kapitalägaren som person. De senare har fält betydande
försämringar under senare är. Det är inle i och för sig någonling önskvärt
eller bra, men det visaratt del inle flnns grund all tala om ökade klyftor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har gjorl stora satsningar på arbetsmarknadspolitik och näringspolitik. Det är
sant. Det har skelt för att klara sysselsätlningen, t ex. genom stöd lill olika
branscher. Det har gällt insalser som man för den delen sällan sagt nej till i
riksdagen, snarare är del så atl oppositionen velal satsa ännu mer pengar -
betydligt mer pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen sökt förbättra det allmänna klimatet för
företagen, t. ex. </span><span style='font-family:Verdana'>genom alt avskaffa
den allmänna arbelsgi varavgiften, så har det varit för alt fö ned kostnaderna,
dämpa inflationen, öka försäljningen och därmed möjliggöra för förelagen alt
trygga sysselsättningen och investeringarna för framliden. Del är inle något
gynnande av en viss grupp. Del är något som ökar tryggheten för alla människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en siffra som då och då nämns som "bevis". Det sägs alt
företagen förbättrat sin situalion, alt de "fått" 30 miljarder under
åren 1977-1979. Del finns skäl atl se närmare på en del beräkningar av det
finansiella sparandet åren 1977-1979. Vi finner då för näringslivets del -24
miljarder är 1977, -(-5 miljarder 1979. Del är en skillnad pä 29 miljarder - så
långt ärdet rätt. Men utgångspunkten är alltså elt betydande minus år 1977, en
ovanligt svag slällning, och slutpunkten är elt lågt plus, på väg mot en
hygglig ställning. Det är tur för svensk ekonomi och för människorna här i
landet alt vi har della plus. Det vore bra om del vore slörre. Skulle
näringslivets vinsler händelsevis bli för stora finns del förvisso instrument
för beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokralerna
har länge kritiserat regeringen för atl öka klyftorna. En av de mest talföra
har varit Kjell-Olof Feldl. Nu har Feldl i en molion i riksdagen ijanuari 1979
begärl bätire statistik över inkomst- och förmögen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>helsfördelningen. Han
säger i motionen bl. a.: "Del skulle sålunda ha varit av slort värde om vi
nu hade haft en åtminstone ungefärlig uppfattning av vad som skett med inkomst-
och förmögenheisfördelningen under är 1978." </span><span
style='font-family:Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja,
del finns malerial som kan ge oss en ungefärlig uppfattning av vad som skelt.
Del visar alt socialdemokralerna har fel i vad de säger om vidgade klyftor,
orättfärdighet, orättvisa etc. Men visst vore det värdefulll att fä mera
statistik. Då kan vi ännu klarare slå fast vad som är rätt och fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! För all någoriunda hålla mig inom den angivna lidsramen skall jag i
delta inlägg inte gå in på skattepolitiken. Måhända fär jag tillfälle all
längre fram säga ett och annal ord om skatlerna. Men lål mig lill sist säga
några ord om framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
ekonomi befinner sig nu i en uppgångsfas, säger finansutskoltel. Majoriteten
och minoriteten i utskottet uttrycker detta med nästan likadana formuleringar.
Del är räll. Vi bör kunna räkna med en högre tillväxt och en gynnsam utveckling
i fräga om industriproduktion, export och konsumtion. Vi har en chans lill en
lugn prisutveckling. Ändå återstår mycket innan silualionen är
tillfredsställande. Vi kan t. ex. pä arbetsmarknadsområdet nolera lecken på
ljusning. Antalet varsel minskar, nyanmälda platser liksom kvarstående lediga
platser ökar, men arbetslösheten, särskilt för vissa grupper, är fortfarande
hög. Industriinvesteringarna kommer atl långsamt förbättras. Inom den
offenlliga sektorn har vi belydande balansproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
mest centrala för att vår framlid skall le sig någoriunda ljus är atl kosinader
och inflalion kan hållas under kontroll. Skulle kostnadsutvecklingen bli
oförmånlig, kan vi ivingas lill åtstramningar innan vi till fullo har utnyttjat
kapaciteten i vårt näringsliv. Produklion, sysselsättning och inkomstfördelning
blir lidande på det. Våra möjligheler atl bevara och bygga ul vär sociala
omsorg skulle försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvuduppgift, som vi ser det, är all återföra den svenska ekonomin till ett
fullt utnyttjande av dess kapacitet utan alt äventyra den uppnådda
stabiliseringen av priser och kostnader. Vi måste ha och vi har också en hög
beredskap för all föra en ekonomisk polilik som passar den akluella
utvecklingen i svensk och internationell ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har sagts atl värt perspektiv skulle sträcka sig fram lill millen av september
1979. Den budgel som vi nu arbelar med och som debatteras här i dag gäller fram
till sommaren 1980. Vi har ocksä böriat arbeta pä budgeten för 1980/81. Vi
arbelar med en långtidsutredning och en långtidsbudget som slräckersig fram
lill 1983-1984. Vi harelt långsiktigt perspektiv pä vårt arbele och vi vill nå
resultat Vi är också beredda lill etl nära och förtroendefullt samarbete, och
vi vill lyssna pä olika synpunkler. Vi vill vidare arbeta för en polilik som
leder till en stark ekonomi. Vi vill föra en målmedveten reformpolitik för
sysselsättning och social irygghel. Del är del långsiktiga perspektivet i vårt
arbeie. Vi böriar stabilisera grunden för det arbeiet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herrlalman!
Budgetminislern intari dagen lilel ödmjuk hållning. Del kan vara förståeligt.
Han säger att han är beredd alt lyssna lill olika förslag. Ja,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sedan 1977 har vi från den
socialdemokraliska oppositionen tagit på oss den otacksamma uppgiften alt
försöka anvisa vägar lill en mindre katastrofal utveckling av statsfinanserna.
Vi har inte upplevt det sä, att herr Mundebo har velat lyssna på de förslagen.
Han har sländigt hävdat alt de varit ointressanta därför att de omfattat för
litet Nu duger de tydligen ändå, när herr Mundebo letar efter pengar för alt
finansiera sina egna skattesänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vär politik säger herr Mundebo alt den hade lell till högre arbetslöshet, lägre
tillväxt och större budgetunderskott Med lanke pä den fakliska utveckling som
har ägt rum är del inte lilel lill avancerade påsiåenden. Men jag tycker alt
herr Mundebo med sin deklarerade respekt tor fakla borde ha levererat åtminstone
elt faklum såsom underlag för dessa svepande och vårdslösa påståenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
mäsirar budgetministern liksom herr Molin riksdagen. Den måste visa ansvar,
säger han, efiersom oroande underrättelser nu inlöper frän olika utskott.
Ansvaret vill budgetminislern alltså vältra över på riksdagen. Herr Molin ville
ensidigt ålägga socialdemokralerna alt klara upp denna situalion. Men frågan
är: Vilket ansvar vill den majoritet ta som har ställl sig bakom
finansutskottets belänkande och därmed herr Mundebos budgetförslag? Del ärju
denna majoritets uppgift all hålla ihop herr Mundebos budgel. Då lycker jag atl
herr Mundebo borde ha klargjort hur han vill att denna majoritet nu skall
agera. Om herr Mundebo är osäker pä om han har något stöd av nägon majoritet i
denna riksdag, kan del bero på au han själv inte har visal något motsvarande
ansvarstagande. Herr Mundebo är helt enkelt ett utomordentligt dåligt föredöme
för denna riksdag när del gäller atl ta ansvar för den statsfinansiella
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig sedan notera, herr talman, all budgetminislern lika lilel som parlivännen,
finansutskottets ordförande, hade någol alt säga om arbetslösheten eller någon
enda insals att anvisa som skulle kunna minska den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NILS
ÅSLING (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Först vill jag säga atl Ingemar Mundebo gav en bra och korrekt
värdering av del socialdemokraliska budgelallernativet. Jag delar hell hans
uppfattning om hur vårdslöst socialdemokratin har konstruerat sitt
budgetalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller de oroande rapporter från utskotten som budgel- och
ekonomiministern talade om förslår jag honom. Jag sade i miu anförande tidigare
all vi från centerpartiet är beredda att hjälpa till att hålla konlroll över
utvecklingen. Vi är överens om nödvändigheten av fortsatt stabilitet och fortsatta
slrama tyglar när del gäller utgifterna. Vi för vår del visade della senast i
höstas, vilket i och för sig har givit budgeiminislern ett inte oväsentligt
tillskott till kassan. Den kompromiss som vi då initierade i skattefrågan var
ekonomiskl mindre äventyrlig än regeringens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fräga gäller emellertid inle bara riksdagen och dess utskott utan naturligtvis
också regeringen. Många av regeringens uttalanden spelar givetvis en roll för
det arbetsklimat i vilket utskotten arbetar. Vi kunde för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tid sedan läsa i
dagspressen atl statsministern hade lovat etl anlal chefredaktörer ett
borttagande av annonsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vel inle vad det finns för reell substans i detla. Att del var elt angenämt
budskap lill ell anlal tidningsutgivare kan jag mycket väl förstå, men del är
klart atl sådana propåer väcker en viss undran här i huset</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
skulle jag gärna vilja ha budgel- och ekonomiministerns kommentar lill
finansieringen av de skatteförslag regeringen avser all lägga fram. Del finns
kanske någonting mera atl säga om detla som skulle kunna vara vägledande för
utskotten i deras fortsatta handläggning av de här frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan hålla med herr Mundebo om atl det cenirala nu är att hälla kosinaderna nere.
Men jag vill upprepa vad jag sade i milt huvudanförande, nämligen atl även
regeringen har elt slort ansvar. Man kan inle bara fiytta över det till
riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är också viktigt i sammanhanget att regeringen bätire än hittills preciserar
sin inställning till de näringspolitiska problemen. Dels underlättar del
ulgiftsbedömningen, dels underlätlar del för näringslivel, vilket inle är
oväsentligt, i dess framlidsbedömning - förhoppningsvis skulle det också främja
investeringsviljan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CARL-HENRIK HERMANSSON
(vpk) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall la upp två punkter i budgel- och ekonomiministerns anförande
som jag också tidigare behandlade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Mundebo förnekar alt del blivit ökade klyftor, fördelningspoliliskt sett, i
Sverige under de senaste åren. Jag anser alt han har fel på den punkten. Det är
dock etl faklum atl vanliga löntagare har tvingats lappa reallön, något som
herr Mundebo själv ocksä bestyrkte, medan å andra sidan de stora
förmögenhetsägarna kraftigt har ökat sina tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ärju framför allt däri den ökade klyftan beslår. Det har skett en väldig
tillväxt av kapitalvärden av olika slag, även av fastighetsvärdena. Detla ger
också utslag i taxeringsslalistiken, som redovisas i herr Mundebos egen
statsbudget Mellan 1976 och 1977 ökade exempelvis inkomsten av kapital med 38,9
96 men av tjänst med bara 12,8. Därharvielt utslag av den vidgade klyftan i det
svenska samhällel mellan löntagare och kapitalägare som är ett faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra fräga jag vill ta upp gäller vad herr Mundebo sade om riksdagens och
partiernas ansvar för statsfinanserna. Ja, vilka är del vi skall känna ansvar
inför, vi som har blivit valda lill riksdagsledamöter? Det ärju elt faktum atl
antalet öppet arbelslösa och antalet människor som är föremål för arbetsmarknadspolitiska
ålgärder, sysselsatta i beredskapsarbete osv. har ökat kraftigi under de
senaste åren. Fjärde kvartalet 1976 var del sammanlagt 185 500 människor som
hade ställts ulanför den ordinarie produkiionen, om vi räknar pä delta sätt.
Fjärde kvartalet 1978 var del inle mindre än 258 000 människor - en oerhört
kraftig tillväxt under de borgerliga regeringarnas tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del parli jag
representerar lycker att vi främst måsle känna ansvar inför</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessa arbetslösa och inför
den stora massan av arbelande människor. Det platoniska talet om ansvar i
utrikesutskotten kan vi för vår del inle acceptera. Vi menar all partierna
alltid måsle känna ansvar inför väljarna, men ansvarel måste gälla att skaffa
jobb ål människorna, atl se lill au alla kan få elt meningsfullt arbete, all
alla kan få trygghet och en hygglig levnadsstandard. Del är detla vi måste
känna ansvar för och ingenling annal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN
BURENSTAM LINDER (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Myckel av del som budgetminislern hade all säga tyckerjag var bra, och
jag har ingen anledning atl la avstånd från det. Jag lycker alt del är
väsentligt all man här understryker hur oroande det äratt del f n. i etl anlal
utskott läggs fram förslag som innebär ylleriigare höjningar av sialsutgif terna.
Vi avser frän moderat sida att arbeta för alt åstadkomma besparingar i stället
Jag tror alt del är myckel vikligl alt man inriktar sig åt det hållet, eftersom
del är nödvändigt för all på räll sätt - på det enda möjliga sältel -åstadkomma
en minskning av del enorma budgetunderskott som vi har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är här som jag saknar någonting i budgelministerns anförande. Jag saknar en
diskussion om karaktären på detla underskott Del är sant, som budgetminislern
sade, att del har uppstått på grund av atl vi vill slå vakl om sysselsättning
och social trygghet. Men jag tror alt del är viktigt all verkligen slå fast,
herr lalman, att bakom del ligger konstaterandet all del har uppstått
ekonomiska problem i Sverige. Och jag gör gällande att en väsentlig anledning
lill det är de skyhöga skatlerna, som gör att del behövs sådana enorma
brandkårsutryckningar i form av statsutgifter för alt försöka garaniera
sysselsättning och slå vakl om den sociala tryggheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slulsalsen av detla, herr talman, är atl del är elt
hot mol svensk ekonomi, mot välfärden för de mänga människorna och
sysselsättningsmöjligheterna för de många företagen, atl belaslningen är sä
oerhörd i form av skyhöga pålagor. Det ärdärförsom jag vill höraom inte
budgetminislern möjligen kan instämma i all de skyhöga skattesatserna har
blivit etl hot mol svensk välståndsutveckling och alt högskatlepoliliken -
alldeles särskilt om den skulle innebära ytterligare
skattesalshöjningar-innebär atl ta elt steg i asocial rikining genom alt
ytterligare underminera de välståndsbildande krafterna och möjligheterna alt
klara av alla de olika utfästelser och äiaganden som vi gärna vill göra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgel-
och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: , Herr talman! Jag lyssnar gärna pä olika
förslag frän de poliliska partierna. Jag har också lyssnal på de förslag som
Kjell-Olof Feldt har fört fram. Somliga har varit ointressanta, harjag tyckt
Somliga har varit olämpliga, och dem har vi inle följt Somliga har varit
tänkvärda, och några av dem har ju också följts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska politiken är faktiskt inle så originell alt våra poliliska partier är
alldeles ensamma om alla tankar. Rätt många av de förslag som har berörts i den
politiska debatten har diskuterats i alla eller nästan alla poliliska partier.
Några av de förslag som Kjell-Olof Feldl kallar socialdemokratiska och säger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all vi nu är beredda all
följa kommer från slalliga ulredningar, och vi tycker alt det är en rimlig
praxis alt elt utredningsförslag skall remissbehandlas och alt vi skall lyssna
på vad myndigheier och organisationer tycker om olika fcJrslag innan vi tar
slutgiltig ställning til) dem. Nu har några av de förslagen jusl varit ute på
remissbehandling, och de kommer också i propositioner som framläggs för riksdagen
i mars månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns en del skatter som har olämpliga effekter. Annons- och reklamskatten är
elt exempel på en sådan skatt. Därför vore det bra om vi kunde utmönstra den ur
värt skattesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill däremot inle sä generellt kritisera våra skatter som Staffan Burenstam
Linder gjorde och säga all de är ett hot mot vår välfärdsutveckling. Jag är
starkt kritisk mot vårt inkomstskattesystem och mot de höga marginaleffekter
som finns i det systemet, och därför anser jag alt del är en av vårriksdagens mest
angelägna uppgifter atl kunna besluta om en fortsatt sänkning av våra
marginalskatter för alt därmed något minska de problem som de skaiterna skapar
för vår ekonomi. Men eljest är det nog så att om vi vill ha en hög ambition för
välfärd, social trygghet och sysselsällning måste vi ha rätt belydande skatter
i della land, och det är vi beredda alt betala. Vi kommer alt arbeta inlensivt
för att fä en så bra ulformning som möjligt av våra skatter. Men vi är beredda
att ta på oss betydande skatter också för framtiden för att kunna fortsätta,
fullfölja och vidareutveckla etl ambitiöst socialt reformarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inte flytta över etl ansvar på riksdagen. Vi har tillsammans ett ansvar
lorden svenska samhällsekonomin. Vi har lagt fram ett budgetförslag präglat av
det ansvarel, och självfallet måsle alla regeringar vara beredda på atl
riksdagen kan ändra elt budgetförslag. Del har hänt under 1950-, 1960- och
1970-lalen dä vi har hafl olika typer av regeringar - under någon kortare tid
majoritetsregering och i allmänhet minoritetsregeringar, men med väsentligt
större underlag i riksdagen än vad denna har. Men ändringar kan riksdagen på en
eller annan punkt finna motiverade. Vad jag med skärpa betonar är detla, alt
skall riksdagspartier få tilltro lill talet om betydelsen av restriktivitel och
om ansvar för statsfinanserna, så är det nödvändigl all i del prakliska
riksdagsarbeiel leva upp till de uttalandena och inte väsentligt höja nivån på
del budgetunderskott som vi har all arbeta med. Därför harjag känt en oro för
de rapporter som har kommit under den senaste liden om atl del i en rad olika
riksdagsutskott finns en viss aptit pä atl öka budgetunderskottet. Det finner
jag väldigl svårl atl förena med det tal som ibland förs från denna talarstol
om oron för ett budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist arbetsmarknadspolitiken. Jag berörde faktiskt i mitt inlägg vid etl par
tillfällen arbetsmarknadsläget, arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken.
Jag uttryckte en oro för situationen pä vår arbetsmarknad och nämnde atl en av
anledningarna lill att vi arbetar med sä betydande budgetunderskott är den
satsning som sker på arbetsmarknads- och näringspolitikens områden. Vi ser
förvisso med allvar på arbetsmarknadsläget, och vi har nu liksom tidigare en
hög beredskap för att möta eventuella tendenser till försämring i
arbetsmarknadsläget Men då vi talar om problemen och om svårigheterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>låt oss också ha med i
bilden atl sysselsätlningen faktiskt har ökat underde gångna åren. Under
perioden frän börian av 1977 lill börian av 1979 har antalet sysselsatta ökat
med drygl 60 000 personer, och del har skett under en av de besvärligaste
omslällningsperioderna i den svenska ekonomin under hela efterkrigstiden. Lål
oss ocksä ha den bilden med i minnet, och lål oss vara överens om alt vi skall
satsa vad vi kan för att klara sysselsätlningen, som ju är en av de mest
väsentliga framlidsuppgiflerna. I vart fall kommer vi frän regeringens sida atl
intensivt arbeta för all klara sysselsättningen under åren framöver.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN
BURENSTAM LINDER (m) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Herr Mundebo säger att om vi vill ha en hög ambition, då måsle vi ha
belydande skaller. Del låter bra, och del är helt riktigt Men uttalandet
innebär inle alls nägon bedömning av del som frågan faktiskt just nu gäller,
nämligen atl skattetrycket har blivit så hårt alt del försvårar våra möjligheter
att ha de höga ambitioner som både budget- och ekonomiministern ochjag vill
ha. Del ärju detta som myckel av diskussionen i dag har gälll, eller i varie
fall borde gälla. Del borde den gälla även om moderaterna är ensamma här i
huset om alt framföra dessa uppfattningar - atl så är fallet är alldeles
uppenbart - för vi är alls inte ensamma om att göra dessa bedömningar ute i
landet. Det framgår ju bl. a. av atl del läggs fram den ena rapporten efter den
andra där sådana uppfattningar framförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr Mundebos svar på min fråga - om vi vill ha hög
ambition, så måsle vi ha belydande skatter - är därför inget svar, herr talman.
Del är i stället ell lecken på alt budgel-och ekonomiministern icke riktigt
hargjort klart försig hur man egentligen skall ställa frågorna här i landel för
all fä fram rätt svar. Del rikliga svaret är, alt nu har skattesatserna blivit
sä höga all de är elt hot mol våra möjligheler all fullfölja de stora åtaganden
som vi har gjort. Del är också därför som regeringens aviserade skatteförslag
icke tillfredsställer de krav som man mäste ställa. De innehåller visserligen
förslag till marginalskattesänkningar, och del är i och för sig bra, men det
är små sänkningar, och de ingår inte som etl led i en plan atl verkligen sänka
marginalskatterna sä all del lönar sig alt arbeta, att salsa på framliden, alt
utbilda sig, att starta förelag osv. Dessutom föreslår regeringen
skattesalshöjningar på andra områden i samband med au man lalar om en
lolalfinansiering, medan del i själva verkei är sä atl möjlighelerna all över
huvud taget klara de framlida åtagandena i Sverige hänger pä atl vi mera bygger
upp de välständsbildande krafterna genom alt sänka skattesatserna. Del är så
man faktiskt måste se skaitepro-blematiken f n., herr budgel- och ekonomiminister.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vad innebar budgetminislerns svepande ulmönstring av de
socialdemokraliska budgetalternativen, när dessa nu ställdes emot hans egen
politik? Jo, hell enkelt all de förslag som 1978 skulle ha störtat landet i
olycka nu är helt acceptabla och användbara. Och det kan inte bero på remissbehandlingen
av dessa förslag, herr Mundebo.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lät
mig sedan säga i anslutning lill herr Mundebos försök all försvara den
borgerliga regeringens fördelningspolitik alt när budgetminislern säger atl
subventioner och stöd lill förelagen inte behöver gynna nägon viss grupp, så
kan det vara riktigt Men del beror pä hur dessa stöd utformas. Lål mig ta två
exempel!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det försia: När man sänkte arbetsgivaravgifterna för bankerna med 40 miljoner,
vem gynnade det? Gynnade del sysselsättningen eller landet? Nej, det gynnade
affärsbankernas vinstutveckling. Del är lält alt avläsa detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del andra, vem gynnade det när den borgerliga regeringen avskaffade
företagarnas avgifter för samhällels kosinader för barnomsorgen? Varför vill
herr Mundebo införa avgiften pä nytt, om del var bra för produktion och
sysselsättning? Naturiigtvis är svarel atl man trots allt uppläckte att det
inle kunde försvaras fördelningspoliliskt, eftersom löntagarna måsle betala
avgiften. Slutligen yiteriigare en sak på den här punkten. Har herr Mundebo
någonsin funderat över vilken förmögenhelsomfördelning som skapas när staten
varie år lånar upp 45 miljarder kronor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
Slällde lidigare elt par frågor om budgelunderskoltel 1979/80. Nu säger herr
Mundebo alt han inle vet hur stort underskottet blir och hänvisar lill den
ekonomiska utvecklingen. Del är naturiigtvis etl ganska självklart konstaterande.
Men jag vill på ell par punkter få veta herr Mundebos egen bedömning. Är del
realistiskt all nu räkna ned kosinaderna för arbetsmarknads- och
näringspolitiken med 8,5 miljarder kronor och på del viset presentera ett
bättre budgetsaldo? Är det realistiskt atl anta atl myndigheterna näsla år
förbrukar bara 1 miljard av totalt 17 miljarder, som de faktiskt förfogar över?
Det är den typen av bedömningar som det åligger en budgeiminister atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
slut: Herr Mundebo uttrycker ju sin stora oro för situationen pä
arbetsmarknaden, men vad är det han säger? Jo, han säger all regeringen har en
hög beredskap för atl möla tendenser lill försämring av arbetsmarknadsläget.
Jag vill, herr talman, påslå all arbetsmarknadsläget redan nu är så alarmerande
atl herr Mundebo och hans regering inte borde ha en lugn slund, utan verkligen
försöka göra någonting åt den situalion som redan är elt faklum.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NILS ÅSLING (c) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med ett Mundeboskt understalemenl svarar budgetu.och ekonomiministern
på min fräga om annonsskatien. Herr Mundebo sade att annonsskalten har
olämpliga effekter. Ja, jag kan hålla med om aU del inte är någon idealisk
skalteform. Även om herr innovalören själv, Gunnar Sträng, sitter i kammaren,
måslejag faktiskt kosta på mig del omdömet. Men vi har infört annonsskatien,
och det finns politisk enighet om den. Tar man bort annonsskatien skapas del ju
ell ganska betydande hål i budgelen, vilket måsle medföra behov av andra
inkomstförstärkningar eller eU accepterande av en ökning av underbalanseringen.
