<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437050</hangar_id>
 <dok_id>G20921</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1978/79:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:14:52</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 14:25:11</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1978/79:21 Onsdagen den 25 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G20921/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G20921</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20921</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1978/79:21&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Jusierades protokollet för den 17 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Föredrogs och bifölls Interpellaiionsframställning 1978/79:53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
OLA ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Efter tvä är i regeringsställning avgick den Ireparliregering vi fick
efter valel 1976. Orsaken var energifrågan och de spänningar den åstadkom
mellan och delvis inom partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visst
fanns det även andra frågor där meningarna gick isär. Del är naturligt i en
koalition mellan flera partier. Trepartiregeringen under Thorbjörn Fälldins
ledning var ändå i mänga avseenden en framgångsrik och effekiiv regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
trädde lill i börian av en djupare ekonomisk kris än det här landet upplevt på
årtionden. I dag är vi på väg ur den krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
var effektiv också på elt annat sätt. Den tog död på den genom årtionden odlade
myten om att endast socialdemokraler förmår regera del här landet och föra
vidare dess välfärdstradilioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
folkel vet nu all en icke-socialislisk regering, med tyngdpunkt i mitten,
värnar om människornas räU till arbete, tryggar den sociala omsorgen, höjer
standarden för pensionärerna, reformerar arbetslivet och utvecklar Sveriges
inlernationella ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
folkpartiels sida gick vi i 1976 års val hårt in för aU få en växling vid
makten. Vi gick in i trepartiregeringen med den fasta föresatsen alt inom dess
ram förverkliga så myckel som möjligt av våra socialliberala idéer. Vår
målsättning var all trepartiregeringen i 1979 års val skulle kunna begära
väljarnas förtroende för en ny period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
visste alt energifrågan skulle bli en stötesten, atl cenierns hårda bindningar
i valrörelsen 1976 skulle bli svåra alt förena med de krav på realism som
ställs i en regering. Med villkorslagen tyckte vi oss ändå ha funnit en
gemensam utgångspunkt: fortsall utnyttjande av planerade kärnkraft­verk, men
bara om avfallshanteringens problem kunde lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
nådde till sist - efter en mycket noggrann sakprövning - en gemensam ståndpunkt
om hur regeringen skulle ställa sig till ansökningarna alt få ta i bmk
Forsmarks- och Ringhalsreaktorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
enighet i denna s. k. laddningsfråga trodde vi all grunden hade lagts också för
fortsättningen, för en energipolitik som är ansvarsfull mot dagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
morgondagens generationer och för ett fortsalt förtroendefullt samarbete inom
trepartiregeringen både pä della och på andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
blev del nu inle. I bedömningen av säkerhetsproblemen ändrades ingenting.
Partierna hade därmed kommii ett gott stycke närmare varandra i det som varit
en av kärnkraftsdebaitens viktigaste tvisteämnen: frågan om hur man på ett
betryggande sätt skall kunna förvara del högaktiva kärnkraftsavfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den politiska händelseutvecklingen i anslutning lill och efter uppgörelsen blev
det ändå omöjligt för trepartiregeringen atl fortsätta atl leda landet pä ett
ansvarsfullt och handlingsdugligt sätt. Statsminister Fälldin lämnade därför in
regeringens avgångsansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
hade en ny och för värt land mycket ovanlig pariamenlarisk situation uppstått.
Några fömlsättningar för en ny majoritetsregering förelåg inte. Från
folkpartiets sida ansåg vi i del läget atl tre krav måste ställas på en ny
regering:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördel
första: Den måsle utgå ur den icke-socialistiska majoritet som blev en följd av
1976 års val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del andra: Den måste kunna samla en majoritet i riksdagen i den sakfråga som
trepariiregeringen föll på: energifrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del iredje: Den måste ges en sådan sammansättning att den kan skapa breda
majoriteter även i andra frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
regering måsle för att uppfylla dessa krav arbeta frän mitten i svensk politik
och då också ha sin egen förankring jusl där. Talmannens och senare riksdagens
bedömning blev att i del uppkomna lägel en ren folkpartiregering vore det mest
arbetsdugliga alternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
folkpartiregering är en liberal regering. Den grundar sill arbete på de
socialliberala idéer folkpartiet alltid verkat för. Samhället bör byggas på
människors initiativ, ansvar och idealitet. Marknadsekonomi och mångfald skall
förenas med social omsorg och rättvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
säger sig självt att det med en liberal regering inte finns utrymme för beslut
som för Sverige in i ett socialistiskt samhälle. Vi vill bevara och förslärka
den marknadsekonomi som skapar större valfrihet för de enskilda människorna än
något annat ekonomiskt syslem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har vi som liberaler en stark vilja atl göra Sverige lill elt tryggt och
rättfärdigt samhälle att leva i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
måste kunna ge våra gamla och sjuka den vård de behöver men nu inle alltid får.
Vi vill skapa mer av närhet och mänsklig värme i vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill arbeta för ökad räUvisa mellan kvinnor och män genom att steg för steg
undanröja de praktiska hinder för jämställdhet som fortfarande finns. Det
kräver en snabb utbyggnad av daghemmen och stora insatser föratt bryta
könsuppdelningen pä arbetsmarknaden. Del fordrar en lag som hindrar
diskriminering och driver fram ett planmässigt arbete för atl ge kvinnorna
bättre möjligheter att hävda sig pä arbetsmarknaden. Del kräver också atl vi
påverkar attityder. Där fördomar viker frigörs både kvinnor och män. Vi får
större utrymme för våra egna önskemål som individer och kan mötas i ett
gemensamt ansvar som människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
serdet som en huvuduppgift alt bekämpa arbetslöshet. Den som tvingas gå utan
arbete förlorar inle bara en lön utan lappar ofta samtidigt mycket av
självförtroende och gemenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
måste göra slora ansträngningar för alt undvika atl spänningar och sociala
klyftor växer mellan svenskar och invandrare. Delta är inte längre ett problem
som vi politiker kan tala enbart pliktskyldigt om. Det är vår kanske största
jämlikhelsfräga inför 1980-talel atl ge invandrarna deras fulla del av den
välfärd de är med och skapar och i den gemenskap utan vilken grupper och
individer har svårt atl fungera i harmoni med sig själva och sin omgivning.
Skulle vi misslyckas med den uppgiften förlorar vi samtidigt myckel av det
finaste i det svenska samhället: jämlikheten, toleransen och samhörigheten
mellan olika gmpper och människor. Och vi riskerar atl skapa sociala spänningar
mellan grupper av elt slag som det här landet hittills varit praktiskt taget
helt förskonat ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiets
hållning inför dessa och andra slora reformuppgifter är väl känd. Det är
självklart alt vi nu som lidigare arbetar för atl få igenom det mesta möjliga
av vår politik. Lika givet är alt regeringens förslag för alt kunna förverkligas
måste finna stöd hos en majoritet i riksdagen. Jag har i regeringsförklaringen
starkt markerat vår sirävan lill elt nära och förtroen­defullt samarbete med
riksdagen och till samförståndslösningar i hela folkets intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en parlamentarisk nödvändighet att partierna förmår samverka i olika
sakfrågor. Men jag vill tillägga, herr talman, att denna sirävan till samverkan
för vår del inle enbart är en följd av minoritetsregerandels villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
liberalism har aldrig godtagit tanken atl svenska folkel skulle vara delat i
två fientliga läger, företrädda av partier som måsle bekämpa varandra i alla
frågor. Vi har tvärtom alltid vänt oss mol just den synen, vare sig den drivits
från vänster i termer av klasskamp eller från höger i form av oförsonlig blockpolilik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
parti har sina traditioner, sina förankringar och sina idégrunder. Detta är
ingenting att dölja utan tvärtom det som ger varje parti dess
existensberättigande. Folkpartiets liberala grundsyn rymmer en bestämd kritik
av både socialism och konservatism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
del är också vår övertygelse att vi måste la vara på det som förenar de
demokratiska partierna och därmed det svenska folkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är inte detsamma som att försöka atl släta över faktiska menings­motsättningar,
dölja ideologiska skiljelinjer och kalla all politisk debatt för käbbel. Den
attityden harjag inte mycket till övers för. Men lät debatten gälla de taktiska
motsättningarna, de som uppstår när man har olika åsikter i sakfrågor. Låt oss
däremot undvika att skapa motsättningar där sådana egentligen inte finns utan
bara konstruerats i tron atl de gynnar del ena eller andra partiets taktiska
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet
och moderata samlingspartiet har samarbetat i många frågor och kommer att göra
det även i fortsättningen. Att vi har olika tradition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hållning
och engagemang på vissa områden hindrar inle atl vi kan samarbeta på andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
folkpartiet och centerpartiet har genom åren utvecklats en gemensam syn inom
slora delar av del poliliska fältet. Mer än tio års mitisamverkan lade grunden
för det på flertalet områden framgångsrika arbete som utförts av
trepartiregeringen. Atl vi kommii på delvis olika ståndpunkt i energifrågan
hindrar inle all den samarbelstradition som utvecklats mellan våra båda partier
fortfarande är ett slyrkebälle i svensk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
skiljer sig naturiigtvis genom sin socialistiska grund­idé från folkpartiets
liberala syn. Men i många sakfrågor har vi ståndpunkter som ligger varandra
nära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
regeringen ökar insatserna mot arbetslöshet, vill få bort arbetsmiljöer som
hotar människors hälsa, söker utforma en ansvarsfull energipolitik, bygger ul
den sociala omsorgen och lägger kravet pä jämställdhet som en central grund för
familjepolitiken - dä harjag goda förhoppningar om atl vi skall få även
socialdemokraternas slöd. Innebörden är då varken mer eller mindre än just
denna konkreta: alt det finns vikliga frågor där vi har en likartad bedömning i
sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
regeringen saknar egen majoriiei i riksdagen kräver ibland, herr lalman, men
långt ifrån alltid, kompromisser. Ofta finns naturliga och kanske växlande
majoriteter för den uppfattning som är regeringens. I svensk politik finns
myckel av gemensamm.a värderingar och stor vana vid praktiskt samarbete.
Väljarna har räll alt begära att riksdag och regering också i den situation som
nu har uppkommit tar vara på det bästa i svensk politisk tradition för all
klara de mycket svåra samhällsproblem som vi nu står inför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dit
hör givelvis energipolitiken. Få politiska och sociala problem har diskuterats
så myckel och sä lidelsefullt här i landet som jusl energipolitiken, och det är
inle konstigt alt del blivit på del sättet. Egna erfarenheter eller en stunds
eftertanke säger oss vad som händer när energiförsörjningen inte längre kan
tryggas. Oljekrisen för några år sedan gav oss en liten försmak. Hemma eller
ute i arbetslivet kan var och en också se hur mycket det slösas med energi och
vilka möjligheter del finns all spara. Vi är alla oroade över de ibland
påtagliga, ibland till en början omärkliga, risker för miljö och människors hälsa
som olika energislag för med sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
känner också brislen på kunskap, t. ex. när del gäller hälsoriskerna med olja
och kol. Därför har dessa inle heller diskuterats så mycket som hade varit
motiverat. Samtidigt står kärnkraftens risker i centrum. Här finns en naturlig
och utbredd oro för del som är okänt, för det som verkar svårgripbart och
svårbegripligt. Den oron kan inte nonchaleras och den bör inle heller
exploateras, men den måste kräva av oss all vi handlar. Kärnkraft har vi redan.
Oron kan stillas och förtroendet återställas när vi visar alt beslul-samma
insatser kan ge oss säkerhet och stärkt kontroll. Därför är del viktigt alt vi
nu - enligt alla de slora partiernas uppfallning - kommit ett långt steg vidare
när del gäller atl klara avfallsfrågorna. Men det finns också andra skäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
motiverar alt vi begränsar vårt beroende av kärnkraften och ökar insatserna för
säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
bärande tema i energikommissionens digra betänkande var alt vi i dag inte har
tillräcklig kunskap för att nu definitivt binda oss för den framtida
energiförsörjningens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
förutsättningar är emellertid givna. En är att Sverige beslutsamt måste minska
sitt stora oljeberoende. En annan är atl vi för att klara detta måste hushålla
med energitillgångarna och utnyttja i dag tillgängliga alternativa energislag.
En Iredje är att vi för atl öka vår kunskap och våra erfarenheter beslutsamt
måste satsa på forskning och utveckling - för alt fä fram ännu bättre och
effektivare metoder för energiutnyttjande och för att få fram nya, förnybara
och säkrare energikällor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kommer alt förelägga riksmötet ell förslag lill beslut i de centrala
energifrågorna. Det förslagel skall framför alll präglas av en sirävan efter
ökad trygghet i energiförsörjningen, ökad säkerhet och bibehållen
handlingsfrihet. Vårt mål är alt söka utforma elt förslag som kan samla en så
bred majoriiei i riksdagen som någonsin är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
åratal av poliliska motsättningar i den här frågan är det hög tid atl partierna
gör ett rejält och allvarligt försök att samlas kring en realistisk och
säkerhelsinriktad politik. Medborgarna har räll att ställa krav på partier och
politikeratldraslulsatseravdet kunnande som finns. Kravei pä en samlande
energipolitik handlar därför också om människors förtroende för sina politiker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
hell dominerande uppgift för regeringen och givetvis också för riksdagen är
självfallet atl klara ekonomi och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska ekonomin är nu pä väg upp ur den svåraste krisen under efterkrigstiden.
Industriproduktionen, som fallit sedan början av 1975, har äter börjat öka.
Orderstocken växer. Den privata konsumtionen, som minskat sedan första
kvartalet 1977, har vänt uppåt under iredje kvartalet i år. Vår internationella
konkurrenskraft har stärkts. Sverige återtar nu föriorade marknadsandelar inte
bara på exportmarknaden ulan även på hemmamark­naden. Exporten har stigit
markant. Vi beräknas i år få elt överskott i vår handel med omväriden på hela 5
miljarder kronor - mot elt lika stort underskott året innan. Prisstegringarna
har halverats jämfört med forell år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
här förutsättningarna är i hög grad en följd av de åtgärder trepartire­geringen
satte in för att stärka vår konkurrenskraft och återvinna balansen i samhällsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
även om utsikterna för ekonomin underdel kommande året nu lersig relativt goda
brottas vi alltjämt med svåra problem. Arbetslösheten är fortfarande för stor.
De långsiktiga problemen i svensk industri återstår i betydande utsträckning
atl lösa. Investeringstakten är för låg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
steg vi hittills tagit för att få ekonomin i balans har varit framgångsrika.
Men en läng och svär väg återstår atl gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å ena sidan gäller det all
ge ekonomin tillräckligt mycket stimulans för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra
del möjligl att använda industrins produktionsförmåga och öka sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
andra sidan får vi akta oss för så starka åtgärder alt vi äventyrar en stabil
och uthållig tillväxt ulan inflation. Del här är ingen lätt balansgång. Den
fordrar pä samma gång beslulsamma åtgärder och varsamt handlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
bedömning är att den ekonomiska politiken nu bör ges en försiktigt expansiv
inriktning. Vi kan sätta litet mer pengar i händerna på svenska folkel. Men del
bör vara i lagom doser så atl vi inle riskerar atl åter hamna i den utveckling
som vi hade 1975 och 1976. Det kommer att krävas en fortsatt återhållsamhet med
pris- och kostnadsökning. Vi måste föra en aktiv prispoliiik, där del också
ingår äigärder för alt hålla hyrorna nere. I själva verket är stabila priser
den bästa stimulans vi kan ge konsumenierna och hela ekonomin. Att bekämpa
infiationen måste därför bli en huvuduppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
strävan bör dock vara förenlig med en viss konsumlionsstimulans. Åtgärder som
siktar lill atl öka den privata konsumtionen med 2,5 96 nästa år är enligt
regeringens uppfattning en rimlig avvägning av den ekonomiska politiken. Det är
angelägel alt löntagarna får en viss löneökning efter skatt. Del skulle
ytteriigare höja aktiviteten i ekonomin och samtidigt kunna verksamt bidra lill
ett nytt försiktigt och ansvarsfullt löneavtal för 1979 och 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har tidigare i den här veckan haft överläggningar med arbetsmarknadens
organisationer om ekonomi och skatter. Ytteriigare kontakter kan bli nödvändiga
och komma alt påverka våra ställningstagan­den. Konkreta förslag till
stimulanser kan väntas inom ett par veckor. Redan nu vill jag dock tillkännage
följande huvudinnehåll i det paketet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnbidraget
höjs med 240 kr. lill 2 500 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
extra skatteavdraget för pensionärer höjs sä atl folkpensionärer med låga
inkomster helt slipper skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteavdraget för
underhållsbidrag höjs från 2 500 kr. lill 3 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Infiationsskydd
införs även för grundavdraget vid inkomstbeskattningen genom att den särskilda
skattereduktionen uppräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viss marginalskaiielältnad, utöver infiationsskyddet, genomförs redan fr. o. m.
1979. Regeringen lägger dock sitt mer långsiktiga förslag när det gäller bl. a.
plan för lägre marginalskatter under våren 1979. Där kommer också förslag lill
en spärr för den högsta samlade marginalskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
beslut som fatlats om vissa höjningar av socialavgifter 1979 för bl. a.
barnomsorg och sjukförsäkring kommer inte att ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är tack vare trepartiregeringens lidigare åtgärder - framför allt devalveringen
- som det nu är möjligt att låta den privata konsumtionen öka. Trots alt
oppositionen lidigare motsatt sig dessa åtgärder ser jag goda möjligheter atl
nu skapa bred enighet i riksdagen om de slimulansförslag som regeringen avser
att lägga fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
inte heller nu - och det är viktigt alt understryka det, herr talman -finns det
utrymme för en bekymmerslös löftespolilik. Jag vill säga delta särskilt med
tanke på att vi har elt budgetarbete framför oss i regering och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdag.
Budgetpolitiken måste inriktas på stor återhållsamhet med utgif­terna, för atl
vi inte skall försiöra del goda som har nåtts. När ekonomin förbättrats och
aktiviteten åter ökar får delta inle bli en signal till mindre noggrann
prövning av nya utgifter. Vi får inle ställa ul växlar pä framtiden ulan atl
samtidigt skapa fömlsättningar för all kunna infria dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
måste vi ge utrymme för alt öka exporten och industrins investeringar. Vi måsle
bygga ul en konkurrenskraftig industri om vi skall klara de framtida jobben,
kunna genomföra angelägna reformer och låta svenska folket få det bältre. För
alt lidigarelägga uppgången i industrins investeringar kommer regeringen atl
lägga fram förslag om stimulanser lill investeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsläget
är allvarligt ännu elt tag. Del är vår bestämda vilja att göra stora
ansträngningar för all hälla tillbaka arbetslösheten. När ekonomin vänder uppåt
ställs arbetsmarknadspolitiken inför nya krav. De nya jobben kommer långt ifrån
alllid lill på de orter och i de företag där man har de största problemen.
Därför måsle vi göra slora insatser för atl hjälpa människor all söka sig lill
de nya och trygga jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsförmedlingarna
fr mot den här bakgrunden en alll större betydelse. Förmedlingarna skall kunna
ge de enskilda människorna bra hjälp för all finna jobb som de trivs med. Inle
minst viktigt är det alt med kraft hjälpa ungdomar och handikappade alt fä
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kommer därför atl lägga förslag om ytterligare upprustning av
arbetsförmedlingen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fortsatt förstärkning skall ske och i första hand komma platsförmed­lingen och
yrkesvägledningen till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöken
med allmän platsanmälan kommer all vidgas. Genom allmän platsanmälan får de
arbetssökande tillgång lill alla lediga platser pä arbets­marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
plan för utbyggnad av dalabehandling av lediga platser skall utarbetas.
Matchningen av sökandes önskemål mot tillgängliga lediga platser ger snabbare
besked lill både arbetssökande och arbetsgivare. Och inle minst viktigt: Del
ger mera tid för arbetsförmedlingens personal att arbeta på fältet, att arbeta
med den uppsökande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
huvud tagel måste arbetsmarknadspolitiken nu, när det allmänna läget börjar
ljusna, bli mer offensiv. Det särskilda stödet till nyrekrytering är ett
viktigt instmmenl när det gäller den inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyrekryteringsstödet
infördes den 1 juli i år. Hela 7 500 företag har, som en följd av den åtgärden,
under tredje kvartalet förhandsanmält atl de nu tänker öka sin personal och det
med 34 000 personer netto. Drygt hälften av ökningen faller på industriföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns alltså grund för att hoppas på en ljusning under loppet av 1979. Men del
sker inte utan stöd av en väl avvägd ekonomisk politik och stora
arbetsmarknadspolitiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här riksmötet har, herr lalman, fått en myckel dramatisk upptakt. Det är
möjligt att detta också kommer alt sätta sina spår i den debatt som vi har
framför oss i dag och i morgon. Låt oss ändå inle glömma bort att vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;människor
framför alll har rätt atl kräva av regering och riksdag är alt vi förmår
uträtta sådant som har belydelse för människornas vardag. All fortsätta att
föra Sverige ur den djupaste ekonomiska kris landet befunnit sig i på årtionden
och att trygga människors rätt lill arbete är det allra viktigaste vi har all
göra. Det är därmed också del viktigaste ämnet för dagens debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF
PALME (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den här debatten pä hösten ärju lill för an vi skall granska
regeringsdeklarationen. Nu har vi fått en regeringsdeklaration den 4 oktober
och en i förra veckan,och nu kom en tredje i dag. Del blir litet snårigt, men
det skall vi försöka klara, och jag kommer tillbaka lill &amp;quot;trean&amp;quot; så
småningom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig säga att del var mycket som var sympatiskt i dagens deklaration. Jag vill
kanske inledningsvis beklaga all statsminister Ullsten inte med ett ord nämnde
ungdomsarbetslösheten, som ändå är vårt verkligt stora sociala problem just nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
valrörelsen för tvä år sedan begärde de borgeriiga partierna gemensamt
regeringsansvaret. De sade: Bara vi fåren majoritet i riksdagen, så nog skall
vi komma överens. Det talades om en politik på miiienpoliiikens grund. Del
regeringsprogram de efter valsegern så småningom förhandlade sig fram lill hade
emellertid aldrig underställts folket i val. Jag tror mig kunna väga påståendet
att om detta regeringsprogram underställts folket i val hade del inte blivit
någon borgeriig regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är detta ivåårsexperiment med en borgeriig ireparliregering lill ända. Det är
dags atl börja sammanfatta resultatet. Inom politiken har vi en benägenhet atl
teckna alltför myckel i svart och vin. Det snöpliga slutet får inte undanskymma
all del finns positiva inslag i den avgående regeringens arbete. Den genomförde
många reformer som hade vän fulla stöd. Den fattade åtskilliga beslut som var
till gagn för landet. Enskilda medlemmar utförde med framgång siu värv. Del är trots
allt viktigt all säga detta. Men det hindrar inle att helhetsbilden av denna
irepartiregerings verksamhet blir alll annat än ljus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är framför allt tre omständigheter som jag från våra utgångspunkter skulle
vilja nämna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första: I valrörelsen ställde de borgerliga partierna ut braskande löften
om sänkta skaller, stabila priser, stora reformer och många fler jobb. Jämför
man löftena med verkligheten, blir resultatet förödande för borger­ligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
denna tid gick ekonomin tillbaka i en utsträckning som saknar motstycke i
modern lid. Produklionen sjönk med 3 %, industriproduktionen med 7 96. Under
Gösta Bohmans tid som ekonomiminister sjönk industri­arbetarnas reallön med 5
96. Industriinvesteringarna har rasat med 30 96. Priserna har stigit -
konsumentpriserna med 20 % och matpriserna med över 25 %. Statsskulden har ökal
med 40 miljarder kronor. Och värst av alll: arbetslösheten har fördubblats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siffrorna
talar för sig själva. De visar en ekonomi i tillbakagång där vanligt folk fått
del sämre, arbetslösheten ökar, byggandet för framliden sviktar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har många gånger sagt - och jag vill göra del i
dag också - att det vore orättvist all skylla alll detta på den borgeriiga
regeringen. Den har haft att kämpa med verkningarna av en utdragen
internationell kris, med besvärliga strukturförändringar i svenskt näringsliv.
Den har haft att kämpa med moiigheter för vilka den inte kan lastas. Även en
socialdemokratisk regering hade ställls inför dessa besvärligheler. Men när
detta är sagt vill jag ändå slå fast: Den borgeriiga trepartiregeringen har
fört en i långa stycken oskicklig, delvis slösaktig och socialt orättfärdig
politik. Med hänvisning till våra ulföriiga alternativ kan vi med gott samvete
hävda; En socialdemokratisk regering hade varil bättre för vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra: Trepartiregeringen förde en stelbent blockpolilik som i praktiken
utvecklade sig lill en härd konfrontation mol arbetarrörelsen. Jag har förut
påpekat alt delta är en nästan ofrånkomlig följd av den borgerliga samlingens
mekanismer. Den borgeriiga .samlingen bygger ju inte på gemensamma ståndpunkter
i de politiska sakfrågorna, ulan den känne­tecknas av en samling mot
socialdemokratin och arbetarrörelsen. Detta kom också alt i länga stycken
prägla trepartiregeringens uppträdande. Våra förslag röstades ned, dialogen
tystnade, kontakter slammade igen. Delta var något hell nytt i vårt land. Vi
har varit vana vid att de allra flesta viktiga beslut genomförts med breda
majoriteter. Så var inte längre fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror atl del skulle ha blivit mycket skadligt för vår samhällsutveckling om
detta fått fortsätta länge till. Del är bra om blockpolitiken upphör. Och det
fanns löftesrika inslag i den vägen i statsministerns deklaration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det iredje: Den borgerliga regeringen föll på grund av djup inre splittring.
Det skedde inle plötsligt. Del var en lång och plågsam process under flera år.
Kriserna avlöste varandra. Vallöften lämpades över bord som sandsäckar frän en
luftballong som ännu en liten lid vill hälla sig över markytan. Besked sköts
upp gång på gång. Del stod lill sist klart för envar alt landet saknade
politisk ledning. Detta gradvisa sönderfall innebar väldiga risker för
politikens trovärdighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
tror jag många upplevde en känsla av lättnad när den borgeriiga
trepartiregeringen äntligen föll. Folk hade en känsla av alt man i della
inbördeskrig struntade i just de vardagsproblem som Ola Ullsten nyss berättade
om i sin avslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
pågår elt borgerligt inbördeskrig, där man söker förlägga skulden för
misslyckandet på varandra, sälta Svarte Petter i händerna på oss andra, och
framför beskyllningar för svek och konspiration. Delta är egentligen ulanverk,
och jag vill inle lägga mig i det. Den borgerliga regeringens sammanbrott
grundlades i valrörelsen. Det speglar en grundläggande svaghet i borgeriig
politik i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
ena sidan kräver man borgeriig samling mot socialdemokratin. Å andra sidan
företräder partierna motstridiga ståndpunkter i sakfrågorna. Del går bra i
opposition. Del undergräver emellertid förmågan atl regera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fälldin
drev i valrörelsen 1976 sin kategoriska linje i energipolitiken. Moderaterna
och folkpartiet och näringslivet höll i stort sett tyst. De hade en helt annan
uppfattning i sak. Men de ville så gärna ha en borgeriig regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
skapade de förväntningar hos många, däribland centern, om stor medgörlighel
även efter valet. Därmed drog de också pä sig elt stort ansvar för att
energipolitiken i två års tid har förföljt den borgeriiga trepartiregeringen
för att till sist fälla den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
på andra sätt hade en splittrad borgerlighet skapat orealistiska förväntningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
borgerliga partierna ställde var för sig ut slora löften i valrörelsen om
sänkta skatter, stabila priser, många fler jobb, vårdnadsbidrag osv. Av dessa
löften infriades inte ett enda. De undergrävde däremot den borgerliga
regeringens auktoritet, när den tvingades kräva uppoffringar och åtdragen
svångrem av människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
valrörelsen hörde vi myckel talas om kampen mot socialism. Del skulle bli
självläkande krafter och fri marknadshushållning i stället. I opposition är del
lätt att dra absoluta gränser. Det är inle lika lätt när man har ansvar för
landet. Den borgerliga trepartiregeringen förstatligade mer än någon annan,
höjde skattetrycket, engagerade staten med miljardbelopp i näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
sagda innebär hell enkelt; Det gick inle för de tre borgerliga partierna atl
både vinna makten och behälla den. För att vinna makten tvingades de in på en
väg som obönhörligen undergrävde och slutligen krossade regerings­dugligheten.
Det är delta vi har bevittnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;len
deball med Fälldin i Scandinavium i Göteborg före valet 1976 sade jag följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den
borgeriiga splittringen i riksdagen eller på valfältet kan te sig som en lek.
Flyttas den in kring regeringens sammanträdesbord ärdet fråga om djupt allvar.
Dä gällerdet ansvar för landet. Dä gällerdei trygghet för medborgarna. I en
orolig lid måste en regering präglas av en fast och enad vilja, av ett
genomtänkt program, av en öppen redovisning för medborgarna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den borgerliga trepariiregeringen förde just sin djupa splittring till
regeringens sammanträdesbord. Därför kunde den inte ge landet en politisk
ledning. Därför bröts den sönder. De här två åren har i en mening varit
nyttiga: De har med full tydlighet visat hur olämpligt det är att låta tre
djupt splittrade partier regera vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
sade Ola Ullsten att den borgeriiga trepartiregeringen hade tagit död på myten
atl borgarna inte förmår regera landet. Det är väl ändå atl ta i! Jag skulle
vilja säga atl verkligheten långt överträffar både dikten och myten och vad man
hade kunnat föreställa sig. Omjag hade gått ut till människorna före valel och
talat om vilket spektakel ni skulle ställa till med hade de inte trott mig. I
all blygsamhet kan jag säga att ni inom borgeriighetenju inte ens kunde få till
stånd en ny regering utan att vi i all beskedlighet fick vara med och hjälpa
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
viktigt är det i dessa dagar att granska centerns sätt att handla, eftersom
centern som största parti hade huvudansvaret för trepartirege­ringen. Vi
haralla beviunat hurcenlern har fått dagtinga i energipolitiken. Nu vet alla
atl centern enligt sitt eget sätt alt uttrycka sig i sak godtagit elt
kärnkraftssamhälle med tio reaktorer. Skillnaden mot övriga partier är inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;längre stor. Centern kan
icke längre hävda att dess ståndpunkt haren speciell moralisk dimension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det är viktigt att slå fast att energipolitiken inte är det enda område där
centerns löften kraschlandat vid mötet med verkligheten. 400 000 nya jobb
skulle skapas under resten av 1970-talel. Varje familj med små barn skulle få
10 000 kr. i vårdnadsbidrag. Märkliga ling skulle hända när det gällde
regionalpolitik och decentralisering. Vad blev del av alla dessa löften? I
stort sett ingenting. Luftslott är en sak, verkligheten en annan. Del är ett
allvariigl demokratiskt problem när det största borgeriiga partiet så hell
tappar verklighetssinnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medan
centern kämpade med sina svikna vallöften var det andra krafter som tog makten
över politiken. Folk man träffade runt om i landet hade en sak fullkomligt klar
för sig när det gällde regeringen Fälldin: Om man undantar kärnkraften var det
Bohman som bestämde. Man kommer att minnas centerns lid i regeringen .som den
tid dä vanligt folk fick det sämre, de sociala klyftorna ökade, den tid då
svångremmen drogs åt för de sämre ställda medan de privilegierade fick
särskilda lättnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
sin lid förde centern vad som kallades för resultalpolitik. Sedan skulle
centern bli det största partiet i hela landet. Del skulle man uppnå genom att
ställa orimliga löften och genom all mana lill kamp mol arbetarrörelsen. Nu har
vi fått se atl centern i denna skepnad inte dög att regera landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
får hoppas att centern i det nya läget söker finna vägen tillbaka till resullalpolitiken,
verklighetssinnet och den folkliga förankringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
det atl den borgeriiga regeringen spruckit föreslog vi talmannen atl en
socialdemokralisk minoritetsregering skulle bildas, med uppgift alt så snart
som möjligt utlysa nyval. De borgerliga partierna motsatte sig emellertid
detta. De förmådde inle av egen kraft att få en regering lill stånd. Den enda
lösning som då återstod var all bilda en folkparlislisk minoritetsregering med
mycket small underlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
regering bildades - den har vi nu framför oss. Jag ser att ni i den borgeriiga
pressen framställs som en samling nollor. Ni får trösta er med Tage Erlanders
ord: Del är ingen dålig utgångspunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har lidigare framhållit atl socialdemokraterna betraktar denna regering som
provisorisk. Del ligger inget nedlåtande i delta. Det är självklart att en
regering med ell så bräckligt pariamentariskt underlag endast kan verka under
kortare tid. Det hindrar inte atl den nya regeringen har myckel viktiga
uppgifter framför sig under tiden fram till nästa val. Den måste börja arbetet
på alt återställa förtroendet för politiken efter förfallsperioden under den
borgeriiga trepartiregeringens tid. Den har att lägga fram förslag lill
lösningar av för medborgarna myckel viktiga frågor, framför allt för all minska
arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsdeklarationen
är myckel allmänt hållen. Gärningarna får visa vad den nya regeringen går för.
Del är emellertid tillfredsställande atl man säger sig eftersträva breda
samförståndslösningar. Del skulle innebära atl blockpolitiken upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Situationen lägger ett stort ansvar på folkpartiet,
men också på de andra partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
.socialdemokrater är för vår del beredda atl la det ansvaret. Vi har inle i
förhand utställt några löften om stöd lill regeringen. Vi kommer atl granska de
förslag som nu läggs fram. Vi kommer alt söka påverka dem så atl de blir bättre
för de slora folkgrupper som socialdemokratin representerar. Vi är beredda all
ge vårt slöd lill förslag som syftar lill:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det första: Att få ner den stora
arbetslösheten. De senaste två årens kraftigt ökade arbetslöshet, särskilt
bland unga människor, måste drivas tillbaka. Vi är beredda alt delta i ett
konstruktivt arbete för all klara jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För del andra: All minska klyftorna i samhällel.
Under den borgeriiga trepartiregeringens lid har fördelningspolitiken varil
inriktad på alt ge förmåner åt de bättre ställda grupperna medan de sämre
ställda fått bära alltför myckel av bördorna. Fördelningspolitiken måsle faen
annan färdrikt­ning. Vi är beredda att delta i ell konstruktivt arbete för en
rättvis fördelningspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fördel tredje: All snabbt fä lill stånd en ökning
av industriinvestering­arna för att lägga grunden för en god framlida ekonomisk
utveckling i vårt land. Vi måsle inrikta näringspolitiken pä utveckling i
stället för avveckling, som präglade den borgerliga trepartiregeringens arbete.
En aviserad men osäker konjunkturuppgång löser inle de grundläggande problem vi
står inför. Det krävs redan nu omfatlande insatser med samhälle och löntagare
som aktiva deltagare. Vi är beredda alt delta i ett konstruktivt arbete för alt
lägga grunden för långsiktiga lösningar av vårt lands grundläggande ekonomiska
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För del fjärde: Att säkra en ansvarsfull
finansiering av reformerna med sikte på alt nedbringa del mycket stora
budgeiunderskottet, som nu är en krullunna för infialionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ekonomisk-politiska program som vi framlade här i riksdagen i våras ligger i
linje med dessa krav på politiken. Detta avslogs av trepartiregeringen. Vi
återkom med dessa förslag i somras - sedan arbetslösheten kraftigt stigit.
Återigen avvisades förslagen. När riksdagen samlades efter sommaruppe­hållet -
dä arbetslösheten stigit ännu mer - upprepade vi förslagen i en molion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan nu konstatera atl vi skulle ha kunnat undvika den kraftigt ökade
arbetslösheten, om regeringen hade tagit socialdemokratins förslag redan i
våras. Nu får vi i statsministerns Iredje regeringsdeklaration höra atl
regeringen avser atl framlägga ell program för stimulans av ekonomin under 1979
- alltså efter del att den borgerliga svångremspoliliken dels pressat ner folks
levnadsstandard, dels drivit upp arbetslösheten i är. särskilt bland ungdomen,
lill en högre nivå än under hela efterkrigstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
frågar mig då: Varför motsatte ni er under hela 1978 våra förslag till
stimulanser som skulle ha fält ner arbetslösheten redan i år? Varför blockerar
ni fortfarande behandlingen av vårt sjupunktsprogram i riksdagens utskott? Vi
utgår ifrån atl folkpartiet förhoppningsvis kommer all stödja våra förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som snabbi skulle vända
utvecklingen på arbetsmarknaden. Jag återkommer sedermera lill delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har naturligtvis inga överdrivna förhoppningar om all en borgerlig regering med
en mycket smal parlamentarisk bas skall kunna vrida politiken så att den
överensstämmer med intressena hos de slora folkgrupper som vi represqnlerar.
Men vi kommer atl göra vad vi kan för atl påverka, ty del är våra väljares
problem det i första hand handlar om. Del är de som drabbas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
längre sikt är delta naturiigtvis inte tillräckligt. Det krävs i stället en
folklig samling, elt återställande av regeringsmaktens trovärdighet, en annan
politisk färdriktning än vad som är förenligt med en borgeriig riksdagsmajo­ritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
vore fel om vi begränsade siklen lill de närmaste elva månaderna. Det är lika
fel att tro atl den konjunkturuppgång som vi nu hoppas se framför oss skall
lösa 1980-talels problem. För vad vi ser framför oss är slora och djupgående
problem i hela världsekonomin. Konkurrensen hårdnar-en del av de tidigare
fördelar som vi haft på rävaruomrädet håller på alt försvinna. I vår omvärld
har arbetslösheten växt till nivåer som vi för några år sedan inle trodde var
möjliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de rika länderna har nu under flera år uppemot 20 miljoner människor gått
arbetslösa. Efter hand har denna socialt katastrofala arbetslöshet mer och mer
kommii atl accepteras. Frän vissl högerhåll framställs del t. o. m. som
önskvärt att man genom arbetslöshet kan hålla nere löntagarnas krav och därmed
befästa det kvardröjande klassamhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kampen
mot arbetslösheten måste nu framför allt föras genom en offensiv näringspolitik
som förnyar och förstärker vår industrisektor. Fram lill förra valel kom den
näringspolitiska debatten för många människor att handla om huruvida de
borgerliga skulle få tillfälle alt låta de fria marknadskrafterna lösa
problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
hårde borgerliga visat att deras tal om marknadskrafter inte höll när det
konfronterades med verklighetens ganska bistra krav. I stället tvingades den
borgerliga trepartiregeringen lill fler och större förstatliganden än vi
någonsin haft under en socialdemokralisk regering - och, vill jag tillägga,
ofta dåliga förstatliganden. Detta innebär emellertid inte an man log de
offensiva initiativ som krävdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig uppgift för socialdemokratin inför framtiden är all utveckla den
konstruktiva näringspolitik som vi slår för. Delta stod i förgrunden pä vår
partikongress. Jag vill därför vid del här tillfället sammanfatta vår
inriktning när det gäller denna viktiga framtidsfråga pä följande sätt - när vi
diskuterade den blev del som en väldig syneförrältning i Sverige, där
människorna från bransch efter bransch, frän region efter region kom upp och
redovisade sina problem:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samhällel
måste la aktivt ansvar för drabbade branscher, sä alt en nödvändig
strukturomvandling kan ske i socialt acceptabla former. För bransch efter
bransch har socialdemokratin utarbetat åtgärder som skulle ha inneburit större
trygghet för de löntagare och de familjer som hotas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhället måste också ta kraftfulla
initiativ för att andra branscher skall utvecklas och erbjuda bättre och mer
produktiva arbetstillfällen än de som försvinner. De initiativen krävs för atl
anvisa inriktning och ställa lill förfogande resurser för att utveckla nya
produkier och produktionsmetoder. Socialdemokratin har i konkreta förslag pekat
pä hur en vidgad satsning på forskning och utveckling skall kunna förverkligas
och hur samhällel kan la initiativ på områden där vårt land har ell gott
utgångsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhället måste också ta initiativ för atl många av de
investeringar kommer lill stånd som är nödvändiga för att det svenska
näringslivet skall utvecklas. Del gäller atl i samverkan med löntagarna skapa
den nödvändiga kapitalbildningen. Det gäller också att la elt övergripande
ansvar för atl de knappa resurser vi har lill förfogande kommer lill bästa
möjliga användning. Vi har bl. a. genom vårt förslag om en strukturfond anvisat
hur detta kan gå Ull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl nä del för folkhushållet bästa resultatet är det
nödvändigl alt den väldiga fond av kunskaper och erfarenheter som finns i
förelagen runt om i landet verkligen utnyttjas fullt ut. Då tänker jag
naturligtvis pä arbetare och tjänstemän. Men jag tänker också på den kunskap
och erfarenhet som finns bland småföretagare och företagsledningar över huvud
taget. Dessa gruppers medverkan är nödvändig för att vi skall nå goda
ekonomiska resultat för vårt land. Och jag tror att insikten nu växer bland
dessa grupper att arbetarrörelsen och de värderingar vi representerar måste
komma att spela en viktig roll när framlidens Sverige skall formas. De kloka
förstår atl konfrontation aldrig löser problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senaste årens ekonomiska tillbakagång och de stora
problemen i vikliga branscher har fört de ekonomiska problemen i centrum för
den poliliska debatten. I grunden måsle emellertid ligga en bredare debatt om
hur vi vill alt framtidens samhälle skall se ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt atl vi lar lill vara industrisamhällets
möjligheter till en god levnadsstandard och en effekiiv produktion. Myckel av
debatlen har ju handlat om de grupper i vårt land, representerade i
parlamentet, som egentligen gått till storms mot industrisamhället som idé. Men
det är lika viktigt atl vi utnyttjar dessa möjligheter så att livskvaliteten i
en djupare mening förbättras. Jag vill här bara ange några punkier, som för
socialdemo­kratin ter sig särskilt viktiga i utvecklingen mot elt sådant
samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett industrisamhälle med mänskligare innehåll kräver, för
det första, en fortsatt kamp för all förnya arbetslivet. Fortfarande präglas
arbetslivet i hög grad av hälsofarliga arbetsmiljöer, av monotoni och tristess,
av maktlöshet och avsaknad av utvecklingsmöjligheter. Vi måste beslutsamt och
tillsam­mans med löntagarna sträva efter utvecklande och säkra arbetsmiljöer,
där alla löntagare har och känner medinfiylande och medansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett industrisamhälle med mänskligare innehåll kräver, för
det andra, atl vi fortsätter en aktiv miljöpolitik. Vi kan peka på många goda
resultat från våra ansträngningar under 1970-talel. Vi vet, från de
erfarenheter vi gjort, alt en aktiv miljöpolitik kan tvinga oss till besvärliga
avvägningar. Det gäller t. ex. energipolitiken. Den fråga det där gäller är om
del ur miljösynpunkt är rimligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
ersätta en mängd olja och åtföljande miljöfarligt avfall med ett noga
kontrollerat och begränsat kärnkraftsprogram. Vi menar alt della är berätti­gat,
redan av miljöskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
industrisamhälle med mänskligare innehåll kräver, för del tredje, en fortsalt
kamp för jämställdhet mellan män och kvinnor. Politiskt innebär del främst krav
på att ge kvinnorna en likvärdig ställning på arbetsmarknaden och att klara en
utbyggnad av en kvalitativt god barnomsorg. Del kräver vidare en familjepolilik
som står i överensstämmelse med atl män och kvinnor kan dela ansvaret för barn
och hem och samtidigt della i förvärvs­livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
industrisamhälle med mänskligare innehåll kräver, för det fjärde, alt den
borgerliga utvecklingen mot ökade klyftor i samhället ersätts av en
fördelningspolitik som präglas av rättvisa och social rättfärdighet. Den mest
näraliggande frågan blir skatteomläggningen nästa år. Vi kommer att här i
riksdagen lägga fram ell förslag som bättre överensstämmer med kravet på
rättvisa än vad som kan åstadkommas med hjälp av den indexreglering de tre
borgerliga partierna tidigare varil ense om. Vi kommer att fullfölja våra krav
atl lätta på de alltför stora bördor som lagts på barnfamiljerna genom den
borgeriiga svångremspoliliken. Jag upprepar: Riksdagen kan nu snabbt besluta om
elt extra barnbidrag på 500 kr. Vi har på vår kongress diskuterat ett stort
antal förslag, som innebär att vi är väl förberedda att långsiktigt fördjupa
den sociala rättfärdigheten och minska klyftorna i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
industrisamhälle med mänskligt ansikte kräver, för det femte, att vi driver
tillbaka den sociala utslagning som sker i Sverige i dag. Vi flr aldrig
acceptera all människor kastas ut ur arbets- och samhällsgemenskapen, att de
lämnas all gå under. När jag säger detta, är jag medvelen om alt del innebär
elt betydande mått av självkritik. Arbetarrörelsen har inte varit tillräckligt
medveten om dessa samhällets skuggsidor och tillräckligt angelägen att rätta
till dem. Vi har ännu inle lyckats skapa ett samhälle, som fyller måttet när
det gäller trygghet och gemenskap och som i tillräcklig grad bygger på
solidaritet människor emellan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
industrisamhälle med mänskligare innehåll kräver, för del sjätte, att
demokratins gränser ständigt vidgas. Allmänna demokratiska skäl liksom rena
ekonomiska skäl talar nu för all en utpräglad privat maktkoncentration i det
ekonomiska livet måste ersättas av ekonomisk demokrati i så decentra­liserade
former som möjligt. Detta är en utomordentligt stor och krävande uppgift.
