<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450230</hangar_id>
 <dok_id>G20367</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>67</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1978/79:67</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>67</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-11-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:49:43</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 07:57:59</publicerad>
 <titel>om förbud mot aga</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G20367/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G20367</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20367</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:67 Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;om förbud
mot aga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad den 16 november
1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår
riksdagen all ania del lorslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar OLA
ULLSTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SVEN
ROMANUS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås atl del i föräldrabalken uttryckligen anges au barn inte
får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
föreslås träda i kraft den I januari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 67&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs au 6 kap. 3 § föräldrabalken' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§ Vårdnadshavare
skall utöva den uppsikt över barnet som är erforderlig med hänsyn lill barnets
ålder och övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Barnel får inie utsättas JÖr kroppslig besirajfning eller annan
kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Balken
omtryckt 1976:612.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:169.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1978-09-07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Romanus,
Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Krön­mark, Burenslam
Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Romanus &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Lagrådsremiss om förbud mot aga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av regeringens bemyndigande den 24 febmari 1977 tillkallades en kommitté'
för att undersöka i vilka fall och på vilka säll barns intressen och behov bör
tillgodoses bälire än f. n. genom föreskrifter som - huvudsakligen inom ramen
för lagstiftningen i övrigi - särskilt lar sikte på bamens rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén,
som antog namnet utredningen om barnens rätt, avlämnade i december 1977
belänkandet (SOU 1978:10) Barnets rätt 1. Om förbud mol aga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgells av riksåklagaren (RÅ), hovrätten
över .Skåne och Blekinge, Stockholms lingsrält, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen,
statens invandrarverk, länsstyrelsen i Östergötlands län, juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Barnomsorgsgruppen (S 1973:07),
Svenska kommunförbundei, sociala centralnämnderna i Stock­holms, Göleborgs,
Malmö och Gävle kommuner, sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun, Väslmanlands
läns landstings psykiska barna- och ungdomsvård,Sveriges advokatsamfund, Cenierns
kvinnoförbund. Folkpar­tiets kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Svenska kvinnors
vänsterförbund. Rädda Barnens riksförbund, Husmodersförbundei Hem och Samhälle,
Riksförbundet Hem och Skola, Föreningen Barnens rätl i samhällel och Föreningen
Familj och Rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Ledamöier lagmannen Tor Sverne, ordförande, riksdagsledamöterna Märta Fred­riksson
och Yvonne Hedvall, ulredningssekreterarna Kerstin Sandelius och Lars Strand
samt ombudsmannen Maria West.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrel.sen i Östergötlands län har bifogat yttrande
från länsåklagar-myndigheten i Östergötlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i detta iirende som bilaga t.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 6 kap. 1 i; föräldrabalken slår barn under vårdnad
av bägge loiäldrarna eller en av dem eller av siirskilt förordnad förmyndare
till dess barnet har fyllt 18 år eller gift sig. Vårdnadshavare iir enligt 2 S skyldig
att söria för barnets person och ge det sorglallig uppfostran. I 3 !;
föreskrivs att vårdntidshavare skall utöva den uppsikt över barnet som behövs
med hänsyn lill barnets ålder och övriga omsländigheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sistnämnda paragraf fick sin nuvarande lydelse genoin en
lagändring år 1966 (prop. 1966:96, ILU 1966:32, rskr 246, NJA &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1966 s. 618). Ändringen innebar atl
det stöd för en rätt att aga bam som paragrafen dittills hade gett togs bort.
Brottsbalkens bestämmelser om misshandel blev därmed i princip fullt ut
tillämpliga också på aga av barn. Å andra sidan infördes inte i föräldrabalken
något uttryckligt förbud mol kroppsliga straff eller handgrip­liga tillrättavisningar
mot barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För en nännare redogörelse för gällande rätt och dess
historik hänvisas till betänkandet, s. 15-22.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Kommitténs Förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen är barnpsykiatier och barnpsykologer
sedan länge överens om all del är olämpligt att kroppsligt bestraffa barn. Även
lätta bestraffningar är riskfyllda. Den allmänna opinionen mol aga har också
med tiden vuxit sig allt starkare. Utredningen konstaterar alt det i dag inte
finns något uttryckligt förbud mot aga. Många tror därföratt aga fär förekomma
vid barnuppfostran. Detla innebär risker för barnet. Ulredningen anseratt tiden
nu är mogen för att i föräldrabalken införa en bestämmelse som ger uitryck för
barnets rätt lill skydd mot övergrepp. Ulredningen föreslår därför atl i 6 kap.
3 S föräldrabalken las in ett förbud mot kroppslig bestraffning och annan
kränkande behandling av barn. Någon särskild straffbestämmelse anknyter inte
till den föreslagna bestämmelsen, utan liksom tidigare kommer främst
bestämmelserna om misshandel i 3 kap. 5 i; brottsbalken alt gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen misshandlas årligen ett inte obetydligt antal barn av sina
fostrare. Utredningen anser alt del är angeliigel atl det skapas en allmän
opinion mot handgripliga tillrättavisningar, alt våld mol barn bedöms som just
våld och inget annal. Den föreslagna bestämmelsen kan stärka en sådan opinion
och på så sätl bidra lill all minska antalet fall av barnmisshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt  Ulredningen  bör den  föreslagna  lagändringen  i 
förening  med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;information
om den kunna bidra till att öka insikierna om att det är förbjudet och olämpligi
all aga barn. Informationen bör ges lill både föräldrar och andra och bör
lämpligen till en böoan kunna lämnas genom massmedier. Den bör ock.så uigöra ett
inslag i den planerade föräldrauibildningen. Utredningen framhåller au del är
viktigt au informationen kommer även invandrarna lill del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
utredningens närmare överviiganden hänvisas till betänkandet s. 23-29.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har flu ell gynnsamt mottagande under remissbe­handlingen. Förslaget tillstyrks
eller lämnas utan erinran av nära nog samtliga remissinstanser. Från några häll
ifrågasätts dock utformningen av den föreslagna bestämmelsen. En
sammanställning av remissyttrandena finns som nämnts i bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 Föredragandens
överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
den lagändring som skedde år 1966 innehåller föräldrabalken inte någon beslämmelse
som berättigar föräldrar att i uppfosiringssyfte ulsätia sina barn för
kroppslig bestraffning. Å andra sidan finns i balken inie någon bestämmelse som
ullryckligen förbjuder handgripliga tillrättavisningar. Frågan är nu om det bör
införas ell förbud i föräldrabalken mot kroppslig bestraffning av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som i allmänt språkbruk kallas barnmisshandel är ett allvariigt ont som
samhället med all kraft måste bekämpa. De medel som bör användas är inte bara
straff och andra ingripanden från del allmännas sida i de konkrela fallen ulan
också olika former av förebyggande insaiser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
den egentliga barnmisshandeln är stegel långt lill de lätta handgripliga tillrättavisningar
som kan förekomma i barnuppfostran. En del av dessa handlingar kan inte ens räknas
som ringa misshandel i brottsbalkens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnpsykiatrer
och barnpsykologer är emellertid sedan länge ense om att det över huvud taget
är olämpligt alt straffa barn kroppsligt. Denna uppfattning har efter hand blivii
vanligare också hos allmänheten. Även lättare bestraffningar kan medföra risker
för bamets harmoniska utveck­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är rent rättsligt något osäkert i vilken ulsiräckning lättare handgripliga lillräiiavisningar
av barn är straffbara. Bl. a. har det yppats tveksamhet om räckvidden i straff
rättsligt hänseende av 1966 års lagändring. Många föräldrar uppfattar nog föräldra
balkens tystnad så, atl viss rätt till aga finns. En allvarlig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fara
med en sådan uppfattning är all den lätt banar väg för vad som utan tvekan är
skadligt våld mol bam. Den som slår sitt barn kan bli benägen atl själv tycka atl
handlingen hör till kategorin tillålen aga eller atl utåt rättfärdiga sill handlande
genom att hänvisa till äganderätt. Så länge det inte står hell klart att
våldsanvändning i barnuppfostran inte fär förekomma i någon form, kan det
därför bli svårt all komma lill rätta med den verkliga barnmisshan­deln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
dessa skäl anserjag, liksom nästan samtliga remissinsianser, alt det i föräldrabalken
bör införas ett uttryckligt förbud mot kroppslig bestraffning av bam. Med en
sådan beslämmelse når man slutpunkten i en rättsutveckling som har inneburil
alt samhällel allt mer har ställt sig avvisande till aga som uppfostringsmedel.
Denna utveckling speglar i sin tur den numera förhär­skande inställningen att
barnet är en självständig individ som kan kräva full respekt för sin person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
förbud mot handgripliga bestraffningar avser givetvis all skydda barnel inte bara
mol kroppsliga skador ulan också mot psykiska lidanden och störningar som
följer av våldsanvändning. Enbart ell sådani skydd kan emellertid inte anses tillräckligt.
