2450217G203541978/7954propproppropProposition 1978/79:54PropositionProposition5401978-10-26 00:00:002024-12-27 14:49:432008-06-13 07:57:48om ändrade regler för uppskov med beskattnhlg av realisationsvinst, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G20354/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G20354https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20354
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:54 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ändrade regler för uppskov med beskattning av
realisationsvinst, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 26 oktober 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar OLA ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>INGEMAR MUNDEBO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler kan skattskyldig, som fått
realisationsvinst på grund av fastighetsavyttring, få uppskov med beskattning
av vinsten i två olika fall. Det ena fallet är att fastigheten har tagils i
anspråk genom expropriation och vissa andra i huvudsak tvångsmässiga
förfaranden. Det andra fallet är att avyttringen avsett en villa- eller
jordbruksfastighet. Den skattskyldige kan i sistnämnda fall - oavsett
anledningen till avyttringen — få uppskov om han har varit mantalsskriven på
den avyttrade fastigheten och inom viss tid förvärvar en ny fastighet
(ersättningsfastighet) på vilken han skall mantalsskrivas. För alt uppskov
skall medges krävs vidare att realisationsvinsten uppgått till minst 15 000 kr.
och dessutom överstigit 10% av vederlaget för den sålda fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås såväl materiella som formella
ändringar av del nuvarande uppskovssyslemet. Beträffande frivilliga avyttringar
föreslås att kravet på mantalsskrivning slopas och ersätts av ett krav på att
den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten minst tre
år i följd. Dessutom fordras att den skattskyldige bosätter sig på ersättningsfastigheten
inom ett år från förvärvsdagen. Vad gäller frivilligfallen föreslås vidare att
kravet på att realisationsvinsten måste överstiga 10% av försäljningspriset
skall slopas samt att endast villa- och jordbruksfastigheter skall godtas som
ersättningsfastighet. Propositionen behandlar också frågan i vilken
utsträckning utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på ersättningsfastigheten
skall beaktas vid beräkning av uppskovsbeloppet och hur realisationsvinsten skall
beräknas när ersättningsfastigheten sedermera avyttras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978179. l saml. Nr 54</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop 1978/79:54</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
formellt hänseende föreslås relativt omfattande ändringar. Yrkande om uppskov
skall sålunda enligt förslaget prövas inom ramen för det ordinarie taxeringsförfarandet,
dvs. i första hand av taxeringsnämnden. Det nuvarande kravet på särskild
ansökan till länsskatterätten skall alltså slopas. Atl beslutanderätten i
uppskovsärenden flyttas över från skatterätt till taxeringsnämnd kan antas
förenkla handläggningen i flera avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglema är avsedda att tillämpas på avyttringar som sker fr. o. m.
den 1 januari 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79:54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
uppskov med beskattning av realisationsvinst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
taxeringen lill kommunal och statlig inkomstskatt kan skattskyldig, på de
villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning
av sådan realisationsvinst som avses i 35 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:
370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppskov
med beskattning kan medges om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en fastighet
tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest
avyttras under sädana förhållanden atl tvångsförsäljning måsle anses vara för
handen och del inte skäligen kan antas atl avyttringen skulle ha ägt rum även
om tvång inte förelegat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avyttringen av
en faslighet ulgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre
rationalisering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en fastighet
avyttras till staten därför att fastigheten på grund av flygbuller inte kan
bebos utan påtaglig olägenhet, saml om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mark överförs
till en ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap.
fastighetsbildningslagen (1970: 988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap.
samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppskov kan vidare medges om realisationsvinsten har
uppkommit på grund av att den skattskyldige fått engångsersättning för
inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen
(1964:822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar
eller för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten på
obegränsad tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som föruisättning för uppskov enligt första och andra
styckena gäller atl den skattskyldige har förvärvat eller avser alt förvärva en
faslighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför sig saml atl realisationsvinsten uppgår till
minst 3 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en fysisk person, som har fått i försia eller andra
stycket angiven realisationsvinst, avlider innan han har hunnit anskaffa en
ersättningsfastighet, tillämpas för dödsboet vad som enligt bestämmelserna i
denna lag skulle ha gällt för den avlidne,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § En skauskyldig som är fysisk person kan - oavsett
anledningen till<br>
avyttringen - få uppskov om avyttringen avser en jordbruksfastighet eller<br>
en sådan fastighet, som avses i 24§ 2 mom. kommunalskattelagen, och<br>
realisationsvinsten uppgår till minst 15 000 kr. Uppskov medges endast om<br>
den skattskyldige varit bosatt på den avyttrade fastigheten minst tre år i<br>
följd under den femårsperiod som inföll närmast före den dag då avyttring<br>
en skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som fömtsättning för uppskov enligt första stycket gäller
att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en
jordbruksfastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunaiskattelagen
(ersättningsfastighet), samt att han har bosatt sig eller avser att bosätta
sig på denna fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skattskyldig kan få uppskov om han avyttrar del av den
jordbruksfas-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lighet där han är bosalt eller en fastighei, som
tillsammans med nämnda fastighet bildar en förvärvskälla, under förutsättning
att realisationsvinsten är av den storlek som anges i första stycket och atl
den skallskyldige förvärvar en fastighet (ersättningsfastighet) som tillsammans
med den fastighet, där den skatlskyldige är bosatt, bildar en förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skattskyldige anses bosatt på den fastighei där han
rätteligen skall vara kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket får. om särskilda skäl föreligger, medge
undantag från kravet på alt den skaitskyldige skall ha varit bosatt på den
avyttrade fasligheten under den lid som anges i första slyckel. Mot riksskatteverkets
beslut i sådan fråga får lalan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Har en skattskyldig avyttrat en bebyggd fastighet
anses som förvärv<br>
av ersättningsfastighet ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning som be<br>
hövs för att den förvärvade fasligheten skall bli likvärdig med den avyttra<br>
de fastigheten. Förvärvet anses ha skett när ny-, till- eller ombyggnaden<br>
har slutförts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsema i första stycket gäller även i de fall då en
skatiskyldig avser att ulföra ny-, till- eller ombyggnad pä mark som han vid
avyttringstillfället äger eller förfogar över, 1 nu avsedda fall skall vidare,
om den skattskyldige begär det. beräkningen av uppskovsbeloppet grundas på endast
den del av realisationsvinsten som belöper på den avyttrade byggnaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § För att uppskov skall komma i fråga måste
ersättningsfastigheten<br>
förvärvas inom fyra år från den dag då den fastighet, till vilken realisa<br>
tionsvinsten hänför sig, avyttrades. Om särskilda skäl föreligger får riks<br>
skatteverket medge att nämnda tidsfrist förlängs högst tre år. Har ersätt<br>
ningsfastigheten förvärvats före den avyttring som gett upphov till realisa<br>
tionsvinsten, får uppskov meddelas om det kan antagas att förvärvet skett<br>
för att ersätta den avyttrade fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i 3 § första slyckel gäller som föruisättning
för uppskov att den skattskyldige har bosatt sig på ersättningsfastigheten inom
ett år från den dag då fasligheten förvärvades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Uppskov medges med ett belopp motsvarande hela
realisationsvins<br>
ten om vederlaget för den avyttrade fasligheten motsvarar eller understi<br>
ger vederlaget för ersättningsfastigheten. Överstiger vederlaget för den av<br>
yttrade fastigheten vedertaget för ersättningsfastigheten, medges uppskov<br>
med skillnaden mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av vederlaget för en fastighei skall hänsyn
tas lill försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medgivande om uppskov innebäratt den skatlskyldige inte
skall beskattas för den del av realisationsvinsten som svarar mot uppskovsbeloppel.
Uppskovet skall emellertid, på sätt som anges i 11 §, beakias vid beräkning av
realisationsvinst på gmnd av avyttring av ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Om någon ersättningsfastighet inte har förvärvats
eller om den skatt<br>
skyldige - i fall som avses i 3 § första stycket - inte har bosatt sig på er<br>
sättningsfastigheten då taxeringen prövas, kan den skattskyldige, såvida<br>
övriga i 2 och 3 §§ angivna villkor är uppfyllda, ändå få uppskov med be<br>
skattning av realisationsvinsten. Som förutsäitning för uppskov i delta fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>V</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller att den skatlskyldige överlämnat en av svensk bank
utfärdad garantiförbindelse i vilken banken förklarat sig svara för ett
skattebelopp, avseende statlig och kommunal inkomstskatt, som uppgår till 70
procent av den enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt beräknade
realisationsvinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantiförbindelsen överlämnas till taxeringsnämnden och
skall gälla till uigången av tredje året efter del år då ersättningsfastigheten
senast skall ha förvärvats. Förbindelsen skall vara utfärdad enligt formulär
som riksskatteverket fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattechefen i det län där fastigheten är belägen får
medge alt bestämmelserna i första och andra styckena skall gälla även i fråga
om garantiförbindelse som har utfärdals av andra svenska kreditinrättningar än
banker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § En skatiskyldig, som har erhållit uppskov enligt 7§ försia
stycket,<br>
skall utan dröjsmål anmäla när han har förvärvat en ersättningsfastighet.<br>
Anmälan skall sändas in till skattechefen i del län där fastigheten är belä<br>
gen, I fall som avses i 3 § första stycket skall anmälan dock inte göras förr<br>
än den skattskyldige har bosatt sig på ersältningsfastighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 2-6 §§ skall lillämpas i fråga om förvärv
av ersättningsfastighet och bosättning som avses i första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Har skattskyldig, som erhållit uppskov enligt 7 §
första stycket, inte<br>
inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättningsfastighet och<br>
- i förekommande fall - bosättning, skall realisationsvinsten upptagas till<br>
beskattning på samma sätl som vid eftertaxering enligt taxeringslagen<br>
(1956: 623) fördel beskattningsårdå skattskyldighet för realisationsvinsten<br>
uppkom (efterbeskattning). Detsamma skall, såvida vederlaget för den av<br>
yttrade fastigheten överstiger vederiaget för ersättningsfastigheten, gälla i<br>
fråga om den del av realisationsvinsten som svarar mol del överskjutande<br>
beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framställning om efterbeskattning skall ha inkommii inom
sex månader från den dag då anmälan enligt 8§ försia stycket kommit in till
skattechefen. I intet fall får emellertid sådan framställning ha inkommit
senare än två år efter den dag då en ersättningsfastighet enligt 5 § senast
skall förvärvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har framställning om efterbeskattning inte gjorts skall
garantiförbindelse, som avses i 7§, åleriämnas lill den skaitskyldige så snart
tiden för avlämnande av sådan framställning gått till ända. Skattechefen får,
om skäl därtill föreligger, medge atl förbindelsen återlämnas vid lidigare
tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om en
juridisk person, som har erhållit uppskov enligt 7 § första stycket, upplöses innan
ersättningsfastighet har anskaffats, skall realisationsvinsten snarast
upplagas lill efterbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid beräkning
av realisationsvinst eller realisationsförlust genom avyttring av en
ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna lill 36 § kommunalskatielagen
får göras vid beräkning av vinslen eller förlusten, minskas med det belopp som
framkommer om uppskovsbeloppet omräknas med hänsyn lill förändringarna i del
allmänna prisläget från det år då ersättningsfastigheten förvärvades till det
år då avyttringen skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på
konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer åriigen omräkningstalen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppskov erhålles
endast om den skatisskyldige framställer ett yrkande om delta hos
taxeringsnämnden eller, såvida besvär har anförts, hos skatterätten. Yrkandet
skall göras på blankett enligt ett formulär som riksskatteverket fastställer.
Till självdeklaration skall fogas två exemplar av blanketten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Taxeringsnämnd skall, sedan den skattskyldiges taxering prövats, till
länsstyrelsen överlämna ett exemplar av den i 12 § angivna blanketten samt - i
förekommande fall - garantiförbindelse enligt 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut rörande uppskov skall registreras hos
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Om taxeringen ändras för det år då den fastighet till
vilken realisa<br>
tionsvinsten hänför sig avyttrades, får besvär med yrkande om uppskov el<br>
ler ändring av ett uppskovsbeslut, som betingas av taxeringsändringen, an<br>
föras i särskild ordning. Besvären skall vara inkomna inom sex månader<br>
från den dag då beslutet om ändringen i taxeringen meddelades men får in<br>
te avgöras förrän beslutet rörande taxeringen har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft tre veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas, med de undantag som följer av 2 och 3
nedan, i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom denna lag
upphävs lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av
realisationsvinst. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om
avyttringar som sker före utgången av år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om ersätlningsfastighet
avyttras efter utgången av år 1978 skall den upphävda lagen i dess lydelse inlill
den 22 juni 1976 tillämpas såvida den tidigare avyttringen har skell före uigången
av mars 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid avyttring
av ersättningsfastighet efter utgången av år 1978 lillämpas, utom i fall som
avses under 2 ovan, 11 § nya lagen även om uppskov har erhållits enligt den
upphävda lagen. I nu angivna fall skall dock omräkning av uppskovsbeloppet med
hänsyn till förändringama i det allmänna prisläget inte avse tid före utgången
av år 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 35 § 2—4 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 27 §
kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 mom.
Realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet är i sin helhet
skattepliktig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
fastighet tagUs i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller
eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses
vara för handen kan — såvida det icke skäligen kan antagas, att avyttringen
skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat — den skattskyldige få uppskov
med beskattning av realisationsvinst enligt vad som stadgas i lagen (1968:
276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Uppskov
enligt nämnda lag får vidare åtnjutas vid fastighetsavyttring, som utgör led
i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, och sådan
avyttring av fastighet till staten som ägt rum, därför att fastigheten på
grund av flygbuller icke kan bebos utan påtaglig olägenhet, samt vidare när
mark överföres till ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5 kap.
fastighetsbildningslagen (1970: 988) eller på grund av inlösen enligt 8 kap.
samma lag. Sådant uppskov får även åtnjutas om realisationsvinst uppkommit på
grund av att den skattskyldige fått engångsersättning för inskränkning i
förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964: 822) eller
för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1976: 343.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattskyldig
som har avyttrat fastighet kan under vissa förutsättningar få uppskov med
beskattning av realisationsvinst. Närmare bestämmelser om detta finns i lagen
(1978: 000) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:
54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastigheten på obegränsad tid. Som förutsättning för
uppskov gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser alt förvärva
fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför sig samt att realisationsvinsten uppgått till
minst 3 000 kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppskov enligt föregående stycke med beskattning av
realisationsvinst får — även om tvång icke förelegat — åtnjutas när skattskyldig,
som är fysisk person, avyttrar jordbruksfastighet eller fastighet som avses i
24 § 2 mom., om realisationsvinsten uppgått till minst 15 000 kronor och
tillika överstiger 10 procent av vad den skattskyldige erhållit för
fastigheten efter avdrag för kostnad för avyttringen. Som förutsättning för
uppskov gäller att den skattskyldige skall ha varit mantalsskriven på den
avyttrade fastigheten och skall mantalsskrivas på ersättningsfastigheten.
Skattskyldig kan få uppskov med beskattning av realisationsvinst även när han
avyttrar del av den jordbruksfastighet där han skall vara mantalsskriven eller
fastighet som tiUsammans med nämnda fastighet bildat en förvärvskälla, under
förutsättning att realisoiionsvinsten är av den storlek som nyss sagts och
ersättningsfastigheten tiUsammans med den fastighet, där den skattskyldige
skall vara mantalsskriven, bildar en förvärvskälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har avyttrad fastighet förvärvats av den skattskyldige genom
arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med
köp eller byte, anses fastigheten förvärvad genom det köp, byte eller därmed
jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring
av fastighet g'äller oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket
och äger tilllämpning även på tomträtt, strömfall och rättighet till
vattenkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom.- Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie,
andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i
ekonomisk för-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Senaste lydelse 1977: 1090.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i
bostadsaktiebolag eller i bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., är i sin
helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och
som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma
år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 1
000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med
1 000 kronor, I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre
belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta stycke minskat med förlust som nyss nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller
delvis, om -företag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning
därom senast den dag avyttringen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har egendom som avses i detta</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har egendom som avses i detta<br>
moment avyttrats genom sådan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>moment
avyttrats genom sådan<br>
tvångsförsäljning som anges i 2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tvångsförsäljning
som anges i 2 §<br>
mom. andra stycket första mening-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>första
stycket 1) lagen (1978: 000)<br>
en, är — oavsett tidpunkten för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om uppskov
med beskattning av<br>
förvärvet — endast 40 procent av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>realisationsvinst,
är — oavsett tid<br>
vinsten skattepliktig.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkten för förvärvet — endast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 procent av vinsten skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 2 mom. fjärde</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bestämmelsen i 2 mom. tredje<br>
stycket äger motsvarande tillämp-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
äger motsvarande tillämp<br>
ning på egendom som avses i detta</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning
på egendom som avses i detta<br>
moment.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlåtes aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma
koncern, skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av realisationsvinst
icke äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk
förening och den överlåtna aktien eller andelen inne-haves som ett led i annan
koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överlåtna aktien
eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och
för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om
överlåtelsen sker till utländskt företag, äger regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medgiva befrielse från realisationsvinstbeskattningen.
Ansökan om befrielse skall göras av det överlåtande företagel senast den dag
överlåtelsen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967
av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 54</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eningen,
beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget
eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande
andel av fastigheten. Vad nu sagls får icke föranleda att realisationsvinst
beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna
i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gälla endast om sådan fastighet
utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gälla dock icke vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan
bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyttringen avser endast rätt till
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med
lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande
av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund
av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gälla för
beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha
avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skatiskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen
av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. 'Vid
bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt
rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av
aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes på den skattskyldige
eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har
ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum
efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst
vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta
stycke upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för
nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring
av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medgiva
undantag från detta stycke, om det kan antagas att avyttringen av aktien eller
andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen.
Mot beslut av verket i sådan fråga får talan icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägas
eller på därmed jämförligt sätt innehavas — direkt eller genom förmedling av
juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag),
till ett annat fåmansbolag, vari aktie — direkt eller genom förmedling av annan
— äges eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas
av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med
aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav
i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större
delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det
förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i
något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom, får
realisationsvinsten upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda beskattningsår. "Vad nu föreskrivits äger motsvarande
tillämpning i fråga om handelsbolag eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller
förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med
aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som
regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undanlag från tillämpning av
detta stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som närstående person räknas i detta moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 mom}
Avyttras annan egendom än som avses 1 2 eller 3 mom., räk<br>
nas som skattepliktig realisationsvinst:<br>
om egendomen innehafts<br>
mindre än 2 år ............................................. 100 % av
vinsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år men mindre
än 3 år ............................... 75 % av vinsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år men mindre
än 4 år ............................... 50 % av vinsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>år men mindre
än 5 år ............................... 25 % av vinsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den
skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman
och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall
anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall
gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom,
som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid
bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera
maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman
erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan
bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts
av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom
sådan gåva eller bodelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har egendom som avses i detta</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har egendom som avses i detta<br>
moment avyttrats genom sådan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>moment
avyttrats genom sådan<br>
tvångsförsäljning som anges i 2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tvångsförsäljning
som anges i 2 §<br>
mom. andra stycket är vinsten</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen
(1978:000) om uppskov<br>
skattepliktig endast om det skäli-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
beskattning av realisations<br>
gen kan antagas, att avyttringen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vinst är
vinsten skattepliktig en-<br>
skulle ha ägt rum även om tvång</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dast om det skäligen
kan antagas,<br>
icke förelegat.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att avyttringen skulle ha ägt rum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även om tvång icke förelegat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag
av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta
moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli till nytta
för företagets verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1976: 85.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse Anvisningar</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 27 § 2''. Tomtrörelse anses föreligga, när någon
bedriver verksamhei som huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse
(byggnadstomt) från fastighet, som uppenbarligen förvärvats för att ingå i
yrkesmässig markförsäljning, såsom när fastighet köpts av ett tomtbolag eller
dylikt eller när förvärvet avsett mark som enligt fastställd stadsplan eller bygg-nadsplan
är avsedd för bebyggelse.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=196 height=604>
<tr>
<td valign=top align=left height=604 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 övrigt
anses förs'äljning av byggnadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige
under tio kalenderår — frånsett överlåtelse som avses i 2 lagen (1978: 000)
om uppskov med beskattning av realisationsvinst — avyttrat minst femton
byggnadstomter. Detsamma gäller om makar under äktenskapet sålt tillhopa
minst femton byggnadstomter under angivna tid. Har förs'äjning av byggnadstomter
skett från olika fastigheter eller från olika delar av en fastighet, medr'äknas
vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstomter endast sådana
tomter som med hänsyn till deras inbördes läge normalt kan anses ingå i en
och samma tomtrörelse. Vid beräkning av antalet tidigare sålda
byggnadstomter likställes med försäljning upplåtelse av mark i och för
bebyggelse, utom då fråga är om kommuns upplåtelse av tomträtt. Har
fastighet genom köp, byte eller därmed jämförlig överlåtelse eller genom
gåva överförts till föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling
eller avkomlings make, till dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare, eller till aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller tillsammans med
sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har
ett bestämmande inflytande, anses tomtrörelse föreligga, om överlåtaren och
den nye ägaren sammanlagt</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt anses försäljning av byggnadstomt ingå i
tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår — frånsett överlåtelse jiom
avses i 35 § 2 mom. andra stycket — avyttrat minst femton byggnadstomter.
Detsamma gäller om makar under äktenskapet sålt tillhopa minst femton byggnadstomter
under angivna tid. Har försäljning av byggnadstomter skett från olika
fastigheter eller från olika delar av en fastighet, medräknas vid beräkningen
av antalet tidigare sålda byggnadstomter endast sådana tomter som med hänsyn
till deras inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse.
Vid beräkning av antalet tidigare sålda byggnadstomter likställes med
försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga är om
kommuns upplåtelse av tomträtt. Har fastighet genom köp, byte eller därmed
jämförlig överlåtelse eller genom gåva överförts till föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, till dödsbo, vari den
skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller
tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier
eller andelar har ett bestämmande inflytande, anses tomtrörelse föreligga, om
överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt avyttrat minst femton
byggnadstomter. Tomtrö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1967: 748.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=43>
<tr>
<td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>relsen
anses taga sin början i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avyttrat minst femton byggnadstomter. Tomtrörelsen anses
laga sin början i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäljning av byggnadstomt för att av anställda
huvudsakligen användas för gemensamt ändamål eller till anställd för att
bereda honom bostad anses ej utgöra tomtrörelse, om icke försäljning göres av
skatt-skyldig som avses i första stycket eller av skattskyldig som driver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säljes byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fasligheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamheten,
om icke tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig och hans make,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har skatiskyldig och hans make,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om de
med hänsyn lill antalet om de med hänsyn till antalet
tomtförsäljningar enligt andra tomlförsäljningar enligt
andra</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=229>
<tr>
<td valign=top align=left height=229 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
anses ha drivit tomtrörelse, icke under de senaste tio kalenderåren före
taxeringsåret sålt någon byggnadstomt, anses avyttring av byggnadstomt som
därefter sker ej som tomtrörelse, om icke byggnadstomten ingår i fastställd
stadsplan eller byggnadsplan eller avyttringen skett under sådana
förhållanden att tomtrörelse på nytt anses föreligga enligt bestämmelserna i
första eller andra stycket. Överlåtelse som avses i 35 § 2 mom. andra
stycket verkar icke avbrytande på uppehåll som nu nämnts.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket anses ha drivit tomtrörelse, icke under de senaste
tio kalenderåren före taxeringsåret sålt någon byggnadstomt, anses avyttring
av byggnadstomt som därefter sker ej som tomtrörelse, om icke byggnadstomten
ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan eller avyttringen skett under
sådana förhållanden att tomtrörelse på nytt anses föreligga enligt bestämmelserna
i första eller andra stycket. Överlåtelse som avses i 2 § lagen (1978: 000) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst verkar icke avbrytande på
uppehåll som nu nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar skatiskyldig återstoden av lagret i sådan
tomtrörelse som avses i andra stycket, anses vinsten av denna avyttring — utom
den del av vinsten som belöper på mark inom fastställd stadsplan eller byggnadsplan
— icke som inkomst av rörelse utan som realisationsvinst. Som skattepliktig
intäkt av rörelse räknas likväl belopp, varmed egendomens värde nedskrivits i
rörelsen och som icke återförts till beskattning tidigare. "Vad som sagts
om försäljningsvinstens beskattning som realisationsvinst gäller icke, om avyttringen
kan antagas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller
egendomens förvärvare eller annan, med vilken någondera är i intressegemenskap,
obehörig skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om oskiftat dödsbos avyttring av byggnadstomt är
att hänföra till tomtrörelse eller ej bedömes på samma sätt som om den avlidne
verkställt avyttringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas i fräga om avyttring som sker efter utgången
av år 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 54</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 49 § 2 mom. uppbördslagen (1953:
272) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 § 2 mom.- Skattskyldig må av länsstyrelsen erhålla
anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den
skattskyldige anfört besvär över taxering och erläggandet av skatt, som påförts
i anledning av den icke lagakraftvunna taxeringen, skulle för den skattskyldige
medföra betydande skadeverkningar eller eljest framstå såsom obilligt: till
belopp som betingas av den skattskyldiges yrkande i fråga om taxeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om ansökan
gjorts angående</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2) om ansökan gjorts angående
skatteberäkning för ackumulerad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatteberäkning
för ackumulerad inkomst, angående uppskov med</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>inkomst, angående uppskov med beskattning av realisationsvinst el-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>beskattning av intäkt av skogs-ler intäkt av
skogsbruk, angående</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bruk, angående avräkning av ut-avräkning
av utländsk skatt eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ländsk skatt eller angående be-angående
befrielse från erläggan-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frielse från erläggande av skatt,
de av skatt, som påförts avliden</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som påförts
avliden person eller person eller hans dödsbo, eller om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>hans dödsbo, eller om skattskyldig skattskyldig
eller dödsbo anfört</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller dödsbo anfört besvär över
besvär över beslut med anledning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut med
anledning av sådan av sådan ansökan: till belopp som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan: till belopp som betingas
betingas av ansökningen eller be-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
ansökningen eller besvären, svaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om ansökan
gjorts angående nedsäUning enligt 85 § 2 mom. av kvarskatteavgift eller om
besvär anförts över beslut i anledning av sådan ansökan: till belopp som
betingas av ansökningen eller besvären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anstånd enligt första stycket vid 1) må medgivas endast om
den skattskyldige ställer nöjaktig säkerhet hos länsstyrelsen om icke med
hänsyn till anståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden och omständigheterna
i övrigt kan antagas, att det belopp som avses med anståndet ändå kommer att behörigen
erläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Äldre bestämmelser skall dock, såvida ansökningen om
anstånd grundas på att den skattskyldige ansökt om uppskov med beskattning av
realisationsvinst, gälla om realisationsvinsten hänför sig till avyttring som
skett före Utgången av år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen omtryckt
1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste lydelse
1975: 1179.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1978-10-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham,
Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Mundebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändrade regler för uppskov med beskattning
av realisationsvinst, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinst som uppkommer vid annan än yrkesmässig avyttring av
fastighet (realisationsvinst) är i sin helhet skattepliktig. Detta gäller
oavsett på vilket sätt fastigheten förvärvats och oavsett innehavslidens längd
och anledningen till försäljningen. Vid beräkningen av vinsten får
faslighetens ingångsvärde, dvs. i regel den köpeskilling som eriagts för
fastigheten, in-dexuppräknas. Beskattningen träffar därigenom allmänt selt
fastighetens värdestegring under innehavstiden utöver vad som hänför sig till
förbättringskostnader och penningvärdets fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglema om
beräkning av realisationsvinst vid fastighelsförsäljning fick sin nuvarande
utformning vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 180, SkU 63, SFS 1976:
343-347). Samtidigt utvidgades möjligheten alt erhålla uppskov med beskattning
av realisationsvinst. Tidigare kunde uppskov komma i fråga endast vid
expropriation och andra påtvingade försäljningar eller vid avyttringar som
utgjort led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre
rationalisering e.d. Genom 1976 års lagstiftning infördes regler om uppskov
även vid frivilliga fastighetsförsäljningar. Syfiet med reglerna var att
underlätta bostadsbyten t. ex. i samband med ändrad arbetsort.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
uppskov skall medges vid en frivillig försäljning krävs som princip att den
skattskyldige varit mantalsskriven på den avyttrade fastigheten och att han
inom viss tid avser att förvärva en ersättningsfastighet på vilken han skall
mantalsskrivas. Vidare fordras atl realisationsvinsten uppgått till minst 15
000 kr. samt dessutom överstigit 10% av vederiaget för den sålda fastigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagsbehandlingen år 1976 anförde skatteutskottet atl
erfarenheterna av de nya uppskovsbeslämmelsema borde bedömas när resultatet av
1972 års skalteulrednings (1972:02) översyn av skattesystemet förelåg (SkU
1975/76:63 s.61). Denna utredning har i december 1977 avgivit sitt
slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet. Utredningen har inte
närmare gått in på frågan om uppskovsreglernas utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den genom 1976 års lagstiftning utökade rätten till
uppskov med beskattning av realisationsvinst har, enligt vad jag har inhämtat,
på det hela taget fåll den effekt som statsmakterna åsyftat. På vissa punkter
kan det emellertid finnas skäl att se över uppskovsreglema. Med hänsyn bl.a.