Arbetslivets förnyelse, som jag lidigare nämnt, är ett inslag där mycket
återstår. Jag skulle vilja råda regeringen att se mycket noga på frågan om
förtroendemannalagen, innan man binder sig för elt förslag som direkt utmanar
de fackliga organisationerna. En demokratiskt utformad och planmässig
näringspolitik är ett annat inslag. Löntagarfonderna kommer att bli ytterligare
ett inslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Socialdemokratin bar regeringsansvaret här i landet under en historiskt
sett mycket läng följd av år. Vi gjorde det under goda tider. Vi gjorde det
under svära år. Vi gjorde våra misstag och våra felbedömningar -människans
ofullkomligheter finns rikt representerade även hos oss politiker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
i avgörande stunder visste vi alllid vår väg - vi förmådde alltid all visa den
handlingskraft som medborgarna kan kräva av en regering. Och - inte minst
viktigt - vi tvekade aldrig all söka samla alla krafter kring en bred folklig
reformpolitik till gagn för landet. Misslyckandet för den borgerliga
trepartiregeringen har inle fyllt oss med skadeglädje. Vi vet att del har
drabbat många människor i vardagen i vårt land. Del har däremoi stärkt vår
känsla av ansvar för landet, både nu och i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
många åren i regeringsställning lärde oss att det sällan finns lätta och
behagliga lösningar pä problemen. Det är min förhoppning att de borgeriiga
partiernas två år i regeringsställning skall ha gett dem samma insikter. För vi
måste nu möta framlidens problem utan de enkla lösningarnas illusioner. Vi
måsle återvinna tryggheten och återskapa framlidstron i det svenska samhällel.
Del måsle ske med den förening av känsla och förnuft som alltid varit
socialdemokratins kännemärke. Vi vill möta framliden med en realistisk tro pä
värt lands möjligheter lill fortsall god utveckling. Vi vill återuppta arbetet
pä alt skapa del trygga folkhem där alla människors lika rätt och lika värde är
den självklara utgångspunkten för politisk strävan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN FÄLLDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Upplösningen av trepartiregeringen och utvecklingen därefter har skapat
en för svenska förhållanden ovanligt öppen politisk situation. Det intrycket
har förstärkts av atl folkpartiregeringen vid sitt tillträde bara gav några fä
konkreta besked i politiska sakfrågor. I det avseendet är skillnaderna mycket
påtagliga mellan del program som trepartiregeringen lade fram vid sill
lilliräde 1976 och den regeringsförklaring som slaisminisier Ola Ullsten presenterade
för riksdagen i onsdags.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nya poliliska situation som vi fått utgör den allmänna stabiliteten i det
svenska samhällel en stor tillgång. Del finns dock anledning alt slå fast, att
den nya poliliska situationen lägger ett ökal ansvar på i första hand riksdagen
men även pä andra samhällsinstitutioner. Ell ökal ansvar faller också på de
fackliga organisationer, näringslivsorganisationer och folkrörelser som i så
hög grad bär upp det svenska samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centern
kommer att ta ställning till den tillträdande regeringens förslag med
utgångspunkt i alt sakfrågans lösning är det viktigaste. Med den nya
regeringens bräckliga parlamentariska underlag vore det orätt mol landet av ett
parti som centern all ikläda sig en traditionell oppositionsroll. I den män som
folkpartiregeringens forslag inle står i överensstämmelse med centerns grundsyn
eller avviker frän riktlinjer som dragits upp av den avgående regeringen eller
väntade förslag helt uteblir kommer vi alt i molionsform och genom initiativ i
utskotten lägga fram konkreta förslag pä olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helt
naturligt förs del nu en diskussion pä olika häll om bl. a. orsakerna lill
regeringsupplösningen. Jag vill i anslutning lill den debatten bara notera, all
regeringssamarbetet - vad Olof Palme än säger - inte utsattes för några stora
påfrestningar sä länge centern ensidigt gjorde eftergifter i den fråga där
meningarna bröt sig mellan regeringspartierna, kärnkraften. När del restes krav
på att de bägge andra partierna skulle göra någon motsvarande eftergift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blev
regeringssamarbelet omöjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderater
och folkpartister ville i slutomgången inte ens kännas vid den kompromissformel
- folkomröslning - som partierna tillsammans med centern hade skrivit in i själva
regeringsprogrammet. Regeringskrisen ullöstes när moderata samlingspartiet och
folkpartiet vägrade centern alt i en folkomröstning gå ul med elt eget
alternativ och på sä sätt låta folkel slita den uppkomna tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motiven
för moderata samlingspartiet och folkpartiet alt handla på delta säu är i
första hand en sak för resp. parti. Låt mig bara konstatera att det ganska
länge funnits grupper, som strävat efter att ge folkpartiet den position som
det nu har skaffat sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
ondgör sig över alt man efter regeringsupplösningen skulle ha vägrats nyval.
Alla inser ju all det för nyval inle var nödvändigt all gå omvägen över en
socialdemokratisk minoritetsregering. Och socialdemo­kraternas verkliga
intresse för elt nyval var nog inte så stort, eftersom man valde alt passivt
siödja tillkomsten av en folkparlislisk minoritetsregering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
centern ärdet självklart atl all politisk verksamhet måste förenas med trohet
mot idealen. Samarbete med andra partier måste grunda sig på uppriktighet mol
den man samarbetar med. Vi har ansvar gentemot dem vi är salta att företräda.
För en regering är&amp;quot;dei ytterst hela nationen. Ingen får bli så berusad av
den makt som regeringsinnehavet kan skänka, all man glömmer vilket uppdrag man
har fått och varför man har fält del. I den andan är vi i centern beredda atl
fortsätta alt verka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man blickar tillbaka konstaterar man snabbt aU trepartiregeringens två år i hög
grad har kännetecknats av uppbyggnad och konsolidering. Del gäller naturligtvis
i första hand på del ekonomiska området, där kampen för att avvärja
massarbetslöshet, galopperande infiation, ekonomiski utlandsbero­ende och nya
företagskriser varil kombinerad med mycket omfattande insatser för atl
säkerställa en positiv sysselsättningsutveckling och eko­nomiska framsteg under
1980-talet. På det näringspolitiska området var förberedelsearbetet vid
regeringens upplösning långt framskridet med att utforma både en näringspolitik
med vilken vi kan möta kommande krav på omställningar i näringslivet och en
regionalpolitik som inte bara utjämnar skillnader mellan olika landsdelar utan
också skillnader inom länen. Centern förutsätter atl detta arbete fullföljs av
den nya regeringen och inte fuskas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
sådant grundläggande arbete har också kännetecknat många andra områden. Trots
meningsbrytningarna om kärnkraften har trepartiregeringen otvivelaktigt stakat
ul en helt ny energipolitik. Förnybara energikällor har för första gången fåu
en verklig chans bl. a. genom det utvecklings- och forskningsprogram som lades
fast i våras. De omfattande sparprogrammen för industri och bostäder har likaså
tvingat fram en radikalt ändrad syn såväl pä det totala behovet av energi i
framtiden som pä energins roll för sysselsättningen och den ekonomiska
tillväxten. Ingen kan förneka atl den snabbaste och säkraste vägen atl minska
vår oljeförbrukning är att spara och effektivare utnyttja den energi vi redan
tillför det svenska samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;npolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oberoende
av vilken inställning man har till kärnkraften vore det ett steg tillbaka alt
inte godta och fullfölja den omorientering av energipolitiken som dessa
insatser innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
andra områden har ett omfatlande utredningsarbete lagl grunden för
kursomläggningar och nya framsteg. Jag vill bara som exempel peka på del
utredningsarbete som lagts ner för atl få fram en ny sociallagstiftning och en
ny bygglagsliftning saml de analyser som pågår i syfte att utveckla den
kommunala demokratin och länsdemokratin samt för alt avbyråkratisera
kontaktvägarna mellan myndigheter och enskilda medborgare. Jag förut­sätter att
den nya regeringen genomför de åtgärder som är förberedda och ligger färdiga
när del gäller att röja upp i byråkratidjungeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åren
1976-1978 har trots det knappa ekonomiska utrymmet också varit en reformperiod.
Det sociala trygghetssystemet har förstärkts genom bl. a. utbyggnaden av
föräldraförsäkringen, utvidgningar av arbetslöshetsförsäk­ringen och
arbetsskadeförsäkringen, den fortsatta utbyggnaden av barnom­sorgen och olika
insatser för gamla, handikappade och sjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya arbetsmiljölagen och införandet av den femte semeslerveckan utgör andra
viktiga inslag i reformarbetet under dessa två är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
misstro som socialdemokraterna försökte sprida i 1976 års valrörelse mot en
icke-socialislisk regerings vilja och möjligheter atl gå vidare med del sociala
reformarbetet borde därmed rimligtvis vara undanröjd. Enligt den enklare
socialdemokratiska propagandan under valrörelsen 1976 skulle pensionärerna få
se förmåner försvinna. Verkligheten - som lär vara socialdemokraternas värsta
fiende- är ju att pensionärerna hör lill de grupper som haft den bästa
standardutvecklingen under de senaste två åren. Del innebär inte alt jag tycker
att pensionärerna har fått det för bra. Tvärtom -pensionärernas standardökning
sker ju hela tiden från en mycket låg nivå. Men utvecklingen för pensionärerna
visar hur orättfärdig den socialdemo­kratiska skrämselpropagandan 1976 var.
Saken blir inte bättre av att socialdemokraterna in i det sista satsat hela sin
kraft på att etablera en myt om ökade klyftor i del svenska samhället. Det är
t. o. m. så att Olof Palme fortsätter alt driva den tesen här än i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
gäller nu, som vi i centern ser det, att fortsälla det politiska arbetet, bl.
a. här i riksdagen, pä grundval av de insatser som trepartiregeringen har
gjort. Ett övergripande mål måsle därvid alltjämt vara att söka säkerställa
arbete ät alla. Jag tycker statsminister Ullslens deklaration i det fallet var
välgörande. Det kommer atl krävas mycket omfattande insatser mol
arbetslösheten, inte minst mot arbetslösheten bland ungdomen. Men det fordras
också att man fullföljer den offensiva närings- och regionalpolitik som den
avgående regeringen var i full färd med atl utforma. Den målsättning som vi i
centern satte upp 1975 -400 000 nya jobb in på 1980-talel - måste alltjämt
gälla. Ingen som ser tillgång lill arbete för alla som den avgörande Irygghelsfrägan
för framtiden kan förneka all vi måste ha en sådan målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;400
000 nya jobb pä ungefär en tioårsperiod är inle heller elt så orealistiskt mål,
som en del har försöki göra gällande. Kom ihägall vi häri Sverige t. o. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
de senaste extremt svåra lågkonjunkturåren - som i vår omvärid inle har någon
motsvarighet sedan andra världskriget - har haft en ökad arbetslöshet trots
alla insatser. Men under de här två åren har också skett en viss ökning av det
totala antalet förvärvsarbetande i landet. Denna ökning uppgår lill omkring 30
000, enligt den senaste månadsmätningen. Om man gårtillbaka lill juli månad
finner man all skillnaden jämfört med juli förlvå år sedan var 60 000. Men det
är alltså en faktisk ökning. Med stöd av en internationell konjunkturuppgång
och en medveten sysselsättningspolitik kan vi äter närma oss den myckel snabba
sysselsättningsökning som noterades under förra högkonjunkturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
kan del inle fördöljas all en sådan politik ställer krav på förhållandevis
stark återhållsamhet beträffande ökningstakten av den privata konsumtionen
också i fortsättningen. Del är nödvändigt för alt del skall gä alt frigöra
tillräckligt invesleringsutrymme och utrymme för antagna och efter hand utökade
program på bl. a. yrkesutbildningens, forskningens, barnom­sorgens, åldrings-
och långtidsvårdens områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
gäller samiidigi alt fördela den ökning av den materiella standarden som det
åter finns anledning atl ställa förhoppningar på, och fördela den så atl den
främst kommer de sämst ställda lill godo. Också mol den bakgrunden vore del
oansvarigt atl inför en kommande konjunkturuppgång ställa ut vidsträckta löften
om skattesänkningar och kraftig privat konsumtionstill-växl. Sådana åtgärder
måsle vägas mol vad som krävs för atl förstärka det ekonomiska stödel till
barnfamiljerna, utbyggnad av pensionssystemet för dem som hårde lägsta
pensionerna och värdutbyggnaden för barn, gamla och sjuka. Vi måsle också komma
ihåg alt vi har kunnat hälla de senaste årens sysselsältningsnivå och
reformtakt här i Sverige till priset av .en ökad utlandsskuld, som vi måsle
börja betala tillbaka när produktion och produktivitet går upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
tredje övergripande målsättning måsle vara alt forma samhällsutveck­lingen på
ett sätt som begränsar slöseriet med naturresurser och tryggar ett samhälle i
ekologisk balans. Den aspeklen måsle bl. a. tilläggas stor vikt vid
utformningen av den framtida skogspolitiken och vid utformningen av regler för
användning av olika gifter och kemikalier. Den målsättningen måste också slå i
centrum vid ulformningen av den framtida energipolitiken. Cenierns kamp för
säkra energikällor och för bältre hushållning med energin handlar inte om
enstaka kärnreakiorer. Den handlar ytterst om all inte våldföra sig pä naturen
och om att till kommande generationer kunna överlämna ett rikare men också
tryggare samhälle än det vår generation har fåll i arv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i andra avseenden måste strävandena att ge ökad livskvalitet fä ökad tyngd i
del politiska reformarbetet. Jag tänker här bl. a. på det reformarbete som
förestår pä skolans område: införandet av SIA-skolan, den förestående
läroplansrevisionen för grundskolan och belygsreformen. Det gäller emel­lertid
också i hög grad del arbete som måste läggas ner för att minska alkohol-och
narkotikamissbruket och för alt mildra verkningarna av den sociala utslagning,
boendesegregation och kulturella utarmning i många bostadsom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;råden
som har följt med 1960-lalels och det tidiga 1970-talels
koncentrations-politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ytteriigare övergripande målsättning för de närmaste årens poliliska arbete
måste vara att bereda väg för reformer och förändringar som gör atl den
enskilda människan känner större delaktighet i de beslut som fattas här i
riksdagen, i kommunerna och i de stora företagen. Det kräver ökad decentralisering
både när det gäller att falla politiska beslut och när det gäller boende och
samhällsplanering. Människorna måste också få ökade möjlig­heter att ta ansvar
för sig själva och sina nära anhöriga. Del underlättar man bl. a. genom närhet
mellan arbetsplatser och bostäder. En aldrig så fin skola eller en aldrig sä
fin kollektiv barnomsorg får heller aldrig innebära att huvudansvaret för
barnens vård och fostran lastas över på skolan och andra samhällsinstitutioner.
Goda vårdresurser i rent fysisk mening innebär inle alt kraven på social
gemenskap för ensamma och gamla blir mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Kan vi förena ett samhällsbyggande på den solidariska grund som jag här
har skisserat med förändringar i attityder och vanor som skänker människorna
frimodighet att bryta mol invanda könsroller, alt göra sig kvitt fördomar mot
invandrare och minoritetsgrupper, att utveckla egna anlag som anslällda eller
egna företagare och all ta ansvar för sig själva och andra, då tror jag vi har
skapat en god grundval för framliden. Ett sådant framtidssamhälle är vida
överiägset det cenlralslyrda samhälle, där allt är detaljregleral i lagar och
förordningar, där människorna är avskärmade från sina förtroendemän med en vall
av byråkrati och där del personliga ansvaret suddas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
del ekonomiska området har trepartiregeringens uppgift varit att lösa en rad
inhemska problem samlidigt med att industrivärlden som helhet genomgått sin
allvarligaste kris efter kriget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1978 har vi fåll bevittna en successiv förbättring på några strategiska punkter
i vår ekonomi. På vanligt sätt märktes omslag först inom utrikes­handeln. Den
förbättringen åstadkoms delvis genom ett tillfälligt minskal importbehov och en
likaledes tillfällig exportökning i samband med avveck­lingen av överiagren.
Men förbättringen av handelsbalansen var också ell resultat av inbrytningar på
nya exportmarknader och återtagande av förlorade marknadsandelar såväl
utomlands som här hemma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Snart
därefter uppnåddes en kraftig sänkning av infiationstakten. Del innebar bl. a.
att löneökningarna blev mer värda än vad man tidigare hade räknat med. Det
senaste halvåret har prisökningarna inskränkt sig till några tiondels procent
per månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
dessa och andra förbättringar är i hög grad hänförliga till de
slabiliseringspoliliska åtgärder som regeringen vidtog under 1977 och under
början av 1978. Jag tänker på devalveringen, borttagandet av löneskatten,
skatteomläggningarna m. m. En slarki bidragande orsak lill den positiva
utvecklingen utgör också de avtal som parterna på arbetsmarknaden träffade. Den
internationella utvecklingen har däremot fram till nu i myckel liten
utsträckning gett någon draghjälp. Vi har praktiskt taget hell fått lila lill
egna insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För nästa är kan  man
räkna  med  förbättringar även när det gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;produklionen.
Där föreligger det alltid en viss eftersläpning i förhållande till
exportuppgängen. Särskilt i en situation där mänga företag har sä stora lager
som varil fallet de senaste åren kan naturiigtvis den växande exporten lill att
böria med tas ur existerande lager.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhållandet
är likartal när det gäller sysselsättningen. Efterfrågan på arbetskraft ökar
först dä produktionen kommer i gäng pä allvar igen. Internationellt har vi hela
tiden legal bra till när det gäller sysselsättningen. Men påfrestningarna blev
som vanligt stora i det skede när man kunde notera de första förbättringarna på
vissa områden. Därför fick vi också notera högre arbelslöshetslal i början av
denna höst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var därför som det vid halvårsskiftet insatta stimulanspaketet i så hög grad
inriktades på atl motverka arbetslöshet. Socialdemokraterna framförde redan vid
det tillfället förslag om ökad stimulans ål den privala konsumtio­nen. Men
regeringen valde atl i stället la bort de återstående två procenten av
löneskallen, detta i syfte all ytterligare stärka förelagens konkurrenskraft,
både när del gäller företag som arbetar pä export och sädana som arbetar i
konkurrens med importen här hemma. Därefter har regeringen lagt fram elt omfattande
byggpaket och mycket långtgående åtgärder mol ungdomsar­belslöshelen. Detta har
också avsatt resultat i form av lägre arbetslöshetstal den senaste månaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stimulansåtgärder
har vidare satts in för alt öka industriinvesteringarna. Även här har man
normall atl räkna med en eftersläpning i förhällande till exportuppgängen.
Ingen vågar investera innan man är ganska säker pä atl kunna avsätta den ökade
produktionen. Investeringarna ligger också alltjämt lågt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
produktionstillväxt som man nu kan vänta nästa är lämnar naturiigt­vis utrymme
för ökad konsumtion. Men det finns anledning alt varna för att tro atl del
skulle vara möjligt atl släppa fram en mera omfatlande konsumlionsökning. Jag
noterade atl statsministern sade atl det här rör sig om en mycket svår
avvägning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återhållsamhet
måste prägla den ekonomiska politiken även i fortsätt­ningen, om inle de
resultat som uppnåtts under 1978 skall gä förlorade. Risken är påtaglig alt en
alltför expansiv politik länder en ny infialionsbrasa. Genom ökad import kan en
ökning av konsumtionen också leda till obalansproblem i ulrikesaffärerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hösten har del funnits några faktorer, som automatiskt bidragit lill ökal
konsumtionsulrymme. Dit hör i första hand den lägre inflationstakten. Fören
vanlig barnfamilj innebär ju t. ex. den sänkta infiationstakten betydligt mer
än en utbetalning av ell extra barnbidrag pä 500 kr. av engångskaraktär, som
socialdemokraterna har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
blir alltså en väsentlig omsvängning i konsumlionsutvecklingen efter vårens
begränsade men klara minskning. Vid årsskiftet tillkommer dessutom ell minskal
inkomstskatteultag som elt resultat av indexregleringen av skatteskalan. Man
kan nu också avläsa ell visst positivt resultat av de stimulansåtgärder som har
satts in i Västtyskland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
konjunkturinstitutets prognos kommer redan dessa förhållanden alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leda
lill en privat konsumlionsökning på drygt ett par procent. Där ligger dä ett
antagande om en viss minskning av den s. k. sparkvolen. Det är naturiigtvis ett
område där det är mycket svårt aU göra beräkningar. Men eU par procent är vad
jag tror all man kan räkna med alt vi uthålligt har möjlighet all klara. Jag
utgår då från all vi skall hålla fast vid att försöka uppnå jämvikt i de totala
ulrikesaffärerna i mitten av 1980-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
delta skall läggas en nödvändig höjning av barnbidragen. Del är bra alt
statsministern nu annonserar detta, men del är självklart, eftersom vi var ense
härom i trepartiregeringen. Det behövs också kompletterande åtgärder på
skatteområdet för låginkomsttagarna. Därutöver är del i dagens läge svårt att länka
sig någon mera omfattande stimulans av konsumtionen utan att del leder lill nya
problem. Man bör t. ex. lägga märke till att konjunkturinstitutet i sin senaste
rapport förutspår en försämring av bytesbalansen nästa år, jämfört med den vi
kan räkna med för i år, och då under förutsättning att privat konsumtion går
upp med drygt två procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
skatteområdet har de åtgärder som den avgående regeringen vidtagit skapat
förutsättningar för en lugnare utveckling än tidigare under 1970-lalet.
Borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och överenskommelsen med
kommunförbunden i början av sommaren om elt extra statligt bidrag till kommuner
och landsting för 1979 har gjort det möjligt alt i flertalet fall hålla
oförändrad kommunalskatt nästa år. Del kommer alt få stor betydelse för
inkomsttagare i alla inkomstlagen men mest för personer med de lägsta
inkomsterna. Del betyder också mycket ur rättvisesynpunkt, atl statens lillskoU
lill kommunerna fördelats med hänsyn till kommunernas skattekraft och alltså verkar
utjämnande mellan rika och falliga kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
indexregleringen av skalleskalan kommer alla med regelbundna arbetsinkomster
inte längre alt drabbas av marginalskatteskärpningar på grund av inflationen,
vilket tidigare skett år efter år. Skatteskalan återställs vid årsskiftet
automatiskt lill del läge som den hade den 1 januari i år. I själva verket får
man vid det kommande årsskiftet också en faktisk marginalskal-teförbältring
genom atl omräkningen delvis sker på historiska siffror och alt inflationen i
år varit betydligt lägre än förra året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har hela liden fömtsatts aU indexregleringen av skatteskalan skulle kombineras
med en omräkning av grundavdraget. Förberedelserna var vid regeringens avgång
så långt framme, aU man hade bestämt all justeringen i stället skulle ske genom
en höjning av det särskilda avdraget på skatten. Också den åtgärden har ju nu
anmälts av statsministern. Genom en sådan konstruktion undviker man alt
kommunerna får betala en reform som rätteligen skall belasta statskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är nödvändigt atl folkpartiregeringen som en av sina första åtgärder
vidarebefordrar detta förslag till riksdagen, och del kommer också, som framgår
av statsministerns deklaration, att bli fallet. Det måste kombineras med
reviderade skatteregler för folkpensionärer, och även delta har anmälts av
statsministern. Inflationen har i del fallet len till atl man vuxit ur de
regler som garanterar folkpensionärer med enbart folkpension eller obetydliga
sidoinkomsler skattefrihet och deklarationsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta reformarbetet på skatteområdet har
fömtsatts ske etapp­vis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man diskuterar inkomstbeskattningen är det alt märka atl löneavtalen är bundna
för 1979. Både av den anledningen och av samhällsekonomiska skäl bör man enligt
min uppfattning vara försiktig med förändringar i skattesystemet vid det
kommande årsskiftet, utöver dem jag nu har nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väntar
man elt år kan man också få en mera rejäl skattereform. En skattereform nästa
årsskifte kan nämligen avvägas mot den lönerörelse som kommer alt börja lill
hösten. Det finns då också möjligheter alt kombinera ändringar i
inkomstbeskattningen med en familjepolitisk reform inklude­rande införande av
elt vårdnadsbidrag. Samtidigt bör de förenklingar av reglerna för uttaget av
avgifter till socialförsäkringarna som föreslagits av en statlig utredning
kunna genomföras. En utbyggnad av den kommunala skalteutjämningen kommer
samtidigt på ett naturligt sätt in i samman­hanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är önskvärt med en rejäl sänkning av marginalskatterna på arbetsin­komster. Men
del går inle alt isolera en sådan förändring från löneföränd­ringar, sociala
förmåner och kommunal beskattning. Därför är del också angeläget au få en
samlad lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
det näringspolitiska områdei förutsätter vi i centern, alt folkpartirege­ringen
fortsätter de insatser för all omstrukturera olika industribranscher som
utgjort en av trepartiregeringens tyngsta uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har ibland riktats kritik - även från folkpartihåll - mol alt insatserna i krisbranscherna
skulle ha varit för omfattande. Därför var del något förvånande att den
tillträdande regeringen som ett av sina första ställnings­taganden signalerade
ännu mer pengar till varven än vad trepartiregeringen var beredd atl anslå.
Varven hör ju till näringar som vi inle kommer ifrån atl banta. Ytteriigare
slora belopp lill varven inkräktar snabbt på möjligheterna all exempelvis driva
en aktiv regionalpolitik eller alt ordna ersättningsjobb på andra håll där
strukturomställningar är nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självklart
måsle också den mera framlidsinriklade näringspolitik som inleddes med del s.
k. småföretagspakelel, och sedan följts av bl. a. ökade insatser för teknisk
forskning och utveckling saml en rad exporlfrämjande insatser, fullföljas
enligt de riktlinjer som trepariiregeringen har dragit upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller regionalpolitiken fordras det både en avsevärd resursför­stärkning
och en delvis ändrad inriktning av stödformerna. Ökad vikt måste läggas på au
åstadkomma inomregional utjämning, dvs. utjämning inom länen. Man måste enligt
vårt synsätt också i högre grad än hittills ta regionalpoliliska hänsyn när man
bygger ul den offentliga servicen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inomjordbrukspolitikenharlrepartiregeringen
salsal på familjejordbruket. För atl den nya jordbrukspolitiken skall fä avsedd
genomslagskraft måsle de redan antagna riktlinjerna följas av en omarbetning av
jordförvärvslagen enligt del förslag som trepartiregeringen har överiämnat lill
lagrådet. Riksdagen måste dessutom i vår få ta ställning till en ny
jordhävdslagstifl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A llmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning.
Utarbetandet av nya riktlinjer för skogspolitiken och införandet av nya grunder
för stödel lill trädgårdsnäringen utgör också viktiga led i arbetet med alt
stärka familjeförelagandet inom jordbruket, skogsbrukei och dess binä­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller energipolitiken vidhåller centern sin uppfattning atl byggnationen i
Forsmark skall avbrytas. Det skulle innebära all man satte det bortre tecknet i
kärnkraftsparenlesen efter de tio reaktorer som faktiskt är byggda.
Villkorslagens krav är inte uppfyllda. Utöver de säkerhetsaspekter som regleras
i villkorslagen är det nödvändigl alt nu gå vidare med atl bygga ul
säkerhetskraven - del gäller bl. a. pluloniumriskerna, men också skydd och
säkerhet mot sabotage mol kärnkraftens anläggningar. Del behövs också en
ordentlig kartläggning av de totala faktiska kostnaderna för kärnkraften inkl.
avfallshantering och nedmoniering av anläggningar som inle längre utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energisparprogrammet
och satsningarna på alternativa energikällor måste fullföljas. Det får inte bli
så - som framskymtade under regeringsförhand­lingarna om energin -alt energipolitiken
skall utformas så atl det viktigaste är alt ge utrymme för el frän kärnkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
del socialpolitiska områdei hinner jag bara beröra ett enda avsnitt:
familjepoliliken. Där harjag redan betonat den enighet som råderom behovet av
att höja barnbidragen. Det gäller emellertid också att försöka ta igen den
eftersläpning i ekonomiskt avseende som barnfamiljerna utsatts för alltsedan
genomförandel av särbeskaltningsreformen. Del bör som vi i centern ser del ske
genom införandet av ell vårdnadsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har här översiktligt gäll igenom några huvudområden som enligt
cenierns uppfallning bör ställas i centrum för arbetet i riksdagen underdel
närmaste året. Riksdagen och de politiska partierna kommer också att få la sig
an en rad andra viktiga frågor. Dit hör kyrka-stal-frågan, de inledningsvis
nämnda reformerna på skolans område saml viktiga avsnitt av datapolitiken och
trafikpolitiken. Centern är, som jag betonat, beredd att konstruktivt pröva de
förslag som regeringen lägger fram. Vi är också beredda all söka underlätta
riksdagsarbetet sä atl angelägna reformer och lagstift­ningsåtgärder inle
försenas på grund av den extraordinära politiska situatio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF PALME (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! En väsentlig del av Thorbjörn Fälldins anförande gick ål till att
försöka rista ett äreminne över honom själv och hans regering. Del var ell
ganska skröpligt monument - det var inte precis på några koppartavlor del
risiades-och jag har inte hjärta atl lägga mig i delta med några opassande om
än sannfärdiga påpekanden. Jag skulle i stället vilja ta upp tre andra saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Thorbjörn
Fälldin är vred och utdelar dagsedlar lill sina forna kolleger därför alt de
inte ville vara med om en folkomröstning. Samlidigt säger han alldeles klart
ifrån alt bakgrunden lill all denna folkomröslning borde ske inie i första hand
var ett intresse av att tillfråga folkel om dess uppfauning, utan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
den borde genomföras för an slita tvisten inom den borgerliga regeringen. Det
är också precis detsamma som Anders Dahlgren lidigare har sagt i en artikel. Då
vet vi del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vi erbjöd i regeringsförhandlingarna ett nyval, och del sade vi från början
till lalmannen. Den möjligheten hade trepariiregeringen försummat. Ni kunde ha
utlyst nyval men gjorde del inte, och en expeditionsregering kan inle utlysa
nyval. Dä sade vi. alt del för alt det skulle bli nyval antingen skulle krävas
all lalmannen fyra gånger skulle misslyckas med all få en statsmi­nister vald -
en läng och plågsam process, som dessutom skulle leda lill att den helt
sönderfrätta expeditionsregeringen hade fält sitta kvar - eller också alt det
bildades en regering med den enda uppgiften atl utlysa nyval. Vi ställde oss till
förfogande för della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
gick ni inte med på det, om ni var så intresserade av folkets uppfattning? Då
hade vi ju fäll nyval, och då hade man kunnat fråga folket lill råds icke bara
om kärnkraften utan också i alla andra avseenden. Er förklaring på den punkten
måste bli myckel krystad, och del är väl mycket svårt förer alt driva
påståendet att ni har förvägrats rätlen all tillfråga folkel. Vi gav er
chansen, men ni log den inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
sade vidare att jag hoppades an centern skulle fä tillbaka verklighets­sinnet.
Jag minns valrörelsen 1976, då Thorbjörn Fälldin och andra centerpartister på
vartenda valmöte lovade, atl del skulle bli 400 000 nya jobb -ibland lill 1980,
ibland i början på 1980-talet. Därefter kom centerpartisterna in i regeringen,
och sedan dess har det varil nästan omöjligt all fä Thorbjörn Fälldin att tala
om de 400 000 nya jobben. Han lycks ha glömt del hell och hållet, liksom alla
hans partikamrater. De har talat om allt annat, när man har försöki få i gång
en debatt om delta. Del behövs bara alt centern slipper ansvaret för en vecka,
så är man tillbaka och lovar 400 000 nya jobb. Mätte centern inle komma i
regering igen sä all den skall hoppa av löftet ännu en gång. De kan ju inte
göra på- och avhopp från löften lill väljarna beroende på om de har ansvar och
möjlighet att förverkliga sina satser eller inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men framför alll, herr
lalman, vill jag la upp en fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheten
är mycket hög, särskilt ungdomsarbetslösheten. Barnfa­miljernas levnadsstandard
har sjunkit kraftigl under två år. Särskilt gäller del de sämre ställda
barnfamiljerna, vanliga lönlagarfamiljer med normala inkomster. Alla lycks vara
överens om alt del behövs en stimulans av den svenska ekonomin. När Thorbjörn
Fälldin varstalsminister for han land och rike runt och talade om atl
regeringen hade kompenserat barnfamiljerna för den borgerliga rekordinflalionen
och dy rliden. Detta var i sak fel, det vet alla, inte minst barnfamiljerna
själva, för de känner ju sin egen plånbok. Men del vittnade åtminstone om något
slags inlresse för barnfamiljernas levnadsstan­dard, om inle annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratin
lade lidigi fram ett program för alt snabbt genomföra en för sysselsättningen
och barnfamiljerna nödvändig stimulans av ekonomin. Vi kombinerade alltså
konjunkturslimulans med en social rättviseåtgärd. En av punkterna var atl lill
barnfamiljerna så snabbt som möjligt betala ut ell extra barnbidrag på 500 kr.
Del föreslog vi i våras. Dä sade ni nej. Del föreslår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vi
nu. Förslagel behandlas i utskottet just nu, och såviiijag fått vela sitter
Thorbjörn Fälldins partivänner och försöker pä alla sätt förhindra all det
förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Thorbjörn
Fälldin förde ett resonemang där han sade all priserna ökal mindre än lidigare,
så därför behöver vi inle höja barnbidragen nu. Det betyder i klartext:
Barnfamiljerna får inga pengar, ty prisstegringarna på mal har bara varil 25 96
och konsumtionspriserna har bara stigit med 20 96 under de två Fälldinska
regeringsåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inle förslå att centern inle är beredd medverka lill en välkommen
förstärkning av barnfamiljernas ekonomi och av sysselsätlningen. Det är både
social rättvisa och arbete åt människor del gäller. Jag förstår inle att ni
inte är angelägna om all della förverkligas så snabbi som möjligt - nu när
arbetslösheten är sä hög och barnfamiljernas köpkraft inför höstens och
vinterns klädköp m. m. är svagare än pä mycket länge. Det är nu pengarna
behövs. Del är nu de kan göra största nyttan, inte när en eventuellt kommande
konjunkturuppgång har börjat verka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
ställer jag den direkta frågan: Är Thorbjörn Fälldin och hans parti beredda att
medverka till att barnfamiljerna får ett extra bidrag på 500 kr. så snart som
möjligt, dvs. beslut i höst och utbetalning i höst. nu inför vintern för alt i
någon män kompensera deras levnadsstandardssänkning och för alt fä fart pä
ekonomin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN FÄLLDIN (c) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall inle ta upp någon diskussion med Olof Palme om den
redovisning som jag har lämnat här om vad som faktiskt har skett under
trepartiregeringens dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
tyckerjag det är egendomligt all Olof Palme kan fortsätta all ställa sig vid
sidan av det faktum atl del inom partierna finns markerat skilda uppfattningar
i energipolitiken. Det kommer ju till uttryck i att del bildas organisationer
inom socialdemokratin som har en annan mening än den partiledningen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan sak som jag också finner anmärkningsvärd: Jag tror all Olof Palme nu är
den ende partiledare som än i denna dag inte är beredd atl medge atl del har
varit viktiga och nödvändiga äigärder som trepartiregeringen vidtagit för att
verkligen hävda kravei på all säkerheten skall vara tillgodo­sedd. De krav som
denna regering har rest inom villkorslagen är inle uppfyllda. Och jag avslöjar
inga hemligheter om jag säger alt det frän alla de tre partierna klart
uttalades alt vi ansåg det angeläget att gä vidare med alt bygga ut
säkerhetskraven. Olof Palme är den ende som inte ger någonling på hand ät det
hållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillbaka
till folkomröstningen. När lägel nu är som del är, vad har då Olof Palme alt
invända mol atl man har en folkomröslning i frågan, så alt människor fria från
parlibindningar kan ge uttryck ät vad de vill? Del varju del frågan ytterst
gällde. Om detta säger Olof Palme att det vore ell sätt all slita tvisten inom
en regering. Det skulle i så fall i hög grad vara fråga om atl slita tvisten
inom socialdemokratin, och inom andra partier också. Del blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;naturligtvis
en viss läsning till partipolitik, varför jag tror atl människor har lättare
för alt la ställning i en folkomröstning som gäller denna fråga än i ett val.
Den har diskuterats länge, och kunskapen hos människorna ute i landet är stor
på delta område. Därför är del en fråga som jag menar att man kan överiämna
till folket an ta ställning lill i en folkomröslning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olof
Palme läser slarvigt, i varje fall när han läser vad jag har sagt. Han har,
liksom alla andra, möjlighet atl gä tillbaka till riksdagens protokoll frän de
här tvä åren. Han har också möjlighet all gå tillbaka till anföranden, som jag
vet är distribuerade lill del socialdemokratiska partikansliet, som jag har
hållit underde här två åren. Där harjag åter och återtagit upp alt vi måste öka
den totala sysselsättningen och alt vårt sätt att formulera vad kravei arbete
åt alla innebär är alt visa alt det är i storleksordningen 400 000 nya jobb som
krävs. Den matematiken har inte ifrågasatts av andra. Det finns också
offentliga utredningar som har kommit fram till samma tal. När
socialdemokraterna säger &amp;quot;arbete åt alla&amp;quot; tvivlar jag inte ett ögonblick
på alt det är uppriktigt, atl det känns angeläget och att ni är beredda att
arbeta för detta. Men mina frågor till Olof Palme är: Om delta är er
inriktning, hur vill ni då formulera målsättningen? Hur vill ni disponera
ekonomiska, näringspolitiska, regional­politiska och arbetsmarknadspolitiska
insatser? Vad är det för riktpunkt ni har, uttryckt i något slags målsättning?
Om del är fel på vår och offentliga utredningars genomräkning, gör dä en egen!
Tala sedan om vilken målsätt­ning ni har för ögonen när ni talar om arbete åt
alla. Del tyckerjag skulle vara betydligt mer befrämjande för den politiska
debatten än att försöka sig pä en felaktig redovisning. Det är inte sä alt jag
har underlåtit atl redovisa denna målsättning under min tid i regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
barnfamiljerna var del äter en felaktig redovisning. Jag har i flera tal sagt
alt barnfamiljerna inte har fått tillräcklig kompensation. Däremot har jag
pekat på att vi under trepartiregeringens tid höjde barnbidragen och att vi
höjde bostadstilläggen. Det är den rikliga redovis­ningen. Jag sade också atl
vi i trepartiregeringen hade diskuterat barnfamil­jernas problem och alt vi var
ense om att vi skulle gå ul med en ny barnbidragshöjning - del är den som
statsminister Ola Ullslen nu har redogjort för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker alt Olof Palme skall fråga barnfamiljerna vilket de anser viktigast: atl
man fåren bestående höjning av barnbidraget eller att man far en engångshöjning
med 500 kr. Det har hela tiden varit min utgångspunkt att vi skall göra de här
insatserna för barnfamiljerna, men alt vi inte skall göra det med några
temporära åtgärder, ulan de skall vara av bestående karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
Olof Palme än argumenterar har del avgörande varit att regeringen har strävat
efter, och i hög grad lyckats, all ge svenskt näringsliv tillbaka
internationell konkurrenskraft. Regeringen har gett företagen en möjlighet att
återta föriorade marknadsandelar, marknadsandelar som man började förlora under
regeringen Palmes tid. Det är där som den säkra grunden för trygga jobb ligger
i framtiden. I avvägningen mellan åtgärder där eller ensidiga stimulansåtgärder
har vi valt den väg som jag här har redovisat. Den är den framgångsrika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF
PALME (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! När del gäller folkomröslning är del bara alt konstatera faktum. Ni
säger själva alt ni ville ha folkomröstning för atl slita den uppkomna tvisten.
Eller för alt använda Anders Dahlgrens ord: Folkomrösl­ning skulle tillgripas i
det fall regeringspartierna var oense i sakfrågan. Del innebär all om ni hade
kunnat finna en kompromiss hade del frän er sida icke varit tal om någon
folkomröstning. I så fall kunde partierna och människorna ute i landet vara hur
splittrade som helst. Men hade de tre borgerliga partierna kommit överens, så
hade all denna melodramatik och allt delta känslomäs­siga tal om att centern
förvägrats folkomröslning inle kunnat komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ell ytteriigare belägg för atl ni egentligen är djupt ointresserade av folkel
kan jag nämna all ni ju hade chansen atl fråga folkel. Vi erbjöd er ell nyval,
men ni sade nej. Då hade ni inte heller kunnat slå upp och tala känslosamt om
atl ni förvägrats folkomröslning. Ni förvägrades icke ett dugg. Ni erbjöds atl
fråga folkel, och ni sade nej. Del är sanningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;400
000 nya jobb. Jag bara konstaterar all det parti, som såsom sitt främsta
vallöfte näst avskaffandet av kärnkraften 1985 hade tillskapandet av 400 000
nya jobb till 1980 och som i stället fick en fördubblad arbetslöshet och, i
arbetstimmar räknat, en minskning av sysselsättningen, skall vara försiktigt
och inte avge ytterligare löften om 400 000 nya jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller barnfamiljerna vill jag säga all jag inte har ett dugg emot en
beslående höjning av barnbidragen. Del är ell alldeles ulmärkl förslag. Men vi
gör två konstateranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första: Barnfamiljerna har under 1977 och 1978 fått en kraftig försämring
av sin levnadsstandard, något som från social rättvisesynpunkt måste upplevas
som illa skött politik. Om vi beslutar om ett engängsbidrag på 500 kr. per barn
kan vi motverka den sänkning av barnfamiljernas levnadsstandard som skett i Qol
och i är, sä all det i varje fall kan gå jämnare uppåt för dem det här året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra: Del år nu vi härden slora ungdomsarbetslösheten, den slora
arbetslösheten över huvud laget. Det är //// det behövs stimulans för ekonomin.
Det är nu man skall sätta in pengarna, sä atl barnfamiljerna har chansen all i
höst, när klädköpen inför vintern är aktuella, kunna förbruka pengarna och
därmed sälta fart pä näringslivet. Det har inle ell dugg alt göra med att vi
sedan också måste fortsätta all höja barnbidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
ni emot denna engångshöjning? Kommer ni atl rösta emot all vi ger denna sociala
rättvisa ål barnfamiljerna, atl vi ger denna stimulans nu i höst och inle i
bästa fall någon gäng nästa är?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN FÄLLDIN (c) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag begriper inle hur Olof Palme skall få svenska folket atl förslå att
del är någon lösning på kärnkraftsfrägan atl man företar ett nyval när man
haren socialdemokratisk regering. Den situationen hade vi ju 1976, och vi vet
ju hur socialdemokraterna argumenterade dä. Efter de erfarenheter som vi härav
den här frågan tyckerjag all Olof Palme också borde kunna säga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sig:
Har vi haft folkomröstning i andra siora och betydelsefulla frågor, så kan vi
naturligtvis ha del i den här frågan. Och enkelt uttryckt: Inle behöver man gå
vägen över en socialdemokratisk minoritetsregering för an få fram elt nyval!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillbaka
till barnfamiljernas situation! Del är sant atl barnbidraget inle kompenserar
för barnkostnaden. Vi får alla la på oss skulden för all vi när vi genomförde
särbeskattningen integjorde mera för barnfamiljerna. Det harjag också sagt
flera gånger. Det är därför vi nu måste ge barnfamiljerna ett ökal stöd för alt
åstadkomma större rättvisa mellan familjer med barn och familjer utan barn.
Barnbidraget har bibehållit sin köpkraft, men del är olillräck-ligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man nu menar atl vi inle kan hälla på all öka budgetgapel hur myckel som helsi
- vad finns del då för skäl all genomföra en engångshöjning när man i stället
med elt kvartals förskjutning kan genomföra en bestående höjning av
barnbidragen? Vår målsättning är att åstadkomma en säkerhet för barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
mening är atl om man skall ytterligare kompensera barnfamiljerna, skall man
utnyttja de resurser som vi får framöver till alt införa ell värdnadsbidrag.