När statsministern gick ul med sill besked undergrävde del självfallet, om jag
så får säga, moralen i riksdagens utskott. Jag log delta som exempel på atl
regeringen med sina inlenlioner, sill</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sätl alt föra deballen och
sitt sätt atl sköta frågornas vidare öden fram lill riksdagens bord ju
egentligen avgör hur pass stark känslan för ansvaret skall vara i riksdagens
utskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vel inte hur jag nu skall falla svaret 1 själva verket var kanske
statsministerns löfte någol förhastat Meningen var kanske alt annonsskallen
visserligen harolämpliga elTekter men all man ännu inte är beredd all la bort
den. Del hade varit bra med ell klarläggande från budgel- och ekonomiministern.
Inle heller fickjag något svar på min fråga, om Ingemar Mundebo har några
kommentarer beträffande den fortsatta finansieringen av den skattereform som
regeringen vill genomföra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CARL-HENRIK HERMANSSON
(vpk) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Herr Mundebo försökte prata bort del dåliga sysselsättningsläget med
alt hänvisa till att sysselsätlningen trots allt har ökat. Men även om 26 000
fler var sysselsatta i januari i år än i januari förra årel är det ett faktum
atl mer än hela denna ökning ligger på de dellidssysselsatta. De har under
samma tid ökal med 35 000, dvs. folk har övergått från heltidssysselsättning
till deltid,och många av dem harantagligen tvingats till del. Det kan man inte
se som något särskilt slorl framsteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
faklum som herr Mundebo aldrig kan komma förbi är all anlalel öppet arbelslösa
var väsentligt slörre i slutet av 1978 än i slutet av 1976. Räknar man in alla
dem som är på beredskapsarbete och i arbetsmarknadsutbildning finner man atl vi
har en utomordentligt kraftig ökning av den stora grupp människor som har
ställts ulanför den ordinarie produktionen. Della har skett under de borgerliga
regeringarna. Därför lycker jag atl del helt avgörande, somjag har framhållit i
tidigare anföranden, är jusl kampen mot arbetslösheten och för en annan
sysselsättningspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill fortsätta diskussionen om ansvar lilet grand. Häromdagen offentliggjordes
en oerhört skrämmande uppgift, som visade att antalet långlidssjukskrivna hade
ökal myckel starki i del svenska samhällel. Del gällde inte gamla människor
ulan gruppen mellan 16 och 39 år. Där hade vi 38 000 långlidssjukskrivna år
1970. År 1977 hade vi 65 000 människor i denna åldersgrupp som tvingats bli
långlidssjukskrivna. Del är, som sysselsäti-ningsutredningen framhåller, börian
lill en definitiv utslagning ur arbetslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
reser en rad problem. Del reser frågan om en förkortning av arbetstiden, som
vårt parli tycker är utomordentligt angelägen. Vi menaratt man i försia hand
omedelbart måste få elt beslut om en sänkning av arbetstiden till 7 timmar.
Senast 1985 vill vi haen sänkning av arbetstiden till 6 limmar. Del kan också
vara elt bidrag i kampen mot den höga arbetslösheten, men framför alll är del
motiverat av omsorgen om människornas hälsa. Del är mot de arbelslösa, de
utslagna, de sjukskrivna, de lågavlönade, barnfamiljerna och pensionärerna som
vi mäste känna ansvar. Folkpartiregeringen känner ansvar inför företagen och
de stora kapitalägarna. Det tyder dess politik på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Budget- och
ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Nej, det är ansvaret för alla människorna i det här landel, ansvaret
för den sociala tryggheten och för sysselsätlningen som ligger bakom hela
politiken och bakom budgetförslaget Det är det ansvarel som har gjort alt vi
har varit beredda atl ta pä oss etl belydande budgetunderskoU - för att
därigenom få mer resurser lill en aktiv sysselsättningspolitik. Vi har varit
beredda att betala del priset. Jag tror att kammarens ledamöter - om de
funderar över hur många beslut jusl om arbetsmarknadspoliliska insatser som har
fattats under de gångna åren och också under den här våren - är medvetna om atl
arbetsmarknadspolitiken har belydande resurser, har en hög beredskap, kommer
alt ha del också framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
kommentarer Jag tror inle alt alla förslagen från Kjell-Olof Feldl och hans
kolleger skulle störta landet i någon olycka. Somliga förslag skulle medföra
belydande problem för landel, och del är därför vi har avvisat dem. Framför
alll är del kanske mängden och slorieken av skaltehöjningsförslagen som utgör
en svårighet, vid en lidpunkl dä den svenska ekonomins huvudproblem är alt våra
kostnader är så höga, att vi inte kunnai sälja våra varor ute pä
världsmarknaden. Kjell-Olof Feldt har i denna situalion varit beredd att
ytterligare höja kostnadsläget genom en rad skatteskärpningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
brukar inle använda sä starka ord, och jag skall därför inte säga all ett
genomförande av dessa förslag skulle störta landel i olycka. Lål mig med mitt
egel ordval säga, all del skulle ha medfört väsentligt större problem för vårt
land än vad vi har fått arbeta med under de gångna åren och all del skulle ha
betyll alt väsentligt flera människor skulle ha varit utan jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
påverkar väl inle remissutfallet tidpunkten för genomförandet av nya skaller.
Däremot vill man ha en hygglig leknisk konstruktion av de föreslagna skallerna,
och därför gör man klokt i att lyssna på vad remissinstanserna säger. Därtill
kommer alt man bör ta hänsyn till det akluella konjunkturläget Vissa
skallenivåer och skatletyper kan passa i en viss konjunktursituation men inle i
en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lål
mig härulöver bara nämna en detalj, nämligen att vi aldrig avskaffat avgiften
för barnomsorgen. Det var i stället sä alt vi inle införde den. Vi är däremoi
nu beredda att göra del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
sade beiräffande annonsskalten i mitt förra inlägg alt den aren olämplig
skaUeform, som bör avskaffas. Det är inle bara statsministerns utan hela
regeringens och folkpartiets syn på den skatten. Del är en skatt som har
skadeverkningar på dagspressen. Den medför betydande administrativa problem. De
miljoner - och de är inte så många - som den skatten inbringar kunde
statsverket enligl min uppfattning mycket väl avslå frän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är väl vidare sä atl generella skatteregler har belydande fördelar i olika
sammanhang. Man kan inle ha en skattesats för en viss näringsgren, en annan för
en annan näringsgren, en iredje för en iredje näringsgren osv. -exempelvis
sädana speciella regler för banker som Kjell-Olof Feldl antydde. Därtill kommer
det faklum atl solida banker är lill nytta för näringslivet och därmed för den
svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såvitt vi nu kan bedöma är
prognoserna i statsbudget och finansplan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hållbara, men än en gång
vill jag säga, all den internationella utvecklingen och utvecklingen i vårt
land näsla budgetär är svära alt förutse fyra månader innan detla budgetår ens
böriat Det är därför som jag gång på gäng har betonat atl vi har en hög
beredskap för nya och/eller förändrade insalser från samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare inle formulera mig sä all skaiterna skulle vara ett hot för
samhällsekonomin och för samhällsutvecklingen. Jag betraktar inkomstskatterna
- både den slarki progressiva statliga inkomstskatten och de höga
kommunalskatterna - som elt problem för stabiliteten i samhällsekonomin, för
lönerörelserna osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är därför som jag så starkt vill satsa på atl både begränsa de kommunala
skallenivåerna och minska de slalliga marginalskatterna. Jag tror det skulle
vara till slor fördel för hela vår samhällsekonomi och föralla människorom vi
kunde uppnå det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
ställer jag inte upp på allmänna omdömen alt alla våra skatter och våra totala
skattenivåer skulle vara etl hot mot samhällsekonomi och samhällsstabililet Jag
skulle ha slörre respekt för ell inlägg av del slaget, om det kombinerades med
etl klargörande av vilka delar av samhällels insalser som man är beredd alt ta
bort eller avsevärt reducera, om man vill väsentligt sänka våra skattenivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
kan jag, och jag tror många andra, instämma i alt vi måste begränsa de samlade
skaiterna och att det på många sätt är bra för både samhällsekonomin i dess
helhel och för människorna i ett samhälle, om man kan bevara måttfulla
skallenivåer. Men om vi vill ha en hög ambition när det gäller samhällets
insatser på det sociala området, pä utbildning, på kommunikationer, på försvar
osv., är det hederiigi om vi säger lill människorna: Del här kostar pengar och
de pengarna mäste ni betala om ni ställer så höga krav på samhällel. Vad vi som
politiker måsle göra är atl sländigt lala om för människorna: Alla de reformer
som ni vill ha kostar myckel pengar, och ni kan inle fö alla era önskemål
tillgodosedda på en gång. Därför måste vi stundom säga nej lill en del saker -
den och den reformen måste vänta ytteriigare ett tag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
vi ha elt samhälle på en hög nivå, kostar del pengar, och därför skall vi inle
generellt säga atl alla skatter skapar problem, för del gör de faktiskt inte.
Inkomstskatten gör det i hög grad. Jag ställer upp pä alla varningar om
fortsatta och för snabba skattehöjningar, men jag ställer inle upp på alltför
generella omdömen om skattesystemets fördärvlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nils
G. Åsling frågade om finansieringen av fortsatta skattereformer. Vi har i
korthet nämnt om detta i en information för nägra dagar sedan. Den mera
ulföriiga redovisningen kommer om ett tiotal dagar till riksdagen i form av några
proposilioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skalleomläggningar som vi föreslår kommer i alll väsentligt atl finansieras.
Det är innebörden i de förslag som kommer till riksdagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förste
vice talmannen anmälde all Staffan Burenslam Linder anhållit att till
protokollet fö antecknat alt han inle ägde rält lill ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag skall i milt anförande försöka begränsa mig till de rena
skattefrågorna, som behandlas i skaiieutskotlels belänkande 1978/79:29, även om
del vore nog så frestande att också lägga sig i den övriga deballen, som nu i
slutet kommit att handla om skatter. Någol kanjag inle heller låla bli atl bemöta.
Jag kan inte underlåta aU bemöta etl par påståenden som Staffan Burenstam
Linder gjorde i sitt lidigare anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
försia gäller när Staffan Burenstam Linder finner del fastslaget-i någol slag
av OECD-rapport - atl arbetsgivaravgifterna vältras över pä priserna, sä att
del är prisnivån som för la hela den stöten. Jag vill då bara omtala för herr
Burenslam Linder alt experter som förelagsskalleberedningen anlitade -experter
som är allmänt erkända såväl av Industriförbundet som av andra -fann del myckel
troligt alt arbetsgivaravgifterna i slällel på mycket kort tid, i varie fall
inom en myckel nära framlid, vältrades över helt och hällel pä lönerna. Det var
alltså presumtiva löneförhöjningar som arbetsgivarna log ul. Det var vad
förelagsskalleberedningen med sina experter kom fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staffan
Burenstam Linder envisas fortfarande med alt påstå au det går atl sänka
skatlerna. Han gör etl stort utfall mot skattesystemel i dess helhel och mol
skatter i allmänhet. Han menar alt det fortfarande gär att sänka skallerna,
bara viljan finns. Han framhärdar i sill gamla irollerilrick, all om man sänker
skallerna, sä ökar del allmännas inkomsler pä kuppen. Men han glömmer
fortfarande bort att del parti han tillhör under tvä år har varit med i en
regering och haft ekonomiminislerposten i den regeringen. Då hade man verkligen
haft chansen att ulföra del här trolleritricket ifall viljan hade funnits. Jag
vet inle om viljan har funnits eller inle, men man kan ju konslaiera all vi
under de tvä år dä vi hade en moderat ekonomiminister fick det högsta lolala
skattetrycket i landet som vi någonsin haft i förhållande till
bruttonationalprodukten. Det går inte atl -som herr Burenslam Linder här gör -
bara försöka krypa bakom ryggen pä kommunerna och säga atl del är deras fel.
Faktum är all när man hade möjligheten all göra någonting ål del här och alt
genomföra sina teorier, då lyckades man inte genomföra dem. -Och lur var väl
det, för all del, men då tyckerjag det är nästan oförskämt alt sä omedelbart
efter del alt man lämnat regeringen sälta i gång med samma gamla visa igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
skall man ha klart för sig all under den liden ökade ocksä statsskulden på ett
sätt som den aldrig hade gjorl tidigare. Del betyder alltså atl man inle hade
lyckats dra in pä utgifterna ulan man fortsatte med dem i vanlig fart, men man
lånade pengar till dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Nu skall jag gå över till produktionsfaktorsskallen. Den behandlas i
motionen 1629 till årets riksmöte. Det lorde f ö. ha framgått av den förda
debatten alt så är fallet I den motionen yrkas all regeringen skall fö i
uppdrag all utarbeta etl förslag lill produktionsfaktorsskalt vilken skall
böria tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
borgerliga ulskollsmajoriteien vill inte vara med om en sådan framställning
till regeringen utan avstyrker förslaget kort och kärnfullt. Man går inle in på
några sakfrågor alls, ulan säger bara all nägon riksdagens åtgärd</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte är påkallad, eftersom
man från budgetdepariemenlel har inhämtat alt regeringen har för avsikt atl
inom kort tillsätta en ulredning med uppgift aU förutsättningslöst pröva frågan
om en produktionsfaklorsbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
reservanter är inle nöjda med elt sådant till intet förpliktande förslag, ulan
vi tycker att utskottet borde ha kunnai prestera något slag av viljeyttring.
Nog kan man frukta alt också delta förslag till en mycket blygsam förnyelse av
vårt skattesystem - för del är det som del är frågan om - kommer alt hamna i en
slor ulredningskvarn och att åratal kommer alt förflyta innan ärendet blir
föremål för riksdagens prövning. Del ärdärförsom reservanierna nu vill atl
riksdagen skall göra en beställning hos regeringen, en beställning som innebär
att man snarast skall framlägga lagförslag lill en produktionsfaklorsbeskattning.
Vi reservanter är medvelna om atl lekniska besväriigheler kan föreligga på
enskilda punkter, och del är delta som gjorl atl vi inle har låtit vär
reservation åtföljas av någon lagtext. Kanslihusets resurser är dock sä stora
atl vi har anledning tro atl del inle skall bli nägra större besväriigheler att
åstadkomma den produkt som vi begärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motionen 1629 har vi i grova drag skisserat hur en produktionsfaktors-skatt
skall se ul och vilka komponenter av produktionsapparaten som bör utgöra basen
för skatteuttaget. Det som uppräknats eller inte uppräknats är inga heliga
ling. Förslagel från oss är mera en principlösning än ett detaljförslag. Dock
är del så utföriigt att del inte bör vara nägra som helst svårigheter för
budgetdepartementels experteratt utforma etl lagförslag som regeringen kan
underställa riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
slarki skäl för kravet att redan lill hösten ha ell förslag om
produklionsfaklorsbeskallning äratt riksdagen vid den tidpunkten kommer att
ställas inför en situation som innebär att behov föreligger av stora
inkomstförstärkningar. Vi har fött besked om atl regeringen inom kort kommer
atl lägga fram förslag lill skattesänkningar utöver indexsysiemet men att de
inkomstförstärkningar som behövs för att kompensera bortfallet inte kommer atl
presenteras fullständigl förrän lill hösten. Jag har fött en något annan
uppfattning sedan budgetminislern här har sagl alt han kanske kommer alt
finansiera slörre delen av sänkningen. Det är säkert inle bara lösa antaganden
alt det blir konsumtionsbeskattningar av olika slag som kommer att användas för
atl betala de skattesänkningar man tänkt genomföra. Jag tror att det är bra för
riksdagen atl ha ett alternativ som kan vägas mol momsen eller annan
konsumtionsbeskaltning, vilket hittills varit de borgerliga regeringarnas
käraste inkomstkälla om man bortser från lånefinansieringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig är beskattningar av olika komponenter i produktionen ingenting nytt
Vi har således haft arbetsgivaravgifter sedan länge. Även
socialförsäkringsavgifien ligger ju pä produktionen. Produktionsfaktorn energi
är som alla känner till ocksä belastad med en skatt, och även andra områden kan
anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är nytt idet förslag som återfinns i molionen 1629, lill vars förmån
socialdemokraterna har reserverat sig, är atl man vill ha en enhetlig skalt på
det produktionsvärde som avkastas av faktorerna arbete och kapital.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har uppfattat det sä all det som mest kritiserades i del gamla systemet med
arbetsgivaravgifterna var alt del skedde en ensidig beskattning av lönerna och
att skatten därför var orättvis mot de företag som hade många anställda till
skillnad mot dem som i slällel var slarki kapitalintensiva. Den kriliken sköt
givetvis en del över målet om det var fråga om skatteomläggningar som skedde i
samband med avtalsuppgörelser på arbetsmarknaden, där en omväxling ägde rum
mellan sänkta statliga skatter och avgifter som i stället påfördes
arbetsgivarna. De sänkia skatterna var då ett skäl för återhållsamhet med
lönekraven och i stället ökade förelagarnas belastning med social- eller
arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om man alltså kan göra gällande all det för arbetsgivaren är likgiltigt om
ersättningen för arbetskraften belalas ut i löner eller arbetsgivaravgifter så
kom de ökade kosinaderna ändå all bli etl skäl för atl försöka ersätta den
mänskliga insatsen i produktionen med insalser av maskiner - alltså en
kapitalinsats. Möjlighelerna härvidlag är givetvis olika för olika förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sker
en ökning av arbetsgivaravgifterna utan en avlösning med nägon skallesänkning
föreligger givetvis större skäl all förmena all en viss snedvridning sker av
konkurrensen mellan företag som bedriver produklion mest med maskineroch de
förelag som mest har människors arbetskraft som förnämsta produktionsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mol denna bakgrund som vi nu föreslår au basen för en
produktionsfaktorsskalt skall utökas från en renodlad arbetsgivaravgift,
baserad på lönen, till en skatt på produktionsfaktorerna arbete och kapital.
Det är inle kapilalel som sädani som skall beskattas utan kapitalets
produktionsresultat. Delta kan ske på sådanl säll att företagens bruttovinsl är
beskattningsunderlag, men att den leoreliska eller prakliska förslitningen av
kapitaltillgångarna undanias genom alt avskrivningar som är tillåtna inom
inkomstbeskattningens ram för dras frän bruttovinsten innan
produktions-faklorsskattens underiag är fastställt Normall tillåts ju inom
inkomstbeskattningens ram större avskrivningar än den fysiska förslitningen,
men den avvikelsen är inle större än all man kan bortse från den för atl fö
enkelhet i systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
måste också brutlovinsien minskas med eriagda skatter, och i den mån
socialförsäkringsavgiflerna inle redan minskal brutlovinsien mäste ocksä hänsyn
las lill dessa, innan underiaget för produktionsfaklorsskatlen är klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
föreslår vi alltså all en produkiionsfaktorsskatt skall baseras på alla erlagda
löner pä samma sätt som den tidigare arbetsgivaravgiften samt därulöver pä den
bruttovinsl, minskad med avskrivningar, skaller och sociala avgifter, som
uppstår hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och enskilda
företag. Vi ifrågasätter ocksä om inte den del av utgifterna som nedsatt
brutlovinsien och som består av representationsavdrag också borde ingå i
skatieunderiagel. Skälet härtill skulle vara atl i detla avdrag ingår en stor
del av prival konsumiion, som rent principielll borde vara skaliebelagd med
inkomstskatt men som alltfort godkänns som en omkostnad i rörelsen. Samma sak
gäller olika former av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>löneförmåner, som drar ned
brutlovinsien men som inte är underlag för löneavgiften f n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
är då skälet till alt socialdemokralerna nu anser atl tiden är mogen för en
omläggning lill en utökad produkiionsfaktorsskatt? Rent principielll kan sägas
att vilket skattesystem som än används är det vår mer eller mindre nyttiga
produklion som lill sist betalar kostnaderna. Landels och medborgarnas
välstånd är således beroende av de nyttigheter medborgarna lyckas prestera.
Skatten är etl medel som används all avdela viss del av produktionsresultatet
lill gemensamma ändamål. Della är givelvis en mycket slor förenkling av del
skattesystem som i dag används. Jag tror ändå alt det på elt myckel bra sätt
kan förklara varför vi anser atl produkiionsfaktorsskatt är en god skatteform i
dagens läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritik
riklas nu mot inkomstskatten för atl den genom sin starkt progressiva form och
kommunalskatternas siarka stegring därtill inle längre är den idealiska
avvägaren av produktionens resurser och dess användning. Inkomstskatten kan
vara produktionshämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krilik
har riktats mol den direkia konsumiionsbeskattningen, som ju vänder sin lunga
ände nedåt mol dem som till livets nödtorft måste använda nästan hela sin
inkomst Vi harju konstaterat all mervärdeskatten knappast kan fungera ulan ell
slorl, utbrett bidrags- och subventionssystem. 1 etl sådanl läge anser vi all
del vore bättre att flytta över en del av det proportionella skallesystemet närmare
källan. Meningen med en produkiionsfaktorsskatt är alltså alt avdela en del av
produktionsresultatet till allmänna ändamål, innan det fördelas lill löner och
kapitalavkastning. Hur det som sedan blir kvar skall fördelas är en fråga som
avgörs pä vanligt säll mellan arbetsmarknadens parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varför
anser vi då alt en produktionsfaktorsskalt är överiägsen en allmän
konsumiionsskati? Jo, därför att konsumlionsskalien kommer i sisla ledet av en
varas vandring och fördyrar varan, och därför atl prishöjningarna föder
kompensationskrav. Därtill skall ocksä läggas vad jag förut sagt om
konsumtionsskallernas tyngd för små inkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomstskatternas
omflyttning frän direkt skatt till nägon annan skatt skulle innebära atl
beskatlningsledet flyttas ytterligare ell steg bort från produkiionen, om den
delen av skatten läggs på momsen. Del betyder att skattebördan också flyttas
från exportindustrin och över pä andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
ärjag inne pä den del av kriliken mol produktionsfaklorsskatlen som menar att
denna nya skalteform skulle snedvrida konkurrensen mellan importen och
hemmaproduktionen samt atl exporten skulle försvåras och fördyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
tolkning av produktionsfaktorsskatten är i grunden felaktig.
Produktjonsfaklorsskatlen är ingen konsumtionsbeskaltning som fördyrar varan
och som måsle lyftas av, innan en vara exporteras. Denna nya skalt tas från
produktionen direkl, och del är möjligt atl den minskar utrymmet för
kapitalökningar och löneökningar, men det gör ju f ö. också andra kosinader,
exempelvis höjda oljepriser, energiskatt osv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om vi kan minska den
statliga och den kommunala skallen, så innebär det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>också minskade lönekrav
och minskade krav på kapitalavkastning. Alt betala dessa skaltelältnader med
höjningar av momsen skulle betyda all exportindustrins folk inte skulle vara
med och beiala de offentliga utgifterna, som vi i slort varit överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
argument kan användas om landet behöver öka den totala skattebördan. Enligt vår
uppfattning måsle alla vara med och beiala en sådan ökning. Del är den totala
samlade produktionen som skall betala, och vad finns det dä för anledning all
försl fördela produktionsresultatet för all därefter med myckel ojämnt resultat
ta av medborgarna det som behövs? Det är bällre all fördela del direkl i
produkiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Au
vi vill ha en övergång från den direkia inkomstskatten lill en produktionsskatt
innebär inle alt vi vill avskaffa den progressiva beskattningen i dess helhet.
Enligt vär uppfattning måste en progressiv inkomstskatt finnas kvar så länge vi
har en sä ojämn inkomstfördelning som vi har. Skatlesystemet kommer iroligen
för all framtid att behöva ha ett progressivt inslag för alt nå den utjämning
som de flesta eftersträvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
angelägen uppgift på skatteområdet just nu äratt minska bördorna av de tunga
kommunalskatterna. Socialdemokralerna hade i fjol ell förslag om hur detla
skulle gå till, och längre fram kommer vi att upprepa det förslagel. Men för
all finansiera skattebortfallet måsle en inkomstkälla anvisas. Momsen är i dag
20 96. Övriga indirekta skallekällor ger inle myckel. Nu får vi inte vara rädda
alt lilla på andra skatlekällor som beiyder något och som inte orsakar skador i
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Med det anförda ber jag alt fö yrka bifall till reservalionen i
skatleulskotlets betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del behövs pengar för värd, försvar och utbildning. Därför behövs det
skatter. - Del är fullständigl rikligt. Därför har vi från moderat sida inle
kritiserat alla skatter. Däremoi kritiserar vi vad man f n. synes vara på väg
att göra, nämligen atl höja skattetrycket så kraftigt atl det blir mindre
pengar till angelägna ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
blir mindre pengar till angelägna ändamål om man införell skattetryck som är
sådanl atl det skadar de välständsbildande krafterna i landet. Vi ser klara
lecken på det. Vi har i Sverige hafl en långsammare ekonomisk tillväxt än i
andra jämförbara länder. Dessa skallehöjningar leder dessulom till all
förelagen inte klarar all hålla tillräckligt hög sysselsättning, ulan del
behövs en massa statsutgifter föratt täcka de luckorna, och hushållen klarar
efter all ha belalal höga skaller inte sin ekonomi ulan behöver ytteriigare
stöd. Jag kan inle se annat än atl della är en skattepolitik som är skadlig.