till att viss osäkerhet uppstått om hur kravet på mantalsskrivning på den avyttrade
fastigheten och ersättningsfastigheten skall tillämpas synes det sålunda vara
motiverat atl undersöka om delta villkor kan ersättas med ett krav på
bosättning. Föreskriften om atl realisationsvinsten vid en frivillig avyttring
måste — för atl uppskov skall komma i fråga - översliga 10% av
försäljningspriset synes vidare kunna ge upphov till olämpliga tröskeleffekter.
Vid tillämpningen av nuvarande uppskovsregler har tvekan också uppstått om en
konventionellt taxerad bostadsfastighet kan godtas som ersättningsfastighet i
frivilligfallen och i vilken utsträckning ny-, till- eller ombyggnad kan
behandlas som förvärv av ersättningsfastighet. Andra materiella frågor som
synes böra tas upp till förnyat övervägande är under vilka förhållanden
uppskov bör medges trots att ersättningsfastighet inte förvärvats när
uppskovsfrågan prövas och hur vinsten skall beräknas vid avyttring av
ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor rörande uppskov med beskattning av
realisationsvinst handläggs f n. av flera olika myndigheter. Vinslens storiek
fastställs av vederbörande taxeringsnämnd i samband med den årliga taxeringen.
Taxeringsnämnden kan emellertid inte medge uppskov med beskattning av vinsten
utan för detta krävs att den skattskyldige gör en särskild ansökan hos länsskatterätlen.
Har ersättningsfastighet inte anskaffats vid tidpunkten för uppskovsprövningen
måste den skattskyldige överlämna en av bank eller annan kreditinrättning
utfärdad garantiförbindelse avseende den skatt som realisationsvinsten kan ge
upphov tiil. Garantiförbindelsen skall överlämnas till länsstyrelsen som
därefter utfärdar ett intyg om atl så skett. På länsstyrelsen ankommer det
också att ta ställning till ansökningar om anstånd med inbetalning av
kvarstående skatt som föranleds av realisationsvinsten. Del anförda visar
enligt min uppfattning att det fmns skäl att undersöka om det inte går att
förenkla handläggningen av framställningar om uppskov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad nu anförts lägger jag i det följande
fram förslag om materiella och formella ändringar av uppskovssystemet. Innan
jag går in på dessa frågor avser jag dock att lämna en kort redogörelse för
nuvarande principer för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Nuvarande principer för beskattning av realisationsvinst
vid fastighetsavyttring, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till inläkl av tillfällig förvärvsverksamhet räknas enligt
35 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, vinst genom annan än
yrkesmässig avyttring av egendom (realisationsvinst). Realisationsvinst som
uppkommer genom avyttring av fastighet är enligt 35 § 2 mom. KL i sin helhet
skattepliktig. Som jag lidigare har framhållit gäller detla oavsett hur
fastigheten förvärvats och oavsett innehavstidens längd och anledningen till avyttringen.
Med avyttring av fastighet jämställs vissa marköverföringar enligt fastigheisbildningslagen
(1970:988) och upplåtelse av mark på obegränsad tid mot engångsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 punktema 1 och 2 av anvisningarna till 36 KL fmns
bestämmelser om hur realisationsvinst pä grund av fastighetsavyttring skall
beräknas. Som intäkt skall tas upp vederiaget för fastigheten med avdrag för
försäljningskostnader och liknande kostnader. Avdrag medges för alla
omkostnader för fastigheten (omkostnadsbeloppet), således för vad den
skattskyldige eriagt för fastigheten (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts
på förbättring av fastigheten (förbättringskostnader) m. m. Har bostadsbyggnad
funnits på fastigheten medges därutöver i regel ett extra avdrag med 3 000 kr.
för varje påbörjat innehavsår som byggnaden funnits på fastigheten (3000-kronorstillägg).
Har avdrag medgivits för värdeminskning på skog eller annan naturtillgång eller
på byggnad eller markanläggning, skall omkostnadsbeloppet minskas med sådana
avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingångsvärdet på fastigheten, nedlagda
förbättringskostnader och medgivna värdeminskningsavdrag skall omräknas med
hänsyn till förändringar i det allmänna prislägel. Indexuppräkningen får dock
inte avse tid före år 1952. Likaså bortses från förbättringskostnader och
värdeminskningsavdrag som hänför sig till tiden före år 1952.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen att ingångsvärdet skall motsvara vad den
skattskyldige eriagt för fastigheten kan inte tillämpas om han förvärvat
fastigheten genom arv, gåva eller annat benefikt fång. Fastigheten skall
därför i dessa fall anses förvärvad genom del köp, byte eller liknande onerösa
fång som skett närmast dessförinnan. Om senaste onerösa fång skett före år 1952
har den skattskyldige dock alltid rätt att välja 150% av 1952 års
taxeringsvärde som ingångsvärde. Ligger senaste onerösa förvärv mer än tjugo år
tillbaka i liden kan den skattskyldige vidare, om han så önskar, som
ingångsvärde använda 150% av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen.
Har fastigheten förvärvats genom arv eller genom bodelning i anledning av makes
död fär som ingångsvärde alternativt tas upp ett belopp motsvarande 150% av
taxeringsvärdet året före dödsfallet. Ingångsvärden som beräknas med ledning
av 1970 eller senare års fastighetstaxering får dock tas upp endast till 133%
av taxeringsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas ingångsvärdet med stöd av ett taxeringsvärde
beaktas endast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 54</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag som hänför
sig till den del av innehavstiden som infaller efter den dag till vilket
taxeringsvärdet hänför sig. Även i fråga om 3 000-kronorstillägg och
indexuppräkning gäller att fastigheten skall anses förvärvad del år då
fastighetstaxeringen ägde rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkningen av realisationsförlust avviker på några
väsentliga punkter från vinstberäkningen. Vid beräkning av förlust får för del
första faslighetens ingångsvärde inte baseras på taxeringsvärdet tjugo år före
avyttringen eller taxeringsvärdet året före del år då dödsfallet inträffade.
Vidare tillåls inte indexuppräkning utan ingångsvärde, förbättringskostnader
och värdeminskningsavdrag skall beaktas med sina nominella belopp. Vid
beräkning av realisationsförlust medges slutligen inte 3 000-kronorstillägg.
Skillnaden mellan beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust får
inte sällan till konsekvens att en fastighelsavyilring ger upphov till varken
realisationsvinst eller realisationsförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 41 § andra stycket KL framgår atl inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet skall beskattas enligt den s. k. koniantprincipen. En
intäkt skall således anses ha åtnjutits det beskattningsår under vilket den
blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige. Utgift och omkostnad
skall anses belöpa på det beskattningsår då utgiften betalats eller omkostnaden
ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om realisationsvinster har skatledomstolama tolkat
föreskriften i 41 § KL på det sättet att vinsten skall tas till beskattning
under det första år då säljaren uppburit likvid för den sålda egendomen. Om
egendomen avyttrats år I men första delbetalning sker år 2 skall således hela
realisationsvinsten tas upp i den skattskyldiges deklaration för år 2. Detta
gäller oavsett hur stor del av köpeskillingen som eriagts under år 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tydlighetens skull bör kanske framhållas att det
förhållandet atl en realisationsvinst i vissa fall skall las lill beskattning
senare än avyttringsåret inte påverkar själva vinstberäkningen. Indexuppräkningen
och 3000-kronorstillägg m. m. skall således grundas på avyttringstillfället och
inte på den dag då skatteplikten inträder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattskyldig, som avyttrat fastighet, kan under vissa
förutsättningar erhålla uppskov med beskattning av realisationsvinsten.
Reglerom uppskov finns dels i 35§ 2 mom. KL, dels i lagen (1968: 276) om
uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Uppskov kan komma i
fråga om fastigheten tagits i anspråk genom expropriation eller annal liknande
tvångsförfarande. Detsamma gäller om avyttringen utgjort ell led i ålgärder
för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering och vid vissa upplåtelser
på obegränsad tid mot engångsersättning. För att uppskov skall medges fordras
i dessa fall atl realisationsvinsten uppgått till minst 3000 kr. och atl den
skattskyldige förvärvar en fastighei (ersättningsfastighet) som är jämförlig
med den avyttrade fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagstiftning år 1976 infördes, som tidigare
påpekats, möjlighet lill uppskov vid frivilliga fastighetsavyttringar. Som förutsäitning
för uppskov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller här alt avyttringen avser en jordbruksfastighet
eller en schabloniaxerad villafastighet. Vidare krävs atl realisationsvinsten
uppgått lill minsl 15 000 kr. och dessutom överstigit 10% av försäljningspriset
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Ett ytterligare villkor är atl den skaitskyldige
skall ha varil mantalsskriven på den avyttrade fastigheten och atl han
för-värvar en ersättningsfastighet som han skall mantalsskrivas på. Utöver nu
angivna fall kan uppskov beviljas vid vissa avyttringar av del av den jordbruksfastighet
på vilket den skatlskyldige skall vara mantalsskriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppskov skall medges fordras - såväl i ivängsfallen
som vid frivilliga avyttringar - att ersättningsfastigheten anskaffas inom
viss lid. Tidsfristen för anskaffningen är beträffande villafastigheler två år
och för andra fastigheter tre år från uigången av del år då realisationsvinsten
uppgetls eller bort uppges lill beskattning i den skatlskyldiges självdeklaralion.
Eftersom skatteplikten för vinslen i regel inträder under del är dä avyttringen
ägde rum innebär della alt tidsfristen för förvärv av ersättningsfastighet
normall är tre resp. fyra år från utgången av avyttringsåret. Om särskilda skäl
föreligger kan riksskatteverket (RSV) dock förlänga tidsfristen med ytterligare
högsl tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppskov skall kunna medges för hela realisationsvinsten
fordras atl vederlaget för ersättningsfastigheten är minst lika stort som vederiaget
för den avyttrade fastigheten. Är vederlaget för ersättningsfastigheten lägre
än vederlaget för den avyttrade fasligheten begränsas utrymmet för uppskov med
skillnadsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om uppskov medges innebär delta atl den skatlskyldige
undgår att beskattas för realisationsvinsten eller den del av vinsten som
uppskovet avser. Uppskovet beakias i stället vid realisationsvinslberäkningen
när ersättningsfastigheten sedermera avyttras. Vid denna beräkning skall avdragsbeloppet,
dvs. fastighetens indexuppräknade ingångsvärde m. m., reduceras med
uppskovsbeloppet. Del anförda kan belysas av följande exempel. Antag att
realisationsvinsten vid försäljningen av ersättningsfastigheten hade gett
upphov till en realisationsvinst på 20000 kr. om vinsten beräknats på vanligt sätl
och att uppskov tidigare medgivits med 30000 kr. 1 della fall medför
försäljningen av ersättningsfastigheten 50 000 kr. i realisationsvinst. Hade
försäljningspriset för ersältningsfastighelen däremot med åtminstone 30000 kr.