Föräldrabalken skulle ge en skev bild av vilka uppfosiringsåigärder som hotar
barnens psykiska hälsa och utveckling, om del föreslagna förbudet endast gällde
fysiska ingrepp. Också samhällets avståndstagande mot vad som i dagligt tal
kallas psykisk misshandel bör framgå av balken. Jag anser därför i likhet med ulredningen
att den föreslagna bestämmelsen även bör innehålla ett förbud mot att utsätta
barnet för annan form av kränkande behandling än kroppslig bestraffning. Också detla
förbud är ell uttryck för hänsyn lill barnens integritet och egenvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och för sig kunde det vara befogal alt, som hovrätten över Skåne och Blekinge
har föreslagil under remissbehandlingen, koppla samman den nya bestämmelsen med
allmänna föreskrifter om vårdnadshavares skyldigheter vid barnuppfostran. Del
nu föreslagna förbudet utgör emellertid endasl del försia steget i en allmän
översyn av de regler som rör vårdnaden om barn. Utredningen kommer under sitt
fortsatta arbete all pröva behovet av en bestämmelse som i posiliva ordalag
anger vad som bör innefattas i föräldrarnas psykiska omvårdnad om sina barn. I
väntan på detta bör man nöja sig med atl införa en bestämmelse av den innebörd
som utredningen nu har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den nya bestämmelsen i föräldrabalken kan del inte råda någon tvekan om all en bestraffningsåigärd
mol barn är brottslig, om molsvarande handling mol en annan person är straffbar
som misshandel enligt brottsbal­ken. Atl straffbelägga överträdelse av
bestämmelsen ulöver vad som redan följer av brottsbalkens regler är däremot
inte påkallat. Som har framhållits under remissbehandlingen skulle det saken
vara olyckligt om det allmänna ingrep eller kunde ingripa med lagföring och
straff mol varje, än så ringa överträdelse av ett förbud mot aga. Genom reglema
om åialsprövning är del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
sörjt föratt åtal kan underlåtas för mera bagatellartade handlingar som i och
för sig faller inom gränsen för det straffbara. Enligt 3 kap. 11 S brottsbalken
för sålunda misshandel som inte är grov och som inte har förövats på allmän
plats åtalas av åklagare endasl om målsäganden anger broiiet lill åtal eller
åtal är påkallat från allmän synpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bälire
än atl lita lill straffrättsliga påföljder är atl genom upplysning och utbildning
söka påverka attityderna hos föräldrar och andra som har med barn och ungdom alt
göra. Både utredningen och fiera remissinstanser framhåller att dei i dag finns
otillräckliga kunskaper om riskerna med all använda kroppsliga bestraffningar i
uppfostran. Ett otvetydigt förbud i föräldrabalken mot aga bör kunna bli ett
värdefullt pedagogiskt stöd i strävandena att övertyga föräldrar och andra om
all inga former av våld fär vara medel i barnens fostran. Liksom utredningen anserjag
att det är viktigt atl en lagändring fullföljs genom en effektiv och
fortlöpande information om den nya bestämmelsen. Risken är annars stor att
denna stannar på papperet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Informationen
bör rikia sig både lill föräldrar och lill olika organ inom samhällets
barnomsorg. Liksom ulredningen och fiera remissinsianser anser jag det också
angeläget att man försöker påverka unga människors attityder lill förhållandel
mellan barn och föräldrar. Det är därför vikligl all skolan förmedlar kunskap
om vilka uppfostringsmetoder som är lämpliga och tillåtna. Upplysning om föräldrabalkens
innehåll på denna punkl bör vidare bli ell momenl i föräldrautbildningen. Den
kan där kombineras med diskussioner och positiva råd om hur man bäst kan komma till
rätta med de konfiikier och problem i familjen som ofta ligger bakom utslag av
våld mot barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
härefter gäller den föreslagna bestämmelsens närmare utformning ansluter jag
mig likaså lill utredningens förslag. Bestämmelsen bör tas upp som ett andra
stycke i 6 kap. 3 § föräldrabalken och ange att barn inte får utsättas för
kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kroppslig bestraffning menas främsi handling som medför att bamet tillfogas
kroppsskada eller smärta, även om störningen är helt lindrig eller hastigt
övergående. Det är endasl användande av våld i bestraffningssyfte som avses,
dvs. åtgärder som riktas mol barnel i efterhand, för något som det har gjort
eller underiåtit. Att föräldrama i andra fall måste ha viss rätt atl övervinna
fysiskt motstånd från barnels sida är oundvikligt, om de skall kunna fullgöra sin
skyldighet alt ha uppsikt över barnet, särskilt när det är liiei. Det kan
exempelvis gälla att lyfta eller rycka undan barnet för au hindra det från alt
göra sig illa eller alt skada andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
fysiska åtgärder mol barn som inte har bestraffningssyfte kan emellertid i
vissa fall innebära sådan kränkande behandling som förbjuds i andra ledet av
bestämmelsen. De torde då i allmänhet också vara sirafföara enligi
brottsbalken. Rumsarresl o. d. används ibland, främst i bestraffnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;syfte.
Åtgärden kan skapa ångest hos barnet och kan vara att beteckna som en otillåten
kränkning av barnel, när den inte med hänsyn lill omständigheterna renlav är
alt räkna som en kroppslig bestraffning eller annars faller under brottsbalkens
bestämtnelser. Också sådani som alt öppna eu barns brev och liknande iniegriietskränkningar
kan, delvis beroende på barnets ålder och mognadsgrad, träffas av förbudet mol
kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
förbud är emellertid som nämnls i försia hand tillkommet med tanke på skadlig
psykisk behandling av barn vare sig syftei är all straffa eller beteendet har
andra bevekelsegrunder. Förbudet riktar sig mol behandling som innebär fara för
barnels personlighelsutveckling. Som exempel kan nämnas all föräldrarna systemaliski
fryser ul barnel eller föriöjligar del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medan
förbudel mol kroppslig bestraffning har en klar innebörd, måsie man, när man
skall bedöma vad som i övrigi är kränkande behandling, falla tillbaka på
allmänna värderingar om vad som är förenligt med en god och kärleksfull
uppfostran med respekt för barnets person. Del får bli en uppgift för ulredningen
om barnens rätt att under del fortsatta arbelel överväga om del är möjligl och lämpligi
all i lag i något hänseende tillerkänna barn mera preciserade rättigheter
gentemot sina vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Placeringen av
bestämmelsen i föräldrabalken göranden kommeratt rikta sig till föräldrar och
övriga vårdnadshavare. Alt, som har föreslagits av några remissinsianser, i
annan lag införa en motsvarande regel för andra personer som har hand om barn
finner jag inte påkallat. Jag räknar med alt den nu förordade bestämmelsen i
praktiken kommer au uppfattas som en norm med giltighet för alla som har hand
om barn. Jag kan också erinra om atl bestämmelser som förbjuder kroppslig
bestraffning och annan kränkande behandling av barn och ungdom finns i
skollagen (1962:319), siadgan (1960:595) för barnavårdsanstalter och stadgan
(1960:728) för ungdomsvårds­skolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna bestämmelsen bör träda i krafl den 1 januari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighel med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag lill lag om ändring i föräldrabalken. Förslaget bör fogas till regeringsproiokollet
i delta ärende som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer atl lagrådets yllrande inhämtas över lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Bilagan har utelämnats här. Förslaget är likalydande med del som har fogats till
propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har fält ett gynnsamt mottagande under remissbe­handlingen. Till de
remissinstanser som ulan närmare kommentar har lillslyrkt eller lämnal
förslaget ulan erinran hör Stockholms tingsrätt, skolöverstyrelsen, statens
invandrarverk. Svenska kommunförbundei, sociala centralnämnden i Göleborgs
kommun, sociala centralnämnden i Malmö konimun, sociala centralnämnden i Gävle
kommun, Sveriges advokatsamfund och Folkpartiels kvinnoförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del följande återges i sammandrag de synpunkier som framförts av remissinsianserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/./
RJ:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag tillstyrks med anmärkande av följande synpunk­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan med utgångspunkt
från gällande lagstiftning är det självklart atl barn i princip åtnjuter samma
rättsskydd i straffrättsligt hänseende som vuxna personer. De inskränkningar i detla
skydd som nu och allljämt bör komma i fråga beträffande barn, framstår ur min
synvinkel sen möjligen som något problematisk i den fortsatta
rättstillämpningen. Del kan ifrågasättas om inte lagstiftningen bör ge ullryck
för all del trots allt i fortsättningen bör finnas utrymme för en skillnad
mellan barn och vuxna vid bedömningen av kroppslig bestraffning ellerannan
kränkande behandling. Della skulle kunna ske genom en redigering av del
föreslagna lagbudei av innehåll att barnel inte flr utsättas för sådan
kroppslig bestraffning eller annan kränkande behand­ling som är belagd med
straff i brottsbalken. Härigenom skulle markeras all sådana förfaranden som
inte anses sirafföara eller straffvärda skulle tydligt undanlas. Jag syftar
inte i första hand lill några misshandelsfall utan närmasi till alt åtskilliga
fall av behandlig som för en vuxen människa skulle framstå som kränkande och
även straffbara måsle tålas av barn. I della hänseende vill jag ock.så
understryka skillnaden mellan små bam och nästan vuxna. I informalionshänseende
skulle ett dylikl tillägg knappast skada. Som jag har uppfattat förslaget är
del inte primärt avsetl att leda lill en ökad kriminali­sering ulan främsi som
en kodifiering av en uppfattning som nu måste anses rådande i samhället. Det
vore olyckligt för de rätisvårdande myndigheterna om den föreslagna
lagstiftningen skulle leda lill en alltför utökad frekvens av anmälningar som inte
leder till fullbordad lagföring. Mitt förslag lorde inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
ägnat atl undergräva lagstiftningens eftekt när del gäller all komma ål de allvarliga
fallen eller att i slörsla allmänhet åstadkomma en opinion i förevarande hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;f
.2 Hovränen över Skåne och Blekinge:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
har i remissyttranden 15.2.1966 och 29.5.1972 över tidigare förslag till
ändringar av föräldrabalken framhållit nödvändigheten av alt statsmakterna
intar en bestämt avvisande hållning lill alla former av våld mol barn.
Hovrätten betonade all ett lagstadgande i ämnet bör la sikle inte enbarl på
fysiskt våld mot barn utan även beakta de psykiska problemen. Hovrätten har
fortfarande denna mening och delar alltså den principiella uppfattning utredningens
belänkande ger uitryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I remissyttrandet 1972
uttalade hovräuen all effekten av ett icke straff­&lt;br&gt;
sanktionerat lagsladgande mot barnmisshandel kanske inte bör överskallas&lt;br&gt;
men alt del som ett led i en välmotiverad opinionspåverkan inte heller kan&lt;br&gt;
avvisas. För den händelse någon lagändring kunde anses behövlig anförde&lt;br&gt;
hovrätten atl ell sådani stadgande inte bör ha en negaliv innebörd utan ta&lt;br&gt;
fasia på de positiva krav som bör ställas på vårdnaden om barn och uppfostran&lt;br&gt;
av barn.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt hovrättens mening
ger den av utredningen åberopade undersök­ningen av antalet anmälda fall av
barnmisshandel (Barn som far illa. Allmänna barnhuset 1975) visst belägg för
att det alltjämt, inte bara hos allmänheten ulan också hos de sociala
myndigheterna, finns otillräcklig insikt om vilka uppfostringsmetoder som från
samhällets synpunkt är tillåtna och lämpliga. Hovrätten anser därför, liksom
utredningen, alt ytteriigare upplysning på området erfordras och atl en
lagbestämmelse kan bidra till all klarare markera samhällets totala
avståndstagande från våld som medel för uppfostran. För den tilltänkta allmänna
föräldrautbildningen och för social-myndigheternas verksamhet torde ett
uttryckligt förbud i föräldrabalken mot kroppslig bestraffning och annal våld
mot barn vara av pedagogiskt värde. Hovrätten tillstyrker därför atl i balken
införes ett tillägg av den innebörd ulredningen föreslagil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3
Socialstyrelsen:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
är positiv till ålgärder som kan bidra lil! atl skapa opinion mol användandet
av våld vid uppfostran av barn. Styrelsen delar utred­ningens uppfattning alt
en beslämmelse med förbud mol aga och annan kränkande behandling bör införas i FB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f.4 Länsstyrelsen i Östergötlands län:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del torde idag vara en allmänt vedertagen uppfattning atl
våld inte får användas i umgänget mellan människor. Det är självfallet vikligl,
all även lagslifiningen ger klart utiryck förden rättsuppfattning som råder i samhällel.