Det blir mindre pengar lill de angelägna ändamålen om man fortsätter på det
viset</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför,
herr Wärnberg, sänkte trepartiregeringen -alltså den regering där del var
moderater med - de skatter man hade inflytande över, nämligen det totala
slalliga skattetrycket Del är beklagligt all kommunerna fortsatt alt höja sina
skaller. All vi avvecklade löneskatten innebar dock förbättrade ekonomiska
förhållanden för kommunerna, så all kommunalskatten i den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>senaste omgången kunde
stiga mycket litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
herr Wärnberg för igenom alla de skyhöga skalleökningar som socialdemokralerna
vill ha kommer naturligtvis kommunernas finanser all bli ytteriigare
försämrade. De tvingas dä till förnyade kommunala skaltehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nu inte bara inkomstskatten som har dåliga verkningar. Del har även
höjningar av exempelvis momsen eller löneskatten. Det var intressant all herr
Wärnberg mol slutet av sitt anförande konstaterade all man dä man jagade nya
skatlekällor inle kunde höja momsen, för den var redan så hög. Del gällde all
hitta någon annan skatlekälla, som inte hade skadliga verkningar, sade Erik
Wärnberg. Det är tydligt alt del i bakhuvudet även pä socialdemokrater finns en
känsla av att höjningarav olika skalleskalor kan ha negativa verkningar. Del
vore bra om den insikten också kom att avspegla sig i den praktiska politiken.
Jag tror nämligen alt även den här promsen har dåliga verkningar. Den innebär,
Erik Wärnberg, all en vanlig heltidsarbelande industriarbetare i nästa
förhandlingsomgång, som ni menar, skall avstå frän en löneökning på 2 500 kr.
Jag tvivlar på alt del kommer all gå alldeles gnisselfritt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill göra herr Burenstam Linder uppmärksam pä att de största
skattehöjningarna under den tid vi hade en socialdemokratisk regering ocksä läg
på det kommunala planet Herr Burenstam Linder krävde på den liden att
regeringen skulle ulöva sin makt på kommunerna och hälla del kommunala
skattetrycket nere. Men vad jag mest vill kritisera herr Burenstam Linder för
är atl han för en dubbelbottnad polilik. Han talar hela liden om det skyhöga
skattetrycket När moderaterna innehade ekonomiministerposten lalade man
måhända om all sänka skatlerna, men vad som skedde var att de fortsatte alt
stiga till en nivå på vilken de aldrig hade befunnit sig lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
här är en dubbelmoral, som jag tycker att man inte längre bör hälla sig till.
Säg i stället alt vi vill få ned skatietrycket men att del inte går därför alt
vi inle kan hitta något område på vilket skallen kan sänkas. Det är i del lägel
man befinner sig. Ni har hittills löst problemel sä atl ni har gäll ut till den
övriga väriden och lånat pengar. Men sä kan ni inte hälla pä hur länge som
helsl. Ni har talat om atl sänka skaiterna, men del har ni inle lyckats med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
kan skaller ha negativa verkningar och t o. m. vara produktions-hämmande. Om
man inle vill skära ned på samhällels utgifter har man, som budget- och
ekonomiministern också sade, ingen annan möjlighet än atl ocksä skaffa
inkomster lill dem. Låna kan man inle göra i evinnerlig tid. Förr eller senare
mäste man beiala lillbaka. De räntor som vi för beiala på de lån som lagils upp
av den borgerliga regeringen är så stora all bara de är värda en särskild visa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staffan
Burenslam Linder säger alt vi skall sänka kommunalskatterna. Men han lalar inte
om hur del skall gå lill utan lalar mol skattesystemet som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den värste poujadist och
kommer inle med några förslag. Det är vad jag vänder mig mest mol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN
BURENSTAM LINDER (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del är faktiskt sä atl de statliga skallerna sänktes under en moderat
ekonomiminister. Del är myckel enkelt all kontrollera i statistiken. Det är
också myckel enkelt all konslaiera au det lar lid innan en regering kan påverka
kommunernas uppträdande. Man kan, som trepartiregeringen gjorde, sänka en del
arbetsgivaravgifter, vilket gör det billigare för kommunerna. Så var också
fallet förra hösien, och därför blev de kommunala skallehöjningarna blygsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är klart atl del kommer all svänga på nyll om herr Wärnberg för råda. Då
kommerbåde kommuner, folk och företag att belastas med en mängd nya skaller.
Det medför i sin tur myckel oroande kommunala skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man inte vill minska samhällels utgifter, dä mäste man la ut skaller för alt
läcka dem, säger herr Wärnberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man i Sverige inle i tid inser att skattetrycket håller på all blisåhöglatt del
skadar den ekonomiska tillväxten, kommer man sä småningom i vårt land all
behöva ägna sigäl en i stor utsträckning framtvingad sparsamhel. För till sist
är del så att vad vi kan kosia på oss besläms av den ekonomiska tillväxten, av
skatieunderiagel. Det är inle skalleskalornas höjd som avgör vad vi kan kosta
på oss utan hur myckel pengar vi faktiskl för in, och del avgörs av
skatieunderiagel och lillväxien. Därför är socialdemokraiernas skattepolitik sä
oroande, och därför tvekar jag inle att kalla den asocial. Den är ett hot mol
den fortsatta välståndsutvecklingen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Wärnberg sade tidigare atl moderalerna sjunger samma gamla visa. Ja,
socialdemokralerna sjunger i alla fall högskallesamhällels visa. Det har ni
gjort länge, och del fortsätter ni med. Om ni för tillfälle alt styra här i
Sverige igen, undrarjag vart det egentligen skulle la vägen. Vi moderater är
inle ensamma. Del är en föriöpningatt kalla det budskap som vi försöker
framföra på skatlesidan för en form av Glistrup eller någonting annal. Då får
herr Wärnberg plocka med i den anklagelsen en lång rad människor, även en
fackföreningsekonom såsom herr Edin och Bjurelrapportens författare. Tiden
tillåter inle all jag på nytt läser upp för herr Wärnberg allt vad
Bjurelrapporten säger. Men där slår:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Del
finns överhängande risk föralldel mångåriga arbetet forell utvecklat
välfärdssamhälle går lill spillo genom alt välfärdssystemens finansiering"
-dvs. skatterna - "fräter ner incitamenten lill arbele, kapilalbildning
och risktagande."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Della måste man inse i
lid, herr Wärnberg.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! I många år lalade framför alll moderaterna om atl vi måste ha ett nytt
skattesystem - till vaoe pris. 1972 års skalleutredning arbetade pä etl nytt
skattesystem, men vad har det blivit av del nya skallesystem som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredningens majoritet
föreslog? Jo, del har blivit plall inlet De stora orden mynnade ut i ingenting
alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
socialdemokralerna nu ändå försöker göra en viss förnyelse av skattesystemet,
som kanske inle behöver användas till någonting annat än en omläggning, rycker
Staffan Burenslam Linder på axlarna och säger att del är ingenling all bry sig
om, eftersom socialdemokraterna är högskallesamhällels anhängare och sjunger
dess höga visa hela liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skulle vilja påstå atl moderaterna sjunger den visan alt ingenling behöver
göras mer än att man skall sänka skatterna lills man står vid konkursens brant,
då man inle ens kan betala sina räntor. Man kan inle låna pengar till dagens
konsumiion, men del är vad man håller pä med. Man skall alltså inte beiala
dagens konsumtion, utan man skall låla nästa generalion betala den. Det tyckerjag
är den mest osunda ekonomiska politik som över huvud laget gär atl föra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
lycker alt ni ändå skall försöka granska elt förslag lill förnyelse av
skattesystemet, som inte behöver betyda någon ökning av skattebördan utan
kanske bara innebär en omläggning. Om den förnyelsen betyder någon ökning av
skattebördan, är något som framtidens riksdag fär besluta. Vad vi har begärt är
elt tekniskt förslag. Om del skall vara 1 96,2 96, en omläggning eller en
kraftig förstärkning är vad kommande riksdagar fär besluta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde alt Staffan Burenstam
Linder anhållit atl till protokollet fö antecknat att han inte ägde rält till
yiteriigare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
tillkännagav förste vice lalmannen atl anslag utfärdals om sammanträdets
fortsättande kl. 19.30.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STIG JOSEFSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I skatteulskotlels betänkande nr 29 behandlas tre moiioner, som alla
berör införandet av en produktionsfaklorsbeskattning. Trots alt frågan om företagsbeskattningen
har varit föremål för omfattande ulredning och remissbehandlades förra året,
begär nu socialdemokraterna atl jusl frågan om en produktionsfaklorsbeskattning
skalt bli föremål för en snabbutredning. Ja, man är sä bunden av sin tanke att
man begär att förslag skall framläggas lill riksdagen i så god tid alt
bestämmelserna kan träda i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produklionsfaklorsskatten
skall tas ut av företagen, och del ger en antydan om att det är företagaren som
skall betala kosinaderna. Jag undrar emellertid om svenska folket längre tror
på atl man genom atl ändra reglerna för skatteuttagen kan åstadkomma några
stora underverk. Även i värt komplicerade samhälle mäste del allmännas
kostnader belalas av oss alla, antingen genom skatter och avgifter eller genom
högre priser pä de varor vi köper. Utrymmet för ökal uttag från förelagarnas
vinsler är minimalt. Företagens ekonomiska situation harju tydligt belysts
underde senaste åren, och talet om att här finna en ny skatteinkomstkälla blir en
bumerang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vilka konsekvenser skulle
då en produkiionsfaktorsskatt innebära? I den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslagna konstruktionen
skulle skallen tas ul på förelagens utbetalade lönesummor samt pä brutlovinsien
efter avdrag för avskrivningar, socialavgifter och skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
setl torde minsl tre fjärdedelar av skatteunderlaget utgöras av lönekostnader.
Vissa beräkningar tyder pä ännu mer, och jag tror inte att jag gör mig skyldig
till någon överdrift om jag utgår frän tre fjärdedelar. För kommuner och
landsting skulle avgiften fö samma verkan som en ren arbetsgivaravgift. Även
för förelagen skulle resultatet bli påfallande likt en arbetsgivaravgift, för
egenförelagare exakt likt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommuner
och landsting mister däriämle ell belydande skatteunderlag, då avgiftsuttaget
sker före beskattningen. Etl uttag på 5 96 medför ell minskal skalleunderlag
för kommuner och landsting på närmare 10 miljarder eller 2,5 ä 3 miljarder
mindre i skatteintäkter. Konsekvenserna av detta är inte belysta i motionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det svenska näringslivels konkurrensförmåga, både pä hemmamarknad och vid
export, innebär arbetsgivaravgifterna en hård belastning. Enligl nu gällande
internationella bestämmelser går del inte - som man gör med momsen-alt lyfta av
arbetsgivaravgiften vid exporten och inte heller att lägga på avgiften pä
importerad vara. Della innebär en ytterst besvärlig snedvridning av
konkurrensförhållandena till nackdel för svenskproducerade varor, och jag är
förvånad när jag hör Erik Wärnberg säga att alla mäste vara med och betala,
också exportindustrin. En förutsättning för att alla skall vara med och betala
är att vi kan sälja våra varor i konkurrens på utlandsmarknaden men också atl
vi kan klara konkurrensen med importen pä den svenska hemmamarknaden.
Mervärdeskatten har i det hänseendet en hell annan ulformning än vad en
löneskatt har. Produktionsfaklorsskatlen är i mångt och mycket en
arbetsgivaravgift, visseriigen i något ny skepnad men ändå med bibehållande av
många av de nackdelar som sä tydligt påvisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
etl sätl kan förslagel om produktionsfaktorsskalt vara intressant, nämligen om
man vill diskutera ell annat sätt för all ta ut de nuvarande
arbetsgivaravgifterna. F. n. tas det ul avgift lill ATP med 11,75 96 och lill
sjukförsäkringen med 10,6 96, sammanlagt 22-23 96. Därutöver tas del ut
ytteriigare socialförsäkringsavgifier på ca 12 96, vilka inle på samma sätt som
avgifterna för sjukförsäkring och ATP är knutna direkl lill förmåner som utgår.
Egentligen har dessa mera karaktär av ren arbetsgivaravgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
centerns sida har ofta betonats atl arbetsgivaravgiften borde las ul på etl
bredare underlag än enbart lönebeloppet. Här anges en möjlighel all uppnå denna
förändring utan atl man därför ökar del totala uttaget av arbetsgivaravgift.
Men vi kan inte acceptera nägra nya arbetsgivaravgifter med hänsyn till de
mänga negativa faktorer delta skulle innebära i form av försämrad
konkurrenskraft både vid export och på hemmamarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatieutskottet
har hänvisat till elt uttalande av regeringen som innebär all regeringen har
för avsiki att förulsätlningslöst utreda frågan, och del har vi ingenling emot.
När Erik Wärnberg här kritiserar skalteutskottel för all vi inte har velat
begära mer än vad ulskoitet har begärt, vill jag säga att vi har ansett alt när
det så klart har uttalats atl en utredning kommer lill stånd, då</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räcker del med della. All
göra en besiällning har vi anseit oss vara främmande för, när vi inle har föll
konsekvenserna av förslagen bällre belysta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sak som jag har lärt mig, inte minsl av Erik Wärnberg, är fakliskt att skall
man ha möjlighel alt la igenom ett förslag så skall det vara mycket väl utrett
I annat fall möter man här i vår riksdag kravel att innan man tar definitiv
slällning skall man ha klart för sig vad konsekvenserna kommer att bli. Därför
är vi förvånade över att den socialdemokraliska reservalionen kräver atl
förslag skall framläggas så alt det kan träda i kraft redan den I januari.
Della kräver man innan man vet hur man skall klara de problem som inle ännu är
belysla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erik
Wärnberg sade ocksä i sill anförande någol om den ensidiga beskattningen av
arbetsinsatsen. Jag har redan berört delta. Om man håller sig till en
förändring av de nuvarande socialförsäkringsavgifterna, kan del vara intressant
all se vilken lösning man här kan komma fram till. Men vad man egentligen har
som grund i det socialdemokratiska förslagel är en överflyttning från den
direkia skatten till en produktionsfaktorsbeskattning. Dä skall vi vela atl
denna - i den utformning som den här har - i mycket slor ulslräckning är en
löneskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
säger Erik Wärnberg alt det är givet att en sådan skalt kan komma att minska
utrymmet för kapitalökningar i företagen och för löneökningar. Man kan väl inle
annat än känna en viss oro - liksom Gunnar Nilsson har gjorl -när det gäller
hur man skall klara denna sak och samtidigt ha kvar friheten på
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med della ber jag alt fö yrka bifall till skatteutskottets hemslällan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill inte bestrida vad herr Josefson säger-atl del finns en viss
likhet mellan arbelsgivaravgiften, som den har varit, och den produktionsfaktorsskalt
som här föresläs. Det är den gamla arbetsgivaravgiften som har utökats sä all
man tar ut skatt ocksä på den del som kapitalel avkastar. Del är alltså bara
del all produktionsfaklorsskatlen inte ensidigt är inriklad på lönesumman ulan
all den också är inriklad på kapitalavkastningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremoi
anser jag alt herr Josefson har fattat fel om han tror atl detta kommer atl
innebära ökade belastningar på företagen därför all en viss avgift kommeratl
las ul. Vi har hela liden sagl alt della aren koslnad i rörelsen som vilken
annan koslnad som helsl. Den måsle vila pä rörelsen, och den skall beaklas när
man gör upp löneavtal och andra kalkyler över hur förelagel skall gä ihop. Det
är alltså en kostnad vilken som helst, och den skall inle komma atl innebära
någon ökning av de kosinader som företagel annars skulle ha i form av
arbetslöner eller i form av kapitalavkastning pä något säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
i etl sädani läge undanta det allmänna, alllsä kommuner och landsting, från
avgifter skulle vara omöjligt, för del skulle ge dem elt mycket bällre läge i
konkurrensen om arbelskraften än vad andra skulle ha. Därför är del ganska
naturligt atl om man haren avgift som är en produklionsfaktor,sä måsleden ocksä
ligga pä del allmänna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
irorjag inte all vi kommer att ge oss in pä socialförsäkringsavgiflerna, som i
dag är baserade pä de sociala omkostnader som förelagen har för de anslällda
och som oftasl också är lönerelaierade, och flyiia över dem lill
produklionsföktorsskatlen. Vi har ännu inle lagil ställning till hur vi skall
göra med dem. Här gäller det alltså en överflyttning av den direkta skallen
lill en produktionsfaklorsskaii i stället.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STIG
JOSEFSON (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Erik Wärnberg nämnde ingenting om situationen för kommuner och
landsting, som ända är en brännande fråga i detta sammanhang. Det står
ingenting i motionen om detla, och del skulle vara ganska iniressani att fö
veta hur man skall klara upp silualionen för denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
jag nämnde socialförsäkringsavgifterna berodde pä all det finns vissa delar av
dessa avgifter som inte är direkl knutna lill någon förmån för den enskilde.
När det gäller avgifterna lill ATP och sjukförsäkringen är del självklart atl
det rör sig om avgifter som täcker förmåner. Men vi har den andra gruppen som
ändå inle är så liten. 1 fråga om denna sade jag alt man där skulle kunna tänka
sig alt bredda avgiftsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller exporten är jag väldigt förvånad över Erik Wärnbergs
uttalande. Han säger atl det skulle vara en förmån för exportindustrin, som
skulle fä möjlighel atl beiala högre löner och bätire kunna konkurrera om
arbelskraften, om den inte blev belagd med samma avgift. Men, Erik Wärnberg, vi
har haft väl erfarenhet av denna situation under de senasie åren, då vär
indusiri kämpat så inlensivt och hårt för att över huvud taget kunna nå ul på
exportmarknaden och där kunna hälla kvar något av utrymmet Då är det väl
felaktigt alt lala om övervinster och extra höga vinster för den delen av vårt
näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ERIK
WÄRNBERG (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Om del nu är sä all produklionsfaklorsskatten skall vara en avlösning
av direkt skall, sä måste del betyda all även de förelag som arbelar inom
exportindustrin kommeratl fö den avlösningen. Då är del väl rimligt att ocksä
dessa för vara med och betala vad avlösningen kostar. Annars kommer
exportindustrin att fö subventioner. Och del är väl inle det herr Josefson är
ule efter, alt vi skall ge vissa grupper i samhället subventioner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller kommuner och landsting, så kommer
alltså dessa all få samma ulgifter som om vi inie skulle ha gjorl någon
avlösning. Del beiyder bara alt kommuner och landsting för betala en något
högre lönesumma i stället för att lägga det på en arbetsgivaravgift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STIG JOSEFSON (c) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Erik Wärnberg säger att del är rimligi att ocksä de som är sysselsatta
i exportindustrin och förelagen där får vara med och betala. Men det är väl
realistiskt all se om vi kan klara oss på exportmarknaden. Kan vi inle klara
konkurrensen, skall man väl vara mån om all inle lägga ökade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ulgifter på exporten och
därmed försämra konkurrenskraften yiteriigare. Det gäller i så fall atl finna
en annan form för beskattningen, där vi inte skapar problem som kan komma atl
slälla landet i en ytterst besväriig ekonomisk situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
gäller det inle bara vad som säljs på export utan ocksä konkurrensförhällandena
pä hemmamarknaden. Vi släpper ju importen fri pä etl mycket förmånligare sätt.
Därtill villjag säga att det är ytterst svårt för värt land aU inle bryta mol
regler som man tillämpar i andra länder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>INGEGERD TROEDSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall liksom Stig Josefson koncentrera mig på den del som gäller
produktionsfaktorsskallen, "promsen". Också vi moderater menar all
del är ulmärkl all frågan om en produktionsfaktorsskalt prövas förutsättningslöst
Det är alltid bra alt känna lill de fulla konsekvenserna av de olika skatleförslag
som singlar omkring i debatten. Kanske hade vi t, o. m, sluppil en rad av de
allvariiga problem som svensk ekonomi drabbats av, om man hade följt den
gyllene regeln all försl beakta konsekvenserna av de nya pålagorna innan man
hade gåtl till beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
vi ställer oss posiliva lill all promsen utreds innebär inte all vi siäller oss
bakom tanken på au införa en sådan skatt. Funnes det en möjlighel all på en och
samma gång både förse staten med stora nya inkomster och samtidigt fö
arbelsvänligare skatter utan alt höja priserna, ulan atl åstadkomma någon
negaliv effekt på exporten, utan att underiätta importen på hemmamarknadens
bekoslnad, utan några negaliva effekter på investeringarna, ja, då skulle vi
för länge sedan ha tagit emot förslagel med vidöppna armar, vem som än hade
värpt det här guldägget</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det är nog dess värre sä alt underverkens tid är förbi. Del finns inle nägra
hittills oupptäckta kassavalv bakom anslällda och maskiner i företagen med
vilkas hjälp skatten på produktionsfaktorer skulle belalas. Det är nog som en
värderad kollega i skatieutskottet försynt sade, all vår Herre skapade himmel
och jord ur intet, men sedan dess har ingen lyckats göra om del konststycket
Hur man än ulformar skaller och avgifter, är del alllid lil syvende og sidst
den enskilda människan som för betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
ärdå produktionsfaktorsskalt? Jo, det aren skatt på de inkomsler som skapas i
produkiionen, och den skall las ut innan inkomslerna delas ut till hushållen.
Promsen skall ulgä med viss procent på utbetalda löner och därutöver pä
bruttovinsl minskad med avskrivningar, sociala avgifter och skalt samt - efter
vad jag förstår - efter del att räntor på lånat kapital räknats ifrån. Proms
skulle således bli detsamma som en ny löneskatt. Del erkänner ocksä Erik Wärnberg,
Därulöver skulle den bli ett slags förhöjd bolagsskatt, som skulle drabba inle
bara självfinansiering och utdelning ulan också konsolideringar av olika slag,
avsättningar till reserver för konjunklurutjäm-ning osv. Att tro all della inle
skulle påverka investeringsviljan i negaliv riktning, är nog alllför Ijusrött
optimistiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har ocksä myckel svårt all inse atl del är fråga om någon ökad neutralitet
mellan beskattningen av arbele och beskaltningen av kapital.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetel, utbetalda löner,
skulle beskattas oavsell om del gav vinst eller inte, Kapilalel skulle däremoi
beskattas endast om del gav vinst. Avkastningen på lånat kapital ~ utbetalda
räntor - skulle inle produkiionsfaklorsbeskallas, men avkastningen på
självfinansierade investeringar skulle beskattas. Del är väl ganska klart alt
della ytteriigare skulle motverka konsolideringar inom företagen och öka deras
sårbarhet under svåra lider. Del skulle också öka företagens beroende av
slalliga selektiva insalser pä investeringssidan. Del kanske också är avsiklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hell övervägande delen av promsen skulle komma frän de anställdas löner. En
proms pä 3 96, som har diskuterats, skulle brutto ge 7-7,5 miljarder kronor,
varav 6,6 miljarder skulle härröra från lönesidan. Inkomsten frän vinstsidan -
från kapitalet - skulle dessutom motverkas av all vi samtidigt skulle fö en
betydligt lägre bolagsskatt och lägre beskattning på utdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i den socialdemokraliska partimotionen frän januari om alt en proms skulle
införas ijanuari nästa år förefaller nu någol nertonat, i varie fall om man
läser vad socialdemokraterna har skrivit i reservationen 1 vid finansutskottets
betänkande. Där skrivs: "Om den nu förutsedda konjunktur- och
likvidiielsuppgången kommer till slånd, bör en mer allmän finansiell
åtstramning åstadkommas under 1980 genom alt man då inför den föreslagna
produklionsfaktorskalten." Erik Wärnberg däremot sade i sitt anförande att
socialdemokralerna önskar elt förslag som skall träda i kraft den 1 januari
näsla är. Herrarna i finansutskottet och skatteutskottet för väl göra upp den
saken sinsemellan, men nog vore det välbetänkt om man uttalade sig litet mindre
kategoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lål
oss ändå titta litet mer på den proms på 3 96 som har nämnts i debatten och som
skulle ge ca 7 miljarder kronor. Socialdemokraterna skriver i sin reservalion
vid skaiieutskotlels betänkande atl "en allmän utgångspunkt för den nya
skatten måsle vara alt den inle övervältras på priserna". Del innebär all
de anslällda, akiieägarna och andra mäste avstå från 3 96 i annars möjlig
inkomst Det skulle i sin lur minska skatieunderiagel i molsvarande mån.