understigit det indexuppräknade ingångsvärdet m. m. (beräknat på vanligt sätt),
skulle försäljningen inte ha gett upphov till någon realisationsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Realisationsvinst som uppkommer vid försäljning av
ersättningsfastighet kan i sin tur bli föremål för uppskov. En förutsättning
för detla är dock självfallet atl kraven på realisationsvinstens storlek och
förvärv av ny ersättningsfastighet m. m. är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om uppskov med beskattning av realisationsvinst
handläggs av länsskatlerälten i del län där den avyttrade fastigheten är
belägen. Skatlerätten är vid sin prövning bunden av taxeringsnämndens beslut
rörande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>realisationsvinstens storlek. Har ersättningsfastighet
inte förvärvats när skatlerätten prövar en uppskovsansökan, gäller som
förutsättning för uppskov all den skattskyldige överiämnat en av svensk bank
utfärdad garantiförbindelse i vilken banken förklarar sig svara för ett
skattebelopp motsvarande 50% av realisationsvinsten enligt taxeringen till
statlig inkomstskatt. Garantiförbindelsen skall överiämnas till länsstyrelsen i
det län där den skatlskyldige taxeras till statlig inkomstskatt och skall gälla
till utgången av andra taxeringsåret efter det år då ersättningsfastighet
senast skall ha förvärvats. Länsstyrelsen utfärdar intyg om att den
skattskyldige överiämnat garantiförbindelse. Länsstyrelsen har också rätt att
godta en garantiförbindelse som utfärdats av annan svensk kreditinrättning än
bank. Några särskilda bestämmelser om återiämnande av garantiförbindelse eller
nedsättning av del i förbindelsen angivna ansvarsbeloppet finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anskaffar den skattskyldige inte ersältningsfaslighet inom
föreskriven lid skall realisationsvinsten efterbeskattas. Detta innebäratt den
skattskyldiges laxering för del år då vinsten normalt hade bort beskattas höjs
med belopp molsvarande uppskovsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av min inledningsvis lämnade redogörelse framgår att 1968
års lagstiftning om uppskov med beskattning av realisationsvinst bygger på
tanken all uppskov skall medges endasl om avyttringen sker under sådana förhållanden
alt tvångsförsäljning måste anses vara för handen. Med tvångsförsäljning
jämställs i detta sammanhang bl.a. fastighetsavyttringar som ulgör led i ålgärder
för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering samt upplåtelser av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighei på obegränsad lid mot
engångsersättning. Sedan år 1976 kan emellertid uppskov med beskattning av
realisationsvinst komma i fråga även vid rent frivilliga avyttringar. Som
förutsättning för uppskov i dessa fall gäller bl. a. att den skattskyldige
varit mantalsskriven på den avyttrade fastigheten. Ett allmänt villkor för
uppskov vid såväl tvångsmässiga som frivilliga avyttringar är alt den skaitskyldige
inom viss lid förvärvar en fastighet i ersättning för den avyttrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om uppskov med beskattning av
realisationsvinst finns f n. dels i 35 § 2 mom. KL, dels i lagen (1968: 276) om
uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Denna uppdelning av reglema
försvårar enligt min mening överblicken av uppskovssystemet. Tillämpningen
skulle bli enklare om uppskovsreglema samlades i en särskild lag. KL behöver då
inte belastas med detaljerade föreskrifter om uppskov utan det räcker med alt
KL innehåller en hänvisning lill den särskilda lagstiftning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en. Jag föreslårdärföratt samtliga uppskovsregler fiyttas
över till en fristående lag. DeUa medför vissa redaktionella ändringar i 35 §
3 och 4 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 27 .? KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu föreslagna systematiska omläggningen kräver i sig
betydande ingrepp i den nuvarande lagen om uppskov i vissa fall med beskattning
av realisationsvinst. Även de tidigare aviserade ändringarna beträffande villkoren
för uppskov m.m. motiverar en genomgripande omdisponering av nämnda lag. Mot
denna bakgrund anserjag att de nya reglema om uppskov med beskattning av
realisationsvinst bör tas in i en hell ny lag. Den nu gällande uppskovslagen
bör således upphöra atl gälla. När jag i det följande diskuterar de nya
reglernas utformning anknyter jag lill lagförslagets disposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Allmänna principer för uppskov (1 och 12 §<}
lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en fastighetsavyttring medfört realisationsvinst skall
laxerings-nämnden f n. - även om nämnden inser att förutsättningar för uppskov
föreligger - alltid taxera den skaitskyldige för vinsten. För alt uppskov skall
kunna medges krävs atl den skatlskyldige skickar in en särskild ansökan lill länsskatlerälten.
Bifaller skatterätten ansökningen innebär detta atl den av taxeringsnämnden
åsatia taxeringen sätts ned med det belopp varmed uppskov medgivits. Nedsäliningen
föranleder i sin lur en omräkning av den ursprungligen påförda skallen. Denna
omräkning hinner sällan eller aldrig göras i sådan lid alt den kan beaktas vid
debiteringen av slutlig skatt. Följden blir ofta att den skattskyldige påförs
en betydande kvarstående skatt. Enda möjligheten för den skatlskyldige alt
undgå den likviditelspå-frestning, som betalning av den kvarstående skatten kan
medföra, är alt ansöka om anstånd med inbetalning av den kvarstående skatten, 1
49§ 2 mom, 2) uppbördslagen (1953:272) finns en regel om anstånd som direkl tar
sikle på uppskovsfallen. Rätten till anstånd med inbetalning av skatt kan emellertid
lätt förbises av den skattskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den lämnade redogörelsen framgår atl en skatiskyldig,
som önskar utnyttja uppskovsreglema, bör ha goda kunskaper i taxerings- och uppbördsfrågor.
Betydande vinsler från såväl allmän som enskild synpunki skulle uppnås om laxeringsnämnd
kunde meddela beslul om uppskov. Prövningen av realisaiionsvinslens sioriek och
möjligheten till uppskov skulle då kunna ske i ett sammanhang. Den skaitskyldige
skulle vidare kunna framställa yrkandet om uppskov direkl i sin deklaration i
stället för alt behöva skicka in en ansökan till länsskatterätlen. En
ytterligare fördel med en uppskovsprövning i samband med taxeringen i första
instans är atl behovei av särskilda ansökningar om anstånd med inbetalning av
skatt skulle bortfalla. En överföring av beslutanderätten i uppskovsärenden
till taxeringsnämnderna får också anses ligga i linje med den på senare tid uttalade
målsättningen alt utvidga taxeringsnämndernas kompetensområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 54</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79; 54</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(jfr prop. 1977/78: 181. SkU 1977/78: 55, rskr 1977/78:
362, SFS 1978:316). Jag föreslår mol bakgrund av det anförda att del i första
hand skall ankomma på taxeringsnämnd atl la ställning till om den skatlskyldige
har rätl lill uppskov med beskattning av realisationsvinst. Skatiskyldig som
önskar utnyttja rätlen lill uppskov bör därför framställa yrkande om detla i
sin självdeklaration. Skall realisationsvinsten undantagsvis taxeras av mer än
en taxeringsnämnd, bör den skatlskyldige givetvis begära uppskov såväl i sin
allmänna självdeklaration som i särskild självdeklaration. Yrkande om uppskov
bör av praktiska skäl göras på en särskild blankett. Till deklarationen bör
fogas två exemplar av blanketten, varav ett överlämnas till länsstyrelsen för
registrering (jfr avsnitt 3,10) medan del andra fär ligga kvar i
deklarationsakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett yrkande om uppskov med beskattning av
realisationsvinst bör taxeringsrnässigt behandlas på samma sätl som ett
yrkande om all viss inkomsi skall undantas från beskattning. Har den skaitskyldige
av någon anledning avstått från atl begära uppskov i sin deklaration bör han däiför
kunna framställa yrkandet i form av besvär lill skatlerätten. Även i övrigi bör
yrkanden om uppskov behandlas på samma sätl som andra yrkanden rörande den skaltskyldiges
taxering (jfr dock avsniii 3.11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag om att beslutanderätten angående uppskov med
beskattning av realisationsvinst skall flyttas över tiil taxeringsnämnderna
medför, som nyss antytts, atl den till uppskovsreglerna kopplade anståndsregeln
i 49§ 2 mom, 2) uppbördslagen inte längre fyller någon funktion. Denna anståndsregel
bör därför upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överföringen av prövningen av yrkanden om uppskov till
taxeringsnämnderna medför åtskilliga följdändringar i själva uppskovssyslemet.
Till dessa spörsmål återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Tvångsmässig avyttring (2 § lagforslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 § 2 mom. andra stycket KL innehåller f. n. bestämmelser
om vad som krävs för alt uppskov skall kunna erhållas vid tvångsmässig
avyttring. Dessa bestämmelser har flyttats över till 2 § lagförslaget. Vad
gäller avytt-ringens natur - expropriation, åtgärder för jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering, upplåtelse på obegränsad tid mol
engångsersättning m. m. - överensstämmer förslaget helt med nuvarande
bestämmelser. Detsamma gäller kravet på förvärv av ersättningsfastighet och på
att realisationsvinsten måste uppgå till minst 3 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En föruisättning för att uppskov skall kunna medges är atl
ersättningsfastigheten anskaffas av den som innehaft den lidigare avyttrade
fastigheten. Fastighei som förvärvas exempelvis av närslående lill den
tidigare ägaren saknar således betydelse i sammanhanget. Från denna princip finns
dock ett undantag. Enligt nuvarande regler kan nämligen, såvida skatiskyldig
som fått realisationsvinst avlider, av dödsboet anskaffad faslighet i vis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sa fall godtas som ersättningsfastighet. Innebörden av
denna bestämmelse är emellertid inte helt klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är del i tvångsfallen inte rimligt att
möjligheten till uppskov går förlorad endasl av den anledningen alt den skaitskyldige
avlider innan ersätlningsfastighet hunnit anskaffas. Har en av fysisk person
ägd fastighet tagits i anspråk genom expropriation e.d. bör därför, såvida
ägaren avlider, dödsboet kunna inträda i den avlidnes ställe vad gäller rätten
atl utnyttja uppskovssyslemet,Delta innebär bl. a. att dödsboet kan — oavsett
om boel förvärvat ersättningsfastighet när uppskovsyrkandet prövas eller om förvärvel
sker vid senare lidpunkt - få uppskov på samma villkor som hade gällt för den
avlidne. En regel av detta innehåll har tagils in i 2 § fjärde stycket
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Frivillig avyttring (3 S lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 3 § lagförslaget anges under vilka förutsättningar
uppskov kan medges vid frivilliga fastighetsavyttringar. De föreslagna reglerna
överensstämmer i väsentliga hänseenden med nuvarande regler. Viktiga ändringar hardock
gjorts i fråga om vilka krav som kan ställas på realisationsvinstens storlek
och den skattskyldiges anknytning till den avyttrade fastigheten och ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppskov skall komma i fråga vid en frivillig
avyttring fordras f. n. alt vinsten uppgått till minst 15000 kr. och dessutom
överstigit 10% av vederlaget för fastigheten efter avdrag för eventuella
försäljningskostnader. Den procentuella spärren kan emellertid enligt min
mening ge upphov till olämpliga tröskeleffekter. Om fastigheten säljs för
500000 kr. - ett inte ovanligt prisläge för en villa i storstadsområden eller
en jordbruksfastighet - är uppskov uteslutet om vinsten är 50000 kr. eller
lägre. Vinsten skall då beskattas omedelbart. Är vinslen större än 50000 kr.
kan däremot hela vinslen bli föremål för uppskov. Uppgår vinslen lill omkring
10% av fastighetens marknadsvärde kan således en liten justering av
försäljningspriset eller en mindre avvikelse från taxeringsmyndigheternas sida
rörande den skattemässiga bedömningen av försäljningen inverka mycket dramatiskt
på hur vinsten skall beskatias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår mot denna bakgrund att den procentuella spärren
avskaffas. Kravet på att vinsten skall uppgå till minst 15000 kr. bör däremot
behållas. I det sammanhanget kan framhållas att sistnämnda spärr, liksom
spärrbeloppet i tvångsfallen, hänför sig till den realisationsvinst som varje
enskild skatiskyldig skall redovisa på grund av en fastighetsförsäljning. Har
den sålda fasligheten lill lika delar ägts av två personer, t, ex, två makar,
måste alltså vinsten på hela fastigheten uppgå till minsl 30000 kr, för att
uppskov skall kunna medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för uppskov vid frivilliga avyttringar är
enligt 35 § 2 mom. tredje stycket KL "att den skattskyldige skall ha varit
mantalsskri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ven på den avyttrade fastigheten och skall mantalsskrivas
på ersättningsfastigheten". Somjag inledningsvis har nämnt har viss
osäkerhet uppkommit om innebörden av dessa villkor. Det har exempelvis hävdats
atl del räcker med alt den skattskyldige någon gång - låt vara åtskilliga år
före avyttringen - varil mantalsskriven på den sålda fastigheten. Beträffande kravel
pä mantalsskrivning på ersältningsfastighelen har den meningen framförts alt
uppskov kan erhållas även om den skatlskyldige först i en relativt avlägsen
framtid avser all bli mantalsskriven på ersällningsfastighe-ten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 38 och 39 §§ folkbokföringsförordningen (1967: 198.
ändrad senasi 1971:310) framgår att en person skall mantalsskrivas för visst år
på den fastighei där han rätteligen skall vara kyrkobokförd den I november närmast
föregående år. Enligt 11 § samma förordning gäller som huvudregel att var och
en kyrkobokförs i den församling och på den fastighet där han är bosatt. Det
anförda innebär atl mantalsskrivningen för år 2 normalt är beroende av
bosättningen den I november år </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den direkta kopplingen mellan mantalsskrivning och rätten
till uppskov kan enligt min mening lätt leda till olyckliga och slumpartade
konsekvenser. Svårlösta problem kan uppkomma t.ex. om den som förvärvat och
flyttat in i en ersättningsfastighet avlider innan han hunnit bli mantalsskriven
på fastigheten. Jag föreslär därför atl kravel på mantalsskrivning slopas. Som
villkor för uppskov vid frivilliga avyttringar bör i stället gälla att den skaitskyldige
varit bosatt på den avyttrade fasligheten och att han bosätter sig på
ersättningsfastigheten. Begreppet bosättning används här i den betydelse det
har i folkbokföringsförordningen. Folkbokföringsmyndighets beslut beträffande
kyrkobokföringen bör således i princip ligga till gmnd för
taxeringsmyndigheternas bedömning av bosällningsfrågan. Något hinder mot alt
skattedomstol vid prövningen av förutsättningarna för uppskov avviker frän den
faktiska kyrkobokföringen eller mantalsskrivningen föreligger dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som säljer en fastighet kan enligt nuvarande regler få
uppskov med beskattning av realisationsvinsten även om fasligheten innehafts
under myckel kort tid. Avgörande för den skallerältsliga prövningen är endast
om den skattskyldige har hunnit bli mantalsskriven på den sålda fastigheten.