Det är sant all vi inte kunnat göra del annat än i mycket begränsad mening
under dessa två är. Men, Olof Palme, med lanke på hur situationen varil runt om
i världen, med lanke på de äigärder man under socialdemokratisk ledning fält
vidta i våra närmaste grannländer, trorjag att svenska folkel i allmänhet säger
sig all det aren klok och framsynt politik som trepartiregeringen drivit och
som gjort att vi inle har behövt vidta så långtgående äigärder som man tvingats
göra i våra grannländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GÖSTA BOHMAN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Efterden traditionella munhuggning vi nu har lyssnat till kan vi
konstatera all de senaste veckorna har medfört slora förändringar i värt
poliliska liv. Under dessa dagar har vår nyaste grundlag satts pä prov. Och
riksdagens lalman har - om jag bortser frän del närmast självklara läge som
rådde hösten 1976 - för första gängen aktivt medverkat vid lösningen av en
regeringskris. Tillåt mig, herr lalman, all med anledning härav uttrycka min
vördnad och respekt för del sätt på vilket herr talmannen löst de svåra och
ömtåliga arbetsuppgifter som åvilat er. Oväld och stark ansvarskänsla har
präglat herr talmannens handlande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
bara en månad sedan hade Sverige en av de parlamentariskt starkaste regeringar
som vårt land haft på myckel länge. I dag befinner vi oss i en situation, där
regeringen är en av de parlamentariskt svagaste i vår moderna historia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
trots regeringsskiftet kvarstår i denna riksdag den klara borgerliga
majoriteten som i 1976 års val fick väljarnas förtroende atl leda in vårt lands
politik i nya banor. Det är hos riksdagens borgerliga majoritet som den
politiska maklen ligger. Delta är elt faktum som kommit i bakgrunden under de
senaste veckornas omtumlande händelseutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det som hänt har hänt. Vi
vet alla alt det trepartisamarbele som bedrivits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alli?iänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underde
två år som gått sedan 1976 års val till sist bröts på kärnkraftsfrägan. Jag
skall inte polemisera med Thorbjörn Fälldin i delta sammanhang. När vi skildes
deklarerade inget av de tre partierna någonting annat än att den politik som
lagts fast i regeringsförklaringarna 1976 och 1978 skulle fullföljas. Moderata
samlingspartiet ansåg detta självklart, liksom också atl samarbetet skulle
fortsätta med minsta möjliga förändringar inom regeringen och i nära kontakt
med centerpartiet i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet
ville som bekant inle delsamma. Det ville gå sin egen väg och sökte och fick
lill sist stöd därför hos socialdemokraterna. Det minsta av de fyra
demokratiska partierna bär nu ensamt regeringsansvaret underde elva månader som
återstår till 1979 års val. All åberopa talmannens bedömning av
folkpartiregeringens arbetsduglighet som slöd för sitt vägval, vilket Ola
Ullslen gjorde, borde han ha underlåtit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har nu den regering som vi har. Del ligger i landels intresse atl den
regeringen förmår alt snabbi återställa förtroendet för den politiska
ledningen. Bedömningen av dess politik får anstå till dess att vi sett förslag
och fält en överblick över de uppgörelser i denna riksdag som vecka efter vecka
kommer alt bli nödvändiga för regeringens poliliska trovärdighet och
överlevnad. Och först då vet vi om folkpartiregeringen ämnar fullfölja en
icke-socialislisk politik i överensstämmelse med del mandat väljarna gav de
borgeriiga partierna i 1976 års val. I den män regeringen väljer denna för oss
självklara väg, kan den påräkna fullt slöd av moderata samlingspartiets
riksdagsgrupp. Visar den sig inte mäktig alt lösa de viktiga uppgifter den
ensam har tagit på sig eller söker den i fråga efter fråga socialdemokraternas
slöd, då kommer den alt mötas av en bestämd och klar opposition frän vår sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
elva månader går det svenska folkel åter till val. Två år av ett i allt
väsentligt framgångsrikt trepartislyre och ett år av ännu oprövat minoritets-styre
ligger då bakom oss. Att försöka förutse hur valdebatten kommer att föras eller
vad valet kan leda lill ar ogöriigt i dag. Den politiska debatten fram till
valel kommer emellertid - och måste komma - atl främst präglas av den
grundläggande skillnad i samhällssyn som föreligger mellan vårt parti, och
förhoppningsvis även de tvä andra borgeriiga partierna, ä ena sidan och
socialdemokraterna ä den andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
oss moderater är det hell avgörande målet för våra strävanden alt vårt Sverige
skall bibehålla sin fria marknadsekonomi med elt öppet och dynamiskt
samhällssystem, där den enskilda människan kan uppleva den frihet och den
trygghet som bara elt fritt samhälle kan ge. Den politiska utveckling som -
delvis i regeringskrisernas skugga - ägl rum inom det socialdemokratiska
partiet och som kom lill tydligt ullryck vid dess kongress för någon månad
sedan gör våra strävanden i det här hänseendet ännu viktigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kongressen
klariade att socialdemokraterna står för en i grunden annor­lunda politik. Partikongressen
fattade t. ex. beslut som syftade till omfatlande förstatliganden av bl. a.
läkemedelsindustrin och - mol bestämda råd av en så erfaren man som Gunnar
Sträng - samtliga banker. Kongressen ställde sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bakom elt näringspolitiskt
program som syftar till planhushållning och omfattande statsingripanden i olika
delar av vår ekonomi, med risker för dryga kostnader för skattebetalarna saml
oundvikliga felbedömningar och bristande effektivitet. Den tog klar ställning
till principerna för kollektiva löntagarfonder, som steg för steg skulle till
facket överföra makten över vårt näringsliv i strid med marknadsekonomins och
demokratins principer. Och sist men inte minst ställde sig partikongressen
bakom en förskjutning av vår traditionella svenska försvarspolitik i riktning
mot gradvis nedrustning och försvagning och mot den grundsyn som i alll
väsentligt hävdals av alla de demokratiska partierna under hela
efterkrigstiden. Beslutet kan komma alt leda till en förändrad syn i utlandet
på Sveriges möjligheter att i en spänd tid bevara sin egen handlingsfrihet samt
alt bidraga till stabiliteten och tryggheten i vår del av världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fram
till valel framstår det därför för oss moderater som utomordentligt viktigt atl
kritiskt granska och analysera den politik som socialdemokraterna nu står för
och alt informera väljarna om den politikens konsekvenser för deras egen och
för hela landets ekonomi, för deras frihet och Sveriges oberoende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här innebär inle att jag menar att - för att citera Ola Ullsten - svenska
folket skulle vara uppdelat i två fientliga läger som måste bekämpa varandra i
alla frågor. Men vi har inte rätt, även om det är mycket som förenar oss alla,
atl fördölja den klart ideologiska skiljelinje som går mellan socialistiska och
icke-socialistiska partier. Det är helt enkelt vår skyldighet mol våra väljare
att markera detta, bl. a. därför att majoriteten av svenska folkel är icke­socialistisk,
dvs. vill behälla det samhällssystem som vi har i dag med alla dess brister och
göra det bättre - inle avskaffa det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! De ekonomisk-politiska frågorna har intagit en central plats i
riksdagens allmänpolitiska debatter under de senaste åren, och del är
naluriigl. Vårt land har mellan åren 1973 och 1978 genomgått den allvarii-gaste
ekonomisk-politiska krisen under hela efterkrigstiden. Alla våra problem är än
så länge långt ifrån lösta. Men det är alldeles klart att vi har del värsta
bakom oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man nyss lyssnade till Olof Palmes beskrivning av vad som har skett, så kände
man sig förfiyiiad till en helt annan värid, som existerar bara i Olof Palmes
egen rörliga fantasi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
den borgerliga trepariiregeringen i oktober 1976 övertog regeringsan­svaret
fick den av socialdemokraterna som bekant höra att den gick &amp;quot;till ett
dukat bord&amp;quot;. I dag vet alla hur det var med den dukningen - alla utom
tydligen Olof Palme. Ekonomin befann sig i fundamental obalans. Den präglades
av drastiskt försvagad internationell konkurrenskraft, av alltför snabb kostnadsutveckling
och snabbt stigande priser, av minskande indu­striproduktion och sjunkande
investeringsbenägenhel, av svag exportut­veckling och en desto snabbare ökning
av importen, av negativ handels- och bytesbalans och ett växande behov av
utländsk upplåning. Den svenska kronan var utsatt för starkt tryck. Själva
regeringsskiftet ägde rum miu uppe i en akut valutakris. Förhöll del sig inte
så när vi tillträdde? Olof Palme är inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;här,
men frågan kan vidarebefordras till honom. Förial mig, jag ser nu all Olof
Palme är i kammaren. Sä obetydlig är han ju inte all jag inte borde se honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
nu Olof Palme kände lill delta, varför talade han då inte före valel om för
väljarna hur det verkligen förhöll sig. När man, som Olof Palme gjorde,
moraliserar om vallöften och annat sådanl, borde det också vara en självklarhet
att städa i eget hus innan man angriper andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alt
lösa de problem som vi ärvde och atl återge den svenska ekonomin dess förlorade
balans blev alltså huvuduppgiften för den borgerliga trepartirege­ringen. När
den avgick hade den ännu inte avslutat det arbetet. Jag skall inte göra som
socialdemokraterna och påstå att den nya minoritetsregeringen går lill ell
dukat bord. Men den kan i sin regeringsförklaring med all rätt konstatera atl
&amp;quot;den svenska ekonomin nu är på uppgång&amp;quot;. Trepartirege­ringen har lagt
grunden för en fortgående ekonomisk återhämtning i Sverige. Och vi har i del
hänseendet lyckais bättre än många länder i vår omvärld som brottats med
moisvarande problem - inte minst socialdemokratiskt styrda länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första uppgift som kom alt åvila trepariiregeringen blev all skapa förståelse
för att en omläggning av den ekonomiska politiken var nödvändig och all della
måsle komma atl kräva uppoffringar av mänga medborgare. Del var inle alldeles
lätt all göra del. Socialdemokralema hade ju länge försökt och sökte, även dä
krisläget blev alldeles uppenbart,atl bibringa medborgarna den uppfattningen
all de levde &amp;quot;i den bästa av världar&amp;quot;. Della vidhöll Olof Palme, som
vi alldeles nyss hörde. Men vi lyckades i det hänseendet. Därom bär inle minst
del ansvarsmedvetna ivåårsavtal vittnesbörd som träffades av parterna på
arbetsmarknaden i våras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därefter
måsle den svenska industrins internationella konkurrenskraft återställas.
Processen inleddes genom valulajusieringen i oktober 1976 och fortsatte genom
en 6-procentig devalvering våren 1977 inom ormsamarbelels ram. Den privata
konsumtionen stramades ål genom en höjning av mervärdeskallen den förslå juni
förra årel. Därefter följde den sista deval­veringen på 10 96 i augusti 1977.
Dä lämnade Sverige valulaormen. Den svenska kronans nedskrivning uppgick dä
lill effektivt 15 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samma syfte - all förbättra näringslivets kostnadsläge - sänktes den allmänna
arbetsgivaravgiften med tvä procentenheier från den 1 januari 1978 och logs
helt och hållet bon den 1 juli i år. Devalveringarna och övriga åtgärder ledde
inte lill en fullständig kostnadsanpassning jämfört med 1970-talets första år.
Men den ca 10-procenliga produktivitelsreserv som vi allljäml har i Sverige ger
förutsättningar för en sådan fullständig anpassning på sikl. De outnyttjade
produktiva resurserna måste därför snarast frigöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
trepartiregeringen avgick befann sig värt land inne i den konsolide­ringsfas
som politiken hade syftat till. Handelsbalansen har förbättrats på ell
avgörande sätt. Under de första nio månaderna i år har exporten ökat väsentligt
och importen minskat. Jämfört med motsvarande period förra årel har
handelsbalansen förbättrats med mer än tio miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trepariiregeringen har
alltså lyckats åstadkomma della och har dessutom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;markant dämpat
prisstegringstakien. Sedan årsskiftet har priserna ökat med 5,7 96 mot ungefär
del dubbla för ett år sedan. Fr. o. m. februari t. o. m. september - en med
tanke på årets löneavtal intressant period - har prisstegringen slannal vid 3,6
%. Vi hör lill de länder som under del senaste halvåret haft den långsammaste
prisutvecklingen i Europa. Prisstegringarna under året torde bli mindre än
någonsin sedan 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
var bl. a. för alt nä detta resultat som trepartiregeringen sänkte
arbetsgivaravgifterna men också för att stimulera den ekonomiska aktivi­teten
och frigöra produktiva resurser. Även i det hänseendet har trepartire­geringen
lyckats. Av konjunkturinstitutets höstrapport och senaste barometer framgår
följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1978 beräknas bruttonationalprodukten komma all öka med 2,2 96. Ett så gott
ulfall har vi inte haft sedan 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exporten
beräknas öka med 7,1 96 under det att importen minskar med 4,1 &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;96j &lt;/span&gt;. Detta skulle ge ett överskott i
handelsbalansen på 5,2 miljarder kronor. Underskottet i bytesbalansen skulle
halveras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrins
produktionsvolym ökar efter alt ha minskal i stort sett sedan början av 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orderingången
på hemmamarknaden ökar efter alt ha gått ner oavbrutet sedan slutet av 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orderingången
på exportmarknaden fortsätter alt öka liksom den totala orderingången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagens
lagersituation förbättras. Antalet förelag som anser sig ha för stora lager har
nära nog halverats jämfört med lägel under förra årel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
tycks alltså bli ännu gynnsammare än vad jag själv tidigare vågat räkna med och
vilket Olof Palme då betecknade som övermodigt skryt. I övrigt följer den i
allt väsentligt de bedömningar som gjordes i årets reviderade finansplan. Värt
att notera är också all bostadsinvesieringarna bedöms komma alt öka med hela
19,1 % iår. De har i stort sett minskat under hela 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
den här bakgrunden konstaterar konjunkturinstitutet att den svenska ekonomins
utsikter även för nästa år ter sig tämligen gynnsamma. Under 1979 förväntas
alltså&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bruttonationalproduktens
tillväxt, som i Sverige legal under OECD:s genomsnitt under hela 1970-talel,
komma att öka med 4,3 96 - en störte ökning än lidigare under hela detta
decennium, Olof Palme;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
privala konsumtionen öka med 2,2 96 - om inle ytterligare stimulans­åtgärder
sätts in - och så skall bli fallet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bruttoinvesteringarna
öka med 5,1 %&amp;gt;,den förslå ökningen sedan 1974 och den största under hela
1970-lalet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;näringslivets
investeringar öka med 5 96;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostadsinvesteringarna
fortsätta atl öka - nu med 7,5 %;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överskottet
i handelsbalansen öka ytterligare till 5,9 miljarder kronor, varigenom
byiesbalansunderskoitet skulle bli 8,3 miljarder kronor, en i och för sig på
sikt dock alltför hög siffra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della är alltså läget i
dag och utsikterna framöver, ett resultat av en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planmässig
och målmedveten rekonslmkiionspolilik efter det förfall vår ekonomi befann sig
i vid den socialdemokratiska regeringens eget fall hösten 1976. Del är mot den
bakgrunden som man skall bedöma socialdemokra­ternas politiska tuvhoppning
under de gångna två åren:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dels
deras ovillighet atl erkänna begångna misstag. Vi hörde det nyss. Dels deras
växande insikt om att verkligheten obönhöriigt så småningom måste komma att
klarlägga vad som brustit. Dels deras i motsvarande grad växande motvilja mol
att medge alt trepartiregeringen steg för steg höll på atl lyckas med den
ekonomiska politik som socialdemokraterna gjorde sitt bästa - och det vill inte
säga litet - för alt göra ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
början av 1977 anklagade socialdemokraterna trepartiregeringen för alt föra en
alltför expansiv politik. Den internationella konjunkturen skulle förbäuras
mycket snabbare än vad regeringen trodde - påstod de. När regeringen några
månader senare stramade åt ekonomin, var detta plötsligt helt fel.
Åtstramningen borde anslå till början av 1978 - hette del då.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
angrep som bekant våldsamt devalveringsålgärderna under förra året. Alla deras
påstådda vådliga konsekvenser framhölls. Man gjorde största möjliga nummer av
de effekter på prissidan som utgör närmast automatiska följder av dylika
stabiliseringsåtgärder. I den ekonomisk­politiska molion som socialdemokraterna
väckte förra hösten angreps den ekonomiska politiken återigen för alt inte vara
tillräckligt stram. En åtstramning påstods då vara nödvändig för att devalveringen
inte skulle misslyckas. I år har socialdemokraterna-sedan bytesbalansen och
infiations­takten blivit mindre politiskt matnyttiga - skjutit in sig på
arbetsmarknads­läget. Nu heter del plötsligt att den ekonomiska politiken är
alltför stram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
visst är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Del är ju just därför som den
borgeriiga trepartiregeringen satsat mera pengar än någon tidigare regering i
Sveriges historia på sysselsällningspolitiska och induslripolitiska åtgärder.
Men man måsle ändå i varje saklig debatt hålla i minnet att vi i Sverige har en
lägre arbetslöshet än man har i nästan alla jämförbara länder och att vi -
trots betydligt allvariigare ekonomiska problem - har en lägre arbetslöshet i
år än vi hade under åren 1971 och 1972, dä socialdemokraterna satt vid makten.
I september i år var antalet arbetslösa 108 000.1 september 1971 var del 113
000, och i september 1972 var 121 000 personer arbetslösa. Det kan också vara
värt att påpeka, som Thorbjörn Fälldin nyss gjorde, att det totala antalet sysselsatta
är större än under tidigare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
även sysselsättningskurvan börjar nu vända åt rätt håll. I
konjunk-lurbarometern konstaterades att utfallet i början av hösten blivit
bättre än vad företagens planer angav i juni. Minskningen av antalet arbetare
är klart lägre än vad som registrerats under de senaste åren ända från 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
det allvarligaste av alla allvariiga problem, nämligen ungdomsarbets­lösheten,
har lindrats. I september gick ungdomsarbetslösheten ner betydligt mera än den
allmänna arbetslösheten. En begynnande förbättring av läget skulle kunna
inträffa under loppet av nästa år, konstaterar också följdriktigt
konjunkturinstitutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att utvecklingen inte går
snabbare beror naturiigtvis på den överkapacitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som industrin fortfarande
har efter åren 1975 och 1976. Man trollar inte bort sysselsättningsproblemen
genom den typ av åtgärder som socialdemokra­terna har föreslagit. Däremot kan
man genom ett fortsatt målmedvetet ekonomiskt-poliliskt saneringsarbete uppnå
den eftersträvade förbättringen också på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har, herr talman, funnits en enda röd tråd i den socialdemokratiska kritiken av
regeringen Fälldins ekonomiska politik, och det ärdet rena nej-sägandet -ett
nej-sägande för nej-sägandets egen skull, ett exploaterande av missnöje som
borde vara ett ansvarsmedvetet parti främmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helt
nyligen har socialdemokraterna väckt en motion här i riksdagen med anledning av
arbetsmarknadsläget. De hävdar däri att den ekonomiska utvecklingen under året
i flertalet hänseenden blivit sämre än vad som tidigare antagits i finansplanen
och i den reviderade finansplanen i år. Jag har i min uppräkning här redan
konstaterat alt det i verkligheten förhåller sig precis tvärtom. Vi lär fä
tillfälle att i annat sammanhang återkomma lill den socialdemokratiska
motionen. Jag vill bara säga en enda sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har, som kammarens ledamöier vet, under åtskilliga år brukat beskyllas för alt
svartmåla. Vem minns inle Olof Palmes långa moraliserande tirader? Han levde
alldeles nyss i sin sedvanliga jeremiad upp till sitt förflutna i det
hänseendet. I efterhand har alla kunnat konstatera atl de varningar somjag
uttalade tidigare var i allra högsta grad befogade. Men om del verkligen var så
alt jag svartmålade, då var jag bara en enkel amatör i den konsten i jämförelse
med vad socialdemokraterna nu presterar. Deras motion är en enda lång
uppvisning i konsten att ljuga med statistik och atl förvränga verklighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Somjag
redan framhållit, hert talman, återstår många ekonomisk-politiska problem alt
lösa innan alla våra svårigheter är ur väriden. Vi har hunnit en god bil på
väg. Myckel kvarstår. 1 Danmark och Norge, som har mött likartade problem, har
den socialdemokratiskt dominerade regeringen resp. den rena socialdemokratiska
regeringen liksom vi tvingats att lägga tyngd­punkten i den ekonomiska
politiken på alt hålla tillbaka efterfrågan och den privala konsumtionen. De
angrep sina problem senare än vad vi gjorde. De såg inte faran i lid. Och deras
medicinei har därför blivit långt beskare än våra. I Norge har man tvingats
införa pris- och lönestopp. I Danmark bedrivs en myckel restriktiv
inkomstpolitik samtidigt som man höjer mervärdeskat­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sverige har vi nu kommit så långt in på återhämtningens väg att del blivit
möjligl alt ge den ekonomiska politiken en något mer expansiv inriktning. Den
borgerliga trepartiregeringen syftade till att låta den privata konsum­tionen
öka med ungefär 2,5 % nästa år, dvs. med en procentenhet mer - 2 miljarder
kronor- än vad man tidigare trott skulle bli möjligt. Det gläder mig att kunna
konstatera att den nya minoritetsregeringen förklarat sig vilja fullfölja den
politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
låt mig ändå i det här sammanhanget uttala en varning. Det är långt ifrån oväsentligt
hur denna expansiva politik utformas. Det är tvärtom utomordentligt viktigt att
de åtgärder som vidtas står i samklang med den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ekonomiska
politikens långsiktiga mål, dvs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
de för det första inrikias på alt ytteriigare förbäiira del svenska
näringslivels inlernalionella konkurrensförmåga och investeringslust-del är en
förutsättning för atl jämvikten i vår betalningsbalans pä sikt skall kunna
återställas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
de för del andra medverkar till en fortsatt dämpning av pris- och
kostnadsutvecklingen samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl de för det tredje
främjar produktivitetsutvecklingen i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
åtgärd som motsvarar alla dessa krav är all sälla stopp för eller senarelägga
den höjning av arbetsgivaravgifterna fr. o. m. årsskiftet som riksdagen
tidigare faltal beslut om. Den borgerliga trepartiregeringen förkla­rade i
våras atl den under hösten skulle pröva det samlade arbetsgivarav-giftsutlagei
fr. o. m. den 1 januari. Jag vill råda den nya regeringen atl verkställa en
sådan omprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ola
Ullslen förefaller av sitt inlägg att döma alt vara låst i en motsatt
uppfattning. Jag tycker del är beklagligt. Att sänka arbetsgivaravgiften den 1
juli med 2 % och höja den sex månader efteråt med i runt tal 1,5 96 måste
uppfattas som ett slag i ansiktet på de mänga slora och små förelag som ytterst
skall svara för tillväxten och sysselsättningen i vårt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
höjning av arbetsgivaravgifterna fr. o. m. årsskiftet är enligt min mening klan
felaktig ur konjunkturpolitisk synvinkel. Den skulle försvära för exporten all
återvinna ytteriigare marknadsandelar. En tankeställare borde också vara alt
konjunkturinstitutet tror alt marknadsandelsvinsterna nästa år blir mindre än i
år och alt den importkonkurrerande svenska industrin inle kommer atl göra några
sådana andelsvinsier alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
höjning försvårar också kampen mot prisstegringarna. Del finns risk för atl
inflationen äter lar fart i samband med en förbättring av industrikonjunk-luren
och sysselsättningsläget. Den risken ökar definitivt om man låter
arbetsgivaravgifterna stiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
höjning är dessutom, som jag nyss sade, psykologiskt farlig, inte minst gentemot
de mindre och medelstora företagen och i en situation dä invesieringslusten bör
stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sänkta
marginalskatter tillhör också del som ökar tillväxttakten i samhällel och även
i övrigt främjar de långsiktiga ekonomisk-politiska målen. Del av trepariiregeringen
inledda arbetet med att reformera del svenska skattesys­temet måste fullföljas.
Vi måste bl. a. snarast införa ett marginalskattelak. Som ekonomiminister fick
jag dagligen belägg för hur förlamande del nuvarande skattesystemet är för
lusten lill arbete, nyföretagande och initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall inle här och nu gä in på den katalog över skattesänkningar som Ola
Ullsten presenterade för en stund sedan. De överensstämmer i mycket med vad vi
var överens om i trepartiregeringen. På någon punkt har vi en motsau
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra varning som jag skulle vilja framföra avser budgetarbetet. I den
uppgångsfas vår ekonomi nu befinner sig i är del nödvändigt atl budgetpröv­ningen
blir utomordentligt restriktiv.  Riksdagen måste vara beredd alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ompröva
redan gjorda utgifter. Det budgetunderskott som vi hittills tillåtit oss all ha
har varil godtagbart med hänsyn lill den slora överkapacitet och de outnyttjade
reserver vi haft i vårt samhälle. I elt läge dä vi kan räkna med ett ökat
resursutnyttjande och ökad efterfrågan kommer riskerna också att öka. Och i
perspektivet fram till 1980 kan en fortsatt stabil prisutveckling komma all
holas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
kommer i första hand åtgärder på utgiftssidan in i blickfältet. Visserligen
kommer ökande produktion och tillväxt alt nära nog automatiskt krympa
budgetunderskottet - men inle i tillräcklig grad. Ytteriigare skatte­höjningar
eller avgiftshöjningar, i elt land med världens högsta skattetryck och med en
offentlig sektor som ligger i storleksordningen 65 96 av BNP, skulle direkt
hämma både produktion och investeringar. De skulle försvåra och motverka i
stället för atl underlätta strävanden efter långsiktig balans. Den nya
regeringen måsle därför ägna större möda ät att begränsa utgifter än åt atl
hitta nya skaiieobjeki eller alt bredda skalleunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Sammanfattningsvis: Den nu avgångna trepartiregeringen har lagl grunden
för en sanering av den svenska ekonomin och för en utveckling i mer sunda
banor-sedan må herr Palme tycka och länka och säga vad han vill. Åtskilliga
problem äterstår, både på kort och på läng sikt. Värt näringsliv kommer under
åtskilliga år framöver atl brottas med svåra struktur- och omställningsproblem.
Utrymmet förökad privat konsumtion kommeraii vara begränsat - även om vi inte
skall behöva dra ner den privata konsumtionen under kommande år. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas den alltför snabba kommunala ulgiftsexpansionen. Den
kan inte tillåtas växa som hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det lägel har Sverige ftl en ny regering med smalaste tänkbara pariameniariska
bas, och det är naturligtvis inle bra. Därmed uppkommer risk för alt den
stramhet, fasthet och målmedvetenhet i ekonomisk-politiskt hänseende som läget
kräver kan komma att ersättas av en famlande politik vilande på politiska
uppgörelser från fall lill fall. Jag vill inte säga att det behöver bli sä,
bara atl risken för det är påtaglig, därför alt folkpartiet tycks ha valt all
föriita sig på socialdemokraternas goda vilja framför alt klart och bestämt
markera en vilja atl bygga pä den borgerliga majoriteten i riksdagen. Del hade
varit möjligl all fullfölja det icke-socialistiska samarbetet på bredaste
möjliga bas och atl fortsätta regeringssamarbelet på grundval av 1976 och 1978
års regeringsförklaringar. Men folkpartiet har sä icke velal, och del är dess
sak. Vi får då försöka göra det bästa möjliga av det faktum atl riksdagens
majoritet fortfarande är borgerlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
det bör finnas all anledning för Ola Ullsten alt dra sig lill minnes, alt del var
den socialdemokratiska politiken samt socialdemokratiska missgrepp och
försummelser på den ekonomiska politikens, på näringspolitikens och på
skattepolitikens områden som bragte vårt land in i det krisläge som rådde
hösten 1976. Om socialdemokraterna nu skulle kunna förskaffa gehör försina krav
på nya bördor på näringslivet, nya skattehöjningar, nya
socialiserings-åtgärder  inom  näringslivet  och  ytterligare  steg  mol 
löntagarfondernas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kollektivsamhälle,
då hamnar vi väldigt snabbt i en ännu värre kris än den som hösten 1976 mötte
den nu avgångna regeringen Fälldin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF
PALME (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi har nu alla varil vittne lill herr Bohmans dans på blockpolitikens
saliga ängar eller på de saliga blockpolilikernas ängar eller vad det nu skall
vara. Det var inte så roligt att lyssna lill!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
likväl säger herr Bohman atl jag får säga vad jag vill. I folkpartiets Sverige
får Olof Palme, enligt herr Bohman, säga vad han vill. Det är inte dåligt - jag
tackar för det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall inte la upp allt det här. Jag tänkte jag skulle resonera med herr Bohman
om kärnkraften, fördel har intresserat mig. Och det ger inle någon fin bild av
honom egentligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behandlingen av 1975 års energiproposition var moderaterna mer positiva till
kärnkraften än vi socialdemokraler. Man tog bl, a, upp frågan om ett fjortonde
kärnkraftverk. Man såg mer lättvindigt på säkerhetsproblemen. Så här sade herr
Bohman:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det vore på del sättet att säkerhetsproblemen är olösliga, så vore varje
utbyggnad av kärnkraften hell oansvarig. Men så är ingalunda fallet. Atl vi
moderater accepterar kärnenergin beror alltså på atl vi blivit hell övertygade
om atl de riskersom är förenade med en ansvarsfull kärnkraflspolitik, med de
rigorösa kontroll- och säkerhetsföreskrifter som tillämpas på detta område, är
långt mindre än de som sammanhänger med nästan all annan mänsklig teknik. Vad
vi kunnat inhämta genom skickliga forskare och vetenskapsmän har övertygat oss
om att så är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
gick ett år. Så kom en valrörelse. Då plötsligt hade kärnkraften blivit en stor
politisk stridsfråga-dä låg moderaierna utomordentligt lågt. Och nu har herr
Bohman i Dagens Nyheter öppet berättat att del var av rent pariitaktiska skäl.
Man ville inle störa centerns kampanj. Man ville låta centern ta röster åt
borgerligheten. Man ville underiätta en borgerlig regerings tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed,
herr talman, vilseledde man i realiteten både allmänheten och
centerpartisterna. Centerpartisterna måste ju ha filt del intrycket, att när de
med sin kärnkraflspropaganda vunnit valet åt borgeriigheten, så skulle de bli
bemötta lika tillmötesgående efter valet som de hade blivit bemötta före valel.
Pä den punkten håller jag med centern. Men sä blev inle fallet. I stället satte
Gösta Bohman hårt tryck på Thorbjörn Fälldin. Herr Fälldin tvingades till
dagtingerier. Han tvingades atl ladda Barsebäck. Och med många förseningar och
fördyringar och kriser har man ju i stort sett fullföljt 1975 års energibeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
framgår ju klart - det är den iredje punkten - atl moderaierna vid behandlingen
av laddningsansökningarna för Forsmark I och Ringhals 3 var beredda aU utan
vidare omgång godkänna laddningen. Man gjorde eftergiften till centern med de
här extra borrhälen, men man ansåg att del politiskt var klart, och då gick
hert Bohman ut och förklarade triumferande, alt nu var säkerhetskraven till 99
% lösta. Det har han sedan försökt bortförklara. Houdini skulle bli blek av
avund, om han kunde ta del av de bortförklaringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som herr Bohman kommit med
på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
föll emellertid regeringen. Då övergick herr Bohman i stället till alt berömma
herr Fälldin - ett beröm som ju måsle vara rena dolkstöten. För vad är del herr
Bohman säger? Jo, han säger: Thorbjörn Fälldin var beredd att sträcka sig ännu
längre. Han var beredd alt dagtinga en bil lill, enligt cenierns språkbruk, men
det var centerns fotfolk som spräckte regeringen. Det var inte herr Fälldins
heder som del gällde, utan centerns fotfolk kunde inte se sina grannar och
arbetskamrater i ögonen längre. Därmed får ju herr Bohman tillfälle att säga
atl del var centerns fotfolk som spräckte den borgeriiga regeringen - det är
deras fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
inle nog med detta. Sedan fick ju inte moderaterna vara med heller. De fick
lämna regeringen. Då antyder herr Bohman - del är nästa steg - atl hade han
anat alt moderaterna skulle sparkas ur regeringen, så hade han kunnat länka sig
atl la direktkontakt med herr Fälldin. Det säger han plötsligt i TV. Då hade
han kunnat länka sig att stoppa vid tio aggregat, då hade han kunnat länka sig
en folkomröslning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
vänder herr Bohman nu och försöker lägga nästa skuldbörda på folkpartiet. Det
var folkpartisterna som sparkade ul moderaterna ur rege­ringen. Hade herr
Bohman anat della, så hade moderaierna haft en annan taktik i kärnkraftsfrägan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
skriver emellertid samme Bohman i Dagens Nyheter en artikel, där han framstår
som rättssäkerhetens apostel. Han skriver följande: &amp;quot;De reaktorer som
redan ftt tillslånd att byggas - dvs. t. o. m. den tolfte reaktorn - fick genom
lagen statsmakternas uttryckliga löfte om igångsättning, men bara under
förutsättning atl de i lagen uppställda säkerhetskraven kunde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lösas.-- Atl i efterhand
sätta en definitiv gräns vid ett lägre antal reaktorer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sirider alltså mot
lagstiftningen. Det slår därmed i strid med allmänt hävdade
rätlssäkerhelsprinciper.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samma sida i Dagens Nyheter - för det är publicerat pä samma sida -framstår
herr Bohman pä den ena spalten som supertakiikern som skulle begränsa anlalel
aggregat till tio, och på den andra spalten som rättssäker­hetens apostel som
säger att före tolv aggregat kan man inte stoppa del här, om villkorslagens
krav uppfylls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har ofta sagts i våra led, atl vad man än må säga om herr Bohman, så är han
karl för sin hatt. Vi tycker inle bra om hans åsikter, men han står ju för de
åsikter han faktiskt har. Men i fråga om energipolitiken må del tillåtas mig
all säga alt hert Bohman framstår i facit som en ganska lealös supertakiiker,
som satt den poliliska makten och taburellkänslan i alla lägen före
övertygelsen i sakfrågan. Jag hoppas all det är därför, i den egna känslan av
detta, som han skött energipolitiken så illa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också säga all under de senaste veckorna är del många av oss som tyckt
synd om Gösta Bohman när vi sett hans bild i tidningar och TV med grämelsen och
bitterheten rislad i ansiktet. Bohman, har man sagt, har blivit lurad. Jag
börjar tvivla på det där. Jag tror alt Gösta Bohman i själva verket har
överlistat sig själv, och jag hoppas all moderaierna återvänder till en saklig
energipolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GÖSTA
BOHMAN (m) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag måste erkänna atl jag ibland kan lycka alt det är behagligt om
någon tycker synd om mig, när det finns skäl lill del. Men jag blir inle glad
om Olof Palme säger att han tycker synd om mig, för del menar inte Olof Palme.
Han kan inte lycka synd om andra-möjligen kan han lycka synd om sig själv någon
enstaka gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker inte heller atl Olof Palme skall lägga sig i debatten om de inbördes
förhållandena mellan de här tre nu avgångna regeringspartierna. Den debatten
kan vi nog klara själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill beröra en del av de principiella synpunkter som Olof Palme tog upp. Om det
är någon följetong som Olof Palme njuter av så är del den om energipolitiken. I
mer än två är har nu Palme stått mitt uppe i den här svekdebatten, trots all
Olof Palme har fullt klart för sig - vilket Thorbjörn Fälldin för en stund
sedan konstaterade - att meningarna i hans eget parti i denna fråga är slarki
delade och all han inte är representativ för sitt parti när han talar så
kategoriskt om kärnkraften som en energikälla ulan några som helst problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
stod bakom 1975 års energiprogram närdel antogs häri kammaren, och jag kan
kosta på mig all erkänna-i motsats till många andra, Olof Palme-att jag hade
fel den gången i min överoptimism dä del gällde kärnkraften. Jag tror
fortfarande att de problem som är förenade med kärnenergin skall kunna lösas,
men jag har långt ifrån en lika självklar uppfallning som jag hade när vi
diskulerade denna fråga i riksdagen 1975. Även om jag är gammal, är jag inte så
gammal all jag inte kan lära om. Jag hoppas all även Olof Palme blir så gammal
alt han kan lära sig all lära om och dra nytta av erfarenheterna, de praktiska
studierna och av de försök som pågår och lära sig någonling av alt människor
runt om i världen tänker om rörande kärnenergin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
upprepar: Jag tror atl de problem som är förenade med kärnenergin skall kunna
lösas, men vi kräver nu med rälla längre gående, fastare och siarkare garantier
för atl problemen är lösta innan vi tillåter nya reaktorer atl sälla i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var detta som låg bakom villkorslagen, den villkorslag som Olof Palmes parti
gick emot här i riksdagen. Genom villkorslagen ställde vi större krav på
kärnkraften än man hade gjort lidigare, krav som nu ställs i många andra länder
men som Olof Palme tydligen fortfarande tycker är onödiga. De kraven ledde till
forskningsinsatser på säkerhetsomrädei som varit utomor­dentligt betydelsefulla
för studierna och bedömningen av kärnenergin och som jag även tror kommer alt
bli av värde för den svenska industrin framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olof
Palme lever sä myckel med pariitaktik att han ser partiiakiik bakom nästan
allting som existerar i sinneväriden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
vi inle drev energifrågorna så hårt i valrörelsen som Olof Palme menar au vi
borde ha gjort mol bakgrunden av 1975 års beslut, berodde del framför alll på
atl vi var medvetna om all meningarna också inom moderata samlingspartiet var
delade. Vi hade inte en sä kristallklar linje atl vi kunde gå ul och mejsla den
politik som skulle bedrivas i framliden. Vi visste atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meningarna
var delade också inom folkpartiet men att man inom centern hade en klar och
bestämd negativ syn. Vi var inställda på all vi skulle arbeta tillsammans, och
vi var övertygade om all vi tillsammans skulle finna en klar och bestämd linje
för hur kärnkraften skulle hanteras. De förhandlingar som vi fbrde sedan vi
lillsammans hade vunnit 1976 års val syftade ju lill atl lösa det här svära
problemet i energibehovels, ekonomins och hela svenska folkets inlresse. Vi
trodde oss ha nått en sådan lösning genom villkorslagen, genom
energikommissionens tillsättande och genom de besparingsåtgärder som vi var
överens om. Nu har erfarenheten visat all vi inle lyckades. Del brast i många
hänseenden, och vi kan bara konstatera all vi föll på den här frågan. Men att
det bakom della skulle ligga något slags ren och skär pariitaktik i ordets
fulaste mening-det ärju del Olof Palme insinuerar-vill jag bestämt
tillbakavisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
atl ha suttit tvä år i kanslihuset har vi så mycket filt klart för oss hur del
går lill all vi vet all del även i den socialdemokratiska regeringen mänga
gånger fanns myckel stora motsättningar och att man tvingades lill kompromisser
för att över huvud taget kunna hälla ihop den socialdemokra­tiska regeringen.
Ingen gick ut och beskyllde olika ledamöier av den socialdemokratiska
regeringen för pariitaktik, smussel och allt möjligt sådant för all man
träffade kompromisser. Del fanns heller ingenting av pariitaktik och smussel
bakom strävandena att försöka hålla ihop tre partier, som har delvis olika
meningar i olika frågor, i en regering som Sveriges väljare röslal fram och som
majoriteten av Sveriges väljare önskade skulle sitta kvar lill nästa val, då
regeringen skulle få ett förnyat förtroende eller mötas av ett misstroende. Alt
man i en sådan regering i slora och små frågor - stora som kärnkraftsfrågan och
små som andra frågor- resonerar sig fram lill lösningar är inle någon
partiiakiik i den mening som Olof Palme vill lägga in i del ordet, utan det är
helt enkelt elt förnuftigt resonerande i överensstämmelse med de principer som
tillämpats i del här kompromissernas gamla fina Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;npolitisk
deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF PALME (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag förstår väl alt Gösta Bohman är illa trängd. Jag har inle
diskuterat kärnkraftsfrågan i sak. Jag har aldrig påstått all kärnkraften
skulle vara utan problem. Inför Gösta Bohmans överoplimism år 1975 påpekade jag
tvärtom atl det här finns rader av problem. Vad jag här utgått ifrån är Gösta
Bohmans egna uttalanden. Han säger direkt i sin artikel alt skälet lill atl han
inte klart redovisade sin egen ståndpunkt i 1976 års valrörelse var alt han
ville underlätta strävandena alt hålla ihop den borgerliga regering som han
hoppades alt väljarna skulle rösta fram. Vi fick ensamma ta debatten med
centern - Gösta Bohman höll sig hell undan. Det är klart att det var
pariitaktik. Men det var en pariitaktik som straffade sig. Jag häller nämligen
med centerpartisterna när de säger att de måste ha fått intrycket atl det tillmötesgående
man visade centern i valrörelsen skulle man visa också efter valet. Men då
satte Gösta Bohman i stället ett stenhårt tryck på Thorbjörn Fälldin, som fick
vika undan på punkt efter punkt. Det var bara del jag påstod i del
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det andra jag påstod var atl det inte är särskilt
vackert när Gösta Bohman säger att det inte var några svårigheter med Thorbjörn
Fälldin utan all denne var villig att sträcka sig långt - vilket av
centerpartiet måsle uppfattas som &amp;quot;dagtinga&amp;quot; - för samarbetets skull
och för att hålla ihop med Gösta Bohman. Felet, säger Gösta Bohman sedan, var
fotfolkets i centern - del var konvulsioner i förtroenderådet som spräckte den
borgerliga regeringen. Därmed lägger han hela skulden på centerpartiet för all
ha spräckt den borgerliga regeringen. Jag bara konstaterar detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
iredje steget i Gösta Bohmans resonemang kommer när han säger ungefär: &amp;quot;Om
jag hade velat att folkpartisterna tänkte sparka moderaterna ut ur regeringen,
hade jag handlat på ett annat sätt - då hade jag tagit direktkontakt med
Thorbjörn Fälldin.&amp;quot; Gösta Bohman antyder aU han då hade kunnat resonera om
en folkomröstning och om tio aggregat. Men samtidigt tar han upp
rällssäkerhelsaspekten - de konservativa ärju värnare av rättssäkerheten - och
säger att man hade gett elt löfte om all del skulle få byggas minst tolv
aggregat om villkorslagen var uppfylld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har inle gjort någonting annat än att återge herr Bohmans egna
uttalanden lidigare och under de senaste veckorna. Jag tycker all dessa
uttalanden är ganska skrämmande. De innebär nämligen all han först klart
erkänner att det i hög grad var pariitaktiska skäl som bestämde högerns
agerande i energipolitiken och att han sedan lägger skulden på sina bröder i
led efter led - del var deras fel - för all framställa sig själ v i gynnsam
dager. Jag har, herr lalman, inle diskuterat energipolitiken i sak -den
återkommer vi lill. Jag har bara med utgångspunkt från herr Bohmans egna
offentliga uttalanden gjort det påståendet alt det inte är någon särskilt
vacker bild av en politikers agerande i en viktig samhällsfråga som där
framträder. Jag tycker att del i en demokrati är en viktig renhållningsuppgift
alt klarlägga detta. Jag har verkligen helt andra uppfattningar än Thorbjörn
Fälldin i många frågor, men del här tyckerjag inte var vackert gjort mot
centern. Och del må jag få säga. Det var inle heller vackert gjort mot
folkpartiet, och del må jag fa säga, för Gösta Bohman har redan gett mig löftet
atl i folkpartiels Sverige må jag säga vad jag vill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GÖSTA BOHMAN (m) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Först litet parentetiskt: Här hade Olof Palme alla liders chans alt stå
för vad han sade i sitt inledningsanförande om ekonomin, att stå för alll del
han beskyllde oss för i fråga om ekonomiskt förfall och alt bemöta alla de
påståenden somjag riktade mol honom om hur illa socialdemokraterna sköu sin
oppositionspolitik. I stället hoppade han på nytt in i kärnenergifrägan, som
för honom blivit den allra heligaste av alla frågor under de senaste åren. Och
så står han här och fullföljer den moraliserande attityd som är Olof Palmes
egen. Han slår här som en representant för del vita samvetet - han som alltid
har rätt, han som aldrig sysslar med taktik, han för vilken den raka och breda
vägen är den enda framkomliga i svensk politik. Kändes det inte litet underligt
att slå här och tala på det sättet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De citat som Olof Palme
läste upp var inle helt riktiga - några var det, det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
jag gärna medge. Men de slutsatser Olof Palme drog var hell felaktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer tillbaka till detta om valrörelsen och skall gärna kosta på mig en
bekännelse, som Olof Palme kan notera. Olof Palme har i många år beskyllt oss
för atl driva en extrem högerpolitik och för alt vi profilerat oss -Gud vet
allt vad Olof Palme beskyllt mig personligen och mitt parti för. Men vi moderater
har haft målsättningen atl försöka bygga upp elt hållfasl trepartisamarbele mot
enpartiregeringen Palme. Det är självklart att vi i den sirävan har undvikit
att profilera oss alltför hårt för att möjliggöra del som vi har betraktat som
det övergripande målet. Det samarbetet med de andra borgeriiga partierna skulle
inte ge oss allt vad vi strävat efter men del skulle ge oss mycket, och det
skulle kunna ge svenska folket en ny regering. När jag dessutom påvisar att elt
skäl till att vi inte förde fram kärnenergifrågan på det sätt som skulle ha
kunnat ske mot bakgmnden av 1975 års beslut är atl jag själv hade tänkt om och
alt del fanns en opinion i miu parti som gjorde att det fanns anledning att
föra debatten i något mer nyanserade former, betraktar Olof Palme del som ren
och skär pariitaktik. När jag säger att vår strävan var att åstadkomma en
kompromiss som skulle kitta ihop trepariiregeringen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom villkorslagen och
energikommissionen, är det också enligt Olof Palme &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bara partitaktik. I stället borde våra insatser i
det hänseendet betraktas som en strävan efter att, för att använda Olof Palmes
egna ord, skapa en stark och handlingskraftig regering. Att vi sedan föll är
beklagligt, men vi föll inte på de här försöken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olof
Palmes diskussion när det gäller villkorslagen och dess tillämpning är också
mycket besynnerlig. Jag har gjort gällande all villkorslagen skall tillämpas
enligt ordalydelsen. Vi har prövat villkorslagen på två aggregat enligt
villkorslagens ord och därvid funnit att ett villkor inte var uppfyllt. Delta
med de 99 procenten harjag inte dementerat efteråt. Olof Palme. Det gjorde jag
samtidigt som orden föll. Olof Palme borde vara en så pass hederiig kari att
han kunde kosta på sig att erkänna att om man uttrycker sig litet oförsiktigt
och omedelbart rättar sig, så skall det sista gälla och inte det första. Men
inte heller del tycks Olof Palme vara mäktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker -jag upprepar det - alt del hedrar Thorbjörn Fälldin atl hans strävan
som statsminister var att försöka alt hålla ihop regeringen, trots all det
fanns en stark opinion i hans parti som tyckte att han gick för långt. Jag
tycker att detta är ett beröm, men Olof Palme anser att det är en dolkstöt. All
jag berömmer Thorbjörn Fälldin för alt han kände sitt ansvar som statsmi­nister
framstår för mig som positivt, men för Olof Palme är det något negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern OLA
ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag hade hela liden myckel stor respekt för Thorbjörn Fälldins sätt alt
leda trepartiregeringen. Jag har nu också anledning atl säga att jag har mycket
stor respekt för hans sätt atl uppträda i den nya situation som vi har hamnat
i. Han ställer krav på den nya regeringen, och det har han rätt att göra. Han
säger att han och hans parti sakligt skall pröva de förslag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya regeringen lägger fram - stödja oss när han tycker alt vi har rätt och
opponera när han tycker att vi har fel. Så tycker också jag atl politik skall
bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Thorbjörn
Fälldins genomgång av vilka samhällsfrågor som han och hans parti betraktar som
vikliga var också stimulerande all lyssna till. Den visar atl det
miltensamarbete som har en lång tradition har tält de påfrestningar som de
senaste veckornas politiska utveckling har inneburit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hoppas alt jag kan tolka Gösta Bohman på det sättet alt också moderata
samlingspartiet är berett atl ta det ansvar som i den här situationen faller på
alla partier - ansvaret för alt vi skall få en fungerande riksdag och en
fungerande riksledning. Jag hoppas också atl det han sade inte skall tolkas på
del viset att han kommer atl tveka när det gäller att fullfölja del
ansvars-lagandet, om det av och lill skulle komma att innebära all samförstånd
också uppnås med det socialdemokratiska partiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
flera punkter kan jag också instämma i vad Olof Palme hade atl säga. Det gäller
kampen mol de dåliga arbetsmiljöerna, del gäller arbetet för all öka
jämställdheten mellan kvinnor och män, det gäller förstärkningen av demokratin
och mycket annat. Men Olof Palme misstog sig-del kan vara lätt hänt - när han
hävdade alt jag inte skulle ha berört arbetslösheten bland de unga. Jag nämnde
uttryckligen den centrala frågan i samband med en genomgång av de
betydelsefulla förstärkningar på det arbelsmarknadspoli­tiska området som
regeringen avser att genomföra. Det är väl ändå lill sist så att handlingar är
viktigare än ord. Jag kunde kanske ha använt fler ord på arbetslösheten, men
jag tror att vi inle har några delade meningar om atl del är en av våra allra
viktigaste samhällsuppgifter atl se lill all de unga får någonting atl göra och
kan känna att de behövs i samhället när de lämnat skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudämnet
för den härdebalten anser jag bor vara uppläggningen av den ekonomiska
politiken. Jag hoppas atl jag kan dra den slutsatsen av samtliga de inlägg som
här gjorts att det finns en bred enighet bakom regeringens bedömning atl vi nu
bör sälta in en försiktig stimulans för den privata konsumtionen - låt vara atl
vi får anledning att diskulera hur den stimulansen i detalj skall utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill ändå göra några kommentarer lill Olof Palmes analys av den ekonomiska
utvecklingen under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olof
Palme och andra socialdemokraler har slutat all tala om det dukade bordel. Det
gjorde man ganska snart, och jag tror att det var klokt att göra del. Skall man
nödvändigtvis använda ordet &amp;quot;duka&amp;quot; skall det kanske ges en helt annan
mening. Vad som var på väg all hända i slutet av år 1976 var atl den svenska
industrin och den svenska ekonomin i själva verket var på väg att duka under.