Samiidigi måsle emellertid framhållas, alt del i dagens samhälle finns en
ambivalent inställning lill aga som uppfostringsmedel. De fiesta unga föräldrar
ansluter sig visseriigen till en barnuppfostran ulan aga, men tillgriper ändå
stryk som korrektionsmedel i utsatta och pressade situationer. Del är också
viktigt att framhålla, atl barnen idag är speciellt utsatta för den våldsindoklrinering
som förekommer exempelvis inom massmedia, där våldet ofta ses som det enklaste
sättet att lösa konfiikier. Toleransen för våld i olika former ökar därför
tyvärr hos både barn och vuxna. I samhällel finns dessulom inbyggt ell
strukturellt våld, som drabbar alla. Förslaget alt införa agaförbud kan i bästa
fall vara ell sätt all molverka dessa utvecklingsten­denser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FB:s inledande bestämmelser fastslår föräldrarnas ansvar
och skyldigheter mot barnen i relalivi allmänna ordalag. Även om föreslagen
utvidgning av 3 § i försia hand måsle ses som fastläggande av ett allmänt
synsätt, kan ell i lagen klart uttryckt agaförbud vara av odiskutabelt värde.
Lagändringen kan bli vägledande för annan lagstiftning som berör barnen inte minsl
därför att den ger utiryck för en grundläggande respekt för barnens integritet
och egen­värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t.5 Länsåkfagarmyndigheten i Östergötlands län:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;---- Föregen del tror jag inte alt effekten av nu
föreslagen beslämmelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blir ett
minskat antal fall av barnmisshandel, jag tror inte på någon effeki alls av
bestämmelsen. Å andra sidan kan man väl ej heller framleta någon direkt negativ
effekt av det föreslagna förbudet, varför någon anledning all motsätta sig
bestämmelsen ej kan anses förefinnas. Möjligen kan man tänka sig som en negativ
effeki atl man framdeles både i trängda och oträngda fall kommer atl springa till
polisen med anmälningar om barnmisshandel, när del nu blivit fastslaget att man
på intet vis för kroppsligen angripa ett barn. Därigenom kan polis och åklagare
komma att få göra utredningar i större antal fall än lidigare och även i
åtskilliga fall där några fömtsättningar för åtal för misshandel ej visa sig
föreligga. En dylik effeki av ell utökat angivelseraseri skulle på intet sätt
vara önskvärd och en del hell omotiverade polisutredningar skulle kunna få
ordentligt negativa konsekvenser för barnen i många fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.6 Juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universitet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fakullelsnämnden tillstyrker det föreslagna tillägget lill
Föräldrabalken 6 kap. 3 §. Ell uttryckligt förbud mot &amp;quot;kroppslig
bestraffning eller annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kränkande
behandling&amp;quot; av barn innebär visserligen knappast någon egentlig förändring
av nuvarande rättsläge. Alltjämt kommer påföljden för överträ­delse all främst
bero av Brottsbalkens reglerom gränsen för barnmisshandel, låt vara alt vårdnadshavarens
uppträdande även kan medföra all han befinnes olämplig som vårdnadshavare. Det
föreslagna tillägget kan dock ha viss pedagogisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/.7
Barnomsorgsgruppen:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgsgruppen
anser sig inte i någon större omfattning kunna gå in i sakdiskussion om
lämpligheten av all lagstifta om förbud mot kroppslig bestraffning eller annan
kränkande behandling. Enligt vår uppfattning har dock ulredningen myckel snabbt
dragit slutsatser som trots allt innehåller många aspekier. Ell förbud mol aga
bör ses i förhållande till övriga bestämmelser i föräldrabalken. Dessa
bestämmelser har i långa stycken en auktoritär prägel och ger en inrikining som
vore synnerligen olycklig om de följdes bokstavligt. Vi anserdet olyckligt alt
bryta ut frågan om aga från den loiala genomgången. Eftersom redan i dag våld
mot barn är förbjudet enligt brottsbalken innebär den föreslagna bestämmelsen
ingen siörre ändring i rättsläget. Allmäni kan självfallet hävdas att
lagbestämmelser som ej kan övervakas och på vilka ej kan följa sanktioner är
verkningslösa. Enligt vår uppfattning bör stor försiktighet med sådana
lagbestämmelser iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;t.8
Sociala centralnämnden i Siockholms kommun:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialförvaltningen
finner det - liksom fömtvarande Stockholms barna­vårdsnämnd 1972 i yllrande
över de riksdagsmotioner som ytterst föranlett nu föreliggande förslag -
angeläget att det i lagen införs ett klart uttalande mol aga som
uppfostringsmedel. Ett uttryckligt förbud framstår som motiverat såväl med
hänsyn till de ändrade målen för barnuppfostran bl. a. i målsätt­ningen för
förskolan som med hänsyn lill riskerna för psykisk och fysisk skada av aga.
Enbart uppställande av ell förbud - därtill inte straffsanktio­nerat - lorde
emellertid få begränsad verkan, då del gäller alt eliminera ägan som disciplineringsmelod.
Ägan har nämligen enligt vad som klarlagts bl. a. genom undersökningar vid kliniken
för studium av barns utveckling och hälsa på Karolinska sjukhuset en
utomordentligt stark ställning i föräldrarnas uppfostringspraxis. Föräldravåld
mot barn är allljämt regel, även om våldet naturligtvis inte i allmänhet kan
klassificeras som barnmisshandel. För alt bryta en sådan massiv praxis fordras
uppenbarligen ulöver legail förbud såväl insatser, vilka mer generellt kan
påverka bamens livsmiljö i positiv riktning (se härom barnmiljöutredningens betänkanden,
bl.a. SOU 1975:30), .som informativa och utbildningsmässiga ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.9 Sjukvårdsförvallningen i Gollands kommun:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdsförvaltningen tillstyrker utredningens förslag          .
Den före­&lt;br&gt;
slagna lydelsen i FB innebären klar förbäitring jämfört med lidigare lydelse.&lt;br&gt;
Under senaste decenniet har medarbetare vid BUP (Bam- och ungdomspsy-&lt;br&gt;
kiatriska kliniken) i sin föreläsningsverksamhet regelbundet mött föräldrar,&lt;br&gt;
som i god tro hävdat atl kroppsliga tillrättavisningar är nödvändiga och&lt;br&gt;
önskvärda. Den tidigare oklarheten vid tolkningen av FB har inneburit atl&lt;br&gt;
föräldrar med denna uppfattning ansett den av dem försvarade ägan endast&lt;br&gt;
innebära &amp;quot;obetydlig kroppslig tillrättavisning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är värdefullt atl någon strafföestämmelse ej anknyter
till den föreslagna bestämmelsen i FB ulan att lik.som lidigare straffbestämmefserna
i 3:e kap. 5 § brottsbalken gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 de lättare fallen är del hell möjligt all använda sig av
antingen frivilliga stöd- och behandlingsålgärder eller ivångsingripanden
enligt barnavårdsla­gens 25, 26 och 29 §§ med inriktning på i försia hand
förebyggande och stödjande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hittills har del varil så an man även vid lätta kroppsliga
lillräiiavisningar ibland känl sig tvingad att polisanmäla. Detta strider mot
det allmänna rättsmedvetandet. Del är viktigt all samhällets myndigheter när
del gäller korrektionsmeloder tjänar som ett gott föredöme. Dessa myndigheter
uppfattas ofta av människor som en övergripande föräldraauktoritet.
Myndigheterna får då ej göra sig skyldiga lill onyanserade påföljder som är
otillbörligt smärtsamma och kränkande. I så fall gör de sig skyldiga till just
sådana övergrepp som de i sin tur vill beivra. Denna analogi är så myckel mera tydlig
när man betänker erfarenheterna att de föräldrar som agarofta har mera av
kvarvarande okontrollerade impulser från barndomen än föräldrar med mera
nyanserade uppfostringsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A andra sidan fär myndigheterna ej avstå från resoluta
ingripanden till skydd för barnet om förebyggande och terapeutiska insaiser ej
leder till acceptabelt resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUP i Visby anser ej atl nuvarande rättspraxis, och än
mindre socialut­redningens förslag lill åtgärder, innebär ell sådani rättsskydd
för barnet. Vi anser del ytterst angelägel alt ulredningen av barnens rätl
beaktar detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I.IO  Väslmanlands läns landsiing:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur barnpsykiatrisk synpunki synes del föreslagna lilläggei
i föräldrabalken vara ett önskvärt utiryck för inställningen atl samhället inte
längre kan godta atl kroppsligt våld användes mot barn som uppfostringsmedel
eller straff Dess utformning kan också påverka både det allmänna
rättsmedvetandet och opinionen. Formuleringen lorde även innebära krav på
stödåtgärder frän samhällets sida för barnfamiljer i ökad utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/.//
Cenierns k-vinnojörbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Cenierns
Kvinnoförbund vill framhålla att aga av barn klart skall förbjudas.
Utredningens förslag tillstyrkes alltså.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätlen
atl aga barn har diskulerals lill och från under åren. Senast 1966 hade
Centerns Kvinnoförbund lillfälle att yllra sig i frågan. Vid del tillfället sades
bl. a.: &amp;quot;Del synes förbundet ändock nödvändigi all ge § 3 en sådan lydelse
att del klart sägs ul all man avser såväl fysiska som psykiska skadeverkningar&amp;quot;
vilket förbundel även nu vill påpeka. Lagförslaget &amp;quot;. . . eller annan
kränkande behandling&amp;quot; synes täcka in de psykiska skadeverk­ningarna även
om del inte klart framgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;f.l2
Moderata samlingspariieis kvinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderata
Samlingspartiets Kvinnoförbund delar uppfattningen atl det i FB bör ingå normer
för hur föräldrar skall förhålla sig lill sina barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En samhällel genomsyrande
inställning vad gäller normer för samlevnad är att våld och övergrepp mellan
människor är förkastligt. Givetvis gäller detla i högsia grad samspelet mellan
starkare och svagare, där den starkare måsie ta på sig ansvaret att genom sitt
levnads- och handlingssätt befästa denna inställning hos de svagare. Detla
ansvar åvilar främsi föräldrar och andra vårdnadshavare som har till uppgift
alt till barn förmedla samhällets etiska regler för samlevnad mellan människor.