Kommuner och landsting skulle fö se sina inkomsler minskade med ungefär 2,1
miljarder mot vad som skulle ha blivit fallet ulan proms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
pä kommunernas ekonomi av den nya avgiften bör beaktas, menar
socialdemokraterna i finansutskottet Det beiyder all av den här inkomsten på 7
miljarder skulle 2,1 miljarder behöva gä till kommuner och landsting bara för
atl de inte skulle komma i en sämre situalion genom promsen. Men sedan skulle
staten gå miste om inkomstskatt på ungefar lika mycket. Vad har vi kvar då? Jo,
ungefär 2,8 miljarder, och det motsvarar nalurliglvis - med undantag för
skatten på investeringar och konsolideringar -ganska exakt vad inkomstlagarna
gär miste om i nettoinkomst om promsen införs och skall beaktas vid
löneförhandlingarna. Hela del belopp som återstår måste då användas lill
skaltelältnader för au inle lönlagarna skall fö del sämre genom promsen. Här
uppstår verkligen en läng rad frågor. Vad blir kvar i minskat budgetunderskott,
som det var så viktigt alt promsen skulle bidra till? Jo, endast del som skulle
tas ut i skatt på företagens konsolideringar och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>investeringar, och det
skulle lydligen kompenseras genom ökade statliga insatser - hur nu del skulle
gå lill. Kvar i inkomstförstärkning för statsverket skulle bli noll och iniet
sedan inkomsttagarna kompenserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
blir då fördelarna och nackdelarna för den enskilde löntagaren? Ja, del beror
nalurliglvis pä svaret på näsla fråga, och den är: Hur skall den skattelättnad
utformas som skall kompensera löntagarna för promsen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
förväntar jag mig inte något färdigl svar på delta under den här deballen.
Därför tänker jag faktiskl ägna en stund ål att beröra den frågan. Anledningen
är att socialdemokralerna i sin reservation, liksom Erik Wärnberg i sitt
inlägg, vänt sig mot tanken på en höjning av momsen -den skulle inte bara verka
inflationsdrivande utan också drabba "särskilt hårt barnfamiljer och
låginkomsttagare", som det står i reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Momsen
vänder den lunga ändan nedåt, sade Erik Wärnberg, Underförstått:
Socialdemokralerna väljer promsen, bl, a, därför att den inle skulle ha nägra
motsvarande fördelningspolitiska nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
är del dä med den saken? Först och främsi: En proms pä 3 ä 4 96 som avräknas
vid löneförhandlingarna innebär nalurliglvis att utrymmet för kontanta
löneökningar blir utomordentligt lilel och kanske t o. m. negativt. Om man
sätter sig ned vid elt sä helt avdukat förhandlingsbord all ingenling finns att
fördela - kanske t o. m. tvärtom - blir stämningen nog inle precis den allra
bästa. Och det finns väl ändå en påtaglig risk för alt generositeten mot
grupper som är lågavlönade eller felavlönade i förhållande till de krav som
ställs på dem blir mer eller mindre obefintlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
och inte minst viktigt: Hur skulle en genom promsen utebliven annars möjlig
löneökning på säg 3 % slå på låginkomsttagare och höginkomsttagare? Jag tänkte
visa detta i en tablå på kammarens TV-skärm.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utebliven lönehöjning vid Utebliven</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Stanclard-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
procent proms</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>nettoinkomst avslående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30 000 kr. 65 000 kr. 100
000 kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>900
kr. I 950 kr. 3 000 kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>603 kr. 741 kr. 660 kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2,7 96 1,8% 1,3 96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tablån
visar atl promsen i kronor räknal skulle slå nära nog lika hårt på 30
000-kronorsinkomsltagarensom på 100 000-kronorsinkomstlagaren. Den förre skulle
gä miste om 603 kr. i nettolön som han hade kunnai fö om inle promsen införts.
Den senare skulle gå miste om 660 kr. Den vanliga inkomsttagaren, som har
ungefär 65 000 kr. i inkomst, skulle drabbas något hårdare - av en
realinkomstminskning på 741 kr. Och titlar man på della i förhällande lill den
standard som de här olika löntagarna har skulle låginkomsttagaren drabbas
dubbelt så hårt som höginkomsttagaren. Han skulle gå miste om en annars möjlig
standardökning pä 2,7 96 mot 1,3 96 för högi nkomsllagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Momsen
drabbar någoriunda proportionellt, bortsett frän eventuellt sparande, och den
skulle inte pä långa vägar fö en lika regressiv effekt som en proms enligt
socialdemokraternas alldeles egna och klart uttalade förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle fö. Menar man all
momsen vänder den lunga änden nedåt? Ja, då vet jag inle hur man skulle
rubricera promsen. Den skulle slå ofantligt mycket härdare mot
låginkomstlagarna i varie fall, och del Irorjag det kan vara värt all lägga pä
minnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
skulle skattelättnaderna utformas för att kompensera dessa inkomsttagare med
låga och vanliga eller kanske högre inkomster? Ja, det blir verkligen ingen
lätl sak. Hur skall man anpassa skatteskalan så att den kompenserar
inkomsttagaren med 30 000 kr. i detla fall med drygl 600 kr.,
medelinkomsttagaren med ca 740 kr. och höginkomsttagaren med kanske 600 kr.
ulan att del leder lill en starkt ökad progressivitet i beskattningen? Det
enklaste sättet alt komma lill rätta med detla är naturiigtvis atl man använder
pengarna lill etl extra avdrag på slutskatten. Inför man ett sädani och säger
att det skall vara 650 kr. skulle det naturiiglvis kompensera flertalel av dem
med låga inkomster, men det skulle kosta 3,5 miljarder kronor, och det skulle
inte nettot av promsen räcka lill för. Någon dämpning av progressivileten, några
mer arbelsvänliga skatter, som såvitt jag vet socialdemokraterna numera ställer
upp för-och det är glädjande-skulle vi definitivt inte kunna fö genom en proms
som utformas enligt socialdemokratisk modell. Sammanfattningsvis tror jag det
skulle vara ganska sä bra för den allmänna debatten om den arbetsgrupp som
skall se över promsen också log sig en titt på fördelningskonsekvenserna, förde
är, som jag hoppas framgår av tablån, inle sä enkla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
säger vidare i sin reservalion all genom en proms "kan man också förenkla
skatlesystemet och göra skatteuppbörden effektivare och mer rättvis". Del
är naturiigtvis någonling som vi ocksä med öppna armar skulle ta emot. Men jag
kan inle falla vad det är i detta system som skulle innebära en förenkling i
skattesystemet. Vi skulle uppenbariigen ha kvar momsen i sin gamla skepnad med
dess beräkningsgmnder. Vi skulle ha kvar deklarationsförfarandel och vanlig
inkomstskatt för enskilda och förelag som föml. Vi skulle ha kvar
bolagsbeskatlningen. Vi skulle, enligl vad Erik Wärnberg säger, i varie fall t.
v. ha kvar socialförsäkringsavgifterna med deras beräkningsunderiag. Till det
skall dä promsen komma med ett helt annorlunda skalleunderiag, för de enskilda
att deklarera, för taxeringsmyndigheter att kontrollera och för
skattemyndigheter att beräkna. Om avsikten är att öka behovet av tjänstemän
fyller promsen kanske ett syfte. Men avsikten var ju inte att öka
statsutgifterna utan tvärtom att minska budgetunderskotlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist, herr lalman! Jag har hittills enbart diskuterat promsen i den utformning
och med de effekter som socialdemokraterna skisserat. Men är del verkligen -
handen på hjärtat - någon som innerst inne tror att en proms pä 3 ä 4 96
verkligen skulle avräknas vid avtalsförhandlingarna och inte till någon del
övervältras pä priserna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staffan
Burenslam Linder pekade tidigare pä den OECD-rapport från i somras som visade
att det i Sverige inte förekommit någon nämnvärd avräkning av
arbetsgivaravgifterna på lönerna. När vi i Sverige fick den snabbaste ökningen
av arbetsgivaravgifterna så steg på samma gång inte bara lönekostnaderna utan
också lönerna som allra snabbast, samtidigt som de</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anställda fick en myckel
liten behållning av della. När vi förra året log bort löneskatten, när vi
införde indexreglering av skatteskalorna, dä fick vi på samma gång
utomordentligt små löneökningar, samtidigt som de anställda fick en verklig
realinkomstförbäilring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltnog.
Om det nu blir så som de allra flesta ändå tror, nämligen atl promsen inle
kommeratl avräknas vid avtalsförhandlingarna utan att den i varie fall delvis
kommer att övervältras pä priserna, dä är vi lillbaka i samma gamla cirkus som
vi hafl så jobbigt att ta oss ur. Vi skulle fö en ny avgift som höjer
produktionskostnaderna och som enligt internationella konventioner inte skulle
få lyftas av exporten eller läggas på importen vid våra gränser. Den nya
avgiften skulle ensidigt drabba svenska företag, svenska varor och svenska
tjänster, medan importen helt skulle slippa undan. Vi skulle drabbas av en
överhängande risk för försämring av bytesbalansen, för mindre efterfrågan på
svenska varor, här hemma och på utlandsmarknaden, och därmed för slörre
arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
produktionsfaktorsskalt vore kanske något att fundera pä i länder som har ett
stort exportöverskott, länder som kanske känner ell behov av all pä elt diskret
säu minska exporten och öka importen, trots de konsekvenser delta skulle få på
sysselsätlningen. Men, herr lalman, i Sverige beflnner vi oss fakliskt inte
riktigt i den situationen. Promsen skulle dessulom, som jag sade lidigare, las
ul oavsett om förelaget går med föriusl eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en situation med skriande brist pä arbetskraft, där man snabbi vill slå ut
företag som går dåligt och föra över de anställda till företag med bällre
lönsamhet, kunde man kanske använda promsen. Men jnte heller i en sådan
situation befinner vi oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nej,
herr lalman, del värsta som kunde hända vårt näringsliv, våra skattebetalare,
våra arbelslösa, det vore nog att vi lugnt slog oss ner och bara avvaktade den
utredning om promsen som nu skall tillsättas, i tron alt denna löser alla
problem. Vi behöver inle nya, föriamande eller omdöpta skaller, ulan vi behöver
en skattepolitik där man faktiskt följer upp 1972 års skatteuirednings förslag.
Vi behöver en skattepolitik som motverkar skattefusk, som stimulerar
arbetsglädje, internationell konkurrensförmåga och framtidstro och som den
vägen skapar nya resurser såväl för den enskilde som för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ber, herr lalman, all få yrka bifall till skatteutskoitels hemställan i
betänkandet nr 29.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Pä en enda punkt skall jag hålla med fru Troedsson. Resten av vad hon
sade var sä gott som hell felaktigt, helt omöjligt att kontrollera och byggl på
anlaganden om förhållanden som fru Troedsson inte själv visste någonling om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har inga möjligheler
alt på den korta lid som nu slår till buds bemöta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enskilda siffror i fru
Troedssons redovisning, men när jag säger alt del mesta var felaktigt, så kan
jag som bevis anföra alt fru Troedsson säger atl en proms på 3 96 skulle ge 7 ä
8 miljarder. Men dessa 7-8 miljarder skulle plölsligl vara borta. Någon hade
betalat ut dem, men ingen hade fått dem. Detla går inte ihop, det är en
omöjlighet. Ungefär så gick del till i alla de räkneexempel som fru Troedsson
tog upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall emellertid hålla med henne på en enda punkt, nämligen alt underverkens
lid är förbi. Det går inle att hitta den fina cigarr som borgerligheten i
åratal talat om, nämligen etl nytt skattesystem. Det går inle atl hitta elt
skattesystem om vilkel man kan säga atl man inle belastar människorna samtidigt
som det ger samhällel en massa pengar. Vad vi är ule efter är etl skattesystem
som gör att vi kan få bort besvärligheter och problem och gör det möjligt att
ta ut samma skattebelopp ulan alt det orsakar några skador pä något ställe. Det
är alltså det som vi skall leta efter. Vi har försökl med en mindre nyansering
av den gamla arbetsgivaravgiften och med en utökning med nägra andra ting som
finns på kapitalsidan. För vår del tycker vi kanske all konsolideringsgraden är
så pass slor alt det inle gör någonting, om även den fär ligga till grund för
en liten avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
har fru Troedsson helt fel när hon säger alt vi tar ul en sådan avgift när det
gäller förlustföretag. Ja, det kommer atl las ut arbetsgivaravgift pä
lönesumman, men har förelaget förlust kan det inte ha nägon vinsl, och därför
kan man inte ta ut någon avgift av del slaget Man tar alltså bara ul en
arbetsgivaravgift på lönesumman, precis som när del gäller alla andra förelag
som har att beiala arbetsgivaravgift Jag är övertygad om alt föriustföretag i
dag tvingas alt beiala energi, olja och nya lönesatser. Det går inle att skydda
dem, ulan de är i precis samma läge som alla andra förelag. Jag kunde lala
länge om det alternativ som fru Troedsson har atl visa upp? Dessa alternativ
skulle också kosta pengar som måste las någonstans, och del skulle bli ännu
sämre för människorna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
dén 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>INGEGERD TROEDSSON (m)
kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag förstår att chocken var svär för socialdemokralerna. Uppenbariigen
har man trott alt del finns möjligheter att införa en ny skatt som skulle vara
till fördel för staten och ge nya störa skatteinkomster på 7-10 miljarder, som
socialdemokraterna själva säger, och samtidigt leda lill arbelsvänligare
skatter och en förbättring för de anställda. Jag vågade lilel försikligt lala
om att den möjlighelen inte finns. Hade den funnits skulle vi med glädje ha
accepterat den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mesta var fel, sade herr Wärnberg. Om det mesta var fel i mitt anförande, måste
det hell enkelt bero på ett fel i socialdemokraternas motion och i deras
reservationer. Jag har nämligen punkt efter punkt följt den beskrivning som
socialdemokralerna har gett om hur promsen skulle utformas och om de verkningar
den skulle ha - all den skulle avräknas vid löneförhandlingar, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promsen
skulle ge 7-10 miljarder kronor brutto, det erkänner jag. Men samtidigt beiyder
del all de anställda går miste om inkomsler på nära nog lika</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mycket. Det betyder att
skatieunderiagel på grund av detta och på grund av en minskning av
bolagsskatterna försämras i motsvarande mån. Eftersom den genomsnittliga
marginalskatten liggeröver 60 96, skulle över 60 % avdel här falla bort i skall,
som i annat fall stal, landsting och kommuner skulle ha fött. Visst blir det
någon behållning för staten, men bara under förutsättning alt man inte
kompenserar kommuner och landsting och under förutsättning atl man inte
kompenserar alla de löntagare som går miste om dessa 3-4 % i annars möjlig
löneökning. Då, men endast då, stämmer ekvationen. Men så harjag aldrig hört
förslagel presenleras från socialdemokratiskt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
var det föriustföretagen. Om etl företag går med förlust och man lägger på en ny
skalt på 3 ä 4 96 a v de anställdas löner - och om det är omöjl igt att få
denna avräknad i löneförhandlingar - är det väl ganska självklart alt detta
leder till atl företaget snabbare än annars mäste lämna in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är utmärkt alt socialdemokraterna har gjort etl försök alt hitta ett nytt
skattesystem. Erik Wärnberg har haft alla chanser att fullfölja detta försök,
eftersom han satt som ordförande sex av de sju år då förelagsskalleberedningen
höll pä med de här sakerna. Trots detta fick vi inget fullständigl förslag.
Trots detta uttalar ni er fortfarande i allmänna ordalag om hur systemet skall
utformas och om dess konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nya realistiska skattetag vi mäste ta - vi kan inte hålla på och lägga ned
en massa energi på idéer som tyvärr är dödfödda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>86</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fm Troedsson gör åter elt fruktlöst försök alt låta 7 ä 8 miljarder gå
upp i rök. Hon räknar i felakliga storheter. I det ena fallet föriorar parterna
samma belopp en gång extra - och pengarna bara försvinner. Det är det som är
felaktigt. Man kan inte låta 7 ä 8 miljarder gå upp i rök. Antingen får
samhällel, löntagarna eller nägon annan pengarna. Någon får dem! De försvinner
inte bara, och administrationskostnaderna kan man inle gärna skylla pä i del
här fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förelaget fär 3-4 96 högre avgifter går företaget omkull eller del går i
motsvarande grad sämre. Det häller jag med om. Men får förelagel beiala ut 3-4
% högre löner blir effekten precis densamma - och fru Troedsson förutsatte i
sina räkneexernpel att det skulle få 3-4 96 högre lönekostnader. Del är
fullständigt likgiltigt om företagen betalar ut beloppen i form av löner eller
i form av produktionsfaktorsskalt. Del går inle atl räkna pä della säll -dvs.
alt räkna in en sak tvä gånger i elt sammanhang och räkna bort den två gånger i
ett annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
var som sagt ordförande i förelagsskalleberedningen under mänga är, fram till
regimskiftet. Och om regimskiftet inte hade kommit kanske förslagel hade kunnai
bli mer noggrant utformat än det blev. Del redovisades nu bara i reservationens
form. Jag är dock inte säker på hur förslaget hade utformats under andra
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag som föreligger i dag är inte riktigt delsamma som det som fanns i
reservationen till företagsskatteberedningens betänkande. Det äretl förslag som
vi ber att regeringen skall utforma lagtext till, och vi vill atl det skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prövas om del kan
genomföras den 1 januari nästa är. Det är alltså ett försök all la bort
någonting av del skattesystem som vi har i dag och som alla tycker är tokigt
och ersätta del med något nytt. Fru Troedsson anstränger sig för alt
argumentera mot det förslaget. Detta är nonsens, säger fru Troedsson: Man
plockar bort 7-8 miljarder kronor som över huvud tagel inte längre skall
finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lilen sak lill, som jag kanske skall rätta till, fru Troedsson. Del är inte
bara aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar som det här gäller. Det
är även enskilda företag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>INGEGERD
TROEDSSON (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! När det gäller enskilda företag och egenföretagare får den föreslagna
skatten, som Stig Josefson sade, samma effekt som en ny löneskall. Del
vidimerade också Erik Wärnberg. När det sedan gäller dessa 7-8 miljarder som
försvinner är väl mitt resonemang ganska klart. Del är självfallet alt pengarna
måsle tas någonstans ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
finns de här stora och hittills oupptäckta tillgångarna som bara ligger och
väntar på alt utnyttjas? Löntagarna skulle avstå frän 3 å 4 %. Det står
fullständigt klart Del skall ske, säger man. Då betyder del naturligtvis att
skatieunderiagel för kommuner, landsting och stal minskas med de
inkomsi-avsiåenden som löntagarna gör. Del innebär alt skatten i kommuner,
landsting och stal blir motsvarande mindre. Med det höga skattetryck vi har nu
försvinner alltså 30 % i form av minskad landstings- och kommunalskatt och
ungefär 30 96 i form av minskad statsskatt. Återstoden skulle användas för atl
kompensera löntagarna - eller harjag alldeles missuppfattat del? I sä fall
tyckerjag att socialdemokralerna skall klart säga ul: Vi skall införa en
skatieläitnad, men den skall betalas genom att alla löntagare och egenförelagare
runt om i Sverige skall avslå frän 3 ä 4 96 av annars möjliga löneökningar. Då
går del ihop. Men då kommer vi ändå till den fråga jag ställde: Hur skall vi
utforma skalleförslaget så alt det fåren profil som tyder på socialt ansvar och
sä atl det samtidigt leder till arbelsvänliga skaller?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del har vi inte fält se
något prov på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tabell som jag visade på bildskärmen var beräknad helt på grundval av
socialdemokraternas eget förslag, dvs. med en proms på 3 96 - jag kunde
naturligtvis också ha räknat med en proms pä 4 96 - och med nuvarande
marginalskatt Det var en mycket enkel uppställning, ochjag tror inte att det
erbjuder Erik Wärnberg nägon som helsl svårighet att kontrollera dess riktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Problemet är att vi sä länge har accepterat
socialdemokraternas påstående alt en moms slår hårdast mol de små
inkomsttagarna medan arbetsgivaravgifter skulle ha en räitvisare
fördelningspolilisk effekt Så är del dess värre inte. Vore det så, kunde man
kanske på allvar diskutera sådana skatter, i synnerhet om de dessutom skulle
visa sig ha en arbelsvänligare effekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andre
vice lalmannen anmälde alt Erik Wärnberg anhållit att till protokollet få
antecknat att han inte ägde rätt till ytteriigare replik.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>HOLGER BERGQVIST (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! De tre senasie talarna har varit hell koncentrerade lill den väckta
frågan om en produktionsfaktorsskalt. Vi kan räkna med att regeringen i morgon
tillsätter den aviserade ulredningen om produktionsfaklorsbeskattning. Jag
tror därföratt man i de senaste inläggen har varit lilel väl tidigt ute i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer att ta mig friheten atl något vidga den skaltepolitiska delen av
finansdebaiten. Jag har anledning att förmoda all denna debatts skaltepolitiska
del även fortsättningsvis kommer alt få en sådan bredare inriklning, efiersom
Gunnar Sträng strax skall tala och jag förutsätter alt också han kommer att
utförligt beröra dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt samhälle finns det något som länge gjorl mig särskilt bekymrad. Det är atl
så många politiker så länge visat sig oförmögna alt vara tillräckligt oroliga
för konsekvenserna av au värt skattesystem har kapsejsal - det har det nämligen
gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare lid har mina bekymmer över denna brislande oro något minskat. Fler och
fler i denna församling har böriat förslå lägels allvar. Man har tvingats
bevittna skadorna av den oundvikliga kollisionen mellan den progressiva
skatteskalan och inflationen. Skadorna för både samhälle och enskilda har
blivit förödande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
skatteskalan och inflationen har påverkats i negaliv riktning av den
kollisionen. Inflationen föll i galopp efter kollisionen med skatteskalan, som
i sin tur böriade irra omkring utan all kunna la vara pä sig själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Sådana upplevelser brukar leda till panikartade ålgärder. Så måsle man
också förklara en del skaltepolitiska händelser under senare lid. Jag länker
närmast på det sätt som socialdemokralerna presenterat produktionsfaklorsskatlen
på under senare tid. Presentationen har myckel av panikens oförsiktighet över
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
enda vi egentligen vet om produktionsfakiorsbeskaltningen är atl vi egentligen
inte vel någol särskilt om den. Jag tror dock att det finns en och annan päria
att fiska upp i det grumliga vatten där idén om en produktionsfaktorsskatt har
kommit till. Låt oss ta reda pä hur del verkligen förhäller sig, så kan vi
kanske gemensamt fånga upp päriorna i del här alternativet! Lät oss alltså
avvakta den utredning som Ingemar Mundebo såvitt jag förslår i morgon kommer
att tillsätta!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokralerna
borde vara tillräckligt erfarna -jag trodde att Gunnar Sträng fortfarande var
en garanii för del - för att inte lockas lill trollkonster av det slag som vi
under senare tid fält bevittna. Hur skulle del vara möjligt atl från nästa
årsskifte praktisera elt skattesystem, som varken vi i värt land eller någon
annan vet någonting säkert om? Sådana illusionsnummer hör inte hemma i en
ansvarsmedveten församling som denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss sade ärjag angelägen om atl stryka under att det här måhända finns en
hel del alt ta vara på. Till den saken fär vi återkomma då vi utrett frågan och
säkrare vet vad vi talar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra atl även socialdemokraterna har böriat förslå det allvarliga läge som de
själva har försatt vårt land i när det gäller skattesystemet Min oro</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minskar i takt med alt
socialdemokraterna får ökad sjukdomsinsikt Del är bra. Men del är inle bra alt
de lockas lill illusionsnummer av elt ansvarslöst slag, som vi irodde hör hemma
på etl hell annal ställe i den politiska geografin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tog lång tid att förstöra det svenska skattesystemet. Men del gick till slut
Det kommer atl ta ännu längre tid, myckel längre lid, alt reparera det, om del
över huvud taget går inom ramen för den ordning på vilken vi byggl upp vårt
skattesystem. Reparationsarbetet har dock böriat, det vill jag ha sagt. Jag
menar atl vi kan tacka det fattade beslutet om inflationsskyddel av
skatteskalan för della. Del är bara det alt della skydd borde ha kommil långt
lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
progressiv skalleskala och inflalion går inte ihop. Det aren självklarhet men
den måste ändå förklaras. Inflationen rubbar varie år den ursprungligen avsedda
verkliga innebörden av en i riksdagen beslutad skatteskala. Varje inkomsttagare
skjutsas av inflationen upp lill en högre skaiteprocent än vad riksdagen har
menat. Inflationen skapar en skallehöjningsautomalik. Därmed rubbas ocksä den
samhällsekonomiska grundvalen. Löntagarna vel inle var de skailemässigl setl
står inför kommande år. Avtalsrörelsen får inte den fasta grund som del
samhällsekonomiska ansvarel kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatiehöjningsauiomatiken
blir naturiiglvis också "gefundenes Fressen" för en finansminister
som inte gillar all motivera sill ökande behov av pengar. Sådana
finansministrar är inte bra, om man vill ha god hushållning med
skattebetalarnas pengar. Och det vill man. Åtminstone vi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
nu är det alltså annoriunda. Skalleskalan skyddas mot infiationens
skadeverkningar. De inflationsaulomatiska skattehöjningarna uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
skattesänkning är det ju inle fräga om. Del får man ofta höra i sådana här
debatter, men del är inte sant Det ärju fräga om en utebliven skattehöjning.