Det var det som vi hade att ta itu med när vi satte oss i trepartiregeringen.
Del första vi hade atl göra var naturligtvis atl försöka åstadkomma en korrekt
analys av vad för sorls situation vi hade framför oss. Det var ganska lätt att
göra detta - vi hade slöd av prakliskl tagel alla ekonomer. Felet var all
kostnaderna för den svenska produktionen var för höga. De hade höjts med 45 96,
mol t. ex. 15 96 i Västtyskland - en av våra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främsta konkurrenter.
Dessutom hade vi en felaktig växelkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
grundläggande felet i hela den socialdemokratiska oppositionspoli­tiken på
ekonomins område är all man vägrat acceptera della enkla förhållande. Man sade
därför nej lill alla åtgärder som hade just lill syfte atl råda bot på del
grundläggande problemet med den svenska ekonomin. Man sade nej till
devalveringen. Man sade nej till att vi drog oss ur det västeuropeiska
valutasamarbetet. Man sade nej till sänkta arbetsgivaravgif­ter. Man sade nej
till infiationsskyddade skatteskalor. Man sade nej till den åtstramning som den
höjda momsen innebar. Man låtsades hell enkelt som om det inle spelade någon
roll för försäljningen ute på den inlernalionella marknaden att svenska varor
var mycket dyrare än konkurrenternas varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
ser vi att de äigärder som regeringen för sin del i stället valde var de
riktiga. Vi kan konsialera en förbättring av handelsbalansen på uppemot 10
miljarder, vilket är remarkabelt. Jag undrar om del någonsin har hänt tidigare.
Vi kan konstalera atl vi har en gynnsammare prisutveckling än tidigare och alt
det nu finns utrymme för alt också stimulera den privala konsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
sade vi då nej till det socialdemokratiska ekonomiska program som man lade fram
någon gång i våras, om jag inte minns fel, och som man sedan dammade av och
lade fram en gång till i somras? Jo, därför all del var ingen nyhet att säga atl
det behövdes ekonomiska stimulanser. Del hade vi insett ganska länge, och vi
hade också vidtagit åtgärder i den riktningen. Vi hade sänkt den allmänna
arbetsgivaravgiften-del innebaren stimulans på mer än de 2 miljarder som låg i
det socialdemokratiska stimulansförslagel från i våras. Indexregleringen av
skatteskalorna innebären utebliven skattehöjning på ca 3 miljarder kronor-del
är också en konsumlionsstimulans. Vi gjorde en överenskommelse med kommunerna
som innebar att de nu kan hålla ökningen av den kommunala utdebiteringen kring
25 öre - det är också en stimulans för ekonomin och bra för löntagarna.
Bostadsbidragen har höjts kraftigt från årsskiftet, och det är särskilt viktigt
för familjer med flera barn. Den låga inflationstakten är också myckel viktig,
kanske den viktigaste faktorn när del gäller att stimulera den privala
konsumtionen, alt göra det litet bättre för löntagarna. Här kan man säga alt
enbart den sjunkande prishöjningen under den s. k. ventilen betyder för
löntagarna mera än den engångshöjning av barnbidragen med 500 kr. som
socialdemokraterna nu gör så stort nummer av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
kan vi alltså stimulera konsumtionen - och alla lycks vara överens om alt man
bör göra del - och dä kan man fråga sig: varför kan man göra del nu, då man
inle kunde göra del lidigare? Ja, för atl del helt enkelt har alt göra med ett
trestegsfenomen i ekonomin. Det första som händer är att nya order strömmar in.
Det skedde med hjälp av devalveringen, och då kunde företagen sälja ut av sina
slora lager. I nästa steg kan man öka produklionen med hjälp av de maskiner och
de anslällda man redan har i företagen. Men först i del Iredje steget kan man
anställa fler människor och därmed utnyttja kapaci­teten bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi är nu inne i det iredje stegel. Vi vill
lidigarelägga de goda verkningarna av det genom olika stimulansåtgärder -
nyrekryleringsstöd och vad det nu kan vara. Men vi skulle inte ha varit inne i
detta tredje steg, som nu möjliggör en hel del av den stimulanspolitik som
också socialdemokraterna ställer sig bakom, om inte trepartiregeringen genom
sina åtgärder lagl grunden för det. Då hade vi haft en sämre
investeringssituation. Då hade vi haft lägre export. Då hade vi förmodligen
haft en högre utlandsupplåning och en sämre sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olof
Palme konstaterade att socialdemokraterna har långvarig erfarenhet av att
regera del här landet, och det vet vi alla. På samma sätt som Olof Palme medgav
atl goda saker har uträttats av trepartiregeringen, så flnns det väl ingen
anledning för mig atl göra annat än kvittera med att säga alt många saker också
har uträttats av den socialdemokratiska regeringen. Men jag är särskilt
förvånad överalt man, när man harjust denna tradition när del gäller alt ta
ansvar, gjort en så totalt felaktig bedömning av den ekonomiska politiken och
av vad man har behövt göra de senaste tvä åren för atl skapa bättre villkor för
människorna i det här landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande övertog förste vice talmannen  ledningen  av kammarens
förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LARS WERNER (vpk) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den debattordning som nu genomförs genom atl statsminis­tern hoppar in
i debatten innan en representant för varje parti har varil uppe i talarstolen
och talat betraktar jag som ett talande uttryck för hur folkpartiet och den
folkpartisliske statsministern ser på arbetsordningen här i riksdagen. Ärdet
delta ni menar med demokrati och en demokratisk arbetsordning här i kammaren?
Ni är tydligen inle bara sugna på alt lill varje pris regera, utan ni söker
också nyordning i den debattordning som under de senaste åren gälll i kammaren.
Jag tycker detta är djupt avslöjande, och jag tror knappast att det imponerar
på kammarens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
när den borgeriiga trepartiregeringen har spruckit och ersatts med en ren
folkpartiregering kan det flnnas anledning alt granska hur detta folkparti har
agerat i den förta regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
valel för två år sedan har priserna stigit med över 20 %. Hyrorna och
matpriserna har stigit ännu mer. Och om delta skröt regeringen och sade att
huvuddelen berodde på åtgärder som regeringen själv åstadkommit och inte alls
på den kapitalistiska ekonomin som sådan. Men aldrig hörde vi någon folkpartist
protestera mot denna folkfientliga politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga trepartiregeringen förde en skattepolitik som genom dämpad
progressivitet, ökad moms och dessutom ökade avgifter på offentliga tjänster
skärpte inkomstklyftorna i samhället. Men aldrig hörde vi någon folkpartist
protestera mot delta - det skedde ju tvärtom genom förslag frän den
folkpartisliske budgetministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underden
borgeriiga trepartiregeringens tid sänktes levnadsstandarden för löntagarna,
medan bidragen lill kapitalägarna växte som aldrig förr. Ingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;folkpartist såg något
orättvist i det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
den borgeriiga trepartiregeringens lid steg arbetslösheten lill sin högsta nivå
efter kriget. Regeringen angrep aldrig arbetslösheten med medvetna
arbeisskapande åtgärder utan bara genom provisoriska lösningar. En del av dem
som stod i arbetslöshetskön satte man på skolbänken, men några beslående jobb
har de inte fått efter sin utbildning, utan alll fler har fått förbli stående i
kön utan hopp om jobb. Vi skall inle skapa några flaskhalsproblem, om industrin
i elt bättre konjunkturläge åter skulle behöva mera folk, var det cyniska
budskapet till de arbetslösa från det departement som Gösta Bohman basade för.
Men aldrig hörde vi någon folkpartist protestera mol detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga trepariiregeringen förde en bostads- och hyrespolitik som innebar
längre hyresköer och atl hyrorna i hyreslägenheterna steg med inemot 25 %. Inte
heller på den punkten anmälde folkpartiet någon avvikande mening, trots atl
partiet innehade en av ansvarsposlerna för bostads- och hyrespolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga regeringen försökte driva utrikespolitiken ål höger, en
högervridning som kan exemplifieras med bl. a. handelsministerns fjäskresor
lill shahens Iran och till Sydkorea. Inte hörde vi folkpartiet protestera mot
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns naturiigtvis spänningar och skillnader mellan de borgerliga partierna.
Moderaierna är elt mer utpräglat överhelsparti än de båda andra och
representerar de mest reaktionära och uppblåsta delarna av borgerlighe­ten. Men
grundstommen till det hela är densamma. Samtliga tre partier försvarar ju
klassamhället och dess orättvisor. De försvarar att människors arbete och
utkomst är föremål för spel och spekulation på börsen. Och i praktiken har ju
de ministrar som i trepartiregeringen representerade det parti som nu ensamt är
i regeringsställning inte fört en mera progressiv politik än trepartiregeringen
i dess helhet. Del borgerliga innehållet i folkpartiets politik är inle att ta
miste på, och det märks inte minst på valel av ministrar. En försvarsminister
utses som har stora iniressen i krigsmaterielinduslrin. Detta ärju en bindning
som inte försvinner bara därför alt han säljer vissa av sina aktieposter. En
industriminister utses som enligt uppgifter i pressen har en aktieportfölj på
omkring en halv eller en miljon kronor-han vet inte så noga hur mycket del är.
En person som har en miljon i aktier har naturiigtvis hjärtat mera hos
aktiespararnas förening än hos de anslällda och fackför­eningsrörelsen.
Självfallel kan inle industriministern delta i behandlingen av ärenden som rör
företag där han har ägarintressen. Men del blir naturiigtvis så här när man har
att välja ur en begränsad krets människor då man skall bilda regering och har
litet bråttom. Delta visar de starka bindningar som finns mellan dagens
folkparti och den svenska storfinansen. Blir det inte litet opraktiskt, herr
Ullsten, att ha en industriminister som nära nog aldrig kan della i
behandlingen av de ärenden som industridepartementet förutsätts kunna la hand
om, därför att han har så siarka iniressen i många av de företag som är
krisdrabbade och som regeringen skall ta ställning till?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF
PALME (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Några anmärkningar. Ola Ullslen talade om ett dukat bord. Jag använde
uttrycket i en mening. Jämfört med del samhälle som vi tog över efter Felix
Hamrin eller vem det nu var, med massarbetslöshet och massfatligdom, gick
borgeriigheten till ell dukat bord. Del vidhåller jag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
talade jag inie om konjunktursituationer. Om ni vill kritisera den ekonomiska
politik som fördes mellan 1973 och 1976, vill jag påpeka alt den utformades i
nära samverkan mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet. Under
hela valrörelsen skröt ni ohejdat med framgångarna med denna ekonomiska
politik, medan vi vid de förhandlingar vi hade fick kämpa oerhört för atl stå
emot alla era överbud - miljon för miljon. I valrörelsen sade jag atl vi säger
nej lill era löften utan täckning, vi säger nej när ni vill gå ut och låna lill
skattesänkningar och när ni på gmnd av era överbud vill låna i främmande land
för atl stimulera privatkonsumtionen, då vi under högkon­junkturen måste samla
i ladorna, betala våra skulder och lägga gmnden till vår styrka nästa gång man
ställer till med kris. Det var alltså ett kärvt budskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
högkonjunktur som man trodde var i gång vände ju sedan pä hösten 1976 mol alla
ekonomers bedömningar. Detta gör alt man kan vara litet försiktig nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Egentligen
lanserade nu Ola Ullslen en helt ny och helt revolutionerande konjunkturieori.
Han sade all när del går nedåt, skall man låta det gä nedåt och nedåt tills
botten är nådd. Sedan när det vänder skall man stimulera. Även om detta är
revolutionerande är del en felaktig konjunkturieori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
vår del sade vi redan i våras följande. Del är möjligt att den inlernalionella
konjunkturen vänder framemoi 1979, om vi fär draghjälp. Vi måsle dä på allvar
börja länka på att få ned detta fullkomligt gigantiska budgetunderskott. När ni
talar så vackert om vad ni åstadkommit, bör ni komma ihåg alt ni förorsakat en
nedgång av industriinvesteringarna med 30 96, en ökning av budgetunderskottet
frän 3,6 miljarder kronor lill bortåt 45 miljarder och en fantastisk upplåning
i utlandet. Delvis var ni tvungna lill detta, det är inle bara ert fel, men jag
tycker all skrytet bör dämpas. Vi sade då att det är nu man bör sälta in
stimulansen, eftersom människornas levnadsstandard lill följd av
svångremspoliliken har sjunkit så mycket i onödan. Redan i våras sade vi att
del är nu vi måsle vidta stimulansåtgärder, ty annars får vi en stor
arbetslöshet i höst, framför allt en stor ungdomsar­betslöshet. Del var också
exakt vad som inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var alltså fel av regeringen och av den borgerliga riksdagsmajoriteten när ni
sade nej i våras. Nu är vi ju ganska överens om konjunkturbedöm­ningen och
såvitt man nu kan se - jag är fortfarande litet försiktig på den punkten - om
behovet av stimulanser i dagsläget. Vi är också överens om all de bör komma sä
snabbt som möjligt. Dä frågar jag er: Varför säger ni nej till del
sjupunktsprogram som nu ligger förbehandling i riksdagens utskott, när ni i och
för sig är överens med oss om all pengarna finns och måste fram liksom om
behovet av stimulanser och atl dessa bör sältas in sä tidigt som möjligl,
eftersom del är nu vi hårde svåra problemen med arbetslösheten och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
sjunkande levnadsstandarden? Ert resonemang går ju inle ihop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
del bara därför alt det är socialdemokrater som har föreslagit 500 kr. i ett
engångslyft för barnbidragen som ni måste säga nej lill delta? I så fall är jag
ledsen över atl vi inle har kunnat överföra delta bud pä telepalisk väg lill
er, så att ni inle hade behövt ha denna prestigelåsning utan i stället hade
kunnat säga alt del var ni själva som kommii på all barnfamiljerna skulle
hjälpas pä delta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därförblir
min fråga lill Ola Ullslen än en gång: Skulle del inle, med utgång från den
konjunkturbedömning han själv har lanserat och från del behov av stimulanser
som han har redovisat, fortfarande vara möjligt för folkpartiet all bryta denna
prestigeblockering och säga alt del vore bra, om barnfamiljerna i höst kunde få
en extra höjning av barnbidraget med 500 kr.? Barnfamiljerna har haft det svårl
i år. Deras utgifter inför hösten och vintern är stora, och därför skulle de
behöva denna förstärkning, som också skulle vara en välbehövlig stimulans just
nu på den svenska arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GÖSTA
BOHMAN (m) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är självfallel med myckel stort intresse man lyssnar när Olof Palme
ägnar sig ät ekonomisk historieskrivning. Man lyssnar också med Stigande
förvåning. Vi har nämligen nu äntligen fått klart föross-och det har vi väntat
på mycket länge - vad Olof Palme egentligen menade med det förhastade
uttalandet om del dukade bordet. Han menade uppenbarligen inte - vilket han
ändå päsiod den gången - atl vi hade en stark ekonomi hösten 1976 med sunda
statsfinanser och att vi i stort sett inle hade några problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;{Förste vice
talmannen framhöll att Gösta Bohmans genmäle skulle avse statsminister Ola
Ullstens anförande.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern OLA
ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag noterar med tillfredsställelse att Gösta Bohman inte hade något som
helst atl invända mot det som jag sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
till det som Olof Palme framhöll, med den rätt han har att fä säga vad han vill
i folkpartiets Sverige - och jag kan försäkra Olof Palme att den rätten kommer
alla atl ha liksom alla alltid haft den i demokratins Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är riktigt att mitlenparlierna och socialdemokraterna i långa stycken var
överens om den ekonomiska politik som fördes 1973 och 1974 och som bären del av
skulden till de problem som vi senare har haft att ta itu med. Och vi har inle
elt ögonblick försökt springa ifrån del ansvaret, tvärtom. Men del är inte del
som den här diskussionen gäller, utan vad den här diskussionen om den
ekonomiska politiken gäller ärju vad man skall göra för atl ta itu med dagens
problem som &amp;quot;delvis är orsakade av den ekonomiska politik som har förts i
Sverige men också naturligtvis i hög grad av vad som har hänt iniernalionellt.
Där lanserade jag ingalunda - även om det hade varit angenämt för mig atl kunna
göra det - någon ny konjunkturpolitisk teori. Jag sade inte att man först skall
köra ekonomin i bollen och sedan försöka ändra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
utvecklingen. Det var inte del jag menade med mitt irestegsresonemang. Det är
inte heller den politiken som har förts. Underden tid som vi har haft en svag
konjunktur, en dålig orderingång och besvärande handelsbalanspro­blem har vi
satt in större arbetsmarknadspolitiska åtgärder än man någonsin tidigare har
gjort i värt lands hisloria,jusl för all inte köra ekonomin i botlen i avvaktan
på bättre tider, initierade av händelser utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har också fört en näringspolitik som har haft precis det syftet och som har
inneburit enorma satsningar för alt hålla branscher fiytande över del här
besvärande konjunkturiäget, den djupaste konjunktursvacka som vi någonsin har
varit inne i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har också fört en ekonomisk politik som haft till syfte att försöka bädda för
en mera stabil situation med naluriiga förutsättningar för ekonomisk tillväxt
och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det ärju när det har gällt hur den politiken skall se ut som meningarna har
gäll isär. De har gått isär hell enkelt av det skälet att man från
socialdemokratiskt håll har vägrat atl acceptera vari problemet har bestått.
Man har vägrat att acceptera alt här fanns ett kostnadsproblem som var del hell
grundläggande. Nog sagt om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
frågar Olof Palme: Om ni nu ändå är överens om atl det behövs en stimulans,
varför sade ni då inle ja till vårt sjupunktsprogram, som vi har presenterat i
några omgångar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det programmet lades fram i våras, var tiden inte inne att göra den
bedömningen. Hade man följt den socialdemokratiska politiken i det skedet, hade
man gjort sig skyldig till ett misstag. Nu fullföljer den nya regeringen
trepartiregeringens planering. Vi kommer nu att göra den konjunklurpoli-tiska
bedömningen, och vi kommer att presentera de förslag lill åtgärder som den
bedömningen kan föranleda. I det skedet får man väl i utskottet granska alla de
förslag som läggs fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
låt mig igen göra det påpekande som jag gjorde i mitl förra inlägg: När man
frän socialdemokratiskt häll nu gör ett väldigt stort nummer av att man vill
förbättra för barnfamiljerna genom en engångshöjning av barnbidraget med 500
kr., så gör man det uiifrån ett antagande om en annan prisutveckling än den som
faktiskt blev fallet. Och redan del faktum alt prisutvecklingen blev så pass
mycket gynnsammare än man tidigare räknade med, innebär alt man för 1978-och
det ärju för 1978 som del socialdemokratiska ekonomiska paketet väsentligen
gäller - har föll den stimulans som den här extra barnbidragshöjningen i en
sorts engängsinsats skulle innebära. Man får i .själva verket för de fiesta
människor en större stimulans genom den utvecklingen än man hade fåll med det
här sjupunktsprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vi har alltså sagt atl målsättningen är mer ambitiös, att den utveckling av
konsumtionen som skulle innebära en höjning på 1,5 96 för 1979 är för liten. Vi
vill ha en höjning på åtminstone 2,5 96, och därför kommer vi all lägga fram
olika förslag i syfte atl nå det målet. Där kommer vi att försöka balansera
mellan kraven pä en sådan stimulans och riskerna för alt stimulansen blir för stor
så att man inle längre kan hålla prisutvecklingen under kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del blir naturligtvis intressant alt notera hur
socialdemokraterna i det läget kommer all ställa sig till de justeringar av
skatteskalorna som i varje fall TCO har rest mycket starka krav på, liksom hur
man från socialdemokratiskt håll kommer atl bete sig för att infria de
förväntningar man skapade under sommaren när man gick ut och sade att man nu
inseratt marginalskatterna är elt problem. Det ärju gott och väl att man
gördel. Jag hoppas nu också atl denna insikt skall kunna omsättas i praktiskt
politiskt samarbete när regeringens stimulanspaket om några veckor når
riksdagens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LARS WERNER (vpk) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber om ursäkl, men del är inte jag som trollar med lalarordningen
sä atl del blir förvirring i debatlen här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är litet förvånad över alt statsministern inte svarar på den fråga jag ställde
om del är prakliskl alt ha medlemmar i regeringen som har ägarintressen inom
näringslivet och storfinansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är naturligtvis inte särskilt egendomligt eller överraskande att medlemmari
herr Ullstens minislär har ägarintressen i svenska förelag. Det visar bara på
sambandet mellan folkpartiet och storfinansen, och det visar också hur
löntagarna i det här landet skall se på den här regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvarsministern
måste gå ut när regeringen diskuierar stöd till Lesjöfors bruk. Hans
ägarintressen i det företaget gör atl han inte får delta i besluten. Är inle
det besvärande för regeringen, herr Ullsten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
frågade hur det blir med den nye industriministern Huss. Enligt uppgifter har
han betydande aktieposter i fiera stora svenska företag som Atlas Copco, L M
Ericsson, AGA och Dagens Nyheter. Men ännu mer: Han har aktier i två stora
svenska banker. Sundsvallsbanken och Handelsbanken. Lägg därtill aktieposter i
investmentbolagen Industrivärden, Inveslor, Promotion, Custos, Incentive -
bolag som har ett finger med i spelet i praktiskt taget varje förelag av
belydelse här i landet. Det gäller naturiigtvis också krisdrabbade branscher
och krisföretag som kommer atl bli föremål för olika stödåtgärder från
regeringen under det kommande året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
inle delta opraktiskt, herr Ullsten? Eller tänker statsministern göra tradition
av den förre statsministerns sätt alt dagtinga med sina principer och blunda
för industriministerns ägarintressen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sä fall verkar det som om den poliliska moralen sjunkit betydligt sedan
1930-talet. Då avgick den liberala Ekman-regeringen efter att ha haft affärer
ihop med storfinansen. Men nu har vi haft en borgerlig regering i två år, där i
varje fall ett av partierna, förre ekonomiministern Bohmans moderata
samlingsparti, hela tiden tagit emot direkt slöd av storfinansen, och vi har
fått en ny regering, där medlemmar har direkta ägarintressen i svenska företag
och tillhör denna storfinans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
upprepar frågan till statsministern: Är inte detta besvärande dels av praktiska
skäl, för regeringsarbetet, dels med utgångspunkt i det allmänna förtroendet
för politik och regeringens beroende av svenskt näringsliv och svensk
storfinans?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF PALME (s) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har en känsla av alt om jag och andra socialdemokraler inte funnes,
så vore herr Bohman i en evig lystnad eller en evig monolog med sig själv. Vi
känner naturligtvis ett slarki ansvar för all hälla honom i gång, men det
hindrar inle alt del får vara någon ordning på kammarens debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har nu bara tre minuter på mig. Låt mig först säga att Ola Ullsten har fel när
han påstår all regeringen i våras tyckte atl tiden inte var inne för
konjunkturslimulans, alltså lät den bli att göra något. Vi sade då; Om vi inle
vidtar stimulansåtgärder i vår, får vi en hög ungdomsarbetslöshet i höst. Vi
har nu fäll konfirmation pä alt tiden var inne i våras, för då hade vi sluppit
en del av denna höga arbetslöshet. Det är jag alldeles övertygad om. Även
nedgången i handeln och nedgången i order lill hemmamarknaden hade vi delvis
kunnat undvika. Nu är inte bara tiden inne, nu är del hög tid atl göra något.
Dä har Ola Ullsten en andra försvarssyn som säger; Det blev litet bättre för
barnfamiljerna än vi trodde, för prisutvecklingen har blivit litet lägre än vi
trodde. Det är ett krokigt sätt alt resonera pä. Jag kan påpeka att sedan
regeringsskiftet har matpriserna ökal med &amp;quot;bara&amp;quot; 25 96 och
konsumentpri­serna med 20 %. Del har slagit hårt på barnfamiljernas standard -
de har fäll en standardsänkning. Dä måste väl liden vara inne för all försöka
se lill all de får en bevarad levnadsstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
Ola Ullstens eget sätt att resonera som utgångspunkt kommer jag igen fram till
alt del vore väldigt bra, klokt och riktigt att just nu sätta in 500 kr. i en
extra barnbidragshöjning, både för barnfamiljernas levnadsstandard och för
stimulansen, som bör komma så tidigt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ni
kanske tycker att del här är en liten fråga. Del är del inte för landets
barnfamiljer. Detta extra barnbidrag skulle innebära fiera tusental kronor för
en fierbarnsfamilj, men framförallt är del ell uttryck fören viljeinriktning
för vår del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
bedömer regeringen efter dess gärningar. Vi har inga behov av några övertoner,
för vi känner oss ganska trygga i vår politik. Socialdemokratin kommer att
driva en politik som syftar lill sysselsättning ät människorna, social rättvisa
och rältfärdighet, en rättvis fördelning och en uppbyggnad av värt näringsliv.
Den politiken kommer vi all driva. Det har vi gjort förut, och del fortsätter
vi med. Vi lar gärna breda lösningar för aU nå detta, men vi tror all del
kommer att gä bättre när vi inte längre har denna splittrade borgerliga
majoriiei att dras med i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern OLA
ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lars Werner har ställt en fråga till mig angående statsrådens aktier.
Jag har lovat honom alt jag skall svara på den frågan i morgon bitti, och dä
får vi ta den debatten. Jag kan dock redan nu försäkra Lars Werner om au det
sätt pä vilket vi kommer all sköta den här frågan pä inget vis kommer all
innebära att minsta misstanke kan falla över något statsråd att han i sin
ämbetsutövning gynnar egna ekonomiska iniressen. Vi kommer i det här avseendet
i själva verket atl vara myckel hårdare än vad man tidigare har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansett sig behöva vara i
moisvarande siluation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OlofPalme
kommer tillbaka och vill all jag skall medge alt vi hade fel när vi inle
satsade på konsumlionsslimulanser i våras, som socialdemokraterna ville. Jag
kan för egen del bara komma tillbaka och upprepa vad jag redan har sagt flera
gånger. Vi satsade på konsumlionsslimulanser, på stimulanser av ekonomin, fast
vi valde andra metoder än dem som socialdemokraterna har rekommenderat. Vi
satsade pä atl sänka produktionskostnaderna i industrin genom atl devalvera och
sänka arbetsgivaravgifterna. Vi satsade på skalle­sänkning via indexreglering.
Vi har försöki alt på sikl hålla kommunalskat­terna nere genom uppgörelse med
kommunerna. Vi satsade pä en myckel aktiv prispolitik, som gjorde att vi fick
en gynnsammare prisutveckling, som i sin lur därmed gav de för löntagarna
tämligen magra löneavtalen myckel mera av innehåll än de annars skulle ha fåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
menar socialdemokraterna och Olof Palme atl vi förde en oförsiktig politik
lidigare, som innebar alt vi fick väldiga prishöjningar. Ja, det är riktigt atl
vi hade väldiga prishöjningar, och de väldiga prishöjningarna var jusl en
konsekvens av att vi hade väldiga kosinadsstegringar i den svenska ekonomin. Vi
lät kostnaderna stiga med ungefär 45 96 under samma lid som våra konkurrenter
lät dem stiga med bara en tredjedel av denna höjning. Vi sade oss också all del
kommer atl gå ät skogen för den svenska ekonomin, om man inte gör någonting åt
della. Vi försökte atl göra någonting ät det, och vi har nu lyckats med de
åtgärder som vi satte in. Vi ser också all dessa äigärder fört med sig alt
priserna nu stiger långsammare än de gjorde tidigare. Inflationsbekämpningen
harblivit framgångsrik - naturiigtvis långt ifrån så framgångsrik som vi vill
atl den skall bli, men vi har en gynnsam utveckling pä prissidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
all avslöja någonting från de samtal som har förts mellan ä ena sidan mig och
andra medlemmar av regeringen och å andra sidan företrädare för
löntagarorganisationerna de senaste tvä dagarna kan jag säga atl en av de
huvudsynpunkter som framfördes, för alt inte säga den huvudsynpunkt som man
frän LO-sidan förde fram nu liksom i andra sammanhang, just var att den bästa
stimulanseffekten för de svenska konsumenterna uppnås om man gör vad man kan
för alt hålla priserna i schack. Del är då som köpvärdet hos lönerna ökar. Del
är då vi kan få fart pä ekonomin. Det är då vi kan skapa en trygg grund för nya
investeringar och för fler jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ärden politiken vi har fört. Vi har inte lyssnat lill socialdemokraternas
recept. Vi har lyssnat till andras recept. Resultatet har visat sig vara
positivi, och med det är vi mycket nöjda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LARS WERNER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall villfara Gösta Bohmans begäran atl inle lägga mig i de tre
borgerliga partiledarnas gräl om skulden lill all den borgerliga
trepartiregeringen sprack, även om jag inte är säker på all de själva kommer
alt klara ul det. Att inle alla ville lämna regeringen har vi fåll helt klart
för oss efter att ha hört Gösta Bohmans tal här i dag. Jag konstaterar bara all
den borgerliga regeringen inle överlevde en valperiod, men de inle fulll två år
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
satt var tillräckliga för alt den skulle visa vad den gick för. Jag har inga
större förhoppningar om en bättre politik när vi nu i stället fält en borgeriig
enpartiregering. Också en folkpartiregering är en regering som stöder
borgerligheten, som företräder kapitalägarnas intressen, som i all sin
konkurrensfilosofi slår för den slarkares rätt och den planlösa ekonomi som
skapar arbetslöshet och utslagning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spåren
av vad trepartiregeringen åstadkom borde ha fått den samlade arbetarrörelsen
alt rösta nej till varje borgeriig regering. Så skedde nu inle.
Folkpartiregeringen tillkom med den socialdemokratiska riksdagsgruppens passiva
slöd. De socialdemokratiska rockslagsknapparna med devisen &amp;quot;Nej till en
borgeriig regering&amp;quot; bör väl stå rätt lågt i kurs nu, när socialdemokra­terna
uttalat alt stödel ät en folkpartiregering är förnuftels seger över känslan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker atl det är en berättigad fråga som mänga inom arbetarrörelsen ställer
med oro, nämligen om farhågorna för ell närmare samarbete mellan
socialdemokraterna och folkpartiet nu håller på atl besannas. Någon socialism
eller någon politik i lönlagarnas iniressen kan man nämligen inle åstadkomma
tillsammans med Ola Ullstens folkparti. Detta parti är och förblir elt av
högerpartierna i politiken, även om det eller några av dess enskilda medlemmar
kostar på sig punklradikalism och yviga fraser i olika sammanhang. Del enda
rikliga hade varil atl säga nej lill varje borgeriig regering och därigenom
pressa fram ett nyval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
detta hävdas alt landet måste ha en politisk ledning och att ett nyval skulle
ha skapat problem. Detta argument är ohållbart och kortsiktigt. De borgerliga
partierna har i två är visat vad de gått för. Visserligen fick de den
kapitalistiska krisen emot sig -en kris förorsakad av det syslem som de har
till uppgift att försvara - men det sätt på vilket de angrep krisen visade de
borgerliga partiernas rätta ansikte. De förde en utpräglad klasspolitik för
överklassen mol folkfiertalet. Det gäller samtliga tre partier. De var överens
om alll utom kärnkraften, eller- rättare sagt - om alll utom laddningen av ett
elfte aggregat. Och del gäller inte bara atl se lill alt landet fr en regering
vilken som helst, det gäller inte bara att få en regering för all vissa problem
måsle lösas - sådana problem står alltid på dagordningen. Det gäller själva
innehållet i den politik som regeringen står för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan inte se politiken på det sättet alt del har något med ansvar för landet att
göra att fa fram regeringar som för en borgeriig politik. Regeringar som för en
borgeriig politik gör alltid landet och lönlagarna den största tjänsten genom
atl avgå. Därför krävde vi nyval och står fast vid alt bekämpa alla borgerliga
regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är också medvetna om alt ett nyval inle med säkerhet skulle ha fört till en
bättre politik. Det skulle exempelvis bara vara en begränsad vinst att i
stället för en folkpartiregering med socialdemokratiskt beroende få en till
samarbete med folkpartiet anpassad socialdemokratisk ministär. Skall Sverige
föras ul ur krisen krävs det en offensiv politik mot borgerligheten och de
intressen den företräder. De tvä årens erfarenheter av borgeriig regerings­politik
ger en för de fiesta löntagare, pensionärer och barnfamiljer kännbar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bakgrund lill varför
politiken måste vridas ät vänster, varför del krävs en offensiv politik riktad
mot borgerligheten, där arbetarna och tjänstemännen, de som bygger upp delta
land, sätts i främsta rummet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har lidigare redovisat hur folkpartiet har agerat i den tidigare
trepartiregeringen. Man har fört samma politik som de övriga borgerliga
partierna, och man är beredd att fullfölja den lönlagarfientliga,
arbelsgivar-vänliga politik som den regeringen förde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
det torftiga svar som statsministern lill sisl lämnade pä min fråga, om del
inte var besvärande att i statsrädskretsen ha medlemmar som har direkta och
indirekta ägarintressen i förelag som regeringen tänker lämna bidrag lill, är
del bara alt säga: Del tycker uppenbariigen inle statsministern. Och det är
också ett klariäggande svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är följdriktigt att den folkpartisliske arbetsmarknadsministern som en av den
nya regeringens första åtgärder söker direkt konfrontation med löntagarna och
fackföreningsrörelsen, när det gällerden nya förtroendeman­nalagen. Man
fullföljer den gamla regeringens arbetsgivarvänliga politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
skiljelinje som mest markerats mellan de borgerliga partierna har gällt
energipolitiken. Folkpartiet och moderaterna har entydigt lagil ställning för
storkapitalets energipolitik. Centern gick ut i valrörelsen som motståndspar­tiet
mol kärnkraft. Men man ställde sig efter valel i spelsen för en regering som
fört oss längre och längre in i kärnkraftssamhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
klandrar inte Thorbjörn Fälldin eller centern för atl de lämnade regeringen,
när påtryckningarna från kärnkraftsanhängarna till sisl blev för hårda. Men
centern, som sade sig aldrig kunna medverka i en regering som byggde fier
kärnkraftverk, satte sig i en regering som i praktiken gav klartecken för
ytterligare fem kärnkraftsaggregai, vilket innebär en snabbare utveckling än
någonsin lidigare. Det betyder alt regeringen Fälldin i praktiken mer än
fördubblade Sveriges kärnkraftsberoende, eftersom de nya kärnkraftverken är
betydligt större än de som togs i drift före den borgeriiga regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
lillhör således inle dem som blir hänförda av centerledningens agerande i
kärnkraftsfrägan. Men kärnkraftsmotsländets största fiender är kärnkrafts­anhängarna
och, politiskt, de partiledningar som går kärnkraflsindustrins och
storfinansens ärenden i energipolitiken. Jag tillstår gärna alt kärnkraftsmot­ståndet
inle i första hand handlar om kamp mot centerpartiet. Visserligen har man lovat
mnt och låtit taktiska hänsyn gå före sak, men samlidigt har många
centermedlemmar och centerorganisationer deltagit och deltar med engage­mang i
rörelsen mot kärnkraft. Kärnkraftsmotsländets främsta fiender finns i ledningen
för Industriförbundet, Arbetsgivareföreningen, moderata sam­lingspartiet och
folkpartiet. Och jag vill fråga socialdemokraterna, hur länge man skall göra
gemensam sak med de här krafterna i energipolitiken och varför man motsätter
sig förslaget om folkomröstning i kärnkraftsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Frän en del håll har hävdats atl svensk ekonomi går mol ljusare tider.
Flera s. k. konjunkturrapporter har detta som sin tro. Och herr Bohman, som
förstört så mänga arbetarfamiljers ekonomi, säger alt han skulle ha velal
fortsätta sitt verk nu när resultaten börjar märkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men varken Bohmans svångremspoliiik eller Åslings
nedläggningspolilik kan la äran av atl konjunkturerna ljusnar. Del är ell
normalt inslag i kapitalismens utveckling. Den pendlar mellan låg- och
högkonjunkturer. Och även om vissa data lyder på en förbättring i den
ekonomiska konjunkturen, så kvarstår fortfarande allvarliga problem.
Konjunklurförbätl-ringar kommer först mycket långsamt att minska
arbetslösheten. Och en konjunkturförbällring hindrar inte den fortsatta
nedskrotningen av svensk industri. Till del behövs en hell ny industripolitik.
Och framför allt: Ser vi ekonomins utveckling i ell längre perspektiv, tenderar
högkonjunkturerna att bli alll svagare och kortvarigare, medan
lågkonjunkturerna successivt har förvärrats. Inget pekar på all della skulle
förändras. Jag tror inle att man skall ropa hej för en högkonjunktur.
Kapitalismen fungerar ju så, all varje högkonjunktur är inledningen till en ny
lågkonjunktur. Därför räcker inle siödpolitiken lill kapiialäg'arna, som
påbörjades under den socialdemokra­tiska regeringen men som slagit alla rekord
under den borgerliga regerings­perioden. 1 stället krävs en politik som
angriper kapitalägarnas makt över näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
säger all del behövs en radikal arbetarpolitik. Vad menar dä vi kommunister med
det?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
radikal arbetarpolitik är en politik som tryggar sysselsätlningen, som stoppar
prisstegringar på dagligvaror och bosläder, som gör en bra bostad lill en
social rättighet, som tillgodoser alla barns räll lill en plats på daghem eller
fritidshem, som satsar på den kollekliva trafiken i stället för på privatbilis­men.
En radikal arbetarpolitik sätter också stopp för del militära
rustnings-vansinnet. Vi måste som alliansfritt land gå i spetsen för
nedrustning och avspänning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
senaste årens erfarenheter borde ha gjort det uppenbart l. o. m. för de borgeriiga
partierna atl del inte går alt lämna åt del privata näringslivet atl klara
sysselsättningen. Trots en miljardrullning utan motstycke har ingenting skett
som på sikl kan trygga jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
förre ekonomiministern sägeratl ungdomsarbelslöshelen i september gick ned mer
än den övriga arbetslösheten. Ja, sä kan bara den uttrycka sig som aldrig har
gått utan jobb, som aldrig har varil arbetslös. Så lättsinnigt uttrycker sig
den förre ekonomiministern om ungdomsarbetslösheten, trots all det i dag finns över
50 000 arbetslösa ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheten
är högre än någonsin. Det är ungdomen, kvinnorna, de äldre, de handikappade och
de socialt utslagna som drabbas särskilt hårt. Hundratusentals av dessa
människor nås inte heller av den räcka av uppehållande åtgärder i form av
beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbild­ning, 25-kronan och annat som har salts
in. I sysselsällningsulredningen var samtliga partier överens om parollen
&amp;quot;Arbete ät alla&amp;quot;. Men del är inte den parollen som i dag styr svenskt
näringsliv. I stället är del parollen &amp;quot;Profiter ät privatkapitalet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheten
kan inle bara mötas med uppehållande åtgärder, även om sådana självfallet
behövs i den situation vi har försalls i. Nej, del är nödvändigl med en ny
industripolitik, som frigör oss frän del extrema&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exportberoendet
och beroendet av multinationella förelag. Vi måsle åstad­komma en långsiktig
planering för förädling av landets råvaror och vidare­förädling inom landet. Vi
måste också bygga upp statliga basindustrier inom samtliga vikliga
industrisektorer och utforma en inriktning av produktionen för all tillgodose
gmndläggande behov i samhället. En sådan planmässig omstrukturering är enda
sätiei alt på sikl höja sysselsättningen och ge möjligheter atl bygga ut den
offentliga sektorn samt tillgodose alla de behov som i dag har tillåtits släpa
efter, exempelvis barnomsorg, sjukvård och åldringsvärd. Atl planmässigt öka
antalet arbetstillfällen är grundläggande, inle bara för vars och ens rätt lill
ett jobb, utan också för jämställdheten mellan män och kvinnor och för kampen
mot den sociala utslagningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Priser
och hyror rakar i höjden och urholkar lönlagarnas ekonomi. De borgerliga
partierna berömmer sig av att prisstegringarna i år har varit lägre än pä flera
är. Det är i och för sig sant, men för lönarbetarna gäller att prisstegringarna
ändå måste betalas, och de måste betalas med löner som baserar sig på det
sämsta avtalet på många år. Det lilla lönelyft man fick, som egentligen inte
var mer än litet felräkningspengar, var redan flera gånger om uppslukat av
föregående års extrema inflalion. Vi kommunister säger att momsen pä maten
måste bort därför att den orättvist drabbar låginkomstta­gare och barnfamiljer,
och della motverkas inte av ett par tior mer i barnbidrag. Detta är elt gammall
vpk-krav, som efter varje prisökning omfattas av allt fler människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggkapitalel
utnyttjar hänsynslöst människors behov av en bostad. Hyreshöjningarna har
överträffat alla andra prisökningar under de senaste tio åren. Därför kräver
vpk hyresslopp och all staten skall gå in och subventio­nera de allmännyttiga
bostadsföretagen. Vi kräver också förbättringar av bostadsbidragen. Men pä sikl
måsle flnansieringsformerna ändras sä atl byggandet av flerfamiljshus kan ske
lill låg och fast ränta med lån från en statlig samhällsbyggarbank. Staten
måste dessutom skaffa sig kontroll över byggnads- och byggnadsmalerielindustrin
och slå sönder de privalkapiialis­tiska iruster, karteller och monopol som i
dag behärskar marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
här är en politik som vi har fört och tänker föra mol den borgerliga
regeringen. Vi behöver en politik som utgår från de samlade värderingar som
arbetarrörelsen har. Därför kritiserar vi socialdemokratin för alt den har
hjälpt fram en borgerlig regering genom sill passiva slöd. Vi säger alt ur en
sådan regering kan aldrig komma något gott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STEN ANDERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall under de 15 minuter jag har lill mitl förfogande beröra ett
problem, som oroar mig mycket och som vi - både här i kammaren och i alla
partier - borde ägna mycken tid och tankemöda, nämligen den växande misstron
mot politiker saml politikers vilja och förmåga au komma lill rätta med de
svårigheter som drabbat så många människor i vårt land. Misstron kommer till
uttryck på många sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
av våra fackförbund har låtit göra en undersökning på en antal industriorter
för alt mäta medlemmarnas politiska intresse och engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen visar -
tvärtemot vad man kunde vänta - atl del poliliska engagemanget är lägst och den
politiska osäkerheten och ibland likgiltigheten störst på de värst drabbade
krisorterna. Det kan bara förklaras med att många av de människor som drabbats
hårdast av den ekonomiska krisen, de som hyser den största oron för framtiden,
de som egentligen är mest beroende av politiken - att samhällel ställer upp för
dem -just de börjar tappa tron på politikerna och deras förmåga att lösa
problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
allvarliga tendens styrks av undersökningar som en samhällsvetare i Lund,
Harald Swedner, har gjort på det socialdemokratiska partiets uppdrag.