Del är av stor viki all bestämmelser ingår i FB som klart anger atl aga eller
andra övergrepp mot barn inte accepteras av samhället. Bestämmelserna måsle få
en sådan utformning atl ingen tvekan kan råda, i domstolar, hos barnavårdande
myndigheter, hos vårdnadshavare osv. om all fysiskt eller psykiskt våld eller
övergrepp mol barn inte kan godtas som uppfostringsmetod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.13
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
anser sig oreserverat kunna tillstyrka förslaget all i 6 kap. 3 § FB uttryckligen
stadgas all barnel inte för utsättas för kroppslig bestraffning eller annan
kränkande behandling. Med den allt klarare insikten om hur betydelsefull den
påverkan är som barnet utsätts för under uppväxtåren och de menliga följderna
för barnet av alt det utsätts för våld eller annan kränkande behandling, räcker
det inte med att lagen försl begränsat föräldrarnas rätl att aga sina barn för
all sedan hell utmönstra den ur FB. Det är heller inte tillfredsställande atl i
domstolarna tvekan råder huruvida gällande lag fortfarande tillåter vissa
former av kroppsliga lillräiiavisningar. Samhällel måsle klart markera sitt
avståndstagande från varje form av aga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag blir ell klart uitryck av att man vid fostran av barn inte skall
använda kroppsliga bestraffningar eller andra kränkande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förbundets mening skapas härigenom ett underiag för upplysning bland föräldrar
och vårdnadshavare all barn inte får behandlas illa, atl även lätta
bestraffningar kan ge barn i alla åldrar chockupplevelser och leda till
djupgående förändringar i personligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.14 Svenska kyinnors v&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsterf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är på tiden atl barnens rätl alt slippa bli misshandlade fastsläs i lag. Kort sagt,
det är angelägel all i lagstiftningen ta in ell uttryckligt förbud mol aga som
uppfostringsmedel. Man kan naturligtvis inte genom lagändringar reglera barnuppfostringsarbetei
men del är viktigt att klart la avstånd från alla lyper av kroppsliga och andra
förnedrande bestraffningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.15 R&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dda Barnens riksf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ell led i en internationell utredning om attityderna till &amp;quot;barn och våld&amp;quot;,
som Rädda Barnen finansierar, har nyligen 25 svenska barn berättat om sina
erfarenheter av våld i den egna vardagsmiljön. Därav framgår att över 20 av
dessa barn blivit kroppsligt bestraffade i hemmet en eller fiera gånger.
Barnens reaktioner på bestraffningar har varit starka och kvardröj­ande. De
minns situationerna i detalj. Flera anserdet &amp;quot;orättvist&amp;quot; att vuxna för
slå barn och de skulle ha velat slå tillbaka men har inte &amp;quot;vågat&amp;quot; -
den vuxne är starkare. Någon som ofta fått stryk talar om &amp;quot;hal&amp;quot; lill
fadern som bmkal slå. Ett par barn som blivit &amp;quot;vana&amp;quot; låler förslå all
del ger dem ell övertag i kamralslagsmål på skolgårdarna. Med detla återgivande
av vissa, låt vara myckel begränsade rön, vill Rädda Barnen understryka viklen
av, atl en attitydförändring lill våldet mol barn som medel i uppfostran
påskyndas och att samhället medverkar härtill med klara bestämmelser som
förkastar aga i uppfostran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alltsedan
1949 har regering och riksdag lillsammans prövat olika lag­ändringar för atl ge
ullryck åt statsmakternas skepsis mot den tidigare tillåtna kroppsagan i
hemmen. — Tolkningstvislerna har inte blivit mindre. Emellertid har varje
lagändring aktualiserat en diskussion om barnuppfost­rans mål och medel, och
förhoppningsvis har utvecklingen drivits åt rätt håll av en opinionsbildning,
som utgått både från barnpsykologer, andra fackmän och insiktsfulla politiker.
Det nu föreliggande förslaget, att barn inte får utsättas för kroppslig
bestraffning, är på nytt ell resultat av sådan samverkan för all klarare än hittills
uttrycka ett principiellt fördömande av kroppsaga som uppfostringsmedel. Rädda
Barnens Riksförbund välkomnar en lagstift­ningsåtgärd som syftar till att
precisera denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.16 Husmoderslörbiindci Hem och Samhälle:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet kan ifrågasättas huruvida en bestämmelse i FB
om förbud mol aga kan komma att få någon reell effekt, då efterlevnaden inte
kan kontrolleras. Del finns också anledning befara, all alltför många föräldrar
är helt okunniga om vad FB siadgar. Förbundel tillstyrker dock, all föreslagen
förbudsparagraf intages i FB, under förutsättning att samtidigt beslul fattas
om bred och kontinueriig information. I della sammanhang vill förbundet krafiigl
underslryka vikten av all den nu föreslagna föräldrauibildningen snarasi blir
verklighet och alt den läggs upp som en fortlöpande förberedelse för den vuxna
rollen och anpassas efter åldrar, utbildningsnivåer och livssituationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.17     Riksförbundet Hem och Skola:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att använda våld för att påtvinga en annan människa - barn
eller vuxen -sina egna åsikter eller för atl markera sill missnöje strider mol
Hem och Skola-rörelsens grundläggande människouppfattning. Våld är demoralise­rande
för både offer och gärningsman. Riksförbundet tillstyrker därför utredningens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.18     Föreningen Barnens Rån i Samhällel (BRIS):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom Föreningen BRIS Barnens Rätt i Samhället, har vi
sedan sju år arbetat främsi med all skapa opinion mot misshandel och annan
kränkande behandling av barn. Vi hälsar därför med stor tillfredsställelse att ulredningen
Barnens Rätl i sill förslag lill ändring av FBvill införa en klar beslämmelse
om förbud mol alla former av kroppsliga bestraffningar eller andra kränkande
handlingssätt som medel i uppfostran av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser del också tillfredsställande att hela frågan om
påföljd i förslaget hänskjuts lill BrB och dess allmänna bestämmelse om misshandel.
Del vore olyckligt om vårdnadshavare för barn skulle särbehandlas i
misshandelsfrå­gor. Övervåld mot och kränkande behandling av annan person bör
ges en likvärdig behandling vare sig den gäller barn eller vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.19 Föreningen Familj och Räii:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Familj och Rält tillstyrker utredningens förslag lill tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget är en uppföljning av lagstiftarens intentioner
alltsedan 1973 års äkienskapsreform all via familjelagstiftningen ge kommande
generationer ell bätire samhälle än dagens genom att föra fram nya värderingar
och försöka skapa en allmän opinion för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oavsett om man partipolitiskt kallar inriktningen
progressiv eller reform is-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tisk eller väljer något annal mode-ord är del för
samhället väsentligt alt&lt;br&gt;
lagstiftaren på ivärpolitisk grundval företräder nytänkande och attitydföränd­&lt;br&gt;
ring. I vårt snabbi föränderliga samhälle är det av utomordentlig vikt atl&lt;br&gt;
lagstiftningen inom familjerätten inte får stanna vid fastställande av sedva-&lt;br&gt;
neräil.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen finner del därför angelägel att den för ca 60
år sedan lagfästa, gamla svenska sedvanerällen all aga barn i uppfosiringssyfte
inte bara har utmönstrats ur lagtexten ulan även ullryckligen förbjuds. Vi tror
förden skull inte alt &amp;quot;ägan&amp;quot; i fysisk eller psykisk form omedelbart
försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den psykiska ägan medför många gånger myckel allvarligare
effekter än den rent fysiska - särskilt i fråga om bristande självkänsla.
Föreningen kan samtidigt förstå men beklagar alt den psykiska misshandeln kommii
alt få så litet ulrymme i belänkandet. Vi ser del som ett ullryck för hur svår
denna är all få grepp om och således också atl definiera. Kroppslig aga är lätt
all känna igen oavsett barnels ålder men för psykisk aga finns ell brett
register, som dessulom upplevs mycket olika beroende på barnets mognadsnivå.
Ett yngre barn förslår inte ironi utan känner sig oftast förvirrat och osäkert
inför denna, likaså om del inte tas på allvar utan utsätts för respektlösa
vuxenskämt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;An negligera och bemöta barn med tystnad gör dem
ångestfyllda och olyckliga. Om barn gång på gång utsätts för besvikelser i form
av brutna löften eller indragning av förmåner rubbas deras tillit till vuxna,
och della kan dllvariigl skada möjligheten atl i en framlid skapa nya
relationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste dock tyvärr vara medvetna om att i många
familjer, där kroppslig jcstraffning är helt otänkbar, förekommer en kontinueriig
och subtil psykisk nisshandel, som hell kan bryta ner barnen. Där sådan
utstuderad psykisk aga förekommer blir del svårast all åstadkomma allitydändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fysisk aga är förkastlig som uppfostringsmedel. Än mer
förkastlig är ell mer eller mindre slående hot om aga. Mest förkastlig är dock
den psykiska ägan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Utformningen av bestämmelsen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Hovränen över Skåne och Blekinge:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller utformningen av den föreslagna bestämmelsen har
hovrätten vissa erinringar. Utredningen har ulan utförligare motivering valt
ett uttryckssätt hämtat från skollagen och stadgorna för barnavårdsanstaller
och ungdomsvårdsskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttrycket kroppslig bestraffning kan godias. Del är
entydigt och mera tidsenligt än ordel aga. Däremot är uttrycket annan kränkande
behandling oklart. Därmed avses enligt utredningen alt ange att barn inte heller
får utsättas för psykiska övergrepp. En klargörande motivering hade varil av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 67&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;värde.
Genom den föreslagna ordalydelsen införes ell begrepp ulan säkert och avgränsat
innehåll. Del läggs nu på den enskilde själv alt bestämma vad som skall avses
med kränkande behandling. Härigenom åstadkommes knappast en opinionspåverkan.
Del måste också framhållas alt den uppfostran som sker inom hemmet inte är av
samma karaktär som den som äger mm i grupp i skolor och andra institutioner.