Samtidigt säger man att den skattesänkning som inte är en skattesänkning ulan
en utebliven skattehöjning är orättvis, därför all den påslås gynna högre
inkomsttagare och missgynna lägre inkomsttagare. Det påståendet blir ännu mera
osant, eftersom del ulgår från en osanning som förvärras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utebliven skaltehöjning kan rimligen inte bli en orättvis skattesänkning. Del
är för del poliliska arbetets anseende beklagligt när debatten urartar pä del
sältel. Della, herr talman, med den inflationsskyddade skalleskalan är en,
menar jag, förden framlida samhällsekonomin avgörande skattepoliiisk händelse.
Den inflationsskyddade skatteskalan är dock bara börian på arbetel atl reparera
del förstörda skattesystemet Nästa steg blir att komma till rätta med marginalskaileproblemet
Om della skulle jag, herr lalman, vilja säga: Som vi nu har del med
marginalskatten kan vi naturiiglvis inte ha det i fortsättningen.
Skatteprocenten i vanliga inkomstlägen har blivit orimligt hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmotivationen
minskar. Del kostar inle så myckel att arbeta dellid i slällel för heltid. Det
lönar sig inie tillräckligt atl flytta till ett mer välbetalt jobb pä annat
håll. Det jobb som erbjuds efter vidareutbildning ger inte myckel mer i
plånboken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja,
det finns flera exempel pä marginalskattens skadeverkningar. Vi har fått en
skattetrötthet som skapat en arbetslröiihet, som i sin tur i det länga loppet
naturligtvis ger oss problem med produktiviteten. Marginalskatten har
utvecklats till en välständsrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsättningen
bör vara alt marginalskallesatsen i de vanliga inkomsilä-gena är 50 %. För sin
ökade eller förbättrade arbetsinsats skulle man alltså få behälla hälften. Då
skulle mänga av de nu resignerade böria tycka att det återigen skulle löna sig
alt arbeta. Men hur skall vi kunna uppnå det målet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
stora problemel sägs vara atl en rejäl marginalskaltesänkning kostar så myckel
pengar. Pä kort sikl är det naturligtvis riktigt att en sänkning av
marginalskatten kostar pengar genom det statliga inkomstbortfallet Men gäller
det också på läng sikt? Del är inle alldeles säkert Myckel talar för atl del
kan vara tvärtom. Meningen med marginalskatiesänkningen pä sikt ärju att locka
fram en större och bäure arbetsinsats. Del ger en större lönesumma atl
beskatta. Då kan en lägre skattesats ge större statliga inkomster än en högre
skattesats på en mindre summa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
del här harjag, herr talman, bara velat antyda någol om
marginal-skatteproblemen och vad som bör beaktas då vi snart går att ta ilu med
detla för samhällsekonomin ytlersl allvariiga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nu, herr talman, berört dels inflationsskyddet av skatteskalan, dels
marginalskattefrågan. Jag skall när jag nu tar upp den iredje punkien i arbeiet
med all reparera det svenska skattesystemet närma mig elt myckel allvariigt
problem, nämligen frågan om kommunalskatten. Del problemel håller på att växa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reparationsarbetet
på kommunalskatten kan och måste angripas från flera håll. Lål mig böria med
förhållandel mellan marginalskatten och kommunalskatlehöjningarna. Det är
försl under senare är som detla förhällande böriat uppmärksammas på allvar i
den allmänna debatten. Vi kan illustrera delta med kommunalskattesalsen del
försia och det sisla årel av det snart lilländalupna 1970-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1970 var den genomsnittliga kommunala skallesatsen 21 %. År 1979 - i år - är
skallesatsen genomsnittligt 29 96. Del beiyder också att marginalskatten under
1970-talei har stigit med åtta procentenheter i alla inkomst-skikt I
genomsniitskommunen är alltså marginalskallesatsen 58 96 plus dessa 29 %,
alllsä 87 %. Utan kommunalskattehöjningar under 1970-talei -observera atl den
stora kommunala skatieexplosionen kom tidigare! - hade marginalskatten som
högsl varit 79 "o. Detia villjag säga som bakgrund lill de av regeringen
aviserade marginalskaltelaken på 80 resp. 85 %. Del kan ocksä sägas mot
bakgrunden av att de 29 procenten förväntas, enligt många beräkningar, öka lill
35 % bara om nägra fö är, om ingen ändring sker, med en molsvarande höjning av
marginalskallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
en ändring måste till, och del myckel snart. Del måsle nu, herr talman, vara
sista gången som en regering gör ett försök att komma till rätta med den
kommunla ulgiftsexpansionen genom frivilliga överenskommelser med kommunerna.
Erfarenheierna visar klart all sådana överenskommelser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bara illustrerar sagan om
den naiva oskuldens seger över den ekonomiska verkligheten. Del är min lika
personliga som välgrundade övertygelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
menar jag att någon form av samordning av den statliga och den kommunala
beskauningen blir nödvändig. Ett sätt alt förstå detta är atl studera siffror
som vi känner väl lill men som vi behöver bli påminda om, nämligen de statliga
och kommunala skatternas och avgifternas andel av bruttonationalprodukten, som
ju dramatiskt har ökat sedan mitten av 1960-lalel. Fär jag påminna om nägra
siffror, som har nämnts här tidigare från denna talarstol, bl. a. av Ingemar
Mundebo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>År
1965 gick 36 % av bruttonationalprodukten till statliga och kommunala skatter
och avgifter. Fem är senare - 1970 - var siffran fem procentenheter högre,
nämligen 41 %, och ylleriigare fem år senare - 1975 - var den </span></i><i><span
style='font-family:Arial'>■</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>
yllerligare fem procentenheter högre, nämligen 46 %. Ell år därefter -1976
-hade siffran stigit med fem procentenheter till 51 % och år 1977 var siffran
omkring 53 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling kan förklaras främsi av den kommunala ulgiftsexpansionen. Av den
offenlliga sektorns utgifter används i dag tvä iredjedelar för kommunala
angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
denna verksamhet har kommunerna en i princip fri beskattningsrätt. Detla
förhällande kan knappasi fä fortsätta. Samhällsarbetet måste utgå från en
totalsyn på siatens, landstingens och kommunernas ekonomi och skatter.
Skatterna spelar en slor roll i konjunktur- och stabiliseringspoliliken.
Inkomstfördelningen mellan olika grupper i samhället sker med hjälp av
skaiterna. Skattepolitiken är avgörande för fördelningen av samhällets resurser
på längre sikt mellan privat och offentlig seklor. Olika nivåer på
kommunalskalterna ger olika marginaleffekter på den totala inkomstskatten. Pä
alla dessa områden påverkas utvecklingen av kommunalskatten. Del visar atl
riksdag och regering för att kunna besluta i viktiga samhällsekonomiska frågor
ocksä måsle ha den kommunala beskattningen under konlroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
insläller sig frågan om värdet av en helhetssyn på statens och kommunernas
ekonomi och skatter jämfört med beskattningsrättens värde för den kommunala
självstyrelsen. Avgörande för denna fråga är om fördelningen av enheisskatten
till landsting och kommuner utformas som en total ram för samtliga kommunala
aktiviteter eller om fördelningen också skall innefatta styrning mellan olika
kommunala ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
menar alt för den kommunala självstyrelsens skull är del i ett sådanl syslem
nödvändigl alt fördelningen av skattemedlen sker i form av en totalram. Det
skulle i så fall betyda att den statliga styrningen för olika kommunala ändamål
skulle komma att väsentligt minska i förhållande lill vad som gäller i dag.
Enligl vissa undersökningar är nämligen den kommunala verksamheten i dag till
hela tvä iredjedelar i slörre eller mindre ulsträckning styrd av staten. Detla
är en ytterst allvariig begränsning av den kommunala självstyrelsen. Frågan är
om inte dessa tvångsförhällanden för kommunerna är mer besvärande för den
kommunala självstyrelsen än borttagandet av beskattningsrätten skulle vara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Men innan dessa personliga
synpunkler förankrats i den poliliska verklig-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heten måsle vi dock när
det gäller kommunalskatten - på samma sätt som regeringen i sin aviserade
skatleproposiiion - ta oss an ett alldeles särskilt kommunalt skatteproblem.
Det handlar om den kommunala skatteutjämningen, eller vad jag skulle vilja
kalla någol av den glömda solidariteien i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ibland
verkar det på mig som om del problemel inte är tillräckligt uppmärksammat. Får
jag ge en liten illustration som kanske kan hjälpa lill alt öka
uppmärksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan länka oss tvä inkomsttagare som vardera skattar för 70 000 kr. De bor på
var sin sida om en kommungräns. Skillnaden i kommunal utdebitering säger vi är
2 kr. per skattekrona. Del är inte särskilt uppseendeväckande, snarare tvärtom.
Det är ganska vanligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
oss anla alt han som bor i kommunen med den större kommunalskallen säger sig
vilja ha lika myckel i plånboken som han i kommunen med två kronor lägre
kommunalskall. Vad måsle han dä göra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
kronor eller, rättare sagt, 2 % pä 70 000 kr. är 1 400 kr. Det är
neitoskillnaden mellan de två. Hur myckel måsle man tjäna för all fä ihop 1 400
kr. i det inkomstlaget? Med den marginalskatt vi nu har måsie den här
inkomsttagaren tjäna ihop 4 200kr. brutto föratt få behälla de 1 400 kronorna.
För alt fä ihop en lön på 4 200 kr. måsie den som bor i kommunen med den 2 kr.
högre kommunalskatten jobba 3 veckor av semestern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
frågar: Ärdet ell rättvist skattesystem när tvåjämsiiillda inkomsttagare pä var
sin sida om en kommungräns måste prestera så skilda arbetsinsatser för atl bli
jämställda i plånboken? Naturiigtvis inte. Del här måsle rättas lill. Del arbeiet
böriar nu med regeringens skatleproposiiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Med det här inlägget harjag velal särskilt peka på de allvariiga
skadorna av kollisionen mellan inflationen och den progressiva skatteskalan,
den ökade medvetenheten om detla och som följd därav risken för panikartade
åtgärder. Men jag harockså velat peka pä möjlighelen atl reparera med
inflationsskyddade och marginalsänkla skatteskalor och en i flera avseenden
balanserad kommunalskatteulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med della vill jag yrka bifall lill ulskollets hemslällan i
skatleulskotlets belänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NILS BERNDTSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Skaiterna kan användas för en omfördelning mellan olika grupper i
samhället. Mönstret för skattepolitiken under en rad år har dock varit ökade
skattebördor för de minsl bärkraftiga och lättnader för grupper med slörre
bärkraft Denna tendens har förstärkts under borgeriiga partiers
regeringsinnehav. Folkpartiregeringen går vidare på samma väg.
Slatsskal-tesänkningar och indexreglerade skatteskalor utformas så, att de ger
mest till höginkomsttagare och minst eller inget till låginkomsttagare.
Skatteomläggningar finansieras genom nya bördor på de minsl bärkraftiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
lar in ungefär lika mycket pä indirekta skaller som på beskattning av inkomst,
förmögenhet och rörelse. Enbart mervärdeskatten svarar för mer än en fjärdedel
av statens inkomsler. Statens inkomster frän juridiska personer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>dvs. huvudsakligen
aktiebolag, har minskat i belydelse. Mot nära 14 % 1950 utgör de i dag mindre
än 3 %. Samtliga kapitalskatters andel har under samma lid minskat från 2,7
lill 0,6 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämsides
med en för den arbelande befolkningen negativ utveckling av de statliga
skaiterna har kommunalskalterna stigit kraftigt. En fördubbling sedan 1960 och
en tredubbling sedan 1950 illustrerar utvecklingen pä detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
indirekta skatter som kommunalskatter drabbar låg- och medelinkomstlagarna
hårdast De indirekta skaiterna fördyrar den livsnödvändiga konsumtionen: maten
beskattas, och även prisstegringarna är skaiteobjekt Delta drabbar särskilt
hårt alla dem som måste använda hela eller slörre delen av inkomsten lill del
nödvändigaste för dagen. Del drabbar pensionärerna, barnfamiljerna och
låginkomsttagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunalskatten,
som tar lika myckel av varie intjänad hundralapp oavsett den totala inkomsten,
känns tyngre för låginkomsttagare. Om kapitalisten och hans arbetare bor i
samma kommun betalar de lika mycket per hundralapp i kommunalskall, även om
kapitalistens totala inkomster är tio eller tjugo gånger slörre än arbetarens.
Sannolikt bor kapitalisten i en kommun med låg skatt och arbetaren i en med hög
skatt-det brukar vara sä-och dä blir skalieorätlvisan ännu mer uppenbar. Det
kan skilja 5-6 kr. mellan olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
område efter område framträder orättvisorna i skattesystemet. Vissa grupper kan
genom avdragssyslemels konstruktion sänka sin skatt och minska progressivileten
i skatlesysiemet. De vanliga löntagarna mäste dock motivera varie avdrag, t. o.
m. resorna till och från arbetet Pensionärer med små sidoinkomsler får ofta
kännbar beskattning. Della har svenska folkel kunna konstatera, när
självdeklarationerna nyligen upprättals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatteflykt
och skattefusk undandrar samhället skatteinkomster i mångmiljardbelopp. Även
här är del de bärkraftiga som vältrar över bördor pä de minst bärkraftiga.
Kryphälen finns inte för vanliga löntagare utan för spekulanter av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har velal erinra om dessa drag i skattepolitiken som bakgrund till en
diskussion om nödvändiga skaltepolitiska ålgärder för atl skapa elt rättvisare
skattesystem. Del finns en benägenhet hos regeringar och finansministrar av
olika kulörer att förtiga dessa ling och all söka leda in missnöjet med
skallepolitiken i banor som passar dem själva. Man söker lappa över de mest
synliga skavankerna i skattesystemet men avstår från all angripa orättvisorna.
Ingemar Mundebo kryper under Gunnar Strängs gamla lapptäcke, och de lappar han
själv sytt dit är inle snyggare än företrädarens. Tvärtom!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Fortsatt
reformering av skattesysiemel" var rubriken på etl pressmeddelande från
budgeidepartemenlet för nägon vecka sedan. Men av allt alt döma blirdet ganska
magert med reformer som gynnar de stora löntagargrupperna. Man fortsätter som
hittills. Den skalleprofil folkpartiregeringens förslag har framgår av
regeringens egen tabell, som visar alt de akluella förslagen missgynnar stora
inkomstgrupper. Medan inkomsttagare med 55 000 i årsinkomst endasi får 312 kr.
i skallelättnad blirdet 1 837 kr. för den som har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>110 000 kr., alltså sex gånger
mer. Till delta kommer de ogynnsamma effekterna av indexregleringen av
skatteskalorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunalskatterna
har nu stigit till 29 kr och kommer om inga ålgärder vidtas snart all la en
tredjedel av varie intjänad hundralapp. Hur vill då regeringen angripa del
problemet? De satsningar pä skatleuljämningssys-lemei som aviseras är
otillräckliga för all motivera uppfattningen atl en sänkning av kommunalskatten
är möjlig. Därför hotarockså regeringen med skatletak, men del ger inle
kommuner och landsting några pengar att klara av barnomsorg, sjukvård,
äldreomsorg eller andra eftersatta områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
regeringen omedveten om del härda trycket på kommuner och landsting på en rad
angelägna områden? Känner man inie lill köerna till daghemmen? Känner man inle
till att personalsituationen inom sjukvård och åldringsvård är katastrofal pä
de flesta håll? Känner man inle lill de långa väntetiderna för sjukvård och
tandvård?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
ens det aviserade statsbidraget för kommunala bostadstillägg lill pensionärerna
ger kommunerna någol egentligt tillskott, efiersom bidragsprocenten för de
stalskommunala bostadstilläggen kommer att sänkas. Budgetminislern ger med den
ena handen och lar lillbaka med den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
stället för atl angripa orsakerna lill de stigande kommunalskatterna och möjliggöra
en nödvändig uibyggnad av den kommunala servicen vill folkpartiregeringen
slrama äl på denna sektor. Man bör hålla i minnet alt såväl stigande
kommunalskatter som dålig kommunal service framför allt drabbar
låginkomsttagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är kommunalskatten som är den tyngsta av de direkta skallerna. Del har de
flesta inkomsttagare kunnat konstatera i deklarationstider. I årets
budgetproposition redovisar regeringen siffror som visar att för en inkomsttagare
med 60 000 kr. i årsinkomst är kommunalskatten tre gånger så slor som
statsskatten. Försl vid 126 000 kr. i inkomst blir den statliga inkomstskatten
slörre än den kommunala. Detta visar alt del krävs ålgärder mot stigande
kommunalskatter. Endast genom ökade statliga insatser kan detta bli möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall på kammarens bildskärm visa en bild som illustrerar hur
kommunalskatternas utveckling inverkat på olika inkomstgrupper. På en
genomsnittlig industriarbelarlön 1965 utgjorde kommunalskatten 45 % av den
lolala inkomstskatten, dvs. mindre än statsskatten. I dag däremoi ulgör
kommunalskatten 74 % av den lolala inkomstskatten, dvs. avsevärt mer än
statsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man som höginkomsttagare räknar den som vid de båda tillfällena hade tre gånger
så hög inkomst får man följande jämförelsesiffror. För höginkomsllagaren
utgjorde 1965 kommunalskatten 36 % av den totala inkomstskatten. I dag utgör
den 44%. I båda fallen alltså mindre än statsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
visar enligt min mening vem som drabbas hårdast av kommunalskatlehöjningarna
och vem som har intresse av ålgärder som möjliggör sänkia kommunalskatter. Det
är de vanliga lönlagarna och låginkomstlagarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetministern
eller nägon annan som känner sig ansvarig för folkpartiregeringens politik bör
besvara frågan: Är det inle angelägel atl ge kommunerna resurser så att de kan
fullgöra sina uppgifter ulan kraftiga skattehöjningar? Pä sikt blir del f ö.
nödvändigt alt genomföra vpk:s krav på en enhetlig progressiv skall till stat
och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del ter sig något märkligt alt del i denna ekonomiska debatt bara är en
frågeställning beiräffande skaiterna som las upp lill avgörande. Men
skattepolitiken är en viktig del av den ekonomiska politiken. Den handlar om
vilka grupper i samhällel som skall svara för inkomsterna lill stat och kommun.
Den handlar om hur bördorna skall fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänsterpartiet
kommunisterna har väckt en rad moiioner om skattepolitiken, som inle kommer
lill avgörande i della sammanhang. Jag vill dock kort erinra om våra krav:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slopad
matmoms; skärpt kapitalbeskattning; förändring i avdragssystemet; ålgärder mot
skatteflykt och skattefusk; slopande av indexregleringen av skatteskalorna;
höjd bolagsbeskaltning; återinförande av allmän arbetsgivaravgift, med
undantag för kommuner och landsting; ökade statsbidrag lill kommuner och
landsting och övergång till en progressiv stalskommunal enhetsskait; en
genomgripande skattereform och övergång till produktions-beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
alll detla finns endast frågan om övergång till produklionsbeskattning med i
dagens ärende i form av att skaiieulskoitels majoriiei yrkar avslag på
molionsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
vpk menar vi att det är nödvändigt med en genomgripande skattereform. Redan i
det skatteprogram vi presenterade före 1976 års val pekade vi på att en ökande
andel av nödvändiga statsinkomster bör utlas direkl ur produkiionen. Vi skrev
bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Vpk
kräver ett system av produktionsskatter, beräknade i förhållande till
företagens omsättning, råvaru- och energiförbrukning och inte som nu enbart i
förhällande till löneutgifterna. Etl sådanl skallesystem bör användas också för
miljöpolitiska och allmänt näringspolitiska syften. Beskattningen bör
differentieras med hänsyn lill produktionens nytta."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Debatten
har kommit att kretsa kring det socialdemokratiska förslagel om
produktionsfaktorsbeskattning, som tidvis presenterats som produktionsskatt
och som en nyhet ulan all vara någondera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är pä flera punkter kritiska till det socialdemokratiska förslaget, som inte
alls svarar mot tanken pä en beskattning av produktionen. I socialdemokraternas
molion sägs bl. a. all skattebasen bör utgöras av lönekostnader samt
brutlovinsien efter avskrivningar, socialavgifter och skatt. Delta är en
stympning av tanken på produklionsbeskattning. I molionen förutsattes ocksä all
kommuner och landsting skall betala samma kostnader för sin anslällda
arbetskraft som blir fallet inom den egentliga produktionen. Deua avviker från
tanken på en beskattning av produktionen och lägger kostnader pä kommuner och
landsting, som yllerligare förvärrar den ekonomiska situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som i så många sammanhang
fömlsäller man alt lönlagarna skall betala</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omläggningen genom
uteblivna lönehöjningar. "Hur myckel som därefter återstår all förhandla
om i avtalsrörelserna och hur detta skall fördelas på löner resp.
kapitalinkomster för avgöras mol bakgrund av konjunklurförhål-landen och
vinstsiiuaiion", heter del i motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Egentligen
gör sig skaiieuiskotiei skyldigt till en sammanblandning när man klumpar ihop
kraven på övergäng till produklionsbeskattning och den s. k.
produktionsfaklorsskatlen. Della gäller både utskottsmajoriteten och
reservanterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är också betecknande all såväl den borgerliga utskoltsmajoritelen som de
socialdemokraliska reservanierna mindre ägnar sig ät alt diskuiera
möjligheterna att finna ell räitvisare skattesystem och mer ål hur förelagen
skall kunna hålla sig skadeslösa. 1 reservationen beskrivs detta på följande
sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>"De generösa regler i fråga om avskrivning och
konsolidering som gäller för beräkning av företagens nettovinster kommer även i
fortsättningen atl ulöva en stimulanseffekt på investeringsbenägenheten."
Vi kan inte godta del resonemang som förs i reservalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
yrkar bifall lill motion 310. Om detla yrkande faller kommer vi emellertid atl
stödja reservationen, eftersom dess yrkande omfattar även vär molion. Denna
röstning ulgör enbart elt stöd för den linje som uttrycks i molion 310 om
övergäng lill produklionsbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsättningen
för skallepolitiken måste enligt vänsterpartiet kommunisternas mening vara
minskade skattebördor på lönearbetarna, barnfamiljerna, pensionärerna - ökade
skatter för stora förmögenheter, bolagsvinster, spekulationsvinsier. Utifrån
detta synsätt har vi slälll olika krav, och vi kräver även en genomgripande
skattereform med övergång lill produklionsbeskattning. Den nuvarande
övervältringen av skattebördorna på de mindre bärkraftiga grupperna i samhället
måsle brytas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GUNNAR STRÄNG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I denna debatt, som nu varat i 6,5 limmar, har naturligtvis det mesta
sagls. Dessulom är ju frågeställningarna inte så särdeles nya. Med jämna
mellanrum har vi en debatt om den allmänna ekonomiska politiken och
skattepolitiken här i kammaren. Jag vill emellertid kommentera båda dessa
belänkanden, närmasl därför atl de spänner över områden somjag har varit och
naturiiglvis fortfarande är speciellt intresserad av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag har lyssnal på dagens debatt harjag kunnai göra den iakttagelsen alt de
borgerliga talarna har avhållit sig från den löfiespolitik som präglade alla
inlägg på den lid då de borgeriiga var i opposition. Del var ju en
löfiespolitik utan gränser. Vi har under 1977 och 1978 emellertid upplevl den
löftespoli-likens definitiva sammanbrott Borgeriighelen gick till val med
långtgående utfästelser, som alla är kända av denna församling. Jag behöver
knappasi upprepa dem. Men del var de generella skattesänkningarna, överflödet
på arbeten, en expansion inom det svenska näringslivel och allt del goda som
därtill hör.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid delta laget torde även
de mest hängivna borgerliga propagandisierna ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lärt om och - föreställer
jag mig - i en känsla av ruelse och ånger betrakta alla de storslagna och
konsekvent brutna vallöftena. Det kanske värdefullaste med den borgeriiga
regeringsperioden är alt den halvpart av Sveriges väljare som stöder de
borgeriiga partierna nu av sina egna har blivit undervisade om tillvarons
realiteter, sådana som man inte viftar undan genom att ställa ut mer eller
mindre långtgående löften. Ulan att längre åberopa della har jag emellertid
inledningsvis velat påminna om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den gamla satsen att det blir glädje i himmelen när en syndare sig omvänder och
förbättrar skall väl jag vara den förste som utlalar lillfredsslällelse över
del tillfrisknande som jag tycker mig kunna avläsa i fråga om löften för
framtiden och den praktiska politiken. Jag räknar det såsom en förslåndsmässig
framgång, när centerpartiet från ståndpunkten att alla kärnkraftsanläggningar
skall jämnas med marken nu har kommit fram lill alt vi behöver tio aggregat.