Undersökningarna visar atl många människor, som mer eller mindre frivilligt har
flyttat lill förorter långt från de platser där de tidigare haft sina rötter,
lätt blir socialt isolerade och känner sig utestängda från gemenskapen och
främmande för del etablerade samhället, antingen det framträder såsom
myndigheter eller såsom politiska eller andra organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Harald
Swedner fäller en hård dom över organisationerna - också de socialdemokratiska.
Han menar atl verksamheten ofta är alltför inkrökt, alltför krävande. En mer
öppen verksamhet, där människorna kan ställa upp på sina egna villkor, skulle
kunna bryta mångas isolering. Som det nu är leder isoleringen ofta lill sociala
problem - men också till politisk passivitet och lågt valdeltagande. Den leder
i mänga fall till främlingskap och djup misstro mol samhälle och politiker-jusl
bland de människor som bäst behöver politiken. Risken-och jag tror att den är
stor-är att denna misstro kan förvandlas lill en allvariig förlroendekris
mellan väljare och valda. Sker det, undermineras grundvalen för den svenska
demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
valrörelsen 1976 arrangerade vi socialdemokraler en konferens i Bergs­lagen för
att varna för krisen i gruv- och stålbranscherna och för att försöka skapa
opinion för ett samlat grepp av samhälle och företag i syfte all underlätta den
nödvändiga omställningen i dessa branscher. Våra varningar möttes inle bara av
tystnad från borgerliga politiker och ledarskribenter, utan man fortsatte på
sina håll oförtrutet att locka med mndhänla löften om 400 000 nya jobb, varav
270 000 inom industrin. Del är väl inte så underligt om många människor, som
kände sin existens hotad, hellre lyssnade till lockropen än till de kärva
varningsorden. De röstade borgerligt - också en del i Bergslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag, två år senare, har antalet industrijobb minskat - inte ökat - med 100 000.
46 000 unga är ulan jobb - också många i Bergslagen, där dessutom ytterligare
flera tusen jobb är i fara genom strukturomvandlingen. Hela orter löper risk
alt förintas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
hotfull ter sig i dag framliden på många orter runt om i Sverige. Är det så
underiigt, om de människor som blev lovade så mycket börjar förlora tron på de
politiker som var så frikostiga med löften men så oförmögna att infria dem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
socialdemokraler hävdade i valrörelsen 1976 att väljarna hade rätt all före
valel få besked om den politik de borgeriiga partierna var beredda atl
gemensamt föra i regeringsställning, om de vann valet. De borgerliga
politikerna valde i stället den s. k. limsticketaktiken. De försökte flnga in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika väljargrupper med
oförenliga löften. I frågor där oenigheten var total -som i kärnkraftsfrågan -
valde folkpartiet och moderaterna att förtiga sina program. Väljarna undanhölls
oenigheten, men oenigheten fanns där. Och så gick del som del gick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centern
försökte i valrörelsen framställa sig som småfolkets speciella parti,
företrädande låginkomsttagarnas, barnfamiljernas och andra utsatta gruppers
intressen. Men i regering med moderaierna drevs politiken åt höger. Klyftorna
ökade. De sämst ställda drabbades hårdast av svångremspolili­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det då sä underligt, om resultatet av &amp;quot;limsticketaktiken&amp;quot; i 1976 års
valrörelse gjort hundratusentals väljare besvikna och ökat deras misstro mol
politikerna? Så mycket mer som de i dessa dagar får höra och läsa, alt del
regeringssamarbele som de borgeriiga för kort lid sedan bedyrade gick nära nog
friktionsfritt i själva verket kännetecknades av - för alt citera ledande
borgerliga politiker - &amp;quot;två års gnagande småkriser&amp;quot; och slutade med
&amp;quot;försök lill politisk våldtäkt&amp;quot; och att en av de borgerliga
partiledarna burit sig så skamligt ät alt han nu, enligt moderata Svenska
Dagbladet, &amp;quot;bär förräderiets Kains-märke i sin panna&amp;quot;. Är det så
underligt atl människor föriorar tron på politikerna, om de kan beskrivas på
det sättet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
valrörelsen 1976 utsattes socialdemokraterna i vissa tongivande borger­liga
tidningar fören hänsynslös smädeskampanj, där illasinnade rykten och
personförföljelse fick ersätta sakdebatten. Expressen gick i spetsen! Journa­listisk
heder, källkritisk granskning, objektivitet - allt sköts ulan betänklig­heter
ål sidan. I stället konstruerade tidningen &amp;quot;affärer&amp;quot; på löpande band:
Ett socialdemokratiskt statsråd beskylldes för atl ha tagit muta, en socialdemo­kralisk
kommunalpolitiker för att orätlmätigt ha kommii över en kulturlä-genhei, en
socialdemokratisk partisekreterare för all ha myglat sig till ett drömslälle i
Stockholms skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beskyllningarna
saknade all grund, och det visste Expressens politiska ledning. Men den visste
också att tidningen inte skulle kunna ställas till ansvar förrän efter valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
valel blev tidningen i alla de nämnda fallen fälld av Pressens opinionsnämnd,
vilket tidningen meddelade med minsta tänkbara stil på så undanskymd plats som
möjligt. Expressens politiska ledning tog antagligen de fällande domarna med
jämnmod. Man hade ju lyckats i sitt uppsåt att skada arbetarrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
del så underiigt om sådana kampanjer skapar misstro och politikerför­akt? Det
är ju själva syftet med kampanjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Nu står vi inför en ny valrörelse. Och det borde vara en självklar
angelägenhet för oss alla att den förs så alt människornas förtroende för
politiken återställs - inte ytteriigare försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
bör anstränga oss att diskutera i sak, inte i person, alt argumentera, inle
misstänkliggöra. Och vi bör avstå från atl ställa ut orealistiska och
oförenliga löften för atl locka väljarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
socialdemokratiska partikongressen fören månad sedan lade grunden lill den
politik vi vill föra. Kongressen fattade beslut och antog program på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;praktiskt taget alla
samhällslivets områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
av besluten kommer alt redovisas av socialdemokratiska talare under den
följande debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallel
har man rätt all ifrägasäita och kritisera våra beslut och vår politik. Och vi
är lika självklart beredda all ta den debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
herr lalman, del är illavarslande när moderata samlingspartiet nu går ut med en
kampanj där man ger en förvanskad - för att inte säga förfalskad -bild av
socialdemokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall bara ta ett par exempel ur moderaternas studiematerial Vad striden
gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
socialdemokratins familjepolitik sägs del bl. a. atl den innebär alt barnen är
&amp;quot;samhällets egendom&amp;quot;, &amp;quot;föräldrarna har gjort sitt, föräldrarna
kan gå&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
ett annat ställe skriver man: &amp;quot;Socialdemokraterna ser på människorna som
om de var en uppsättning ryska trädockor, dvs dockor som ser exakt likadana ut,
men som är olika stora så alt de kan ställas inuti varandra.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är, herr talman, alt misstänkliggöra, inte all argumentera. Om moderaternas
partiledning månar om politikens anseende bör det kampanj­materialet omedelbart
dras in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Illavarslande
är del också när man på borgerligt håll åter förordar limsticketaktiken. Det
mest cyniska uttrycket för den uppfattningen är en ledare i Dagens Nyheter av
signaturen SEL, som hävdar alt det faktum alt det borgeriiga
regeringssamarbelet sprack ökar utsikterna lill fortsalt borgerligt
majoriietsinnehav och - det är väl tanken - därmed till fortsatt borgerligt
regeringssamarbete efter nästa val sedan de borgerliga partierna än en gång
lyckais locka väljarna med oförenliga löften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Vi socialdemokrater kommer inte heller i valet 1979 alt ställa ul yviga
vallöften. Vad vi lovar är att den samlade arbetarrörelsen på grundval av
partikongressens beslut och program skall göra sitt allra yttersta för att
trygga jobben, bekämpa klassklyftor och orättvisor och på nytt skapa
framtidstro i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill sluta med atl säga alt vi alla - naturiigtvis också jag - har en del i
skulden lill misstron mol politiken och politikerna. Men framför allt har vi
ett gemensamt ansvar för och en gemensam uppgift i atl återställa förtroendet.
Så, herr lalman, tror jag alt vi bäst tjänar väljarna och den svenska
demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KARIN SÖDER (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Varje tid har sina myter och trossatser. En av de mest omhuldade
föreställningarna i vår tid har varit den om de obegränsade
tillväxtmöjligheterna. Hela 1900-lalel har erbjudit den rika delen av världen
ständigt ökande konsumtionsmöjligheier. Tekniken har upplevis som vår goda fe,
i stånd atl uppfylla varje önskan, om inte med detsamma så åtminstone någon
gång i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fortfarande
på 1960-ialei och i början av 1970-talet gjorde man sig fantastiska 
framtidsvisioner om  del  fulländade  konsumtionssamhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helautomatiserat
och överflödande av engångsartiklar och befolkat av lyckliga masskonsumenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Människorna
reducerades i samhällsplaneringen till köpunderlag, trafik-underlag,
skolunderlag, värdunderlag m. m. Få ville då lyssna när centern föreslog atl
människans sociala och psykiska situation skulle få betydelse i
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag är tonläget i debatten annoriunda. Alltmer börjar insikten öka om att en
ohämmad fortsättning på den hittillsvarande utvecklingen varken är möjlig eller
önskvärd. De krav som vi måsle ställa på framlidens tekniska landvinningar,
produktionssystem och konsumtionsmönster måste bli helt annorlunda. Ingenting
här i världen mår väl av atl drivas för långt. Också överflödssamhällel bär sin
egen undergäng i sig om del får utvecklas ulan klokhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energidebatten
sätter resursfrågorna i fokus. Oljan skapar miljöproblem och hotar sä småningom
alt sina. Kärnkraften beskrevs som den slora lösningen. Verkligheten visar atl
vi bara ersätter ett problem med ett annat, ännu större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energidebatten
har för många av oss blivit en demonstration av atl tekniken inte är någon
lyckans fe som löser våra problem ulan alt vi behöver bekymra oss. Tekniken har
en ovärderlig förmåga att visa möjliga problem­lösningar. Men ansvaret för den
väg vi väljer måste vi själva la. Människan får inle bli slav under tekniken -
den måste las i människans tjänst. Vi måsle göra klart för oss vilket samhälle
vi vill skapa i nuet och för framtiden och vilka konsekvenser vi vill tillåta
för oss själva, för bära barn och barnbarn, liksom för många efterföljande
generationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energidebatten
är bara en del av den framtidsdiskussion som måsle föras. Den representerar
bara toppen av isberget. Vi måste allvarligt begrunda hur vi hanterar naturens
resurser, både lagrade och förnyelsebara, hur vi människor skall inrätta vår
tillvaro i förhållande till den naturmiljö vi egentligen ingår i och hur vi
vill atl framtidens samhälle skall se ul. Vi politiker måste la människors oro
på allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är inte bara olja, naturgas, kol och uran som är ändliga råvaror. Det är inle
heller bara dessa råvaror som skapar problem när vi använder dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lång rad råvaror som spelar en nyckelroll för vår industriella produktion hotar
alt sina på sikt. Koppar, nickel och aluminium är bara några exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fortsatt växande råvaruförbrukning leder lill all vi utarmar kommande
generationer och gör vår jord alll fattigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jordens fruktbarhet holas av den mänskliga verksamheten pä olika tekniska
nivåer. Under det senaste seklet har t. ex. 5 miljarder hektar mark förvandlats
lill öknar och ödeland. Luftföroreningarna förgiftar människor, djur och växtlighet.
Oroande tecken på klimatförändringar följer i utveck­lingens spår.
Skogsskövlingar leder lill översvämningskataslrofer och rubbad vattenbalans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är vi i de rika länderna i väriden som svarar för den alldeles övervägande
delen av resursförbrukningen och miljöbelastningen. En fjär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dedel
av jordens befolkning svarar för fyra femtedelar av all konsumtion i världen.
Skulle hela världens befolkning ha samma konsumtionsnivå som vi anser självklar
här i Sverige så skulle det omedelbart kräva ungefär en tiodubbling av världens
resursförbrukning. Detta enkla faktum räcker för alt illustrera det orimliga
och orättfärdiga i dagens världsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Situationen
kräver ett konstmkiivi och konkret internationellt samarbete kring
resurshushållning och resursfördelning. Det är ett krav som vi också drivit
från svensk sida, bl. a. i FN. Som ett led i detta arbete har Sverige förklarat
sig berett alt finansiera ett FN-symposium kring resursfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
oss hoppas all liden nu är inne för en ny syn på de här frågorna i alla
sammanhang, inle minst de inlernationella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i vår egen biståndspolitik är det nödvändigt atl vi arbetar utifrån en
ekologisk grundsyn. Vi måsle vara helt på det klara med de ekologiska
konsekvenserna av den teknik som vi är med om att införa i andra delar av
världen. Vi måste medverka i insatser som syftar till alt förbättra miljösitua­tionen
i u-länderna. Vi måste hjälpa till alt utveckla en teknik som kanske bättre än
den hos oss gängse är anpassad till u-ländernas behov och förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
resursbevarande samhällel behövs för att tillgodose de oerhörda behoven i den
fattigaste delen av väriden. Vi har all anledning att försöka se på oss själva
med t. ex. afrikanska eller asiatiska ögon. De vita folken har en stor
skuldbörda både politiskt och ekonomiskt till de länge förtryckta. Den illegala
Smithregimens terrorbombningar mot flyktingläger i Zambia är ett färskt exempel
på hur denna skuldbörda bara växer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kanske allra mest groteska formen av globalt resursslöseri utgör mslningarna.
Väridens nationer lägger varje år ned omkring 2 (X)0 miljarder kronor på alt
öka sin förmåga att förgöra varandra. Samtidigt satsar västländerna bara
omkring 45 miljarder kronor på internationellt bistånd för att försöka lösa
väridsbefolkningens mest överhängande försörjningspro­blem. Var finns
solidariteten? Situationen ärett kusligt bevis på maktbegä­rets,
misstänksamhetens och rädslans seger över förnuftet. Tekniken har förvisso fört
världens folk närmare varandra och gjort vår tillvaro alltmer
internaiionaliserad. Men det sätt på vilket vi hanterar våra resurser gör det
rätt all ställa frågan om människans mognad hunnit med i den utveckling som
skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
för nedrustning är svårt och oändligt tålamodsprövande. Vi fr inte ge upp. Det
handlar om människans möjligheter till fortbestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kärnvapen
och risken för ett kärnvapenkrig ligger som en ständig mara över mänskligheten.
Den s. k. terrorbalansen mellan supermakterna kan liknas vid en balansakt
ständigt på vulkanens rand. Risken för atl kärnva­peninnehavet skall spridas
till alll fler stater gör framtidsperspektiven än mer skräckfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Risken
för kärnvapenspridning hänger intimt samman med spridningen av
kärnkraftstekniken. Därför är del så viktigt att slå vakt om och stärka den
internationella kontrollen av kärnkraften. Men vi måste också medverka till atl
utveckla de realistiska alternativen till kärnkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En nyckelroll i sambandet mellan kärnkraft och
kärnvapen spelar uppar-betningen av kärnkraftsavfallet. Del är i den processen
som aktivt uran och plutonium avskiljs från det övriga avfallet. Upparbetningen
har ibland framställts som ett sätt all underlätta hanteringen av det högaktiva
avfallet. Det kan det kanske vara, om man återanvänder dessa ämnen. Men del
förutsätter alt man antingen använder höganrikal bränsle i vanliga reaktorer
eller går över lill briderteknik. I bägge fallen drar man på sig miljörisker
som är långt värre än dem vi i dag diskuterar i samband med kärnkraften. Utan
åleranvändning blir problemen med slutförvaringen å andra sidan snarast större
än om man har blandat avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns alltså inga miljöskäl som talar för upparbetning. Många sådana skäl talar
tvärtom emot. I strävan att förhindra kärnvapenspridning är upparbetningen ett
stort hinder Enligt min uppfattning finns det alltmer av både miljö- och
nedrusiningsskäl som talar emot upparbetning som en metod all hantera
kärnkraftsavfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del faktum att resursfrågorna i så hög grad är internationella problem
får inle leda lill alt vi här hemma sätter oss ned med armarna i kors. Vår
erfarenhet säger oss att arbetet att nå fram till internationella överens­kommelser
kräver lång tid och att framstegen hittills är så små alt de knappast är
skönjbara. Vi måste ta vårt ansvar själva här i vårt land, här i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
en mycket lång följd av år lade centern fram motioner med krav på en
resurshushållningsplan. Tanken var alt den skulle bilda underlaget för en
utveckling mol ett mer resurshushållande samhälle. Vi måste utveckla
produktionsmetoder som innebär att vi bättre utnyttjar råvarorna och minimerar
påfrestningarna på miljön. Vi måste skapa en varuproduktion där kvalitet och
hållbarhet sätts i första mmmet. Vi måste se till all vi kan återanvända
råvaruinnehållet i de varor vi använt. Vi måste faen konsumtion som utgår ifrån
medvetande om vad vi verkligen behöver och vad som är onödigt slöseri. Vi måste
kort sagt lära oss att bruka utan atl förbruka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centerkravet
om en resurshushållningsplan avslogs konsekvent av riks­dagsmajoriteten. Först
i och med majoritetsskiftet i 1976 års val fick vi politiska fömlsättningar här
i landet att la itu med de här frågorna. Regeringen Fälldin tillsatte en
utredning, miljö- och resurskommitten, med uppgift atl ta fram underiag för
framlidens resurspoliiik i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ekologisk grundsyn ställer nya krav på forskningen i vårt land. Kravei på elt
resursbevarande samhälle innebär inte alt teknikens roll blir mindre. Vi
ställer stora förhoppningar på teknik och vetenskap. Men leknik och vetenskap
svarar bara på de frågor vi ställer. Det är frågorna som måste bli annoriunda i
framliden, och därmed lär svaren också bli det. Vi måste lära oss mer om de
ekologiska samband vi själva ingår i. Vi måste utveckla nya produktionsmetoder.
Vi måste undersöka möjlighelerna atl ersätta lagrade råvaror med förnyelsebara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som under de två senaste åren har skett på energiforskningens område är ett bra
exempel. I forskar- och uppfinnarvärlden sjuder det i dag av idéer som kan visa
sig fruktbärande för framtidens uthålliga och miljövänliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;energisystem. Låi oss
hoppas alt vi kan få till stånd en liknande utveckling på många andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Också i vårt politiska dagsarbele är del viktigt atl miljö- och
resurshänsyn ständigt finns i vårt medvetande. Vi måsle alltid ställa oss
frågan om priset för våra åtgärder eller brislen pä åtgärder. Del gäller inle
enbart, kanske inte ens i första hand, del ekonomiska priset. Del måsle också
gälla priset för vår natur, vår egen hälsa och våra efterkommandes.
Konfliktområdena är många och kommer säkert all förbli så även i framliden.
Kortsiktiga ekonomiska hänsyn har en genomslagskraft som bokstavligen talat är
livsfarlig på längre sikl. Tiden har kommit då vi måste sätta livet och del
levande i första mmmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Debatten
om åkermarken är belysande. Åkermark är så praktisk för allt möjligt. Den är
ofta välbelägen och lätt atl ulnyltja. Även där andra möjligheter finns är
frestelsen stor alt utnyttja åkermark för motorvägar, bostadsområden,
industriområden, flygplatser m. m. Många betraktar alla de här sakerna som viktigare
än jordbruk. Men vad är egentligen viktigare än mat i en värld där undernärda
och svällande människor kan räknas i miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
borde vara en självklarhet att den mark som är bäst lämpad för
livsmedelsproduktion också reserverades för det ändamålet. Regeringen Fälldin
tillämpade den principen på ett konsekvent sätt. Jag hoppas att den politiken
kommer atl fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
resursbevarande samhälle är något som inle kan skapas enbart av politiker. Det
kan inte bara komma till uppifrån genom beslut av regering och riksdag. Det
måste bygga på ell engagemang hos alla människor. De viktigaste besluten är
ändå de som fattas av den enskilda människan i hennes vardagssituation. Alltför
länge har vi levat i en illusionernas värld där vi trott att källorna aldrig
sinar. Vi har vant oss vid en slil-och-släng-mentalitet som inte har någon
framtid. Materialismen i det moderna industrisamhället har paradoxalt nog
urartat i ett förakt för de materiella tingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
måste f tillbaka något av gamla tiders respekt för tingen. Vi måste åter lära
oss alt vårda det vi har. Likadant är det med vår inställning till naturen i
vår närmaste omgivning. Ingen lagstiftning i världen kan ersätta den enskildes
ansvarslagande i hans umgänge med naturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Människans
förmåga och vilja att la ansvar hänger i hög grad samman med hur samhällel ser
ul. Många människor upplever i dag ett främlingskap i de miljöer där de lever
och verkar. I ett centraliserat stordriftssamhälle där livsfunktioner som
boende, arbete, frilid och mänsklig kontakt ofta är starkt skilda från varandra
blir della följden. Det är lätt atl förslå all känslan av främlingskap och
vanmakt kan förkväva viljan atl la ansvar. Vi måste arbeta för ell samhälle,
som erbjuder livsmiljöer som den enskilda människan kan ha överblick över, öva
inflytande på och la ansvar för. Elt decentraliserat samhälle kan fylla de här
villkoren. Det är en förutsättning för atl vi skall kunna utveckla ett
resursbevarande samhälle som bygger, inte på tvång, utan på varje människas
engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi måste anpassa
samhällsstrukturen till människans verkliga behov inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de ramar som naturen ger
oss. Det är hög tid förallernativ-alternaliv som är bäst för våra barn i nuet,
som vuxna och som äldre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror inte att del är möjligt atl i framtiden, i ett samhälle som vårt, utlova
en ständig stegring av den sorts levnadsstandard som lar sig uttryck i mängden
varor som man kan köpa. Väridens förmåga alt producera råvaror och ta emot vårt
avfall kommer inle att tillåta deUa. Solidariteten med en utarmad majoritet av
väridens befolkning borde förbjuda oss det. Men kanske är del inle heller det
vi önskar oss för framtiden. Kanske är det inle ökade kvantiteter vi vill ha
utan bättre kvalitet, bra och ändamålsenliga saker som håller länge. Vi måste
ersätta mänsklig gemenskap och kontakt med en frisk och ren natur, meningsfullt
arbete, en stimulerande frilid och en livsmiljö som vi själva kan vara med och
forma och som vi kan trivas i. Vi måste ha elt jämställdhetens samhälle, som
ger någonting positivi åt varje människa - ett samhälle där barn och äldre,
sjuka och handikappade lever i gemenskap som medmänniskor. Vi måste ha elt
samhälle med livskvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STAFFAN BURENSTAM LINDER
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I alll utom energifrågan fungerade samarbeiei inom trepar­tiregeringen
alldeles förträffligt. Jag vill säga som en personlig reflexion att jag såsom
tillträdande regeringsledamot för två är sedan blev överraskad över hur bra och
hur lätt del gick atl samarbeta, trots alt det ändå var fråga om tre partier
med olika program. Till stor del sammanhängde del naturiigtvis med den
skickliga ledning av regeringen som statsministern utövade under dessa tvä är.
Det är viktigt atl slå fast, även om det nu tillhör del förflutna, atl
samarbetet mellan de tre regeringspartierna gick så bra som det gjorde hell
enkelt därför att det i sin tur har sin betydelse för framtiden när det gäller
alt återskapa förtroendet för ett samarbete mellan de borgeriiga partierna inom
ramen för en trepartiregering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
goda samarbeie avsatte också goda resultat, som redan har redovisats av olika
företrädare för de borgeriiga partierna. Det är inle minst på del ekonomiska
området som det nu finns möjligheter atl se att väsentliga förbättringar har
åstadkommits. Vi har på den korta tid som tvä år ändå är tagit oss ur en myckel
djupgående ekonomisk kris-en kris som till en del har atl göra med svårigheter
som alla i-länder har utsatts för men som också var hemmatill verkad i Sverige
pä grund av en tokig ekonomisk politik förd under åren 1974 och 1975 och under
inledningen av 1976. Denna ekonomiska politik ledde framför allt till våldsamma
kosinadsstegringar, som förpassade många av de olika branscherna i landets
ekonomi ut i svårartade krisförhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan på olika säu nu slå fast hur denna förbättring kan iakttas.
Prisstegringarna är avsevärt lägre i åran vad de har varil tidigare under en lång
följd av år, och vi kan se all de i Sverige kommer atl bli lägre än i andra
länder och att man kommer alt med god marginal underskrida den prisstegrings­siffra
som finns nämnd som en gräns i avtalen pä arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har också, som har påpekats här, skett en oerhört omfatlande omsvängning i
utrikeshandeln, innebärande en förbättring i vår handelsba-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lans
med ungefär 10 miljarder kronor. Nu ärju handelsbalansen inte något som varje
medborgare går omkring och tänker på dagligen, men den har sin oerhört stora
belydelse, eftersom man endast genom en balans i betalning­arna med omväriden
kan undvika myckel smärtsamma ingrepp, som förvisso skulle kännas för varje
medborgare. Regeringens insatser har lyckats att vrida utvecklingen rätt på
denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är också viktigt alt slå fast att del inom de områden där man nu kan iaktta
ekonomiska förbäuringar hade skett en gradvis försvagning i svensk ekonomi
sedan en läng följd av år tillbaka. Del är egentligen inte så atl dessa olika
svagheistecken plötsligt uppdagades år 1976, ulan alla som vill del kan se hur
antalet anslällda inom industrin, ulrikeshandelsbalansen och liknande faktorer
uppvisade en gradvis försämring av Sveriges ekonomiska läge, som doldes under
åren 1974, 1975 och 1976 genom en synneriigen kraftig upplåning i utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
trepartiregeringen hade att fortsätta med denna upplåning, eftersom del inte
går att omedelbart vrida den ekonomiska utvecklingen räll när den en gång har
gått snett, men vi kan nu se hur vi är på god väg atl komma i ett ekonomiskt
läge, som gör det möjligl för oss att leva på våra egna resurser i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också viktigt att slå fast alt dessa framsteg har uppnåtts med generella
ekonomisk-politiska medel. Självklart har den lidigare regeringen varil tvungen
atl i en lång rad krisbranscher göra punktvisa insatser i myckel stor
omfattning, men de klara och slora omsvängningarna till ett bättre ekonomiskt
läge än vad som nu syns i prisutveckling, utrikeshandel och annat har
åstadkommits genom generella ekonomisk-politiska insatser, där man har förlitat
sig på marknadskrafter, för det är faktiskt det man gör när man ändrar landets
växelkurs, som vi har gjort, eller när man sänker löneskatter i den omfattning
som vi har gjort. Det här är generella ekonomisk-politiska åtgärder i förlitan
på atl marknadskrafter skall vända utvecklingen till det bättre. På samma sätt
är det med de sänkningar av inkomstskatter som vi har gjort, den indexreglering
av skalleskalor som är beslutad och som har gjort det möjligl för
arbetsmarknadens parleran sluta ett rimligt ivåårsavtal och la sin del av
ansvaret, de räntesänkningar som regeringen har vidtagit och som ett led häri också
de förbättringar som har genomförts i exporlfinansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är som sagt generella ekonomisk-politiska insatser i förlitan på
arbetsmarknadens krafter, en helt annan ekonomisk politik än socialdemo­kraterna
vill stå för. De har i stället de sista åren av sitt regeringsinnehav ställ för
en politik som skapade dessa kriser. Det är därför också följdriktigt alt
socialdemokraterna under trepartiregeringens tid, när de här ingreppen vidtogs,
systematiskt sade nej. Man var emot växelki:rsändringen, man var emot
sänkningen av löneskatter. I stället hade man förslag pä omfattande höjningar
av olika skatter och avgifter. Lägger man ihop della, herr talman, kommer man
fram till att kostnadsläget för svenskt näringsliv i förhållande till omvärlden
skulle ha varit ungefär 25 96 högre i dag än det nu är. När jag har hört
företrädare för socialdemokraterna tala om svårigheter i olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;branscher,
krisorter och annat, harjag tänkt: Vilka kriser skulle det inte ha varit i
textilindustrin, i skoinduslrin, i stålindustrin, om man nu skulle ha haft atl
kämpa med ett 25 96 högre kostnadsläge än det som vi faktiskt har fått tack
vare regeringens framgångsrika insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
de här framgångarna får icke överskugga att här finns allvariiga, stora,
långsiktiga problem, .som den tidigare regeringen endast hade hunnit ta ett
första grepp på för alt försöka komma lill rätta med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
vore djupt olyckligt om de uppsving som man nu kan fä i produkti­viteten skulle
tolkas som om alla problem vore överståndna. De uppsving som nu kommer är mer
beroende på atl man kan hell utnyttja produktions­apparaten lill följd av
förbättrat kostnadsläge och förbättrad konkurrenskraft. Men kvar slår problemet
att få hela kapaciteten atl öka, alt få en långsiktig styrka i utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
måste vara medvetna om att svensk ekonomisk tillväxt måste komma att öka för
atl man skall kunna lösa spänningarna mellan olika grupper och tillgodose krav
på förbättringar, inle minst mellan del växande antalet pensionärer och aktiva
yrkesarbetande. Vi måste vara medvetna om den oerhört knivskarpa konkurrens som
råder på världsmarknaderna och där varannan svensk industriarbetare är beroende
av atl den konkurrensen kan klaras. Vi skall vara medvetna om del allra mest som
många tecken tyder på atl delta konkurrenstryck håller på alt skärpas genom att
det är ell antal u-länder som vinner i ekonomisk slagkraft tack vare all de
övergett myckel av byråkrati och inåtvänd ekonomisk planering och i stället
satsar mer pä utrikeshandel och den vägen uppnår ekonomisk tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att vi skall kunna klara dessa långsiktiga svårigheter och utmaningar i svensk
ekonomi måste vi föra en ekonomisk politik som gör alt det lönar sig alt
arbeta, atl utbilda sig, atl starta företag. Detta innebär all ett planmässigt
arbete på att sänka skattelrycket är nödvändigl. Endast om vi sänker
skattetrycket kommer vi all fä så mycket fart i svensk ekonomi alt man kan
klara sysselsättningen och för den delen även klara all få en ekonomisk
utveckling sådan att vi får några skatteinkomster i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man kräver en sänkning av skattelryckel innebär del inle nöd vändigt-vis atl
staten skall ha färre antal kronor atl röra sig med i en framlid. Jag menar att
vi måste sänka skattetrycket så alt den framtida ekonomiska utvecklingen inte
skall avstanna, vilket skulle leda till aU staten får mindre skatteinkom­ster.
Del är vid detta allvariiga vägskäl vi befinner oss f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatieirycket
måste sänkas så alt flit och hederiighet i Sverige inle alldeles skall komma i
vanrykte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
behövs också för alt ge tillräcklig dynamik åt värt näringsliv och en tilltro
till framliden. Det socialdemokratiska långtgående hotel om atl införa
kollektiva löntagarfonder försvårar redan utvecklingen. Varje företagare som
tänker sig satsa en del av sina pengar för att bygga ut sitt företag sätter sig
ned - det lar jag för givet - och funderar pä om han verkligen skall göra del.
Lyckas han och har framgång, är det risk atl det blir några löntagarfonder och
Landsorganisationen som lar över. Jag är övertygad om att delta hol om
löntagarfonder redan nu ökar svårigheten alt skapa sysselsältning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utveckling
i Sverige. En bil av arbetslösheten har atl göra med de socialdemokratiska
hoten om att införa kollektiva löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
är inte minst allvariigl när del gäller ungdomsarbelslöshelen. Vid utvidgning
och nystartande av företag är det ofta ungdom som träder ut på arbetsmarknaden
och får den första chansen. En bil av ungdomsarbetslös­heten f n. har också alt
göra med hotet från socialdemokratisk sida att införa löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också viktigt, herr talman, att vi gör absolut klart för oss att i vår
ekonomi krävs omställningsförmåga och en röriig arbetsmarknad. Sådant skapar
påfrestningar, men påfrestningarna för de många svenska medbor­garna kommer alt
bli mycket större om man underlåter all i tid anpassa sig lill förändrade
villkor i ullandel. Man skall inte tro alt man kan skydda svensk exportindustri
genom olika handelshinder eller någonting annat som skulle kunna avskärma den.
Den svenska exportindustrin måsle klaras på värids­marknaden. Den verkligheten
måste vi i lid göra klar för oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forskning
och utbildning är, herr talman, någonting myckel betydelsefullt för att vi
skall kunna hålla kvaliteten i svensk ekonomi. Också socialdemo­kraterna talar
nu om forskning och utveckling, och del är bra. Det är bara all konstatera alt
under en följd av är försökte socialdemokraterna starkt motverka all företag
och universitet skulle kunna ha ett samspel för atl göra det möjligl alt snabbi
nyttiggöra landvinningar i forskningen. Framför allt, herr lalman,ärdet viktigt
att vi i Sverigeslär fast att vi kan hojta på forskning hur mycket vi vill. men
vi kommer atl få dålig forskning om vi inte har bra forskare, och bra forskare
kommer vi aldrig atl få om vi inle har bra utbildning. Bra utbildning kommer vi
aldrig att få om man inle vill göra klart för sig att skola och universiiet är
arbetsplatser, där en aldrig så nymodig pedagogik inle gör del möjligl att
kompensera den egna individens arbets­insatser. Del är elt farligt bedrägeri
som f n. bedrivs, där man försöker låtsas som om elever egentligen inle behöver
jobba, del behövs inle någon ansträngning. Del är ett utomordentligt farligt
bedrägeri för de många enskilda människorna och för landets ekonomiska
utveckling lill ett mänskligt och humanistiskt samhälle. Jag har konstaterat
alt socialdemokra­tiska partistyrelsen i samband med partiets kongress sade att
det finns en del svagheter i skolan, men att de mest beror på att arvet från
den gamla lärdomsskolan lever kvar i alltför hög grad. Jag tror alt man lurar
sig ofantligt om man tror all oredan i skolan f n. har att göra med atl det
finns för mycket kvar av den gamla lärdomsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budget- och
ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! Vi har under några veckor fält
ganska mänga rapporter om svensk ekonomi. Läl mig påminna om ell par av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konjunkturinstitutet
menar alt utvecklingen under 1978 är klart gynn­sammare än vad man i våras
trodde all den skulle bli. Och utsikterna för den' svenska ekonomin under 1979
ler sig tämligen gynnsamma. En betydande tillväxt är att vänta. BNP beräknas
öka med så myckel som 4 %. Produkti­viteten kommer att återhämtas. Den svenska
exporten och den inhemska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efterfrågan kommer att
öka. Både den privata och den offentliga konsum­tionen väntas också öka.
Konsumentpriserna väntas stiga måttfullt, inte bara jämfört med 1977 och 1978
ulan även jämfört med hela 1970-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
mörka punkier finns i bilden. Sysselsättningsläget skulle förbättras först in
på nästa är, och investeringarna kommer visserligen att öka men ändå att ligga
pä en låg nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
säger i sin höstrapport ungefär delsamma. Man har på flera punkter lägre
siffror och inte fullt så stora förväntningar i fråga om tillväxt, konsumtion
och investeringar. Man får ändå en bild av, som del sägs i rapporten, en inle
oväsentlig allmän tillväxt nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av våra större affärsbanker säger i sin översikt alt den svenska ekonomins
siluation nu håller på alt ljusna i flera avseenden: stigande orderingång lill
industrin, förbättrad handelsbalans och dämpad inflations­lakt. Och
förbättringarna går snabbare än flertalet bedömare för ett halvår sedan räknade
med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är alltså en på mänga sätt ljusare bild - ingalunda problemfri, men ändå en
bild med fler och starkare positiva inslag än vi mött under några år. Somliga
kanske t. o. m. skulle säga atl nu är krisen över. Men vi har också fått några
rapporter som även talar om en problemfylld framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
amerikanskt konsultbolag har granskat svensk ekonomi och lämnat en omfattande
rapport. Man kan självfallel ha olika meningar om rapportens kvalitet och
innehåll, och jag vill nog sälta några frågetecken kring flera av synpunkterna,
men rapporten ger ändå en analys av ekonomi och näringsliv som är intressant
all läsa. Konsullbolaget säger bl. a. atl del kommer alt krävas en målmedveten
och djupgående omstrukturering av den svenska industrin om Sverige i framliden
skall kunna försvara sin ställning på världsmarknaden och sin höga
levnadsstandard. Investeringsnivån och invesleringsmönslrel måste höjas resp.
förändras. Huvudproblemet för Sverige är, säger man, inte längre den höga
kostnadsnivån och kapilalbrist och inle heller den offentliga sektorn.
Huvudproblemet är alt de råvaruba-serade branscher på vilka vi tidigare levat
högt, järn, skog och stål, definitivt har sin storhetstid bakom sig. Man talar
om seklorer pä nedgång och friska sektorer i svensk induslri. På nedgång är
slål, specialstål, järnmalm, skog och varv. Friska är verkstadsindustri, kemisk
induslri och transportindustri utom varv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är inte lätt atl omstrukturera, och den inlernalionella konkurrensen hårdnar.
Världshandeln ökar inle i samma takt som förut. Sverige har en del goda
fömlsättningar; kunniga yrkesarbetare, skickliga företagsledare osv., men
näringspolitiken harhiltills varit för kortsiktig och för defensiv. Flera av
våra konkurrentländer är mera målmedvetna och konstruktiva. Men Sverige har
goda chanser i fiera tillväxtbranscher, fömlsau alt vi fören industripolitik
som främjar tillväxt i industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
bild av svensk ekonomi som vi nu möter i en lång rad av ekonomiska rapporter är
alltså denna; Sveriges ekonomiska läge är nu i fiera avseenden bättre än under
de senaste två tre åren, och utsikterna för del kommande årel är gynnsamma. Del
finns emellertid fortfarande flera problem. Uppgången&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sker
sakta och från en låg nivå. Också i en stark ekonomi kommer vi alt möta
problem. Fortlöpande omstruktureringar kan ställa flera branscher och orter i
en besvärlig situation. Samstämmigheten bland ekonomiska bedömare -antingen de
är förankrade i forskning, arbetsmarknad, banker, näringsliv, organisationer
eller partier - är nu ovanligt stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
riksdag har emellertid via en riksdagsmotion fått en annan bild av del
ekonomiska läget. Jag tänker pä den socialdemokratiska pariimoiionen om den
ekonomiska politiken. Man säger i den atl oron och osäkerheten sprider sig i
det svenska samhället, hundratusentals löntagare och deras familjer lever i
ständig ovisshet. I beskrivningen av nuläget och i bedöm­ningen av framtiden
nämner man inte myckel om alla de fakta som vi möter i andra rapporter, inte
mycket om ökad tillväxt och produktivitet, om stigande orderingång, om bättre
handelsbalans och lägre inflationstaki. Man talar i stället om låga
industriinvesteringar och bostadsinvesteringar, om svag utveckling av
hushällens disponibla inkomsier. Och detta senare är en del av verkligheten, en
del som andra bedömare också har med i sina bilder, men del första är också en
del, en väsentlig del, ty det visar hur svensk ekonomi sakta men säkert återfår
aktivitet och styrka. Del blir en hell oriklig och falsk bild, om man inle
visar båda sidorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
politisk och ekonomisk debatt har ju ofta ett behov av all schematisera och
förenkla. Somliga finner bara en rad dala som visar hur mörk tillvaron ter sig,
hur nedåtgående olika trender är. Somliga finner bara en rad positiva inslag,
uppåtgående trender osv. Men verkligheten är inle sä enkel. Tillvaron är inte
sä nattsvart som en del vill ge intryck av, och inle heller så problemfri som
andra vill ge intryck av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns i dag ingen grund för att säga alt alla problem är lösta. Men det finns
inte heller någon grund för atl ge en allmän bild av oro och osäkerhet i svensk
ekonomi. Den svenska ekonomin är nu i fiera avseenden starkare än under
lidigare år under 1970-lalet. Jag jämför då inte bara med de svaga åren ulan
också med de goda och med 1970-talet som helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya regeringen ser det som en av sina mest centrala uppgifter atl fullfölja
arbetet på alt skapa balans i svensk samhällsekonomi och atl förbättra vårt
näringslivs konkurrensförmåga. Det är bara en stark ekonomi som ger oss
möjligheter alt förverkliga en målmedveten reformpolitik och trygga
sysselsättning och framsteg. Några uppgifter är särskilt väsentliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stabila
priser är elt av de viktigaste och svåraste målen. Del har vi i Sverige liksom
många andra länder fått uppleva. Prisuppgången under 1977 är en illustration.