Enligt hovrättens mening bör sålunda det valda ultryckssätlel närmare
preciseras så att dess innebörd slår fullt klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sina tidigare remissyttranden har hovrätten föreslagil alt bestämmelsen i 6
kap. 3 § FB skulle innehålla alt föräldrarna alllid skall iaktta barnets bästa,
ge del trygghet och ell gott föredöme. Hovrätten är alltjämt av uppfattningen all
ett vägledande stadgande om vårdnadshavarens skyldigheter vid sin barnuppfostran
främst bör ha en positiv innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns ingenting som lalar mot all vid en lagstiftning om förbud mol kroppslig
bestraffning och annat våld mot barn också införa ett stadgande med della
innehåll. Hovrätten föreslår därför all 6 kap. 3 § föräldrabalken får följande avfattning:
&amp;quot;Vårdnadshavare skall alllid iakllaga barnels bästa, giva det trygghet och
ell gott föredöme. Över barnet skall utövas den uppsikt som erfordras med
hänsyn till barnels ålder och övriga omständigheter. Barnel för inte utsättas
för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behand­ling.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en lagstiftning enligt hovrättens förslag kan ifrågasättas om inte ordningsföljden
av 2 § och 3 § i 6 kap. föräldrabalken borde kastas om. Det synes mest
tillfredsställande all försl ange grundläggande psykiska och därefier
materiella krav på omvårdnad av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Skolöverstyrelsen (SÖ):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
raka besked som omformuleringen innebär gör det lättare att ge information till
allmänhet, barn, ungdomar och föräldrar. Dock måsle del alltjämt föras ell
resonemang omkring innebörden av &amp;quot;kroppslig bestraff­ning&amp;quot;. SÖ vill i
della sammanhang hänvisa lill Gösla Walin, Kommentar till föräldrabalken, Siockholm
1971 s. 118, återgiven på s. 19 i betänkandet. Man bör skilja på en
förebyggande åtgärd t. ex. i form av &amp;quot;hell svaga fysiska ingrepp&amp;quot; för
atl hindra barnet från alt råka illa ul och avsikten all genom fysiskt ingrepp ulöva
bestraffning. SÖ ser positivt på atl omformuleringen innefattar även den
psykiska skada barn kan ta både av fysiskt övergrepp och kränkande behandling
på annal sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kommentartext lill lagen och i informationsmaterial bör den psykiska komponenten
kraftigt understrykas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2..?
Socialsiyrelsen:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
riktar sig formellt lill vårdnadshavare även om utredningen avser all den skall
iakttas av alla som kommer i kontakt med barn. Avsikten med bestämmelsen kan då
klarare komma till uttryck om den formuleras på följande sätt. &amp;quot;Vårdnadshavare
är skyldig tillse atl barnet inte utsätts för fysiska eller psykiska övergrepp
eller annan kränkande behandling&amp;quot;. Detla innebär då att varken vårdnadshavaren
själv eller andra för använda sådana uppfostringsmetoder. Bestämmelsen får därigenom
en mer allmän räck­vidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det lagtekniskt inte går alt införa en beslämmelse av ovanstående innebörd, bör
frågan om sammanboendes och umgängesberäliigades m. f\. skyldigheter gentemot
barn las upp och behandlas i utredningens fortsatta arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller alt
den har för avsikt all återkomma till utform­ningen av en beslämmelse om ett bams
psykiska omvårdnad. Socialstyrelsen vill poängtera viklen av att utredningen
ingående behandlar denna fräga. Annars föreligger risk för alt den föreslagna
bestämmelsen i 6 kap. 3 § FB för slagsida åt del &amp;quot;fysiska&amp;quot; hållet,
även om förslaget avses innefatta både fysisk och psykisk kränkande behandling.
Genom den av socialstyrelsen föreslagna formuleringen utsägs tydligare att
barnet inte för utsättas för psykiska övergrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett särskilt yllrande som har fogats till socialstyrelsens remissvar anför t. f
byråchefen Gunnar Fahiberg:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
socialstyrelsen konstaterat i sin remissyttrande är del rättsliga lägel del att
aga redan är strafföart i den mån del är att betrakta som misshandel i
brottsbalkens mening. Utredningen har föreslagit ett &amp;quot;förbud&amp;quot; mol aga
i föräldrabalken ulan an utvidga del straffbara området för misshandel i brottsbalken.
Det är emellertid felaktigt att kulla en regel för ett förbud, till vilken inte
finns kopplad någon sanklionsbestämmelse. öm man vill ha en regel med molsvarande
innehåll i föräldrabalken börden därför utformas som en skyldighet för vårdnadshavaren
all bevaka barnets rätt all inte bli utsatt för olika former av kränkande
behandlingar. Som socialstyrelsen angivit kommer regeln då automatiskt all
medföra en skyldighet för vårdnadsha­varen alt inte själv utsätta barnel för olika
former av bestraffningar eller andra kränkande behandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man däremot avser att införa ett agaförbud bör detla ske genom en utvidgning av
del straffbara området i 3 kap. 5 § BrB. Av paragrafen bör då framgå alt den
som utsätter barn för smärta gör sig skyldig lill misshandel även om smärtan
inte är så intensiv eller varaktig all den i dag är atl anse som misshandel.
Härmed inte sagt all varje övergrepp behöver straffsankiioneras. En sådan regel
kan med skäl kallas för ell agaförbud. Bestämmelsen bör naluriigtvis
kompletteras med den av socialstyrelsen föreslagna regeln i föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Lånsslyrelsen i Ösicrgöilands län:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrefsen ifrågasätter lämpligheten av all ordagrant
införa skollagens bestämmelse om agaförbud i föräldrabalkens privairättsliga
regelsystem. Länsstyrelsen föreslår därför all 6 kap. 3 § FB får följande
lydelse: Vårdnads­havare skall utöva den uppsikt över barnel som är erforderiig
med hänsyn lill barnets ålder och övriga omständigheter saml därvid utesluta
aga eller annan kränkande behandling. - Om barnels iniegrileisskydd anses böra
tydligare framhävas föreslår länsstyrelsen en särskild regel, benämnd 3 a § av
följande lydelse: Barnel får inte ägas eller behandlas på annat kränkande sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Svenska kommunförbundei:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. 3 § FB i dess nuvarande lydelse riktar sig enbart
till vårdnadshavare. Av motiveringen lill kommitténs förslag framgår atl
avsikten är alt bestämmelsen skall iakttas av alla som har hand om barn. Detta
framgår emellertid inte av den föreslagna lagtexten. Den föreslagna
bestämmelsen lorde vara en sådan föreskrift, som enligt regeringsformen kräver slöd
i lag. För att andra än vårdnadshavare skall omfattas av bestämmelsens innehåll
bör det därför enligt styrelsens mening i annan lag införas en motsvarande beslämmelse,
som riktas lill dem som har hand om barn och som inte omfattas av annan lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Väslmanlands läns landsiing:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utformningen av förslaget s. 29 detaljtolkas aga som
innefattande bl. a. i della begrepp ett litel slag på handen. Den nu föreslagna
besiämmelsen innebär all även sådana uppfostringsmetoder är olämpliga. Della siycke
bör uigå, då del lorde vara omöjligt atl leva upp lill della krav för de fiesta
föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. 7 Folkpariieis k~vinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Syftet med utredningsuppdraget var alt undersöka
förutsättningarna atl i föräldrabalken införa en inte siraffsanktionerad
bestämmelse som gav klart utiryck för inställningen aU samhällel inte längre
kan godta alt kroppsligt våld används mot barn som uppfostringsmedel eller straff.
Den beslämmelse som enligt förslaget införes i föräldrabalken gäller dock
enbart vårdnadsha­vare. Förbundel anser alt eU dylikt förbud mot aga borde
gälla alla som har hand om barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8 Moderata samlingspartiets kvinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utredningens betänkande finns ingen redovisning av
utredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfattning
om var gränsen går mellan aga, kroppslig bestraffning och kroppslig
tillrättavisning. Del finns inte heller i betänkandet någon redogö­relse för
var man anser atl gränsen går mellan psykiskt kränkande behandling av barn och
annan behandling som trots all den strider mot barnets vilja syftar till att göra
barnet medvetet om de begränsningar för handlingsfrihet i förhållande lill
omgivningen som omfattar alla människor i eU fungerande samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund anser att det är en brist i utredningens arbete atl
diskussioner kring dessa frågor inte redovisas i betänkandet. De normer för
samlevnad som i vårt land för de fiesta är självklara i deras samverkan med
människor utanför familj och trängre vänkrets är inte alllid så självklara i
umgänget med och uppfostran av barn. Många olika kulturmönster finns representerade
i vårt lands befolkning och i fiera av dem är kroppslig bestraffning av barn ell
godtaget uppfostringsme­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Information om den nya bestämmelsen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Skolöversiyrelsen (SÖ):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SÖ:s mening är del angeläget att så snart som möjligl besluta om förfaltningsändringen,
så alt informationsverksamhet och utbildning kan starta ulan onödigt dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ anserdet
vara viktigt atl jämsides med information t. ex. i massmedia en kontinueriig
information/utbildning förs in i mödravårdscentralernas och barnavårdscentralernas
verksamhei och all man därvid bör finna vägar all nå samtliga föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föräldrar
från andra länder och kulturer ställer sig ofta undrande inför vad de upplever
som svenska uppfoslringsmönster. I många fall saknar de kunskaper om svensk syn
på barnuppfostran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är viktigt att information på invandrarspråken sprids genom tillgäng­liga informationskanaler
i anslutning lill lagändringen. Det ärockså viktigt att nyinfiyuade
invandrarfamiljer vid bosällning i Sverige för information om lagar och
bestämmelser som de har alt iaktta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
tillstyrker således utredningens förslag att särskilda informationsin­satser
riktas lill familjer med annan kulturbakgmnd än den svenska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till undersökningen om barnmisshandel (Socialstyrelsen 1969) infördes
i kursplanerna au undervisning rörande misshandel skall ges blivande personal
inom vårdyrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information
till skolpersonal och elever är angelägen. De bör stimuleras till diskussioner
kring frågor som rör relationer människor emellan med målet atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 67&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;söka
motverka övergrepp och våld. Ell ansvar för denna information åvilar såväl
lokala .som regionala och centrala myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2     .Socialsiyrelsen:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
stor effekten av ell agaförbud blir är beroende av hur in/örmaiionen om den
föreslagna bestämmelsen når ul. Socialstyrelsen ser del som myckel angeläget
alt informationen om all barn inte för utsättas för fysiska eller psykiska
övergrepp når ut till alla. Styrelsen inslämmer i utredningens uppfattning att
frågan om olämpliga och lämpliga uppfostringsmetoder tas upp i
föräldrautbildning enligt barnomsorgsgruppens förslag. Del är i detta samnianhang
viktigt att del vid diskussionerom uppfostringsmetoder finns någon som är
kunnig i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är särskilt angeläget alt invandrargmpperna inte lämnas utanför. Många
invandrare har ett annal kulturmönster där det är tillåtet alt använda aga som
uppfostringsmedel. Det är angeläget all inforniaiion om bestäm­melsen sprids i
undervisningen på olika utbildningsnivåer, t. ex. i gmndsko-lan, i
gymnasieskolan, i utbildningen till vårdyrken och till andra yrkes­grupper som
har kontakt med barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3     Stålens
invandrarverk:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inställningen
till uppfostringsfrågor anses ha ett starkt samband med ursprungsmiljön.