Jag räknar det såsom elt tillfrisknande, när herrar Ullslen och Mundebo
konstaterar att ytteriigare skattesänkningar som dränerar statskassan på pengar
måste kompenseras med motsvarande kassaförslärkningar. Med del enorma
underskott och den skuldsättning som vi nu arbetar med vore en annan slåndpunkl
rätt uppseendeväckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
utgör emellertid moderata samlingspartiet, där Gösta Bohman och hans talesman i
riksdagen i dag, Staffan Burenstam Linder, har fört en debatt när det gäller
skattepolitiken som är, som jag ser det, ganska uppseendeväckande. Det är med
valrörelsen i näsborrarna och tydligen i sann Glislrupsanda som moderata
samlingspartiet kommer att gä ut och försöka inbilla svenska folket att har man
bara, som det heter, kuraget att sänka skatterna, så kommer ett oanat välstånd
över nationen. Det uppstår arbetslust och företagaranda, och del kommer att
finnas pengar för atl realisera egna önskemål, samtidigt som välfärdssamhällets
trygghet och det moderna samhällets service gentemot medborgarna obeskuret fortgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mystiska kraft som skall göra dessa oförenliga ståndpunkter till en harmonisk
helhet har ännu ingen nation upptäckt, och Gösta Bohman och hans partivänner
uppläckte den inle heller, som del har sagts lidigare i dag, under de två åren
som de hade möjlighet all hanlera Sveriges ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
herr Bohman tillsammans med sina partivänner nu inle längre behöver hantera
politiken under ansvar, återfaller han i den gamla argumenteringen, och det
beklagar jag. Detta utslag av valtaklisk opportunism går för långt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tar i dag ut - och del har nog sagls lidigare - 53 % av bruttonationalprodukten
i skatter, mot ca 50 % år 1976. Herr Bohman brukar försvara det med att han
själv är oskyldig och atl kommunerna är syndabocken. Den upptäckten har han
gjort nu. Den var för honom helt främmande när jag svarade för ekonomin och
finanserna, trots alt den problemställning han berör var myckel mer markerad då
än vad den är nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
folkpartiregeringen nu tillämpar priskonlroll som ett nödvändigt element i
stabiliseringspoliliken och atl man lärt sig att sysselsättningspolitiken
kräver direkta samhällsingripanden i den heliga privaia företagsamheten ärjag
beredd att ge herr Mundebo och hans kolleger ett erkännande för. På åtskilliga
områden gör ni vad ni kan för att leva upp till socialdemokratins</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>synsätt pä regerandets förpliktelser.
All ni sedan sköter politiken sämre än socialdemokratin har sin enkla
förklaring i de borgerliga partiernas ärftliga belastning, innebärande atl
samhällets ingripande möjligen motiveras vid vissa tillfällen, men då kommer
det tveksamt och gärna i efterhand. Optimist som jag är håller jag inte för
otroligt all borgeriighelen även på den punkien måhända kan vara framme vid en
omställning i länkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
blick på framliden för det svenska näringslivet, placerat i den fria
marknadshushållningen och med påtagliga förändringar i
produktionsförul-sältningarna när vi skall saluföra våra varor, ställer
tvivelsulan kravel på oss att planera. Vi kommer att ställas inför uppgiften
att utforma produktionsinriktningen och näringslivets uibyggnad. Kapitalförsöriningen,
som här anmäler sig som den avgörande frågan, kan endasi åstadkommas i
samverkan mellan företag, anställda och samhälle. Det har hänt så mycket under
de senaste åren all var och en som ser vad som är på gång måste bryta med de
gamla invanda föreställningarna och söka sig fram på nya vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis, herr talman, ett dystert bokslut som redovisas efter två är av
borgerligt styre, och de förhoppningar som knyts lill 1979 är väl än så länge i
alll väsentligt förhoppningar. Ganska ensamma i den industrialiserade världen
har vi gåtl kräftgång under de båda åren. Vi har, för all lala modernt
bokföringsspräk, tvingats redovisa röda siffror på alla viktiga avsnitt. De
svenska löntagarna, dvs. nationens konsumenter, tappade 3 % av sin köpkraft på
grund av den genom skattehöjningar och dubbla devalveringar så kraftiga
inflation som vi upplevde 1977, en inflation som gav oss den genanta
ställningen alt ligga i toppen på inflationsligan för de industrialiserade
nationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
har beslritis av herr Åsling här i dag. Jag har lagil del av det officiella
tryck som föreligger och skall myckel snabbt korrigera herr Åsling. Han gjorde
gällande alt under den sisla liden dä socialdemokratin hade regeringsmakten
hade vi den verkligl stora inflationen, och den har numera tonals ned. Jag
utgår ifrån alt herr Åsling lalar omedvetet om hur del hela hänger ihop, för i
annat fall talar han mot bättre vetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gär
man lillbaka till 1973, 1974, 1975 och 1976 och gör en internationell
jämförelse i fråga om inflationsutvecklingen, så finner man att Sverige alla de
åren har legal lägre än vad OECD-siffrorna för Europa innebär. Sverige har
legat lägre i infiationsutvecklingen under tre av dessa år men något högre
under 1976, om jag gör jämförelsen med OECD totalt - och det är speciellt
utvecklingen i Amerika som ger det utslaget. Efter regeringsskiftet, när vi
fick en borgerlig regering, var inflalionsgraden i den svenska ekonomin 13 %
-och nägra tiondelar därutöver. Under 1977 läg den mellan 8 och 9 %
iOECD-länderna. Inflationen ligger, skulle jag tro, för 1978 på 7,5 % i
Sverige. I OECD-redovisningen anges en 7-procentig inflation i övriga länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jaghar,
herrlalman, velal för ordningens skull och för riksdagens protokoll korrigera
herr Åsling pä den här punkien, när han nu var sä slarvig med sitt inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedpressningen
av konsumenternas standard på 3 % under 1977 - en nedpressning som var en följd
av lönerna kontra inflationsutvecklingen -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fortsatte ytterligare
under 1978 med ett par proceni. Jag tror det var herr Hermansson som ocksä
anförde motsvarande siffror. Man kan ullrycka del myckel enkelt genom att säga
att mellan 3 000 och 4 000 kr. i sänkt köpkraft för en medelinkomsttagare är
resultatet när vi nu avläser facil av en tvåårig borgerlig regeringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
härmed avläser vi en arbetslöshet som i öppna arbetslöshetstal plus insatserna
via AMS på olika avsnitt är högre än nägon gång lidigare under hela
efterkrigstiden. Del är naturligtvis bra atl regeringen genom en energisk
arbetsmarknadspolitik försöker avväria arbetslöshetens elände och dess negaliva
verkningar för land och folk, framför allt de negativa verkningarna för del
uppväxande släktet Men del hade tvivelsulan varit bätire med en ekonomisk
politik som bevarat människornas reguljära sysselsättningar. Vi har hafl en
enorm ökning av deltidsarbetet. Även härvidlag hade herr Hermansson etl par
intressanta uppgifter att lämna kammaren. Den undanflykten alt man har lika
många och kanske fler människor officiellt redovisade som arbetande än lidigare
håller ju inte, när man vet alt en miljon människor, fjärdedelen av alla
sysselsalta, f n. arbetar pä deltid, och alt deltidssysselsättningen ökar i sä
oroväckande grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
skulle man kunna ställa en fråga till herr budget- och ekonomiministern, som
har haft vänligheten atl komma in i kammaren under milt inlägg: Varför ges
inget svar om hur regeringen länker angripa problemet? Är inle sysselsättningen
längre ett allvarligl problem? Det måste den ju ändå vara, även för herr
Mundebo och för regeringen. Då räcker det inle med den blygsamma målsällningen
att man i fortsättningen bevakar utvecklingen och är inställd på all ingripa om
arbetslösheten ökar ytterligare. Del för dagen primära och ofrånkomliga kravet
ärju att vi minskar en arbetslöshet som är alldeles för stor. En politik som så
kraftigt har minskat köpkraften i det svenska folkhushållet leder
ovedersägligen lill en oacceptabel arbetslöshet; vi bevittnar det nu. En
ekonomisk polilik som efter en myckel måttlig lönerörelse släppt loss en
infiation på 20 % på två år fär dessa verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läget
har ocksä letl lill en resignation och en hopplöshet inom svensk indusiri och
svenski näringsliv som tar sig uttryck i en 30-procenlig invesleringsnedgäng på
två är. En tredjedel av företagens investeringsaktivitet har försvunnil. Jag
ser det som den mest oroande faktorn i den borgeriiga regeringens alla
misslyckanden. Det är onekligen pä det sättet att genom utbyggda industriella
anläggningar, genom nyanskaffning av maskiner och genom bättre
produktionsredskap skall vi grundlägga möjlighelen atl reda upp våra problem
och gå vidare för framtiden, och det är den förutsättningen som vi i dag
efteriyser, som vi i dag saknar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har visserligen lagt märke till att folkpartiregeringen i sin finansplan för
1979 lalar om en investeringsökning på 3 96 försvensk indusiri. Denbmtala
verkligheten är således den all vi under 1979 skulle ligga 27 96 lägre i del
produktiva livets investeringsvolym än vi gjorde 1976 vid regeringsskiftet Slår
det in så är den uppgången knappasi värd att nolera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omsiändigheten atl vi i handeln med omväriden nu är i en hygglig balans har
inte sin förklaring i några exceptionella framgångar pä export-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>marknaden. Jag kan nämna
elt undantag, och det blir för skogsindustrins förädlade produkter,däreflereU
bottenläge i fråga om lagertillgångarna bland våra kunder i Europa dessa nu är
i färd med att pä sedvanligt sätl bygga upp sina lager igen. Följaktligen
framstår exportsiffrorna från vär skogsindustri som goda, men här har vi de
ständigt återkommande reguljära svängningarna i efterfrågan och i avsättning.
När efterfrågan stiger höjer man priserna bland de svenska exportörerna. Från
ett bottenläge på 310 dollar per ton massa -jag erkänner att det var lågt - har
man i tre fyra olika repriser nu kommit upp till 410 dollar per ton blekt massa.
Man är lillbaka där man var under del exklusiva högkonjunkiuråret 1974 när det
gäller den här specifika varan. Och man talar nu om att inom några månader
fortsätta ytterligare med en prishöjning uppåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
slik hantering av prisbildningen för med sig det naluriiga resultatet all
köparländerna snabbt bygger upp sin lagerhållning innan priserna stiger ännu
mera, och när man har nätt sitt maximum har vi på nytt den baksida och den
stagnation som periodvis slår hårt och med besvärande verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
vi dessutom jusl nu kan avsätta vår massa och vårt papper på den europeiska
marknaden har sin förklaring i att den amerikanska högkonjunkturen har tagit
hand om vad både USA:s och Canadas produktionsresurser på området tillåter. Vi
vågar emellertid inte satsa på att konjunkturen i Amerika håller sä särdeles
länge till. Med den inflation däröver i tvåsiffriga tal och ett enormt
underskott i utrikeshandeln som den stora nationen hållersig med,så behöver man
inle vara en olyckskorp om man spär att administrationen kommer alt tvingas alt
ta till ganska radikala åtgärder för alt åstadkomma dämpning av både konjunktur
och efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förklaringen
lill att vi för vär del redovisar en förbättrad situation i utrikeshandeln har
hittills varit den hårt nedpressade importen -en naturlig följd av vad man
brukar kalla svångsremspolitiken,och del finns skäl alt kalla den för det. Men
om den politiken leder till den slörsia arbetslösheten, ell boltenläge för
industrins investeringar och en allmän tillbakagång, då är priset för högt Kan
vi utnyttja vår egen produktionskapacitet, kan vi återställa tron på framtiden
inom del svenska näringslivet och kan vi skapa avsättning och efterfrågan genom
atl bl. a. återställa svenska folkets köpkraft så har vi större möjligheler att
komma lill rätta med balansproblemet också kontra omväriden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978
låg, så långt vi statistiskt kan redovisa lägel, industriproduktionen i landet
1,5 96 lägre än 1977, även om vi hade en uppgång i slutet av året. 1977 låg
industriproduktionen 3 96 lägre än 1976. Omsättningen i detaljhandeln läg under
fjolåret 1,5 96 lägre än 1977, dä det i sin lur redovisades siffror som läg
lägre än 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förda politiken har således präglats av den stora arbetslösheten, av
krampaktiga försök att rädda situationen med pengar lill arbetsmarknadsverket
- f n. lär ju detta kosta 1 miljard i månaden. Man har prövat
skattesänkningarochåterbäringav 8 miljarder till företagsamheten-del sista är
sä myckel mer anmärkningsvärt som dessa pengar i grunden är de löneanställdas
pengar genom att den lidigare arbetsgivaravgiften pä 4 96 pä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samma sätt som
ATP-avgifter och socialavgifter har gått i avräkning på del förhandlingsutrymme
varur arbetarparlen skulle ta sina lönehöjningar. Man hargjort allt delta i
förhoppningen och med den officiella motiveringen att få fart pä industrins
produktion,all fö fart pä indusirins invesieringar. Svarel har hitintills varit
nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den ekonomiska debatten den 15 december i fjol påtalade jag att företagsamheten
i dag inte saknar pengar förerforderiig investeringsaktivitet. 1 den
socialdemokratiska reservationen lill utskottels betänkande redovisas atl
näringslivets finansiella sparande förbättrats med nära 30 miljarder mellan åren
1977 och 1979 och att del nu ligger pä en högre nivå än vad som är fallet i en
rad andra industriländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriföretag
med mer än 200 anslällda redovisar i den officiella statistiken en finansiell
likviditet på 19,5 miljarder. Summan är från sluiet av 1978. 8 av dessa 19,5
miljarder har man fält från regeringen. Även om utgångsläget 19771 fråga om
industrins likviditet var lågt, är man nu väl uppe i den likviditet man hade
under de mycket tillfredsställande åren 1974 och 1975. Det var de är när svensk
industri präglades av en stark investeringsaktivitet, del var under den
socialdemokratiska regeringens lid. Det synes som om företagen då hade en tro
på framtiden, en tro som de tydligen i stor utsträckning har lappat i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansielll
föreligger således inget hinder för all industrin pä nytt skall investera. En
årskvot av industriell investeringsaktivitet presenteras i försöriningsbalansen
för 1977 som en summa på mellan 14 och 15 miljarder. Sedan dess har den kvoten
reducerats, men eftersom industrins likviditet i slutet av 1978 redovisas till
närmare 20 miljarder, är del ju inte pengar som fattas för en utökad
industriell investeringsaktivitet. Det är fortfarande den erforderiiga
efterfrågan och köpkraften hos folket som saknas. Vi märker detla i nedgången i
försäljningen av kapitalvaror, och vi märker del framför allt i den ytterst
otillfredsställande aktiviteten inom den svenska bostadsproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Restriktionen
i avseende på bostadsbyggandets omfattning ligger i att människor med dagens
köpkraft inle orkar med all betala hyrorna i den nuvarande bostadsproduktionen.
Vi löser inte det problemet med saneringslån till de förvaltande företagen.
Det som förhoppningsvis kan sätta fart på denna viktiga nyckelinduslri aren
repetition av vad vi prövade 1950, dvs. etl tioårigt ränle- och
amorteringsfritt lån som klipper av toppkoslnaden i bostadsproduktionen och
vars återbetalning för omprövas längre fram i tiden, dä vi förhoppningsvis kan
återställa det svenska folkets köpkraft till erforderiig nivå. Man kan genom en
sådan åtgärd fö korrespondens mellan köpkraft och hyresläge och därmed fö i
gång den bostadsproduktion som den sittande regeringen försöker fö i gång men
inte lyckas med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
behöver en av staten ledd investeringsexpansion med den stimulans som erfordras
både i fråga om bostadsproduklion och i fråga om industriproduktion. Den förda
ekonomiska politiken, som inte givit önskvärt resultat ulan snarare
demonstrerat misslyckanden när det gäller att fö fart på investeringarna och fö
folk i regelrätt arbete, har som en exlra belastning fört</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med sig en tidigare
otänkbar snabb ökning av statsskulden med betungande räntekostnader för
framtiden och etl budgetunderskott som - det erkänner jag - en gammal
finansminister inte trodde vara möjligt för en regering som ansersig ha ansvar
för nationens ekonomi inte bara för dagen utan även för framtiden. Jag har lagt
märke lill alt man söker en argumenismässig tillflyktsort genom atl tala om att
den offentliga konsoliderade sektorn skulle rädda det hela. Man för, enligt min
mening, ett till ylleriighel teoretiskt och sofistikerat resonemang av ungeför
följande innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
säger alt vi ju har ett sparande via AP-fonderna på ca 15 miljarder. Detta bör
ju enligl författarna gä i avräkning på budgetens underskott I själva verkei
kan budgetunderskottet, säger finansutskottels borgerliga majoritel med vissa
krumbukter, stanna vid 25 miljarder i stället för som angivits 45 miljarder.
Jag betraktar detla resonemang som en exercis ulan verklighels-underiag.
AP-fondernas 15 miljarder använder vi för alt finansiera bostadsbyggandets
inieckningslån, fören långsiklig reversullåning lill kommunerna och för köp av
indusirins obligationer. Del är aktiviteter som vi självfallet inle kan sluta
med. Vi måsle ju forlsälla med della, t o. m. i ökad omfallning. Det kommande
bostadsbyggandet måste finansieras. Någon mäste köpa industrins obligationer,
någon måsle låna kommunerna pengar långsiktigt. Även om kommunerna f n. kan
säga all de som kollektiv redovisar ell överskott, är del åtskilliga kommuner
som behöver låna pengar långsiktigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Roar
man sig med att teoretiskt reducera budgetunderskotlet med AP-fondernas 15
miljarder men inle anser sig kunna sluta med den verksamhet som AP-fonderna
finansierar, är man ju tillbaka i utgångsläget Underskottet i budgelen är i
realileten lika uppseendeväckande som innan man förde in AP-fonderna i debatten
och förvirrade begreppen. Budgetunderskottet är och förblir 45 miljarder, och
dessa pengar skall skaffas fram. All ett budgetunderskott på 45 miljarder inte
kan klaras pä svensk kapitalmarknad är ocksä elt ovedersägligt faklum. Vårt
hushällssparande, värt institutionella sparande och vårt skaltesparande räcker
inle lill för delta. Då leder en slik budgetpolitik lill all vi fär anlita
andra nationers sparande via utlandsupplåning eller klara oss genom
sedelpressarna i Tumba med vad delta innebär i fräga om riskabel
inflationsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ofrånkomliga slutsatsen, om man skall se på politiken med ansvar för framliden,
är följaktligen all vi snabbi och successivi måste bringa ned del väldiga
slalliga underskottet Alll teoretiserande om alt det är likgiltigt atl se på
budgetens balans och atl det avgörande är den samhällsekonomiska balansen är
all slå blå dunster i ögonen på både sig själv och omgivningen. Man kan kosta
på sig slikt tal, om man sitter i den avskilda värld -jag vill inte gärna
placera Ingemar Mundebo där, men det finns andra som sitler där - i vilken
dessa förespråkare i regel hör hemma. För oss som skall hantera politiken i
praktiken ärdet visseriigen lätt alt släppa fram väldiga budgetunderskott med
åberopande av att samhällsekonomin kräver det, men alla är medvetna om vilka
enorma svårigheler det möler, dä man i en av för stor likviditet
inflationsholad ekonomi på nytt skall återställa ordningen. Detla kanendast
ske, för all tala klarspråk, genom brutala och hårda indragningar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>form av skaltehöjningar,
dyrare pengar och ränleslegringar. Del är här man möter de prakliska
svårigheterna, som politikerna ställs inför men som de här leoreliska
rådgivarna är befriade ifrån. Budgetunderskottet, med den omfauning del nu har
och den väldiga likvidiseringen av bankerna som en följd av detla
budgetunderskott, är en fara för framtiden. Regeringens krafter borde inrikias
pä atl snarast möjligt la ned del. Del kan bli en lång och besväriig process,
men del är nödvändigl alt påböria den om inle konsekvenserna skall bli
omöjliga. Del är nödvändigl, framför allt om regeringens konjunkturprognos
slår in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
skall ocksä, enligl regeringen, läget bli bättre, konjunkturerna gå upp,
tillväxten i vår ekonomi bli hög - högre än någonsin lidigare under
efterkrigstiden - och inflalionen låg. Industriinvesteringarna skall som sagt
gå upp, även om prognosen därvidlag är myckel blygsam; de skall bara ligga 27
96 lägre än de gjorde före del borgeriiga regeringsinlrädet i kanslihuset. Vår
export skall vidare öka snabbare än väridshandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
jag tror atl del är klokt om man i fortsättningen sätter vissa frågetecken vid
alla oplimislika prognoser. Del är klokt att vara räll tveksam. En viss uppgång
bör vi kunna räkna med, men överdriv den inte. En varning är här befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagligen
avläser vi krisfenomen i tidigare framgångsrika branscher. TV-och
radiobranschens expansion har tydligen haft sin bästa lid. En nedpressad
köpkraft, som inle ger bosladsproduklionen den rälla farten, är fortfarande en
realitet Malmen, stålet, stora delar av verkstadsindustrin, lekoindusirin och
varven är fortsättningsvis områden där försiktigheten bjuder oss all stämma ner
de optimistiska tongångarna. Vi får betrakta de glada trumpetstötarna för 1979
mer som avpassade lill den valrörelse vi gär till mötes än som etl uttryck för
en bedömning av hur framtiden egentligen ler sig. Logiken bjuder atl man - om
regeringen skulle få rätt - tämligen omgående presenterar de älslramningsåtgärder
som en sådan utveckling kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har under de senaste veckorna mottagit budgeiminister Mundebos pressmeddelande
om hur han tänkt sig att den kommande skaltereformen skall se ut. I den män den
representerar elt steg mol kommunal skalleuljämning har han goda utsikter all
fö accept frän mill parti på sill förslag. Men vi skall komma ihåg att hans
förslag inte innebär någon som helsl garanti för sänkl kommunalskatt för
medborgarna. Då de fattigaste kommunerna i allmänhet har den sämsta kommunala
servicen lill sina medborgare irorjag all del är klokt alt räkna med att en
förbättrad kommunal skatleujämning i försia hand lar sig uttryck i en strävan
att åstadkomma en bättre kommunal service - och i bäsla fall får den verkan all
kommunala skaltehöjningar i framtiden i viss mån kan undvikas. Vill man sänka
kommunalskatten för medborgarna, vilket ur alla synunkter är den viktigaste
skallesänkningen, fär man tillgripa andra vägar än budgetministern hade tänkt
sig. Vi socialdemokrater har anvisat dessa andra vägar och kommer att vidhålla
dem när vi kommer fram till den diskussion om skatteskalorna för 1980 som
väntar om någon månad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu säger, herr
lalman, kan uppfattas som en enkel skatlepedagogik</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- kanske i enklaste laget
Men jag tar ändå kammarens lid i anspråk för atl säga det, eftersom man aldrig
kan vara tillräcklig ulföriig ens i enkla ling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
2 750 miljoner som regeringen vill satsa på marginalskaltesänkningar betyder
atl marginalskatiesänkningen betraktas som det viktigaste ingreppet på
skattepolitikens område. Det går före en sänkning av kommunalskatten -den
kommunala skatt medborgarna betalar. Jag har mänga gånger understrukit all del
viktigaste förden enskilde medborgaren naturiigtvis är vad han betalar i skatt
på sin årsinkomst. Om jag läser innantill i skatteutskottets belänkande av den
7 december 1978 finner jag att en skattebetalare med en årsinkomst på 60 000
under 1979 - innevarande år - har en total skatt på 21 154 kr. vid en kommunal
utdebitering av 29 kr. 90 96 av nalionens skattebetalare deklarerar inkomsler
på maximalt 60 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta inkomsiläge betalar man således en tredjedel eller ca 35 % av
årsinkomsten i skatt till stat och kommun. Den omständigheten all skatten på
den sista tusenlappen i det här inkomstlaget beskattas lill 60 96 för ju inte
förändra den avgörande slutsatsen atl skallen i delta skikt håller sig pä
ungefär en tredjedel av inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag säger att 90 96 av våra skaltebetalare har maximalt 60 000 kr. om året i
inkomst betyder det, att stor delar av dem har en mindre årsinkomst Del är
mänga som har 50 000,45 000 eller 40 000 i årsinkomst Rader av
ATP-pensionäreroch folkpensionärer ligger ännu lägre-även ATP-pensionärerna
betalar ju skatt I dessa lägen är skatten inte en tredjedel ulan kan ulgöra en
fjärdedel eller en femtedel av årsinkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
ser det alltså i själva verket ul. De kvarvarande, för vilka marginalskatten
är del verkliga problemel, är alltså 10 96 av skattebetalarna i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av denna enkla redovisning menar jag, att det är ganska orimligl att,
som herr Burenslam Linder gör, böria resonera om det asociala skattetryck som
vi har och om de skyhöga skatter som vi har i dag. Genom en intensiv propaganda
om marginalskattens tyngd har skatten pä den sista tusenlappen nu blivit
viktigare än skatten pä den totala årsinkomsten, i varie fall i den offentliga
deballen. Del kan delvis förklaras av all de 10 96 som förtjänar merän 60 000
kr. om året och de som förträder deras uppfattning är mera energiska, talföra
och skrivkunniga än vad gäller de 90 96 som tjänar mindre än 60 000 kr. per år.