Våra priser steg under året med 12-13 96. Del finns debattörer som tycks vilja
göra 1977 till det enda året under 1970-lalel. Del poliliska minnet är högst
begränsat. Men prisuppgången under 1970-lalel har i genomsnitt varit drygt 10
96. 1978 lycks bli ett av de bättre åren. Prisupp­gången kommer kanske att
stanna vid 8 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konjuriklurinstilulet
bedömer att prisuppgången under 1979 kan stanna vid 5-6 96). Det är i och för
sig inget tillfredsställande tal. Del vore en fördel för svensk ekonomi, för
våra löntagare och för våra pensionärer, det vore gynnsamt för våra förelag och
deras möjligheter alt sälja på hemmamark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nåden
och exportmarknaden, om vi kunde ytteriigare begränsa prisökning­arna. Men
stannar de vid den nivå som konjunkturinslilutel nämner i sin prognos sä är det
ändå ett hyggligt resultat. Det kommer atl fordra beslämda insatser av regering
och riksdag, av arbetsmarknadens organisationer och näringslivet att nå det
målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kommer alt medverka med en restriktiv prispoliiik, en skattereform och en
fasthet i hanteringen av statliga taxor och avgifter. Del finns faktorer som
den inle kan påverka - internationella råvaruprishöjningar t. ex. Regeringen
kommer dock atl inrikta samhällets prispolitik på atl så långt som möjligt
stabilisera priserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trygg
sysselsättning är ett annat viktigt men också svårt mål, även om vi i Sverige
lyckats bättre än man gjort i många andra länder, och under detta år bättre än
lidigare regering i böan av 1970-talet. Vi haren hög sysselsättning i Sverige;
omkring 4,1 miljoner är sysselsatta, och det är flera än lidigare år. Detta
faktum bör vi inle glömma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vi har också en hög arbetslöshet - ett faktum som nuvarande regering förvisso
är medveten om. Vi kommer därför att salsa hårt på all få en arbetsmarknad med
flera och trygga jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
av de beslut som fattades under 1977 och 1978 har medverkat till att svenskt
näringsliv nu håller på atl återvinna konkurrenskraft och styrka och därmed får
möjlighet att anställa flera människor. Vi vet alt del kommer att erfordras
fortsatta, omfattande statliga insatser för atl i samverkan med kommuner,
förelag och fackliga organisationer bevara jobb och skapa nya jobb. Också
fortsättningsvis kommer sådana insatser atl vara så väsentliga alt man måste
acceptera stora statliga budgetunderskott. Jag har sagt - och jag har den
grundsynen i nuvarande budgetarbete - alt det är nödvändigare alt få en
arbetsmarknad i balans än atl fä en statsbudget i balans. De ytterligare
stimulanser av vår ekonomi genom sänkt inkomstskall och förbätirade barnbidrag
som Ola Ullslen aviserat tidigare i dag bör medverka till alt vi får en högre
aktivitet i vår ekonomi och därmed flera och tryggare jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det behövs också omfattande och långsiktiga stmkturinsalser. Jag vill, som
sagt, inle instämma i flera av de synpunkter som lagts fram i en aktuell
konsullrapport om svenskt näringsliv, men jag tror atl det är en riktig
bedömning att det krävs en målmedveten och djupgående omstrukturering av den
svenska industrin, om Sverige skall kunna bevara sin ställning i
väridsekonomin. Vi har fattat en rad beslut som kommeraii medverka till att
förnya och utveckla vårt näringsliv. Jag vill, förutom vad jag redan har sagt
om den ekonomiska politiken, om löneskatter och växelkurser och annat, nämna
besluten om mindre och medelstora företags framtida utveckling, om
utvecklingsfonder, kredilstöd, reformerad förelagsbeskattning, exportstöd och
andra exportfrämjande åtgärder. Dit hör också besluten om arbetsmark­nadspolitiken,
om arbetsmarknadsverkels resurser och om nyrekryterings-stödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har emellertid långt kvar inom alla partier och organisationer, innan vi
formulerat en mera långsiktig näringspolitik. Vilken är samhällets, vilken är
företagsledningarnas, vilken är de anställdas roll när det gäller atl medverka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
en förnyelse av vårt näringsliv? Skall samhällel medverka lill, kanske initiera
strukluromdaningar? Skall man gå in i företag och skapa nya enheter? Jag vill
söka svaret på de frågorna uiifrån en grundöverlygelse om mark­nadsekonomins
styrka och värde i en vital demokrati men också i ett medvetande om att
lösningar för framtiden måste sökas i nära samverkan mellan samhälle, förelag
och löntagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fast budgetpolitik är en iredje uppgift. Hur svär den blir älerslär att se. Vi
har betydande statliga budgetunderskott, och landstingen och kommu­nerna har
elt besväriigt budgetarbete. Det gångna statliga budgetåret slutade med ett
underskott om närmare 26 miljarder,det nuvarande kommeratt sluta med ännu högre
budgetunderskott, och olika prognoser och flerårsbudgeter visar alt vi kommer
att få arbeta med betydande budgetunderskott långt in i 1980-lalel. Det finns
de som roar sig med sifferjämförelser mellan nuläge och tidigare läge. Föratt
det skall bli effektfullt rör man sig ibland med budgetår, ibland med
kalenderår, och söker ständigt lägsta siffra resp. högsta siffra men glömmer
sådana ting som statens budgelvolym och balansens andel av statsbudget och BNP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
budgelperspekliv är oroande. Jag har sagt att siffrorna i flerårsbud­geter är
en allvarlig signal för alla politiker i regering, riksdag, landsting och
kommuner. Statens budgetunderskott är stora och kommer även under tämligen
gynnsamma omständigheter kommande år att ligga kvar på en hög nivå. Därför
måste arbetet med nästa statsbudget präglas av stramhet. Det är i nuvarande
pariameniariska läge nödvändigt att riksdagspartiernas arbete präglas av ansvar
för landets ekonomi. Samtliga partier måste vara beredda att inta en restriktiv
attityd till reformer som ställer stora anspråk på statens budget. Insatser för
sysselsättning och social omsorg måste komma i första hand. Det är inte möjligt
atl på långt när tillgodose alla de krav och önskemål som framförs från olika
håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
harjag under dagens deball noterat att flera talare, bland dem de stora
riksdagspartiernas ledare, har betonat nödvändigheten av fasthet och av atl
undvika påslag pä budgetförslag. Jag utgår ifrån alt man menar allvar med sina
ord och all man kommer atl visa det ansvaret i del dagliga riksdagsar­betel. Då
kan vi, herr lalman, med en hygglig grad av tillförsikt se fram mol de kommande
åren. Men det gäller verkligen all från alla håll bemöda sig atl leva upp lill
de uttalade orden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CARL-HENRIK HERMANSSON
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I dag var man för första gängen på länge litet nyfiken på hur debatten
skulle förlöpa. Man kunde eventuellt vänta sig siarka motsättningar mellan
partiledarna. Del blev annorlunda. Efter all ha hört de tre f d.
regeringskollegerna och Olof Palme i den inledande deballmndan känner man sig
frestad att ändra pä en pjästiiel av Pirandello och tala om &amp;quot;fyra
partiledare som söker en författare&amp;quot;. Del är efter dagens debatt,
tyckerjag, helt klart alt del är Lars Werner som är oppositionsledaren i
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är heller inle frågor om kampen inom Fälldins regering eller om Ullslens pokerspel
som dominerar ute bland människorna. Nej, det är i stället&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följande fråga som reses
allt högre: Ni regeringsmedlemmar, direktörer i storfinansen,
centralbyråkraler, ni makthavare - vad har ni gjort med vårt land, vad har ni
gjort med Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
96i av alla ungdomar under 25 år går arbetslösa. För ungdomar mellan 16 och 19
år är siffran drygt 10 %. Bland flickorna är del ännu värre. Bland
invandrarungdomen är arbetslösheten 14 %.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
100 000 är öppet arbetslösa. Men räknar man samman alla grupper som ställts
utanför den ordinarie produktionsprocessen - de som är under AMS-ulbildning, på
beredskapsarbeten, i skyddade verkstäder, förtidspen­sionerade av s. k.
arbetsmarknadsskäl, långtidssjuka, utslagna -så kommer man upp till närmare en
miljon människor, en fruktansvärd anklagelse mol kapitalismen och dess
makthavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
två år har priserna på konsumtionsvaror stigit med 20 96. Hyrorna har stigit
med 25 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga samlingsregeringens väg genom två år har kantats av nedlagda
industrierochslopadearbetstillfällen. På en rad håll ilandet resersig nu tomma
fabriker som jättelika induslrimonumenl. Res och beskåda exempelvis Sune
glasbruk, nyss fyllt av liv och skapande arbete, i sin funktion en hyllning
till generationer av glasbruksarbetare och deras yrkesskicklighet! Nu står del
slocknat, förstelnai, ett vittnesbörd om monopolkapitalels härjningar i svenskt
näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
är inget enstaka exempel. Textilfabriker, skofabriker, massafabriker och
järnbruk som redan stoppats kommer under de närmaste åren atl fä sin efterföljd
i nedlagda skeppsvarv, kallnade masugnar och igenväxta gruv­hål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kommun efter kommun upptäcker man hur fariigt och besinningslöst det var all
låta elt storföretag monopolisera arbetsmarknaden och bestämma kommunens
planering. När högre profiler kan hämtas pä annat håll svalnar intresset för
den kommun och del land vars gåvor monopolförelagel utnyttjat. Något
samhälleligt ansvar vägrar storfinansen alt ta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
1965 och 1977 minskade sysselsättningen i svensk industri med 85 000 personer.
Mellan samma är ökade den i svenskägda producerande dotterföretag utomlands med
mer än 120 000 personer. En direkt utflyttning av arbetsplatser från Sverige
har skett. Årtalen visar all del inte är enbart den borgerliga regeringen som
bär elt ansvar för denna politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
kommer nu att ske i vårt land? 1 Ullslens regeringsförklaring sägs att
grundvalen för samhällsbygget skall vara marknadsekonomi och ett generöst
företagsklimat. Det betyder atl förelagens profitjakt också i fortsättningen
skall få bestämma vad som produceras och var produktionen skall ske. Del
betyder atl de stora monopolförelagen också i forlsäliningen har regeringens
välsignelse att handla så som t. ex. PLM gjorde i Surte. Det betyder att dagen
och morgondagen kommeraii präglas av nya industrinedläggningar, av ökad
utslagning och av ökad arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sägs nu atl konjunkturen häller på alt vända, atl export och produktion kan
väntas öka, all det t. o. m. blir ett visst utrymme för ökning av konsumtionen
efter de senaste årens nedpressning. Det är i och för sig inget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;märkligt.
Men man bör observera alt det ännu rör sig om gissningar, inle om verklighet.
Kapilalistiska konjunkturkriser brukar ha ett slut. De avlöses av en uppgång i
produklionen. Men del väsentliga är atl kapitalismen på nytt kommer in i samma
felaktiga kretslopp, som obönhörligt leder till en ny kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiska
kriser har framträtt alltifrån kapitalismens genomslag som produktionssätt. Del
nya ärande kommer allt lälare. Nyll förde allra senasle åren är all kriserna är
förbundna med inflation och prisstegring. Det är en uttryck för de alll
kraftigare motsättningarna inom kapitalismen. Dessa framträder också däri alt
arbetslösheten inle längre försvinner underden s. k. högkonjunkturen. Den
stannar kvar. Sverige har fått en permanent, en varaktig, arbetslöshetsarmé. I
de konjunklurrapporter som nu framlagts räknar man också med oförändrad
arbetslöshet under nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är ett läge som inte kan accepteras. Ett samhälle som inte kan garantera arbete
åt alla medborgare har dömt sig självt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finns
då möjligheter för en annan politik som bekämpar arbetslösheten och säkrar
arbete ål alla? Varaktig full sysselsältning och i synnerhet ett meningsfullt
arbete ål alla kan först skapas i elt samhälle som bygger på planekonomi och
socialism. Men man kan självfallel inle nöja sig med delta konstaterande.
Kampen mot arbetslösheten måste las upp i dag. Arbetslöshet och utslagning
skapar så många problem för de utsatta och för samhället alt deras bekämpande
måste vara en huvudfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vpk
har ställt kravet att man under de närmaste tolv månaderna skall skapa 100 000
nya jobb och även konkret visat hur delta skall gå till. Bygg 25 000 fler nya
lägenheter än regeringen vill eller sammanlagt 85 000 lägenheter - det betyder
helärsjobb ät ytterligare 15 000 byggnadsarbetare! Bygg 50 000 daghemsplalser
och öka personalen på daghemmen - del betyder jobb ål ännu fler
byggnadsarbetare som nu går arbetslösa och ät ungdomar som kan utbildas till
daghemspersonal! Förbättra miljön, bygg ul de kollektiva kommunikationerna,
starta produktion av maskiner och apparater föratt utnyttja sol, vind och
jordvärme som energikällor, försvara jobben vid varven, vid järnverken, inom
textil!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns inget värre slöseri än att tvinga folk till arbetslöshet. Det finns i dag
många arbetslösa i Sverige, och det finns samtidigt stora behov av mera
bosläder, flera daghemsplalser, bättre kollekliva kommunikationer osv. Men är
det då inte självklart att de arbetslösa byggnadsarbetarna skall ges en chans
att bygga mera bosläder, flera daghemsplatser osv? Allt annat måste ju vara
oförnuftigt. Det är en fråga om politisk vilja och om organisation alt klara
den saken. De borgerliga regeringarna visar genom sin brist på handling all de
inte vill göra slut på arbetslösheten. Den är till en viss gräns bra atl ha för
kapitalisterna. Den håller nere lönerna,den bildaren reserv av arbetskraft för
nya verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
brittiske nationalekonomen Keynes skriver i en av sina böcker att om man inte
kan organisera vettigare sysselsättning, så är del i alla fall bättre all folk
fSr i uppdrag atl gräva ett stort hål i marken än atl de inle har något arbete
alls. Del är nog riktigt fortfarande, men kraven ställs i dag högre. Alltmera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;börjar grupper och rörelser
ställa krav om en alternativ produktion och menar därmed en samhällsnyliig
produktion, som utgår frän människornas behov. Del är inle likgiltigt vad som
produceras, om del är mal och kläder eller krigsmateriel och lyxprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är heller inte likgiltigt hur varor och tjänster produceras. Pä många områden
och i många sysselsättningar är arbetet i dag degraderat lill monotona och
tröstlösa uppgifter, för alt inte tala om de många jobb där arbetaren
fortfarande direkt måsle riskera sin hälsa. Den tekniska utveck­lingen måste
anpassas lill människan, medan kapitalisterna vill ha det tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
arbetet skall kunna ges sådana former som säkrar människovärde och
meningsfullhet måste arbetarna erövra makt och bestämmanderätt över arbetets
och produktionens organisation. Del går inle om man satsar pä kapitalistisk
marknadsekonomi och är generös mot storföretagen. Människo­värdet vinns bara i
kamp mol dem som förnedrar det - kapitalet, dess stal och dess arbetarfientliga
lagar. Det visar hur långt vi har kvar till en verklig demokrati, när arbetare
som vid Bil &amp;amp; Traktor i Boden år 1978 kan avskedas därför alt de strejkar.
Kampen måsle fortsätta för demokratiska fri- och rättigheter på
arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har talats här om nödvändigheten av atl sänka marginalskatterna. Läl mig
källerskt säga att detta inte är den angelägna uppgiften. Varje sänkning av
marginalskatterna innebär att man ännu mera minskar progressivileten i
skattesystemet, dvs. minskar skatterna på höga inkomster och lägger större
bördor pä låga inkomsier. Jag vill ställa en direkt fråga till ekonomi- och
budgelminisier Mundebo: Är del en sådan utveckling som folkpartirege­ringen
vill ha och tänker försöka genomdriva under del närmaste årel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finns
del å andra sidan ett överskoll i statsbudgeten som kan användas för
skattesänkning, bör man slopa moms på nödvändighetsvaror eller med andra
metoder göra dem billigare. På höga inkomster och slora förmögenheter bör man
lägga större skatter. Det gör man bl. a. genom atl skärpa kampen mot
skattefiykt och skattefusk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
vill jag ha svar av herr Mundebo på ytterligare en fråga; Vad tänker herr
Mundebo göra åt kampen mol skatteflykt och skattefusk? En allmän skatlefly
klsklausul har nu utlovats i flera år, men ännu har vi inte sett till den pä
riksdagens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den orättfärdiga politik som förts underden borgerliga samlingsrege­ringen har
vpk länge slagits för en verklig förbättring av bl. a. barnfamiljernas och
pensionärernas villkor. Det får här inle bli fråga om några allmosor i
vallakiiskt syfte. Det handlar om slora folkgruppers rättighet till en skälig
standard, lill en rättvis andel. Pensionärerna skall ha förhandlingsrätt. Det
bör också barnfamiljerna ha när det gäller barnbidragen och de studerande när
del gäller sludieersältning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I kväll sänds i TV Dramatens mångomskrivna pjäs Den sjunde frågan. Den
debatterar kärnkraften. Man avslöjar ingen statshem­lighet om man säger att den
sjunde frågan är följande: Är demokrati möjlig i elt utbyggt
kärnkrafissamhälle? Demokrati betyder folkstyre. Flera partier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vägrar
alt gå med på en folkomröslning om kärnkraften. De säger all frågan är för svär
för folket. Den sjunde frågan kan vidgas; Är demokrati möjlig i ett samhälle
där siorflnans och storföretag dominerar den tekniska och eko­nomiska
utvecklingen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kapitalistiska marknadsekonomin, som folkpartiregeringen bygger på, har som
grund kamp och konkurrens mellan individer och företag. Mol detta ställer vi
den socialistiska idén, vars grund är solidaritel och samverkan mellan
människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
solidariieien måsle gälla även över gränserna. Därför välkomnar vi den inlernationella
sirejkaktion som i dag i 14 länder sker mol det stora transnationella förelaget
Unilever som en prolesl mot förelagets utsugnings­politik i Sydafrika.
Solidaritelen med kampen mot apartheid och kapitalistisk utplundring i Afrika,
solidariteten med det chilenska folkets kamp mol militärdiktaturen är viktiga
och nödvändiga delar av den svenska arbetarrö­relsens politik för ett bättre
samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANNA-GRETA LEIJON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När vi i slutet av maj diskuterade ungdomsarbetslösheten här i kammaren
satt det uppe på läktaren några av de många ungdomar som går ulan jobb. De blev
besvikna på vår diskussion. Vi pratade över huvudet på dem, och de var
skeptiska lill riksdagens möjligheter och vilja atl samla sig kring ett beslut
som kunde ge dem chans till jobb. De fick helt enkelt inget förtroende för oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ungdomen som drabbas värst av den höga arbetslöshet vi har nu. Och i
ungdomsarbetslöshetens spår följer håglöshet och misströstan och tyvärr ibland
också svåra sociala problem som kan märka individen för resten av livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Klarar
vi inte av att ge ungdomen jobb riskerar vi all fä en hel generation som inte
litar pä oss, en generation människor som inte tycker atl samhällel ställer upp
ens för atl dra nytta av deras arbetsinsats. Och inte blir deras inställning
lill samhällel positivare av all mänga vuxna kritiserar ungdo­marna och påstår
att de inte vill ta de lediga jobben. Den svära siluation som del innebär alt
vara arbetslös blir inle lättare om allmänheten har uppfatt­ningen atl
arbetslösheten är självförvållad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
och då rapporteras i dagspressen, i radio och TV all ungdomen inte vill ta de
jobb som finns. Och även bland politiker nämns ibland delta som en
delförklaring till arbetslösheten bland de unga. I vissa fall hänvisar man lill
uppgifter från företag som sägs ha svårt atl få den arbetskraft de behöver. För
alt se om del ligger något bakom sådana påståenden har man vid Göteborgs
sociologiska institution i en undersökning försökt ta fram företag i Göte­borgsområdet
som haft rekryteringssvårigheier, alltså företag som hade lediga jobb som var
tänkbara för ungdomar, dvs. där del inle ställdes krav pä branschvana,
speciellt yrkeskunnande e. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
visade sig alt del var myckel få arbetsgivare som själva haft problem med all
rekrytera personal. De lediga jobb som ingen ville ha var arbete i enskilda hem
med barnpassning och städning och gällde bara en eller två&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dagar
i veckan. Det var också försäljningsarbeten med provisionslön, dvs. arbeten där
lönen var hell beroende av försäljningsresultatel. Men totalt rörde det sig
bara om några enstaka jobb. Det var alltså få företag som själva upplevt
problemen med att ungdomar sagt nej lill jobb. Däremoi var det desto fier som
trodde atl andra förelag hade sådana svårigheter och som trodde att ungdomarna
levde gott på bidrag. Själv träffar man alltså bara bra ungdomar, men man har
för sig att andra träffar dåliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hoppas att den här och liknande undersökningar sprids, så alt det kan göras
helt klart all arbelslösheten inte är självförvållad och så att vi kan
koncentrera oss på alt hjälpa ungdomar alt fä arbele och pä att söka de
verkliga problemen och deras orsaker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frän
socialdemokratiskt håll har vi krävt en rad olika åtgärder för alt komma till
rätta med ungdomsarbetslösheten. Vi har bl. a. tryckt mycket hårt på atl
arbetsförmedlingarna måste få mer personal. Det har vi föreslagit här i
riksdagen och i delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor. Det var också
ett av de krav som framfördes av den socialdemokratiska partikon­gressen. Det
kanske för en del kan vara svårt au förstå varför vi talar sä mycket om mer
personal till arbetsförmedlingen. Det ger ju, säger man, varken jobb eller
några nya utbildningsplatser. Men låt mig med ett exempel visa varför det här
är så viktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mänga
av de ungdomar som nu söker jobb är mycket vilsna. De har dåliga kunskaper om
hur arbetsmarknaden ser ut. De är osäkra pä sig själva och vet inte vad de vill
syssla med. Enligt länsarbetsnämnden i Stockholm kan hälften av alla arbetslösa
ungdomar under 20 år inte ange vilket yrke de söker. De här ungdomarna, som
knappast har någon chans atl få något arbete direkt, behöver en förberedelse
och en introduktion på arbetsmarknaden. Det kände få genom s. k. ALU-kurser.
Del är ganska korta kurser som inte ger någon yrkesutbildning men en bra
orientering om arbetsmarknaden och möjligheter att praktiskt pröva på olika
arbetsuppgifter ute pä arbetsplatserna. För mänga ungdomar är ALU-kursen det
första steget på väg in i arbetsmarknaden. Men för att komma med pä en sådan
kurs måste ungdomarna stå i kö. I våras var en väntetid på två å tre månader
inte ovanlig. Bara hos länsarbetsnämnden i Stockholm är kön just nu mellan 300
och 400 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allra
värst är situationen för invandrarna. Det är normall alt de får vänla älta
månader innan de kommer in pä en sådan här förberedande kurs, trots atl man
skurit ner ALU-kurserna för invandrare frän tolv till fyra veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
är det då så här? Varför kan ungdomar som varken får jobb, yrkesutbildning
eller beredskapsarbete inte omedelbart komma in på en ALU-kurs? En av de
väsentligaste orsakerna är alt det finns för få arbetsförmedlare. Det är
nämligen de som i stort sett bär upp de här kurserna. Del är arbetsförmedlare
som är handledare och lärare, som hjälper ungdo­marna ut på de olika
arbetsplatserna. Den långa kön lill ALU-kurserna är en myckel påtaglig effekt
av all arbetsförmedlingen inle har tillräckligt med folk. På mänga
arbetsförmedlingar har man i dag bara sex å sju minuter atl ägna varje
arbelssökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När vi socialdemokraler i
våras krävde fier arbetsförmedlare skämtade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsminister
Wirtén om våra förslag. Jag är glad över att Ola Ullsten inle skämtar här i dag
utan lovar atl föreslå en upprustning av arbetsförmedlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
många synpunkter skulle det naturligtvis vara bättre om ungdomarna redan inom
skolans ram fick en annan förberedelse för arbetslivet än de får i dag. I den
borgerliga trepartiregeringens proposition om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten, som framlades i våras, var förslaget om en försöks­verksamhet
med varvad utbildning en av de mycket få konkreta punkterna. Vi kritiserade
förslaget därför att vi tyckte all del var för litet med en försöksverksamhet i
högst tio kommuner och med högst 200 elever i hela landet. Vi tror på
utbildning med varvad teori och praktik och vill att den skall komma till stånd
i hela landet. Men den borgerliga regeringen har inte ens klarat av atl få i
gång försöksverksamheten. Och nu finns det väl knappast längre något hopp om
att denna skall kunna starta under hösten. Det är kanske ofint atl påminna om
vad arbetsmarknadsministern sade i debatten i våras. Men det framgår av
protokollet alt han lovade alt den här verksam­heten skulle starta vid
halvårsskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadspolitiken
har byggts upp och utvecklats under den socialdemokratiska regeringsperioden.
Den är, kan man säga, ett av våra skötebarn. Men vi är samtidigt medvetna om
att arbetsmarknadspolitiken inte ensam kan lösa de grundläggande
sysselsättningsproblemen vare sig i dag eller i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa län - i Västerbotten och på Gotland t. ex. - räknar man med att under
vintern 10 ä 12 96 av hela arbetskraften kommeratt vara sysselsatt av
arbetsmarknadsverket. Andelen bland de unga är mycket högre. Del härar i
längden en omöjlig situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
av de arbetslösa ungdomarna i Västerbotten haren ganska gedigen utbildning
bakom sig. Alt ge dem en ny utbildning leder då inte så långt. Några jobb finns
inle att fä. Det man kan göra är alt salsa på beredskapsar­beten. Men
beredskapsarbetena är och skall vara tidsbegränsade. Vad har ungdomarna i
Västerbotten och på Gotland att vänta efter beredskapsarbets­perioden? Jo, i de
allra fiesta fall en ny arbetslöshetsperiod. På Gotland är nu 68 96 av de
arbetslösa ungdomar. De som har det allra svårast är filekorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ungdomsarbetslöshetsproblemen
nu och i framtiden kommer att fordra särskilda insatser inom utbildnings- och
arbetsmarknadspolitikens ram. Men om del inte samtidigt förs en ekonomisk
politik, en näringspolitik och en regionalpolitik som sätter sysselsättningen
främst, riskerar vi att hamna i ett ekorrhjul. Tyvärr finns det nog många
ungdomar som tycker alt de redan snurrar runt i detta ekorrhjul, ungdomar som
helt enkelt slutat hoppas på all få ett stadigvarande jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
socialdemokratin är sysselsättningsfrågorna bland de allra viktigaste. Det
gäller antingen vi har regeringsmakten eller är i opposition, aniingen vi
jobbar med rikspolitik eller i landsiing och kommuner eller med lokal
parliverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningar som
Landstingsförbundet och AMS gjort visar atl man i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;socialdemokratiskt
styrda landsting saisar betydligt mer pä beredskapsar­beten än i de landsting
som styrs av borgarna. SSU har pä olika orter, bl. a. i Örebro, verksamhet för
arbetslös ungdom. På den socialdemokratiska partikongressen stod
sysselsättningsfrågorna i cenlmm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
i riksdagen kommer vi atl fortsätta att lägga fram våra förslag. En del av de
åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som vi föreslog i våras och som då röstades
ned av den borgeriiga majoriteten logs upp av trepartiregeringen några månader
senare. Kanske kan vi hoppas att folkpartiregeringen nu lar resten av våra
förslag. Vi hoppas alt den nya regeringen ställer upp bakom kraven på en
omfattande verksamhet med varvad utbildning och praktik. Vi kräver atl det görs
särskilda insatser för de ungdomar som är handikappade. Trepariiregeringen sköt
tyvärr dessa krav framför sig. Kanske vi i dag kan få besked om det blir något
av, nu när folkpartiet ensamt regerar. Vi kommer alt upprepa samtliga våra
andra krav, däribland det ganska självklara au alla ungdomar som behöver
praktik för sin utbildning också skall fä det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadspolitiken
måste bli mer offensiv, sade Ola Ullslen här tidigare. Ja, det måsle den. Men
då krävs det också mer än ord från den här talarstolen - då krävs det handfasta
beslut av regering och riksdag. Då kommer kanske ungdomarna på läktaren inte
att behöva gä härifrän besvikna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andre
vice talmannen, som under delta anförande överlog ledningen av kammarens
förhandlingar, tillkännagav alt anslag utfärdats om sammanträ­dets fortsättande
kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GUNNAR STRÄNG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Med hänsyn lill atl de tvä tidigare statsråd som nyss ropades upp inte
lystrade lill anmaningen att yttra sig vill jag glädja herr talmannen med att
jag inte harblivit så förvirrad av den senaste veckans händelser all jag glömt
bort att vara på plats när jag blir uppropad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
står ju här i en delvis ny situation. Det aren debaU där argumenten får riktas
mot en regering som har försvunnit-som har avgått därför atl den inte kunde
regera. Det kan bli någonting av en skuggboxning på de här premisserna. Del
ärju också svårl atl rikta sig mot en regering som ännu inte riktigt har börjat
och som ännu inte har visat vilken handlingskraft den besitter. Några
synpunkter på ekonomin, som förhoppningsvis skulle avlyssnas av den regering
som nu ligger i startgroparna och har ansvar för framtiden, tillåter jag mig
emellertid alt framföra, herr talman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senasle veckorna, sedan vi tagit del av konjunkturinstitutets, KLs,
funderingar över framtiden och moisvarande prognos från LO:s eko­nomer, har del
enligt min mening varit för myckel av glada rop och tillförsikt om all de goda
dagarna är här igen. Framför allt är det den under 1978 förbättrade
handelsbalansen, vilken siffermässigt avläses lill närmare plus 4 miljarder,
som har föranlett de här glädjeropen. Vidare drar man nu slutsatsen att vi för
1978 skulle kunna redovisa ett överskott på 5,5 miljarder. Men Kl skriver atl
förbättringen i alll väsentligt är en följd av den låga import&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
redovisas under 1978-en import som ligger lägre än under motsvarande period för
ett år sedan. 1 mindre utsträckning är följaktligen handelsbalansens överskott
ett resultai av näringslivels produktionsförmåga och en ökad export. I den här
mättliga exportökningen - som värdemässigt uppskattas till en och en halv
miljard under 1978 - ligger en kraftig lagerrealisation. Enligt KLs redovisning
beräknas lageruttömningen i är lill 5,7 miljarder, räknat i 1975 års priser.
Det är en sak som man inte bör uraktlåta atl lägga märke till med hänsyn lill
den lidigare debatten här i dag. Det överraskande är således att den myckel
omtalade förbättringen i handelsbalansen inle går upp lill det belopp som
enbart lageruttömningen under året representerar. Och lagerut­tömningen är som
alla förståren engångsföreteelse- har man festat upp lagret eller dragit nyttan
av det sä är det gjort och kan inte åberopas för framtiden. I siffrorna för
handelsbalansens överskoll ligger dessutom ett par enstaka, tillfälliga
jättebeställningar, vars kontinuitet i utrikeshandeln sanneriigen inle är
garanterad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har med della, herr lalman, velal säga alt en nedtoning av glädjeropen torde
vara befogad, och herr Bohmans ganska skrytbelonade inlägg har dålig
verklighetsförankring. Herr Bohman inregistrerar dessutom Kl-prognosen för 1979
som ett faktum. Sä vårdslös vågade jag aldrig vara på den tiden jag hanterade ämbetet
som finansminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
avgörande vid en slutsummering är naturligtvis hur bytesbalansen utvecklar sig.
Efter ett underskott på 7,2 miljarder innevarande är räknar Kl med atl
underskoUel stiger med I miljard till 8,2 nästa år. Del är lill viss del en följd
av den ökade räntekostnaden för den under den borgerliga regerings­tiden
fiiligl praktiserade utlandsupplåningen. Den här dystra slulprognosen i fråga
om nationens affärer med omvärlden är resullalet, trots en i övrigt antagen,
gynnsam produktionsökning under 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
ränteskuld till utlandet spelar naturligtvis här sin stora roll. Konse­kvensen
av en dålig ekonomisk politik under två är blir alt vi inle ens med 1960-talels
ekonomiska tillväxt - det ärju det man räknar med i Kl för nästa år - förmår balansera
våra affärer med omvärlden. Dä denna fortsatta utlandsupplåning, för atl
försvara valutareserven och belala vår imporl, Ijänslebalansens utgifter och
transfereringarna, tycks bli av beslående karaktär så måsle enligt min mening
den trenden brytas innan vi kommer för långt in i en för nationen
kompromelterande och eländig låntagarställ-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
motiv som skulle försvara den fördel svenska folkhushållel alldeles nya
situationen, atl vara skyldig utlandet en enorm massa pengar, var ju all därmed
skulle man hålla sysselsätlningen uppe. Del har nu kapitalt misslyckats - del
har omvittnats i praktiskt taget varje inlägg här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
öppna arbelslösheten plus de som sysselsätts i arbetsmarknadsverkets regi
representerade vid halvårsskiftet i år en siffra på 280 000 personer. En sådan
brist på reguljär sysselsältning relaterad lill antalet arbetssökande har vi
tidigare icke upplevt i vårt land. Det är således fel när man talar om att vi
har redovisat större brist på sysselsättning under den gamla socialdemokratiska
regeringens tid. Vad som således skulle vara absolulionen för bl. a. den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utländska
skuldsättningen, dvs. nödvändigheten av all sysselsätta det svenska folket,
vi.sar sig vara en misslyckad satsning, vilket om något borde ge en anvisning
om atl den ekonomiska politik som har förts under två år inle kan fortsätta
längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de konjunklurrapporter och de prognoser som uppställts för 1979 talar man nu om
en uppgång. Men fortfarande präglas dock industrins investe­ringsaktivitet av
stor försiktighet och måttliga ambitioner. Efter en nedgång i näringslivets
investeringar på 30 96 under 1977 och 1978 skall vi förhopp­ningsvis återta 7 %
under 1979, detta från bollenlägel. Eller med andra ord: resultatet av tre år
med en icke-socialislisk regering, som det heter, skulle vara alt
investeringsaktiviteten fortsättningsvis är 20 96 lägre än då den s. k.
socialistiska regeringen lämnade av 1976. Jag har i mitl resonemang här
diskonteral uppfattningen atl Ola Ullsten håller sig kvar som statsminister
till mitten av september 1979 och att investeringsprognosen slår in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan inte uraktlåta att ställa frågan: Vart tog all den framåtanda och fantasi
vägen som skulle falla som mogna fmkter från näringslivets träd, bara man blev
av med den socialdemokratiska regeringen? Den var, hette det, fången i
byråkratisk regleringslusta som eliminerade alll initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prognosen för 1979 antas vidare atl privatkonsumtionen kan öka med ett par
procent och att den standardsänkning som lönlagarna fått underkasta sig under
1977 och 1978 skall kunna förbylas i en viss standardhöjning 1979. Resultatet
för 1979 skulle alltså ge tillbaka till lönlagarna en del av den standard som
de föriorade under de två lidigare åren - del är tre är av stillestånd, tre är
av förspilld ekonomisk tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all inte strö alltför myckel salt i herr Bohmans sär - han är visseriigen inte
närvarande i kammaren nu, och han tar det inle så hårt, föreställer jag mig -
skall jag inte räkna ut hur mänga tiotal miljarder som man undanhållit svenska
folkel genom en felaktig ekonomisk politik. Det var ju myckel populärt atl
använda sig av en sådan matematik, när rollerna var ombytta. Eftersom varje
procent i det här sammanhanget representerar 3,5-4 miljarder och vi har haft
elt nolläge i avseende pä löntagarnas standard under praktiskt laget hela denna
treårsperiod, så skulle siffran i facit bli för brutal för att jag skulle vilja
omnämna den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tänker inle bara beskriva de gångna tvä årens misslyckande. Vi har ju nu fått
en regering som obunden av lidigare regeringsförklaringar skall möta framtiden
med, som jag hoppas, klara inslag av en ny ekonomisk politik, en politik som
visar ansvar gentemot de breda löntagargrupperna och ett längre gående ansvar
för sysselsättningen. Del vore fel av mig att säga att regeringen Ullslen får
en län arbetsuppgift som löses av sig själv. Jag tror all regeringen får ta itu
med den uppgiften med både djärvhet och realism. Vi kommer att behöva en
stimulans av ekonomin, både pä investeringssidan och på konsumlionssidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
gott och väl elt är sedan stod jag här i riksdagens talarstol och erinrade om
atl 75 % av vår sysselsättning och vår efterfrågan häriedde sig frän
hemmamarknaden. Här tar jag in hela det begrepp som omfattar handel,
transportnäringar och övriga serviceområden. Alt vi i dag redovisar 280 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alhnänpolilisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personer
ulan sysselsättning pä den reguljära arbetsmarknaden är en följd av den hårda
nedbantningen av svenska folkels efterfrågan - också tidigare i debatten har
della betecknats som resultatet av herr Gösta Bohmans svångremspoliiik. Om vi
inte gör någonling för alt förändra den situationen, löper vi stor risk alt de
relativi optimistiska rapporterna om uppgången under 1979 inle motsvaras av
verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
tveksamhet om alt utvecklingen så alt säga av sig själv skulle gå de rätta
vägarna betingas bl. a. av följande överväganden;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationellt
finns det knappast något som talar för en uppgång utöver den relativi
försikliga aktivitet som vi avläste under 1977 och 1978.1 Amerika konfronteras
man med en inflation som bara för fyra fem år sedan skulle ha varit otänkbar i
denna stora nation, som dä präglades av stabila priser. Fortsättningsvis
föreligger enorma underskott i utrikeshandeln som resul­terar i en gradvis
försvagning av dollarn, denna den industrialiserade världens reservvaluia. Hur
länge den utvecklingen skall fortsätta vet ingen, men det skulle inle förvåna
mig om man av dessa två skäl - inflationen och dollarns försvagning-tvingas
lill en uppslramning i den nationella politiken som inle ger något extra
handlag i den internationella efterfrågan. Att förlila sig pä en radikalt
annoriunda politik i överskotlsländerna, dvs. Västtyskland och Japan, torde ha
åtskilligt av önsketänkande i sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
indikator för vår egen del är naturligtvis hur orderläget har utvecklat sig,
och detta har också kommenterats från talarstolen här i dag. Del är inte så bra
som slutsatserna av den här förda debatten skulle kunna bli. Jag tror att man
bör vänta litet med att offentliggöra någon tillfredsställelse i del här
avseendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den svenska verkstadsindustrin exkl. varven som svarar för 45 % av vår
industriproduktion låg ordervolymen i augusti i år lägre än under 1977 och
lägre än under 1976. Metallvaruindustrin har inte haft någon ökning i
orderingången under loppet av året. För de första älta månaderna låg ordervolymen
5 % under fjolårets nivå. Maskinindustrin har sett en liten ljusning men har i
år ändå legal på en låg nivå. En viss ljuspunkt har vi i elektroinduslrin,
närmast på grund av L M Ericssons jälieorder frän Saudi-Arabien. Men det är som
sagt den enda ljuspunkten på del områdei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall inte förneka alt det naturligtvis finns andra ljuspunkter;
transportmedelsindustrin, trävaror och papper - dock icke massa, där
orderingången fortfarande är otillfredsställande. En positiv utveckling visar
stål och kemi. Det är värt atl uppmärksamma att ordervolymen jusl under den
gångna sommaren på ett påtagligt säU har försvagats. Detta har inte
uppmärksammals i den något för optimistiska debatt som har förts här under
dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förmodligen
kommer vi inte att kunna räkna med alt ullandsefterfrågan ensam fungerar som
den motor som ger våra nära 300 000 arbetslösa chansen att gå in i ett
reguljärt arbele. Och då hamnar vi på nytt i den situationen att vi får försöka
reda upp arbetslösheten genom egna äigärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
socialdemokratiskt håll har vi under ett par år predikat nödvändig­heten av alt
få upp bostadsbyggandet. Enligt min mening hjälper del inle att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;justera
upp belåningsgränserna eller lova elt statslän lill de allmännyttiga och
bostadskooperativa företag som saknar pengar för erforderiigl underhålls-och
reparationsarbete. De har i dag råkat i ett hyresläge som, sett i relation till
produktionskostnader och lönlagarnas nedpressade köpkraft, göratt det trots
bostadsbidrag föreligger stor tveksamhet i de bostadsproducerande företagen atl
salsa på nyproduktion. Hyrorna innebär någonling av en stoppsignal för
övervägandena framöver. Vi har haft en sådan situation en gång tidigare, under
Koreakrisen i början av 1950-talet. Vi klarade den situationen genom atl gå in
med ränle- och amorleringsfria statslån, som klippte av så myckel av
produktionskostnaden atl de breda folklagren hade råd alt hyra de färdig­ställda
lägenheterna. En repetition av detta framstår som nödvändig parallellt med en
förstärkning av bostadsbidragen. Här har mitl parti redovisat detaljerna i en
omfattande molion om den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samhällets
ingripande för att nu få i gång del hela måste naturligtvis också innebära alt
man går in med elt struktur- och planeringsarbete i själva den &amp;quot;
industriella utbyggnadsverksamheten. Andra erforderliga stimulansåtgärder har
redovisats lidigare från talarstolen. Jag tänker på stödet lill barnfamiljerna
och naturligtvis pä del förbilligande av baslivsmedlen som vi anser vara av
nöden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med hänsyn till all 15 minuter gick sä fort ber jag att i en replik få
återkomma med några synpunkter på den skallepolitiska sidan av ekonomin. Jag
ser till min glädje all budgeiministern, som är ansvarig för dessa frågor,
sitter kvar i sin bänk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budget- och
ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Gunnar Sträng säger atl vi inle skall vara alltför glada när vi läser
ekonomiska rapporter. Nej, vi skall inte vara alltför glada, men inte heller
alltför bekymrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
satt och funderade över vad Gunnar Sträng skulle ha sagt, om han fortfarande
hade varit finansminister och hade haft all recensera de ekonomiska rapporter
som vi har fån under de senasle veckorna. Med stor inlevelse skulle han ha
stannat vid de positiva siffrorna i rapporterna. Om ett tal i de nu aktuella
rapporterna hade varit två i stället för ett, hade det inle verkat som om det
hade varit en fördubbling ulan som om del hade varil en tre- eller fyrdubbling.
Då hade del förvisso blivit en glad presentation av den svenska ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
om Gunnar Sträng verkligen skulle ha varil finansminister och fört den politik
som han och hans kolleger har talat för här i kammaren, trorjag verkligen att
han nu skulle ha haft anledning atl vara bekymrad. För hur hade den svenska
ekonomins och del svenska näringslivets situation varil om vi under de gångna
åren hade fortsatt efter tidigare linjer? Vilket läge hade våra företag haft
här hemma och ute på väridsmarknaderna, om vi inte hade förändrat våra
växelkurser och om vi hade fortsatt att höja löneskatterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
kostnader steg ju under åren 1975 och 1976 med ungefärligen 45 96, och det
nödvändiggjorde den politik som den dåvarande regeringen gick in för framför
allt under 1977. Vilken utlandsupplåning skulle vi ha haft, om vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hade
haft en ungefär 15 96 högre växelkurs än den som vi nu fält, och vad hade den
politiken betytt för sysselsättningen? Hur mänga människor hade då gått utan
jobb utöver de många som redan i dag är arbetslösa? Ja, dä hade det blivit en
ganska bekymmersam situation för människorna i del här landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan förslå all Gunnar Sträng inle i allo är glad när han läser de aktuella
ekonomiska rapporterna. Jag har noterat en hel rad bedömningar som
LO-ekonomerna gör när de granskar 1970-talets politik och talar om den finanspolitiska
fasllåslhet som vi länge hade. De talar t. ex. om de skatte­omläggningar som då
gjordes och som de betraktar som efterhandskorrek­tioner, grundade på alltför
optimistiska bedömningar av den svenska industrins kostnadsläge. Jag kan väl
förslå att man kan vara litet bekymrad över både den och några andra
bedömningar av de gångna årens politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
oss läsa rapporterna som de är-med en rad av positiva inslag och med några
negativa, med elt antal varningar för alltför stor optimism för framliden och
med en påminnelse om de problem som vi har att arbeta med framöver! Men låt oss
notera all de ger en bild av en ekonomi med tämligen gynnsamma Utsikter inför
del kommande året!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GUNNAR STRÄNG (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Naturligtvis har jag inte möjligheter alt på tre minuter
tillfredsställande redogöra för mina synpunkter på valutakurspoliliken och
skattepolitiken och därutöver bemöta herr ekonomi- och budgeiministern. Men låt
mig för undvikande av alla misstag säga, atl jag självfallel vore glad, om
uppgången under 1979 var belagd pä elt sådant sätt alt jag vågade tro på den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
debatten i dag präglats av så mycket av glada utrop över vad som skall komma,
harjag som relativt erfaren på detta område - och jag har läst
konjunkturinstitutets rapporter under åtskilliga decennier-känt ell behov av
all lugna ned stämningen, för att besvikelsen inle skall bli så stor om
resultatet inle skulle komma alt motsvara förväntningarna - och jag tror inle
att det kommer att göra del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller frågan om växelkurserna känner herr Mundebo lill min ståndpunkt. Del är
alldeles överdrivet all tala om att devalveringarna var del som räddade den
svenska nationen. Jag anknyter till herr Bohmans ofta uttalade besked all han
har devalverat för sista gången. Det lyder väl pä att han sä småningom har
kommit underfund med alt detta aren medicin som sanneriigen inte bara har
positiva verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
erinrar om all vi i stort sett ökade skuldsättningen gentemot utlandet med
mellan 8 och 10 miljarder genom de här upprepade devalveringarna. Jag kan
vidare erinra om all vi har nordiska grannar som inte följde med så långt på
devalveringens väg och där näringslivet visar bältre resultat under sistlidna
är än vad näringslivet visar i vårt land. Men nog om det, eftersom liden inle
medger all jag närmare utvecklar del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill lill herr skatte- och budgetministern säga något av del som jag inte hann
med från talarstolen. Om jag fattade herr Mundebo rätt och även dem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som lidigare har talat
här, sä skall del bli någon form av skaltejustering. Riksdagen har fatiai
beslut, mot milt partis protester, om att indexreglera den statliga
skatteskalan fr. o. m.den 1 januari 1979. Det betyder, som vi alla vet, all den
som ijänar 50 000 kr. får 450 kr. i skattesänkning, och den som tjänar 200 000
kr. får 2 700 kr. i skattesänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är en skallesänkningspolitik som går tvärtemot den utjämning av bördorna och
skattebördorna som mitt parti har givit sin anslutning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vet alt ni, mina herrar, brukar säga atl inflationen skall inte bestämma
skatten. Men nu låter ni inflationen bestämma skattesänkningen genom att ha
satt in det här elementet av indexreglering samlidigt som man diskuierar en
skattesänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här indexregleringen av skatten kostar 2 700 milj. kr. Om herr Mundebo hade
haft de pengarna i sin hand, skulle han ha haft väsentligt större möjligheter
alt träffa en med löntagarorganisationerna acceptabel uppgörelse om skallen i
övrigt och över hela fältet, varom han nu sitter och förhandlar och säkert har
älskilligl huvudbry med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgel- och
ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag skulle också vilja lugna ned dem som gör alltför överoptimisliska
bedömningar av svensk ekonomi nu och nästa år. Del finns inle grund för alt
göra sådana bedömningar. Men jag vill lika starkt varna dem som gör alltför
pessimistiska bedömningar. Jag tror atl Gunnar Sträng numera har lättare alt
falla in i den senare gruppen än i den förra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
oss ta vara pä både de positiva och de negativa inslag som finns i vår ekonomi
i dag - notera de positiva för alt de ger förutsättningar för en ökad akliviiel
i vår ekonomi och därmed en större trygghet i sysselsättningen för människor.