Undersökningar visar atl den växlar mellan olika samhälls-gmpper även i
Sverige. En helt annoriunda kulturbakgrund kan ytteriigare medföra andra synsäll
på dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sker
en lagändring enligt utredningens förslag måste alla föräldrar informeras om della.
Del krävs speciella informationsinsatser för olika invandrar-och
minoritetsgrupper. Föratt informationen skall nå fram genom den av ulredningen
nämnda föräldrautbildningen behöver personer med invandrarbakgrund och kunskap
i invandrarspråk engageras. Invandrarorga-nisaiioner och invandrarpress kan
vara lämpliga kanaler atl föra fram information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
invandrarverk står gärna lill förfogande för information och samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4     Länsstyrelsen
i Östergötlands län:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anser atl ell agaförbud på kort sikl i försia hand får psykologiska effekter.
På längre sikt bör bestämmelsen förhoppningsvis kunna bli direkl allilydpåverkande
när det gäller inställningen till barnupp­fostran. Framför allt om diskussionen
hålls levande och behovei av information i frågan uppmärksammas, exempelvis
inom olika former av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föräldrautbildning,
i likhel med vad ulredningen föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
måsle samiidigi ses som myckel angeläget, att lagändringen följs av en fördjupad
diskussion angående innebörden av &amp;quot;kränkande behandling&amp;quot; av barn, så
alt del psykiska våld som barn utsätts för också fokuseras och uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Barnomsorgsgruppen:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
pekar i särskilt hög grad på invandrarnas uppfostring av sina barn. Självfallet
skall invandrare informeras om atl den svenska synen på barnuppfostran kan
skilja sig från deras hemländers. Vi har dock uppfatt­ningen atl ell så direkt
utpekande av invandrare som sker i ulredningen inger betänkligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen betonar vikten
och betydelsen av att en föräldrautbildning kommer lill stånd. Man konstalerar
att föräldrautbildning bör starta tidigt redan när gmnden läggs lill en
självständig individ med omsorg om andra dvs. redan i förskoleåldern och
skolåldern. Vi anseratt föräldrautbildningen måste starta redan före barnels
födelse vilket vi föreslagit i vårt betänkande om föräldrautbildning (SOU
1978:5). Självfallet ärdet så att under föräldraut­bildningen kommer att
diskuteras bl. a. olika uppfostringsmetoder. Initia­tivet och innehållet skall
dock bestämmas av deltagarna själva. Vi har därför inte föreslagil någon
kursplan eller liknande. Vi har däremot vad beträffar verksamheien vid mödra-
och barnavårdscentralerna redogjort för vissa teman som kan bilda underlag för
diskussioner. Vi har som målsättning för en allmän föräldrautbildning angivit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt öka kunskaper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;2)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt möjliggöra koniaki och gemenskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl skapa möjligheler lill medveienhel om och
påverkan av samhälleliga förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
mål avser sålunda en allmän föräldrautbildning som riktas till alla. För vissa
grupper ex. invandrare måsle speciella insaiser göras från samhäl­lets sida. I
dessa insatser ingår en ökad information om svenska förhållanden. Vi har dock
noga poängterat all den föräldrautbildning som byggs upp skall baseras på
respekt för invandramas kulturella identitet. Della innebär självfallet inte
att aga som uppfostringsmetod skall accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgsgmppen
har sålunda uppfattningen atl de frågor som aktua­liseras i föräldraulbildning måsle
utgå från föräldrautbildningsgruppen själv. Vi har analogt med denna syn inte
velat utgå från så kategoriska fömtsätt­ningar som atl del för att man skall
kunna bedriva en föräldraulbildning är nödvändigt att lagen innehåller ett
uttryckligt förbud mol kroppslig bestraff­ning, även om vi självklart instämmer
i atl kroppslig bestraffning inte är en lämplig uppfostringsmetod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgsgruppen
kommer att fortsätta sill arbete med frågan om föräldraulbildning under barnels
förskole- och skoltid liksom med en föräldrautbildning som riktas till alla i
samhället. Vi tror alt en bred debatt om barn och bams villkor är nödvändig. I
denna deball är frågor om metoder i barnuppfostran en given del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6     Sociala
centralnämnden i Stockholm:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår information genom massmedia och föräldraulbild­ning.
Socialförvaltningen vill i detta sammanhang betona vikten av konti­nuerliga
insatser då sporadiska sådana ler sig otillräckliga för all nå del genom förbudel
åsyftade målet, nämligen att inskränka vuxnas våld mot barn. Med rälla
framhåller ulredningen betydelsen av atl informationen kommer våra invandrare till
del, eftersom ett stort antal av dem kommer från länder, där aga utgör ett
godtagbart och knappast ens offentligen ifrågasatt medel i barnens fostran.
Socialförvaltningen delar helt utredningens uppfattning atl avvikelser från det
svenska - i vart fall det officiellt fastlagda - synsättet i fråga om aga som
uppfostringsmedel inte kan godias. Information om agaförbudet har betydelse
även av det skälet att utlänning inte kan som slraffrihetsgmnd -i del fall ägan
är atl bedöma som misshandel enligt brottsbalken - åberopa atl det i hans
hemland är tillåtet atl slå egna barn. Enligt socialförvaltningens uppfattning
bör frågan om särskilda informationsåtgärder tas upp även i fråga om vissa
inhemska extrema religiösa grupper, vilka direkl propagerar för s. k. kärleksfull
aga som systematiskt led i barnuppfostran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7     Sociala
centralnämnden 1 Göteborg:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet uppmärksammas också invandrarbarnens situation. Forskare, som
arbetar med etniska frågor, har funnil alt del sisla man ger upp av sin
kulturella bakgrund är just uppfostringsmönstrei. Det krävs alltså ell långsiktigt
arbele all skapa en ändrad attityd hos invandrarföräldrar att aga ej är
acceptabelt i det svenska samhället. Föräldrautbildning i Göleborg har hitintills,
på gmnd av språksvårigheter, endasl kunnat erbjudas finsklalande invandrare.
Arbete pågår emellertid för atl finna metoder all även nå andra grupper av
invandrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet finns en förhoppning om atl antalet fall av barnmisshandel kommer
all minska i och med att ett förbud mot aga finns inskrivet i föräldrabalken. För
att kunna förverkliga denna optimistiska inställning krävs fier aktiva insaiser
från samhällets sida än ett allmänt agaförbud. Föräldrautbildning och
utvecklande av olika psykosociala slöd- och behand­lingsmetoder är nödvändiga. Dessulom
kan en kontinuerlig information rörande barns behov och utveckling lägga gmnden
till en opinion mot atl använda handgripliga bestraffningar mot bam. Hos alla
vuxna måsle finnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
beredskap all aktivt reagera mol all bam utsätts för övergrepp i någon form. En
ökad uppmärksamhet måste också riktas mol de riskfaktorer som finns i barnets
närmiljö. Samhällsplaneringen bör kunna inriktas på att bälire ta hänsyn lill
barns behov av positiv kontakt med fiera vuxna i sin omgivning. Barnel är
ingens egendom ulan allas tillgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.8     Sociala
centralnämnden I Malmö:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
sociala centralnämndens mening aren lagändring inte någon garanti för en
förändring i den önskade riktningen. I fråga om aga synes därför den viktigaste
frågan vara den av utredningen föreslagna informationen och
föräldrautbildningen. Endasl genom ålgärder av denna lyp kan den nödvän­diga ailiiydförändringen
skapas. Sociala centralnämnden efieriyser här dock en information som bör komma
in redan under de avslutande åren i den obligatoriska skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.9     Sjukvårdsförvaltningen
i Gotlands kommun:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av information och attitydpåverkan är mycket stort. Det är nödvändigt med en
kraftig satsning på en föräldraulbildning. Man måsle då fortlöpande försäkra
sig om alt denna föräldraulbildning verkligen har en förmåga all förändra
attityder i önskvärd riktning. Delta bör beläggas genom lämplig forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föräldrautbildning
måsle kompletteras med förstärkta stödåtgärder åt föräldrar med egna problem
som i olika grader kan äventyra deras barns utveckling. Behovei av stödåtgärder
i form av t. ex. psykologmedverkan på MVC, BB, BVC och inom barnomsorgen
framstår då som ytterst väsent­lig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.10    Västmanlands
läns landsiing:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
i form av föräldrautbildning, stödåtgärderåt föräldrar med egna problem som i
olika grader kan äventyra deras barns utveckling, psykolog­medverkan på
mödravårdscentraler, BB, barnavårdscentraler inom barnom­sorgen är exempel på
väsentliga behov. Man måsle vara medveten om atl del för många människor även
med god vilja är svårt atl leva upp till föräldrarollen, särskilt de som själva
varit med om egna barndomsupplevelser av våld och förnedring och aktuella
upplevelser, av trölthet, stress, isolering, ulanförkänslor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närdet
gäller invandrare är frågan mera komplicerad än vad som framgår av betänkandet s.
27. Beakias bör att här fordras en konstmktiv dialog som kanske får sin fulla
verkan först i nästa generation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-?.
/ / Folkpariieis kvinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
anser del viktigt all införandet av den föreslagna bestämmelsen kombineras med
en omfaitande informations- och utbildningskampanj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
många kulturer ingår fortfarande aga som en del i ett invant uppfoslringsmönster.