Följaktligen har de förra också på ett ganska oproportionerligt säll fött sina
uppfattningar att prägla hela skatledebat-ten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
regeringen känner starkast för de 10 96 av befolkningen som har höga inkomster
redovisas i det Mundeboska pressmeddelandet. Jag är kanske inte så överraskad
över det. I ell vissl avseende vill jag dock anmäla en lilen överraskning -jag
Irodde all man i folkpartiet kände litet mera för de stora befolkningsgrupper
som har låga löner men är pressade av skallerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har med del anförda inle sagt, att marginalskatteullaget skall nonchaleras
eller alt det inte behöver justeras. Det harjag och milt parti också
konstaterat. Men jag kan inle se atl elt skatleförslag som är så konstruerat
att den som tjänar 100 000 kr. skall ha åtta gånger större skattesänkning än
den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som tjänar 50 000 kr.
representerar en skattesänkning som präglas av social rättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
orimliga verkningar för man när man indexreglerar statsskatten och låter
konsumentprisindex utveckling vara avgörande för skattesänkningens omfauning.
Delta är att se helt bort frän hur vederbörande medborgare har möjlighel alt
bära prisslegringarna. Del finns en annan väg alt gå fram, och det skulle ha
hedrat folkpartiregeringen,om den hade beträtt den. Om man hade använt de 3
miljarder per helt år som automatiskt flyter ut ur statskassan på grund av
indexeringens inverkan, tillsammans med del belopp på 2,5-2,8 miljarder som man
nu vill disponera för marginalskaltesänkning, till en rättvis skaltereform,
hade man haft mellan 5 och 6 miljarder atl röra sig med för att fritt sätta in
i form av en skallesänkning förär 1980, där skattesänkningen bäst behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har lidigare redovisat var svenska folket hör hemma inkomstmässigt. Ocksä
folkpensionärer och ATP-pensionärer böriar konfronteras med skatteproblemen,
våra arbetare i låglöneyrkena likaså. En skattereform,som inle garanterar dessa
kategorier en erforderiig lättnad, är enligt min mening en ofullständig och
orättvis skallereform. Den marginalskallejustering som kan motiveras skall
anpassas med hänsyn lill del primära kravet all skattelättnaden skall sällas
in där den bäst behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreställer mig att denna riksdag på ett ganska avgörande sätt kommer att göra
om folkpartiregeringens skatteförslag, om det nu kommer atl se ut som del har
annonserats i det pressmeddelande som har avlämnats. Jag är också livligt
övertygad om att folkpartiregeringen kommeratl ta riksdagens underkännande av
dess skattepolitik med samma stillsamma underkastelse som vi har bevittnat vid
andra förslag frän regeringens sida som riksdagen ogenerat har gjort om. Som
expedit av riksdagens beslut vill jag inte klaga pä regeringen Ullsten, men det
är lilet ovanligt alt etl politiskt parti etablerar sig som
expeditionsregering. Att vi har föll denna första statsmaktens underordnade
funktion i vårt parlamentariska liv har tvä förklaringsgrunder. Dels står del
bakom det lilla parliel en dominant dagspress, som finner
expedi-lionsfunktioneni den sittande regeringen acceptabel. Dels är det folkpartiregeringens
egen bestämda avsikt att lill varie pris hålla sig kvar och hälla god min,
trols de näsknäppar och örfilar som riksdagen delar ul. I del senare avseendei
förtjänar både statsministern och budgetminislern ell erkännande för stor
stryktålighel - de bär bakläxorna som om de tillhörde ämbetets vardag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill, herr lalman, sluta med både förhoppningen och förvissningen om alt
regeringens skatteförslag, innan det har passeral delta hus, har gjoris om i en
mera socialt rättvisande riktning. Jag vill vidare som en personlig uppfattning
uttala att det vore önskvärt att få närmare besked om hur inkomstminskningen
skall läckas, efiersom den sillande regeringen inle har haft nog kurage alt
lala om hurden skall täcka halva inkomstminskningen för statskassan med
anledning av reformen, utan bara har avgivit nägra lill inlet förpliktande
anvisningar. En kommande regerings första och mest påfrestande uppgift blir
atl la itu med saneringen av de under den borgerliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regeringsperioden nedkörda
och förstörda statsfinanserna. Del behövs då någonting utöver en knapp läckning
av skattereformens kosinader. Vägen över en beskattning av produktionen, som i
dag har diskuterats mycket utförligt, lorde i praktiken vara den enda möjliga
för delta. Därtill behövs inga årslånga utredningar ulan närmast elt politiskt
beslulskurage. För en gångs skull kan jag vara ense med Nils Åsling. Hur skall
del felande beloppet uttagas, frågade herr Åsling. Någol länkande därom måsle
rimligtvis pågå i kanslihuset, och det vore önskvärt atl få höra herr budget-
och ekonomiministerns intentioner på den punkien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill, herr talman, ylleriigare göra några korta kommentarer med anledning av en
del av dagens inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har upplevl hur Gunnar Nilsson har fält fungera som någol slags borgerlig
frälsarkrans när man har vänt sig mol produktionsfaktorsskauen. Jag måste
förstöra den borgerliga glädjen på denna punkt Alt la ul skatten över
produkiionen är från börian en idé som har vuxit fram inom Landsorganisationen.
Den har diskuierals i flera år, och så småningom har parliel och LO blivit ense
om detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gunnar
Nilsson stär följaktligen bakom principen och grundtanken. Han gördel dessutom
i sin egenskap av ledamot av partiets verkställande utskott och partistyrelsen.
Han har sagl alt han tycker atl man inte är riktigt färdig med tekniken och au
man bör fundera över den. Del är också vad som sägs i den socialdemokraliska
skaltemoiionen. Del är alldeles orimligl all ta fram Gunnar Nilsson och försöka
slå socialdemokratin i huvudet med honom och säga atl han inte gillar
produktionsfakiorsbeskaltningen. Molsalsen är del rikliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
samma säll lar Staffan Burenstam Linder på nytt fram Gunnar Myrdal </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som något slags lärofader på de
skaltepolitiska funderingarnas område. Det är </span><span style='font-family:
Verdana'>lika malplacerat när herr Burenstam Linder som argument använder
Gunnar Myrdal som när andra använder Gunnar Nilsson. Om man ser efter vad
Gunnar Myrdal har sagt i den myckel intressanta artikeln - som ledde lill
debatten mellan honom och mig - som han producerade i "Ekonomisk
debau", finner man all han där säger: Jag är på del klara med all vi
behöver höja skatteuttaget i det här landet. I dag lar vi ut ungefär 50 % av
bruttonationalprodukten i skall. Men enligt Gunnar Myrdals mening är del
ofrånkomligen på det sältel atl man bör gå upp till etl skatteuttag av 60 % om
man skall föra en solidarisk skattepolitik och utföra de uppgifter som ligger
på samhällel. Man skall läsa Gunnar Myrdal fasligt illa, om man som herr
Burenstam Linder skall kunna använda honom såsom elt motiv för sina egna
uppfattningar, som ju - med all den ackuraiess som herr Burenslam Linder kan
lägga i dagen -har framförts här i dag, och som innebär atl vi redan nu har ett
totalt skatteuttag som är för högt med hänsyn lill vad medborgarna behöver
disponera för privata ändamål. Skulle inle herr Burenslam Linder försl läsa Gunnar
Myrdal, innan han åberopar honom? Den där slarvighelen i herr Burenstam Linders
argumentering harjag alllid haft väldigl svårl atl ha fördragsamhel med, och
jag har det fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i det här
sammanhanget, när jag kritiserar herr Burenstam Linder,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gärna ge Ingemar Mundebo
etl erkännande för ett klart avståndstagande från herr Burenslam Linders
poujadisiiska skallefilosofi. Jag lycker del var renhårigt av herr Mundebo atl
han rev i mot herr Burenstam Linder och sade atl del inte är med verkligheten
överensstämmande om man inbillar sig alt man skall kunna klara fram
välfärdssamhället ulan alt se lill all samhället får de skatteinkomster som vi
i dag lar in och kommer all behöva framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Della
visarju au moderata samlingspartiet är isolerat i sill skaltepolitiska
tänkande. Jag har inle hört alt någon centerpartist har ställt upp bakom den
filosofin, alt vi i dag skulle kunna la ner skatteuttaget - alll man lalar om
där är ju omläggningar av del, men inle alt man skall minska det - sä som
framtiden ter sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
skall bli iniressani atl se om herr Burenslam Linder forisälier att sprida sin
skaltepolitiska filosofi i den kommande valrörelsen sommaren och hösten
framöver. Jag är rält övertygad om all han kommer alt göra del och atl han i
samma andedrag kommer atl lala om för sina åhörare alt därest höstens val
skapar möjlighel för en borgerlig majoritet, skall del också bli en borgerlig
regering, där han räknar med alt han och hans partivänner skall della. Men
hurskall de kunna göra det, närde i denna väsentliga fråga om skattepolitiken
deklarerar sä klart skiljaktiga uppfattningar? Antingen fär herr Burenslam
Linder sluta upp med sin, som jag sade, poujadisiiska eller glislrupianska
skaileargumenlering, eller ocksä får han sluta upp med att försöka inbilla
allmänheten att han och hans parti skulle vara regeringsfähiga för den händelse
del skulle bli på det sättet atl man skulle få en borgerlig majoriiei vid del
kommande valet Argumenteringen går helt enkelt inte ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allra
sist vill jag säga några fä ord lill herr Holger Bergqvisl. Han frågade om del
är möjligl all starta med en produklionsfaklorsbeskallning redan den 1 januari
1980. Jag menar alt del skall vara möjligt. Den här arbetsgivaravgiften, som
vi arbetade med under åtskilliga år, var inte förmål för vare sig nägra
lekniska utredningar eller någol remissförfarande, utan den logs ulan vidare
genom ell beslut i den svenska riksdagen, sedan riksdagen hade avvisat ell
förslag från mig om en viss justering av momsen. Sedan byggdes den på i
samverkan, första årel mellan herr Mundebo och hans partivänner samt vårt parti
och andra årel mellan folkpartiet, centern och del socialdemokraliska
regeringspartiet Vi gjorde inte försl några lekniska undersökningar och
utredningar. Om jag lalar om för herr Bergqvisl atl 80 96 av den kommande
produktionsfaktorsbeskaltningen är den gamla arbelsgivaravgif ten, tyckerjag
inte att man behöver gå och vara så bekymrad över att man på grund av tekniska
svårigheter inte skulle kunna fram lill den 1 januari 1980 var färdig med ett
förslag om på ett anständigt sätl läcker in de kvarvarande 20 procenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
delta hoppasjag, herr lalman-menjag är inle övertygad om det-ha lugnat herr
Bergqvisl, Del är således mer ett de obotfärdigas förhinder om man säger att vi
icke skulle ha lekniska möjligheter all klara del, eftersom tekniken inle är så
svåröverskådlig som herr Bergqvisl vill göra gällande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Gunnar Sträng är väldigl fast i föreställningen att allt blir bättre
bara man höjer skattesatsen mer och mer. Men jag tror att Gunnar Sträng kommer
att upptäcka - om han inte redan gjorl det - alt det finns allvariiga risker
med denna metod. Risken är helt enkelt den - vilket jag försökt säga bra många
gånger, bl. a. genom alt citera både siffror och uttalanden från andra personer
- att man förstör de välståndsbildande krafterna i landel. Till sist ärdet icke
pä det viset att de skatteinkomster slaten fär in beror på hur höga
skatteskalor vi sälier upp. Till sist beror del pä vad det finns för
skatteunderlag, vilken ekonomisk tillväxt och utveckling vi har i landet. Det
är det som avgör vad vi fär för möjligheter att fullfölja de olika åtaganden vi
bundit oss för. Det är illa om man icke inser detta. Människorna utanför detla
hus böriar i ökad grad inse del. Det finns folk även inom fackföreningsrörelsen
som talar om risken för skatlekollaps. Och det finns även ett antal ekonomer
som insett dessa sammanhang. Här i riksdagen förefaller det tyvärr som om man
blir sist att upptäcka de allvarliga risker, det hot mot hela välfärdssamhället
som det skyhöga skattetrycket kommit atl bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
har skattesatserna blivit så höga, folk har blivit avpressade så stora delar av
sina inkomster att de har svåri att klara sig själva och fordrar meroch mer
stöd av samhället. Herr Sträng sade själv i sitt anförande atl folk inle längre
har råd att beiala hyran. Herr Sträng kunde ha gjort det lilla tillägget: efter
att ha betalat den stora skatten har de inte råd att beiala hyran. Därför
fordras det, enligl herr Sträng, olika nya statssubventioner. Det är precis vad
jag talat om. Det höga skattetrycket urholkar hushållens ekonomi så atl
familjerna blir alltmer beroende av nya stora statsutgifter. Även företagens
ekonomi är sä urholkad att de blir beroende av mer och mer statliga utgifter.
Fortsätter man pä det viset kommer det atl gå myckel illa här i landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
moderaterna salt i regeringsställning sänktes den andel av de samlade
inkomsterna i landet som tas ut via olika statliga skatter från 28 % lill 25
96. Del är bra atl få slå fast det ytterligare en gång i dag. Däremoi höjdes
kommunernas skatter. Kommunerna har inte en regering befälsräll över. Vi sänkte
dock den allmänna arbetsgivaravgiften, så atl kommunerna nu haft möjlighet att
ta ut betydligt lägre kommunalskattehöjningar i senaste omgången. Herr Sträng
kan kalla delta för poujadism och jämföra med Glistrup och allt möjligl, men
glöm dä för all del inte atl det i sä fall är elt slort antal människor av
ganska kunnigt slag utanför riksdagen som herr Sträng får böria klistra de här
etiketterna på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Budget- och
ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herrlalman! Gunnar Sträng är en mera
måttfull,jag skulle nästan viljasäga moderat - om del ordel förstås rätt -
debattör än läriungen Kjell-Olof Feldl var lidigare i dag. I långa stycken av
en del avsniii var han dock bra nära Kjell-Olof Feldts nivå. Gunnar Sträng
slällde frågan: Varför gör man ingenling för all klara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen? Det är
jusl där vi har salsal så många miljarder och så mycket av våra resurser under
de gångna åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
harju en hög sysselsättning i detta land. Låt oss inte glömma deua faklum. Vi
har många människor med heltidsjobb. Vi har också många med deltidsjobb.
Somliga av dem vill arbeta på heltid, och det är beklagligt alt de inle kan få
göra det. Men, Gunnar Sträng, somliga vill ha deltid, och det är bra alt de har
chansen alt få det. Somliga kanske t. o. m. vill arbeta deltid, därför att vi
ännu inte har hunnit att rätta till det marginalskattesystem som Gunnar Sträng
under mänga, många är har varit med om alt bygga upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är rätt att vi trots de omfattande satsningarna har en alltför hög
arbetslöshet. Men vid en inlernalionell jämförelse ligger den svenska
arbetslösheten pä en låg nivå. I hela Västeuropa, i OECD-områdel, är det bara
Norge som har kunnat redovisa lägre siffror. Låt oss icke heller glömma detta
faktum. Vi har satsat och satsar nu mer än någonsin pä sysselsätlningen. Vi
gjorde det 1977/78. Vi gör det nu. Vi kommer också atl haen hög beredskap för
framliden. Grunden för detta är den allmänna ekonomiska politiken, dvs. arbetel
på alt stärka industrins konkurrenskraft, att återvinna marknadsandelar och
att återställa framtidstron. De omfattande arbetsmarknads- och näringspolitiska
insalserna är påbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slutet av 1978 hade vi 170 000 människor i arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbete, skyddat arbete osv. Vi satsade på utbildning, sysselsättningsstöd,
tidigareläggning av statliga och kommunala beställningar, frisläppande av
investeringsfonder m. m., och vi gjorde mänga särskilda insatser pä
ungdomsomrädet: utbildning, praktik, beredskapsarbete osv. Arbetsförmedlingarna
fick stegvis starkt ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det tar lid alt nä resultat. Först mäste vi rätta lill kostnadsläget Gunnar
Sträng kanske kan erinra sig att vi 1975/76 hade kostnadsökningar på i runt lal
40 96, medan produktionen och produktiviteten ökade mycket obetydligt Först
måste vi, som sagl, rätta lill kostnadsläget. Sedan måste vi sälja ut
överlagren. Nedgången i BNP under de två gångna åren motsvarar jusl dessa
överiager. När vi hade säll ut överiagren kunde produktionen böria öka. Och del
var vad den böriade göra sommaren 1978 och har fortsatt att göra sedan dess.
Sedan kan företagen böria anställa nytt folk, och det är vad som sker. Anlalel
lediga platser böriar nu alt öka. Sist kommer så investeringarna. De böriar nu
också så sakteliga alt öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är rält märkligt att socialdemokraterna inle erkänner det samband som finns
mellan kapacitetsutnyttjande i näringslivel, vinster och invesieringar. När vi
läser reservationerna lill finansutskollets belänkande kan vi notera atl
socialdemokraterna erkänner det sambandet i det internationella avsnittet. När
man ser på vad som händer i omväriden erkänner man att det finns ett sådanl
samband, men i Sverige tycks det inte finnas något sådant samband i
socialdemokratins värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
arbetar vi på att få balans och fullt kapacitetsutnyttjande i ekonomin, och vi
är på väg att få del. En granskning av budgetpropositionen visar den mängd
förslag som finns för att nå det målet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett par saker om skaiterna
och "promsen" också.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gunnar
Sträng var inte särskilt orolig för att en ny produklionsfaklorsbeskallning
inle skulle kunna böria fungera redan den 1 januari 1980. Vi tillsätter i
dagarna en utredning med uppgift att arbeta snabbi för att undersöka om det är
lämpligt och möjligt att lägga om beskaltningen på det sältel. Jag tror all om
Gunnar Sträng fortfarande vore finansminister skulle han faktiskl vara räll
orolig för atl del inte skulle vara möjligt att fö ell sådant nyll system alt
fungera den 1 januari 1980, alltså redan om tio månader. Då borde han känna en
belydande oro inför svårigheterna all introducera elt sådanl nytt syslem och
inför ovissheten av effekterna pä förelagen, kommunerna och hushällen. Men det
är möjligl alt det går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det mest oroande ligger inte på det administrativa och lekniska planet, ulan
del oroande är att Gunnar Sträng och socialdemokralerna redan 1980 vill lägga
en sådan ny skalt av omfattningen 3-4 % på alla de redan befintliga. Ovanpå
alla de redan befintliga skatlerna skulle man alltså om tio månader lägga en ny
skall på 3-4 %. Del skulle la i anspråk huvuddelen av det
löneförhandlingsuirymme som finns. Och det skulle jag känna räll stor oro för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en sak atl resonera om den lekniska utformningen av en sådan här annorlunda
skattebas-det aren annan sak alt resonera om en omfattning av en sådan här
skatt på 3-4 % i elt startskede om tio månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist lill marginalskattedebaiten. Marginalskatten äretl problem för den sista
tusenlappen, säger Gunnar Sträng. Nej, så enkelt är det inte. För människor med
lägre inkomster - om del nu är av förvärvsarbete eller en pensionsinkomsl - är
det kommunalskatten som är den helt avgörande. Där spelar statsskatten knappast
någon roll. Vid inkomsler på 25 000-30 000 betalar man nästan enbart
kommunalskatt - man betalar knappasi någon statsskatt Där spelar
marginalskallen ingen roll, där finns ingen marginalskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
människor med ell heltidsarbete - de som har en lägre inkomst, en medelstor
inkomst eller en hög inkomst - är del kombinationen av kommunalskatt och
statsskalt som är del avgörande. Dä är marginalskatten betydelsefull för oss
alla. All ekonomisk teori, all erfarenhet och alll sunt förnuft säger all del
är skatten på marginalen som har betydelse för människornas handlande. Kanske
överväger man inle direkt om man skall sluta arbeta eller sluta spara, men man
väger behållningen av en exlra insals mot vad man kan fä behålla efter skallen.
Man överväger sin sparandesituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Sträng borde veta hur en skatteskala ser ut. Den är uppbyggd av olika
skallesatser i olika inkomslskiki, skikt efter skikt Då är del betydelsefullt
för alla inkomsttagare - för Gunnar Sträng och för mig, för dem som tjänar mera
och för dem som tjänar mindre än vad vi gör-vad de fär beiala i skatt för alla
sina lusenlappar, de försia och de sista. Gunnar Sträng visar slort intresse
för hur t ex. Ola Ullslen och jag skulle reagera om riksdagen väsentligt
ändrade värt förslag. Vi tackar för del inlressel, men väsentligare är hur de
mänga människorna reagerar om man genom beslut här i kammaren än en gång låter
infialionen höja skatten. Hur reagerar människorna om marginalskatterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte sänks i den omfattning
som vi föreslär? Del är en betydelsefullare fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HOLGER
BERGQVIST (fp) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag blev kritiserad av Gunnar Sträng därför att jag antydde del
oförsiktiga i atl genomföra en ny skatieleknik sä snart som vid nästa
årsskifte. 1 mitt anförande uttryckte jag t. o. m. den förhoppningen alt Gunnar
Sträng skulle vara en garanti för att det socialdemokraliska parliel inle
ägnade sig ät alt förhastat genomföra åtgärder som inie varit föremål för
närmare utredning. Jag häller med Gunnar Sträng om atl hans kritik mot några
som åberopat Gunnar Nilsson kan vara riklig. Gunnar Nilsson har naturiigtvis i
princip ingenting emot produklionsfaktorsbeskattningen. Däremoi har han uttalat
viss tveksamhet när det gäller prakliska åtgärder för all genomföra den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill ullrycka min stora förvåning över att Gunnar Sträng nu kritiserar dem som
kritiserat det oförsiktiga i della agerande. I övrigt har budget- och
ekonomiministern redan förekommit mig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GUNNAR STRÄNG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Staffan Burenslam Linder talar om de välståndsbildande krafterna i
nationen. Det kunde vara intressant all få reda på vilka han menar. Utesluter
han de 90 % av arbetstagarna vilkas årsinkomster ligger under 60 000 kr.?
Inskränker han sig alltså enbart till dem vilkas årsinkomster ligger ovanför
del beloppet? 1 klarhetens intresse bör han säga något om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Menar Staffan Burenstam Linder företagen när han talar om de
välständsbildande krafterna? Då kan man säga: All righl, företagen skall bära
denna produktionsfaktorsskalt. Den kommer på samma sätt som en
arbetsgivaravgift in som elt förhandlingselement i diskussionerna mellan
parterna. Del var, säger vidare Staffan Burensiam Linder, kommunerna som höjde
skatten, medan moderaterna så länge de salt i regeringen ändå sänkte
siaisskalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mitt första inlägg sade jag att del där var någol som ni i den motsatta
situationen aldrig länkie på. Under hela 1970-lalel och ända sedan mitten av
1960-talet genomfördes statliga skattesänkningar, medan del våren stadigt
pågående höjning av kommunalskatterna. Slutresultatet blev därför en högre
tolalskalt Jag hörde vid den liden aldrig Staffan Burenstam Linder lägga in
samma objektiva konstaterande som nu. När Sträng stod i statsrådsbänken, då var
alll hans fel. Det är möjligl alt den här lärdomen kan innebära alt Staffan
Burenstam Linder är försiktigare när socialdemokratin förhoppningsvis kommer i
regeringsställning någon gång fram på höstkanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Mundebo säger atl han självfallet inle är ovetande om sysselsättningens vikt
och nödvändighet. Men det har vid flera tillfällen i dag sagts frän denna
talarstol all vi har ungefär 300 000 människor vid sidan av reguljärt arbele på
den normala marknaden. Det enda herr Mundebo har sagl hittills i dag är all han
vill inrikta sig på all förhindra en ökning av del antalet. Det är alldeles för
blygsamt. Med den enorma arbetslöshet vi har, högre än lidigare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>måste vi få till slånd en
reduktion av den. Jag och andra har frågat vad herr Mundebo länker göra för alt
verkligen uppnå det resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1975
och 1976, sade herr Mundebo, hade vi en kostnadsökning på 40 %. Del bör nog i
sanningens intresse också konstateras atl koslnadsstegringen rent avialsmässigl
under dessa båda år var ungefär 18 %. Sedan lades del till 22 % genom
frivilliga överenskommelser, genom löneglidning och pä annal sätt, därför atl
förelagarna ansåg att de hade råd därmed. Del är delta påslag på lönerna som ni
sedan så flitigt använder i er argumentation och beskyller den
socialdemokratiska regeringen för samt lar såsom etl bevis på en dålig
hanlering av ekonomin under dessa båda år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med de välståndsbildande krafterna menar jag lusten alt arbeta, att
spara, atl starta och driva företag, all ulbilda sig och alt ta risker. Delta
lillsammans är vad som skapar landels ekonomiska utveckling. Därvid räknar jag
självfallet in alla i Sverige som arbelar, de som har lägre inkomst lika väl
som de som har högre inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av dem som har under 60 000 kr. i årsinkomst arbetar antagligen dellid,
Gunnar Sträng. Jag vågar påstå att en väsentlig anledning till att man arbelar
dellid äratt skattesatserna är sä höga att det inle lönar sig atl arbeta full
tid, åtminstone inte i den utsträckning som många skulle vilja göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
gör också gällande all övertiden har minskat av samma anledning. Det finns en
läng rad sådana verkningar av det skyhöga skattetrycket som gör att vi har fött
en sämre ekonomisk utveckling i landet än vi annars skulle ha fält, etl sämre
skalleunderiag, mindre inkomster att användas av det offentliga för olika
angelägna önskemål. På delta säll har del skyhöga skattetrycket kommit att få
asociala verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gunnar
Sträng påpekade alt det behövs mer investeringar i landet, och det är riktigt.