Behovet av uppskov torde emellertid ofta vara väsentligt mindre vid
korttidsinnehav än när den avyttrade fastigheten varil den skaltskyldiges boslad
under en lång följd av år. Den omständigheten all den skatlskyldige använt
fasligheten som permanentboslad under en förhållandevis kort lid lorde f. ö.
inte sällan utgöra ell leckan på all faslighetsinnehavet haft spekulativa
inslag. Fråga kan exempelvis vara om skattskyldiga som ulnytljat förtursrätt i
kommunal fastighetskö trots att de egentligen inte behövt någon ny boslad.
Enligt min mening bör uppskov i frivilligfallen därför inte medges med mindre
den skatlskyldige har varit bosalt på den sålda fastigheten under viss minsta
tid. En lämplig lösning är enligt min mening alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som villkor för uppskov kräva alt den skatlskyldige varil
bosalt på den avyttrade fastigheten minst tre år i följd under den
femårsperiod som infallit närmast före avyttringsdagen. Detta innebär bl.a. att
uppskov inte bör komma i fråga om bosättningen på den sålda fastigheten upphört
tidigare än två år före avyttringen. Något krav på atl den skatlskyldige skall
vara bosatt på den sålda fastigheten just på avyttringsdagen uppställs däremot
inte. Uppskov kan således medges även om den skattskyldige redan vid denna lidpunki
flyttat till en ny bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nu föreslagna kravet på bosättning torde dock
undanlagsvis kunna få obilliga konsekvenser. Fråga kan exempelvis vara om en
person som arbetat utomlands i några år och som har behållit sin villa i
Sverige. Avser en sådan person atl flytta till ny ort i Sverige - och i samband
med deUa sälja sin gamla villa och köpa en ersätlningsfastighet - kan uppskov
vara motiverat även om bosättningen på den gamla villan upphört tidigare än
två år före försäljningen. En annan situation då en omedelbar beskattning kan
framstå som stötande är om den skattskyldige måste sälja sin faslighet på grund
av alt hans arbetsplats lagls ned eller lokaliserats till annan ort. Med tanke
på dessa och liknande fall bör enligt min mening RSV ha rätt atl medge dispens
från bosättningskravel. Jag vill emellertid betona al. denna dispensrätt bör
användas restriktivt. Mot RSV:s beslut i ett dispensärende av detta slag bör
talan inte få föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppskov skall kunna medges fordras att den
skattskyldige förvärvar en ersättningsfastighet. I frivilligfallen krävs
dessutom atl den skattskyldige bosätter sig på ersättningsfastigheten. Såväl
förvärvet av ersätlningsfastighet som bosättningen på denna bör enligt min
mening ske inom viss bestämd lid. Jag återkommer till denna problematik i
samband med min redovisning av 5 § lagförslaget (avsnitt 3.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid frivillig avyttring finns - lill skillnad mot vad som
gäller i ivängsfallen - f n. inte något krav på att ersättningsfastigheten
skall vara jämförlig med den avyttrade fastigheten. Del har därför hävdats atl
hinder inte mö-ler att som ersättningsfastighet godta t.ex. en konventionellt
taxerad bo-stadsfaslighet eller andel i en sådan faslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppskov kan i frivilligfallen komma i fråga endast om
realisationsvinsten avser en schabloniaxerad villa eller en
jordbruksfastighet. Delta talar enligt min mening för atl även
ersättningsfastigheten bör tillhöra någon av dessa faslighelskategorier. I annal
fall uppkommer den mindre lämpliga effekten atl uppskovsreglerna skulle kunna
vara tillämpliga vid förvärvel av en faslighet men inte när fastigheten
sedermera avyttras. Ett godtagande av konventionellt taxerade bostadsfastigheler
eller andelar i sådana fastigheter som ersättningsfastigheter skulle också
komplicera uppskovssyslemet. I 3§ andra stycket lagförslaget har av dessa skäl
införts en bestämmelse om att endast schablontaxerade villor och
jordbruksfastigheter kan vara ersättningsfastighet till faslighet som avyttrats
frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av nuvarande uppskovsregler har vidare
viss osäkerhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppkommit om en utomlands belägen fastighei kan godtas som
ersättningsfastighet. Det har också gjorts gällande att hinder inte möter att
räkna fastighei, som i och med förvärvel blir att anse som omsättningstillgång
i den skatlskyldiges rörelse, som ersättningsfastighet. Enligt min mening talar
mycket starka skäl för atl fastigheter av nu nämnt slag inte skall accepteras
som ersättningsfastigheter. 3 § andra stycket lagförslaget har kompletterats i
detla hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppskov kan komma i fråga även vid frivillig avyttring av
del av en jordbruksfastighet. Regler om delta finns f n. i 35 § 2 mom. andra
stycket sisla meningen KL. Desssa regler har - med ändringen att kravet på
mantalsskrivning utbytts mot ett krav på bosättning - fiyttals över till 3 §
tredje slyckel lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Ny-, till- eller ombyggnad på ersättningsfastigheten, m.
m. (4 $ lagförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler kan den skattskyldige i två olika
situationer behandla ny-, till- eller ombyggnad som förvärv av ersättningsfastighet.
Det första fallet är att ersättningsfastighetens byggnadsbestånd är av sämre beskaffenhet
än beståndet på den avyttrade fastigheten. Den skaitskyldige har då rätt att
som förvärv av ersättningsfastighet räkna ny-, till- eller ombyggnad i den
omfattning som behövs för att erhålla en ersättningsfastighet. Del andra
fallet tar sikte på skattskyldiga som avser att utföra ny-, till-eller
ombyggnad på mark som de redan äger eller förfogar över. 1 detta fall kan den skaitskyldige,
såvida byggnadsarbetet syftar till atl erhålla en byggnad som är jämförlig med
byggnaden på den avyttrade fastigheten, få uppskov för den vinst som belöper på
den avyttrade byggnaden. Bestämmelsen innebär att värdet av mark hålls utanför
vid beräkningen av uppskovsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgåti av den inledningsvis lämnade redogörelsen för
uppskovssystemet kan den skattskyldige få uppskov med beskattning av hela
realisationsvinsten endasl om vederlaget för ersättningsfastigheten är minsl
lika stort som vederiaget för den avyttrade fastigheten. Är t. ex. ersättningsfastigheten
20000 kr. billigare än den avyttrade fastigheten minskar utrymmet för uppskov
med samma belopp. Frågan i vad mån kostnad för ny-, till- eller ombyggnad på
ersättningsfastigheten får beaktas vid beräkning av uppskovsbeloppel har därför
ofta stor betydelse för den skattskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening rimligt att hänsyn tas till
kostnad för ny-, till-eller ombyggnad om byggnadsbeståndet på den avyttrade
fastigheten är av högre klass än beståndet på den nya fastigheten. Klarast
framstår delta om den som avyttrar en bebyggd fastighet köper en tomt på vilken
han sedan uppför en liknande byggnad som den avyttrade. I detta fall bör
självfallet både kostnaden för tomten och byggnadskostnaden räknas som vederlag
för ersättningsfastigheten. Problem kan emellertid uppkomma om bygg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nadsarbetena på den nya fastigheten resulterar i ett bätire
byggnadsbestånd än det som fanns på den sålda fasligheten. I dessa fall kan
med visst fog göras gällande att endasl en del av byggnadskostnaderna skall
beaktas vid beräkningen av uppskovsbeloppels storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att övervägande skäl talar för att man vid
tillämpning av uppskovsreglerna skall ta hänsyn endasl till sådana kostnader
för byggnadsarbeten på den nya fasligheten som är erforderliga för att denna
skall bli likvärdig med den avyttrade fastigheten. Är den avyttrade
fastigheten bebyggd och den nya fastigheten obebyggd bör därför hela kostnaden
för uppförande av en byggnad få räknas med under förutsättning alt byggnaden
på den nya fastigheten är av ungefär samma storlek och standard som byggnaden
på den sålda fastigheten. Någon reducering av uppskovsbeloppet bör således
inte komma i fråga endast därför att den nya byggnaden är obetydligt siörre
eller något modernare utrustad än den sålda. Vid mer påtagliga skillnader i
storlek eller kvalitet synes det däremot motiverat atl beakta endast en del av
kostnaden för den nya byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma princip bör enligt min mening iakttas i de fall då
den skatlskyldige inte behöver uppföra en ny byggnad men låter utföra om-
eller tillbyggnad på den nya fastigheten. Kostnad för om- eller tillbyggnad
bör alltså räknas som vederiag för ersättningsfastigheten endast om arbetena
ter sig nödvändiga för att den förvärvade fastigheten skall bli likvärdig med
den avyttrade. Önskar exempelvis en skallskyldig, som avyttrat en
schablon-taxerad villa, utnyttja ett mindre flerfamiljshus som
ersättningsfastighet bör hänsyn las till kostnadema för de byggnadsarbeten som
behövs för att den nya fastigheten skall kunna schablonlaxeras. Likaså bör,
såvida den avyttrade fastigheten har fler rum än den nya, kostnad för en därav
betingad tillbyggnad anses som anskaffningskostnad för ersättningsfastigheten.