Genom invandring finns många av dessa kulturer i dag i Sverige. Del är ytterst
angeläget alt våra invandrare får ingående informa-lion om vår svenska syn på
aga. Av denna information måste tydligt framgå alt fysiskt och psykiskt våld
aldrig kan tolereras oavsett kulturell bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
del föreslagna tillägget i föräldrabalken få någon större praktisk betydelse måsle
barnens rättsliga intressen tillvaratas av någon opartisk myndighei. Förbundel
föreslår här all ulredningen i sill fortsatta arbele ges möjlighel all ta upp
en disku.ssion om atl införa en barnombudsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.12
Moderaia samlingspariieis kvinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Införandet
av den föreslagna kompletteringen av 6 kap. 3 § FB måste om den skall ha avsedd
verkan, kombineras med en massiv informationsinsats, som förklarar innebörden i
bestämmelsen. Denna information bör riktas inte bara till föräldrar och vårdnadshavare,
utan även lill alla dem som i institutioner, domstolar, myndigheter,
förvaltningar och andra samhälls­organ kommer i kontakt med bam och barns
problem. Informationen bör förmedlas genom alla de organ som kommer i kontakt
med föräldrar och andra vårdnadshavare och dessulom genom massmedia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
vikligl komplement till denna informationsinsats är införandet av föräldra
rådgivning, där föräldrar och andra vårdnadshavare ges möjlighet all diskutera
och söka lösningar på de problem som de upplever i sin foslrarroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information
och föräldrarådgivning skall utformas i en medvetenhet om att de som har
kontakt med bam önskar finna konstruktiva vägar till att lösa konfiikier mellan
sig och barnen. Konflikter är oundvikliga, i alla nära relationer. De är en del
av livet självt. Information och rådgivning måste inriktas på atl ange sådana
konstruktiva vägar ur konfiikier som kan bidra lill en utveckling hos den
enskilda individen och klargöra vilka konsekvenserna blir för barnen och för
relationen mellan barn och fostrare av sådana åtgärder som i något avseende
kränker bamen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är, enligt förbundets mening, oerhört viktigt atl inte skuldbelasta de föräldrar
och vårdnadshavare som i dag gör sitt allra bästa för att inte skada eller
förkväva sina bam, vare sig fysiskt eller psykiskt, men som ändå ibland upplever
atl de misslyckas med all nå en sådan målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.13 Sveriges socialdemokraiiska kvinnoförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den informationskampanj, som ulredningen skisserar kring
lagändringen, ärenligt förbundets åsikt nödvändig för all förslagels innebörd
skall nå ul i vida kretsar och inte bli någon pappersreform. Behovet av atl
föräldrautbild­ningen startar tidigt, redan i förskoleåldern i form av
förberedelse för vuxenroll, föräldraskap och gemensami ansvarslagande för barn,
kan inte nog understrykas. En speciell inriktning av information till
invandrarfamiljer ärockså nödvändig. Specialinsalser behövs i synnerhet för
dessa grupper med ofta helt andra uppfostringstraditioner än de svenska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.?. 14 Svenska kvinnors vänsierförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill underslryka behovei av en massiv information om atl
all slags kroppslig bestralTning och annan förnedrande behandling faktiskt är
straff­bar, särskilt lill invandrare, vilkas kulturmönster ofta kan omfatta mer
auktoritära uppfostringsmetoder, och andra mindre privilegierade grupper, som
kan ha svårt alt lillgodogöra sig allmänt riktad information, Dessutoni måste
en väl utbyggd föräldraupplysning ge kunskaper om andra aliernativ till
barnuppfostran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den lyp av aga, som är atl betrakta som
regelrätt misshandel är utredningen alltför optimistisk i sin syn på au antalet
misshandelsfall kan sjunka genom ell förbud mot aga. Utredningen har i dessa
fall i för hög grad utgått från all misshandel skulle vara en rationell åtgärd
som led i uppfoslringsarbeiel. Man har inte tillräckligt beaktat de ekonomiska
och psykosociala fakiorer, som kan utlösa barnmisshandel. Föran undvika dessa i
sig extrema, men tyvärr ofta förekommande fall behövs långt mer än ell förbud
mot aga. Del har visat sig atl föräldrar som misshandlar barn ofta befunnit sig
i myckel pressade situationer ekonomiski, socialt och att de levt i segregerade
miljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.15 Rädda Barnens riksförbund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De sakkunniga har själva definierat sill uppsål med
förslaget på ell oantastligt sätt: man vill skapa underlag för att upplysa
såväl föräldrar som andra om atl bam inte för behandlas illa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är ett utmärkt underlag för den föräldrautbildning som
f n. uiredes i annan ordning och som ulredningen om Barnens Rält fäster
förhoppningar vid som också Rädda Barnen delar. Den bristfälliga kunskapen om
barnets fysiska och psykiska behov är inte mindre påfallande därför att den så
ofta är omedveten hos dem som blivit föräldrar. För en djupare förståelse av
barndomens betingelser krävs genomgripande attitydförändringar som måsle
förberedas redan hos den hell unga människan. Det är alltså väldiga uppgifter,
som väntar framöver, på atl fylla ul förvänlningama kring den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagiexi
som de sakkunniga nu har föreslagil och som Rädda Barnen härmed tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.?.
16 Husmorsförbundei Hem och SamhäUe:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundel
delar utredningens uppfattning, atl effektiv och kontinuerlig upplysning om
betydelsen av bams uppväxtvillkor måsle komma lill stånd för atl skapa en fast
opinion mot det våld i olika former som blivit allt vanligare och möter både
barn och vuxna såväl i det verkliga livet som i den underhållning som bjuds.
Bristande kunskaper om de framlida psykiska och fysiska risker de bam löper som
under uppväxtåren utsätts för övergrepp måste undanröjas genom medveten och
kontinuerlig information, som går ut till alla och med utnyttjande av alla de
kanaler samhällel kan förfoga över. Förbundel understryker vad i ulredningen
anförts, atl risk finns, alt barn som utsatts för våld från fostramas sida som
vuxna kan komma all betrakta våld som en naturiig metod atl driva igenom sin
vilja. En sådan inställning motverkar samhällets strävan mot ett absolut
avståndstagande från våld i alla former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.17    Riksförbundei
Hem och Skola:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
avser utredningens avsnitt om föräldrautbildning som ett värdefullt instmment
för information om lämpliga och olämpliga uppfostringsmetoder önskar förbundet
fästa uppmärksamheten på möjlighelerna atl utgå från aktiviteter i
skolan/institutionen som är gemensam för föräldrar och barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del av riksförbundei under fiera år begärda obligatoriska ämnet Samlev­nadskunskap
skulle barn och föräldrar kunna vinna en ömsesidig kunskap av stor betydelse. Ell
sådani pedagogiskt inslag innebär med sannolikhet också ett slorl framsteg i
strävandena att nå de föräldrar som för närvarande inte aktivt går in i
samarbetet hem-skola. I utvecklingen av denna idé kring föräldrautbildning i
skolan måste problemet med föriorad arbetsförtjänst lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.18    Föreningen
Barnets rält i samhäUet (BRISf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är eniga om - och har på många olika sätt påpekat - att det är nödvändigt med
en intensifierad informationsverksamhet för samhällets förändrade grundinställning
till barnuppfostran och till de uppfostringsmål som man vill främja. Föräldraulbildning
är då ett av de viktigaste instmmenten som vi arbetar med för atl åstadkomma
detta. Vi hoppas därför myckel på del förslag lill första avsnitt av en utbyggd
föräldrautbildning som just lagls fram för socialdepartementet av Barnomsorgsgmppen.
Men vi vill ändå starkare än vad som skett i förslaget från Barnens
Rätt-utredningen trycka på behovet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
man redan i förskola och skola lillsammans med föräldrar och lärare med barnen
bearbetar attityder lill våld barn emellan och lill våld i uppfostran, samt
över huvud laget arbeta för goda relationer mellan barn och vuxna. Utredningen
pekar i della sammanhang särskilt pä de problem som föreligger bland
invandrargrupperna och ger en osedvanligt skarp beskrivning av den innebörden
att vi i Sverige inte kan godta ett kulturmönster som bygger på aga som
uppfostringsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
BRIS har vi dock den erfarenheten alt del även inom den svenska kulturtraditionen
finns kvar en sådan syn och alt icke obetydliga grupper i vårt samhälle ännu
hävdar t. ex. starkt auktoritära uppfostringsideologier. Del är därför ytterst vikligl
all man lidigi får möjlighel atl komma in i en utvecklande dialog om dessa
frågor, såväl med de små och uppväxande barnen som med deras föräldrar. Den
vägen är säkert också den effektivaste när del gäller att, såsom ulredningen
hävdat och citerat (s. 17) Hovrätten över Skåne och Blekinge, informera om och
skapa kunskap och förståelse för de posiliva krav som bör ställas på vårdnadshavare
för all barnen i deras vård skall få möjlighel till en god utveckling och en
stimulerande barndom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.19
Föreningen Familj och Rån (FoR):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FoR
inslämmer med ulredningen all information och utbildning är av stor vikt och belydelse.