Men en väsentlig anledning lill alt del görs mindre investeringar än som vore
önskvärt är de ökade risker som har förls in genom löntagarfondshotet. Del är
konstigt all socialdemokralerna inle har förstått detla. Jag nämnde del nägra
gånger för Kjell-Olof Feldt i morse, men jag fick aldrig något svar av honom.
Jag hör sländigt atl man inle är lika lockad av att försöka utveckla ell
förelag, för gärdet bra blir man kanske av med det. Det är denna ökade risk som
häller lillbaka utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätl hålls utvecklingen i landet tillbaka av hotel om skattehöjningar av
den typ som Gunnar Sträng talade om. Skulle man genomföra lönlagarfonder sä som
socialdemokraterna vill, skulle en industriarbetare behöva avslå från en
löneökning på 2 000 kr. om årel. Skulle man sedan genomföra promsen, skulle han
få avstå ylleriigare 2 500 kr. om årel i löneökning. Nu tror antagligen
företagarna atl del inle är så enkelt att klara löneförhandlingarna, ulan del
blir i stället en stor omgång med kostnads-stegring, infiation och svårigheter
i näringslivet. Inför sådana perspektiv håller man lillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gunnar
Sträng irodde all man skulle kunna införa promsen bums. Den behöver knappt
utredas. Kan Gunnai Sträng dä förklara varför företagsskal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>teberedningen under
socialdemokratisk ledning arbetade i sju är ulan atl socialdemokralerna kunde
komma på hur systemet skulle se ut?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budget-
och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Gunnar Sträng påstod alt det enda jag hade sagt om arbetsmarknad och
sysselsättning i dag var att vi skulle inrikta oss på att moiverka en ökning av
arbetslösheten. Det är helt fel. Antingen har Gunnar Sträng inle lyssnat eller
också har han lyssnal ofullständigt. Jag nämnde i en mening alt om situationen
blir allvariigare mäste man självfallet salsa mer av resurser. Men jag har
ocksä sagt ell liolal gånger att en av huvudlinjerna i budgetförslaget är
kampen mol arbetslösheten, arbetet för atl förbättra sysselsättningen, och att
satsningarna på det området är en av anledningarna till alt vi nu har ett
belydande budgetunderskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är självfallet inte nöjda med lägel på arbetsmarknaden i dag. Vi lycker dock
all man kan kosta på sig att erinra om några fakta om sysselsättnings-situationen
och om jämförelser mellan värt land och andra länder. Dessa fakta kan vi gott
erinra oss ulan att därför vara nöjda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ambitiös polilik på sysselsättningens område måste självfallet sikta mot en
arbetsmarknad som kan ge människor som vill ha jobb lillfälle all få ett jobb.
Del är bakgrunden till både den allmänna ekonomiska politiken, med dess
inriktning på att förbättra konkurrenskraften och därmed ge flera människor
jobb, och den belydande satsningen pä arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag
skall inte nämna dem än en gång -jag hargjort det några gånger, senast i min
förra replik. De framgår också av del budgeiförslag som ulgör en del av
underlaget för dagens debatt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GUNNAR STRÄNG (s) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Ett par ord till herr Burenstam Linder - min tid medger inle alt jag
lägger ut texten något vidare. Kan herr Burenstam Linder redovisa någon
besparing i den statliga utgiftspolitiken som motiverar atl han ställer sig upp
i bänken och säger att nu skall vi kraftigt reducera skaiterna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Burenstam Linder går bet på detla. Han kan inie redovisa några besparingar. Jag
skulle inte alls bli förvånad ifall han lilet längre fram kommer och säger atl
vi skall satsa mera pä vissa områden - speciellt flygplan, gissar jag, ligger
honom ganska varmt om hjärtat, men del har ingenting med besparingar atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
är hela frågan sä enkel som sä: När man far omkring och försöker göra gällande
au här betalar svenska folket mer i skatter än vad det behöver, så är det en
falsk redovisning av elt allvariigt förhållande. Herr Burenslam Linder försöker
köpa popularitet till sitt parti genom att vädja till den skatteolust som kan
uppstå hos många människor som inte är informerade, människor som inte har
klart för sig vad välfärdssamhället kräver i fråga om kostnader och betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för atl hjälpa till att tala om för människorna alt skall de leva
vidare i elt välfärdssamhälle så måste de betala de här skatterna, går herr
Burenslam Linder ul med den propagandan all vi kommer att leva lika bra i alla
fall, även</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1978/79:91-92</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om vi snabbi gör oss av
med en väsentlig del av skattebördan. Detta är en falsk propaganda, en falsk
kungörelse som en riksdagsman i herr Burenstam Linders kläder anständigtvis
borde avstå från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetministern
frågade: Kan man lägga pä en ny skalt pä 3 'V.? Jag vill då säga atl ni har
lagl tillbaka 8 miljarder i företagens sköte utan någon påvisbar effekt. Det
har inte medfört ökade investeringar, och del har inle blivit någon lättnad i
arbelslöshelen. Förelagen redovisade i sluiet av 1978 en likviditet på närmare
20 miljarder. Herr Mundebo kunde nog våga sig pä alt ta lillbaka de där
pengarna utan att det skulle hända någonting lill företagens nackdel. Därmed
skulle han ju ha en välkommen förstärkning till sin budgel. Det skulle räcka
till all klara ut vad som fattas i finansieringen av hans skattereform, och det
skulle ge en nödvändig förbättring av ell budgetunderskott som i dag är
alldeles för stort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budget-
och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nu fungerarju lyvärr inte samhällsekonomin så, alt man med fullständig
exakthet kan säga vad som hade hänl om man hade gjorl så och sä i stället - och
vilka effekter man hade fåu om man t. ex. hade bevarat skatten på arbetskraften
på en viss nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sak vet vi emellertid ganska säkert, och del är alt borttagandet av den här
skatten vid de tidpunkter då del skedde har betytt minskad inflation-en
ordenllig minskning på kanske 1,5 96. Del är betydelsefullt för människorna och
för tryggheten i värt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan vi inte exakt avläsa vad som hade hänl pä sysselsättningsområdet Men det
finns ganska goda skäl för att anta atl om Sverige hade gått ut pä
väridsmarknaden och konkurrerat med den högre skattenivån och det besväriiga
läge vi då befann oss i, hade vi haft en ännu besvärligare
arbetslöshetssituation i dag. Därför var del nog rikligt att den gängen ta bort
dessa skatter. Och därför måste vi vara försikliga med atl återinföra dem igen.
Vi harju sagl atl det kan bli nödvändigt all öka sociala avgifter för atl fö
balans i samhällsekonomin. Men man mäste göra del med yttersta försiktighet.
Ett påslag pä 3 ä 4 96 på en gång utöver redan befintliga och andra av sociala
skäl nödvändiga avgifter, del är inte försiktighet, det är oförsiktighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andre
vice talmannen anmälde att Gunnar Sträng anhållit alt till protokollet fö
antecknat alt han inle ägde rätt lill ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KARL ERIK OLSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Dagens finansdebalt har kretsat kring tvä stora problem. Det gäller
arbetslösheten och underskottet i statsbudgeten. Som lösning på båda problemen
ser man från de flesta håll möjlighelen till konjunkturuppgång och en kraftig
ekonomisk tillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detjag
saknar iden här deballen är framförallt tvä saker. Fördet försia är del en
ordentlig analys av sambandet mellan dessa båda stora problem. För del andra är
det en framåtblick som tar lag i de stora framtidsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Då det gäller den första
punkten måste vi vara medvelna om den belydelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som skattesysiemel har.
Troligen beiyder det sätt pä vilkel vi tar ul kostnaderna för offenlliga
utgifter mer än konjunktursituation och tillväxttakt Tillväxten i sig är
kanske inle längre någon lösning på problemet. Schumacher skriver på ett
ställe: "Det mest slående med den moderna industrin äratt den kräver sä
myckel och åstadkommer sä lilet Den moderna industrin tycks vara ineffektiv i
en grad som man normall har svårt alt föreställa sig. Dess ineffektivitet
förblir därför obemärkt." När man hördetta citat kommer man osökt atl
länka på både de redovisningar från folkpartiregeringen om insalser för all
klara sysselsätlningen och de angrepp från socialdemokratin för bortkastade
pengar till näringslivet, som har förekommit i den här debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den andra punkien, framtidsfrågorna, skulle jag gärna vilja citera
den engelske professorn Peter Hall, som har redigerat en bok om resultatet av
det stora europeiska forskningsprogrammet Europa 2000 och som höll ett föredrag
här i Siockholm för någon vecka sedan. Där sade Peter Hall avslutningsvis, alt
nyckeln till lösningar av framlidsfrågorna är hushållning med naturresurser.
Del är skrämmande att det medvetande som ändå finns hos breda grupper av människor
och också bland många politiker om nödvändigheten av resurshushållning i
framliden så fullständigt förtigs i en debatt som den här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken, inkl. skallepoliliken, är det främsia styrmedel samhället
har, men vi avslår från all använda detla styrmedel för alt åstadkomma en
förändring i hushållande riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
lång tid har frågan om jämlikhet funnits med i de ekonomiska debatterna. Pä
senare tid harockså frågan om sysselsättning kommil med. I år har del glädjande
hänt att finansutskottet också accepterat centerns ståndpunkt, där
regionalpolitiken får en ytterligare vikt. Men den vikliga framtidsfrågan om
hur våra resurser skall räcka till, inte bara för den här generationen utan
ocksä för kommande generationer, står fortfarande utanför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill ägna ytteriigare
några minuter åt just skattepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
grund av den offenlliga sektorns expansion har del efter hand blivit nödvändigt
alt finna nya skatleformer. Men gemensamt för samtliga de tunga skalteformer vi
har är atl de belastar arbeiet. Del gäller inkomstskatten, det gäller till
största delen momsen och del gäller kanske allra mest de olika avgifter till
ATP, sjukförsäkring m. m. som ingår i arbelsgivaravgiften men som frän denna
synpunkt måste likställas med annan skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hela induslrialiseringsprocessen och med en ökad markering under
efterkrigstiden har arbetskraften varit så gott som den enda begränsande
resursen då det gällt produktion och ekonomisk tillväxt. Därför har denna
skattebelastning pä just arbeiet varit riktig. Den fördyring av arbeiet som
därigenom åstadkommits har påskyndat rationaliseringar och effektivise-ringar.
På så .sätt har tillgänglig arbetskraft utnyttjats effektivare, och
produkiionen per capita har stigit snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag är läget annorlunda och torde förbli annoriunda under överskådlig framlid.
Vår tekniska utveckling ger oss möjlighel alt producera ökade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Finansdebatt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>115</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansdebatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mängder varor med minskade
insatser av arbete. Samtidigt böriar en viss knapphet göra sig gällande pä
andra resurser. I fråga om energi är den redan ett faklum. Teoretiskt kan
knapphet också observeras på vissa mineral, även om delta endasi gett utslag på
prisei vid enstaka tillfällen. En annan begränsning är miljön. Produktionens
avfallsproblem blir alltmer märkbara, och kosinaderna för dåliga arbetsmiljöer
visar sig i ökad sjukdomsfrekvens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämlikhelsmälel
för inle glömmas bort i skaltedebatten. Men även hushållningsmålet mäste fö en
plats i denna debatt Denna målsättning måste kopplas till målsättningen om en
decentraliserad produklion som samhällsstruktur. Sådan struktur är ocksä
förutsättningen för atl vi skall ha möjlighel alt skapa en god social struktur
med kontakt och gemenskap mellan människor. Det sistnämnda underlättar
hushållningen och ger möjlighet för människorna till ekologiskt ansvarslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som ofta har något av konservativ prägel över sig är kravel på
återhällsamhet eller minskning av de offentliga ulgifterna. Ändå är denna fråga
i etl framtidsperspektiv ofrånkomlig. Del är ocksä snarast självklart all elt
decentraliserat samhälle, som är mindre inslilulionsberoende än det
centraliserade samhälle som vi i dag lever i, skulle fungera bättre lill lägre
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund borde vi i riksdagen, liksom i den mer allmänna debatten om
ekonomi och skatter, vänja oss vid tanken pä kraftiga förändringar av
skatlesystemel. Vi borde t. ex. på allvar överväga en övergång till
ulgiftsskall i stället för inkomstskatt En sådan skatt skulle fö som effekt en
minskad konsumtionsbenägenhet, dvs. ökad hushållning. Efiersom vi under många
år ökal konsumtionen merän produkiionen skulle del vara en önskvärd effekt Vi
skulle också kunna fö en ökad benägenhet au vårda och reparera våra tillgångar
på bekoslnad av viss nyproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
kräver en sådan omläggning av den direkta beskaltningen också förändringar av
beskattningen på produktionen. Man kan inte ensidigt belasta resursen arbete
ulan måsle också belasta övriga produktionsfaktorer, såsom råvaror och energi.
Delta skulle alltså motivera införandel av en produktionsfaktorsskalt i ordets
verkliga mening. Det som i dag benämnts produktionsfaktorsskalt av socialdemokralerna
är ju som lidigare anförts bara en arbetsgivaravgift med nytt namn. Elt
förbilligande av arbetet skulle naturiiglvis motivera ökad användning av
arbetet Därför skulle vi inte heller i lika hög grad som f n. frestas all välja
en teknologi som hell onödiggör människan samtidigt som den ofta är enormt
resurskrävande. En beskattning av råvaror och energi skulle leda till alt
användandet av dessa produktionsfaktorer oplimerades hårdare. Man kan jämföra
vad som f n. händer med just arbeiet. Därigenom skulle befinlliga resurser
utnyttjas bällre med bättre hushållning som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
vore väl för myckel begärl av en minoritetsregering med så smalt underiag som
den folkparlisliska atl den skulle kunna föreslå kraftiga förändringar på den
ekonomiska politikens område, även om sådana i och för sig är nödvändiga, men
det är samtidigt ytterligt beklagligl all debatten, i en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tid
när kraftiga åtgärder är så överhängande nödvändiga, låses fast pä en nivå som
egentligen är orealistisk. Genom atl folkpartiet lägger fram förslag till en
budgel med rekordstora utgifter och rekordslort underskott tycks ocksä andra
partiers agerande låsas till del näraliggande ekonomiska området. Del tycks
alltså vara omöjligt alt åstadkomma ordentliga förändringar med den nuvarande
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den breda folkliga opinion för ökad hushållning och mindre slösaktig konsumtion
som i dag finns skall fö etl genomslag i samhället, så krävs det all den också
förs in i den ekonomisk-politiska deballen. I det sammanhanget ligger det ett
stort ansvar på partier med folkrörelseförankring när det gäller alt lyssna
lill denna opinion och omsätta den i etl konkret politiskt handlande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
av interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Pä förslag av andre vice lalmannen beslöts att
kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
6 Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:105
med förslag lill ändring i konkurslagen (1921:225), m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
7 Anmälan av interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anmäldes och bordlades följande
interpellationer som ingivits till kammarkansliet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>den 27 februari</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1978/79:151 av Ingegerd
Troedsson (m) lill bostadsminislern om bostadsbidragens utformning och effekler:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bostadsbidragens syfte var från börian att
stimulera efterfrågan på goda bosläder. Med liden har de föll en alltmer
fördelningspolilisk inriktning. Men som många gånger påvisats från moderata
samlingspartiels sida och som riksrevisionsverket nu bekräftar fungerar
bostadsbidragen dåligt som utjämningsinstrument Flerbarnsfamiljer med tvä
föräldrar kan föriora rätten lill bidrag långt innan de uppnått
existensminimum, medan enföräldersfamiljer får behålla bidragen vid inkomster
avsevärt över denna gräns. Regeringens förslag om en generell höjning av den
inkomstgräns vid vilken a vtrappningen ökar frän 15 till 24 96 skulle inle
minska orättvisorna härvidlag. Tvärtom skulle del försvåra en anpassning av
inkomstprövningsreglerna lill hushällens ekonomiska bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan allt allvarligare svaghet i bostadsbidragens konstruktion är atl
avtrappningen vid stigande inkomst lillsammans med de höga marginalskatterna
ger effekler som närmar sig och ibland överstiger 100 96. Della gör del alll
svårare för barnfamiljer i vanliga inkomstlägen eller med många barn all</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Anmälan av interpellationer</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
egna insatser påverka sina inkomsler och förbättra eller ens behålla sin
standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Höjningarav
bostadsbidragen i dess nuvarande utformning för dessulom samma effekt då
hemarbetande make går ut i förvärvslivet som om sambeskattningen återinfördes
och successivi skärptes. Skillnaden är dock den all del nu är barnfamiljer med
låg skattekraft som drabbas hårdast. I familjer där mannen har genomsnittlig
industriarbetarinkomst skulle den extra kostnad som de försvinnande
bostadsbidragen utgör då hustrun lar förvärvsarbete stiga rned nära 70 96
enbart under liden 1977-1980 om regeringens förslag gär igenom. Hustruns
förvärvsarbele skulle med andra ord bli alll mindre lönsamt. Värst skulle också
här flerbarnsfamiljerna drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i andra avseenden skulle bristerna yiteriigare förvärras om förslagel till
bostadsbidrag för år 1980 skulle gä igenom. Pomperipossaskiklen, där skatt och
bortfallande bostadsbidrag lar merän hela inkomstökningen, skulle väsentligt
utvidgas. En fembarnsfamilj med 123 000 kr. i inkomst skulle t ex. ha mindre
all röra sig med än den som har 90 000 kr. Än allvariigare än i fallet Astrid
Lindgren är att delta drabbar flerbarnsfamiljer som ännu inte nått över
fastställt existensminimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd all till
bostadsminislern fö slälla följande frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anser bostadsministern del acceptabelt all
inkomstprövningsreglerna allt sämre återspeglar hushållens ekonomiska bärkraft?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statsministern har förklarat det rimligt att också
den med myckel goda inkomster för behålla 15 kr. av den sist intjänade hundralappen.
Anser bostadsministern del acceptabelt alt allt fler barnfamiljer med läg
skattekraft drabbas av marginaleffekter pä över 85 96 om regeringsförslaget
till bostadsbidrag för är 1980 går igenom?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anser bostadsminislern del acceptabelt att marginaleffekter
på över 100 % inle bara skulle bestå utan också förvärras i förslagel till
bostadsbidrag för nästa år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anser bostadsminislern det acceptabelt alt
marginaleffekterna på grund av bortfallande bostadsbidrag vid hemarbetande
makes utträde i förvärvslivet blir alll värre i familjer med vanliga inkomster
och/eller med många barn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anser bostadsminislern det socialt försvarbart alt
flerbarnsfamiljerna genomgående drabbas av de hårdasie marginaleffekterna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Avser bostadsminislern atl vidta några ålgärder för
atl förhindra att bristerna i bostadsbidragens utformning och effekter
ylleriigare förvärras under är 1980?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>den 28 februari</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1978/79:152avG?7/?«a/-fi/ö/-c/ciVärmdö(m)lill
statsministern om tidpunkten för information till riksdagens ledamöterom
uttalanden frän regeringen:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under senare är har det blivit alll vanligare all
regeringsledamöier gör ullalanden om regeringens ställningstaganden i akluella
frågor och om kommande regeringsbeslut i massmedia, antingen genom särskilda
presskonferenser eller genom utsända förhandsmeddelanden om innehållet i
poliliska föredrag elc. Riksdagens ledamöler fär kännedom om dessa uttalanden
endasi genom alt kontinuerligt passa TV-sändningar och läsa dagliga tidningar.
Av lids- och utrymmesskäl blir ofta massmedias återgivande starki förkortal
och dessulom ofta vinklat pä ena eller andra sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeringsformen är riksdagen folkets främsia företrädare. Underen myckel lång
tidsrymd har maklens centrum obestridligen varit regeringskansliet, från
vilkel riksdagsmajoriielen mottagit förslag, som i huvudsak ograverade förts
igenom i riksdagen. Sedan hösten 1978 har denna silualion förändrats, och
spelrummet för riksdagens agerande har vidgats. Del kan då synas rimligt all
"andra statsmakten", riksdagen, icke sättes i efterhand i förhållande
lill "iredje statsmaklen", massmedia. Skälighelen kräver all
riksdagens ledamöter samtidigt med, eller i varie fall i omedelbar anslutning
lill, offentliggörandet i massmedia av auktoriserade uttalanden frän regeringen
eller dess enskilda ledamöter ocksä för en direkt tillgång till den
fullständiga lydelsen av sådana uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till
statsministern fö slälla följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delar
slalsminislern den syn på riksdagsledamöternas rält och möjlighel atl direkl
och samtidigt med massmedia få del av den fullständiga lydelsen av auktoriserade
uttalanden frän regeringen eller enskilda regeringsledamöter som jag här givit
uttryck ät, och vilka åtgärder är han i så fall beredd atl överväga?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
8 Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelades
atl följande frågor framställts den 28 februari</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1978/79:385 av Lena
Hjelm-Wallén (s) till statsrådet Birgit Rodhe om ökade utbildningsmöjligheter i
gymnasieskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna föreslog under den allmänna
motionstiden bl. a. att gymnasieskolan skall dimensioneras för 100 96 av en
årskull 16-åringar. Ungdomsarbetslösheten har länge varit oroväckande hög. Nu
ökar den ytteriigare. 47 000 ungdomar i åldern 16-24 är ålerflnns i
arbelslöshelskön, och 33 000 ungdomar under 20 år finns i beredskapsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
del lägel har skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen begärl kraftigt
ökade insatser på utbildningsområdet Åigärderna sammanfaller i slor
ulsträckning med socialdemokratiska motionskrav. Förden kommunala planeringen
är del nödvändigl all i god tid fö kännedom om de åtgärder som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 28 februari 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>planeras,
bl. a. för att fö så stor effekt som möjligt av de beslutade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden vill
jag ställa följande fråga lill statsrådet Rodhe: Vilka ålgärder planeras inom
utbildningsdepartementets område för atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>öka
utbildningsmöjligheterna i gymnasieskolan, och när avser regeringen alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fatta beslut härom?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1978/79:386
av Anna-Greta Leijon (s) till arbetsmarknadsministern om ålgärder mol
ungdomsarbetslösheten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 skrivelse lill regeringen den 16 februari 1979
ullrycker arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och skolöverstyrelsen (SÖ) sin oro
över arbetsmarknadssituationen för ungdomarna. Man ivingas konstatera all ca
100 000 unga under 25 år nu är arbetslösa eller sysselsatta i nägon form av
arbelsmarknadspolitiski motiverad verksamhel. Delta motsvarar en hel årskull
ungdomar. För januari redovisas kraftigt ökad öppen arbetslöshet I vår lämnar
ytterligare ungdomar gmndskolan. Dessa är ca 9 000 fler än ett är tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkparliel
har ofta lovat all alla ungdomar som lämnar grundskolan skall garanteras
arbele, utbildning och prakiik. AMS och SÖ konstaterar nu atl det under del år
som gäll inte varit möjligt atl tillfredsslällande realisera vare sig denna
garanii eller det ansvar som skolan har för alt följa upp de ungas
arbetsmarknadssituation under två är efter grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund lämnar de båda ämbetsverken i sin skrivelse en rad förslag lill
omedelbara åtgärder inom ramen för ell samlal åtgärdsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
upprepade tillfällen har ocksä socialdemokralerna i riksdagen lagt fram förslag
till direkta åtgärder för atl bryta ungdomsarbetslösheten. I allt väsentligt
har de förkastats av den borgerliga majoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det läge som nu uppstått pä arbetsmarknaden och i ljuset av AMS och SÖ:s
förslag till omedelbara åtgärder villjag slälla följande frågor lill statsrådet
Wirtén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
åtgärder planeras inom arbetsmarknadsdepartementets område för atl förbättra
ungdomarnas arbetsmarknadssituation?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
arbetsmarknadsministern numera beredd atl stödja socialdemokraternas förslag
lill ålgärder mot ungdomsarbetslösheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§9
Kammaren åtskildes kl. 17.51.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>In
fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TOM
T:SON THYBLAD</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>/Solveig Gemert</span></i></p>
</div>
G20991prot_197879__91.pdf6003367pdfRiksdagens protokoll 1978/79:91 Onsdagen den 28 februarihttps://data.riksdagen.se/fil/A7937241-026E-4A58-87A3-D3BFC0104A1D