Om- och tillbyggnad som föranleds av mindre skillnader i fråga om utrymmen och
standard e. d. bör däremot inte inverka på utrymmet för uppskov. Vid
beräkningen av vederlaget för ersättningsfastigheten bör givetvis inte heller
medräknas byggnadsarbeten som medför att den nya byggnaden får högre standard
än den gamla. Vad nu sagls bör gälla oavsett om realisationsvinsten uppkommit
genom en tvångsmässig avyttring eller om fastigheten avyttrats frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill betona att vad jag nu har anfört rörande
beräkningen av vederiaget för ersättningsfastigheten lar sikle endast på ny-, lill-
eller ombyggnadsfallen. I dessa fall kan den skatlskyldige själv bestämma
arbetenas omfallning. Del synes då - inte minsl av praktiska skäl - vara
motiverat atl bortse från andra byggnadsarbeten än sådana som är nödvändiga för
all undanröja mer påtagliga skillnader i standard m. m. mellan den sålda och
den nya fastigheten. Den som köper en bebyggd fastighei saknar däremot normalt
inflytande över byggnadsbeståndets skick vid tidpunkten för förvärvet. Med
hänsyn till att den skatlskyldige ofta bara har ett fåtal fastigheter alt
välja mellan skulle del i dessa fall vara obilligt all begränsa utrym-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mel för uppskov endasl därför att ersäliningsfaslighetens
byggnad är av högre standard än byggnaden på den avyttrade fastigheten. Någon
ändring av nuvarande liberala praxis på denna punkt är således inte avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan förekomma att den som avyttrar en bebyggd
fastighet avser alt uppföra en ny byggnad på en fastighei som han sedan länge
äger eller förfogar över. Ger avyttringen upphov till realisationsvinst
uppkommer frågan om vad som krävs för att den skattskyldige skall kunna få
uppskov med beskattning av vinsten. Några svårigheter uppstår inte om kosinaden
för uppförande av byggnaden uppgår lill åtminstone lika stort belopp som hela
vederlaget för den avyttrade fastigheten. Är så fallet bör - under förutsättning
att den nya byggnaden är likvärdig med byggnaden på den avyttrade fastigheten
- uppskov kunna medges för hela realisationsvinsten. Vederiaget för den sålda
marken och byggnaden kan emellertid ofta översliga kosinaden för den nya
byggnaden. I sådana fall kan, somjag förut nämnt, uppskov f. n. medges för den
vinst som belöper på byggnaden. Detta bör enligt min mening gälla även i
framtiden. Beräkningen av uppskovsbeloppet bör således i nu angivna fall
baseras på en jämförelse mellan vederlaget för den avyttrade byggnaden och
kostnaden för uppförande av den nya byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen om atl uppskovsbeloppel skall beräknas med
hänsyn endast till vederlag resp. kostnad för byggnad förutsätter att
realisationsvinsten avseende den avyttrade fastigheten fördelas mellan en
markdel och en byggnadsdel. Den del av vinsten som hänför sig liil marken skall
beskattas i vanlig ordning. Utgör vinsten på marken bara en mindre del av hela
vinslen är en omedelbar beskattning av markvinsten och ett uinytljande av uppskovsreglema
på byggnadsvinsten normalt till fördel för den skallskyldige. Ett uppskov
avseende byggnadsdelen kan emellertid vara till nackdel för den skattskyldige
om en avsevärd del av hela vinsten belöper pä den avyttrade marken. Följande
exempel kan belysa detta. En skallskyldig avyttrar en bebyggd fastighet för
300000 kr., varav 210000 kr. belöper på byggnaden och 90000 kr. på marken. Avyttringen
ger upphov lill en realisationsvinst på lOOOOO kr., varav 40000 kr. hänför sig
till byggnaden och 60000 kr. lill marken. Som ersättning för den avyttrade
byggnaden uppför den skaitskyldige en ny byggnad på tidigare innehavd mark för
285 000 kr. Om beräkningen av uppskovsbeloppet baseras uteslutande på
vederlaget för den avyttrade byggnaden och kostnaden för den nya byggnaden kan
den skattskyldige få uppskov för hela den vinst, 40000 kr., som hänför sig till
byggnaden. Han beskattas då för den del av realisationsvinsten som belöper på
marken, 60000 kr. Grundas realisationsvinstbeskattningen däremot på hela den
avyttrade fastigheten kan, i enlighet med vad jag nyss föreslagit, vederlaget
för hela den avyttrade fastigheten, 300000 kr., jämföras med kostnaden för den
nya byggnaden. 285000 kr. Efiersom försälj-ningslikviden överstiger
byggnadskostnaden med (300000 ./. 285 000 =) 15 000 kr. kan uppskov medges med
(100000 ./. 15000 =) 85000 kr. För-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säljningen av den bebyggda fastigheten ger då upphov till
en omedelbar beskattning av endast 15 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda anserjag atl det i lagtexten
uttryckligen bör anges atl uppskovsbeloppet skall baseras pä vederlaget för den
avyttrade byggnaden resp. kostnaden för uppförande av en ny byggnad endasl om
den skatlskyldige begär sådan beräkning. Ingel bör således hindra att uppskovsbeloppel
fastställs pä grundval av en jämförelse mellan hela vederlaget för den
avyttrade fasligheten och kostnaden för uppförande av den nya byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av
de tidsfrister, som föiekommer i uppskovssyslemet, utgår frän den dag då den
skattskyldige förvärvat eller senasi borde ha förvärvat en
ersättningsfastighet. Det är därför viktigt att kunna konstalera när ett sådant
förvärv skett eller borde ha skett. Några siörre problem torde inte uppkomma i
de fall dä den skatlskyldige inte utför något byggnadsarbete pä
ersättningsfastigheten. Uppgifi om förvärvsdagen kan då normalt inhämtas
direkt från köpehandlingarna. Svårigheter kan emellertid uppkomma om den
skattskyldige har rätl alt behandla ny-, till- eller ombyggnad som förvärv av
ersättningsfastighet. För att undanröja ovisshet i sistnämnda fall är det
enligt min uppfattning lämpligt all införa en beslämmelse om att förvärvet
skall anses ha skett när byggnadsarbetet slulförls. Vid tilllämpning av denna
bestämmelse får hänsyn självfallet tas endasl lill sädana arbeten som - såviti
gäller uppskovsreglerna — får räknas in i vederlaget för
ersättningsfastigheten. Kan byggnadsarbete, som i och för sig fär medräknas,
delas upp i etapper bör den skatlskyldige däremot ha rält alt avstå från att
beakta viss del av arbetet. Ell sådani avstående behöver inte påverka utrymmet
för uppskov men kan bl. a. göra det möjligl för den skattskyldige att snabbare
återfå eventuell garantiförbindelse (jfr avsnitt 3.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Tidsfristen för förvärv av ersättningsfastighet (5 §
lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt uppskov med beskattning av realisationsvinst skall
kunna medges fordras all den skattskyldige förvärvar en ersättningsfastighet. Ersältningsfastighelen
måsle förvärvas inom viss lid. Är ersättningsfastigheten en schabloniaxerad
villa gäller f n. all förvärvet skall ha skett - eller byggnadsarbetet ha
utförts - senasi under andra året efter det är då realisationsvinsten uppgetts
eller bort uppges lill beskattning i den skattskyldiges deklaration. I fråga
om annan ersättningsfastighet än schabloniaxerad villa är tidsfristen ett år
längre. RSV kan. om särskilda skäl föreligger, förlänga dessa tidsfrister med högsl
tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt praxis anses, somjag har framhållit i det
föregående, skalleplikten för hela realisationsvinsten inträda under det är då
säljaren erhåller första delbetalningen för den sålda egendomen. Eftersom en fastighelskö-pare
i del stora flertalet fall betalar åtminstone någon del av köpeskillingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 54</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontant - eller övertar ansvarei för län — skall eventuell
realisationsvinst nästan alllid tas till beskattning under försäljningsärel.
Ingel hindrar emellertid alt parterna kommer överens om att hela
köpeskillingen skall belalas efter utgången av det år fastigheten avyttrades.
Har så skett kommer realisationsvinsten att beskatias under ett senare är än avyiiringsärel.
Detta medför enligt nuvarande uppskovssyslem en motsvarande förlängning av
tiden för förvärv av ersättningsfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den möjlighel som f n. finns att genom kreditförsäljning
förlänga tiden för förvärv av ersättningsfastighet är enligt min uppfattning
olämplig. Övervägande skäl talar för att denna lidsfrist i stället knyts till
den dag då avyttringen ägt rum. Tidsfristen kan enligt min mening bestämmas
till fyra år från avyttringsdagen. Tillräckliga skäl att ha olika lidsfrister
beroende på ersättningsfastighetens karaktär synes inte föreligga. Jämfört med
nuvarande regler innebär mitt förslag att liden för förvärv av ersältningsfaslighet
förlängs med i genomsnitt ell halvår när ersättningsfastigheten är en schabloniaxerad
villa. I frågaom andra ersättningsfastigheter än schablontaxerade villor får
förslaget lill konsekvens atl förvärvet mäsle ske i genomsnitt ett halvt är
tidigare. I de undanlagsfall då försia delen av köpeskillingen belalas senare
än avyttringsåret medför dock den föreslagna fyraårsregeln alltid viss
förkortning av den tid inom vilken ersättningsfastigheten mäste anskaffas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV har f n rätl all medge atl tiden för förvärv av
ersättningsfastighet förlängs med högsl tre år. Denna dispensmöjlighet, som har
tillkommit främst med tanke pä svårigheterna all finna lämpliga
ersättningsfastigheter inom jord- och skogsbruket, bör finnas kvar även i
framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som avyttrar en fastighet kan enligt nu gällande
bestämmelser få uppskov med beskattning av vinslen även i del fallet atl den
nya fasligheten förvärvats före fastighelsavyitringen. En förutsättning är
dock all det kan antas att förvärvel skett för att ersätta den avyttrade
fastigheten. Nägon anledning alt ändra dessa regler föreligger enligt min
mening inte. Liksom f.n. bör vidare en byggnad, som uppförs för alt ersätta en
avyttrad byggnad, kunna behandlas som ersättningsfastighet ulan hinder av att
byggnaden uppförts före avyttringen av den gamla byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all uppskov skall kunna medges för en
realisationsvinst som uppkommit vid en frivillig avyttring fordras f n. att
den skatlskyldige skall mantalsskrivas på ersättningsfastigheten. Som framgår
av min tidigare lämnade redogörelse anserjag att kravel på mantalsskrivning
skall ersättas av ett krav pä att den skallskyldige bosätter sig pä ersältningsfastighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten lill uppskov vid frivillig avyttring tar i försia
hand sikle på de fall dä den skallskyldige säljer sin permanentboslad och i
samband därmed förvärvar och flyttar in i en ny permanentbostad. Det är med
hänsyn lill detta motiverat all kräva atl inte bara förvärvet av utan också
bosättningen på ersättningsfastigheten sker inom viss bestämd lidsrymd. Fristen
för bosättningen bör lämpligen kopplas lill förvärvel av
ersättningsfastigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förutsäitning för uppskov i frivilligfallen bör enligt
min mening gälla att den skatlskyldige bosätter sig pä ersältningsfastighelen
inom ett år från den dag dä fastigheten förvärvades. Skall ny-, lill- eller
ombyggnadsarbete anses som förvärv av ersältningsfaslighet börjar etlärsfristen
atl löpa när byggnadsarbetet slutförts (jfr4S försia slyckel lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Beräkning av uppskovsbeloppet ( 6 § lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föratt uppskov skall kunna medges med belopp molsvarande
hela realisationsvinsten fordras f n. all vederlaget för den avyttrade
fastigheten motsvarar eller understiger vederlaget för ersättningsfastigheten.
Är ersättningsfastigheten billigare än den avyttrade fastigheten minskar utrymmet
för uppskov med ett belopp motsvarande skillnaden mellan vederlaget för den
avyttrade fasligheten och ersättningsfastigheten. Har den skattskyldige
exempelvis sålt sin faslighet för 350000 kr. och köpt en ersättningsfastighet
för 300000 kr. kan uppskov medges endast beträffande den del av vinslen som
överstiger 50000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln om all uppskovsbeloppel minskar när priset på
ersättningsfastigheten undeistiger priset på den avyttrade fastigheten hänger
samman med att behovei av skaltekredil allmänt sett är mindre i dessa fall.
Fastighets-transaktionerna ger ju upphov till ett överskott som bör kunna
användas för betalning av den skatt som belöper på realisationsvinsten. Enligt
min mening saknas därför anledning att ändra de nuvarande reglema pä denna punkl.
Även framdeles bör alltsä utrymmet för uppskov begränsas om ersättningsfastigheten
betingar ett lägre pris än den avyttrade fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med vederlaget för den avyttrade fastigheten bör avses den
fastställda köpeskillingen e.d. efter avdrag för försäljningsprovision och
liknande kostnader. Vidare bör i vederlaget för ersältningsfastighelen få
inräknas stämpelskatt och andra direkta inköpskostnader. Den avyttrade fastighetens
nettoförsäljningspris bör således jämföras med bmltoinköpspriset för
ersättningsfastigheten. Har den skatlskyldige utfört byggnadsarbete, som enligt
4S lagförslaget fär räknas som förvärv av ersältningsfaslighet, skall dessa
utgifter givelvis tas med vid beräkning av vederlaget för ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett medgivande om uppskov innebär atl den skallskyldige
undgår alt bli beskattad för den del av realisationsvinsten som svarar mot uppskovsbeloppel,
Såviil gäller laxeringen för det år då fasiighelen avyttrades fär ett beslut om
uppskov med vissl belopp därför samma konsekvens som om molsvarande del av
realisationsvinsten vore skattefri. Uppskovet påverkar emellenid beräkningen
av realisationsvinst när ersättningsfastigheten sedermera avyttras (jfr avsniii
3,9), En erinran om delta har tagits in i 6§ sista slyckel lagförslagci.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i della sammanhang erinra om all del inie är
självklart all just den som fåll uppskov kommer all träffas av de särskilda
regler som gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid avyttring av ersällningsfast'"helen. Den framlida
skallebelastning, som ell medgivande av uppskov kan innebära, aktualiseras
nämligen försl när fasiighelen avyttras. Arv, gåva och andra benefika fång
utlöser inte någon beskattning. Avyttrar emellertid en arvinge eller en gåvolagare
fastigheten skall lidigare medgivet uppskov beaktas vid arvingens resp. gåvota-garens
taxering. Ett beslut om uppskov kan således sägas följa fastigheten snarare än
den person som fåll uppskov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 S. k. preliminärt uppskovsbeslut (7 — 10 §§
lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i I -6 SS lagförslaget tar sikle pä de fall
dä ersältningsfaslighet har förvärvats när taxeringsnämnden prövar den
skattskyldiges yrkande om uppskov med beskattning av realisationsvinsten.
Avser uppskovsyrkandet en frivillig avyiiring krävs dessutom att den
skattskyldige skall ha bosatt sig pä ersättningsfastigheten. Taxeringen för
avyttringsåret blir i dessa fall definitivt avgjord genom taxeringsnämndens
beslut. Eventuellt medgivei uppskov beakias, som nyss framhållits, försl vid
taxeringen för del år då ersättningsfastigheten avyttras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid ingalunda säkert alt kraven pä förvärv
av ersättningsfastighet och - när så krävs - bosättning är uppfyllda när
taxeringsnämnden skall la ställning till taxeringen för det år dä den gamla
fastigheten avyttrades. Enligt nuvarande regler förutsätter uppskov i ett
sådant fall atl den skaitskyldige överlämnar en garantiförbindelse avseende den
inkomstskall som realisationsvinsten kan ge upphov till. Garantiförbindelsen,
som skall lämnas in till länsstyrelsen, skall innehålla en utfästelse om att
bank eller annan godkänd kreditinrättning svarar för ett skattebelopp molsvarande
50% av realisationsvinsten enligt laxeringen till statlig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreligger enligt min uppfattning uppenbarligen ell
behov av att kunna medge uppskov trots atl den skatlskyldige inte förvärvat
eller bosatt sig på ersättningsfastigheten dä laxeringen prövas. Möjligheten
alt meddela s.k, preliminära uppskovsbeslul bör således - under förutsäitning
givetvis alt andra villkor för uppskov än förvärv av och bosättning pä ersättningsfastigheten
är uppfyllda - behållas. Med tanke bl, a, på den allmänna höjning av skattenivån
som ägt rum sedan uppskovsreglerna infördes för tio år sedan bör emellertid bankgaranlin
höjas till att avse ett belopp motsvarande 70% av den enligt lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskall beräknade realisationsvinsten. Jag vill här erinra om
att realisationsvinsten -om uppskov senare visar sig inte kunna medges - kommer
alt läggas på loppen av den skattskyldiges övriga inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler skall garantiförbindelsen lämnas
till länsstyrelsen som utfärdar intyg om atl förbindelsen mottagits. Detta
intyg skall den skattskyldige sedan foga till sin till länsskatterätlen ställda
ansökan om uppskov. Dessa åtgärder synes kunna slopas om mitt förslag all föra
över prövningen av uppskovsansökningar lill taxeringsnämnderna genomförs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkandet om uppskov och garantiftirbindelsen blir då helt
enkelt bilagor till den skatlskyldiges självdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan givelvis förekomma alt taxeringsnämnden finner att
realisationsvinsten är större än vad den skattskyldige redovisar i sin självdeklaralion.