Tyvärr ger betänkandet inte annal än allmänna anvis­ningarom möjligheten att
utnyttja massmedier, mödra- och barnavårdscen­traler, den obligatoriska skolan
(för- och gmndskolan) samt den speciella invandramndervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som FoR
inledningsvis framhållit är del väsentligt atl lagstiftaren fram­träder som föregångsman
och aiiitydskapare inom familjerätten. Ulan ett konkret och långsiktigt
utbildningsprogram förändras inga attityder, allra minst inom ett så känsligt
område som familjelagstiftningens, där invanda mönsier och ibland även fördomar
påverkar sinnena utan all vi ens själva är medvelna om det. Lagändringar i sig
själv medför inga attitydförändringar. Det finns alltför många exempel på delta
i samband med de senare årens familjerättsreformer. Det har också visat sig alt
det inte räcker med att lagstiftaren skisserar ett utbildningsprogram om del inte
samtidigt anslås/ anvisas medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FoR
delar uppfattningen all föräldrautbildningen måsle starta redan i förskoleåldern,
bl, a. kanske sorrt en motvikt till attityder från del egna hemmet, och sedan
stegvis fortsätta upp i vuxen ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undervisningsformerna
i för- och grundskolan liksom i vuxenutbild­ningen måste diskuteras och
troligen delvis utformas av centrala instanser. Alla torde vara överens om att
gamla tiders sedelärande berättelser inte har myckel att ge. Det är viktigt atl
finna undervisningsformer som på ett aktivt säll engagerar, t. ex. rollspel och
andra former av dramatik, oavsett ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samiidigi
måsie man inse all i dag är del ännu relalivi få lärare som har tillräckliga kunskaper
inom dessa områden. Även om del på vissa skolor finns enstaka lärare som har
tillägnat sig denna metodik, lorde det med rådande klasslärarsystem på låg- och
mellanstadiet ställa sig svårt att organisera lärarbyten. Medverkan utifrån
synes ofrånkomlig även om denna kräver ökade ekonomiska resurser och trots
svårigheten finna lämpliga handledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föräldrautbildningen
i vuxen ålder, dvs. från 20-årsåldern och uppåt, borde enligt FoR också vara ell
obligatorium. Blandade samtalsgrupper för män och kvinnor med handledare -
försöksverksamhet har visal alt det senare är en nödvändighet - skulle ges
möjlighet la del av varandras erfarenheter med förhoppningsvis ökad insikt som
resultat. Inom överskådlig lid finns inte ekonomiska resurser för en dylikt
obligatorium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har pekat på möjligheten au lägga föräldrautbildningen i anslutning till mödra-
och barnavårdscentralerna. Den begränsade försöks­verksamhet som ägt mm är inte
entydigt positiv. Det har bl. a. visat sig alt det hittills i huvudsak är
kvinnor som deltar och atl där saknas de kvinnor som det känns särskilt
angeläget atl nå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
vi acceptera könsuppdelad föräldrautbildning finns för männens del&lt;br&gt;
möjligheten atl denna lillsammans med samhällskunskap läggs in i väm­&lt;br&gt;
pliktsutbildningen. Del är allmänt känt alt motivationen för ämnet samhälls­&lt;br&gt;
kunskap inte är särskilt stor på högstadiet och atl en fortbildning skulle vara&lt;br&gt;
bra i 20-årsåldem. Värnpliktsutbildningen måste dock i så fall förlängas vilket&lt;br&gt;
kräver en ekonomisk resursförstärkning.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
vilka ulbildningsvägar lagstiftaren väljer är del uppenbart alt avsevärda
belopp måsle anslås för atl intentionerna med lagändringen skall förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Massmedias
möjligheter atl skapa beslående attitydförändringar för inte överskattas. En
annonsering i pressen och på TV:s &amp;quot;Anslagstavlan&amp;quot; om alt &amp;quot;från I
jan. 1979 får barn inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande
behandling&amp;quot; blir inte annal än informativ. Artiklar och program om
barnmisshandel är som regel inte heller av sådan karaklär atl de förändrar synsättet
inom den egna familjen. De avfärdas lätt med kommentaren &amp;quot;så här går det
inte lill hos oss&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1978-11-06&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
justitierådet   Hesser, regeringsrådet  Hamdahl, justitierådet Höglund, justitierådet
Hessler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
uldrag av prolokoll vid regeringssammanträde den 7 september 1978 har
regeringen på hemställan av statsrådet Romanus beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag lill lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bertil Ekdahl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
föranleder föjande yttranden inom lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hesser
och Höglund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
remitterade förslaget innebär, att till nuvarande bestämmelse i 6 kap. 3 § föräldrabalken
om plikt för vårdnadshavare all utöva uppsikt över barn, som stårunder hans vårdnad,
fogas en ny bestämmelse av innehåll, alt barnel inte får utsättas för kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling. Ett sådani förbud sägs i remissprolokollel
uigöra det försia steget i en allmän översyn av de regler som rör vårdnaden om
barn. Den närmare betydelsen i rättsligt hänseende av den föreslagna
bestämmelsen synes dock inte helt klariagd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen fick sin
nuvarande lydelse genom lagändring år 1966. Som skäl för det nu föreslagna
tillägget anförs i remissprolokollel, att det rent rättsligt är något osäkert i
vilken utsträckning lättare handgripliga lillräiiavisningar av barn är sirafföara.
Bland annal har det yppats tveksamhet om räckvidden i straffrättsligt hänseende
av 1966 års lagändring. Frånvaron av en besläm­melse i föräldrabalken som
uttryckligen förbjuder handgripliga tillrättavis­ningar sägs ha av många
föräldrar uppfattats så, all viss rätt till aga finns, något som anses innebära
en allvarlig fara, i del all en sådan uppfattning läll banar väg för skadligt
våld mot barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den nya bestämmelsen avses alt undanröja all tvekan om all en bestraffningsåigärd
mot barn är brottslig, om motsvarande handling mot en annan person är sirafföar
som misshandel enligt brottsbalken. Del har dock inte ansetts påkallat atl slrafföelägga
överträdelse av bestämmelsen utöver vad som redan följer av brottsbalkens
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
rättsliga betydelsen av den föreslagna lagändringen blir, sedd mol bakgmnden av
vad som förekom i 1966 års lagstiftningsärende, att det klart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sägs
ifrån atl sådan misshandel som i och för sig skulle bedömas som rättsstridig
aldrig kan till någon del på grund av äganderätt anses tillållig när den ulövas
av vårdnadshavare mot barn. Men lagändringen har en längre gående innebörd. För
all misshandel i broilsbalkens mening skall föreligga krävs alt den kroppsliga
störningen ej varit alltför lindrig eller hastigt övergående (Beckman m, fi..
Brottsbalken I, 4 uppl. 1974, s. 156). Del föreslagna tillägget i föräldrabalken
innebär enligt vad som anförs i remiss-protokollet förbud mot varje handling
som medför alt barnet tillfogas kroppsskada eller smärta, även om störningen är
hell lindrig eller hastigt övergående. Till den del bestämmelsen sålunda går ulöver
det sirafföara området får den belydelse främsi som pedagogiskt slöd i
strävandena att övertyga föräldrar och andra om att inga former av våld får
vara medel i barnens fostran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
nu sagls om kroppslig bestraffning äger sin motsvarighet i fråga om annan
kränkande behandling som avses i den föreslagna bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
lämnar förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hamdahl
och Hessler:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I remissprolokollel
anför föredragande statsrådet, alt det rent rättsligt är något osäkert i vilken
utsträckning lältare handgripliga lillräiiavisningar av barn är sirafföara. Bl.
a. har del yppats tveksamhet om räckvidden i straffrättsligt hänseende av 1966
års lagändring. Enligt föredragande stats­rådet uppfattar många föräldrar nog föräldrabalkens
tystnad så, alt viss rätl lill aga finns. Så länge det inte slår hell klart att
våldsanvändning i barnupp­fostran inte får förekomma i någon form, kan del
enligt föredragande statsrådets uppfattning bli svårt att komma lill rälla med
den verkliga (allvarliga) barnmisshandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande
statsrådet anför vidare alt med den i lagrådsremissen föreslagna nya
bestämmelsen det inte kan råda någon tvekan om atl en bestraffningsåigärd mot
barn är brottslig, om molsvarande handling mot en annan person är strafföar som
misshandel enligt brottsbalken. Atl slrafföe­lägga överträdelse av bestämmelsen
ulöver vad som redan följer av brottsbalkens regler är däremot inte påkallat,
anför fördragande statsrådet och tillägger, all som har framhållits under
remissbehandlingen skulle del säkert vara olyckligt om det allmänna ingrep eller
kunde ingripa med lagföring och straff mot varje, än så ringa överträdelse av
ett förbud mol aga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
uttalanden synes motstridiga. Å ena sidan skall våldsanvändning i varje form
vara förbjuden i barnuppfostran, å andra sidan är del inte påkallat alt slrafföelägga
överträdelse utöver vad som redan följer av brottsbalkens regler och det
betecknas som olyckligt om del allmänna kunde ingripa med lagföring och straff
mot varje överträdelse av ett agaförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagändringen
1966, varigenom 6 kap. 3 § föräldrabalken fick sin nuvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lydelse,
överensstämmer med ett av riksdagen antaget förslag som avvek från det förslag
som genom proposiiion förelades riksdagen. Med den antagna lydelsen åsyftades
enligt första lagutskotiet, vars ullålande låg till grund för riksdagens beslul,
atl utrymme inte skulle ges för tolkningen all sådan misshandel, som i och för
sig skulle bedömas som rättsstridig, på grund av äganderätten kunde anses tillållig
om den utövades av vårdnadshavare mol barn. Stadgandet utformades därför så att
den slraffriheisgrund som äganderätten kunde innebära helt utmönstrades.
Emellertid tillfogade uiskotiei, att det ej torde ifrågakomma att, som
föreslagils i motioner, genom lagstiftning förklara även obetydliga lillräiiavisningar
lagslridiga (NJA &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1966 s. 617 n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
av riksdagen antagna lagförslaget föredrogs i lagrådet. Med hänvisning bl. a. till
första laguiskottets sistnämnda uttalande yttrade ire ledamöier av lagrådel, alt
i fråga om lättare handgriplig lillrällavisning en rätistillämpande myndighet
kunde finna sig lämnad i någon ovisshet om lagändringens räckvidd. En ledamot
ansåg att tillrättavisning i form av helt svaga fysiska ingrepp var atl anse
som tillåten även efter ikraftträdandet av lagändringen (NJA &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1966
s. 619).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tveksamhet
kan således, såsom anförs i remissprolokollel, föreligga när del gäller rätisenligheten
av helt obetydliga kroppsliga tillrättavisningar. Den oklarhet som kan
föreligga undanröjs dock inte genom del nu föreslagna tillägget, eftersom
överträdelse inte strafföeläggs utöver vad som redan följer av brottsbalken.
För alt misshandel i brottsbalkens mening skall föreligga krävs all den
kroppsliga störningen ej varil alltför lindrig eller hastigt övergående
(Beckman m. fi.. Brottsbalken 1, 4 uppl. 1974, s. 156).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
1966 års tagändring avsågs all klarlägga, all en misshandel som i och för sig
är sirafföar enligt brottsbalken inte kan bli rältsenlig därför atl den ulövas
mot bam av dess vårdnadshavare. I den mån ovisshet i delta hänseende del oaktat
allljämt föreligger är det föreslagna tillägget ägnat att undanröja varie
tveksamhet. Vad nu sagls gäller även lör andra sirafföara gärningar mot barnet
som kan anses innefattade i orden &amp;quot;annan kränkande behandling&amp;quot;. Någon
rättslig belydelse utöver vad nu angivils har den föreslagna lagändringen icke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:67&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978-11-16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
Statsminister Ullsten, ordförande, statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo,
Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars,
Gabriel Romanus, Tham, Bonde­stam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:128.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Sven Romanus Proposition om förbud mot aga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
redogör för lagrådets yllrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
av lagrådets ledamöter har lämnal förslaget ulan erinran, samtidigt som de har
gjort uttalanden om den föreslagna bestämmelsens närmare betydelse. Jag kan för
min del ansluta mig lill dessa uttalanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
de två andra ledamöterna i lagrådel har kommenterat förslagets innebörd och
därvid framhållit atl lagändringen har begränsad rättslig betydelse. Yttrandet
ger mig endasl anledning alt uttala att den föreslagna bestämmelsen bör kunna
få ell betydande värde som ell medel att påverka föräldrars handlande även till
den del bestämmelsen går ulöver det sirafföara området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:41.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
ania del av lagrådet granskade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 7 september 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G20367</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197879__67.pdf</filnamn>
<filstorlek>1293456</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förbud mot aga</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3901ECD1-A936-4960-9E07-7C0A2E01DA63</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>