Låt oss vara observanta på de svaga punkterna och försöka förslärka vår ekonomi
på del sättet att de inslag som i dag är svaga skall kunna vändas lill något
som är mera positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror inte det är enbart ändrade växelkurser som har förändrat förutsättningarna
att ge svensk ekonomi ökad styrka i dag. Del är inte så enkelt. Men nya
växelkurser har medverkat lill atl förbättra del svenska näringslivels
konkurrensläge. Det har skapat en del problem för prisutveck­lingen. Vi är
medvetna om dem. Men del har samlidigt-och därom ärju ändå dala för hillills
gängen lid entydiga - medverkat lill all vi har kunnat återhämta
marknadsandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
kan man naturligtvis jämföra med våra nordiska grannar och säga atl de har
gjort en försiktigare devalvering än vad Sverige har gjort. Men låt oss då
fullständiga den jämförelsen och säga all i Norge har en socialdemo­kralisk
regering devalverat den norska valutan fem gånger under de senaste två åren.
Fem gånger har den norska valutan devalverats. Del är inte en politik som jag
vill rekommendera. Man skall vara försiktig med atl använda del inslmmenlel,
även om det i vissa situationer kan vara både lämpligl och nödvändigl all göra
del och det då ger positiva effekler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns självfallel myckel all säga om infiationsskydd i skattesystemet. Jag är 
medvelen  om  att  ämnet  är större än  att  del  lämpar  sig  för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;treminutersrepliker.
Kanske skall vi därför spara ämnet lill den kommande debatten, när riksdagen
har atl ta ställning till regeringens förslag om skatterna för 1979. Då skall
jag med glädje återknyta till det ämnet. Låt mig bara än en gång få betona all
ett inflationsskydd betyder all skatteskalan bevarar del reella värde som den
hade den gången riksdagen senast beslulade om den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GUNNAR
STRÄNG (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Med det utpräglade logiska tänkande som präglar vår budgetminister kan
han också hålla med mig om all del blir inflationen som avgör skattesänkningen
i det här läget, eftersom del är fråga om att vi skall kunna sänka skatterna,
och del är kanske mindre lilllalande än om riksdagen hade möjlighet att
bestämma hur en eventuell skattesänkning skulle se ut utan att ha den här
inteckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
nu är frågan om devalveringens &amp;quot;välsignelsebringande&amp;quot; verkningar inle
så helt entydig. Jag försökte undvika all gå in på del i mitl senaste inlägg,
men eftersom herr budgeiministern här talar om alt alla uppfattningar var sä
entydiga, kan jag inte uraktlåta att rekommendera honom att läsa den seriösa
tidningen Affärsväriden av den 4 oklober 1978. I sin ledande artikel säger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;man: &amp;quot;-- uppenbart
har devalveringen varit en dålig affär pä så kort lid som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett är. Valutaintjäningen
harblivit mindreänom vi inlehadedevalveral       .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och del är uppenbart inte
lack vare utan trots devalveringen som vi har förbättrat handelsbalansen i
är.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullt så entydigt är del
alltså inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
atl vi lagil tillbaka marknadsandelar är nog i allt väsentligt - och delta har
vi tidigare talat om - snarare atl goltskriva och tillgodoräkna de svenska
lönlagarna, som i sin försikliga uppgörelse skapat möjligheterna. Detta framgår
ifall man gör en internationell lönejämförelse, som visar en beskedligare
löneutveckling här i Sverige än vad som i allmänhet gäller i våra
konkurrentländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
ville jag la upp den fråga som jag sparat delta inlägg till, nämligen det
enorma budgetunderskottet, som jag som gammal flnansminister är djupt oroad
över. Det finns litet oro också i herr budgetministerns inlägg, men jag tycker
atl hans prestationer för all bringa ned underskottet är för klena. Där behöver
han skärpa sig högst väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vet atl det finns de som säger atl delta med budgetunderskott är tämligen
likgiltigt. Men de som har denna sangviniska uppfattning kommer med all
säkerhet atl få revidera den. Låter man underskottet stiga innebär det en
räntebelastning och en belastning pä framtida, jag tänkte säga generatio­ner,
men i varje fall framtida årgångar. Därför menar jag alt när herr
budgeiministern nu går i författning om att diskulera skattesänkningar, kan han
inte bortse från hur budgetlägel och budgetunderskottet ter sig. Han måste ta
hänsyn lill den destmktiva verkan på statsfinanserna som ell för stort
budgetunderskott har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vilja rekommendera honom alt sätta i gång med den tankeverk­samhet som
är erforderiig för all se hur man skall balansera det budgetun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derskolt som är en följd
av alt man nu ändå går i författning omatt också göra vissa skallesänkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Får jag ytterligare tio sekunder? Jag ser fortfarande inle herr Bohman
här, men jag fann i hans inlägg en djup oro över vad som hade försiggått på
milt partis kongress i frågan om ambitionen all socialisera och nationalisera.
Han talade om bankerna. Nu beslöt kongressen i en votering alt inie socialisera
och all inle nationalisera bankerna. Del kan gärna sägas lill protokollet.
Däremot röstade man om ifall man skulle ha en högre statskontroll eller ökad
demokratisering. Jag valde det sista, men kongressen tyckte au kontrollen var
bältre än demokratiseringen. Så ligger del till. Efter denna förklaring kan nog
herr Bohman sova litet lugnare på nätterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budget- och
ekonomiminislern INGEMAR MUNDEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag vill la upp tre saker. För del första; Jag tycker nog att de
bedömningar som tidskriften Affärsväriden gör stämmer räll väl med den grundsyn
som jag själv har. Sedan kan del finnas enstaka formuleringar i olika inlägg
som jag kanske har invändningar emot. Men den allmänna bilden a v att del i
svensk ekonomi i dag finns många starka faktorer och några svaga faktorer är
riktig. Det är också riktigt att man inte kan förklara förändringar, t. ex.
återhämtande av marknadsandelar, med en enda faktor, utan det är ett resultat
av flera samverkande faktorer, där jag vill betona både löneskatternas och
växelkursernas roll. Får jag när del gäller växelkurserna för vår gemensamma
uppbyggelses skull rekommendera herr Sträng att läsa en annan aktningsvärd
tidskrift, nämligen Ekonomisk Revy. I del senaste numret av tidskriften
behandlar vice riksbankschefen just detta ämne. Med stor sakkunskap utvecklar
han synpunkter som ligger myckel nära dem jag själv har redovisat här i
kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra; Jag tycker att man skall använda orden i deras rätta bemärkelse. Eu
inflationsskydd är lill för alt skydda en skatteskala för inflationens
effekter. Del betyder all man för en kommande period bevarar det reella
skattetryck som man hade den föregående perioden. Det är alltså varken fråga om
sänkningar eller höjningar av det reella skattetrycket. Om man inte skulle
använda sig av ett inflationsskydd, skulle man få en reell skattehöjning utan
alt tala om del för människorna. Jag kan förstå att det kan finnas politiker
som vill låta skattetrycket stegvis stiga utan att tala om del. Jag tycker
själv alt man inte skall göra på del sättet. Det är därför vi bör ha ett
inflationsskydd i värt skattesystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del iredje: Budgetunderskottet är ingalunda likgiltigt för mig. Jag har betonat
både i milt inlägg här i kammaren och i propositioner som under året har lagts
fram för riksdagen att jag är oroad både inför nuläget och inför det
Slatsfinansiella framslidsperspekliv som långtidsbudgeter målar upp. Jag har
också understrukit att de siffror som vi får i fierårsbudgelerna aren allvariig
varningssignal för alla politiker. Jag noterade också med glädje att represen­tanter
för riksdagspartierna hade den allmänna bedömningen alt budgetar­betet måsle
bedrivas med en belydande stramhet. Jag vågade mig alltså på den utgångspunkten
alt partierna här i riksdagen skulle medverka till all den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statsbudget
som vi så småningom fastställer blir en ansvarsfull statsbud­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alt
vi under några år har nödgals arbeta med slora budgetunderskott är ell resultat
av många samverkande faktorer. Det är bl. a. en spegling av den allmänna
ekonomiska utvecklingen. Vi har bakom oss haft elt par år med en svag ekonomi,
vilket har betytt en svag tillväxt av statsinkomsterna, men också ovanligt höga
krav pä insatser från statens sida för att medverka i omstruktureringen av vårt
näringsliv och trygga sysselsätlningen för männi­skorna. Della i kombination med
en hög ambition när det gäller sysselsäll­ning och trygghet har gjort att
staten har tagit på sig de slora kostnader som ligger i aktuella statsbudgeter
- alt vi har varit beredda att ta så slora budgeiunderskou. Jag vill emellertid
försäkra alt budgetunderskotten är oroande också för mig, och jag vill än en
gäng uttrycka förhoppningen att riksdagspartierna menar allvar dä de i dag
utlovar en medverkan i arbetet pä en stram statsbudget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KARIN AHRLAND (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Låt mig genast deklarera atl jag vet att del finns vis.sa skillnader
mellan kvinnor och män. 1 fråga om de biologiska skillnaderna handlar del om
några kromosomer och om barnafödande. Del är bara kvinnor som bär, föder och
ammar barn. Men de biologiska likheterna är större. Vi är t. ex. - kvinnor som
män - födda av kvinnor, vi går pä två ben, vi har fem fingrar på var hand osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man däremot ser på skillnaderna i beteende - sådana finns också -noterar man i
den här kammaren en skillnad som är mycket tydlig; kvinnor i allmänhet lalar
och uttrycker sig på ett annat sätt än män. En mängd manliga ledamöier som
deltar i de allmänpolitiska debatterna klagar varje gång över att de inte får
hålla på att tala längre. De kvinnliga ledamöterna gör inte del. Vad den
skillnaden beror på och vadden medför överlåter jag ät var och en alt
refleklera över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall som vanligt tala om olika jämslälldhelsfrågor. Del hör numera lill den
allmänpolitiska debatlen atl företrädare förde olika partierna deklarerar sitt
inlresse i de här frågorna. Del är bra. Därmed har vi kommii en bit på väg. Del
finns inle längre något officiellt eller högt uttalat motstånd mol idén atl
jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklarhet i en demokrati.
Regeringen har förklarat alt en sirävan efter jämställdhet måste finnas i alll
samhällsarbete. Däremoi finns det ell lyst passivt motstånd pä sina håll, och
det är illa nog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har tagit lång lid all komma sä långt, och vägen har sannerligen varit krokig.
Kvinnoforskaren Gunnar Qvisl har gett sin syn på utvecklingen i senasle
LO-tidningen. Han påslår all syftet med alla de reformer som tidigare
genomförts i kvinnornas och jämställdhetens namn alltid har varit atl utnyttja
kvinnorna som arbetskraft, aldrig atl ändra makt- och arbetsfördel­ningen
mellan könen. Men han påpekar samtidigt all 1970-ialet kanske innebär en
omsvängning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas och tror alt
han har rätt i det senare påståendet. Samiidigi vill jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;understryka all den
omsvängningen inle kan leda till resultat bara därför all alll fler förstår all
del aren rättvisefråga och atl få vågar påstå motsatsen. För alt vi skall fä
ett verkligt intresse för jämställdhetsreformer måste alll fler också förstå
atl både kvinnor och män gynnas av jämställdheten. Del är lättare för alla att
arbeta för reformer som de vet gynnar båda könen. Del är som Qvisl påpekar
först när männen insett vad kvinnornas kapacitet innebär för samhällel och
därmed även för männen själva som de har varit mogna alt besluta om reformer.
Del här är mänskligt och förståeligt, och vi behöver inle ösa beskyllningar
över varandra om vad som varit. Här, som alllid i politiken, är det i stället
nödvändigt atl se framåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1970-lalet har många fler män och kvinnor insett atl vi kan få elt mänskligare
samhälle med större trygghet och värme för alla om vi delar på de ansvarsfulla
uppgifterna, om vi arbetar sida vid sida, om vi söker förstå varandras problem,
om vi delar den glädje det innebär alt fostra barn och om vi lar ansvar i
hemmet efter våra personliga förutsättningar, inle efter kön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
för all vi skall nå dil återstår mycket atl göra i fråga om både reformer och
attitydförändringar. Därför är del viktigt alt vi kommer ihåg alt de här
frågorna hör hemma på nästan alla samhällsområden. Vi får inte tro alt del
räcker med alt avhjälpa bristen pä barnstugeplalser. Massor av kvinnor och män
har inle några barn men de är ändå inle jämställda. Vi skall heller inte tro
alt det räcker med enbart arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Vi måsle dessutom
vara beredda till konkreta åtgärder på många andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
lär inle för skolan ulan för livet-så lyder ett gammall talesätt. Vad vi lär
oss under skolåren skall vi ha nytta och glädje av under hela livet. Därför är
det oerhört viktigt alt vi lär oss de rälla sakerna i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
pågår en översyn av grundskolans läroplan. I den har jämställdhels-frägorna
uppmärksammals ordentligt. Det är bra. Men elt mycket väsentligt förslag har vi
i jämslälldhetskommitlén saknat. Vi har påpekat del lidigare, men jag tycker
del är viktigt au påpeka del även här- vi är vana vid alt behöva upprepa oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
myckel viktig förutsättning för att vi skall kunna få jämställdhet i
arbetslivet är alt vi också har den i hemmet. Alla vuxna kvinnor och män måste
kunna klara de nödvändiga dagliga sysslorna i ett hem. Det finns massor av
ensamstående män som inle någonsin fått lära sig hur man lagar mal eller slädar
effektivt. Den lärdomen bör vi unna alla, kvinnor och män, och vi bör starta så
snart som möjligl. Men dä är del nödvändigt att börja undervisningen i
hemkunskap på ett sä tidigt stadium som möjligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yngre
barn tycker del är roligt alt arbeta praktiskt, och därför är del viktigt att
den nya läroplanen för grundskolan lar upp ämnet hemkunskap redan pä
lågstadiet. Del är en reform som männen skulle tjäna pä - liksom kvinnorna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
1975 års världskonferens i Mexico antogs en världsaklionsplan med riktlinjer
för åtgärder under tio år framåt. Bland rekommendationerna finns ell kapitel om
bostäder. Del tillhör inle de bäst skrivna kapitlen. Men enbart del
förhällandet alt del finns ell antal paragrafer och synpunkter pä åtgärder i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
om planering är i alla fall bra. Följande är höll FN en konferens som hette
Habilal. Den konferensen skulle ge rekommendationer för hur vi skall bo och
bygga i framliden. Jag har lusläst rapporten, och jag är ledsen alt behöva
berätta alt där inte finns ell ord skrivet om samhällsplaneringens belydelse
för jämställdheten. Bara på en enda punkt antyder man det; man säger alt alla
ansträngningar måsle göras för alt få bort de hinder som utestänger kvinnorna
från aktivt deltagande i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
har vi inte kommii så myckel längre i debatten här hemma. För några år sedan
presenterade bygglagulredningen sitt betänkande om mark­användning och
byggande. Där finns en grundlig redovisning av syftet med all planläggning och
hur vi skall hushålla med mark och vatten, och där finns också en genomgång av
olika detaljer, alltifrån byggnadsfasader lill brand­skydd. Men där slår inle
ell ord om samhällsplaneringens belydelse när det gäller all främja
jämställdheten. Och jag vill hävda atl det borde del ha gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den familj som bor i en sovstad med långa och tröttsamma resor lill närmaste
samhälle, där man kan finna andra arbetsplatser än gatuköket och
självbeljäningsbutiken i sovstaden, är del svårl för både hustru och man atl
finna arbele. Del fordrar alt båda reser och kanske är borta från hemmet tio
timmar om dagen. Sä kan man inle leva, om man dessutom har små barn. Alltså
tvingas den ena av makarna all aniingen stanna hemma helt eller ta deltid, och
den andra tvingas att ensam svara för försöriningen eller ta huvudbördan av
den. Ingendera av de två lösningarna befrämjar jämställd­heten, och någon
verklig valfrihet är del inte heller. Vi måsle därför i den kommande
samhällsplaneringen mycket merän hittills vara uppmärksamma pä vad
planläggningen får för följder för de enskilda människornas möjlig­heter atl
utveckla sig lill jämställda människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bygglagulredningen
har räknat upp olika förslag till nya lagbestämmelser, och del är bra, men den
inbördes ordningen av de föreslagna bestämmelserna ger lätt intryck av att det
viktigaste är all hushålla med marken och länka på en lämplig markanvändning.
Det är viktigt, men ännu viktigare ärall marken med hänsyn lill sin belägenhet
används så, alt den tjänar människorna bäst. De två intressena behöver inte
vara motstridiga. Men ibland blir de del, och dä får vi inte glömma bort alt
planläggning först och främst är lill för människornas bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
med en bygglag pågår. Jag hoppas atl man under det arbetet inte glömmer bort
alt våra planförfattare behöver påminnas om att möjligheterna all få arbete och
service i närheten av bostaden aren av många förutsättningar för jämställdhet.
Vi har enorma problem med atl finna arbetstillfällen åt alla, och de problemen
är säkert störst i glesbygderna, där kanske kvinnoarbets­lösheten är värst. Då
borde vi för framtiden dra den slutsatsen, att nya samhällen inte skall
föriäggas långt ifrån arbetsplatserna. Både kvinnor och män Ijänar på en reform
vars syfte är atl de skall ha samma möjligheter atl på rimlig lid nå en
arbetsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
världsaklionsplanen finns det också ett kapitel om massmedia. &amp;quot;Ell stort
hinder för att kvinnans status skall kunna förbättras är människors attityder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
värderingarom kvinnans roll i samhället&amp;quot;, sägs det. Massmedia har slora
möjligheter all bryta ner fördomar och vanföreställningar, slår det också. Och
med massmedia menas inte bara radio och TV ulan också reklam och liknande. Det
här känner vi alla lill. Många har fått sina fördomar förstärkta genom alt läsa
serierom Diana, som drömmer om den fantastiska Fantomen, eller genom all lilla
på TV:s deckare, där en förströdd men klipsk Colombo aldrig hinner träffa sin
fru, men då och då talarom vilka andra män hon sitter hemma och beundrar.
Sädana där företeelser tycker vi inte om, men vi vill inte förbjuda dem.
Tryckfrihet skall man inle vara klåfingrig emot i en demokrati. Vi kan bara
hoppas att Pippi Långstrump och den fördomsfria värld där hon lever är ett gott
molmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
sistone har vi fått en deball om ifall vi behöver ett förbud mot
könsdiskriminering i reklamen. Kommittén har fält i uppdrag alt utreda frågan.
Det går att dra fram massor av exempel pä hur reklamen på grund av slentrian
eller fördomar förstärker vår syn på kvinnors och mäns traditionella roller.
Jag tillhör personligen dem som är tveksamma lill en sådan lagstiftning - både
av principiella skäl, eftersom den langerar tryckfrihetslagstiftningen, och av
praktiska skäl,eftersom bevisningen blir mycket svår. Men jag vill här gärna
deklarera att jag är besviken pä alla dem som gör reklam i Sverige. Den deball
som förts kan inle ha undgått dem. De kan rimligen inle vara likgiltiga inför
frågan om vi skall ha ett förbud eller inle. Då borde de ha tagit chansen och
visat sin vilja till bättring innan det är försent. Just i reklamsammanhang
finns det mänga möjligheter att skapa uppmärksamhet genom chockverkan. Med
bilder kan man sälla människors tankeförmåga i rörelse. Jag är besviken på
annonsföretagen som inte har tagit den här debatlen som en utmaning atl visa
att de kan bättre innan vi måste lagstifta. Just i annonsvärlden skulle det
finnas oanade möjligheter att både göra reklam för en vara och påverka våra
attityder om kvinnors och mäns roller. Ändrade attityder behövs och sådana
skulle gynna både män och kvinnor. De skulle göra del läitare för alla att
främst känna sig som människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har nämnt några olika områden där jämställdhelsarbelet måste föras.
Många andra finns, frän skalle- och bidragssystem till försvar. Jag hinner inte
gå igenom dem här. Det viktiga är alt vi vet att sirävan efter jämställdhet
måste komma fram överallt. Del är viktigt framför allt därför alt både kvinnor
och män Ijänar på jämställdhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
ungefär 100 år sedan kom del i Norge ut en bok av Alexander Kielland som heter
Garman&amp;amp;Worse. Kielland var intresserad av kvinnofrågan och läl den unge
Jakob Worse tala för emancipationen. Worse blev av en landshöv­ding tillfrågad
om han var anhängare av den. Worse svarade att del nu inte var tal om vad
mannen tjänade på, utan vad som var rättvist för kvinnorna. Det är snart 100
årsedan delta skrevs, och ingen lalar som amtmannen. Vi har sedan dess talat
mycket om rättvisa åt kvinnorna. Kanske har hela jämställdheisdebalten blivit
lidande av atl den sällan har givit något klart svar på amtmannens egentliga
fråga, om en kari är betjänt av en emanciperad hustru. I dag svarar vi ja på
den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GERTRUD
SIGURDSEN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den här debatten präglas självfallel av alt vi i tiden har hamnat i
växlingen mellan de borgeriiga tre- och enpartiregeringarna. Jag skulle utifrån
ett LO-perspektiv vilja lägga synpunkter på för det första den avgående
regeringens politik, för det andra de eventuella förväntningarna på den nya
regeringens politik och för det tredje på framtidsallernaliven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har i den här talarstolen i dag förts en kamp mellan två olika
historieskrivningar över trepartiregeringens insatser. Från borgerlig sida vill
man skriva in alt del varil framgångsrika är, bortsett från bekymren med
kärnkraften. Från socialdemokratisk sida är vi inte beredda all dela den synen.
Som Olof Palme utvecklat har det varil två år präglade av tillbaka­gångar på
för löntagarna oerhört viktiga områden inom politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har varit löntagarna som fått bära bördorna av regeringens politik. De har fåll
se sin standard nedpressad av inflationen. Samtidigt har de kunnat se hur andra
grupper direkt favoriserats av regeringens politik. Löntagarna har känt stor
oro för sina arbeten. I många fall har de direkt drabbats av arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trepartiregeringen
inledde med atl utpeka löntagarna som orsaken lill landets ekonomiska problem:
Arbetares och tjänstemäns alltför höga löner måste pressas tillbaka om landet
skulle kunna räddas. Därom var regeringen, SAF och deras trogna vapendragare
bland tidningarna ense.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avtalsrörelsen
1977 blev hård och utdragen. Först intill randen av en storkonflikt nåddes en
uppgörelse. Den låg enligt regeringens bedömning inom den
&amp;quot;samhällsekonomiska ramen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
ändock. Strax efteråt holkade regeringen ur dess innehåll genom devalvering. En
rekordhög inflation beroende pä slapp prispolitik, höjd moms och devalveringar
ledde till all priserna steg långt över vad avtalet kunde hänga med i.
Fackföreningsrörelsen måste konstatera alt mol regeringens politik för atl
pressa tillbaka löntagarnas standard räckte inte de fackliga medlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Årets
avtalsrörelse riktade in sig på att finna en konstruktion som dels kunde hålla
emot en inflationspolitik, dels kunde förhindra den vidgning av inkomstklyftorna
.som skatteändringarna innebar. Det blev en satsning pä en indexklausul och
låglönepåslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
uppgörelsen återkom regeringen med sill betyg: uppgörelsen låg inom den
samhällsekonomiska ramen. Och strax därefter sänkte man arbetsgivaravgifterna,
dvs. man betalade tillbaka lill arbetsgivarna de pengar som lönlagarna räknat
av i tidigare avtalsrörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Än
en gång fick löntagarorganisationerna svälja den beska medicinen; mol en
regering som agerar i arbetsgivarnas inlresse är del näst intill omöjligt all
kunna försvara medlemmarnas standard. Sedan regeringsskiftet har den också
sjunkit med omkring 5 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man nu vill måla ul all &amp;quot;vi klarar krisen, vi går mol ljusare tider&amp;quot;,
vill jag fråga: Vilka fick belala priset och för vilka ljusnar del? Det var
lönlagarna som genom en åtdragen svångrem fick ta på sig bördorna. Och vilken
ljusning kan de se? För en arbetarfamilj med något eller några barn innebär
inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;indexreglering eller
marginalskattesänkning någon avgörande vändning i familjebudgelen. Man måsle
allljäml vända pä slantarna föratt fä det att gä ihop, samtidigt som man ser
hur förmånerna växer hos dem som redan har och samtidigt som man ser hur
spekulationerna i hus, mark, havskryssare, frimärken osv. når nya höjder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga trepartiregeringens inre sönderfall och slutliga upplösning ses inle
med någon som helst sorg av löntagarna. Den ses bara som ett stort steg närmare
det bortre parentestecknet för en borgerlig regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
väntar vi nu från fackligt håll av den nya regeringen? Ja, en sak är atl det
kanske kan vara läitare att tala med en regering bestående av ett, visserligen
svagt, parti än med en som lalar med tre olika lungor. Men, för alt citera
LO-ordföranden; &amp;quot;Så mycket är klart - jag har inga som helst förhoppningar
pä folkpartiregeringen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
vaga regeringsförklaring som presenterades av statsministern för en vecka sedan
kommer väl vad del lider att få klarare konturer. Om arbetsmarknadsministern
för riksdagen lägger fram den proposition om ny föriroendemannalag som nu gått
till lagrådet, får vi klart besked om att också den här borgerliga regeringen
tar klar ställning mot löntagarorganisatio­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande förtroendemannalagen antogs under stor politisk uppslut­ning. På
samma sätt som medbestämmandelagen byggerden på principen att produktionen
skall vara med och betala kostnaderna för såväl arbetsgivarnas som
arbetslagarnas intressebevakning. Fram till lagens tillkomst var det ju bara
arbetsgivarnas kostnader för intressebevakningen i form av förhandlar-löner,
konferenser, propaganda etc. som bars direkt av produklionen.
Löntagarorganisationerna har fält finansiera hela sin verksamhet genom
beskattade medlemsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nya
arbetsräitskommitténs belänkande byggde vidare på de principer som fanns bakom
lagens tillkomst. Del ville gå längre i all jämna ut skillnaderna mellan
arbetsgivarnas och arbetstagarnas förutsättningar alt driva
intresse-verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag som nu gått till lagrädsremiss när inte alls upp till betänkandets
ambitioner-och det hade vi kanske inte väntal oss- när det exempelvis gäller
fackliga möten på betald arbetstid. Men än värre är atl del innebär en rad
försämringar i den lag som nu redan gäller. Det rymmer också tankegångar som är
hell främmande på svensk arbetsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
som synes ligga bakom försämringarna är att man blandat ihop begreppen. Av den
ursprungliga strävan alt skapa lika förutsättningar för intressebevakningen har
man gjort ett slags neulraliletsprincip, som blir hell orimlig till sina
konsekvenser. Låt mig ulan all gå in i någon deialjgranskning få påvisa några
sädana punkter för kammarens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
Lagförslaget innebäraitom arbetstagarorganisationen varslar om någon form av
slridsålgärd, så upphör arbetsgivarens betalningsskyldighet för all facklig
verksamhet, trots all hans skyldigheter i övrigt enligt exempelvis MBL och som
ej berörs av konfiikten kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del här skulle innebära,
all om vi i en lönerörelse exempelvis lägger ul&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;npolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varsel
om övertidsblockad, så ställs den facklige förtroendeman som arbetar med MBL
ulan lön! De påstådda neutralitelssträvandena blir alltså ännu ett
konfliklvapen i händerna på arbetsgivarna. Ty man drar ju inte den konsekventa
slutsatsen att då måste också någon annan än produktionen belala
arbetsgivarrepresentanternas löner!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Förslaget
innebär atl facket skall primärförhandla om den fackliga&lt;br&gt;
verksamheten i företaget. Det innebär helt enkelt att arbetsgivaren på ett&lt;br&gt;
tidigt stadium får laglig rätt att påverka den fackliga verksamheten. Det här&lt;br&gt;
uppfattar vi som ett direkt hot mol och ingrepp i den fackliga friheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanken
bakom skulle vara MBL;s bestämmelser om primär förhandlings­rätt i de frågor
som rör förelaget. Men där är det ju klart utsagt, alt arbetsgivarens
intresseverksamhet faller hell utanför varje inflytande från fackets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär inskränkningar av
tolkningsföreträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel innebär inskränkningar i rätten lill
betald ledighet för utbildning, deltagande i konferenseretc, som
förtroendemännen behöver för att sköta sitt fackliga uppdrag hos arbetsgivaren,
genom en maximering till 40 timmar per år och förtroendeman. Det innebär
exempelvis alt en nyvald klubbordförande, som åker på en veckolång kurs, har
förbrukat sin lid. Han eller hon kan sedan inte åka på exempelvis en
förbundskonferens som informerar om ell nytt avtal!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
innebär också alt förtroendeman bara kan bevista utbildning som sker i del egna
förbundets regi. Han kan exempelvis inte vara med pä kurser, som sker i LO:s,
TCO:s, ABF;s eller TBV;s regi! Och det leder, som var och en med minsta inblick
i facklig verksamhet förstår, lill oanade konsekvenser: De som är medlemmar i
mindre fackförbund får mycket svårt att kunna få någon utbildning över huvud
taget!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
i den heliga neutralitetens namn finns inget i lagförslaget som sägeratl
arbetsgivaren skall sluta betala ul lön till den personalchef som vistas mer än
en vecka på något arbetsgivarinternal! Eller au ASEA skall sluta belala arvode
lill den styrelseordförande som tillika sitter av mer än 40 limmar i
SAF-konferenser!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till de här uppenbara tokigheterna kommer en rad mindre
inskränk­ningar av nuvarande lag, som jag inte nu skall gå in pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Något annat än atl lagförslaget inle på långa vägar
skulle nå upp till utredningsförslaget hade vi kanske, som sagt, inte vägat
vänla. Däremot finner vi del myckel anmärkningsvärt alt på de möten som ändock
föresläs få hållas på betald arbetstid och som sägs skola ge styrelsen
returinformation om de anställdas tyckande skall också oorganiserade ha
tillträde. Hur kan man stå så helt främmande för arbetarrörelsens historia, att
man med lagens hjälp vill ge &amp;quot;svartfötter&amp;quot; möjlighet atl påverka
facket?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
ö. skall man inte fä ha omröstning eller fatta beslut pä dessa möten. Hur skall
då en styrelse kunna f underiag för sill agerande? Skall man kanske tillkalla
SIFO?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag utgår från att kammaren med den här exemplifieringen är klar över
bakgrunden till LO-ordförandens slutsals: &amp;quot;Lägger folkparlirege-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen
fram den proposition om ny föriroendemannalag som den tidigare borgerliga
regeringen enats omkring, så ser vi det som en ren krigsförklaring mot
fackföreningsrörelsen!&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nylilllrädda borgeriiga enpartiregeringen är uppstånden ur spillrorna av den
trepartiregering som bildades på en ohållbar kompromiss. Som en kontrast till
borgerlighetens inbördes krigföring slår den enighet som demonstrerades vid den
socialdemokratiska partikongressen. I den ser fackföreningsrörelsen ett
regeringsalternativ som håller bortom 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mänga
förhoppningar var knutna lill den socialdemokratiska partikon­gressen - inte
minst motståndarnas om atl här få se en öppen spricka mellan
fackföreningsrörelse och parti. Så blev del nu inte - tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Partikongressen
antog enhälligt ett utlåtande om ekonomisk demokrati och löntagarfonder. Det
innebär att partiet och LO nu står på samma principiella grund i fondfrågan.
Därmed är - helt i enlighet med den fastställda tidtabellen -partiet och
fackföreningsrörelsen i takt i fondfrågan. Vi kommer nu atl föra ul
löniagarfondsfrågan offensivt frän en samlad arbetarrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Även om de senaste veckornas händelser har skapat ett delvis &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nytt mönster i svensk politik går
dock skiljelinjen klar. Den går mellan en &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sargad,
ickesocialistisk borgeriighet som står pä kapitalismens vacklande grundvalar
och en enad arbetarrörelse som står på den demokratiska socialismens grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta anförande
instämde Birgitta Johansson (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FRITZ BÖRJESSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tar till orda för alt anlägga några synpunkter på den svenska
närings- och försörjningspolitiken avseende dels den tid som gått, dels del
läge som kan skönjas för dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
slora ansträngningar har vi ganska stor ungdomsarbetslöshet och bristande sysselsättning
i äldre årgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vilja göra en liten kommentar till vad Anna-Greta Leijon säger i sitt
anförande. Hon bestrider atl den nya tiden skulle fört med sig att ungdomar på
något sätt är mer observanta innan de lar ett jobb. Men det är nog litet olika
med det. Det har nog förändrats en del under de senare åren. Och hon säger
sedan själv att många ungdomar är vilsna och inte vet vad de vill och atl de
snurrar i ett ekorrhjul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en kommun där hemma hade man svårt all få städpersonal, och det tyckte man var
tråkigt. Då sade en socialdemokratisk landstingsledamot: Det ärju inte så
underiigt med elt så taskigt jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kanske inte bara är ungdomarna själva som reflekterar över jobben, utan det kan
också vara föräldrar som resonerar: Du kan vänta litet innan du lar ett jobb -
du kanske fSr något som är bättre dä. De har kanske drömt om något jobb som
skulle vara bättre för deras barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
var bara en kommentar lill vad Anna-Greta Leijon sade. Det är inle så fritt
lill 100 % frän sådana här funderingar som man skulle kunna få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;intryck
av genom Leijons synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
myckel gammal näringsgren här i landei är jordbruket. I gången lid var det
jordbruket som lill övervägande del sysselsatte människorna, gav dem arbele och
livsuppehälle. Men jordbruket kunde inte försörja alla människor-vi vet atl
många reste lill Amerika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
partier önskar naturligtvis full sysselsättning, men all nå delta mål är inte
lika enkelt. Förr räknade man med all full sysselsättning innebar en pådrivande
kraft för inflationen. Nu får vi uppleva inflation trots att del inle är full
sysselsältning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
socialister, som är inriktade på att la exempel från socialistiska länder,
sägeratl del där är full sysselsättning och all del där inle finns någon
inflalion. Men man undviker atl tala om alt delta innebär alt fackföreningarna
i dessa länder har minimal möjlighel att föra fram de anställdas synpunkter och
påverka lönesättningen. Lönesättningen avgörs myckel centralt, utom räckhåll
för fackels verkliga inflytande. Fackföreningarna får i allmänhet syssla med
idrott, studiecirkelverksamhet, parliideologi m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
har inneburit alt vi fåll en konkurrens även från öslstaterna. Del gäller i
synnerhet möbel- och glasindustrin, vilket märks i min hembygd. Konkurrensen på
sjöfartsområdet har också blivit stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
talas inom slora delar av näringslivet om övergång lill alternativ produktion.
I de handlingar vi får till näringsutskottel är del oftast ell resonemang om
hur man skall kunna fä alternativ produktion. Det är naiuriigivis inle så lätt.
Svårigheterna ärju uppfinningarnas moder, men de flesta har svårigheter all
finna någon aliernaliv produktion. Den bästa lösningen för samtliga företag och
näringsgrenar är förslås atl världskonjunk-luren återigen pekar uppåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
bara några år sedan -det var förresten efter flyttningen lill del här huset -
var del inle sä många som yrkade på att det skulle företas åtgärder för alt
skydda de svenska arbetsplatserna mol lågprisimporten och mot konkur­rensen
från ullandel. Jag var en av dem som då ställde upp på linjen all man skulle
försöka verka föratt få en begränsning av den konkurrensen. Men vi som gjorde
detta ansågs som litet udda exemplar i riksdagen-det skulle inte ha varil helt
i enlighel med den liberala världshandeln alt reglera detta. Nu har
uppfattningarna ändrats, och man har förstått all man inte kan låta importen av
vissa varor gå alltför långt. Man måste skydda de svenska varorna mol svårartad
konkurrens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hörde en intervju i Sveriges Radio häromdagen med en chefför ett stort slalligl
förelag. Han slingrade sig bara och ville inle ge några klara besked om hur han
såg pä förelaget nu och i framliden. Han ullalade optimism, och då blev han
tillfrågad vilka skäl han hade fördel. Svaret blev alt han hoppades på
valutaförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här förelagsledaren tänkte sig således all vi skulle få ytterligare en
devalvering av den svenska kronan. Men vi vet ju all en sådan innebär ell
lotteri -del har vi jusl hön i debatten här i dag - och atl den har sina
avigsidor. Jag har en bekant som för elt och ett halvt eller tvä år sedan log
elt län på 500 000 kr. i schweizerfranc. Han är i dag skyldig 865 000 kr. Del
är således&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
sä enkelt atl spekulera i valuta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra faktorn som förelagsledaren räknade med var all lågprislän­derna skulle
driva upp sina löner, så atl deras produktionskostnader kom i paritet med de
svenska. Men också detta är ett naivt tänkesätt. En sådan process tar ju en
mycket lång lid. Om lågprisländerna driver upp sina löner med 10 % och vi
driver upp våra med 20 96 under samma tid, så blir ju inle situationen på något
sätt bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker inle atl en företagsledare på en sä kvalificerad post som del här rörde
sig om skall ställa upp i Sveriges Radio och göra kommentarer om möjlighelerna
för sitt företag att överieva, om han inte har några säkra och riktiga
kommentarer atl göra. Del gällde i della sammanhang elt företag som räknat med
en minskning av sysselsättningen med 1 000 man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
eget län, Kalmar län, har under en längre tid merän vad som gäller för de
flesta andra områden i vårt land fått vidkännas en nedgång i befolkningstal och
näringsliv. Strävan att kompensera området för nedläggningen av F 12 har inle
givit något resultat atl tala om. Mycket av Kalmar läns näringsliv har
fortfarande problem inför framtiden, framför alll glasbruken men också
naturligtvis varven. Många glasbruk har nedlagts underdel senasle årtiondet,
och de kvarvarandes ekonomi är ganska urholkad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
gamla anrika Orrefors ville den ekonomiska konstellationen Uppsala-Ekeby radera
bort. De anslällda gjorde dä ett unikt schackdrag. De författade ell brev som
de skickade lill Marcus Wallenberg. och de frågade om han ville gripa in och
försöka göra någonling för Orrefors glasbruk. Aktionen var ett myckel
intressant inslag i debatten om den enskildes betydelse i samhälls­ekonomin och
i debatten om biandekonomins funktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ser faktiskt ut som om Marcus Wallenberg fattat inlresse för vad som framfördes
i del här brevet frän fackklubbens ordförande och som om han är beredd all
sälta in åtgärder för atl försöka göra alll för alt rädda Orrefors. Del är en
rätt ovanlig och egendomlig aktion som har salts i gång i del här fallet, men
personalen har naturligtvis tillgripit de möjligheter som flnns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
mindre och medelstora varven bör fä slöd för alt kunna förbättra sin marknadsföring
och produktivitet. Åtgärder för strukturförändringar skulle såvitt jag kan se
inle gagna Kalmar läns varvsförelag så myckel. Del faktum atl strålkastarna i
varvskrisen riktas på Göteborgs-, Uddevalla- och Lands­kronaregionerna får inle
resultera i atl man glömmer bort de mindre varven vid Kalmarsund. När nu den
nya regeringen tar itu med projektet Svenska Varv hoppas vi alt ett heltäckande
inlresse också kommer att finnas för varven vid Östersjöns kuster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en alternativ produktion kan genomföras vid de små varven - del är myckel
möjligt atl så är fallet, t. ex. genom byggande av vindkraftverk vid
Karlskronavarven - så är delta naturiigtvis önskvärt. Konkurrensen mellan de
små Östersjövarven skulle minska, om man kunde fä en alternativ produktion av
t. ex. vindkraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
förutsätter jag all regeringen och riksdagen inte ställer sig kallsinniga till
en eventuell framställning från Södra Skogsägarna AB om stöd lill de
anläggningar som förelaget har i denna del av vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har funderat litet på vad som har hänt med de
här nya statsråden som har aktier i näringslivet. Man kan väl här citera det
gamla talesättet: &amp;quot;Caesars hustru får icke misstänkas.&amp;quot; Det är
naturligtvis mycket angeläget alt man ser till att det inte blir något jäv. Vi
vet ju vad som har hänt i Norge beträffande entreprenadanbud för ståldäckel till
den senasle oljeplattformen. Del ger en tankeställare. I det fallet är det
mycket möjligl att vederbörande var oskyldig och alt det rörde sig om förtal,
men sådant inträffar ju lätt, om förhållandena är som i de här fallen. Det är
inte på något sätt genant för vederbörande, om man försöker att klara upp
riktlinjerna all gå efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har bara en önskan, nämligen den atl arbetet för del svenska
näringslivet sker så friktionsfriu som möjligt, så alt man når resultat även
med den här regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANNA-GRETA LEIJON (s) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Under drygt tio år har del förts en ganska intensiv debatt om
arbetsmiljön, om vilka risker som många människor utsätter sig för i
arbetslivet. Precis som Fritz Börjesson antydde är det ganska naluriigl all del
här också har satt sina spår hos ungdomarna. Det är också rätt självklart att
många föräldrar vill att deras barn skall få elt bättre arbete än det de själva
har haft. Men atl av de här ganska självklara konstaterandena dra slutsatsen
atl en väsentlig förklaring till ungdomsarbetslösheten är atl ungdomarna själva
inte vill la jobb är inte rimligt. Det är inte självförvållad arbetslöshet vi
har bland ungdomarna i dag. Men tyvärr framställs det på en del håll på det
sättet. Naturligtvis finns det enstaka arbetsgivare som inte har kunnat få de
jobb besatta som de annonserat ut vid arbetsförmedlingen. Men som jag berättade
om från Göteborgsundersökningen är de lediga jobben mycket fä. Vid undersökningen
har man kommii fram till alt det i stort sett rör sig om hörsägner när del
talas om att ungdomarna är ovilliga att la arbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag i milt tidigare anförande ville säga var alt vi skall försöka förklara del
här, så all vi kan koncentrera oss på det som är väsentligt, nämligen att
bekämpa ungdomsarbetslösheten. Och det är inle ungdomarna själva som vi skall
angripa utan bristen på jobb. Del är t. ex. det förhållandel att de inte får
utbildning. Många ungdomar befinner sig i dag i den situationen alt de måsle
köa i månader, innan de kommer in på en kurs inom marknadsutbildningens ram.
Del är också så, att de inte får mer än några minuter på sig all tala med en
arbetsförmedlare. Kan vi rusta upp arbetsförmedlingen, kan vi vidga
verksamheten med nya former av utbildning, t. ex. varvad utbildning och
praktik, då kan vi lösa en del av de här problemen - men bara en del för i
grunden fordras del en annan ekonomisk politik som sätter sysselsätlningen
främst. Men, Fritz Börjesson, jag har inte velal förneka all ungdomarna skall
se på vilka olika typer av jobb som finns på arbetsmarknaden. Det är emellertid
något helt annat än vad som tyvärr förekommer på alltför många håll i dag,
nämligen att skylla arbetslösheten på ungdomen själv. Jag vet - och jag tror
också nästan alla kammariedamöler inser det - atl de allra fiesta ungdomar
djupt vantrivs med den situation som man befinner sig i när man går utan jobb.
Det finns en risk att dessa ungdomar vänder sig bort från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samhället och lar avstånd
från oss politiker. Vi skall inte göra den risken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;större
genom atl påstå att deras arbetslöshet är självförvållad.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FRITZ BÖRJESSON (c) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag sade
inte atl ovilja atl ta vissa arbeten var del väsentliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmännolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skälet lill atl
ungdomar går utan arbete. Det finns olika anledningar lill del.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dphart&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anna-Greta Leijon
beskyllde mig inle heller för ett sådanl uttalande, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därför
harjag ingen anledning alt tillägga något ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BRITT MOGÅRD (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Under de två senasle åren harjag ofta talat om behovet av alt skapa en
mänskligare skola. En mänskligare skola - det är en skola där arbetet känns
meningsfullt för alla elever och för skolans personal, en skola som fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
krävs realism för atl få skolan att fungera. Del krävs alt man ser och erkänner
de problem som existerar i dagens skola, all man inle av prestigeskäl förnekar
dem eller söker bortförklara dem. Det är sant att många problem har
komplicerade orsaker och all felet ofta inte är skolans. Detta kan dock aldrig
fä innebära atl skolan skjuter ifrån sig sitt ansvar eller att de skolansvariga
försöker förminska skolans betydelse för barn och ungdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Realism
är också atl inle ställa övermäktiga krav på lärarna. Lärarnas arbele är svårt
och tungt; de har, lika väl som andra arbetstagare, rätt att ställa krav pä en
god arbeismiljö och goda arbetsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är i hög grad eleverna som formar lärarnas arbetsmiljö. Realism är också alt
inse atl eleverna är olika och alt de har rätt atl vara olika, har rätt att
kräva att deras egenart i mognad, begåvningsprofil och iniressen respekte­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Realism
är atl inse atl vårt land verkligen är mycket avlångt, med slora skillnader mellan
norr och söder, mellan tätort och landsbygd. Del går inle att lägga en mall
över alla landets skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Realism
är alt inse au en av skolans fundamentala uppgifter är atl träna de unga för
vuxenlivet. Del innebär atl skolan skall ge dem kunskaper och färdigheter som
gör det möjligt för dem alt som vuxna fungera i medbor­garrollen, i
familjerollen, i yrkesrollen och i en berikande fritid. Del innebär också atl
träna dem att ta ansvar för sig själva och sitt liv. Skolans uppgift är
ingalunda att försöka skydda de unga för livels realiteter. Skolan skall i
stället hjälpa dem att handskas med svårigheter och motgångar, skolan skall
hjälpa dem atl se sina möjligheter och sin begränsning och träna dem lill all
maximalt använda sina förutsättningar och sin förmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolarbetet
måste därför präglas av fiexibilitet, valfrihet och verklighets­förankring.