Är sä fallet och motsvarar garantiförbindelsen exakt den deklarerade
realisationsvinsten bör den skatlskyldige anmodas att länina in en garantiförbindelse
avseende ett högre belopp. Inkommer den skallskyldige inte med sådan
komplettering bör uppskov - bl.a. med tanke pä risken för obehörig spekulation
frän den skatlskyldiges sida - hell vägras. Genom den förlängda laxeringsperioden
torde det dock inte vara svårt för den skallskyldige alt hinna med komplelleringar
av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan undanlagsvis förekomma all realisationsvinsten
skall taxeras av flera taxeringsnämnder. Är sä fallet bör givelvis de olika
nämnderna underrätta varandra om eventuella avvikelser frän självdeklaration
som görs i fråga om beräkning av uppskovsbelopp o. d. Del får ankomma pä RSV atl
pröva behovei av särskilda anvisningar m. m. för denna kommunicering mellan
nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantiförbindelsen skall enligt nuvarande uppskovsregler
gälla till utgången av andra taxeringsåret efter det beskattningsår då
ersättningsfastigheten senasi skall ha förvärvats. Denna lidsfrisi är enligt
min mening i kortaste laget. Med hänsyn bl. a. lill arbetsbelastningen hos
taxerings- och de-biteringsmyndigheler kan det nämligen förflyta avsevärd lid
frän den dag dä förutsättningar för efterbeskattning föreligger, dvs, i regel
från sista dagen för förvärv av eller bosättning på ersättningsfastigheten,
till dess eventuell belalningsförsummelse från den skatlskyldiges sida kan
konstaleras. Jag anser mol denna bakgrund alt garantiförbindelsens giltighetstid
skall utsträckas lill tredje året efter del år dä ersättningsfastigheten skall
ha förvärvats. Giltighetstiden bör - bl. a. av praktiska skäl - vara densamma
vid frivilliga avyttringar som i ivångsfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan f.n. medge att garantiförbindelse, som
utfärdas av annan svensk kreditinrättning än bank, godtas som säkerhet för
infriandet av skatten. Enligt min mening framstår det som mer ändamålsenligt
alt denna bedömning av olika kreditinstitut görs av skatlechefen. Som kommer atl
framgå av del följande anserjag att skattechefen också böi- svara för
eventuellt återlämnande av garantiförbindelsen. Jag föreslår däiför atl
befogenheten atl pröva om annal kreditinstitut än bank i nu aktuellt hänseende
kan jämställas med bank flyttas över frän länsstyrelsen lill skattechefen. Nägon
besvärsrätl mol sådana beslut bör inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlämnande av en garantiförbindelse kan. såvitt gäller
prövningen av ett yrkande om uppskov, sägas ha samma rättsverkningar som förväiv
av ersättningsfastighet saml - i förekommande fall - bosättning. Förklarar sig
kreditinrättningen atl svara för ett skattebelopp som svarar mot 70% av
realisationsvinsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt kan uppskov sålunda
medges med beskattning av hela vinslen. Beslul om uppskov som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>baseras pä garaniiförbindcise. dvs. preliminärt uppskovsbeslul,
är emellertid inte av samma definitiva karaktär som uppskovsbeslul som giundas
pä förvärv av ersällningsfaslighel och - i förekommande fall - bosäll-ning. Skatiskyldig
som fält preliminärt beslul om uppskov skall nämligen efterbeskattas om kraven
pä förvärv av ersättningsfastighet och bosättning inte uppfylls inom
föreskriven lid. Har preliminärt uppskovsbeslul meddelats mäste
taxeringsmyndigheterna därför följa händelseförloppet och se lill att den
skattskyldige beskattas för vinsten om villkoren för definitivt uppskov inte
uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatiskyldig. som fäll preliminärt uppskovsbeslul, skall
enligt nuvarande regler utan dröjsmål anmäla förvärvet av
ersättningsfastighet. Anmälan skall göras till länsskalieiäiien. Genomförs mitt
förslag kommer länsskatterätlen emellertid inlc att ha någon befattning med
uppskovsärenden annat än om besvär anförts över taxeringsnämndens beslut. Med
hänsyn till della iir del enligt min mening lämpligare att anmälan om föivärv
av ersällningsfaslighel och bosättning görs lill skatlechefen - dvs. chefen
för länsstyrelsens skatteavdelning (i Stockholms län taxeringsavdelning) - i
det län där fasligheten är belägen. Anser skattechefen eller annan taxeringsintendent
alt den av den skattskyldige angivna fastigheten inte kan godtas som ersiiltningsfastighet
eller all bosällning inte skell inom föreskriven lid, bör yrkande framställas
om efterbeskattning. Taxeringsintendenten bör givetvis också yrka efterbeskattning
om anmälan om förvärv av ersätlningsfastighet inte kommit in inom den föreskrivna
tiden. Jag återkommer inom kort till frägan inom vilken tid yrkande om efterbeskattning
skall framställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar ersättningsfastighetens beskaffenhet gäller
självfallet samnia krav för skattskyldig, som fält preliminärt uppskovsbeslul.
som för skatiskyldig som anser sig ha förvärvat en ersättningsfastighet redan
när taxeringen för avyiiringsärel prövas. Detsamma gäller i fråga om lidsfristen
för förvärv av ersäuningsfaslighet och - i förekommande fall - bosättning. En uttrycklig
föieskrift om detta har i tydlighetens intresse tagits in i 8 S andra stycket
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 9 S lagförslaget anges vad som händer om skatiskyldig,
som med åberopande av garantiförbindelse fält uppskov med beskattning av
realisationsvinst, inte uppfyller kraven pä förvärv av ersättningsfastighet
eller bosättning. Somjag tidigare fiamhällit skall den skatlskyldige i dessa
fall efterbeskattas för realisationsvinsten. Är ersättningsfastigheten
billigare än den avyttrade ftisiigheien skall vidare en del av vinsten efterbeskattas.
Efter-beskatlningen innebär en höjning av den skattskyldiges taxering för det beskauningsår
dä skatteplikten för realisationsvinsten inträdde, dvs. normalt clet är dä den
gamla fastigheten avyttrades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterbeskattning utgör en form av eftertaxering. Yrkande
om efterbeskattning skall således prövas av länsskatlerällen efter
framställning av taxeringsintendeni (kommun). Yrkandet bör framställas snarast möjligl
ef-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter det all tidsfristen för anskaffande av
ersättningsfastigheten eller - i förekommande fall - bosällning gäll ut. Har
den skatlskyldige anmält all han förvärvat en ersättningsfastighet som är
billigare än den avyttrade fastigheten, kan yrkande om efterbeskattning
normalt göras i anslutning lill denna anmälan. Jag vill i det sammanhanget
påpeka att påförd efterbeskattning inte kan rubb.is av senare utförd ny-, lill-
eller ombyggnad på ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F.n. finns
inte nägra bestämda regler om alt yrkande om efterbeskattning måsle framställas
inom bestämd tid. Den skattskyldige kan emellertid ha ett starkt intresse av
all snabbt få vela om den faslighet, som han förvärvat, kan godtas som ersättningsfastighet.
Har tiden för förvärv av ersättningsfastighet inte gäll till ända kan den
skattskyldige kanske köpa en ny fasiighel i stället för den fastighei som
taxeringsmyndigheterna vägrat att acceptera som ersättningsfastighet. Jag anser
bl. a. av detta skäl att ett yrkande om efterbeskattning bör framställas inom
viss fastställd tid. Yrkandet bör enligt min mening inte ha inkommii till länsskalterätlen
senare än två år efter den dag då förvärvet av ersättningsfastighet senast hade
kunnat äga rum. Har den skallskyldige anmält för skatlechefen att han förvärvat
en ersättningsfastighet bör fristen för yrkande om efterbeskattning förkortas
ytterligare. I dessa fall kan lämpligen föreskrivas alt yrkandet skall
framställas inom sex mänader frän den dag dä anmälningen kom in till
skattechefen. Skulle slutdagen i denna sexmänadersfrisl i något undanlagsfall
infalla senare än slutdagen i den tidigare nämnda tvåårsfristen, bör emellertid
självfallet iväårsfrislens slutdag gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lämnad garantiförbindelse fyller inte nägon funktion om
yrkande om efterbeskattning inte framställts och tiden för sädan framställning
gått lill ända. Förbindelsen bör därför i dessa fall återlämnas till den
skallskyldige. Det kan givelvis inträffa all skattechefen finner atl
garantiförbindelsen är t)behövlig trots alt rätten till efterbeskattning
formellt selt kvarstår. I en sädan situation är del inte nödvändigt att invänta
alt iväårs eller sexmäna-dersfrislen gått till ända. En föreskrift om all
skattechefen inte alllid är -såvitt gäller återlämnande av garantiförbindelse -
bunden av fristerna för efterbeskattning har därför lagils in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är ersättningsfastigheten billigare än den avyttrade
fastigheten kan uppskov inte medges för hela realisationsvinsten. En
skattskyldig, som anskaffat en billigare ersättningsfastighet, bör därför inte
ulan vidare ha rätt alt återfå garantiförbindelsen. Däremot synes del inte
finnas något som hindrar atl del i förbindelsen angivna garantibeloppel sätts
ned eller - vilkel kanske är mer praktiskt - att garantiförbindelsen byts ut mol
en annan på ell lägre belopp. Några uttryckliga bestämmelser om återlämnande
eller utbyte av garantiförbindelse i dessa fall behövs dock enligt min mening
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inträffa atl en fysisk person, som önskar få
uppskov med beskattning av realisationsvinst, avlider. Sker dödsfallet efter
det atl samtliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>materiella villkor för uppskov uppfyllts uppkommer inic nägra
särskilda problem. Har den skailskyldigc avlidil innan deklaialionen för avyiiringsärel
har lämnals. skall således ell av dödsboet framställt yrkande om uppskov
prövas pä samma sätt som om yrkandet gjorts av den avlidne medan han levde. Ell
medgivande om uppskov kommer i della fall atl beakias vid en framtida avyttring
av ersätlningsfasiighelen. Detla gäller oavsett om fastigheten avyttras av
dödsboet eller - efter skifte - av arvinge eller testamentstagare till den
avlidne. Avlider den skattskyldige däremot innan ersältningsfastighelen hunnit
anskaffas eller - vid frivilliga avyttringar - innan bosällning skell, mäsle siällning
las lill om dödsboei kan inträda i den avlidnes ställning såvitt gäller
möjligheten till uppskov. Den fräga som skall besvaras är således om åtgärder
från dödsboels eller dödsbodelägarnas sida kan medföra samma rättsverkningar
som åtgärder som den avlidne själv hade kunnat vidla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 nuvarande uppskovslagstiflning föreskrivs all om skatiskyldig,
som fäll preliminärt beslul om uppskov avlider, skall de bestämmelser som
skolat gälla för den avlidne tillämpas för dödsboet. Vad gäller realisationsvinst
som uppkommit till följd av expropriation e,d, innebär, som påpekats i del
föregående (avsnitt 3,3), denna bestämmelse att en av dödsboei anskaffad
faslighet kan godtas under samma villkor som om förvärvet gjorts av den
avlidne. Hänför sig realisationsvinsten däremot lill en frivillig avyttring
synes uppskov knappast kunna komma i fräga om inte samtliga materiella villkor
för uppskov är uppfyllda redan vid tidpunkten för dödsfallet. En föruisättning
för att en fastighet skall anses som en ersättningsfastighet i frivilligfallen
är ju f n. att den skattskyldige skall mantalsskrivas pä fastigheten. Denna fömlsäitning
kan inte uppfyllas om den skattskyldige avlidit innan han förvärvat och bosatt
sig pä ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 3.3) föreslagit atl den avlidnes
dödsbo skall kunna överta möjligheten till uppskov i de fall dä
realisationsvinsten uppkommit pä grund av expropriation eller annat i 2 S
lagförslaget angivet förfarande. Situationen är emellertid annorlunda vid frivilliga
avyttringar. För att uppskov skall kunna medges i dessa fall fordras att den skatisskyldige
bosätter sig pä ersättningsfastigheten. Ett godtagande av en fastighet, som
den skattskyldige själv inte förvärvat och bosatt sig pä, innebär däiför ett
väsentligt avsieg frän de principer som ligger bakom uppskovsmöjligheten i
frivilligfallen. En sådan avvikelse kan visserligen framstå som motiverad i
vissa fall. t.ex. om den avlidnes make eller bam bosätter sig på den nya
fastigheten. Att införa regler om alt den skatlskyldiges anhörigas bosättning
skall beakias skulle dock i hög grad komplicera uppskovsreglerna. Jag är inte
beredd att ulan närmare utredning t'öreslä en sådan utvidgning av möjligheterna
till uppskov. Föratt uppskov skall kunna komma i fräga vid en frivillig avyttring
bör således enligt min mening utan undantag krävas all den skatlskyldige själv
förvärvar och bosätter sig pä ersättningsfastigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu anfört innebär, såvitt gäller frivilliga avyttringar.
att uppskov inte kan medges om den skattskyldige avlidil innan samtliga
materiella villkor för uppskov är uppfyllda. Av dödsbo framställt yrkande om
uppskov skall därför alllid avsläs i ell sådant fall. 1 konsekvens med delta
skall, såvida den avlidne lidigare fäll preliminärt beslul om uppskov, taxeringsintendenien
framställa yrkande om efterbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplöses aktiebolag eller annan juridisk person, som fått
preliminärt uppskovsbeslul, skall enligt nuvarande regler realisationsvinsten
omedelbart las upp till efterbeskattning. Taxeringsmyndigheterna behöver
alltså inte avvakta atl den för förvärv av ersättningsfastighet fastställda
lidsfris-len har gått ut. Detta bör gälla även i framliden. Reglerna om denna
omedelbara beskattning har införts i 10 S lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Avyttring av ersättningsfastigheten (11 §
lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att uppskov medges innebär atl den skattskyldige undgår atl
beskattas för realisationsvinsten vid laxeringen för avyttringsåret. Hänsyn
till uppskovet tas emellertid vid beräkningen av realisationsvinst eller realisa-tionsföriust
när ersättningsfastigheten sedermera avyttras. Vid vinstberäkningen på grund
av avyttring av ersättningsfastigheten gäller sedan år 1976 alt avdragsbeloppel,
dvs. summan av den indexuppräknade anskaffningskostnaden och eventuella 3000-kronorslillägg
m.m., minskas med uppskovsbeloppel. Della innebär atl uppskovsbeloppet f.n. beakias
endast med sitt nominella belopp. Före 1976 års omläggning av realisationsvinstreglerna
gällde däremot att ersättningsfastighetens ingångsvärde skulle minskas med uppskovsbeloppel.
Efiersom ingångsvärdet indexuppräk-nas kom uppskovsbeloppel därigenom all
påverka vinstberäkningen vid avytlringen av ersättningsfastigheten med ell högre
belopp än det belopp varmed uppskov medgivits.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del villjag i denna fråga anföra följande. Reglerna om beskattning av
realisationsvinst vid fastighetsavyttring måste allmänt sett betraktas som
förmånliga. Indexuppräkningen av hela anskaffningskostnaden oavsett beläningsgrad
i förening med 3 000-kronorstillägg medför sålunda ofta att inte bara den
nominella ulan även betydande reala vinsler undgår beskattning. Till delta
kommer att uppskovsreglerna medger all beskattningen av eventuell vinst i
vissa fall skjuls framåt i liden. Indexuppräkning och uppskovsregler förekommer
i princip inte vid realisationsvinstbeskattning av t. ex. aktier och andelar i
bostadsföreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag saknar
anledning alt i della sanimanhang la upp frägan hur beskattningen av
kapitalvinster skall avvägas mol beskattningen av löpande inkomster. Inte
heller avser jag atl här jämföra vinslbeskattningen av olika slag av egendom.
Denna problemalik fär övervägas i annal sammanhang. Vad nu sagls kan dock inte anses
utgöra något hinder mot en omprövning av hur uppskovsbeloppet skall beakias när
den skatlskyldige avyttrar er-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättningslustighet. Nägot bärande skäl att uppskovet skall
påverka vinstberäkningen med endast sitt nominella belopp föreligger enligt
min mening inte. Det synes i stället motiverat att föreskriva atl det belopp
varmed uppskov medgivits skall uppräknas med hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget under den lid som trsätiningsfasligheten innehafts av den skatlskyldige.
Den latenta skatteskuld som föranleds av uppskovet kommer därigenom realt sett
alt vara lika stor oavsett hur lång tid ersättningsfastigheten innehas. Denna
metod för beaktande av uppskovsbeloppet överensstämmer således i flertalet fall
med den ordning som gällde före 1976 ärs ändringar av reglerna om uppskov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag kan belysas med ett exempel. Antag alt
uppskov medgivits med lOOOOO kr. och atl ersättningsfastigheten, en bostadsfaslighel,
kostar 300000 kr, Ersältningsfastighelen säljs 15 år senare för 550000 kr. Allmänna
prisindex har under innehavsliden fördubblats. Som inläkt skall tas upp 55()()()0
kr. och avdrag medges för summan av (2 x 300000 = ) 600000 -F (15 </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 000 =) 45 000 = 645 000 kr. På
grund av uppskovet skall emellertid avdragsbeloppel reduceras med del indexuppräknade
uppskovsbeloppel, dvs, med (2x lOOOOO =) 200000 kr. Avdraget skall således
begränsas till (645000 ./. 200000=) 445000 kr. Försäljningen av ersältningsfastighelen
ger därför upphov till en realisationsvinst på (550000 ./. 445 000 = ) 105 000
kr. Med tillämpning av nu gällande regler hade emellertid uppskovsbeloppet
beaktats endast med sill nominella belopp. lOOOOO kr., varför realisationsvinsten
inte blivit större än 550000 ./. (645 000 ./, lOOOOO) = 5000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av realisationsvinst på grund av fastighetsavyttring
kan den skattskyldige ibland utgå från fastighetens taxeringsvärde visst år i
stället för den faktiska anskaffningskostnaden. Den som erhållit en fastighet
i arv har exempelvis rätt att beräkna ingångsvärdet med ledning av fastighetens
taxeringsvärde året före del är dä dödsfallet inträffade. Väljer den
skattskyldige atl grunda vinstberäkningen pä ett sådant värde skall
fastigheten, såvitt gäller indexuppräkning och 3 000-kronorsavdrag, anses
anskaffad året före dödsfallet. Fråga uppkommer i dessa fall om uppskovsbeloppet
skall indexuppräknas från den verkliga anskaffningstidpunkten eller frän den
senare tidpunkt lill vilket taxeringsvärdet hänför sig. Enligt min mening lalar
övervägande skäl för all uppskovsbeloppel alllid skall indexuppräknas frän det
är dä ersättningsfastigheten faktiskt anskaffades. Den omständigheten atl
ingångsvärdet bestäms med ledning av ett taxeringsvärde kommer således, om
mitt förslag genomförs, inte att inverka pä det belopp varmed uppskovet
belastar ersättningsfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.10 Registrering av uppskovsbeslut (13 § lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl uppskovssyslemet skall fungera krävs atl beslut om
uppskov registreras pä lämpligt sätt. Har den skattskyldige fäll preliminärt
beslut om uppskov mäste det allmännas företrädare kontrollera alt ersällningsfastig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop 1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>het förvärvas och - i frivilligfallen - alt bosättning
sker inom föreskriven tid. Uppfylls inte dessa villkor skall yrkande
framställas om efterbeskattning. Vid realisationsvinslberäkningen när ersältningsfastighelen
sedermera avyttras måsle vidare ses lill all hänsyn tas till det lidigare
medgivna uppskovet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligi min
mening bör länssiyrelsen - liksom f n. - registrera beslul om uppskov m. m.
Taxeringsnämnd som medgivil uppskov bör däiför överlämna ell exemplar av den av
den skallskyldige ifyllda blanketten till länsstyrelsen. I förekommande fall
bör nämnden samtidigt sända med garantiförbindelse enligt 7 S lagförslaget.
Del fär ankomma på RSV all - sedan riksdagen behandlal milt förslag - utfärda
närmare anvisningar om hur uppskovsbeslut skall registreras och hur
garantiförbindelserna skall förvaras o. d. I dessa anvisningar kan del också
vara lämpligt att RSV anger hur samarbetet mellan taxeringsnämnd och
länsstyrelse i uppskovsfallen bör organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.11 Ändring av taxeringen (14 § lagförslaget)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av del föregående bygger milt förslag pä att
den skatlskyldige skall begära uppskov med beskattning av realisationsvinst i
sin självdeklaration. Har taxeringsnämnden avslagit uppskovsyrkandel eller har
den skattskyldige av nägon anledning förbisett uppskovsmöjlighelen i sin deklaration,
har den skallskyldige rätt atl genom besvär fä uppskovsfrägan prövad av länsskatterätlen.
Avslår länsskalterätlen ett yrkande om uppskov kan den skallskyldige föra
talan mot skatterättens beslul pä vanligt sätt. Även taxeringsinlendentens rätt
alt klaga pä beslul om uppskov följer de allmänna besvärsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt tar sikle främst på de fall då
eventuell tvist gäller hur uppskovsreglema skall tillämpas. Osäkerhet kan t.ex.
råda om den skattskyldige varil bosatt på den avyttrade fastigheten under
tillräckligt läng tid eller om vissa byggnadsarbeten skall få räknas in i
vederlaget för ersättningsfastigheten. Del kan emellertid inträffa alt
möjligheten lill uppskov är beroende av den skattskyldiges laxering i övrigt.
Sålunda är det exempelvis inte möjligl alt fastställa utrymmet för uppskov
förrän full klarhet rader om hur stor realisationsvinsten är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del möter självfallet inte nägot hinder att den
skattskyldige i taxeringsprocessen i första hand gör gällande att någon
realisationsvinst inte uppkommit och - för det fall atl detla yrkande
underkänns - i andra hand begär alt få uppskov med beskattning av vinslen. I
dessa och liknande fall kan vinstberäkningen och rätten till uppskov prövas i
ett sammanhang. Den skatlskyldige kan dock av en eller annan anledning ha
avstått från att framställa yrkande om uppskov. Om skaltedomstolen i ett sådant
fall bifaller taxeringsinlendentens talan och taxerar den skatlskyldige för en
betydande realisationsvinst, uppkommer frågan om den skattskyldige skall ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79: 54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt att begära uppskov trots att ell sådani yrkande inte
kan prövas i den ordinarie laxeringsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler har den skallskyldige och taxeringsintendenien
rätt att i särskild ordning anföra besvär med yrkande om ändring av uppskovsbeslut
om en ändring av taxeringen gör att uppskovsfrågan kommit i nytt läge. Ett
genomförande av mitt förslag innebär visserligen - efiersom yrkande om uppskov
skall behandlas som ell vanligt laxeringsyrkande -att behovet av extraordinär besvärsrätl
blir väsentligt mindre än tidigare. Uppskovsreglernas tekniska utformning och kravel
pä prövningstillstånd vid besvär över kammarrätts beslut motiverar emellertid
enligt min mening alt möjligheten till uppskov skall kunna prövas i särskild
ordning även i framliden. Kan ett beslut av skattedomstol anses påverka behovet
av uppskov bör därför ett yrkande om uppskov eller ändring av ell uppskovsbeslut
kunna tas upp i särskild ordning. Yrkandet, som formellt sett har karaktären
av besvär, skall vara inkommet till länsskatterätlen inom sex månader frän den
dag då skaltedomstolens beslut om laxeringsändringen meddelades. 1 likhel med
vad som gäller f. n. bör besvär av detta slag inte avgöras förrän det gmndläggande
laxeringsmälet har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.12 Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ändringar i uppskovssyslemet som jag föreslagit i det
föregående är sakligt sett inte av så genomgripande natur. Villkoren för en framflytlning
av realisationsvinstbeskattningen till dess ersättningsfastigheten avyttras är
sålunda i huvudsak samma som lidigare. I formellt hänseende innehåller mina
förslag emellertid den principiellt vikliga nyheten atl ett uppskovsyrkande
prövas inom ramen för del ordinarie laxeringsarbetel och inte -som f.n. sker - förutsätier
en särskild ansökan lill länsskatterätten. Denna omläggning av förfarandet
motiverar, somjag har fiamhällit tidigare, att de föreslagna uppskovsreglerna
samlas i en hell ny lag. Den nu gällande lagen om uppskov i vissa fall med beskaiining
av realisalionsvinst bör därför upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna bör självfallet inte ges retroaktiv
verkan. Den av mig föreslagna lagstiftningen bör därför tillämpas endast i
fråga om avyttringar som sker efter utgången av är 1978. Nuvarande
uppskovsregler bör således alltjämt gälla beträffande avyttringar under år 1978
eller tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om vinstberäkningen vid avyttring av ersätlningsfastighet
innebär milt förslag all uppskovsbeloppet skall indexuppräknas med hänsyn till
förändringar i del allmänna prislägel under den tid ersättningsfastigheten
innehafts. F. n. gäller, som jag tidigare framhållit, i princip att uppskovsbeloppel
skall - oavsett innehavstidens längd - beaktas endast med sitt nominella
belopp. Av övergängsbestämmelserna till den är 1976 genomförda omläggningen av
uppskovssyslemet framgår emellertid atl äldre regler alltjämt skall lillämpas
om den lidigare avyttringen ägt rum före ul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop
1978/79:54</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gängen av mars 1976. I dessa fall skall därför
ersättningsfastighetens ingångsvärde minskas med uppskovsbeloppel. Vid
beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av ersättningsfastighet
är del således f. n nödvändigi att vela om den första fasligheten avyttrats
före eller efter utgången av mars 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av flera skäl
anserjag det olämpligt att ändra villkoren för beräkning av realisalionsvinst
vid avyttring av ersätlningsfastighet i de fall dä den lidigare fasligheten
avyttrats före utgången av mars 1976. I nu angivna fall bör därför även i
framtiden gälla att ersättningsfastighetens ingångsvärde skall minskas med
uppskovsbeloppet. Har den första fastigheten avyttrats efter utgången av mars
1976 bör däremot - under förutsättning givetvis alt ersättningsfastigheten
avyttras efter utgången av år 1978 - realisationsvinst-beräkningen vid
sistnämnda avyttring följa de nya reglerna. Uppskovsbeloppet bör således i
dessa fall uppräknas med hänsyn till förändringarna i del allmänna prisläget
under den tid som ersättningsfastigheten innehafts. Denna princip synes dock av
billighetsskäl kunna modifieras i en särskild situation, nämligen dä avyttringen
av den första fastigheten ägt rum före uigången av är 1978 och även förvärvet
av ersättningsfastigheten skett före denna tidpunkt. För att undvika en iröskeleffekt
beroende på om ersättningsfastigheten avyttras före eller efter uigången av år
1978 föreslårjag att indexuppräkningen av uppskovsbeloppet i denna situation
skall påbörjas först fr. o. m. år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om uppskov
med beskattning av realisalionsvinst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl aniaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G20354prop_197879__54.pdf1833928pdfom ändrade regler för uppskov med beskattnhlg av realisationsvinst, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/1975C00F-6358-4F9A-964A-D45CDD9CFA71