Läroplanen är del viktigaste siyrinslmmentel härför. Det har alltmer uppdagats
att den nuvarande läroplanen inte uppfyller dessa krav i tillfredsställande
utsträckning; här är en uppenbar orsak lill den vantrivsel som många elever i
dag känner. Dess värre innebär del läroplansförslag som skolöverstyrelsen
överlämnat till regeringen att valfriheten ytterligare försva­gats. Respekten
för elevemas olika fömlsättningar, anlag och intressen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fått
vika för elt diffust jämlikhetstänkande, som vid närmare analys visar sig vara
djup oförståelse för andra än de teoretiskt lagda. Därför har SÖ ingenslans i
förslagel vågat understryka skolans kunskapsförmedlande roll; inle heller har
de grundläggande basfärdigheterna - all kunna läsa, skriva, räkna - fått den
plats som SIA-ulredningen och senare riksdagen avsåg. Förslaget bygger på
förlegade tankegångar som verkligheten eftertryckligt tvingat oss andra, inte
minst de i skolan verksamma, atl ompröva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
brådskar all faen ny läroplan för grundskolan. Det kan inte accepteras alt alla
de som i dag har en så otillfredsställande skolvardag i onödan måsle vänta på
en förändring. Om inte regeringsskiftet inträffat, hade en proposition om ny
läroplan förelagts riksdagen i mars nästa år. Del är min varma förhoppning att
skolminister Rodhe inte försenar arbetet på denna proposi­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sociala basgruppen är klassen. Men med SI A-reformens arbetsenheter har
individualiseringsmöjligheterna ökal och därmed också möjlighelerna för
eleverna att fl uppleva arbetstillfredsställelse. Flexibla elevgrupperingar,
som l. ex. medger inlensiviräning av basfärdigheter, är ett instrument som
måste användas med ansvar och omdöme, men del får inte schabblas bort i
föregivet inlresse atl skydda de svagare eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eleverna
måste mötas av intresse. Kravlöshel är motsatsen lill intresse. Krav måste
ställas på alla elever alt göra sitt bästa uiifrån sina förutsättningar. Inte
minst gäller detta de studiebegåvade. De med goda förutsättningar för studier
får inte tillåtas all lata sig genom skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
elever behöver dock särskilt slöd. Skolans resurser för stödinsatser är
omfatlande. Men bristerna är också påtagliga. De utredningar som den förra
regeringen tillsatte för atl se över elevvården och för alt klarlägga vilka
faktiska krav en integrering av handikappade elever ställer kommer förhopp­ningsvis
att redovisa förslag som kan förbättra skolans möjligheter all hjälpa och
stödja. En utvärdering av hittillsvarande insatser för invandrarbarnen hade
också påbörjats vid regeringsskiftet. Målet för stödet måste, mera än hittills,
vara att anpassa skolan till den enskilda eleven utifrån hans problem och
behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det synsätt somjag här anlagt ärdet naturligt atl också slå fast att betyg
skall finnas i skolan. Del relativa betygssystemet, som moderata samlings­partiet
som enda parti redan från början motsatte sig, har medfört en betygsdiskussion
som mera karakteriseras av känslostormar och hopp om en bättre värld än gediget
vetande, vilket är ytterst beklagligt. Det nya betygssystemet måste bli ell
bättre instrument för utvärdering av skolans verksamhet. Det för inte snedvrida
undervisningen eller medföra en felaktig konkurrensmentaliiel. Betygen kan och
skall självfallet kompletteras med information i andra former, men del är värt
att minnas att endast formella betyg som ges i en enhetlig skala har en
innebörd som är entydig såväl för lärare som för eleven och föräldrarna. Vidare
är det eleven själv som påverkar betygsällningen genom sina prestationer, och
rättvisan i betygen kan kontrolleras av eleven själv och av hans kamrater.
Ingen har hittills kunnat visa pä en bättre metod än betyg för urval till
fortsatta studier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
SIA-ulredningen påpekade all skolan alltmer förvandlat eleverna lill renodlade
konsumenter. Eleverna måste få vara med och la ansvar för skolmiljön och
skolvardagen. Del har blivit populärt att exemplifiera detta ansvar med all
eleverna skall få måla om sina klassrum o. d. Enligt min mening bör sådanl, som
skolan annars anlitar utomstående fackmän för, inle utföras av eleverna. Redan
arbeiarskyddssynpunkter lalar ofta däremoi. Nej, det ärden vardagliga
verksamheten i den egna skolmiljön som eleverna måste della i och lära sig
respektera. En god arbeismiljö i skolan - det innebär i första hand en god anda
i skolan. I värt samhälle gäller en rad oomtvistliga normer, som bygger pä
grundläggande demokratiska värderingar. De finns också angivna i gällande
läroplan. Icke desto mindre är brotten mol dessa normer legio i dagens skola;
hänsyn, respekt för oliklänkande, respekt för san ning och räll,
arbetsdisciplin sätts ofta åsido. Dens. k. normgruppen, somjag lillsatie i
våras, har redan utfört elt omfatlande arbete och startat en diskussion ute i
skolorna som kommer atl ha ett beslående värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fysiska miljön är naturligtvis därför inle ointressant. Vi måste komma bort
från slordriftstänkande då del gäller skolan. Del är också viktigt att beakta
att närhet lill utbildningen är av avgörande betydelse för många elevers
motivation och inlresse. Inte minst gäller detta gymnasieutbild­ningen. Det var
min avsikt alt i vår förelägga riksdagen en proposition om flexibel
skolplanering, där jag bl. a. avsäg atl visa atl det under vissa omständigheter
var möjligt all medge atl ivåparallelliga högstadieskolor nyinrättades. Även en
ökad decentralisering av gymnasieutbildningen var planerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
riksdagens beslut om SIA-reformen ingick elt principbeslut om ett lokall
ledningsorgan för rektorsområdet eller skolenheten. I tvä promemorior från
utbildningsdepartementet har detta organ, nu benämnt skolnämnd, och även
medinflytande på klassnivå och arbeisenhelsnivå penetrerats. Frågan har
visserligen visat sig vara mera komplicerad än vad riksdagen år 1976 kunde
förutse. En proposition var dock aviserad lill oktober i år, där problem som
remissorganen påpekar enligt min mening fåll en tillfredsställande lösning. Jag
fömisätter att denna proposition snarast föreläggs riksdagen. Del är ytterst
otillfredsställande om elever och föräldrar länge lill skall undanhållas del
medinflytande i skolan som bör tillkomma dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föräldraansvaret
för barns utbildning är odisputabelt. I delta ansvar ingår frihei alt välja
skolform. Under den socialdemokratiska epoken försökte man på allt sätt förmena
föräldrarna rätten alt välja skola utanför det allmänna skolväsendet, bl. a. genom
atl göra del ekonomiskt omöjligt för flertalet. På min uppdrag har en
utredningsman dels inventerat förekomsten av och förhållandena för enskilda
skolor, dels klarlagt rättsligt belräffande föräldra­rätten i delta avseende.
Belänkandel har sänts ut på remiss. Del är min förhoppning atl vi nu skall
kunna föra en avdramaliserad debatt om de enskilda skolornas plats i vårt
skolväsende och om de villkor som bör gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
diskussionen om skolan kommer ofta skolledningen och dess betydelse i
skymundan. Men skolan som arbetsplats är beroende av en väl fungerande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsledning.
Den borgerliga trepartiregeringen fattade därför beslut om en utökning av
antalet skolledare, och skolledarnas undervisningsskyldighet har sänkts.
Riksdagen har i anledning av förslag i årets budgetproposition beslutat atl
såväl rektors- som studierektorstjänsler skall fö inrättas utifrån kommunens
omfattningspoäng för grundskolan. Kommunen för därmed stor frihet alt disponera
över ledningsresurserna. Den utveckling av skolans pedagogiska
ledningsfunktioner som riksdagen år 1976 fattade principbeslut om berörs i en
proposition som den förra regeringen beslutat förelägga riksdagen. I denna
proposition föreslogs också alt tillsynslärarna, platsche­ferna, skall
bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
översyn av SÖ;s organisation och ansvar var planerad all inledas vid
årsskiftet. För min del harjag funnit all ansvaret förskolans verksamhet med
fördel kan decentraliseras; jag anser det väsentligt atl länsskolnämnderna får
påta sig en kraftigl utökad roll och att dessa följaktligen bör förslärkas. En
början har redan gjorts genom atl länsskolnämnderna fött huvudansvaret då det
gäller de korta yrkesinriktade kurserna och genom atl en del av det pedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet försöksvis har decentralise­rats ut på fem
länsskolnämnden Min avsikt var alt i kommande års budgetproposition fortsätta
pä den inslagna vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag förutsätter atl del realistiska synsätt som trepartirege­ringen
anlade på skolpolitiken bibehålls av den nya regeringen och jag hoppas att den
grund som lagts i arbetet på en mänskligare skola med redan fattade beslut och
långt framskridet förberedelsearbete för förslag under våren tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;EIVOR MARKLUND (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den 16 december 1976 fattade riksdagen ell beslut om samordnad sysselsättnings-
och regionalpolitik. Den proposition och det utskottsbetänkande som låg till
grund för beslutet betecknades av vpk-gmppens företrädare i debatlen som
&amp;quot;bland de märkligaste dokument som passerat riksdagen&amp;quot;. Jörn Svensson
fällde också omdömet: &amp;quot;Dessa dokument är hell meningslösa.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag är det inle svårt att i Norrbollen finna människor som är beredda alt
skriva under på della. Man finner dem såväl bland länsplanerare som bland
deltagare i studiecirklar, såväl bland ledande fackliga företrädare som bland
skolelever, såväl bland arbetare i relativt framtidstrygga branscher som bland
redan krisdrabbade. Och inte minst påtaglig är medvetenheten om statsmak­ternas
försummelser gentemot Norrbotien bland kvinnor och unga männi­skor, som nu
återigen rekommenderas atl söka sig från länet lill andra, lyckligare lottade
delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den här decemberdebalten för snart två år sedan påpekade Rolf Wirtén, den
nuvarande regeringens arbetsmarknadsminister, alt vpk mot de övriga partiernas
linje ville sätta bl. a. &amp;quot;styrande planering i stället för anpassnings­planering&amp;quot;.
I Rolf Wirténs ögon var detta naturligtvis något full. Nu är jag övertygad om
att en bred opinion i Norrbollen även på den punkten slår närmare vpk:s linje,
för där har man verkligen fått erfara vad en anpassnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planering
innebär. Gång på gäng har man upplevt hur planeringen för länets del snyggt och
prydligt &amp;quot;anpassats&amp;quot; lill vad som kunnat vara lill fördel för
kapitalet. Arbetskraften har &amp;quot;anpassats&amp;quot; till de platser i landet där
kapital­ägarna funnit det lönsamt alt ha den. Produklionslakten vid de
råvarubase-rade företagen i Nonbolten - dem har man ju inte kunnat flytta - har
&amp;quot;anpassats&amp;quot; lill vad som varit mest vinstgivande. Detta har under långa
perioder inneburit rovdrift såväl av malm som av skog och vattenkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dagarna presenterade expertgruppen för regional utredningsverksamhet studien
Industri till Norrbotten. Tiden har inte medgivit någon mer ingående läsning av
materialet, men på en punkt lycks utredningen uppenbariigen bekräfta vad som
sedan länge borde ha varil hell klart: Norrbollen är en enormt värdefull del av
vårt land. Den norrbottniska industrin exporterar 60 % av sin produktion, eller
dubbelt så myckel som riksgenomsnittet. Av industrin är 60 96 råvarubaserad,
mot 14 96 av övriga landet. Nog borde en landsdel med sådana resurser kunna
bjuda sin befolkning arbete och framlid. Men i stället utökas listan över
Norrbottens exportprodukter också med varan arbetskraft. Och på imporlsidan
finns åtskilligt sådant som kunde ha framställts i länet - färdigprodukler från
stålindustrin, livsmedel, kemiska produkter. Detta är Norrbottens siluation i
ett nötskal. En kolonial siluation skulle man ha sagt, om del gällt någon annan
del av världen. Termen satellit används numera och beskriver också målande vad
det handlar om. Teck­naren EWK är inte den ende som upptäckt delta, men han gör
del på ett utomordentligt åskådligt sätt när han tecknar Sverige som ett långt,
i ena ändan väldukat middagsbord med en ensam gäst i den andra ändan.
Förmodligen härden ensamme gästen där uppe i norr försetts med en mindre sked
än de andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig återgå till december 1976. Det beslut som då togs saknade det mesta av
substans men innehöll prognoser bl. a. belräffande befolkningsut­vecklingen.
För Norrbotten innebar del alt vi skulle bli 25 000 fler invånare fram till
1985. Redan då uttalades befogade tvivel om det realistiska i en sådan
målsättning, och i dag är läget än mer dramatiskt. Utvecklingen i Norrbotten har
återigen tillåtits gå tillbaka, och alltfort görs ingenting effektivt för all
vända den. I dag måste detta kännas som elt moraliskt dilemma för alla dem som
var med om beslutet 1976.1 dessa dagar talas det åtskilligt om politikens och
politikernas trovärdighet. Vill man stärka den och verkligen visa att man tror
på den omskmlna demokratiska beslutsordningen, då visar man det bäst genom att
äntligen ta fasta på det man beslutat om och vidta de åtgärder som delta beslut
kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
det krävs åtgärderi Det är nämligen eu faktum atl om Norrbottens befolkning
skall uppnå talet 280 000 år 1985, vilket är den undre kanten, då krävs det att
ca 13 000 nya jobb tillskapas. Vill man uppnå ett befolkningstal på 290 000,
som riksdagen beslutat att man skall sikta på, och dessutom uppnå
förvärvsgraden för riket som helhet, då krävs del omkring 28 000 nya jobb. De
här siffrorna visar atl även en prutning av riksdagens ambitionsnivå kräver
stora ansträngningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En näraliggande åtgärd
måsle vara att fö de statliga företagen, som sä starkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dominerar
norrbottniskt näringsliv, atl fungera så atl de arbetstilirällen som finns
säkras och alt nya tillskapas. Det får inte gä till så som man ville när del 1.
ex. gällde Karisborg. Man var i den debatten beredd atl pruta ner antalet
massafabriker från tre lill två och utgick tydligen ifrån den gamla inställ­ningen
all Norrbottens industri och människor skall ställa upp på en
strukturomvandling som man inte ens vågar nämna när det gäller andra delar av
landei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
företagsegoislisk politik, liknande den som förts från de statliga företagens
sida, går inle ihop med de målsäuningar man säger sig ha för regionalpolitiken.
Regionalpolitiken måste fås all göra skäl för namnet. Det vi nu har är möjligen
en nationell politik som får regionala konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
viss censur, föranledd av bestämmelserna för vad som är tillåtet atl säga här i
kammaren, vill jag nämna atl en fackligt ledande person nyligen sagt att
utvecklingen av Norrbottens näringsliv för kosta vad den vill. Det är ändå inte
längre sedan än all vi minns statsråd av socialdemokratiskt märke som sagt alt
det för Norrbottens del mindre handlar om ekonomiska insatser än om
genomförbara projekt. För kommande lider kan det vara angelägel alt uttrycka
förhoppningen att man tar bättre vara på länels resurser, idéer och kunnande
och låter utvecklingen kosta vad den vill även i fråga om politiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kunde i en sådan här beskrivning av lägel i Norrbotien ta en hel rad belysande
exempel. Del har också gjorts i olika sammanhang, bl. a. här i riksdagen. Så
har l. ex. jag påtalat del sneda i rekryteringen av byggnadsar­betare lill
Stockholmsregionen och i ett öppet brev till arbetsmarknadsmi­nistern ställt
elt antal frågor i anslutning till detta. I det svar jag fortfarande väntar på
hoppas jag att arbetsmarknadsministern lar fasta på del som från fackligt håll
i dagarna sagts om den väntade arbelslösheten bland byggnads­arbetarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
exempel med anknytning lill Norrboitensproblemen rör kvinnorna.
Undersysselsätlning och arbetslöshet är kända begrepp i Norrbollen. Och de
ärdet i hög grad för kvinnorna. Och man hillarutan vidare en parallell också i
behandlingen. Målformuleringar, prognoser, lidsperioder - allt sådanl är lika
diffust när man talarom kvinnornas ekonomiska frigörelse som när man lalar om
hur man skall komma lill rätta med problemen i Norrbotten. Man är rent allmänt
för alll som är bra och mol allt som är dåligt, men man definierar ingeidera
begreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har från värt håll om och om igen sagt alt kvinnokampen aren viktig del av
kampen för verklig jämställdhet i samhället. Och eftersom kapitalismen Ijänar
på, drar nytta av kvinnoförtrycket, så kan vi inte räkna med alt jämställdhet
kan uppnås i den samhällsform vi lever i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
kvinnornas froniavsniit hör också att bekämpa ingrodda myter och attityder som
finns inpräntade hos de flesia människor och som också sticker upp bland
arbetare, inle minsi i tider då läget på arbetsmarknaden är kärvt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsällningsulredningen
har presenterat uppgifter som visar all bara hälften av de kvinnor som fåll
sysselsältning under 1970-lalel verkligen är i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbele. Antalet
heltidsanställda kvinnor har i själva verket minskal under perioden. Delta är
verkligen avslöjande uppgifter. De visar atl samlidigt som kvinnorna vill
arbeta och uppmuntras därtill i frigörelsens namn sä motar­betas de av ett
samhälle som vägrar ställa upp med nödvändig service. Det gäller bl. a.
barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är sedan länge känt att utbyggnaden av barnomsorgen sker i helt otillräcklig
takt och att den bromsats yllerligare lill följd av kommunernas ekonomiska
bekymmer. Men påpekanden om detta förhållande har ofta bland ledande politiker
viftats bort med uppgifter om en växande sysselsäll­ning bland kvinnorna. Det
har sett ul som om den kvinnliga förvärvsinten-sileten och samhällets barnomsorg
inte haft något samband med varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkligheten
är alltså en hell annan. Sysselsältningsstalistiken visar atl mellan 1970 och
1977 har 266 000 fler kvinnor kommit ut på arbetsmarkna­den. Men i själva
verket är det bara drygt hälften av dessa, 160 000, som verkligen arbetar.
Resten, 106 000, har varil frånvarande - inle på grund av sjukdom ulan för
tjänstledighet, främst förlängd tjänstledighet i samband med barnsbörd eller
tjänslledighel för sludier eller i samband med helger och somrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om barnlillsynen, om ulbyggnaden av dag- och fritidshem hänger som sagt intimt
samman med frågan om kvinnans rätt lill arbele. För alt återigen knyta an
resonemanget till läget i Norrbotten, kan man naturligtvis hävda att det
främsta kravet måsle vara en ny industripolitik. Men också där måste
daghemsulbyggnaden fullföljas. Del gäller ju barnen och deras bästa. Daghem är
bra för barn - sedan må daghemsmotståndare med utgångspunkt i gamla,
reaktionära värderingar eller i - i och för sig reella - kvalitetsbrister säga
vad de vill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Diskrimineringen
av Norrbotten, diskrimineringen av kvinnorna och diskrimineringen av alla de
människor som ställs utanför arbetslivet är delar av samma politik. Den
borgerliga trepartiregeringen lyckades försämra situationen. Ingenting tyder på
atl den nuvarande enpartiregeringen skall lyckas åstadkomma några
förbättringar. Bland norrbottningar, bland kvin­nor, bland alla arbetslösa
finns det särskilda motiv för atl kräva en annan politik - en politik för
människors bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGOT HÅKANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Riksdagsårel 1978/79 har fåll en ovanlig och dramatisk inledningsperiod
på tre veckor. Nu har vi hunnit fram lill den allmänpolitiska debattens första
dag, som är en hel vecka försenad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
ell år sedan var vi i den djupaste och längsta lågkonjunktur som vårt land har
upplevt sedan 1930-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag vågar vi försiktigtvis säga all vi är på väg ur den värsta krisen. Vår
konkurrenskraft häller pä all förbättras, vår handelsbalans är gynnsam, och
regeringen diskuierar nu stimulerande åtgärder för att höja vår konsumtion och
pä det sättet få bättre fart på hemmamarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mänga och väsentliga
problem inom olika näringsgrenar är fortfarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olösta.
Vi har strukturomvandlingen inom varven, stålindustrin, textil- och
skobranschen framför oss. Ändå har del aldrig satsats så myckel i vårt land för
atl hålla arbetslösheten på en så låg nivå som möjligl. Del finns här inom alla
partier en bred uppslutning bakom den höga värderingen av arbetet. Arbetet ger
mening ät tillvaron och ger den sociala gemenskap som är så nödvändig och
viktig för människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett kärvt ekonomiskt läge har sysselsättningen prioriterats. Stora insatser i
form av utbildning och beredskapsarbete har kunnat hålla arbetslöshetssiff­rorna
på en så låg nivå som 2 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nya,
kraftfulla åtgärder sätts in för atl under vintern motverka en ökning av
arbetslösheten inom t. ex. byggsektorn. I första hand är det fråga om skolor,
förvaltningsbyggnader och vägar för över 500 milj. kr. utöver de byggen för 600
milj. kr. som beslutades i våras. Totalt är del 1,3 miljarder kronor i
tidigarelagda byggen för all skapa sysselsättning på de orter där del behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanlagt
anslås 2 miljarder kronor för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inför
vinterhalvåret, och de berör alla grupper på arbetsmarknaden -yngre såväl som
äldre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
2 miljarder läggs till de ca 1,3 miljarder kronor i särskilda insatser på
byggarbelsmarknaden som regeringen lidigare har beslutat om. Bl. a. kommer 1
350 milj. kr. att användas till beredskapsarbeten, vilket motsvarar ca 30 000
anställda under ett halvt är. AMU-kurserna skall ökas så all ca 60 000
människor skall kunna fä arbetsmarknadsutbildning under den kommande vintern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
debatten hör man väldigt ofta människor säga alt det inle är så viktigt med
ekonomisk tillväxt, alt det är bra om vi inte ijänar sä myckel pengar, all det
finns så mänga andra värden. Vi har nogsamt sett alt det resonemanget inte
håller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utebliven
tillväxt gör det svårare atl skydda de sämst ställda i samhället och alt få råd
till nödvändiga sociala reformer. Därför är satsningen pä ett näringsliv som
ger oss ökade ekonomiska resurser en fömlsälining för atl vi skall klara
omställningen i arbetslivet, strukturomvandlingen och det sociala
välfärdsprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det delbetänkande som sysselsättningsutredningen har lagl fram föreslås en
kraftig förstärkning av del regionalpolitiska slödel till industrin och den
privata tjänstesektorn. När det gäller det regionalpolitiska
sysselsättnings-stödet föreslås en höjning i de sysselsätlningssvagaste delarna
av landei. I de svagaste områdena skall företag kunna få upp till 130 000 kr.
pä sju år för varje beslående nettoökning av antalet årsarbetare. I dag uppgår
det stödel lill 22 000 kr. på tre år. Prövningen av vilka företag som skall fä
stöd föreslås bli utvidgad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bevakningen
måste vara noggrann, så alt stöd inle lämnas som betyder överfiyttning av
sysselsättningsproblem från en ort lill en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokaliseringslånens
utvidgning och den nya typen av avskrivningslån kommer att vara av stor
betydelse för den regionala balansens del och för sysselsättningen regionerna
emellan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
handlingsprogram för en decentralisering av statlig verksamhet kan också komma
atl få stor och avgörande betydelse för större rättvisa mellan olika regioners
möjligheter all få nya arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Viktigt
är all kommuner, som i dag ligger utanför de nuvarande stödområdena, skall
kunna placeras in i stödområdessystemel, t. ex. läns­delar med ullalade och
långsikliga sysselsällningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna
för regeringen atl gå in med regionalpolitiskt slöd på en ort som drabbas av
akuta sysselsätlningssvårigheler vid t. ex. en företagsnedläg-gelse skall
finnas kvar. Den decentraliserade beslutsrätten för länsstyrelsen när del
gäller avskrivnings- och lokaliseringslån vid investeringar upp lill 5 milj.
kr. bör innebära snabbare beslut och mindre byråkrati, vilket välkom­nas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förstärkta regionalpolitiska insatserna kommeratt kräva en ökning av de
ekonomiska resurserna i dagens penningvärde med 636 milj. kr. eller från 984
till 1 620 milj. kr. För Blekinge län bör regionalpoliliska insatser kunna
medföra all den negativa befolkningsutvecklingen kan brytas. Länet har också i
år som elt av de få länen i landet minskal sin befolkning med hittills 316
personer. Alla kommuner i länet utom Ronneby haren minskning av invånarantalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länet
har stora konjunkturkänsliga indusirier, som behöver kompletteras med små och
medelstora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karlskrona-
och Sölvesborgsvarven har både specialinriktad och annor­lunda produktion, som
statsmakterna bör slå vakt om. Den sneda ålders­strukturen i länet är en följd
av atl högre utbildning saknas. En ökad högskoleutbildning inom
högskoleregionens ram är nödvändig och viktig för länet. Sedan 1975 har länet
föriorat 3 000 industrijobb, och Kariskrona kommun har den klart sämsta
befolkningsutvecklingen bland landets primära centra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karlskrona
bör lämpa sig utomordentligt väl för utflyttning av central statlig
förvaltning, t. ex. vid lokalisering av den centrala stiftelsen för skyddat
arbete som nu planeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
1950-lalet har Karlskrona förlorat ca 5 000 sysselsättningstillfällen genom
indragning av personal vid marinen, och länet har aldrig fått någon
kompensation för denna föriorade statliga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
försvarets fredsorganisationsutrednings slutbetänkande föreslås ytterii­gare en
minskning med 140 årsarbeten vid de militära förbanden i Kariskrona fram till
1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammantaget
bör delta väga mycket tungt i vågskålen när regeringen beslutar om var den
centrala stiftelsen för skyddat arbete bör placeras, eller när annan statlig
verksamhet skall utlokaliseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
satsning på forskning, vetenskap och teknisk utveckling, ett långsiktigt
näringspolitiskt program, bör lillsammans med regional- och arbelsmark­nadspolitiska
åtgärder skapa förutsättningar för en sund ekonomisk utveck­ling för vårt land.
Därför är det så viktigt med en marknadsekonomi som ger vårt näringsliv
förutsättningar att utvecklas och atl fä ny fart pä svensk ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deball&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
god ekonomi för värt land är en nödvändig förutsättning för all klara alla de
angelägna behov vi har och kommeraii möta underde närmaste åren, t. ex.
ungdomsarbetslösheten som vi kommer all ha kvar under en läng tid framöver,
äldreomsorgen inför 1980-lalet, barnomsorgen, en mänskligare hälso- och
sjukvård med konlinuilei i vården, en förnyelse av arbetslivet, en utbyggd
internationell solidaritel, en ökad satsning på de handikappades rätt till
arbete och ell fullvärdigt liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
liberal minoritetsregering vill fortsätta all verka för den inriktning av
politiken som förenar en marknadsekonomi med social omsorg och rättvisa, som
haren klar gräns mol socialism och konservatism och arbetar för breda
samförståndslösningar i alla de viktiga frågor som ligger framför oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
och människorna i vårt land, herr talman, är inte nu betjänta av en
konfrontationspolitik för atl från parlilakiisk synpunkt söka strid om de
frågor som man egentligen inte har så olika uppfattning om. Det kan skapa
misstro mot politiken och mol demokratins mål och mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGVAR SVANBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I den pågående debatten har det talals mycket om konjunk­lurrapporter
och ekonomiska trender m. m. Jag vill söka se den politiska och ekonomiska
utvecklingen utifrån den vanlige medborgarens vardagssyn-punki, medborgaren som
inte har stora kunskaper i statistik och ekonomiska teorier men som upplever
såväl riksdagens som regeringens beslut mycket påtagligt i sin vardagsvärld.
Jag väljer då all tala uiifrån norrbottningens situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sägs att vi har en uppåtgående konjunktur och atl vi kan vänta en lyckosam
utveckling för vårt näringsliv och för landei som helhet. Delta måste för
norrbottningen te sig som ett hån, som en grov cynism. Blundar regering och
riksdag hell för vår situation, frågar han sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrbotien,
ett län med ca 260 000 innevånare, har i dag 23 000-24 000 människor utanför
den normala produktionen, dvs. de är aniingen öppet arbetslösa - 7 392 - eller
sysselsatta i tillfälliga beredskapsarbeten, omskol­ning-eller någon typ av
tillfälliga utbildningskurser. Länsarbetsnämnden beräknar alt situationen under
vintern skall ytterligare förvärras sä alt man uppnår siffran 25 000 eller mer.
Del betyder atl 10 96 av den totala befolkningen slår utanför det normala
arbetslivet. Det är inget fel på beredskapsarbete eller
arbetsmarknadsutbildning. Tvärtom. Men för långsik­tiga lösningar krävs så
mycket mer än arbelsmarknadspolitiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
ungdomen är situationen närmast olidlig. Del finns praktiskt tagel inle ett
enda jobb atl få för de nylilllrädande på arbetsmarknaden utanför den
offentliga sektorn. Anställningsstopp råder nästan överallt, och förelagen
minskar anlalel anslällda genom s. k. naturlig avgång, dvs. den som går i
pension eller slutar av annan anledning tar sitt jobb med sig. Någon ersättare
behövs inle. T. o. m. möjligheten all få ett jobb i annan del av landet är
stängd. Ingen vill ge dem jobb där heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsarbetsnämnden
i Luleå sökte för några veckor sedan 25 aspiranter för utbildning till
arbetsförmedlare.   1 030 sökande anmälde sig till de 25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;platserna, en utmärkt
illustration lill lägel på arbetsmarknaden. Det är mol denna bakgrund inte
förvånande om människorna och särskilt ungdomen ser med misstänksamhet och
förakt på storpralande politiker, som inte kan åstadkomma någon förbättring på
arbetsmarknaden och som inte kan ge dem någoi hopp för framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Situationen
i Norrbollen kan ytterligare illustreras med några siffror. Vid NJA - numera
SSAB-Luleå-verken - har under de senaste tvä åren borlål 1 000 jobb försvunnii
i stället för de 2 300/ya jobb riksdagen utlovat, och nu beslutade
investeringar vid SSAB innebär friställning av ytteriigare ca 500 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LKAB
har genom anställningsstopp de senaste åren gjort sig av med tusentals
anslällda. När man nu startar planeringen för återgången lill en nära normal
produktion, inleds den med krav på friställning av yllerligare 1 000 anslällda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ASSI
har tagit nedläggnings- och ombyggnadsbeslul som torde innebära alt borlål 400
personer friställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenfall
drar varje år ner antalet anslällda med flera hundra, på grund av
statsmakternas energipolitiska beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småindustrin,
som ju för sin existens till stor del är beroende av de stora basindustrierna,
har de senaste två åren minskal personalstyrkan med merän 1 000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggandet
har dragits ner drastiskt, och industri- och anläggnings-investeringar är
praktiskt taget obefintliga. Arbetslösheten inom byggnads-arbelarkåren är 20-30
96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inser
slatsmakterna verkligen hur katastrofal situationen är i Norrbot­ten''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsäitningssituaiionen
i Norrbotten har varit svår sedan fiera årtion­den. Den privala industrin har i
stor utsträckning svikit länet, och staten har genom ASSI, NJA och LKAB fått
svara för driften av de stora basindustri­erna. Den socialdemokratiska regeringen
utformade i mitten på 1960-talei en lokaliserings- och regionalpolitik som
under åren gett flera lusen nya jobb i länet, särskilt genom användandei av
investeringsfonderna som fött Bulien-Kanlhal, Saab-Scania, ASEA och LM alt
etablera filialföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
dessa insatser har inte räckt till, därför att den fortgående rationali­seringen,
främst i skogsbruket, skapat än fler nya arbetslösa. Från 1969/70 gick därför
den socialdemokratiska regeringen in fören kraftig utbyggnad av de statliga
förelagen. Genom dessa investeringar skapades under de fem-sex första åren av
1970-lalet ca 4 000 nya jobb i de statliga industrierna, vilket fick en stark
smittningseffekl lill följd inom länels näringsliv i övrigt. Optimismen
återvände, och länets befolkningssiffror vände uppåt efter många år av stark
ulflyltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
den borgerliga regeringen lillirädde var antalet personer utanför den ordinarie
arbetsmarknaden i länet under 15 000. Siffran är i dag ca 24 000 och beräknas
bli mer än 25 000 under vintern. Två års borgeriigt regerande har alltså gett
10 000-11 000 nya arbetslösa. Och utflyttningen har salt ny fart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur har då detta gått
till? Naturligtvis har den svaga internationella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konjunkturen
betytt en del, all påstå något annat vore fel. Men en stor del av misslyckandet
måste skyllas på regeringens handlande eller brist på hand­lande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Man har inle gjort klart för sig problemens
omfattning. Därför har försöken lill åtgärder kommii alt likna försök att dämma
vårfloden genom att bygga dammar med tändstickor. Man har tillsatt den s. k.
Norrboltensdele­gaiionen och ell investmentbolag. Därom är väl bara att säga
alt detta har gett en del resultat, med de små medel som stått lill förfogande.
Men man borde vara klar över att man inte löser Norrbottens gigantiska problem
genom nyodling av myrar i Pajala, 15 mil norrom Polcirkeln, eller genom får-
och geiavel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De stora basindustrierna i Norrbotten är statliga,
och regeringens ovilja och oförmåga att handskas med dem har varit olyckliga.
Statsförelag har inte fått klara direktiv av regeringen atl expandera för atl
skapa sysselsättning och inte heller fått nödigt kapital fördetta. Oviljan att
gå in och ta ansvar har visat sig olycklig. SSAB har i alll väsentligt
finansierats av statsmedel, men staten lar inte sitt ägaransvar och planerar
och ser till alt snabbt genomföra nödiga investeringar för ökad sysselsältning.
LKAB har tillåtits alt föra en tämligen oansvarig politik och ASSI likaså.
Statsföretag har blivit en ovilligare och senfärdigare investerare än de
privata företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den socialdemokratiska lokaliserings- och
regionalpolitiken har stän­digt angripits av centern, som sagt sig vilja gå
djärvare fram. Man hade därför anledning vänta sig alt trepariiregeringen
skulle bedriva en synnerligen intensiv regionalpolitik. Men nyligen utförda
undersökningar visar att så inte varil fallet. Tvärtom har regionalpolitiken
och lokaliseringsansträngningarna nästan helt upphört sedan centern kom i
regeringsställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mest ödesdiger har regeringens kolartro på alt en
ändrad konjunktur skall rädda oss varil, tron på att man inte skall på något
sätt planera utan bara lita lill näringslivets förmåga atl klara allt, bara man
ger del bra villkor. Rädslan för planering och påverkan på industrin har varit
särskilt ödesdiger i Norrbollen, där ju staten direkt är arbetsgivare till tre
av fyra industrisyssel-salla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kan man naturligtvis säga; Del är lätt atl kritisera, men vad kan man i
verkligheten göra? Regeringen och särskilt dess försvarare i Norrbotien säger
ju ofta; Aldrig har någon regering satsat så myckel på Norrbotten som denna.
Del är sant lill en del, men med vissa väsentliga ändringar. Aldrig har någon
regering varil tvungen atl satsa så mycket på arbetsmarknadsåtgärder som denna,
därför alt den så grymt försummat näringspolitiken - det är en riktigare formulering.
Det har satsals enorma summor på åtgärder för att lösa sysselsättningsproblemen
för stunden. Enbart beredskapsarbeten under innevarande höst- och vintersäsong
kommer alt kosta betydligt över en miljard. Men många frågar sig: Är della den
vettigaste åtgärden? Finns det ingen annan väg atl gå?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetarrörelsen
har hela tiden anvisat en annan väg. Vi socialdemokrater har här i riksdagen
framlagt en mängd förslag om andra åtgärder för atl klara Norrbottens
sysselsättningsproblem. Den fackliga rörelsen har utfört ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;intensivt arbete i samma
avseende. För bara en månad sedan gick Norrbot­tens LO-distrikt i samarbete med
sex fackförbund ul med en mängd detaljerade förslag för Norrbottens utveckling,
krav som vi i Norrbottens partidistrikt är helt överens med dem om. Jag skall
gärna servera de förslagen i kort sammandrag lill regeringen. Man kräver
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utveckla
snabbi de norrbottniska basindustrierna, som alla är statliga, till större
lönsamhet, främst genom en högre grad av vidareförädling. Gå in och la ansvar
för SSAB och tillse atl man där inle lar årtionden på sig att förverkliga
löftet om 2 300 nya jobb vid Luleåverken. På kort sikt innebär det att man nu
saisar på en myckel större utbyggnad av valsverken än som planeras. Fullfölj
sedan utbyggnadsplanerna. Det finns utvecklingsmöjlig­heter för SSAB både i
Luleå och på annat håll bara man är beredd alt investera /;;/ i stället för att
vänta tills alla andra investerat färdigt och tagit hand om marknaden. Se till
att integrera malm- och stålindustrin i första hand i Norrbotien, där ju staten
är ägare till båda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ställ
pengar till LKAB:s förfogande för alt göra företaget rationellt och lönsamt,
och gör det nu. Tillse atl gmvbolaget inte får lösa sina kortsiktiga problem
genom atl bara bryta ut de bästa klumparna nu och lämna resten pä ett sätt som
leder lill alt gruvan måste läggas ner om några är. Satsa några av miljarderna
på att bygga om och förstärka malmbanan så atl vi kan få vettigare malmfrakter.
Satsa på ny produktion vid LKAB inom bl. a. konslgödselindustrin, men sök också
fö till stånd nya industrier som bygger på den stora kunskap om malm och
malmbrytning som finns i malmfälten. Sådana industrier kan bli värdefulla
exportföretag. Och för en annan malm-och mineralpolitik som satsar på brytning
och prospektering efter nya malmer, bl. a. legeringsmetaller, i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillse
alt ASSI inte får lägga ner en industrienhet i Piteå som är klart lönsam,
åtminstone inle innan man skaffat annan industri i stället. Tillse att den
nödvändiga och mycket riktiga investering som nu ASSI gör i Karisborg
omedelbart följs upp med en utbyggnad i vidareförädlingsledel. Eljest leder
investeringen bara till att bortåt 200 jobb försvinner. Tillse över huvud taget
atl de statliga företagen i länet ökar sin vidareförädling maximalt. Gör
Statsföretag till elt expansivt förelag i stället för lill ett räddhågal och
ineffektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillse
atl Statsföretag söker kontakt med den mindre industrin i länet och söker att i
samverkan och samarbeie utveckla länets industri. Stimulera småindustrin lill
offensiva insatser, bl. a. genom en aktiv regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
först och främst: Var medveten om de jättestora problemen och om behovet av
snara och enorma insatser om inle en hel landsända skall ödeläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
krav eller råd - hur ni vill se det - kan naturligtvis anses riktade lill den
förra trepartiregeringen eftersom del värdess arbete jag skildrade. Vi har nu
en ny regering, som tagit över ansvaret. Den skall förstås dömas efter sina
gärningar och inte redan nu. Jag hoppas på det bästa, även omjag i likhet med
kyrkofadern känner mig frestad all säga: Jag tror! Herre, hjälp min otro!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrbottens befolkning
kräver nu handling, kräver snabba och målmed-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1978/79:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förändring
av an­talet suppleanter i vissa utskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;velna åtgärder och inte
bara ord och smärtlindring för stunden. Del är ell observandum för varje såväl
avsutten som nykommen regering. Norrbollen får inle läggas ned - del måste vara
parollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På förslag av andre vice lalmannen beslöts att
kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Förändring av antalet suppleanter i vissa utskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANDRE
VICE TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får meddela att fyllnadsval lill utskott kommer all ske vid morgonda­gens
sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lill kammaren inkommet protokollsuldrag har valberedningen föreslagit all
anlalel suppleanter i trafik- och jordbruksutskotten skall utökas frän 17 lill
18, i finans- och socialutskotten från 16 till 17 samt i försvarsutskoliel från
15 till 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslås att anlalel suppleanter i lagutskottet minskas från 17 lill 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer atl antalet suppleanter i trafik- och jordbruksutskotten bestäms
lill 18, i finans- och socialutskotten till 17 saml i försvars- och
lagulskoilen till 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
hemställan bifölls. § 5 Upplästes följande lill kammaren inkomna ansökningar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härmed
anhåller jag om tjänstledighet på grund av barnsbörd fr. o. m. 1978-11-03 fram
till juluppehållet (med ev. föriängning). Slockholm den 23 oktober 1978 Barbro
Engman-Nordin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härmed
anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetet fr. o. m. den 7 november 1978
fram lill juluppehållet för all ingå i den svenska FN-delegationen i New York.
Stockholm den 19 oktober 1978 Sture Korpås&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll dessa
ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andre
vice talmannen anmälde all följande ersättare skulle inträda i stället för
resp. ledamöier under deras ledighet från riksdagsmannauppdragen, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stig Gustafsson (s) för
Barbro Engman-Nordin och Leif Zetterberg {c) för Sture Korpås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Anmäldes och bordlades Skrivelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:17 med redogörelse för verksamheten inom
Europarådets minister-kommitlé under år 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades all följande
frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 25 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:71
av Benil Zachrisson (s) lill kommunikationsministern om förslag lill riksdagen
om ny trafikpolitik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till skillnad frän den borgerliga
koalitionsregeringens regeringsförkla­ringar 1976 och 1978 innehåller den
folkparlistiska regeringsförklaringen inte elt ord om trafikpolitiken. Jag vill
med anledning därav fråga kommunika­tionsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
regeringen för avsikt alt under årel förelägga riksdagen proposilion om ny
trafikpolitik, och om så är fallet, vilka huvudfrågor kommer propositionen alt
omfatta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:72 av Gösta
Andersson (c) till industriministern om äigärder för all trygga
sysselsättningen inom glasindustrin;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den manuella glasindustrins framtid har en
avgörande betydelse för många människor och samhällen, inte minst i Kalmar län.
Från vissa håll har hävdats att glasindustrins framtid skulle tryggas genom atl
Upsala-Ekeby och Orreforsgruppen gick samman i en stor glaskoncern.
Förhandlingarna mellan dessa båda företag har dock visat atl en fusion inle
skulle bli någon garanti för atl alla jobb säkrades inom glasindustrin. Nu har
planerna på denna storfusion spruckit. Inte heller det nya lägel ger några goda
garantier för framtiden. De anställdas stora oro är därför befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
senaste tidens olika turer i agerandet mellan de båda slora glasföre-lagen har
visat på brister i företagsledningarnas förmåga alt på ett handlings­kraftigt
sätt lösa glasindustrins framtidsproblem. Del är därför angeläget atl samhället
nu aktivt medverkar till all säkra jobben och tryggheten för de anställda inom
glasindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av dessa skäl vill jag
fråga industriministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
initiativ avser industriministern att la för alt trygga jobben inom den
manuella glasindustrin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:73
av Inga Lantz (vpk) lill utbildningsministern om arbetsmiljön i skolorna:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
många skolor bryts det mot arbetsmiljölagen eller mol yrkesinspeklio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nens föreskrifter. Det har
framkommit i en undersökning av yrkesinspek­tionen från skolor i Västerbotten.
Arbetsmiljön är både farlig och dålig. Det kan vara elektriska skyddsjordningar
som är strömförande eller lyftanord­ningar och kompressorer som inte blivit
besiktade. Liknande förhållanden har uppmärksammats i Värmlandsskolor, och
förmodligen är situationen liknande över hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder ämnar statsrådet vidta för atl ändra dessa missförhållan­den?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:74 av Inga Lantz
(vpk) till utbildningsministern om efterfrågan på vidareutbildning och
vuxenutbildning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är inte de lågutbildade som efterfrågar och
genomgår vidareutbildning och vuxenutbildning - det är de redan högutbildade.
Ungdomar med högutbildade föräldrar studerar längre än barn med lågutbildade
föräldrar. Utbildningsnivån är också sämre på landsbygden än i städerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
fakta har redovisats i en levnadsnivåundersökning från statistiska
centralbyrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder ämnar statsrådet vidta med anledning av dessa förhållan­den?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:75
av Arne Nygren (s) till industriministern om gruvindustrin i Västerbotten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Boliden Metall AB har meddelat att de planerar att
minska antalet anslällda framför alll i Västerbotten med drygt 200 tjänstemän
och 170 arbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samiidigi
planerar företaget atl skära ned lill hälften planerad utveckling i företaget,
vilket allvariigl påverkar framlidsulvecklingen och legotillverk­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av detta besked vill jag till industriministern ställa följande
fråga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväger
regeringen några initiativ med anledning av Boliden Metalls besked om planerade
avskedanden och nedskärningar av planerad utveckling av gmvinduslrin i
Västerbollen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:76
av Claes Elmstedt (c) till arbetsmarknadsministern om lokalise­ringen av den
centrala stiftelsen för skyddat arbele;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser regeringen all lokalisera centrala stiftelsen
för skyddat arbele till Kariskrona?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
8 Kammaren åtskildes kl. 17.47.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BENGT
TÖRNELL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G20921</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197879__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>5794866</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1978/79:21 Onsdagen den 25 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/92EBCC28-2D26-4B02-8805-7A1E1D8D5222</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>